Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Kjell Lindblom
501
« skrivet: 2014-04-15, 20:25 »
Hej Lars-Olov!
Efter att ha läst den gångna veckans inlägg har jag ett par frågor till dig.
1. Hyndevadssmeden Reinholt Nilsson, vilken koppling till Värmland (och Filipstad) kan man se för honom?
2. Finns det några dokument, som antyder att han är fransktalande? Han borde vara fransösk, om han är bror till Pål Arendts mor.
3. Har du läst det ovan nämnda brevet i Stegeholmssamlingen från Reinholt Nilsson till Karl X Gustaf? Vilket språk använder han, svenska, tyska eller franska?
502
« skrivet: 2014-04-10, 07:38 »
Om Påwel Arendt är född senast 1625 känns det mer troligt, att hans morbror Reinholt Nilsson är identisk med sonen till invandraren Niclas Nilsson Gremeur.
Den tidigaste noteringen om Reinholt Nilsson är från Nykroppa mantalslängd 1602 (Värmlands landskapshandlingar), varför han bör vara född senast 1685.
Då skulle man kunna tänka sig Påvel Arents mor, som alltså är syster till Reinholt, född inom intervallet 1585-1605.
Påvels födelse hamnar då inom ett ganska brett, möjligt tidsintervall 1605-45!
År 1662 torde morbrodern kunna vara omkring 80 år gammal. Intressant att du hittat även Rennholt Gremeur på en belgisk sajt med årtalsangivelsen 1602.
Min allmänt omvittnade blygsamhet förbjuder mig att berätta vem jag tror är upphovet till denna uppgift.
Ha é gött, Lars-Olov
503
« skrivet: 2014-04-09, 21:25 »
Hej Lars-Olov och Erik!
Jag fick någon timme ledigt ikväll, innan Champions League drar igång. Jag har ett alternativt spår för Påvels morslinje.
Jag fastnade för förnamnet Reinholt på morbrodern. Börja med att läsa om släkten Gremeur i Vallonsläkter under 1600-talet del I sid 251. Under tabell 2 hittar ni sonen Nils Reinholtsson, som 1638 finns på gården Attersta i Gällersta socken tillsammans med sin far och farfar. Farfadern heter Niclas Nilsson Gremeur, anländ till Sverige omkring 1580 och på 1600-talet en betrodd man i Kronans tjänst, bl a fogde över Värmlandsberg 1597-1602. Han nämns oftast bara Nils Nilsson och kallas ibland fransos, ibland tysk, dvs han bör ha varit tvåspråkig.
Nils Reinholtsson torde vara född omkring 1605 (+/- 5 år). Han bör ha en son med namnet Reinholt, född omkring 1625 (+/- ?), som mycket väl kan vara Påvel Arents morbror! Då stämmer uppgiften om vallonsk bakgrund för Påvels mor.
Lars-Olov, du skriver att Reinholt Nilsson ev skulle ha varit bosatt på Norrmalm i Stockholm 1662. Det hade jag tänkt kolla först, innan jag svarade på ditt mail, och se om det finns någon bouppteckning i Stockholm efter en Reinholt Nilsson/Niclasson. Kanske hinner du göra det själv på Stockholms Stadsarkiv, innan jag återkommer till huvudstaden?
Frid o Fröjd
504
« skrivet: 2014-04-08, 17:52 »
Hej igen!
Maria le Clou hittar du på sid 280 i Nordisk Vallongenealogi del II, Tissier tabell 3.
Kjell
505
« skrivet: 2014-04-08, 16:33 »
Hej Marie!
Så bra att du följde upp denna Margareta le Clou till döddagar. Jag har kontrollerat dina angivna källreferenser och du har helt rätt. Margareta dog ogift i februari 1806 i Österby bruksförsamling. Då bör även vigseluppgiften 13/8 1748 i Film verkligen avse en Maria le Clou, som det står i vigselboken. Hon anges i senare hfl vara född 1728, vilket troligen inte stämmer. Jag tror, att hon är född 1724 och passar då in som dotter till Petter le Clou (tabell 4 i Nordisk Vallongenealogi). Detta förhållande stöds av att förste och ende sonen i äktenskapet med Johan Johansson Goffeng får heta Johan Petter (född 24/1 1760 i Katarina fs i Stockholm). Johan efter sin farfar och Petter efter sin morfar!
Uppgiften i tabell 4 om Maria le Clous oäkta barn fött 7/10 1756 i Uppsala gäller då inte henne utan någon annan Maria le Clou. Här finns faktiskt två tänkbara Marior att välja på. Den ena heter Maria Philipsdotter le Clou och är född 2/10 1730 i Film. Den andra heter Maria Mårtensdotter le Clou och är född 3/4 1729 i Söderfors.
Vallonflickorna på Upplandsbruken är sannerligen inte lätta att placera i rätt familj. Tack för att du hjälpte till med denna Margareta!
Kjell
506
« skrivet: 2014-03-24, 20:06 »
Jag har funderat en del över släkten Grells äldste representant i Sverige, hammarsmeden Hindrich Grell, som påträffas första gången vid Nyköpingsverken 1629-30. Tio år senare arbetar han vid Norns bruk. När han så småningom begravs i Godegård 1692 uppges han vara 80 år gammal, dvs f c 1612.
Han tillhör en släkt som saknar bevarat kontrakt i Leufsta-arkivet. Man frågar sig varför? De allra flesta arbetare, som värvades av Louis De Geer och Wellam de Besche, har kontrakt.
En annan förbryllande omständighet utgör den äldsta noteringen 1629-30 (Leufsta-arkivet kartong 111), då Hendrich Grel har arbetat med tillverkning av blåsbälgar vid Nävekvarn. Hammarsmeder sysslade inte med blåsbälgar, de smidde järn. För att tillverka blåsbälgar krävdes en sadelmakare, någon som var kunnig att arbeta med lädervaror.
Det väcker tanken, att Hendrich Grel 1628-29 inte är samme som hammarsmeden Hindrich Grell vid Norn. Snarare far och son.
Om man då börjar leta bland tänkbara tidiga sadelmakare i Sverige, så finns det faktiskt en kandidat, sadelmakaren Hendrich Moson, som arbetar i Nyköping 1609-12 (Södermanlands handlingar). Han kallas dessutom fransos (se Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 123).
Hypotesen, jag upprepar hypotesen, stöds av förnamnet, yrket och geografisk lokalisering. Det förklarar också, varför släkten saknar kontrakt i Leufsta-arkivet.
Men - det behövs fler noteringar, som kan belägga sadelmakarens verksamhet i Nyköpingsområdet under perioden 1612-29. Kanske en uppgift för dig som har Hindrich Grell på antavlan?
507
« skrivet: 2014-02-24, 13:16 »
Hej Stefan!
Förslag till förtydligande av texten:
... Jöns Matsson. Efter brödets förwerfwande, ...
Denne Sigfrid kan möjligen alternativt ha kallats Gotfrid, eftersom dessa namnformer kan växla. Men det hjälper inte mycket. Det är svårt att passa in honom i någon lämplig gren av den stora släkten Dubois. Jag skulle kunna tänka mig, att han kommer från Forsmarks bruk. En del andra borgare i Öregrund med vallonsk bakgrund gör det.
508
« skrivet: 2014-02-24, 08:07 »
Hej igen!
Tack för klargörande. Jag blev nyfiken. Jag får nog vid tillfälle pallra mig iväg till Förbundets lokaler i Huvudsta och läsa din artikel i KGF-Nytt Nr 96. Det kanske finns andra uppgifter i den, som jag ännu inte tagit del av.
Att inte på ett enkelt sätt kunna läsa Göta Hovrätts arkiv har under många år varit något av ett trauma för mig. Ett kort besök i Jönköping för tio år sedan visade bara, att det fanns massor av spännande material att forska i. Men som bosatt i Stockholm förelåg ingen möjlighet till en längre tids vistelse på plats. Domboksläsning tar tid. När nu AD sedan några år lagt in de äldsta domböckerna tillgängliga via nätet släppte min abstinens. Jag hann t o m få in några tidiga centrala dokument gällande Wellam de Besches verksamhet på 1620-talet i andra delen av boken. Det finns mer.
Jag ska bevaka ditt kommande inlägg om Tissin/Tissier. Det är en intressant släkt.
509
« skrivet: 2014-02-23, 18:55 »
Hej Niclas!
Jodå, jag har läst de flesta av dina inlägg på Anbytarforum, även dem du refererar till nu. Jag beklagar verkligen att ditt namn blev felstavat på två ställen i samma litteraturreferens till KGF-Nytt nr 96 (mars 2007), sidorna 181 och 294. Så snabbt kan felaktigheter spridas elektroniskt genom att klippa och klistra!
Jag kan annars berätta för dig, att jag redan för 15 år sedan fick mig tillsänt en 41 A4-sidor lång kognatisk Stamtavla för Anthoni Tourneur (1999-09-17) innehållande hundratals ättlingar till nämnde kolare. Det var någon, jag minns inte vem, i Kronobergs Genealogiska Förening, som var vänlig nog att skriva ut en kopia. Redan i fotnoten på första sidan står det att Göran Magnusson har släktforskat under en lång tid och ägnat mycket arbete åt fransoserna i Smörhöga och deras ättlingar. Jag hade gärna refererat till denna förnämliga utredning, men eftersom den inte var allmänt spridd kunde jag inte göra det i min bok. Så äras den som äras bör!
Jag förmodar, att innehållet legat till grund för er senare gemensamma artikel med samma namn i KGF-Nytt, som jag tyvärr inte tagit del av.
Vad gäller ovannämnde av mig som trolig betraktade son Per, så stryker vi honom helt. Du har säkert rätt, han är nog son till fältväbeln med samma namn.
Du skriver i inlägget 3/4 2007 att du aldrig sett namnformen Pedersson på Påvel Persson. Men det har Göran Magnusson gjort. På första sidan i sin utredning från 1999 redovisar han ett utdrag från domboken för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt 25/2 1671
... Nr 15 Påfvel Pedersson i Smörhöga tilltalade sin svärfader Antonius Torneri ...
Jag hoppas verkligen att Magnusson har läst rätt, eftersom faktaunderlaget till de familjetabeller i mina böcker, som avser vallonerna i Smörhöga i huvudsak hämtats från nämnda stamtavla, som är både omfattande och detaljrik med föredömliga källreferenser och domboksutdrag.
Ägarbytena på gårdarna i Smörhöga hör inte till det lättaste att utreda. Enligt landslag ärvde vid den här tiden söner dubbelt mot döttrar, om jag minns rätt. Flera inbördes köp genomförs. Det görs skillnad på möderne och fädernearv.
Jag vill därför avslutningsvis ställa en fråga till dig, Niclas, eftersom du själv har anor till gården och specialstuderat alla handlingar och har dem aktuella.
Den sista dottern, som förmodas vara avliden senast 1690, är det helt säkert att hon existerat? Kan man tänka sig, att sönerna Jon och Johan Månssöner i stället är söner till dottern Anna, vars man heter Måns Nilsson och att denne dött och lämnat ett farsarv i gården till sönerna?
510
« skrivet: 2014-02-13, 08:29 »
Utmärkt klargörande, Erik!
Då återstår bara sönerna. Jag har noterat ett dopvittne Dnic Sexagesima (10/2) 1667 Wintzens Toutsainctzson i Filipstad C:1. Denne hade jag satt upp som trolig son till Touseng Wincensson. Han borde ha haft en son Wincent uppkallad efter sin farfar. Jag tror Fryxell hade med honom också.
Men då stämmer ju inte antalet söner enligt ditt senaste inlägg. Alltså måste nämnda dopvittne vara den äldste Wincent Tousaintsson, som dör två år senare. Ganska gammalt dopvittne i så fall, närmare 80 år. Men det kanske finns liknande exempel på åldriga faddrar från andra håll?
511
« skrivet: 2014-02-12, 20:56 »
Hej Erik!
När jag läser igenom mina anteckningar från rådhusrätten ser jag att Filipstads dombok berättar 23/4 1663 Efter gudh haffver nådigast täcktz genom döden wår Stadz för mahn Tousang Wintzenson hädan kallat …. Den noteringen hade gått mig förbi.
Då blev alltså hans barn arvtagare, som barnbarn efter Wincent Toussaintsson. Barnen var ganska många, åtminstone om man får tro Fredrik Fryxell i Wermlands Slägtbok.
Av döttrarna har vi sannolikt hittat makar till Maria, Elisabeth och Catharina enligt era tidigare inlägg.
Återstår Annika, som är dopvittne i Filipstad 23/7 1665 och Kristina, som i min databas uppges vara g m bergsmannen Gunnar Jonsson. Källan till denna senare uppgift är jag osäker på (Fryxell?). Kanske det ska vara ovannämnde Måns Jonsson i Mariestad?
Fryxell nämner även en dotter Helena, som jag inte hittat någonstans.
Kanske vi närmar oss en lösning?
512
« skrivet: 2014-02-10, 19:00 »
Hej Anna-Lisa!
Jag tror inte att Vincent Toutsaintsson hade fler döttrar än dem du nämner.
Det står att barn och barnbarn ärver. Sonen Sven Vincentsson var död, han begrovs 15/3 1668, varför hans barn i stället träder in som arvtagare. Sven hade fem barn, döttrarna Anna, Christin, Maria och Catharina, de två sistnämnda yngst och troligen omyndiga 1669. Sonen Thoseng Svensson är nämnd bland arvtagarna.
Jag skulle kunna tänka mig att Anna och Christin företräds av sina makar, som skulle kunna vara Erik Larsson Berg och Johan Höjer. Någon som kan bekräfta eller vederlägga?
513
« skrivet: 2014-02-06, 10:25 »
Tack så mycket Anna-Lisa!
Då var det bara Erik Larsson Berg och Johan Höjer kvar. Kanske de också varit gifta med någon Wincensdotter?
514
« skrivet: 2014-02-05, 15:59 »
RÄTTELSE
Den 21 juli 1991 fick jag ett brev från Anna Westlund i Linköping. Hon skrev
I din bok Vallonsläkter del 2 har du en del uppgifter om släkten Touffar i Filipstad. De stämmer inte med de uppgifter jag fått fram ur domböcker från Rådstugu och Häradsrätt. Följande personer har jag andra uppgifter om:
Johan Vincentson tab. 4
Gillius Vincentson tab. 5
Vincent Vincentson tab. 6
Dessa hör alla tre till andra släkter. Det fanns tre personer med namnet Vincent i Filipstads handlingar denna tid:
Vincent Tousaintson Toufar, Vincent Vägare och Vincent Grytgjutare, så det var lätt att blanda ihop sönerna.
Någon månad senare, när jag kontrollerat närmare, besvarade jag brevet och gav henne helt rätt. Jag lovade också att vid lämpligt tillfälle tillrättalägga. Vilket jag också gjorde i den året efter utgivna del 3 av Vallonsläkter under 1600-talet. Den boken avslutas med rättelser till de båda tidigare delarna och jag skriver om släkten Touffar:
Tabellerna 4, 5 och 6 utgår. Dessa tillhör ej släkten Touffar. Därmed rättas samma uppgift i referensen Ny svensk släktbok av Leijonhufvud. Detta visar hur vanskligt det kan vara att sätta tilltro till en del äldre genealogiska publikationer.
Rättelsen har tyvärr inte fått avsett genomslag, eftersom jag idag hittar åtminstone tre hemsidor på nätet, där felet fortfarande ligger kvar. Dessa kommer jag att kontakta direkt och föreslå justering. Att samma fel också letat sig in i My Heritage Family Tree Builder och Ancestry Family Tree Maker är allvarligare. Det känns, som att det skulle vara lättare att stånga omkull en betongmur med bara pannan än att få till stånd en ändring hos dessa aktörer, såvida inte uppgiftslämnarna själva tar initiativ till det.
De inledningsvis nämnda Vincent Vägare och Vincent Grytgjutare tillhör släkterna Pistorius respektive le Clerc. Anna Westlunds brev från 1991 föranledde mig att gå igenom Filipstads domböcker från 1600-talet, vilket ledde till omfattande kompletteringar och klarlägganden rörande samtliga ovan nämnda vallonsläkter. Jag vore därför tacksam, om framtida källreferenser i stället görs till Nordisk Vallongenealogi i st f Vallonsläkter under 1600-talet.
Avslutningsvis en fråga till er, som är duktiga på Filipstads tidiga befolkning:
Vid arvsskiftet inför Rådstugurätten 6 juni 1670 efter Vincent Thosengson (Touffar) anges arvingarna vara barn och barnbarn Carl Carlsson med sin hustru vår kära syster och morsyster Maria Vincentdotter, Torsten Månsson, Erik Larsson Berg, Johan Höjer, Thoseng Svenson, Anders Thosengson, Sven Jonsson, Daniel J}onsson (Kruse).
Jag kan identifiera samtliga utom Erik Larsson Berg, Johan Höjer och Sven Jonsson. Kan någon hjälpa mig och berätta hur de relaterar till den avlidne?
515
« skrivet: 2014-02-02, 10:32 »
Hej Katarina!
Du har hittat en intressant komplettering till tabell 13 under släkten Pouset i Nordisk Vallongenealogi del II (sid 209), nämligen en åtminstone för mig tidigare okänd son Clas, som tagit namnet Holmqvist. Hans syster Maria, som avlidit, har tidigare varit gift med taffeltäckaren Henrik Proffst. Tydligen har de båda syskonen, som lämnat bruksmiljön(?), bytt namn till Holmqvist. Nu är nästa uppgift att hitta skomakaren, i Stockholm eller Skebo bruk bör man först söka honom. Om han kan lokaliseras, så har vi kanske en ny gren, Holmqvist, på den stora släkten Pouset!
516
« skrivet: 2014-01-20, 12:36 »
Hej Claes!
Om du går till biblioteket och läser (lånar in) boken Boivie-Béve av Erik C:son Swartz (Sth 1935) kan du på sid 52 läsa om ovannämnda personer. Du får dessutom ytterligare sju generationer på släkten Boivie tillbaka till invandraren Philip Bevi, hammarsmed vid Leufsta bruk i Uppland.
517
« skrivet: 2014-01-17, 08:06 »
Kort svar om yrkesrollerna.
Hammarsmed är ett samlingsbegrepp för alla smeder, som arbetade i hammaren.
Vid vallonsmide hade man två härdar, vid smältarhärden arbetade mästersmältaren och en mästersven, vid räckarhärden räckarmästaren och en räckardräng.
Vallonsmide bedrevs huvudsakligen i Uppland. I Södermanland däremot nästan inte alls. Där är vallonska hammarsmeder sällan förekommande. Bruken i Södermanland tillverkade huvudsakligen gjutna produkter. Då fanns ingen räckarhärd och följaktligen inte heller den yrkesgruppen.
Våra Tussin Gilljam är båda räckarmästare. Men när Gotlands-Tussin arbetar vid Bränninge och Björndammen får han i stället arbeta som smältare, vilket inte var så svårt för honom. De flesta vallonska hammarsmeder behärskade nog bägge arbetsuppgifterna hyggligt, även om de huvudsakligen arbetade med den ena typen.
Därför är det i det här fallet lite vanskligt att använda titeln som distinktion mellan dem. Man måste samtidigt känna till vilken produktion, som utfördes på det bruk, där de arbetade.
518
« skrivet: 2014-01-16, 09:16 »
Jag har gått igenom mina anteckningar från hammartingsprotokollen i Uppland och fått ytterligare några ledtrådar. Avskrifterna är inte kompletta.
Den 23/2 1696 hålls hammarting i Dannemora:
... huruledes handelsmannen i Stockholm S:r Petter Cambou skall i sin tienst hafwa emottagit wijd Lummelundz bruuk på Gotland en hammarsmed be:dh Toussaint Gilliam, som wijd Österby bruk skall wara skyldig .
Hammartingsprotokollet för Uppland Gävleborg EIIe:2 berättar 9/5 1699 om
Inspectoren wijd Österby bruk wählb:e Jean De Marees, för dät han skall i fiohl lijka som borttubbat ifrån Wattholma bruuk MästerRäckiaren Thomas Goffing . som mästersmältaren Tussen Gilliam .
I Upplands hammartingsprotokoll 29/1 1701 sammanfattas:
... till räkiaredrängen wijd Åkerby Michel Gilliam för 100 R:r kmt som han 1691 d 26 Junij till sig tagit af sin sahl faders skuld ... utan däs fader Toussain Gilliam, hwilken sedermehra arbetat för mästerRäkiare så wijd Wattholma som Österby och Iggesund och ty förmehrte Hr Enander böhra sökia honom för samma skuld ...
Speciellt den första noteringen 23/2 1696 förbryllar. Vill man försöka få tillbaka Gotlands-Tussin till Lummelunda igen? Eller är det Kurlands-Tussin, som kommit tillbaka med en kvarstående skuld från tidigare tjänst vid Österby bruk?
Det är ju inte precis lyxfällan vi pratar om, men nog hade smederna det jobbigt med sina eftersläpande skulder. För att inte tala om bruksägarna, som måste tvista med varandra på hammartinget om vem som skulle betala.
Vi kan nog inte lägga ned förundersökningen ännu. Ärendet lever ett tag till!
519
« skrivet: 2014-01-15, 14:08 »
Ja, Claes Mineur är t o m väldigt social. Den 3 april 1698 stodh hammarsmeden Claas Mineur uppenbar skrift för hoor han föröfwat medh Brita Olofsdotter efter 3 söndagars liggande på pallen (Lummelunda C:1).
När det gäller Tussin Gilljam efter 1693 så är det inte helt klart hur och i vilken ordning han har förflyttat sig mellan Wattholma, Österby, Iggesund och Gimo bruk. Hammartingsprotokollen kanske kan ge ytterligare upplysningar.
Inte heller kan man vara säker på att rymlingen Tussin tar med sig alla barn över till Kurland. Det verkar som om de äldsta hunnit bli vuxna och väljer att stanna kvar i Österby.
520
« skrivet: 2014-01-15, 10:37 »
Det klarnar så sakteliga. Dimmorna skingras, men har inte lättat helt. Nu är huvudscenariot följande:
Den Tussin Gilljam, som Fachten kontrakterar, har under 1680-talet arbetat i Södermanland vid Bränninge och Björndammens bruk. Han kommer 1689 till Lummelunda och blir kvar där tills han 12/10 1693 lämnar Gotland och flyttar till Wattholma bruk, där han vistas fram till 1696. Han kommer sedan under de två följande åren att passera både Iggesund och Österby bruk, innan han 1698-1700 avslutar sin karriär vid Gimo bruk. Han har alltså varit oskyldigt misstänkt som rymmare.
Den andre Tussin Gilljam, som hela 1680-talet arbetat vid Österby bruk lämnar Film socken 9/7 1689 och beger sig direkt till Kurland med sin familj, precis som bergmästare Leijel skriver i sin rapport. Jag tror att han blir kvar där. Det finns så vitt jag nu kan se, inga dokument som styrker att han återvänt.
Men man skulle gärna vilja se några handlingar från Riksarkivet i Riga för att få full klarhet om hans öde.
Så - sista puzzelbiten kanske inte är funnen ännu?
521
« skrivet: 2014-01-14, 20:09 »
Utmärkt Lars-Olov!
Ditt senaste inlägg har kastat nytt ljus över en av de allra knepigaste frågorna rörande släkten Guillaume. Det finns nämligen tre stycken samtida räckarmästare Tussin Gilljam, som under 1600-talets tre sista decennier dyker upp lite då och då och där och där på olika bruk. Att separera dem från varandra känns ibland lika svårt som att ta isär siamesiska trillingar, eftersom man aldrig får veta deras patronymikon! Man får ta t ex hustrurs namn och geografisk lokalisering till hjälp för att försöka särskilja dem utöver det som direkt framgår av kyrkoarkiven. Varje puzzelbit blir värdefull. Jag vet inte hur många gånger jag varit tvungen att tänka om, när nya fakta tillkommit.
När jag nu läser respasset 14/9 1689 ovan, inser jag att denne Tussin Gilljam, som flyttar till Gotland, inte är samme som lämnar Österby bruk 9/7 1689. Han kan ju omöjligen ha arbetat upp så stor skuld på två månader, även om det var vanligt att den nye arbetsgivaren tog över både smeden och hans skuld.
Nej, nu är det i stället läge för att identifiera honom med den Tussin Guillaume, som redan på tinget i Björndams bruk 25/9 1682 anges ha anlänt utan pass till Bränninge bruk i Tveta socken (Södermanlands hammartingsprotokoll EIIj:1).
Eftersom hustrun heter Susanna Erichsdotter kan man av andra dokument sluta sig till, att han omkring 1677 lämnat Forsmarks bruk i Uppland. Det är dock fortfarande oklart var han befunnit sig mellan 1677-82.
Jag ska i morgon göra en förnyad analys av dessa tre Tussin Gilljam och se, om det går att få fram en klarare bild av deras förflyttningar (berör tabellerna 12, 23 och 33 i Nordisk Vallongenealogi). Det kommer säkert att ta några timmar. Men jag vet, att det finns forskare, som med intresse följer vårt samtal. Eller hur, Stig?
522
« skrivet: 2014-01-14, 10:30 »
Hej Lars-Olov!
Vi behöver ett klarläggande, eftersom detta inte riktigt överensstämmer med vad bergmästaren Leijel skriver i sin rapport till Bergskollegium 12/8 1692:
Tussant Gillian mestersmeltare uppå dät fransyske smijdet, hwilken för 2 à 3 åhr sedan med hustru och 7 à 8 små barn ifrån Österby bruk är öfver gången.
Han lämnar Österby 9/7 1689 (Film utflyttningslängd), men det anges inte vart han flyttar. Det borde vara Kurland av bergmästarens senare rapport att döma. År 1691 är familjen helt säkert vid Lummelunda bruk. År 1694 anger Films inflyttningslängd att Tusin Giliam och hans hustru har anlänt med attest från Martsbo socken. Jag kan inte tyda detta annorlunda än Martebo, som är grannsocken till Lummelunda. Lummelunda utflyttningslängd anger att Tussijn Gilljam med hustru och barn flyttar 12/10 1693 till Sverige. Sverige borde betyda svenska fastlandet, inte Kurland.
Min bild hittills är alltså, att flytten gått från Österby bruk till Kurland 1689 (han har mörkat genom att inte berätta för prästen vart!), därifrån till Lummelunda 1690-91 och åter till Österby bruk i Film 1693-94.
Du har tydligen hittat ett dokument, som även nämner hustruns namn, att de kommit från Björndammens bruk 1689 samt att överflyttningen till Kurland skett först 1692. Kan du ordagrant återge texten i dokumentet? Omkring 1690 flyttar smederna runt mellan bruken ovanligt ofta, så det är sannerligen inte lätt att veta hur turerna går.
523
« skrivet: 2014-01-12, 17:41 »
Att han skrivs som Hospitalsbokh. Johan Allard Hubert i det kyrkliga arkivmaterialet har jag sett. Han har förresten en dotter Regina Sophia född 31/1 1730 i Falu Kristine också. Det finns säkert fler barn födda där.
Det som gör mig fundersam är skrivningen Johan Allard Hybert (Hubert). Allard kan inte vara ett förnamn, knappast heller en förvanskning av något liknande förnamn. Alla av mig kända medlemmar tillhöriga vallonsläkten Allard fram till mitten av 1700-talet är verksamma som arbetare, hammarsmeder och kolkörare i första hand. Ingen har ett skrivbordsarbete.
Min tanke var, att en skrivning Johan Hubert Tallard (Tayard) skulle kunna övergå till Johan Hubert Allard genom bortfall av T:et i Tallard.
Släkten Tayard kan uppvisa både bokhållare, officerare och t o m en borgmästare födda på 1600-talet och borde yrkesmässigt ligga betydligt närmare Johan Allard Hubert.
Att han benämns tysk innebär, att hans modersmål är tyska. Här kan man tänka sig, att denna gren av släkten invandrat via Tyskland och ändå har samband med vallonsläkten Tayard. Det ska bli intressant att läsa hela eftermälet i dödboken, när ni tytt det.
Mystiken kvarstår, åtminstone till dess.
524
« skrivet: 2014-01-12, 10:33 »
Hej Stefan!
Det är väl farfar Mårten, som flyttar till Älvkarleby 1677, eller hur?
Vi har tre generationer Mårten Mårtensson Pousette att hålla isär:
1. Mårten (trol Mårtensson) Pousette (1640-talet - 1702)
2. Mårten Mårtensson Pousette (1675 - 1745)
3. Mårten Mårtensson Pousette (1704 - 1768)
525
« skrivet: 2014-01-11, 21:15 »
Som bergnämndeman, dvs nämndeman vid bergstingsrätten, bör han förekomma i rättsprotokollen från bergmästardömet. Det fanns ett sådant med säte i Falun. Arkivmaterialet ingår i Bergskollegii arkiv, som finns på RA i Stockholm. Rättsprotokollen finns i Advokatfiskalkontorets arkiv. Forskarexpeditionens personal kan bistå med att hitta rätt i registerförteckningen.
Sedan kan man se vilka år han tjänstgör och om hans namn skrivs annorlunda. Nämndemännen namnges i ingressen till varje tingssammankomst.
526
« skrivet: 2014-01-11, 20:28 »
Hej Olof!
Intressant! En ny bekantskap för mig och kanske en riktig luring. Jag tror nämligen, att han har hamnat under fel rubrik och inte alls är en Allard.
Jag vill minnas, att jag tidigare sett exempel på, att Allard Hubert i stället skall vara Tallard Hubert. Tallard = Tayard. I vallonsläkten Tayard kommer nämligen en gren att kalla sig Hubert, där Hubert egentligen är ett patronymikon Hubertsson.
Den förste för vilken denna förändring sker heter Johan Hubert(son) Tayard. Han har flera söner födda i mitten på 1600-talet, som är tänkbara fäder till din Johan.
Jag ser att du lagt ut samma fråga under Falu Kristine. Vi får hoppas, att någon har fler uppgifter att lämna. Jag har just nu inget abonnemang på AD, annars hade jag kollat upp honom själv. När föddes förresten dottern?
527
« skrivet: 2014-01-10, 15:40 »
Lena Nalmo!
Jag vet inte om du fortfarande har bevakning på den här tråden. Jag vill ändå berätta för dig att jag har ett förslag på två möjliga, jag upprepar möjliga generationer före din äldste Lovis Noaksson. Se Nordisk Vallongenealogi del II sid 107-108.
528
« skrivet: 2014-01-10, 12:39 »
I anledning av Carina Månssons och Sven-Ove Brattströms inlägg 24/2 2012 vill jag ge en allmän kommentar. Mina böcker Vallonsläkter under 1600-talet, utgivna 1989-92, som det refereras till, är nu ersatta av Nordisk Vallongenealogi del I och II, som uppdaterats med de senaste 20 årens forskningsresultat.
För släkten Herou, som är en av de mer svårforskade, är det många ändringar mellan nu och då som en följd av tillkommande fakta. Bl a har Bertil I W Kjelldorff ägnat släkten sitt intresse och skrivit om släktens historia i tidiga led (Släkt och hävd 1994 sid 137-183). Även denna krönika har förbättrats sedan dess.
Jag har i N V del II försökt sammanfatta forskningsläget idag för de tidigaste generationerna (43 familjetabeller) men måste ändå reservera mig för, att ytterligare justeringar kan tillkomma.
Eftersom släkten har så många grenar blir den på 1700-talet ännu mer omfattande och svårforskad och jag välkomnar därför en fortsatt diskussion här på Anbytarforum. Jag har betydligt mer information om släkten än vad som fick plats i böckerna.
529
« skrivet: 2014-01-07, 20:39 »
Eftersom information on släkten Savars förekomst i Småland kom efter bokens pressläggning vill jag gärna lämna följande modifierade version av text och familjetabeller för den intresserade:
”Savar är en relativt anonym kolarsläkt med begränsat antal noteringar i källmaterialet. Den tycks först etablera sig i Södermanland, sedan i Västmanland och vid mitten av 1600-talet i Småland under Nya Bergkvara friherreskap. Även om släkten från början har hetat Savard eller Savart är det tveksamt, om namnet försvenskats till Svart. Med franskt uttal är t:et stumt.
Observera att de genealogiska sambanden mellan individerna nedan inte är säkerställt i samtliga fall!
Tabell 1
Jean Savar är kolare i Bränn-Ekeby 1631. Han träder i tjänst hos Jacob de la Gardie och är dennes gårdsfogde i Högfors 1637-39. Yrket antyder, att han är till åren kommen och har fått en förtroendetjänst.
Barn: Jean (tab 2)
François (tab 3)
Tabell 2
Jean Savar, trol son till Jean (tab 1), är också kolare i Bränn-Ekeby 1631. Han stannar ännu en tid i Södermanland och kolar vid Skeppsta 1637-39.
Den 19/11 1650 är Johan Zavar en av edemännen i ett ärende vid borgrätten för Herrelunda friherreskap i Småland. Under kommande år återfinns han vid flera tillfällen, t ex 5/11 1653 0ch 14/2 1657, i domböckerna för Nya Bergkvara friherreskap fram till sin död omkring 1676.
Framkom Jean Savar i Trästeenshullt, gift, som befinner sig högeligen besvärat öfuer ett Bygdethal och ogrundat sqwaller, som skulle han hafua olofliget Omgenge medh een lööskohna Karin Nilsdotter i Karlstorp, af sådant tillfälle, at emedan denne Jean Savar hafuer emoot sin hustrus Elisabetz willia gefuet sijn dotter som han medh förrige hustrun hafft hafuer någre Pertzler henne till hiellp, dem hoon sedan till Karin Nillsdotter försåldt hafuer. Allt derföre hafua löst follck i Bygden begynt sådant squaller, Män uthan all grundh och Skääl, Blifuer alltså frij dömbde och ehrkennde till dhes Gudh saaken annorlunda Uppenbahra täches
(Nya Bergkvara dombok 4/10 1661).
Jean har varit gift tre gånger. Första hustruns namn har vi inte, men det giftet kan mycket väl ha skett i hemlandet före avresan till Sverige. Hon bör dock ha kommit hit, eftersom deras dotter finns här 1661. I andra äktenskapet med Elisabeth Andersdotter föds minst tre namngivna barn, i det tredje är hustrun Bengta Eriksdotter troligen inte längre i fertil ålder.
Barn i 1. giftet: Anna d 14/3 1716 i Hannäs, g m bruksägaren Abraham Parment 24/6 1663 i Ringarum
Barn i 2. giftet: Nilz nämnd i domboken 20/6 1677, Nilz Johansson
Margareta nämnd i domboken 20/6 1677
Elin nämnd i domboken 20/6 1677
Tabell 3
François Savar, trol son till Jean (tab 1), är kolare vid Fada 1629. Hans hustru är kvar i Sedan. En Frans kolare arbetar under Jacob de la Gardie på Skärvik 1635-41. Han skulle kunna vara son till Jean (tab 1), som också är i de la Gardies tjänst.
Barn: Bastjohan (Bastian) (tab 4)
Mårten dp 7/11 1641
Pier (tab 5)
Tabell 4
Johan Savar, son till François (tab 3), döps 3/4 1636 på Skärvik i Skinnskatteberg. Det är troligen honom vi finner i arbete vid Gusum 1658-74, det senare året utan hustru i mtl. År 1675 är han i tjänst under Bergsregementet (Rullor 1675:5 pag 288).
Tabell 5
Pier Sawar, trol son till François (tab 3), finns med hustru vid Gusums bruk 1678 enligt mtl. Även han kan ha gått ut i krigstjänst, eftersom han sedan saknas vid bruket.”
Tacksam för synpunkter och eventuella ytterligare noteringar om släktmedlemmar.
Kjell
530
« skrivet: 2014-01-06, 12:54 »
Det var vanligt att de första generationernas valloner i Sverige gifte sig inom den egna folkgruppen. Det var även vanligt, att man använde s k bunden namngivning för barnen.
Jag har försökt göra en dopvittnesanalys för Jacob Pagard (tabell 3 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 159) och granskat de dopvittnen, som finns när han döper sina barn.
- Johan född 9/10 1704 vittnen Joen Hansson i Leufsta Bruk och Johan Olssons hustru Brita
- Per född 2/6 1707 v: Johan Olsson Stalknecht och Anders Pagars hustru Anna i Gijbo
- Anders född 13/3 1710 v: Johan Olsson, hustru Brita Andersdotter Jonas körars hustru
- Carin född 13/12 1712 v: hustru Maria de Nis vid Långbron och Mattes Mattsson i Kiellwik.
Johan Olsson och hans hustru Brita är med vid de tre första barnens dop och bör vara nära släktingar. Det enda vallonnamn som förekommer är de Nis. När jag tittar på denna släkt, ser jag att en dotter till den förste Anthoine de Nis (tabell 1), Kerstin, är gift med Olof Mattsson.
Jan Olsson, som forskar på Österlövstas befolkning, anser att familjen Olof Mattsson har två relativt säkra barn, Johan och Kristina. När denne Johan döper sin son Johan född 25/7 1707 i Österlövsta, vem är då dopvittne? Jo, Johan Pagard i Lövsta Bruk, dvs man ser här en återkoppling mellan släkterna de Nis och Pagard.
Med ledning av detta skulle följande hypotes, jag upprepar hypotes, kunna ställas upp (angivna tabellnummer relaterar till boken):
Jean Pagard (tabell 2) är gift med en dotter till Anthoine de Nis (tabell 1).
Olof Matsson och hans hustru Kerstin de Nis har en son Johan Olsson, som är det ovan nämnda dopvittnet. Denne är förmodligen bosatt i Giboda och arbetar vid Leufsta Bruk.
Claes Anthonson de Nis (tabell 5) och hans hustru Maria har dottern Maria de Nis, som är dopvittnet 13/12 1712. Hon är gift med Jean Blom och bosatt vid Långbron.
Det här skulle då alltså innebära, att Johan Olsson och Maria de Nis är kusiner med Jacob Pagard (tabell 3).
531
« skrivet: 2014-01-03, 08:59 »
Du har helt rätt, Mats, det är en mycket grannlaga uppgift att koppla Sigfrid Johansson, slaggskjutare vid Åkers bruk och gift med Karin Eriksdotter 2/11 1712 i Åker, som son till hjulmakaren Johan Seerfueson vid Skeppsta bruk 1667-75.
Jag har inte vågat göra det och Sigfrid Johansson finns därför inte med i boken. Om du inte har gjort det tidigare, så tycker jag att du bör läsa sidorna 108-110 i Nordisk Vallongenealogi del II, som behandlar släkten Melchior de Manhay. Jag diskuterar där, särskilt i tabell 2, hur det vallonska förnamnet Servais kan förändras i Sverige till Serfwe eller Sigfrid med motsvarande modifiering som patronymikon.
Det finns andra grenar inom släkten än den nu aktuella, där namnets förändring är tydligare. Ändå har jag varit försiktig och skriver i flera familjetabeller trolig son till. Utöver namnformen har jag beaktat yrke, geografisk lokalisering samt namnval för barnen som faktorer för att bedöma släktskap, där man inte av andra handlingar, kyrkböcker i första hand, kan få klara besked.
Sammanfattningsvis, en individ med patronymikon Servusson, betraktar jag som son till en Servais, dvs en högst trolig vallon vid den här tiden runt 1700. Om han i stället kallas Seffresson eller Sigfridsson, så kan han ha en svensk Sigfrid som far, vilket är troligast - eller - möjligen en vallonsk Servais.
Inte blir analysen av släkten Melchior de Manhay lättare av det förhållandet att Melchior också kan vara ett vallonskt patronymikon, alltså lika med Melkersson, vilket du kan läsa om i boken.
En svår släkt att utreda!
532
« skrivet: 2014-01-02, 19:27 »
Hej!
Taxinge var ett bra uppslag. I ortregistret till Taxinge AI:1 finns gårdarna Ede och Lida. I hl 1703 för Ede (AID: v91313.b95.s72) finns Johan med hustru och son Daniel och dotter Chirstin. Ovanför Daniels namn har man senare skrivit Sigfrid. Fadern Johan skrivs 1693 som Johan S.S, dvs troligen Johan Sigfridsson.
Vid Lida hittar man en annan Johan med hustru och barn. Dennes patronymikon förefaller vara Andersson.
Kanske borde man även här läsa mtl för perioden 1660-1700 (t ex vart 5:te år) och se vad ägarna/brukarna hette på Ede respektive Lida. Johan Sigfridsson (Servusson) kan ha bott på Lida före Johan Andersson och sedan flyttat till Ede.
533
« skrivet: 2013-12-31, 11:37 »
Han förekommer i domböckerna för Daga härad från 1660-talet och kallas oftast Johan Servusson i Lijdan.
Jag vet inte i vilken socken Lijdan ligger. Någon annan kanske vet. Jag tror att det finns en plats med namnet Lida i närheten av Nykvarn.
Födelseorten anges som Thuringe Sokn och Ede som jag läser det.
534
« skrivet: 2013-12-31, 09:15 »
Grattis Mats!
Du har med stor sannolikhet hittat rätt Sigfrid Jansson. På köpet fick vi också namnet på faderns hustru Elin Andersdotter, vilket kompletterar tabell 4 för släkten Melchior de Manhay i min bok.
Om du har tillgång till mantalslängder tycker jag, att du bör försöka snäva in familjens uppehållsplats mellan Åker 1731 och Mariefred-Kärnbo 1753. Det bör gå att hitta Sigfrid Johansson i mtl åtminstone vissa mellanliggande år.
Gott Nytt År
535
« skrivet: 2013-12-26, 15:55 »
Hej Lars-Olov och Stefan! Jag har med stort intresse följt era inlägg om Clas Classon Lucas och hans vistelse vid Lummelunda bruk på Gotland. Och kan så här med facit i hand konstatera mitt fatala misstag, att läsa 1669 i stället för 1689 i personalieberättelsen efter den berömlige hammarsmeden. Min avskrift ur dödboken gjordes från mikrokort på 90-talet, kort som säkert inte var av bästa kvalité. När jag nu kan förstora texten av samma dokument i ArkivDigital, ser jag tydligt hur lätt det är att tolka den upptill öppna åttan som en sexa. Som en följd av detta blev Clas Classon av mig placerad vid Lummelunda bruk två decennier i förväg och även identifierad med den gamle och förlamade Clas Classon, som finns med på brukslängden från 3/5 1683. Jag borde ha förstått, att uppgiften avsåg Clas Classon Beijer, men man kan ju inte alltid ha alla tänkbara alternativ i bakhuvudet. Denne Clas Classon Beijer finns förresten med som tabell 4 under släkten Bevi i bokens första del sid 44. Jag minns, att jag på 70-talet resonerade med Erik Appelgren om denne Clas Classon verkligen hörde till släkten Bevi, Beijer låter mer tyskt i mina öron. Appelgren trodde dock, att namnet kom av Baivir (från Bayern, Bayrare) och kunde försvenskas till både Beijer och Bevi. Detta som parentes. Era bidrag till rättelser kommer så småningom att hamna på min hemsida http://web.comhem.se/kjelltan/ där jag har en länk till just Rättelser avseende N V. För bokens första del finns de redan där, så att de som köpt boken lätt ska kunna kopiera och skriva ut valfria delar avseende den egna släkten eller samtliga. I sinom tid kommer även kompletteringar att publiceras den vägen. Detta om faktafel. Jag vill även något kommentera ert resonemang om transskribering eller med det finare ordet excerpering (systematiskt utdrag ur en skrift). Själv är jag mest intresserad av det genealogiska innehållet i de dokument jag läser och ser det inte som särskilt allvarligt, om jag läser ”haft” eller ”hafft” eller om bokstaven är ett v eller w, så länge textens innehåll blir förståeligt. Om jag arbetat på att få alla texter perfekta, så hade det nog inte blivit några böcker, som Stefan mycket riktigt insett! Precis som ni har jag forskat i närmare femtio års tid och läsförmågan har gått från usel på nybörjarstadiet till riktigt bra på ålderns höst. Säkert samma för er. De excerperingar som tagits med i boken, de är ganska många, kan alltså härröra från olika perioder och ha skiftande kvalité. Jag tycker till och med att det är bra, om det kan trigga någon att förbättra texten. Samtidigt har jag med tiden fått en viss förståelse för prästernas svårigheter att vid upplägg av den nya husförhörslängden kunna läsa alla handskrivna siffror i den gamla längden korrekt. I vår tid tillkommer alla korrekturfel, tryckfel, felaktiga tangentbordsnedslag etc. Stefan, jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, när jag läste din rättade slutversion av Clas Classon Lychos dödsruna i inlägget från julaftons morgon kl 06:36 och konstaterade att det där förargliga årtalet 1669 fortfarande hängde med! Men du är förlåten, man bör inte arbeta med influensa i kroppen nattetid. Lars-Olov, du skriver att du inte har gett ut några böcker. Det beklagar jag, för du är en mycket kompetent släktforskare. Helt opublicerad är du ändå inte. Jag har i bokhyllan hemma ett nummer av Tunabergsbygden 1977, där signaturen L. O. Ericson skrivit en artikel rubricerad ”Familjen Audar i Abbortorp”. Om jag minns rätt hade vi en kortare korrespondens om den grenen av släkten Oudart, som du mycket förtjänstfullt utrett. Som framgår av artikeln hade du på den tiden också en något mer ödmjuk inställning till svårigheten att läsa äldre handstilar. Och det är svårt, även för erfarna forskare. Jag hade på 90-talet en ”läsarcirkel”, som fortlevde många terminer med flera mycket duktiga släktforskare. Vi prövade våra krafter på olika dokument, som vid en första anblick tycktes närmast omöjliga att tyda, ett per vecka. Det var aldrig någon som på egen hand förmådde få till en fullständig översättning. Men när vi tillsammans i gruppen jämförde våra tolkningar, så lyckades vi varje gång få ihop en komplett och perfekt transkribering. Sens moral - ingen blir världsmästare i excerpering men genom samarbete i grupp kan man alltid lyckas! Bra att du puffar för Bergskollegii arkiv på RA. Det är som sagt ett jättestort arkiv med massor av intressant material. Jag studerade det i slutet på 80-talet under långa perioder, dock mest de olika bergmästararkiven, inte själva huvudarkivet. Det gjorde däremot Bertil I W Kjelldorff, som satt i forskarsalen samtidigt. Han har gjort omfattande avskrifter och vi delgav varandra nya fynd allteftersom. Så sent som för något år sedan fick jag av Jan Olsson i Vallonsällskapet tips om ett dokument, som jag tog med som bilaga i del II av boken sid 310. Det är Bergmästare David Leijells rapport 12 augusti 1692 till Bergskollegiet angående till Kurland förrymda smeder, av vilka en del avvikit via Gotland. Om du inte redan har läst det, så tycker jag att du bör göra det, eftersom det anknyter till ditt första inlägg 22 december här ovan. Böckerna finns hos Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, där du är medlem, alternativt på ditt närmaste bibliotek. Låt mig avslutningsvis nämna, att på min hemsida finns även en fullständig excerpering av Kila församlings äldsta ministerialbok C:1, där den som så önskar kan få hjälpa till att räta ut de frågetecken i tydningen, som fortfarande ligger kvar där ännu efter femton år. Välkomna i gänget! Gott nytt forskarår på Er Kjell L Skrivet i Word och inkopierat i Discus, tack för tipset!
536
« skrivet: 2013-12-19, 09:11 »
Hej Anders!
Det står M. Jokom Smeed även om det blivit en extra krumelur före d:t. Jokom = Joakim, alltså inte Johan.
Beträffande ditt inlägg 18 december, så lutar jag mer och mer åt att Johan de Vallois i Uppsala är stamfader för en egen släkt, där de av dig nämnda Nicolas i Stockholm och Johan i Västerås kan vara hans söner. Kopplingen mellan städerna Uppsala, Sth och Västerås, deras yrken samt namnen på deras hustrur ger en känsla av borgerlighet.
Vallonsläkten de Val har under hela 1600-talet en stark koppling till Avesta eller till yrket som myntsmeder, senare klensmeder. Först mot slutet av 1600-talet går några medlemmar av släkten in som soldater under det nystartade Indelningsverket.
537
« skrivet: 2013-12-10, 16:27 »
Per-Olov!
Jag tror att Ove Renger inte noterat att det är två kusiner, inte syskon, som jordfästs samtidigt 30/9 1735 i Österlövsta. Den Clas Martinel som begravs då är son till Martin Martinell (tabell 5 i Nordisk Vallongenealogi del II).
538
« skrivet: 2013-12-10, 10:22 »
Den här släkten Melchior de Manhay är som klippt och skuren för att utforskas med hjälp av modern DNA-teknik.
Två söner till Jean Melchior de Manhay, Jan och Godefroy, invandrade till Norrköping i augusti 1626. De ger upphov till flera ännu ej utforskade släktgrenar med varierande namngivning. Som framgår av tidigare inlägg blir släkten stor och finns under 1700- och 1800-talet huvudsakligen i Södermanland (Gåsinge, Åker, Kila och Svärta socknar). Den bör ha åtskilliga nu levande agnatiska ättlingar, dvs personer som har någon av invandrarna på sin farslinje bakåt (FFFFF...). Dessa personer skulle med hjälp av DNA-analys (t ex Y-DNA-37) med säkerhet kunna fastställa sin gemensamma länk till stamfadern Jean Melchior de Manhay i Vallonien.
Tillämpat på ovanstående Sigfrid (Sephre) Johansson borde man kunna bevisa, om han som jag tror, är son till den hjulmakare Johan Serfuesson, som finns på Skeppsta bruk åtminstone 1667-75.
Här finns en arbetsuppgift att gå vidare med för den intresserade!
539
« skrivet: 2013-12-09, 21:00 »
Edle och WälBorne Baron Johan DWalz Cornätens son i Ullawi Swän
står det. Här är det fint folk i farten, grevar och baroner bland dopvittnena.
Allt talar för att det rör sig om adliga släkten Duwall med ursprung från Skottland.
Alltså inte vallonsläkten de Val.
540
« skrivet: 2013-12-08, 15:02 »
Den nedre raden avser säkert någon annans barn, vars föräldrar prästen glömt namn på. Många dop antecknas bara med Ett barn samt datum.
Den 10/12 1656 döps ännu ett barn till Johan. Här skrivs hans namn tydligt Johan Wallois. Det hade man kunnat läsa namnet som även 22/7 1654, om det funnits en prick över i:et. I den bild du bifogat jämförde jag bokstaven i hans namn med a:et i ordet barn. Lilla a ska ha en öglebrytning i tysk stil. Men den här prästen skriver också a med latinsk stil, t ex första a:et i Valla.
Sammanfattningsvis tror jag vi bestämmer oss för att karlen heter Johan de Wallois. Han bör vara samme som den yngre Johan de Vall (tabell 8 Nordisk Vallongenealogi del II sid 297). Jag skulle kunna tänka mig, att fadern satt honom i utbildning i Uppsala och att han sedan gift sig där.
541
« skrivet: 2013-12-08, 08:47 »
God morgon Anders!
Det står
7.... Johan de Vallas barn den .. 22 julij.
8.... den .. 27 julij.
542
« skrivet: 2013-12-06, 13:01 »
Denne Petter Kosswa är född 1703 och anknyter till tabell 19 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 141.
Han stadgar sig och bildar familj omkring sex år efter äventyret i huvudstaden.
KL
543
« skrivet: 2013-12-04, 17:54 »
Britt-Inger!
Du behöver inte gå till biblioteket. Jag ser, att författaren på den angivna länken redan tagit till sig innehållet på de sidor som avser denne Petter Servio och skrivit ihop en trevlig artikel med utdrag ur de dokument, som redovisas. Men det finns mycket mer i arkiven om denne rättshaverist, bl a har han/hon missat namnet på Petters troliga hustru, som ju var din första fråga.
544
« skrivet: 2013-12-04, 16:34 »
Hej Britt-Inger!
Det finns flera Petter Servio. Du anger inte vem din fråga gäller. Jag föreslår, att du tittar i min bok Nordisk Vallongenealogi del II sid 248-253, så kanske du får uppslag till fortsatt forskning.
Boken bör vid det här laget finnas på ditt närmaste bibliotek.
545
« skrivet: 2013-12-03, 15:07 »
I första delen av boken Vallonsläkter under 1600-talet har jag behandlat en tidig invandrare med namnet Anset Ansillon. Han anlände 1609 till Stockholm som en av de elva smeder, som Paschilius Chenon värvat.
Anset blev verksam som plåtslagare vid Kroppa och Fors bruk och kan följas i landskapshandlingar och boskapslängder fram till 1629. Därefter är han försvunnen ur samtida arkivalier.
Jag har nu funnit ett nytt dokument, som visar vart han tog vägen efter vistelsen i Värmland och som också ger underlag för att avsluta släktens historia i Sverige. Det är ett ärende från rådhusrätten i Norrköping 5/7 1632 av följande lydelse (AID: v221958.b4090):
Sedhan kom Johan Lethoor Lovises Dj Geers Bookhållare fordrade arf efter Torsten Ansellon Pannemakare och Asell Ansellon hwilke her utj stadhen äre dödhe blefne och inladhe en fullmacht dher opå honom war gifuen och skrefuen på Latin af Borgmästare och Rådh utj Leiden i Hålland at fordra samma arf efter bemelte Personer. Och efter dhes legenheet bekom han en Rulla opå deres efterlåtne saker, utj lös och fast och deres Creditorers Nampn huad huar hade för sig at fordre efter dhem utj stendig och bewijslig skuldh, och eet bref tilbaker igen till Borgmästare och Rådh i Leidhen, innehållandes
(det latinska brevet - nån som är duktig på latin kanske kan transkribera och översätta brevet, texten är lättläst)
Wärderingslängd på salig Torsten Pannemakares godtz uti löst och fast sampt längd på hans Creditorer
(två sidor bouppteckning samt en sida med förteckning på hans kreditorer, intressant men något mer svårläst).
Ett par kommentarer:
1. Förnamnet Torsten torde vara en försvenskning av Toussaint, ett namn som bars av flera av de tidiga Värmlandsvallonerna.
2. Eftersom det latinska brevet är skickat från Leiden, får man utgå från att den staden är släktens hemvist i början av 1600-talet. Leiden ligger i Nederländerna, varför man kan tycka att Anset Ansillon borde ha haft holländska som modersmål. Invandrargruppen 1609 kallas dock för fransoser och namnet Ansillon har mer fransk karaktär än holländsk, vilket gör det troligt, att släktens tidiga proveniens ligger längre söderut inom det fransktalande Vallonien.
546
« skrivet: 2013-11-17, 16:46 »
Hej igen!
Tack, nu förstår jag. Det bestämdes att de bägge sönerna skulle få 50% mer än döttrarna och kalkylen går ihop.
Då förefaller det som om även Henriks bägge döttrar är avlidna och att den grenen inte har några bröstarvingar.
Har du några uppgifter, som skulle styrka att minst en av döttrarna Anna eller Vendela är i livet vid arvsskiftet 1642?
547
« skrivet: 2013-11-16, 13:14 »
Hej Erik!
Jag har sent omsider läst ditt inlägg om Johan Gaggo och finner det mycket intressant. Du har övertygande visat att han avlidit 1622 och dessutom vaskat fram nya uppgifter om barnen. Eftersom jag inte är så kunnig om arvslagarna i gångna tider skulle jag vilja, att du förklarar hur man räknat på arvet efter Kerstin Richardsdotter. Du skriver:
De fem döttrarna som var arvtagare efter Kerstin Richardsdotter ärvde varsin 1/8 medan de två sönerna delade på 3/8 av 1/4 i Bjurbäcken. Varje dotter ärvde alltså 1/32 i masugnen.
Det här innebär, att var och en av sönerna ärvde 1,5 åttondelar, dvs 50% mer än var och en av döttrarna. Jag känner till, att de olika landskapslagarna hade olika bestämmelser om arvsrätt för söner och döttrar vid den här tiden. Barbro Nordlöf skriver i Rättshistoria för släktforskare, att En huvudregel var dock att son ärvde dubbelt mot dotter. Detta var enligt landslag, enligt stadslag likställdes son och dotter.
Min fråga föranleds av konstaterandet, att man delat arvlotten i åttondelar, trots att antalet efterlevande barn bara var sju stycken.
Kan det ha varit så, att den sista åttondelen gick till den avlidne Henriks bägge döttrar? Då får ju alla barn varsin åttondel och skiftet sker enligt stadslag.
Du kanske har tillgång till skifteshandlingen i Storfors bruksarkiv och kan se hur man räknat?
Vänliga hälsningar
Kjell
548
« skrivet: 2013-11-04, 14:23 »
Hej Tim!
Vänligen läs mitt inlägg från 1/12 2000 ovan. Det var tretton år sedan. Tydligen ligger dessa felaktiga uppgifter fortfarande och förvillar hos Ancestry.
Kjell Lindblom
549
« skrivet: 2013-10-13, 18:36 »
Hej Per-Olov!
Släkten le Bruns äldsta led i Sverige är mycket oklara. Avsaknad av patronymikon eller bara patronymikon, samma förnamn, varierande yrken, felaktiga åldersuppgifter i kyrkoarkiven mm gör det svårt att fastställa släktskap mellan olika individer. Inte blir det bättre av att publicerade släktträd på nätet innehåller ogrundade gissningar utan källreferenser.
Även om jag varit försiktig med kopplingar i Nordisk Vallongenealogi, så skulle jag inte bli överraskad, om några tabeller kan behöva förändras, när fler fakta tillkommer. I kyrkböckerna kommer man knappast att hitta mer uppgifter, möjligen i domkapitelarkiv. Däremot kan tidiga domböcker kanske vara intressanta källor. Likaså Bergskollegii arkiv (RA), eftersom det handlar om bergsbruk.
Sammanfattningsvis, efterfråga och kontrollera alltid arkivreferenser, om du hämtar andrahandsuppgifter rörande medlemmar av släkten le Brun!
550
« skrivet: 2013-09-15, 16:18 »
Johan och Ulf!
Ja, vi ska försöka reda ut den här kusken Joris Nilsson, som Ulf nämner redan i sitt inlägg 29/11 2002 och som han återkommer till då och då, nu senast igår. Det är kanske bäst, att jag vänder mig direkt till Ulf med några frågor.
1. Joris Nilsson finns vid Nävekvarn 1674, säger du. Kan du precisera med källangivelse var du hittat honom? Har du funnit honom i fler handlingar? I så fall, vilka? Är det korrekt att han aldrig bär något släktnamn? Om så är fallet, varför anger du att han tillhör släkten Dubois?
2. Du tror att Joris Dubois fader heter Johan Dubois. En person med det namnet finns i Nävekvarns mtl 1648, där han står skriven intill Niclas Dubois? Är det korrekt, att du identifierar honom med den smältare Johan Dubois, som finns vid Västlands bruk 1650 och sedan är i Uppland fram till sin emigration 1671 (tab 52).
Det finns några omständigheter, som gör mig tveksam och som får förklara, varför jag inte tagit in denne Joris Nilsson i Nordisk Vallongenealogi.
Om det skulle vara som Ulf tror, varför är då Joris Nilsson kusk? Eftersom Nicolas lever, borde väl Joris Nilsson då gå i faderns fotspår och karriärstegen uppsättare - hyttdräng - masmästare.
Motsvarande för masmästaren Joris Dubois (tab 16). Om han var son till Johan Dubois borde han väl ha följt med fadern till Uppland, blivit smältare och rent av även emigrerat.
Jag ser med intresse fram mot Ulfs svar och källangivelser.
551
« skrivet: 2013-09-15, 09:14 »
Hej Johan!
Jag vill gärna kommentera de uppgivna födelseåren 1610 och 1643, som du säkert hämtat från tabell 6. De avser dottern Maria och sonen Clas.
Maria anges vara f c 1610. Den uppgiften är hämtad ur dödboken för Njurunda, där hon anges vara 105 år vid sin bortgång. På sid 291 har jag skrivit, att jag tror uppgiften vara cirka 10 år för hög. Jag kunde ha gissat på 15-20 år i stället och då fått ett lika troligt födelseår 1615-20 för henne.
Även för sonen Clas är födelseuppgiften bakåträknad från Hannäs dödbok 1710, där Clas anges vara 67 år gammal vid sin bortgång. Jag anger honom därför vara f c 1643. Observera c:t! Här kan prästen ha uppskattat den avlidnes ålder åt andra hållet. Clas kanske var född 1635-40?
Vad händer? Jo, nu har vi ett möjligt spann på 20-25 år mellan första och sista barn i Nicolas Dubois barnaskara, helt inom rimlighetens gräns.
Så här tidiga födelseuppgifter skulle pga stor osäkerhet egentligen förses med marginal, typ f 1643 (+-5). Men jag tycker det räcker, att var och en själv ska få bedöma graden av osäkerhet.
552
« skrivet: 2013-09-13, 13:27 »
Vem påstår att Johan skulle vara född omkring år 1600?
Jag har Johan som trolig bror till Pierre, men min första notering om honom daterar sig till 1639 och om han då är ca 20 år borde han kunna vara född omkring 1620 och då blir det ju inte så stor skillnad mellan honom och Pierre vad gäller födelseår.
Bra att du noterat Pierres andra gifte. Stigs uppgift från 2007 bör därför vara felaktig.
553
« skrivet: 2013-09-12, 14:42 »
Kristina, jag får inte ihop årtalen i ditt svar.
Varifrån har du uppgiften, att Margareta Johansdotter skulle vara född 1642? Då kan hon ju definitivt inte vara mor till en Katarina född omkring 1650?
Margareta Johansdotter är gift med Pierre Henning, som dör i oktober 1727 i Tolfta i en uppgiven ålder av 99 år, alltså f c 1628. Margareta borde vara ungefär jämngammal, dvs f c 1630!
554
« skrivet: 2013-09-11, 16:51 »
Hej Kristina!
Din Katarina är nog inte född så tidigt som 1643 utan snarare runt 1650. Åldersangivelser i de tidiga kyrkböckerna får tas med en nypa salt.
Med 1650 som födelseår kan hon mycket väl vara dotter till Pierre. Samtidigt får man inse, att så här tidiga uppgifter om släktskap kan vara något osäkra, men jag kan inte hitta någon troligare far till Katarina.
Far till Pierre har jag masmästaren Jean Joes Henning, han som blev dråpare vid Forsmark 1630 och troligen dekapiterad (avknoppad, dvs halshuggen)!
555
« skrivet: 2013-09-06, 11:01 »
Komplettering till föregående inlägg:
Jag ser att samme garvare Johan Dandanell behandlats här tidigare i år, 2-3 mars i våras.
Det kan tilläggas, att Johannes bror Henrik Dandanell, besökare i Eskilstuna, är huvudperson i ett inlägg av Camilla Eriksson 23 januari i år.
Systrarna Maria Elisabeth och Anna Catharina är gifta med Zachris Köhler 10/11 1728 i Risinge respektive med Anders Bergman 14/12 1729 i Nicolai församling.
Det bör finns goda möjligheter att knyta ihop banden genom att se vilka vittnen, som förekommer när syskonskarans barn döps.
556
« skrivet: 2013-09-06, 10:25 »
Hej Jan och Christer!
Det var intressanta uppgifter. Jag har försökt hitta någon tänkbar ana till denne garvare Johan Dandanell och kanske funnit en kandidat.
Under tabell 33 av släkten Dandanell (Nordisk Vallongenealogi del I) finns en Johannes Dandanell döpt 29/6 1702 vid Finspångs bruk i Risinge. Det intressanta är att han har två äldre systrar med namnen Maria Elisabeth och Anna Catharina. Precis samma namn ger garvaren Johan Dandanell till två av sina döttrar, Maja Lisa och Anna Catarina. Det kan knappast vara en tillfällighet.
Jag tror, att det finns goda möjligheter att forska vidare på flera av syskonen till ovannämnde Johannes för att hitta fler fakta, som kan styrka eller stryka hypotesen om identitet mellan Johannes och garvaren Johan.
557
« skrivet: 2013-09-04, 21:08 »
Svar på din fråga 13-06-04, Stefan, och komplettering till mitt tidigare inlägg 13-05-09:
En Jacob Persson med hustru Ingredh finns i mtl för Huseby åren 1650-64. I mtl 1665 heter Jacobs hustru i stället Kirstin.
Åren 1666-67 hittar jag dem inte, men mellan 1668-80 finns åter en Jacob med hustru utan namn vid Huseby. Om det är samme Jacob är oklart.
Längre än så här har jag inte letat i mantalslängderna. Kanske finns det kyrkböcker för Skatelöv, som kan ta vid efter 1680?
558
« skrivet: 2013-09-04, 17:19 »
Britt-Marie och Vincent!
På förekommen anledning vore jag tacksam för ett klarläggande. Ni har nämnt en snickare Johan Petersson, som får barnen Eva och Peter i Risinge i början av 1750-talet. Är han även nämnd med sitt släktnamn Allard och helt säkert samme som den Johan Peterson Allard, vars första hustru heter Christina Norrgren? När och var är Johan född? Namn på andra hustrun?
Vilken Peter Allard är far till denne Johan? Inte Pehr Danielsson väl? Har ni fler kompletterande uppgifter om den rätte Peter, t ex hans hustrus namn och ev fler barn?
559
« skrivet: 2013-09-04, 14:50 »
Utmärkt! Den rättelsen om Petter Danielsson Allard tar vi till oss och utgår då från att han endast varit gift en gång. Kanske någon av er rent av har namnet på hustrun? I Godegårds tidiga böcker är det ju annars bara fäderna som får barn.
Att prästerna i östgötska församlingar dessutom oftast utelämnar släktnamnet och bara använder patronymikon gör vallonforskningen i denna del av landet särskilt svår. Det lockar ibland till förhastade slutsatser. Bra då, att det finns kritiska forskare med bredare kännedom om ortsbefolkningen under aktuell tidsperiod, så att ev felaktigheter kan rättas till, tycker
Kjell L
560
« skrivet: 2013-09-04, 14:26 »
Hej Kristina!
Du har hittat en för mig okänd medlem av släkten Dubois. Han har framlevt sitt liv i några församlingar, som jag inte studerat närmare. Denne Claes Classon är dessutom mycket svår att placera in i någon gren av den stora släkten Dubois.
Ibland har man hjälp av namngivningen för barnen. Jag kan komplettera med ytterligare ett barn, dottern Brita född 27/3 1743 på Danbo(da) i Tensta, begravd där i juni samma år. Även dottern Elisabeth dör späd och begravs 1/3 1747 i Tensta.
Att sonen Henrich får namn efter sin morfar och att dottern Brita uppkallas efter sin mormor är uppenbart. Familjen borde även ha en son Claes (efter farfar), men om och var denne i så fall är född är oklart. Inga fler barn är födda i Ärentuna eller Tensta. Man kan därför förmoda, att Claes varit bosatt i annan församling åren omkring 1740. Det blir lite för glest mellan barnen annars.
Man borde kunna hitta honom i mtl för såväl Ärentuna som Tensta för att närmare precisera familjens uppehållsplats mellan 1735-45. Tyvärr har jag inte tillgång till mtl just nu. Kanske någon annan kan hjälpa till?
Släktnamnet stavas oftast Deboe, vilket möjligen kan hjälpa till att hitta rätt proveniens för Claes. Fadern bör finnas under något av förnamnsformerna Claes, Claudius eller Nicolaes. Tyvärr finns det fler kandidater (t ex tabellerna 17, 22 eller 53 i Nordisk Vallongenealogi del I) att välja mellan och jag har inte lyckats hitta någon, som är mer trolig än de övriga.
561
« skrivet: 2013-08-21, 21:07 »
Hej Erik!
Jag har granskat mina noteringar från Uppsala läns domböcker för att se, om det finns några ärenden som stöder din förmodan. Under perioden 1674-89 finns ett flertal tvistemål rörande arvet efter Antoine Bodou. Det är långa texter, att gå igenom och jag har bara orkat skriva av det allra viktigaste.
Speciellt ett ärende från Film 16-17/2 1675 verkar bekräfta att Johanna Guillaume har en bror, ev halvbror, vid namn Gottfridh Guillaume. Hon bör då vara en Johansdotter Guillaume och alltså inte en Philipsdotter Guillaume.
Senare mål visar också, att hon gifter om sig med Eric Pelican.
Hon kallas hela tiden bara Johanna Guillaume utan patronymikon.
Om tiden medger skulle jag vilja läsa alla noteringar om denna arvstvist, säkert flera veckors tolkningsarbete. Men jag får väl avvakta, tills materialet gjorts tillgängligt via nätet.
Sammanfattningsvis tror jag, att du har rätt i dina funderingar!
562
« skrivet: 2013-07-11, 20:08 »
Tillfällighetsfynd.
Jag kan också bidraga med en dotter Judith till nämnda Joris Piätt och hustru Petronella Pettersdotter. Judith är döpt 13/12 1717 i Svea Livgardes Livbataljons fs (C:1). Ett dopvittne är åkarhustrun Maria Piätt.
563
« skrivet: 2013-06-05, 18:35 »
Hej Marie!
Inte så lätt att hitta kanske. Ärendet finns på AID:v49324.b174.s12 högersida nedtill. Edgärdsmännen överst på nästa sida.
Själva händelsen hittar du på AID:v49324.b165.s3 vänstersidan. Om jag minns rätt handlar det om en dräng i Anthoines tjänst. Drängen har kolosförgiftats i kolarkojan.
Kjell
564
« skrivet: 2013-06-02, 08:43 »
Det är säkert en gravsten rest över ett av familjens barn, som avlidit år 1705. Graven var sannolikt redan då avsedd att bli ett vilorum även för föräldrarna vid deras senare bortgång.
565
« skrivet: 2013-05-09, 15:23 »
Hej igen Niclas!
I mantalslängderna för Kronobergs län Skatelöv socken hittar man under Huseby (bruk) en Jacob Person aktuell tid. Jag har visserligen bara läst åren 1650, 1655 och 1659, men han finns säkert även mellanliggande år och kanske även före och efter. Hustrun heter omväxlande Inger eller Ingegerd, säkert samma kvinna. Ska läsa alla mtl vid tillfälle för att se hur lång period de förekommer. Om du har SVAR-abonnemang är det annars snabbt gjort.
Det jag vet om Jacob Cochois har jag skrivit i boken, men i skenet av de här framkomna uppgifterna kan det finnas anledning till viss revidering. Släkten Cochois är inte helt enkel att få grepp om, det finns t ex minst två samtida Jacob i mitten av 1600-talet!
Constantin Antio är en medlem av släkten Anjou, varför det borde skrivas med uttalat t och inte med l.
566
« skrivet: 2013-05-09, 08:48 »
Hej Niclas m fl!
Den 19 november 1650 införs i domboken för Herrelunds friherreskap ett intressant ärende, som ger upplysning om den vallonska arbetskraften vid Huseby och eventuellt fler småländska bruk. Det är kolaren Anthoine Tourneur, som friar sig med en tolvmannaed (för förklaring, se detta ord i Wikipedia).
Målet lyder:
Sammadagh framkom Antonj kållare och lätt antechna dhen 12 Manna Eedh som han tilförendhe uthfäst hadhe ...
Edhemän
Antonj Törne
Bengt Jönsson i Bägäse(?)
Per Bugmundzon i Kiärr
Måns Jansson i Kiärr
Arfwedh i Brewijck
Jacob Cosua
Oluff i Nytorph
Constantin Antio
Jon Larson i Ger...
Johan Zavar
Cosie Derua
Påfuell Persson
Han är själv en av edgärdesmännen (första namnet). Dessutom finns en Jacob Cochois (Cosua) med, vilket styrker min hypotes i tidigare inlägg, att denne är identisk med den Grampere vi tidigare diskuterat.
Cosie Derua heter egentligen Gauge de Ruar, senare verksam vid Gusums bruk och välkänd.
Övriga namn är du säkert bekant med.
Mvh
Kjell
567
« skrivet: 2013-04-18, 08:27 »
Stopp och belägg, Ove!
Du får gärna referera till min bok Nordisk Vallongenealogi, men då måste det vara med fakta, som står där. I ditt senaste inlägg 2013-04-17 har du satt mig som referens för ett stort antal uppgifter, som överhuvudtaget inte finns i boken.
Det gäller bl a födelseår för ett flertal personer i texten, uppgifter som jag redan i mitt tidigare inlägg ovan ställt mig mycket frågande till. Nu riktar jag frågan direkt till dig. Varifrån kommer dessa uppgifter? Finns det sakligt underlag eller är det rena gissningar av dig eller någon annan?
Jag skulle vilja be dig vara mer kritisk, när du sammanställer och lägger ut andra forskares resultat här på nätet, så att vi inte riskerar att sprida ogrundade uppgifter som fakta. Jag har skrivit några rader om detta i förordet till Nordisk Vallongenealogi del I.
Hoppas du tar detta som positiv kritik, vi kan resonera vidare, när vi träffas nästa gång, kanske i kontraktsgruppen på tisdag?
Vänligen
Kjell
568
« skrivet: 2013-04-16, 15:08 »
Hej Stefan, Leif, Niclas och Ove!
Jag har med intresse läst de senaste dagarnas diskussion ang släkten Grampre och känner, att jag bör göra ett inlägg med kommentarer.
Som säkert några av er redan noterat, så skiljer sig texten om släkten Grampre åt mellan den 1989 utgivna första delen av Vallonsläkter under 1600-talet och den förra året utkomna Nordisk Vallongenealogi del I.
Rent generellt vill jag säga att Nordisk Vallongenealogi har tolkningsföreträde, eftersom den är en med ytterligare tjugo års forskningsresultat uppdaterad version av den äldre boken.
Bl a finns nu några fundamentala skillnader rörande den allra äldsta generationen Grampre. Så t ex saknas de två ovan nämnda sönerna till Ron Grampre, Jacob och Lars, under släkten Grampre! Varför?
Jo, det beror på, att jag numera anser Ron, Jacob och Lars vara bröder. Dessa finns därför i stället upptagna i Nordisk Vallongenealogi under släkten Cochois som söner till invandraren Pierre Cochois, även kallad GrandPierre. Mina argument för detta står att läsa i boken.
Jag skulle av er vilja veta, varifrån man fått ungefärliga födelseår på Ron, Jacob och Lars? Så vitt jag vet finns inga åldersuppgifter på dem, inte ens i dödböckerna.
Så en fråga speciellt riktad till Niclas. Du har vid några tillfällen hittat mycket intressanta ärenden i domböckerna från Göta Hovrätt och speciellt Borgrätten för Nya Bergkvara. Dessa utdrag har bidragit till att kasta nytt ljus över tidiga vallonska arbetare vid bruken i Småland. Nu vet vi att en medlem av släkten Grampre (jag gissar att det är Jacob) liksom Johan Savard varit kolare i området kring bruken Huseby och Åryd.
Kan du precisera under vilka tidsperioder de förekommer i domböckerna? Jag vill själv läsa Advokatfiskalens arkiv för berörda områden för att se, om det eventuellt kan finnas ännu fler vallonska arbetare nämnda. Materialet finns väl på ArkivDigital, eller hur?
Kjell
569
« skrivet: 2013-03-11, 08:29 »
Hej Björn!
Jo, du har läst rätt.
Nu får du följa föräldrarna Erich Larsson och hustru Anna i Elinge och se vad som händer sonen Olof. Tyvärr inte helt lätt, eftersom Österlövsta äldsta hfl börjar 1771. Familjen finns vid Elinge detta år (AID: v127541.b39.s65) men utan sonen Olof. Han kan ha lämnat föräldrahemmet efter faderns död, han är ju 18 år, om han lever(?).
Dessutom ska du följa Olof Ersson Hilbom i Österfärnebo hfl före vol AI:6. Han har flyttat in från Tegelsmora någon gång före 1777. Förhoppningsvis får du ihop spåren från ömse håll.
Lycka till!
570
« skrivet: 2013-03-03, 20:29 »
Hej igen Christer!
Då kanske jag vågar mig på en gissning. Om han är son till Pierre D. tabell 33, så är han döpt 29/6 1702 i Risinge socken, namngiven som Johannes, och har två äldre systrar med namnen Maria Elisabeth och Anna Catharina, dvs precis samma namn som han ger sina egna två första döttrar (Maja Lisa och Anna Catarina)!
Risinge hfl börjar tyvärr också sent på 1700-talet, men jag tycker att du ska försöka följa denne Johannes och hans föräldrar i mtl för Risinge. Fadern dör 3/11 1717 och modern 11/6 1739, bägge vid Finspångs bruk i Risinge.
Efter faderns bortgång bör Johannes (då 15 år) finnas noterad med sin mor några år, innan han lämnar henne och blir en självständig skattebetalare.
Har du tur, kanske han försvinner ur Risinge mtl just året 1734.
Mvh
Kjell
571
« skrivet: 2013-03-03, 10:02 »
God morgon Morgan!
Ditt inlägg ovan fick mig verkligen att spärra upp ögonen. Det var breaking news. Men om jag ska kunna lämna ett seriöst svar på din fråga, vill jag veta mer för att dina uppgifter ska kännas trovärdiga.
Det räcker inte att bara hänvisa till andra forskare som källa. Du måste ge fler konkreta hänvisningar till arkiv som dokumentation för uppgifterna alternativt namnge dina sagesmän.
I avvaktan på det betraktar jag inlägget mer som en skröna, men ser gärna att jag blir överbevisad.
Frid&Fröjd
Kjell L
572
« skrivet: 2013-03-03, 09:44 »
Hej Christer!
Din Johan Dandanell tillhör säkert vallonsläkten, men med förnamnet Johan är det inte helt enkelt att lista ut, vem som är hans far.
När jag bläddrar i min bok Nordisk Vallongenealogi kan jag se minst tre(!) tänkbara fäder:
1. Jacob D. tabell 23
2. Welam D. tabell 24
3. Pierre D. tabell 33.
Han kan även tänkas vara identisk med Johan tabell 19.
Vad heter de tre kända barnen han får med Gunilla Hansdotter? Namngivningen brukar ibland ge viss vägledning.
Han kan ha varit gift en gång tidigare, eftersom Gunilla är änka vid giftermålet, så man vet inte om Johan har tidigare födda barn. Jag gissar, att det inte framgått. Du har väl granskat alla aktuella hfl.
Kjell L
573
« skrivet: 2013-02-18, 19:40 »
Hej Sara!
Du frågar efter källan för namnet på Petter Baltzarsons första hustru. I Ramnäs personaliebok FII:3 bild 480 (Arkiv Digital) har prästen skrivit en levnadsberättelse vid dottern Saras begravning 1/11 1763. Där framgår att hennes mor heter Kerstin Jöransdotter.
Petter gifte sig med henne 1669 (Ramnäs LIa:4 bild 18) även om hennes namn inte nämns då.
Kanske dog Kerstin 1677 (Ramnäs LIa:2 bild 92). Det står bara bäckham: Smed hustru nr 10 under rubriken Testamente effter lijk A:o 1677.
Kjell L
574
« skrivet: 2013-01-17, 20:41 »
Hej Birgitta!
Din komminister Philip Boivi är son till Bertil Beve, som behandlas i tabell 37 av släkten Bevi i ovannämnda bok. Bertil i sin tur är son till Philip B (tabell 34) och sonson till Philip B (tabell 26). På vägen hittar du ingiften från släkterna Bayard och Martinel.
Mvh
Kjell
575
« skrivet: 2012-11-30, 09:07 »
Anno 1639 dhen 10 Julij förärades efter s. Anthonio i Bogetorp stångiern 1 skeppund till kyrkian, sålt för Penningar 21 daler kopparmynt. detta jern haf(ve)r Michel Jonsson betalt.
Kjell
576
« skrivet: 2012-11-06, 09:58 »
Hej Christer!
En bekräftelse har du i Nordisk Vallongenealogi del 1 sid 205-206 (tab 33 och 34). Googla på bokens namn, så hittar du den!
Vänligen
Kjell
577
« skrivet: 2012-10-22, 16:45 »
Hej Stefan!
Nej, det finns ingen koppling mellan de olika landskapen. Jag biträder uppfattningen att Humble i Uppland är en svensk släkt.
En vallonsläkt Humbla finns däremot som sagt i Östergötland. Den verkar bestå av hammarsmeder.
Kjell
578
« skrivet: 2012-10-19, 13:59 »
Åsa, Lars och Ulf!
Det har till och från spekulerats huruvida Humbla skulle vara en vallonsläkt i Sverige. Man har då tittat på de bärare av namnet, som finns i Uppland vid Dannemora och Forsmarks bruk under första hälften av 1600-talet. De flesta forskare tycks ha kommit till slutsatsen, att det där handlar om en svensk släkt Humble.
Under arbetet på andra delen av min bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 har jag funnit ovedersägliga bevis för att det finns en vallonsläkt Humbla i Sverige redan på 1630-talet. Mycket talar för att de ovan nämnda hammarsmederna Olof Johansson Humbla och Johan Johansson Humbla är ättlingar till denne invandrare.
Jag ska nu se om jag kan bevisa ett samband. Jag vore därför tacksam, om ni kunde meddela mig ev ytterligare uppgifter utöver vad som finns på Smedskivan (jag har version 6) om Olof och Johan.
Tack på förhand!
Mvh/Kjell Lindblom
579
« skrivet: 2012-09-10, 18:11 »
Tack, Maud, för uppgifterna. Det var vänligt av dig.
Kjell
580
« skrivet: 2012-09-10, 08:27 »
Hej Maud!
Jodå, jag ska bli lite mer utförlig.
I Förbundets årsbok 2012 har jag bidragit med en artikel om släkten Stukat. Där förekommer en Lars Larsson Stukat född 1769 i Grangärde. Denne lämnar församlingen 1794 utan spår.
Men - för några veckor sedan fick jag ett mejl från annan släktforskare, som berättade att man med stor sannolikhet kan identifiera honom med en Lars Grandin född 1769 i Grangärde, som gifter sig 1799 i Orkesta.
Nu är min tanke förstås, att kanske andra med namnet Grandin i Grangärde också har anknytning till släkten Stukat. I första hand fadern Lars Stukat d. ä., som lämnade Grangärde hösten 1769.
Om vi begränsar tidsperioden till födda 1732-1832, så kanske antalet individer med namnet Grandin sjunker betydligt?
Jag vore tacksam om du kan återkomma, eftersom jag inte har tillgång till Disbyt själv.
Mvh/Kjell
581
« skrivet: 2012-09-09, 08:37 »
Hej!
Jag söker bärare av namnet Grandin inom Grangärde med omnejd. Det ska bl a ha funnits en sergeant Grandin, men även övriga individer är av intresse för mig.
Kjell
582
« skrivet: 2012-07-19, 17:46 »
Hej Maritha!
Jag gjorde under våren en släktutredning, som kom in på denna gren och gav några från dina noteringar avvikande uppgifter.
1. Korpikån Fältväbel Daniel Bodin f 1/11 1761 och hustru Catharina Rutberg f 10/4 1767 död 1804 (Nederkalix AI:2 1770-1805). Han heter här Daniel, inte David.
2. Du skriver att han är son till soldaten Elias Modig i Övermordjärv. Vilka belägg finns för den uppgiften? Födelsebok?
Jag tycker mig i stället se att han är född 1/11 1760 i Nederluleå som son till E. o. lantmätare Friedrich Bodin och hans hustru Inga Catharina Lagerborg (adliga släkten Lagerborg!) (Nederluleå C:3).
Jag tror det finns ett inlägg om detta på Anbytarforum 11/6 2008 under Nederkalix.
Frid och fröjd
Kjell
583
« skrivet: 2011-10-22, 15:14 »
Hej Pernilla!
Jag biträder dina funderingar. Du har säkert hittat korrekt dopuppgift för Sara. Dopvittnet hjulmakaren Johan Andersson är vallonättling (Herou). Även vid dopet 23/11 1690 i Björkvik förekommer en hjulmakare Anders Arvidsson ifrån Stavsjö. Denne bör vara hjulmakaren Anders Servidsson de Manhay, dvs Henrik har uppenbarligen anknytning till valloner vid bruken Stavsjö och Ålberga.
Däremot är jag inte helt säker på att Henrik har en far som heter Erik Godou. Någon med det namnet är inte känd. Jag kan tänka mig att fadern Erik varit gift med en kvinna ur släkten Godou, dött tidigt och att moderns släktnamn spillt över på honom.
I vigseluppgiften förefaller Sara vara förväxlad med sin äldre syster Catharina.
Mvh
Kjell
584
« skrivet: 2011-03-10, 20:42 »
Snyggt jobbat, Britt-Marie!
Nu blev du jordemor för ytterligare två barn i familjen Anders Falleij och hans hustru Kerstin Månsdotter.
Anders Falleij anges på smedskivan ev vara son till en Jacob Jacobsson Falleij, född ca 1656. Av någon outgrundlig anledning står jag som uppgiftsreferens för denne Jacob, trots att han inte finns i min databas.
I stället har jag Anders Falleij som trolig (jag upprepar trolig) son till Matthias Falleij (c 1658-1738) i hans första äktenskap (av fyra) med Anna NN bg 29/11 1696 i Undenäs.
Anders torde vara helsyskon med Jacob Matsson Faleij, vilken på Smedskivan hänförts till Matthias andra äktenskap med Elisabeth Andersdotter Schult ingånget 27/6 1697 i Svennevad.
Att detta inte kan stämma framgår av Jacob Matsson Faleijs vigseldatum, 25/7 1709 i Undenäs.
Fadern Matthias Jacobsson Falleij finns 1691-96 vid Tykö bruk i Bjernå socken i Finland, men flyttar 1696 till Forsviks bruk i Undenäs. Före vistelsen i Finland finns Matthias under 1680-talet med sina föräldrar någon stans inom Lerbäcks bergslag och lämnar 1691 Åmme kvarns hammar i Askersunds landsförsamling för resan österut.
Kjell
585
« skrivet: 2011-03-10, 19:11 »
Rättelse
Jag har granskat uppgifterna om släkten Grell på Smedskivan 6 och konstaterat en felaktighet. Det gäller hammarsmeden vid Godegårds bruk Claes Andersson Grells (c 1662-1702) två söner Johan och Henrik. Dessa är inte söner till honom.
Johan Klasson är son till Claes Andersson Jonneau och gift med Maria Svensdotter 22/10 1705 i Godegård. De fem barn som redovisas för Johan Klasson Grell ska inte heta Grell utan Jonneau, om släktnamnet hade varit angivet för dem i födelseboken.
Henrik Klasson Grell existerar inte. De två under honom upptagna barnen tillhör i stället Henrik Mårtensson Grell gift med Maria Nilsdotter 24/10 1709 i Godegård.
Kjell L
586
« skrivet: 2010-10-11, 15:48 »
Hej Stefan!
Problemet löste sig 2006, när Stig Geber, Jan Olsson och jag tog samlat grepp om släkten och gav ut publikationen Två hundra år med vallonsläkten Gilljam.
Nämnde Clas Erik återfinns där i tabell 116:
Eric Gilljam, son till Claes (tab 111), är född 30/9 1730 vid Harnäs i Älvkarleby och död 4/6 1787 i Frinnaryd genom drunkning. Han kallas ibland Claes Eric och blir hovslagare vid Tockarp i Frinnaryd(F). Hustrun Magdalena Wetterhall dör där 12/6 1797 och är född 1734 i Frinnaryd. Paret gifter sig 29/6 1763 i Frinnaryd. Eric är hovslagare vid Livkompaniet av Smålands Kavalleriregemente, antagen 30/8 1756 och avgången ur tjänst 31/5 1787, fem dagar före sin död.
Barn: Maja Stina f 13/5 1764, d 15/4 1839 i Frinnaryd, g m bonden Zacharias Jönsson 1/5 1788 i Frinnaryd
Anna Sara f 8/9 1767, d 31/1 1853 i Frinnaryd, g m hovslagaren Gustav Starkenberg 30/10 1787 i Frinnaryd
Magdalena f 24/7 1771, g m Nils Persson 18/9 1795 i Frinnaryd
587
« skrivet: 2010-10-03, 20:30 »
Hej Marie-Louise!
Anita Lindbloms MMM Alma Magdalena f 27/1 1881 i Hille var syster till min FF Karl Emanuel f 21/5 1886 i Hille, bägge barn till dagakarlen Per Persson Lindblom och hh Brita Stina Nylund. I syskonskaran fanns ytterligare 8 barn, vara 4 avled före åtta års ålder.
Det av syskonen som levde längst var Erik Gustaf Lindblom f 18/8 1896 i Hille, d 2/7 1990 i Gävle Staffan fs.
Yngsta barnet, dottern Edit Elvira f 8/6 1899, dog ogift i maj 1980 i Katarina fs i Stockholm.
De två övriga, dottern Elin Kristina f 31/10 1884 och dottern Hilma Maria f 3/8 1892, torde ha gift sig, eftersom min far visste berätta, att han hade ett tiotal kusiner i Gävle.
Från 1970-talet minns jag, att vi hälsade på några av hans kusiner, bl a en familj Westin bosatt i Björke i Hille.
Det skulle vara roligt få kontakt med några sysslingar eller bryllingar, så om du bor i Gävleområdet och vet dig vara avlägset släkt med Anita Lindblom, hör gärna av dig med ett mail!
Kjell Lindblom
588
« skrivet: 2010-09-24, 09:10 »
Hej alla Vetlandaforskare!
Jag har hittat en kronolänsman Anders Stukat i Vetlanda boende på Uplanda kronogård och i tjänst åtminstone mellan 1744-53. Det går inte så bra för honom. Av mtl 1755 framgår att familjen har det knapert. På välborne herr Cornet Carl Friedrich Leijonadlers gård Tällerda i Vetlanda bor avskedade länsman Stukat med sin hustru Sitta här af barmhärtighet aldeles utf. har icke det ringaste uppehälle till sin hustru el:r små Barnen.
Hans (andra) hustru heter Helena Grågård och dyker långt senare upp i Adolf Fredriks fs i Stockholms mtl 1780 som länsmansänkan Lena Stukat.
Jag tänkte bara höra om någon vet mer om denne kronolänsman. Varför fick/tog han avsked? Fel i tjänsten eller sjukdom? Var kom han från och när dog han?
Under sin tjänsteutövning borde han ha lämnat avtryck i domböckerna om inte annat.
Tacksam för alla upplysningar är
Kjell
589
« skrivet: 2010-03-01, 10:45 »
Med mycken möda och stort besvär har jag nu lyckats spåra släkten Stukat tillbaka till en soldat Anders Stukat, som avlider i Snavlunda socken 1699. Den äldsta noteringen om honom återfinns i ett ärende från Sundbo härads ting 8/1 1670 (Örebro o Södermanlands ren. dombok nr 30 pag 967).
Det handlar om en annan soldat, Jöns Håkansson Liten, som stulit ett ansenligt antal olika föremål. Jöns är een Cronones soldat under Capitain wälb:e Reinholt Anreps Compagnie. Jag har anledning tro att även Anders Stukat tillhör samma kompani eller åtminstone samma regemente.
Jag behöver nu hjälp av någon, som kan upplysa mig om vad regementet heter, där Reinholt Anreps kompani ingår.
Är det Närkes Värmlands regemente? Detta regementes äldsta GMR 1684 innehåller inte något kompani uppkallat efter Reinholt Anrep.
Kjell L
590
« skrivet: 2010-02-12, 18:52 »
Nej, Oddbjörn, här blev dina funderingar alltför invecklade.
Johan är helt säkert styvson till Martin, som är byggmästare och inte kolare, som jag felaktigt angav i senaste inlägg. Även Martin begår ett dråp, vilket återges i Frösåkers härads dombok 10/10 1642. Detta ärende har jag redovisat ordagrant i Vallonsläkter under 1600-talet del II. Det är för långt att återge här, men en passus lyder
... Såsom och dråparens, som föllier: vid sistförledne Påsketijdh ett åhr sedhan, war bem:te Peer Jönson som dödhen leed och dråparens stiuffzson, Johan Henningh, som Pär tiänte för een kolare drängh, stadde på theras arbethe i skogenn, ther begynte the först osämias om Johans Löön ...
I övrigt vet vi ingenting säkert om den eventuella släktskapen mellan Martin och Jean Joes mer än att båda bär släktnamnet Henning.
Adoption i vår betydelse har som företeelse bara existerat drygt 100 år. Tidigare blev föräldralösa barn omhändertagna som fosterbarn (styvbarn) i en annan familj, i första hand av någon av barnets faddrar eller av annan släkting.
Johan Hennings dotter Marguerite gifter sig med bokhandlare Gaspard Michallet 25/6 1675 i Auxerre i Frankrike. Om detta giftermål har i Förbundets tidning Släkthistoriskt Forum varit införd en lång artikel för en 10-15 år sedan. Artikeln bör du ta del av, eftersom den även ger vissa uppgifter om brudens föräldrar. Kontakta Sveriges Släktforskarförbund, så får du säkert artikeln per mail.
Vänliga hälsningar
Kjell
591
« skrivet: 2010-02-03, 21:22 »
För den som har tröttnat på att skotta snö, kan det kännas trösterikt höra, att det inte var bättre förr. Läs vad prästen i Hallingeberg skriver den 22 februari 1674 (Hallingeberg CI:1 sid 159):
Begrofs Måns skomakare i Nagelsta ...
Uti denna tijd war en sådan starck winter och mansdiup snöö, att ifrån morgonen tideligen och till klockan ett efter middag arbetades med ofwanbemählte lijkfärd emellan Nagelsta och kyrckian.
Gudh giffwe aldrig mehr en sådan winter.
Är det någon som vet hur långt det är mellan Nagelstad och Hallingebergs kyrka?
592
« skrivet: 2010-02-01, 19:00 »
Oddbjörn och Ulf!
Ja, det finns lättare frågeställningar än den om släkten Hennings äldsta generationer. I min sammanställning har jag en trolig son Johan till masmästaren Jean Joes.
Denne Johan blir kolare och som jag tror styvson till kolaren Martin Henning efter att Jean Joes avknoppats för det begångna dråpet. Johan gifter sig senare med Martins dotter Jacqueline och blir därmed även måg till Martin.
Johan dör dock inte 1697, som ni skriver, utan 1676 i Älvkarleby, där församlingens kyrkoräkenskaper detta år noterar testamente efter Johan Henning vid bruket.
En oklarhet finns dock såtillvida, att Älvkarleby mantalslängd 1674 upptar en ensamstående Jacob Henning, som bara finns där detta år och inte har hittats någon annanstans heller. Jag lutar därför åt, att det föreligger en felskrivning och att det är Johan som avses.
Hoppas det klarnat något, hälsar
Kjell
593
« skrivet: 2010-01-27, 19:53 »
Klockringningen vid begravning kunde ske på olika sätt beroende på vem som begravdes. Det är riktigt att för en mer betydande person ringdes längre. Jag hittade just en beskrivning i Husby-Långhundras kyrkoräkenskaper LI:1 1678-1729 hur man där använde klockorna.
Ordningh medh ringninghen uthi klockorna efter the döda.
Om bonde eller hustru döör, willia the bruka både klockorna, skola the gijfwa 16. öre k(opparmynt): till Testamente. döör barn, ringez i dhen lilla allena: men willia the bruka både, gijfwes dherföre 2 daler k:.
döör skattlagder torpare, drengh eller pijga, ringez allenast medh then stoora: men willia the bruka både, gijffwes till Testamente 1 daler k:. döör oskattlagder torpare, jnhysez jon, eller stafkarl, ringez allenast medh then lilla: men willia the bruka både, giffwez och 1 daler k:. Och för än klockorna röres, uthläggez b:te p(enninga)r åth kyrckiowärdarna, och straxt förwaras i kyrckionez kista.
Stavkarl = tiggare
594
« skrivet: 2010-01-17, 21:34 »
Hej Jan m fl!
Jag tror att Zacharias hade nio barn, varav två Erik.
Den förste Erik född 13/1 1755 och död 5/9 1756.
Den andre Erik (tvilling med Lotta) född 17/3 1758 och död 13/11 1786 i Västra Vingåker.
Hälsningar
Kjell
595
« skrivet: 2010-01-12, 09:37 »
Hej Oddbjörn!
Stort tack för alla upplysningar du lämnat. Tolkningen av brevet stämmer gott med vad jag själv kommit fram till. Jag har bara några kommentarer till ett par ord i texten.
Brevet innehåller namn på yrken inom bergsbruket, t ex formeur =
gjutare, chergeur au forneaux = uppsättare vid masugn, charbonni(er) = kolare, serviteur de formeur = gjutardräng.
Ordet frere betyder här inte biologisk bror utan snarare vän, på samma sätt som vi, åtminstone i Sverige, kan börja t ex ett affärsbrev med tilltalet Broder!
Jean Hubert är alltså inte bror utan tidigare arbetskamrat till Etienne. Brevet är skickat till Jeans dåvarande arbetsplats, som 1642 är Kvarnbacka bruk i Lindesberg landsförsamling. Det är just från detta bruk, som Etienne begett sig till Norge.
Om Jean Hubert och Jean Mineur, som bägge är kolare, låtit sig övertalas att söka lyckan i Norge är svårt att veta. Jean Hubert finns kvar vid Kvarnbacka enligt 1643 års mantalslängd (som upprättas på hösten 1642) och finns på 1650-talet vid några bruk i Värmland, men han kan ju ha gjort tjänst några år på norska bruk under mellantiden. Samma sak gäller Jean Mineur, som 1646 kallas een verloopen coolder (på holländska).
Det enda av Etiennes barn, som finns antecknat i en svensk födelsebok är sonen Petter. Han är döpt 26/12 1640 i Lindesberg. Om honom har jag tidigare fått uppgift från annan släktforskare i Norge, att han avlider 1720 och är gift med Sara Anunsdatter. Kanske finns det en bouppteckning efter honom?
Brodern Nils Steenson tar 26/1 1686 tjänst som gjutare vid Fritzö järnverk enligt ett detaljerat kontrakt, vilket finns bevarat (Statsarkivet på Kongsberg, Larvik Grevskap, Fritzøe Jernverk, jernverksbetjenter).
Ditt resonemang om Johan Steensons troliga barn och barnbarn tycker jag verkar vara välgrundat och stämmer säkert. Här kan jag dock inte bidraga med några uppgifter.
Vänliga hälsningar
Kjell
596
« skrivet: 2010-01-06, 16:11 »
Oddbjörn!
Du kan självfallet lägga ut texten på Digitalarkivets debattforum. Större delen av mänskligheten har ju redan tillgång till den i och med publiceringen här på Anbytarforum.
Jag hade inte sett Etienne Hennings bouppteckning i original förut men fått redogörelse för innehållet. Det är förstasidan som ger den intressanta genealogiska informationen om bröstarvingarna. Såvitt jag kan se finns ingen uppgift om namnet på hans hustru, om hon lever eller är tidigare avliden. Från tiden i Sverige har jag en anteckning om att hon 1640 heter Johanna. Har du funnit något dokument i norska arkiv, där hon omnämns med både för- och efternamn?
Kjell
597
« skrivet: 2010-01-06, 10:52 »
Hej igen!
Det var mycket intressant att läsa om bröderna Marselis verksamhet i Norge/Danmark. Det framgår klart att deras insatser är av samma karaktär som Louis De Geers i Sverige. Inom det norska bergsbruket är de aktiva. De har omfattande handel med koppar och vapen och är stora långivare till statsmakten under framför allt 1640-talet.
Däremot tycks de inte ha försöjt sina järnbruk med arbetare från kontinenten utan i stället lockat valloner från en del mellansvenska bruk, vilket ovannämnda brev är ett tydligt exempel på. Det finns i svenska Riksarkivet dokument från 1640-talet, som visar att man i Riksrådet var bekymrad över denna migration och noga följer utvecklingen i Norge.
Vi får avvakta tydningen av brevet. Jag skulle gissa att någon snart bidrar med en översättning!
598
« skrivet: 2010-01-06, 08:58 »
Hej Oddbjörn!
Här är brevet. Översättningen från franska får du själv eller någon annan med bättre språkkunskaper än undertecknad göra. Min skolfranska räcker nödtorftigt till tydning av originaltexten i dokumentet.
Mon frere Jan Hubert aiant trouve la comoditez ie naij voulu falir a vous representer nos humbles recomandations et sont venu a bons port dieu mercij priant dieu quil soit ainsij de vous et de vous femme et enfans par laquel mon frere aians trouve la comoditez qui et fort bonne sij vous plait de venir vous aurez meiller deux foij que en Suede car on fait une forge et le maistre ma faitrer crire apres vous et ie vous prie mon frere de vouloir envoier un formeur pour faire des balles et des canon et en vous contentera et vous ne manquera a faire vostre devoir et on rendera tous depens nous avons le meilleur maistre que ont poudroit trouver ascanoir seigneur Gabriel Marcel nous avons toutes ce quil faut a la brocq car les navir de Hollandes venons a la brocq par quoij ie vous prie de envoier un chergeur au forneaux ie vous prie de en parler a Jasque le Jardinier et il aura bons gaigages et un charbonni ci mon fr(e)re ne vient point ie vous prie de en parler a Jan Mineur car il nous a promis de venir et sera bien venu ie vous prie mon frere ci nos femme sont encore la de le faire haster et les conduire iusque a calista (Karlstad) car iaij loue vus sudoij quil les doit amener de puis calista iusque a mos (Moss) en norvege quand il viendres a mos il auront de nos novel par laquel mon frere areste vous a mes parolles jamais nations(?) ou sij bons sij vous plait de venir amene un bon camarade ou deux avec vous mon ie vous prie mon frere vostre devoir pour le formeur et un serviteur de formeur pour faire des canon et des balles car le maistre ne retournera point: Jusque a tant quil soit icij ie vous prie de faire vostre doubir et vous sera contente
Mon frere ie vous recomandera a dieu fait le 1 davril 1642 a cracrou (Kragerö) en nourvegue
vostre frere
Etienne Henin
Hälsningar
Kjell L
599
« skrivet: 2009-11-19, 17:53 »
Hej Björn!
Jag citerar den numera bortvittrade inskriptionen på vallonen Johan Roberts (c 1638-1720) gravsten på Ukna gamla kyrkogård:
Maintenant je suis satisfait.
Mvh
Kjell
600
« skrivet: 2009-11-18, 15:31 »
Mårten Sarvasson f c 1631 och begravd 12/1 1708 i Kroppa återkommer jag till nu. Han och hans hustru Kerstin har på senaste smedskivan fyra barn, Jon, Erik, Johan och Anders. De tre sistnämnda är redovisade med sina hustrur och barn.
Det som gör mig litet betänklig är, att inga av sönerna i dessa familjer har fått namnet Sarva efter sin farfar. På Mårtens bror Erik Sarvassons ättlingar används namnet Sarva i flera fall.
Jag skulle vara tacksam få veta på vilka grunder man kopplat Jon, Erik, Johan och Anders Mårtensöner som söner till just Mårten Sarvasson. Visserligen finns en geografisk anknytning till Storfors bruk, men det tycker jag inte räcker.
Det står en del referenter angivna på Smed6, kanske någon av er kan ge det säkra beviset?
Mvh Kjell
601
« skrivet: 2009-11-09, 08:39 »
Breaking News, Jan!
Nu på morgonen har jag kollat upp mitt eget tips och susningen har upphört.
Familjen Isak Bowensson återfinns mycket riktigt på Narvgården i Norrbärke AI:2 (1694-1704) sid 49. Isak själv är struken och noterad död. Längden är något svårläst men det tycks finnas en hel del uppgifter, som kan ge uppslag för att söka vidare på den kvarvarande familjen.
Det blir en lämplig måndagsuppgift!
Frid&Fröjd
602
« skrivet: 2009-11-07, 19:34 »
Familjen har ytterligare ett barn, sonen Johan, döpt 1684-03-16 vid Nerfwegården i Norrbärke, hustrun Karin Andersdotters föräldrahem. Det verkar som familjen är bosatt där, även om mannen huvudsakligen arbetar inom Grangärde. Flertalet barn är ju döpta i Norrbärke.
Isaks senast kända arbetsplats är Gonäs i Grangärde 1696-98, där det på den tiden fanns en masugn.
Vad som därefter hände med familjen och de sju barnen har jag inte en susning om.
Mvh
Kjell
603
« skrivet: 2009-11-07, 19:09 »
På Smed6 finns en Johan Henriksson Godou född 1736-04-13 i Hällestad g m Kerstin Andersdotter med fem barn vid Gröndalen i Yxnerum 1763-78.
De finns kvar i Yxnerum till döddagar och återfinns i Yxnerum AI:1 sid 117 (1816-29). Där anges emellertid Jan Hindrichsson vara född 1730-07-11 i Kila i Södermanland.
Detta gör att jag hellre vill identifiera honom med den Johan Henriksson Godou som på Smed6 är född 1732-07-30 vid Ålberga bruk i Kila.
Vad säger Ulf eller Örjan?
Mvh Kjell
604
« skrivet: 2009-10-09, 20:33 »
Hej igen!
Jag får kika på sönerna när skivan anländer. Utöver dessa har jag noterat dottern Catharina döpt 29/4 1722 i Risinge.
Om ditt inlägg under Godegård har jag inget att tillägga. Det jag kan kolla stämmer med mina nuvarande uppgifter.
Kjell
605
« skrivet: 2009-10-08, 19:43 »
Hej Britt-Marie!
Jag vill kommentera den Lars Allard, bute, som du säger skall vara med på Smedskivan 6. Jag har beställt men inte fått skivan än.
Jag kan dock inte se att han själv bär namnet Allard, vilket hans barn gör. Han kallas Lars Bute eller Lars Larsson Bute, är körare vid Finspångs bruk och får fem barn i Risinge mellan 1722-33.
Jag tror att han är identisk med den Lars Larsson på Eköön, som gifter sig med Catharina Allar 29/9 1719 i Risinge. Här har synbarligen barnen fått moderns släktnamn i vuxen ålder.
Dessutom finns en samtidigt en körare i Finspång Petter Pettersson Allard, vars hustru Brita Larsdotter är från Ekön (vigsel 13/9 1717 i Risinge). Hon är dä trolig syster till denne Lars, vilket ger en dubbelkoppling mellan familjerna!
Kjell
606
« skrivet: 2007-10-16, 19:58 »
Hej Annica!
Jag har lagt in ett svar på samma efterlysning på Sällskapet Vallonättlingars Diskussionsforum under släkten Dandenelle.
Hälsningar Kjell
607
« skrivet: 2007-08-11, 14:50 »
Spannridaren Lars Stukat, som figurerar i det första praktikfallet i Prästens lilla kråka, har länge varit en skuggfigur för mig.
Under sommaren har dock ny information tillkommit. Bl a visar Ludvika födelsebok C:1 att han får ytterligare ett oäkta barn med vallpigan Catharina Larsdotter på Ludvika hed döpt 12/3 1794.
Dessutom visar han sig själv vara född oäkta 24/12 1767 i Grangärde Lars qp Stina Pehrsdotters barn på Ludvika hed, namngifne Barnfadren Laqvein Lars Stukatt på Lodwika Bruk.
Trodde jag, tills jag fann i stort sett samma uppgift också 25/7 1769 Lars Qwinsp. Stina Pehrsdotters och namngifne barnfadren Lars Stukats barn på Ludvika hed (Grangärde C:4).
Båda dessa lönskalägen tas upp till åtal vid häradsrätten. Det framgår att den förste sonen Lars avlidit. Lars Stukat åtager sig chevalereskt att betala både sina och moderns böter, vilka erläggs till Grangärde kyrka 17 p Trin. 1768 (25/9). Knappt har bläcket hunnit torka i Kyrkoräkenskapsboken LIB:2 förrän han gör pigan med barn igen.
Tingsförhandlingen 9/1 1770 förtäljer ... at som Stina berättade sig andra gången om hösten 1768 af Laqvaijen Lars Stucat blifwit häfdad hwarefter hon sistledne midsommarstid et oäkta Barn framfödt, som ännu lefwer, men ingen wiste hvarest Stucat, som samma höst bortrest, sig nu uppehåller ... (Kopparbergs läns ren dombok nr 193 pag 116v).
Sonen Lars växer upp med sin mor och återfinns i Grangärde AI:7B och AI:9C (pag 112 resp 74) på Ludvika hed under namnet Lars Larsson. I volym AI:10C, som börjar 1795 har han lämnat Ludvika hed och sin mor, som f ö hunnit skaffa sig ytterligare minst tre oäkta barn.
Nu till mina frågor. Känner någon till
1. Var Lars Larsson (Stukat) d y uppehåller sig efter 1794?
2. Vart den äldre skitstöveln tog vägen?
3. Om Ludvika bruk har något arkiv bevarat för aktuell tid (1760-1800) med upplysningar om anställd personal på herrgården och var detta i så fall förvaras?
608
« skrivet: 2007-04-16, 20:47 »
Hej!
I Ramundeboda socken finns/har funnits sedan 1700-talet, kanske ännu tidigare, ett gammalt torp med namnet Deminstorp.
Är det möjligtvis någon som känner till var i socknen detta torp ligger/låg och något om dess tidiga inbyggare.
609
« skrivet: 2007-04-12, 19:59 »
Simon Claesson Dubois, är döpt 29/6 1688 i Film. Han gifter sig först med Catharina Gille 17/3 1723 i Film, sedan med Brita Nilsdotter 26/2 1732 i Film.
En uppgift ur Films dödbok, att Maria Gille, änka efter Simon Dubois, begravs 1/11 1762 i Film vid 86 års ålder ( f c 1676) är svårförklarlig. Skulle hon kunna vara ett tredje gifte för denne Simon?
Finns det någon som har bättre koll på befolkningen vid Österby bruk på 1700-talet och kan lämna besked? Eddie, kanske?
610
« skrivet: 2007-04-12, 19:31 »
Hej Leif!
Vet gör jag inte, men jag kan tillåta mig att göra en, förhoppningsvis, intelligent gissning.
Gustaf Tuun bör vara son till en Baltzar Mickelsson Tuun, verksam vid Kengis bruk från 1658 till omkr 1670. Baltzars hustru heter N N Gustavsdotter. För mer information sök i Google på Baltzar Thun, så hittar du en intressant sida om denna släkt.
Även släkten Francois har en koppling till Kengis bruk genom en Etienne Francois, som finns där åtminstone några år i slutet på 1650-talet.
Omkring 1658 anges Etienne ha hustru, fyra söner och en dotter (se min bok).
Jag skulle kunna tänka mig att dottern är denna Louise, som vid Kengis träffar sin blivande make Gustaf.
Bägge släkterna lämnar sedan Kengis och återfinns ett tiotal år senare i Mellansverige.
I vilken arkivhandling för Norns bruk har du hittat paret?
undrar Kjell
611
« skrivet: 2007-04-09, 21:11 »
Hej Niclas!
Det gör han troligen. Släkten Tissier har precis som Tourneur anknytning till bruken Huseby i Skatelöv, Finnåker i Fellingsbro och Leufsta i Österlövsta.
Roligt att du hittat fler uppgifter om Mårten. Jag hade bara den enstaka noteringen i roteringslängden för Huseby 1676.
Några frågor, i vilken handling har du funnit uppgiften från 1658 och vid vilken häradsrätt förekommer målet 1689?
Är sonen Johan äldste son? I så fall kan man gissa att Mårten själv har patronymikon Johansson och är son till kolaren Johan Tissier, som finns vid Finnåker 1642-43 enligt roteringslängden.
612
« skrivet: 2007-03-23, 15:59 »
Hej igen Niclas!
Det händer att släktnamnet används i Fellingsbro födelseböcker, även om patronymikon är det vanligaste. Se t ex 24/9 1665 (Fellingsbro C:1), 26/3 1695, 2/7 1696 och 30/7 1697 (C:2), så hittar du skrivningen Tornei, Tornej, Thornei eller liknande på flera av sönerna till Glod (Klot).
Beträffande patronymikon för Glod kan jag referera till ett mål ur domboken för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt, vari sägs att
1663 27 maj Dito framhades Clodi Antoniusson, ogift, för lägersmål med en kona, ogifta Botil Månsadotter i Gottåsa ...
Händelsen blir antagligen orsak för honom att lämna Skatelöv. Han finns sedan vid Finnåker från 1665.
Beträffande Nicole Tourneur så är hon bara trolig dotter till Anthoine i mina noteringar. Hon är avliden 1684, alltså två år före den nämnda domboknotisen om arvet, vilket skulle kunna vara orsak till att hon inte är med där.
Om Nicole hade varit dotter till Servaes Torneur kan man tycka, att namnet Servaes borde återfinnas bland hennes barn med Johan Tissier. Så är inte fallet. Däremot finns i detta äktenskap en son Glod, varför jag finner övervägande indicier tala för att hon är dotter till Anthoine. Men helt säkert är det som sagt inte.
Jag tycker sammanfattningsvis att Örjan H gjort rätt, som låter Glod och hans söner få bära släktnamnet Turneij på Smedskivan.
Mvh
Kjell
613
« skrivet: 2007-03-22, 10:02 »
Hej Niclas!
Ang Tourneur på Smedskivan. Visserligen har jag inte senaste version av skivan, men i det du refererar kan jag inte finna några direkta felaktigheter.
Den här släkten kom i Sverige att få en del olika försvenskade namnformer, bl a Turneij, som förekommer i Fellingsbro under 1700-talet.
Det finns så många uppgifter som knyter samman kolaren Anthonius Tourneur i Skatelöv med sonen hjulmakaren Glaude (i Sverige Glod eller Klot), bl a patronymikon, för att relationen skall vara säkerställd.
Om dennes son Daniel, som du nämner ovan har jag följande uppgifter
Daniel Turnej, son till Glaude, finns hos sina föräldrar i hfl 1675-84. Han blir ryttare och gifter sig omkr 1684 med Brita Larsdotter. Enligt hustruns personalier i Hed 21/12 1747 får de tillsammans fyra döttrar innan Daniel dör och änkan ingår nytt äktenskap med hammarsmeden Mårten Nilsson vid Gislarbo.
Jag har dessutom uppgift om ytterligare ett par ryttare Turneij i Fellingsbro, nämligen
- Petter Torneij är ryttare med n:o 85 i Fellingsbro kompani av Livregementet till häst enl gmr 1719. Han är f c 1681 i Västmanland och antagen omkring 1709, samt
- Johan Torneii är ryttare och avlider 25/5 1747 i Finåker i Fellingsbro.
Det skulle vara av intresse att få klarhet i om dessa verkligen tillhör släkten Turneij eller om de bara fått överta den förste ryttaren Turnejs namn. Någon som vet mer om löshästarna?
614
« skrivet: 2007-03-18, 15:03 »
Masmästaren Clas Hindrichsson Debous dotter Anna döps 14/1 1699 i Hallingeberg. Hon gifter sig med Johan Nilsson 17/5 1724 i Hallingeberg.
Jag skulle gärna vilja få klarhet i, om det eventuellt kan vara samma Anna Debou, som gifter om sig med slottssmeden Eric Bomelius och sedan begravs 16/4 1769 i Nyköpings Västra fs (bou Nyköping rådhusrätt FIIa:6 1770:1625) vid 70 års ålder.
Är det någon med kunskap om Hallingeberg, som vet när Johan Nilsson dör, undrar
Kjell
615
« skrivet: 2007-03-18, 13:48 »
Jag har studerat den av GF nyligen utgivna Ringarum-skivan och funnit att
Måns Andersson Söderling gifter sig 10/10 1725 i Gusum med Anna Maria Collasdotter.
De får under perioden 1726-46 sju barn, däribland sonen Claes döpt 2/8 1735. Jag tycker mig ha funnit att det är denne Claes, som under namnet Nils Söderberg får sonen Niclas 29/1 1768 vid Gusums bruk.
Nils = Claes = Nicolas = Collas.
Finns det någon Gusumforskare, som kan bekräfta mitt antagande, undrar
Kjell
616
« skrivet: 2007-03-16, 14:04 »
Hej Dan o Danne!
Så bra, då avfärdar vi Finnerödja, eftersom Johan lämnar denna församling omkr 1720 med sina föräldrar.
När fadern Hybbert Johansson dyker upp i Bodarne på 1740-talet har Johan redan lämnat föräldrahemmet och gift sig med Christina Boman. Frågan är bara var han befinner sig innan han kommer till Aspa bruk i Hammar.
Jag har en obekräftad uppgift om att fadern Hybbert ev skulle kunna uppehålla sig vid Brevens bruk i Asker 1726-30, kanske längre. Då är Johan i tonåren och snart giftasvuxen. Kanske kan man söka hans vigseluppgift i Asker under 1730-talet.
Det skadar därför inte att utöver Hammars söka även i Askers födelsebok 1742-46 för den händelse man kan bekräfta att släkten funnits där.
Mvh Kjell
617
« skrivet: 2007-03-16, 08:01 »
Hej Danne!
Denne Johan Hybbert är alltså samme Johan, som Madeleine Raftö nämner i sitt inlägg ovan 24 maj 1999.
Något klarläggande om hans bakgrund har ännu inte framkommit. Men jag har ett förslag var du kan leta.
Det finns flera indicier som talar för att han kan vara en son till följande familj:
Johan Hybertsson är född 21/11 1714 vid Skagersholm i Finnerödja. Han gifter sig med Christina Carlsdotter Boman och blir hammarsmed vid Aspa bruk i Hammar.
Barn: Anna Greta f 16/3 1740
Carl f 26/7 1741
Carl Magnus 11/6 1747 vid Aspa bruk
Johans födelseår 1744 passar bra in i luckan mellan 1741 och 1747.
Bland Johans egna barn finns en son Carl född 1771, som då skulle vara döpt efter sin morfar.
Johans äldsta döttrar heter Anna Stina och Greta Elisabet, namn som också förekommer i den ovannämnda familjen och dess tidigare generationer.
Den trolige brodern Carl Magnus f 1747 finns 1787 vid Forsa bruk i Västra Vingåker, dvs släkten får en koppling till denna socken senare.
Min slutsats blir då, att du bör söka Johans födelse i antingen Finnerödja eller Hammars födelseböcker under perioden 1742-46 för den händelse att datumangivelsen 21/12 1744 inte är helt korrekt.
Lycka till och återkom gärna med resultatet!
Mvh Kjell
618
« skrivet: 2007-02-16, 18:42 »
Hej Amanda!
Om det är Tärnsjö i Nora bergsförsamling i Västmanland du åsyftar, så skall inlägget flyttas till Landskap - Västmanland - Socknar - Nora bergsförsamling. Om du dessutom preciserar vad Michelle och Jean heter i efternamn, i vilken arkivhandling du har funnit uppgifterna, var de bor och någon tidsangivelse, så ökar sannolikheten betydligt att du kommer att få ett svar.
Mvh
Kjell
619
« skrivet: 2007-01-25, 12:28 »
Hej Ove!
Bra att du ger så goda kjellreferenser. Men i några fall måste jag lägga in en protest.
På de ställen som refererar till Sankt Nicolai i Nyköping (Svanvik och angivna årtal) är inte jag uppgiftens proveniens.
Det behöver inte betyda, att noteringarna saknar grund, så återkom gärna med rätt uppgiftslämnare. Catharina Hansdotters vigseldata (Sankt Nicolai 1670) kanske stämmer.
Däremot tror jag inte alls att Marja Machrongh är född i Nyköping. Det skulle ju innebära att hennes föräldrar fanns där så tidigt och det vore en sensationell upptäckt, om det var korrekt.
Mvh Kjell
620
« skrivet: 2007-01-19, 08:25 »
Hej Amanda!
Du är nog på rätt spår. Anton är dock född 14/12 1701 i Skäfthammar.
Det skulle vara intressant att få veta var du har hittat Anton Jacobsson Svan och hans ev bror Jacob Igel i vuxen ålder.
621
« skrivet: 2005-11-05, 09:19 »
Hej Kicki!
Mina böcker har vid det här laget ca femton år på nacken. Och släktforskningen står inte still. Idag har jag betydligt mer information om de flesta vallonsläkter än när böckerna skrevs. I en del fall har det medfört revideringar av tidigare publicerade uppgifter.
Du bör därför se informationen på min hemsida som den t v mest korrekta, eftersom jag kan uppdatera den vid behov.
622
« skrivet: 2005-09-17, 15:18 »
Hej Mats!
Jag har även en vigseluppgift på din Pehr Douhan. Han gifter sig med Greta Mattsdotter på Hämringe 28/12 1766 i Gamla Uppsala och flyttar till Uppsala stad samma år.
Denne Pehr är son till Michel Mårtensson Duhan född 17/1 1707 i Lena. Efter sin fars död ges Michel möjlighet att lära till byggmästare, ett yrke som han utövar vid Hargs bruk från 1733.
Michel gifter sig med Maria (Claesdotter) Pouset 26/11 1732 i Österlövsta. Hennes far är byggmästare vid Leufsta bruk.
Michel dör 6/8 1765 vid Ekeby (bou Vaksala hd 1765:41) och Maria avlider 12/3 1782, båda i Gamla Uppsala.
623
« skrivet: 2005-01-23, 12:21 »
I min forskning har jag stött på en arbetare vid Koschells fabriker i Södertälje på 1760-talet. Är det någon som känner till något om Koschells fabriker? Vad tillverkades där? Hur länge bedrevs verksamheten? Tacksam för all information.
624
« skrivet: 2005-01-15, 19:47 »
Jag har fått svar av Anette via epost. Hon anger Smedskivan 3 som källreferens. Eftersom jag inte innehar densamma går frågan vidare till ansvarig utgivare av Smedskivan alternativt uppgiftslämnare. Vilken primärkälla är referens för att Johan Johansson Hybbert skulle vara född 28/11 1647 i Fellingsbro?
Jag ser att även Ulf Berggren har lämnat denna uppgift i tidigare inlägg. Referens till ursprungskälla frågas?
Mvh
Kjell
625
« skrivet: 2005-01-10, 13:11 »
Hej Jörgen!
Dopvittnesuppgifterna från Harmånger styrker uppfattningen att Brita är syster till Michel och Johan och indirekt också till Lorentz. Tack för övriga uppgifter om Brita.
När det gäller vem som är barnens far blir det genast betydligt svårare, eftersom några patronymikon inte kan återfinnas i det kyrkliga materialet för Harmånger. Osäkerheten markeras i tabellerna 801 och 851 med texten trol son till Michel (tab 701). Jag vore oändligt tacksam om alla som läser mina böcker noterar det lilla ordet trol, som anger ännu icke säkerställd fadersrelation. Samtidigt är jag medveten om att de flesta släktforskarprogram inte kan hantera en osäker koppling utan framställer den som faktisk, vilket tyvärr ofta leder till oklarheter, när informationen sedan delges andra. Hypoteser omvandlas digitalt till sanningar!
Men, åter till frågan om syskonens far. Som jag skriver i tabell 701 innehåller Bergskollegii arkiv på RA en hel del. Jag återger nedan kortfattade citat ur hammartingsprotokollen för Uppland/Gävleborgs bergslag (Bergskollegii arkiv Advokatfiskalkontorets arkiv rättsprotokoll från bergmästardömena vol EII:c1 1655-92 och EII:c2 1693-1700), så kan var och en dra egna slutsatser.
22/5 1684 … efter hammarsmeden Michel Martins sohn … men sohnen Michel är nu för tijden wedh Ströms bruk.
22/5 1684 … för hammarsmeden g(amle) Michel Martin, hwilken smed oförpassat hafwer luppit till L(j)usne bruuk
7/6 1684 … föregaf bruckzförwaltaren att g Michel Martin med sin brodersohn Michel Matzson …
20/2 1688 … en specifikation på bruksfolket som wore kommit ifrån Ström och till Lögdön nembl. g Michel Marte … allenast warit 1/2 åhr wid Lögdön och gort dagwerken, män sedan för rester der ifrån för någon tijdh sedan … sammaledes unge Michel Marte …
20/6 1693 … upwiste ett Contract af d: 15 Februarii 1687 hwar uti Michael och Johan Martin slutit med Lögdö Brukz Participanter …
9/8 1694 … som åtskilliga brukskarlars skuld, hwilka tijd efter annan hafwa kommit ifrån Ström till Lögdö Bruk … för hammarsmedens g:e Michel Martes skuld … samt unge Michel Martes …
Som jag förstår det, handlar det här om tre olika Michel Martin. Två av dem har samma patronymikon, Michel Michelsson Martin, och skiljs åt genom beteckningen den gamle resp den unge. Brorsonen kallas bara Michel Matzson. Jag tycker också att det ganska klart framgår att, åtminstone under perioden 1684-94, är det unge Michel Michelsson Martin, som finns vid Ströms bruk.
Därför blir jag något förvånad, när du läser Michel Matsson i mtl 1700 för Ströms bruk. Har du fler och fylligare noteringar om denne ur mtl för omkringliggande år? Eller finns Michel Matsson bara detta år samtidigt som Michel Martin saknas??? Vilket yrke har Michel Matsson? Hur ser hans familj i övrigt ut enl mtl?
Hälsningar
Kjell
626
« skrivet: 2005-01-06, 20:26 »
Även släkten Martin i sammanställd form läggs härmed ut till allmän granskning på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ Många tabeller är relativt summariska och kan säkert kompletteras. T ex saknas i flera fall hustrurs namn liksom fullständiga förteckningar på barn. Kanske kan du bidraga med några uppgifter. Lägg i så fall ut dem här eller eposta mig. Kjell
627
« skrivet: 2005-01-06, 13:08 »
Släkten Noe presenteras nu på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ I början av 1700-talet finns släkten i Risinge och Vånga socknar i Östergötland, vid Markebäcks bruk i Askersunds lfs och i Eskilstuna. Släktmedlemmarna förekommer delvis under patronymikon, men även dubbelnamnet Noe Doneur leder till olika namnformer. Har du kompletterande information om enskilda individer, kontakta mig gärna. Kjell
628
« skrivet: 2004-12-24, 08:12 »
En julklapp till alla Kilaforskare! För några år sedan gjorde jag en renskrift av Kila sockens äldsta ministerialbok C:1 födda, vigda och döda 1669-1699. På SSGF:s tematräff med Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening ställde jag i utsikt en publicering av sagda material, vilket nu sker. Du kan ta del av bokens innehåll på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ Där finns även en översättning av mantalslängden 1670 för Kila. GOD JUL önskas alla släktforskare Kjell
629
« skrivet: 2004-12-23, 09:01 »
Hej Anette!
Om du med källhänvisning kan precisera i vilken handling du har hittat födelseuppgiften på JJH, så kan jag försäkra att Gehenna i födelseboken skall avse en Johan.
Men då duger det inte att som referens ange någon annan släktforskare eller uppgift från nätet utan det måste vara en notering återfunnen i en originalhandling, sannolikt en hfl någon gång under Johans levnad.
Jag avvaktar med intresse ditt svar och önskar God Jul.
630
« skrivet: 2004-12-01, 15:53 »
Hej Maj-Britt!
Enligt Grythyttans dödbok avlider 19 maj 1742 Jan Clemetson i Domvik. Samma namn har han i Grythyttans hfl. Bland hans barn finns en son med förnamnet Clemet. Allt talar därför för att Clemetson är ett patronymikon och han skall inte förväntas tillhöra vallonsläkten Clement.
I Grythyttans hfl AI:1 pag 45 finns en mycket troligare far till honom, nämligen Clemmet Matzon i Swartbäcken, vilken noteras som död 1701. Hans hustru heter just Carin Nilsdotter. På samma sida i hfl finns även Jan Clemetson i Domvik med sin familj.
631
« skrivet: 2004-06-11, 07:58 »
Hej Lars!
Jag var ute i Arninge igår och letade efter denne Joacim Allard och hans dotter Anna både i Segersta och Hanebo utan att lyckas. Kan du ge oss mer precisa arkivreferenser var de kan återfinnas?
632
« skrivet: 2004-04-13, 12:37 »
Dagakarlen Per Persson Lindblom f 26/5 1859 i Hille, d 18/7 1916 i Björke i Hille samt hans hustru Brita Stina Nylund f 31/12 1860 i Hille, d 17/11 1935 i Björke var min farfars föräldrar.
Finns det någon därute som har ett foto på dem? I så fall vänligen kontakta mig. Vill gärna komplettera familjealbumet.
Hälsningar
Kjell
633
« skrivet: 2004-04-13, 12:31 »
Bonden Mats Abrahamsson f 1/4 1849 i Gräsö, d 29/8 1903 i Västerbyn i Gräsö samt hans hustru Johanna Lovisa Eriksson f 24/3 1851 i Gräsö, d 9/12 1910 i Västerbyn var min farmors föräldrar.
Finns det någon därute som har ett foto på dem? I så fall vänligen kontakta mig. Vill gärna komplettera familjealbumet.
Hälsningar
Kjell
634
« skrivet: 2003-10-15, 09:45 »
Hej Stefan m fl!
Tack för intressanta och tankeväckande svar på mina hypoteser. Kanske kan vi tillsammans komma ännu längre. Först några kommentarer till era inlägg.
Att professor Jules Herbillon tar Crins van der Veecht och Crin Crinson som exempel i sin bok beror på att han fick dessa uppgifter av Erik Appelgren på 1960-talet, när Appelgren arbetade med sin 1967 utgivna bok Vallonernas Namn. De båda samarbetade för att försöka tyda släktnamnens ursprung.
Schen dragsmed och Crin Crin(son) är två skilda individer, vilket klart framgår av Värmlands Länsräkenskaper (mtl). De förekommer båda samtidigt under perioden 1635-43. Crin är smältare och förefaller vara bosatt (ha sin verksamhet) vid Fors (senare vid Hättälven), medan Schen är dragsmed (räckare) i Fors.
Schen har redan 1629 fyra personer i sitt hushåll och som mest sex personer år 1642. De år antalsuppgifter lämnas för Crin står det två, utom 1642 och 1644, när han betalar mantalspengar för tre. Den tidigaste uppgiften för honom är från 1635, då han kallas Crin smeltare. Men - vem är han?
Jag tror inte, att han kan vara identisk med Crins van der Veecht, som tecknar kontrakt 1625. Denne är ju räckare och borde dyka upp i någonstans i arkiven långt före 1635. Däremot bör han tillhöra släkten, vilket namnet starkt påvisar. Jag lutar åt, att han är identisk med den gesäll, som Crins van der Veecht enligt avtalet tar med sig till Sverige och rentav son till Schen dragsmed enligt mina funderingar i föregående inlägg! Dessutom kan han ingå i Schens hushåll före 1635.
Men hur skall man då förklara det faktum, att han skrivs som Crin Crinson och inte som Crin Schenson, om det är far och son? Jo, skrivningen Crin Crinson är faktiskt ett undantag och förekommer i mina noteringar bara i mtl 1642. Annars heter han mest Crin Crin eller bara Crin smeltare. Appelgren anger stavningen Krijn Krijns i avräkningsböckerna för Kroppa 1643-53 (Leufstarkivet kartong 61 på RA). Det mesta tyder därför på att Crinson är ett tillfälligt patronymikon av släktnamnet Crin.
I mtl hittar vi inget patronymikon eller släktnamn för Schen. Några andra källor ger däremot delvis förvirrande patronymikon (se mitt förra inlägg). Du, Stefan, noterar dessutom uppgiften i Ekmans bok från kontraktet för Otto Dress 23/3 1659, där bland andra nämns Skeen Erick i Fåriss.
Säkert avses gamle Schen dragsmed, som på äldre dagar fått möjlighet att bebo och bruka ett kronbergstorp i Fors. Skrivningen Erick??? Knappast ett patronymikon Eriksson. Här skulle man vilja se originalet och själv tyda namnet. Jag tror, att det kan röra sig om en felläsning och att det istället skall stå Skeen Crick!!! Stora E och C är mycket lika i tysk stil från denna tid och det låg naturligtvis nära till hands för tolkaren av texten (Ekman själv kanske) att se ett svenskt namn Erick. Kanske vi här har det slutliga beviset för att Schen dragsmed har släktnamnet Crin.
Jag bifogar mina uppgifter om Crin Crin ur databasen:
Crin Crin är smältare vid Kroppa bruk från 1635 enligt mtl. I mtl 1643 stavas namnet Crin Crinson, dvs som ett patronymikon. Han förekommer även i Leufstaarkivets räkningar för Kroppa 1643--53. Någon gång stavas förnamnet som Christopher, kanske en försvenskning av Crin. I roteringslängden för Kroppa bruk 1635 anges han vara tysk(talande).
I Färnebo härads dombok finns 1-2/12 1654 ett mål (pag 230) gällande Chrin Chrinson, Pawel Chrinson och Johan Chrinson, de båda förstnämna boende vid Hättälven och den sistnämnde vid Jordkullen i Kroppa. I Färnebo dombok 24-26/9 1656 (pag 23) omtalas Påwel Chrinson i Christinehamn.
Åtminstone Pawel och Johan kan vara söner till Crin.
635
« skrivet: 2003-10-10, 08:47 »
Hej!
Om Crins van der Veecht, se dagens inlägg under Värmland Kroppa socken.
Kjell
636
« skrivet: 2003-10-10, 08:41 »
En Skeen dragsmed i Fors, fransos, tjänstgör vid smedjan i Kroppa 1628--52. Han kallas mot slutet av perioden allt oftare Stiern dragsmed och har 1642 sex personer i hushållet. I Närkes roteringslängd 1640 heter han Steen Christenson dragsmedh och i mtl 1647 skrivs han som Skeen Anderson. Men i Färnebo härads dombok 27-28/8 1652 noteras Schen Chrispinson i Fors. Det föreligger alltså betydande osäkerhet om såväl förnamn som patronymikon.
Crins van der Veecht, järnräckare från Aachen, tecknar 7/4 1625 i Amsterdam ett ettårsavtal för sig och sin gesäll (Leufstaarkivet kartong 42/44 på RA). Man frågar sig hur namnet Crins kan ha uttalats. På vallonska bör det ha hetat kräng med nasalljud. Men i de delar av Aachen, där man talade flamländska kan namnet ha uttalats som schrejn med det typiskt holländska strupljudet för sch, där det efterföljande r:t blir rullande. När invandraren sedan kom till Sverige skulle detta namn överföras i svensk skrift och det låg då nära till hands att stava det efter uttalet, varför inte som någon av de varianter på Schen, som noterats ovan.
Yrket dragsmed var benämningen på den arbetare som drog ut (räckte ut) järnet till stångjärn, varför även sysselsättningen talar för att det är Crins van der Veecht, som göms bakom beteckningen Skeen dragsmed. Patronymet Ander(son) i mtl 1647 kan vara föranlett av ursprungsnamnet (v)an der (Veecht)! Chrispinson 1652 är svårare att förklara, men kan även det vara influerat av Crins.
Det skulle vara mycket intressant att få kommentarer till ovanstående hypotes, att Crins van der Veecht är densamme som Skeen dragsmed i Fors.
637
« skrivet: 2003-10-04, 10:39 »
Ang. inlägg 8/12 2000 av Pernilla Bollman.
Nämnde Lars Peter Bovin finns som ett av barnen i tabell 397 i nämnda kompendium enl nedan:
Gustaf Boväng, son till Michell (tab 395), föds 4/8 1782 i Ytterjärna och dör 1/2 1855 i Frustuna. I barnaåren får han följa sina föräldrar under deras byte av uppehållsort men utbildar sig sedan till skräddare. Med Brita Persdotter gifter han sig 10/10 1805 i Björnlunda, varifrån familjen flyttar till Frustuna 8/12 1807. De återvänder 1813 till Björnlunda och bosätter sig på Rosenberg hos hans föräldrar.
Barn: Anna Charlotta f 30/7 1806 i Björnlunda, d 12/4 1809 i Frustuna
Stina Sophia f 3/3 1808 i Frustuna
Carl Gustaf f 18/4 1810 i Frustuna, skräddare, g m Ulrica Christina Borin
Lars Petter f 11/6 1814 i Björnlunda, skräddare vid Hammarby i Västerljung, g m Anna Maria Andersdotter 10/12 1848 i Västerljung
Adolf f 23/9 1817 i Frustuna, g m Johanna Catharina Carlsdotter
Hälsningar
Kjell
638
« skrivet: 2003-10-04, 09:24 »
Hej Peter! Ditt inlägg 23 september. Jag har gjort ett kompendium om släkten Bovin under tvåhundra år (1620-1850). Du kan läsa om det på http://home.swipnet.se/kjelltan/ Motsvarande utredningar föreligger även för släkterna Goffin och Sporrong. Tyvärr inte gratis, eftersom kopieringsfirman vill ha betalt för sitt arbete. Hälsningar Kjell
639
« skrivet: 2003-08-15, 20:05 »
Hej Helena!
Att hitta flickan i födelseboken är inte särskilt svårt. Du har ju alla grunduppgifter, namn, födelseår och församling. Visserligen finns hon inte bland de inom äktenskapet födda detta år, men i födelseboken för Adolf Fredriks oäkta barn (AIb:2) år 1813 hittar man som född 24/11 mycket riktigt en Adolfina Johanna Elisabeth.
Kanske kan det vara svårt att läsa texten för den som är ovan, men jag tycker att det som föräldrar står angivet Modr. Cath. Elis. Agrath - under äktenskapslöfte med vagnmak. Sporrong.
Man frågar sig vem vagnmakaren Sporrong kan vara? I början av 1800-talet finns två bröder Mårten och Carl Sporron, den förre vagnmakarmästare och den senare hovvagnmakare. De hade gift sig 1775 respektive 1780 i Stockholm (se tabellerna 1231 och 1251 i Sporrong-kompendiet, som du har). Bägge förefaller ha varit bosatta i Klara. Jag har inte läst födelseboken för Klara och utrett deras barn, men kan nästan ta gift på att någon av dem har en son, som är den ovan åsyftade vagnmak. Sporrong.
I förordet till kompendiet noterar jag, att det finns fler Sporrong-ättlingar att söka efter i arkiven för Stockholms stads församlingar. Alldeles speciellt gäller detta 1800-talet. Gör t ex en sökning på Sporron i Stockholm Stadsarkivs CD-ROM skiva Mantalsböcker 1800-1870, så får du se hur många träffar, som kommer upp. Det är ett grannlaga arbete att följa upp alla dessa. Men följer man var och en i en anforskning bakåt, så bör det i flertalet fall inte vara några större problem att knyta an till någon tabell i kompendiet.
Lite arbete återstår i ditt fall, men det tror jag säkert att du kommer att klara. Annars får du återkomma, hälsar
Kjell
640
« skrivet: 2003-03-06, 08:52 »
Hej Andreas! Jag föreslår att vi placerar in honom i nedanstående familj: Lars Servio, son till Petter (tab 4), finns i Torneåfors 1714--41. Han är smältare och gift med Margareta Andersdotter. Hon dör vid 44 års ålder 29/7 1742 i Pajala, varefter Lars gifter om sig 16/3 1746 i Pajala med Helena Olofsdotter. Den 29/5 1764 dör i Junosuando Lars Servios Enka Hellena Olofsdotter af ålderdom, begrofs d. 10 Juni, war 88 år gammal. Barn i första äktenskapet: Lars (tab 12) dotter d 7/8 1733, 6 månader 14 dagar gamal Denne Lars bör ju ha en tidig son Petter, uppkallad efter sin farfar. Om släkten i övrigt, se min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ länka till Vallonsläkter. Hälsningar Kjell
641
« skrivet: 2003-03-05, 20:55 »
Hej Birgit!
Även om det inte framgår av din kortfattade förfrågan, så antar jag att du hämtat uppgifterna ur Lummelunda dödbok 30/5 1690.
Släkten heter från början Havrenne och är ganska anonym, men någon information står att läsa om den i Vallonsläkter under 1600-talet del II.
Hälsningar
Kjell
643
« skrivet: 2002-12-05, 09:38 »
Hej Berit!
Jag har med intresse läst ditt inlägg och tror att du möjligen har löst problemet med Clas Michelssons släkttillhörighet.
Jag har också kontrollerat fadderuppgiften i Fellingsbro 1675 och som jag läser står det:
2 Maij Claes Michelsson wid Storbo - Elisabeth
Test: Jacob hammarsmedzdrengh Anton Classon och hans hustru h. Anna Gregoris hru
alltså inte Anna Grignard!
Enligt Fellingsbro AI:2 1675-84 finns vid Storbo hammar Gregorius hammars. och hans hustru Anna Hansd.. Denne Gregorius har släktnamnet Gartner. Det torde vara hans hustru Anna Hansdotter som är dopvittnet.
Anton Classon bör vara Anthonius Claesson Doya.
Jag tycker ändå det finns skäl att tänka sig Clas Michelsson som en Grignard, t ex anknytningen till Långboda. Jag kan inte heller minnas att det skulle finnas någon ytterligare vallon med förnamnet Michel i Fellingsbro före 1650.
Observera även att Margareta Bovin gifter sig med Clas Michelsson 14/4 1669 i Fellingsbro. Hon bör därför vara född senast omkring 1650, inte 1659 som åldersuppgiften i Heds dödbok antyder.
Jag har följande uppgifter om Michel Grignard i min databas:
Michel Grignart står på Norrköpingslistan 1633. Mellan 1640--47 är han kolare vid Flögfors och 1651--52 vid Finnåker. Det senare året antecknas han som avliden. Dödboken noterar att Michel kolare i Långboda dör 14/1 1652. Vid Långboda i Fellingsbro bor några vallonska kolare omkring 1650 och ovannämnde Michel torde vara vår man.
Han är antagligen gift före sin ankomst till Sverige, eftersom mtl 1644--46 upptar tre personer i hans hushåll och från 1647 fyra, trol hustru och två barn.
644
« skrivet: 2002-09-28, 08:31 »
Den här vallonsläkten är relativt okänd och ännu oklar i flera avseenden men intressant. Jag gör därför ett försök till sammanfattning av forskningsläget så här långt, vilket du kan ta del av på min hemsida home.swipnet.se/kjelltan/ under rubriken Vallonsläkter.
Meddela gärna kompletteringar eller rättelser, så att stamtavlan kan förbättras.
645
« skrivet: 2002-09-15, 08:24 »
Hej Lili-Ann!
Jag gör ett utdrag ur databasen för de bägge Noe. Kanske har det tillkommit några ytterligare uppgifter sedan boken kom ut 1989.
Tabell 701
Noe Dandanel, son till Nicolas (tab 101), förekommer tillsammans med sin syster Barbro på Lövsta ting under åren 1665--67 i delo med familjen Nonnet.
Noe finns sedan som bruksarbetare vid Österby 1685--1712. I hfl detta senare år är han gammal och går på kryckor.
Hans hustru Magdalena finns också i hfl 1712.
Barn: Barbro f c 1678, bg 23/10 1757 i Österlövsta, g m Anthoine Pouset
Clas f c 1682, bg 17/5 1694, 12 åhr och några månader gammal
Anna dp i januari 1685
Johannes dp 14/7 1689, soldat i Österby 1709--12
Noe (tab 721)
Per dp 10/9 1693
Tabell 721
Noe Dandanell, trol son till Noe (tab 701), dör 15/1 1735 i Morkarla i en uppgiven ålder av 46 år, således f c 1689. Han blir soldat nr 340/40 för Norrkulla rote i Morkarla 1712--30.
Enligt Alunda hfl 1752--64 (A:1 pag 112) heter hans änka Carin Eriksdotter.
Barn: Noe (tab 722)
Erik (tab 741)
Johan dp 11/9 1719
Petrus dp 12/8 1722
646
« skrivet: 2002-08-01, 20:51 »
Erik Dandanell döps 2/12 1717 i Morkarla. Han blir soldat nr 65 vid Majorens kompani av Upplands regemente från 1742 och dör 25/10 1758 vid Uckerm?nde.
Mvh
Kjell
647
« skrivet: 2002-04-04, 07:22 »
Hej Christina! Ang Erik Nylund och Sophia Jonsdotter, besök min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ och klicka på länken Mina anor, så får du fram vad jag vet om deras förfäder. Sophia Jonsdotters härkomst var en mycket svår nöt att knäcka och har gett mig underlag för ett av praktikfallen i publikationen Prästens lilla kråka. Den finns att läsa på varje större bibliotek eller till försäljning hos Förbundet. I praktikfallet kan du bl a läsa faderskapsutredningen på henne, eftersom hon var född oäkta. Hälsningar Kjell
648
« skrivet: 2002-03-05, 09:22 »
Om Anjou och Paillardel i Roslagsbro, se mitt inlägg 5/3 2002 i Vallonsällskapets Diskussionsforum under rubriken Paillardel.
Hälsningar
Kjell
649
« skrivet: 2002-01-30, 09:06 »
Hej Dan!
Eftersom du riktar ditt inlägg till mig, så skall jag besvara det.
Bakgrunden är den att Kjelldorff 1994 inlämnade en utredning till Sällskapet Vallonättlingar med titeln Släkten Paillardel i tidiga led. Den har varit tillgänglig på Sällskapets lokal hos GF alltsedan dess för intresserade att ta del av. Den gav information om släktens tidiga generationer i framförallt Finnerödja fram till mitten av 1700-talet. I ljuset av den kunskap vi nu har om släkten var den i huvudsak korrekt bortsett från att Kjelldorff förväxlat ett par individer med namnet Erik Paillardel.
I början på 2001 tog diskussionen om släkten fart genom ditt inlägg 27 februari i detta forum, där du frågade om någon kommit vidare på forskningen om Paillardel. Sedan dess har släkten flitigt kommunicerats både här och i SVÄ:s diskussionsforum och genom korrespondens mellan flera forskare. Du har själv lagt ut ett mycket omfattande material från egen forskning här på nätet, vilket vi alla uppskattat.
Samtidigt upplevde jag att du av bara farten ibland fick med litet för mycket i trålen. Det var inte alltid helt lätt att skilja ut vad som var hämtat från primärkällorna, vad som kom från Neanders Finnerödjamaterial på Carolina Rediviva och vad som var dina egna slutsatser.
Av den anledningen bestämde jag mig för att på min egen hemsida försöka sammanfatta forskningsläget och bara ta med det som jag tyckte var belagt och utrett.
Den 22 januari i år kom det ett brev från Kjelldorff med en ny version av Släkten Paillardel i tidiga led. Han skriver i följebrevet att han under senare år varit engagerad i finneforskning i Finnerödja och på Tiveden i samarbete med ordföranden i Finnerödja släktforskarförening Lena Gribing. Han skriver vidare att han i samband med finneforskningen och efter att ha tagit del av diskussionerna på Nätet funnit det motiverat att överlämna en uppdaterad version av sin utredning till Sällskapet Vallonättlingar. Att alltså sammanfatta forskningsläget på samma sätt jag försökt göra.
Så, simma lugnt Dan, det är ingen som försöker ta åt sig äran av din insats. Tvärtom tror jag de flesta som följt diskussionerna förstår omfattningen av och imponeras av det arbete du lägger ner på Finnerödjaforskningen. Både Kjelldorff och jag refererar till det i våra sammanställningar.
Samtidigt tycker jag att det är både förhastat och oklokt av dig att döma ut Kjelldorffs utredning utan att ens ha läst den. Den är på drygt 20 sidor och innehåller naturligtvis mycket mer än de fåtaliga faktauppgifter jag kompletterat till min hemsida. Den kommer från nästa vecka att finnas tillgänglig på Sällskapet Vallonättlingars lokal hos GF i Katarinahuset.
Vänliga hälsningar
Kjell
650
« skrivet: 2002-01-28, 07:42 »
Hej igen!
Efter mejl från Torsten Berglund är jag böjd att ifrågasätta ovannämnde Clas Hinderssons koppling till släkten Hero (Hiro). Ersätt därför genomgående släktnamnet Herou med patronymikon i mitt förra inlägg från 26 januari, så blir det mer korrekt.
Torsten, kan du inte här publicera innehållet i mejlet, så att alla kan ta del av det. Jag tycker att det för forskningen om Clas Hindersson framåt.
Hälsningar
Kjell
651
« skrivet: 2002-01-26, 16:58 »
Hej! Bertil I W Kjelldorff har till SVÄ inkommit med en ny version av sin tidigare utredning om släkten Paillardel. Den föranleder några förändringar och framförallt en hel del kompletteringar jämfört med tidigare. Jag har lagt in erforderliga ändringar på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/
652
« skrivet: 2002-01-26, 14:10 »
Hej Ingalill!
Visst har han det. Komplettera gärna.
Tabell 101
Niclas Herou, är hammarsmed vid Kvarnbacka 1632--46. Han kallas där alltid Clas Hindersson, dvs hans far heter Henrich.
Ett utslag i Svea hovrätt 28/2 1638 berättar att hammarsmeden Claes Hindriksson i Lindes bergslag fört oförtullat gods genom stadsporten. Rättens dom innebär att halvparten av det oförtullade konfiskeras.
Niclas får med sin hustru Anna Persdotter under 1630-talet tre söner, som tillsammans med fadern kan identifieras som tillhöriga släkten Herou först på 1660-talet. Niclas finns från 1660 till sin död 21/11 1669 i Hagges bruk i Norrbärke. År 1670 antecknas änkan och en son i mtl. Hon dör 24/11 1695.
Barn: Gillius (tab 102)
Henrich (tab 121)
Johan (tab 122)
Marina f c 1645, bg 11/1 1685 i Hagge i Norrbärke, g m Johan Jacobsson Fischer 12/7 1663
Margreta f c 1648 i Norn i Hedemora, g m bruksskrivaren Bengt Johansson 14/2 1669 i Norrbärke
Tabell 102
Gillius Herou, son till Nicolas (tab 101), döps någon gång mellan 16-23/9 1632 vid Kvarnbacka. Han följer sina föräldrar till Hagges bruk och gifter sig mot slutet av 1650-talet. Hans maka heter Sara Bastinsdotter (Michot). Familjen döper sina barn i flera olika bergsförsamlingar under 1660-talet, vilket tyder på att Gillius i sitt yrke som hammarsmed ofta byter arbetsplats. Vid Hagge finns de antecknade 1675 men flyttar sedan till Ludvika bruk i Grangärde och är 1682 i Ramsberg. Gillius dör 5/10 1702 i Ljusnarsberg.
Barn: Maria f 16/7 1660 i Färna bruk i Gunnilbo, d 26/2 1735 i Grangärde, g m Erik Olsson 26/10 1680 i Grangärde
Anna f 26/10 1661 i Hagge i Norrbärke
Johan (tab 103)
Claes (tab 106)
Gilius (tab 111)
Hindrich f i april/maj 1670 i Fermansbo i Ramnäs
Peter f c 1671
Sara f 1673 i Fermansbo i Ramnäs, d samma år
Mats f 1674 i Fermansbo i Ramnäs
Tabell 103
Johan Herou, son till Gillius (tab 102), är f c 1664 i Saxhammar i Söderbärke och död 1699 i Ljusnarsberg, dessemellan gift med Kerstin Johansdotter 7/10 1688 i Ljusnarsberg.
Tabell 106
Claes Herou, son till Gillius (tab 102), föds 10/4 1667 i Landfors i Gunnilbo. Hans hustru heter Margareta och de vigs 8/10 1693 i Ljusnarsberg. Claes begravs 13/11 1698 i Ljusnarsberg efter drygt fem års äktenskap.
Tabell 111
Gilius Herou, son till Gillius (tab 102), är f c 1669 och gifter sig 22/4 1688 i Ramnäs med Elin Larsdotter. I likhet med sina bröder går han en alltför tidig död tillmötes och rycks bort redan 30/3 1690, då bosatt i Ramnäs.
Tabell 121
Henrik Hero, son till Nicolas (tab 101), döps 3/9 1637 vid Kvarnbacka. Precis som brodern Gillius framträder han som vuxen vid Hagges bruk 1662--75. Henrik är hammarsmed och dör 1691 vid Hagges bruk i Norrbärke. Han gifter sig med Elisabeth Månsdotter 25/8 1661 i Norrbärke. Äktenskapet blir barnlöst.
Tabell 122
Johan Hero, son till Nicolas (tab 101), döps 1/3 1640 vid Kvarnbacka. Vid Hagges bruk tjänar han för mästersven och hammarsmed 1662--87, då han avlider. År 1673 är han även i Ramnäs.
Han gifter sig 8/10 1671 med Elisabet Larsdotter, som dör 1692 vid Hagge.
Barn: Lars f 2/4 1672
Niclas f 17/1 1675
Johan (tab 123)
Hindrich (tab 131)
Per f 26/12 1683
Gilius (tab 141)
Anna enl Norrbärke AI:2 1694--1704
Maria enl Norrbärke AI:2 1694--1704
Tabell 123
Johan Hero, son till Johan (tab 122), är född 29/7 1676 i Norrbärke. Han är gift två gånger, först med Karin Abrahamsdotter år 1700, sedan med Brita Olofsdotter 1718 i Skinnskatteberg. Johan tar släktnamnet Barch och dör 26/1 1748 i Skinnskatteberg.
Tabell 131
Hindrich Hero, son till Johan (tab 122), är född 29/4 1680 i Norrbärke och gift med Anna Ersdotter 1709. Han avlider 8/1 1743 i Norrbärke.
Tabell 141
Gilius Hero, son till Johan (tab 122), föds 30/10 1687 i Norrbärke. Den 18/10 1708 vigs han i Ramsberg med Karin Wilhelmsdotter.
653
« skrivet: 2001-12-30, 16:02 »
Hej Sam Blixt m fl Hjortedsforskare! En tidig vallonsläkt i församlingen hette Lamborion. En Henrik L. i slutet av 1600-talet hade en gräslig massa barn, som troligen lagt av släktnamnet och fått patronymikon. Jag har lagt ut mina uppgifter om släkten på hemsidan http://home.swipnet.se/kjelltan/ Klicka på vallonsläkter. Vore intressant att få höra, om någon har ytterligare uppgifter om barnaskarans spridning i Hjorted med omnejd. GOTT NYTT FORSKARÅR önskar Kjell
654
« skrivet: 2001-12-25, 19:41 »
Hej! Som ett försök att föra forskningen ytterligare en bit framåt lägger jag ut mina noteringar om släkten Melchior de Manhay på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ Klicka på Vallonsläkter. Hoppas få höra av er med kommentarer och kompletteringar! Hälsningar Kjell
655
« skrivet: 2001-12-25, 19:22 »
Hej Fredrik och alla andra Gåsinge-forskare!
Jag har gjort ett försök att sammanfatta mina data om vallonsläkten Melchior de Manhay i Gåsinge med omnejd på hemsidan home.swipnet.se/kjelltan/
Kanske hittar ni några nya uppgifter där. Säkert finns det både kompletteringar och kommentarer att göra och det ser jag fram mot med intresse.
Hälsningar
Kjell
656
« skrivet: 2001-05-28, 20:15 »
Hej!
Eftersom det refereras till mig i föregående inlägg vill jag passa på tillfället att något korrigera mina uppgifter om släkten Frumerie i boken Vallonsläkter under 1600-talet.
De två Johan som befinner sig under forskarluppen har idag följande skrivning i min databas. Jag tar gärna emot ytterligare synpunkter om deras familjer.
Tabell 31
Johan Frumeri, son till Jean (tab 11), döps 29/11 1663 i Fellingsbro och skrivs redan vid elva års ålder in på Upsala universitet 18/2 1674. Han blir bergsfogde och tiondeskrivare i Nora och Lindes bergslager. I Nora hfl 1703 står han antecknad vid Elfstorp med hustrun Margareta Norman och sju barn. Deras vigsel sker omkr 1685.
Enligt Noraskogs Arkiv avlider Johan 21/3 1709. Hustrun slutar sina dagar först 20/10 1725 i Nora vid 60 års ålder.
Barn: Anna Sara f 1688, d 7/1 1759 i Örebro, g m bergsfogden och lanträntmästaren i Örebro län Johan Broström
Niclas d 13/11 1721, kronobefallningsman i östra Närke, ogift
Johan d 8/2 1756, sekreterare vid amiralitetets generalkommissariat i Karlskrona, g1 m Anna Brita Wahlberg 1722, g2 m Ulrika Eleonora Anckarfjell 29/5 1739, åtta barn i första giftet, tre i andra
Elisabeth f 1689, d i oktober 1757, g m kapellanen i Hjulsjö Erik Beckius 26/3 1707 i hans andra gifte
Christina d 1745, g m häradsskrivaren och kronobefallningsmannen i Nora och Linde Johan Anthonsson Trotzig
Margareta f 1696, d 27/11 1757, g m kaptenen vid Närke och Värmlands regemente Gerhard Meijer 8/9 1717
Maria g m regementsskrivaren Petter Bergdahl, senare borgmästare i Östhammar
Per (tab 71)
Elsa f 10/4 1701, d i Bro sn, g m stadsfältskären och rådmannen i Nora Karl Lenaeus 24/7 1733
dotter f i juni 1706, d 14/6 1706 i Nora
Tabell 301
Johan Frumerie från Rya gifter sig 20/7 1694 i Lindesberg med Brijta Nilsdotter från Prästtorpet. Denne Johan torde vara son till antingen Zachris (tab 2), Josephat (tab 101) eller Dawidh (tab 201).
Bland pestlik i Lindesberg 1710 antecknas Johan Frumerie, hans hustru och dotter i Rya.
Barn: Elisabet f 24/10 1694
Anna f 10/10 1700
Maria f 30/6 1704, bg 11/7 1709
Hälsningar Kjell
657
« skrivet: 2001-04-28, 15:54 »
Hej!
Jag har varit ute i Arninge under fm och kontrollerat uppgifterna om Olof Martelleur.
I Martebo hfl AI:5 1817--28 finns under 1/4 hem Pajse familjen
Husb. Zacharias f 13/4 1756 i Tofta
Hustro Catharina Olsdotter f 2/7 1765 i Björke
sonen Olof Marteleur f 18/1 1789 i Tofta, gift 1817
dess hustro Cajsa Dinnesdotter f 5/6 1795 i Kinna
sonen Jacob Frisström f 2/2 1795 i Tofta
Enligt Tofta födelsebok (som finns i Tofta hfl AI:2)
1789 18/1 Kl: wid pass 2. om morgonen föddes husbondens Zacharias Jacobsson Fättings och des hustrus Catharina Olofsdotters son, hwilken samma dag för des swaghet skull hemma döptes af min adjunct H:r Johan Westberg med namnet: Olof
1795 2/2 föddes Husbonden Zacharias Fättings och des hustrus Catharinas son Jacob
1756 13/4 föddes Zacharias, Jacob Larsson Fettings son af hustrun Greta Zachariadotter
Det vill synas som om detta inte är en gren av vallonsläkten Martelleur utan att Olof tagit namnet efter Martebo och säkert känt till, att släktnamnet Martelleur finns. Möjligen, möjligen skulle en Martelleur-ana kunna finnas ännu längre tillbaka.
658
« skrivet: 2001-03-29, 19:46 »
Hej igen!
Eftersom ingen ytterligare klarhet har nåtts om den tidigare debatterade Lorens Jansson vill jag gärna bidra med en kandidat, nämligen
Lorens Johansson Bonevier, som föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24--26/5 1714 omtalas att
... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
Var Lorens uppehåller sig efter 1714 är oklart.
Barn före äktenskapet:
Petter dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier
Kanske en figur (filur) att syna närmare i sömmarna?!
659
« skrivet: 2001-03-20, 19:50 »
Smedsläkten Brottom eller Bråttom, har någon stött på den i sin forskning? Är det en svensk, tysk eller rentav ursprungligen vallonsk släkt?
Jag bifogar nedan vad jag antecknat om den och hoppas att någon har synpunkter.
Tabell 286
Mårten Bråttom är hammarsmed vid Galtströms bruk 1680 och vid Åvikens bruk 1688--95. Det senare året har han en son och två döttrar i mtl.
Barn: Margareta dp 31/5 1680
Tabell 291
Israel Andersson Brottom, hammarsmedsmästare, och hans hustru Anna Larsdotter är omkring 1667 bosatta vid Öns bruk i Älvkarleby.
Barn: Jacob (tab 296)
Tabell 296
Jacob Brottom, son till Israel (tab 291), har sina personalier i Harmånger dödbok 15/8 1736:
begrofs hammarsmeden wid Ströms Bruk Mäster Jacob Brottom, född af M:r Israel Andersson Brottom och hust: Anna Larsdotter wid Elfkarleöö bruk i Gestrikland. Gifte sig 26 år g: den förra gången då warandes wid bruket Åwike i Ångermanland, med pigan Lisa Hansdotter ifrån Harmånger, lefwat tilsammans i 15 År, wälsignades med 8 Söner och en dotter, af h(wil)ka 2:ne Söner och dottren lefwa ännu. Gifte sig andra gången här wid Ströms Bruk med sin nu i sorgen kvarlämnade maka hust: Giöli Mårtensdotter ifrån Wattlång, sammanlefwat i 26 år, aflat 5 barn, af hka 2 Söner och 1 dotter lefwa. Warit siuklig en lång tid, men sängliggiande alt ifrån Missommar, afsomnade efter gudfruchtig och låfvärdig wandel d 3 Aug: warandes wid pass 69 år.
Jacob är hammarsmedsdräng vid Ströms bruk senast från 1706. Han är vittne vid hammartinget 9/1 1706 i Gävleborgs län.
Barn i första äktenskapet:
Hans dp 6/1 1706 i Harmånger, trol bg 1706
Moses dp 25/2 1707
Barn i andra äktenskapet:
Aron f 30/4 1711, bg 4/8 1717
660
« skrivet: 2001-03-18, 15:08 »
Vallonsläkten Doya har stark förankring till Wäng i Lindesberg och några närbelägna bergsförsamlingar. Jag behöver hjälp att utreda släktens senare generationer under 1700-talet och framåt. Bl a Claes Doya, son till Claes Doya, som finns i faderns hushåll 1658--65. Han gifter sig 28/2 1666 i Fellingsbro med Anna Svänsdotter från Hillvik. De finns där 1676--79 och i Wäng 1681--96. Barn: Johan f c 1678, bg 24/1 1742 vid Fårängen i Lindesberg Malin dp 1/6 1679 Anthonius f 26/11 1681 Cherstin f 26/1 1684 Peer f 3/5 1685 Om släktens tidigaste generationer finns uppgifter på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/
661
« skrivet: 2001-03-16, 20:24 »
Hej Youcef!
Om du kan precisera var KKK är född, vigd eller död, så kan jag kanske säga, om han är en trolig vallonättling eller ej. Av ditt inlägg kan man förmoda, att han bodde i Finland. Stämmer det?
Mvh Kjell
662
« skrivet: 2001-03-16, 10:46 »
Enligt generalmönsterrullan för Livregementet till häst 1719 finns under Roslags kompani med nr 77 Fru Marja Paillardels t:re för Södersund Jonas Sundberg. Det berättas vidare att rusthållerskan afstådt rusthållet till sin måg Magister Erich Undeen. Denne är predikant vid regementet 1719.
Vem vet något mer om denna Maria Paillardel, hennes familj och bakgrund?
Mvh Kjell
663
« skrivet: 2001-03-16, 08:11 »
Hej Lena Svensson! Jag läste just ditt inlägg 01-02-22 om Jonas Nilsson f 29/9 1810. Eftersom han är son till bonden Nils Nilsson i Herrbråta Såggård (min MFMF) är vi släkt. Jag vill därför diskutera Nils Nilssons anor med dig. Mitt underlag återfinns på hemsidan http://home.swipnet.se/kjelltan/ Klicka på Mina anor och Personregister, så hittar du Nils Nilsson. På återhörande hälsar Kjell
664
« skrivet: 2001-03-05, 08:27 »
Hej Gunnar!
Nej Gunnar, så får mina böcker inte läsas. Det finns ingenting i texten, som säger att Martin (tab 2) skulle vara son till Nicolas (tab 1). Jag har heller inte påstått, att Martin d. y. skulle vara äldste son till Martin d. ä. Att han står först bland de kända barnen innebär inte nödvändigtvis att han är äldst, barnens senare eventuellt angivna åldersuppgifter är mycket osäkra. Han kan dessutom ha haft flera tidigare födda barn, som avlidit i späd ålder. Om jag i dagsläget skulle försöka ordna de kända barnen kronologiskt skulle följden bli Clas, Pierre, Martin, Mattias och Zacharias.
Enligt mantalslängden för Forsmarks bruk 1640 består Martin Gallans hushåll av två mantalspliktiga personer, dvs han är gift senast 1639, eftersom mtl upprättas på hösten före dess giltighetsår.
I boken namnger jag tolv kända barn till Zacharias Gallan. Idag vet vi, att han avlider i oktober 1750 i Österlövsta (se Jan Olsson Arbetare och deras familjer vid de De Geerska bruken i Norduppland 1749).
Mvh Kjell
665
« skrivet: 2001-03-02, 15:36 »
Hej Annica! Min mmm skulle kunna vara en möjlig syster till din poliskonstapel. Hon heter Charlotta Lindberg och är född 1838 i Nyköping Nicolai, som dotter till skräddaren Anders Gustav Lindberg född 1796 i Nyköpings Allhelgona. För mer information kan du besöka min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ Klicka på Mina anor och sedan Personregister så hittar du henne. Mvh Kjell
666
« skrivet: 2001-02-24, 14:05 »
Hej Jörgen!
Visst är det vallonsläkten Rousseau du har träffat på. Om du vill veta mer om den, kan du titta in på min hemsida home.swipnet.se/kjelltan och söka under länken Vallonsläkter.
Kjell
667
« skrivet: 2001-02-18, 15:39 »
Hej Anders!
Din tolkning är helt korrekt. Namnet Gillius kan ibland bli Elias, när en svensk skrivare håller i pennan. Namnen är fonetiskt lika.
Hälsningar Kjell
668
« skrivet: 2001-02-14, 08:55 »
Hej igen Stefan!
Ang flickorna Illersdotter Lagreff förstår jag, att du tänker dig en möjlig koppling till någon tidig Willem Lagrell i Sverige. Men, här är det nog bara namnlikheten Lagrell - Lagreff som talar för ett samband.
Namnet Iller, som det stavas i Sverige, kommer av Hilarier eller Elair och är inte en variant av Willem (Guillaume). Släkten Lagrell finns huvudsakligen i Södermanland och har inte, så vitt jag vet, återfunnits någonstans i Värmland.
Nej, den trolige fadern till flickorna är nog följande kandidat, som dessutom kan beläggas ha vistats i Värmland i början på 1630-talet enligt nedan:
Elair Le Grand är kolare vid Fada och Bränn-Ekeby 1628--29 och anställs 12/5 1629 för ytterligare två år vid Nyköpingsverken (Leufstaarkivet RA).
I domboken för Värmlands bergslag 24/3 1634 sägs att:
Ellert Legrand een fransos kolare hade slaget och hugget een kollare dreng, Nills Peerson widh nambn ...
Hans vistelse i Värmland är bara tillfällig, redan året därpå är han engagerad av Jacob de la Gardie och återfinns vid Julita bruk, Iler de Gran, kolare (roteringslängd 1635).
Jacob de la Gardie låter honom sedan deltaga i arbetet vid Västersilfberget 1637--38, varefter han tjänstgör vid Gyttorp 1638--48. Slutligen finner vi honom vid Hammarby bruk i Nora 1654--57. Det sistnämnda året har han hustru, två söner och en dotter i mantal. Hustrun heter Margareta.
Barn: Johan i mtl 1657
Mårten i mtl 1657
Elisabeth i mtl 1657
Visserligen finns inte Annika och Margareta med här, men de kan ju ha hunnit lämna föräldrahemmet. Man kan observera att modern heter Margareta, varför de bör ha en dotter med det namnet. Och släktnamnet då? Varför inte ett dubbelnamn Lagreffe de Grand?! Det skulle kunna förklara de olika skrivningarna. Här har vi stor hjälp av att namnet Iller är så pass ovanligt bland de invandrade vallonerna. Det är bara ett fåtal, som bär det.
hälsningar Kjell
669
« skrivet: 2001-02-12, 19:07 »
Hej Stefan!
Mycket intressant sammanställning du har presenterat. Den kommer säkert att bringa klarhet i en del värmländska smedssläkters ursprung.
Jag har några frågor på tabell 25 Mårten Sarvasson, där jag ser oklarheter i kopplingen till barnen, som har fått ett patronymikon Månsson. Måns eller Magnus är inte samma namn som Mårten (Martin). Dessutom kan inte Kerstin vara mor till barnen, eftersom hon då skulle få barnen i åldern 43-62 år. Det verkar saknas en generation Magnus Mårtensson emellan.
Såg just ditt senaste inlägg och ser med spänning fram mot presentationen av Schen Christensons ättlingar.
Hälsningar Kjell
670
« skrivet: 2001-02-06, 22:09 »
Hej Lena! Jodå, visst har jag en del uppgifter, som kanske kan vara till hjälp. Att du nämner dels Yngshyttan och dels Öland gör, att jag bestämt kan säga att det rör sig om samma släkt. Färnebo hfl AI:13a 1812-16 pag 167 Yngshyttan: Gr.dr. (gruvdrängen) Olof Skogsberg f 25/11 1779 h. Brita Olsdr f 20/6 1783 styfson Olof Månsson f 2/1 (ev 2/11) 1806 gemens.(am) son Carl f 15/11 1809 dotter Stina Lisa f 14/12 1811 dotter Brita f 10/9 1812 samma hfl pag 167 Yngshyttan ovanstående familj samt son Anders f 20/6 1814 Visserligen heter sonen ovan Carl och födelsedatum är ett annat men det bör vara din Carl-Fredrik, vilken är född före föräldrarnas giftermål, som sker vid årsskiftet 1809-10: 1809 19/11 lystes för grufbryt: son Olof Skogsberg och pig. Britta Olsdotter från Yngshyttan (Filipstad/Färnebo E:1) Sedan hoppar vi till Öland och Smedby flyttlängd B:1, som även omfattar Södra Möckleby: 1815 4/8 inflyttar Olof Skogsberg med hushåll 4 män 3 kv. från Philipstad till Alunbruket. Där blir de kvar (Södra Möckleby C:2): 1840 10/3 dog Bruksarbetaren Olof Skogsbergs hustru Brita Olofsdotter av lungsot 57 år 1847 10/8 dog Arbetaren vid Ölands Alunbruk Olof Skogsberg av ålderdomsbräcklighet 68 år. Det är Olofs far, skomakaren Olof Andersson Skogsberg f c 1752, som flyttar in till Yngshyttan och gifter sig med Stina Persdotter 5/11 1775 i Färnebo. Hon är dotter till gruvbrytaren vid Yngshyttan Petter Pärsson f c 1727 och hans hustru Ingrid Olofsdotter f c 1729. Kanske någon med intresse för Yngshyttan har uppgifter ännu längre bakåt?
671
« skrivet: 2001-02-05, 16:51 »
Magne och Egil! Jag har en Olof Andersson Skogsberg född 1752 utan angivande av födelseförsamling. Han gifter sig 5/11 1775 i Färnebo (Filipstad F:2) med Stina Persdotter från Yngshyttan. Jag lurar på om denne Olof kan vara son till någon av de Anders Skogsberg ni nämner. Egil, i vilken församling bor din Anders Persson Skogsberg?
672
« skrivet: 2001-02-03, 20:42 »
Hej Katrin!
Kjell Rosenberg har delvis besvarat din fråga. Det är inte Margareta som gifter sig 25/4 1747 i Juckasjärvi utan hennes föräldrar!
Kan någon ge oss en hänvisning till primärarkiv, där familjen Nils Nilsson Servio och hans hustru Ella Johansdotter kan återfinnas? Jag saknar helt uppgifter om dessa personers existens, även om den tilltänkta dottern Margareta f 1730.
hälsar Kjell
673
« skrivet: 2001-01-31, 16:46 »
Hej Katrin!
Utan att ännu ha tagit del av din GEDCOM-fil har jag på min hemsida home.swipnet.se/kjelltan lagt ut en textmässigt något nedbantad version för släkten Servio från min databas. Du hittar den under länken En vallonsläkt.
Det skall bli intressant att jämföra vad vi kommit fram till. På alla ställen där jag har angett datum, år och församling är uppgifterna verifierade och hämtade ur kyrkoboksmaterialet.
Hälsningar Kjell
674
« skrivet: 2001-01-30, 08:43 »
Hej Katrin!
Ett alldeles utmärkt förslag, tycker
Kjell
675
« skrivet: 2001-01-28, 21:47 »
Hej Katrin och Anders!
Jag föreslår att vi låter detta förbli ett påstående, dvs inte korrekt, till dess någon kan bekräfta riktigheten genom en källhänvisning. Av diskussionen ovan tycker jag framgår att den troliga källan, Erik Wahlberg, själv är mycket osäker på om det är sant.
Det är tyvärr mycket svårt att stoppa den här typen av uppgifter, när de en gång kommit ut på nätet. Låt oss göra ett gemensamt försök,
hälsar Kjell
676
« skrivet: 2001-01-10, 13:40 »
Hej!
Känner du till någon av dessa personer eller är du rentav ättling till någon av dem? I så fall har jag intressanta nyheter för dig.
Simon Bastianson, döps 25/4 1646 i Fellingsbro. Han ingår äktenskap 11/10 1668 med Anna Jonsdotter och arbetar som kolare vid Sundbo hammar till 1671. Mellan 1675--84 är han bosatt vid Grönbo hammar.
Barn: Johan dp 19/11 1671
Kierstin i Fellingsbro hfl 1684
Jacob Bastianson arbetar vid Sundbo hammar 1668--71. Den 11/10 1668 gifter han sig i Fellingsbro med Karin Eriksdotter. Det hålls dubbelbröllop, eftersom brodern Simon ingår sitt gifte samma dag. År 1673--75 bor Jacob med familj vid Grönbo hammar.
Barn: Johan dp 5/2 1671
barn d i juni 1673
Hälsningar Kjell
677
« skrivet: 2001-01-10, 08:13 »
Hej Håkan!
Såg att jag glömt kommentera nr 11 på din inledande lista. Han är son till Johan (nr 9) och dennes hustru Margareta Hansdotter.
Lars Servio (nr 11) är född 1741 och ingår äktenskap med Brita Olofsdotter Kemi 4/4 1774. Han blir verksam vid Junosuando masugn och avlider 1818.
Hälsningar Kjell
678
« skrivet: 2001-01-06, 19:43 »
Hej Torsten!
Tack för tipset. Jag sätter upp denne Nils Nilsson i Kotebo som en kandidat att följa upp. Han har ju också en bror Måns, visserligen sent i syskonskaran men dock.
Det är svårt att avgöra, när Niclas Nilsson anländer till Krokek. Den äldsta hfl är från 1790-talet och redan i den hinner han avlida. Flytten bör ha skett några år innan han gifter sig. Och anledningen? Tja, tidigt föräldra- och syskonlös kan ibland vara en orsak till uppbrott. Brist på arbetstillfällen likaså. Det är därför jag gärna vill tro på en koppling till manufakturerna i Gusum. Hur gick det för nålfabriken egentligen? En knivfabrik grundad 1760 gick visst i graven ganska snart. Som släktforskare får man ibland använda sin fantasi för att komma vidare.
Återkom gärna om Söderbergarna, om du hittar något matnyttigt,
hälsar Kjell
679
« skrivet: 2001-01-06, 18:00 »
Hej Camilla!
Stort Tack för tipsen. Jag har bara skummat lite i Nicolais kyrkoräkenskaper och minns att de tar lång tid att läsa igenom noggrant. För att inte uppfinna hjulet igen, tänkte jag att kanske någon har gjort en fullständig genomgång av t ex vigslar och sitter inne med svaren. Så vitt jag vet har inte Nyköping-Oxelösunds Slf-förening hunnit med detta ännu. Men det är säkert på gång.
Mvh Kjell
680
« skrivet: 2001-01-06, 16:41 »
Hej igen! Kalixbygdens Släktforskarförening har säkert läst de mtl som förvaras i Härnösands landsarkiv. Jag har använt Riksarkivets längder. Saknade årgångar på det ena stället kan finnas på det andra. Min genomgång är inte fullständig, jag har bara läst vissa år. Idag kan jag kommentera Petter Servio (nr 2). Även här är jag intresserad av källhänvisning på hans patronymikon Persson. Själv har jag satt honom som en trolig Fransson. Petter Servio, trol son till Frans (nr 1), är kolare och brukskarl i Svappavara 1678--1708, därefter vid Torneåfors några år, med sin hustru Annika Larsdotter. De bör ha gift sig omkr 1675. Barn: Frans, Brita f c 1680, g m Olof Fors, Lars och Johan. Tydligen finns även en dotter Sophia (nr 12). Om sönerna: Frans Servio (nr 4), är smältare i Svappavara 1697--1708 och i Torneåfors 1709--41. Han avlider 11/6 1756. Hans första hustru heter Ella, hans andra Anna Olsdotter från 1712. Lars Servio (nr  , är smältare i Torneåfors 1725--41 och gift med Margareta Andersdotter. Hon dör vid 44 års ålder 29/7 1742 i Pajala, varefter Lars gifter om sig 16/3 1746 i Pajala med Helena Olofsdotter. Den 29/5 1764 dör i Junosuando Lars Servios Enka Hellena Olofsdotter af ålderdom, begrofs d. 10 Juni, war 88 år gammal. Johan Serviö (nr 9), är f c 1704 och d c 1770. År 1741--61 finns han vid Junosuando masugn. Hustrun heter Margareta Hansdotter. Om invandraren, bråkmakaren eller rättshaveristen Peter Servio finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv. Han blir så småningom landsförvisad. Hälsningar Kjell
681
« skrivet: 2001-01-05, 10:03 »
Hej Håkan! Den här släkten är mycket stor i Norrbotten, framförallt vid Svappavara och Junosuando (Juckasjärvi socken) och i Torneåfors (Pajala socken), varför du säkert kan påräkna intresse från många forskare. Jag har själv haft många förfrågningar om den. Viss diskussion har även förekommit i SVÄ:s diskussionsforum www.vallon.a.se Jag har inledningsvis ett par frågor till dig, innan jag berör några av individerna ovan. Har du systematiskt gått igenom mtl och därifrån hämtat de olika tidsangivelserna för personernas förekomst på respektive ort? I det kyrkliga materialet före hfl blir ju noteringarna mer sporadiska och man kan bara gissa, att personen bott på platsen även mellanliggande år. Av texten till Niklas Fransson Servio (nr 3) tycks framgå, att det är mtl som gett underlaget. Eftersom den här släkten är ganska knepig att få ordning på är det viktigt att försöka redovisa, vilka uppgifter som är hämtade ur primärarkivalier och vilka som är andrahandskällor. Du nämner bl a Erik Wahlbergs material. Vad är det? Av personerna i ditt inlägg tar jag tills vidare bara upp några för att mitt svar inte skall bli alltför omfattande. Jag börjar med Niklas Fransson Servio (nr 3). Jag har honom tills vidare som trolig son till Frans och vore mycket tacksam få en hänvisning till primärkälla, där han står med sitt patronymikon. I min databas har jag följande om honom: Niclas Servio, trol son till Frans, är kolare och gruvdräng i Svappavara 1678--1701. Det senare året kallas han gruvfogde. Hans hustru finns i mtl från 1682, varför de bör ha gift sig året före. Hennes namn är Dorothea Balzarsdotter Thun. Barn: Frans, Baltzar, Sophia (i Svappavara mtl 1701) och Elias. Om sönerna: Frans Servio (nr 7) är f c 1687 och finns vid Junosuando masugn 1705--41, där han så småningom blir gruvfogde. Han gifter sig 17/11 1728 i Pajala med Malin Hindriksdotter. Den 14/4 1755 avlider i Pajala ”Frans Nilson wid Junosuando Maasugn i bröstsiuka at. 68 åhr.” Baltzar Servio (nr 6) är bruksdräng vid Junosuando 1705--41. Det senare året kallas han gruvfogde. Hans hustru heter Gertrud Hansdotter och dör 22/2 1765 i Pajala vid 86 års ålder. Elias Sirvio (nr 10), är f c 1708 och d 1/5 1785 i Pajala. Han är masmästare och befinner sig från 1741 vid Junosuando masugn. Han gifter sig med Margareta Gabrielsdotter 18/3 1733 i Pajala. En avslutande fråga: Mats Servio (nr 5) är helt ny för mig. Är uppgiften hämtad ur mtl 1698? Hälsningar Kjell
682
« skrivet: 2001-01-02, 15:54 »
Hej!
Efter knappt tre års äktenskap avlider en Niclas Nilsson vid Sågstugan i Krokek 14/4 1798. Han har fått sönerna Magnus f 1796 och Niclas f 1798. Hfl uppger honom som född 1767 i Ringarum.
År 1767 finns ingen passande Niclas född där, men väl 29/1 1768, då dagsverkaren Nils Söderberg och Annika Månsdotter vid Gistorp får en son med detta namn. Dessa får senare dottern Anna Maija f 1770, d 1772 och har tidigare sonen Carl Magnus f 1765, då föräldrarna är bosatta på Wästerlund. De tycks ha haft en ännu tidigare son Carl Magnus, som avlidit 1764 vid fyra års ålder ”dagv.k. Nils Söderbergs son på Gusum” samt en dödfödd son begravd 1764 på Gusum.
I mtl för Gusums bruk kan Nils Söderberg följas till 1785, då han tillsammans med sin syster Maja Cajsa som ”siuk och oferdig” upptas under ”Westerbergs NåhlFabrique”.
Det finns flera Söderbergare på Gusum vid denna tid, bl a en Måns Söderberg, som är dopvittne åt Carl Magnus 1765, och som på goda grunder kan tänkas vara en bror till Nils Söderberg. Måns är ju samma namn som Magnus. Denne Måns Söderberg heter tidigast Måns Andersson, när han och hustrun Sigrid Nilsdotter får sina barn mellan 1748-59 i Ringarum. När deras son Andreas döps 10/5 1748 är ett av dopvittnena en viss Nils Andersson i Fallingeberg, vilken då skulle kunna vara identisk med den senare Nils Söderberg!
Nu behöver jag hjälp av någon med bättre kännedom om Ringarums befolkning för att bekräfta eller vederlägga mina funderingar. Jag kan bara tillägga att den i inledningen nämnde sonen Niclas f 1798 efterkommande tar namnet Ringdahl, vilket styrker ett ursprung från Ringarum,
hälsar Kjell
683
« skrivet: 2001-01-02, 13:06 »
Hej!
Ur Nyköpings stora persongalleri har jag problem med en familj bestående av
Anders Hammarsten f c 1695 och begraven 13/4 1755 i Nyk. Nicolai:
”Brukzwachtmästaren Anders Hammarstens lik 60 åhr gamal dödt i hetsig Siukdomb och hufvudflutz” och
hans hustru Ingrid Björk.
Efter makens bortgång gifter hon om sig med bruksvaktmästaren och borgaren Johan Hessler och kallas från 1755 Ingrid Björkkvist eller Ingrid Hessler.
Redan i Nyk. V. hfl AIa:1 1770-76 är hon änka på nytt och uppges vara född 1722. Hon kan följas i Nyk. V. fram till 1784, då hon tillsammans med två döttrar från det senare giftet upptas under rubriken hyresfolk (Nyk. V. AIa:3 kort 6/7 kol 2 ruta 2). Jag kan inte hitta henne i dödboken.
Hon har minst 5 barn i första giftet födda mellan 1747-55 och minst 5 i andra födda mellan 1758-66, samtliga finns i fb för Nyk. V.
Anders Hammarsten finns i mtl 1737-45 ensamstående under Stjärnholm och 1745-50 i Nyköping stad med hustru.
Vad jag i första hand söker är deras födelse (år, datum och församling), vigsel och för Ingrids del även döduppgift. Jag har funderat på, om hon kanske kommer från Björkvik med tanke på namnet.
Har möjligen någon fler uppgifter att meddela
undrar Kjell
684
« skrivet: 2001-01-02, 11:14 »
Hej!
Jag har problem med att lokalisera en person med namnet Lars Samuelsson i Grangärde och behöver hjälp av någon, som har en mer omfattande persondatabas för socknarna i området.
I Grangärde AI:7b (1761--90) på sid 126 finns i Ludvika by familjen
Samil Samilson
h:u Lisa Erichsdotter
son Petter f i Klenshyttan 3/9 1764
son Lars f i Räfvåla 2/4 1767
son Jan f i Räfvåla 4/2 1770
son Anders f i Räfvåla 25/2 1774
s. Daniel f i Ludvika by 3/5 1778
Även i Grangärde AI:9c (1785--94) finns sonen Lars Samilsson med, men han har inga noteringar vid förhören 1785--94, vilket alla bröderna har! Detta kan tyda på att han är mantalsskriven hemma men vistas någon annanstans.
Det intressanta är att han i mtl 1789 för Ludvika by kallas Lars Stukat och i mtl 1790 för Lars Ståkatt.
Finns det någon, som har pejl på var han kan befinna sig? Kommer han möjligen tillbaka senare?
undrar Kjell
685
« skrivet: 2000-12-30, 22:24 »
Hej Stefan!
Eftersom du ännu inte fått något svar från HO tar jag mig friheten att hoppa in.
Jag förmodar att föräldrarna är den torpare Hindrik Matsson, som ger sin brud Kerstin Hindriksdotter en morgongåva om 10 lod silver efter vigseln 19/6 1715 i Gåsborn. Hindrik dör 24/7 1739 vid Strömsdal i Säfsnäs. När änkan Kerstin avlider 23/4 1754 vid Seghöjden i Säfsnäs lämnas utförliga personalier:
”Dom Cantate begrovs h. Kierstin Hindersd:r från Seghögden född 1682 i Gååsborn, fad. Hindrik Matson, mod. h. Sigrid Matsd:r, renata, kunde någorlunda utan til sine Christendomsstycken och dem enfaldel. förstå, war hemma hos sina föräldrar i 18 åhr, tiente sedan i 7 åhr. då hon war 25 åhr trädde hon i ägtenskap med sin för detta afl:ne man, Hindrik Matsson i Gååsborn, flyttade straxt derpå hit till Seghögden, lefde med honom samman 40 ? åhr, ägde under samma tid 7 barn samman, 5 söner och 2 döttrar, som ännu lefva. warit änka i 7 åhr. lefvat tyst och stilla och med wördnad brukat sina salighetsmedel. Siuk uti 8 dagar. dog d 23 april af håll och sting 72 ? åhr.”
Kerstin bör vara född omkr 1690 och hennes föräldrar bor vid Dalkarssjön i Gåsborn. Av de 7 barnen har jag bara
Sigrid f 23/12 1715 i Gåsborn
Mates f 7/6 1718 i Gåsborn samt
Hindrik f 1734
Nu tillkommer troligen även Jan f 1725 i Gåsborn. Finns det någon som kan komplettera barnaskaran och ge upplysning om ännu tidigare generationer?
undrar Kjell
686
« skrivet: 2000-12-03, 17:08 »
Lars!
Anledningen att jag tyckte till på skarpen är, att många släktforskare, kanske särskilt nya sådana, gärna tror att allt som publiceras på nätet är sant och inte iakttar den källkritik av andrahandsuppgifter, som måste till. De första inläggen under denna rubrik är tyvärr exempel på detta. Jag tycker det är så tråkigt för dem, när uppgifterna sedan inte visar sig vara bekräftade.
Mvh Kjell
687
« skrivet: 2000-12-01, 18:53 »
Lars!
Förklaringen är mycket enkel. Det finns nämligen inget bevisat samband mellan släkterna le Brun och Öbrink.
Jag blev mycket förvånad, när jag läste ditt inlägg och ser, att du åter ger publicitet åt de ännu obekräftade uppgifter, som tycks finnas i materialet från Olof Öbrink/Gunnar Dahlén. Frågan har varit uppe till debatt tidigare under denna rubrik och jag väntar fortfarande på svar på mina invändningar och frågor från inlägget 6/10 1999. Jag har inget emot att bli överbevisad, men det måste då ske med fakta och hänvisning till primärarkivalier, där sambandet styrks.
Om det har kommit fram nya uppgifter ber jag dig vänligen redovisa dem här.
Hälsningar Kjell
688
« skrivet: 2000-10-21, 12:12 »
Hej Annika! Din förfrågan ovan avseende Hecken Bastiansson gäller vallonsläkten Clement. Heckens hustru hette Jeanne le Brun. Jag föreslår att du öppnar en ny diskussion under släktnamnet Clement om du vill veta mera, antingen här i Anbytarforum eller på Sällskapet Vallonättlingars motsvarande Diskussionsforum www.vallon.a.se Hälsningar Kjell
689
« skrivet: 2000-07-07, 08:24 »
Hej Anna B!
Jodå, spiksmeden vid Oslättfors bruk Erik Nylund känner jag till. Han är min ffmff. Du kan få hans anor ytterligare tre generationer bakåt av mig, när jag återkommer till Stockholm i början av augusti.
Han var gift med Sophia Jonsdotter, som jag behandlat i praktikfall 1 i publikationen Prästens lilla kråka, men det kanske du redan känner till.
Är vi släkt?
Skön sommar!
Kjell
690
« skrivet: 2000-07-04, 21:01 »
Hej Bengt-Göran, Johan, Håkan och Peter! Jag lovade återkomma i början av juli ang Pipping i Torneå. Egentligen har jag inte så mycket att tillägga. Era inlägg har besvarat de flesta frågorna. Sammanfattningsvis tycker jag det står ganska klart att släkten Pipping i Åbo har tyskt ursprung och inte har någon koppling i Norden till vallonsläkten Pepin (försvenskat till Pipping). Möjligen kan ett samband finnas på kontinenten på medeltiden. För att mitt inlägg ändå skall tillföra något nytt lägger jag ut en sammanställning om släkten Pepin på Sällskapet Vallonättlingars Diskussionsforum www.vallon.a.se under rubriken Släkter/Pepin(Pipping) och föreslår att diskussionen om släkten fortsätter där. Hej så länge och skön sommar! Kjell
691
« skrivet: 2000-02-24, 07:05 »
Hej Kerstin!
Jag skulle kunna tänka mig att detta är en namnvariant av Birath, som i sin tur troligen är en namnvariant av det ursprungliga Pira(rd).
Hälsningar Kjell
692
« skrivet: 2000-01-31, 20:40 »
Hej Christina!
Parment har så långt jag kan se inte något samband med Lemoine eller den gren av släkten, som ibland kom att kallas Parlamant (av Perlemängh, dvs Pierre le Moine). Se Parment resp Lemoine i mina böcker.
Mvh Kjell
693
« skrivet: 2000-01-15, 19:14 »
Hej Sven-Ove!
Mycket intressant! Du känner möjligtvis inte till ur vilken handling uppgiften primärt är hämtad och var detta arkiv förvaras?
694
« skrivet: 2000-01-13, 20:56 »
Hej Annica!
Goda nyheter för dig. Födelsenoteringen för Elisabeth Maria Dandanelle är troligen funnen. Jag skall bara kontrollera uppgifterna på måndag och lägger sedan ut svaret på Sällskapet Vallonättlingars diskussionsforum, där vi tidigare ventilerat frågan. Hav tålamod!
695
« skrivet: 2000-01-06, 17:07 »
Hej igen!
I Västernorrlands mtl 1711 under Lögdö bruk dyker Loys Fransson med hustru upp första gången i mina noteringar. Det är mycket troligt att han kan vara son till Frans Dubois. Däremot är jag mera skeptisk till uppgiften att han är identisk med Frans Olofsson. Kolaren Frans Dubois har nämligen en trolig far, som heter Jacob Dubois, är kolare och inkommen till Sverige 1633.
Förnamnet Louis (Loe, Olof) förekommer inte i släkten Dubois på 1600-talet men kan ha kommit in i denna gren om Frans Dubois hustru är en Louisdotter (Olofsdotter).
Om, och jag säger om, det hade funnits en mycket tidig Louis Dubois i Sverige, så hade säkert flera medlemmar av släkten burit detta förnamn.
På Lögdö bruk finns 1705 en kolare Johan Fransson med hustru, 1709-11 är han på det närbelägna Åvike bruk enl mtl. Han kan vara en bror till Loe Fransson.
696
« skrivet: 2000-01-02, 14:32 »
Det är riktigt att namnet Louis bland de vallonska invandrarna kom att förändras till Loe, Love och Ludvig. Emellertid kan även mer ovanliga försvenskningar uppträda, speciellt när det franska Louis hade ursprungsformen Elois. Då kunde namnet övergå till Elo, Ilo och, hör och häpna, även det nordiska Olof. Dvs en Johan Olsson fransos i arkiven kan mycket väl ha en far som heter Louis i förnamn!
Applicerat på Jörgen Blästas inlägg från februari förra året så skulle det inte förvåna mig om den år 1736 avlidne sonen Olof i tabell 1 är samme som den år 1731 födde sonen Loe!
697
« skrivet: 2000-01-02, 14:27 »
Jag läste den här diskussionen först nu under nyårshelgen och kan kanske bidra med några synpunkter på namnet Serva.
Erik Appelgren anger kortfattat i Vallonernas Namn under släkten Servais att Servatius var biskop i Tongres eller Maastricht och har populariserat detta namn, som på franska blivit Servais. Namnet Servais uttalas ibland med ett sche-ljud och kan då skrivas som Gervais. När namnet kommer till Sverige sker en intressant förändring (försvenskning). Servais övergår till Serva, Seved eller Sigfrid. Gervais kan förändras till Gotfrid. I det här fallet, men bara i det här fallet, kan alltså både Sigfrid och Gottfrid ha ett gemensamt ursprung i namnet Servais!
698
« skrivet: 1999-12-19, 10:21 »
Hej Lars!
Jag biträder i stort din analys av de första generationerna Jean le Brun i Sverige. Några kommentarer har jag. De två sista raderna i bokens tabell 9 har jag nu strukit, efter att jag funnit vigseluppgiften från Högbo bruk 1681. Det förefaller nu troligast att det är Johan II som finns i Älvkarleby från 1682. Hans första hustru Karin Johansdotter dör i Älvkarleby 1694, vilket också passar in på hans omgifte med Ingrid Olofsdotter 1696.
Du refererar på ett ställe i senaste inlägg till en tom kolumn i mtl och drar slutsatsen att husfadern har dött. Att en person saknas i mtl kan dock även bero på att vederbörande passerat övre gränsen för mantalsplikt (normalt 64 år) och därför inte längre är skattskyldig.
Jag tror inte att du skall räkna med att hitta speciellt mycket information på arkiv i Liège. Ett mycket bättre sätt att skapa klarhet i släktrelationer är att läsa svenska domböcker. Protokollen från Örbyhus häradsrätt (som omfattar Älvkarleby) under perioden 1682-1740 kan säkert ge många upplysningar om denne Jean le Brun och hans familj.
Hälsningar Kjell
699
« skrivet: 1999-11-17, 10:09 »
Hej igen!
Jag rekommenderar att du läser Svenskt Biografiskt Lexikon på biblioteket. Där finns mycket att hämta om både släkten de Besche och dess tidigaste generationer i Sverige.
Hälsningar Kjell
700
« skrivet: 1999-11-17, 10:04 »
Hej Per!
Tack för din intressanta efterlysning av Anders Johansson Falley. Det faktum att du även hade namnet på hans mor, Lisbet Andersdotter, gör att jag med 100 % säkerhet kan identifiera honom.
Han är son till den Johan Falleij, som år 1698 arbetar vid Kårbergs bruk i Snavlunda socken i Örebro län. Dennes hustru heter nämligen Elisabeth Andersdotter! Utöver Anders har denna familj även sönerna Isak och Johan, den senare döpt 18/12 1698 i Snavlunda. När fadern avlider vet jag inte, men det sker troligen i början av 1700-talet, varefter Anders och hans mor (kanske även fler i familjen) beger sig till Oudalen Jernverk.
Johan är son till en Jacob Fallan, som finns i Norrköping 1652--53 och gifter sig där 17/6 1653 med Ingiel Matzdotter vid Kyrkgatan. Han kallas då Jacob Jacobson, hammarsmed på Holmen. En av löftesmännen är Jacob Jacobson Sponsi Pater, dvs fadern Jacob. Man får här veta, att även farfadern heter Jacob. Det är svårt att säkert avgöra, vilken Jacob som avses de gånger han förekommer i Norrköping, eftersom båda kallas Jacob Jacobson.
Den nygifte Jacob flyttar från staden och arbetar 1655 vid Borgårds hammar, 1656--58 i Västland, 1658--60 i Ramnäs, 1660 i Gimo, 1661--69 vid Älvkarleby och 1669--73 på Färna bruk.
Han befinner sig från 1682 i Lerbäcks bergslag och lämnar 1691 Åmme kvarns hammar i Askersunds landsförsamling för att med sin familj resa till Tykö bruk i Finland.
Utöver Johan har familjen barnen Karin f 11/4 1654 i St Olai fs, Jacob f c 1656, Matthias, en son bg 30/11 1669 i Gunnilbo, Maria dp 2/2 1670 i Gunnilbo, Rebecka g m hammarsmeden Johan Olofsson samt Jacob.
Slutligen invandraren Jacque de Fala, som är smältarmästare vid Finspång 1625--33. Han arbetar sedan vid Finnåker 1643--44 enl kontrakt 23/7 1643 (Leufsta-arkivet K 42/49). Han kan vara identisk med den Jacob smältare, som finns vid Länna 1647--50. År 1652--53 återfinns han i Norrköping, året efter vid Svärta bruk och 1656 vid Skogaholm. Namnet skrivs ibland de Valla.
Hustrun avlider 15/9 1672 vid Färna bruk och Jacob själv begravs 26/1 1673 i Gunnilbo.
Har du fler uppgifter om misstänkta valloner vid de norska järnbruken skicka gärna ett mail till mig, så skall jag försöka identifiera dem.
Med vänlig hälsning
Kjell
701
« skrivet: 1999-11-13, 21:40 »
Hej Helén!
I min databas står det så här om Jacob Radou:
Jacob Reddugh är den äldsta stavningen av stamfaderns namn. Han inkommer till landet 1608 i samband med Wellam de Besches värvningsresa till sina hemtrakter i Liègeområdet. Omedelbart efter ankomsten får han göra en kortare tjänst vid Salberget under ledning av Wellams bror Gillius de Besche.
Jacob gifter sig med en syster till Mäster Wellam, Helena de Besche, och arbetar första tiden som mässingssmältare.
Till Lasse Päderson at lathe Jacob Messingzmakare bekomma Twå Oxar, och Otte stycker fåår till sit Bröllop, och det skall sedan afräknas uthi hans bestelning. Af Stocholm den 25 Juli åhr 1609 (Riksregistraturen 1609).
Åren 1616--26 är han verksam i Stockholm som bryggare. Han har affärskontakter med flera bruk främst i Södermanland och lever ännu 1640.
Jag skulle tro att Helena är född omkr 1615. Jag tycker att hon annars blir lite väl gammal, när sista barnet Carl föds. Uppgiften att släkten kommer till Sverige via Skottland är felaktig, var den nu är hämtad. Den kommer med största sannolikhet från Liège-området.
Hälsningar Kjell
702
« skrivet: 1999-11-05, 19:14 »
Hej igen Jan!
Rätt. GF:s tfn-nr är 08 - 32 96 80. Öppet alla vardagar mellan 10 - 16. Där har du mycket att hämta om släkten Henning i Georg Hennings efterlämnade släktanteckningar.
Hälsningar Kjell
703
« skrivet: 1999-11-04, 07:42 »
Hej!
Hos GF.
Hej då!
Mvh Kjell
704
« skrivet: 1999-10-21, 08:11 »
Hej Anne!
Det är stor sannolikhet för släktskap mellan dessa medlemmar av släkten Bovin. Men vi har inte kunnat hitta varken Jan Michelsson Bovin eller hans far Michel Bovin i Sverige, varför det skulle kunna tänkas att Jan Michelsson ganska omgående efter ankomsten till Sverige sökt sig över till Norge.
Att valloner rest direkt från hemlandet till Norge är mindre troligt. Själv har jag inte hört talas om någon sådan migration. Du kanske känner till den saken bättre.
Jan Michelsson Bovins första hustru Maren Stensdotter tillhör släkten Henning och hennes far Etienne (Sten) Henning blev masmästare vid Fritzö järnverk. Hans bouppteckning från 1677 finns bevarad. Men det känner du säkert till.
Hälsningar Kjell
705
« skrivet: 1999-10-17, 21:58 »
Hej Stefan! Le Clou på franska betyder Spik och har tidigare felaktigt påståtts vara ursprunget till släkten Spik i Sverige. Att det skulle ha översatts till Spett måste betecknas som ännu mer fel. Gå gärna in på Sällskapet Vallonättlingars hemsida www.vallon.a.se och klicka på diskussionsforum. Där har jag lagt ut vad jag vet om släkten Spett. Hälsningar Kjell
706
« skrivet: 1999-10-06, 10:38 »
Hej igen Lars!
Jag besvarar dina frågor i omvänd ordning den här gången.
I sin föreläsning om Tidiga valloner i Bergslagen började Nergård att berätta om vallonerna i Skinnskatteberg omkr 1630 för att sedan komma över till de allra tidigast inkomna vallonsläkterna i Värmland omkring sekelskiftet 1600. Om de senare kan du läsa mer i tredje delen av mina böcker om Vallonsläkter under 1600-talet, vilka finns på alla bibliotek.
Att namnet Brun kan dyka upp lite varstans är inte så underligt. Det finns många rent svenska släkter Brun, som inte har något samband med vallonsläkten le Brun (som i Sverige ibland får heta Brun).
Din redogörelse för Per Brun och hh Maria Persdotters familj är helt korrekt med ett undantag. I mina anteckningar dör Per inte 1749 utan 29/4 1743 i Älvkarleby som Mästersven Petr Brun på Ön och sägs vara 47 år gammal.
Hans son Johan (le Brun) har mycket riktigt i sin tur en son Johannes (samma namn som Jan) född 17/6 1764, som flyttar med sina föräldrar till Valbo omkr 1774. Därefter har jag inga uppgifter om dem. Är du helt säker på, att det är samme person, som senare kommer att kallas Jan Jansson Öbrink f 1763?
Den andre sonen Eric (le Brun) har mig veterligen ingen son Per till vuxen ålder. Eric är född 7/2 1743 och gifter sig 30/9 1764 i Älvkarleby med Catharina Larsdotter. Deras första barn, en son, dör sex veckor gammal 27/8 1765. År 1776 får de en son Petrus (samma namn som Per). Han dör emellertid efter knappt två månader. Att mot bakgrund av ovanstående placera tullskrivaren i Gävle Pehr Öbrink f 1761 som son i denna familj förefaller minst sagt tveksamt. Innehåller ditt material något som kan styrka tullskrivarens härkomst?
Mvh Kjell
707
« skrivet: 1999-10-05, 07:48 »
Hej Ingvar!
Den kommer inom kort att presenteras tillsammans med en liknande släktutredning för Hubinet på SVÄ:s hemsida.
Den upptar 130 tabeller, ca 550 namngivna medlemmar av släkten Sporrong under perioden 1625 till omkr 1850, är på 76 sidor A4, kostar Skr 100 om den hämtas. Frakt tillkommer ca Skr 40.
För ev ytterligare frågor eller beställning går det bra att maila mig direkt, eftersom försäljningen kommer att skötas från min bostad.
Om den hämtas vill jag helst överenskomma om tid per telefon 08 - 612 26 38.
Hälsningar Kjell
708
« skrivet: 1999-10-02, 16:56 »
Hej Lars!
Tack för att du tog dig tid med ett inlägg i frågan. Jag skall försöka utveckla mina tankar om le Brun och Öbrink.
Låt mig först säga att jag inte ser det som anmärkningsvärt att namnet Öbrink tas upp av olika individer och vid olika tidpunkter. Alla som gör det tycks ju räkna släktskap med Lorentz Jansson eller hans bröder Anders, Olof och Per.
Det enda undantaget förefaller vara när du skriver att c:a 1786-88 sker samma sak med ättlingarna till en Pierre Brun. Det vore därför av värde om du kan precisera släktkedjan från Pierre Brun till den av hans ättlingar, som kommer att kalla sig Öbrink, så att vi kan utesluta släktskap med de övriga Öbrink där.
Beträffande namnen Ingrid och Sigrid, så kan det väl någon gång förekomma att de förväxlas. I det aktuella fallet borde enligt prästens normala sätt att föra sin hfl Sigrid Olofsdotter ha strukits, om hon flyttat till annan plats. I senare hfl kan man ofta se när flyttning eller dödsfall skett genom att läsa noteringarna om nattvardsgång och förhör, som förs år för år. Har du försökt följa upp i andra kyrkliga handlingar eller i mtl vad som händer med Lorentz familj efter hans bortgång 1737?
Under alla omständigheter kvarstår kärnfrågan obesvarad - är Lorentz Jansson en son till Jean le Brun? Jag skall ge ytterligare ett argument, varför han inte är det.
Jean le Brun har en son Per, som alltid kallas Per Brun. Han finns vid Älvkarleby bruk samtidigt med Lorentz Jansson. Om de skulle vara bröder, finns som jag ser det ingen rimlig förklaring varför Lorentz nämns med patronymikon i st f att kallas Lorentz Brun!
Nej, jag tror att man kan komma sanningen närmare, om man i stället t ex undersöker hypotesen att Ingrid och Sigrid är systrar och att familjerna på det sättet blir släkt.
Kyrkomaterialet är sannolikt inte tillräckligt för att ge svar. Som oftast i sådana här fall blir det nödvändigt att i första hand läsa tingsprotokoll för en ganska lång tidsrymd för att i det juridiska materialet få mer information om släktsambanden mellan familjerna vid Älvkarleby bruk.
Hälsningar Kjell
709
« skrivet: 1999-09-27, 07:53 »
Hej Sam!
Om namnet tillhör en välkänd vallonsläkt kan det i sig vara ett bevis. Men i det här fallet kan man egentligen inte säga någonting alls. Man måste göra en anforskning för att se hur långt tillbaka namnet kan följas och om stavningen förändras eller stabiliseras.
Namnet skulle kunna tänkas vara en sen variant av Tounon, som även förekommer som Thonon, Tonno etc och är en form av det ursprungliga Anthoine, vilket är ett känt vallonskt familjenamn i Sverige.
Men som sagt, det kan lika väl vara ett lokalt taget namn. Anforskning avgör!
Hälsningar Kjell
710
« skrivet: 1999-09-10, 11:27 »
Hej Eddie och Björn!
Jag föreslår att vi fortsätter diskussionen här i Anbytarforum, så att alla kan ta del av resultatet.
Björn, din Johanna Baudou f c 1718, skulle jag kunna tänka mig vara dotter till nedanstående
Claes Bodou, trol son till Frans Baudou, blir klensmed vid Österby mellan 1701--24. Han är f c 1670, bg 2/4 1724.
Han ingår äktenskap två gånger, först c 1700 med Karin Bengtsdotter, som begravs 11/8 1717, sedan med Johanna Gille omkr 1718.
Barn i första äktenskapet:
Frans dp i maj 1701, i hovslagarlära i Stockholm 1722
Bencht dp 1/5 1703
Cathlin dp 2/9 1704 (fadern anges heta Frans!)
Clas dp 17/5 1706, i klensmedslära i Stockholm 1730
Barn i andra äktenskapet:
Margreta f 22/5 1719
Det är två omständigheter, som gör honom till misstänkt far. Dels dör han redan 1724, dels efterlämnar han då änkan Johanna Gille. Om Johanna är en dotter i detta hans senare äktenskap, så har vi här en förklaring, varför hon ibland kallas Gille (efter sin mor, som kanske gifter om sig). Men någon dotter Johanna finns inte noterad i Films födelsebok för denna familj mellan 1718--24. Den upptagna dottern Margareta är säkert första barnet i andra äktenskapet, om mannen iakttagit den sedvanliga sorgetiden på sex månader efter första hustruns död.
Det förekommer några felskrivningar i Films ministerialböcker under början av 1700-talet. De är också ganska svårlästa. Man skulle faktiskt kunna tänka sig, att prästen skrivit in fel namn på flickan född 22/5 1719 och att det skulle vara Johanna i st f Margareta. Känner någon till Margretas senare tillvaro? Finns hon med i hfl? Vad hände med de övriga barnen från mannens första äktenskap efter 1724?
Den Noe Bodou som är gift med en Johanna och som Björn nämner, har mycket riktigt en son Claes som blir skomakare i Gimo och gift med Johanna Hindrichsdotter Pousette 24/8 1713 i Skäfthammar. De får flera barn, bl a ett fött 25/2 1718 i Skäfthammar, vars namn sannolikt är Jeanna. Men hon gifter sig med Anders Söderman 26/12 1744 i Skäfthammar och dör 12/2 1787 i Ununge och är alltså inte identisk med Björns Johanna! Dessa senare uppgifter har jag från Eddie.
Hälsningar Kjell
711
« skrivet: 1999-09-06, 07:56 »
Hej igen!
Namnen på Pål Persons barn ger inga argument för eller emot tanken att han skulle vara en Personne. En del av namnen förekommer inom släkten Personne - andra inte. Återstår frågan vad han arbetade med. Var han bonde eller hantverkare av något slag?
Beträffande släktnamnet för Welam Antonison Tourneurs hustru Brita Hindrichsdotter har jag angett det vara Rousseau. Jag kan ha fel, eftersom jag inte själv läst de domboksprotokoll, där namnet förekommer utan har uppgiften i andra hand sedan tidigare.
Brita blir ju ihjälslagen av mågen Sune Jonsson 1/2 1694. Att hennes namn skulle vara en variant av Cochois tror jag inte på, eftersom det inte finns någon Henrich Cochois belagd i Sverige. Namnet Henrich förekommer inte i denna släkt. En Henri Rousseau finns däremot i Finspång 1651, där Brita gifter sig. I 1600-talets skrivstil kan R ibland få en utformning som gör att bokstaven liknar C. Jag skall försöka få tillfälle att läsa protokollet och se vad det egentligen står.
Slutligen namnet Glaude (Glad), som är samma som Claude eller Claudius. Claudius övergår ibland i Sverige till Clas, trots att detta är ett helt annat namn, en kortform för Nicolas.
712
« skrivet: 1999-09-03, 07:31 »
Hej igen!
Jag återkommer till Anders Staffansson i Nordangärdet, som efter vigseln 30/11 1722 lämnade en morgongåva om 30 lod silver och en hedersklädning till sin brud Anna Månsdotter från Idön.
Anders avlider 24/3 1741 i Nordangärdet i en uppgiven ålder av 45 år och 3 månader. Hans föräldrar var
F: Staffan Jönsson, d 9/1 1726 och
M: Anna Matsdotter, d 24/8 1740 i Nordangärdet
Staffan och Anna gifte sig 1699 i Nordangärdet, vilket bör betyda att Anders fötts tidigast omkring 1700 och att åldern i dödboken är för högt räknad.
Anders MF kan ha varit Mats Mårtensson i Nordangärdet död 1698.
Anna Månsdotter är f c 1700 och d 6/2 1743 i Nordangärdet, dotter till
F: Måns Matsson, bonde på Idön, död där 18/10 1724 och
M: Malin Ersdotter, d 28/10 1739 på Idön i en uppgiven ålder av 75 år
Måns och Malin gifte sig 1699 på Idön. I vigseluppgiften heter hon Karin Ersdotter, vilket troligen är en felskrivning, men skulle möjligen kunna avse ett tidigare gifte.
Anna har en bror Erik, f c 1701 och d 6/3 1781, skattebonde i Söderboda.
Annas FF kan möjligen ha hetat Mats Olofsson, men för det har jag inga belägg annat än indicier.
När man kommer tillbaka till 1600-talet är befolkningen på Gräsö så fåtalig, att det bara bor en eller högst ett par familjer på varje plats. En genomgång av mantalslängderna år för år kan säkert ge hypoteser om flera släktled tillbaka, där det stämmer med patronymikon. Den som har gott om tid och även går igenom domböckerna för 1600-talets senare del avseende Gräsö bör kunna få hypoteserna bekräftade eller vederlagda.
Slutligen Gunillas fråga. Personalieböcker finns i vissa församlingars kyrkoarkiv, vanligtvis signum FII, se SVAR-katalogen.
Hälsningar från Kjell
713
« skrivet: 1999-09-02, 20:12 »
Hej Tommy!
Jag kan bidraga med lite information från andra ändan. Det är mycket troligt att din anforskning om Filper kommer att leda tillbaka till Österby bruk i Film.
Under släktnamnet Philip (Simon) har jag i min databas ett par tabeller, som kan ge dig vägledning, nämligen
Tabell 131
Daniel Philipson noteras som hyttdräng vid Österby bruk 1665--79 och från 1681 som masmästare fram till sin begravning på trettondagen 1694. Han sägs då vara 68 1/2 år gammal. Hans hustru begravs 13/11 1692 i Film vid en uppnådd ålder av 61 år.
I början av 1800-talet kommer ättlingar vid Österby bruk till denne Daniel Philipson att kalla sig Filper!
Barn: Philip (tab 132)
Daniel bokare vid Österby 1679
Tabell 132
Philip Danielson, son till Daniel (tab 131), är bokare vid Österby 1677--79 och från 1681 hyttdräng. Av Films hfl 1712 framgår, att hustrun heter Maria.
Philip avlider 11/5 1735 i Film.
Barn: Daniel dp 11/7 1702, hyttdräng vid Österby 1733--34
Catharina f c 1705
Maria dp 23/2 1708
Magrit dp 18/12 1715
Phillip dp 9/10 1718
Mvh Kjell
714
« skrivet: 1999-08-17, 18:49 »
Hej igen Niclas!
I mina böcker har jag använt tre olika beteckningar för att ange faderskap. Om det står son till, så är faderskapet säkert eller så säker man nu kan vara på att det är rätt far till barnet. Står det trol son till innebär detta att man kan vara nästan säker, men inte har hittat den slutliga bekräftelsen. När jag däremot skriver möjl son till, så är faderskapet mycket osäkert och mest att betrakta som en arbetshypotes.
I det aktuella fallet med Pål Persson har jag skrivit möjl Pousette inom parentes, vilket betyder att det skulle kunna vara ett uppslag att undersöka. Namnet Paul är nämligen ganska ovanligt inom vallonfamiljerna i Sverige, men i släkten Pousette förekommer det i flera fall.
När du nu i stället föreslår Paul Personne som kandidat blev jag glatt överraskad - av flera anledningar. Han passar perfekt in i bilden och bör få epitetet trol. Dels försvinner han från Uppland på 1640-talet och har inte återfunnits någon annanstans. Dels är det mycket sannolikt att släktnamnet Personne övergår till svenskt patronymikon Persson.
I publikationen Prästens lilla kråka hittar du som praktikfall nr 8 exempel på denna namnövergång. Om vi nu antar att Paul är en Personne, kan vi med utgångspunkt från praktikfallet (som du bör läsa för att kunna följa resonemanget) fråga oss varför han inte finns med i bou 1678 efter hökaren Mickel Persson(ne) i Stockholm. Rent åldersmässigt borde han i likhet med Frans vara halvbror till Mickel. Även om han är avliden, så skulle hans barn vara arvtagare. Att Paul har barn utgår jag från, eftersom du nämner det i ditt inlägg.
Jag ser två möjliga förklaringar. Den första, att han helt enkelt glömts bort, eftersom han bor så avskilt i mörkaste Småland. Den andra, att han inte är bror eller halvbror utan snarare farbror till Mickel. Om den senare teorin stämmer, innebär den en rättelse till Paul Personnes tabell i min bok. Han är då alltså inte son till invandraren Jean.
För att få mer fakta för eller emot behöver jag ha uppgifter från dig om Pål Perssons yrke och dödsår, liksom namn på hans barn.
Frågan om Britas släktnamn kommenterar jag senare.
Hälsningar Kjell
715
« skrivet: 1999-08-12, 07:16 »
Hej Niclas!
Jag har tagit del av ditt intressanta inlägg och kommer att svara om en vecka, när jag är tillbaka efter semester. Det blir nog ett långt inlägg. I avvaktan på det vore jag mycket tacksam om du har fler fakta att meddela om Paul Person(ne), framför allt om hans barn med namn och födelseuppgifter. Vet du när Paul dör? Det är en uppgift som kommer att påverka innehållet i mitt svar.
Hälsningar Kjell
716
« skrivet: 1999-08-06, 21:31 »
Hej Kerstin!
Välkommen till Gräsö-klubben. Jag skall gå på tre veckors semester i morgon bitti, så Carolina får sköta korrespondensen med dig. Men jag återkommer senare och hoppas kunna bidraga med någonting då.
Hälsningar Kjell
717
« skrivet: 1999-08-05, 21:32 »
Hej!
Jodå, Malin och Margareta är systrar. Något utöver det jag tidigare meddelat om deras föräldrar har jag inte.
Beträffande Mats Andersson kan jag bidraga med följande ur Gräsö personaliebok. Men den har du väl läst.
Matz Andersson från Söderboda. (fader till dher näst till förene aflidne Bonden Anders Matsson) är föd uti Simmundö By i Börstil År 1680, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och beskedelige Bonde Anders Hansson därsammastädes och modren gudfrucktiga och dygdesama hustru Karin, hwilcka efter den natur:, befordrade honom straxt till den gudeliga gåwan det h. dopet, hwarpå han blef delacktig af Christ dyrt wundne förbund antecknad i helgonnes ... flyttade äfvenså ... därefter hit till gräsö och under dess upwäxande förde honom till dygd och ärbarhet och lärde honom sanna kristendomsstycken. 1703 trädde han uti ett kriste: ägtenskap med sin för detta afsomnade k. hustru i lifstiden ... och dygdesamma Anna Larsdotter, med henne han sammanlefwt 42 år, blifwit wälsignad i hennes ägtenskap med 10 Barn, 2 s. och 8 döttrar af h:ka begge sönerna och 5 döttrar för honom äro döda och 3 döttrar ännu lefwa. 1745 förlorade han genom döden sin k. hustru och har altså uti 21 år lefwat i änklingestånd - dock städse haft at gagna sig af en god hälsa och som han fört ett nycktert och förnuftigt lefwerne, så har herren ock förlengt hans tid till en hög ålder. Han hade nyl:n måst se sin ände son genom döden blifwa tagen från dänna werlden, då herren täcktes kalla honom efter låta hans timglas utrinna att samla honom till hans fäder, då han d. 18 Januarij fick dödsposten och kallas hem från denna werlden in uti ewigheten och innan på stunden stilla ock sacktel:n skildes hädan. Sedan han på denna onda och bedregel: werlden hade wandrat 86 år.
Testam. är till kyrckan gifwit 2 daler och till de fatt. 1 daler.
718
« skrivet: 1999-08-04, 16:19 »
Hej igen Carolina!
Ja, det verkar som om vi är sjumänningar eller något åt det hållet. Du ska få ett par antavlor med Katarina Olofsdotter resp Erik Sigfridsson som proband. Vi börjar med
1. Katarina Olofsdotter f 16/11 1735 i Västerbyn i Gräsö
2. F Olof Nilsson, dp 21/2 1704 vid Bystaden i Österlövsta sn, d 29/10 1777 av blodstörtning och lungsot i Västerbyn i Gräsö, bonde, g 3/11 1734 i Gräsö m
3. M Margareta Svensdotter f ~1705 i Svartbäck i Gräsö, d 28/12 1787 i Västerbyn i Gräsö
4. FF Nils Olofsson f ~1669, d 10/8 1740 i Västerbyn i Gräsö 71 åhr 5 wickor och 4 dygn gammal, bonde, g m
5. FM Karin Simonsdotter f ~1675, d 13/10 1764 i Västerbyn i Gräsö Dess föräldrar bondfolk i Hermansbo och Börstels sochn och sielf bondhustru i Westerbyn. Hennes man Nils Olson flyttade hit ut med henne från Löfstad sochn 1724.
6. MF Sven Månsson f ~1657, d 5/6 1735 i Svartbäck i Gräsö, bonde, g 1702 i Svartbäck i Gräsö m
7. MM Karin Erichsdotter
10. FMF Simon Carlsson g m
11. FMM Elisabeth f ~1653, d 29/6 1736 i Västerbyn i Gräsö
och sedan
1. Erik Sigfridsson f 27/5 1744 i Djäknevarp i Gräsö
2. F Sigfrid Erichson f ~1710 i Djäknevarp i Gräsö, d 5/8 1793 av ålderdomsbräckligheter i Djäknevarp i Gräsö, torpare, g 1/1 1734 i Gräsö m
3. M Karin Nilsdotter f ~1703, d 11/10 1773 i Djäknevarp i Gräsö af en swår maagwerck förorsakades moderpassion
4. FF Erich Sigfridsson d 1/3 1741 i Djäknevarp i Gräsö, torpare, g 1702 i Djäknevarp i Gräsö m
5. FM Walborg bg 25/10 1713 i Djäknevarp i Gräsö (hennes namn är i vigselboken felaktigt angivet till Anna, det kan bero på att Erich Sigfridsson gifter om sig 1714 med Anna Andersdotter, som begravs 5/12 1742 i Gräsö, inte omöjligt att de tidiga uppgifterna är rekonstruerade efter rysshärjningarna).
6. MF Nils Olofsson (Se ana 4. i tabellen ovan - anförlust!)
7. MM Karin Simonsdotter (Se ana 5. ovan)
8. FFF Sigfrid Erichson d 1698 i Djäknevarp i Gräsö, torpare där från 1671, trol samme som mjölnaren Sigfrid Ersson under Gräsö Kungsgård 1658 och 1662.
Nu får vi se om någon annan ansluter. Vi kanske har fler släktingar på nätet?
Hälsningar Kjell
719
« skrivet: 1999-08-04, 09:50 »
Hej Fredrik!
Om vi börjar med den äldste Herman Ilosson så avlider han 11/12 1681 Herman Julmakare i Kråkwasken (Kila C:1)
Utöver de av dig nämnda barnen finns troligen också
Maria, g m hammarsmeden vid Virå bruk Jonas Andersson samt
Magdalena, dopvittne i Kila 15/3 1696.
Sonen hjulmakaren Herman Hermansson gifte sig med Helena Swänsdotter 3/11 1696 i Björkvik och har enl Kila C:1 även barnen
Peter, dp 8/8 1697
Herman (!), dp 28/8 1698 samt
Sven, dp 13/5 1703
Den tredje hjulmakaren Herman Hermansson, som är gift med Anna Johansdotter, dör 31/3 1781 av slag i Kila. Han står i de tidigaste hfl som född 1721, sannolikt i Kila. Jag har inte fler barn till honom än dem du räknar upp (Anna Catharina är min mfffm). Men - och nu kommer det tråkiga - under första hälften av 1700-talet saknas merparten av de födda, vigda och döda vid Stavsjö bruk i Kilas böcker! Det verkar som om bruket fört egna böcker som inte längre finns. Jag har flera anor vid Stavsjö bruk, som inte heller kan återfinnas i Kilas böcker, trots att husförhörslängden anger dem som födda i Kila. Samma sak torde gälla de som syskon misstänkta Hans, Katarina och Helena. De står nog inte inskrivna bland Kilas födda.
Alltnog, min grundhypotes är, att Herman Hermansson f ~1721 är son till Herman f 1698, men han kan givetvis vara son till den äldre hjulmakaren Herman, som jag inte har något dödsår på. Jag har gått igenom mtl (på RA) för Kila under perioden 1700-1740 för att se om man kan iakttaga något generationsskifte, men det är näst intill omöjligt eftersom det hela tiden bara står Herman Hermansson, hjulmakare. Kanske kan serien av mtl på VaLA ge en bättre bild. Domböcker för perioden är inte heller genomgångna.
När det gäller Anders Ilou måste man vara på sin vakt. Ett tidigt patronymikon Ilosson kan säkert av en svensk skrivare uppfattas och skrivas som Olofsson. Jag har tidigare framfört tanken att Ilou är en avkortning av Ilouson. Det grundar jag på Petter Ilou, som dör 1720 i Länna och som under sin levnad även kallas Petter Illoson. Därför tycker jag att du är på rätt spår, när du sätter likhetstecken mellan kolgossen Anders Olofson 1731 och kolgossen Anders Ilou 1732. Men - då är Olofson 1731 inte(!) ett patronymikon, dvs fadern behöver inte nödvändigtvis heta Olof.
Jeremias Andersson Ilou har däremot med stor sannolikhet en far som heter Anders. Här kan det vara förnamnet som spökar. Jeremias är samma som Hieronimus och kan nog förekomma även som Göran eller liknande.
Hoppas ovanstående ger dig några uppslag för fortsatt forskning
hälsar Kjell
720
« skrivet: 1999-08-03, 07:32 »
Hej Carolina!
Då ska vi se om vi får träff. Jag har bl a följande anor på de platser du nämner:
Västerbyn: Nils Olofsson f 6/9 1741, son till Olof Nilsson (1704-1777) och Margareta Svensdotter (~1705-1787)
Svartbäck: Karin Johansdotter f 15/10 1732, dotter till Johan Jansson (1692-1770) och Malin Svensdotter (1703-1778)
Djäknevarp: Karin Sigfridsdotter f 23/4 1738, dotter till Sigfrid Ersson (1710-1793) och Karin Nilsdotter (~1703-1773)
Österbyn: Helena Erichsdotter f ~1710, dotter till Erich Persson (-1746) och Malin Månsdotter (~1665-1737)
Hälsningar Kjell
721
« skrivet: 1999-08-01, 21:48 »
Hej Carolina!
Min far är född på Gräsön och min farmors anor kommer till stor del från Gräsön. Så vi är säkert släkt. Platser som förekommer är Västerbyn, Oxsten, Kallboda, Östermörtarö, Örskärsvik, Mårtensboda, Svinktorp, Kallvik, Svartbäck, Djäknevarp, Västermörtarö, Nordangärde, Österbyn, Muskarsgrund, Söderboda. Vi får se hur länge det dröjer innan vi har hittat en gemensam ana.
Hälsningar Kjell
722
« skrivet: 1999-07-30, 16:16 »
Hej Ewa!
Dopvittnen kan ofta vara en bra ledtråd men inte i det här fallet. Även om jag inte följt er inbördes korrespondens förmodar jag att det är hustruns dubbelnamn Carlier-Lemoine som förbryllar. Till det finns en enkel förklaring, om du tittar på nedanstående familj.
Philip Carlier är född 17/10 1689 i Skäfthammar. Han blir hammarsmed vid Gimo bruk och gifter sig med Margareta (Andreasdotter) Martin 22/8 1714 i Skäfthammar. Paret hinner inte få något barn, innan Philip dör 19/4 1716, i varje fall inget inskrivet i födelseboken. Den nedan upptagna dottern kan vara född efter Philips död. Änkan gifter om sig med Johan Lemoine 21/9 1720 i Skäfthammar.
Barn: Jeanna f c 1716, kallas Jeanna Carlier-Lemoine, bg 13/7 1760 i Skäfthammar, g m Jacob Matsson François.
Jeanna får heta Carlier efter den biologiske fadern och Lemoine efter styvfadern.
Hälsningar Kjell
723
« skrivet: 1999-07-15, 08:21 »
Hej Christina! Som jag ser det finns två kandidater att välja mellan. Dessa är Lisbeth Antonsdotter Pouset dp 29/9 1701 i Ö-L och Lisbeth Fransdotter Pouset dp 20/12 1708 i Ö-L. Den förstas farmor heter Margreta Eriksdotter och den andras farmor Elisabeth Sporrong. Med kännedom om vallonernas namngivning av barnen, där äldsta dottern gärna gavs samma namn som farmodern, skulle jag hålla din Elisabeth som en trolig Fransdotter Pousette. Tråkigt att dom inte fick någon son också, det hade kunnat förstärka antagandet. Du bör på vanligt sätt försöka bekräfta min hypotes genom att granska familjen Frans Pouset och hh Elisabet (!) Arvidsdotter vid Leufsta bruk i Ö-L socken. Kontakta gärna Jan Olsson, han är specialist på Ö-L. Hans adressuppgifter hittar du på Sällskapet Vallonättlingars hemsida www.vallon.a.se
724
« skrivet: 1999-07-14, 21:26 »
Hej Håkan!
Jag har en kommentar till din redovisning. Maria Pousette kan alternativt vara dotter till Godefrois bror Paul Pousette och hans till namnet okända hustru, vilka också får barn födda i Gimo bruk på 1650-talet.
Mycket talar för att Mickel Dandanel är en bror till Greta och Johanna, men jag har inte hittat någon bekräftelse på det. Kanske någon annan har?
725
« skrivet: 1999-06-30, 07:23 »
Hej Håkan!
Jag har granskat de Dandaneller, som får barn på 1680-talet och tycker att nedanstående familj kan vara huvudkandidat till föräldraskapet. Men något bevis är det naturligtvis inte.
Jean Dandenell, trol son till Michel Dandenel, är smältardräng vid Harg 1680 och 1689--1709. Kring sekelskiftet börjar barnen upptas i mtl. Vid hans begravning i Hargs kyrka på St Jacobi dag 1729 antecknas att
gl Jean Dandenell wid Bruket drunknade i damn wid Näderhammaren sine 78 åhr gammal.
Han är då f c 1651.
Hustruns bortgång föranleder följande notis i Lena dödbok vid hennes begravning 23/11 1735:
begrofs mästerräckarens Nils Ströms Svärmoder h. Maria Puse, född i Gimo bruk 1656 ägt hammarsmeden Johan Dadinell till ächta uti 44 åhr, aflat med honom 5 barn warit Enkia 8 åhr blef död d 13 November 78 åhr gl.
Genom subtraktion finner man att vigseln bör ha skett omkring 1685. Hustrun Maria Pousette är trol dotter till Paul Pouset, som är mästersmältare i Gimo 1654--74.
Av de fem barnen är endast ett känt, dottern Johanna f 1689, d 30/8 1761 i Lena, g m mästerräckaren i Wattholma Nils Ström.
726
« skrivet: 1999-06-29, 07:31 »
Namnet Anifas är mycket ovanligt, t o m så ovanligt att det inte står i Svensk uppslagsbok. Jag har bara stött på det en gång och det gäller denne Anifas Parment. Här måste vi nog tillkalla etymologisk expertis.
Om tullnärens bakgrund har jag inte mer att meddela än att hans hustru (icke namngiven) begravs i rådman Jacob Barckmans grav 4/12 1664 i Nicolai fs i Stockholm (Register över Nicolai församlings döda 1627-80 på SSA)
727
« skrivet: 1999-06-28, 08:39 »
Hej Håkan!
Tack för snabbt och fylligt svar på min förfrågan. Låt mig samtidigt rätta mig själv i din referens till boken.
Faderns hustru heter Barbara Aniphaedotter Ruth och är dotter till tullnären i Stockholm Anifas Ruta. Deras vigsel sker i oktober 1688 (bröllopsvers på KB). Hon tillhör inte släkten Rousseau, som ibland stavas Rosot, vilket ledde mig till en förhastad slutsats.
Släkten Ruth eller Ruta torde inte vara en vallonsläkt. Så var det rättat.
Hälsningar Kjell
728
« skrivet: 1999-06-27, 21:41 »
Hej Fredrik!
Samma intryck har jag fått av det material jag sett. Att Lorens Jansson har vallonsk bakgrund bedömer jag som nästan säkert. Det var inga svenskar som hette Lorens på den här tiden. Förnamnet Lorens är mycket vanligt inom släkten Bonnevier, varför jag kan tänka mig att hans mor tillhör denna släkt och att namnet kommit därifrån. Men detta är bara en lös hypotes.
Fadern kan vara en svensk Johan eller tillhöra en vallonsläkt som tappat det ursprungliga namnet. Att fadern skulle heta le Brun bara för att det råkar finnas en Jean le Brun i socknen är inte troligt.
Hälsningar Kjell
729
« skrivet: 1999-06-27, 21:30 »
Antiphas Parment, son till Jonas Parment och Barbara Ruth, döps 24/7 1698 i Njurunda. Han blir sedermera borgmästare och gifter sig med Maria Raje 22/8 1732 (bröllopsvers på KB).
Var blir han borgmästare och hur länge lever han? Fick han några barn?
730
« skrivet: 1999-06-27, 21:26 »
Johan Pipping, son till Petter Pipping och Ingeborg Nilsdotter, finns senast från 1690 med sin hustru i Torneå stad, där han i början av seklet blir rådman. Han dör 17/2 1719 i staden. Hans hustru heter trol Sophia.
De har en dotter i mtl 1718, sönerna Petter, befallningsman i Torneå stad 1718--33 enl mtl och Hendrich, som finns i Torneå stad 1733 enl mtl.
Har någon en kopia av det brevkoncept i Torneå stadsarkiv, gällande rådmannen Johan Pipping, vari omtalas att hans farfar kommit 1632 från Frankrike till Sverige? I så fall är jag intresserad få ta del av innehållet. Även ytterligare uppgifter om ovannämnda personer är jag tacksam för.
731
« skrivet: 1999-06-27, 21:22 »
Welam Welamson Godhe, smedsgesällen från drotningeholm och fatheburspijgan från drottningholm Brijta Månsdotter vigs 6/1
1688 i Sånga kyrka.
Är det här en vallonsläkt? Namn och yrke antyder det, men det fanns väl ingen smedja vid Drottningholm på den här tiden?
732
« skrivet: 1999-06-27, 21:16 »
Johan Kunt är mästersven vid Jon Bohls hammar i Visnum 1691--1708. Han är gift med Karin Svensdotter. Under denna tid får de sex barn.
Johan har förmodligen en bror, Petter Kunt, som också är mästersven vid samma bruk 1696--98. Han dör 1698 vid 40 års ålder och efterlämnar änkan Karin Larsdotter.
Har någon ytterligare uppgifter om dessa familjer och männens härkomst?
733
« skrivet: 1999-06-18, 07:29 »
Hej Leif!
Inte för att jag forskar speciellt på Anthoine Tourneur, men du kan få de uppgifter jag har på honom. Kanske är det något nytt utöver boken.
Anthoni Tourneur, bördig från Sedan, arbetar 1630--35 som kolare i Finspång. Hans hustru är kvar på hemorten 23/12 1631 men torde förenas med sin make någon gång under 1630-talet. Anthoni stannar nämligen i Sverige och finns 1640--41 i Leufsta enl avräkningsboken. Som framgår av Norrköpings Journal 15/11 1645 (K 163) arbetar han då vid Forsmark och har lämnat en skuld efter sig vid Leufsta.
Enl Allbo härads dombok 23/7 1651 framkom för rätta länsmannen Erengisle Olufsson, fullmyndig på Hr Arnout De Reehes vegnar och Tingskiöte Antoni Turnj och hans hustru Margaretha Ruben och dheres sohn Vilhelm Turnj norregården Smörhöga för 480 Dr smt.
Åren 1652--76 finns han som Anthonius kolare i Smörhöga i Skatelöv. Hans hustru under denna period heter Elin. Både man och hustru anges vid mitten av 1670-talet vara utgamla och avlider trol några år senare. I roteringslängden 1676 bär han sitt släktnamn, vilket då stavas Torne. Några gånger kallas han även Anton Stenson. Anthoni arbetar antagligen vid Huseby bruk eller Ålshult.
Barn: Nicole g m Jean Tissier
Welam
Françoise bg 16/9 1688 i Skatelöv, i Allbo dombok 25/10 1686, boende i Smörhöga och g m Paul (möjl Pousette) åtminstone 1652--76
Glaude
Hälsningar Kjell
734
« skrivet: 1999-06-17, 19:26 »
Det har varit påfallande tyst efter mitt förra inlägg. Ska jag tolka det som en bekräftelse på att bevis saknas? Någon indikation på att det föreligger ett samband måste väl ändå finnas, eftersom man går ut med påståendet. Det kan ju faktiskt vara sant!
Hoppas att någon från släktföreningen Öbrink kan höra av sig,
hälsar Kjell
735
« skrivet: 1999-06-17, 19:16 »
Hej Carl-Fredrik!
Jag har granskat ditt resonemang i inlägget och har i sak ingenting att invända. Daniel Allards hustru kan mycket väl vara dotter till Anthon Robert. Men det är inte Catharina Anthonsdotter, eftersom hon gifter sig med Per Svensson 19/9 1692 i Godegård. Och Daniels hustru får ju barn både 1690 och 1693.
Släkten Allard är inte helt lätt att utreda, bl a saknas av någon anledning hammarsmederna Allard i hammartingsprotokollen för Godegårds bruk under 1690-talet. Svårt att förstå varför, deras barn noteras ju i församlingens födelsebok. Hur vet vi förresten att Daniel och Johan var hammarsmeder? I de kyrkoböcker och mtl som jag läst står inte yrket angivet.
Hälsningar Kjell
736
« skrivet: 1999-04-23, 09:38 »
Hej igen!
Ett tips i sökandet efter Marcus födelseuppgift. Leta i stället efter en Melker!
Släktens fullständiga namn är nämligen Melchior de Manhay. De båda invandrade bröderna är söner till en Jan Melchior de Manhay.
Namnet Melchior kan förändras via Maltio - Marcio - Marcus.
737
« skrivet: 1999-04-08, 11:42 »
För fyra år sedan var jag i kontakt med släktföreningen Öbrink och fick då uppgift från dem, att ovannämnde Lorens Jansons skulle vara son till en Jean le Brun, som denna tid fanns vid Öhns bruk i Älvkarleby. Jag minns att jag ställde mig misstrogen till uppgiften. Eftersom ärendet åter kommer upp, skulle jag vilja be Elaine och Peder att ta kontakt med sin sagesman hos Öbrinkarna och efterfråga fakta med källhänvisningar, så att vi får helt säkra bevis för släktskapen.
hälsar Kjell
som gärna vill bli överbevisad och byta en sund skepsis mot sann övertygelse.
738
« skrivet: 1999-04-08, 11:13 »
Hej Fredrik
Tack för rättelsen. Ville bara kolla att du hänger med!
Jag har varit på KrA och kan bekräfta korpralen. Enl gmr för Södermanlands regemente 1718 har N:o 951/51 Corporal Served Servedson Åkerman dött 21 maj 1717.
I Åker har han fått barnen
Sigfrid f 21 maj 1713
Maria f 16 februari 1715
Lijsken f 8 oktober 1717
Fortfarande står öppet var och när han gifte sig och om Marcus är son till honom.
Hälsningar Kjell
739
« skrivet: 1999-04-06, 12:08 »
Barbro och Anita!
Tack för tips! Beträffande Juringius vet jag inget mera. Men Zakarias Juringius bör kunna återfinnas i lämpligt herdaminne.
Mvh Kjell
740
« skrivet: 1999-03-26, 09:42 »
Jag vet inte var Markus är född, men jag har en idé.
När Per Serfveson och Anna Andersdotter får dottern Anna 19/12 1712 i Gåsinge är bl a Corp. Zerve Zervedson dopvittne.
När Johan Serfveson och Anna Larsdotter får dottern Anna 9/12 1713 i Gåsinge är Zerwe Zerwedson i Ekjer Åcker S: dopvittne.
Mycket talar för att dopvittnet är Serve Servesson (den yngre, döpt 13/3 1687 i Gåsinge), att han är soldat, trol vid Södermanlands regemente och bosatt i Åker socken.
Jag tror att han är far till Markus, som då kanske finns i Åkers födelsebok (ca 1708--20). Ett besök på KrA är inte heller fel. Kanske någon annan redan har svaret?
Hälsningar Kjell
741
« skrivet: 1999-03-23, 09:17 »
Hej!
Eftersom inläggen om denna gren Hultman ebbat ut för tillfället, vill jag gärna förhöra mig om någon känner till nedanstående:
Magnus Hultman, död som kyrkovaktare 28/6 1814 i Majstorp i Krokek. Enligt dödboken född 1730 i Västra Eneby. Men där kan jag inte hitta honom.
Det finns dock en koppling. På lillklockan i Västra Eneby kyrka står följande inskription: År 1754. Då Adolf Den förste var konung i Svea Rike och D:r Andreas Ol. Rhyzelius Biskop i Linköping. Är denna klocka gjuten i Norrköping på Eneby
församlings och Past. Zak. Juringius bekostnad av Magnus Hultman.
Är det samme Magnus? Var är han i så fall född? Vem vet något om klockgjutaren Hultman?
742
« skrivet: 1999-03-22, 11:53 »
Hej igen!
Jodå, det stämmer bra. Släkten är betydligt större än man skulle kunna tro, eftersom flera grenar förlorar släktnamnet. Served Servedson (dä) har flera troliga syskon, bl a
Johan, dp 2/9 1638 i Risinge, hjulmakare vid Skeppsta bruk 1667--75
Per, klensmed vid Björndams bruk 1669 enl roteringslängden
Anders, hjulmakare vid Stavsjö bruk 1682--95
Mälcher, g m Elisabeth Jönsdotter 19/10 1679 i Kila
Mvh Kjell
743
« skrivet: 1999-03-21, 08:33 »
Hej Fredrik!
Jag har några fler uppgifter om Markus. Han är lärdräng vid Skeppsta bruk 1736 enligt hammartingsprotokollet. Senare blir han hammarsmed där.
Han gifter sig 10/9 1737 i Gåsinge med Catharina Olofsdotter, som avlider 29/10 1749 på Skeppsta bruk. Marcus andra hustru Kerstin Mattsdotter dör 21/10 1773, också på Skeppsta. Dottern Elisabet är då född i andra äktenskapet.
Du kan ha rätt i att Markus är son till Seved Sevedsson (eller Serfwe Serfweson, som han också kallas). Men denne har även en son Serffwe döpt 13/3 1687 i Gåsinge, som lika väl kan vara far
till Markus. Den äldre Serfve Serveson begravs 9/6 1695. Om han är far till Markus, så är Markus minst 40 år 1736. Lite väl gammalt för en lärdräng, kan man tycka.
Den äldre Serfve är säkert son till köraren och hjulmakaren Servaes de Manhe, som finns vid Finspång 1629--38. Från 1650-talet förekommer han relativt ofta i domböckerna för Daga härad i
Södermanland. Servaes och hans bror Jean inkommer till Sverige i augusti 1626 från Roche à Fresne, 22 km no Marche, i Vallonien.
Släktens namn är de Manhay.
Mvh Kjell
744
« skrivet: 1999-02-20, 12:21 »
Hej igen!
Din Anders är troligen son eller sonson till nedanstående Petter.
Petter Illoson, trol son till Eloy de Reniboy, är körare vid Åker 1661--62 och finns 1673 i Länna. Även han bor säkert i eller i närheten av föräldrahemmet i Granbola.
På tinget i Åker 17/9 1681 noteras bl a att
S. d. Påladhes Brukzkarlen Petter Ihlo efter nembdens uthsago betahla till Joen Månson i Granbola 12 dl Kmt för dhet hans häst öfwer än 50 håhl bijtit hafwer som af Erich Olofsson i Roklenna besannades.
Petter Ihlo dör 1720 i Länna.
Hälsningar
Kjell
745
« skrivet: 1999-02-14, 15:10 »
till Sune Wallenius
Jag vill hissa pestflagg för stamtavlorna i Kilboms Vallonerna. Den för släkten Bonnevier är behäftad med ett flertal felaktigheter i de tidigaste generationerna. Se upp!
746
« skrivet: 1999-02-13, 13:36 »
Hej!
Ilou är med stor sannolikhet en gren av vallonsläkten de Reniboy. Dess stamfader hette Eloy de Reniboy och hans söner, som förekommer i Länna socken under senare delen av 1600-talet, heter Ilosson som patronymikon efter fadern. Detta har av allt att döma senare avkortats till franskt patronymikon Ilo(u).
|
Visa inlägg
Cookie policy