ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Kjell Lindblom

Sidor: [1] 2
1
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Jean de la Montaigne
« skrivet: 2024-02-18, 10:43 »
Hej!

Jag gör inlägget här, eftersom det finns en koppling till släkten de la Montaigne. Annars gäller det släkten Durant. För bägge släkterna. se Nordisk Vallongenealogi del I sid 213 och del II sid 132.

Johan Persson, son till Pierre (tab 3), kallas Jan i Mölnbacka i Nedre Ulleruds mtl 1665-72. Han tar 14-18/2 1671 vid Filipstads rådhusrätt upp en arvstvist.
  "Näst insinuerade Johan Persson i Mölnebacka i N. Ullerö S:n skrifteligen, huruledes Mons:r Elias Hult /: när Johans MorFadher Johan la Montang i Lindås på Biurbäcksskogh, döder blef :/ togh alt hwadh han hade äffter sig".

  Vid tinget i Filipstads bergslag 15-18/11 1687 driver Johan en arvsprocess mot bergsfogden:
  "S: d: klagade Soldaten Johan Pedersson i Fårsnäss till Bergzfougden S:r Elias Hult för twenne stycken koor som han låtit exequera för några åhr sedan hoos hans Morfadher Johan Lamontang, hwilken han erfft effter sina förelldrar, hwilken hans spädha åhr till hans Uppehelle lembnades hoos Morfadernn Lamontånij, huareföre han och nu begierte det han måste få samma koor igen; och wille han det bewijsa sandt wara medh åtskilliga wittnen, Hertzen i Ackier, Per Ballur, Lars i Mälltorp, Petter i Snårbåtten, Olof i Mämyra och Olof i Bergh. Men desse woro Jntet tillstädes; Bergzfougden swarade dher emodt att han exequerat Lamontungz egendomms skulld fordran af 300 daler och att han måst dher å förlijsa 150; 2:do sadhe han honom som 40 åhr gamall kunnat förr tahla der å: och att han förtegat sin Rätt. 3:io Menade han hans påberopade wittnen icke kunna gifwas Witzordh förr än dhe ähro tillstädes; 4: Sustinerade han om Executionene Exequerat hans egendom, att dhe dher före bör wara responsable han protesterandes på refusion af allt huidare tijds(p)illan och skadhe ståndh i så måtho; Johan sadhe förr sigh Intet kunnat tahla på sin rättigheet som warandes I fiende landh och på kronans arbete annorstädes; H:r Bergzfougden Itererade sin protest i så måhte;
Resolutio Såsom Johans wittnen ähnnu Intet ähro tillstädes, och han måste bewijsa sin frånwara i kronones tienst, alltså finner Rätten skiehligt at han bewijsar detsamma, och det förra effter kommer wijdh nästa tingh, då Endheligh Decission i detta måhl föllia skall".

  Målet fortsätter 7-10/3 1688 på tinget i Filipstads bergslag (Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAAAL:27 sid 159):
  "Dito kom ähnnu Johan Pedersson i Forsnäs för Rätten effter sidste Tingz Resolution medh twenne wittnen Lars i Melltorp och Petter i Snårbåtn emot Bergzfogden H:r Elias Hult medh hwilka han wille bewijsa dhet hans Mohrfader kohlaren Lamontangh hafft som fäderne från honom twenne koor som till H:r Bergzfogden bland Lamontangz egendom blifwit execuerade, som han och nu fordrade tillbaka; hwilka wittnen derföre på H:r Bergzfogdens tillåtelse och tillstående giorde dheras Edh medh handh å book, berättandes först Lars, dhet Johan Pedersson såsom sitt arf dher hafft 2:ne koor, och att dhe igenom ingen execution förr uthtagne wore, han dock icke kunnandes säija om dhe samma lefwat el:r intet när Execution för H:r Bergzfogden skedde, dät wiste han berätta, att wijdh executionen som skedde till Borgmestarens i Christinehambn Sahl:e Gustaf Månssons tiänst i Lamontangz huus dhe intet blifwit exequerade; Lars Olsson Båck fierdingzman som giordt effter dom sidste execution kunne icke minnas huru mycket han exequerat, dhet sadhe han att af Lamontangz egendom intet öfrigit warit; Och sadhe Lars i Meltorp sigh sin berättelse måst minnas; Petter i Snårbotn kom här uppå före medh berättelse att och han mins det som dhen förre, och att ehrmelte Borgmestare tå warande Patron wijdh Maatlången när execution öfwer Lamontangz egendom för honom skedde, intet welat weta af dhe twenne arfekoor som Johans fader Pierre Duran satt till hans Mohrfader kåhlaren Lamontangh när han medh sin hustru gick öfwer till Norgie; Summa, han hadhe intet annat att säga ähn dhen förra, och att unga koor skohlat sättias i ställe när dhe gambla wore döde: Johan bewijste sigh i 12 åhrs tijdh warit i Cronans tienst medh sin Capiteins Wällb:ne H:r Caspar Christoff von Gersdofz wittnesbördh de dato d: 26 Februarij sidstl:n, som påståendes att han och för många åhr sedan bewakat sin Rätt häruthinnan, dher till Bergzfougden nekade: Rätten läth slå up Häradz Dombook och fann de dato d: 24 Februarij A:o 1671 att förbemelte Johan Persson tå warande i Mölnbacka samma dato war skrifteligen för Rätten inkommen medh beklagande huruledes Bergzfougden Wällb:de Elias Hult, när Johans Mohrfadher Lamontangh i Lindåhs på Biurbecks skogh döder blef, hade taget alt hwadh han hadhe effter sigh, hwar ibland skulle wara twenne koor som komme dhenne Johan Persson till, det Carl Håkansson i Mangztorp, Peer Swensson i Maatlången och Härssen Andersson i Ackiern attesterat sandt wara, men Bergzfogden Elias Hult tå intet welat swara till som intet citerat, Bergzfogden Elias Hult beropade sigh på sijna i förra Protokollet anförde skiähl, som emot dhe kraftigare Johan Perssons intet kunde attenderas:
Reolutio: Såsom af dhe in actis warande skiähl nogsampt bewist ähr, att Bergzfogden Elias Hult twenne koor tagit och innehafwer iblandh annan Lamontangz egendom, som kommit och böra komma Johan Persson till, hwilken i rättan tijdh dher åtahlat och förbehållit sigh sin Rätt, hafwandes altså Johan att tahla till godzet dher dhetta stadnat, emedan per Cap: XV: … B: dher hwarken böhr sinnka eller brinna, och ingen böhr osakom böta per Cap:19 Ting:b: eller annars läth  förwerka per Cap: 21 Edzöris:B:L:L:; Altså finner Rätten skiähligdt att H:r Bergzfogden twenne koor till Johan åthergifwer eller 6 d:r Silf:r Mynt för hwardera, som warandes frij för Ränsbötena effter det 31 Cap: Tingb:, emedan han medh domen tagit hwadh han tagit".
  Om tidsuppgifterna i domboken stämmer, är Johan f c 1647 och har varit soldat sedan 1675. Av rättens förhandlingar framgår också det rätta släktnamnet, Durant. Johan sägs bo i Forsnäs i Övre Ullerud men finns inte i mtl. Däremot återfinns en ensamstående mesterswen Johan Pärson vid Övre Mölnbacka i Nedre Ullerud i 1687 års mtl, likaså 1690, 1692 och 1694.

Är det någon, som har fler uppgifter om soldaten Johan Persson, som mycket väl kan ha fått ett soldatnamn under sin tjänstgöring? Eller om mästersvennen Johan Pärsons fortsatta tillvaro? Kan det vara samme person (Persson)?

2
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2024-02-15, 18:56 »
Några kommentarer till mitt förra inlägg (middag och skidskytte kom emellan).

Händelsen har inträffat året före, alltså 1681. Olsmässan infaller 29 juli. Jacob och Hindrik Antonisson är söner till Anthon Jacobsson Mineur (Tabell 3, 4 och 6 i NV del II sid 117-118). De är tvillingar och döpta 30/3 1664 i Skinnskatteberg. Lite för gamla för att leka kan man tycka idag, men tillräckligt gamla för att få sitta i stocken.
Vem Clas Hindrichsson är, kanske någon annan har vetskap om?

/Kjell

3
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2024-02-15, 16:48 »
  I Västmanlands läns dombok (EXIe:2286 sid 889) behandlas följande mål vid Skinnskattebergs ting 16/3 1682:

  Dito Stälte sigh för Rätten een Plåttsmedh ifrån Ferna Bruk Hans Stockhuus ben:d, beklagandes huruledes hans lilla Såhn om sine 3 åhr förledne Olsmessotidh, då han medh andra små barn gingo nedanför een backa och Muur som låg ofwanföre, kom een Ståck wältandes ofwan ifrån och slogh hans lilla Sohn i hufwudet, så hjärnan gick utur hufwudet, att han aldrig tahlte heller rörde hwarken hand eller foot mehra, och den stocken således löös kommen, at då någre stycken gåssar, Per Persson, Jacob Antonisson, Clas Hindrichsson, Hindrik Antonisson, Per Persson dalkars son, haf:r luppit omkring ett kohlhuus och lekt, kastat kohl efter hwar andra, hafwa de om sider luppit opföre backen, och satt sigh på een Juulstock, och begynte gunga på stocken in till des han lössnade, och ner stocken slapp löös, sprungo 3 stycken der ifrån, men dalkarens såhn kom intet af, uthan stocken rullade omkring och öf:r dalkarens Sohn Peer, öf:r heela kroppen, så at bloden gek uth igenom örorne på honom, och så widare Neder uthföre, och treffade så det lilla barnet i hufwudet som före omrört och beklageligit ähr. Hindrik, och Jacob Antoni sampt Clas och Per Persson, wille högeligen Neka, att de intet suttit på ståcken Men Per Persson dalkars sohn, som ståcken gick öf:r sade att när han lössnade, sprungo de der ifrån till kohlhuus broon och i det stocken begynte rulla, kom een klensmedh gåendes som ropade till gåssarne, som neder woro, att de skulle fly undan, då de som något förstodo sprungo undan, men den lille blef ståendes och kunde intet taga sigh till wara; begiärandes en laga Plikt på desse piltar, andra slike till sky och warnagell;
Resolutio. Tingz Rätten togh detta ährendet i betenkiande, och efter noga Examen icke annat kunde sluta, emedan alla desse piltar Per Persson, Per dalkars, Clas Hindrich, Hindrik och Jacob Antoni söner, som alla skattas förewara öfwermagar, och ingen stort öfwer 12 åhr, dy böta de till samman avg: Capit: 12 dråpmåhla balken medh wåda, att böta 9 daler och skola sedan sittia i stocken widh Gunnilbo kyrka, 3 Söndagar, eller 3 dagar efter annan i Påskehellie dagarna.

4
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2024-02-15, 14:22 »
Hej Jan!

Jag har inget belägg för att Amund var yrkesverksam i Stockholm, bara att han fick sin utbildning i huvudstaden.

Hälsningar
Kjell

5
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2024-02-15, 08:13 »
Hej Anneli!

Denne vinköpare Amund Hybenett finns med i Nordisk Vallongenealogi del II som barn i Tabell 29 sid 40. Han borde ha fått en egen tabell, eftersom han är född på 1600-talet och bildar egen familj, men jag hade väl inte så mycket information om honom, när boken skrevs (2013). Så här ser hans tabell ut i min databas nu med uppgifter jag fått av andra forskare:

"Ammun Hubinette, son till Jacob (tab 29), är f c 1682 i Harg. Han utbildar sig vid Vinskänksocieteten i Stockholm från 1/10 1703 till 14/9 1705. Enligt Karlskrona rådhusrätt protokoll 28/1 1713 har han som vinskänk i staden kommit i konflikt med ägarna till de fem redan etablerade vinkällarna i staden. Sin borgared har han avlagt 6/11 1711. Ammun döms att nedtaga sin vinkrans men säger själv, att han av stadens amiral fått hjälp att skicka en supplik till konungen i Bender.
  Det lyckas tydligen, eftersom rådhusrätten i ett ärende 17/9 1715 noterar, att Ammun arrenderar Stadskällaren enligt kontrakt upprättat 1/6 1714. I ett ärende från rådhusrätten 22/5 1717 omtalas hans svärmor madame Hylthen, som troligen avser rådmannen Magnus Hylthens änka Catharina Strandel. Ammun är dopvittne i Karlskrona Amiralitetsförsamling 1/5 1719 och namnet stavas då Annon Hoijtbijneth".

Med mer forskning borde det gå att hitta fler uppgifter, namn på hustru och eventuella barn samt hans fortsatta liv under Frihetstiden. Kanske en uppgift för dig, Anneli?

Vänliga hälsningar
Kjell

6
En komplettering till Tabell 22 i Nordisk Vallongenealogi del 1 sid 141. Den kortfattade texten kan ersättas med följande stycke

Pierre Koswa, son till Johan (tab 13), är kolare vid Åkers bruk 1627-62, från 1635 med sin hustru. De bör ha gift sig omkr 1635. Pierre gör inget större väsen av sig förrän på tinget i Åker 16/3 1643, då följande mål avhandlas
   "Ähn klagade Anders Hanson i Berga Jon Schatses fullmektigh wid Åkers bruuk till Peder i Koswa kolare wid Åkers bruuk hwilken hafwer skutith ihiell Jons häst ther han lågh neder uthi een dija uti een innehengnat hage i skogen, ther till Peder i Koswa swarade, och sade jagh wiste eij annars än thet war een biörn, ther till wederparten swarade I wiste wäll at hestarna wore wane at gå i samma hagen men effter Peder i Koswa eij till gerningen nekade dömbdes han betala halfwa skadhan efter det 45 cap. i BygB.
  Item sade Peder Koswa kolare at Jon Schata brukar een falsk wikt wid Åkers bruk nemb thet han skulle wäga 20 marker wäger han 16 marker och effter swaranden icke tillstädes war skall sådant bewijsa å nästa Tingh".
  Ärendet fortsätter 8/5 1643 på följande sätt
  "Framstegh Peder Koswa kolare widh Åkers bruuk och sadhe at han wille bewijsa Jon Skata medh witne at han hafwer wekt medh then falska wikten, sedan han war förbuden af Henrich Lohe och Borgmästaren Christopher Jeger. Tillbödh sigh at honom bewijsa medh een grufwedreng Olof Johanson grufwedreng widh Åkers bruuk, kunde eij Jon Schata tillbinda eij heller bör een dömmas effter ens mans witne skall fördenskull Peder Koswa med 6 opartiske honom öfwertyga å nästa Tingh Ty åklagaren bör bewijsa sina fullkomliga skiäll".
  På laga ting vid Åkers häradsrätt 31/7 1643 försöker Peder göra det
  "Framkom för rethen factoren S:r Hendrich Lohe wid Åkers bruuk hwilken framwiste eet bethzman som han hafwer låtith bestelt ifrån Nykiöpingh, hwilket Päder Koswa kolare hafwer sagt at een skåra wara baak om pundenaglarna, hwilket icke war på thenna betzman som nu framwistes för rethen, men betzmanneth som Peder Koswa hafwer sagt komma ifrån Ståckholm, och dher Jon Schate skulle wäga eet helt lispund till arbetzfolkit icke warit meer än 16 marker på een annan betzman.
  Swarade Henrich Lohe ther till at han will stå wid saken och lida och undgella, om ther hafwer warit nogot faut medh, uthan hölt aldeles som Rysse wågen eller reth wickt i Ståckholm, dhet jagh i all sanningh medh alt thet bruukz folk, som wid mith bruuk ähre skall bewijsa, sidst sade Henrich Lohe, at jagh hafwer ransakat hoos mith folk wid Åkers bruuk och dher funnit een annan betzman, som Anders Tomeson i Nårkiöpingh hade lagt neder med een post messingh wid Åkers bruuk, dher på finnes twå små skäror baak om halfpundet, dock reth uti pund halfpund och i markerna, at ther är ingen falskheet medh.
  Yterst frågas skrifwaren Pedher Nilson och dhet andra brukzfolket såsom Hans Pederson grufwefougde, Anders Hanson i Berga, Anders Olfson kolare, Peder Erickson windkiörare och Anders i Siggekierret om samma wickt eller betzman, hwilka bekiende sigh hafwa bekommit godz af Jan Schate med wickt eller annat määll thet the undfångit hafwa warit retwist at ingen af dhesso som wore för rethen hade honom nogot at beskylla. Uthan dhet som ärligit upricktigt och rethrådigt är, ytermera sadhe Henrich Lohe finns dher nogot faut eller falskheet antingen medh then betzman jagh med mith godz föresende ifrån Ståckholm eller med dhen jagh hafwer bestelt ifrån Nykiöpingh will jagh tala och swara och wara man dher före. Effter såsom swaranden icke tilstedes är, uthan rest till Norkiöpingh at ther taga sigh tienst, therföre skall han stemmas till nästa tingh".

/Kjell L

PS Man kan notera, att kolaren i inledningen av målet kallas "Peder i Koswa kolare". Det torde vara underförstått "Peder i Koswatorpet kolare. Släktens bostad i Åkers styckebruk kommer att kallas Kossvatorpet fram till våra dagar. DS

7
Fassing / SV: Frans Fassing
« skrivet: 2024-02-11, 15:15 »
Domboken för Åkers häradsrätt berättar 12/11 1634 (Svea hovrätt Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1104 sid 429)
  "Kom för rätha Anders i Forssa i Åker s. och anklagadhe tuenne fransoser widh Åkers bruck, för thet att theras hundhar altijdh  jagha i skogen efter dhem och skrämma dheras wallebarn, så ath dhe intheth driste sigh till ath gå wall mer. Sammaledhes göra bemelte frantzoser snaror aff Messingge trådh i skogen, at dheras små sädhar esomoftast bortkomma, antinggen dhe i samma snaror fastna eller annorstädhes förkomma wiste han intheth, uthan hände sigh nu i höst hadhe Anders släpt några stycken bockar i sitt Roghgäle, så hadhe frantzoserne Frantz och Noe kommith uthur skoghen och gingge öfwer gäle haffuandhes sin hundh medh sigh, då hundhen begynt skälla på bockarna, och under tijdhen luppo bockarna undhan dhen, och emillom åth hundhen undhan för them, ändogh hundhen giorde bockarna ingen skadha. Och när Frantz och Noe kommo till Forssa by hadhe Anders sprungit uthur sin ladhu, hafwandhes een bössa och een riste tyfwa, och skötz så theras hundh ihiell widh dheras fötter, och begynte så slå uppå them medh tiuffuan, och hadhe burith för sigh medh een longh fransosisk bössa, dhen Anders slogh uppå och bräckte stocken söndher, men effter bådhe Frantz och Noe begynte tillijka slåå uppå Anders, måste han gå baklängges åt porthen, och uidh som han skulle klifua öfwer een stäta in i gårdhen effter een annan bössa som låg laddat, och kom uth ighen, och som han låpp effter dhem spilte han bort fänggie kruteth, och frantzoserne af bäfuenheet gofuo sigh undhan ifrån, ther medh blefue the åtskildhe, dette progress bekende dhe och tillstodhe på bådhe sidhor så wara tillgångget effter ingge andre witnen tillstädhes woro, dherföre skötz thenne saak till Nempdhen, och dömpdhe att Anders skulle beholla sin suedha och wärck sampt huadh han i sitt arbete försummat hafuer för thet knifesslaget skull, ty hadhe han ståt qwar i sin ladhu, och icke sprunggit uth och skutith theras hundh, så hadhe intheth Perlement af blifuit, helst emedhan han intheth kundhe beuissa theras hundh them någhon skadha giorth haffua, Anders skall och böta 22: öre för hundhen och sielf umgälla halfua läckiare lönen, och then andre halfparten Mester Frantz umgälla, såsom och sielf låta bota sin bössestock emot Anders swedha och försummelse.
Item skall och Frantz böta för knifslaget 20: mht. Item Anders i Forssa skall böta för eth blodsår han hadhe stucket Frantz i låret medh tiufuan Item Noe för theth han hafuer kastat Anders eth blåna uppå armmen, och effter frantzoserne icke will låta sigh nöija, att Anders icke mer än 22: öre skulle böta för hundhen, kastadhe dhe 22: öre i rätten, och hotadhes på onde, dherföre sattes dhem 20: daler wite emillom, huilken dhera dhen andhrom oförrättat".
  Jakt- och arbetskamraten till Frans Fassing är troligen gjutaren Abine Noe, som arbetar vid Åkers bruk 1634-38.

8
Hej Torbjörn!

Intressant notera att yngsta barnet i syskonskaran, Lambert, inte är omnämnd i bouppteckningen. Det innebär, att jag kan tillfoga lite text i hans familjetabell enligt nedan

Lambert Herou, son till Lambert, döps 2/2 1718 i Godegård. Han anländer 1735 till Storkyrko fs i Stockholm (AI:4 pag 21). Han blir bokhållare och gift med Elisabeth Lundberg 2/10 1743 i Katarina fs i Stockholm. Lambert är inte nämnd i brodern Isacs bou 1777, varför han har avlidit före detta år utan egna barn (eller barnbarn) i livet.

Hälsningar
Kjell

9
Brun / SV: Brun
« skrivet: 2024-01-19, 08:18 »
Hej Jan!

Läs sista raderna på sid 108 i NV del I, så hittar du rätt Pierre/Petter.

Vänlig hälsning
Kjell

10
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2024-01-11, 17:16 »
Hej!

Jag skulle spontant säga - varken eller. Jag förmodar, att hustrun Karin Johansdotter kom från Ovansjö, eftersom det var brukligt att vigas i hennes hemförsamling. Praktiskt dessutom, hennes föräldrar stod ju för bröloppet.

11
Lucas / SV: Lucas
« skrivet: 2024-01-10, 09:28 »
Hej Jan och God Fortsättning på forskaråret 2024!

Först nu upptäckte jag detta inlägg från dig. Det är intressant. Jag vill börja med att analysera det namn, du läser som "Michell Luckas hust:o". Jag tycker, att det står "Michell Ludas hust:o" och vad är det för konstigt släktnamn?.
Jo, till att börja med tar vi bort genitiv-esset. Då blir släktnamnet "Luda". Sedan tänker vi oss, att skrivaren (som inte var så van vid franska släktnamn) när han hör mannens namn vara Michell Luda, felaktigt låter den avslutande bokstaven i förnamnet "spilla över" till efternamnet. Vi tar därför bort L:et i Luda. Kvar blir bara "Uda". Nu kanske du anar, vart min tankegång är på väg?
Det franska släktnamnet Oudart, som har ett stumt avslutande t, kommer i Sverige (av svenska skrivare) att förändras till Oudar/Uddar/Udar. Om man uttalar Udar, så hör du att även det avslutande r:t är svagt.
Min slutsats blir då, att Maria Persdotter (Personne) var gift med Michel Oudart.

Testamentet du refererar till och som makarna skrivit några år tidigare, har jag tydligen missat förut men tolkar det nu så här:
  "Gudh warj medh oss uthi Jesu nampn
Alldenstundh alle meniskior äre ten timmeliga döden underkastade, men icke weeta sin tidh eller bestembde stundh när ändelycktene skiee måste; och Emädan Wij Undertechnade, Jagh – Mickell Persson fransoos, och Jagh hust:o Giertrud Bertilsdåtter Bärgh, En rum tijdh uthi een rätt ächtenskapz semia och kierlighet sammans lefwat hafwa, och medh inga barn under warande ächtenskapp wälsignade äro, eij eller någon lifz arfwinge hafwa mycket mindre här i wärlden förmoda; Eij effter såsom all den ringe ägendom wij nu hafwa kunna, ähr förwärfwat j wår ahnleetes Swett, betrachtandes det aff oss ingendera sijdan effter wåhr slächt eller wåra föräldrar hafva aldrig ett runstyckes wärde ärfft; derföre aff ett rätt Christeligit och kierligit hiertta, wij sinnade ähro hwar andre Ehoo som först hedan kallat warder, att den som effterlefwer Testamenterat, alt hwadh som oss till höör bådhe i lööst och fast hafwandes hwadh nampn tet hafwa will sedan den dödhe ähr medh en hederligh begrafningh försedd, att få niuta oqwält för någon af wåra arfwingars åtalan. Doch så förståendes Jagh Mickell Person fransoos hafwer En Syster hust:o Maria Persdåtter wijdh nampn Michell Ludas hust:o skall om så ähr gudh kallar mig först effter min dödh uthi Contante Pening:r hafwa fembhundradhe daler kmt och till dhe fattiga skall gifwas j Jesu nampn Tiugofyra daler kmt. J lijka måtto der min kiera hustru skulle gienom döden afgå, skall hennes slächt den torfftigast wara må Een sådan Post peningar bekomma nembl. 500 daler kmt och 24 daler till dhe fattige, och när sådant ähr skiedt behåller den qwarlåtne, hwadh som igen wara må oqwält och orubbat för alle andre arfwingars åtal för den skull Emädan dätta Testamente af oss ähr medh godt förstånd bewilliat, och uprättat och wåhr yttersta willia att tet må fast och oryggeligen hållas. Ty bekrefftom med Egne händer underskrifwande så och Signets undertryckande; Bidiandes alt therföre ödmiukligast dee Edle höge herrar Borghmestare och Rådh täcktes denna wåhr yttersta willia Confirmera, och låta dätta Testaments innehåldh blifwa uthi stadens Protocoll intechnat. Ståckholm d 4 Augustij A:o 1676.
Michill Persson   Giertrudh Bertilzdåtter  Till Wittnes undertechnade Antonij Martin  Erich Bergius"

Detta föranleder mig, att ändra texten i NV del II sid 180 Tabell 19 till
"Michel Person, son till Jean (tab 1), är hökare och 1676 bosatt på östra Norrmalm i Stockholm. Redan 1/11 1669 är han löftesman vid en vigsel i Jacob och Johannes fs i huvudstaden. Enligt bouppteckningen (1678 I 426) har han inga barn med sin efterlämnade änka Gertrud Bertilsdotter Berg, i varje fall inga i livet. Endast hans hel- och halvsyskon nämns som arvsberättigade."

QED

12
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2024-01-02, 12:28 »
Hej Martin!

Allt talar för att Swen är ett femte barn till Pehr Antonsson Robert (Tabell 6 i NV del II sid 224).

Att hitta Swen Pehrssons uppehållsplats före 1730 är knepigare, likaså hans gifte med Maria Swensdotter. Hustrun uppges vara född 1702, varför deras vigsel torde ha skett under 1720-talet. Man gifte sig vanligtvis i hennes hemförsamling. Ansatsen bör vara, att leta i de socknar som ligger geografiskt nära Tingsås, där Pehr kan ha varit verksam vid något mindre bruk före giftermålet. Kanske du då även hittar Brittas födelseuppgift där? Tidsödande, men du klarar säkert detta också!

Hälsningar
Kjell



13
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2023-12-30, 20:41 »
Hej Martin!

Guldstjärna!

Kan bara bidraga med Johan född 17/2 1732 i Tingsås efter kontrolläsning.

Hälsningar
Kjell

14
Bayard / SV: Bayard
« skrivet: 2023-12-28, 14:36 »
Hej!

Jag ser att det nu är snart tio år sedan det presenterades några nyheter om släkten Bayard. Som nyårskaramell vill jag bidraga med en uppdatering av Tabell 8 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 32.

Jacob Bajard, trol son till Daniel (tab 7), blir smältarmästare vid Älvkarleby bruk, där han förekommer mellan 1677-1712. Han är gift före 1680 och får minst tre söner och tre döttrar.
  I Älvkarleby mtl finns Jacob med hustru fram till 1697. Mellan 1698-1702 finns även en son upptagen. Därefter finns
1704-05 hustru, son och dotter
1709 hustru, 2 söner och dotter
1711 hustru, 2 söner och 2 döttrar
1712 hustru, son och 2 döttrar
1715 Jacob Bajars son, sonhustru och 2 döttrar
1720 Jacob Bajars dotter
  Den 20/11 1724 begravs Jacob i Älvkarleby. Den 15/2 1736 "begrofs hammarsmeden Jacob Bajars Enka hust: Malin Nilsdotter ifrån Ön döde d. 4 83 1/2 åhr g." Hon är då f c 1653.

Barn:   Daniel   (tab 9)
   dotter   bg 12/12 1709
   Margareta   lönskaläge med hammarsmeden Paque Pouset (Älvkarleby häradsrätt 19/10 1708)
   Matts   (tab 9A)
   Jacob   (tab 9B)
   Cajsa   f 12/10 1697 i Älvkarleby, d 1759 (Älvkarleby AI:2 sid 170)

Tabell 9

Daniel Bayard, son till Jacob (tab 8) , uppges vara född 17/7 1680 vid Öns bruk och avliden där omkring 1745 (Älvkarleby AI:2). Han är goujar 1699 och finns 1716-30 vid Älvkarleby som uppsyningsman på Öns bruk. Ett ärende från Älvkarleby ting 11/5 1724 visar, att Daniel som åbo också brukar ett hemman i Östanån. År 1745 lämnas testamentspengar efter kyrkiowärd. Bajar och några månader senare efter Baijars Enka (Älvkarleby LIII:1), vilket troligen avser denne Daniel och hans hustru. I mtl 1721 upptas Daniel med hustru och en son under Östanån.

Barn:   son   i mtl 1721

Tabell 9A

Matts Jacobsson, son till Jacob (tab 8) , begravs 21/9 1730 i Älvkarleby (LIa:2 sid 87). Han är endast känd genom barnens patronymikon, själv skrivs han aldrig med släktnamnet. I mtl finns vid Harnäs 1709-11 hammarsmeden Mats Jacobsson med hustru och dotter, åren 1712-15 med hustru men utan dotter. Hustrun heter troligen Karin Jacobsdotter och är född 6/12 1680 (Älvkarleby AI:1 sid 25).

Barn:   Jacob   (tab 9A1)
   Anna   f 1714 i Älvkarleby (Söderfors AI:1 Bild 60), d 29/10 1775 vid Kilafors hammar i Hanebo, g m hammarsmed Lars Uhr 1737 (1712-68)

Tabell 9A1

Jacob Bayard, son till Mats (tab 9A), blir smältardräng på Öns bruk i Älvkarleby och anges vara född 26/8 1708 i Älvkarleby (AI:1 sid 17) samt anländ från Harnäs 1736. Han gifter sig med Johanna Pärsdotter Jagare 2/11 1735 i Älvkarleby. Hon dör 17/1 1789 i Älvkarleby. Älvkarleby saknar dödbok för åren 1751-59. I hfl AI:2 upphör Jacobs noteringar år 1751, vilket är hans dödsår enligt kyrkoräkenskapernas testamente (AD Älvkarleby LIII:1 Bild 350) Jacob Baijar på Ön.

Barn:   Margareta      f 4/10 1736, bg 5/3 1737
   Brigitta      f 27/11 1738, lever 1756-63 i Älvkarleby
   Petrus      (1740-74)
   Margareta      f 29/11 1742, d 28/12 1742
   Jacob      (1744-1809)
   Anna      f 6/10 1747
   Jeanna Catharina   f 23/10 1750, trol d 1750

Tabell 9B

Jacob Jacobsson Bajar, son till Jacob (tab 8) , är f c 1695 och blir 1717 antagen vid Svea Livgarde. Enligt GMR 1726 och 1735 är han underrotemästare med n:o 87 på kapten Sven Ridderstråles kompani. Han är gift och har Uppland som hemvist men noteras vara sjuk. I GMR 1737 får vi veta, att han "är halt, har brutit wänstra benet af,  får afsked."



Gott Nytt Forskarår, hälsar
Kjell

15
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-16, 16:14 »
Hej!

Inte heller jag är jurist. Jag tolkar situationen som att Pachos och Claas hustrur är systrar. Claas hustru har dött. Deras äktenskap saknar bröstarvingar. Därför ärver den avlidnas syskon, bland dem Pachos hustru. Hon har inte fått ut sin arvedel av Claas du Clou. Pacho för sin hustrus talan och tar upp ärendet på tinget för att få ut hustruns lott.
Rätten bemyndigar befallningsmannen att med gode män slutföra skiftet.

Tyvärr är inte namnet på hustrun till Nicolas/Claas Kloo (NV del I sid 133) heller känt. Därav formuleringen "anas".

/K

16
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2023-12-15, 18:49 »
Hej Jan!

Du ställde en fråga om Mårten Pousette (Tabell 36 i NV del II sid 216) skulle kunna vara släkt med Johan Posset (Tabell 45 i NV del II sid 218).

Svaret är nej. Det finns ingenting som tyder på det. Möjligen på 1500-talet, före invandringen till Sverige.

Vänligen
Kjell

17
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-15, 16:19 »
Hej Jan!

Jag fortsätter med revideringen av berörda tabeller och får väl återkomma till ditt senaste inlägg, om det är befogat.

Texten i Tabell 2 avslutas på följande sätt:
Som synes ovan har han lämnat landet med sin hustru. Hennes släktnamn kan möjligen anas i en notering från tinget i Film och Dannemora 7/2 1648:
  Noch framkom en fransoos Pacho Barno be:d, och rådhfråghadhe sigh af Rätten, om han skulle få tagha sin hustrus systers arf af Claas Kloo, Blef saght Befallningzmannen Hans Sijfwardsson medh godhe män skall byta them emellan.

Barn:   Pacquet   (tab 4)
   Catharina   f c 1644, bg 30/7 1732 i Älvkarleby, g m Mårten Pouset omkr 1671
   Johan   (tab 10)
   Pierre   (tab 17)

Texten i Tabell 10 inleds med "Johan le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är 1670-72 brukskarl i Älvkarleby. År 1681 är han hammarsmed ..."
Avseende barnet 29/9 1684 i Älvkarleby, ändra dp till bg (jag biträder din mors uppfattning).

Texten i Tabell 17 inleds med "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter."

De tidigare okopplade tabellerna 10 och 17 har jag därmed troligkopplat (observera ordet troligkopplat). Jag finner det rimligt tänka sig, att bägge sönerna i Tabell 1 återvänder till sitt hemland efter föräldrarnas död. De torde ha varit i näst intill vuxen ålder omkring 1630, som jag skrivit i Tabell 1.
Paquet le Bruns barn (tab 2) är däremot födda i Sverige och har etablerat sig här, varför de väljer att stanna kvar.

Ja, så tänker jag, är du nöjd med revideringen, Jan?




18
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-15, 08:31 »
Hej igen Jan!

Innan jag går till gymmet hinner jag påbörja "brottsutredningen" för Tabell 3 (NV del I sid 107). Som utlovat styckas den på följande vis:
Texten "Åren 1670-72 är han brukskarl i Älvkarleby" flyttas till Tabell 10.
Resten av texten, som börjar med " Hans hustru avlider ..." flyttas till Tabell 9. Observera att denne Johan ibland kallas Brom, vilket motiverar textförflyttningen.
Sonen Daniel utgår och hänförs till annan gren av släkten.
Återstoden av Tabell 3 får nu följande lydelse: Johan le Brun, trol son till Jean (tab 1), finns 12/12 1650 i Leufsta kassabok, likaså 1663. I mtl finns han inte. Han medföljer
troligen sin bror till Tyskland 1666.

Fortsättning på revideringen av släkten le Brun följer senare. Men läs gärna mitt inlägg ovan 2013-10-13 först.

Hälsningar
Kjell

19
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2023-12-15, 08:08 »
God morgon Jan!

Tyvärr, det står inte Johann Sporon. Det hade varit sensationellt. Handlingen är undertecknad av Johann Sparre (svensk adelssläkt).

/K

20
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-14, 13:03 »
Hej Jan!

Jag avstår från att kommentera dina DNA-matchningar, som säkert är en komplicerad historia. Däremot ska jag gärna ägna några timmar åt släkten le Brun och de funderingar du har om den. Släkten är en av svåraste att bringa klarhet om, när det gäller de tidigaste generationerna i Sverige. Som framgår av sidorna 106-112 i NV del I så saknar några av familjetabellerna helt koppling och många har en "troligkoppling". Varför? Jo, det har flera orsaker. I första hand avsaknad av tidiga kyrkböcker för berörda socknar men även på förekomsten av flera samtida individer med samma förnamn, Johan, Pierre och Pacquet (Påke). Vem är far till vem?

Jag känner för att ta en rejält omtag på den del av släkten le Brun, som är hammarsmeder, alltså tabellerna 1-11 och 17 i NV. Kanske går det att hitta säkrare och mer underbyggda kopplingar? Det kommer nog att ta några dagar, så du får ge dig till tåls. Men jag tror, att jag redan nu kan utlova ett "styckmord" på Johan i Tabell 3.

Hälsningar
Kjell

21
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2023-12-11, 16:14 »
Hej Jan!

Många frågor var det. Jag ska besvara dem, om jag kan.

1a. Nej, Jeanne Claesdotter kan inte vara dotter till Toussaint Guillaume. Hennes far heter Claes och det framgår av svaret på 1b.

1b. Det finns en fortsättning på texten om Simon le Brun (Tab 6). Jag redovisar början, eftersom det är ett långt ärende:
"  Den 1/7 1674 går ärendet vidare.
  S:d: kärade Johan Ehrsson förswars karl widh Hillebohlet till Lars Olofsson skattebonde ibidem, för det Lars Olofsson utaff hust: Jehanna Claesdotter be:te Johans Swärmodher hade ett Änges stycke utj Böhle Uthiordh igenlöst, som han för detta till hust: Jehanna sampt hennes affledne Man sal: Simon le Brunh för 60 dal:r K:r M:t..."
Juridiskt arkivmaterial har en mycket hög grad av tillförlitlighet.

1c. Jag kan inte se, att det finns risk för några förväxlingar i det här fallet, eftersom hon kallas Jehanna Claesdotter samma dag som ärendet behandlas på tinget. Du kan inte jämföra med det troligen felaktiga patronymikonet för Claes Guillaume (Tab 32 och 37 i NV del 1). Patronymikon Classon är här angivet i en personalieberättelse skriven mer än ett halvt sekel efteråt och på en plats långt ifrån där händelsen skedde. Tillförlitligheten i personalieberättelser är låg och det är inte ovanligt med direkta sakfel just beroende på både tidsmässiga och geografiska avstånd.

1d. Ja, det finns det. Men eftersom det är en hypotes, vill jag inte besvara frågan här. Det finns alltför många släktforskare, som genast skulle bortse från osäkerheten och börja dela uppgiften som fakta. Däremot ska jag gärna berätta hur du själv kan leta vidare. Jeanne Claesdotter föder barn mellan 1644-66, varför jag angett hennes vigsel med Simon le Brun till omkring 1643. Man kan gissa, att Simon le Brun är näst intill vuxen, när han kommer till Sverige 1632. Jeanne Claesdotter, som är i barnafödande ålder fram till 1666 bör vara född omkring 1625 och åldersskillnaden mellan dem cirka 10 år (han 28 och hon 18 år). Hon invandrar troligen som barn med sina föräldrar. Finns det några valloner med förnamnet Claes/Nicolas i Österlövsta socken under perioden 1630-45? En av dem kan i så fall vara hennes far.

2. Ingen aning

3. Sorry, Nyckfelstrisse har varit framme. I tillägget står Tab 10. Skall vara Tab 9. Tabellerna 9 och 10 i NV del 1 sid 109 avser helt säkert två skilda individer.

Vänligen
Kjell

22
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-12-02, 19:04 »
Hej Jan!

Du har säkert helt rätt om terminologin, se https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rngraven

Trevlig helg!

23
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2023-11-18, 09:45 »
Hej Jan!

Borgaren Claes Lemon är okänd för mig. Möjligen skulle han kunna vara son till den stolmakare Gustaf Lemon, som med sin hustru Margareta Johansdotter Bös får två barn i Jacob och Johannes fs i Stockholm, Anna dp 17/6 1666 och Gustaff dp 31/5 (och 20/6!) 1669.

24
Hej Jan!

Du skriver att Barbro Mårtensdotter le Brun skulle kunna tillhöra släkten de Bruyn. En kontrollfråga bara. Var har du i så fall hittat hennes far, Mårten de Bruyn?

undrar Kjell

25
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-10-31, 15:50 »
Hej Jan!

Inte lätt det här. Jag tar frågorna i tur och ordning.

Fråga 1. Om dopvittnet Claes Gilliam 18/7 1709 i Almunge har jag följande information: dopvittne i Almunge 1705-09 vid flera tillfällen, dopvittne i Gottröra 30/11 1719,   dopvittne i Närtuna 3/9 1721 "Claes Gilliam ifrån Huusby", kallas adjunkt i Närtuna   mtl 1726-27, i Närtuna mtl 1729 "Klaud Gilliam adjunktus i Skeptuna sochn", ogift.
Man skulle nog behöva läsa kyrkböcker från Närtuna, Husby och Skepptuna för att samla mer information om honom. Min gissning är att han var bosatt i Almunge 1705-09.
Jag har numera placerat honom som son till Johan Tabell 4 sid 298 i NV del I.

Fråga 2. Jag förstår inte riktigt vad det är du vill bevisa. Har det egentligen någon betydelse, om Anton Gilliam och Mårten Bevi var släkt med varandra eller ej? Besöka huvudstaden kunde man väl göra utan att ha släkt där. Det känns långsökt att ana släktskap, bara för att Anton insjuknade i Åsby, där Mårten var rusthållare.

Fråga 3. Nej, soldaten Claes Gilliam finns inte med i NV. Jag har inga uppgifter alls om honom och ska nu se, om det finns mer information att hämta i GMR.


När det gäller gardessoldaten Clas Gillion har jag fortfarande svårt att se något samband med vallonsläkten Guillaume.

Hälsningar
Kjell

26
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-10-28, 15:04 »
Hej Jan!

Du har missuppfattat skrivningen Willem (Guillaume) Gillisson de Besche. Guillaume (inom parentes) avser inte släktnamnet utan förnamnet, dvs Willem = Guillaume.

27
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-10-18, 15:11 »
Hej Jan!

Sara Clasdotter Maniette har jag hyggligt bra koll på, eftersom hon är en ana till mig. Hon var gift tre gånger, först med Clas Guillaume 29/6 1694 i Skäfthammar, andra gången med Johan Rehn 7/11 1697 i Skäfthammar och tredje gången med Johan Hellman (min ana). Clas Guillaumes död 13/4 1696 i Skäfthammar passar tidsmässigt bra. Efter sorgeåret gifter Sara om sig. Som du ser i Tabell 24 har jag angett, att fadern till Clas troligen är Tussin (tab 23). Troligen, men osäkerheten är betydande, vilket jag skriver i sista meningen. Jag kan nämligen tänka mig en annan koppling för denne Clas. Han skulle kunna vara det barn, som föds 1670 i Österlövsta i Tabell 33. Varför då? Jo,

Clas hinner få en dotter i båda sina två äktenskap. I första giftet Margeta döpt 20/3 1692 i Film och i det andra Maria född 20/1 1696 i Skäfthammar. Vanligt var att första dottern fick samma namn som sin mormor. Som du ser stämmer detta fullt ut, om Clas är en son till Tussin (tab 33). Denne Tussin har jag angett som trolig son till Colas Gilljam i Tabell 32. Eftersom de äldsta sönerna namngavs efter farfar och morfar bör Tussin i Tabell 33 ha haft en tidig son med namnet Clas.
Slutsatsen blir, att jag nu ser Clas Gilliam i Tabell 24 som mer trolig son till Tussin (tab 33). Dennes son Tussin (tab 36) har Stockholmskoppling, vilket du kanske kan nysta vidare på?

Mvh
Kjell


28
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2023-10-18, 11:46 »
Jag instämmer. För att vara helt säker bör man följa upp föräldrarna. Om det finns en bouppteckning efter någon av dem, så ska Catharina vara nämnd där.

/Kjell

29
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2023-10-18, 08:35 »
Hej Per-Olov!

Jag har kollat med Vallon6 och ser att Catharina Claesdotter Hybinett finns i arbetarlängden 1749, då 16 år. Död. Tilläggsuppgiften "Död" är utan förklaring, men får väl tolkas som att hon har dött. I föräldrarnas personalier anges vid deras bortgång 1752 resp 1755 hur många av deras barn, som ännu är i livet. Jag har tolkat det som att Catharina då ännu lever.

Din uppgift ur hfl gör, att Catharina Hansdotter och Catharina Hybenett måste anses vara samma kvinna i kraft av kopplingen till Alby. Catharina Hansdotter nämns med sin bortgångne makes efternamn Hybenett. Men - hon är inte född Hybenett utan Hansdotter (Ahlgren). Hur länge före sin bortgång finns hon i Ununge? Hon mäste uppenbarligen ha återflyttat till Ununge efter makens död 1789 i Norge.

30
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2023-10-17, 20:28 »
Hej Per-Olov!

Den Catharina Hybenett som dör 27/1 1805 i Ununge har jag som döpt 3/11 1733 i Österlövsta.
Amund Hybenets familjetabell ser ut så här i min databas

Amund Hybinet, son till Amund (tab 880), döps 21/5 1737 och gifter sig med Catharina Hansdotter Ahlgren 29/9 1757 i Ununge.
Efter giftermålet flyttar familjen från Ununge och mannen arbetar vid Ortala bruk 1757-61, Skebo bruk 1764-65, Wattholma bruk 1766-74, Rånäs bruk 1774-81 och Skebo bruk 1781. Amund blir smältarmästare.
  I boken "Baerums Verk" skriver Y. Hauge Arbeidet med sprengning for hammerhytta begynte i mars 1780. Ved muring av herdene og hammerstillingens innretning kom en svensk hammermester, Amund Hybonnet til Fossum. Han var vallonsmed og tilhörte en slekt av vallonerne som i mange generatsjoner hadde drevet det samme yrket. Det vanskelige navnet ble forvandlet til Hubond, og skal ha vaert en ilter liten tass med et temperament som en kruttkjerring, og muskler av jern. Varmen bet ikke på han. Hytta ble innrettet for vallonsmie med 2 herder, 1 smelteherd og 1 rekkherd og hammeren fikk alle de forberedringer som Clausen hadde innfört.
  Amund avlider 18/5 1789 vid Moss jernverk i Östfold.

Barn:   Johan      f 18/9 1758 i Väddö, d 24/7 1764 i Ununge
   Elisabet Catharina   f 11/8 1760 i Väddö, d i juli 1761 i Väddö
   Maria Elisabet      f 5/2 1764 i Ununge, d 18/2 1764
   Anna Maria      f 10/7 1765 i Ununge, flyttar till Stockholm 1781 och till Edebo 1783
   Elisabet Catharina   f 27/10 1768 i Lena, d 2/2 1769
   Eva      f 26/3 1770, d 8/7 1770
   Carl Peter      (tab 891)

Sistnämnde sonen Carl Peter etablerar sig som styrman i Bergen och får fyra barn före sin bortgång i staden 7/11 1833. Om hans mor Catharina Hansdotter Ahlgren blir kvar i Norge vet jag inte. Jag tror som sagt, att hon inte är identisk med Catharina Hybenette ovan.

31
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-04, 20:36 »
Hej!

Jag skrev, att jag inte vet om bryggaren Piere le Brun hade någon bakgrund i Sverige. Men eftersom hans hustru Florentine har släktnamnet Loget kan man bli misstänksam. Detta namn förekommer nämligen inom en vallonsläkt i Sverige, men stavas här vanligen Lochette. Du hittar släkten i NV del II sid 63. Som ingress skriver jag där "Släkten tillhör den tidiga invandringen i Värmland före LDG. Den är svår att lokalisera efter 1650. Flera medlemmar, kanske alla, emigrerar vid mitten av 1600-talet till Mannheim i Tyskland".

Jag är öppen för att Florentine (f c 1651) kan ha varit ytterligare ett barn till Jacob Loget i Tabell 3. Och att hon gift sig med Piere le Brun (f c 1651) efter familjens utvandring till Tyskland. Piere skulle möjligen kunna vara en son till Pacquet le Brun (NV del I Tabell 2 sid 106), vilken som du ser 1666 anges vara "bortrest uti Tyskland", sannolikt emigrerad till Mannheim!

När vi ändå är inne på hypoteser, den i Borgarboken utan namn nämnde sonen till Piere, skulle med (mycket tur) kunna vara den Daniel le Brun, som får burskap som krögare i Stockholm 7/4 1704. Om du vill forska vidare på detta uppslag föreslår jag, att man undersöker om det finns ytterligare handlingar på Stockholms stadsarkiv om underlag och bakgrund för Daniels beviljade burskap. Kanske finns det också fler Borgarböcker för Magdeburg än bara 1691 års? Jag kan tänka mig, att man upprättade sådana längder över stadens handelsmän och utövare av olika hantverk någon gång emellanåt. Möjligen går det då att följa Piere le Bruns familj framåt i tiden. Ingen lätt forskning men nödvändig, om man vill pröva hypotesen ovan.

Hälsningar
K

32
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-10-03, 21:37 »
Hej Jan!

Svar på dina frågor:
1. Jag har inte funnit något exempel på att till Mannheim utflyttade valloner återvänt till Sverige. Vilket inte hindrar, att det kan finnas undantag.
2. Jag har en tjock bunt med anteckningar ur de källor jag nämnde i mitt förra inlägg. Allt som under tidsperioden 1652-99 rör de "svenska" vallonsläkterna har jag försökt redovisa i Nordisk Vallongenealogi under berörda släkter. I dessa antackningar finns inga uppgifter om återflyttning till Sverige, varken från Mannheim, Magdeburg eller Brandenburg.
Eftersom du speciellt nämner släkten le Brun kan jag nämna en anteckning ur Geschichte der Deutch-Reformierten Gemeinde zu Magdeburg hämtat ur den ovan nämnda boken av Ralph Meyer:
9/2 1691 Piere le Brun 40 J(ahre) und Florentine Loget 40 J, 1 filii, 2 filiae, aus Mannheim, Brauer
Hoppas du inte drar för långtgående hypoteser om honom och hans son. Jag har inga indikationer på, att han haft något motiv för att resa till Sverige. Jag vet inte ens, om han har någon koppling till vårt land.

Mvh
Kjell

33
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-30, 15:57 »
Det skedde en utflyttning av valloner från Sverige till Mannheim under perioden 1650-70. Däremot ingen migration i motsatt riktning. Det finns (eller åtminstone fanns) ett arkiv med namnet Deutsches Hugenotten-Zentrum på Hafenplatz 9a i Bad Karlshafen, några mil norr om Kassel. Detta arkiv innehåller avskrifter av dop- och vigselböcker för den vallonska församlingen i Mannheim från senare delen av 1600-talet. Kanske finns dessa kyrkoböcker tillgängliga på nätet numera? Där hittar man fylliga uppgifter om återutvandrade "svenska" valloner.
När den reformerta församlingen i Mannheim upplöstes 1689 till följd av kriget, flyttades den med sin pastor till Magdeburg. Från detta år fördes en s k Borgarbok över den pfalziska kolonin där. Borgarboken är tryckt, skriven av Ralph Meyer och utgiven på Verlag von Julius Neuman, Magdeburg 1914. Bokens titel är Geschichte der Deutsch-Reformierte Gemeinde zu Magdeburg. Även i den boken hittar man valloner, som tidigare arbetat i Sverige.

34
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-28, 17:37 »
Hej!

Bast är inte samma släkt som Bastin, det är jag helt säker på. Bastin lämnar Sverige omkring 1660 och flyttar till Mannheim.

35
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-27, 13:53 »
Hej Jan!

Av mina svar nedan kommer du att förstå, att jag inte forskat särskilt mycket om alla de franska hantverkare vi hade i Stockholm på 1600-talet. De återfinns i den icke-territoriella församlingen Fransk-Lutherska. Samtidigt var de bosatta någonstans i huvudstaden och finns emellanåt noterade även i respektive territoriella församlingar vid barndop, vigslar och begravningar.
Min forskning har hela tiden varit inriktad på "Valloninvandringen", dvs de släkter som kom till Sverige under perioden 1580-1635 för att arbeta inom bergsbrukets olika yrken. En del individer i dessa släkter, framför allt i senare generationer, flyttade till Stockholm och tog andra yrken vid sidan av bergsbruket. Man kunde då ingå äktenskap med andra franskspråkiga invandrare, särskilt ofta när även den religiösa gemenskapen styrde valet. Vallonerna var Calvinister eller katoliker och många hade mot århundradets slut konverterat och blivit Lutheraner.
Till skillnad från Frankrike har Vallonien aldrig varit en statsbildning. Vallonerna talade en särskild dialekt av franska språket, men alla med franska som modersmål kallades fransoser i Sverige. På samma sätt som de tysktalande kallades tyskar och skrev sig i Tyska Sankta Gertrud församling, även den icke-territoriell.
Flera av vallonernas släktnamn förekommer även bland de rent franska invandrarna. Av den anledningen är det så svårt att "skilja agnarna från vetet", om du förstår vad jag menar. Släkten le Marinier har jag som exempel betraktat som fransk, vilket inte hindrar att den har gift in sig i någon vallonsläkt i Stockholm under 1600-talets senare del av skäl som jag nämnt ovan.
Svaren på dina frågor blir därför mycket knapphändiga från mig.
1. Jag vet inte.
2. Släkten Marin finns med i Erik Appelgrens bok Vallonernas Namn, Jag har i min forskning aldrig påträffat den.
3. Tyvärr, inte en susning.

Mvh
Kjell

36
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: le Marinier
« skrivet: 2023-09-26, 08:12 »
Hej Jan!

Du hittar denne Noa Verlaine i NV del II sid 304 Tabell 6, ganska kortfattad text. I dagsläget är informationen betydligt bättre enligt nedan. Silkesvävaren le Marinier har franskt ursprung i likhet med flera andra hantverkare i Stockholm på 1600-talet med yrken utan koppling till bergsbruket.

Noah Verlijn, son till Andreas (tab 21), döps 30/9 1660 i Lindesberg. Troligen är det denne Noak Werlin, som 1683 är lärdräng i Nora och Linde enligt listan över bergsbrukens personal (Bergverken vol 44). Han blir senare klädesmakare och gift med Margareta le Marinier i Stockholm. De bor i egen gård ovanför Hammarby sjötull. Barnen är födda i Katarina fs.
  I Stockholms Domkapitel finns 1684 ett ärende rörande honom.
  4. Mag. Tilas refererar att dett är beklageligit huru Cämners Rätterna intet remittera Manspersonerna till kyrkioplicht, uthan allenast medhdela attest att dhe plichtat, upwijsandes en sådan wittnesskrift af Södra förstads Cämners Rätt nu gifne klädesmakaregesällen Noah Werlin som lägersmåhl hafft med Annika Olufsdotter, kunnandes han på sitt samfwete intet annat ähn lijkwäll sådant ahngifwa, att synden eij må blifwa ostraffad.
Resol. Consistorium will skrifwa Magistraten till der om och begiärer att hordombssynden må blifwa straffad (Protokoll huvudserien AI:39 sid 148).
  5. Wijd samma tillfälle förmäler Mag. Tilas att denna Noah Werlin will taga een klädefärgares dotter till hustru, hwars fader är een Calvin och Modren Luthersk, hafwandes dhe upfödt sina barn uthi den Calviniske Religionen, af hwilka tränne döttrar som gifte äro hafwa wår Religion wedertagit. Nu sade Pastor sig warit hos fadren och förmant honom efter Religions Stadgan upföda sina barn uthi wår lära, men han aldeles nekat sigh willia eller skola dett giöra, förmenandes att sådant borde för höga Öfwerheten ahngifwas. Sampt förfrågandes sigh om han uthaf dottren skall taga någor revers om deras barns upfostrande i wår Religion, aldenstund Noah Werlin är Luthersk? Sentens: Ja, ty mödrarna hafwa så stort tillfälle att förföra barnen som fäderne (sid 148).
  Anna Olofsdotter är född vid Kungsör och hennes lägersmål med Noah nämns åter, när det lyses för henne och skoflickargesällen Holsteen Mårthenson 23/6 1688 i Katarina (CI:4 sid 223).

Barn före gifte:   Anna   dp 24/1 1684

Barn:   Niclas   dp 5/2 1685
   Andreas   dp 6/1 1687
   Petter   dp 21/2 1690, d samma dag
   Noach   dp 8/3 1691
   Margareta   dp 9/5 1695, möjl d 22/7 1769 i Göteborgs dkfs som änka
   Johan   (tab 41)

Tabell 41

Johan Werelijn, trol son till Noah (tab 22), bor hemma 1721 men får burskap som krögare i Stockholm 11/7 1728 (Register över Borgare 1689-1750 på SSA). Det är sannolikt denne Johan, som gifter sig med Elisabeth Hwass 11/8 1728 i Stockholm. I mtl 1730 för Norrmalm yttre östra bebor Johan med hustrun Elisabeth Matzdotter gården n:o 9 i kvarteret Sumpen tillsammans med barnen Hedewig 14 åhr och Carl 6 åhr.  Dessa måste vara någon av föräldrarnas barn från tidigare äktenskap.


37
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2023-09-20, 19:54 »
Hej!

Joris Dubois två yngsta söner Joris och Henrich finns med i Tunabergs födelsebok, döpta 25/4 1680 respektive 10/5 1685. Tyvärr anges bara faderns namn.
Om Gertrud Niclasdotter är mor till alla Joris barn, så bör de ha fötts mellan 1660-85. En kvinna är knappast fertil längre än 30 år (15-45). Om hon är identisk med den fransosiska konan, som får barn omkring 1657, bör hon ha varit omkring 17 år vid tidpunkten för det oäkta barnet med den gamle kolaren Niclas (le Brun) i Norrköping och då säkert ogift. Tidsmarginalerna är små för att resonemanget ska gå ihop, varför man får vara öppen för att Joris Dubois kan ha varit gift tidigare. Jag vet inte, om mantalslängderna kan ge någon indikation på omgifte. Jag har dåligt med anteckningar över Tunabergs mtl under aktuell tid. Jag får återkomma efter undersökning.




38
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2023-09-19, 20:37 »
Hej igen Jan!

Jag ska försöka besvara dina frågor.
1. Johan Uddar (Oudart) finns som Tabell 23 i NV del II sid 156.
2. Johans far är Jacob Oudart (-1697) som Tabell 22. Jacobs far är troligen Johan Odar (Oudart) som Tabell 18. Om denne skriver jag att "Han har redan på 1640-talet vuxna söner och bör vara jämnårig med Nicolaes (tab 1), kanske är de bröder". Nicolaes är den kolare vid Abbortorp i Tuna, som dör omkring 1656.
3. Ett mycket intressant uppslag, som jag borde ha kommit på själv! Flicknamnet Gertrud är som sagt mycket ovanligt på vallonbarn. När jag besvarade ditt förra inlägg, gjorde jag en sökning i min egen databas för att hitta namnet Gertrud. Och fick hur många träffar som helst. Tyvärr på församlingen Tyska Sankt Gertrud! Så jag gav upp.
Om nu Gertrud Niclasdotter är identisk med den "frantzoos kåna Gertrud som hade födt barn i Mogata sokn ...", så får vi en naturlig förklaring till avsaknaden av barnbarn till Joris Dubois med namnet Gertrud. Hennes oäkta barn med den gifte kolaren Nicolas le Brun hade dragit skam över hennes rykte och namnet Gertrud ville man därför inte ge något av barnbarnen!
4. Namnet Ursilla kan jag inte påminna mig ha stött på i någon vallonfamilj.
5. Din med fet stil skrivna hypotes, att Gertruds oäkta barn kan ha döpts till Per är intressant och kräver en djupdykning i Norrköpings arkivalier omkring 1657. Det är framför allt Norrköpings rådhusrätt och Norrköpings konsistorium, som bör studeras. Jag vet inte i skrivande stund, om dessa arkiv finns bevarade och eventuellt filmade och tillgängliga hos ArkivDigital. Om så inte är fallet, kanske man måste göra ett besök på Landsarkivet i Vadstena. Vi kan ju alltid be om hjälp från den stora allmänheten, dvs landets släktforskare, för att föra utredningen vidare. Det skulle vara utomordentligt intressant, om det finns en utredning på det oäkta barnet. Enkelt hor var någonting man såg allvarligt på under 1600-talet. Dubbelt hor, när alltså båda var gifta, kunde i värsta fall leda till dödsstraff.

Stort tack för ditt inlägg, Jan, hälsar
Kjell

39
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2023-09-18, 15:07 »
Hej Jan!

Svåra frågor du ställer men befogade. Joris Dubois, om vilken jag skriver att hans änka heter Gertrud Niclasdotter (trol Oudart). För den bokstavstroende borde jag nog istället skrivit (möjl Oudart). För det är långt ifrån säkert, att hon tillhör släkten Oudart. Att hon är en Niclasdotter och därmed av vallonsk börd torde däremot vara säkert. Men vilken släkt?
Joris bör ha gift sig omkring 1650 och vuxit upp vid Fada och Nävekvarns bruk, där hans förmodade(!) fader Nicolas Dubois (tab 6) var masmästare mellan 1637-51. Sin livskamrat Gertrud torde han ha lärt känna vid bruket, resonerar jag. När man undersöker vilka valloner med förnamnet Nicolas, som är verksamma under Nävekvarns bruk vid mitten av 1600-talet, så hittar man kolaren Nicolas Oudart. Därav min gissning. Men det finns alternativ. Det vanligaste var, att man gifte sig inom faderns yrkesgrupp, att alltså masmästarsöner gifte sig med masmästardöttrar. Nu är steget mellan kolare och masmästare dock inte alltför långt. Det finns många exempel på en yrkeskarriär från kolare via masugnsarbetare till masmästare.
Om man alltså istället letar efter tänkbara Nicolas masmästare vid bruken i Södermanland, så hittar man släkterna Derheu och Noe. Colas Derheu finner du i NV del I sid 176 och Nicolas Noe i NV del II sid 142.
Förnamnet Gertrud var ovanligt bland vallonflickor. Man kan tycka, att detta namn borde återfinnas framför allt bland Joris Dubois barnbarn. Men jag har inte hittat fler Gertrud, inte heller inom släkterna Oudart, Derheu eller Noe.
Svaret på din fråga blir alltså: Ingen känd koppling mellan Gertrud Nicolasdotter och Johan Oudart.

Hälsningar
Kjell

40
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-08-26, 17:49 »
En rättelse. Tag bort barnet Ebba Charlotta i mitt senaste inlägg. Hon har andra föräldrar.

/K

41
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-08-23, 09:59 »
Hej Jan!

Du frågar efter anor till Johanna Catharina Dubois, gift med Hans Fredrik Malm. Du hittar henne nästan längst ner här. Johan Dubois (1727-98) hittar du i NV del I sid 211 som son i Tabell 54. I boken kan du leta vidare på hennes anor.

Barnbarnsbarn till David Dubois har jag inte hittat några. Kan finnas efter barnbarnet Anna Christina dp 3/6 1718 och gift med inspektor Nils Lundblad 29/3 1741 i Jacob och Johannes.

Tabell 1971

Johan Duboi, son till Gotfred (tab 1921), döps 24/1 1727 i Riddarholms fs i Stockholm. Han blir ägare till Hamburgerbryggerierna och ryttmästare vid borgerskapets kavalleri. Han gifter sig med Sara Helena Radou. De är bosatta i Riddarholms fs. Johan avlider 3/3 1798 i Klara fs och Sara Helena fjorton dagar senare (bou 1798/2:4). Alla barn är födda i Klara.

Barn:   barn      bg 2/6 1752 i Riddarholms fs, dödfött
   Ebba Charlotta   f 13/6 1752, d senast 1798
   Johannes      f 11/6 1753, d senast 1798
   Hindric Gåtfried   f 9/9 1754, d senast 1798
   barn      bg 3/5 1755 i Riddarholms fs
   barn      bg 7/10 1755 i Riddarholms fs
   Anna Helena      f 13/3 1756, d 1806, g m överstelöjtnant Nils Fries 1775
   Judit      f 10/8 1757, d senast 1846, lever ogift 1823
   Hedwig Elisabeth   f 11/4 1760, d senast 1846, g m revisor Lars Johan Grönbom
   Johan Fridric      (tab 1977)
   Sara Catharina   f 6/3 1763, g m brukspatron Lars Hultman i Västervik
   Carl Gustav      f 26/2 1764, d 1767
   Ulrica Eleonora   f 1765, d 1845, g m handelsman Abraham Engel 1790
   Claes Ludwich      f 2/10 1766, d senast 1798
   Jacob Leonard      f 16/4 1768, d 1801 i Stockholm, bryggarlärling 1798,
         bryggare i Riga
   Maria Lowisa      f 3/9 1770, d 1846, ogift
   Gustaf      f 17/10 1774

Tabell 1977

Johan Fridric Dubois, son till Johan (tab 1971), föds 30/6 1761 i Klara fs. Han blir ägare till Hamburgerbryggerierna och liksom sin far ryttmästare vid Borgerskapets kavalleri. Hans hustru heter Anna Catharina Hartman med gifte 1790. Johan Fridric dör 26/2 1811 i Klara och hustrun 1826.

Barn:   Johan Henrik      (tab 1978)
   Johanna Catharina   f 1792, d 1880, g m bryggaren Fredric Malm
   Carolina Magdalena   f 1792, d 1875, g m godsägare Johan Gustaf Sergel

Hälsningar
Kjell

42
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2023-08-14, 18:33 »
Hej Roger!

Tack för telefonsamtalet vi hade för en stund sedan. Jag gör bäst i att redovisa det aktuella utseendet på mina familjetabeller för både Johan Mårtensson Godou och Johan Henriksson Godou. Bortse från tabellnumren.

Johan Mårtensson Godo, son till Mårten (tab 71), döps 17/5 1676 vid Gryts hammar i Svennevad. Han är 1719 bosatt vid Rämninge i Hällestad. Johan blir så småningom mästare vid Lotorp i Risinge och dör där 21/11 1756. Han uppges vara 80 år gammal.

Barn:   Mårten   (1719-86)


Johan Henriksson Godo, trol son till Henrik (tab 501), flyttar omkr 1709 från Bleckbruket i Nora bergslag till Sonstorp i Hällestad med en betydande skuld i bagaget. Han är verksam vid Skönnarbo i Tjällmo 1723-27. Mellan 1731-46 smider Johan Hindrichsson Godo vid Borgårds hammar i Hällestad.

Barn:   Johan   (1709-84)
   Henrik   (c 1711-61)
    Anders   (c 1719-80)
   Anna   f 21/11 1723
   Lisken   f 18/12 1725
   Johanna Greta   f 10/6 1727

Som du ser tror också jag, att din Anders är son till Johan Henriksson Godou. Du ser också, att jag numera tror att det är Johan Mårtensson Godou, som dör vid Lotorp i Risinge 21/11 1756. Eftersom den avlidne bara kallas Johan Godou utan patronymikon kan jag ha fel. Åldersuppgiften 80 år ger dock ett födelseår 1676 och det stämmer in på Johan Mårtensson. För Johan Henriksson Godou har jag inga säkra uppgifter på varken födelse- eller dödsår.

Föreningen för smedsläktsforskning har studerat hammartingsprotokollen bättre än jag och kan eventuellt sitta inne med mer precisa fakta. Att granska mantalslängder för aktuella tidsperioder och socknar kan emellanåt ge klara besked, när både patronymikon och släktnamn står skrivet. Men ofta heter hammarsmeden vid ett visst bruk i området  kanske bara Johan Godo för att några år senare enbart noteras som Johan hammarsmed och då kan det kanske handla om en helt annan släkt.

Som sagt, att säkert särskilja de olika Johan Godo från varandra och få en bild av hur de flyttar mellan olika bruk är en utmaning av rang.

Vänligen
Kjell




43
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-08-10, 17:38 »
Hej Roger!

Nej, flytta inlägg gör Moderator, om hen finner det befogat.

Vänligen
Kjell

45
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-08-09, 16:42 »
Hej Roger och Jan!

De fem senaste inläggen har hamnat under fel rubrik och borde flyttas till Godou. Det är ibland svårt att skilja släkterna åt, eftersom namnen sammanblandas även i källorna. Jag väljer att kommentera här, så får väl Moderator flytta inläggen.

Släkten Godou är knepig att utreda. Det är en av de släkter, där jag haft anledning att göra flest rättelser och kompletteringar jämfört med Nordisk Vallongenealogi. Ändringarna har jag redovisat på min hemsida, som ännu finns läsbar som arkivexemplar http://web.comhem.se/kjelltan/ länk Tillägg NV

Där framgår att barnaskaran för ovannämnde Johan Henriksson Godou ser något annorlunda ut idag. Mårten (1719-86) saknas. Han är numera son till den Johan ni hittar som döpt 17/5 1676 vid Gryts hammar i Svennevad (NV del i sid 266 Tabell 7).

46
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2023-07-23, 16:55 »
Hej!

Jag läser också kirschner, alltså klockare.

47
Hej Jan!

Här kommer ännu ett senkommet svar, det är ju semestertider, på några av dina frågor i inläggen ovan.

Först tack för omplaceringen av Catharina, g m handelsman Lorens Israelsson Gahm.

Punkt 2 i samma inlägg 17/7. Vinskänken Johan Bruun finns på Bild 117, som motsvarar sid 217 i Maria Magdalena vol LIa:1/27. Jag beklagar, att jag i hastigheten skrev sid 117.

En allmän kommentar varför jag flyttade den trol sonen Daniel i NV del I sid 107 Tabell 3. Vanligtvis brukade vallonfamiljernas söner gå vidare i faderns yrke. Men mot slutet av 1600-talet börjar antalet arbetstillfällen på de uppländska bruken minska. Många ynglingar sätts därför i lära inom ett hantverksyrke, vanligtvis vid något skrå i huvudstaden.   Flera blev skomakare, skräddare eller tom guldsmeder. Men att sonen till en hammarsmed skulle välja krögaryrket känns minst sagt långsökt. Därför ser jag det som mycket troligare att Daniel är son till en vinskänk. Då är han redan uppvuxen inom yrkesområdet och fadern har de rätta kontakterna.
Den tidigare placeringen av Daniel har jag aldrig varit bekväm med. Den baserades uteslutande på patronymikon, eftersom jag vid bokens utgivning inte kände till Stockholmssläkterna Brun. Vi får hoppas, att han har hamnat rätt nu.

48
Hej Jan!

Ett senkommet tack för din förnämliga sammanställning över släkterna Brun/le Brun i Stockholm. Efter vad som nu framkommit är det kanske dags för mig att tänka om beträffande den trolige sonen Daniel i NV del I sid 107 Tabell 3. Jag stryker honom helt och placerar honom istället som trolig son till Johan Daniel Bruun (din Tabell 19). Både förnamnet Daniel liksom förekomsten i Stockholm talar för det. Det tycks som om stavningen le Brun ibland används även för den gren i huvudstaden, som har dokumenterat tyskt ursprung. Berörda tabeller (med mina tabellnummer, du får jämföra) skulle då kunna se ut så här:

 Tabell 1001

Mårten Bruhn är handelsman och begravs 20/9 1701 i Maria Magdalena. Han har tysk proveniens. Han gifter sig 30/11 1680 i Tyska Sankta Gertrud med Dorothea Dargemann.

Barn:   Barbro (trol)   g m herrtjänaren Anders Andersson Berg 14/10 1709 i Maria Magdalena
      (hon kallas Barbro Mårtensdotter Le Brun)
   Mårten (trol)   (tab 1002)

Tabell 1002

Mårten (le) Brun, trol son till Mårten (tab 1001), är gardeskarl och senare kommissarie. Han finns i mtl 1705 boende i Bertil Elkermans änkas gård i Maria Magdalena.

Barn:   barn   bg 26/8 1704 i Maria Magdalena (LIa1:55 sid 97)
   barn   bg 13/10 1706 i Maria Magdalena (LIa1:57 sid 143)
   Johan   g m Annica Jonsdotter Lillia 28/4 1728 i Maria Magdalena, kusk
   Catharina   g m handelsman Lorens Israelsson Gahm

Tabell 1011

Johan Daniel(sson) Bruun är bror till Mårten Bruun (tab 1001). År 1675 nämns han som vinskänk i Maria Magdalena (LIa:27 sid 117). Han blir senare inspektor och avlider 6/2 1713 (bou Sth 1713/1:619) och begravs 7/2 1713 i Tyska Sankta Gertrud. Johan Daniels hustru begravs 22/8 1693 i Maria Magdalena. Deras vigsel sker 27/7 1669 i Tyska Sankta Gertrud "Johan Daniel Braun Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Maijn, mit Frau Christina Marskalckia".

Barn:   barn   dödfött 7/5 1670 i Maria Magdalena
   Daniel   (tab 1012)

Tabell 1012   

Daniel Johansson Le Brun, trol son till Johan Daniel (tab 1011), får burskap som krögare i Stockholm 7/4 1704. Han gifter sig med Catharina Hansdotter Richter 26/4 1704 i Nicolai "Borgaren Daniel Johanson Librun dygdesamma P: Catharina Hansdott:r Ricter. Wijnsk:n Michel på Printzen Caverade". Deras barn är födda i Nicolai.

Barn:   Anna Catharina   dp 4/2 1705
   Johan      dp 20/1 1706
   Margareta      dp 7/8 1707

49
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2023-07-13, 16:37 »
Hej igen Eva!

I inlägg på Anbytarforum brukar jag för enkelhets skull ofta referera till mina böcker Nordisk Vallongenealogi (NV). En något utförligare beskrivning får du här:

Åren 1989-92 utkom boken ”Vallonsläkter i Sverige under 1600-talet” i tre delar. Dessa har funnits på de flesta bibliotek och arkiv i Sverige sedan dess. Åren 2012-13 utkom en betydligt kompletterad version, kallad Nordisk Vallongenealogi i två delar.

Detta genealogiska uppslagsverk kan beställas direkt från författaren
Kjell Lindblom
Tel 08-612 26 38

Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I Allard-Guillaume (Stockholm 2012). Boken är inbunden, har 318 sidor i A4-format med drygt 600 familjetabeller för cirka 80 vallonsläkter (ISBN: 978-91-637-0416-1). Boken är slut på förlaget. Inget nytryck kommer att ske.
 
Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del II de Hameaux-Vincent Rafflier (Stockholm 2013). Boken är inbunden, har 318 sidor i A4-format med drygt 600 familjetabeller för cirka 80 vallonsläkter (ISBN: 978-91-637-0417-8). Pris 275:- vid avhämtning.
 
Släkter i del I: Allard, Ambroise Chevais de Montigny, Anjou, Anthoine, Asser le Ganieu, Bailli, Baudou (Baudet), Bayard, Beliere, la Bende, Beneux, Bernail, le Bert, Bertheau, Bevi (Boivi), Billet, Bilock, le Blanc, Blavier, Bomblé, Bonnevier, Bossard, Boudry, Bovin, Brosch, le Brun, Cardon, Carlier, Chevet, le Chotton, Clement Breda, le Clerc, Close, du Clou, Cochard, Cochois, de Coeur, Collinet, le Compte, Cotibi, Courtehou, Couvrel, Crochet, Cudriaux, Dandenel, le Dent, Derheu, Dombret, Doublet, Douhan, Doya, Drougge, Dubois, Durent, Durieu, de l´Espeche, Evrard, Fagot, de Fala, Farke, Fassin, de Fer, Ficqué, Forthomme, Fosti, François, Gagot, Galan, Gelotte, Giel, Giers, Gilbert, Gillet, Godet, Godou, Goffin, le Gouverneur, le Grand, Grandpré, Grell, Grenier (Garney), Grignard, Guillaume

Släkter i del II: de Hameaux, Hardi, Havrenne, Henin, Henrot (Herou), Henvart, Hubert, Hubinet, Johansson, Jonneau, Lagrell le Jalhay, Lalouette, Lamborion, Lemoine, Linot, Lochette, Lucas, Magnette, Le Maigre, Malchair, Malsi, Marlier, Martelleur, Martin, Martinel, Mathieu, Melchior de Manhay, Melot, Michel de Jalhay, Michelet, Michot, Mineur, Monier, de la Montagne, de Morgny, Muskin, de My, de Nis, Noel Doneur (Noé Donay), Nonnet, Oudart, Ouzeaux, Pagard, Paillardel Terneau, Paradis, Parment, Pasar (Poussar), Pecheur, Pepin, Personne, Philip Simon, Pierrou, Piet, Pira, Pistorius de Preez, de Pois, Poncelet, de Pont, Poulain, Pouset, de Pré, de Reniboy, Robert, Robillar, Robinet, Rolant, Rousseau, de Ruar, de Saive, du Sausoy, Savar, Servio, Sporon, le Taillard (Tayard), Thiery Lorain, Tilman, Tissier, Touffar, Tourneur de Moirmon, Touron, de la Va, de Val, de Walck, Waron, Verlaine, Willmot, Vincent Rafflier

50
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2023-07-13, 15:34 »
Hej Eva!

Jag förstår, att du inte hittar Elisabet Franzdotters döduppgift, eftersom min bildhänvisning tydligen avser en äldre(?) uppgift. Rätt hänvisning skall vara Kil KI:2 Bild 1130 sid 215.

Den Frans Fassing du hittat på bild 1440 sid 277 i samma handling avser sonen Frans. Hans familjetabell finns i NV del I sid 230 som Tabell 10 och ser ut så här (med korrigering av bild- och sidangiveler):

Frans Fasin, son till Francois (tab 2), är f c 1646 vid Mora bruk i Dunker, där han också dör 13/12 1668. Enligt Nora dombok 12/10 1666 hinner han emellertid få en oäkta son i Hällefors under sin vistelse hos svågern Daniel Piett vid Ramshyttan. Han har lägrat dennes piga Ingrid Andersdotter. Sakören erlägger han 30/3 1667 (Kil KI:2 bild 1440 sid 277).

Barn u. ä:   son   f 1666 i Hällefors

I texten står det alltså "30: mar: Franz Fassing sakören". Sakören betyder böter, i det här fallet för lägersmålet året före. 

51
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-07-13, 14:00 »
Hej Jan!

Din hypotes känns långsökt. Jag skulle i stället gissa, att hon är första hustru till nedanstående person och som fadder angiven med sin makes släktnamn. Stavningen tyder på det.

Johan de Haan gifter sig med änkan Ingrid Swänsdotter 8/10 1699 i Kungsholms fs. Han är silkesspinnare och kallas holländare.

Barn:   Johan   f 5/3 1697
   Anna Maria   dp 18/11 1700
   Wilhelm   dp 26/2 1702
   Catharina   dp 11/4 1703

52
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-08, 15:17 »
Hej Jan!

Jag tror det är samma person.

53
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-07-01, 08:32 »
Bra gissat, Jan!

Du behöver inte leta vidare i Sankta Gertrud. Jag kan bidraga med vad jag noterat om David.

Tabell 9451

David Deboes får burskap i Stockholm 19/11 1685 enligt Handelskollegiets protokoll. Han sägs vara född i Frankrike och tjänat i Amsterdam för en silkesvävare. Som florvävaren David du Bois med 4 barn förekommer han 8/11 1695 i Stockholms rådhusrätt och magistrats Kriminalprotokoll (AIIa:29). När sonen David döps kallas han fransysk perukmakare. Han begravs 1712 (Maria Magdalena LIa:1/63 sid 41).
  Han är gift med Fransina Fransdotter de Moij 22/10 1684 i Storkyrko fs. David De Boo änka begravs 11/11 1723 i Maria fs.

Barn:   Isaac   dp 22/8 1684 i Tyska Sankta Gertrud
   Magdalena   dp 23/5 1688 i Kungsholm fs
   David   (tab 9501)
   Frans   (tab 9551)

54
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2023-06-28, 08:36 »
Hej Jan!

Lite märkligt. Jag har fått ett mail från Anbytarforum om ditt senaste inlägg under denna rubrik. Men när jag klickar på länken och kommer hit, så ser jag inte inlägget. Eftersom jag kan läsa hela inlägget i mailet, så svarar jag ändå här.

Hjulmakaren George är inte tillhörig släkten Godou. Däremot är födelseuppgiften synnerligen intressant, eftersom den mycket väl kan stämma in på släkten Paillardel. Se NV del II sid 160, tabellerna 2 och 3. George och Jöran är som du vet samma namn.

55
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-06-21, 08:41 »
Hej igen!

Jag har denne kofferdifarare i "Sumpen" bland ännu ej inplacerade medlemmar av släkten Douhan med följande information:

Kofferdifararen Gillius Douhans hustru, Margareta Henriksdotter Heije, dör i mars 1717 i Stockholm. Bouppteckningen (Sth 1723:1522) anger, att mannen nyligen hemkommit ur rysk fångenskap. De saknar bröstarvingar. Gillius gifter om sig 28/12 1727 i Jacob o Johannes med Margareta Erichsdotter. Hon avlider 19/5 1736 (bou Justitiekollegium Förmyndarkammaren 1737 sid 36) som avlidne sjömannen Gillius Duans änka, vilket innebär att Gillius dött någon gång mellan 1727-36.

Eftersom första(?) hustrun dör 1717 kan Gillius inte vara född omkring 1707. Ett födelseår absolut senast 1695 känns säkrare. Kanske du eller någon annan hittar den ledtråd, som kan placera in honom?

56
Hej Jan!

Jag kan bidraga med upplysning om att Anders Bonjer i din not 1) finns som Tabell 25 i NV del I sid 76. Eftersom tabellen numera har tillfogats några rader får du den uppdaterade versionen här:

Anders Bonjer, son till Piere (tab 23), döps 9/7 1693 i Ö-L. Han tar tjänst som musketör vid Livgardet till fot 1714 och erhåller No 80 i Alaric Wachtmeisters kompani. Kompaniet byter namn till Gustaf Gabriel Loodhs kompani och i GMR 1717 anges att han från No 80 avancerar 5/4 1716 till underrotmästare på No 66. I regementets GMR 1721 noteras han död i Uddevalla 18/1 1719. Han uppges under hela sin tjänstgöringstid vara gift. Vigseln sker 19/12 1714 i Svea Livgardes södra bataljons fs med änkan Ingeborg Persdotter Lindegren.

57
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2023-06-10, 19:46 »
Hej Jan!

Det är riktigt, att bokhållaren heter Johan Martinel. Hans hustru nämns här med sin makes släktnamn, men hon heter egentligen Anna (Annica) Catharina Lindman. Du hittar dem i NV del II Tabell 7 sid 96. Bokhållaren är son till Colas Martinelle i Tabell 5 på samma sida. Där framgår också, att bokhållaren har en syster Margareta, som är gift med hammarsmeden Philip Bevi 28/10 1707 i Österlövsta. Denne återfinns i NV del I Tabell 30 sid 52. Notera en rättelse här. Första raden skall lyda "Philip Baevi, son till Charles (tab 39), är döpt 12/12 1680 och blir hammarsmed vid Leufsta bruk ...".

Det finns här en koppling mellan släkterna Bevi och Martinel. Tyvärr hittar jag ingen känd Maria Bevi i kretsen runt dessa Bevi, som skulle kunna vara gift med skräddarmästaren Boman.  Har du någon vigsel- eller åldersuppgift på Boman eller hans hustru? Det skulle underlätta sökandet, om man fick en ungefärlig ålder på dem.

Nästa gång du besöker huvudstaden, Jan, kan du väl ta kontakt med mig på kjelltan43@gmail.com och komma hem till mig. Jag har ännu ett mindre antal ex kvar av NV del II, som du tydligen saknar. Om inte annat är du välkommen på en pratstund och en kopp kaffe. Men hör av dig några dagar i förväg. Sommartid är hustrun och jag på landet emellanåt.

58
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-05-25, 13:46 »
Hej Jan!

Det står laglikmätigt, dvs enligt lag. Du har redan googlat ordet hugsa, som alltså (ålderdomligt) betyder överväga, begrunda.

Det är samme person med lite svävande ålders- och proveniensuppgifter. Det är ganska vanligt, att uppgifter om befolkningen i en stad var mer felaktig än motsvarande för landsbygdens invånare. Man hade helt enkelt bättre koll på sina medmänniskor på landet än i staden. Så är det än i dag.

Jag tackar för den kompletterande informationen ur Handelskollegiet!

59
Inte lätt det här med namnförändringar. I normalfallet brukar skrivningen Bajar vara en förenkling av Bayard. Men inte här, eftersom det inte finns någon känd fader till Jacob med namnet Anders/Andreas Bayard, inte som jag känner till, är kanske bäst att tillägga.

Min slutsats är därför att släktnamnet Bonnevier har förändrats i två steg, först till Bonjär/Bonjer och sedan till Bajar. Tabell 21 på sid 75 ser idag ut så här:

Jacob Andersson Bonjer, son till André (tab 16), är f c 1692. Enligt GMR 1721 för Livgardet till fot har han blivit antagen vid regementet 1712 och den 20/10 1719 transporterats från No 97 till No 67 på Gustaf Gabriel Loodhs kompani i samband med utnämning till rotemästare. Han anges vara gift. Vigseln sker i Svea Livgardes södra bataljons fs 19/10 1712 Gardeskarl Jacob Bonjär och dess fästekvinna Elisabet Eriksdotter.
  I Livgardets GMR 1732 antecknas att Jacob är gammal och får avsked, då 40 år och fortfarande gift. Som proveniens anges Österbotten. Jacob begravs 16/12 1745 i Maria fs. Även barnen är begravda i Maria fs.

Barn:   Margreta      dp 2/7 1713, bg 10/10 1713
   Anders      dp 9/2 1715, bg 29/4 1715
   Elisabet      dp 13/7 1716, d senast 1719
   Peter      dp 18/8 1717, d senast 1724
   Elisabeth Sophia   dp 10/4 1719 i Svea Livgardes norra bataljons fs (modern kallas
         felaktigt Elisabeth Hansdotter)
   Jacob      dp 7/4 1720
   Catharina      f 11/12 1722, bg 24/5 1723
   Petter      f 25/3 1724, bg 10/5 1724
   Elisabeth      f 18/6 1725, bg 26/11 1725
   Johannes      f 2/8 1726, bg 23/10 1726
   Johan      f 20/11 1729, bg 18/3 1733 i Svea Livgardes norra bataljons fs

60
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2023-05-23, 21:20 »
Hej Jan!

Ja, han finns med. Du hittar honom i N V del I sid 183 i Tabell 11. Hans födelseår har jag ingen uppgift på. Hans föräldrar i Tabell 2 får barn mellan 1650-70 och det skulle vara roligt, om Jacobs ungefärliga födelseår kunde hittas i annan GMR eller kyrkobok. Jag gissar, att han är född under 1660-talet för att inte vara för gammal, när han lämnar hammarsmedsyrket och blir soldat. Det sker någon gång mellan 1707-12.

61
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2023-04-26, 14:52 »
Hej Jan!

Snabbsvar. ja. Så här ser min familjetabell för honom ut. Bortse från mina interna tabellnummer. Som du ser kan uppgifterna om barnen behöva kontrolleras.

Claes Bevij, son till Claes (tab 206), döps 12/7 1701 i Ö-L. Han går i lära som murgesäll, flyttar till Stockholm och finns 1740 i kvarteret Trädgården n:r 120 på Ladugårdslandet. Hans hustru heter Catharina (Claesdotter) Dandanel. Claes begravs 6/6 1755 och hustrun 10/1 1769, bägge i Jacob och Johannes, där även barnen är födda och begravna.

Barn:   Johanna Greta   dp 26/10 1734
   Catharina   dp 16/12 1737, bg 30/7 1738
   Claes   dp 20/7 1739, bg 5/1 1743
   Johannes   dp 6/3 1744, bg 25/2 1748
   dotter   bg 6/3 1749

62
Drugge / Drougge / SV: Drugge / Drougge
« skrivet: 2023-03-30, 10:53 »
Hej Lars och Staffan!

Jag ser mig föranlåten att kommentera era inlägg efter att ha länkat in på Helena Bure Wijks hemsida. Det som där står om släkten Drugge/Drougge är förvirrande. I generation II har tillskapats två stycken Johan Drougge (Jean de Drougge) som II:1 ff och II:3 mf, med olika födelseår men bägge döda 1660 i Markebäck! Jag kan inte finna annat än att det är en och samma Johan Drougge.  I hemsidans generation I ser det därför ut, som om två syskon gift sig med varandra. Det var lika otillåtet då som nu.

Helena, om du läser detta, vore jag tacksam att inte bli angiven som referens till uppgifterna på din hemsida. Av det jag skrev om släkten Drougge i boken Vallonsläkter under 1600-talet finns en uppdaterad version i den 2012 utgivna Nordisk Vallongenealogi del I sid 193. Boken finns på de flesta större bibliotek.

Vänligen
Kjell L

63
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-03-21, 14:37 »
Hej Stefan!

Tack så mycket. Smicker kan aldrig bli för grovt!

/Kjell

64
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2023-03-20, 14:51 »
Hej Jan!

Vi är säkert många, som intresserat följer dina funderingar om kopplingar mellan diverse Stockholmssläkter. Vallonsläkterna le Brun och Dubois tillhör definitivt inte de enklare att utreda. Framför allt för den senare släkten har det efter böckernas utgivning 2012-13 tillkommit ett flertal kompletteringar och rättelser. Många hann jag redovisa på min hemsida, innan ComHem lade ner den. En viktig förändring, som berör frågan i ditt inlägg, har kanske inte nått fram till alla.

Vi kan utgå från Tabell 22 i NV del I sid 202. Där upptas fyra barn. Sonen Hindrich dör 7/10 1711 i Hannäs och han är inte identisk med ryttaren Hindrich Dubois, som ju lever 1721. Före Hindrich vill jag tillfoga ett femte barn, en son Collas, som vi kan ge tabellnummer 23A. Denna tabell är identisk med bokens Tabell 3 sid 196, vars första stycke ska lyda som följer
"Collas Collasson Deboe, trol son till Clas (tab 22), är nyanställd körare 1701 och sedan hjulmakare vid Gusums bruk i Ringarum från 1702 fram till sin begravning 2/4 1736. Han uppges då vara 57 år gammal, dvs f c 1679."

Hälsningar
Kjell

65
Komplettering: Följande bou klargör bilden (ArkivDigital Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:26 (1678) Bild: 1780 Sida: 1182).

Den är flera sidor lång, men inte särskilt svårläst.

66
Hej igen Jan!

Elsa och Elisabeth är samma namn, så det talar för ett omgifte. Bou visar ett mycket välbeställt dödsbo. Du kommer säkert att hitta fler kompletteringar vid en fortsatt genomgång av Stockholms bou. Om jag minns rätt, så finns det personregister att söka i, så att man inte behöver bläddra sida för sida.

67
Hej Jan!

Se mitt inlägg 20/11 2022 ovan. Det är Christina, som varit gift med inspektor Hindrich Weber. Hon är änka 1711.

68
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-20, 19:36 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 36 Anders Svensson död 4/2 1774

Anders Svensson ifrån Norrboda war född till werlden år 1706 uti Norrboda, fadren därsamastädes Bonde, i lifstiden ärlige och beskedelige Sven Andersson och modren dygdiga och gudfruktiga hustru Brita Erasmidotter, hwilka sedan de iakttagit den plikt, som efter h. Jesu befallning, åligger alla christeliga föräldrar och haft honom till det h. dopet, ther han want delaktighet uti Christi dyra försoning och erhölt tron på hans namn, upammade honom at någorlunda förstå sin kristendom och lära honom den wäg, som bär til gud genom Christum; ifrån den tiden förblef han ock ständigt hemma hos sina föräldrar och gick dem med wederbörl: lydnad tilhanda. År 1727 d 29 octobr ingick han et kristeligit ägtenskapsförbund med sin nu uti stor sorg efterlåtna Enka, gudfr: och dygdesama h. Brita Andersdotter, med hwilken han uti ägta kärlek samanlefwat uti 47 år och 3 månader, och har herren wälsignadt deras ägtenskap med 9 Barn, 4 söner och 5 döttrar, af hwilka 2:nne söner äro döda och 2 söner och 4 döttrar ännu lefwande. Wår afledne Christendoms Broder har äfwen i sin ungdom haft at fägna sig af en god hälssa och karska krafter, så at han med munterhet kunnat förestå sitt hus och förrätta sina sysslor och det intill år 1772, då han blef angripen af en häftig och hastigt åkomen wärk uti et knä, som så medtog hans wanliga munterhet och hälssa, at han sedermera alt närmare begyntes nalkas till grafwen och sin tilkommande förwandling. Denna sjukdom, som warade till dess lefnads slut, syntes äfwen wäl hafwa blifwit den lia, som döden brukar afskära hans lefnadsträ, sedan den samma steg up uti hans kropp och angrep dess ömmare delar både uti hufwud och krop, hwaraf hans lifs och sinnes krafter blefwo så förswagade att han icke längre förmådde göra motstånd. Emedlertid war han likwäl betängkt på det ena nödiga och lät kalla till sig Prädiko Ämbetet och annamade h. högwärdiga Nattward, sin swaga tro til styrko, och ändtel:n d 4 hujus (febr) stilla och saktel:n afsomnade, sedan han här i werlden hade lefwat uti 68 år.
Votum
I testamente är til kyrkan gifwit 2 daler – fattiga 1 daler

69
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-01-19, 12:48 »
Det enkla svaret är, att det bör ha varit Johan i tabell 13, eftersom han står kvar under Knutby. Men - jag är öppen för att det i 1710 års uppgift faktiskt kan vara Johan tabell 4, eftersom han då dels kallas arrendator och dels saknar hustru. De båda Johan i tabell 4 och 13 är kusiner och kände säkert varandra väl.

Jag har inte efterforskat i mtl hur tidigt Johan tabell 13 kommer till Wattholma bruk. Det kan eventuellt ge ytterligare vägledning?

70
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-18, 19:50 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 35 Karin Andersdotter död 24/11 1772

Karin Andersdotter ifrån Österbyn war född til werlden uti Lund år 1700, af Torparen därstädes – Anders Eliasson och h. Lisa Matsd:r, döpt, rudis a parentibus relicta, tjänte andra ifrån sitt 15:de år til thes hon intet mer orkade, dock med en besynnerlig stadighet och trohet, så at hon en enda gång ömsat tjänsten, 15 år tjänte hon på Färön och sin öfriga lifstid Mats Jansson och dess söner uti Österbyn. haft god hälssa och krafter til sena åldern, men förledit år begynte hon känna en besynnerlig tyngd i hela sin kropp, som juletiden samma år bröt ut i wattusot och swåra wärkar i alla leder, samt swullnade. dödde stilla d 24 Novembr. Sedan hon lefwat uti 72 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 1 daler och til de fattiga 16 öre

71
Guillaume / SV: Guillaume
« skrivet: 2023-01-18, 19:01 »
Hej Jan!

Det är flera Johan Gilljam i omlopp i början på 1700-talet. Uppgifterna från Knutby gäller varken tabell 4 eller 5  i NV utan återfinns i stället under tabell 13. Jag betraktar denne Johan som trolig son till Tussin i tabell 12, eftersom han döper sin äldste son till just Tussin.

72
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-17, 15:56 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Daniel Jansson död 25/6 1772

Daniel Jansson ifrån Långstrand war född til werlden år 1710, af kristel:a föräldrar, fadren torpare Torpare därsamastädes i lifstiden = = Johan Danielsson och modren = = Brita Hansdotter, hwilka befordrade honom til det hel. dopet, men wid tiltagande år underlåto att låta honom lära läsa i bok och förstå sin kristendom. War beständigt hema hos föräldrarna, med hwilkas goda minne han trädde uti Christel: ägtenskap med sin nu efterlefwande Enka Anna Andersdotter med h(wil)ken han lefde tillhopa, if(rå)n d 11 Novembr 1733 til d 25 Junii 1772, och altså inemot 39 år, hafwandes h. wälsignat theras ägtenskap med 6 Barn 3 söner och 3 döttrar, af h(wil)ka alla 3 sönerna och 1 dotter för detta äro döda; men 2 döttrar ännu lefwa. Han har haft at alltid fägna sig af en god hälssa, tils förl: år, då hans lunga begynte wärka, och därmed fortfor til d 25 hujus (Junii) då som sannolikts synes en böld creverade uti hans lungor, hwaraf han genast qwäfdes och gaf up andan, sedan han här i werlden hade lefwat i 62 år.
Votum.
Testam: 1:16 öre

73
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-17, 15:21 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 33 Brita Matsdotter död 22/12 1771

Brita Matsdotter ifrån Söderboda född af Matz Persson och Brita Larsdotter backstufwufolk 1703. gift med krono Båtzmanen Mats Matsson Österberg 1734, med honom ägt 2 Barn en son och en dotter, död d 22 Decembr af magwärk, 68 år gamal.

ArkidDigital Gräsö F:1 Bild 33 Malin Jansdotter död 15/2 1772

Malin Jansdotter ifrån Hacket, född af torparen Jan Andersson och dess hustru Karin Jönsdotter i Måsen 1701. gift med mjölnaren Jöns Staffansson i Kungsg(år)den: och dog ofruktsam och beröfwad sitt förstånd d 15 febr. 70 år gammal.

74
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-16, 21:05 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 32 Malin Ericsdotter död  21/3 1771

Malin Ericsdotter ifrån Öregrund, war född 1710 på Ormö, af Bonden Ibidem et Borg: i Öregrund Eric Hansson Söderman och modren Malin Mattzdotter, ---, tjänte i sin ungdom på Gräsön hos sina syskon Hans Ersson i Ormön, Mats Ersson i Sladdarön och Bryggaren Göran Ericsson, flyttade sedan till Öregrund där tjänte wäl folk, så länge hon orkade, uppehölt sig sedan dels hos sina slägtingar, dels g. bekanta i Öregrund, här t(il)hörig ock dog af bren och bröstwärk d 21 Martii, begrofs i Öregrund på slägtingarnas begäran, för lindrigare omkostnads skull, dog 61 år g.
I testamente til kyrkan 1 daler och till de fattiga 16 öre

75
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-13, 19:34 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 25 Eric Johansson död 24/6 1769

Eric Johansson uti Norrboda var född til werlden därsamastädes af fadren ärlige och Beskedelige Danneman Johan Johansson och Modren gudfruktiga och dygdesama Brita Hansdotter Lång, hvilka icke försummade en så angelägen skyldighet att straxt hava honom genom det heliga döpelsens bad til Herran Jesum och hos honom vinna arfsrett til evigt lif, underviste honom jämväl i tiltagande åren uti de stycker som höra til en sann kristendom och gåfvo honom en kristelig upfostran. Han blef sedermera beständigt vistande hos sina föräldrar, och med deras goda minne begaf sig d 2 Novembr. 1734, uti det h. ägta ståndet med sin nu uti stor sorg qvarlåtna kära maka, gudfruktiga och dygdesama hustru Gunnilla Andersdotter, med hvilken han i sämja och kärlek lefvat tilhopa uti 34 år och 8 månader, under hvilken tid Herren gud välsignat deras ägtenskap med 7 barn, 4 söner och 3 Döttrar, 2 söner äro för detta gångne för sin fader in uti det tysta och 2 söner och döttrarna leva och hjertans sorg sakna sin kära Fader. Vår sälla kristendoms broder har ifrån sin ungdom merendels fått fägna sig af en god hälssa utom det att Han varit besvärad af svaga ögon, men uti innevarande år har Han flera resor haft känning af svår Coliqve, hvilken ock grep honom d 21 Junii så häftigt an, att Han icke längre förmådde uthärda än til d 24 tå han, under hjertelig åkallan hos gud om hjelp uti sin nöd i Herranom afsomnade, sedan han här i verlden lefvat uti 67 år.
Votum
I testamente är til kyrkan gifvit 2 daler och til de fattiga 1 daler koppar(mynt).

76
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-08, 10:55 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Johan Blom död 26/1 1769.

Johan Blom från Malmen war född til werlden år 1702 af ärlige och kristeliga föräldrar, fadren, då warande Torparen och skogswaktaren, Ärlige och Beskedelige Erik Hansson och Modren gudfr. och dygdesama hustru Brita Jansd:r, hwilka hade straxt denna sin af herranom undfångna son til det h. dopet och läto honom blifwa en kr. ledamot uti kristi Samfund äfwen som de anförde honom til dygd och ärbarhet. Blef sedermera antagen til eget Barn af en Åbo på färön, med namn Olof Olsson, med h(wil)ken han efter någon tid flyttade til Upsala, tärest han wistades et år; Men blef sedermera för mellankommande omständigheter nödsakad at antaga sig en Båtsmans Rote uti Walö och Stummelboda By och för h(wil)ken han tjänte kronan uti 32 år, samt bewistade finska Campagnen til sjös uti mycken swårighet och lifsfara åren 1740. 41. 42. 43. År 1753 erhöll han nådigt afsked och för sitt wäl förehållande i kronans tjänst hugnad med nå: gratial til sin död. År 1724 d 22 Novembr. ingick han et kriste(lig)it ägtenskap med Enkan dygde: Kjerstin Tomesdotter if(rå)n Kråkbo, med h(wil)ken han utan wälsignelse af lifzfrukt samanlefde uti 31 ½ år. Hwarpå han åter ingick et kriste: ägta f(ör)bund med sin nu uti sorgen qwarlåtna kära Maka, Brita Gustafsdotter if(rå)n Öregr. år 1757, med h(wil)ken han fört en förnuftig samlefnad uti 11 år och 8 weckor utan at blifwa wälsignad med lifzfrukt. Uti sitt lefwerne har han warit alfwarsam, nökter, ärligt sinnad och fört en gudfruktig umgängelse ib: människor. Sedan han i flera år warit plågad af en tärande och mattande Bröstsjuka, blef han d 17 sistl: Januarii angripen af et häftigt slag, som hade döden med sig i fölge han beredde sig tärföre kristel:n til sin hädanfärd och anammade h. h. nattw: til sin tros styrka och under många h(jär)tel: suckningar stilla afsomnade d 26 Januar. sedan han lefwat uti 67 år.
Votum
I testam: är til kyrkan gif(wi)t 1 daler

77
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-05, 12:57 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 22 Christina Jansdotter död 24/4 1768

Conrad Didrichssons hustru Christina Jansdotter war född till werlden år efter Christi börd 1704 uti februario, i Ånö by och Hökhufud Sochn, af ärlige och kristelige föräldrar; fadren därsammastädes Danneman i lifztiden ärlige och beskedelige Johan Jansson och modren gudfruktiga och dygdesama Christina, genom hwilkas kristeliga försorg hon straxt efter den naturliga födelsen blef befordrad till det h. döpelsens bad och uti det samma renad från sin synd och medfödda orenlighet och Jesu wänner och guds Barn uptagen, dhe gåfwo henne ock en kristelig upfostran och underwisade henne uti de stycken, som pryda en kristen och gjöra he(nn)e till en wärdig inwånare i gudz hus i hans kyrka och församling. Sedan hon under sina föräldrars wård och upsigt hade tilbragt sin första ungdoms tid, begaf hon sig med deras goda minne uti tjänst hos annat ärligt folk och tillbragte sina tjänstår med beröm både på hemorten, som ock uti Stockholm, hwarest hon år 1727 ingick et kristeligit ägtenskap med sin nu i stor sorg qwarlämnade kära man; ärlige och Betrodde Besökaren Conrad Didrichsson, med hwilken hon någon tid efter gjorde en resa till Tyskland och Sachsenland och gjorde tär sine Swärföräldrar och mans slägtingar et kärt besök; och kom året efter åter till Sweriget igen, ifrån hwilken tid de sökte sig boning och hemwist uti Börstills Sochn, hwarest de uppehöllo sig uti 1 ½ år; hwarefter de begåfwo sig till Öregrund, tärest han blef af Wälloflige Tull-Societeten förordnat till stadsens Besökare t(jän)st de blefwo tär wistande uti 14 år. Men år 1743 flyttade hon efter gudz milda skickelse till Kullboda, hwarest hon med sin k: man deltagit uti ljuft och ledt uti 25 år. Hela deras sammanlefnads tid har altså warit 45 (år), under hwilken tidz förlopp the blifwit wälsignade med 8 Barn 4 söner och 4 döttrar, af hwilka 3 döttrar före sin k: moder ingångne uti himmelen, och 4 söner och en dotter ännu lefwa och med tårar betyga saknaden af en huld moder. Wår sälla kristendoms syster har uti flera år warit beswärad med ohälssa, och många krämpor, så at hon sällan förmått at besöka gudz hus; dock såsom trogen maka, så långt hennes krafter och hälssa förmått, skött och wårdat sin ålderstigne och swaga man, fick äfwen den nåden af sin gud at blifwa så munter och rörlig, at hon d 14 Aprilis sistl: förmådde gå up i herrans hus och begå herrans högw: Nattward. Hwarpå herren skickade dödzposten efter henne, i thy hon dagen tärpå häftigt insjuknade och härdade ej längre än till d 24 Ejusdem, då hon stilla i h. insomnade, sedan hon i werlden lefwat uti 64 år och 2 månader.
Votum
I testamentet är till kyrkan gifwit 2 daler och til de fattiga 1 daler

78
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-05, 10:29 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 21 Eric Matsson död 18/3 1768

Eric Matsson i Kowik war född till werlden uti Klåckareboda, fadren war i lifstiden Bonde därsamastädes ärl:e och beskedelige Mats Matsson och modren gudfr. Brita hwilka sedan de genom döpelsen haft honom till sin frälsare och låtit honom blifwa kristen och et gudz Barn, samt widare upfostrat honom så länge at han kunde förtjäna sit bröd, tjänte hos åtskilligt ärligt folk, i synnerhet i Söderboda och Kowik, hwarest han omsider wan den gunst, at han blef (af) då warande Bonden Anders Persson antagen till Måg, hwarpå han d 11 Novembr. 1733 blef gift med sin för detta afledna hustru Margta Andersd:r, w(il)khen han genom döden förlorade d 22 Martii 1765, med henne ägde han 7 Barn 4 söner och 3 döttrar, af hwilka allenast en dotter är död. Har merendels warit frisk och hälssosam, men då han d 18 Martii begaf sig i hafz isen på skälfiske hade han den olyckan at sjukna (sjunka) i hafwet och blef ändtel:n af den då starka kölden och yrwädret samt den långa wägen hem swag och afmattad, at han på denna ohyggeliga och kalla rymdan(?) måste qvittera sitt lif 62 år g.
I testam – 2 daler – 1 daler

79
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-03, 20:59 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 19 Maria Hansdotter död 24/9 1767

Maria Hansdotter från Larsland är född till werlden wid pass 1709, uti danbo by och Walö sochn, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren därsamastädes Bonden i lifstiden ärlige och beskedelige Hans Jansson och modren gudfruktiga Anna Hansdotter, desse kära föräldrarna hade efter den naturliga födelsen denna sin späda dotter straxt till den andeliga genom döpelsens bad; uti hwilket hennes synder blefwo henne aftwagne, tron på h. Jesum och dess själ wärkad, hon uptagen uti guds Barnaskap och Nåde förbund, och sedermera uti dess tilltagande år till någon del underwisad uti sin kristendoms kundskap; tjänte sedermera uti Forsmarks bruk uti 6 år, hwarifrån hon begaf (sig) hit till Gräsö år 1737, hwarest hon samma år d 4 Decem. ingick ett kristeligit ägtenskap med sin för detta afledna man Torparen i lifstiden ärlige och Beskedelige Pehr Simonsson uti Kalfhaga; med hwilken hon uti sämja och kärlek sammanlefde uti 14 år, under hwilken tid herren wälsignade deras ägtenskap med 6 Barn, 3 söner och 3 döttrar, af hwilka 2 söner och 1 dotter äro för sin moder ingångne uti ewigheten och 1 son och 2 döttrar ännu lefwa uti en hjärtel: saknad af sin moders frånfälle. Sedan nu wår sälla döda uti 5 år smakat änkoståndets bitterheter fogade herren det så, at hon 1756 blef å nyo försedd och dess ensama tillstånd afhulpit genom en ny man, jag menar, Torparen uti Larsland ärlige och Beskedelige Måns Månsson, med hwilken hon slöt en kär ägtenskaps förbindelse in Novembr sama år, hwilket ägtenskap efter 11 års förlopp herren åter täcktes genom hennes död uplösa, utan några arfingar. Ty sedan hon d 10 sistl: Septembr sjuknade uti den nu warande swåra sjukdomen, blef hon 5:te dagen därefter så häftigt täraf betagen, at hon blef rörd af slag, och ifrån den stunden merendels mållös och så swag, at hon icke förmådde röra sig, gaf dock med sina täta suckningar tillkänna, huru ifr: hon längtade efter gud och hans nåd genom en sal: död, hwilken ock timade genom gående gudz nåd d 24 Septembr, då hon stilla insomnade, sedan hon här lefwat ungefärl:n i 58 år.
Votum
I testam är gifwit till kyrkan 1 daler – 16 öre kopp:r m(yn)t

80
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-02, 15:47 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 17 Jöns Falk död 2/5 1767

Jöns Falk är född till werlden wid pass 1709 uti Huddunge sochn och Westmanland, fadren Johan Persson Bonde därsamastädes och modren Margta Jönsdotter, han lärde läsa och någorlunda förstå kristendoms stycken, tjänte hos åtskilligt ärligt folk och fick ändtel:n genom håf Jägmästaren Danckwardts befordran blifwa skogswaktare på gräsön, tär han gifte sig 1738 d 9 Aprilis med sin nu efterlåtna änka Karin Svensdotter från Swartbäck, med h(wil)ken han aflat 5 Barn alla söner. Under sitt ägtenskap har han warit en hård man emot sin hustru, starka drycker hans Summum bonum m.m. Han afled efter en för menniskors ögon wacker förberedelse d 2 Maji; Utaf wattusot och kallbrand, sedan han lefwat i 58 år.

Kommentar: Äntligen en person, som inte var ärlig och beskedlig, men så var han ju inte heller född på Gräsö!

81
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2023-01-01, 17:05 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 14 Anders Matsson död 27/12 1766

Anders Matsson ifrån Söderboda är född till werlden därsammastädes 1704 af fadren, ärlige och Beskedelige Bonde Matz Andersson som ännu lefwer och Modren gudfr. och dygdesamma Anna Larsdotter, hwilka om denne sin son straxt boro den kristel: omsorgen at de hade honom till det h. dopet, och lät honom inskrifwas ibland guds Barnas tal, upfostrade och handledde honom äfwen i tilltagande åren så till dygd och ärbarhet, at han warit alltid en hederlig ledamot uti wår församling. 1732 Die Storum (Sanctorum) ingick han ett kristeligit ägtenskap med sin nu i stor sorg qwarhålna kära hustru gudfr. och dygdesama Brita Olsdotter h(wil)ket theras ägtenskap herren hafwer wälsignat med 9 Barn, 3 söner och 6 döttrar, af (hwilka) 2 söner och 4 döttrar äro för sin fader ingångna i himmelen och 1 son samt 2:nne döttrar ännu lefwa, och en kär faders kännbara afgång med Bittra tårar beklaga. Wår sälla kristendoms Broder har större delen af sin lifstid dragits med ohälssa dock så at han likwäl hederligen förestått och styrt sitt hus och besörgt om de sina, men i förledit år wid påsktiden blef han hastigt ansatt af wärkar och qwal uti sin mage, som icke tillstådde honom få njuta sitt lifsuppehälle, hwarföre ej annars kunde wara, än at hans krafter alt mer aftogo, härdade dock ut med sina plågor under ett makalöst tolamod och troget f(ör)bidande af herrans håp, in till d 27 i förl: månad, hwarföre som han förmärkte at denna sjukdomen skulle snart sluta hans dagar, han d 11 i sama månad annammade h. högw. nattward till sin f(rälsa)res styrka och ett fast hopp till den förestående snart infallande dyra hädanfärden och under under trogna och brinnande Böner till gud i herranom stilla insomnade, sedan han här i werlden lefwat 62 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 2 daler och (till de fattiga) 1 daler

82
Hej Jan och god fortsättning på släktforskaråret!

Jag har läst dina funderingar om släkterna Brun/le Brun och har egentligen inga fakta, som kan bekräfta eller verderlägga. Men några synpunkter har jag.
Jag tror inte, att det är klensmeden Johan Guillaume, som begravs i MM 21/7 1682. Om han återvänt till Sverige efter sin resa till Frankrike några år tidigare, varför skulle han söka sig till Stockholm? Alla hans barn har etablerat sig i Skäfthammar, så det är väl i så fall dit han borde ha kommit?
Jag finner det troligare, att det kan vara en engelsman John Gilliam på tillfälligt besök i huvudstaden, handelsman eller skeppare, som avlider och begravs av landsmannen Thomas Kutler.

Även den N Clasdotter, som du tänker dig som dotter till Nicolas Bevi, saknar jag arkivuppgifter på. Därmed inte sagt, att du har fel. Men mer handgripliga indikationer behövs.



83
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-12-19, 16:38 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 14 Brita Olofsdotter död 13/12 1766

Brita Olofsdotter ifrån Sladdarön är född till werlden uti Westabyn och denna församlingen år 1700 af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och Beskedelige Bonden Ibidem Olof Olsson och modren i lifstiden gudfr. och dygdesama Karin Larsdotter, hwilka straxt efter then lekameliga födelsen befordrade henne till den andeliga genom Dopet, och läto henne af herren Jesu inskrifwas i guds Barnas(tal); de anförde henne äfwen uti dess mognare år till dygd och ärbarhet och lärde henne h(wa)d som af en kristelig wandringsman fordras, hwarföre hon ock sedermera med godt loford kunde gå åtskilliga husfäder tillhanda, them hon med sin tiänst tillhanda gick. 1733 d 30 Dec. ingick hon med wederbörandes goda samtycke ett kristeligit ägtenskaps f(ör)bund med sin nu i stor sorg efterlefwande k. man, Ärlige och Beskedelige Bonden Mats Ersson i Sladdarön, med hwilken hon i sämja och kärlek sammanlefwat uti 33 år, och under den tiden blifwit wälsignade med 5 Barn, af hwilka 2 söner och 2 döttrar ännu lefwa och h(jär)tel:n beklaga en kär moders saknad. Wår sälla döda har nu i några år warit plågad af en stadiger ohälssa, dock likwäl så, at hon med all heder förestått sitt hus in till sistledna Jacobs mässo tiden, då herren täcktes hemsöka med den swåra sjukdom som i detta år så allmennast bedröfwat wår församling, ifrån h(wil)ken tid hennes hälssa aldrig kom till någon stadga, utan begynte först mera at efter hand åter aftaga, in till d 13 i denna Dec: månad, då hon efter ett dygns swåra dödsarbete och kristel: f(ör)beredelse i herranom saligen afsomnade, sedan hon här i werlden (lefwat) i 66 år och 4 månader
Votum
I testamentet är till kyrkan gifwit 4 daler och till (de fattiga) 2 daler

84
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-12-19, 15:17 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 14 Karin Andersdotter död 13/11 1766

Karin Andersdotter från Swinktorp är född till werlden 1700 uti Swinktorp af Ärliga och kristeliga föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och Beskedelige Anders Nilsson och modren Karin Olsdotter, hwilka hade henne till h. Jesum genom döpelsens bad och upfödde henne i dygd och h. fruktan, så at hon med godt loford tjänade ärligt folk; men nödgades sedermera för åkommande sjukdom och krasslighet at uppehålla sig allena, tills hon förledet år blef af en tärande sjukdom så swag, at hon behöfde andras ans, blef altså emottagen af sin systers måg Johan Jansson i Swinktorp, som gämte flera anhöriga skötte henne till dess död, som timade d 13 Nov, sedan hon hör lefwat 66 år.
I testam är gifwit till kyrkan 1 daler och till de fattiga 16 öre.

85
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-12-15, 21:27 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 13 Olof Månsson död 27/9 1766

Olof Månsson från Rosendal är född till werden 1707 wid wårfrudagztiden, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och Beskedelige Måns Olsson uti Sundsängen och modren gudfruktiga Brita Larsdotter, hwilka i kraft af Jesu nådes kallelse i ordet, hade denne sin späde son till herran Jesum genom det h. dopet, genom hwars renande och helgande kraft, han twåddes ren från alla sina synder och blef uptagen ibland gudz nåde-Barn, underwisade honom ock i mognare åren uti dess kristendoms delar, at han därföre gorde ett godt besked. Sedan han tilbragt sin Barndom i sina föräldrars hus och med lydne dem tilhanda gådt, begaf sig med deras samtycke at söka sin lycka genom seglation, men sedan han i 2 år smakat det lefwernetz bitterheter, begaf han sig hem igen och efter någon tids förlopp trädde med wederbörandes minne och godtfinnande år 1731 d 24 octobr uti ägtenskap med sin för detta afledna kära hustru i lifstiden gudfr. Margta Persdotter i Lund, med h(wil)ken han uti sämja och kärlek lefde till maji månad 1737, och sålede uti 5 och ½ år; då hon till hans känbara sorg och afsaknad afled uti Barnsäng; Men sedan han såg sig icke kunna blifwa bibehållen utan en trogen wänn och maka som honom i hans näring war behje(lp)lig ingick han sama år d 13 Novembr ett kristeligit ägtenskaps fö(rb)und med sin nu i stor sorg efterlåtna k. hustru gudfr. Brita Andersdotter, med hwilken han samanlefwat uti sämja och kärlek uti 29 år. Begge hans ägtenskap har herren wälsignat med 11 Barn, 4 med det förra och 7 med det sednare. Af de fyra förra, som woro 2 söner och 2 döttrar, lefwer allenast en dotter. Men af de sju sednare, som woro 4 söner och 3 döttrar, lefwa tre söner och 2 döttrar, men öfriga 5, gångna för sin fader till det tysta. Wår afledne Christendoms Broder har ifrån sina yngsta år warit tryckt af en oaflåtelig passion som gort honom hans lif här i werlden nog surt och bittert, dock har han med alt sitt onda warit wid muntert sinne och --- Men den plågan som fölgt honom in i werlden, skyndade honom ock hädan; ty sedan han i sistl:ne Septembr. blef angripen af den tärande och på en tid gångbara sjukdomen, war det lät gordt för döden at öfwermana honom sedan sama plågor med förenad magt grepo honom an. Han befalte därföre sin sak i h. hand, led sin plåga med tolamod in i döden och insomnade d 27 Septembr. sedan han här i werlden lefwat 59 år.
I testamente (är till) kyrkan (gifwit) 1 daler (och till de fattiga) ---

86
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-12-04, 21:04 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 72 Margta Persdotter död 3/4 1765

Margta Persdotter ifrån Stenskär är född till werlden 1704 af ärlige och kristelige föräldrar, fadren Bonde och tolfman uti Kallboda här i församlingen i lifstiden ärlige och Beskedelige Per Persson och modren i lifstiden gudfr: Lena Tomsd:r, hwilke straxt befordrade detta sitt Barn till det hel: dopet, uti hwilket hon war renad ifr:n sin meedfödda orättfärdighet och iklädd kristi rättfärdighets skrud, de lärde henne ock i äldre åren sin kristendom och till dygd och ärbarhet anförde så at hon, så at hon icke allenast kunde gå sina föräldrar tillhanda, utan ock sedermera i flera år med låford tjena ärligt folk i denna församlingen. På sitt 30:de år trädde hon i ägtenskaps förbund med sin efterlefwande mann i sorgen ärlige och Beskedelige Torparen Per Persson uti Stenskjär, hwilken på sama tid blef af Sneflinge hereskap antagen till sama torps brukande, på h(wil)ken de ock wärfde sitt bröd uti 30 år; men med deras flyttning därifrån slutade sig ock deras samanlefnad här i werlden, i det hon ock straxt därpå fick flytta if(rå)n werlden och fara alla werldenes väg. Deras ägtenskap har herren gud wälsignat med 5 Barn, 2 söner och 3 döttrar, af h(wil)ka sönerna äro afsomnade för sin moder, men döttrarna lefwa. Orsaken till hennes död war wattusot, h(wil)ken för någon tid sedan begynte oroa henne; men i förledit år utaf en åkommen häftig sorg, tog så öfwerhanden, at hon sedermera liknat en med sår och wärker belagd Lazarus. Under denna nöden hölt sig till gud sin ende hj(äl)pare med h(jär)tel:a Böner, h(wil)ken ock infant sig med … d 3 denna Aprilis Månad, då hon befalte sin synd i sin h. faders hand och saktel:n insomnade, sedan hon här i werlden lefwat 60 ½  år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 4 daler och till de fattiga 2 daler.

87
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-12-04, 18:50 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 12 Brita Erichsdotter död 28/8 1766

Brita Erichsdotter från Swepholmen är född till werlden 1702 af ärlige och kristeliga föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och beskedelige Erich Sigfridsson och modren gudfruktiga och dygdesama Wallborg, hwilka icke försumade det ena nödiga at hafwa denna sin kära lifsplanta till sin frälssare genom dopet, hwarest hon blef intagen uti Jesu nåderike och inskrifwen ibland guds Barnas tal, lärde henne ock i tilltagande åren sina kristendoms stycken och anförde henne till dygd och ärbarhet; men hade den olyckan at uti späda ungdomsåren förlora igenom döden sin kära moder; men försynen sörgde likwäll så för hennes wäl, at hon dels hos sin kära fader, dels hos annat ärbart folk blef upfostrad och mannawuxen, så at hon och genom sama nådiga försyns skickelse ägde den lyckan at träda 1734 d 26 Novem. uti ett kristeligit ägtenskaps förbund med sin nu uti stor sorg och sjukdom efterlåtne kära mann, Ärlige och Beskedel:e Erich Ersson, med hwilken hon uti ägta kärlek och sämja sammanlefwat uti 31 år och 9 månader, och under deras ägtenskap blifwit wälsignade med 10 Barn, 7 söner och 3 döttrar, af h(wil)ka 3 söner och 1 dotter äro för sin moder afsomnade, men 4 söner och 2 dött:r ännu lefwa, och en kär moders tidiga frånfälle med h(jär)tel:a tårar beklaga. Wår afledna krist. syster har alltid haft at fägna sig af en tämel: god hälssa warit ganska munter och arbetsam, samt hederl:n förestått sitt hus; men d 22 sistl:ne aug. blef hon ganska hastigt och häftigt angripen af den nu gångbara sjukdomen, och ehuru muntra hennes krafter därtill warit, måste hon likwäl gifwa döden wunnit inom 6 dagar i det hennes sansning och mål blef henne beröfwat och dess krafter hastel:n medtagne. Emedlertid hade hon icke försumat at betänka sin dödelighet medan hon förmådde tänka och tala, utan befallade sig i Guds händer, i h(wil)ka ock dess själ, med guds nåd och h(jäl)p, lämnade d 28 sistl: aug, sedan hon här lefwat 64 år.
I testamente är gifwit till kyrkan 2: --- 1 daler

88
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2022-12-01, 18:52 »
Hej Jan!

Jag tror, att ryttaren Hindrich Dubois är samme som sonen Henrich i Tabell 16 Nordisk Vallongenealogi del I sid 200. Han är döpt 10/5 1685 och son till masmästaren Joris Dubois vid Nävekvarns bruk. Hindrich gifter sig 12/7 1708 i Maria fs med Kerstin Pehrsdotter. Observera att det inte är Henrich som dör 20/2 1709 utan hans barn, "Hindrich Debous dito", dito syftande på föregående begravningsnotis, som gäller ett barn. Långt senare, den 26/6 1721, får Hindrich en dotter Brita i Maria fs.

89
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2022-11-30, 18:37 »
Hej Jan!

Jo då, du har rätt. Visst står det Dahlheim även i vigselnotisen. Mannen skrivs däremot Bouset. Fonetiskt ligger b och p så nära uttalsmässigt, att det är svårt höra skillnaden.

Gottfredh Pouset har före sitt giftermål varit inskriven vid Guldsmedsämbetet i Stockholm 31/7 1701 - 23/6 1706. Troligen bor han kvar i huvudstaden fram till giftet 1708.

90
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2022-11-29, 19:49 »
Hej Jan!

Denne Gottfredh Pouset hittar du i Tabell 22 för släkten Pouset som första barnet överst på sid 212 i Nordisk Vallongenealogi del II. Utöver det du nu skriver, är han född vid slutet av 1685, inskriven vid Guldsmedsämbetet i Stockholm 31/7 1701 - 23/6 1706, erhåller bördsbrev på Olands ting 21/5 1700, g m Catharina Dekeheim 25/4 1708 i Riddarholms fs (CEF:1), hustrun begravs 11/5 1708 i Maria Magdalena fs (LIa1 sid 59). Hur det sedan gick för Gottfredh vet jag inte. Kanske dog han i pesten några år senare?

Deras äktenskap blev som man ser rekordkort. Stort tack för kompletteringen!

91
Svår stil, men det står "Hans Persson Bruukz arbetare".

92
Hej Jan!

Det verkar mindre troligt. Paul (tab 22) kan knappast vara far till Hans och Mårten Pålsson. De är snarare jämngamla. Enbart patronymikon räcker inte som koppling. Pål var kanske inte det vanligaste förnamnet vid den här tiden, men ändå alldeles för många som hette så. Paul (tab 22) var dessutom skomakare och troligen redan 1680-81 bosatt i Lummelunda på Gotland.

93
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-20, 19:20 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 7 Michel Ersson död 21/1 1765

Michel Ersson uti Söderboda är född till werlden 1703 uti Börstils Sochn och Bolka By, af ärlige och Christelige föräldrar, fadren Bonde uti bemälte By i lifztiden ärlige och beskedelige Eric Ersson och modren gudfruktiga Brita Ersdotter hwilke denne sin af herranom undfångna straxt hade till sin frälsare Jesum genom det heliga dopet, uti hwilket han blef guds Barn och Jesu Christi ledamot uti hans samfund, lärde honom ock i sina tiltagande år at känna sin frälsare samt dygd och ärlighet, till erkänsla hwaraf han ock gick sina föräldrar med Barnslig lydna tillhanda uti flera år af sin ungdom och sålänge han hemma wistades, gick till deras nöge tilhanda. Men efter tu års tjänande uti Hargbo Sandika trädde han 1740 uti ägtenskap med sin nu qwarlämnade kära hustru dygdiga och gudfruktiga hustru Malin Olofsdotter, med hwilken han i kärlek och sämia samanlefwat uti 24 år, hwilket deras ägtenskap herren gud wälsignat med twenne Barn, som begge äro döttrar och efterlefwande sin fader hjertel:n beklaga hans afgång. Wår Christendoms broder har i flera år warit mycket sjuklig, men dock därhos wist sig ganska tolig, i sitt lefwerne har han warit munter, wänlig och emot sin nästa redelig och upriktig, en fiende utaf oenighet och missförstånd och alltid sökt at afböga det onda; men hans tid war nu snart till ända angripen utaf den sjukdom, som i flera år plågat honom, han uthärdade honom med christeligit tolamod till d 21 Januarii, då han befallade sin själ uti guds hand och sakteligen insomnade, sedan han här i werlden lefwat 61 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 2 daler och till de fattiga 1 daler

94
Hej igen Jan!

Jag uppskattar dina inlägg om befolkningen i Stockholm och eventuella samband med olika vallonsläkter i Stockholm. I första delen av Nordisk Vallongenealogi valde jag, att inte ta med Anthoine (de) Bruyn, eftersom jag betraktar den släkten som mer flamländsk än vallonsk. Detta är vad jag vet om denne Anthoine:

Anthoine Bruyn tjänstgör vid Nyköpingsverken 1638-39. År 1642 gifter han sig med sin första hustru Elisabeth Borgerinck. Hon dör omkr 1651 och några år därefter äktar han Catharina Steenberg.
  Han blir senare faktor på Åkers bruk och dör 1679 med bou i Stockholm (1679:1078). Hans gravhäll ligger framför altaret i Åkers kyrka. Vid dopet av sonen Johans son Johan Anthoni 13/10 1690 i Katarina (CI:4 sid 557) sägs föräldrarna bo i sal: her: Anthoni Bruns huus i stadtzgården.

Barn i 1. giftet:   Elsa   g m Walter von Greigenschildt, generalauditör
   Anton   g m Johanna Uttenhofen

Barn i 2. giftet:   Barbro   d 1721, g1 m kassör Peter Swahn, g2 m bokhållare Johan Norling
   Christina   f c 1659
   Catharina   f c 1661
   Maria   f c 1662
   Johan   f c 1665, arklimästare, g m Christina Helena Benickhausen
   Wellam   f c 1667
   Henrik   f c 1672

Notera också att i Örnbergs Svenska ättartal del XI:110 behandlas släkten de Bruyn med ursprung från Aachen och inkommen till Sverige på 1640-talet. Hoppas detta ger dig några nya infallsvinklar, hälsar

Kjell

95
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-19, 19:34 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 4 Anna Matsdotter död 31/8 1764

Anna Matsdotter ifrån Nässle äng är född til werlden 1701 af ärliga och Christeliga föräldrar fadren war fordom fiskare på Kungsgården ärlige och Beskedelige Mats Larsson och Modren gudfruktiga Lisa Larsdotter. Hos dessa sina föräldrar war hon wistande till sitt 10:de år, då hon måste redan begynna tjena för andra, hwilket ock skedde med allas nöge uti 11 år, tå hon trädde uti ägtenskap med sin för detta afledne man Olof Olsson Norberg, med hwilken hon samanlefde uti 12 år, och under sama tid blefwo wälsignade med 5 Barn, 3 söner och 2 döttrar, af hwilka 2 söner och döttrarna äro för detta afsomnade och en beklaganswärd och eländige son efterlefwer. 1734 måste hon smaka änke-kalken och sedan har hon med mycken bitterhet drukit af denna Bägaren uti 30 år under ömsom ljuft och ledt, … at söndagen d 19 augusti blef hon illa angripen utaf hätsig fråssa, hwilken inom 9 dygn, så afmattade henne, at hon märkte sin sista stund wara när och därföre Christel:n och wackert beredde sig till sin förestående wigtiga resa med Bön ock åkallan samt den h. nattwardens annamande hwarpå hennes förlossning skedde d 31 aug. då hon sacktmodel:n insomnade, sedan hon här i werlden lefwat uti 63 år.

… markerar några ord med svag text i ”hundöra”, som jag inte kan tyda.

96
Hej Jan!

När jag använder orden "möjlig son (dotter) till" för att beskriva ett samband, så avser jag en tänkbar hypotes utan några som helst bevis. Ett uppslag bara. I det aktuella fallet har jag granskat vilka tänkbara fäder, som skulle kunna komma ifråga, tidsmässigt och geografiskt. Och helt enkelt valt den, som verkat mest sannolik. Att det ibland kan behöva omprövas, när nya fakta tillkommer, ser du mycket tydligt i mina tidigare inlägg om Barbro le Brun!

Inte lätt det här med vallonflickors anor!

97
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-16, 19:30 »
Tack för det, Staffan!

Ja, inte blir det lättare när han underlåter att skriva ut diakritiska tecken över a och o. För att hitta rätt betydelse av vissa ord får man prova med både a, å och ä respektive o och ö. En del ord dras ut och blir väldigt långa. Förkortningarna är ett mindre problem. Uppbyggnaden av personalierna har en gemensam struktur med likartat ordval: födelsen, dopet, undervisningen, arbetslivet, giftermålet, barnen och slutligen sjukdom och död. Alla män på Gräsö tycks ha varit ärliga och beskedliga, kvinnorna gudfruktiga och dygdesamma. Jag ser fram mot att hitta någon som "sticker ut".

Nu är alla de som fötts på 1600-talet i Gräsö F:1 redovisade. Jag avser börja om från Bild 1 och ägna mig åt de mellan 1700-1710 födda. De är minst lika många. Tolkningarna kopieras över till Gräsöarkivet av Gräsö hembygdsförening vartefter.

Tjingeling!


98
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-15, 21:36 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 72 Anders Andersson död 20/5 1765

Anders Andersson ifrån Svingtorp är född till werlden 1692 wid pass uti Kallboda af ärlige och kristeliga föräldrar, fadren då wistande i samma By, men sedermera hemansbrukare uti Söderboda i lifstiden ärlige och beskedelige Anders Persson och modren gudfruktiga Brita Persdotter. Dessa hans föräldrar lärde honom i tilltagande åren sine kristendoms stycken och anförde honom eliest till dygd och ärbarhet; hwarföre han ock gick sina föräldrar tillhanda och blef uti deras hus till thes han kunde f(ör)tjäna sig sielf brödet, hwilket han ock såsom tjänare gjorde uti Öhregrund i 3 år. Antog efter den tiden hemansbruket efter sin sal: fader wid Söderboda, hwaruppå han 1714 ingick ett kristeligit ägtenskaps förbund med sin för detta afsomnade kära hustru Malin Andersdotter och wart efter 4 åhr sig omständigheterna så, att han lämnade sitt åboende …

[här slutar eftermälet, eftersom högersidan på Bild 72 överst har rubriken ”Döda på året 1785”. Efter en stunds sökande visar det sig, att fortsättningen återfinns på högersidan av Bild 8. Det lösa bladet Bild 71-72 är alltså felsorterat och skall ligga före Bild 8.]

… hemman uti Söderboda och antog Svingtorpet under gräsö kungsgård, hwarest han hela sin öfriga lefnads tid tilbragt under ömsom ljust och ledt till en tid af 47 år. Uti sitt ägtenskap med sin i lifstiden kära hustru har han blifwit wälsignad med 6 Barn, 2 söner och 4 döttrar, af hwilka 1 son och 1 dotter lefwa och de 4 öfriga för sina k. föräldrar afsomnade. förledit år d 2 Aprilis kallade herren dess hustru genom en salig död ifrån honom, efter hwilken tid han sjelf warit nog krämpig och sjuklig erkannerligen af stenpassion, hwilken ock ju mer och mer tillika med andra flera ålderdoms krämpor lade honom på dödssängen. Wår sälle döde tänkte då genast på det ena nödiga och kallade prädiko-ämbetet till sig och med andakt anammade herrens hög: Nattward före 3 dag påsk, efter hwilken tid han städse hållitz wid sängen och tänkt uppå, huru han wäl måtte kunna skiljas ifrån denna syndfulla werlden, tils herren Jesus omsider nalkades med förlossningen förl:n 20 maji då han stilla insomnade, sedan han här i werlden lefwat 73 år.
Votum
I Testamentet är till kyrkan gifwit 1 daler till de fatt. 16 öre

99
Från Lövsta ting 13-14/3 1674 läser vi att de äldre barnen bevakar sin arvsrätt.
  S:d: afsades att domaren skall wara uppå Bythe mellan Sal. Simon le Bruns Barn sampt theras Moder hust: Jehanna uppå Hillebohls skogen, dock så att Modhren de andheeler hoos sigh behåller, som komma hennes små omyndige Barn till.
  Den 1/7 1674 går ärendet vidare.
  S:d: kärade Johan Ehrsson förswars karl widh Hillebohlet till Lars Olofsson skattebonde ibidem, för det Lars Olofsson utaff hust: Jehanna Claesdotter be:te Johans Swärmodher hade ett Änges stycke utj Böhle Uthiordh igenlöst, som han för detta till hust: Jehanna sampt hennes affledne Man sal: Simon le Brunh för 60 dal:r K:r M:t hafwer bortsållt, begiärandes det Lars eij skulle sålunda det kiöp få Ryggia, som medh ett wälberådt Modh blifwit icke allenast sluttit, men och sädan aff Rätten Confirmerat. Lars Olufsson beropadhe sig uppå wår alldranådigste konungz Placat, som förledne åhr uthgick om skattehemmans förminskandhe uthijordh, huar emoot Johan eij heller omsijder kunde sträfwa. Men förmeente Lars Oloffsson lijkwäl wara plichtig till att refundera den Melioration, som Suärfadren le Brun till att oprödhja och förbättra Marken hade sig bekåstadt.
Resolutio Rätten finner skiäligt att Lars Oloffsson gifwer le Bruns Ärfwingar de resterande 25 d:r k:r M:t effter som theres Moder tillförendhe 35 d:r hade tillställt; trädandes nu straxt sädan till all den andeel som han sig således utj berörde Uthiordh hade affhändt, men huadh widhkommer den refusion för Meliorationen, så ophäfwes den samma emoot den Nytta som sal: le Brun och hans hustru utj 18 åhrs tijdh aff samma Boolände åhrl: utan några uthlagor befinnes hafwa åthniutit.
  S:d:Resolverades att her Assess: Andreas Stiernhöök skall sökja le Bruns Änkja huadh som hennes nu andra Man medh henne blifwit skylldig och således icke hafwa macht att angripa det som Barnen uppå sitt fäderne hoos henne hafwa till att prätendera. fördenskull her Assessorns uthskickadh Anders Sigfridsson tillsagt wart der om wederböranderne låta instemma.
  Och slutligen 1/7 1674
  S:d: Begiärade Lars Joenson utj Larsbo att få ij Böle Uthiordh igenlösa den deel, som han till sal: Simon le Brun hade för 40 d:r K:r M:t försållt:  Simon le Bruns måg Johan Ehrsson sampt hans Suegerska Marije le Brun beropade sig uppå det laga kiöp och fasta som der åkommit ähr.  Men alldenstund det befans Hans K: M:ts Placat lijkmätigt wara, att sådant kiöpes och fastebreff skola förkastas ity må Erich gifwa le Bruns Ärfwingar sina penningar igen och sädan sin Andeel tillträda. dock så att le Bruns Ärfwingar niuta denne stående åhrswext  efter som the der om länge hade hållit. 

100
Hej Jan!

Ja, att Maria le Brun tillhör vallonsläkten kan vi nog anse vara säkert liksom att övriga Brun (utan le) sannolikt har svenskt ursprung. Jag har funderat ett bra tag på de här två flickorna, Maria och Barbro le Bruns bakgrund. I mitt förra inlägg angav jag två alternativ på Barbro le Bruns möjliga farfar. Jag vill nu ompröva detta.

I N V del 1 sid 107 hittar du Simon le Brun i Tabell 6. Denne har kommit till Österby bruk från Liège 22/5 1632 som skogshuggare men arbetar senare som smältare, vilket säkert är hans egentliga yrke. Av hans barn, som du hittar på efterföljande sida, läser man tre stycken födda 1662, 1664 och 1666 liksom en dotter Maria. Med den uppgift du nu lämnar, vill jag identifiera henne med din Maria le Bruun. Jag kan också tänka mig, att ett av de tre icke namngivna barnen kan vara den saknade Mårten, detta med anledning av anknytningen till Stockholm. Även deras bror Pierre (Tabell 7) har vistats i huvudstaden under ett par perioder.

Simon le Bruns hustru heter Jeanne Claesdotter. Jag har grubblat länge över hennes släktnamn utan att komma till något resultat - förrän nu. Som framgår av referaten från Lövsta ting under året 1674 har hon gift om sig. Två av de vuxna döttrarna har blivit oroliga, att deras kommande arvslott kan komma att förskingras i moderns andra gifte, därav rättsprocessen. Modern har flera ännu omyndiga barn från samkullen, däribland troligen Mårten. Men förnamnet Mårten förekommer inte i släkten le Brun utan bör ha kommit in från moderns släkt. Fanns det någon tidig släkt i Lövsta under invandringstiden, i vilken namnet Mårten (Martin) var vanligt. Så långt i tankegången ramlade poletten ner. Kan hon ha hetat Jeanne Claesdotter Bevi? I den släkten var namnet Martin vanligt, dessutom fanns en Nicolas Bevi i Lövsta (N V del 1 sid 44), när Jeanne ingår sitt äktenskap omkring 1643.
Och - kan man tänka sig - även Nicolas Bevi anländer till Sverige med samma transport som Simon le Brun 22/5 1632, dvs Nicolas och Simon var arbetskamrater, bägge inskrivna som skogshuggare men senare smältare! Notera dock, att detta inte är något bevis, men en stark hypotes avseende Jeanne Claesdotters släktnamn.

Jag ska återkomma med referaten från Lövsta ting 1674, även om jag inte tror, att de tillför någon ny uppgift. Försöken att hitta Mårten får fortsätta, troligen finns även han i Stockholm.

 

101
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-11, 21:02 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 63 Johan Andersson död 26/3 1781

Johan Andersson uti Söderboda war född år 1694 uti Söderboda, af ärliga och Christeliga föräldrar, fadren war dhäs Bonde dersamastädes ärlige och Beskedelige Anders Persson Wester och modren ärliga och dygdesama Stina Pehrsdotter, hwilka befordrade denna sin kära son till det h. dopet, uti hwilket han döpt wedergilten och andanom wart delaktiggjord af Xsti dyrt wundna wälgärningar och til guds Barn Barn och h. arfinge upptagen. Sedan han öfwerlefwat sina Barna-år, tjente han någon tid hos Olof Larsson i samma By, under hwilken tid han hade den olyckan att wåldsamel:n tagas utur sin tjenst och såsom Båtsman för Öregrunds stad commenderas till Armeens flotta uti Stockholm, hwarest han casserad för benwärk åter blef lösgifwen och efter hemkomsten åter tjente åtskilliga husbönder på Gräsön till dess han år 1726 d 23 octobr trädde uti et Xstel: ägtenskap med sin för detta af(lid)na – Margta Larsdotter, med hwilken han lefde tillhopa in til d 27 Aug: 1777 och således inemot 51 år, och har herren wälsignat theras ägtenskap med 7 Barn, 3 söner och 4 döt(tra)r, af hwilka allenast 1 son och 1 dotter lefwa och de öfriga afsomnade. Wår afl(id)na Christendoms Broder har warit en from och stilla man som gått sin werld fram med redlighet och ära, hwarföre han ock till belöning af h(erra)nom uppnådde et sällsynt ålders mått. Det är icke utan, att en hög ålder är förknippad med många krämpor och olägenheter, för den bräckel:a kroppshyddan, hwilka äfwen swårl:n tryckte denna hedersmanen; men han fördrog och tolde dem, med et stort tolamod och wäntade under många suckar och Böner till h(erre)n efter förlossningen, hwilken ock inträffade d 26 sistl: Martii, då han matt af lefwande och trött af ålder och många beswär afled i h(erra)nom, sedan han hade lefwat uti 87 år.
Votum
I testamente är til kyrkan gifwit 5 daler 4 öre och til de fattiga 2 daler 8 öre

102
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-11, 13:35 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 62 Margta Pehrsdotter död 16/12 1780

Änkan Margta Pehrsdotter war född till werlden omkring år 1694; af ärliga och Christeliga föräldrar, fadren i lifstiden danneman (Pehr Bengtsson) då hemansbrukare uti Mårdsboda och modren ärliga och sedesama hustru, Karin Olofsdotter, hwilka befordrade denna sin dotter till det heliga dopet, i hwilket hon wart  renad ifrån sina synder delaktig af Xsti rättfärdighet och til guds Nådebarn och arfinge förklarad. Hwarefter hon efter den tidens enfaldighet upfostrades så hon wäl fick lära de slögder som höras till det borgeliga lefwernet, men icke inhämta den kundskap, som höra till tron och det andeliga lifwet. Sedan hon flera år hade såsom tjenande förtjänt sitt bröd bestyrde ock henne en Wän och make nu en man ifrån Calmare Sochn, benämnd Eric Andersson, med hwilken hon kort tid samanlefde. Hwarefter hon begaf sig til Stockholm och någon tid förtjänte sitt bröd med roddarebåt, och när hennes år blefwo flera, att hon ej längre förmådde sköta denna sin handtering, begaf sig åter til Gräsö, hwarest hon uti Måsen wistats och mästadelen lefwat af andras nådebröd. Försynen hade beskärt henne et mycket högt åldersmått, hwilket medförde henne många swårigheter, ibland hwilka den icke war minst, att hon wart aldeles Barn på nytt, att både minne och f(ör)stånd begynte felas henne, hwaraf kom, att hon som eliest warit mån att wara rädd om sitt, innan kort tid förslöste och förskingrade det lilla, som dess aflidna syster efter sig lämnade och obetänksama människor för halfwa wärde til sig beräkte, Uti en lycklig stund kom h:n kom Xsti d 16 dennes och utsläckte dess swaga lifsljus, då hon rörd af slag afled, sedan hon här i werlden lefwat uti 86 år wid pass.
Votum

103
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-07, 14:24 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 57 Anna Pehrsdotter död 11/5 1778

Anna Pehrsdotter ifrån Kallboda war född till werlden år 1690 wid pass uti Sladdarö, fadren i lifstiden Krono Båtsman, ärl:e och Beskedelige Pehr Hansson Frusen och modren Catharina ---, hwilka om denna sin k. dotter buro den wälbetänkta omsorgen, att de befordrade henne till h. Jesum, genom det h. dopet, uti hwilket hon wardt omfamnad med mycken nåd och wälsignelse till sin själ, hennes synder förlåtna med Jesu rättfärdighet omklädd, till gudz Barn och himmelens arfinge uptagen. De lärde ock henne, efter den tidens sätt att läsa i bok och inhämta sina Christendoms stycken, hwilken kundskap hon uti ålderåren genom egen omtanke mer och mer förökade, så att hon både kunde h. wäg och wandrade troliga på honom. Som hennes föräldrar woro fattigt folk, så måste hon straxt i Barnaåren begynna tjäna andra, det hon ock till allas nöje gorde till sitt 34 år, då hon år 1724 den 22 Novembr trädde uti et C(hris)tel: ägtenskap med sin för detta afledne k. man = = Bengt Ersson, hwilken därefter tilträdde Torpet Kyrkled under Söderby Säteri, och wardt under deras kärl:a samanlefnad wälsignad med 4 Barn, 3 s: och 1 dotter, ---
  Sedan hon uti wid pass 20 år hade fått njuta denna sin k. man, wart han på det ömkeligaste sätt henne fråntagen, i det han gick under sig genom isen tillika med 3 andra följeslagare och alla 4 jämerl:n jämmerl:n omkommo, på träsket emellan Kafrö och Söderby. Såsom en full kalk med tårar, wid detta dödzfall blef henne af herranom rä(c)kt, så har den gode guden efter sina heliga och allwisa orsaker altsedan, tid efter annan låtit henne ärfara stora och kännbara sorger. Hon tänkte sig sedermera utaf sina Barn få trösta sig på ålderdomen, men alla blefwo henne genom döden beröfwade, så at hon uti flera år har såsom Barnlös, wärnlös och huslös måst lita näst gud, till andra Christmilda människor. Och som hon war född på Gräsö, så fattade hon ock det förtroende till denna Xstel:a f(ör)samling, att hon här skulle blifwa benäget emottagen och skött på dess höga ålder, hwilket hopp icke heller slog henne fel, hwilket ock, utom flera andras lysande Barmhärtighet wärkl: länder denna f(ör)samlingens ledamöter till en odödel: berömelse på h. Jesu dag. I synnerhet har denna wår sälla döda uti 4 år wistatz på Örsten och 1 år uti Carlboda hos Bonden Pehr Persson, hwilken tillika med sin hustru med sonlig kärlek och omwårdnad skött henne.
  Som hennes fattigdom warit stor och åldren genom många år och sorger beswärlig; så längtade hon h(jär)tel: efter att få wäl dö och skiljas hädan, att hon icke motte blifwa en för tung börda för andra. Den som wille se en rätt andäktig och ifrig guds tilbedjare, behöfde intet mer, än stå wid hennes säng och höra hwad brinnande Böner och andakt hos denna qwinnan war. Ändtel:n kom herren gud med den hjelp hon länge anropat och öpnade henne porten till sina härlighet, på hwilken hon så länge klappat; ty sedan hon i några dagar känt sig illa sjuk i sin af ålder mattade kropp, fick hon d 11 hujus (maji) gladel:n insomna och gå till sin så länge efterlängtade hwila, sedan hon här i werlden lefwat uti 88 år.
Votum

104
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-05, 19:36 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 52 Margta Larsdotter död 27/8 1776

Margta Larsdotter från Söderboda war född till werlden uti Norrboda by år 1699, af ärliga och Christeliga föräldrar, fadren därstädes hemansbrukare, i lifstiden ärlige och Beskedelige Lars Månsson och modren ärl:a och dygdesama Brita hwilka befordrade denna sin kära dotter till h. Jesum genom det h. dopet, i hwilket hon wart begåfwad med tron på Jesu namn iklädd hans rättfärdighet och till et guds Barn och arfinge uptagen, upfödde henne äfwen uti Christel:a dygder och de stycken, som hennes kön anstå kunde. Hon blef ock ständigt i sina föräldrars hus och gick dem med lydnad tilhanda, in till sitt 27 år, då hon år 1726 d 23 octobr. trädde uti et Christel: ägta förbund med sin nu uti sorgen och en hög ålder qwarlåtne k. man, Bonden ärlige och Beskedelige Johan Andersson, med hwilken hon uti kärl: samanlefwat uti 50 år och 10 månader och har Herren wälsignat deras ägtenskap med 7 Barn, 3 s. och 4 döttrar, af hwilka 2 söner och 3 döttrar före sin moder äro afsomnade, och 1 son samt 1 dotter lefwa, hwilka i dag med tårar fuktat sin moders stoft och till grafwen beledsagat. Beträffande wår Christendoms systers lefnadsomständigheter, så har hon ifr: yngre åren till sena åldren haft en någorlunda god hälssa, men uti 10 års tid warit mycket krämpig och sjukl: in till slutet af sin lefnad, hwilket hennes elände ännu mer förökades, genom et olyck: fall i försommars, hwilket förorsakade henne en swår wärk i hela kropp(en) och oförmögenhet att kunna bruka sina fötter, utan har sedermera måst lyftas och bäras af andra, hwartill ännu kom en annan mattande plåga, som skyndade på dess lifstid. Hon åkallade gud om hjelp i denna nöden och om en nådig förlossning, som ock inföll till hennes förmon d 27 i förl: månad (aug:), då hon stilla afsomnade, sedan hon här lefwat 78 år.
Votum
I testamente är til kyrkan gif(w)it 2 daler och til de fattiga 1 daler

105
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-04, 21:02 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Margaretha Ericsdotter död 1/10 1775

Margaretha Ericsdotter war född till werlden uti Häfrö Sochn och Bredsunds By d 24 Junii 1694, af ärliga och christeliga föräldrar, Fadren därsamastädes Bonde i lifstiden ärlige och Beskedelige Erich Andersson och modren = = Anna Christoffersdotter, hwilka efter denna sin kära dotters naturliga födelse, befordrade henne straxt till den andeliga genom det h. dopet, uti hwilket hon blef rättfärdigad ifrån synden, iklädd Xsti rättfärdighet och till guds Barn uptagen, the lärde henne ock uti tiltagande åren sin Christendom, så att hon icke allenast kunde wäl läsa i bok, utan ock göra ett wackert besked för de stycken, som pryda en kristen uti lära och lefwerne. När dessa sina k. föräldrar blef hon ock ständigt wistande och dem med Barnslig lydnad och wördnad tilhanda gick. På sitt 27 ålders år eller 1721 trädde hon uti ett Christeligit ägtenskap med sin för detta aflidne kära man, i lifstiden ärlige och beskedelige Bonde Olof Matsson, med hwilken hon uti kärlek och godt förtroende lefde tilhopa uti 42 år, under hwilken tid deras ägtenskap blef af herranom wälsignadt med 10 Barn, 6 söner och 4 döttrar, af hwilka 4 söner och 3 döttrar äro i sin Barndom afsomnade; men 2 söner och 1 dotter ännu lefwa och hafwa på denna dagen med tårar beledsagadt sin moders lekamen till dess hwilokammare. Hwad wår saliga dödas wistande under sin wandel på wår tåredal, angår, så war hon uti 7 år på Meisholma och sederm(er)a uti Norrboda uti 38 år, under hwilken tid hon fått röna många herrans wälgärningar och underliga förelser, samt blandning af ljuft och ledt, som gud inskänker alla sina på werlden wandrande Barn. År 1763 d 20 Aprilis måste hon se sin kära man genom en oförmodad död ryckas ifrån sin sida, och gå neder i jordenes mörka sköte, har således lefwadt uti Enko-stånd uti 12 och inemot ett halft år. hafwandes under den tiden gifwit de wackraste bewis af Christeligit tolamod, samt en stilla och saktmodig lefnad; ty wår sälla döda war ute ibland de qwinnor, som mycket storma och bullra i werlden, låta tungan och begärelsen tagel(igen) fått fara fram såsom en eld, som förtärer alt och såsom en flod, som öfwerswimmar alt; utan hon styrde sina tankar, sinnen och affecten med nådenes fruktan och hölt för sin största ära och berömelse att uti enfällighet och guds wisdom wandra på werldene. Därföre bekänte ock gud tilbakas med ett roligt och stilla lefwerne samt en god hälssa in till sednaste åldren. Hon hade ännu på 80:de år den lyckan, att kunna gå på sina fötter och göra sina sysslor, men för et år 1774 d 19 Novembr: wardt hon, som sannolikt synes, rörd af slag uti högra sidan, efter hwilken tid hon wardt så swag och kraftlös, att hon måste bäras, wändas och ledas af andras händer, hwartill kom äfwen d 29 Julii h. ai en swår och wåldsam upkastning, så att hon als intet fick njuta af den föda, som hon förtärde uti 9 weckors tid. Therföre kunde icke heller annars wara, än att alla hennes krafter skulle förswinna och hennes dödsstund alt närmare nalkas. Men under all denna wedermödan bewiste hon dock ett förtreffel: tolamod, knorrade aldrig öfwer bördan, utan f(ör)bidade i stillhet sin förlossning, hwilken ock uti behagelig stund wederfors henne natten emellan d 30 Sept: och 1 Octobr, då hon, försont med sin gud, förlikt med sin nästa och förnögd med sig sielf, stilla och saktmodeligen insomnade, sedan hon under hwarjehanda lyckans omskiften, samt ombyten af ljuft och ledt hade här i werlden räknadt sina dagar till en ålder af 81 år och 4 månader
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 2 daler och til de fattiga 1 daler

Kommentar: h. ai är förkortning för latinska hujus anni = i detta år

106
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-02, 20:40 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 37 Måns Larsson död 3/5 1774

Måns Larsson ifrån Norrboda war född till werlden ibidem wid pass år 1695, af ärliga och Christeliga föräldrar, fadren i lifstiden Bonde därsamastädes ärlige och Beskedelige Lars Månsson och modren gudfruktiga och dygdesama Brita Hansdotter, hwilka straxt efter undfåendet af denna sonen, i akt togo det nödiga med honom och befordrade honom till det h. dopet, uti hwilket han blef uptagen i guds Barnas tal och till Jesu medarfinge gord, lärde honom ock äfwen den tidens sätt de stycken, som höra till guds kännedom och Christendom, hos dessa sina kära föräldrar war han äfwenwäl ständigt i wistande, med hwilkas goda minne han ingick uti ett kristeligit ägtenskap med sin nu uti sorgen efterlefwande kära hustru, gudfruktiga och dygdesama hustru Anna Persdotter, D(he)n 1 Januarii 1721, med hwilken han uti ägta tro och kärlek sammanlefwat uti 53 år och 4 månader, och har herren wälsignat deras ägtenskap med 6 Barn, 3 söner och 3 döttrar, af hwilka 1 son och 1 dotter uti sin späda Barndom, med döden afgått och de 4 öfriga ännu lefwa, och med h(wil)kas sorg beledsagadt sin hulda fader på denna dagen til sin graf. Wår sälla döde har uti sin wälmagt och in till sena åldren haft at fägna sig af en god hälssa, så at han med munterhet kunnat sköta sina sysslor. Men sedan han för 5 år sedan hade den olyckan, att gjöra ett farligit fall uti sin wäderqwarn; så fick hans hälssa en swår stöt, så at han altsedan klagat öfwer swår hwärk uti sin kropp och dofwent eller lamhet uti sina leder. Men som åldren tillika ju mer och mer förswagade hans krafter och det förra onda gåf honom så smärtfulla känningar i hans kropp, så war ej underligit, at hans kropps hydda wart så bristfällig och lutande och at den, ju mer och nalkades till sitt fall. Han lades således neder på sin sotesäng för något mer än månad sedan, då hans swaghet wardt så stor, at hwarken hans lemmar eller sinnen kunde mer gjöra sin tjänst. Emedlertid och som han långt för detta hade märkt, at han hunnit till sitt mål och grafwen war för handen, underlät han icke, at hjärtel:n sucka och bedja till sin gud, om en nådig förlossning ifrån detta sitt elände äfwensom han ock, icke långt förrut till sin tros styrka och närmare förening med sin frälsare annammade h. Jesu h. Nattward, hwilken han, h(wil)kens Bön och trängtan den goda guden nådel:n hörde, då han d 3 thennes (Maji) stilla afled och insomnade, sedan han här i werlden hade lefwat uti 79 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 2 daler och till de fattiga 1 daler

Kommentar: Ordet dofwent torde vara ett substantiv av adjektivet duven (i dåligt tillstånd, dåsig, olustig enl SAOL).

107
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-11-01, 09:55 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 31 Karin Hansdotter död omkring 12/2 1771

Karin Hansdotter från Långstrand  war född till werlden år 1699, af ärliga och kristel:a föräldrar, fadren fordom torpare på Lilla Höklyket, i lifstiden ärlige och beskedelige Hans Matson och modren gudfruktiga och dygdesama hustru Karin Sigfridsd(otte)r, hwilka icke försummade at straxt efter denna k. dottrens undfående, at hafwa henne till det heliga dopet och låta henne af frälsaren Jesu renas genom döpelsens bad if(rå)n sina medfödda orenligheter och uptagas i de heligas tal i Guds församling; efter den fostrade wår sälla döda sig wäl och wäxte til i wisdom, ålder och nåd för gud och människor. De läto henne blifwa wäl underwisad uti sin kristendoms stycken, at hon förstod hwad hopp gud hade kallat till; men hon hade then olyckan, at hon redan på sitt 11:te år måste se sina kära föräldrar bortryckas genom den år 1710 grasserande pesten: men herren, som wakar öfwer de sina och förer dem underliga, styrde hennes wägar så, at han bewekte andra kristmilda människor at wårda sig om henne til thes hon sielf kunde förtjäna sig brödet, hwilket sätt hon tilbragte sin ungdom med åtskilliga årliga husfäders tjänande, tils hon på 28 år efter guds försyns wägar, ingick uti et kristeligit ägtenskaps f(ör)bund med sin för detta afledna kära man, Johan Jansson if(rå)n Norrboda, h(wil)ket skedde d 26 Novembr. 1727, med h(wil)ken hon uti sämja och kärlek samanlefde uti 43 år, på 2 månader när, och h(wil)ket deras ägtenskap h. gud wälsignat med 8 Barn, 3 söner och 5 döttrar, af h(wil)ka alla sönerna och 2 döttrar ännu lefwa och 3 döttrar äro för dätta afsomnade. Förledit år d 12 Septembris blef hennes kära man igenom döden från henne kallad och fick hon således efter 5 månaders förlopp göra honom följe in uti den nya himmelen och kom henne denna kallelsen så mycket angenemare före, som hon nu mera af ålder, många krämpor och beswär icke mera orkade lefwa utan måste tilstå, at werlden och hennes ålderdoms dagar behagade henne intet. Hon hade i flera år warit beswärad med rosfebrar, som illa sårat hennes ben; men när herren behagade låta hennes timglas tömmas, helade han hennes skador til kroppen, men lät tillika döden med sin hwassa lie afskära hennes lifsträd för h(wil)ket dödliga hugg hon så mycket mindre fruktade, som hon wiste att däruppå en ewig hwila följa skulle. Hwarföre hon ock hade befalt, at hennes likkista skulle wara i beredskap så som den sista Boningen i hwilken hon hwila sina trötta Ben, hwilken hwila i en lyckel: stund infant sig, sedan hon befalt sin själ i sin frälsares händer och hade lefwat uti 72 år.
Votum
I testamentet är til kyrkan gifwit 1 daler och till de fatt: 16 öre

108
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-31, 15:13 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 31 Johan Matsson död 17/12 1770

Johan Matsson från Söderboda war född til werlden 1697 uti Klockareboda, i denna församl; fadren där samastädes Bonde i lifstiden ärlige och Beskedelige Mats Person och modren gudfrucktiga och dygdesama Anna hwilka efter frälsarens Jesu befallning, straxt befordrade denna sin k. son til det h. dopet, dhär han fick deltaga uti Jesu Ch(ris)ti dyrt förwärfwade wälgärningar och ib(land) guds Barn uptagen; Sedan han allenast uti 12 år fått lefwa under sina föräldrars wård, måste han blifwa andras tjänare och förtjäna sitt Bröd med den tjänst han åstadkomma kunde, hwilket han med allas nöje gorde så wäl uti denna församling som uti Hargs och Börstils sochnar. Blef ändteligen krono Båtsman för Sandby Rote uti Hökhufud Rote, för hwilken han tjänte uti 30 år, dock bodde han i nästan densama tid på gräsö och förestod torpet Måsen under Kungzgården, undantagen då han war commenderad till örlogs och wistades på Riksens krigsflotta, där han utstod många farligheter och beswär. År 1724 ingick han första gången et kristeligit ägtenskap med sin för detta afsomnade k. hustru, i lifstiden gudfruktiga och dygdesama hustru Anna Stafansdotter med h(wil)ken han uti sämja och kärlek samanlefde uti 35 år och hwilket deras ägtenskap h. gud wälsignade med 7 Barn, 5 söner och 2 döttrar, af hwilka en son i Barndom med döden och 6 Barn, 4 söner och 2 döttrar ännu lefwa. År 1766 uti Dec: månad trädde han andra gången uti et kriste: ägtenskap med sin nu uti sorgen efterlefwande k. hustru, gudfruktiga och dygdesamma Malin Matsdotter, med h(wil)ken han lefwat uti sämja och kär(lek) uti 4 år, utan lifsfrukt. Wår sälla döda har gemenligen haft at fägna sig af en tämmel: god hälssa, undantagno, då han war stadd på Riksens krigsflotta, då han blef angripen af den swåra fältsjukan och berättade sig hafwa i dät tilståndet hafr warit omgifwen med åtskilliga döda kroppar, som uti sama sjukdom wid hans sida aflidit. Men sedan han fick lefwa i sin frihet och komma till någon ro efter den beswär(lig)a krigstjänsten, så har han warit begåfwad med en god hälssa til dess för halftannat år sedan, tå tiden gaf honom på handen med en swår magwärk och matleda, som ju mer och mer tiltog och afmattade honom. Och som han förmärkte at densama så tiltog at döden närmare och närmare nalkade sig kallade han till sig prädiko-ämbetet, och anamade i troen h. högw: Nattward, samt under innerl: anropande af guds hjelp och nådiga förlossning afled i stillhet d 17 i denna månad (Decembr) sedan han här hade lefwat uti 73 e(lle)r 74 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 1 daler och til de fatt: 16 öre

109
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-29, 20:50 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 28 Johan Jansson död 12/9 1770

Johan Jansson ifrån Långstrand war född till denna werlden och Norrboda år efter Kristi börd 1699 af ärlige och kristelige föräldrar, fadren war Bonden ärlige och Wälförståndige danneman Johan Jansson därsamastädes och modren gudfruktiga och dygdesama hustru Karin Hansdotter, hwilka icke förgäto en så angelägen plikt, som frälsaren åla(la)gt alla kristeliga föräldrar uti Marc:10, 6, utan hade straxt efter den naturliga födelsen denna kära sonen til Jesum genom det h. döpelsens Bad, hwarest han igenom traktan och andanom blef född på nytt, ikledd Jesu kristi rättfärdighets skrud, och uptagen til guds nåde-Barn och en helig ledamot i kristi nåderike, the lärde honom äfwen wäl i tiltagande åren at wackert inhämta sin kristendoms kundskap, i det de några år höllo honom uti Schola til tacksamhet hwaraf han ock tilbaka gick sina föräldrar med Barnslig lydna tilhanda och blef beständig hos them wistande til theras död. År 1727 d 26 Novembr. ingick han et kristel: ägtenskaps f(ör)bund med sin nu i sorgen qwarlåtna änka, gudfruktiga och dygdesama hustru Karin Hansdotter med hwilken han uti sämja och kärlek lefwat tilhopa i 43 år, under hwilken tid herren har wälsignat deras ägtenskap med 8 Barn 3 söner och 5 döttrar, af hwilka alla sönerna ännu lefwa tillika med 2 döttrar, men 3 döttrar äro för sin fader ingångna i det tysta. Han har städse från sin födelse warit wistande uti Norrboda och där med hemansbruk ärligen närt sig uti 40 år. Men gorde förleden wåras sällskap med sin son ärlige och Beskedelige torparen Hans Jansson til Långstrand, hwarest han ock slöt sina dagar. Wår saliga kristendoms Broder war af många arbeten, mödor och Beswär nu så utmattad, at han icke mer förmådde lefwa, erkannerl:n beklagade han sin hälssa hafwa blifwit ganska mycket förstörd ell(er) medtagen af den olyckeliga resan i Pak-Isen år 1743, då han snart i 3 dagars tid tillika med sina följeslagare måste under Bar himmel i wilda hafwet utstå den häftigaste köld i ånger och dödsfruktan; Emedlertid fick han likwäl täraf så mycket mera til lycka at prisa sin h. fader för hans underliga förelser och nådiga förlossningar och fick omsider såsom mätt af lefwande, utmattad af ålderdom och beswär taga et saligt afsked if(rå)n denna mödosama werlden d 12 hujus (Septem) då hans rätta förlossning inföll, then han länge efterlängtat, och efter 4 dagars sjukdom, under gudz hjelp, trägna åkallande, uti stillhet antwardade sin siäl uti guds hand och sal:n skildes hädan, sedan han här i werlden hade lefwat i 71 år.
Votum
I testamente är til kyrkan gifwit 1 daler – 16 öre.

110
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-28, 22:00 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 27 Catharina Ericsdotter död 6/2 1770

Catharina Ericsdotter ifrån Bjurön war född til werlden in Septembri 1696, uti Öregrund, af ärlige och kristeliga föräldrar, fadren därsamastädes Borgaren, i lifstiden ärborne och aktade Eric Hansson Söderman och modren gudfruktiga och dygdesama hustru Malena Matzdotter Id, hwilka såsom kristeliga föräldrar ägnar, straxt efter denna sin k. dotters naturliga födelse, befordrade henne til den andeliga genom thet heliga dopet, uti hwilket hon blef renad från alla sina synder och uptagen bland guds barnas tal, de lärde henne ock i dess tiltagande år läsa i bok och förstå sin kristendoms hufwuddelar, hwarefter hon förblef hos sina föräldrar och gick dem med barnslig lydnad til handa, til thes hon med Wederbörandes goda minne ingick et kriste: ägtenskaps f(ör)bund d 24 Nov. 1722 med sin i lifstiden högtälskade man, ärlige och Beskedelige Göran Ersson uti Bjurön, med hwilken hon uti kärlek och kristel(lig)it upförande lefde tilhopa uti 33 år in til d 8 Aprilis 1755, tå hon måste sakna denna sin kära man wid sin sida, och altså lefwat i 15 år uti änkostånd. Med merbemälte sin kära man har hon blifwit wälsignad med 10 Barn, 7 söner och 3 döt: af hwilka alla 7 sönerna och 2 döttrar genom döden gått för sin kära moder in uti det förgängeliga och allenast en dotter öfwerlefwer, som henne til grafwen med bittra tårar beledsagat. Wår saliga döda har warit en rätt Naemi, hwilken wäl i förstone fick fägna sig öfwer en god man och många wälartade Barn, men herren tog hennes man och nästan alla hennes Barn ifrån henne och dess utom dess hälssa, at hon måste slutel: måste säga: Herren gaf och herren tog: men öfwer alt detta lät hon icke märka den minsta otolighet, utan drog sitt kors med tolamod och tackade sin gud. Äfwensom ock i hela sin lefnad låtit påskina et toligt och undergifwit sinne för gud och förbidat i stillhet efter gud och hans kallelses stund at få skiljas hädan och samlas til sina fäder och wara med kristi, h(wil)ket war hennes ständiga längtan. År 1764 Bröts hennes ena ben, genom et olykel: fall så at hon sedan icke kunnat gå på sina fötter, under h(wil)ken plåga hon måste se sina 2 hederliga söner Eric och Matz genom döden ryckas ifrån hennes ögon. Så at hennes werld warit henne en rätt sorgedal, en plågeort, så at hon innerl:n längtade at wäl få skiljas hädan och gifwa werlden goddag, som henne så många sorge-bägare tilskänkt hade: hon har ock nu wunnit sin önskan och hunnit sitt mål, hennes nöd och Jämer har nu fått en ända, och hon nu med glädje omfamna sina kära wänner och här saknade Barn in för thronen och instämma til guds pris: herren har nu låtit mig förgäta min olycka. Hennes förlossnings stund timade d 6 sistl: februari; då hon mätt (af) ålder, trött af sorger nöd och sjukdom gick til sin ro och antwardade sin själ uti sin h. faders händer, sedan hon hade här lefwat i 73 år och 5 månader
Votum
I testamentet är til kyrkan gifwit 2 daler och – 1 daler

111
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-28, 20:09 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 27 Anna Andersdotter död 7/11 1769

Anna ifrån Wästermörtarö war född til werlden wid pass år efter Christi födelse 1689, uppå Raggarö i Börstils sochn, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren därsamastädes Bonden ärlige och Beskedelige Anders Matsson och modren gudfr: Cherstin Olsd:r, hwilka befordrade henne til det h. dopet, i hwilket hon blef uptagen i gudz kyrka och församl: och til ett gudz nåde-barn förklarad. Icke långt efter miste hon genom döden sin kära Moder, hwarefter hon war sin fader följacktig til Söderön, tär han tog sitt hemwist i Ingridsbol, tär hon ingick et kriste: ägtenskap med Båtzmannen för Nolsteby rote, Eric Wåghals, med h(wil)ken hon aflade tilsamans 7 barn, 5 söner och 2 döttrar, af hwilka 1 son och 1 dotter lefwa och 4 söner och 1 dotter äro afsomnade. År 1737 miste hon genom döden sin k. man, så at hon lefwat i änko-stånd i 32 år, 12 år på Söderön och 20 år hos sin son Hans Ersson i Westermörtarö, och alltid stält sig ärligen och kristel:n emot alla, men warit ganska torftig och i många år warit plågad af giktwärkar. Ändtel:n nalkades hennes förlossning, efter h(wil)ken hon länge längtat, då hon d 7 Novembr. stilla i h. afsomnade, sedan hon lefwat i 80 år.
Votum
I testamente är til kyrkan givit 1 daler och til de fatt. 16 öre

112
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-24, 19:28 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 26 Margta Matzdotter död 11/7 1768

Margta Matzdotter war född till werlden ungefär år 1690 af ärliga och kristel: föräldrar, fadren ärlige och Beskedelige Bonden Matz Olsson på Ormön och modren Gudfruktiga och dygdesama hustru Brita Hansdotter, hwilka hade denna sin och gudi undfångna dotter straxt til h. Jesum, genom dopet, gåfwo henne sedan en kristelig upfostran till thess hon blef så stor at hon kunde tjäna för sitt bröd, hwilket hon hos åtskilligt ärligt folck till 1732 tå hon på sitt 42 ålders år ingick ett kristel: ägta förbund med Bonden Hans Olsson uti Norrboda, med h(wil)ken hon lefde tilsammans uti 7 år och under den tiden blefwo wälsignade med en son, som straxt efter födelsen afsomnade. Sedan hennes man 1739 d 11 Martii olyckel:n drunknat har hon altsedan lefwat i stor fattigdom och icke en gång ägt eget tak at bo under, utan måst lefwa på andras nåd i deras hyddor, och nu uti flera år warit af ålderdom och sjukdomar ganska eländig, hafwandes hon uti flera år bodt i bakhus och tär niutit andras wård och uppehälle af församlingen. Andra Böndagen blef hon slutel:n angripen af en beswärl: swår wärk, som d 11 i denna månaden ändade hennes lif, sedan hon lefwat 79 år.

113
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-24, 17:51 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 21 Lars Persson död 13/1 1768

Lars Person i Krangelboda war född till werlden wid pass åhr 1684 uti Kallboda, af ärl. och Christel. föräldrar fadren Bonde där sammastädes i lifstiden ärlige och beskedelige Per Anderson och modren gudf: och dygdes: Margta Erasmusdotter, hwilka straxt efter denna sonens naturl: födelse, då han föddes kött af kött, hadhe honom till den andel: födelsen genom det hel: dopet, uti hwilket han blef född af andanom, rättfärdig gord genom sin frälsares dyra förtjenst och genom hans försoning uptagen till Guds barn och förklarad till en Jesu medarwinge till det h: arfwet. De anförde äfwen honom i äldre åren till dygd och ärlighet och lärde honom känna sin Gud och någorlunda förstå sina christendomsstycken. År 1712 ingick han med wederbörandes goda minne et christeligit äcktenskap med sin för detta afledna hustru Anna Johansdotter med hwilken han uti sämja och kärlek lefde tillsammans 44 åhr 3 meses och under then tiden blefwo wälsignade med 5 barn, 1 son och 4 döttrar, af hwilka sonen och 2 döttrar lefwa, men 2 döttrar för detta äro afsomnade. Wår afledne christendoms broder har till större delen af sin lefnadstid haft att fägna sig af en god hälsa warit munter och förnögd man förtrolig och god umgänges man. Under sin lefnadstid har han genomgåt många sörjer och farligheter dock under altsammans wisat sig ganska nögd och tålig; Såsom han och uti allting underkastade sig med ett nögt sinne. Guds underliga förelse alltid försäkrad, at herren likwäl på ändalykten skulle uptaga honom med ära. Nu har han ock wunnit sin önskan och lyckel: fulländat sin jordiska wandel och så som en mogen hwetekärfwe af sin frälsare blifwit införd i rättan tid i himmelen. Hans sidsta sjukdom som gemte hans aftagande naturs krafter genom åren blef en orsak till hans död, war lungsot, hwaraf han under trägna suckar till sin gud om h(jäl)p och förlossning afled i herranom d 13 dennas Januari, sedan han ernått en ålder af 83 e(lle)r 84 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 2 daler och till de fatt: 1 daler.

114
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-24, 15:25 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 20 Malena Ersdotter död 13/11 1767

Malena Ersdotter från Lilla Höklyket war född till werlden år 1696 wid pass, fadren war Bonden uti Muskaregrund Eric Markusson och modren – Karin Matzd(otte)r -, tjänte sedermera några år i Öregrund, uti 1723 d 1 Decembr gift med Abram Ersson uti Östermörtarö och wistades där till år 1734, då thee begåfo sig till L. Hökl(yk)et – haft 7 Barn, 2 söner, 5 döttrar, 1 son och 3 döttrar är döde och 1 son och 2 döttrar – förledet år in Junii blef hon änka och lefde altså allenast 1 år och 5 månader – haft alltid god hälsa tills i fjor tå hon war illa sjuk i den gångbara feber och då hon d 11 tähno (dennes?) åter sjuknade, afsomnade hon d 13, sedan hon – lefwat wid pass 70 e(lle)r 71 år.
Votum
I testamentet är gifwit 2 daler – 1 daler

115
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-22, 20:44 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 16 Gunnila Eriksdotter död 20/4 1767

Gunnila Eriksdotter ifrån Wässarön är född till werlden wid pass år 1689, af ärliga och kristeliga föräldrar fadren i lifztiden ärlige och (Beskedelige) Bonden på Ormön Eric Jönsson och modren gudfrucktiga Malena hwilka straxt efter denna dottrens undfående af herrans hand anförtrodde henne åter uti sin frälssares Jesu sköte, genom det heliga dopet, där hon blef twagen från sina medfödda synders widhängande orenlighet och uptagen i guds Barnas tal, underwisade henne äfwen i tilltagande åren uti dess kristendoms kunnskap och anförde henne till dygd och ärbarhet; hwilken sina föräldrars omsorg hon erkände med skyldig tacksamhet och hos (them) blef stadigt wistande till år 1721, då hon d 3 Novembr. ingick ett kriste: ägtenskap med sin för detta afsomnade käre man Per Persson, uti Österbyn, med h(wil)ken hon uti 2 år lefde tillsammans uti berörde by och sedermera på Wässarö uti 24 år, och under sama tid blifit wälsignade med 6 Barn, 4 söner och 2 döttrar, af h(wil)ka en son och en dotter fördetta afsomnat, men 3 söner och 1 dotter lefwa. År 1747 d 3 Maji måste hon genom döden sakna sin älskel:e Mann Per Persson och har altså uti änko-stånd tilbragt en tid af 20 år. Så munter, som wår kristendoms syster uti större delen af sin wandringstid warit, så krämpig och full med wånda hafwa hennes sidsta år nu warit ity hon ju längre ju mera blifwit plågad utaf häftiga giktwärkar, som gort hennes leder och erkannerl:n dess Ben och fötter så ömma och swidande, at hon hwarken kunnat gå el:r ligga. Herren, som gör all ting wäl i sinom tid, gorde ock henne en stor wälgärning, tå han d 20 Aprilis kallade henne uti denna gämmerdalen och försatte henne, för sin sons bittra lidande och död uti ett bättre lif, sedan hon här i werlden lefwat uti 78 år.
I testam. är gifwit till ky. 4 daler.

116
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-20, 19:39 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 12 Karin Erichsdotter Westring död 30/8 1766

Karin Erichsdotter Westring är född till werlden 1698 uti Muskarsgrund, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifstiden Bonde ibidem ärlige och Beskedelige Erich Markusson och modren gudfr. Karin Matzdotter, genom hwilkas befordran hon kom delaktigheten af de heligas arfwedel i huset, uti det h. dopet, och fick i äldre åren njuta deras wård och Underwisning uti kristendom och Christnom anständiga dygder, så at hon kunde annat ärligit folck med nögachtiga tjänster tillhanda gå, när hon blef kallad uti sin faders hus. 1725 d 3 Januari trädde hon in uti ett kristeligit ägtenskapsförbund med sin före detta afsomnade kära mann Johan Westring, med hwilken hon uti ägta kärlek samanlefwat uti 24 år och under sama tid blifwit wälsignad med 5 Barn, 2 söner och 3 döttrar, af hwilka en son, som bekant är lefwer, tillika med 2:nne döttrar men en son och 1 dotter för detta afsomnade. Alt if:n 1749 in Martio har denna wår sälla döda lefwat uti änkjestånd och under den tiden måst smaka den bittra kalken, som ett sådant tillstånd medförer, men hon har dock under den tiden fått fägna af guds uppehände och försörgande hand, så at hon kunnat instämma och sanna med David: Them frommom skall intet godt fattas.
Ändteligen nalkades denna wår sällas Mål och tiden skyndade at hon skulle hädan; ity hon förledne d 21 augusti blef äfwenledes hemsökt med den swåra sjukdom, hwaraf redan 10 wåra kristendoms syskon blifwit hädanskilde. Hon wille tärföre icke wara oberedd, om när herren henne kalla wille, utan gämte trogna och andäcktiga Böner, them hon upsände till gud, styrkte sig med Jesu h. nattwards Rätter hwarefter hennes tid skyndade sig till sitt mål och hennes skilsmässa timade d 30 Ejusdem sedan hon här lefwat i 67 år.
I testamente är till kyrkan gifwit 2 daler och till de (fattiga) 1 daler.

117
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-18, 19:20 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 11 Margta Larsdotter död 1766

Margta Larsdotter från stora Höklyket är föff till werlden 1690 wid pass, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifztiden Torpare på st. Höklyket, ärlige och Beskedelige Lars Olsson och Modren gudfr och dygdesama Kristina Erich(s)dotter hwilka straxt befordrade denna sin kära dotter till det heliga dopet och lät henne inskrifwas ibland Jesu nåderikas Barn, gick ock i tiltagande åren sina föräldrar tillhanda med Barnslig lydna till deras död och blef sedermera beständigt hos sin Broder Olof Larsson till dess död, hwarefter dess broders son Lars Olsson har födt och närt henne till hennes död. Hon har i många år warit nog swag och sjuklig, dels af ålderdom, dels af andra tillstötande krämpor, tills hon för några weckor sedan blef hemsökt af den nu i sochnen gångbara swåra sjukdomen, hwilken inom _ dagar ändade hennes lif, och som hon nu merkte, at det snart skulle få en ända med henne och hon innan kort hädan skulle, så war hon så wäl betänkt, at hon d 3 sistl. aug: medan hennes krafter ännu tilläto annamade nattwarden sin tro till styrko, h(wil)ken hon ock d sistl. aug: genom guds nåd sal:n afsomnade, sedan hon här lefwat wid pass 77 år.

118
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-14, 20:06 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 11 Karin Erichsdotter och sonen Anders Ersson döda 1766

Karin Erichsdotter från Stora Risten är född till werlden 1686 på Ormön i denna församlingen fadren war i lifstiden ärliga och Beskedelige Erich Jönsson och Modren gudfr. och dygdesama Malin – hwilka straxt efter denne födslen et undfående af h. öfwerlämnade henne i Jesu armar genom det heliga dopet, underwiste henne ock när åren tiltogo uti sin kristendoms stycken och flera kristel:a plikter, och så at hon med heder kunde 1711 in November till ägta hustru bortgifwas åt hennes för detta afgångne man i lifstiden ärlige Erich Andersson med h(wil)ken hon i ägta kärlek samanlefde uti 35 år och under sama tid wälsignades med   Barn hon har altså lefwat en sorgbunden änka uti 20, och under den tiden öfwerlefwat många bedröfweliga stunder, jämte en tung och besw. ålderdom, hwarföre hon ock åfta önskade, at herren täcktes kalla henne ifrån denna werlden, hwilcket ock i en efter mennisko-utsikt seende, behagelig tid henne wederfors jag menar: då när herren genom döden kallade hennes käresta son ärlige och Beskedelige Dannemannen Anders Ersson, så at hon slapp smaka den bittra kalcken at öfwerlefwa en så kännbar saknad, hon har därföre i dag gämte sonen tagit in sin hwilo-kamare i jorden, h(wil)ken allas wår Moder är och hafwer jämte honom fölt uti mullen, sedan hon under hwarjehanda omskiften trälat sig trött ige(no)m werlden uti 80 år.
Dess son och wår kriste. Broder
Anders Ersson ifrån sama ö är född till werlden 1716. Af förenämnde ärlige och Beskedelige föräldrarna Erich Andersson och gudf: och dygdes. Karin Ersdotter hwilken de genast ägde den lyckan at hafwas till herren Jesum genom dopet och blef inlifwad i honom och en lemm i hans h. manna samfund, han blef ock i tiltagande åren underwist i sin kristendom och wiste ifrån späda åldren ett dygdigt, stadigt och ärbart h(jär)ta och upförande, hwilket ock prydt alla hans wägar och gärningar, så länge han lefde ibland oss. 1737 d 1 Nov ingick han en ägta samanlefnad med sin för detta afsomnade hustru Anna Olsdotter, med hwilken han förde en upbyggelig och kristelig umgängelse uti 24 år och wälsignades med 7 Bar(n) 2 söner och 5 döttrar och altsedan 1761 in Martio lefwat i änklingastånd, slopp at få förse och försörga sina Barn till dess the kunde alla förtjäna sig brödet; Men herren hade något bättre föresedt honom, än wistas på en så beswärlig werld.Ty han d 13 … i denna månaden blef hemsökt med den nu i sochnen gångbara swåra sjukdomen, som på 9de dygnet gorde slut på hans jordiska wandel  och rykte honom ifrån sina käre och wärnlöse Barn, sedan han uti werlden lefwat i 50 år

119
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-12, 13:54 »
ArkivDigital Gräsö F:1 sid 11 Abram Ersson död 13 juni 1766

Abram Ersson från lilla Höklyket är född till denna werlden år 1699 d 11 martii Fadren i lifztiden ärlige och Wälförståndige Bonde Eric Abrahamsson på Östermörtarö och Modren gudfr. och dygdesama Sigrid Larsdotter, hwilka straxt efter den naturliga befordrade denne sin son till den andeliga födelsen genom döpelsens bad och öfwerlämnade honom i sin frälsares armar h(wil)ken uptog honom till sitt Barn och gorde honom till arfinge till guds rike; the underwiste honom ock i äldre åren uti sin kristendoms kundskap och flera en kristen anständiga plikter. Hwarföre han till tacksamhet af en sådan faderlig kärlek och omwårdnad blef städse hemma hos sina föräldrar och med deras goda samtycke trädde uti ägtenskap med sin nu i sorgen efterlämnade äncka Malin Ersdotter d 1 Dec: 1723, blifwandes sedermera hos sina föräldrar på Östermörtarö till år 1734, då han emottog Lilla Höklyks torpet till sitt hemwist, tär han ock med ära och redelighet närt sig och de sina uti 32 år, hafwandes i sitt ägtenskap blifwit wälsignad med 7 Barn, 3 söner och 4 döttrar, af hwilka 2 söner och 2 döttrar för sin fader gått alla werldenes wäg och 1 son och 2 döttrar ännu lefwa och med bittra tårar fukta en kär och saknad faders mull. Wår sälla döde har i dessa sednare åren befunnit sig tämmeligen hälssosam, hwarföre man alltid träffat honom med ett muntert ansigte och arbetsam. Men som åren nu begynte tilltaga, så märckte han ock erkannerl:n förleden wåras, at ödet wille bida till slut med hans lifstid, emedan han märckte en så märckelig och kännbar tyngd i sin kropp; h(wa)d han då spådde, det har ock nu gått i sin fullbordan, i det han föll in uti en swår sjukdom förleden pingstafton då en märckelig styfhet intog hans leder erkannerligen den ena sidan på hans kropp. Sjukdomen tyktes wäl efter de första 8 dagarna något gifwa sig, men tog sedermera så till, at han måste göra döden fölge. Han beredde sig förthenskull kristel:n och wäl till til sin förestående resa och afsomnade d 13 Junii saktmodel:n sedan han lefwat i 42 ½  år tillsamans med sin hustru och sjelf samlat 67 år och 3 månader.
Votum
Testam. 6 daler till kyrk. 2 daler till de fattiga

120
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-10-12, 10:27 »
ArkivDigital Gräsö F:! Bild:9 Karin Johansdotter död 26 september 1765

Karin Johansdotter ifrån Kowik är född till werlden 1680 uti Börstell och Assjö by wid pass af ärliga och kristeliga föräldrar fadren därstädes hemmans brukare i lifstiden ärlige och beskedelige Johan Ersson och modren gudfr: Maria. Dessa hennes föräldrar låto nu wara sin första och förnemsta omsorg, at hafwa denna k. dottren till det h. dopet och således at inskrifwas uti guds h. interna medborgares Bok och Rulla. Underwiste henne ock i tilltagande åren uti sin kristendom och alla kristeliga dygder, till dess hon blef så stor, at hon kunde förtjäna sig brödet af andra, då hon begaf i tjänst här på Gräsö och tjänte ärligt folk på åtskilliga ställen uti 5 år. Efter hwilken tid försynen bestyrde henne en kär wänn uti hennes för detta afledne k. man Anders Persson, med h(wil)ken hon ingick ett kriste: ägtenskap 1709 wed pass, hwilken på samma tid blef Brukare af hemanet Mårtensboda här på ön, hwarest de wistades i 40 år, antogo sedan Kowik heman, på h(wil)ket de ock genom flit och omtagsamhet så hushållade, at de thet sama till skatte af kronan inlöste. År 1756 d 7 Junii täcktes herren uplösa dessa makars äkta band och genom döden kalla wår sällas kära man, sedan de samanlefwat uti 47 år, och under den tiden wälsignade med 6 Barn, 4 söner och 2 döttrar, af h(wil)ka en son och en dotter allenast lefwa och de 4 öfriga gångna för sin fader till det förgängeliga. Wår afl. Christendoms syster ägde i medel-åldren tämel. en god hälssa och munterhet, then mann ock blef warse in till högre åren hos henne; men för ett halft annat år begynte taga aldeles och twärt af, så at hon innan kort blef stadigt sängliggande och sedermera aldeles Barn på nytt, hwartill hon äfwen den swaagheten, at hon dels af sorg, dels af ålderdom fick ganska swaga sinnen, så at hon altsedan påsk behöft den grannelagnaste ans och sk. och allas förböner at wäl få skiljas hädan, h(wil)ket ock skedde d 26 sistl. septem. då hon stilla och tillika med sunda tankar insomnade, sedan hon lefwat i 85 år wid pass.
I testam. kyrkan 1 daler och 16 öre hwart

121
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-17, 16:35 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 8 Johan Ersson död 1765

Johan Ersson på Ormön är född därsammastädes till werlden 1690 wid pass af ärliga och kristeliga föräldrar fadren därstädes Bonde i lifztiden ärlige och Beskedelige Eric Jönsson och modren gudfr. och dygdesama Malin --- dessa kära föräldrar läto så wara sin största och förnemsta omsorg, at hafwa denne käre sonen till det h. dopet tär han blef dragen ifrån sina syndasmittor, iklädd Jesu rättfärdighet och intagen uti hans Nåderikes h. manna ledamöter,  upammades honom äfwen i dygd och gudsfrucktan och lärde honom i tilltagande åren hans kristendoms hufwudstycken, at han gjorde härutinnan för sig godt besked; men då han blef så stor at han kunde förtjäna sig brödet och hunnit till sitt 16:de år, gaf han sig med sina föräldrars samycke uti tjänst hos andra, såsom i Sladdarön och Öhregrund och ändteligen till sjös i 2:nne år; hwarefter han åter begaf sig till sin födhobygd och antog hemmans bruk efter sin salige fader Eric Jönsson, och icke långt tärefter trädde uti ett kristeligit ägtenskap med sin första hustru Anna Ericsdotter ifrån Sladdarön; hwilket skedde d. 12 aprilis 1722, hwilket ägtenskap herren wälsignade med 2:nne Barn, en son och en dotter, af hwilka dottren ännu lefwer, men sonen för sin fader gången in i det ewiga, sedan denna kära makan 1724 genom döden ---. År 1725 d 1 Nov. trädde han andra gången uti ägtenskap med sin nu i sorgen efterlämnade kära hustru Brita Ericsdotter med hwilken han uti kärlek och sämja lefwat uti 39 år och 11 månader, under h(wil)ken tid deras ägtenskap blifwit wälsignat med 8 Barn, 1 son och 7 döttrar, af hwilka sonen och 5 döttrar efterlefwa sin fader,men 2:nne döttrar äro honom till mötes i himmelen. Denne wår sälle döda, har i sin lifstid merendels haft at fägna sig af en god hälssa och krafter till höga åldren och till år 1762, då han blef af gud hemsökt med ett swårt slag, som gjorde honom i hast ganska swag och skröplig, har dock tole(lige)n dragit detta korset till sitt lefnadsslut, men som herren nu wille kalla denne Brodren ifrån wår mödos bygd och hans mål nu war förhanden, då han i sistl(id)ne augusti fick en ny anstöt af swåra håll och sting uti sitt bröst. Så war honom ingen dag mer om h(jär)tat, än at kristel(ige)n bereda sig till sin dyra färd och at wäl skiljas hädan; han kallade fördenskull Predikoämbetet till sig och med mycken andackt anammade Jesu dyra och sista testamente i hans h. instiktade nattward, hafwandes altstadigt sin umgängelse i himmelen hos sin frälsaren, efter hwars h. han ropade under häftigaste plågor, afled bedjandes: kom Jesu till min frälserman, kom för mig --- skara, med h(wil)ken Bön uti munnen han ock med guds h(jäl)p i en swag stund skildes hädan och sakte(lige)n afled, sedan han här i werlden lefwat wid pass 75 år
Votum
I testamente är till kyrkan gifwit 4 daler och --- fatt. 2.

122
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-09, 21:19 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 8 Malin Matzdotter död 1765

”Malin Matzdotter är född till werlden i Klåckareboda 1689 wid pass, af ärliga och kriste(lig)a föräldrar, fadren därstädes Bonde ärlige och Beskedelige Matz Persson och modren i lifztiden gudfruktiga Anna Persdotter hwilka för denna sin dotter buro den omsorgen at de straxt efter födelsen till detta lifwet befordrade henne genast till det ande(lig)a lifwet genom dopet, uti hwilket hon blef uptagen till guds Barn och fick arfz rätt till ewinnerligit lif, de underwiste henne ock i tilltagande åren så i sin kristendom, at hon gjorde någorlunda besked för sitt hopp, uti ungdomsåren tjänte hon i 5 års tid wiste männ af denna församlingz ledamöter. men ingick där uppå ett kristeligit ägta förbund med sin första mann Pehr Andersson i Söderboda, uti hwilken by de woro hemmans Brukare och åboer uti 7 år; hwarefter de sedermera flyttade till Westermörtarö och wistades där i 20 år. 1743 blef denne hennes käre man och make genom döden frånrykt, sedan de någon tid, efter sin flyttning ifrån Westermörtarö hade ånyo uppehållit sig i Söderboda. Efter 2 ½  års förlopp trädde hon uti ett annat gifte 1745 med sin äf(w)en för detta afledne mann Eric Andersson i Nötsweden, hwars kärliga och ljufwa umgänge döden äfwen beröfwade d 2 Aprilis det följande året 1746. Ifrån den tiden har hon måst dricka änkekalken, så at hon i 20 års tid warit såsom en wärnlös änka, dock så at hon hos sin måg och styfson Per Ersson i Nötsweden har ägt alt nödtorftigt uppehälle och sig såsom en moder blifwit hyllad och wördad. Uti sitt ägtenskap har hon ock blifwit wälsignad med 5 Barn, 2 söner och 3 döttrar, af hwilka en son och en dotter ännu lefwa och de öfriga 3:nne för sin moder gångna till förgängelsen. Wår sälla döda har merendels warit hälssosam, munter och tilltagsen i hwad sysslor intill dess ålderdomen begynte krämpa henne, då hon begynte märka åtskilliga anstötar, som förebod till döden, hwilken ock altsedan jultiden altstadigt gifwit henne om handen; men uti februari och denne månad i synnerhet bräkt hennes kroppshydda och som hon märkte änden wara förhanden styrkte hon sig i gud, anammade herrans nattward med begär och afled d 18 hujus 76 år.
Testam(ente) till kyrkan [oläslig marginalanteckning]”

123
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-09, 19:23 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 7 Olof Larsson död 1765

”Olof Larsson ifrån Stora Höklycke är född till werlden 1696 wid pass af ärliga och Chisteliga föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och Beskedelige Lars Olsson och modren gudfr Stina Ericsdotter, hwilka straxt igenom dopet befordrade denne sonen till h. Jesum, hwarigenom han blef ren f(rå)n sina synder, och uptagen i Nådenes rike, och guds barnas tal,  blef ock i sina unga år beständigt hos sina kära föräldrar, och med all sonlig lydna tillhanda; men han war ännu icke mer än 21 år, då han måste undergå det swåra ödet, at under det ökända och långwariga kriget blifwa utnämnd till soldat, hwilket pass han dock med tolamod emottog och in till 8 året toleligen under många swåra stunder utstod. Men sedan 1723 åter blifit befriad från krigstjänsten, begaf han sig åter hem till sina föräldrar och straxt därpå trädde uti ett christel. ägtenskap med sin för detta afsomnade kära hustru Brita Anders if(rå)n Stora Risten, med h(wil)ken han uti ägta kärlek sammanlefdte uti 41 år och 1 månad, hwarunder herren wälsignat deras ägtenskap med 8 Barn, 3 söner och 5 döttrar, af hwilka 1 son och 1 dotter äro sin fader till mötes uti glädien och de andra 6 lefwa. 1763 kallade herren hans kära hustru genom döden if(rå)n honom, hwilken saknad han med tolamod intog förwäntandes at snart få fölga sin hustru efter. Att kunna på hans döda mull gifwa honom det wittnesbörd, at han i sitt lefwerne warit en redelig och upriktig man, munter och arbetsam i sina sysslor, wänlig uti umgänge, hjelpsam emot sin nästa, älskare af guds ord. Men döden war icke desto mindre hans fiende, och traktade efter at stjelpa honom i grafwen, en sjukdom som i flera år gjordt hans lefwerne tungt och mödosamt, och med åren tiltog, beröffwade och ändtade honom lifet, han dödde gerna, ty han wiste at döden war hans enda wäg, han fruktade ej för grafwenes kula; ty han hade icke walt jorden till sin gud och hoppats han war beredwillig at skyndsamel(lige)n fölga; ty orena händer och ett ondt samvete gjorde ho(no)m icke modfält. Han dog, men genom sin död gick han öfwer till ett lif, som icke wet af någon död sedan han lefwat 69 år.
Votum
Testamentet till kyrkan är 4 daler och till de fatt. 2 daler”

124
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-07, 21:00 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 4 Malin Andersdotter död 2/4 1764

”Malin Andersdotter ifrån Swinktorp är född i Assjö och Börstil sochn 1692 af ärliga och Christeliga föräldrar, fadren war torparen i Swinktorp ärlige och Beskedelige Anders Nilson och modren gudfr. Karin Olsdotter, döp(t) och wäl upfostrad samt i Christendomen något underwist af dessa sina kära föräldrar, hos hwilka hon war stendigt wistande tils hon tredde i ägtenskap med sin uti sorgen efterlämnade k. man Anders Andersson i bemelte torp, med ho(no)m hon samanlefwat i 46 år, under h(wil)ken tid de blifwit wälsignade med 6 Barn, 3 söner och 3 döttrar, af h(wil)ka 2 söner och 1 dotter redan för sin moder aflidit och 1 son och 2 döttrar lefwa; Denna Christendoms systren har i många år warit nog breckelig dels af ålder, dels af andra tillstötande krämpor; men i Februarii månad begynte hon blifwa illa betagen af Feber, som förenade sig med flera andra swårigheter, och gjorde hennes lif ganska tungt och bittert; och som hon förmärkte dödsposten wara förhanden beredde hon sig Christeligen och wackert till sin hedanfärd hwarföre hon icke allenast styrkte sig med h. Jesu Nådamåltid , utan ock med trägna rop och suckar här klappade på den h. fadrens h(jär)ta, bedjandes om en nådig förlossning från denna onda och bed. werlden. Herren hörde wäl hennes Böner och efter 6 weckors swåra pröfning kallade henne genom en stilla dödh ifrån detta jordiska dh 2 hujus (aprilis) sedan hon här i werlden lefwat 73 år.
Votum
I testamente är till kyrkan gifwet 1 daler och till (de fattiga 16 öre)”


Patronymikon Nilson på fadern känns osäkert. Kan någon rätta eller bekräfta?

125
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-07, 20:39 »
Rättelse förra inlägget: rad 1 står Kumelboda, läs Stumelboda

126
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-06, 19:35 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 6 Anders Jansson död 17/10 1764

”Anders Jansson i Getskjär är född till werlden 1698 ungefär uti Kumelboda, fadren därstädes Torparn Johan Andersson och Modren Carin Jönsdotter, hwilka upamade denna sonen till guds ära, ehuru de icke kunde åstadkoma at lära honom läsa i bok för de swåra och dyra tiderna skull, som då woro, och hwarföre han uti ungdomen måste gå för hwars männskor, till thess han efter flera års tjänande hos andra ingick ett Christeliget äkta f(ör)bund med sin nu i sorgen efterlämnade kära hustru Brita Olsd(otte)r, med hwilken han samanlefat i 38 år, och blef under den tiden wälsignade med 4 Barn, 3 söner och 1 dotter, af h(wil)ka en son lefwer och de andra sin fader till mötes uti himmelen. Denna mannen har uti flera år och nu till sin höga ålder merendels haft god hälssa, warit arbetsam, tystlåtig och med mycken wördnad afhänt guds ord, blef på slutet angripen af en hetsig sjukdom, hwartill komandes en swår swullnad af ett olyckeligit ålderslag, som nu mer och mer afmattade honom, at han icke längre uthärdade än 9 dygn eller d 30 octobr, då han stilla insomnade, sedan han här i werlden lefwat 66 år
I Testamentet till kyrkan 1 daler och till de fattiga 16 öre”

127
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-05, 21:48 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 5 Margareta Persdotter död 27/10 1764

”Margaretha Persdotter från Grindtorp är född i Kalfhaga 1678 wid pass, af ärliga och Christel:a föräldrar, fadren torparen därstädes i liftiden Per Matsson och modren Margta Olsdotter hwilka efter Christe: plikt hade denna sin nyfödda dotter till h. Jesum igenom det h. dopet, tär hon wart uptagen till gudz barn och en ledamot uti Christi h. Samfund, underwisandes henne gämwäl uti hennes Christendoms delar och skyldigheter, så at hon kunde både wäl läsa i bok och förstod sannerl:n sin Christendom. Hon war ännu helt ung, när hon måste begifwa sig at tjäna andra warmed hon ock förtjänte sitt bröd till thes herren beredde henne ett eget bord, tå hon på sitt 28 år ingick ett Christ:it ägtenskap med sin fördetta i h. afledne man i lifztiden ärlige och Beskedelige Bonden Olof Persson uti Särö, med hwilken hon Christe:n och dygdigt samanlefde uti 30 år, hafwandes herren gud wälsignat deras ägtenskap under deras wistande på bemälte ö med allehanda wälsignelse, äfwen som han ock begåfwat henne med Barn, 5 söner och  2 döttrar, af hwilka, man har sig bekant, at döttrarna och 3 söner äro för sin moder afsomnade, men 2 söner som sökt sitt bröd i fremmande land, äro oss till deras öden obekanta. Wår sälla Christendoms systers öde att ej oss deremot så mycket bekantare, hwilket man med full rätt kan likna wid Naemis bittra lefwerne, om man icke med rätta kan anse det för långt swårare. Naemi förlorade sin man ock Barn, och wart altså beröfwad alt hwad henne ålderdomen trösta kunde; Så gick det ock wår sälla döda, hon måste se först sin man, sitt hufwud och förswar bäras till grafwen, och så alla barnen, efter hand gå efter, dock så att herren likwäl lämnade henne ett och annat öfrigit; men desamma dölgde åter widt aflägsna resor och haf för hennes ingen. Alt detta gjorde denna wärnlösa rådlös, till herren hon sig söka skulle och hwar hon måtte kunna finna den, som kunde senda henne ett stycke bröd, war hon hungrade; tilreda henne en rolig bädd at hwila, den af arbeten och af många beswär trötta kroppen uppå och ändtel:n aflägga hennes ögon till sanningens, fastän hon sjelf mättat många hungriga, herbergat många trötta och lämnat dem en angenäm hwila, i sin wälmagt. Det är sant, hon miste alla sina Barn på sitt sätt medan hon lefde; men hon miste dem likwäl icke så, at herren hade lämnat henne en staf öfrig, så länge hon lefde ibland sina närmaste, fastän hon ingen stöd ägde utaf den sama  hwartill den stora guden dock icke war wållande. Alt hwad hon under denna mörka och wärnlösa tiden som mäst måste erfara war det så sanna, som beklageliga ordspråket: En moder måste upföda och med många sorger och beswär nära och upamma många Barn; men många Barn gitta dock mången gång icke wårda en enda moder.
  När altså denna wår sälla Christend. Syster i brist på andras wård war sinnad at söka sitt bröd wid hwars mans dör, och gripa till tiggare-stafwen, så upwäckte henne likwäl gud en christmild Broderson, som annamade henne i sitt hus och efter sin lilla förmåga skjötte och tillhanda gick til hennes sista. Hon hade förrut warit såsom en fogel på gerdslen en flyttning och wandringzman på åtskilliga ställen; men nu fick hon likwäl ett beständigt bo hos honom. Under alla dessa lyckans widriga omskiften wiste hon dock, ett soligt sinne och klagade icke öfwer sin lyckas widrighet, förbidandes i ett tyst hopp, under striden en glad förwandling och ett tryggt och roligt hemman när herranom, hwilket ock nalkades henne i förl. Octobr. då hon d 23 Ejusdem blef häftigt angripen, som sannolikt synes, utaf slag, tå hon straxt gjorde sig redo at wandra alla werldenes wäg med suckar och Böner, om en nådig förlossning h(wil)ken ock timmade d 27 därpå fölgande, tå hon stilla afsomnade, sedan hon här i werlden genom många lyckans widriga omskiften brukat den trånga och steniga korswägen i 86 åhr.
Votum
I Testamentet är till kyrkan gifwen 2 daler och – 1 daler.”

128
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-09-03, 21:02 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 5 Catharina Simonsdotter död 13/10 1764

  ”Catharina Simonsdotter ifrån Wästerbyn, är född till werlden 1675 af ärl: Christel:a föräld: uti Hermansbo och Börstils Sochn, Fadren Bonde därstädes ähr. och Besked. Simon Karlsson och modren gudfr. Elisabeth, hwilka straxt förde denna kära dottren till sin herre Jesum sin fr. genom dopet, ther hon blef en ledamot af gudz kyrka och ett gudz uptagne Barn, de upammade wäl henne med de tilltagande åren uti dygd och gudfruktan och at tillbedja sin gud, hwarföre hon ock till föräld. tacksamhet gick sina föräld med B. wördnad tilhanda. Dock wistades hon mest hos dem (till sitt tjugon)de år, då hon ingick ett Chr. ägta förbund med sin för detta afledne k. man Nils Olsson, med hwilcken hon wistades effter sitt giftermål med honom uti Hermansbo uti 3 år, hwarpå de sedan flyttade till Lufstad Sochn och Bystaden, hwarest de uppehöllo sig i 24 år. derifrån skedde deras ankomst 1724 hit till Gräsö och Wästerbyn, hwarest de war saligen döda, förnött her sin öfriga lifstid och många beswärliga och trötta stunder dragit, helst tillika hon med sin man här måste emottaga ett förödt och af fienden afbrendt boställe och heman, men hennes enwetenhet och arbetsamhet har dock igenom Guds wälsig. och bistånd öfwerwunnit alla swårigheter. 1740 uti augusti måste hon emottaga änkesysterskalken och se sin kära man genom döden wandra till grafwen, dess utom, at hon lefwat under dage: beredelse och wäntandes at äfwen få snart skiljas hädan. Uti sitt ägtenskap blef hon ock wälsignad med ett stort Barna hägn nembl 11 Barn, 6 döttrar och 5 söner af h(wilk)a dock 1 son och 2 döttrar allenast lefwa de öfriga 8 tillförene afsomnade. Nu wäl mehra har hon merendels haft at fegna sig af en god helsa, och icke wetat af någon besynnerlig swår siukdom, undantagne at hon på ålderdomen warit af sina tunga och många år nog krämpig, dock så at hon alltid kunnat h(jäl)pa sig och wila sina fötter, tills ändtast hennes sista krafter aldeles aftogo så at hon såsom ett gamalt och af många stormwäder skakigt träd, omsider för dödens yxa falla måste, h(wil)ket skedde 13 octob. då hon såsom ett ljus änt:n slocknade och hennes själ blef tagen till gudh som henne gifwit hade sedan hon lef. 89 år
  Votum
  I Testamentet är till kyrkan gif:t 2 daler – 1 daler”

129
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-08-26, 07:43 »
Hej Staffan!

Tack för ditt klarläggande. Gräsö F:1 är inte lättläst, så om någon har kommentarer eller rättelser till tolkningen av ovan redovisade personalier, hör gärna av er här.
Jag kommer att redovisa mer ur denna dödbok framöver i mån av tid. Det känns som en rolig utmaning att lära sig mer om den här prästens behandling av svenska språket - i tysk stil.

130
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-08-25, 20:44 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild 42 Karin Nilsdotter Höjer död 28/11 1775

”Karin Nils dotter Höjer war född till werlden 1679 wid pass af ärliga och christeliga föräldrar, fadren fordom Borgaren uti staden Öregrund i lifstiden ärlige och wälaktad Nils Höjer och Modren Gudfrucktiga och dygdesamma Greta – hwilka efter den naturliga födelsen befordrade denna sin kjära lifsplanta till den andeliga, genom den H. döpelsens jord, uti hwilken hon af sin frälsare blef renad ifrån sin medfödda orenlighet iklädd Christi Rättfärdighetz skrud och till et gudz Herde-Barn, de lärde Henne ock i sina tiltagande år at känna sin gud och inhämta de stycken, som en kristen pryder och ägnar, hwarefter hon på sitt 20:de år begaf sig för medellöshet skull at tjäna andra, hwilket hon med beröm gjorde uti 12 år.
Efter hwilken tid Herren för henne utsåg en kär wänn och make, Torparen ärlige och Beskedelige Eric Månsson ifrån Norrboda; hwilken med henne ingick en ägta och kär sammanlefnad År 1711, och hwilket deras ägtenskap Herren wälsignadt med 5 Barn, 3 söner och 2 döttrar af hwilka den ena sonen uti spädare åren afledit och den andre sohnen först född äfwen i detta år lämnat detta jordiska och gådt in i det tysta uti en god ålder; men 1 son och 2 döttrar efterlefwa och hafwa de och med tårar befuchtadt en huld moders graf.
År 1719 lämnas ett fädernas hem Öregrund, sedan ryssarne hade jämmerligen upbrändt och härjadt denna stad tillika med deras gård och egendom; hwarföre de för fattigdom skull måste begifwa sig hijt till Gräsö och sätta sig neder uti Norrboda, hwarest wår sälla döda altijd bodt uti 54 år. Ett boställe thär hon under ömsom ljuft och lett altså tilbringade största delen af sin lefnadstid.
År 1754 d 24 Martii behagade Herren äfwen och låta hänne dricka Enkekalken, i det han då kalade hennes kära man genom döden ifrån hennes sida, och hafwer hon således lefwat en swag och wärnlös Enka uti 19 och 3/4 år; Men under all denna wedermödan har dock Herren låtit henne ett ljus upgå uti mörkret, i det han icke allenast nådeligen tröstadt henne med sitt h. ord, män ock lättadt hennes tunga och beswärliga ålderdom med wälartade Barn, hwilka med aktsamhet sködt och wårdadt sig om henne.
Wår sälla döda har warit en ibland dem som fådt niuta Herrans löfte uti 4:de Budet och lefwa till en hög och Wällsedd ålder, så at hon fått samla mycken ägta renhet af Herrens underliga förelser, både uti Andelig, Naturlig och Borgerlig måtto. Hon hade ock af denna Herrans underbara regering giordt sådan nytta, som en Christen ägnar och låtit detsamma till sitt fästa, och till at så mycket närmare förtroende med gud, såsom ock att under sin tryckande ålderdom med heta och trogna Böner klappa på hans hulda faders h(jär)ta at förläna henne et skyndsamt och saligt slut på hännes wedermöda; therföre hon både sent och bittida bad och klagade sin nöd med dessa orden: ”Jag är en fattig fånge – länge, - här uppå en ö, jag kan icke ha densama, om gud ej gifwer mig sin anda, när jag af – dö”. N:o 249:3. Herren hörde ock hennes Böner och kallade henne i behagelig tid ifrån denna jämerdalen in uti sin frögdesal, hwarefter hon så länge wistats; En afwaktande passion, som i flera weckor hållit an med henne, ändade hennes lif d. 28 sistl:na Novembr. då hon, under sina plågor, war sysselsatt med sin Bön till gud, då hon såsom en trött dagakarl fick gå af sitt mödosamma arbete till en angenäm hvila, sedan hon här i werlden nått en ålder af 94 år och några minuter.”

131
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-08-24, 20:26 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild: 15 Mats Andersson död 18/1 1767

"Matz Andersson från Söderboda. (fader till dher näst till förene aflidne Bonden Anders Matsson) är föd uti Simmundö By i Börstil År 1680, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och beskedelige Bonde Anders Hansson därsammastädes och modren gudfrucktiga och dygdesama hustru Karin, hwilka efter den natur:, befordrade honom straxt till den andeliga gåwan det h. dopet, hwarest han blef delacktig af Christ dyrt wundne förtjänst och tecknad i helgonnes tal, flyttade äfven tu år därefter hit till gräsö och under dess upwäxande anförde honom till dygd och ärbarhet och lärde honom sanna kristendomsstycken. 1703 trädde han uti ett kriste: ägtenskap med sin för detta afsomnade k. hustru i lifstiden gudfr. och dygdesamma Anna Larsdotter, med henne han sammanlefwt 42 år, blifwit wälsignad i hennes ägtenskap med 10 Barn, 2 s. och 8 döttrar af h:ka begge sönerna och 5 döttrar för honom äro döda och 3 döttrar ännu lefwa. 1745 förlorade han genom döden sin k. hustru och har altså uti 21 år lefwat i änklingestånd - dock städse haft at gagna sig af en god hälsa och som han fört ett nycktert och förnuftigt lefwerne, så har herren ock förlengt hans tid till en hög ålder. Han hade nyl:n måst se sin ände son genom döden blifwa tagen från dänna werlden, då herren täcktes kalla honom efter låta hans timglas utrinna att samla honom till hans fäder, då han d. 18 Januarij fick dödsposten och kallas hem från denna werlden in uti ewigheten och innan på stunden stilla och sacktel:n skildes hädan. Sedan han på denna onda och bedregel: werlden hade wandrat 86 år.
Votum
Testam. är till kyrckan gifwit 2 daler och till de fatt. 1 daler."

132
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-08-23, 16:20 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild: 29 Johan Jansson död 5/10 1770

”Johan Jansson ifrån Swartbäck war född uti Marcka By och Hargs S:n 1692, af ärliga och kristeliga föräldrar, fadren war Bonden därsamastädes i lifstiden ärlige och Beskedelige Johan Hansson och modren Gudfr. och dygdesama Anna Bengtsdotter, hwilka icke försummade, at efter frälsarens befallning låta denna sin kära son komma til kristnad genom det h. dopet, i hwilket han blef renad från alla sina synder och fick Barnaskaps och arfsrätt til ewigt lif. De anförde honom att uti sina tiltagande år til dygd och gudsfruktan och underwisade honom, hwad hopp han war kallad till. Men på sitt 19de år begaf han sig från sina föräldrars hus at med andras tjänande förwärfwa sitt bröd, såsom han ock både uti Börstils probstegård, så och Stockholm andra med sin tjänst til handa gick, til dhes han efter försynens skickelse blef förd til gräsön och där med wederbörandes samtycke ingick et kristeligit ägtenskaps förbund med sin nu uti sorgen qwarlämnade kära maka, gudfr: och dygdesama hustru Malena Svensdotter. År 1725 d 30 Novembr. wardt denna deras ägta förening sin fulbordan, hwilken under hwarjehanda lyckans anstiftan herren gud förlängde til 45 år, under hwilken tid h. gud har wälsignat deras ägtenskap med 5 Barn, 2 söner och 3 döttrar, af hwilka 1 son och 1 dotter för detta gått in i det tysta, men 1 son och 2 döttrar ännu lefwa och sin fader til grafwen beledsagat. Wår saliga döde har ifrån flera år tilbaka fått fägna sig af en god hälssa; men i detta år begynte af ålderdom och beswär hällsan aftaga. I synnerhet gaf döden honom på handen förl: Julii månad, då han i flera weckor blef illa medtagen igenom en swår håll och styngs feber, hwilken han til någon del öfwerwant, så at han d 23 sistl:na Septembr. i H. hus kunde anamma h. höga Nattward, men sjuknade straxt därpå natten in, tå han som tilförene war af sjukdom och ålderdom utmattad, wart af dödsens wåld snart öfwerwunnen. Han märkte då sin sista stund wara förhanden och förthenskull beredde sig hastel:n til en salig hädanfärd med Bön och åkallan, hwilken ock timade d 5:te hujus (octobr), om natten, näst guds nåd uti en salig stund, sedan han här i werlden lefwat uti _ år.
Votum
I testamente är til kyrkan gifwet _ 2 fattiga _ 1”

133
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-07-30, 15:13 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild:56 Johan Persson död 10/5 1778

"Johan Persson ifrån Wästerbyn war född till werlden Andersmässo tiden uti Alunda år 1715 af ärliga och Christel:a föräldrar fadren då för tiden Soldat uti … Sochn och Hjälsta By sedermera Bonde och hemansbrukare uti Wästermörtarö och denna försam:n, i lifstiden ärliga och Beskedelige Pehr Jansson och modren ärliga och dygdesama Anna Olofsdotter, hwilka befordrade denna sin k. son straxt efter dess naturl:a födelse till den nya, uti det h. döpelsens bad, thå han wardt delacktig gord af Xsti död och förwärfwade wälgärningar, blef född på nytt, rentwagen ifrån sina synder, rättfärdig förklarad genom Jesu tilräknade rättfärdighet, och till et Gudz Nådes Barn och arfinge uptagen. De underwiste honom äfwenwäl uti Bok och sin Xstendoms kundskap, så att han på sitt salighets hopp kunde göra et godt besked. När dess fader omkring år 1732 flyttade ifrån Ekeby till denna Församlingen, gorde han ock sällskap med honom hit och wardt efter dess död Bonde uti Wästermörtarö, äfwensom han för dess död uti 9 år Brukade och förestod halfdelen däraf, som då innehades af Rådmannen Grund i Öregrund. År 1739 d 25 Novembr ingick han et Christe: ägtenskaps förbund med sin nu uti stor Sorg qwarlåtna Enka, gudfrucktiga och dygdesama hustru Catharina Mattsdotter med hwilken han uti ägta tro och kärlek lefwat tilhopa uti 38 år och 5 månader och herren wälsignadt deras ägtenskap med 13 Barn, 7 Söner och 6 Döttrar, af hwilka 4 söner och 1 dotter, så mycket oss bekant är, äro före sin Fader afsomnade, och 3 söner och 5 döttrar lefwa, af hwilka 6 såsom hos oss wistande, hafwa i dag med ömmaste … rörelse, beledsagat sin hulda faders jordiska kwarlefwa till dess graf och hwilokammar.
  Sedan wår salige döde Xstendoms Broder, uti 19 år uppehållit sig uti Wästermörtarö, måste han för en swår tillstötandes siukdom lämna samma hemman och taga sin hemwist wid Tranwiken, tär han uppehöllt sig uti 7 år.
  Men sedan den gode herden åter gifvit honom sin hälsa igen, antog år 1756 åter hemmansbruk uti Wästerbyn efter afflyttade Bonden Jonas Olsson, tär han uppehållit sig uti 22 år. Med hwad ärlighet och omtäncksam åhoga är hwar och en bekant. Ty denne mannen hade icke många bitar af sitt lön uti Idoghet, ty han war en både snäll Båkmästare och Skomakare uti flitighet och omtancka; ty han war allestädes tilräckelig och ingenting wardt försumadt af hwad som hörde till hans kallelse: uti gudzfrucktan; det war hans största nöje, att höra talas om gud och ande:a ting äfwensom han ock gerna hörde och läste guds ord, att winna så mycket större ljus uti sin Xstendom och en närmare förening med Gud.
  Sedan denne wår sälle döde hade hunnit till en högre ålder och af tilstötande bräckeligheter förswagad, begynte han luta till grafwen och blifwa trödt. I synnerhet wart han af en sig ådragen förkylning förl: höstas mycket sjukl: hwarpå fölgde en swår swullnad uti hela hans kropp, hwilken war förknippad med andetäppa och Bröstwärck hwilken plåga åtfölgde honom ständigt och wardt jämwäl en orsak til dess död. Och som han nu märckte döden wara förhanden, war han för allt annat sorgfällig om sin själ, kallade ock prädiko ämbete til sig sistl:ne Bönedag vid mycken Andackt annamade h. h. Nattward hwarunder han under oaflåteliga Suckar och Böner till sin Frälsare uthärdade till d 10 eller Söndagsaftonen, då han stilla insomnade, sedan han här i werlden haf:r levt uti 62 år och 5 månader.
  Votum
  I Testamente är till kyrkkan gifvit 2 daler och till de fattiga 1 daler"

Kommentar: Om du vet, fyll gärna i det saknade sockennamnet i början av personalieberättelsen liksom det senare för mig oläsliga, ev förkortade ordet.

134
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-07-30, 12:18 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild: 53 Olof Nilsson död 29/10 1777

  Olof Nilsson i Wästerbyn war född till werlden uti maji månad år 1703, uti Löfstad Sochn och Bystaden därsammastädes, af ärliga och Christeliga föräldrar, fadren Bonde därsammastädes, i lifztiden ärlige och Beskedelige Nils Olsson och modren, ärliga och dygdesamma hustru Carin Simonsdotter, hwilka utan drögzmål befordrade denna = = dopet, täruti han wardt delacktighet uti Jesu förwärfwade wälgärningar, till et gudz Barn uptagen och en himmelens arfinge förklarad, upfödde honom äfwen uti h. förmaning och anförde honom på den sanna dygdens wäg. Hos dessa sina k. föräldrar war han ock ständigt wistande, och med en Barnslig lydna til handa gick, gorde ock med dem sällskap hit till Gräsö, då de 1724 flyttade till Wästerbyn, tär han efter deras död antog hemansbruk på sitt härtill åboende kronohemman. År 1734 d 3 Novembr. ingick han med deras minne et Xstl. ägtenskap med sin nu uti stor sorg efterlåtna k. hustru, ärliga och dygdesama hustru, Margareta Swensdotter, med hwilken han uti ägta tro och kärlek lefwat tiilhopa uti 42 år och 11 månader och hwilket deras ägtenskap = = med 5 Barn, 3 söner och 2 döttrar, af hwilka döttrarna äro = = fader afsomnade, men sönerna lefwa, och hafwa med ömmaste htalz rörelser beledsagadt sin hulda faders kropp til dess graf. Denna Wår sälla Xstendoms Broder, som ibland oss gort sig känd af en from sacktmodig och ärlig man, och med Borgare, har ifr. sin ungdomstid haft en swag hälssa och ganska ofta plågad af ryggwärck, som gort hans lif ganska surt och bittert; och ju mera hans ålderdom nalkades, ju mera ökades ock hans plåga. Thärtil kom att han äfwenwäl för 4 år sedan wart ansatt af en swår Bröstwärck, som till slut brast ut i en ymnig blodspottning, hwarigenom hans eljest swaga krafter aldeles medtogos och skilsmässan nalkades. Han märckte detta och emot döden med mycken frimodighet, samt styrckte sig med den h. nattwarden, hwarefter dess förlossning skedde d 29 Septembr, då han stilla och sacktmodel:n insomnade i herranom, sedan han här i werlden lefwat uti 74 år och 5 månader.
  Votum
  I testamente är till kyrckan gifwit 2 daler och til de fattiga 1 daler

135
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-07-29, 20:22 »
ArkivDigital Gräsö F:1 1776 Bild 47

  "Eric Ersson ifrån Ö: mörtarö war född till werden ibidem år 1708 fadren Bonde Ibid: Eric Abr: och modr: Sigrid Lars dr. döpt. upfostrad. for sedan ett år till sjös, kom så hem och antog hemmansbruket efter sin g:a Fader och gifte sig år 1731 d 7 Novembr med Brita Eriks d:r ifr. Muskarsgrund, med henne blifwit wälsignad med 8 Barn, 5 Söner och 3 döttrar, af hwilka 4 Söner och 1 dotter äro dhen späda ålder äro afsomnade och 1 son 2 döttrar lefwa. han afled d 13 Juli af rötfeber, 68 år g.
  Votum
  I testamente gafs til kyrckan 4 d:r, til de fattiga 2 d:r"


  "Malena ifrån Kråkbo war född till werlden år 1705, af Torp: Ärlige och Beskedelige Eric Sigfridsson och modren Wallborg i Djäknewarp, döpt, upfostrad. Ganska ung måste tjena Andras fors i öregrund, sedan på rångsen och sist på gräsön in till sitt 34 år. då hon år 1739 d 18 Novembr. trädde uti ägtenskap med Torp: Hans Nilsson uti Kråkbo, och med honom lefwadt tilhopa i 39 år blifwit wälsignad med 3 Söner, af h:ka 2 äro döda, 1 lefwa. hon har warit en redelig och dygdig Själ, trogen maka och god hushållerska, tyst och stilla, och endast bekymradt sig om sitt, haft god hälsa til dhes hon uti sistl:ne aug. foll med rötfebern, hwaraf hon dog d 8 Sept. 71 år g.
  Votum
  Testamente är thil kyrckan gifvit 2 d:r 1 d:r"

136
Gräsö / SV: Gräsö
« skrivet: 2022-07-29, 16:52 »
ArkivDigital Gräsö F:1 Bild: 56 Malin Svensdotter död 24/2 1778

  ”Malin Svensdotter ifrån Swartbäck war född till werlden år 1703, af ärliga och Christ:a föräldrar, fadren war i lifztiden ärliga och Beskede:a Bonden därsamastädes Swen Månsson och modren, ärliga och dygdesama hustru Cathrina Ericsdotter, hwilka utan dröismål befordrade thenna sin kärälske:a dotter till det h. Watnbadet dopelsen, thär hon wardt delaktiggjord af Jesu Xsti död och dyra Nåd, och till gudz Barn och arfinge förklarad.
  Lärdt henne äfwen i tiltagande åldren täncka på gud och förstå det hopp gud hade kallat henne uti; jämt anfördt henne till dygd och ärbarhet. War ock sedan ständigt i arbete uti sina k. föräldrars hus och gick dem med Barnslig lydnad tilhanda. Äfwensom hon ock med deras goda minne ingick et Christ. ägta förbund med sin för detta afledne man = = Johan Johansson ifrån Markaby d 30 Novembr 1725, med hwilken hon i ägta trohet left tilhopa uti 45 år, och hwilket deras ägtenskap h. Wälsignat med 5 Barn, 2 Söner och 3 döttrar, af hwilka 1 son och 1 dotter äro före sina kära föräldrar ingångne till himmelen, men 1 son och 2 döttrar ännu lefwa och hafwa idag med sina tårar fucktat sin hulda moders graf och henne den sista äretiensten bewisat.
  Wår sälla Christendoms Syster har wäl i sina yngre år fått fägna sig af någorlunda god hälssa: men wid sin medelålder har hon så mycket mera måst känna ohälsans bitterhet hälst då, när hon wart angripen af en ganska häftig och plågsam roswärck som föranlät henne at söka det desperata medel at låta afhugga sin höftsena hwaraf hon sedermera i hela öfriga lifztiden bar bedröf:a wedermälen af en krumpen kropp och haltande gång så länge hon lefde. Har i öfrigit wisat sig wara en Christen uti ord, gärningar och gått sin werld igenom åren med ära och sacktmodighet. Men slut:n nalkades hennes stund och de förelagda plågors qual att hon efter gudz skickelse skulle samlas till sina fäder. Hon hade nyl:n begått Åminnelsen af h. Jesu död och d. 8 i d:ne månad annammat Herrens Jesu kärlekz Testamente, den h. Nattw: När hon wart angripen af en fråssfeber och därpå följande Bröstwärck, hwilken med en plågsam hosta mäktade hennes swaga krafter till d 24 Ejusdem då hon under bön och åkallan till gud om en salig död stilla om morgonen afsomnade sedan hon i werlden lefwat uti 75 år.
  Votum
  I Testamente är till kyrkan gifwit 2 mark och till de fattiga 1 mark.”

  Kommentar: Ordet beskedlig hade en annan betydelse förr. Den som var beskedlig var välinformerad och kunde vid förfrågan lämna klara besked.

137
Drugge / Drougge / SV: Drugge / Drougge
« skrivet: 2022-02-25, 19:28 »
Hej Annette!

Här nedan har du honom som sonen Olof. Bortse från tabellnumren i min databas. Tack för dina kompletterande uppgifter!

Peter Drugge, son till Petter (tab 701), föds 30/10 1732 på Söderfors bruk och dör där 24/6 1793 efter att ha varit ankarsmed och mästerräckare. Hustrun heter Maria Persdotter Brun med vigsel 30/6 1754. Hustrun avlider 26/10 1812 i Lena.

Barn:   Peter   f 20/6 1755
   Olof   f 13/9 1757, d 5/2 1758
   Johan   (tab 706)
   Anna Lisa   f 1759 i Harmånger, d 29/2 1808 i Söderfors, g m stallmästaren Olof Forsberg 21/11
      1790 i Söderfors
   Olof   f 3/4 1762, till Stockholm 1778-79, trädgårdsmästare 1786 vid Kummelnäs i Boo och
      1794-95 vid Bällsta i Bromma
   Erik   (tab 711)
   Claes   (tab 716)
   Anders   f 17/4 1771, d 13/4 1778

Hälsningar
Kjell

138
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2022-02-23, 20:53 »
Det står "gf: Gilius former: gm: franzos hustru", alltså gudfader Gilius formare, gudmoder fransos hustru. Inget namn på gudmodern, men hon är vallon.

139
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2022-02-23, 20:30 »
Hej igen Mats!

Ditt inlägg kom medan jag författade mitt förra. Din anlinje Godou är OK. Namnen på Jean Godous hustru(r) är inte kända. Inte heller namnet på Mårten Godous första hustru.

/Kjell

140
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2022-02-23, 20:16 »
Hej Mats!

Jag har ett par sidor anteckningar ur Finspångs bruks arkiv vol 37-38 och vol 61-75. Anteckningarna är gjorda någon gång under slutet på 1900-talet, då jag tydligen forskat i materialet. Arkivet innehåller journaler, memorial och räkenskaper för verksamheten vid en del av De Geers bruk under perioden 1627-31. Materialet är svårläst och svårtolkat, åtminstone verkar det så av mina noteringar. Bokföringsunderlaget har dateringar och namnuppgifter, men saknar i stor utsträckning uppgift om var den anställde arbetar. Det kan vara Finspång, Norrköping eller något av Upplandsbruken Leufsta eller Österby.

Så tyvärr, räkna inte med att FBA kan bringa klarhet i frågeställningen ovan.

Risinge ministerialbok C:1 1633-46 är däremot rik på personuppgifter för befolkningen i Finspång med omnejd, om man läser även alla dopvittnen. Ska man leta efter Erik X-son, så kan det vara ett uppslag. Jag tror, att han kan finnas i socknen fram till sitt giftermål, inte nödvändigtvis boende i styvfadern Jean Godous hushåll. Arbetsuppgiften är tidskrävande och garanterar inte ett lyckat sökande. Men kanske värt ett försök, om man tror på min hypotes?

Hälsningar
Kjell

141
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2022-02-23, 15:57 »
Hej igen!

Så här efter kaffet kan jag vidareutveckla släktbanden i min hypotes. Erik och Hubert är födda i två olika äktenskap och alltså inte släkt med varandra. När Eriks far avlider och modern gifter om sig med Jean Godou, blir Erik så småningom halvsyskon med Jean Godous barn i andra äktenskapet (samma mor).

Smedföreningen har satt ett födelseår på Erik till 1615, vilket troligen är en gissning. Jag skulle vilja höja det några år till närmare 1620. Eriks mor kan då ha varit född omkring 1600 och gift sig ung. När hon får barnen med Jean Godou är hon fortfarande i fertil ålder. Jag har satt ett frågetecken för den i Tabell 1 som siste son upptagne Mårten, vars personalier (Tabell 7) anger honom som född 1649. Födelseåret kan vara fel, eftersom personalier alltid ska anses som osäkra i och med att de innehåller tidsuppgifter om händelser långt tillbaka i tiden. T ex är perioden för första äktenskapet angivet till 15 år, medan barnens födelseår faktiskt löper från 1676-94.

Några synpunkter på uppgifterna om Jost:

1661 27/4 döps ett barn i Sätra "g. f. M. Jost hiulmakaren ..." Om man översätter förkortningarna, så bör det betyda att Mäster Jost hjulmakare är gudfader till detta barn i Sätra. Är det verkligen troligt att Jost (Eriksson) har hunnit bli hjulmakarmästare redan vid cirka tjugo års ålder? Du har helt korrekt bedömt honom vara född mellan 1640-50. Att få hedersuppdraget att var gudfader innebar normalt en nära släktskap med någon av barnets föräldrar. Min slutsats blir därför, att denne Jost hjulmakare inte är Jost Eriksson.

1661 8/9 som dopvittne "Monsieur Jost". Beteckningen Monsieur användes aldrig på en arbetare utan avsåg vanligtvis en högre ståndsperson eller möjligen tjänsteman. Även här bedömer jag, att det bör vara en annan Jost än Jost Eriksson.

1671 8/12 som dopvittne "Jost". Här är jag tvärtom nästan säker på, att det är Jost Eriksson. Han är ju släkt med Amund Godou!

Hälsningar
Kjell






142
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2022-02-23, 14:27 »
Hej Carl!

Jag kanske uttryckte mig oklart. Men min hypotes innebär, att Jean Godou är styvfar till Erik. Inte till Eriks söner! Erik skulle därmed kunna ha vilket patronymikon som helst. Jag återkommer till några av dina övriga kommentarer senare.

/K

143
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2022-02-22, 15:24 »
Är släkten Goding en vallonsläkt? Den frågan dyker upp med jämna mellanrum. Redan under min tid som ordförande i Sällskapet Vallonättlingar (1990-talet) diskuterade vi saken i samband med en uppdatering av listan över vallonsläkter i Sverige. Delvis på min inrådan ströks namnet från listan, eftersom viss oklarhet förelåg.

Bertil I W Kjelldorff publicerade senare i sin skrift om släkten Godou tre bröder Jost, Henrik och Simon Eriksson Godou, där den senares ättlingar kom att förändra namnet till Goding. Att detta är korrekt råder i dagsläget inget tvivel om. Men vem är dessa bröders my(s)tiske fader Erik?

Smedföreningen gav denne Erik både patronymikon och släktnamnet Godou på Smed 9 och namngav honom som Erik Johansson Godou med koppling till den vallonske invandraren Jean Godou. På senare utgåvor av smeddatabasen har bilden modifierats. På Smed 10 är EJG kopplad till Jean Godou med texten ” Möjl. länk mellan Jean och Simon och Henrik.” På Smed 12 heter EJG bara Erik utan vare sig patronymikon eller släktnamn, frikopplad från Jean Godou och har ingen text alls.

Så vitt jag känner till, har ännu ingen hittat denne Erik i källmaterialet. Att han funnits och hetat Erik i förnamn är naturligtvis fakta. Lika säkert är det, att släktnamnet Godou bärs av hans barn. Men den grundläggande frågan är, varför kallar de sig Godou? Det finns ett ordspråk, "ingen rök utan eld". Jag ska försöka ge en möjlig förklaring, både till min skepsis om Goding som vallonsläkt och hur släktnamnet Godou kan ha tillförts Eriks barn.

Först förnamnen Erik, Jost, Simon och Henrik. Är de vallonska? Erik är väl närmast ursvenskt, möjligen kan man tänka sig en försvenskning av det franska Hecken. Jost låter i mina öron närmast flamländskt eller tyskt. Simon och Henrik förekommer som förnamn i de flesta språkgrupper.

I Nordisk Vallongenealogi del I sid 264 presenteras släkten Godou. I Tabell 1 behandlas invandraren Jean Godou. Jag har skrivit om denna tabell för att ge en hypotes, jag upprepar hypotes, på vilket sätt Erik kan ha kommit in i Godou-släkten - utan att genetiskt tillhöra den!

Tabell 1

Jean Godou skriver ett tvåårskontrakt i Liège 28/6 1627. Han skall vara hjulmakare och kommer till Finspång, där kontraktet förlängs 30/6 1629 på ytterligare två år. Han stannar i Finspång till 1642. Därefter saknas han i arkiven.
  Sonen Hubert, som är närvarande då fadern tecknar sitt kontrakt, är betydligt äldre än sina syskon, som föds i Finspång 1634-42. Det tyder på att fadern varit gift två gånger. Naturligtvis kan man inte utesluta möjligheten, att Hubert har en jämnårig broder Johan Godou i Finspång under denna tid.
  Som ålderman för hammarsmederna i Södermanland finns vid 1700-talets ingång en Simon Eriksson Godou vid Högsjö bruk i Västra Vingåker. Hans son Olof tar släktnamnet Goding. Även om denna släkt ibland ansett sig vara av vallonsk härstamning, finns tills vidare inga bevis på sådan proveniens för Simon Eriksson eller hans båda bröder Henrik och Jost Eriksson Godou. Fadern Erik kan istället ha varit född i andra hustruns första äktenskap och därmed styvson till Jean, vilket förklarar hur släktnamnet överförts till Eriks söner.

Barn i 1. giftet:   Hubert   (tab 2)

Barn i 2. giftet:   Johanna   dp 18/2 1634, trol bg 28/12 1638
   Amund   (tab 3)
   Marina   dp 3/4 1640
   Johanna   dp 23/1 1642
   Mårten   (tab 7)

Att barn (eller som här barnbarn) får/tar styvfaderns släktnamn är inte ovanligt. Att Eriks söner Jost, Simon och Henrik Godou har både arbetsmässiga och äktenskapliga relationer med andra vallonsläkter på bruken är då inte heller förvånande. Vänligen notera, att den här hypotesen varken bekräftar eller förkastar Goding som en vallonsläkt. Jean Godous andra hustru skulle kunna vara av vallonsk börd även hon, men jag tror inte det. Kanske skulle en DNA-analys kunna ge ett definitivt svar?

Jag emotser tacksamt kommentarer från läsekretsen
/Kjell

144
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-02-19, 19:00 »
Hej!

Jan, din gissning bör stämma med tanke på åldersuppgiften 22 år för Johan Duhan, när han låter värva sig 4/3 1748. Den 1/7 1726 döps i Maria fs (CIA:5) "Rotbotsmannens Johan Duhan och h. Ingeborg Månsdotters son Johan". Han är alltså rotebåtsman detta år. Ett av dopvittnena heter Anders Duhan. Året efter den 14/9 1727 döps Anna Lisken, en dotter till "sockenskomakaren Anders Duan och hustru Stina Carlsdotter". Dopvittne är skomakaren Johan Duan. Jag uppfattar det som att de är dopvittnen åt varandras barn och alltså bröder. De är upptagna som barn i Tabell 32 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 189.

Men, det finns en komplicerande omständighet. Vi har en annan skomakare Johan Duhan verksam i Stockholm under samma tidsperiod. Han finns som son i Tabell 21 sid 186 och är döpt 29/5 1695 i Österlovsta. Hans familjetabell (som inte finns med i N V) ser ut så här:

Johan Frantzson Duan, son till Franz (tab 21), döps 29/5 1695 vid Leufsta bruk i Ö-L. Han får bördsbrev på Löfsta ting 8/5 1711:
 "Unga drängen Jean Duhan ifrån Leufstadh Bruuk, 16 åhr g:, anhöll om denna Tingz Rättens attestation om dess härkomst och lefwerne, alldenstundh han Jean Duhan ärnar sigh begifwa till Stockholm, att lära Skomakare Embetet, och som af Nämdens och de tillstädes warande af Tingsallmogens uthsagu och bewittnande befinnes, att denna Jean Duhan war född i Löfstadh Sochn och Löfstadh Bruuk, af ährl: och Christel: föräldrar; fadren för detta hammarsmedh Frans Duhan, och modren hustru Kornelia Flittzberg, altså bleff och sådant under Tingzlagetz Sigill här medh uthstadt och bewilljadt".
  Johan är musketerare, när han gifter sig 16/6 1717 i Svea Livgardes livbataljons fs med sin fästekvinna Margareta Erichsdotter. I Svea Livgardes GMR 1735 finns han på n:o 11 i kapten Sven Ridderstråles kompani.
  I Stockholms mtl 1740 finns gardessoldatänkan hustru Duan med tre barn boende i kvarteret Vätan n:o 52 i närheten av Johannes kyrka (ÖÄ för uppbördsärenden 1740). Mannen har tydligen avlidit mellan 1735-39.

Barn:   Johanna   f 11/9 1720 i Svea Livgardes norra bataljons fs, d 14/1 1722, bg 3/2 1722 i Jacob och Johannes fs (FIa:1)
   Helena   f 1/1 1728 i Svea Livgardes livbataljons fs
   Hans Caspar   f 22/1 1730
   Maja Greta   f 14/2 1733

Man kan notera, att modern till samtliga dessa barn namnges som Margareta/Marita/Marta Eriksdotter! Vilket utesluter en sammanblandning med den andre Johan Duhan och dennes hustru Ingeborg Månsdotter.

145
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2022-02-16, 18:57 »
Hej Jan!

Ja, det borde vara samme Noe/Noach. Någon annan Noach som skulle passa in, har jag inte. Så här ser min familjetabell ut för honom:

Noe Duhan, son till Jacob, döps 10/1 1709 i Ö-L. Han blir satt i hovslagarlära i Stockholm från 1723. Efter avslutad utbildning beger han sig så småningom till Finland, där han utövar yrket vid Gammelby i Ulfsby senast från 1735. Där avlider han 1/6 1764. Hans hustru heter Catharina Collin och hon dör i Ulfsby 8/7 1755 vid 43 års ålder. Noe gifter om sig 6/5 1756 i Ulfsby med Sara Margareta Londén.

Barn i 1. giftet:   barn   d 8/6 1735
   Margareta   f 21/8 1737

/K

146
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2022-02-02, 19:48 »
Hej Klas!

Denne Claes är son till nedanstående Henrik Godet och född 30/11 1742 i By:

Henrik Goude, son till  Henrich, föds 5/11 1709 vid Horndals bruk i By.  Han blir där hammarsmed och vigs med Elisabeth Jansdotter Herou 23/9 1733 i By. Henrik dränker sig i sjön Rossen i By 14/10 1750 och Elisabeth avlider 2/11 1786 vid Horndals bruk i By.

Claes farfar hittar du som Tabell 8 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 262. Där hittar du ytterligare tre generationer tillbaka till invandraren Jehan Godet från Haraucourt i Vallonien. Boken finns säkert på ditt närmaste större bibliotek.

Så visst är du vallonättling, Klas!

147
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2022-01-21, 13:49 »
Med tanke på att juridiskt material normalt är betydligt mer tillförlitligt än kyrkoböckerna, kanske man som huvudhypotes ska utgå från, att texten i målet från Frösåkers ting 19-22/2 1723 är korrekt. Eftersom ingen hittills har hittat döduppgiften för Jeanne Giel (Gille), bör då ett omgifte för Abraham Amonsson Hubinet vara det mest sannolika.

  Abrahams hustru finns i Hargs mantal fram t o m 1719 och bedöms detta år som "hufwudswag". I 1720 års mtl är mannen ensamstående med en dotter. I domboksärendet ovan kallas hustrun Catharina Hubinet. Ett omgifte för Abraham kan vara en förklaring. Den nya hustrun nämns som änka med makens släktnamn. Första hustrun kan rentav ha dött redan under peståren 1711-12. Hargs kyrkoböcker ger ingen vägledning. De brändes under rysshärjningarna 1719. I mtl 1700-19 står Abraham hela tiden med hustru, men eftersom mtl 1713 saknas, kan ett omgifte ha skett året före. Sorgetiden för män var endast sex månader (för kvinnor ett år), innan omgifte kunde ske. Den höga dödligheten i farsoten beredde säkert plats för många omgiften.

Jag vill passa på att komplettera med ytterligare ett par barn till denne Abraham (Tabell 34 i N V del II sid 42). De börjar visa sig i mantalslängderna redan efter sekelskiftet 1700:
Barn:                    dotter                  f c 1691, trol d c 1711, i Hargs mtl 1705-11
                             Abraham            f c 1693, bg 29/5 1721 i Harg, i Hargs mtl med namn 1717-21, goujar och smältardräng, ogift

148
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2022-01-17, 20:23 »
Jag har bara uppgift om Amon tom 1707 vid Hargs bruk, inget dödsår. När jag skriver "enl uppgift" i föregående inlägg, så betyder det, att jag fått informationen från osäker källa.

Det jag skrev senast kan mycket väl istället avse sonen Abraham Amonsson. Jag har gått igenom mina anteckningar ur Frösåkers domböcker och kan komplettera med följande för Abraham Amonsson Hubinet, begravd 11/6 1721 i Harg:

  "Abraham gifter sig 1688 i Ö-L och hustrun finns i Hargs mantal fram t o m 1714. Hon heter Jeanne Gille (trol Hubertsdotter Giel). På Frösåkers ting 22/10 1704 behandlas ett ärende om vådeld i skog:
  Med Carl Sporrons Maasmästarens samtycke aflade i dhen tillförende förehafde saken Hans Pehrsson Brukssoldats och torparen Niels Pehrsson wittnes Eden … Hustru Jeanne Gille wille icke giöra Eden ehuruwähl Sporron henne den tilläth, uthan uthläth sig eij annat hafwa at säija här uthinnan än att sedan Carl Sporron och dess (alltså Jeanne Gilles) man Abrah. Hubinet om lördagen tillförende på skogen warit och brutit löf, sättiandes dhem i hässia, och Sporrons swärfolk Erich Matzson Holm hammarsmed satt sin serdeles hässia dher ifrån 3 stenkast, kom han fredagen der på fölljande till Marenen och begärade han skulle föllja honom at täcka hässian med befarande af regn …"
  Hustrun Jeanne Gille vid Harg får böta i saköre för sin vägran att avlägga ed. Man noterar i målet de urgamla, men ungefärliga, längdmåtten stenkast och bösskott!
  Det kan även vara hon, som omtalas på Frösåkers ting 19-22/2 1723 S:dag "Så som hammarsmeden Abraham Hybenetts änkia hustru Catharina Hybenett genom länsman wählachtad Sven Norman, tillstod, sig wara skyldig till Johan Erson i Annö 5 daler kmt så som en ref på det kiöp om en oxe som Jan Erson till Hybenett för 3 år sedan försåldt, altså pålades hustru Catharina bem:te fem daler kop:mt till Jan Erson at betala som i expenser 9 daler kop:mt" (Sth läns dombok 1723 nr 52 sid 19). Här föreligger troligen ett tanke- eller skrivfel. Om man byter ordet änka mot syster, så blir texten förståelig. Ett sent omgifte för Abraham är naturligtvis en annan förklaring.


Svårt det här!







149
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2022-01-17, 13:02 »
Hej Per!

Jag vet inte säkert. Så här har jag skrivit i fadern Amons familjetabell vad gäller hustrun.

  "Amans hustru lär enl uppgift lystra till förnamnet Catharina. Det kan vara hon, som omtalas på Frösåkers ting 19-22/2 1723 … hammarsmeden Abraham Hybenetts änkia hustru Catharina Hybenett … (Sth läns dombok 1723 nr 52 sid 19). Hon bor i så fall hos dottern Catharina och dennes make i Forsmark. Hon har troligen fått överta sin avlidne makes släktnamn och har själv egentligen ett annat."

Men som sagt, inget släktnamn och även förnamn osäkert.

150
Michot / SV: Michot
« skrivet: 2022-01-14, 09:16 »
Hej Olle och Ann-Sofi!

Det verkar som att ni kommit rätt med generationerna i släkten Michot. Jag kan bidraga med ytterligare några in på 1700-talet.
Gör först ett par kompletteringar i min bok Nordisk Vallongenealogi del II för släkten Michot. På sid 115 längst ner finns sonen Jacob (c1710-59). Ge honom tabellnr 11.
På sid 116 i Tabell 4 tillkommer en son Jacob med tabellnr 5. Voila

Tabell 5

Jacob Johansson, trol son till Johan (tab 4), gifter sig med Maria Nilsdotter 24/6 1747 i Kvistbro. Han blir masmästare och bosatt på Masstugan men efter några år vid Norrhult, hustruns barndomshem.

Barn:   Jacob   (tab 6)
   Johan   (tab 8 8)

Tabell 6

Jacob Jacobsson, son till Jacob (tab 5), föds 10/3 1748 vid Masstugan i Kvistbro. Han blir masmästare och gifter sig före 1782 med Cajsa Ersdotter från Ingwaldstorp i Kvistbro, där de tar sin bosättning. Jacob dör 14/12 1799 i Kvistbro. De förefaller vara barnlösa. Cajsa gifter om sig med bergsmannen Erik Jonsson och avlider 1829.

Tabell 8

Johan Jacobsson, son till Jacob (tab 5), föds 2/10 1751 vid Norrhult i Kvistbro. Även han blir masmästare och äktar Anna Ersdotter från Bellsås 18/11 1779 i Kvistbro. De bosätter sig vid Ingvalstorp och får fyra barn. Johan dör 9/3 1797 i Kvistbro. Anna gifter om sig och dör 1833.

Barn:   Cathrina   f 17/1 1782, gift och bosatt på Övratorp
   Jacob   f 15/9 1784, d 2/2 1786
   Maria   f 19/4 1788, d 9/1 1795
   Johan   f 15/4 1791, d 24/8 1858 i Kvistbro, hemmansägare på Ingvalstorp


Tabell 11

Jacob Johansson, son till Johan (tab 3), är bosatt vid Mark, när han gifter sig 30/9 1733 i Kvistbro med Kerstin Pärsdotter. Han är bergsman och vittne 13/3 1748, när hans namne döper sin son Jacob. Han avlider 2/11 1759 på Masstugan i Kvistbro, 48 ½ år gammal, således f c 1711.

Barn:   Johan   f 10/5 1734
   Pär   f 26/9 1735
   Kirstin   f 30/8 1743, d 6/3 1755 i Kvistbro

151
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2021-12-08, 20:54 »
Hej Gunilla!

Sent omsider hittade jag ditt inlägg. Det var intressant och ger en fyllig komplettering till Tabell 3 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 66.Tabellen ser nu ut så här:

"Isac Blavir, trol son till Johan (tab 1), är mjölnare när han gifter sig 1676 i Torshälla med änkan Cicilia Dirichsdotter. Hans uppehållsplats fram till giftet är oklar. I Stockholms Domkapitel 1676 finns ärenden rörande hans kärleksliv.
  3. Sara Pärsdotter säger sig wara trolofwad med Isac Blaveer af H. Jöran West och begärer blifva kyrkiotagen, som en trolofwat efter thet barnet hon medh honom aflat hafr. Efter thet i sanning befinnes att hon lageligen medh be:te Isac förlofwat ähr, så må henne efterlåtas blifwa kyrkiotagen som en trolofwat i Storekyrkian (Protokoll, huvudserien sid 68).
  1. P. Anna Michelsdotter som är belägrat af Isac Blaver och nu medh honom förlikt à 30 dlr kmtt opwijste Atest att hon hafr plichtat för lägersmåhlet wijdh werldslig rätt och begiärde nu blifwa kyrkiotagen (sid 150).
  6. Miölnaren Isac Blaver inkom beklagandes sigh at han ähr förlofvat medh Sara Pärsdotter utaff H. Jöran West uthi sin swåra siukdom, och wiste intet ther af att han sådant bejakat hade, utan giort thet i sin swaghedt, efter han intet kände nogon menneskia utan som andre hade sagt för honom så sade han och efter. Eij eller kunde sig påminna att han medh henne förlofvat var, förr än the andre han bekente sade för honom sedan han kom till helsan igen. Isac bekände och tillstod til lägers mohlet medh bem:te person, men nekade aldeles att hafva tillsagt henne nogot ächtenskap, eij eller kunde bestå nogon troloffning effter thet är skedt uthi hans största siukdom. H. Georgius Vest inkom och giorde denne berättelse att han var ombedin aff BorgMäster Lavaler hos hwilken Sara Persdotter tiente, att han skulle gå till Blaver som nu siuk låg och förnimma aff honom om han wille fullborda ächtenskapet som han Sara tillsagt hade: När han till Blaver kom och samma frågan framstälte. Swarade Blaver: Om Gud hielper mig till helsan igen, så skall ingen skillia oss åth uthan döden, och detta talte han medh beskedelighedt. (sid 151).
  3. Isac Blaver Miölnaren inkom åter igen begiärde blifwa Sara Pärsdotter qwitter, som hafr föregifwit uthi Consistorio, att hon under ächtenskapslofwen af honom är medh barn rådd och att hon medh hono(m) ska wara förlofwat uthi hans siukdom aff H. Georgio West Comminister wijdh S Jacob och derföre är och her kyrkiotagen i store kyrkan effter H. BorgM. Lafvalers hustrus intercession. Blaver tillstod lägers målet, men nekade aldeles att han hade tillsagt henne nogot ächtenskap, och der han hade sådant bejakat uthi H. Jörans närwaro, så är dett skedt uthi hans swåra siukdom och kan nu der till ingalunda bejaka. Han sade att lägersmålet förorsakades der af att när hon tiente hos H. BorgM Lavaler, och war uthi qwarnen och mohl, tå bäddade hon min säng, tog sedan nykelen uthur kammar dören och gick först och lade sig uthi hans säng. Till den berättelsen kunde hon Sara Pärsdotter intet neka så wara sket. Och inge andre skiäl hade hon att öfrtyga honom hafwa lofvat sig nogot ächtenskap (sid 160).
 
Barn före gifte:   barn   f c 1675
                         barn   f c 1675

Barn:    son   dp 12/6 1677 i Torshälla, bg 26/6 1677
            barn   bg 25/5 1678 i Torshälla"

152
Hej Erik!

Jag föreslår, att du uppsöker ditt närmaste större bibliotek och läser boken Nordisk Vallongenealogi del II (Stockholm 2013) sid 233-235. Där finns svaren på dina frågor.

Mvh
Kjell Lindblom
kjelltan43@gmail.com

153
Gauffin / Goffeng / SV: Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2021-10-31, 10:53 »
Hej!

Den förste Goffin i Sverige, Thomas Goffin, kallas ibland "den sorglöse". Jag citerar ur Nordisk Vallongenealogi

"Thomas Goffin från Omont i Sedan skriver kontrakt 20/3 1621 för att arbeta som kolare eller skogshuggare. År 1624 är han upptagen i ett register över dem, som erhåller vin som ersättning för utfört arbete vid Finspång (S) och år 1626 befinner han sig i Åkers bruk som bokare. Han kallas ibland "Scainçocy - den sorglöse" och tycks ha olika tillfällighetsarbeten. ..."

Häromdagen satt jag och läste i Svea hovrätts huvudserie (Liber causarum) och hittade följande ärende:

27/10 1615 "war och samma dagh een fransos fram för denne högloflige hofretten benempdh Zansushi, hwilken sin eigen tienare ihielslagit hade, och ödmiukeligen begierte at bliffue sit longlige fengelse qwit ..."

2/11 1615 "kom åter för:de fransos Zansushi fram för hoffrätten, och nu som tilförende beswärade sig och öfwer sig longlige fengelse ... at de icke kunde fria hans liff och sende ransakningen medh: och han i medler tidh blifua i stock tagen."

Man undrar om Zansushi kan vara ett försök till svensk stavning av Scainçocy?

154
Pagard / SV: Pagard
« skrivet: 2021-10-22, 11:59 »
Hej!

Sent omsider, ovannämnda ärende för den intresserade:

  Ett ärende från 1739 bekräftar hustruns namn (Svea Hovrätt Advokatfiskalen EXIIB:33a sid 459):
  S. d. oplästes och Jntechnades uppå wederbörandes begäran in qvantum juries fölliande öfwerenskommelse och arfförening, lyder ord ifrån ord, som föllier:
  Emedan dannemannen Johan Andersson i Randebo tänkte att gå i det andra gifte, woro wi nu skrefne der tillstädes, att tillse genom richtigt byte dela hans arf ifrån honom, hwilket skiedde på sätt och tid, som här under technades. Fadren Johan Andersson har d:ne Johan som stådt hemmanet för i … åhs tid, och Erick som är gesell uti Gefle. Nu emedan sonen Johan framtedde en skrift, som han fått af sin broder Erick Randberg hwaruti Erick Randberg tillstår sig fått inemot 700:de daler krmht Contante egne peng:r, hafwer sig afsagt pretension uti sine föräldrars lösa och fasta Egendomb, och den rätt transporterad uppå sin bror Johan och deras fader Johan Andersson i wår närwaro bejakade: altfördenskuld hade wij intet giöra någon ting  på den lösa egendommen, sade fadren Johan Andersson sig willia lemna altsammans till sin sohn Johan, undantagande några kreatur, som Johan efter skrifte. öfwerenskommelse sinom fader lemnat. Dessutan lofwar och sohnen Johan på sin faders begiäran willa förunna sinom fader i hans lifstid några åkerstycken, såsom fördehl, samt torpet Öen kallad med en slåtta till 4 el:r 5 lass höö, och det torpet både i fadrens och stiufmodrens Kierstin Eriksdotters lifstid.
  Och efter Sohnen Erick icke sielfwer tillstädes, ehuru han härom fådt tidig kundskap, som hans bref af d: 10 octbr. i detta Åhr wisar, war i des ställe Johan Jacobsson Mus från Ingstarbo, som här uti ingenting hade att påminna.
  I öfrigt gaf fadren Johan Andersson Sohen Johan lof, till att löst och fast handla och handhafwa hemmanet bäst han gitter och finner sig i saken, allenast fadren blir ägare af de förr accorderade wilkor.
  Här war ock tillstädes på sine egne och sine broders barns wägnar, Anders Johansson Pagard körare wid Leufsta bruk, om på got arf efter deras kiära moder, som haft Johan Andersson till man i andra giftet. Härmed blef den saken så i wänlig sed sluten, att Sohnen Johan Johansson lofwade gifwa en koo till Anders Pagard, och en koo till hans broders barn, allenast de hade något tålamod med honom, hwilket And. Pagard godtkiände, fast utfäste, att hwarken han eller broders barn skulle härwid giöra någonsin något klander. Att de oss emellan med god sämja det öfwerenskommit, wittnade wåra namns och bomärkens underskrift, som skiedde i Randebo 26 Octbr. 1737.

155
Hej Jan!

Sambandet mellan släkten le Bruns äldsta medlemmar i Sverige är nog bland det svåraste man kan ge sig på att utreda. Jag såg nyss ditt inlägg från i våras under rubriken le Brun och har lämnat ett svar där.


Mvh Kjell

156
Hej Jan!

Detta inlägg har jag helt missat under ett halvår. Det är intressant, eftersom det antyder existensen av en tidigare okänd vallon Mårten le Brun. Med normala giftasåldrar bör Barbro vara f c 1690 och hennes far Mårten (Martin) senast 1665.

Då är frågan, vilka är Mårtens föräldrar? Här kan man bara gissa, jag upprepar gissa på antingen Tabell 3 eller 4 i N V del I sid 107. Dessa två, Johan och Pacquet le Brun, får barn efter 1650 och Johan har en trolig son Daniel med anknytning till Stockholm.

Skulle vara roligt om någon kunde hitta Mårten!

157
Ja, det var säkert Oddbjörn som tidigare tipsat mig om boken Brunlanes En Bygdebok II: Tveitane brukere (pag 319).

Mvh Kjell

158
Den här sjörullan från 1706 var intressant. På raden under hittar man en 100%-ig vallonättling, Wilem Jansen Mineur. Han är jämngammal med Anders Jansen Kaye, också bosatt i Larvik och född i Brunlaugnas (Brunlanes). Wilem skulle kunna vara sonson till en Guillaume Mineur, som är kolare vid Fada 1628-29 och finns 1640 i Forsmarks mtl som Willam Meniör. Några senare uppgifter om honom har inte påträffats i Sverige. Nu blir han en misstänkt Norge-emigrant!

Vid Fritzö och Brunlanes jernverk i Larvik fogderi var valloner verksamma under senare delen av 1600-talet. Bl a är släkterna Henin (Henning) och Bovin förekommande, vilket jag har skrivit om i boken "Nordisk Vallongenealogi" (2012-13). Böckerna (två delar) bör finnas på åminstone något norskt bibliotek, om du vill läsa mer i dem.

Mvh Kjell

159
Hej igen!

Barnens namn ger inte någon direkt återkoppling. De överensstämmer dock med vanligt förekommande namnval i vallonfamiljerna, men skrivs med norsk stavningsvariant.

Huvudkandidat att vara Jan Pettersens far är:

Petter Kalle är kolare vid Sigulskvarn 1647-48 och står i mtl bredvid Frans Kalle, också kolare. De kan vara bröder eller far och son. År 1651 ingår "Peter Callye kooler" i den vallonska arbetsstyrkan vid Finnåkers bruk (Leufstaarkivet kartong 36 på Riksarkivet) men saknas sedan. På 1650-talet beger sig flera valloner från området till Norge för att ta anställning vid norska bruk. Denne Petter kan vara en av dem.

Du skriver att Jan skulle kunna vara masmästare. Inte alls omöjligt, eftersom yrkena kolare, körare, uppsättare och masmästare alla har anknytning till masugnen. Kolarna framställde kolen, körarna transporterade den till masugnen. Ugnen fylldes med malm och kol av uppsättaren och själva blåsningen övervakades av masmästaren. En yrkeskarriär från kolare till masmästare var naturlig för kompetenta arbetare.

Tyvärr vet vi inte så mycket mer om denne Petter Kalle (Kaye). Den andre tidigare nämnde tror jag mindre på. Här är de fåtaliga uppgifter jag har om honom:

Pierre Carlier, kolare, ser vi först i tjänst på Leufsta 1639-53, sedan på Hillebola 1654-55 och Ullfors 1656-58. Leufsta och Hillebola bruk ligger i Österlövsta socken och Ullfors bruk i Tierp socken. Pierre förflyttar sig därefter västerut och är 1662 i tjänst vid Hammarby bruk i Ovansjö socken.
  I längderna för Hillebola står han med hustru, varför han torde ha gift sig mellan 1646-54.

/K

160
Hej igen!

Jag ser nu att du redan gjort det. Jag tittar samtidigt på Stockholm maraton med andra ögat. Jag återkommer senare i eftermiddag.

/K

161
Hej Leif!

Även jag tycker att du har anledning förmoda vallonskt ursprung för Jan Pettersen. Carlier skrivs ibland i svenska kyrkböcker som Kaye. Det finns två kandidater Pierre Carlier i Sverige vid mitten av 1600-talet. Bägge saknar noteringar i svenska arkiv efter 1662. Någon av dem skulle kunna vara far till Jan och, i likhet med flera andra valloner vid denna tid, ha sökt sig till de norska bergverken.

För att säkrare kunna svara på din fråga behöver jag få veta namnen på Jan Pettersens sju barn, helst också deras ungefärliga födelseår.


Med vänlig hälsning
Kjell

162
Humla / Humbla / SV: Humla / Humbla
« skrivet: 2021-10-07, 18:35 »
Nej, den namnförändringen verkar långsökt. Georg brukar bli Göran eller Joris, inte Gösta. I släkten Musquin har jag bara en Göran under senare delen av 1700-talet. I en finsk gren Musquin finns ett par Gustav under 1700-talet.

Om hustruns Brita Maria Johansdotters bakgrund, inte en susning.
/K

163
Humla / Humbla / SV: Humla / Humbla
« skrivet: 2021-10-07, 14:35 »
Breaking news

Martin, jag hittade i gömmorna det riktiga svaret på din fråga. Den Johan du efterfrågar är nedanstående person.

Johan Johansson Humla, son till Johan (1705-36), föds 22/8 1736 vid Börgöl i Risinge. Han gifter sig med Brita Maria Johansdotter 28/12 1763 i Hällestad. Johan blir först mästersven vid Forsa hammar i Östra Vingåker, men senast från 1770 på Högsjö bruk och dör 28/2 1773 i Västra Vingåker.

Barn:   Maria Elisabeth   f 2/11 1764, d 1/3 1765
   Johan      f 8/12 1765
   Beata Stina      f 2/3 1767
   Lena Cajsa      f 8/2 1770
   Gustaf      f 25/3 1773, d 20/1 1793 vid Bysta knipphammare i Svennevad



/Kjell

164
Humla / Humbla / SV: Humla / Humbla
« skrivet: 2021-10-07, 14:01 »
Hej Martin!

Jag kan i alla fall ge dig en alternativ kandidat, nämligen sonen Johan i nedanstående familj.

Carl Humla, son till Johan Humla (1673-1730), är född 11/3 1709 på Spånga hammare i Västra Vingåker. Han gifter sig där 30/9 1732 med Kristina Olofsdotter Berg och blir hammarsmed vid Lindefors i Svenarum, där alla barn är födda. Sin yrkeskarriär avslutar han som ålderman på Spånga bruk.

Barn:   Johan   f 26/5 1735
   Christina   f 1/9 1737, d 9/10 1738
   Brita Maria   f 25/4 1739
   Olof   f 31/10 1743
   dotter   f i mars 1746, d 4/2 1747


Om Johan hinner bilda familj före sin alltför tidiga bortgång, så kanske namngivningen av hans barn kan ge en fingervisning om vilka föräldrarna bör vara, Carl och Kristina eller Johan och Elisabet.

Mvh
Kjell

165
Hej Jan!

Det var synnerligen ovanligt, att man i vallonfamiljerna gav två barn samma förnamn, såvida inte det äldsta barnet med namnet var avlidet, när det andra föddes. Då var det istället mycket vanligt, att det senare barnet fick samma förnamn som det tidigare avlidna.

Men just i den här Bonnevier-familjen kan två halvbröder ha fått samma förnamn. Jag kan se två anledningar till det. För det första var den äldre Hindrich (tab 27) redan gift (1686), när fadern gifter om sig 1688 med Margareta NN. Om andra hustrun var en Hindrichsdotter (det vet vi inte), så ser jag det som ganska naturligt, att den förstfödde sonen i Lorens andra äktenskap får namnet Hindrich efter sin tänkbare morfar. Men även sonens farfar heter Henry (tab 4) och namnvalet kunde då också ha varit ägnat att hedra denne, som avlidit 1682 i Lilla Malma.

Man kan även notera, att när dottern Maria i andra äktenskapet döps 29/9 1694, så kallas fadern "G: Laurentz Bonivier", vilket visar att det är den äldre Lorens Bonivier som är fader.

När det gäller Hindrich (tab 27) är jag (nästan) benägen att stryka ordet trol(ig), eftersom dennes äldsta son får namnet Lars (=Lorens).

Mvh
Kjell

166
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2021-10-05, 19:31 »
Hej Jan!

Tyvärr omöjligt att svara på. Det finns så många familjer Gode i Jacob/Johannes och Maria Magdalena fs runt sekelskiftet 1700.

Gode/Godou i Stockholm hör inte till de enklare släkterna att hålla isär. I Maria Magdalena finns på 1680-talet t ex två vinskänkar, Jonas och Mathias Gode, med tyskt ursprung.

167
Oudart / Audar / SV: Oudart / Audar
« skrivet: 2021-10-03, 20:34 »
Hej Björn!

Ja, av diskussionen ovan kom jag tydligen till slutsatsen, att Maria Holmelia skulle kunna vara född Audar. Men det är inte bevisat!

168
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2021-08-22, 11:14 »
Sorry. Petrus står det säkert i födelseboken. Jag har inte kollat. Men Petrus är samma namn som Per/Petter/Pier.

169
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2021-08-22, 10:48 »
Ja, du Kenneth, vet och vet? Helt säker kan man inte vara.

Men när Johanna begravs 3/5 1767 i Ö-L berättar dödboken, att hon haft tre döttrar i sitt första gifte och en son och en dotter i det andra. Hennes enda son får namnet Pier. Jag har tagit det till intäkt för, att sonen fått samma namn som sin morfar. Detta är anledningen till, att jag satt upp henne som dotter till Pier Mineur i Nordisk Vallongenealogi del II Tabell 17 sid 121.

170
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-07-17, 07:46 »
Hej Anders!

Du har säkert rätt i att det är byggmästaren Welam (Wilhelm) och hans hustru Catharina som får sonen Petter angivet datum. Jag har gjort samma notering, men jag läser namnet som de Bäss. Det gör, att jag i stället gissar på byggmästarsläkten de Besche.

Erland de Flon har skrivit en bok, som heter "Släkten de Besche". Där kan du se, om det i slutet av 1600-talet finns någon byggmästare Welam de Besche med angiven hustru Catharina Eriksdotter. Tyvärr har jag inget eget ex, men boken finns säkert på ditt närmsta större bibliotek. Hör annars med Sällskapet Vallonättlingar, som garanterat har boken i sitt eget bibliotek och kan kolla upp.

Trevlig sommar
Kjell L

171
Goude / Gode / Godhe / Godet / SV: Goude / Gode / Godhe / Godet
« skrivet: 2021-05-22, 14:03 »

Hej Jan!

Jag har äntligen fått tid att ta mig an dina tretton notiser i inlägget från den 30 april. Samtliga avser släkten Godou utom möjligen den första, knappmakaren Gode. Han är obekant för mig och kan tillhöra släkten Godet. På de övriga har jag följande svar att lämna:

2 och 9. avser sonen Jacob i Tabell 13 i N V del I sid 268

3. avser med stor sannolikhet två olika individer!

4. avser en sonson till Mårten i Tabell 7 i N V sid 266 via sonen Johan dp 17/5 1676

5 och 6. avser en sonson till Claes Tabell 13 i N V via sonen Abraham

7 och 8. avser Tabell 14 i N V

10. avser sonen Michael i Tabell 19 i N V sid 269

11 och 12. avser en sonson till Tabell 13 via sonen Jacob (c 1704-70)

13. avser en tillkommande son Nils i Tabell 15 sid 268. Dessa tabeller är uppdaterade och tillkomna efter bokens utgivning, varför jag redovisar dem nedan (bortse från mina tabellnummer)

Tabell 1131

Colas Godou, son till Claes (tab 1111), döps 15/10 1699 i Ö-L. Han nämns som kammartjänare i Stockholm i bröderna Michells och Jeans bouppteckningar 1741 respektive 1761, varför han torde ha haft denna syssla även under mellanperioden. Hans första hustru heter Brita Wahlgren.
  Det är troligen samme hofmästare Nicolas Gode, som gifter om sig med änkan Margareta Bark 4/10 1757 i Katarina.  Hans förra hustru begravs 8/8 1750 i Jacob och Johannes, hofmästaren Nils Godes hustru.
  Titeln hovmästare kan vara förvillande, betyda antingen en traktör, en hovslagarmästare eller en anställd vid hovet.

Barn i 1. giftet:   Nils      (tab 1132)
   Helena Catharina   dp 14/1 1731 i Maria, trol d 13/12 1797 i Ängsö, inflyttad
         från Bro 1780 till Ängsö herrgård

Tabell 1132

Nils Gode, son till Colas (tab 1131), står som sonen Niclas i Maria Magdalena AIa:2 sid 180. Han är mönsterskrivare i kapten Schectes kompani av Svea Livgardes livbataljon, när han gifter sig i denna bataljonsförsamling 5/8 1750 med Brita Catharina Berg. Nils dör 18/3 1763 i Svea Artilleriregemente fs i en uppgiven ålder av 46 år, troligen för högt angivet.

Barn:   Brita Catharina   f c 1751, d 29/6 1751 i Svea Livgardes södra bataljon fs
   Clas Peter      f c 1753, d 9/5 1771 i Svea Artilleriregemente fs, hantlangare
         vid tygmästarkompaniet

172
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-21, 19:15 »

Hej igen!

Nu har jag gjort en sökning i databasen på en Mårten Douhan född 1737 och allt talar för att Tobias antagande stämmer. Han är född i Västland 6/10 1737. Hans farfar är Mårten Duhan (tab 27 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 188) och hans far sonen Jean (1710-49). Den senares familjetabell ser ut så här (bortse från tabellnumreringen):

Jean Duhan, son till Mårten (tab 721), döps 20/2 1710 i Ö-F. Han blir smältare vid Karlholms bruk men begravs 25/6 1749. Hans änka, som heter Maria (Johansdotter) Tillman, står upptagen på Västlands brukslängd samma år med sina minderåriga barn. Hon gifter senare om sig med mästersven Petter Jagare och dör 1772 i Västland.

Barn:   Mårten   f 6/10 1737 i Västland, lever 1749
   Johanna   f 2/8 1739, d 1739
   Maria   f 8/5 1741, d 28/8 1788  Hedvig Eleonora fs, g m trädgårdsmästaren Nils Nyberg
      10/3 1765 i Västland, 1765-69 bosatt i Torsåker (D)
   Jan   (tab 746)
   Johanna   f 21/12 1745, d 11/11 1809 vid Västlands bruk, g m Johan Michelsson Westlund
      11/11 1770 i Västland
   Carl   (tab 750)

Din Mårten Duan är alltså äldste sonen i tabellen ovan. Hans två barn namnges alltså efter sina farföräldrar, helt i enlighet med vallonernas använda namnskick.

173
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-21, 18:50 »

Hej Tobias och Jan!

Bland mina Douhanare i Sumpen (samlingsplats för ännu inte inplacerade individer) hittar jag denne mjölnare med följande uppgifter:

Mårten Douhan, mjölnare, och Elisabeth Widberg vigs 23/11 1761 i Härnösand. De får dottern Maria född 5/7 1763 i Härnösand.

Nu kan den noteringen kompletteras med era uppgifter. Men huvudfrågan kvarstår. I vilken gren hittar man hans föräldrar? Lisa Jonsdotter torde vara samma som Elisabeth Widberg.

174
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-05-16, 10:45 »

Hej Jan!

Stort tack för detaljerad och övertygande redovisning. Särskilt glad blev jag över referensen till ärendet vid Rasbo häradsrätt 1697, som ger namnet på Petter Frantzson Dubois hustru. Även i övrigt har ditt inlägg gett en del kompletterande datum.

Jag är bara tillfälligt hemma idag och ska senare granska de uppgifter och frågor du lämnat under den gångna veckan om släkten Goude/Gode/...

Vänligen
Kjell

175
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-09, 12:50 »

Hej Jan!

Det ser korrekt ut. Jag saknar uppgifter om Brita (f 1706) och hennes make samt deras barn. Du skriver att deras son Jacob gifter sig med NN Dubois.

Kan du lämna kompletterande uppgifter?

Mvh
/K

176
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-05-08, 15:22 »

Hej Jan!

Vaktmästaren Petter Douhan är sonen Petter (1727-1804) i N V del I Tabell 8 sid 182. Han är född 15/6 1727 i Tierp och död 26/12 1804 (bou Sth 1805-I-673) i Adolf Fredrik.

Stina Sandberg och Maria Christina Sandberg är två skilda personer. Jacob Godou dör 12/10 1770 i Katarina fs i Stockholm (bou 1771/1:59) som tobaksarbetare. Familjen äger en liten gård på Västra Kvarnvägen 59.
Jacobs första hustru heter Annica Söderman, som dör i juni 1738 i Stockholm (bou 1738/2:640). Hans andra hustru heter Christina Sandberg med vigsel 28/10 1739 i Katarina fs. Med tredje hustrun Christina Ericsdotter (trol Jernberg) står bröllopet 26/2 1764 i Katarina fs.

Trevlig helg

177
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-25, 11:00 »
Hej igen!

Visserligen är Dubois en av de större vallonsläkterna i landet men fullt så många tabeller har jag inte. Det är mycket luft i numreringen för att inte behöva göra om, när nya individer tillkommer. Drygt 150 familjetabeller har jag just nu i min databas för släkten Dubois. Av dessa är 64 stycken födda på 1600-talet och medtagna i boken.

Någon ny upplaga av N V blir det inte heller. Jag börjar bli för gammal för att orka ta mig an ett sådant projekt.

Kaffekokare, ja? I egenskap av handelsman kan man tänka sig, att han hade tillstånd att både importera och utskänka kaffe under de perioder, då inget förbud rådde. Det här var dessutom Svenska Ostindiska kompaniets glansperiod. Se vidare https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29649

/K

178
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-04-24, 21:52 »
Hej Jan!

Jag har svårt tro, att den 1761 avlidne fältväbeln Frans Dubois skulle kunna vara identisk med avskedade soldaten Frans Deboir även om det ungefärliga födelseåret 1694 är lika för dem båda. I huvudstadens mtl 1730 återfinns soldaten Frans Deboir med hustru boende i kvarteret Oxögat i Norrmalm västra övre, så flytten 1727 gick inte till Film.

Jag har en bättre kandidat till fältväbeln och det är en helt ny gren Dubois, som borde varit med i Nordisk Vallongenealogi, om jag känt till den vid tiden för bokens utgivning (2012). Du hittar Frans och hans broder Jean Pierre (Johan Petter) bland barnen i nedanstående tabeller (kompletterade med dina uppgifter).


Tab 9601

Anthon Duboi med förmodad proveniens i Frankrike anhåller 8/7 1707 vid Karlskrona rådhusrätt att som traktör få etablera sig i staden (Göta Hovrätt Advokatfiskalen Blekinge län EVIIBAA:971 sid 468). Han straffas på hösttinget 1712 vid Villands häradsrätt för lönskaläge med Catharina Klemmetsdotter. Det visar sig dock på extra ordinarie ting året efter, att Anthon är gift, varför böterna åttadubblas för enkelt hor. Anthon är kock på Bäckaskogs slott i Kiaby socken. Utöver böterna
  Skolandes bem:te Kåck du Boj som af främmande religion sittia 3 söndagar å rad i ståcken för kyrkiodörrn; samt Qwinfolket Catharina Clemmetsdotter jämwäl sittia 3 söndagar å rad på plikte pallen, och hon sedan skriftas och aflösas (Villands häradsrätt CVI:1).
   Anthon konverterar 1707, vilket kan utläsas i Fransk-Lutherska församlingens register (C:1 sid 215) detta år:
  Antoine du Bois, né en Picardie, agé de 42 ans, Traiteur à Carlscrona, renonca aux erreurs de l´Eglise de Rome, embrassa la Religion Evangelique Lutherienne, Signe et communia le jour de l´an 1707.   
  Han är då född omkring 1665. Det är samme traktör Anton Dubois, efter vars änka Anna Elisabet Du Boy det förrättas bouppteckning i Stockholm 1734 (bou Sth 1734/1:1106) och arvsskifte påföljande år (Sth 1735/1:1369). Hon har avlidit 13/1 1734.

Barn utom äktenskapet:
   Anna Maria   dp 4/2 1712, Dom ca 5 p: Epiph: Baptiz in Kiaby kyrkia ett oäkta barn N: Anna
      Maria som war tillrått på Beckaskough af koken

Barn:   Frans      f c 1694, bg 25/5 1761 i Katarina fs, kallas fältväbel i moderns bou 1734
   (Jean) Pierre      (tab 9631)
   Anne Christine   g m skärsliparen Pierre Favre 11/4 1727 i Fransk-Lutherska fs
   Anne Elisabeth   g m Pierre Cres 29/4 1739 i Fransk-Lutherska fs



Tabell 9631
 
(Jean) Pierre Dubois, son till Anthon (tab 9601), noteras i Stockholms mtl 1730 som bodgosse i Staden västra no 169. Han uppges vara f c 1710 i Frankrike. Den Pierre Cres, som nio år senare gifter sig med Pierres syster, är också bodgosse på samma plats och uppges vara f c 1710 i Arabien!
  Pierre gifter sig första gången 30/4 1732 i Fransk-Lutherska fs med Anne Cecilie Hopp. Han får burskap som handelsman i Stockholm 27/9 1733. Vid hans andra giftermål 27/9 1744 i Fransk-Lutherska fs (C:1 sid 162) i huvudstaden skriver prästen:
  L`An 1744 Après les annonces avoient eté regulièrement publiées à l´Eglise Francoise, on benit le 27. Septembre le mariage de Monsieur Pierre Dubois Marchand à Stockholm et de Mademoiselle Marguerite Helene Ebbeltoft.
  Hon dör 22/3 1761 i Tyska fs (bou 17/9 1761 Sth rr 1:a avd. F1A/192 sid 285). Hans tredje hustru heter Marie Catharine Gahm med vigsel 25/10 1761 i Fransk-Lutherska fs. Hon efterlever honom. Jean Pierre avlider 10/4 1764 och begravs i Jacob fs (bou 1777/3:86). Barnen är döpta i Fransk-Lutherska fs. I mtl 1760 för Stockholms södra och västra kvarter återfinns gifte handelsman Jean Peter Dubois 54 år gammal. Det ger ett ungefärligt födelseår 1705 för honom.
 
Barn i 1. giftet:   Antoine                                           dp 4/12 1733
                              Jean Pierre                                    dp 11/10 1737
 
Barn i 2. giftet:   Marie Judith                                  dp 15/10 1747, d 24/4 1804 i Klara fs, g m kamreraren vid
                                                                                        Stockholms läns landskansli Carl Magnus Malmberg
                              Francois Sigefroi                          dp 8/10 1751, d senast 1761
                              Elisabeth Marguerite                   dp 14/6 1753
                             Christophe Theodore                   dp 29/7 1757, d senast 1761

179
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-26, 08:36 »
Hej!

Fråga 1: Javisst, det var brukligt i vallonfamiljerna att ge barnen namn efter F, M, FF,FM, MF och MM.
Hans Douhan, son till Hans, döps 29/6 1739 i Ö-L. Modern kallas visserligen Sara, men det förefaller vara en sammanblandning med hans drygt tjugo år äldre syster. I Åkerby brukslängd 1749 finns han med men sätts sedan i skräddarelära.

Fråga 2: Ingen aning. Glasmästargesäll Douhan död 9/5 1796 i Uppsala dkfs, gift, 36 år g. (F:3 nr 68). Jag har inte kunnat placera in honom.

Fråga 3: De var möjligen fem- eller sexmänningar, så långt jag kan se två helt olika grenar. Kryddkrämaren Martin Douhan är barnbarn till smältaren Martin Duhan i Ullfors (Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 8 sid 182). Han dör 15/2 1834 på Sandbacken 3 i Uppsala domkyrko fs.

180
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-19, 14:36 »

Jan, var hittar du Vendels mtl 1701-04? Jag sökte på Riksarkivet och ArkivDigital utan framgång.

181
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-19, 10:16 »

Hej!

Den här Anna är säkert tillhörig släkten Douhan. Men hennes existens är ny för mig, så jag har inte en susning om var hon kan platsa in. Det behövs fler uppgifter.

182
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2021-03-19, 09:34 »

Hej Jan!

Han är inte med i Nordisk Vallongenealogi av den enkla anledningen att jag inte kan placera honom. Jag kan inte avgöra, om han tillhör släkten Godet eller släkten Godou.

Förnamnet Wellam/Guillaume är sällsynt i båda släkterna. Jag kan redovisa de enstaka uppgifter jag har, om någon har kompletterande information att lämna.

Welam Welamson Godhe, smedsgesällen från drotningeholm och fatheburspijgan från drottningholm Brijta Månsdotter vigs 6/1 1688 i Sånga kyrka.
  Han kan eventuellt vara identisk med smeden Welam Welamsson, som dör 27/2 1715 i Bro.

Jacob Wellamsson Godou är trädgårdsmästare hos Friherrinnan Christina Bååt på Örbygård i Vendel sn och ogift enl mtl 1705-08

Wilhelm Gode, körsnärsmästare, gifter sig med Anna Catharina Reiners 21/7 1715 i Storkyrko fs

Wilhelm Gådou, handelsman, dopvittne 10/7 1726 i Svea Artilleriregemente

183
Smed- och/eller vallonsläkter / Hasar/Sassar
« skrivet: 2021-03-17, 13:37 »


Några noteringar om denna släkt tidigare inte gjorts i svenskt källmaterial. Något helt säkert bevis för att namnet övergått till Sassar finns inte utan skall tills vidare ses som en arbetshypotes. Ett ursprungsnamn Hazard är troligt.
 
Tabell 1
 
Nicolas Sassar omnämns som fransos spiksmed i Eskilstuna 1661-74. Han är troligen son till den Nicol Hasar, som finns på Norrköpingslistan 1633. Nicol(e) är ju ett kvinnonamn. Han bör därför ha hetat Nicolas Hasar. Genom att uttala detta namn förstår man, hur stavningen Sassar kan ha uppkommit.
 
Barn:                    Niclas                 (tab 2)
                             David                   (tab 6)
                             Jöran                  (tab 11)
                             
Tabell 2
 
Niclas Sarsart, son till Nicolas (tab 1), gifter sig 9/11 1684 i Hedvig Eleonora, groffsmedh född widh Äskiestuffwun (Eskilstuna?) sampt jungfru Kerstin Olofzdotter Cautionsman är hans fadher M:r Niclas Sarsat åkaresmedh boor på trask bothen uti sal Joel Horners tragards stufwudh. Han finns 1684-88 i generalmönsterrullan för 1. kaptenens kompani av Upplands regemente
 som nr 554 Nicklas Niclason Sassar/Zatzar. I GMR 1691-92 har han bytt till nr 529.
  (Andra?) hustruns namn framgår av dödsnotisen för dottern Maria i Österlövsta dödbok 21/7 1723. Då begravs
  Snickarens wid Leusta, Mr Eric Pihlströms hustru Maria Sacerd född i Stockholm åhr 1686. Fadern klensm. M. Niclas Sacerd, moder h. Magdalena Greise. Tient åthskillig städes hos förnämt folk. Under 13 års Echta sammanlefnad haft 3 barn, 2 söner och 1 dotter långt för detta afsomnade i Stockholm. Siuk af förstoppningh några dygn. Dödde d. 15. åldern 37 år.
 
Barn:                    Kerstin               dp 25/7 1685 i Hedvig Eleonora
                             Maria                  f 1686 i Stockholm, bg 21/7 1723 i Österlövsta, g m snickaren Eric Pihlström c 1710
 
Tabell 6
 
David Zatzar, trol son till Nicolas (tab 1), återfinns i Upplands regementes GMR 1691 på 1. kaptenens kompani med nr 533 och som antagen i tjänst 1684. Det står även antecknat rymd 1688 straxt effter munstr. roten anskaffat Johan Person Högman som approb.
 
Tabell 11
 
Jöran Zattzar, son till Nicolas (tab 1), finns i Upplands regementes GMR 1693 på 1. kaptenens kompani med nr 589 och som antagen i tjänst 1693 med noteringen legd af sin Broder Niclas Zassar doch deer Jöran rymmer så swarar Niclas sielf. I GMR 1695-96 är Jöran kvar på detta nr.
 
Tabell 21
 
Paul Sassar, bror till Nicolas (tab 1), är också spiksmed i Eskilstuna 1658-62. Hans hustru heter Barbro.


Kompletteringar mottages tacksamt.

184
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-12, 14:05 »
Hej!

Förnamnen Christian och Christopher förekommer inte i släkten Douhan, i varje fall inte så långt jag har uppgifter (till början av 1800-talet).

Jag läser namnet Christ. Dekant, vilket gör honom ännu mindre sannolik att vara en Douhan. Det finns en del tyskklingande namn i Gävle mtl 1725, så jag skulle nog gissa, att han snarare har den bakgrunden. Gävle var en stor sjöfartsstad vid den här tiden med omfattande utrikeshandel.

185
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-10, 19:28 »
Hej Jan!

Efter att ha kompletterat familjetabellerna för Anders och sonen Nils Douhan med dina uppgifter ser de ut så här (bortse från tabellnumren):

Anders de Han, son till Johan (tab 811), döps 14/10 1706 i Ö-L. Han sätts i skomakarlära i Stockholm från 1723 men återvänder på höstkanten 1727 till hemorten och bosätter sig på Åkerbyvretarna. Han blir sockenskomakare. Hustrun heter Stina Nilsdotter med vigsel 15/10 1727 i Maria fs i Stockholm.
  I Åkerby bruks mtl 1728 är Anders ensamstående. Åren 1729-30 har han hustru samt son och dotter markerade i brukets mtl. De senare bör avse hans föräldrar, som vid denna tid bor kvar vid bruket. I 1731 års mtl finns Anders med hustru och en son (dvs fadern), år 1732 saknas samtliga. Sannolikt har Anders med familj lämnat Ö-L, samtidigt som även fadern passerat den övre gränsen för mantalsplikt.
  Det visar sig enligt GMR, att Anders skrivs in som soldat för Österrike rote i Vendel vid livkompaniet i Upplands regemente 18/6 1732. Som avskedade soldaten Anders Douhan dör han 3/5 1772 i Vendel. Änkan dör 11/4 1778 i Vendel.

Barn:   Sara Lisken   dp 14/9 1727 i Maria fs i Stockholm
   Johan   dp 23/3 1729 i Ö-L
   Nils   (tab 866)
   Anders   f 25/11 1732 i Vendel, trol d 20/2 1791 i Svea Livgarde, bg 27/2 1791 i Johannes,
      57 år, gift, gardessoldat
   Olof   f 4/1 1735, d 17/12 1740
   Hans   f 6/11 1736
   Jacob   f 21/12 1738
   Sara Lisa   f 30/9 1743

Tabell 866

Nils Andersson Douhan, son till Anders (tab 861), döps 7/6 1730 i Ö-L. Han blir torpare på Kullbol i Vendel och avlider 27/12 1796. Han gifter sig med Stina Jansdotter 26/11 1758 i Vendel. Hon avlider 3/6 1780 i Vendel. Nils ingår ett andra gifte 28/12 1780 i Vendel med Ingrid Andersdotter, men detta äktenskap är barnlöst, eftersom hon passerat fertil ålder.

Barn i 1. giftet:   Stina Catharina   f 19/2 1764 (modern skrivs felaktigt Chierstin Andersdotter)
   Lena      f 22/11 1767, d 29/7 1768
   Helena      f 5/7 1770, g m Per Persson omkr 1790

186
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-03-02, 16:35 »
Hej Jan!

Många frågor. Jag tar dem en och en.

A. Nej, han är sonen Petter i Tabell 8. Anna Söderberg dör 8/7 1764

B. Svar ja

1. Svar ja

2. Vet ej

3. Hon är dottern Jena i Tabell 28 och gift tre gånger i Maria Magdalena, med Johan Cron 3/6 1733, med Johan Hök 12/8 1739 och med Peter Berg 16/10 1743

4. De här filuren har jag inte kunnat placera. Båtsmän är svåra, men din uppgift kompletterar med patronymikon Johansson. Jag har antecknat om honom följande

"Jacob Douhan finns på Nybble båtsmanstorp i Vårdinge under perioden 1722-44 (Vårdinge AI:2 och C:2). Han kallas Johan Duhan, när han gifter sig med Inger Svensdotter 28/12 1718 i Vårdinge. Hon dör vid 56 års ålder 28/12 1739 i Vårdinge. I hfl 1743-45 har Jacob en ny hustru vid namn Lisken. De saknas därefter.
  Båtsmanstorpet kallas därefter Duhanstorp och den efterföljande båtsmannen heter 1749-53 Johan Gustafsson för att vid sitt omgifte 11/11 1753 i Vårdinge kallas CronoBåtzman och Enkling Johan Duhan i Duhanstorp. Det vill synas som om båtsmansnamnet Duhan nu följer torpet efter dess förste innehavare, dvs de senare bärarna av namnet tillhör inte släkten Duhan!"

Barn i 1. giftet:   Johan   f 4/5 1722, d 27/6 1722 blef genom wåda af des Moder för:wad natten emellan d 26
      och 27 Juniij
   Anna   f 3/12 1723, trol d 5/1 1778 i Tunaberg
   Maria   f 4/11 1726, flyttar till Ludgo 1740

5. Se dottern Catharina i Tabell 5 sid 181

187
Hej igen Jan!

Här börjar vi närma oss kapitlet "intelligenta gissningar". Om denne Stephan vet jag följande:

Staphan Bonjär, trol son till André (tab 16), är betjänt på Stockholms rådhus, när han noteras som fadder åt brodern Jacobs dotter Margareta 2/7 1713 i Svea Livgardes Södra bataljons fs.
  I bou för Stockholm (1725:1191) antecknas hans hustru Catharina Petersdotter som avliden 26/10 1723. Vid begravningen två dagar senare i Jacob och Johannes fs hedras hon med bårkläde nr 2 och tre ringningar i kyrkklockan. Själv avlider Staphan 10/3 1726 (bou 1726:1226) som stadstjänaren Stefan Bonnevier och efterlämnar änkan Catharina Wretman samt en trettonårig son. I dödsboet ingår en fastighet på nedre Norrmalm.

Barn i 1. giftet:   Peter   f c 1713

Jag har alltså placerat honom som trolig son till André Bonivier i Tabell 16 sid 73 i Nordisk Vallongenealogi del I. Sonen Peter torde ha fått namn efter sin morfar.

188
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-26, 13:32 »
Hej Jan!

Uppgiften från mtl 1730 gäller säkert båtsmannen/kofferdifararen Gillius Douhan och hans hustru Margareta Erichsdotter. Yrket båtsman finns även i civil sjöfart och så även för tre hundra år sedan.

Gardessoldatänkan hustru Duan i mtl 1740 avser istället hustrun till Johan Fransson Duhan, som du hittar i Nordisk Vallongenealogi del I sid 186 som sonen Johan dp 29/5 1695. Han blev kartlagd efter bokens utgivning och hans tabell ser ut så här idag:

Johan Frantzson Duan, son till Franz (tab 21), döps 29/5 1695 vid Leufsta bruk i Ö-L. Han får bördsbrev på Löfsta ting 8/5 1711:
 Unga drängen Jean Duhan ifrån Leufstadh Bruuk, 16 åhr g:, anhöll om denna Tingz Rättens attestation om dess härkomst och lefwerne, alldenstundh han Jean Duhan ärnar sigh begifwa till Stockholm, att lära Skomakare Embetet, och som af Nämdens och de tillstädes warande af Tingsallmogens uthsagu och bewittnande befinnes, att denna Jean Duhan war född i Löfstadh Sochn och Löfstadh Bruuk, af ährl: och Christel: föräldrar; fadren för detta hammarsmedh Frans Duhan, och modren hustru Kornelia Flittzberg, altså bleff och sådant under Tingzlagetz Sigill här medh uthstadt och bewilljadt.
  Johan är musketerare, när han gifter sig 16/6 1717 i Svea Livgardes livbataljons fs med sin fästekvinna Margareta Erichsdotter. I Svea Livgardes GMR 1735 finns han på n:o 11 i kapten Sven Ridderstråles kompani.

Barn:   Johanna   f 11/9 1720 i Svea Livgardes norra bataljons fs, d 14/1 1722, bg 3/2 1722 i Jacob och
      Johannes fs
   Helena   f 1/1 1728 i Svea Livgardes livbataljons fs
   Hans Caspar   f 22/1 1730
   Maja Greta   f 14/2 1733

Uppgiften att änkan har tre barn stämmer, om den avser de tre sist ovan nämnda. Maken bör alltså ha avlidit mellan 1735-39 och den noteringen ska tillföras tabellen. Tack för det!

Nu ska jag se, om jag har någon kommentar till det du skrivit under Bonnevier.

189
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-25, 18:04 »
Hej Jan!

Det är mycket oklart, vilka som kan vara hans föräldrar. Namnet Gillius förekommer säkert i hans gren och då kan jag se åtminstone tre tänkbara fäder.

Det är kanske denne Gillius, som gifter om sig 28/12 1727 i Jacob o Johannes med Margareta Erichsdotter. Tyvärr har jag inga döduppgifter på honom. Det skulle underlätta att veta hans ungefärliga ålder.

190
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2021-02-18, 19:02 »
Hej Jan!

Se där, ja. Då kan vi pricka av henne på listan. Hon gifter sig 10/3 1765 i Västland (AID: v127254.b193.s189), är född 8/5 1741 i Västland som dotter till smältaren Jean Duhan vid Karlholms bruk och dennes hustru Maria Tillman.

Tack för det  :D

191
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Van der Veecht
« skrivet: 2021-01-20, 15:44 »
Crins van der Veecht, järnräckare från Aachen, tecknar 7/4 1625 i Amsterdam ett ettårsavtal för sig och sin gesäll (K42/44).
  Den allra äldsta noteringen om honom är från Tyresö kyrkoräkenskaper 1630 (Tyresö C:1), där namnet skrivs Christophvär Crins. Crin Crin är smältare vid Kroppa bruk från 1635 enligt mtl. I roteringslängden för Kroppa bruk 1635 anges han vara tysk(talande). I mtl 1643 stavas namnet Crin Crinson, dvs som ett patronymikon. Han förekommer även i Leufstaarkivets räkningar för Kroppa 1643-53. Crin finns vid Kroppa åtminstone till 1662. Därefter flyttar familjen till Hugsterud i Varnum, där hustrun Margareta Christophersdotter avlider 1676. Crin gifter om sig med Ingri Siggesdotter 29/12 1678 i Varnum. Crin begravs 1687 i Varnum.
  I Färnebo härads dombok finns 1-2/12 1654 ett mål (pag 230) gällande Chrin Chrinson, Pawel Chrinson och Johan Chrinson, de båda förstnämna boende vid Hättälven och den sistnämnde vid Jordkullen i Kroppa. I Färnebo dombok 24-26/9 1656 (pag 23) omtalas Påwel Chrinson i Christinehamn. I 1657 års mtl finns han där men saknas sedan.

Barn i 1. giftet:   Christopher   f c 1638, bg 21/6 1703 i Lungsund, hammarsmed o ålderman, bosatt vid Bjurbäcken
   Matthes   d senast 1676, kunglig lakej
   Påwel   d senast 1678, bysseskytt, bosatt i Kroppa 1650-55 och i Kristinehamn 1656-58, g m Annika c 1655
   Johan   d 1667, "afrömbd åth Åwestafors för 3 år sedan och blef strax dödh" (Filipstads tlg dombok 15-17/8 1670), hammarsmed, bosatt i Kroppa 1654 (vid Jordkullen) och 1661-67 (vid Hättälven), gift senast 1661

192
Michot / SV: Michot
« skrivet: 2020-12-30, 22:17 »
En komplettering för släkten Michot Tabell 1 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 115:

Basthien Michot, masmästare, finns i Sverige redan 1621 men har sin hustru Rachelle Vivienne kvar i Givonne i Sedan. Hon reser till sin man efter något år men avlider i Nyköping 1623. Detta år får nämligen Johan spiksmed vid Nyköpings mässingsbruk mottaga penningar för att täcka utgifterna vid Bastian masmästares hustrus begravning (K 50).
  Åren 1626-27 är Bastian verksam vid Åker, 1629 står han i Finspångs register och 1630-32 arbetar han vid Leufsta bruk. Någon gång mellan 1623-29 gifter han om sig och andra hustrun omtalas 5/8 1649 som änka enligt Leufsta kassabok.

  I ett franskt register över dem från Sedan som under åren 1612-14 avsvurit sig katolicismen och blivit protestanter (calvinister) återfinns "Bastian Michot natif de Cimay fondeur de fer dem(eurant) chez M(aistr)e Pultro a Lamécourt a abjuré la papauté". Hans hustru är troligen dotter till Jacquemin Vivien från Givonne och dennes hustru Marie Michel, vilka gifte sig 20/3 1575 i Sedan, och Rachel troligen född omkring 1580. Hon gifter sig med Raymond Boucher och får 11/5 1608 i Sedan sonen Jean med honom. Äktenskapet med Bastian Michot är därmed hennes andra efter makens död, oklart när. Observera att de nedan upptagna barnen Françoise och Catrine därför kan vara Basthiens styvbarn från Rachelles första gifte!

  Basthien skulle rentav kunna vara samme som den Johan Mesir, masmästare, vilken inkommer tillsammans med Wellam de Besche vid dennes värvningsresa 1608 (Strödda kamerala handlingar vol 41 på RA). Hans kontrakt upprättas omedelbart efter ankomsten:
  "Bestelningh för Johan Messijr Masmestare opå trij hundrade tolf daler åhrligen af Bergzöfwersten at bekomme af Stockholm dhen 23 Julij Åhr 1608
  Wij Karl göre witerligit at wij hafwe ahntaget och hijt ihn befalle lathet denne Brefwisere Johan Messijr uthi wår tiänst för en Masmestere. Så på thet at han sigh uthi sitt arbethe trogen och flitigh förholle skall, efter som han och sigh emot os förplichtadt hafwer. Derföre så hafwe wij tilsagdt honom till löhn och underhold åhrligen peninger Trijhundrade Tolf daler. Och skall han bekomme när han arbether en daler om dagen, och holle sigh sielf klädher, kost och Täringh. Och der han blifwer förordnadt at hafwe sitt wärkstädhe, dersammastädes skall honom sine dagzpeninger af wår Bergzöfwerste lefreret blifwe. Der wår Skattmästare, för:te Bergzöfwerste, Kammererere, Fougdher och alle andre weete sigh efterrätte. Actum ut supra"
  Samma meningh för Anthonio Påska och Hindrich Hake Smältare, "hwardera på så många peninger som för:tt är".

  Johan får efter ankomsten bl a arbeta vid Nyköping, Bränn-Ekeby och Åker.
  "Till Anthonium Swenson, at han lefrerer Johan Missier Masmestaren af den blå stellesteen der wanker i Närike, så mycket han behöfwer och weet tigh at beräte, och skall du förskaffe honom frij fordranskap derhedan till Nyköpingh. Aff Gripzholm dän 13 februarij Åhr 1609
  Till Oluff Christopherson, at han lather bryte af den stellesteen der i Karlskogh wanker, så mycket som Johan Missier weet berätte, Och sedan lathe före samme steen fort til Nyköpingh. Af Gripzholm den 13 februarij Åhr 1609".

  Stavningen Missier gör namnet misstänkt likt Michot. Michot stavas emellanåt Missiot med stumt t i uttalet. Michot saknar ursprungskontrakt i Leufstaarkivet. Kanske vi i Johan Mesir har den först inkomne ur denna släkt. Detta skulle också förklara en del frågetecken kring den äldsta generationen Michot. En hypotes blir då, att Basthien (Johan) återvänder till hemlandet efter sin tjänstgöring i Sverige 1608-09, konverterar till protestantismen och gifter sig. Han får underrättelser om Wellam de Besches samarbete med Louis De Geer 1616 och mot slutet av decenniet bestämmer han sig i likhet med många landsmän för arbete hos mäster Wellam. Han är dessutom väl bekant med staden Nyköping och flera av de sörmländska bruken. Hustrun väljer först att stanna hemma med sina barn, men efter några år återförenas de i Sverige.

Barn i 1. giftet:   Françoise   i Leufsta 1639-40 (L 1), möjl g m Michel Farke
   Catrine   i Leufsta 1639 (L 1), möjl g m Charle Bodechon

Barn i 2. giftet:   Jean   (tab 2)
   Sara   f c 1635 vid Julita bruk, g m Gillius Claesson Mathieu mot slutet av 1650-talet



Gott Nytt år

193
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2020-11-25, 13:51 »
Hej igen!

Jag har nu studerat kartan och konstaterat, att Enånger ligger söder om Njutånger och att Iggesunds bruk ligger norr om Njutånger. Eftersom brukets hammarsmeder vanligtvis var bosatta i bruksstugor nära arbetsplatsen, så är det i det här fallet kanske inte så troligt, att det var avståndet till närmsta kyrka som var anledning till att dopet skedde i Enånger. Man får spekulera i någon annan anledning.

Enligt kyrkolagen skulle nyfödda barn döpas inom en vecka från födseln räknat. På 1600-talet skedde dopet i kyrkan. Först på 1700-talet började man döpa barnen hemma. 1690-talet var en svår tid i Sverige, se https://sv.wikipedia.org/wiki/Hungersn%C3%B6den_1695%E2%80%931697 Eftersom Johan döptes 20 februari 1698, blir man ännu mer förvånad över, varför ett nyfött barn skulle behöva transporteras ända från Iggesunds bruk till Enångers kyrka mitt i vintern och kanske med svåra snöförhållanden. Att fler kyrkliga ceremoniel för arbetare på Iggesunds bruk detta år skedde i Enånger kan man se några sidor tidigare i Enånger C:1. Hammarsmeden Pier Tillmans begravning sker 20/3 1698 under rubriken "Lijk från Nötånger".

Jag kan inte tänka mig någon annan förklaring än att Njutångers kyrka av någon anledning var obrukbar denna tid eller att Njutångers församling tillfälligt saknade präst, som kunde förrätta dop, vigsel och begravning. Att man därför i stället behövde nyttja grannkyrkans tjänster under en period.

194
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2020-11-25, 08:20 »
Hej Jan!

Se mitt inlägg 2020-07-11 ovan. Uppgiften står i Enångers födelsebok men under rubriken "Barn från Nötånger". Det är väl ingen djärv gissning, att Nötånger är samma som Njutånger. Utan att kontrollera på kartan förutsätter jag, att Njutånger och Enånger gränsar till varandra. Kanske kyrkorna låg så långt från varandra, att en del församlingsbor i Njutånger hade betydligt närmare väg till Enånger och därför av praktiska skäl ibland valde att döpa sina barn i grannkyrkan. Så var t ex fallet i Sörmlandssocknarna Kila och Krokek.

Jag beklagar om jag angett Enånger som födelsesocken för Johan Douhan, men det beror nog på, att jag annars hade lurat den som ville kontrollera uppgiften, eftersom uppgiften inte finns i Njutångers födelsebok.

195
God morgon Lars m fl!

Så här blir då familjetabellen för bokhållaren Clement Paulin:

Clement Paulin bör vara den lärgosse Clement, som finns vid Nykvarns bruk i Södermanland enligt mtl 1718. Tre år senare kallas han kolskrivaren Klement Paulin vid bruket och i 1730 års mtl för Turinge bokhållare på Nykvarns säteri hos major Isak Cedercrantz.
  Clement gifter sig med Elsa Catharina Thawenia 26/9 1733 i Gryt. De bosätter sig först på Närlunda sätesgård i Gåsinge, men förs 1742 till Bondekeby i samma socken. Senast från 1744 finns han med sin hustru på Bärga och senare på Ålläng i Husby-Rekarne (AI:2 sid 62). Elsa Catharina, som ibland kallas Elsa Beata, dör 29/8 1757 på Ålläng i Husby-Rekarne. Clement, som är bokhållare, anges enligt hfl vara född 1696. Clement gifter om sig med Catharina Elisabeth Lenström 21/10 1760 i Husby-Rekarne och avlider där 29/6 1774.
  De fyra första barnen föds i Gåsinge, de övriga i Husby-Rekarne.

Barn i 1. giftet:   Elsa Christina      f 30/11 1735 (Gåsinge C:1 sid 301)
   Gustav      f 14/1 1738
   Anna Margaretha   f 23/10 1739 (Gåsinge C:1 sid 301)
   Maria Elisabeth   f 25/1 1742
   Johannes      f 17/7 1744, bg 7/9 1744
   Petrus      f 17/7 1744, bg 18/11 1744
   Ulrica      f 2/4 1746, bg 18/4 1746
   Brigita Magdalena   f 30/10 1747, bg 20/11 1747 och (sic) d 31/3 1752
   Catharina      f 20/1 1749 (dopvittne Johanna Öhr från Öregrund), d 28/3 1749
   Catharina Ebba   f 8/12 1750


196
Suveränt Lars! Du har gett den stora detektiven Allmänheten ett ansikte. Stort tack. Nu får jag något att göra i morgon också  :)


Stefan, hemsidan är nedlagd sedan några år. Comhem ville ha extra betalt för att behålla den inom bredbandsabonnemanget. Så jag bytte leverantör, men valde att samtidigt avsluta hemsidan, som tjänat ut. Tack för att du länkade till arkivexemplaret på Waybackmachine. Jag har också gjort det på några andra inlägg på Anbytarforum.


Dina uppgifter från diskussionerna under GLADIN har jag tagit del av tidigare, tack för dom!

197
Som så ofta händer, när man letar efter någonting, så hittar man något annat intressant. Som nu på morgonen, när jag gick igenom släkten Bomblé i Turinge för att försöka följa senare generationer där. Jag började med att leta efter de tidigaste noteringarna i mtl efter Clas Classon Bomble (Tabell 4 i N V del I sid 68). I mtl 1718 hittar man en Clas vid Nykvarns bruk, vilken tre år senare kallas Clas Classon.

I 1718 års mtl finns även en lärgosse Clement. Det förnamnet var inte så vanligt bland svenskar utan tilldrog sig mitt intresse. Tre år senare finns han som "kohlskrivare Klement Paulin" vid Nykvarns bruk. I mtl 1730 har han lämnat bruket och är i stället bokhållare hos major Isak Cedercrantz på Nykvarns säteri i Turinge. Tyvärr är det sedan ett hopp i mtl fram till 1736 och då finns han inte kvar på säteriet. Vet någon vart han tog vägen? Sannolikt har han väl en motsvarande tjänst på något annat gods?

En följdfråga för min del blev: Kan denne Clement möjligen ha en koppling till vallonsläkten Poulain? Som framgår av diskussionen ovan har denna släkt i N V del II sid 204-205 tillförts en hel del kompletteringar. Bl a har i min databas sonen Pierre i Tabell 3 fått en helt egen familjetabell med följande innehåll:

Pierre Poulin, son till Pierre (tab 3), finns med sin hustru i Öregrund 1694-98. Han uppges på Öregrunds ting 21/3 1700 vara avliden.
  "Rådhman W:t Michael Poulin begiäradhe efter sin Broders Pier Poulins skriftelige begiäran att bem:te Pier Poulins yngre sons sal. Pier Poulins Effterlefwerska hustru Christina Clementzdotter skulle betala …"
  De har barn enligt ett skuldmål från Öregrunds rr 3/4 1700.

Men hallå, Christina Clementzdotter! Det namnet ökar sannolikheten för, att makarna Pierre Poulin och Christina Clementzdotter har en tidig son med namnet Clementz. Hittills är endast en trolig son Pierre känd. Denne blir skeppare och borgare i Gävle från 1724. Man skulle nu vilja undersöka om änkan Christina Clementzdotter möjligen kan ha ett släktnamn, som på något sätt kan kopplas till Nykvarns bruk eller säteri. Eller någon annan anknytning dit, som möjliggör för henne att placera sin (trolige) son Clement som lärpojke där. Någon form av utbildning har han fått, eftersom han kan skriva. Hans förmodade farfar Michel Poulin (Tabell 2 i N V del II sid 204) blev också kolskrivare på äldre dagar vid Forsmarks bruk.

Intressant, tycker jag! Här finns nog fler indicier att hitta, varför den stora detektiven Allmänhetens hjälp efterfrågas.

198
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2020-08-03, 10:52 »

Hej!


Det står visserligen att Maria Du Boe avlidit 20 april 1759 men några rader längre ner att hon begrofs 1 april. Om det inte är något aprilskämt från prästens sida utan en felskrivning, så kan du hålla fast vid 20 mars 1759 som dödsdatum. Hon benämns även Enkan hustru Maria Du Boe i Wattholma med angivet födelsedatum 1/1 1672 i Lena.

Med sina födelseuppgifter är hon knappast dotter till Simon (Tabell 7) och definitivt inte till Frantz (Tabell 38), vars dotter Maria har helt andra uppgifter enl boken. Eftersom Maria var det helt dominerande förnamnet på vallonflickor vid den här tiden, så får man tänka sig att det finns fler med det förnamnet i andra Duboisfamiljer i Lena. Vilka familjer Dubois fanns i Lena omkring 1670? Du hittar Frans (Tabell 28) och Petter (Tabell 35) som möjliga kandidater. Bägge har hustrur i fertil ålder. Vem är troligast far till Maria?

Inte lätt att svara på. Att placera vallonflickor i rätt familj är ofta en svår forskningsuppgift. Jag tror så här: Maria bör ha gift sig under 1690-talet i Lena. Om man letar i Lena F:1 under det decenniet hittar man 1698 11/12 att det "lystes för hammarsmeden Gottfrid Gilliam och Maria Pehrsdotter på Kohlbotten wijgdes den 6 Januari". Gottfrid Gilliam står som Tabell 19 sid 302 i N V del I. Som framgår av texten blir Maria Pehrsdotter änka i maj 1708 med två söner Gottfrid och Thussin. Den senare dör 1725 i Lena, vilket talar för att även modern bor kvar i Lena.

Lenas hfl börjar sent, varför man får försöka hitta andra källor. Som tur är finns det några, t ex Salsta gårdsarkiv, som jag vill minnas finns i Uppsala landsarkiv. Vidare finns s k avräkningsböcker för Wattholma bruk och ur en sådan 1744-45 (vol G3a:15) har jag noterat en Maja Deboe vid Strömhagen, som skulle kunna vara identisk med änkan Maria.

Men, att hon är dotter till Petter, det är alltså bara en hypotes, inget bevis!




199
Stukat / SV: Stukat
« skrivet: 2020-07-11, 21:21 »
Hej Ulf!

Tack för det. Återkom gärna, när du har detaljerna tillgängliga.

200
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2020-07-11, 21:13 »

Hej!

Kvällen börjar bli sen och jag ska resa iväg tidigt i morgon bitti, så jag hinner inte leta fram exakt sidhänvisning nu. Men om mina avskrifter stämmer, så ska du i Enånger C:1 hitta en sida med rubriken "Barn Christnade ifrån Nötånger 1698" och där står som född 20/2 1698 Johan Duans son Johan.

I Enånger C:2 vigda 1710-55 hittar man 10/6 1716 brudgummen Isaac Mårtensson Duan född i Tierp och Ullfors bruk med namngivna föräldrar.  Isaac är med största säkerhet bror till Maria Mårtensdotter Duhan.

Karin, Anna och Anders Mårtensson som tillhöriga släktkretsen Duhan kräver mer handfasta bevis än bara patronymikon.

201
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2020-07-11, 08:24 »
Hej Ulf!

Nej, det är inte samme Johan. Din Johan Duhan är född 20/2 1698 i Enånger. Du hittar honom som barn i Tabell 15 sid 184 i Nordisk Vallongenealogi del I. Om honom har jag följande information:

Johan Douhan, son till Johan (tab 15), är född 20/2 1698 i Enånger. Han blir borgare i staden Hudiksvall och gifter sig med Katarina Selin. Johan avlider 15/11 1768 i Hudiksvall.

Barn:   Elisabeth   f 7/6 1728
   Johan   f 23/3 1731
   Margareta   f 1/5 1734
   Olof   f 7/10 1737, d 30/10 1737
   Erik   f 7/10 1737

202
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2020-07-10, 08:40 »
Hej Jan!

Eftersom du konstaterat, att Maria Mårtensdotter Duhan gifter sig med bokhållaren Carl Modin omkring 1696, så bör Maria vara född före 1678. Så tidigt finns det bara en känd Mårten Duhan i Sverige, nämligen nedanstående (bortse från tabellnumreringarna i min databas för släkten Douhan).

Mårten Dehand, son till Jan (tab 1), förekommer först i Åkerby 1644. Han finns kvar där 1651 men är vid Ullfors 1654-62 för att sedan arbeta som smältarmästare vid Hillebola 1665-74. År 1680 lämnas testamentspengar till Ö-L kyrka efter Mårten Douhan i Hillebola.
  Hans hustru heter Anna Guillaume och de bör ha gift sig i slutet av 1640-talet. När sonen Isack gifter sig 1716 kallas hon Anna Michelsdotter Tonet.

Barn:   Johan   (tab 12)
   Mårten   (tab 301)
   Isack   (tab 441)
   barn   f 1665
   (trol Jacob)   (tab 451)
   barn   f 1670

Din Maria kan vara något av de icke namngivna barnen 1665 eller 1670. Eftersom man vid den här tiden gifte sig i hustruns hemförsamling, bör du söka vigseluppgiften i Österlövsta kyrkoarkiv. Alternativt undersöka om Carl Modin befunnit sig i samma område i början av 1690-talet, innan paret flyttat till Skinnskatteberg.

203
Stukat / SV: Stukat
« skrivet: 2020-07-06, 10:39 »
I Förbundets Årsbok 2012 hade jag en artikel om släkten Stukat. Eftersom en del ny information har tillkommit sedan dess vill jag här uppdatera två tabeller.

Familj 5

Lars Stukat, son till Carl (familj 4), är född 13/3 1740 på Hammarsby i Hammar. Han dyker upp i vuxen ålder som lakej på Ludvika herrgård i Grangärde, när han får två oäkta barn med Christina Persdotter på Ludvika hed. Första faderskapsutredningen sker 9/5 1768 på Grangärde ting. Lars erlägger sina böter till kyrkan med 12 daler 25/9 1768. När det andra barnet skall utredas på Grangärde ting 9/1 1770, visar det sig att Lars har lämnat bygden under hösten 1768 och ingen vet vart!
  Men den 7/8 1769 föder pigan Brita Larsdotter vid Björkviken i Turinge ett oäkta barn och prästen skriver i födelseboken att Fadren säges wara Skythen wid Nyqvarn Lars Stuckat. I Turinge mtl finns 1769-70 under Nykvarns säteri en skogvaktare Lars Ducat, som måste vara densamme. Året 1769 finns här även mjölkpigan Brita Larsdotter. I Öknebo härads renoverade dombok 23/10 1769 (sid 317) svarar de bägge inför rätten. Lars kallas här jägare, han erkänner faderskapet och bägge döms till sedvanliga straff enligt 1734 års lag. Från 1771 är Lars åter försvunnen.

Barn utom äktenskapet:
   Lars   f 24/12 1767, straxt efter aflidit enligt tingsrättens utredning
   Lars   (familj 6)
   Lars   f 7/8 1769 i Turinge, finns 10/3 1789 vid Svinkeln i Turinge (AI:2 sid 52 och 245)

Familj 6

Lars Stukat, son till Lars (familj 5), föds oäkta 25/7 1769 på Ludvika hed i Grangärde. Han växer upp med sin mor och kallas i hfl för Lars Larsson. Lars blir spannridare på Ludvika herrgård och upprepar sin fars snedsteg genom att 1789 skaffa ett utomäktenskapligt barn med Catharina Ersdotter vid Nissbo i Ludvika.
  Åren 1789-90 är Lars skriven i Ludvika by, det senare året som Lars Ståkatt.
  År 1794 är det dags för ett nytt oäkta barn, denna gång med vallpigan Catharina Larsdotter. Lars sägs då vara i tjänst vid Knutsbo. Han anges därefter i husförhörslängden vara definitivt avflyttad till Stockholm med sin mor och sina halvsyskon omkring 1795.
  Vid Andra Gardesregementets (föregångare till Göta Livgarde) generalmönstring 1794 noteras på 9:de kompaniets N:o 47 att Detta nummer är ersatt med Recruten Lars Ducat född i Dalarne. Denne är antagen på 6 år 24/4 1794 och står som sjukvaktare. Han är 5 fot och 7 tum lång och ogift. Dessa noteringar upprepas fram till hans död i hetsig feber 19/6 1801. I församlingens hfl (A:3 sid 464) anges han (felaktigt) vara född 1774 i Värmland.

Barn utom äktenskapet:
   Sophia   f 18/5 1789, d 1841 i Hille, g m spiksmeden Erik Nylund 1815 i Hille
   Elisabeth   f 12/3 1794, d 27/7 1794

För den händelse detektiven Allmänheten hittar några tillkommande uppgifter om Lars Carlsson Stukats och tredje sonen Lars senare tillvaro mottages dessa tacksamt till kjelltan43@gmail.com

204
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2020-06-12, 19:43 »
Även den kortfattade Tabell 3 för Johan Dandanel (samma sida) kan kompletteras. Hans tragiska självmord ger anledning till ett omfattande ärende på Noraskoga ting.

Johan Dandanel, son till Johan (tab 2), blir handelsman i Nora stad och ingår äktenskap vid sekelskiftet. Johan Dandanels hustru dör 15/5 1723 i staden i en uppgiven ålder av 89 år, vilket troligen ska vara 49 år. Varken i kyrkligt, kameralt eller juridiskt material nämns hennes namn. Äktenskapet förefaller vara barnlöst. Johan avlider pingstdagen 1725 i sviterna av ett självmordsförsök och berättas vara född omkring 1670. Domboken för Nora stads rådhusrätt berättar 20/5 1725 (Advokatfiskalen Örebro län EXId:1152 Bild 15410):
  "S:D: höllt Magestraten efterfölljande Ransakning om Borgaren Johan Dandanell, hwilken för en tijd sedan burit händer på sitt egit Lijf, i det han söder om Staden på en ängh aldeles afskurit sig sin hemlighet eller manlige Lem, hwarefter han på sidstl:ne Pingesdag med döden afgådt, Stadz Gevalldigeren Lars Andersson föredrog å Embetes wägnar, huruledes det läre wara allom bekant, att denna Borgaren Johan Dandanell sidstl:ne annan dag Påsk under högmässan burit händer på sig sielf och warit i det skadel. Upsåth stadd, det han welat afhända sig lijfwet, på det sätt, att han först med en Knijf respat sig i hallsen och sedan derpå aldeles afskurit sig sin hemlighet eller Manlige tingh, som skiedt söder om Staden på Engen, hwarpå han sedan gådt hem till Staden och blifwit af en passion dermedelst, sängliggiande allt till först Pingesdag, då han med döden afgådt, och således hwad ber:de Dandanells begrafning angår, underställer denna Stadz Gevalldiger den Lofl. Magestratens godfinnande, att derom pröfwa, hwad Lag förmåhr.
  Hwarpå blefwo omrörde Dandanells tvänne Bröder Anders och Adam Dandaneller inkallade såsom dess närmaste anhöriga, och tillsporde, om de här wid någon ting hade att påminna, då de sig i detta måhl eij wijdare utlåta kunde, än tillstodo sålunda wara passerat, som StadzGevalldigern häröfwer andragit, underställandes de äfwen wäl den lofl. Magistratens ompröfwande, huru med begrafningen förehållas skall.
  Wijdare blef ber:de Dandanells trolofwade fästemö Jungfru Susanna Norath (för hwilka begge redan war utlyst ock Bröllopzterminen til sidstl:ne 4:de dag Påsk utsatt) inkallad och förmant, tillijka med de öfriga hans anhöriga, att härå giöra så trowärdig berättelse, att den framdeles med Eed (om så påfordras) bestyrkias kan. Berättade Jungfru Norath: att hon under trolofningstijden eij så ständigt warit hos Dandanell, dock under stundom besökt honom utj dess huus och med honom omgåts, då hon säger honom altijd hafwa sig skickel: och wäl förehållit, Icke dess mindre, tillstår ber:de Jungfru, att, sedan Dandanell wed förledet wintterting, blef tilldömd att betahla till Borgaren Petter Norström 15 ½ skp Jern, har han wist sig tämmelig förunderlig i sitt sinne, och warit ängslig, så wäl öfwer detta, som och, att flera fordrat Jern af honom, aldenstund han förmenat sig ingen wara något skylldig, berättar och Jungfrun, att hon annan dag Påsk om morgonen kommit till Dandanell kl. 5 då han legat på sin säng, och wänl:t hälsat, samt utlåtit sig willja gå i guds huus, men wändt sig derpå åth wäggen att giöra först sin morgon böön som och skiedde, säges äfwenwäl, att han war i ottesången, män har intet förnummitz komma hem tillbaka, för än något före än folket kommo uhr högmässan, då Jungfrun stod hemma för honom och tillfrågade: hwarest han warit, hwarpå han swarat: utj kyrkian, och emellan åttesången och högmässan gådt till Leyells gård, sampt sedan besedt dess Båth wed Siön, under hwilket tahl, Jungfrun säger sig hafwa befunnit honom wara mycket ängzlig och bedröfwad, då han ock omsijder för henne bekiänt det han sielf giordt sig skada på sin kropp …" (ytterligare 15 sidor utredning).
  "Resolutio
  Ehuruwäl afl:ne Borgaren Johan Dandanell, i anledning af de i Ransakningen andragna Skähl och omständigheter, sampt Wederbörandes sanfärdiga intygande, befunnitz efter eget tillstående, warit i det skadel. ock  okristel. upsåth stadd, att han medelst åkommen hufwudyhra och swagmodighet, för någon skulld af Tackjern, som åtskilliga welat honom påbörda, och han skall hafwa försålt, hwarföre han i sitt samwete tillstådt sig till ingen dehl wara skylldig eller böra graveras, welat sielf afhända sig lifwet, och till den ändan, utgådt ifrån ottesången andra dagen Påsk och neder till herregårdz ängen wed staden, hwarest han först respat sig i hallsen med en knijf, och sedan derpå aldeles afskurit sig dess hemlighet eller manlige Lem, hwaraf döden … förnämbligast blefwen förordsakad, i anledning af hållen besigtning ock wederbörande fältskiärares deröfwer ingifna attest och således efter upsåtet , synes det hafwa giordt sig förtient till det Straff, som det 4:de Cap: högm: B: E: E: innehåller; dock lijkwäl, som denna Dandanell, sedt den nåden af gud, att han, sedan en slijk på sig föröfwad hiskel. gierning, ägdt tijd och råderum, att så besinna detta sitt stora brott ock syndiga förehafwande, det med ånger ock tårar hiertel. beklaga, bedia gud, om en nådig förlåtelse, samt efter åstundadt gudel. beredelse, eij allenast blifwa besökt med herrens h: nattward, utan ock samma rätt Christen ock wäl beredd menniskia gudel. afsomna ifrån denna werlden, pröfwar Rådstugu Rätten för skäligt, i anledning af domare Reglernes 26 § sampt hans Kongl. Maijtz Bref till h. Åbo hofRätt af d. 11 November 1695 att denna Dandanells döda Lekamen må af sina anhöriga eller annat ehrligit folk handteras ock sedan utan Process och Ceremonier i tysthet afsijdes på Kyrkiogården nedsättjas."

205
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2020-06-12, 19:30 »
Mera Dandanell. Det går att utveckla tabell 2 i N V del II sid 165 med hjälp av Noraskoga tingsprotokoll samt ett fördjupat studium av Kils Kyrkoböcker KI:1 och KI:2. Dessa finns inte hos AD men väl i RA digitaliserade kyrkobokmaterial.

Johan Noelson Dandenäll, son till Noel (tab 1), tycks ha varit gift två gånger. Han omtalas i ett brev från Nicolas Pemer i Flögfors 20/6 1643 som Jan Noelle masmester (K 36). År 1661 ger masmästaren Johan Noeson på Ramshyttan ett bidrag till Kils kyrka (Kil KI:1).
  Johan är masmästare vid Ramshyttan 1667-68 och vid Bröstorp i Nora 1670-87. Vid hammartinget i Sonstorp 13/6 1682 omtalas en masmästare Johan de Nell, vilken bör vara densamme.
  Han dör omkring 1687 och hans änka heter Kerstin Eriksdotter, med vilken han gift sig omkring 1667. Hon är syster till masmästaren Johan Eriksson på Ramshyttan, som något tidigare gift sig med Kerstins blivande styvdotter Anna! De något udda släktrelationerna klarläggs av ett par ärenden från Noraskoga ting:
4/6 1683 "S:d: resolverades aff Rätten emillan Sahl. Erich Olofssons arfvingar på Ramshyttan Mäster Johan Dandanäll i Bröstorp, Johan Erichsson i Bastnääs och Torsten Andersson i Kopparbäcken …"
15/6 1685 "S:d: Bewilliades Hans Pädersson i Bröstorpz hustru Maria Dandenell fasta uppå twå trediedels hemman wid Bröstorp;"
15/6 1685 "S:d: Ophofs och af intet wärde hölts dhet käromåhl Hans Pährsson i Johan Eriksson i Bastenäs, hade till sin swärmoder (sic) Mäster Johan Dandenell, angående interesse på sine Arfzpenningar sampt sin swåger Sahl Hendrich Johanssons tillfallne arf, som dhe sökia, efter dhe intet i rättan tijd vigilerat."
  Kerstin avlider 25/4 1730 som "Anders Johanssons i Bröstorp moder" vid en ålder av 105 år och 4 månader, vilket torde vara cirka 20 år för högt angivet. Prästen verkar ha haft svårt att skilja på generationerna vid sin åldersbedömning.
  Som Johans första hustru kan man se Elizabet Franzdotter död 2/3 1667 på Ramshyttan, troligen i barnsäng (Kil KI:2 bild 120). Dottern Annas första son döpt 7/6 1668 får namnet Franz, vilket stöder tanken. Kyrkoräkenskaperna för Kil (KI:2 bild 152) noterar 17/3 1667 ett testamente "Samma dag för Daniel Pietz h: sösters Begrafning". Eftersom dennes hustru heter Maria Fransdotter Fassing, får man klarhet om Elizabets släkttillhörighet.

Barn i 1. giftet:   Anna   f 1649, d 20/5 1702 på Bastnäs i Nora, g m masmästaren Johan Eriksson 16/6 1667 i Kil
   Henrik   sägs i Noraskoga tingsprotokoll 15/6 1685 vara avliden
   Marina   dp 3/3 1667 i Kil, g m Hans Pährsson i Bröstorp senast 15/6 1685

Barn i 2. giftet:   Noe   dp 1/2 1668 i Kil
   Johan   (tab 3)
   Anders   (tab 4)
   Adam   (tab 5)
   Daniel   d 17/12 1704 i Nora
   Margareta   ogift, bor hos brodern Anders i Bröstorp 1708-27
   Kerstin   ogift, bor hos brodern Anders i Bröstorp 1708-37

206
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2020-05-27, 17:47 »
Nej, någon födelsebok äldre än 1730 (Älvkarleby C:1) finns inte. Katarina Larsdotters Öbrinks födelseår har nog din mamma hämtat ur dödboken 28/4 1761, där hennes ålder vid dödsfallet anges ha varit 50 år.

207
Le Brun / SV: Le Brun
« skrivet: 2020-05-27, 10:41 »
Hej Jan!

Jag tycker, att du har en korrekt antavla för Pierre le Broun och Maria Bonnevier. Men ersätt förnamnet Love med Lore. Lore är lika med Lorens medan Love är en annan skrivning för Louis. Lorens och Louis är helt olika förnamn. Lite lurigt blir det, eftersom r och v i tysk skrivstil ser helt lika ut.

För att ytterligare belysa svårigheten med namntydning, kan jag berätta att det franska förnamnet Louis i Sverige kunde få flera olika namnformer. Utöver Love även Ilo, Elof och den helt försvenskade varianten Olof!

208
Pousar / Pousard / SV: Pousar / Pousard
« skrivet: 2020-03-08, 10:03 »
Hej Karl Göran!

Du har rätt. Anders yngre bröder Jonas och Claes blir inte heller hammarsmeder som fadern utan väljer andra hantverksyrken, damastvävare respektive skräddare. Så här ser min familjetabell ut för Anders Pousar:

Anders Pousar, son till Claes, döps 7/4 1716 i Njurunda och är tröjvävare, när han 13/2 1743 först visar sig i Sundsvall Gustaf Adolf fs (LI:1 sid 97). Hans första hustru begravs i staden 2/5 1749 (LI:1 sid 141). Anders gifter om sig samma år, lysning "d. 29 oct: första g. för Borgaren och Mästaren wid Tröjwäferiet Anders Pousar och afl. Handelsmans Eric Dahlboms Enka Mad. Hedwig Eleonora Arnel. Han afwittring. Hon afwittring" (Selånger C:2 sid 117). Hon har en dotter Elsa Stina. Familjen uppges avflyttad till Stockholm 1752 (Sundsvall Gustaf Adolf AI:1 sid 120).

Barn i 1. giftet:   dotter   bg 13/2 1743
   son   bg 23/4 1747

Barn i 2. giftet:   son   bg 23/8 1752, späd

209
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2020-02-03, 17:36 »
Hej Berry!

Släktnamnet Godag lever tydligen kvar i Växjö med omnejd hela 1700-talet. Det borde gå att med hjälp av kyrkoböcker och mtl koppla denne Sven Jonasson Godag tillbaka till Johan Linnartsson Godag.

Jag fick häromdagen en förfrågan från Smedföreningen om vilken källreferens, som styrker uppgiften att Johan Linnartsson är son till hammarsmeden Lennart Larsson på Åryds bruk. Samma fråga ställer jag nu till dig, eftersom både du och Niclas Rosenbalck inledningsvis ovan antyder det.

210
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-02-01, 20:57 »
Han kan identifieras som

Johan Jacob Blavier född 13/2 1758 i Ödeshög. Han vistas 1780 i Lunds domkyrkoförsamling, blir skolkollega i Norrköping och avlider 15/9 1793 i S:t Olai fs (bou Norrköping rr 1793 46/555). Änkans namn är Anna Margaretha Hulthin.

Barn:   Johannes   f 11/7 1791 i S:t Olai fs
   Anna Maria   f 1/11 1792 i S:t Olai fs

211
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-02-01, 10:41 »
Hej Gunilla!

Tack för ditt svar, som faktiskt hjälpte till en hel del. Dina hänvisningar till Lindesbergs hfl möjliggjorde för mig att följa båtsmannen Petter Blaver ända till slutet. Märkligt nog visade det sig att det fanns två båtsmän med namnet Petter Blaver, bägge födda omkring 1708. Den ene dog 13/11 1775 i Norrköpings S:t Olai och är fortfarande outredd. Möjligen har han koppling till Blaver i Karlskrona Amiralitets fs.

Den andre redovisas nedan i ny tabell:

Tabell 115

Petter Svensson Blaver finns vid Born år 1743-52 med patronymikon (Nora bfs AI:4a sid 39 och 175). Sonen Peter uppges där vara född 1748 och död 1749! Vid Born i Nora bfs 1751-55 (AI:5a sid 56) finns han med hustru född 1715 och sönerna Johan och Petter. Hustrun heter senare Anna Olsdotter (Nora bfs AI:6a 1761-70 sid 63) och hennes födelseår ändras här till 1704, vilket kan tyda på omgifte. Paret kan följas i hfl fram till döddagar. Anna Olofsdotter dör på fattighuset 2/10 1790 och Petter Blaver 6/11 1791, bägge i Nora bfs (F:3). Mannens födelseförsamling uppges i dödboken vara Axberg från att tidigare ha angetts som Nora. Födelseåret 1708 upprepas.
  Någon Sven Blavier är inte känd. Någon Petter (Per) med fader Sven kan heller inte återfinnas i födelseböckerna, varken för Axberg, Nora eller Lindesberg för åren omkring 1708. Många uppgifter i områdets kyrkoböcker från 1700-talets två första decennier känns osäkra. Det var en orolig tid i Sverige. Det mesta tyder därför på, att Blaver här är ett taget båtsmansnamn utan koppling till vallonsläkten Blavier.

Barn:   Lars   f 1742 i Nora bfs, lärling vid Wedevågs bruk 1757 (Lindesberg AIa:10 sid 167)
   Johan   (tab 121)
   Peter   f 1746 i Nora bfs (Lindesberg AI:5a sid 56)

212
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-28, 21:03 »
Jag kan dessutom bidraga med ett antal "löshästar", enstaka noteringar om eventuella medlemmar av släkten Blavier. Om någon har kompletterande uppgifter, som kunde klargöra deras anknytning till släkten eller till varandra, så tar jag tacksamt emot det här.

Tabell 121

Johan Blaver gifter sig 27/1 1765 i Lindesberg sfs med Maria Jansdotter Fornberg. Johan är då knivsmedsgesäll vid Wedevågs bruk i Lindesberg men bosatt vid Forneboda. Senare kallas han instrumentmakare. Enligt hfl för Lindesberg är han född 1739 i Nora och ankommer därifrån till Lindesberg 1753.

Barn:   Jan   f 7/2 1765, bor 1775 hos sin moster Caisa Jansdotter (Lindesberg AIa:15 sid 294)
   Petter   f 2/3 1768 i Lindesberg

Tabell 161

Carl Blaver och Anna Brita Tornquist är bosatta i Österhaninge 1788-1859 (saknas i AI:4 1786-90).

Barn:   Anna Margareta   dp 10/2 1788 i Jacob o Johannes fs i Stockholm

Tabell 171

Peter Blaver avlider som båtsman vid 66 års ålder 13/11 1775 i Norrköping S:t Olai fs. Han är då f c 1709.

Tabell 201

Johan Blaveer är kofferdibåtsman, när sonen döps och högbåtsman vid dotterns dop. Senast 1711 är han skeppare.

Barn:   Johan   dp 19/6 1707 i Karlskrona amiralitets fs
   Maria   dp 26/11 1710
   Nicolaus   dp 15/12 1711

Tabell 211

Nils Blawier är dopvittne i Karlskrona amiralitets fs 26/11 1710.

Barn utom äkt:   Maria   dp 6/12 1710 i Karlskrona amiralitets fs

Tabell 251

Daniel Blaver är segelsömmare, när han det lyses 1. gången för honom och hustru Catharina Pihl 8/5 1748 i Karlskrona Amiralitets fs.

213
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-27, 13:02 »
Hej Gunilla!

Jag kan inte se annat än att det rör sig om kusinerna Johan Johansson Blavier (rusthållaren) och Jacob Danielsson Blavier. De är bägge i tjugoårsåldern och kan ha börjat sitt yrkesliv i Eskilstuna. Bägge är ännu ogifta, vilket dock inte framgår av boken.

214
Sara, du har helt rätt!

215
Noe / SV: Noe
« skrivet: 2020-01-20, 15:32 »
Hej Hans!

Intressant dokument du har hittat, men om det är relevant som "bevis" för att gälla vår Jeanne bör t v ses som en hypotes. Jag läser de två första raderna som
"Baptist nate est Jeanne filia
... Noé et Jeanne ... Susc Jacob ..."
Susc(epti) betyder dopvittnen. Jag kan inte se faderns förnamn och dokumentet är inte lättläst, men mormonerna tycks ha tolkat det på samma sätt.

Att våra vallonska invandrare tillfälligt kan ha besökt sitt hemland även efter etableringen här är naturligtvis fullt möjligt. Man hade sina föräldrar och kanske syskon kvar i livet under en tid och deras bortgång kan ha föranlett en återresa t ex i samband med ett arvskifte. Men exempel på det är nog inte så lätt att hitta i svenska arkiv.

Familjen De Geers privata arkiv förvaras på olika platser. Huvuddelen, de s k Leufsta-arkivet (K) finns på RA och ligger, så vitt jag vet, fortfarande i numrerade kartonger. Register över kartongernas innehåll finns i forskarexpeditionen. En annan del av arkivet (L) förvaras på Lövsta bruk i Norduppland. Det består till stor del av bundna böcker, arbetarlängder, kassaböcker och andra räkenskaper mm. Dessa kan läsas i arkivet där. En tredje del, Finspång-arkivet (F), finns regionalt på Vadstena Landsarkiv och omfattar huvudsakligen material från verksamheten på Finspångs bruk och delar av den östgötska bergslagen.

216
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-16, 20:56 »
Jag har läst Svea Hovrätts renoverade exemplar av Torshälla rådhusrätt och magistrats ärenden för åren 1652-1661 (på RA) men inte originalen, som du refererar till, vilka bör finnas på ULA men nu ha filmats av ArkivDigital. Det bör inte vara någon större skillnad mellan original och kopia. Fördelen med underrättens exemplar är, att du får en härads- eller rådhusrätt för ett flertal år i samma bok, medan den renoverade kopian hos Hovrätten vanligtvis har bundits årsvis tillsammans med länets övriga härads- och rådhusrätter. I det senare fallet alltså flera böcker att leta i, om du vill täcka en längre tidsperiod för en viss underrätt.

Johan Blaviers gård och snidverket är inte samma. Gården var hans bostad och snidverket hans arbetsplats, där flera arbetare var verksamma.

217
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2020-01-13, 12:56 »
Hej Martin!

Jag tror att jag har en bra kandidat till dig, Tabell 21 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 229, dottern Kirstin f 23/12 1711. Hela tabellen ser ut så här:

Johan Rubbert(son), son till Johan (tab 18), är lärdräng vid Qvarns hammar 1700-01, vid Karlström 1702-04 och i Borgård 1704-05. Han är mästersven i Karlström 1705-10 och i Svartebo 1711-12.
  Han gifter sig 26/12 1705 i Kristberg med pigan Brita Jonsdotter från Karlström. Familjen är bosatt i Måttan i Kristberg åtminstone mellan 1711-26.
Han avlider troligen 10/6 1737 i Hällestad hammarsmedsgesällen Johan Johansson Rubbert 57 åhr.

Barn:   Johan   f 29/9 1706, d 29/11 1710 i Kristberg
   Cathrina   f 21/2 1709, d senast 1726
   Kirstin   f 23/12 1711
   Johan   f 25/9 1714 i Kristberg
   Carl   (1719-1802)
   Clas   f 6/6 1722, d 1726
   Catharina   f 13/3 1726

218
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-12, 21:20 »
Sorry!

Rusthållaren är en Johansson, så glöm honom som son till Daniel.

Vigseln i Torshälla 1676. Jag läser brudens namn som Cicilia Dirickzdotter.

219
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-12, 10:41 »
Komplettering till ditt tidigare inlägg:

  Mellan 1659-65 saknas Daniels familj på Torshälla mtl. Torshälla rådhusrätts dombok 4/4 1660 avslöjar att de uppehåller sig i huvudstaden:
  "Dito: Beswäradhe sigh M:r Carl öfuer Lars Persson, hwilken i förledne höst skulle hafua emottagit 8 halftunnor ströming af Daniel Blavijr i Stocholm, hwilka skulle Lefuereras M:r Carl här i Torsilia, …"

220
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-12, 10:35 »
Jag förmodar, att du menar Jacob Blawiers dotter Ewa döpt 20/8 1683 i Torshälla (KI:1 sid 87). Hon får namn efter sin farmor och därför är fadern Jacob troligen son till Daniel, eller hur?

Jodå, Daniel får flera barn utöver Jacob till vuxen ålder. Bl a Johan, rusthållaren i Örtomta samt möjligen även Isac, född omkring 1670 och borgare i Nora. Om den senare behövs mer information.

Hans och Johan är samma namn, bägge förkortningar av Johannes. Ibland används Hans och Johan omväxlande för en och samma person och då kan man förmoda, att denne egentligen fått namnet Johannes inskrivet i dopboken. Alltså, Hans Johansson på ett ställe kan heta Johan Hansson i ett annat sammanhang! Men, det visste du kanske?

221
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-09, 20:32 »
Tack för det Gunilla!

Jag har nu gått igenom varje mtl för Torshälla under perioden 1647-80 liksom stadens dombok för rådhusrätten samma period. Det har tagit några dagar men varit givande.

Dokumentet i rr gällande Daniel Blaviers gifte 1655 var nytt för mig och mycket klargörande vad beträffar hustruns förnamn, Ewa. Jag hade tidigare försökt tyda hennes namn från Björskog AI:1 sid 11 och fått det till Wendela. Den prästens skrivstil är inte rolig att tampas med, men nu ser jag att han skrivit hustruns namn som Eva Piet. Så vi ersätter Wendela med Eva!

Min slutsats som svar på fråga 3 ovan är också, att du har helt rätt i dina funderingar i inlägget 2020-01-05. Den Johan med hustru, som dyker upp i Torshälla mtl 1658 är en bror till Daniel. Bekräftelse på detta får man i ett mål på Torshälla rådhusrätt 27/4 1670 (Svea hovrätt Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1802 sid 405):

  "Mons: Daniel Blawir Praesenterade welb:ne H:r Cronströms breef af den 19 Decemb: 1658, uthj hwilket bewijses Cronström hafwa betalt å Daniels wegnar 140 daler kopp m:tt dem han på sin broders Johans wegnar hafwer gått godh före, Item Bergz Collegio quittens uppå 154 daler, gifwit af Fiskalen S:r Jacob Snack daterat d. 3 Martj 1659, hwilka han och för sin broder betalt hafwer, hwarföre jmponerades Mons: Blawier att lefrera Rekning till sin sahl Broders änkia, på thet hoon kan få weeta hwar utj samma skuld beståår."

Samtidigt kan jag konstatera, att Daniel blir änkling två gånger. Hans omgifte sker nämligen 8/3 1685 i Torshälla (KI:1) med hustrun Ebba Larsdotter. Hon begravs 2/7 1693 i Arboga stad.

Dessutom slopar vi Johan Blavier d ä andra gifte. Han är troligen bara gift en gång och med Anne Kock, som avlider omkring 1650. Hon är då mor till samtliga Johans barn, Daniel, Johan, Catharina, Anna och Isac.

Det finns mycket mer att berätta om släkten Blavier gällande senare generationer. Jag funderar på att skriva en artikel till Sällskapet Vallonättlingars medlemsblad Vallonättlingen och där publicera min databas om släkten.

222
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Blavier
« skrivet: 2020-01-07, 19:56 »
Hej Gunilla!

Jag har först några frågor, innan jag kan kommentera dina inlägg.

1. Varifrån kommer uppgiften om en Johan Hansson Blavier född 1590?

2. Du anger att Daniel Blavier gifter sig 1655, vilket kan stämma. Var hittar du uppgiften om hustruns namn, Ewa?

3. Födelseåret för en Johan Blavier anges till 1623 (isch?). Existerar denne Johan?

Det stämmer, att mtl 1658 för Torshälla upptar en Johan Blavier med hustru och son. Jag har hittills uppfattat detta som en felskrivning i kolumnen för mannen och att det i stället borde ha stått Johan Blaviers änka och son i likhet med efterföljande år 1659-60. Därav min fråga nr 3.


223
Noe / SV: Noe
« skrivet: 2019-12-30, 08:59 »
Hej Hans!

Vallonsläkter under 1600-talet känns föråldrad nu. Den kom ut för trettio år sedan och det har hänt mycket inom vallonforskningen sedan dess. Jag föreslår, att du gör ett besök på ditt närmaste större bibliotek och läser Nordisk Vallongenealogi del II sid 147. För den händelse du har långt dit, kan du läsa ett utdrag för denne Pierre Noe här:

"Pierre Noé är skogshuggare vid Nävekvarn 1641-52 och vid Gusum 1653-66. Hustrun finns i mtl 1648-66. Denna familj har blivit känd genom att en dotter, Elisabeth, gifter sig 1668 med Peter de Try, son till grundaren av Gusums bruk. Att en bruksägarson gifte sig mot föräldrarnas vilja med dottern till en anställd arbetare var mycket uppseendeväckande och ledde till splittring inom familjen de Try.
  Det anges på Norrköpingslistan, att Pierre Noé kommer in till Sverige 1633. Han har emellertid inte återfunnits så tidigt. Möjligen kan han vara identisk med en skogshuggare Pierre Notel, som 1629 finns vid Fada och 1631-32 vid Bränn-Ekeby (K 109). Denne har 1631 sin hustru kvar i Sedan och är alltså gift före 1629. Med tanke på dottern Elisabeths sena födelseår skulle Pierre, om det nu är samme person, ha kunnat varit gift två gånger. Pierre skulle även kunna vara bror till Noel (tab 1).
  Norrköpings Journal har 22/1 1646 följande notis (K 163):
  P:r Fleufors ens Finacker voor Regnier Bertens cedell in dato 23 July 1638 aen Pier Noe betaelt soo veel hem resteerde op een cedel van Simon Bossart schrijwer tot Fleufors.
  Av allt att döma tycks Pierre i slutet av 1630-talet vara verksam i skogarna runt Flögfors och Finnåker. Familjen flyttar slutligen till Eds bruk, där h. Johana, Per Noes hustru begravs 25/3 1676 i Västra Ed. Inte förrän 28/4 1695 jordas i samma socken Piere Nicolasson Noe wed bruket atas 103 åhr. Man kan förmoda, att åldersuppgiften är ungefär tio år för hög.

Barn:   Clas   (tab 22)
   Elisabeth   f c 1650, d 19/2 1729 vid Överums bruk i Lofta, g m Peter de Try 1668
   Jeanne   bg 3/4 1726 i Hjorted, g m Nils Jonsson Berg 27/2 1674 i Västra Ed
   Piere           f c 1657, bg 5/2 1699 i Lofta, vagnmakare vid Överums bruk
   Magdalena   g m Jonas Persson"

Referenserna (K 109) och (K 163) avser motsvarande kartongnummer i Leufsta-arkivet på Riksarkivet.

224
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Segolsson
« skrivet: 2019-12-20, 10:39 »
Hej Erik!

Tack för rättelser och komplettering till tabellen för Segol Larsson d. ä. Jag har läst många domböcker men inte Ölmes. Roligt att där få bekräftelse på att hustrun Ann(ik)a var dotter till Niclas bagare (Pistorius). Målet dateras dock till 21/6 1669, inte 1666.

   "Näst blef Rätten af soldaten Johan Segolsson i Bennebergztorp anmodat om assistence, att få igen 36 Rd som fordom Befallningzmannen, Wäl:t Gillius Gilliusson haf:r af Johans och hans Broders Daniel Segolssons återstående knechtelegor undfångit, medan the woro i fremmande land. Der emot bewijste wälbe:te Befallningzman, att samma soldaters fadher Segol Larsson i Philipstadh, war honom på sin swärfadhers Niclas Bakares wegnar skyldigh, för 12 faat jern, 36 Rd och att Befallningzm. efter Segols  befallningh har samma 36 Rd bekommit, af dem som hafua leght Segols söner, nämbl. af Per Swensson i Bennebergztorp 16 Rd och af Nils Arfwedsson i Sunnäs 20 Rd. Summa 36 Rd. …"

225
Smed- och/eller vallonsläkter / Segolsson
« skrivet: 2019-12-18, 15:34 »
En tidig värmländsk grytgjutarsläkt, som jag gärna tar emot kompletterande uppgifter om.
Släkten torde ha svenska anor, men vara tidigt ingift i en av de invandrade vallonsläkterna i Värmland.

Tabell 1

Segull Larsson står i Älvsborgs lösen 1613 (vol 69) och 1617 (vol 70) skriven som ensamstående i den nygrundade staden Filipstad. I Närke-Värmlands boskapslängd 1629 (nr 5) har hans hushåll vuxit till fyra personer. Även i bpl 1635 (nr 8 ) finns han med. I mtl 1641 återfinns en Sigul masmästare, vilken torde vara densamme.
  Han begravs 4/1 1668 i Filipstad och hustruns namn är Anna Nilsdotter. Hennes jordfästning sker 4:e advent (19/12) 1675 i Filipstad. Hon är med stor sannolikhet dotter till Niclas Giliusson de Preez (släkten Pistorius).

Barn:   Niclas   (tab 11)

Tabell 11

Niclas Segolsson, son till Segull (tab 1), är grytgjutare och bosatt i Filipstad från 1658 till sin död. Hustrun begravs 1/2 1685 och Niclas 19/9 1686, bägge i Filipstad. De har fått fyra söner och två döttrar. Enligt åldersuppgifterna i dödboken är Niclas f c 1626 och hustrun f c 1630.

Barn:   Gillius   (tab 21)
   Ingeborg   dp 22/6 1662
   barn   dp 13/11 1664
   Daniel   dp 23/12 1666
   dotter   f c 1670, bg 12/1 1679, 8 åhr 10 wek g.
   Segel   dp 25/8 1672, dopvittne 2/2 1701 i Filipstad

Tabell 21

Gillius Niclasson, son till Niclas (tab 11), döps 21/2 1658 i Filipstad. Han är dopvittne i staden 14/12 1690 och eventuellt redan då gift.

Barn:   Niclas   f 13/7 1692
   Annica   dp 26/5 1695
   Winsens   (tab 41)

Tabell 41

Winsens Juliusson, son till Gillius (tab 21), föds 2/2 1701 i Filipstad. Den 23/6 1727 begärs lysning i Karlskoga för grytgjutaren Vincens Juliusson och Brita Nilsdotter. De bosätter sig vid Västra Kedjeåsen och Winsens dör 10/5 1742 i Karlskoga.

Barn:   Jonas   f 31/3 1728, trol d senast 1731
   Annicka   f 14/6 1730, d senast 1736
   Johannes   f 28/6 1731
   Gillius   f 6/11 1732
   Annika   f 12/9 1736


226
Noe / SV: Noe
« skrivet: 2019-12-18, 15:05 »
Sorry, Tabell 10 ska det naturligtvis vara!

227
Noe / SV: Noe
« skrivet: 2019-12-18, 15:02 »
Även texten i Tabell 12 ser nu annorlunda ut:

"Noach Johansson Noe, son till Johan (tab 5), finns under namnet Noe masmästare tillsammans med sin bror Benjamin vid Markebäcks bruk 1697-98. Den 30/10 1698 avlider Noe masmästares hustru vid bruket.
  Det bör vara samme masmästare Noach Johansson, som gifter sig med hustru Ingeborg 10/8 1700 i Undenäs. Det förefaller vara omgifte för båda och  paret bosätter sig vid Pukerud i Undenäs. I mtl 1702 har Noach i Piukerud utöver hustrun två söner och i mtl 1709 hustru och son. Från 1711 saknas man och hustru helt. I Undenäs födelsebok 8/2 1708 hittar man bland dopvittnen Johan(s) Noach och hans son Hendrick.
  Enligt Undenäs dödbok dör 28/10 1712 Gambla hustru Ingeborgh widh Pukerud 84 åhr g. och 12/5 1724 Masmästaren Noe. I mtl 1724 är han noterad som uthgammal. Ingeborgs ålder förefaller vara alldeles för högt angiven, såvida det inte avser en annan, äldre hustru med samma förnamn."

Min hemsida enligt adresserna ovan har upphört sedan ett år tillbaka. Men ett arkivexemplar finns kvar på nätet https://web.archive.org/web/20171216161901/http:/web.comhem.se/kjelltan/
Där redovisas tidigare tillägg till båda delarna av N V.

228
Noe / SV: Noe
« skrivet: 2019-12-18, 14:52 »
Fortsatt forskning i den här släkten, som är rejält svårtuggad, har gett Tabell 9 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 144 en del kompletterande text:

"Gustaf Niclasson, son till Niclas (tab 8 ), döps 17/10 1697 i Askersunds lfs och blir gesäll vid Markebäcks bruk från 1719 enl mtl. Han gifter sig med änkan Kerstin Larsdotter 8/5 1733 i Askersund lfs. De bosätter sig vid Björstorp och i mtl 1735-41 kallas han Giösta Nielsson och i mtl 1742 Gustaf Nielsson. Den 23/5 1742 avlider hustrun, vilket föranleder Gustaf att flytta till Rude i Askersunds lfs. Han gifter om sig i församlingen 9/8 1744 med Maria Nilsdotter från Kasperstorp. Enligt mtl 1745 finns de skrivna vid Kasperstorp, men i mtl 1746 vid Janstorp, bägge gårdar under Edö säteri. Några år senare är Gustaf med familj vid Biörnstorp under Stiernsunds säteri.

Barn i 1. giftet:   Nicklas   f 21/12 1736 vid Biörstorp

Barn i 2. giftet:   Nils   f 4/5 1745 vid Janstorp
   Johan   f 2/10 1747 vid Janstorp
   Gustaf   f 22/4 1749 vid Biörnstorp
   Abraham   f 27/3 1752 vid Biörnstorp
   Lars           f 30/3 1755 vid Biörnstorp
   Anders   f 24/6 1756 vid Biörnstorp
   Maria    f 26/3 1760 vid Gransjötorp"

229
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2019-12-16, 15:37 »
Samma ärende återkommer på följande ting 19-25/9 1735 med fler precisa uppgifter:

  "Änkian hustru Maria Andersdotter wid Hargz masugn, hade instämt sina stiufbarn förafskiedade solldaten Bertram Sporrong hantwärks lärodrängiarna Jan och Jöran Sporron i Upsala, Lovis Sporrons Änkia Margareta Eriksdotter och solldate hustrun Maria Sporron wid Skiefthammar, angående en lång Kudde, en Sängdyna, twenne små dunkuddar, en filt och en brännwinstunna med pipor, som dee skohla twingat af henne wid Arfskiftet efter hennes i wintras afledne man, deras fahr och swärfahr Frans Sporron, oansedt dee borde henne, efter bem:te hennes sahl: mans henne gifne testamente af den 2. Martij sidstl:e, som upläst blef, tillhöra: williandes fördenskulld hafwa bem:te persedlar af dem tillbaka, och Bertram Sporron i synnerhet lagligen ansedd, att den otidighet han skall brukat uti hennes huus, när persedlarna togs ifrån henne, samt för en post, som skall kåstat 24 d:r kmt, som han satt i pant 3:o Expenser för Räkning till 33 daler 30 öre kmt.
  Swaranderna ibland hwilka solldaten Arfwed Boberg swarade för sin hustru Maria Sporron och efter fullmacht för hammarsmeden Frans Sporron wid Hargz bruuk, undantagandes lärodrängarna Jan och Jöran Sporron i Upsala, som intet woro tillstädes, men likwäl stämde påstodo, att der wid arfskiftet fanns alla förenämde persedlar för händer, och wille efter sin afstämning ehrhålla, att det skiedde med deras stiufmoders fria willia, samt att det så mycket mera borde skie, som dee intet kunde gilla sin fahrs och swärfahrs dem gifne testamente, emedan ingen af dem warit närwarande, när det blef upsatt. Och att hon skulle wara som answarig för … st: koor 2:ne st: fåhr och en liten koppar kittel, som skohla funnits i huset, när hon kom tijt. 3:o wille Bertram Sporron hafwa henne lagel: ansedd för obewijselig beskyllning, som skulle han hafwa warit otidig emot henne. …" (Svea hovrätt Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:779 sid 555-557). Ärendet upptar ytterligare två sidor i domboken.

En rättelse för dottern Maria. Hennes första man heter alltså Arfwed (?) Boberg och är soldat. Förnamnets första bokstäver syns inte (AD v913583.b5600.s556). Hindrich Blank är gift med Margreth Sporon i Tabell 13.


230
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2019-12-15, 15:16 »
En komplettering till Familjetabell 25 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 262. Sista stycket ersätts med:

  Frans utgår med ålderns rätt ur Gimo bruks mtl från 1731 och är avliden senast i maj 1735, eftersom änkan reser ett ärende om bodräkt på Olands ting 7-12/6 1735.
  "Efter laga stemning tilltalade änkian hustru Maria Andersdotter sin stiufson förafskiedade solldaten Bertram Sporron, angående en sängkudde en sängdyna och twenne par fijnkuddar, samt en filt tillijka med en Brennnwins kanna med ben, hwilka persedlar Sporron skall öfwerdådigt twingat af henne oansedt de woro lijkmätigt ett af hennes afledne man hammarsmeden Frants Sporrong henne gifwet testamente henne tillhörige, påståendes att den skulld det måtte henne ofwannämde persedlar återställas och Sporron plichta för olaga tillgrepp och någon annan omständighet, som han i bem:te änkias hus skall föröfwat, samt ehrsättia henne den förordsakade omkostningen. Sporron inwände häremot att dessa persedlar hafwer wid samptelige dess syskons närwarelse och bem:te dess stiufmoder, föruthan dess syster, som skall wara i Södermanland, blifwet dem emellan fördelade, så att han eij det ringaste deraf skall innehafwa, och det alt med stiufmodrens samtycke, hwilket hon ock widgick i så måtto, att hon ändå förbehållit sig att sökia dem för bem:de persedlar. Och som han så det sielf eij afhämptat förenämda persedlar uthan alla hans syskon, så wägrade han swara, in till dess dee alla blifwa stämda och hörda. Hwilket Retten fann wara såsom med lag och Kongl: förordningar skickligat att bifalla."

231
Carlier / Kaarle / SV: Carlier / Kaarle
« skrivet: 2019-12-15, 10:38 »
Ett ärende på tinget i Film 1/10 1735 kompletterar familjetabell 4 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 117 med ytterligare en son:

  Länsmannen Neijzander tilltalade efter laga stämning Corporalen Pier Charle med dess hustru Dordi och son Erich angående följande saker. 1:o Sonen Erich Charle för att han skall warit borta ifrån den första stora Böndagen. 2:o Corporal Charle och hustru Dordi för att ha låtit sonen gå i wall med Boskap trenne somrar. 3:o för det dee skall warit druckne under gudstiensten Marie bebodelse dag och äfwen warit borta ifrån kyrkian, för hwilket han påstod laga plicht efter lag och Kongl: förordningar i dy(lika) måhl. Swaranderne nekade till detta Lensmannens föregifwande, påståendes att han motte sådant med wittnen wijsa. Länsmannen anhölt om upskåf med saken till nästa ting, hwarförinnan han skall widare låta instämma sina wittnen dem han wäl nu och så sade sig ha stämdt, men kunde eij weta huru wida stämningen kommit dem tillhanda eller eij; hwilket länsmannens begiäran satt Rätten i en så beskaffad saak skickligat att bifalla.

232
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2019-12-09, 08:35 »
Hej Sören!

Det finns i nuläget ingenting, som tyder på någon koppling till valloninvandringen för dessa hammarsmeder och kolare. Vid sin ankomst till Sverige 1595 var Welam de Besche själv en enkel men skicklig yrkesman, som snabbt arbetade sig upp till arbetsledande ställning inom svenskt bergsbruk i början av 1600-talet. Först 1609 organiserar han en liten invandring av en handfull personer, främst släkt och vänner.

De övriga invandrare vi har vetskap om runt sekelskiftet 1600 är alla skickliga hantverkare inom sina respektive yrken, t ex harneskmakare. Behov av arbetare, som kan sköta enklare uppgifter som t ex kolning, uppkommer först efter 1616, när utvecklingen av de svenska järnbruken blir mer omfattande i och med Louis De Geers inträde i näringen.

Ett samband med vallonsläkten Robert kan vi helt utesluta för de ovan nämnda arbetarna ovan.

233
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2019-12-09, 08:22 »
Hej Sören!

234
Pagard / SV: Pagard
« skrivet: 2019-12-01, 10:16 »
Svaret från Jan Olsson kom med vändande post. Österlövsta E:1, Bg 1730 dh 2 Julij Johan Anderssons Hustru från Randebo. har warit 2ne g. gift 76 åhr g. 4 söner som lefwa.

Jag biträder din uppfattning, att prästen i dödboksuppgiften från 1705 har placerat denne Johan Anderssons avlidna dotter Anna på fel plats. Det ska nog inte vara Randebo utan någon av de andra gårdarna i Ö-L. När man läser kyrkoböckerna för Ö-L aktuell tid, så ser man att det finns flera Johan Andersson i trakten. När dottern Anna dör 1705 sägs hon vara in emot 15 år gammal, d v s född i början av 1690-talet. Hon kan vara det barn för vilket lämnas tackoffer 1692 (Ö-L LIa:1 sid 91) "Hald. Joh. And. barn". Jag har inte undersökt vad Johan Anderssons i Haldammens hustru hette, kanske heter hon Margareta Matsdotter? Möjligen vet Jan Olsson?

Det mesta tyder nu på, att Jean Pagards hustru hette Karin Andersdotter. Tack för det, Erik!

PS Tackoffer kunde lämnas till kyrkan vid barnsbörd eller när någon i familjen tillfrisknat efter sjukdom. DS


235
Pagard / SV: Pagard
« skrivet: 2019-11-30, 18:18 »
Hej Erik!

Tack för mycket intressanta uppgifter, som tål att tänka på. Det har jag gjort större del av dagen och studerat Ö-L kyrkobok LIa:1 för att hitta kompletterande upplysningar i fallet. Inte lätt. Om vi utgår från, att Johan Pagards hustru heter Karin Andersdotter och kommer från Randesbo gäller följande:

Hon är född omkring 1640-50 och gift senast 1672 med Johan Pagard, eftersom första (?) barnet Jacob föds 1673 vid Gibo i Ö-L. Sonen får sin farfars förnamn, vilket var vanligt. Ca 1678 får de sonen Anders, som döps med sin morfars förnamn. År 1685 drunknar Johan Pagard och Karin blir änka. Två år senare gifter Karin om sig med Johan Andersson i Randesbo, vilket också bekräftas i Ö-L LIa:1 sid 85 under rubriken Brudfolk föräringar (till kyrkan). Hur länge detta äktenskap varar är oklart men troligen långt in på 1700-talet. Det är först 1735, när Johan Andersson i Randesbo vill gifta om sig, som det blir aktuellt för Anders Johansson Pagard att bevaka sitt morsarv. En man brukade inte vara änkling särskilt länge, innan han gifte om sig. Man kan därför tro, att Karin Andersdotter i Randesbo avlidit någon gång i början av 1730-talet. Jag har därför läst Ö-L dödbok EI:1 frå 1730, dock utan att hitta någon Karin Andersdotter. Hon kan ha dött tidigare.

Eftersom Ö-L db är ganska svårläst tänker jag, precis som Postkodmiljonären, ta hjälp av en vän. Jan Olsson i Vallonsällskapet har Ö-L befolkning som specialintresse och kan kanske hitta döduppgiften för Johan Anderssons hustru. Jag mejlar honom.

En fråga, har du övervägt möjligheten att den svåger Johan Andersson i Gibo, som drunknar samtidigt 1685, skulle kunna vara gift med en ännu okänd syster till Johan Pagard?

236
Bouvin / SV: `Min´ Anna Bouvin
« skrivet: 2019-11-28, 19:36 »
Du kan få svar från mig i stället, Britt-Marie. Anna Hedvig är inte den sökta Anna. Anna Hedvig Bouvin får nämligen en oä dotter Anna Maja 16/3 1801 i Österlövsta. Den Anna Bouvin, som Xenia söker, avlider 3/11 1800 i Gävle Heliga Trefaldighet.

Jag har en bättre kandidat, som jag tror är den rätta. Denna Anna är döpt 18/1 1761 i Österlövsta som dotter till båtsmannen Peter Fransson Elg och hans hustru Catharina Larsdotter (Öman) på Elingeskogan. I Ö-L hfl AI:1 1771-84 sid 83 står Anna med (felaktigt) födelseår 1760 under familjen "Pehr Elgs änka" med notering tjänar.

Peter Fransson (Elg) är döpt 5/3 1724 vid Leufsta bruk i Ö-L som son till Frans Bovin och Christina Jansdotter. Resterande anor bakåt kan läsas i Nordisk Vallongenealogi del I sid 98 Tabell 23.

237
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2019-11-12, 07:50 »
Hej Mikael!

Ett uppslag för din fortsatta forskning:

Länsmannen Isac Lemons hustru heter Catharina Larsdotter. Det verkar som om förnamnet Lars här kommer in i släkten Lemon. Undersök hennes anor, så kanske du kan hitta en koppling till din Lars Samuelsson i Hedemora.

238
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: de Haye
« skrivet: 2019-10-24, 15:02 »
Nej, det skriver jag inte heller. Jag använder formuleringarna "möjliga ättlingar" och "kan vara en sentida ättling". Varje klarläggande för eller mot tas tacksamt emot.

239
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Parlament / Perlement
« skrivet: 2019-10-19, 15:53 »
Hej Stefan!

Tack för rättelsen för Brita och hennes gifte. Jag har några nya uppgifter om hennes föräldrar och bifogar därför en uppdaterad version av Lemoine Tabell 2 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 53.

Samuel Parlament, son till Pierre (tab 1), gifter sig adventssöndagen (1. advent 28/11) 1658 i Norberg med Anna Göstasdotter. I Västerås stads mtl 1662-64 är han med hustrun inskriven som bosatt i Norra kvarteret. Han blir senast från 1664 bokhållare i Norberg och finns ännu 1699 kvar i socknen vid Storhögen (Stora Höjen) tillsammans med en son. Han uppges nu vara fattig. Enligt hfl anges han vara f c 1632 och hustrun f c 1639. Hustrun begravs 18/6 1705 och mannen dör i maj 1707, bägge i Norberg.

Barn:   Brita   f 4/9 1659 i Norberg, bg 27/1 1740 i Norberg, g m Bengt Bengtsson 17/6 1683
      i Norberg
   Samuel   dp 1/4 1662 i Västerås domkyrko fs, trol bg 2/7 1665 i Norberg
   Gustavus   (tab 3)
   son   bg 31/10 1666, "nöddöpter allenast"
   Samuel   (tab 6)
   Sara   dp 1/7 1668
   Anna   dp 10/6 1674, g m Erich Nohrman 27/12 1699 i Norberg
   dotter   bg 4/6 1676
   Johan   dp 24/6 1677

Även Tabell 6 för sonen Samuel Samuelsson Parlament ser något annorlunda ut i uppdaterat skick.

Samuel Parlament, son till Samuel (tab 2), döps 8/12 1667 i Norberg. I dödboken 1733 för Njutångers har han i personalierna gjorts fyra år äldre, troligen efter förväxling med hans avlidne, äldre broder med samma namn. Där står:
  "2 Nov. afsomnade, den 11 d:o begrovs masmäst. till Iggesunds Bruk Samuel Parlament. Född år 1663 d. 20 Nov. uti Norbergs sn widh et bruk: Fadr. bokhåll:n Samuel Pettersson Parlament, modr. hust. Karin Gustafsdotter warit gift 19 1/2 åhr medh sin förra hust Sara Svantesdr som födde inga barn. Med sednare hust Anna Nilsdr lefde han 21 åhr och aflade tillhopa 1 son och 3 döttrar. Sjukdomen wahr bröstwärk och andh-täppa."
  Moderns förnamn anges felaktigt till Karin men skall vara Anna. Gustaf och Gösta är i grunden samma namn.
  Första vigseln sker 11/9 1694 i Norberg. Andra hustrun avlider 4/12 1735 i Njutånger och kallas då Anna Nilsdotter Svilling. Under det andra äktenskapet får Samuel ett oäkta barn med Elisabeth Johansdotter från Körartorpet.
  Dottern Brittas eftermäle i Njutångers dödbok ger intressanta upplysningar:
  "d 2 Oct afsomnade d. 11 d:o begrofs Enkan hust Brita Samuels dotter född på Hille masugn 1718 d 21 Oct. fadren masmästaren therstädes Samuel Samuelsson. Modren hustru Anna Nilsdotter. för 40 år tilbaka kom hit til Iggesundz bruk med sina föräldrar, här fadren wardt antagen för masmestare 1745 d 1 Sept trädde i ägtenskap med Räckardrängen Anders Hybinet, med hwilkn hon aflat och födt 6 st. barn. 3 söner och 3 döttrar, af hwilka 2 söner och en dotter lefwa. d 4 Dec.förledit år blef Enka. I twå år dragits med en sjukdom, som bestod i bröstet och i flera knölar i ansichtet och händerna, ehuru kroppen war ren och dog theraf efter 8 weckors ständiga sängliggande. 60 år på 3 weckor när gammal."

Barn utom äktenskapet:
   Johan   f 3/5 1713 i Norberg

Barn i 2. giftet:   Nils   (1713-64)
   Anna   f 1716 i Norberg enl db, d 21/1 1747 i Njutånger, ogift, får utflyttningsattest till
      Hudiksvall från Njutånger 5/10 1731 (C:2 sid 260)
   Britta   f 22/10 1718 vid Norrbruket i Hille, d 2/10 1778 i Njutånger, g m Anders Hubinet
      1/9 1745 i Njutånger

Vem den tredje dottern är, vill jag låta vara osagt tills vidare. På nätet finns flera kopplingar till två olika Samuel Samuelsson (en vid Harnäs och en vid Marnäs) i Norrbärke, vilka får flera barn där 1713-19. Dessa Samuel Samuelsson kan jag inte se tillhöra släkten Parlament.

240
Smed- och/eller vallonsläkter / de Haye
« skrivet: 2019-10-14, 19:42 »
Om släkten de Haye skrev jag kortfattat i boken Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 100. Sedan dess har det tillkommit några uppgifter om möjliga ättlingar till invandraren Jan de Haye, vilka redovisas nedan. Om någon har kompletterande noteringar, tar jag tacksamt emot dem.

Tabell 1

Jan de Haye anges på Norrköpingslistan 1633 som anländ till Sverige. Men uppenbarligen finns han i riket några år tidigare. Redan 15/1 1629 uppträder han i Finspång som Jan de Hay (K 83). Fler arkivuppgifter på honom har inte återfunnits. Troligen har han också ett annat familjenamn.

Tabell 2

Vincent Haij vid Granvikens masugn omtalas i hammartingsprotokollet för Lerbäcks bergslag 18/5 1715. Han kan vara en sentida ättling till invandraren. Vincent är bruksbokhållare vid Granvikens masugnsbruk i Undenäs enligt mtl 1714-27, gift från 1715 men från 1718 änkling. Hustrun är troligen "Madam Greta Pettersdotter i Granwijken dödh d 28 octob klockan 4 om morgonen begrofs d 18 Nov. 1716" enligt Undenäs dödbok. Mantalslängden för 1717, som fastställdes i månadsskiftet oktober/november 1716, upptar Vincent som fortfarande gift.
  Vincent gifter om sig 20/7 1726 i Undenäs med Maria Undenia och blir senare bruksinspektor.

Barn i 2. giftet:   Sebastian   (tab 3)

Tabell 3

Sebastian Haij, son till Vincent (tab 2), är född 4/5 1728 vid Granviken i Undenäs. Han skrivs in i Sörmland-Närkes nation vid Uppsala universitet 9/2 1748. Sebastian blir bruksinspektor på Forsviks bruk i Undenäs senast från 1767.
  Han avlider 7/2 1795 i Undenäs och uppges vara gift med Beata Ulrica Triselia. I Lagerholms bok Sörmland-Närkes nation i Uppsala universitet anges hustruns namn vara Eleonora Maria Carlsdotter. Detta tyder på att han ingått två äktenskap.

Barn:   Isak   f 1767, d 1800, läkare
   Daniel   f 1770, d 1824, regementsläkare


241
Mineur / SV: Mineur
« skrivet: 2019-08-23, 19:10 »
Anders K Olsson i South Pasadena har lyckats med konststycket att komplettera och slutföra familjetabellen för kolaren Anthoine Mineur Tabell 3 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 117. Denne kolare lämnar Hed i början på 1670-talet och det har hittills varit oklart vart han begav sig. Anders Olsson har med övertygande källhänvisningar funnit svaret. Mineur Tabell 3 kan nu kompletteras med följande text:

  Anthoine har året före fått ett utomäktenskapligt barn med Ingebor Nilsdotter och bötar 40 daler silvermynt på tinget i Lindes bergslag 20/6 1670. Denna händelse samt hustruns död föranleder honom att lämna Bergslagen. Han beger sig till området vid södra Norrlandskusten och bötar till Söderala kyrka för sabbatsbrott 16/6 1672. Han gifter sig 1673 "Anthonius kolare på sin hedersdag" (Söderala LIa:1 sid 42). Man och hustru Antonius Jacobsson finns 1678-79 vid Håå i Söderala mtl. År 1690 lämnas en frivillig gåva till Söderala kyrka av h. Kierstin Anthons i Håå (Söderala LIa:1 sid 108). När döttrarna gifter sig 1702 kallas fadern salig, dvs tidigare avliden.

Barn i 1. giftet:   Jacob   (tab 4)
   Henrich   (tab 6)

Barn utom äktenskapet:
   barn   f 1670

Barn i 2. giftet:   Karin   f c 1680, d 11/8 1749 i Hille, g m båtsmannen från Hille Matthes Andersson Öman
      med 3. lysning 29/9 1702 i Söderala, bosatt vid Åbyggeby i Hille från 1702
   Antonius   (tab 7A)
   Kerstin   d 26/4 1742 i Söderala, g1 m kolaren Erik Sunesson 21/9 1702 i Söderala, bosatt vid
      Ljusne bruk i Söderala 1702-07, g2 m kolaren Anders Mårtensson med 3. lysning
      4/2 1722 i Söderala

Tabell 7A

Antonius Antonsson Mineur, son till Antoine (tab 3), blir ordinarie båtsman i Söderala från 1716. Enligt
åldersuppgift i båtsmansrullan är han f c 1683. Han avlider 1720 i Söderala (Rullor flottan 1635-1915 XIIIC:20
bild 52).
  Efterträdaren antages året efter och heter Jonas Mårtensson Mineur. Han torde ha övertagit namnet Mineur utan att
tillhöra släkten.

242
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2019-08-21, 09:00 »
Genom idogt sökande i Godegårds kyrkoarkiv har Mats Kindahl hittat ytterligare två barn till ovannämnde Olof Eliasson i luckan mellan 1687 och 1694.

Tabell 9 får därmed detta utseende:

Olof Eliasson, son till Iller (tab 8 ), är f c 1655 och begravs 31/1 1714 i Godegård, då bosatt i Brehult. Mellan 1685-91 bor hans familj på Rådåsatorpet, därefter vid Brehult.

Barn:   Swen   (tab 9A)
   Elisabeth   f c 1687, d 17/7 1749 i Godegård, g m Johan Larsson 9/10 1707 i Godegård
   Elias   (tab 9B)
   Ingeborg   dp 13/4 1691
   Brita   dp 21/1 1694, bg 30/1 1707 i Godegård
   Kerstin   dp 20/12 1696, g m Hans Arvidsson 18/9 1715 i Godegård
   Johan   (1700-60)
   Pehr   dp 28/9 1702, g m  Ingeborg Larsdotter 16/6 1729 i Godegård
   Jonas   dp 3/12 1705, g m Karin Arvidsdotter 10/10 1731 i Godegård

Tabell 9B

Elias Olofsson, son till Olof (tab 9), döps 20/1 1689 på Rådåsatorpet och dör 4/12 1754 på Åsa i Godegård. Elias får som soldat namnet Björnberg. Han äktar Anna Månsdotter genom vigsel 4/3 1716 i Godegårds kyrka.

Barn:   Elias   dp 21/8 1720, g m Maria Andersdotter 23/10 1748 i Godegård
   Sara   g m Lars Persson 16/10 1748 i Godegård
   Maria    dp 7/7 1734

Släkten Robert är därmed betydligt större i Godegård, än man från början tror. Anledningen är naturligtvis en övergång till patronymikon i stället för släktnamn.

243
Cardon / SV: Cardon
« skrivet: 2019-07-21, 08:35 »
Vilket föranleder mig till en smärre korrigering av Tabell 7 sid 114 i Nordisk Vallongenealogi del I.

Eftersom bou efter såväl Isak Cardon som den efter hans hustru Christina Ekman inte upptar någon son Petter stryks denne. Den Petter som är f c 1703 och död 1753 har en oklar bakgrund, åtminstone för mig, trots att han är knuten till Norrköping S:t Olai under sin vuxna tid.

Magdalena, du anger att Daniel i sitt äktenskap har tio barn. Eftersom jag har summerat barnaskaran till tolv, kan du väl kontrollera de två som du saknar.

Daniel Cardon, son till Isak (tab 7), är f c 1708 och 1730 betjänt hos handelsman Johan Pasch i Storkyrko fs i Stockholm, dit han kommit 1724 (AI:4 pag 21). Han är handelsman (kryddkrämare) i Norrköping, då han gifter sig med Anna Catharina Berggren 17/3 1743 i Tystberga. Paret bosätter sig i Norrköping, där Daniel dör vid 67 års ålder av gulsot 26/2 1775 i S:t Olai fs (bou Norrköping rr 1775 28/51). Hustrun avlider 12/7 1769 i S:t Olai (bou Norrköping rr 1770 23/155).

Barn:   Helena Christina   dp i februari 1744, g m notarie Olof Ulric Borath
   Anders      dp 17/2 1745, bg 24/6 1746
   Anna Catharina   f 7/3 1746, g m stadsbokhållaren Olof Petri Tempelman 3/7 1768
         i Norrköping S:t Olai fs
   Margareta Elisabet   f 19/10 1747, g m stadskassören Johan Wagner
   Isac      dp 24/12 1748, d senast 1770
   Charlotta      dp 17/4 1751, d senast 1770
   Olof      f 19/7 1753, bg 17/4 1757 i Norrköping S:t Olai
   Johanna      f 27/4 1755, lever 1775
   Sophia      f 11/3 1758, bg 12/8 1759
   Johannes Daniel   f 28/9 1760, bg 18/3 1762
   Peter Hindrich      f 9/2 1763, d senast 1770
   Ulrica      f 14/3 1767, d 20/5 1768 i Norrköping S:t Olai

244
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2019-07-17, 13:06 »
Bifogar även en uppdaterad version av Tabell 9:

Olof Eliasson, son till Iller (tab 8, är f c 1655 och begravs 31/1 1714 i Godegård, då bosatt i Brehult. Där har hans familj bott sedan han gifte sig och där är alla hans barn födda.

Barn:   Swen   (tab 9A)
   Elisabeth   f c 1687, d 17/7 1749 i Godegård, g m Johan Larsson 9/10 1707 i Godegård
   Brita   dp 21/1 1694, bg 30/1 1707 i Godegård
   Kerstin   dp 20/12 1696, g m Hans Arvidsson 18/9 1715 i Godegård
   Johan   dp 29/4 1700
   Pehr   dp 28/9 1702
   Jonas   dp 3/12 1705, g m Karin Arvidsdotter 10/10 1731 i Godegård

245
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2019-07-03, 09:05 »
Ytterligare en komplettering:

Även till Robert Tabell 9 i N V del II sid 226 har Mats Kindahl hittat en ny uppgift. Det gäller en tidig son Swen, som finns upptagen tillsammans med sina föräldrar i mtl 1705 för gården Brehult i Godegård. Han kommer i vuxen ålder att ha patronymikon, inte släktnamnet Robert. För honom se Tabell 9A nedan. Jag vill samtidigt göra en rättelse. Som siste son i Tabell 9 upptagne Johan dp 28/9 1712 stryks. Han är i stället son till en Olof i Brahuus, alltså inte Brehult.

Tabell 9A

Swen Olofsson, son till Olof (tab 9), är f c 1685 och upptas första gången i mtl 1705 som son på gården Brehult. Han gifter sig 21/6 1713 i Godegård med Maria Persdotter på Brehult, sannolikt en dotter till den andre brukaren av gården. Swen avlider 30/5 1754 i Godegård. Alla barn är födda på Brehult.

Barn:   Brita   dp 14/7 1714
   Anna   dp 9/12 1715
   Per   dp 6/10 1717
   Karin   dp 18/10 1719
   Elisabet   dp 18/3 1722
   Ingeborg   dp 15/5 1729, bg 14/6 1730

För den som sökt efter uppdateringar till böckerna på min numera avslutade hemsida och konstaterat att den upphört, finns ett arkivexemplar att läsa på waybackmachine https://web.archive.org/web/20171216161901/http:/web.comhem.se/kjelltan/

246
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2019-06-22, 10:47 »
En komplettering:
Mats Kindahl i Linköping har uppmärksammat mig på ytterligare ett barn till Anthoine Robert (Nordisk Vallongenealogi del II Tabell 2 sid 224). Det rör sig om en dotter Maria f c 1651, begravd 26/8 1733 i Västra Ny och gift med Jonas Svensson omkr 1673 i Godegård. De är först bosatta vid Trollfall i Godegård enligt mtl 1674-75. De flyttar omkr 1695 till Västra Rustninge i Västra Ny, där Jonas dör 1710. Eftersom det faktiskt bara finns en vallonsk arbetare med förnamnet Anthonius vid Godegård i mitten av 1600-talet, talar det mesta för att Maria är en dotter till honom och hustrun Angelica.

247
Cardon / SV: Cardon
« skrivet: 2019-05-23, 11:00 »
Hej Sonia!

Hela texten för detta ärende finns att läsa i boken Nordisk Vallongenealogi del I sid 115 Tabell 12.

Samtidigt vill jag passa på att meddela, att min hemsida numera upphört efter operatörsbyte från Comhem till Ownit. Några ytterligare uppdateringar till böckerna kommer därmed inte att kunna ske via hemsidan. Den senaste versionen av hemsidan är dock fortfarande möjlig att nå via waybackmachine https://web.archive.org/web/20171216161901/http:/web.comhem.se/kjelltan/
Observera dock att del I av N V numera är slutsåld.

Kommande uppdateringar införs i stället direkt här på Anbytarforum.

Trevlig sommar hälsar Kjell L

248
Marlier / SV: Marlier
« skrivet: 2019-01-23, 12:55 »
En kommentar till inlägget 2018-08-01:

Johan Adolph Forsman född 30/4 1785 i Skultuna har sitt släktnamn efter sin farmor Anna Johansdotter Forsman född 14/12 1728 i Skultuna. Hennes FFFF var var den vallonske masugnsbyggmästaren Jean Personne från Couvin, som invandrade till Sverige 1628.

249
Hej Maud och Mats m fl

Jag har med intresse följt er diskussion i detta ämne. Även jag har haft liknande funderingar, vilket framgår av mitt inlägg ovan 2018-03-22. Efter svaret från Mats läste jag noggrant igenom avtalstexten från FTDNA:s hemsida och kom till slutsatsen, att man hos detta företag har möjlighet att på begäran få både sitt konto och tillhörande rådata raderat. Har ni samma uppfattning?

När det gäller Gedmatch och den kontraktsformulering, som finns där, skulle jag nog tänka mig för både en och annan gång, innan jag överlät äganderätten av min DNA-information till detta företag. Det var nämligen "informationen" jag avsåg med fråga 1. i mitt tidigare inlägg. Att jag själv äger mitt eget DNA är  närmast ett axiom. Här finns faktiskt mycket intressanta jämförelser att göra med "lagen om upphovsrätten (äganderätten) till litterära och konstnärliga verk" (1960:729). Varje människas DNA kan ju i viss mening betraktas som ett konstnärligt verk.

Kanske bäst att stanna där, innan diskussionen blir alltför komplicerad. Min slutsats är följande (och den gäller bara mig, inte generellt):

Jag kan testa mig hos FTDNA och har helt nyligen tagit ett autosomalt test. Utöver själva provet har jag varit mycket restriktiv med att meddela uppgifter andra än de absolut nödvändiga (t ex postadress, epost). Den som får en matchning på mig, får gärna ta kontakt via mejl för ytterligare upplysningar. Det var en intressant vinkling, att man naturligtvis kan öka anonymiteten, om man skickar in ett prov för någon annan, även om det då blir mer opraktiskt att kommunicera resultaten med denne (Ibe:s inlägg ovan).

Jag tycker det är bra, att dessa aspekter på DNA-forskning diskuteras. Det finns så många aningslösa människor därute, som bara ser dagens situation.  Att vi redan är kartlagda genom sociala medier inser nog de flesta och att begreppet "personlig integritet" blir allt mer urvattnat för varje år som går. Men vad vet vi om världen om tio eller tjugo år? Betänk också, att när du tar ett DNA-test, lämnar du ut information om alla närstående, föräldrar, syskon och barn. Säkerställ att också de är informerade i förväg!





250
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2018-09-25, 21:50 »
Hej Paul!

Den här familjen Pousette är mycket flyttbenägen, så det tar många timmar att klarlägga deras vistelser. Några uppgifter kan jag bidraga med, så att du kommer vidare.

Per avlider 21/4 1815 i Spånga. "En smed vid namn Pet. Pousett ankomen med Hustru från Ed och såsom husville mottagne i Nybygget under Hårsta, hvarest mannen dog natten derefter oangifv. sjukd. 54 år". Änkan uppges enligt Älvkarleby (AI:8 sid 175) vara född 1763, inflyttad från Spånga 1815 och efter makens bortgång vistas hos sin mor vid Östanån i Älvkarleby.

Dottern Margareta, född 11/11 1800 i Bjuråker, finns 1815 i Älvkarleby (AI:8 sid 100).

251
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2018-07-29, 18:59 »
Samma svar för Sven Rubbert, försök få fram ett patronymikon på honom. Inte helt lätt kanske. Vallonerna i den här delen av landet är betydligt mer svårtuggade än sina bröder på Upplandsbruken. Jag är dock benägen att sätta en slant (liten) på, att han är bror till den Johan Pehrsson Rubbert, som både Britt-Marie och jag berättade om igår. Anledning? Båda ger sina barn i stort sett samma namn, bland annat har de varsin son Fredrik, ett namn som är relativt ovanligt i vallonsammanhang. Bevis för att denna hypotes är korrekt får du försöka finna själv.

Sven Robert är knipsmedsmästare vid Huseby bruk, bosatt på Odensjö Storegård senast från 1740 och gift med Maria Svensdotter. Det är troligen hon som är dopvittne 26/6 1744 på Huseby i Skatelöv och då kallas hustru Maria Rubbert. Sven avlider omkring 1760 och änkan troligen 16/6 1777 på Odensjö i Skatelöv.

Barn: Petter f c 1729, d 19/3 1757 på Odensjö Storegård i Skatelöv, g m Gunnil Andersdotter 24/10 1756 i Skatelöv
   Johannes f c 1730, d 5/7 1792 i Tävelsås
   Fredrik f c 1733, d 14/11 1806 i Skatelöv
   Sven f 8/4 1740 i Skatelöv, d 28/3 1793 i Vederslöv


[/size][size=78%]En möjlighet, som man inte får bortse från när det gäller dessa Petter och Sven Rubbert är den, att det kan vara hustrun som egentligen är bäraren av släktnamnet Robbert och att detta kan ha överförts på maken. Inte så vanligt kanske, men kan ibland förekomma.[/size]

252
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2018-07-28, 18:54 »
Hej Martin!

Så här i rötmånadstider kan man inte vara helt säker, men jag kan föreslå en kandidat, som du bör granska ytterligare. Tid och geografi stämmer.

I Nordisk Vallongenealogi del II sid 225 hittar du i Tabell 7 en Johan Pehrsson Rubbert med hustru Anna Jacobsdotter Cardon och flertalet av deras barn. Familjen har anlänt till Askeryd från Godegård 1726. De gifte sig 3/5 1723 i Godegård. Deras första son borde ha fått namnet Pehr (Petter) efter sin farfar. Om man läser Godegårds födelsebok C:2 så hittar man en gosse Petter Johansson döpt 19/1 1724, som jag tror är kandidaten (AID: v33070.b6.s3). Bland dopvittnen finns bl a en hustru Elisabeth Cardon.

Dessutom kan du notera, att Petter Rubbert döper sina egna barn med namn som bör ha burits av hans föräldrar, far- och morföräldrar eller syskon till dessa. Förnamnet Samuel, som inte är alltför vanligt bland vallonfamiljerna förekommer t ex bland du upptagna barnen i Tabell 7 och skulle då vara taget efter en farbror till Petter Rubbert.

Försök få fram ett patronymikon på din Petter Rubbert. Kanske kan det finnas i mantalslängderna. Lycka till!

253
Hej igen!

Bra att du kollat läsningen i Skäfthammars kyrkoböcker. Då utgår vi från, att Gottfrid d y haft två giften, ett med Johanna Mineur 22/7 1683 i Skäfthammar och ett senare med Susanna NN. Johanna är mor till Gottfrid, som föds 1685 i Skäfthammar ”unge Gottfröös Gottfredh”. Detta bekräftas av bördsbrevet från Olands ting 21/5 1700 (AID: v420531.b530.s49). Man noterar, att Gottfrid är drygt 14 år gammal och att föräldrarna kallas ”hammarsmed nu Sahl. Gottfried Pouset och Modren gudfruchtiga hustru Jeanne Mineur”. Här öppnas faktiskt en möjlighet, att modern inte alls är död, vilket hon borde vara, eftersom Gottfrid d y verkar ha gift om sig med Susanna NN.

Gottfrid d y bevakar sonen Gottfrids arvrätt i boet efter Michael Poulin d ä och Jeanne Barre. Som framgår av domslutet 4/10 1688 i arvstvisten är Gottfrid d y hustrus mor ett av barnen i dödsboet. Jag tycker, att man kan utgå ifrån att släktrelationerna, som de beskrivs i domslutet, är korrekta. Annars hade det väl blivit fortsatt tvist. Johanna Mineurs mor bör alltså ha hetat Elisabeth Michelsdotter Poulin enligt mitt tidigare inlägg. Hon har dött i slutet av 1660-talet och hennes arvslott efter Michel Poulin d ä överförs då via bröstarvingar i två led till Gottfrid född 1685. Denne har som förmyndare fått inspektorn Jean de Marée, vilket också sägs i inledningen av bördsbesviset. Så långt verkar allt OK.

En förnyad genomgång av mina noteringar om Gottfred Pouse d ä och hans hustru pekar på, att det är  arvsrättsärendets vilseledande uppgifter om släktrelationer från sammanträdet 10-11/2 1688 som fått mig att felaktigt anse hans hustru vara en Michelsdotter Poulin. Jag backar nu från det synsättet och kallar henne i stället bara Catharina NN, släkttillhörighet okänd.

Då faller enligt min mening även förutsättningarna för att Gottfrid Pouse d y varit gift med någon Michelsdotter Poulin före sitt äktenskap med Johanna Mineur och därmed kusingiftet. En man som blev änkling brukade relativt snart gifta om sig. I Skäfthammars dödbok för perioden 1679-83 finns ingen avliden kvinna, som skulle kunna tänkas ha varit hustru till Gottfred Pouse d y före Johanna Mineur.

Att rådmannen i Öregrund Michel Poulin d y skulle vara svåger till Gottfrid d y, vilket anges i domboken 10-11/2 1688, framstår också som en uppenbar felaktighet. Likaså påståendet att Michel Poulin d ä var svärfader till Gottfred Pouset d y. Man kan ha viss förståelse för skrivarens missuppfattningar. Vi har inte heller haft det så lätt i den här diskussionen.

Men frågetecken kvarstår. Varför finns ingen notering om Johanna Mineurs död omkring 1686 i Skäfthammar? Och var sker Gottfrid Pouses d y omgifte med Susanna NN?

254
Jag ska återkomma med mer uppgifter senare. Min släktforskning går på sparlåga under sommarhalvåret. Det här ärendet kan vi säkert borra i ett tag till.

Det enda jag direkt kan kommentera är namnen Johanna och Susanna. Vid vigseln 1683 och i bördsbrevet 1701 heter hon definitivt Jen respektive Johanna. Men vid barnens dopnotiser i Skäfthammars födelsebok skrivs hon - ja, står det Susanna eller Johanna??? Det är inte så lätt att avgöra, för den prästens J och S, s och h samt u och o är snarlika! Så kontrollera själv, Erik, och berätta vad du kommer fram till att det står.

255
Den förklaringen har föresvävat även mig, men i brist på stöd i Skäfthammars kyrkoböcker får den nog ses som en hypotes tills vidare. Däremot lutar jag mer mot, att hustrun egentligen heter Johanna Mineur hela tiden, inte Susanna. Kanske finns det kompletterande information att hämta i Skäfthammars kyrkoarkiv bland de handlingar, som inte är filmade? Eller i Gimo bruksarkiv, som jag tror förvaras i Lövstabruk.

256
Att Gottfrid Pouse(t) den äldre gifter sig 1654 i Österlövsta framgår av församlingens kyrkoräkenskaper. Hustruns namn nämns inte. Jag har gjort en förnyad granskning av mina noteringar om henne och kan inte se, att hennes förnamn framgår någonstans. Men att hon är en Michelsdotter Poulin framgår av flera domboksärenden.

Du känner säkert till vallonernas fallenhet för s k bunden namngivning, dvs att ge de äldsta barnen i familjen namn först efter far- och morföräldrar, sedan efter föräldrarna. Inom släkten Pouset kan man se, att det nästan var regel. Om man därför granskar vilka förnamn, som används för barnbarnen till den äldre Gottfrid Pouse och hans hustru NN Michelsdotter Poulin, så ser man att såväl sonen Gottfred som döttrarna Barbro och Annika ger sina äldsta döttrar namnet Catharina (Karin). Jag tar detta som indirekt bevis för att den gamle Gottfreds hustru heter Catheline (Catharina) Michelsdotter Poulin. Titta i Nordisk Vallongenealogi på berörda familjer, så syns i de flesta fall ett tydligt mönster för namngivningen.

Beträffande kusingifte, så kunde man efter 1680 söka dispens genom att skriva till kungs (se Barbro Nordlöfs häfte om juridik för släktforskare).

Osäkerheten kring Susanna Mineurs namn kvarstår. Vid giftermålet kallas hon Jen (dvs Johanna), när barnen föds och när hon själv dör Susanna. Men när sonen Gottfred skrivs in vid Guldsmedsämbetet 1701 och häradsrätten utfärdar hans bördsbrev, heter föräldrarna Gottfred Pouse och Johanna Mineur!

Håll i hatten - Glad Midsommar!

257
Hej!

Tack för dina inlägg, Erik. De fick mig att granska den här arvstvisten och det tog en bra stund, innan poletten föll ner och jag fick anledning att göra några justeringar i den egna databasen. Jag utgår från, att du är bekant med mina böcker Nordisk Vallongenealogi del I och II, eftersom jag i svaret nedan refererar till familjetabeller i böckerna.

Som du anger, så behandlas det här ärendet tre gånger under år 1688. Vid mellantillfället noteras bara, att domslutet skjuts upp till nästa ting. Den 10/2 1688 inleds texten på följande sätt:
  Emellan hammarsmeden Gottfridh Pouse på dhes sons wägnar kiärande, och dhes swåger Rådhmannen i Öregrundh Michel Paulijn, dhes broder Pierre Paulijn, systrarne Jenne och Johan (skall vara Jacqueline) Paulijn swarande, angående redo och Rächningh för dhet arf som ähr fallit efter Gottfridz Swärfadher och swarandernes fadher, afledne hammarsmeden widh Forsmark Michel Paulijn och dhes hustru Johan Bare, hwad om twistas blef afsagdt …
 Och vid domslutet 4/10 1688 står det:
    Inställte sigh hammarsmeden widh Gimo Gottfrid Pouse och på sitt barns wägnar i förmågo af siste winter, och sommartingz resolutioner begiärade och anhöllt att hans hustrus modersyskon, Rådhman i Öregrundh w:tt Michel Poulin, brodern Pierre, systrarna Jeana och Jacobin Paulin, måtte dhet uprättade Inventarium på qwartlåtenskapen efter sahl. Michael Poulin i Forsmark dheres fadres Edeligen besanna …

Under förutsättning att det är samme Gottfrid Pouse, som är kärande, så blir släktrelationerna i de bägge referaten motstridiga och förvirrande. Det finns år 1688 vid Gimo bruk tre hammarsmeder med namnet Gottfrid Pouse. Det är räckarna Gottfred Pouse, far och son, som för att skilja dem åt oftast kallas den gamle resp den unge (N V del II Tabell 21 och 22 sid 211). Dessutom finns där smältaren Gottfrid Paulsson Pouse(t), men denne kan vi lägga åt sidan, eftersom han inte berörs av arstvisten.

Den gamle Gottfrid Pouse är gift med Cathelin Michelsdotter Poulin och det är alltså han som några rader in i den första texten 10/2 1688 sägs ha Michel Poulin som sin svärfar. Men inledningsvis ser man också, att han kärar på sin sons, den unge Gottfrid Poulins vägnar!

Vid domslutstillfället inställer sig käranden, den unge Gottfrid Pouse, vid tinget. Här ser man av texten, att dödsbodelägarna är hans hustrus mor och hennes syskon. Den unge Gottfrid är gift med Susanna Mineur, så det finns nu anledning att försöka klarlägga hennes föräldrar, som ska ha en koppling till dödsboet. Det finns bara ett möjligt svar. Susanna Mineur är dotter till smältaren vid Gimo bruk Anthoine Mineur och dennes hustru  i första giftet Elisabeth Michelsdotter Poulin (N V del II Tabell 12 sid 119). Elisabeth är dotter till och en av arvingarna efter Michael Poulin och hans hustru Jeanne Barre (N V del II Tabell 2 sid 204)!

Det bör således trots allt vara Catheline Michelsdotter Poulin, som dör 7/10 1697 i Skäfthammar. Den vid domslutet omnämnde sonen, som förses med förmyndare, är med all säkerhet unge Gottfrid Pouses son Gottfrid född 1685 i Skäfthammar.

En uppgift från domslutet, som jag inte kan förklara, är texten … Gottfrid Pouse, som utj annat gifte inträdt, för ähn han sin son och barn lagl. hafwer afwitrat … I Skäfthammars vigselbok, som börjar 1679, finns inget annat gifte före 1688 för unge Gottfrid Pouse än det med Susanna Mineur 1683.

258
Hej!

I anledning av de senaste dagarnas turbulens på Facebook och skandalen med Cambridge Analyticas "kreativa" användning av de elektroniskt lagrade uppgifter, som finns i Facebooks servrar, känner jag mig manad att ställa några enkla frågor angående DNA i släktforskningen.

Jag är ingen expert i ämnet, men har lyssnat på några föredrag och läst Magnus Bäckmarks kompendium Genvägar, speciellt sidorna 3-5 "Att tänka på innan du bestämmer dig". Eftersom jag inte topsat mig, så vet jag ingenting om hur avtalen ser ut mellan den enskilde kunden och analysföretagen.

Mina frågor:
1. Vem äger den lämnade informationen om mitt DNA?
2. Finns det i avtalet någon skriflig garanti för att denna information inte används, har använts eller kommer att användas i annat syfte än det, för vilket jag har ingått avtalet? Dvs har analysföretaget rätt att sälja eller tillgängliggöra delar av sin databas till tredje part, t ex forskare inom läkemedelsindustrin?
3. Vad händer med databasen om analysföretaget går i konkurs eller säljs till annan ägare i annat land? Här är det fritt för var och en att tänka sig olika scenarior, om materialet skulle hamna i riktigt orätta händer.
4. Finns det i avtalet en absolut säker möjlighet för mig att, om jag så önskar, radera all information om mitt DNA?
5. Slutligen, var hittar jag analysföretagens fullständiga avtal med kunden?
 

259
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2018-03-01, 20:02 »
I boken Boivie-Béve av Erik C:son Swartz (Sth 1935) finns ett Bihang på sid 130-142, där författaren tar upp ett antal individer, som inte har kunnat inplaceras i någon känd släktgren. En av dem är en Johan Befve (sid 140), som tidigast påträffas i Brännkyrka 1804 och uppges vara född 1778 i Dannemora. Han blir gift tre gånger och författaren redovisar hans liv i detalj fram till hans död 5/1 1831 i Lovö. Men alltså ingenting före 1804.

Det går emellertid att hitta honom tidigare, även om det inte var helt lätt. Han finns i Vidbo 1804 (AI:4 pag 30) och anges där inflyttad från Faringe och utflyttad till Stockholm 1804. I Faringe (AI:4 pag 70) står han som inflyttad 1801 från Uppsala och utflyttad till Vidbo 1803. I Uppsala domkyrko utflyttningslängd (BI:1) anges han flytta till Faringe 1/10 1801. Till Uppsala domkyrko har han anlänt 1798 (BI:2 flyttningsbesked no 280) från Bälinge. I inflyttningslängden kallas han "Johan Larsson Tranbom eller Boevie"!

Redan i Faringe (AI:4 pag 105) får man hans rätta födelseförsamling " Johan Boivie född 1778 i Tuna". I Bälinge AI:8b pag 192 finns Jan Tranbom vid Högsta, född 1778 i Tuna, inflyttad från Dannemora 1796. I samma bok på sidan 207 noteras han vid Lövsta som utflyttad till Uppsala 1798 och med anteckningen "kallat sig Boevie vid afflyttningen 1798".

Det är nu inga större svårigheter att hitta honom i Tuna födelsebok 1/11 1778 som son till soldaten Lars Tranbom och hans hustru Kerstin Jansdotter (Christina Johansdotter). Jag har följt även dessa personer ett par generationer bakåt men utan att hitta någon som helst koppling till släkten Bevi/Boivi. Familjen finns t ex i Dannemora AI:4 pag 234 och i Dannemora AI:5 pag 73. Lars Tranbom är född 1738 i Hökhuvud, vars äldsta födelsebok börjar 1740! Han dör emellertid 5/6 1784 i Stavby C:2 och ett kortare eftermäle i ministerialboken ger ändå de sökta uppgifterna:

"Torparen Lars Tranbom föddes 1738 Michaeli dag uti Hökhufvud S:n och Folkmora by af föräldrarne Bonden Anders Larsson och hustru Anna Matsdotter. Gift 2:ne gånger. 1:mo med Margta Olsdotter i 16 år, 2:do med hustru Stina Johansdotter i 10 år med henne ägt 2:ne söner och 1 dotter som lefva. Han dödde af hettsig feber sedan han lefvat 46 2/3 år".

Första hustruns namn skall vara Marita Michelsdotter och vigseln med henne sker 13/10 1761 i Tuna. Min fråga: Kan någon förklara, varför han 1798 börjar kalla sig Boevie i stället för Tranbom?

260
Bruse / SV: Bruse
« skrivet: 2018-02-05, 21:03 »
  Thomas Breuse är kolare i Fada 22/5 1629. Enligt boskapslängderna finns Tommos på Damtorp i Tuna 1630-32 och är verksam under Bränn-Ekeby och Nävekvarns bruk. Han skattar 1632 för innehav av 5 kor. Det är troligen densamme, som figurerar på Jönåkers hr 12/8 1631:
  "Item: Oluff i Biörshult fierdingsman ahnklaghade een Enkia be:dh Anna Andersdotter i Syltebecken i S. Nicolai s: hvilken här förekom och berättade, att en fransoos kolare widh Brennekeby be:dh Thomas haffver henne lockat och bedraghit och rådt medh baarn som ähr födt 6 wekur för Påskaa detta åhr och skall haffva tilsagt henne äktenskap och sagt sigh wara ogifft, då han förnam hoon waar medh baarn, rymde han sin koos, och weett icke hvar han igen taghes, och om han waar gifft eller ogifft person, oansedt deer om nogh är fråghaa och ransakatt: och hoon alt sedhan stådt uthan kyrkio, och eij kan intaghin bliffva, och efteer barnemannen som hoon beskylleer för lägermålett eij kom tilstäders eij heller wete om han någonsin kommer igän, dock ähr oppenbart dhe haffva sammanleghatt, men ingen wittne till, om han haffver lofvatt henne Ektenskap, derföre kunne dhee eij  fella någhon wiss dom sentens öffver henne för dess owisse handel och omstendigheett skull, uthan i underdånigheett hemstellt och rådfråghaat den kon: hoffrätten i Stockholm om widare svar och förklaringh i denne saken att bekomma, hvad straf henne skall öfvergåå, på deett hoon fattigh qvinna nu uti gudz församlingh intaghen, och medh gud försonnatt bliffva. Löfftesman hennes fadher att tilstedes bliffva."
  Familjenamnet noteras åter 1647-49 för en Thomas Brös, kolare vid Antskogs bruk i Finland. Denne kan på goda grunder antagas vara identisk med den kolare Thomas de Lamois, som arbetar under samma bruk tidsperioden 1636-46. Vi har här antagligen att göra med ett dubbelnamn Breuse de Lamois.
  Hustrun heter under tiden i Finland Karen.

261
Smed- och/eller vallonsläkter / Colson
« skrivet: 2018-02-04, 12:36 »
Anders Colson är oxkörare 15/11 1628 i Nyköping (K 111). Han står även upptagen i Finspång journal för december månad samma år, Colson oxkörare (K 156). Namnet Colson är detsamma som Clas, varför han troligen kan identifieras med den "Clas oxedrifvare fransos", som finns 1629 vid Salvetorp i Tuna bergslag (rot) och i Södermanlands boskapslängd 1630 noteras för ett innehav av 8 oxar.
  Han återvänder sannolikt till hemlandet efter avslutad tjänst men hinner lämna ytterligare ett avtryck i Jönåker hr 23/9 1630:
  "Item: Clemet i Longedaal en finne kom och ahnklagade en oxedriff:r och fransos be:d Clas, widh Brukedt Salvetorp på Tuna Bergzlagh, att han hade slagidt honom blånader och Blodsår i sidt huffvudh, och eij någott der till Brutidt haff:r der till Christoffer skriffvare på Clas wegnar svarade (efter han icke sielf kunne svenska) således: att finnens styfdotter be:de Karin tiente hoos be:te frantzos, och befans medh otroheet och stöldh, och fördy henne icke kunne lijdha, uthan lätt henne passera hem till föräldran igen, då haff:r be:te Clemet hennes stiuffader, kommit wreder till Clas och beginte illa tiltala, och sadhe, du din Fransos skälm, wiltu inteth giffva min dotter sin lhön, jagh skall wäl göra digh mehr skada på dina oxar, och första sin han släpte sine oxar till skogs, haff:r en oxe rändt sidt horn aff, om nu de af henda skulle, war owisth Efter finnen nekade der till och eij fans witne opå, de orden, giorde Clas honom ingen skada den gång uthan finnen gick der medh sin koos. Sädan för 3 wekur hende sigh, att be:te finne och hans hustru kommo druckne gåendes om be:te Salfvetorp, haff:r finnen åter ropat på Clas, du frantzos skälm, kom hijth, och hade en telgkniff i handen, då kunne Clas eij lengre lijdha hans skällesordh och slemma Mun, togh en käpp i handen, gick emoth honom, och bekenner der medh slå honom et slagh i huffvudh och 3 slag på axlan och ryggen, och derföre utlagdt 12 daler i Bårskärarelön såsom och giff:t finnen 12 kannor öhl och der till maat i förlijkning, mente der widh stå och bliffva. Detta öffvervägade Nämden och giorde Clas frij och saklös för slagzmålett, aldenstundh finnen hade sig förbrutidt, och klagat på förlijkt saak och nu är frij och ferdigh. Doch wijlhe dem emillan satt, att hvilken som förbryter sigh på annan för samma saak, anthen medh ordh eller gerningar uthan annor inpass och orsaak haffva förwerkat sine 40 mark i kon: Ensak. Så af Clemet finne förehollidt och warnat, att om han herefter unsäger någoon, och der af sedhan någon skadha hender, och eij wete aff hvem der är skedt, skall han der till svara och plichta efter lagh som i högm: B udi det 11. 12. och 13. Cap. förmäles."

262
Smed- och/eller vallonsläkter / La Feuille
« skrivet: 2018-01-31, 11:06 »
Blasius la Feuille, är kolare vid Åkers bruk 1624-39. Han kallas där endast la Feuille, Leffoj, la Feijo, la Fleur eller liknande. Han figurerar i ett ärende på Selebo häradsrätt 25/1 1625 (AID:v420534.b1490.s142):
  "Samma dag blef och een franzoos kålare vijdh Åkers bruk för retta framstält och af Lass hammarsmedz syster Margreta een änkia beklagatt för dhett att han hadhe giortt hoos henne heemgång om Nattetijdh, slagett sönder hennes fönster – 2 på väggen, farstudören, och dher han intett inkom hade han lupitt efter Eld, och schulle tenda Ellden på stufvan, emädan fick hoon krypa utt igenom itt fenster, och lopp så till sijn Broder Lasse hammarsmed att han schulle komma henne till hielp, när han nu kom löpande fuller och drucken så väll som fransosen, hade dhe begynt träta sigh emellom, och icke bettre lijcktas än att fransosen Lafej hade stuckett honom igenom axlen medh een knif. Till alt dhetta kundhe Lafei intett neka, utan sade sigh vara för myckett drucken, och af ifrigheet och Wredhe dhett giortt hafva, altför dhen ordsaak, att hans dreng Matz Jacobsson hafver een tijdh long legatt medh henne i horerij, och myckett försummatt sitt arbete och han alltijdh hadhe varnatt henne att hoon schulle medh sådantt afståå, men dhett hafver inthett hullpitt, utan när han tenchte att hans dreng schulle vara på arbetett, så fans han igen hoos henne, och nu mente Lafej, att han skulle råka dhem tillsammans och giöra een blå åttskildnatt emellom dhem. Enär nu kånan blef tillfrågatt om hoon lägersmåål medh hans dreng hafft haffver, nekadhe hoon intett utan sadhe drengien hade lofvatt sig echtenskap. Denne saak blef till Nemden skutin, och när hoon blef öfverwägatt och ganerlig skäärskådatt, kunde dhe väll förnimma att saken ville falla för högh, bådhe för heemgången, dörrbrått och nidingzverkan på fenstren, dher hvar brott skulle blifva efter Lag Sententierat. Men efter dhenne Laföi är een ung och fremmande i Rijkett, dhen her af Sverges Lag intett veet, der till medh hoos dhen Horan medh, sitt Lägermåål medh hans dreng, honom dher till förordsakatt, och efter han bad om mögelighet uttlofvade sig och här efter alldrig så giöra villia, förlichte sigh och medh åklagarenar, gaf Lasse hammarsmedh 3 daler, och lätt giöra både döör och fenster igen åt kånan dherföre gafz honom saken opp i 40 mark till skifftes Konungen och Häradt."
  Han är sannolikt kvar i Södermanland fram till mitten av 1650-talet. Då flyttar han till Lofta i samband med anläggandet av Överums bruk och stannar där från 1656 till sin död 1668, testamente efter la Feule wijd bruket en sked om 3 lodh. Av kyrkoräkenskaperna för Lofta framgår hans förnamn.
  Hans hustru heter Barbe (Cochois). De är gifta redan på 1620-talet. Några barn till dem har inte med säkerhet kunnat bestämmas. Man kan förmoda, att andra generationen kallas Blasiuson eller enbart Blasius (Blaise). Möjligen är den Jacob Blaas, som 1662-63 finns enl mtl vid det närbelägna Gusums bruk, en son till Blasius.

263
En genomgång av Öregrunds domböcker för stadens rådhusrätt omkring sekelskiftet 1700 har fått mig att tänka om beträffande några av tabellerna för släkten Poulin i N V del II sid 203-205. Du hittar kompletteringar och rättelser på min hemsida http://web.comhem.se/kjelltan/

264
Växjö / SV: Växjö
« skrivet: 2018-01-21, 09:15 »
Jag söker kompletterande uppgifter om skräddarsläkten Werelin i Växjö med omnejd. Den äldste Magnus Werelin är skräddarmästare i Växjö stad senast från 1724. Hans hustru heter Catharina Berg (Växjö sfs AI:1 sid 133). Magnus begravs 13/2 1748 i Växjö sfs. I mtl 1760 anges änkan vara 70 år gammal. Barnen är födda mellan 1725-41 i staden, vilket gör ett födelseår för änkan omkring 1700 som mer troligt.

Kan Magnus möjligen ha någon koppling till den Petter Werelin, som kallas "Skräddaren Salig Mäst:" när hans och hustrun Ewa Sophias dotter Sara Catharina döps 27/9 1736 i Storkyrko fs i Stockholm. Dopvittnen är bl a brandvaktmästaren Johan Werelin och madame Bossart. Petter är begravd 1/7 1736, då bosatt vid Svartmansgatan, inre kvarteret n:o 75. Bouppteckningen (Sth rr 1:a avd. F1A:117 sid 820) visar, att änkan heter Ewa Sophia Blom, att brandvaktmästaren Johan är en bror till den avlidne och att dottern är enda bröstarvinge.

Jag anar någon form av samband med vallonsläkten Verlaine och är tacksam för fler noteringar om skräddarna Werelins bakgrund.


265
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2017-12-30, 10:43 »
Hej!

Här kommer ett knippe släktforskningsfrågor att grunna på under den kommande nyårshelgen. Kan man tro, att någon kan hitta födelseuppgift (och därmed föräldrar) till någon av nedanstående nio vallonflickor?

1. Margareta Douhan g m Anders Fröberg 13/7 1728 i Hammarby, även i Skeppsholms vigselbok 18/8 1728 "copulerades bruksskrivaren Andreas Fröberg och Jungfru Greta Duaan".

2. Carin Duhan gifter sig med Peter Staf 1733 vid Strömsberg i Västland.

3. Maria Duhan f c 1733 får oäkta barn Eva 27/2 1764 i Edebo, flyttar 1765 till Malsta.

4. Maria Duhan, avlidne trädgårdsmästaren Petter Nybergs änka, dör 28/8 1788 i Hedvig Eleonora fs vid 48 års ålder.

5. Juliana Douhan, f c 1785, dör 22/6 1810 i Hedvig Eleonora fs.

6. Lovisa Douhan, f c 1793, dör 1/8 1822 i Stockholm som hustru till mässingsslagaren P Öhman.

7. Lena Douhan, fältväbelsänka på fattighuset och f c 1707, dör 21/7 1767 i Maria fs.

8. Christina Douhan, jungfru, gifter sig med postkontorsskrivaren Hans Dahlman 10/2 1735 i Skeppsholms fs.

9. Johanna Duan tar ut första lysning med stadsbetjänte Simon Westbom 27/9 1747 i Uppsala Domkyrko fs.

Gott Nytt År

266
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2017-12-12, 10:00 »
För den intresserade en komplettering till Hubinet Tabell 16 sid 37 i Nordisk Vallongenealogi del II:

  "Ransakningen med häradz Rättens Resolution, ang:de hammarsmeden wid Leufstad Bruk Andre Hybenet, som af länsmannen Wällacht Isaac Gestrin å Embetes wägnar lagl. tilltalt blef, för det han skall när dess Swärmor lefde, släpat och dragit henne ikring gålfwet samt slagit, med mera Excesser, han, så på sin egen Mor, som på Jean Le Main och dess hustru samt skomakare gesällen Niclas Schade föröfwat, är d 9: Februarij 1724 till den höglofl. Kongl. Håfrätten öfwersändt" (Lövsta ting 16/1 1724). (AID: v841412.b11480.s1143)

  Ingen svärmorsdröm precis! Brott mot tio Guds bud (i det här fallet 4:de budet) blev ännu vid den här tiden tydligen ett högmålsärende. Kanske var det en bidragande orsak till att Andre detta år byter arbetsplats från Leufsta bruk till Hillebola bruk?

267
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-12, 08:33 »
Nej, Per-Olov, logiken haltar inte alls.

Sista barnet föds år 1765. Om Maria varit född 1735, så hade hon år 1765 bara varit 30 år gammal. Eftersom de flesta kvinnor kan föda barn åtminstone fram till 40 års ålder, så borde Maria ha kunnat få fler barn efter 1765. Jag har dock inte hittat några i födelseboken efter det året. Det borde då sannolikt innebära, att hon i stället är omkring 40 år, när året 1765 randas, dvs född omkring 1725.




268
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-11, 19:30 »
Man lär nog inte hitta Maria Gilles rätta födelseår i någon födelsebok utan får göra en sannolikhetsbedömning.

Jacob Goffeng och Maria Gille får tre barn tillsammans:

Anna Christina f 30/8 1760, d 10/9 1760
Maria f 12/2 1762
Barbro f 30/9 1765, d 17/6 1832, g m Claudius Goffin 26/11 1789 i Film

Det finns två alternativa födelseår för Maria: 1725 (enligt db) och 1735 (enligt hfl). Hur gammal är Maria, när sista barnet föds? Vilket födelseår är då troligast? Jo, 1725! För om hon hade varit född 1735, så borde familjen haft ytterligare minst tio år på sig att skaffa fler barn. Dessutom var det nog inte så lätt för prästen att hålla reda på rätt födelseår för alla Marior i församlingen, när husförhörslängden skulle upprättas. Det normala var, att mannen var något äldre än sin hustru, därav den troliga felskrivningen i hfl.

269
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-10, 09:46 »
Hej Per-Olov!

Den Jan Gille, vars dotter Maria jag skrev om, heter Johan Johansson Gille.

Eftersom släkterna Gille och Goffeng är ingifta med varandra på så många sätt under 1600- och 1700-talet rekommenderar jag, att du studerar antingen mina böcker Nordisk Vallongenealogi eller Vallonskivan 4.0 för att hålla isär familjerna. Där finns redan svaren på de frågor du ställer.

270
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-09, 20:14 »
Fortsatt domboksläsning föranleder en smärre rättelse till Tabell 7 för släkten Gille (N V del I sid 256):
  Äldsta dottern Marias liv blir kort, om vilket domboken berättar 10/5 1720 (Uppsala län EXIe:752 sid 1233):

  "Ransakades om den olyckeliga händelsen, som wid Österby Bruk för 6 weckor sedan sig tilldragit i det hammarsmeden Jan Gilles hustru, Marja Goffeng, sitt flickebarn 22 weckor gam:t ihiähl legat; Ock som af Tolfmannens Erick Jansons i Gambla Österby och hammarsmedens Hindric Hybinetz, samt hiuhlmakare hustruns Johanna Manietz intygande, som synat Barnet samma dag, som olyckan om morgon händt, jämwähl hustru Marja Goffeng egit tilstående, att hon Legat Barnet för nähr och det funnitz blått både på Ryggen ock på sidorne, förklarandes hustru Marja, att hon nödgades taga Barnet til sig i sängen för den swåra Kijkhostan som det hade, och lade det mellan brädet och sig, liggandes mannen wid wäggen, hwilka föräldrar detta sitt Barns olyckeliga afgång nu så mycket mera begråta, som det war deras första Barn de sins emellan haft; Hwarföre som hustru Marja sielf måste tilstå sin oförsichtighet här utinnan, hwarmedelst denna olyckan händt, så kunde dock Rätten henne eij befrija ifrån den uti Kyrckiolagens 3 Cap: 13 § för Mödrarne utsatte Kyrckioplichten."

Det här innebär, att bokens uppgifter om hennes vigsel och död i stället måste avse en senare dotter Maria f c 1725. Detta stämmer också bättre, eftersom hon vid sin bortgång anges vara 56 år gammal. Denna Maria saknas dock i Films födelsebok, men hon passar in i tidsluckan mellan sönerna Abraham och Jacob.

271
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2017-12-07, 09:55 »
Tack Berry, jag missade att leta efter den renoverade domboken. Så här står det:

Item framkom Nilss kålare i Bierkommetörp(?), och lätt Upskriffva sitt Lagfolck, der medh han wille göra sigh frij, at han eij hafr ihiälslagit Månss Arness häst i Skyr, och den nederfiälat.
Lagfolck
Nilss kålare Per hammarsmedh
Bengt kålare Sven i Toffta
Per Carllsson i Lofta Larss hammarsmedh
denna Edh bleff Laglig in gången både för honom och hans hussfolck och Nilss kålare med sitt hussfolck frijkiende.

fjäla. (dialektalt) gömma, dölja; (dialektalt) stoppa. Hästkraken var tydligen nergrävd.

Niclas, om du följer samtalet, så vill vi gärna veta när och i vilken handling borgaren Johan Goddag finns. 

272
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2017-12-05, 17:09 »
Intressant!

Men inte heller jag kan hitta Konga dombok 1636. Det året saknas (AID:v393338.b10 och AID:v393339.b10). Och borgaren Johan Goddag i Växjö, när och i vilken handling återfinns han?

273
Hej Anders!

Det var intressant höra, att du ser dem som två skilda Marcus i två olika släkter. Även jag har hittills hållit släkterna isär och skrev i N V del II sid 300 om släkten de Walck att "Förnamnen i släkten skiljer sig från dem i släkten de Val, varför något samband inte torde föreligga". Kanske får jag nu anledning att ompröva detta.

Det är riktigt, att stamfadern hette David Philip. Det är hans son Philip Davidsson, som även står med släktnamnet de Walck och torde vara far till Marcus. Bägge är skräddare. Det är då intressant konstatera, att skräddaren Marcus har en bror med namnet David, som 1702-09 är hovslagare vid Kungl Livregementet till häst, alltså samma regemente, där ryttaren Marcus Marcusson de Val tjänstgör!

Som faddrar vid barnens dop är även vallonsläkterna Bevi och Waron representerade. Möjligen är dessa släkter på något sätt ingifta med de Val/de Walck.

274
Jag har tagit del av den förnämliga utredningen i Svenska Släktkalendern 2016 och har ett par frågor gällande någon/några tidiga Marcus de Wall /de Waal/de Walk i Stockholm Jacob och Johannes fs.

Två vigseluppgifter från 1688 och 1693 (AID:v86363.b164.s248 resp AID:v86364a.b1900.s185). Den ene kallas ryttare under Kungl Livregementet, den andre skräddare. Kan det vara samme Marcus med omgifte?

Skräddaren får dessutom en dotter Catharina döpt 16/4 1696 i Jacob och Johannes fs (AID:v86364a.b1030.s98). Hur passar hon och hennes far in i släktutredningen?
 

275
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2017-11-23, 10:36 »
Hej!

När jag skriver "trol", så betyder det, att jag bedömer kopplingen vara korrekt med en sannolikhet av 80-90%. Utan ordet "trol", så är sannolikheten 98-99%, dvs så nära man kan komma utan DNA-undersökning, vilket inte är möjligt för äldre generationer. Ibland skriver jag ordet "möjl" vid en far-son-koppling, men då är sannolikheten låg (10-20%) och mer att betrakta som en hypotes.

Jag tycker att du ska läsa Staffan Elmgrens sammanställning om släkterna Dandenel i Svenska Släktkalendern 2016 sid 122-200, om du inte redan gjort det. Den utredningen är helt "up to date".

276
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-18, 09:02 »
Hej Karin!

Roligt att du hade en notering om slottstimmermannen. Nu vet vi, att han varit gift minst en gång förut och bosatt i Stockholm redan 1721, sannolikt ännu tidigare. Det förefaller troligt, att han då gått i lära i huvudstaden och med ett födelseår omkring 1690 finns en hygglig chans, att han skrivits in senast 1705. Jag ska göra ett besök på SSA och gå igenom inskrivningshandlingarna. Det finns fler skråarkiv, som kan vara intressanta
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+b8d152af-4742-437d-a777-f300b500eba6&s=Balder

277
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-15, 16:22 »
Hej P-O!

Det finns ett par kända Jacob Dubois födda omkring 1690, som kan komma ifråga, varav den du nämner är den ene. Men det enda de har gemensamt är födelsenoteringen, ingenting annat. Och det räcker ju inte långt. Så den här gången ska man nog inte räkna med att hitta några uppslag med hjälp av nätet. Det blir i stället pionjärarbete i arkiven, som gäller.

Jag försökte leta efter en bouppteckning i Seminghundra häradsrätt efter fältväbeln, men det verkar inte finnas någon. Däremot finns det en bou efter makan Catharina i Långhundra häradsrätt vol FII:13 nr 428 enligt registerförteckningen. ArkivDigital har filmat alla volymer i serien FII:1-29 utom just FII:13. Snopet!

Mormonernas FamilySearch kan ibland vara bättre än nätet för att söka brett i deras register och få uppslag. Men inte heller där har jag fått napp. De har ju inte registrerat allt ännu. Så vi får nog avvakta, om möjligen någon annan forskare har stött på fältväbeln.

 

278
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-14, 19:27 »
Hej igen!

Det var intressant. Gunnar Palmborgs uppgifter på länken kopplar till en slottstimmerman Jacob Dubois och hans hustru Christina Sellström, som jag har några data om tidigare. Hustrun måste vara samma med lite olika stavning av släktnamnet. Så här ser mina uppgifter ut efter komplettering:

Jacob Dubois och Christina Sellström vigs 4/10 1743 i Jacob och Johannes fs. Jacob dör 11/5 1762 som slottstimmerman vid 76 års ålder och Christina 27/3 1766, båda i Jacob o Johannes fs. De är 1759 bosatta på Norrmalm i kvarteret Johannes större no 10 (AIa:8 sid 144). Jacob anges vara född 1688, medan hustrun är betydligt yngre och född 1719. Detta implicerar, att Jacob varit gift tidigare.

Barn:   Anna Christina dp 13/11 1744 i Jacob och Johannes fs
   Maria    dp 17/6 1746 i Jacob o Johannes fs, barn med Erik Högström
   Jacob    f 11/7 1749
   dotter bg 29/6 1752 i Jacob o Johannes fs

Timmermannens tidiga födelseår borde underlätta sökningen efter hans föräldrar. Men det behövs fler uppgifter om honom före giftermålet 1743. Kan han hittas i någon annan Stockholmförsamling? När kom han till Stockholm? Varifrån? Ev tidigare gifte?



279
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-13, 17:53 »
Hej Per-Olov!

  Jag biträder din uppfattning. Anders Andersson är inte den förste soldaten Dubois på Sotter. Före honom fanns mellan 1809-15 en soldat Jacob Dubois född 4/10 1787 i Lunda. Denne soldat, hans mor och syster finns i Knutby AI:9a sid 79. En forskning på hans far, som också heter Jacob, ger följande:

  Jacob Dybois är fältväbel och vid sin bortgång gift med Catharina Westdahl samt bosatt på Stora Söderby i Lunda. I dödboken noteras att 1/5 1787 "begrafdes fältwebelen Jacob Dyboi, som d. 18 Mars medelst förgift afhändt sig lifwet enligit HäradsRättens dom å kyrkogården och Norra sidan om kyrkan såsom ett dödfödt barn njutit begrafning".

  Enligt Soldatregistret tillhör Jacob Hundra härads kompani av Upplands regemente. GMR för Upplands regemente anger, att Fouriern Jacob Dubois 31/10 1775 ersatt den tidigare soldaten på Hundra härads kompani nr 547/97 för Stora Söderby. Fältväbeln Dybois med sin hustru och dottern Maria Christina finns vid Stora Söderby redan i Lunda hfl AI:1 1765-67, men den noteringen måste ha gjorts långt senare, eftersom dottern är med.

  En änkefru på Råby Catharina Dubois får 23/1 1792 i Fasta en oäkta dotter Gustava. Det är änkan Westdahl, som nämns med makens släktnamn. Hon flyttar med dottern 1809 från Fasta till Knutby och bosätter sig vid Sotter hos sonen Jacob, som inflyttat dit 17/3 1808 från Skepptuna (Skepptuna AI:5 sid 94 och Knutby AI:9A pag 79). Till Skepptuna har sonen Jacob kommit 1806 från Gottröra.

  Nu undrar man förstås, om någon har hittat fler och tidigare uppgifter om fältväbeln Jacob? Jag känner på mig, att han kan vara en "riktig" Dubois.

280
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-12, 16:31 »
Då tar vi en annan luring, nämligen

Matts Eriksson Dubois är född 15/9 1796 i Edsbro och soldat på Sotter i Knutby, när han avlider 13/9 1835 (bou Närdinghundra hr FII:15 1835:294) (död i Stockholm under tjänstgöring, familjen finns vid Sotter i Knutby AI:12a sid 94). Hustrun heter Maja Lisa Persdotter och är född 5/3 1796 i Knutby.

Man undrar, varför Matts kallas Dubois? Så vitt jag kan se, finns ingen direkt anknytning till denna släkt. Någon som har ett uppslag?

281
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-12, 10:51 »
Tack Sven-Ove och Per-Olov!

Tydligen fanns det en koppling genom Cajsa (Catharina) Mattsdotter född 11/8 1788 i Morkarla. Hon är mycket riktigt dotter till bruksarbetaren Maths Persson Du Bois och Anna Matsdotter, vilka gifte sig 29/6 1783 i Morkarla.

Maths (Matthias) är i sin tur född 16/5 1757 i Morkarla som son till Petter Du Bois och Kerstin Matsdotter och då är vi inne på en känd agnatisk gren inom vallonsläkten Dubois.

282
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-09, 19:56 »
Mats Dubois den yngre, bruksarbetare, är bosatt vid Ullsarby i Morkarla och g m Lotta Lisa Jansdotter vid sin död 16/1 1847 (bou Oland tlg F:15 1847:163). Han är född 25/3 1811. De har en son Mathias född 30/7 1842 i Morkarla.

Mats är son till brukskolaren vid Ullsarby i Morkarla Matts Dubois den äldre född 17/1 1789 i Morkarla och hans hustru Cajsa Matsdotter född 11/8 1788 i Morkarla och död 28/12 1843 i Morkarla.

Den äldre Matts är son till bonden Mathias Andersson vid Åby i Morkarla född 1751 och dennes hustru Maria Mattsdotter.

Mathias är född 11/7 1751 vid Åby i Morkarla och son till Anders Åman och dennes hustru Anna Ersdotter.

Kan detta i något led gå tillbaka till en känd Dubois, eller är det en gren helt utan samband med vallonsläkten Dubois?

283
Stukat / SV: Stukat
« skrivet: 2017-11-07, 12:46 »
PS Kan själv. Svaret finns på AID: v751541.b3360.s614 DS

284
Forsmark / SV: Forsmark
« skrivet: 2017-10-25, 19:52 »
På tinget i Gotlands norra treding 2/5 1699 begärs ett bördsbrev, vars innehåll leder tillbaka till Forsmarks bruk. Det lyder:

"Johan Wellamsson Biörneboo född här på landet men fadren på Forsmarks bruk i Roslagen, begärade bördzbref ifrån denna orten till Köpenhambn, att få ärfwa sin Broder som i Köpenhambn dödh blifwen barnlöös een smedh wid nampn Joen Biörneboo och som befantz att fadren här dödh för någon tidh sedan, som här wid Lumblunz bruuk een kåhlare warit, så wähl som Brodren Pär Snäll, och här dödh barnalöös, som alt bewittnades af hammarsmeden Claes Mineur och Lars Erichson, dy bewilliades honom hans begäran."

Fadern heter Wellam Johansson och han är kolare vid Lummelunds bruk i Lummelunda på Gotland från 1673 (Martebo LIa:3) fram till sin död 1698, då han begravs 4/9 (Lummelunda C:1 sid 167). Hans hustru heter Karin Mattsdotter och för henne lämnas likpenningar till Martebo kyrka 1/12 1698.

Wellam Johanssons bror heter alltså Pär Johansson Snäll och han avlider 1/12 1695 i Lummelunda (C:1). Det finns en lång personalieberättelse om honom:

"Peder Johansson Snäll hammarsmed, dödde på Lummelundz Bruuk A:o 1695: d. 1: Decembris, och ward begrafven d: 8. ejusdem, uthi Öfwersteqwarns Lägerställe på kyrkiogårdh. Han war 58 åhr och någre månad: gammal.
  Han war född A. 1637 i Roo-Slagen wid Forsmarckz Bruuk. Fadren war Johan Persson hammarsmed, och Modren hustru Elin Oloffzdotter. Uthi sit 16 åhr komm han till en kåhlare Erich Michelson, och arbetade där i 3 åhr: Sedan sökte han et annat Bruk bemäld Harg, och war hoos Jan van der Hagen 1 åhr; där ifrån komm han til AElkarby hoos een Bergmästare Clas Dypken och war där kåhlare i 3 åhr, noch wid een annan war han kåhlare uti 1 ½ åhr. Blef så gift med denna sin nu efterlåtna Enckja, warde tå Piga, Anna Persdotter, med hwilken han i 34 åhr wänl: lefvat haf:r, och i warde tid aflat med henne 3 Söner och 1 dotter, af hvilka allenast 1 son lefwr och folgde sin sal. Fad. til yrket.
  Sedan han såleds war gift blefven, gaff han sig i Tiänst hoos Bergmästaren i AElkarby och war där någon tid, komm så hoos een hammarsmedzmästare Johan Fahlan at arbeta och war på både ställen i 6 åhrs tid. Därifrån begaff han sig til Löstad Bruuk und H. Isaac Makey, war där kåhlare i 2 åhr. Sedan komm han til Manuel de Gähr och arbetade där i hammarn i 4 åhrs tid. Och därifrån komm han på H. Welh. Fachts anmodan hijt til Gothland A:o 1673 om midsommarstid och förblef på Lummelundz Bruk til sin död.
  Han haf:r nästan i 8 åhr warit plågat med Bröst-ängr, ty då låg han fattigt siuk, och sedan haf:r det hängt i kroppen, dock haf:r han intet hållit wid sängz stadigt, för än nu sidst på 9:de dynget, och ansattes han med een hetzig feber. I sin siukdom, vard han besökt med herrens nattvard, och skiedde kyrkians Böön för honom, ward straxt dagen därefter förlossat ifrån sin Wedermödo, och kallades ifrån Werlden etc:"

Pär har alltså lämnat föräldrahemmet 1652 och arbetat hos en kolare Erich Michelsson i Forsmark eller Valö fram till 1655, sedan vid Hargs bruk 1655-56, vid Älvkarleby bruk 1656-67, vid Leufsta bruk 1667-73 och slutligen vid Lummelunds bruk 1673-95. Han gifte sig omkring år 1661, troligen i Älvkarleby, med Anna Persdotter.

Efter vad jag kan se, har nämnda smeder undgått att hamna på Smed9 och inte heller har släktnamnet Snäll/Snell behandlats på Anbytarforum. Det skulle vara intressant att höra, om någon forskare har fler uppgifter om dessa smeder och kålare. Jag noterar t v bara, att tillnamnet Björnebo mycket väl kan tänkas hämtat från Björnbo i Valö, där en del kolare under Forsmarks bruk var bosatta från 1630-talet. Kan det kanske finnas någon koppling till den tidigare diskuterade släkten Krus(e)?


285
Fårö / SV: Fårö
« skrivet: 2017-10-25, 12:00 »
Följande mål från hösttinget på norra Gotland den 4 oktober 1698 (AID:v420564.b1040) visar, att rättsväsendet för trehundra år sedan, till skillnad från idag, verkligen tog alla ärenden, stora som små, på fullaste allvar. Inte ens sjukdom sågs som en förmildrande omständighet!

"Michel Mölnare på Fåhröö anklagades af Länsman Nyberg, at han uti kyrckian släpt S. V. en Wäderhund at dhet hördes öfwer heela kyrckian, och derföre H. Kyrckioherden begiärt at han Michel måtte näpsas för sådan förargelse i Gudz huus: Michel tillstod at han släpt Salva Venia en lijten fiärt, men kunde intet råde derföre, ty han war lång tijd swag af Blodsoten, dhet och Länsman Nyberg och Nämbdeman Broskogz wittnade, Michel Mölnare bad om nådig förskoning efter han war swag af sig af långl. Siukdomb, och icke giorde dhet med willia eller i dryckzmåhl, ty han war nychter, dhet och Broskogz wittnade at han icke war drucken.
Resolutio: Michell Mölnar skall sittia en Söndag utj Stocken at försona förargelsen, och förmantes at taga sig till wara för sådant hädan åt."

Man undrar, hur Michel mjölnare kände sig, när domen avkunnades och straffet verkställdes?


286
Smed- och/eller vallonsläkter / le Dent
« skrivet: 2017-10-22, 12:38 »
Thomas Punsle, trol son till Poncelet le Dent, visar sig i arkiven först 12/1 1684 på tinget i Grimstens härad, trots att han vid denna tid omnämns som en gammal man. Protokollet lyder som följer:
  "Sedan angaf sigh för Rätten, en gammal man ehn hammarsmedh Thomas Punsle, upwijsandes ett emellan sigh och sin hustru Johanna Rubert uprättat Testamente, i så måtto: Emädhan dhe uti Samfälte 29 åhr samman lefwat och under warande Echtenskap, medh Barn eller lijfzfrucht icke warit wählsignadhe; derföre Såsom dhe intet ärft, utan all sin Egendom bestående allenast af mobilier och löösöhren, näst gudz Wählsignelse medh sine händers wärk och swårt arbete, förwerfwat hafwa, och således deras aflinge är, hwarannan Testimenterat och försäkrat, att den som efterlefwer, af arfwingarne, oqwaldh niuta och behålla skall, så länge den qwarlåtne efterlefwer. Och sedan den, Christelig är begrafwen, och all gäldh gulden är, måge arfwingarne, den befindtelige Efterlåtenskap, sigh emillan skifta, detta ährende, Rätten till wederhörigt undersökiande uptogh, befinnandes wara deras aflinge: hwarföre kunde Tingzrätten icke undfalla, sådan dem emillan giordh förordningh, Confirmera, såsom den lagh, sampt Kungl. May:tz resolution, om aflinge, lijkmätigh och Eenligh är."
  Makarna har upprättat ett inbördes testamente. Av tidsangivelsen i dokumentet framgår, att de gift sig omkring 1655. Dessutom beskrivs Thomas som en gammal man, vilket troligen innebär, att han av åldersskäl inte längre är mantalspliktig. Man kan därmed tänka sig ett födelseår före 1620 för hans del. Att makarna inte får några gemensamma barn skulle kunna föranledas av hustruns ålder vid giftermålet. Kanske hon inte längre är i fertil ålder och då skulle ett födelseår för hennes del kunna ligga runt 1610. Om detta stämmer, torde det handla om ett omgifte för dem bägge. Thomas har säkert varit verksam vid något av Anthon von Boys bruk i Tiveden.
  I Godegård begravs den 21/12 1706 en hust. Johanna Rubert aetat: 100 åhr. Åldern är säkert överdriven, men hon kan vara samma kvinna, som nämns i domboken ovan, och ha återvänt till sin tidigare hemort efter makens död. Just en koppling till Godegård ligger nära till hands. Båda släkterna le Dent och Robert har varit verksamma där i mitten av 1600-talet och det geografiska avståndet från Grimstens härad är inte långt.
  Om släkten le Dent, se Nordisk Vallongenealogi del I sid 175.

287
En komplettering för Abraham Cochois (1630-81) i Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 10 sid 136:

Abraham är kolare och blir i sin yrkesutövning inblandad i en händelse, som tas upp vid tingsrätten i Fellingsbro 17-18/2 1660 (Västmanlands dombok 1660 nr 14 pag 328):
  "Kom för Rätten Jacob Friskåp, födder straxt widh Hamborgh, boendes widh EskilzTuna Gilberga S: och Hwasta gårdh, tillijka medh sin sons Sal: Staffan Jacobssons Swärfadher Olof Olsson i Säter, och Sal: Staffans hustru, h: Karin Olofzdotter, klagandes huru som een Månadt för Jul, om een Söndagz Mårgon, tå hennes Sal: Man skulle achta een Mijla i skogen, som war ¼ wägh när Finåkers bruuk belägen uthi Felsbroo Sochn /: efter dhe borde honom dhet tå göra, emedan som han hadhe lagt stallbrorskap medh Abraham Koswa och begges dheras drengh Embiörn Larsson, att dhe skulle achta henne hwar sin Söndagh :/ gick han Uth sedhan Solan ipgången war, säijandes sigh icke hafwa tijdh att förwenta någon maat, efter som han frucktadhe att Mijlan skulle slå sigh, och när han i Skoghen kom hadhe Mijlan slaget sigh: gick så till Stallbrodren Abraham Kosswa att begära hielp som skaffadhe först drängen Embiörn dijt, der efter kom Abrahams hustru, Maria FrwMarie, och sidst Abraham sielf medh.
  Nu efter Middagen på samma stundh som h: Karin wentadhe sin Man heem :/ efter han tillsadhe henne om Mårgonen, att han inthe skulle wara länge Uthe :/ kom drängen Embiörn till henne, som tillförende icke på en Månadh 2. eller 3. hafwer waret hos henne, och Abraham gick dher jempte in i sin Swågers gårdh, tå sadhe hon till Embiörn, sågh i min Man i Skoghen? Ja, swarade han, Jagh hielpte honom bära 3. korgar sandh på kullen af Mijlan, efter hon hade slaget sigh. Sadhe hon: kommer han inthet heem snart? Ja swarar Embiörn han kommer strax efter: då förundradhe hon sigh hwi han icke kom med honom säijandes Må Mijlan hafwer åther slaget sigh, att hon gör honom något förfång mehra, att han icke kan komma? Han swaradhe Neij, hon gör honom inthet förfång mehra.
  Den dagen bekom hon ingen Underrettelse om sin Man mehra, Uthan om Måndagz Morgon kom h: Elena till henne h: Karin säijandes: Gudh better, Jag hafwer så elaka tijender åth eder, att iagh icke tör säija. Strax sadhe h: Susanna som folgde medh, Gudh nådhe edher, edher Man ligger dödh och bränder på Mijlan, I måste senda häst efter honom; Men när hon togh så illa widh sigh kiörde h: Ingri widh Finåkers bruk efter honom, meenandes att Embiörn skulle köra den döda tillbaka heem, efter han dher war medh Abraham och någre fleera: Men Abraham förnekadhe dhet säijandes, Jag hafwer annat bestella medh drängen att arbetha, Thet är icke tijdh till, doch efterlet omsijder drängen Matz att köra ett lithet stycke öfwer det wärsta. Nu när den dödhe skulle lyftas på Slädhan, togh Embiörn och Abraham i hwar sin ända på ett skyffelskaft, icke williandes taga i hans krop, och lyftadhe honom. Men h: Ingri togh i fötterne och Matz i hufwudet, der han tå lågh nedan för Mijlan på granrijs, och syntes een släpning ifrån Mijlan dijt han lågh, men Ingen Eldh war tå på Mijlan. Och sadhe tå hustru Elena, honom hafwer släpatz här i stybbe? Swaradhe Abraham, han hafwer wäl sielf det giordt. Sadhe Erich körare, det måtte wara underlig medh denne wägen, och huru kommer det till att denne skyffil är så sönderslagen? Swarar Abraham, han hafwer fuller sielf slaget honom sönder i gåår. Sadhe åther h: Elena på fransyska, efter hon des Landz Qwinna är, det är aldrig rätt gånget medh denne karlen han är morut, blandandes swenska och fransyska i hoop.
  Nu när den dödhe kom heem, war hon h: Karin hans efterlefwerska tweehågsen, om hon skulle strax låtha begrafwa honom, ell:r icke, menandes medh honom aldrig wara rätt tillgånget: Och om han hadhe lefwat Sundagen uth, så hadhe han wäl äthet af sin maat, hwilken fans igen i Skogen oförminskat, den hon honom medh sigh gaf, tå han uth gick. Står så ännu obegrafwen. Sende så een drängh Dunder Erich ben:dh efter Swärfadren till EskilzTuna, öfwer hwilken Abraham hafwer sedan mechta onder blifwit; Begäradhe sedhan SyneMenner, som hans döda krop syna och ransaka skulle, hwilket och skedde.
  Ofwanph:ns kärader, beweekte af infattade omstendigheeter, som äro 1. det Abraham och Embiörn woro medh Staffan allena i Skogen om Söndagen. 2. att Embiörn kom till henne den dagen, och icke på långh tijdh tillförende. 3. att een skyffel war sönderslagen. 4. att enn Släpa syntes från Mijlan. Sedan att Embiörn sadhe det Mijlan icke skulle göra honom mehra förfångh. 5. att ingendera af dem wille taga i hans krop. 6. att h: Elena sadhe morut. 7. att Abraham blef onder på dunder Erich. Och af Syne Mennernes berettelse, medh hwadh flere förph:ne relation uthwijsar: stå dhe hårdt och fast dher på, att Abraham och Embiörn måge göra sigh frij för Sal: Staffans dödh, att dhe icke hafwa warit dher till wållande.
  Abraham Kåsswa swarar och säger sigh oskyldig wara i hans dödh, refererandes huru som Sal: Staffan kom till honom Söndagz Morgon, begärandes hielp åth Mijlan, och efter han sielf ärnadhe sigh till bruket medh een Mäldsäck, sendhe han Embiörn dijt till Mijlan säijandes Jagh kommer strax efter, det han och giorde medh sin hustru, hafwandes häst och slädhe medh sigh, efter som han ärnade sigh åt bruket, och tå han kom, hadhe Staffan och Embiörn allaredo bygdt Mijlan, wille så köra fort till bruket efter Mäldren, tå badh Embiörn honom töfwa, emedhan han wille föllia medh och see på een Oxe, som husbonden hadhe lofwat honom. Emedler tijdh frågadhe Abraham, hwem hade slaget sönder den skyfeln der lågh? Swarar Staffan, Jagh, och skall göra migh een annan på staan. Sadhe Abraham, det äre månge dagar i weckan, i dagh hafwer i icke behof det göra. Swarar Staffan, Jagh slipper än tå icke från Mijlan, Jagh måste något taga migh före. Ja sadhe Abraham, det är i sanningh, hon slår sig wäll flere gånger. Der medh drogh Abraham medh sin hustru och Embiörn borth, och han stodh qwar och klappadhe på Mijlan medh een Järnskyffel, och war detta widh pass om Middaghen. Emot skymningen kiörde Abraham medh sin hustru heem, och satt hos Masmestern een stundh tå Embiörn kom efter, som wentadhe wijdh bruket lengre efter it stycke Toback. Desse bägge ladhe så rådh, att i första otto skulle the föllias åth at slijpa yxorne och hugga Milerijs, det de och giorde hos Olof Byrelsson, Nembl: 2 tijmar för dager, gingo så heem i dagningen, tå kom Erich körare in till Abraham, då han sat och åth, säijandes hafwer i waret i skoghen? Neij swarar Abraham, Edher Mijla brinner, fyllningen är wist neder på henne sadhe Erich. Jagh sågh Mijlan brinna, och ingen rörde sigh dher; Då löper Embiörn för uth, och Abraham efter, till Mijlan, den då i liusan loga stodh, och twenne eldar wore i Mijlan der Jempte. Kom så Embiörn från den Mijlan lengre bort war, och möther Abraham widh den närmare, säijandes sigh ingen karl ibid: ser, då grufwadhe de sigh, bothade först denne Mijla, och fölgdes åth till den andra, hwilken Mijla war nästan Uthgången på den eena sijdan, gingo så up om hwar sin sijdha på trapporne att see till det de kunde frija Mijlan täppa på hwar sit hol, och tå Abraham skulle medh skyffelen skrapa stybb på rijshällan, kende han der medh att det togh emot, och när han skulle see till hwadh det skulle wara, sågh han hwarest Staffan lågh half upbrändher, sende så strax Embiörn åstadh at bodha Erich körare, Matz Ersson, Niels Olsson, h: Elena dijt, hwilke och kommo: tå togh Erich körare i honom att wändan efter han stupa lågh, Nils och Embiörn hadhe så nedher honom af Mijlan, h: Elena gick så bort att bodha hans hustru detta, kom igen medh h: Ingri att föra honom hädhan: tå togh Abraham i den dödes arm, och lyftadhe honom på slädhan, som tå reedo steeler war, men hwem som tog i stören mins hans icke. Tillspordes huru han kunde wara steeler, efter han fans dödh på Mijlan, och så när widh henne lågh? Swaradhe Abraham, det weet han icke, uthan twifwel efter han lenge hadhe waret dödh, och länge legat på Marcken.
  Embiörn Larsson Examinerades serskildz, och berettade, att efter som Abraham sende budh till honom om Sundagz Morgon, att Mijlan hadhe slaget sigh, gick han dijt, och tå Abraham kom efter, hadhe han medh Staffan alleredo bygdt Mijlan; Och efter Abraham wentadhe lithet, fölgdes de åth till bruket, att förrätta sine ährender, och een stund efter som Abraham reeste heem, kom Embiörn till honom, tå dhe ladhe rådh om att hugga Mijlerijs andre dagen. Om morgonen sedan yxorne woro slipadhe, och Embiörn fick see Mijlan brinna, låpp han dijt dher den nermeste bran medh 2. hol, och sedhan till den andra, som alt på een sijda bran, kom så till den förre Mijlan tillbaka, mötte så Abraham der. Tå Abraham frågadhe efter Staffan, Swaradhe Embiörn, Jagh finner honom icke, ginge sedhan till den andra Mijlan, på hwar sin sijdha up, tå fick Abraham först kenna medh skyffeln, hwarest Staffan lågh dödher: Och skaffadhe sigh så folk till hielp. Han tillspordes om ingen eldh satt i klädherne, efter bägge strumporne wore afbrändhe? Han neekadhe och sadhe att karlen kiendes lithet steeler, doch rökte det af honom, eller klädherne: elliest war inthet kalt om daghen. Men huru detta släpandet war tillkommet, weet han inthet beskeedh om. Skyffelen säger han att Staffan hafwer klappat sönder på Mijlan, doch icke williandes. Nekar högelig till denne gärningh som honom tillwijtes, säijandes sigh inte wetta hwadh den Sal: Mannen wederfahret är.
  Och synes underligh, att efter Mannen lågh up i Mijlan, och begge beenen af honom brände, rökte af honom, att icke och någon Eldh skulle synas sittia fast i hans böxor och klädher; Uthan fast mehra efter dheras berettelse wara steeler: Doch ehuru man detta wijker och wänder, willia dhe eij mehra eller annat säija, uthan att dhe ingen Orsak dher till wetta.
  Syne Mennerne, Olof i Gåsta, Lars i Finåker, Anders i Messlingeby, Lendzman, Profossen, Erich Olsson ibid: Olof Swensson i Sorby, Nils i Bergaby Nembdeman, beretta alle medh een mun, att den eene foten är all af honom brender, den andre något, medh den eena beenpijpan. Sedan hafwer han hol i hufwudet, ofwan för det eena öga, påseendes, som det skulle wara vänt medh ett finger, och ett mit emellan ögonen stort som ett hwitt runstycky. Ett widh det eena öra, stort som ett kopparrunstycky, icke brendt, efter hullhåren wore qwar. Tu Swangh hadhe han i hufwudet store som ett finger kunde gå under uthi, Men icke war hol på Swolen, eij eller håret af. Hustrun säger sigh inthet hafwa kändt honom så wara wulen i hufwudet, medan han lefdhe. Bröstet war rött eller brunt, lika som brendt, doch woro armhåren inthet afbrendhe. Huden war och af på den eena handen, stort som ett runstycky, och den andra handen war något bränder."
  Även övriga vittnen hörs, men inget nytt framkommer. Rätten avvaktar med utslag till nästkommande ting.

288
Bouvin / SV: Bouvin
« skrivet: 2017-07-25, 17:57 »
Hej Kenneth!

Det är mycket troligt, att du funnit Erichs födelsenotis, fadern kallas Johan kolare och bor vid Österhammar i Fellingsbro året därpå. Födelseåret medför, att han är född i Johan Bovins första äktenskap med Anna Erichsdotter och uppkallad efter sin morfar, vilket man kanske kunde ha gissat sig till. Jag skulle därmed även vilja ändra ordningsföljden bland barnen till Johan, Marit, Erich, Swen. Kanske kan man hitta fler barn, om man lusläser Fellingsbro födelsebok C:1? Tyvärr är den knapphändig med uppgifter vid denna tid och kanske inte heller heltäckande.

Jag har läst Erik Mangsbos inlägg 2017-06-15 under släkten Graff och fått underlag för att förstå, hur man kan tänkas identifiera Catharina Graff med den Catharina Ullmark, som dör 1749-06-18 i Blomskog. Men när och var sker hennes andra gifte med Hans Olofsson Mossberg?

289
Pira / SV: Pira
« skrivet: 2017-06-11, 15:45 »
Jag har på sistone ägnat mig åt att läsa Stockholms läns mtl under perioden 1725-35, vilka finns tillgängliga på AD. Som resultat har jag fått anledning ifrågasätta min tabell 5 i N V del II sid 190. Om man läser mtl år för år förefaller det som om denne Johan i tabell 5 bör vara identisk med sonen Johannes i tabell 9 och alltså ha en annan far än den som anges i boken. Tabell 5 ser då i stället ut så här:

Johan Pira, trol son till Johan (tab 9), är född 24/12 1697 vid Strömsbergs bruk i Tolfta. Johan blir smältardräng vid Hargs bruk från 1722 i samband med sitt giftermål med Anna (Clasdotter) Maniette. Paret bosätter sig från 1724 vid Skebo bruk, där Johan är smältardräng men från 1736 eldvaktare. Johan avlider där 20/1 1780. Han sägs ha varit sängliggande sedan 1749. Hustrun dör 15/2 1779 i Ununge. Se vidare Lijsings utredning enl litteraturförteckning.

Nu har jag inte tillgång till Lijsings utredning i Hundare och Skeppslag VII pag 140-143. Möjligen är det från den utredningen, som uppgiften om Johan som son till Regard (N V tabell 4) kan ha hämtats. Någon kanske kan kontrollera? Det blir med den nya härledningen i stället Regards son Johan (f 13/4 1696 i Tolfta), som kommer att "hänga i luften" och möjligen vara tidigt död.

Det finns ett ärende från Frösåkers häradsrätt (Sth läns dombok nr 73 sid 24-25) 19-23/6 1732, som behandlar flera medlemmar av släkten Pira vid Skebo bruk, bl a gamle Johan Pira. AD har inte denna dombok filmad ännu. Jag läste den på RA för många år sedan och noterade bara vilka individer som nämndes. Kanske någon har tillgång till målet och kan redovisa det på Anbytarforum? Möjligen kan det bekräfta min förmodan.

290
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Goffe
« skrivet: 2017-05-12, 10:27 »
En komplettering om Simons hustru och hennes varierande namn (se barnen) samt Daniels födelseförsamling (tvilling med Anna Maria) kopierar jag ur min databas. Bortse från tabellnumren.

Simon Goffe, son till Daniel (tab 1501), är född 1716 och gifter sig med Ingeborg Johansdotter Berg. De är först bosatta på Härnäset i Överenhörna 1741-44. Simon blir sedan gårdsmed På Rinkesta i Ärla och avlider där 11/11 1775.

Barn:   Daniel      (tab 1512)
   Anna Maria      f 25/9 1741 i Överenhörna (modern kallas h. Cristina)
   Brigitta Christina   f 18/8 1745 i Ärla (modern kallas Ingri Johansdotter), g m smeden
         Peter Humle 1/11 1772 i Näshulta, är änka 1781 i Ärla
   Simon      (tab 1521)
   Anna      f 30/12 1751 på Ökna i Ärla, g m skomakaren Lars Strengbom

291
Gauffin / Goffeng / SV: Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2017-04-25, 20:27 »
Problemet avseende Judith Goffins bou (Sth 1758/2:771) i Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 33 sid 280 har nu fått sin lösning! Jan Olsson har nämligen hittat en namne Judith Goffing bg 19/1 1758 i Norrköping S:t Olai fs. Det rör sig alltså om två kvinnor Judith Goffin med patronymikon Jacobsdotter respektive Johansdotter. De lyckas avlida med bara några dagars mellanrum och har hittills i avsaknad av patronymikon av mig uppfattats som samma individ. Tabellerna 10 och 33 för släkten Goffin i N V får nu följande reviderade utseende:

Tabell 10

Johan Goffing, son till Thomas (tab 8 ), är född i januari 1646 i Fellingsbro. Han kommer till Västlands bruk samtidigt som fadern och blir så småningom mästerräckare. Han avlider där omkr 1700.
  Med sin hustru Maria Marteleur gifter han sig omkr 1672. Hon försvinner ur mtl 1695, troligen avliden.
  I dottern Judiths bouppteckning upptages två helsystrar, Johanna änka efter bonden Nils Remander i Södermanland, och Annika änka efter soldaten Almqvist vid Uppsala, samt en halvsyster Margareta gift med räckaren Erik Jagare. Margareta bör vara modern Maria (Johansdotter) Marteleurs oäkta barn med Johan Olofsson i Åkerby 1669. Halvsystern är dopvittne 11/1 1691 i Västland och hennes giftermål sker i början på 1690-talet. Hon bör ha fått styvfaderns släktnamn.
  Judiths patronymikon framgår av hennes vigselnotis i Maria Magdalena fs, vilket gör att hon kan särskiljas från sin namne i tabell 33.

Barn:   Judith   f c 1683, d 22/1 1758 i Maria Magdalena fs (Sth bou 1758/2:771), g1 m
      plåtslagarålderman Måns Jonsson 11/10 1722 i Stockholm Nicolai fs, g2 m
      plåtslagarålderman Eric Möller 7/3 1731 i Maria Magdalena fs
   Johanna   g m bonden Nils Remander i Södermanland, är änka 1758
   Annika   f 4/9 1691 i Västland, g m soldaten (Måns Ersson) Almqvist i Uppsala, är änka 1758

Tabell 33

Jacob Goffeng, möjl son till Johan (tab 22), är hammarsmed vid Österby 1669-1709. Han begravs 10/8 1721 i Film. Den 22/5 året före jordas hans hustru. Jacob är gift före 1669. Hustruns namn framgår av hfl 1712 och läses som Barbro, vilket styrks av att några av sönernas äldsta dotter får detta namn. Ett ärekränkningsärende vid häradsrätten i Film 17/6 1682 (renoverad dombok 1682 pag 381) visar att hustrun redan detta år lystrar till namnet Barbro.

Barn:   Thomas   (tab 34)
   Jean   (tab 36)
   Judith   f c 1670, bg 19/1 1758 i Norrköping S:t Olai fs, dopvittne 18/7 1697 i Film,
      g m Frans Tillman omkr 1698
   Jacob   (tab 37)
   Mårten   dopvittne 22/7 1700 i Film
   Maria   f c 1678, bg 10/3 1751 i Film, dopvittne 21/1 1706 i Film, g m Isach Jonsson Asp
   Claas   dopvittne 16/5 1710 i Film
   Abraham   dp 8/3 1685, d 15/4 1706 i Film
   Margreta   dp 6/6 1688


292
Allmänt / SV: Maria Gofin i Österåker
« skrivet: 2017-04-25, 10:37 »
Jean Gabriel var tydligen styvson till Anders och Maria. Man kan väl misstänka, att någon av de biologiska föräldrarna Hans Hansson och Catharina hade släktskap med Anders eller Maria. Eftersom Jean Gabriel är född oäkta bör det finnas en faderskapsutredning i domboken för Värmdö skeppslag 1764. Tyvärr är den inte åtkomlig på ArkivDigital ännu.

Det hände nog ibland, att prästerna kunde tillfoga en och annan notering i den gamla hfl, även sedan man börjat föra en ny, därav uppgifterna om barnen födda 1767 och 1769. Alternativt har tjänstemannen på Landsarkivet, som en gång tidssatte längden förbisett, att det fanns senare uppgifter.

293
Allmänt / SV: Maria Gofin i Österåker
« skrivet: 2017-04-23, 19:23 »
Hej Curt!

Inte helt lätt att få grepp om den här damen, Maria Gofin. Jag har ägnat ett antal timmar åt henne. Det här är vad jag kommit fram till.

Med sin make får hon ett antal barn i Österåker, Anders f 1767, Anna Stina f 1769, David f 1771, Johanna f 1775, Jacob f 1778 och Maria f 1781. Därmed kan hon knappast vara född 1733, för då skulle hon vara 48 år när sista barnet föds, vilket är mindre troligt. Familjen har även sonen Jean Gabriel f 1764, troligen strax innan man flyttar in till Österåker. Vid barnens dop anges familjens bostadsort i födelseboken, vilket gör att man kan följa familjen vid deras flyttningar inom Österåker i husförhörslängderna. Det ges varierande uppgifter om Marias födelseår, men i hfl AI:5b preciseras datum till 29/9 1738. Först i senare hfl anges födelseförsamling Dannemora. Men i födelsebok för Dannemora finns hon inte med, även om man söker under en längre tidsperiod. Hon är alltså inte född i Dannemora utan troligen i någon närliggande församling.

Jag har sökt i min egen databas över släkten Goffin och hittat en kandidat, som mycket väl kan vara den sökta. Hon heter Maria och är född 27/8 1738 i Film socken som dotter till räckarmästaren Mårten Goffin och dennes hustru Johanna Blanck. Denna Maria medföljer sin föräldrar vid flytten 1740 från Österby bruk till Wattholma bruk i Lena socken. När föräldrarna flyttar upp till Iggesunds bruk 1760 följer Maria inte med. Vart hon tar vägen har jag inte lyckats klara ut, kanske tar hon tjänst i Stockholm och träffar sin blivande make där? Troligen tappar hon helt kontakten med sina syskon, eftersom inga Goffin förekommer som dopvittnen åt hennes barn i Österåker.

När fadern dör 26/10 1769 anger dödboken, att fyra söner och två döttrar efterlever. Maria är helt säkert den ena dottern.

När modern avlider 6/3 1795 i Njutånger uppger personalierna, att arvingarna utgörs av fyra söner men att alla döttrar är avlidna, vilket alltså inte stämmer, om vi hittat rätt Maria. Hon dör ju först 1808.

För skomakaren Anders Hessling stämmer födelsedata med uppgifterna i Österåker hfl. Han är född i Värmdö socken 29/12 1731 som son till krögaren Anders Andersson och dennes hustru Karin(Cajsa) Olsdotter. Hon avlider 1768 på Rutensberg i Österåker i en uppgiven ålder av 78 år.

294
Tillägg:

Jag ser nu att det är Ewa Hansdotter Swart (inte Elisabeth) som gifter sig med Clas Johansson Swan Dom. 11 p. Tr. 1677 i Norrköping S:t Johannes fs (AID: v39356.b104.s199). En av de två saknade döttrarna?

295
Hej Albin!

Du kan ha rätt. Den här släkten Swart i Norrköping S:t Johannes har jag tidigare inte haft någon kännedom om. I inledningen av mitt inlägg 2017-03-31 ovan ser du, att jag är osäker på om namnet Savar kan ha försvenskats till Svart. Abraham Parments hustru Anna Svart skulle alltså kunna vara en dotter till Hans Swart i Norrköping.

Några kommentarer till ditt senaste inlägg:
1. Hans Swarts svärfar heter inte Henrik Bly utan Henrik Fey. Om släkten Fey i Sverige se Vallonsläkter under 1600-talet del 3, sid 84.
2. Elisabeth Hansdotter Swarts make heter Klas Johansson Swan. Man kan jämföra w:et i Swan med dito i Swart i vigseluppgiften 1677 i S:t Johannes.
3. Är brännarmästaren Johan Swartz verkligen gift med Catharina Mickelsdotter (Robbert)? Vigseluppgiften i S:t Johannes anger att

"1679 3. Advent vigdes Johan Swart medh Ingrid Pehrsd. Pehr Thorson Brännares d."

Jag hittar inte heller någon helt säker bekräftelse på att Jacob Mickelsson och Catharina Mickelsdotter är barn till Mickel Robbert. De nämns bara med patronymikon, eller hur? Däremot är sannolikheten stor för att så verkligen är fallet, eftersom Mickel Mickelsson (Robbert) har två barn döpta i Norrköping S:t Olai med namnen Jacob (dp 4/3 1654) och Catharina (dp 18/12 1660), se N V del II sid 230.

296
Smed- och/eller vallonsläkter / Fagot
« skrivet: 2017-03-22, 14:43 »
Av någon anledning har denna vallonsläkt inte varit föremål för diskussion i Anbytarforum tidigare, trots att den är välkänd. Jag vill ändå meddela en komplettering till släkten avseende tabell 2 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 218, eftersom tabellen nu har kompletterats rejält med uppgifter jag fått från andra forskare. Voila!

Johan Faggo, son till Pier (tab 1), finns 1674 vid Länna bruk och förekommer 1671-82 i domböckerna för Daga härad. T ex 16/6 1671
  "Johan Fagges käremåhl till Lars i Frustuna, för det Larses häst skall hafua fördärfuat säden på en Wreth wedh Badh sätherij, kändes af intet wärde, emedan det berättades at hästen har hafft dubbel krook, och Fagges egne påberopade Witnen betygade, at gärdesgården war repareradh".

  I domkapitlets protokoll 1670 sägs att Johan Faggot lägrat en kona. I domboken för Daga 8/2 1670 anförs att "Johan Peersson på Lidna gårdh skall böta för lägersmåhl medh Anna Bengtsdotter begångit ther effter skrifftas …"

  I Hölebo domböcker nämns han 1678-82 som arrendator på Lövsta, 1684-88 på Örboholm och därefter på Nyckelby. Lövsta ligger i Vagnhärad, Örboholm och Nyckelby i Västerljung. År 1684 säljer han ett halvt skattehemman i Valsta storgård i Bettna till sin brors svärfar kyrkoherden Hans Järling (Oppunda hr). Denna fastighet köpte han och brodern Daniel redan 12/10 1675. År 1689 har Johan låtit gjuta en liten kyrkklocka (Västerljung B:1 pag 74). Enligt mtl flyttar han 1693 till Helgö säteri i Bälinge och 1695 till Stavsjö bruk. Åren 1705-06 återfinns han i Villåttinge dombok och 1707 i Hölebo dombok.

  Johans hustru Margareta Jonsdotter omnämns i domboken för Hölebo 13/10 1684 (AID: v420604.b6430.s617). Av andra uppgifter framgår, att hon är styvdotter till kyrkoherden Hans Järling i Frustuna, Johans svärfar.

  I Länna hfl AI:1 (1689-1723) finns han med en Anna och en trolig son Niclas vid Bjärhäll i Länna, dock utan bestämd tidsangivelse. Johan dör i Dunker 22/11 1709 och bor då i Götenstorp. Ett ärende från Rönö tingsrätt 24/9 1696 ger ytterligare uppgift om släktskap:
  "… att han hördt Faggos son, en gosse om 14 åhr … då alla skähl och wittnen inskaffas böra, såsom Faggos son Petter och hustrun Anna Andersdotter i Biörndahl …"

Barn före giftet:   barn   f c 1670   

Barn i 1. giftet:   Maria    i tvist med profossen Erich Larsson enl Rönö ting 24/5 1699 och 26/10 1699
   Niclas (trol)   bg 8/7 1706 i Länna, bötfälld på Rönö ting 25/5 1699
   Petter   f c 1682

297
Hej Albin!

Kan du förtydliga vilka av Michel Roberts barn som är gifta med Hans Svarts barn? När och var sker dessa giftermål?

298
Colling / Collin / Colinet / SV: Colling / Collin / Colinet
« skrivet: 2017-03-21, 10:56 »
Hej Thomas!

Jag kan bara svara för harneskmakaren Olivier Collins del och bedömer, att resultaten av hans fritidsintresse bör ha begränsats geografiskt till Östergötland.

299
Gagot / SV: Gagot
« skrivet: 2017-03-21, 10:44 »
Snyggt jobbat, Erik! Bra exempel på vad domböckerna kan tillföra.

300
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2017-03-21, 10:16 »
Hej Per!

Anna Amonsdotter Hubinet är inte syster till Amund (Jacobsson) Hubinet i Karlskrona, i övrigt korrekt.

301
Meltzer / SV: Meltzer
« skrivet: 2017-03-12, 11:51 »
I Nordisk Vallongenealogi del II har jag på sidan 78 i tabellerna 2-5 tagit med uppgifter om släkten Meltzer i Kalmar län. Ett domboksärende 31/1 1678 från tinget i Tjust visar dock, att släkten har tyskt ursprung.

  … The som gofwos frie och intet wijdare för Ryttare tiensten skola molesteras, woro underb:te Daniel Matzson Meltzer i Börkenäs, tysk födt, war angifwen att hafwa warit ryttare, hwilken nu medh sin fordom huusbondes Joen Matzsons i Grinderum som honom uthur Tysklandh fört hafwer …

Proveniensen hade man kanske kunnat gissa sig till med tanke på namnets stavning och det faktum, att merparten av arbetarna vid Gladhammars bruk på 1650-talet är tyskar, möjligen även några flamländare. Förekommande namn är Smidt, Kyll (Köhler), Picht, Dyferll m fl.

302
Smed- och/eller vallonsläkter / Maillard
« skrivet: 2017-03-12, 10:57 »
I boken Vallonsläkter under 1600-talet del III har jag på sid 111 i tabell 1 behandlat en invandrad vallonsk murar- och kolarmästare med namnet André Maillard. Denne blir 3/2 1632 kontrakterad av Jacob de la Gardie för tre års arbete och placeras vid Julita bruk för att mura en masugn. Han blir dock dräpt där år 1633. Det dröjer sedan sex år, innan lagens långa arm når förövaren, som tagit sin tillflykt till mörkaste Småland. Vid tinget i Kindevalds härad 27/9 1639 noteras följande ärende:

  "Samma dagh tinghförde her Carl Carlssons fogte Jöns Larsson Een fransos, Jost Antonisson, ogift karll, till Embete een kolare, och gaff honom skuld, haffua belägrat een piga Karin Månsdotter ij Longztörp, och aflat barn medh henne, theth honn bär undher beltet, och dhe bådha bekienna; Item bekienner och han haffuer belägradt en piga ij Wiersta (Virestad) sochn och Albo häradt, Ingefridh Månsdotter, 3. haffuer låtit laga sigh till knecht, aff Jon Persson ij Tångana; och sedan han kom ifrån Jönekiöpingz arbete, stall han en hest ifrån sin legokarll, godh för 5. Riksdaler, och redh hesten 2. mill, och bytte honåm bort; sedan bekienner förb:de Jost, at han widh Juleta bruk, i Sudermanlandh, ihielsta med en knijff, en fransos som war een Murmestare Anders b:d och tå rymdhe hijt nedher ij landet, och ingen haffuer honåm sedan för samma dråp antastat. Orsaken säger han till dråpet wara, at för:de Anders slogh hans modher, och sädan honåm et Mundslagh, och tå stack han honum till dödz, och säger sigh icke wara fult tretton åhr, när han bedreff dråpet, och effter han genast kom till Tägnaby bruk i Konunga häradt till Knut Matzon, blef afsagdt at man der skall sökia Witnesbördh om hans ålder, ty han haffuer ij sanfelte siu åhr ingen inquisition, eller klagan warit her Nedher om samma dråpsak".

Vilken släkt Jost Antonisson tillhör är oklart. Hans far bör ha varit kolare under Julita bruk 1633 och kallats Anthonius kolare. Någon med det namnet har jag dock inte kunnat hitta i trakten vid denna tid. Kanske han kan ha varit verksam vid något av de andra bruk, som Jacob de la Gardie (eller Carl Carlsson Gyldenhielm) hade intressen i?

303
Colling / Collin / Colinet / SV: Colling / Collin / Colinet
« skrivet: 2017-03-08, 08:32 »
På förekommen anledning vill jag meddela en uppdatering till vallonsläkten Collin. Det avser harneskmakaren Olivier Collin, som finns upptagen i Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 69. Jag tog inte med honom i Nordisk Vallongenealogi, eftersom jag inte kunnat hitta några ättlingar till honom i Sverige. Men som framgår av texten nedan bör hans aktiviteter i vårt land ha lämnat spår efter sig?
Så här ser utdraget ur min databas ut:

Olivier Colin är harnesksmed i Norrköping 1628-45. Den 18/6 1635 fordrades för rätta een fransos M. Ullewij muskete beredhare. Han svarar inför Norrköpings kämnärsrätt för "lönskaläge" med en tjänstepiga vid namn Anna Gunnarsdotter.
  Från mitten av 1640-talet bor Olivier i Finspång och även här gör han damerna sin kur, t ex 5/5 1648 i Risinge hr:
  "Ullewij wedh Finspång kom för rätten å frälse ogift och bekänner sigh hafwa lägrat en Enkia Karin Ingelsdotter i Hällinge, och efter han henne icke till echta will behålla, ty böte Ullewij 40 daler. Till barnsens opfostrandhe skall han gifwa Karin 1 koo och 1 tunna spannmål".
  Tio år senare är det dags igen (Risinge 18/10 1658):
  "Kåm samma gång för Rätten, Kerstin Jonsdotter i Korphyttan ogift och bekänner sigh wara lägradh af en ogift drängh, Ullewij Collin ben:dt …"
  Och slutligen (Risinge 24/9 1660):
  "Samma dag kom för rätten Ullevij Collin i Korphyttan å frälse ogift och bekänner sig hafwa lägrat en ogift piga Kirstin Persdotter …"
  Han begravs 20/2 1675 i Risinge: "Hafwer Welb. Herren H:r Lois De Geer behagat gifva uthi Testamente till Risinge kyrkia 20 d:r Koppm:t wel räknat effter sin Gamble Tiänare widh Korphyttan Oliwir Colet, den han då här widh Rijsinge begrafva lätt. Item till de huusarma 20 d:r".
  Med tanke på att Olivier är harneskmakare är det mycket troligt, att Colin här är patronymikon och att denne vallon är son till harneskmakaren Collin de Saive (jfr detta namn).

304
Kvistbro / SV: Kvistbro
« skrivet: 2017-01-30, 19:35 »
Hej Margaretha!

Din förmodan är korrekt, se Nordisk Vallongenealogi del II sid 115 Tabell 2.

305
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2017-01-07, 18:52 »
I Maria fs i Stockholm begravs 3/11 1716 "hammarsmeden Johan Gode på kyrkiog. i kyrkans graf" (Maria F:1). Jag tror, att denne hammarsmed kan identifieras med räckarmästaren Johan Godou från Ullfors bruk i Tierp (Tabell 12 i N V del I sid 268). Varför?

Jo, två av hans söner (Claes tab 13 och Anders tab 19) flyttar just till Maria fs i huvudstaden. Anders finns där senast 1715, då han låter döpa sin dotter Greta 26/7. Fadern Johan, som blev änkling 1705, får då tillbringa sina sista år i sonens familj. Någon döduppgift på honom i Tierp har jag inte. Har någon annan det?

306
Pousar / Pousard / SV: Pousar / Pousard
« skrivet: 2016-12-18, 12:48 »
Hej Jörgen!

Eftersom alla familjemedlemmar vanligen relateras till hushållsföreståndaren bör Anna vara Philips mor.

307
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2016-12-18, 10:18 »
Hej Magnus!

Det var roligt att du hittar en komplettering och förtydligande till mina uppgifter för denne soldat Bartram Sporrong (sonen Bartram i Tabell 25 sid 262 i Nordisk Vallongenealogi del II). Hans fullständiga tabell i min databas ser nu ut så här:

Bartram Sporrong, son till Frans (tab 25), ser dagens ljus på juldagen 1701 i Skäfthammar. Han blir soldat den 13/2 1721 för Ekeby rote i Majorens kompani av Upplands regemente och tar några år senare Britta Ersdotter som sin fästekvinna. Men snart får han kärleksbekymmer, vilket Uppsala Domkapitel får anledning utreda:
...
  Bartram gifter sig 11/7 1726 i Skäfthammar med Brita Andersdotter. I rullorna noteras hans civila yrke vara skomakare.
  I GMR 1729 för Upplands regemente anges att han "intygas wara genomsiuklig, har haft en begynnelse af slag, hwaraf högra sijdan är förderfwadt och senorna tillsammans dragne får afskied."
  Senast 1740 är han knuten till Ortala bruk i Väddö.

Barn:   Catharina   f 19/1 1725
   Frans      f 22/4 1727
   Battram   f 4/1 1730, trol bg 29/8 1753 i Riddarholms fs, boktryckarlärgosse
   Maria      f 4/2 1733
   Brita Catharina   dp 23/11 1740 i Väddö




308
Grangärde / SV: Grangärde
« skrivet: 2016-12-13, 14:31 »
Släkten Stukat. Jag brukar någon gång per år gå in på Familysearch och leta ev nytillkommande uppgifter. Tidigare har jag sökt på Stukat/Stucat, men den här gången försökte jag även på Dukat/Ducat. Och det blev bingo! Jag har därför fått anledning ompröva mitt inlägg 2016-02-28.

Jag fick nämligen träff på en Lars Ducat död 19/6 1801 i Stockholm 25 år gammal. Efter några timmars forskning hade jag funnit följande:

  Vid Andra Gardesregementets (föregångare till Göta Livgarde) generalmönstring 1794 noteras på 9:de kompaniets N:o 47 att "Detta nummer är ersatt med Recruten Lars Ducat född i Dalarne". Denne är antagen på 6 år 24/4 1794 och står som sjukvaktare. Han är 5 fot och 7 tum lång och ogift. Dessa noteringar upprepas fram till hans död i hetsig feber 19/6 1801. I församlingens hfl (A:3 sid 464) anges han vara född 1774 i Värmland.

Även om inte födelseåret stämmer (och det gjorde det inte alltid för unga, indelta soldater), så är jag nu tämligen övertygad om att uppgifterna avser min Lars Stukat den yngre född 1769 i Grangärde. Därmed kan allt jag skrev om trädgårdsdrängen Lars Grandin i Vallentuna och Orkesta hänföras till en annan Lars född 1769 i Grangärde (det finns flera stycken). Uppgiften om samband med Stukat hade jag fått från annan forskare, som försäkrade, att han följt upp alla Lars födda i Grangärde 1769.

Även för den äldre Lars Stukat kunde nu Familysearch bidraga med ett nytt intressant spår. Tabellen för Familj 5 tillfogas följande text:

  Men den 7/8 1769 föder pigan Brita Larsdotter vid Björkviken i Turinge ett oäkta barn och prästen skriver i födelseboken att "Fadren säges wara Skythen wid Nyqvarn Lars Stuckat". I Turinge mtl finns 1769-70 under Nykvarns säteri en skogvaktare Lars Ducat, som måste vara densamme. Året 1769 finns här även mjölkpigan Brita Larsdotter. I Öknebo härads renoverade dombok 23/10 1769 (sid 317) svarar de bägge inför rätten. Lars kallas här jägare, han erkänner faderskapet och bägge döms till sedvanliga straff enligt 1734 års lag. Från 1771 är Lars åter försvunnen.

Barn utom äktenskapet:
   Lars   f 24/12 1767, straxt efter aflidit enligt tingsrättens utredning
   Lars   (tab 13)
   Lars   f 7/8 1769 i Turinge

De nya uppgifterna stöder den framlagda hypotesen, att släktens namn från början varit Ducat (du Chat)!

309
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-10-21, 08:54 »
När barnen Anna Brita och Helena Catharina föds 19/6 1754 respektive 12/3 1756 i Hällestad heter fadern Eric Gustaf Lemon.

I Svennevad AI:1 uppges Eric Lemon vara född 16/10 1723.

Jag lurar på, om han ändå inte kan vara identisk med den Erick Georgen, som döps 21/10 1722 i Kumla som son till fältväbeln Petter Lemon. Erick Georgen blir inskriven i Örebro Karolinska skola 12/10 1736.

Mina argument för detta antagande: 1. Det var förmodligen lättare att minnas, vilken tid på året man var född än själva årtalet, som ju diffar på ett år.  2. Erick Georgen borde ha blivit Erik Georg eller Erik Jöran, men en förändring till Erik Gustaf är trots allt tänkbar. 3. Befallningsmannen bör ha fått någon form av skolning.

Kanske en hypotes att jobba vidare på?

310
Pousar / Pousard / SV: Pousar / Pousard
« skrivet: 2016-10-18, 16:18 »
Jag har under den senaste veckan läst mtl för Uppland 1695-1705 och fått anledning att revidera tabellerna 2 och 3 för släkten Pasar (Poussard) i N V del II sid 167.

Det avser giften för två Philip Pusar, far och son. Det visar sig, att det är den yngre Philips hustru, som begravs 20/3 1698 i Älvkarleby, "u. Philip Pusars hust: dödh, han ofärdig och utan Bruuk" (Uppland mtl 1699 Älvkarleby sid 143). Därmed har den äldre Philip bara ett gifte, det med Anna Joensdotter, som begravs 26/12 1701. Den yngre Philip gifter alltså om sig med Margreta Matthsdotter omkring sekelskiftet.

Jag kan samtidigt passa på att komplettera tabell 11 sid 169, där ny information tillkommit:

Philip Pussar, trol son till Jacob (tab 4), och Margareta Beckman vid Sörby krog gifter sig 31/8 1718 i Sköllersta. Philip är gästgivare. I mtl 1722 står en annan krögare på Sörby och Philip med familj är borta. De flyttar till Karlslund i Längbro, där Philip står som arrendator.
  Hustrun avlider 10/5 1724 vid Ladugården i Längbro. Philip gifter om sig 10/11 1724 i Örebro Nicolai fs med Stina Boman, som dör 25/3 1727 i Örebro Nicolai, då bosatt i Norra staden. I Örebro mtl 1727-28 är Philip borgare.

Barn i 1. giftet:   Carl Jacob   f 4/2 1720
   Anna Beata   f 10/5 1721
   Elisabeth   f 31/3 1724, d 23/7 1724

Barn i 2. giftet:   Peter Philip   f 26/9 1726, d 22/2 1727

Äldsta sonen bör ha fått sina båda förnamn, Carl efter morfar och Jacob efter farfar, därav den troliga kopplingen för denne Philip Pussar.

311
Le Compte / Kunt / Kundt / SV: Le Compte / Kunt / Kundt
« skrivet: 2016-08-15, 20:53 »
Hej Elisabeth!

Det är bra att du är källkritisk, när det gäller uppgifter på nätet. Eftersom Ulf hänvisar till mig i sitt inlägg, kan jag bekräfta det han skriver. Samtidigt kan jag komplettera ditt eget inlägg med en rättelse. I Knista församlings kyrkoarkiv finns arkivalier före 1725, nämligen kyrkoräkenskaper 1678-1745 (Knista LIA:1). Tyvärr har ArkivDigital inte med denna volym från Knista kyrkoarkiv. Samma förhållande gäller flera andra församlingar, att man vid fotograferingen förbisett kyrkoräkenskaperna, som ofta går längre tillbaka i tiden än övriga kyrkoarkivalier och dessutom innehåller personuppgifter om framförallt vigda och döda. Knista LIA:1 innehåller en del tidiga uppgifter om släkten le Compte. Jag har tagit med några av dem i boken Nordisk Vallongenealogi del I sid 149-152. Du kan läsa boken på ditt lokala bibliotek.

Landsarkivet i Uppsala har originalboken Knista LIA:1.

312
Hej Lena!

Nej, jag tror inte att ovan nämnde Jean är identisk med Jehan Matthieu i Kroppa. Det förefaller vara två olika grupper av emigranter med relativt kort tidsmellanrum. Det är inte heller säkert att gruppen med de tolv invandrarna kom från området runt Theux.

313
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2016-06-30, 12:08 »
Hej Karin!

De Marior du nämner kallas vid sina vigslar för "jungfru", vilket innebär att det är första giftermålet för dem bägge. Jag har försökt titta på barnens dopnamn och dopvittnen för att eventuellt få någon tänkbar föräldrakoppling eller antydan om varifrån de kommer men utan att lyckas.
Den enda Maria jag kan tänka mig vara identisk med någon av de du nämner är en Maria Raphaelsdotter Pouset döpt 24/7 1720 i Österlövsta. För henne finns ingen återfunnen döduppgift, men hon passar in tidsmässigt och hon har en tio år äldre syster Anna, som är gift med krögaren Lars Nyman i Stockholm. Så det finns en anknytning till Stockholm.

314
Ett ytterligare dokument daterat Theux 24/4 1609 bekräftar innehållet i ovan redovisade släktförhållanden. Ordet onkel i texten betyder verkligen farbror, vilket alltså innebär att släkten Gagot är en sidogren av den större släkten Henrot. Den tidigt invandrade Johan Gagot (N V del I sid 243) skulle egentligen ha haft släktnamnet Henrot men får i stället ett öknamn, kallad Gagot.
Detta sätt att bilda nya släktnamn var inte ovanligt under invandringstiden och beskrivs av Erik Appelgren i boken Vallonernas Namn sid 32-40 under rubriken Öknamn.

315
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2016-05-19, 14:10 »
Hej Katarina!

Efter ytterligare några timmars forskning kan jag bekräfta, att det rör sig om sonen Mårten i N V del II sid 227 Tabell 13. Följande uppgifter har jag om denne hammarsmed:

Mårten Persson Rubbert, son till Pehr Rubbert, är lärdräng i Börgiöl 1731, gesäll vid Djurshytte hammar 1732 och hammarsmed vid Sonstorp från 1734, alla platser i Hällestad. Han är gift före 1732 med Sara Baltsarsdotter Törnqvist. Mellan 1739-41 finns familjen vid Klaveströms bruk i Nottebäck (AI:1 sid 48). Mårten tar tjänst vid Indelningsverket, ett beslut som resulterar i ett ärende i Högsta domstolen (Nedre justitierevisionen Prot:1746:2 sid 531):
  "Hwarom öpet utslag utfärdas 10:mo Öfwerstens wid Calmare Regemente Baron Ludvig Fahlströms, å Hornaryds och Karstorps wägnar, theröfwer anförde underdåniga beswär, at Landshöfdinge Ämbetet i Wexiö, genom utslag af d. 4. Febr. 1743, pålagt hammarsmeds mästerswännen Mårten Pettersson Rubbert, at träda tillbaka i Bruks Patron Petter Roland Printzells tienst, oaktadt thenna Rubbert, såsom soldat för ofwannämda Rote, bewistadt 2:ne års siö-expeditioner och undergodt General Munstring, samt Landshöfdinge Ämbetet, genom utslag af d. 8. Martii 1742, befriadt Roten at betala Ruberts skuld till Klafveströms Bruk; …"
  Senast från 1745 finns familjen vid Ryfors bruk i Nykyrka. Där dör Mårten 15/11 1764 vid 53 1/2  års ålder. Han är därmed troligen den Mårten, som döptes 4/5 1711 i Godegård.

Barn:   Peter   (1732-75)
   Catharina   f 12/9 1734, g m Johan Andersson Berg 19/5 1755 i Nykyrka
   Sven   f 15/3 1745
   Märta dp 29/7 1753

316
Mineur / Mineur
« skrivet: 2016-03-11, 20:28 »
Enligt in- och utskrivningsboken för Stockholms skomakarämbete finns en Paul Mineur i lära hos skomakaren Jochim Westphal mellan 8/10 1688 - 13/5 1691. Jag bedömer sannolikheten för, att hans far är smältaren vid Gimo bruk Anthoine Mineur (Tabell 12 i N V del II sid 119) som hög. Av följande skäl:
 
1. Även Anthoines söner Anthon och Isaac sätts i hantverkslära i Stockholm. Dottern Cathlin blir gift med klädmakaren Bertil Ortman och bosatt i huvudstaden.
 
2. Det relativt ovanliga förnamnet Paul ger en antydan om att Anthoines andra hustru, vars namn vi hittills bara känner som Elisabet, skulle kunna vara en Elisabet Paulsdotter Pousette. Denna hypotes förstärks av det faktum, att när Anthoine döper sina barn Jacob 9/10 1691 och Barbro 8/1 1695, så är Hindrich Pawelson (Pousette) resp Hindrich Paulsons hustru Cathlin Maniette dopvittnen.
 
Synpunkter?

317
Marlier / Marlier
« skrivet: 2016-02-29, 16:50 »
Lars Hasselblad har hittat ett synnerligen intressant ärende från rådhusrätten i Lindesberg stad 1662 avseende en hittills mycket anonym invandrare med namnet Collin le Marlier (AID: v420587.b5470.s582). Han behandlas med några få rader i Nordisk Vallongenealogi del II sid 79. Målet i rr är desto längre. Som grädde på moset innehåller texten även information om en tidigare helt okänd vallonsläkt i Sverige, Henkinet, dock tidigt utdöd.
 
  S. d. framträdde för rätten Colling Marlj födder uthi Jalheau och landett Luttich oss klarligen gaff tillkienna, huruledes een hans frände Gilles Henkinett b:d för 7 el:r 8 åhr sedhan ähr här uthi Swerige och denna wår församblingh, efter een swår och långh warigh Siukdom dödh blefwin, hwilken för sin dödhelige affgångh, emädhan han Henkinett ingen hadhe som honom uthi denna sin siukdom wårdadhe, sigh begaff ifrån Gullsmedzhytte Cronobruk och till Qwarnebacken, hwarest be:te Collingh Marlj medh dee sijne honom Henkinett uthi sin Swåra Siukdom, wähl skött och ansedt hafwer uthi twenne åhrs tijdh och till dess be:te Henkinett dödh bleff. doch för än han afsomnade och någon tijdh för sin dödh Testamenterade och gaff Henkinett sin frände Marlj till wedergiällning emott dhe wellgiärningar och stora beswär som Marlij och dee hans åhr honom in till dödzstunden skulle uthståå, all hans Qwarlåttne egendomb och rörlige Mobilier, bådhe dhem han här i Swärige, och å denne orten hadhe, så wähl som dhem han här sammastädes sigh förwärfft och till sitt fädherneslangh och by Jalheau förskickatt hafwer, efter sin dödh fram för några andra att tillträdha och fullkommeligen possidera, dess föruthan skulle Marlj wara förobligerat, i fall der Henkinett någon skulldh efter sigh hadhe, den att betahla och Contentera, sedhan han Henkinett, haffuer hederligen ährligen och wähl låthitt komma till graffwen haffuer fördenskulldh be:te Collin Marlj sedhermehra sigh, från detta rijkett och till sin fädernes bygdh Jalheau begefwitt till den änden förbe:de sitt Testamenterade godz och arffs Pratension, werckställigh göra och opfordra aff sal. Henkinetz brödher och Syskon, sökiandes rächningh och Restitution oppå dedh godz, som dhem aff dheras sal. Modher, på ett och annadt sätt ähr tillskickatt wordett, hwar till be:te Marlj nu arfwelige war blefwin. Emott hwilken Pratention sal. Henkinetz brödher för dommarena uthi Lijck, Protesterat haffua, alldeles nekandes till denna Collin Marlis arfskaph eller Gilles Henkinetz Testamente icke williandes ährkienna Marlj som Henkinetz arffwinge, alldenstundh att han Marlj eij war försedder med sådanne breff skiäll och Testamente aff deeras sal. Brodher som dhe nöjdes medh, gilla eller Approbera kunde, uthan hans Pratention och förmente arfzrättigheet, aff null och inthett wärde alldeles estimeradhe, till dess han medh starkare skiäll sin rätt her uthinnan bewisar. Hwarföre hafwer nu be:te Collin Marlj, ödmiukeligen aff Borgmester och Rådh begiäratt, att wij rättwijsan till styrkie och få een bättre befordringh enär han nu åther till Jalheau igenkommer och lagligen medh Henkinetz syskon att possidera och sin arfzrätt att sålunda willa förhöra dett witne som han i stadhen haffuer och medh egne ord hört Henkinetz Testamente till Collin Marlj, hwillken hans begäran wij icke för rättwijsan skulldh, hafwe welatt eller kunnat honom förwägra. Uthan Examinerade postförwaltaren och Rådhmannen uthi wår stadh Ehrachtadh och wählförståndigh Simon Bossart, honom icke allenast skriffteligh tillförende, uthan nu medh lifligh eedh å book betygadhe sigh haffua waritt tillstädes wedh Gullsmedzhyttan och hördt dhet Henkinet haffuer Testamenterat sin frände Collin Marlj för de beswär och wählgierningar honom wederfaras skulle uthi hans Siukdom intill dödzstunden, att hans rörande godz och Mobilier penningar och annat thett undantagandes som han uthi detta landett hadhe, så wähl som dhet han i landet Lijck haffuer och sigh her i Swerige förwerfwat haffuer antingen medh Tienst eller annat som förbe:tt ähr, Men dedh fasta uthom Landz skulle Marlj sigh inthett medh befatta eller haffua macht att ehrhålla, betygandes der hoos dedh be:te Collin efter Henkinetz dödh, såsom angetts hafwer anwändt all flijth att låtha komma honom hederligen till Jorden, betallt dess bekostningh, såsom och andra giälldenärer som någott hafft att fordra aff sal. Gilles, och yttermehra dedh be:te Colling Testamentetz fullfölliande hafwer antagitt Henkinetz Mobilier och warande endaste arfwinge och icke aff någon warit förhindratt, uthi een och annan måtto. Denna ofwanskrefne ransakningh och Testismonia Mehrbe:te Colling Marlj till sin rätz Styrkio och befrämiellse af Borgmester och rådh tienstl. hafwer begierdt, betyga wij icke allenast att aff oss å wårtt Rådhuus ransakatt Edheligen bewittnadt och i sanning funnitt uthan oss wäll witterlighitt ähr dedh offabe:te Collin Marlj hafwer låthett her i wår kyrckia Henkinett hederligen komma till jord och betallt för honom all hans skulldh och gieldh bådhe till een och annan så att han der oppå medh flere trowerdige witnesskriffter och ährlig hedher noghsamt ähr försedder, så att wij icke kunna see, hwadh honom uthi des rättmätige arfz Pratention kan hindra. Hwarföre och wij till yttermehra wisso Stadhzfästellse och större säkerheet låtha witterligen sättia härom under wår stadz brukelige Signete.

318
Grangärde / Grangärde
« skrivet: 2016-02-28, 21:17 »
Den 10 september 2012 gjorde jag ett inlägg här i anslutning till min artikel i Förbundets årsbok 2012 om Släkten Stukat. Jag vill gärna redovisa en uppdatering till stamtavlan för Familj 6 på sid 138 i boken. Det gäller Lars Larsson Stukat, som försvann till Stockholm 1795.
 
Familj 6
 
Lars Larsson Stukat Grandin, son till Lars (Familj 5), föds oäkta 25/7 1769 på Ludvika hed i Grangärde. Han växer upp med sin mor och kallas i hfl för Lars Larsson. Lars blir spannridare på Ludvika herrgård och upprepar sin fars snedsteg genom att 1789 skaffa ett utomäktenskapligt barn med Catharina Ersdotter vid Nissbo i Ludvika.
  Åren 1789-90 är Lars skriven i Ludvika by, det senare året som Lars Ståkatt.
  År 1794 är det dags för ett nytt oäkta barn, denna gång med vallpigan Catharina Larsdotter. Lars sägs då vara i tjänst vid Knutsbo. Han anges därefter i husförhörslängden vara avflyttad till Stockholm med sin mor och sina halvsyskon omkring 1795.
  Ett par år senare återfinns vid Olhamra i Vallentuna trädgårdsdrängen Lars Grandin född 1769 i Grangärde (Vallentuna AI:6 pag 73). Han anges som inflyttad från Stockholm 1797 och utflyttad till Orkesta 1798. I Orkesta står han under Lindholmen som trädgårdsmästaren Lars Grandin med hustru Anna Greta Bredström (Orkesta AI:3 pag 96). Deras vigsel sker där 24/6 1799.
  De flyttar tillbaka till Vallentuna 1801 och bosätter sig vid Lingsberg (Vallentuna AI:7 pag 100). Samma år anges i husförhörslängdens marginal skola nu bo på Åby ägor. Hösten 1802 tar de ut flyttningsattest och avreser till Stockholm men registreras 6/3 1805 åter för nattvardsgång i Vallentuna (AI:7 pag 144). De tycks emellertid bosätta sig på Fårdala i Åsle (AI:2 pag 58). Där anges att hela familjen 1810 flyttar till Göteborg.
  Enligt Göteborgs Marieberg fs inflyttningslängd (B:1 1810 nr 33) anländer hustrun med barn 1810 till församlingen från Åsle. Hela familjen finns sedan i Majornas 3:e rote på Nyrenberg i Göteborgs Marieberg fs (AI:4 pag 287) fram till mannens bortgång 24/11 1827.
 
Barn utom äktenskapet:
   Sophia   f 18/5 1789
   Elisabeth   f 12/3 1794, d 27/7 1794
 
Barn:
   Anders Gustaf      f 20/9 1799 i Orkesta
   Lars Fredric      f 25/12 1800 i Orkesta
   Carl Peter      (Familj 6A)
   Anna Margareta Elisabeth   f 30/9 1804 i Stockholm
   Ulrica      f 17/6 1806 i Åsle
   Maria Christina   f 3/3 1808 i Åsle, dopvittne 7/7 1839 i Göteborg Karl Johan fs
   Sophia      f 1809
   Helena Catharina   f 24/3 1812 i Göteborgs Marieberg fs, d späd
   Helena Catharina   f 6/6 1813
   Anders Fredric   f 14/2 1814, tidigt död
   Johanna      f 11/7 1815
   Cornelia      f 25/10 1817
   Noach      f 3/10 1818
   Anders Gustaf      f 22/4 1820, tidigt död
   Josephina Albertina   f 2/3 1825
 
Familj 6A
 
Carl Peter Grandin, son till Lars (Familj 6), uppges vara född 23/9 1802 i Vada men finns ej i födelseboken där. Efter föräldrarnas ankomst till Göteborg anges Carl Peter vara blind senast från 1821 (Göteborgs Marieberg fs AI:4 pag 287). Detta hindrar honom inte från att kallas arbetskarl, när han 11/4 1836 får ett oäkta barn med änkan Sara Petersson. Med henne gifter han sig 2/4 1837 i Göteborg Karl Johan fs.
 
Barn:
   Carolina Charlotta   f 11/4 1836
   Maria Elisabeth   f 7/7 1839
 
Jag har reflekterat över, varför Lars med sin mor och halvsyskon flyttar så långt som till Stockholm, när de lämnar Grangärde. Det måste bero på att de kände till, att en annan gren av släkten fanns i huvudstaden senast från 1767 (se Familj 16). Fadern Lars Stukat den äldre (Familj 5) lämnar Grangärde hösten 1769. Även han bör ha känt till, att släktingar fanns i Stockholm, vilket ökar sannolikheten för att också han sökt sig dit. En tjänst vid Svea livgarde låg nära till hands med hans bakgrund, kan man tycka. Frågan är bara, vad kallade han sig? Knappast Lars Stukat, möjligen Lars Carlsson men ännu troligare med ett nytaget släktnamn, Lars NN.
 
Sökandet fortsätter. Kompletteringar mottages tacksamt!

319
Gauffin / Goffeng / Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2016-02-26, 14:41 »
Klensmeden Jean Simonsson Goffin avskedas 1696 från Finspångs bruk på grund av stöld. Domboken för Risinge 18/2 1696 redogör detaljerat för omständigheterna under § 69 (AID: v217808.b2810).
 
Johan har stulit åtskilliga föremål runt om i Finspånga län, mest olika järnsaker på bruken men även en fläskskinka från Cardons änka i Finspång. Han karakteriseras som een arg och tiufachtig menniskia och döms att återbetala värdet av det stulna till ägarna samt böta det tredubbla beloppet. Eftersom han inte kan betala skall han löpa 9 gånger gatulopp genom 50 par och sedan blifwa förwijst Finspånga lähn, att sökia sig om på een annan ort.
 
Känner någon till vad som hände honom, hans hustru Elisabeth Zachrisdotter och barnen efter 1696?

320
Noe / Noe
« skrivet: 2016-02-25, 11:37 »
Det har varit förvånansvärt låg aktivitet under den här rubriken, trots att släkten Noe är mycket stor i Sverige och borde ha åtskilliga ättlingar. Inte heller under namnformen Done finns särskilt många inlägg. Kanske behandlas släkten här på Anbytarforum efter sin geografiska förekomst i stället? Jag vill ändå anmäla ett brev från Samlingen Bergverk på Riksarkivet, vilket berör Hulta bruk och Abine Noe.
  En tid efter Abines bortgång uppstår en tvist mellan arvingarna och Wilhelm Momma angående ett kontrakt rörande Hulta bruk. Ärendet behandlas i Bergskollegium, men domen föranleder arvingarna att 15/1 1667 skicka en inlaga till Kungl Maj:t (Samlingen Bergverk vol 28 på RA).
  Aldenstundh Sahl: Abine Noyes Arfwingar inthet finna sig benögde medh den dom, dem och wäll:tt Wilhelm Mumma emellan angående ett uprättat BruukzContract den 10 Novemb: nästförleden uthi det Kongl: BergzCollegio ähr afsagd worden: Ty hafwa dhe dher emot ödmiukeligen sökt Beneficium Revisionis actorum under hans Kongl: May:tt wår allernådigste Konung och herre, och dherföre, effter Revisions Stadgans 2 punchtz innehåldh, dheres Eedh, sampt efter processen Tuhundradhe dahler, dhem jag emottagit hafwer, i rättan tijdh af och inlagdt. Alltså ähr dhem samma Beneficium Revisionis efterlåtit, och dhem dher på detta attestatum meddelat, doch så, att dhe innan Tree Månaders förlopp, räknandes ifrån domsens dato, Saken uthi Kongl: Kantzliedt angifwa, och de introducta Revisione wederbörligit bewijs taga, och för det öfrige, efter utgångne Kongl: Placatet öfver Revisionen uthi Justitia Sakene sig rätta, så frampt dhe detta Beneficio till godo åthniuta weele. Datum Stockholm den 12 Decemb: A:o 1666.
 
  Skrivelsen är undertecknad av Jeremie le Bade och Nicolas de Bourg på salig Abine Nois arvingars vägnar. Krånglig kanslisvenska onekligen, men ärendet bör ha behandlats inom flera instanser av statsförvaltningen liksom av Bergskollegium. Någon som har läst något om detta mål? Herrarna le Bade och de Bourg är obekanta för mig. Vem vet vilka dessa var?
 
PS Min hemsida har förresten annan adress än i föregående inlägg, nu http://web.comhem.se/kjelltan/

321
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-02-23, 20:59 »
Du kan ha rätt. En felaktig uppgift av prästen så här långt tillbaka i tiden är inte lätt att varken bevisa eller motbevisa.

322
Frumerie / Frumerie
« skrivet: 2016-02-22, 19:43 »
Hej Anders!
 
I Nora hfl AI:1a sid 168 (AID: v51972.b173.s168) finns Johan Frumerie, hustrun Margareta Norman och sju barn. Barnen markeras med son respektive d. och sina namn. Anna Sara (f 1688) står först och Elsa (f 1701) sist. Perioden är 1708-11. Det förefaller som om barnen skulle vara makarnas gemensamma, men det behöver inte vara så.
 
Eftersom det inte någon annanstans framkommit uppgifter som tydde på, att Johan varit gift två gånger, så utgick jag från att Margareta Norman varit den enda. Kvinnor födde normalt barn mellan cirka tjugo och drygt fyrtio års ålder. Med sista barnet (dotter född och död i juni 1706) var det bara att räkna bakåt. Därav texten Deras vigsel sker omkr 1685. Om jag haft en vigseluppgift ur någon källa, så hade jag inte skrivit omkr.
 
Katarina Sohlborgs inlägg 13 augusti 2013 läser jag först nu och med den informationen kommer saken i ett annat läge. Så du kan mycket väl ha rätt! Men att belägga ett eventuellt omgifte i någon originalkälla kan bli knepigt. Nora bergsförsamlings kyrkoarkiv börjar sent och jag vet inte om några kyrkoräkenskaper finns (i varje fall inte filmade av AD). Oklart om det finns namn på hustrun i mtl andra år än dem Katarina redovisar. Man kan förstås plöja domböcker och hoppas, att Johans hustru har tvistat med granntanten, men det är både tidsödande och osäkert. Ett eller två giften för Johan, frågan får stå öppen t v.

323
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2016-02-18, 16:28 »
Jag tror att du tyder texten i den tyska stilen fel. Ö-L EI:1 bild 145 Texten börjar så här: Hammarsmeds Enkan h. Maria Bovain .... Det står inte Hammarsmed Johan h. Maria Bovain ....

324
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2016-02-18, 08:55 »
Hej Per-Olov!
 
Inte svårt att reda ut. Johan Mikaelsson Gilljams hustru hette Maria Goffeng, inte Maria Boveng! Står det något annat på nätet, så är det fel.

325
Swartling / Swartling
« skrivet: 2016-02-14, 20:54 »
Rubriken kan missförstås. Det borde stå Smed- eller vallonsläkter. Men eftersom bägge kraven kan vara uppfyllda samtidigt kanske och/eller skulle vara allra bäst.

326
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-02-12, 09:17 »
Hej Annika!
 
Så bra att du opponerar dig mot mitt förslag. Baltzar Lemoines hustru nämns aldrig med namn. Hon är bara hustru i mantalslängderna och efter makens död omkring 1675 kallas hon helt enkelt Baltzar Lemoines änka. Hfl och ministerialböcker för Avesta börjar ovanligt sent men kyrkoräkenskaperna är desto bättre. Där kan man bl a utläsa att
Baltzar Lemoines änka år efter år står upptagen med en resterande skuld, men att hon 1/11 1685 gifter om sig (Avesta LIa:5 sid 40). Hon begravs 17/6 1688 (Avesta LIa:6 sid 94).
Någon gång på 1980-talet besökte jag Västerås stadsbibliotek och gick handgripligen igenom Hülphers genealogier. Jag skrev av en del uppgifter ur samlingarna, bl a om Lemoine. När jag bläddrar i dessa avskrifter ser jag uppgiften om Gertrud Nolting som Baltzars hustru. Det är glädjande att samlingarna nu i sin helhet är åtkomliga på nätet!
Om man granskar övriga uppgifter, som Hülphers lämnar, så förefaller dessa, där de kan kontrolleras mot originalkällor, vara helt korrekta vad gäller 1700-talet. Desto mer svävande blir han beträffande uppgifter som ligger flera generationer före hans egen samtid. Inget konstigt med det.
Min bedömning vad avser Gertrud Nolting blir ändå, att sannolikheten för att Hülphers har rätt, är hög. Så jag föreslår helt sonika en lång rockad. Gertrud Nolting skall anses vara  Baltzar Lemoines enda hustru intill dess motsatsen bevisas! Uppgiften om en hustru med namnet Lisbet skulle faktiskt kunna ha sitt ursprung från mig, innan jag lärde mig att ett ev förnamn i högermarginalen på en mtl nästan alltid är pigans namn, inte hustruns. Så är det som regel i 1700-talets mtl och sannolikt även i 1600-talets.
För att återgå till Hülphers genealogier, så finns en intressant notering gällande Claes Lemoin Persson, Pastor i Söderfors, och hans syster Margareta Persdotter Lemoin (1683-1769). Dessa två syskon är inte barn till Per Lemoin, vilket anges på släkttavlan utan i stället till Nicolaus Lemoin (N V del II sid 56 Tabell 16). Fadern Nicolaus avlider 1694 och efterlämnar en utfattig hustru och minderåriga barn. Claes och Margareta torde ha omhändertagits som styvbarn av någon nära släkting, förslagsvis en Pierre Lemoine, vars patronymikon sedan häftat på barnen i Hülphers antavla. Claes (Tabell 17) gör en klassresa och blir präst. Även systern Margareta gifter sig fint med en inspektor Netzell.

327
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-02-09, 09:50 »
Baltzar Lemoine i Avesta har tidigare varit uppe till diskussion på Anbytarforum i juli 2003. Med hänvisning till Emil Sundbergs utredning om släkten förekommer uppgift om att Baltzar skulle ha varit omgift med en Gertrud Nolting. Det hänvisas i allmänna ordalag till kämnärsrätten i Avesta, vars handlingar finns på ULA. Något konkret bevis för detta gifte har jag inte sett i någon originalhandling. Kan någon lämna det? Annars tycker jag att vi stryker den uppgiften på de antavlor, där den förekommer.

328
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-29, 10:30 »
Det dyker upp fler bärare av namnet Lemon än de ovan nämnda Erik, Olof och Johan omkring sekelskiftet 1700. Det sker i Sala stad enligt mantalslängder och husförhörslängder. De tycks vara gruvdrängar och troligen arbeta i Sala silvergruva. En av dem blir soldat under det nya seklets första år. Kanske kan en vidare granskning av dem ge kompletterande information. Jag sammanfattar:
 
Daniel Lemon har sin bouppteckning i Sala rådhusrätt 25/3 1751 (FII:7 sid 257). Hans änka Brita Persdotter har också avlidit och arvingarna utgörs av en son och fyra döttrar. Brita avled 21/10 1750 i Sala sfs och där anges, att makarna haft inalles sex barn och att Brita varit änka sex år. Hon uppges vara född i Sala 1677. Daniel är gruvdräng och torde ha varit ungefär jämngammal. Paret finns i Västra kvarteret i Sala stad senast från 1701 enl mtl.
 
Barn:   Lisa   g m soldaten Anders Samuel Disman
   Anna   g m gruvarbetaren Hans Drifware
   Brita   g m skomakaren Olof Olsson i Tortuna
   Greta   g m en skräddare i Stockholm
   Eric   är sjuklig och har god man i bou 1751
 
Hans Lemon finns med sin hustru i Sala stads mtl 1699-1701. Det senare året noteras hans hustru vara död.
 
Hindrich Lemon är först gruvdräng men från 1701 soldat och förekommer i Sala stads mtl under perioden 1699-1710. Hans hustru Catharina har 1705 stådt straf för lägersmåål.
 
Barn:   Hans   i mtl 1708-10
 
Man undrar vilket regemente Hindrich Lemon tillhörde. Kan det finnas fler fakta i GMR?

329
Grell / Grell
« skrivet: 2016-01-27, 08:56 »
Det finns fler Degrell i Hedvig Eleonora fs ser jag nu. Jag har gjort noteringar om följande personer:
 
1/1 1703 döptes Maria Fader Stadzbåtsman Antoin Johansson Degrel och moder hustru Annika Jakobsdotter, dopvittne Slaktarskrifwaren Anders Johansson Degrel
 
23/8 1704 döptes Johan Fader Stadz båtsman Antoine Jahnson Digrel och moder h. Annika Jacobsdotter
 
Man frågar sig, om även dessa kan ha något samband med tidigare nämnd Gabriel Degrell, eftersom alla finns i Hedvig Eleonora fs.

330
Grell / Grell
« skrivet: 2016-01-25, 21:24 »
Hej Erik!
 
Det var mycket intressant och överraskande. Överraskande eftersom släkten Grell är en blytung hammarsmedssläkt. Jag har tidigare läst domböckerna för flera av häradsrätterna i Örebro län, men just Kils har jag gått förbi.
 
Jag tror inte att han är samme som Philippe de Gresle, som ju presenteras som mästersmed. Snarare en son, om fadern avlidit tidigt. Då kan det bli nödvändigt att ta ett enklare yrke. Jag kan faktiskt komplettera med en udda uppgift, som eventuellt skulle kunna vara en individ tillhörig tredje generationen de Grell i Sverige, eftersom patronymikon råkar passa in.
 
Gabriel Philip(son) Degrell är besökare och kallas gamle gubben, när han gifter sig 7/9 1723 i Hedvig Eleonora fs med Sara Ersdotter. Hans första gifte sker med Anna Jonsdotter med lysning 26/3 1687 i Hedvig Eleonora fs. Han är då trädgårdsmästare hos grevinnan Anna Oxenstierna.

331
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-25, 14:32 »
Varifrån kom namnet Persson Lemon? Det kan man spekulera kring för att kanske få nya ideer. Vi får väl utgå från de äldsta kända, ovan nämnda Erik, Olof och Johan. En grundläggande fråga är, hette de bara Persson först? Om ja - då bör Persson vara ett rent patronymikon, dvs fadern hette Per. När lades i så fall namnet Lemon till första gången?
 
Om nej - då måste man vara öppen för att Persson Lemon kan vara en slags transskribering av släktnamnet Parlament (Perlament). I släkten Lemoine förekommer tidiga medlemmar redan under senare delen av 1600-talet, som bär detta namn (se N V del II sid 52 ff). Det intressanta med detta antagande blir då, att Persson inte är ett patronymikon, utan fadern kan ha haft ett helt annat förnamn!
 
En annan Samuel Perlement har jag noterat under släkten Parment (N V del II sid 166 tabell 13). Jag tycker därför, att man i resonemanget bör inkludera även denna släkt bland tänkbara provenienser för Persson Lemon. Jag återknyter därmed till mitt förra inlägg om Gunnilbo med konstaterandet att tidiga medlemmar av släkten Parment kommer till Färna bruk i Gunnilbo vid mitten av 1600-talet.
 
Den tredje möjligheten till ursprung för Persson Lemon skulle kunna vara släkten le Maigre, vars namn övergår både till Parlament och det mer välkända Lemon. I dagsläget bedömer jag dock, att den släkten kanske får anses mindre sannolik, eftersom den inte har några kända grenar till Örebro och Västmanlands län, där Erik, Olof och Johan dyker upp. Synpunkter?

332
Pousette / Pousette
« skrivet: 2016-01-25, 13:02 »
Jag tycker i och för sig att diskussionen avslutades redan med Jan Olssons inlägg den 5 oktober 2015. Jag kan förtydliga med att lägga ut hela familjetabellen nedan från min egen databas (tabellnumren annorlunda än i boken).
 
Raphael Pousett, son till Noe (tab 101), begravs 21/12 1703 i Ö-L.
  ... hammarsmed uti Löfstad Bruk födder uti Films socken och Österby bruk Ao 1648 fadern Noe Pousit och modern hust: Maria Schiöwe. 1678 tredde han uti Ächtenskap med sin efterl. maka hust Anna (Colasdotter) Pira. aflat tilhopa 6 söner och 3 döttrar, af hvilka 1 dotter nu för tiden skilld från denna werden. Ao 1696 d. 30 Juni är han kommen ifrån Österby hit till Löfstad Bruk hwarest han warit fördt ett wackert lefw(erne). Nästfol d. 1 Maj blef han siuk, der med fuller stadigt att ha plågats, men icke der af blifwit sängliggiande för än 8 dagar före Michaelis tid afsomnade d. 16 huis nestfol.
 
  Hustrun begravs 10/5 1730 i Ö-L.
  Raphaël Pouses Encka hustru Anna Pira från L. Bruk warit 1 g. gift haft 9 st barn, 8 lefwa alla wähl optuchtade och efter sitt stånd til helsa komna. Hon har lefwat (be)skedl. tils hon fylt 72 åhr och då såg sin sidsta dag.
 
Barn:   Maria   dopvittne 17/5 1696, bg 17/4 1758 i Ö-L, g m traktören Erich Upling 21/8 1714 i Ö-L
   Colas   (tab 121)
   Noe   (tab 201)
   Raphael   (tab 211)
   Anna   dp 10/11 1689, d 29/12 1743 i Skäfthammar, g m Henrik Tillman (första lysning 6/7 1712) i Ö-L
   Johan   (tab 301)
   Catlin   dp 13/4 1696, d senast 1703
   Anthonius   (tab 401)
   Daniel   (tab 451)
 
Om du, efter att ha läst personalieberättelserna ovan, kommer till någon annan slutsats än att denna Catharina (Catlin) född 1696 är död senast 1703, måste du motivera.
 
Att din Catharina inte är född 1694 i Skäfthammar är helt klart, eftersom hon saknas i församlingens födelsebok detta år. Det är inte bara på nätet felaktiga uppgifter förekommer, sådana kan finnas även i originalböckerna. Catharina själv kanske trodde, att hon var född i Skäfthammar och därmed vilseförde prästen i Morkarla. En orsak kan vara, att hon växte upp i Skäfthammar, om hennes familj flyttade dit medan hon var liten. Eller att hon hade många släktingar i Skäfthammar.
 
Du efterfrågar födelseboksdata för Pierre Jacobsson Dubois. Det finns inte, eftersom Morkarla äldsta födelsebok börjar 1708 och då är Pierre redan mer eller mindre vuxen. Samma sak gäller troligen för Catharina Pousette, om hon är född i en församling, vars födelseböcker börjar sent. (Se vidare N V del I sid 205-206 tab 33 och 34).

333
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2016-01-24, 10:36 »
Hej Maria!
 
Georg Dandanell (1726-1788)
F Noe Dandanell (c 1680-1756) g1 m Lovisa Matthisdotter Guillaume i december 1710 i Österlövsta, g2 m Martha Jacobsdotter Bovin 26/9 1736 i Ö-L (se Nordisk Vallongenealogi del I sid 169 tabell 15)
FF Clas Dandanel ( -1697)
FFF trol Nicolas ( -1683)

334
Pousette / Pousette
« skrivet: 2016-01-24, 09:30 »
Hej Per-Olov!
 
Du skriver att Catharina Pousette gift sig 10/6 1717 med Per Samuelsson Dubois. Men i vigselboken heter brudgummen bara Pier Duboå frå Morkar(la) Sochn. Jag har i stället identifierat honom som Pierre Jacobsson Dubois (se Nordisk Vallongenealogi del I sid 206 tabell 34). Familjens äldsta söner får namnen Jacob (efter FF) och Johannes (efter MF). Ingen son får namnet Samuel! Var kommer uppgiften om Samuelsson ifrån? Är det en notering från nätet utan källa?

335
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-20, 10:53 »
Sammanfattning av de tre Lemonernas ungefärliga ålder är som följer:
 
1. Erik Persson Lemon bör vara född senast på 1650-talet, eftersom han är vuxen, när han tillträder Lerbäcks krog 1679.
2. Olof Persson Lemon dör i Gunnilbo År 1726 d 24 Junii begrofs Olof Pehrsson Lemon i Hemmingbo atas 61 ½ åhr. Han är då född omkring 1665.
3. Johan Persson Lemon kan vara född omkring 1650, om han är jämngammal med första hustrun. Om hennes åldersuppgift är felaktig och om Johan har sin proveniens i Hemmingbo, kan han vara son till nedanstående Per Nilsson och född 1665.
 
Per Nilsson är bosatt vid Hemmingsbo i Gunnilbo efter sitt giftermål med Anna Hemmingzdotter 1/3 1665 i Gunnilbo. I Gunnilbo hfl AI:1 sid 152 finns under Hemmingsbo Per Nillz Enkia hust. Anna Hemmingzdotter. Hon är född omkring 1634 och tar nattvard under åren 1689-1713. Per står i mtl som smed på Hemmingstorpet och är avliden före 1689. Han bör ha varit jämngammal med hustrun och född under 1630-talet.
 
Barn:   Johan   dp 10/12 1665
   Nils   f 6/11 1669, bg 14/11 1669
   Pähr   f 17/4 1772
 
Det mesta talar därmed för, att Erik inte är bror till Olof och Johan. Jag tycker ändå, att det är meningsfullt fortsätta leta Lemonernas ursprung just i Gunnilbo (och ev Skinnskatteberg) av skäl, som jag får återkomma till. Jag behöver göra en grundligare genomgång av Gunnilbo C:1 1660-83 liksom periodens mtl, som jag ser finns på AD.

336
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-19, 10:27 »
Jag har nu i Gunnilbo AI:1 (1688-1724) granskat sid 150-153 om Hemmingbo och sid 114-116 avseende Kedjebo. Längden är inte helt lätt att tolka. Prästen har startat med hög svansföring och första tiden prydligt noterat varje person varje år med åldersuppgifter, men sedan tröttnat och bara noterat datum för nattvardsgångar på högersidan. Om någon ny individ tillkommit, verkar det som om prästen angett ankomståret längst till vänster på vänstersidan.
Johan Person Lemon förekommer på sid 151 och 114. Olof Person Lemon finns på sid 153 och 116. Erik Person Lemon saknas naturligtvis, eftersom han redan från 1679 finns på Lerbäcks krog. Jag begränsar mig till att kommentera uppgifterna på sid 116 och 153, som i delar ser ut så här (mina kommentarer inom parentes):
 
(116) Kiediebohammar
 
drängen Oloff Person ifrån Flena öfr hammar f c 1669 (finns 1692-1711 med nattvardsanteckningar)
Olof Pährson Lemon vid Häningbo (denna uppgift bör ha tillkommit, då han flyttar från Kedjebo hammar till Hemmingbo)
 
(153) Hemmingzboo
 
Oloff Person Lemon (finns 1712-1724 med nattvardsanteckningar)
 
Jag googlade igår på Lemon Gunnilbo och hittade en intressant artikel http://sallskapetslaktforskarnefagersta.dinstudio.se/files/Bruksanor-37.pdf
I den finns Olof Persons vigseluppgift. Med ledning av uppgiften om tolv barn kände jag mig manad att åter läsa Gunnilbo C:2 födda 1693-1700 och hittade då de tre resterande barnen
 
Brijta   f 28/3 1695, bg 13/5 1695
Anna   f 18/11 1696, bg 15/8 1697
Pehr   f 19/5 1698
 
Av artikeln Faddrar, giftomän etc kan hjälpa oss vidare att döma har man redan kartlagt Olof Perssons föräldrar. Jag gjorde en kontroll på Smedskivan för att se, men där fanns bara Olof Person Lemon med hustru och sju av barnen, inga föräldrar. Nog bäst att göra en konstpaus här för att se, om någon vill kommentera, artikelförfattaren själv kanske eller någon annan från Sällskapet Släktforskarne Fagersta, innan vi går vidare.

337
De Morgny / De Morgny
« skrivet: 2016-01-19, 08:41 »
Då har Thomas Axevik fel. Jag har Bjarne Bergs bok hemma och hade nära kontakt med honom, när han arbetade med boken. På sidorna 131-134 skriver Bjarne om släkten Parment, varav de två sista specifikt behandlar rådmannen i Köping Anthonius Parment. Denna släkt har inget känt samband med adelssläkten Parmentier, som förekommer tillsammans med familjen De Geer.
 
Texten Och är av samma släkt som Jeanne Parmentier vilken var gift med Louis de Geer dy. och Johanna Parmentier gift med Ludvig de Geer. Antonius Parmentier var Jeannes far. De kom från välbärgade aristokratiska förfäder bör därför strykas.

338
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-18, 11:13 »
Titt ut Lotta!
 
Nej, det är rätt, man ska aldrig ge upp, om man är en riktig släktforskare. Men ibland kan det vara bra att sova på saken. Det har vi ju gjort ganska länge nu, så det är kanske dags att ta ett omtag på huvudpersonen Erik Persson, ett rejält omvänt livtag dessutom. Vi hade för något år sedan en mycket livaktig diskussion, som sakta slocknade i brist på nytt bränsle. Jag tycker så här i efterhand, att den även kom att beröra ett antal sidogrenar, som i och för sig också var intressanta, men som tyvärr inte förde kärnfrågan framåt. Varifrån kom Erik Persson och hur kom släktnamnet Lemon in i bilden?
 
Här om dagen satt jag och letade i dödboken för Köping sfs i ett helt annat ärende, när blicken fastnade på en Olof Lemon död 20/3 1792. Kontroll i hfl visade, att han var stadsgewaldiger i staden och född 1711 i Gunnilbo. Jag hade inga svårigheter, att placera in honom som son till smeden Olof Persson Lemon vid Kedjebo hammar. Med kännedom om, att det även finns en Johan Persson Lemon vid Hämmingbo i Gunnebo i början av 1700-talet, fick jag ett uppslag till en arbetshypotes. Kanske vår Erik Persson (Lemon) också har en bakgrund från Gunnilbo? Att dessa tre rentav skulle kunna vara bröder? Det blir nu ett naturligt nästa steg att närmare granska befolkningen vid Hämmingbo och Kedjebo hammar i socknens äldsta hfl AI:1 1688-1724. För att vara så tidig är den ganska bra med årtalsuppgifter på varje individ, så att man ungefärligt kan åldersbestämma dem.
 
Intressant är även, att förnamnen Erik, Per, Johan och Maria förekommer bland barnen till såväl Olof Persson som Erik Persson. Johan Persson har jag inga kända barn till. Som inledning till fortsatt diskussion kan jag redovisa de nämnda personernas familjetabeller i min databas för den händelse någon har kompletteringar eller rättelser.
 
Tabell 301
 
Olof Persson Lemon framträder från sekelskiftet 1700 som smed vid Kedjebo hammar i Gunnilbo. Hans hustru heter Maria Ersdotter och familjen är bosatt vid Hämmingbo 1712-24.
 
Barn:   Maria   f 2/9 1700, d senast 1714
   Erich   f 21/8 1702
   barn   f 17/11 1704, d 20/11 1704
   Nills   f 8/11 1705
   Johan   f 1/5 1708
   Oloff   f 7/4 1711, d 20/3 1792 i Köpings sfs, stadsgevaldiger i Köping, g1 m Christina   Thunberg 1734, g2 m Sara Fellenius ifrån Bro 1761
   Anders   f 19/4 1714, d senast 1719
   Maria   f 19/4 1714
   Anders   f 12/9 1719, bg 3/1 1720
 
Tabell 351
 
Johan Persson Lemon och hans hustru Elin Jacobsdotter finns även de vid Hämmingbo i Gunnilbo från 1709. Ett halvår efter makans begravning 13/1 1717 gifter Johan om sig med Margareta Olofsdotter 23/6 1717 i Gunnilbo. Första hustrun uppges i dödboken vara 68 år vid sin bortgång. Johan begravs 26/10 1729 i Gunnilbo.
  Inga barn finns noterade under något av äktenskapen.
 
Tabell 381
 
Erik Persson blir krögare på Lerbäcks krog från 1679. Han lever vid Kumla vårting 1708 men är avliden före 11/5 1709. Hans hustru heter Maria Persdotter Rölling. Vid Kumla vinterting 1704 omtalas hon som avliden.
  Ärenden vid Kumla häradsrätt 3/6 1709, 3/3 och 3/11 1716 behandlar ägoförändringar i Lerbäcks krog efter Eriks bortgång.
 
Barn:   Erik   (tab 401)
   Petter   (tab 451)
   Johan   (tab 511)
   Maria   enl Kumla häradsrätt 11/5 1709
 
På återhörande!

339
De Morgny / De Morgny
« skrivet: 2016-01-18, 09:17 »
Hej Stefan!
 
Intressant uppgift, att Helena Parment skulle vara syster till rådmannen Anthonius Parmentier i Köping. Den uppgiften kräver en källreferens. Vilken?
 
När hon begravs 26 augusti 1694 i Odensvi står det i dödboken hustru Helena Parlment wijd Lundby tull blef död 29 Junij begrofz d 26 Aug ålder 75 åhr. Skrivningen Parlment tyder mer på, att hennes släktnamn är Parment eller Parlament, tycker jag. Därav frågan.

340
Teda / Teda
« skrivet: 2016-01-06, 10:47 »
Jag skulle behöva hjälp av någon med lokalkännedom om Teda med närliggande församlingar. Vart flyttar inspektor Johan Mineur med familj år 1790 (AID: v126075.b66.s57 översta raden)?

341
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-12-23, 21:08 »
Jag vet inte vad Nicolas Dubois hustru hette och jag tror inte, att någon annan gör det heller. Om jag har fel, vill jag gärna bli underrättad.

342
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-12-23, 10:33 »
Hej Mats!
 
Jag blir också förvånad, när du säger att föräldrar till invandraren Nicolas Dubois anges i Ancestry. Man känner inte till hans hemort, så vitt jag vet. I varje fall inte från uppgifter ur några svenska arkiv.  
Av annan anledning är jag inte förvånad. Det är ett understatement, när jag säger att källkritik inte tillhör Ancestry´s starkaste sidor. Att där försöka få fram vem som först lagt in uppgifterna med eventuell källangivelse kan vara omständigt eller omöjligt, precis som du säger.
 
Att forska i belgiska arkiv är också utomordentligt svårt. Du måste behärska franska språket, kunna läsa den gamla stilen (se t ex SVÄ:s kontraktsskiva med ursprungskontrakten) och veta i vilket av de belgiska arkiven du bör leta. Bättre då att skaffa sig en kontakt med någon släktforskare i Belgien, som kan hjälpa till. I och för sig börjar nu även belgiska arkiv lägga ut äldre dokument tillgängliga på Internet, så det kommer mer och mer, inte bara från Belgien. Några forskare i Sällskapet Vallonättlingar har t ex hittat uppgifter om återutvandrade svenskvalloner i baltiska och tyska arkiv på nätet.

343
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-21, 13:25 »
Tänk att det är så lätt att glömma! Att syskonbarn förr betydde kusin, det visste jag egentligen. I Släktforska steg för steg finns en sida om kusingifte och där står det i exemplet. Nu blev det genast lättare, att placera in Maria Audar? Som kusin till arvingarna är hon en generation yngre än jag tidigare trott. Arvtagarna är alltså barn till några av hennes föräldrars syskon.
 
Ulf, din inplacering av henne som dotter till Gabriel Piersson Audar känns riktig, eftersom denne Gabriel avlider i Nyköping 1746 och kanske bott hos dotterns familj mot slutet av sin levnad efter att hans egen hustru gått bort två år tidigare i Bergshammar.
 
Även Joris Braa som möjlig son till Pier Audar verkar rimlig. Man skulle dock helst önska sig (i julklapp) ett patronymikon på Joris i någon handling för att vara mer säker. Vem blir tomte?

344
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-12-20, 17:49 »
Hej Mats!
 
Det enklaste torde vara att du besöker ditt närmaste bibliotek och läser min bok Nordisk Vallongenealogi del I släkten Dubois tabell 25 sid 204. Bland barnen återfinns dottern Anna döpt 14/1 1700, som är din Anna Collasdotter De Boy. I boken redovisas hennes anor tre generationer bakåt till invandraren Nicolas Dubois i tabell 6 sid 197. Det finns bl a ett rättegångsprotokoll, som säkert kommer att intressera dig.
 
Johan Nilsson och Anna får utöver sonen Johan ett flertal barn i Törnsfall under perioden 1728 till 1747 men det vet du säkert redan. Om du har fler frågor och vill kontakta mig direkt går det bra.

345
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-20, 10:05 »
Kanske dags för en kort sammanfattning och en samtidig kontrollstation, innan vi går vidare.
 
Jag har nu granskat Helgona C:1 fram till 1770 för avlidna, till 1760 för vigda och till 1750 för födda. Utöver tidigare kan jag berätta, att Eric Sätterman avled 12/6 1750 vid 61 års ålder, alltså f c 1689. Hans hustru Maria Jorisdotter bör ha varit ungefär jämngammal, säg f c 1690. Vi kan nu antaga, att de två arvingarna i bou 1747, Niclas Jorisson Siöman (f c 1679) och Maria Jorisdotter (f c 1690) är syskon. Troligen är de barn till den båtsman Joris Braa, som du Claes-Göran funnit i Helgona mtl 1694-1705. För att det hela ska gå ihop, bör då denne Joris Braa ha varit gift med en syster till Maria Audar. Detta innebär också, att Joris Braa och hans hustru NN Audar bör vara födda före 1660, om de får barn med början redan omkring 1680.
 
Här måste jag fråga dig, om du är helt säker på att båtsmannen skrivs Braa i varje mtl 1694-1705? Jag har inte SVAR-abonnemang, så att jag kan kontrollera själv. Det kan möjligtvis inte stå Beau eller liknande? Jag frågar, eftersom förnamnen Joris och Niclas är vanliga i släkten Dubois (de Beau), som finns i samma område samtidigt?
 
En hypotes, som jag inte ännu funnit anledning pröva, är att Maria Audar egentligen har ett annat flicknamn och tidigare varit gift med någon Audar och fått dennes släktnamn med i bagaget i äktenskapet med Holmelius. Det antagandet känns dock ganska långsökt och får vila tills vidare.

346
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-19, 22:04 »
Stämmer nog bra! I Allhelgona dör 18/3 1763 båtsman Niclas Siöman 84 år gammal, dvs f c 1679.

347
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-19, 20:29 »
Redan nu: Helgona C:1 11/9 1745 dopvittne Niclas Jorisson Sjöman Båtsman (AID: v60431.b47.s79)

348
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-19, 19:41 »
Nja, Sjöändan behöver inte alls vara ett villospår. I mtl 1716-24 heter båtsmannen där Nils Siöman med hustru, därefter bara Siöman. Det kan vara vår Niclas.
 
På Hofra finns enligt mtl från 1725 tegelbruksdrängen Erich Setterman. Han förefaller vara ensamstående, i varje fall tills han överförs till Hofrastugan, utfattig redan från 1733.
 
Helgonas kyrkoarkiv födda, vigda och döda börjar först 1735. Jag har inte läst det ännu, men ska gå igenom åtminstone dödboken i morgon. Vi får väl se, om det ger något?

349
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-17, 10:01 »
Maria Audar begravs 28/5 1747 i Nyköpings Nicolai fs (AID: v60134.b279). En hel sida i dödboken med beskrivning av allt ceremoniel i samband med jordfästningen. Om inte annat bra som läsövning i tysk stil!

350
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-17, 09:03 »
Jag har granskat bouppteckningarna nu på morgonen. I den efter Anders Holmelius 1731 kan man notera ett inbördes testamente, som tillförsäkrar den efterlevande all behållning i boet. Dock skall änkan, om hon så önskar, gottgöra makens ende bröstarvinge, sonen från ett tidigare äktenskap, sämskmakargesällen Anders Holmelius, som befinner sig utomlands.
Änkan heter Maria Audar.
 
I bou efter Hans Mutzscher 1742 upptas en skuld till Gabriel Audar.
 
I bou efter Maria Neberg 1771 ärver som sagt hennes bror föravskedade soldaten Eric Neberg (förmodligen samme som gördelmakargesällen Erich Magnus Neberg i bou efter Maria Audar 1747).
 
Texten i dessa bou gav en del fakta, men inget avgörande genombrott. Jag känner på mig att eventuella bou eller andra upplysningar om kronobåtsmannen Niclas Siöman eller avskedade soldaten Erik Setterman och deras familjer skulle vara värdefulla. Har du Claes-Göran, eller någon annan, mer info?

351
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-16, 20:12 »
Intressant! Den här bou har jag inte känt till tidigare. Här finns både uppgifter, som stämmer bra, som stämmer mindre bra och som inte stämmer alls, åtminstone inte när man försöker sätta in dem i ett sammanhang. Att fem syskonbarn ärver borde betyda, att alla hennes syskon också har gått ur tiden. Arvingarna är
 
1. kronobåtsman Niclas Siöman
2. avskedade soldaten Erich Settermans hustru Maria Jorisdotter
3. sadelmakargesällen Gabriel Neberg
4. hökaren Hans Mutschers änka Maria Neberg
5. gördelmakargesällen Erich Magnus Neberg
 
Att tre förmodade syskon med namnet Neberg ärver får mig att direkt koppla till N V del I Tabell 8 sid 152-153, där en dotter Maria är gift med bruksskrivaren vid Nävekvarn Erik Månsson Neberg. Men redan här kärvar det, eftersom skrivarens hustru heter just Maria Piersdotter Auda i vigseluppgiften. I hennes döduppgift kallas hon bara Erich Nebergz Enkia, varför man skulle kunna tänka sig en felskrivning och att hon har ett annat förnamn. Men tyvärr heter hon h. Maria P. Audar som hustru till Erich M. Nebergh på Möllaregården 1719 (Tunaberg AI:1). Ny hypotes. Kan det ha blivit fel förnamn på den avlidna? Kanske det skulle ha stått Marta (dvs Margareta) Audar i stället?
 
Hur som helst, den avlidnas äldre(?) broder Gabriel tycks ha avlidit utan bröstarvingar. Kronobåtsmannen Niclas Siöman, som ärver, kan vara son till någon av Marias yngre bröder Anders eller Pierre. Anders, som är avliden senast 1719, har uppenbarligen varit sjöman, så där finns en koppling till sjön. Om Pierre vet vi ingenting.
 
Den sista arvingen Maria Jorisdotter kan vara dotter till ett ännu okänt syskon, antingen en bror Joris eller en syster gift med någon Joris (George).
 
En intressant notering på bouppteckningens andra sida upptar tre guldringar med initialer, som jag tyder på följande sätt:
 
G:A:W K.A.D.W Gabriel Audar W Karin Abrahamsdotter W (brodern Gabriels vigselring, som Maria kan ha fått ärva ett år tidigare)
A.H M.A Anders Holmelius Maria Audar (deras vigselring)
A.H M:H.D.S Anders Holmenius (och en hustru i tidigare gifte kanske?)
 
Här behövs fler uppgifter, gärna om arvingarna, för att få klarhet.

352
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-09, 15:04 »
Claes-Göran, Stefan och Maud, tack för era inlägg. Det var väldigt många lösa puzzelbitar, som föll på plats. I stort sett bara ett frågetecken kvar.
 
I Jarl Pousars artikel i GENOS skriver han i näst sista stycket, att av tullnären Johan Oudars söner var det bara Nils Johan som bildade familj. Jag undrar om inte proviantmästaren Johan också gjorde det. Han dör 1/4 1803 vid 69 års ålder på Mickos gård i Hindersby i Lappträsk. Bara några månader senare, den 17/6, avlider Fru Catharina Oudar på samma gård. Det bör väl vara hans änka, som fått namn efter sin avlidne make? Såvida det inte är en syster, som har boat in sig där på gamla dar? Någon som vet?
 
PS Jag hade förresten nöjet att äta lunch med Jarl Pousar någon gång på 1980-talet, minns jag. Han var på besök hos SVÄ med några andra styrelseledamöter från den finska vallonföreningen.

353
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-09, 08:41 »
Stefan!
 
I uppgiften om dopet av Gabriel Oudars dotter Anna Catharina kan man notera dopvittnet Frans Israel Oudar. Denne skulle med stor sannolikhet kunna vara bror till Gabriel, som då skulle vara trolig son till Frans Uddar (Tabell 25 i N V del II sid 157). Det stämmer nog rätt bra tidsmässigt också, även om vi inte ännu säkert vet när Gabriel är född.

354
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-09, 08:27 »
Jag har svårt att placera skeppstimmermannen Jacob Oudahr. Han kan eventuellt komma från den av L-O Ericsson utredda Sörmlandsgrenen.
 
Utöver det som tidigare redovisats kan jag bidraga med mer uppgifter om uppbördsbetjänten vid Brandvaktskontoret och om kanslisten vid rådhusrätten.
 
Gabriel Oudar är uppbördsskrivare vid Brandvaktskontoret i Stockholms finska fs och gift med Walborg Simonsdotter, när barnen föds i nämnda fs.
 
Barn:   Anna Catharina   f 31/5 1743, bg 19/1 1812 i Åbo finska fs, g m styrman Cajalén
   Johanna      f 3/10 1750
   Ulrica      f 21/7 1755, bg 14/11 1809 i Åbo finska fs, g m murmästare Johan Sundsten
 
Pierre Odar, är född 5/10 1724 i Härnösand. Han blir kanslist vid rådhuskansliet, senare registrator och vid sin död 3/12 1799 i Jacob fs assistent i Justitiekollegium & Förmyndarkammaren. Hans hustru heter Elisabet Maria Östwall.
 
Barn:   Peter   f 11/3 1752 i Maria fs, notarie
   Johan Gustaf   f 2/10 1759 i Klara fs, lagman

355
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-08, 15:17 »
Ja visst! Tyvärr har jag inga uppgifter om eventuella barn till honom.
 
Per Uddar, son till Jacob, döps 12/8 1693 i Film. Han är tröjvävargesäll 1715. I boken Wedevågs historia (1944) av Rönnow omnämns tröjvävaren Pierre Oudar bland de anställda vid Vedevåg 1736. Den 3/5 1744 vigs i Klara fs i Stockholm Mästaren wid Strump Fabriqven Peter Udar och hustru Maria Dam. Det är troligen andra giftet för dem bägge.

356
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-08, 08:07 »
Tack för den uppgiften. Det får mig att lura på, om Carl eventuellt skulle kunna vara identisk med sonen Carl Ludvig (Tabell 25 i N V del II sid 157). Denne är visserligen född 15/9 1719 vid Koskis bruk i Bjärnå, men han kan ju i vuxen ålder ha sökt sig tillbaka till den västra rikshalvan?

357
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-07, 19:05 »
Carl Oudar är besökare vid Landtullen i Stockholm och gift med Anna Asplund efter lysning 15/9 1754 i Klara fs. Deras barn är födda i Klara fs.
 
Barn:   Frantz Ludvic      f 3/8 1755
   Johanna      f 23/5 1757
   Jacob      f 17/9 1759
   Anna Margareta   f 31/10 1761
 
Har någon sett till Carls föräldrar? Maud kanske?

358
Henry Henrots hustru Marie är dotter till Servaix från Martea. Det bör vara orten Marteau belägen 2 km väst om Spa och 5 km syd Theux. Det finns en bra karta över området http://www.mapquest.com/belgium/marteau-283511366 med vilken man kan orientera sig. Minska skalan några snäpp och dra kartan i önskad riktning. Här återfinns flera platser, från vilka andra vallonsläkter i Sverige har sitt troliga ursprung.

359
För några månader sedan erhöll Sällskapet Vallonättlingar ett par dokument beställda från det statliga arkivet i Liège. Dessa dokument (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6 och no 219, fo 70) ger upplysningar om släkten Herous ursprung i hemlandet och påvisar de till Sverige emigrerade individernas inbördes släktskap. Dessutom framkommer, att släkten Herou har en koppling till en annan tidig vallonsläkt i Sverige, nämligen Gagot.
 
Dokumenten är transkriberade av Anthoine Meissonnier i Belgien och förtjänstfullt översatta till svenska av Lars Hansén från SVÄ. Dokumenten lyder i översättning:
 
”Intyg för Servaix Henrot
Till alla som ska läsa detta brev - Var hälsad.
Vi tillkännager att inför oss, höga rättsliga rådet i Theux, i markisatet Franchimont, i distriktet Liège och Saint Empire, har inställt sig, den ärevördige herr Servaix, son till Henry Henrot, förenad genom laglig vigsel med Marie, hans mor och dotter till avlidna Servaix från Martea.
Vilken har uppgett för oss att hans önskan är att resa till ett främmande land med sin hustru Catherine, dotter till ärevördige herr Étienne Lolhier från Juslenville, och två små barn som finns hos dem och en dräng, vid namn Jean, son till Mathy le Coulteu från sagda Theux, och som vill följa med. Och som denne med sin hustru, barn och dräng tillsammans visat att de inte vill överge sin hemort, sina föräldrar och grannar annat än för att finna ett land någon annanstans som ger bättre utkomst i yrket som i första hand järnarbetare; denne har visat att hans vilja är att resa för att finna sin morbror/farbror som heter Jean Gago i landet Sverige; och taget i beaktande att tiderna och vägarna nu är ganska skiftande och farliga har vi blivit ödmjukt tillfrågade om vi inte vill bevilja en försäkran rörande hans härkomst, hans hustru, barn och dräng, vad gäller namn, rykte, omdöme, seder och umgänge för att ge kunskap till dem som inte känner dem och tjäna dem vid behov.
Då vänlig förfrågan har inkommit, vill här alla administratörer för lag och rätt som ombetts att tillsammans intyga och försäkra för sagde utresande, hans hustru, barn och dräng, att de är födda och uppfödda av ärliga föräldrar, en god far och en god mor, till goda seder och umgängesvanor, inte här orsakat någon skam, i inget fall förtjänat klander annat än att kunna tillfälligt utvandra och överge sin födelseort; utan, som sagt är, ha för avsikt att på annat håll kunna finna bättre utkomst än i dessa trakter; och livnära sig ärligt, utan att göra orätt mot någon person.
Genom detta bönfalles alla herrar guvernörer, överstar, kaptener, ämbetsmän och alla andra anställda inom domstolar och stat, av vilken sort de vara må, ville tillåta sagde utresande med hustru, barn och dräng att resa, återresa, bo, förhandla, stanna och färdas mellan sina städer, länder, områden, län och domsagor utan att röra dem; icke heller störa deras låtanden och göranden eller resa hinder, utan tvärtom ge dem hjälp i deras ärliga affärer, eller annat som i liknande fall kan göras då det behövs.
Bekräftelser av de sanna förhållandena, har vi i detta brev fått av aktningsvärde Philippe från Martea och Renard Badon, våra ämbetsbröder och rådmän i sagda Theux och som i liknande fall brukar skriva under för vår notarie och edsvurne sekreterare.
I Vår Herre Jesu Kristi år sextonhundratio i månaden mars, den tjugofjärde dagen.” (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6).
 
Det andra:
 
”Intyg för
sönerna till Henry Henrot
Till var och en som ska läsa detta brev - Var hälsad.
Vi tillkännager denna dag, enligt datum nedan, att inför oss, höga rättsliga rådet i Theux, i markisatet Franchimont, i distriktet Liège och Saint Empire, har inställt sig, de ärevördige herrarna, Servais, Hermes och Jacque Henrot, bröder, och barn till avlidne Henry Henrot, fordom medborgare i sagda Theux, förenad genom laglig vigsel med deras mor Marie, dotter till avlidna Servais från Martea.
Dessa har inför oss, ödmjukt uttalat sin önskan och vilja att lämna hemorten och resa till främmande land med Catherine, dotter till hederlige herr Étienne Lolhier från Juslenville, gift med sagde Servais, och Marie, dotter till Renard Badon, en av våra ämbetsbröder, gift med sagde Jacque. Och som dessa på nytt visat, att de med sina hustrur, barn och dräng inte överger sitt hus, sina föräldrar eller grannar, för annat än att kunna finna ett mer lönande och förmånligt land för sitt uppehälle och yrke som järnarbetare eller liknande; och framför allt för att resa och söka efter en särskild man som heter Jean Gago, deras morbror/farbror som finns i landet Sverige. Och för att, för närvarande, tider och vägar är skiftande och farliga och för annat som misstänkes kunna vara farligt för deras säkerhet, har vi ödmjukt godkänt deras vilja att göra vårt utlåtande om deras härkomst, hustrur, barn och dräng, som genom sina namn, rykten, anseenden, goda seder och umgänge, kan ge kunskap till dem som inte känner dem och tjäna dem efter behov.
Då vänlig förfrågan har inkommit, vill vi och alla andra administratörer för lag och rätt som här ombetts, att tillsammans upprätta ett intyg för alla i detta brev nämnda: sagda tre bröder, tillika med sina hustrur, barn och dräng, att de är födda och uppfödda av ärliga föräldrar, en god far och en god mor, till goda seder och umgängesvanor, och alltid hjälpt dem att vara så respekterade som de ännu är; respektera gott folk, fört ärbart och gott leverne, inte orsakat någon skam, och i inget fall förtjänat klander, som kunna föranleda klagomål i samband med deras utresa och övergivande av födelseort, för att, som sagt är, på annat håll kunna finna bättre utkomst än i dessa trakter; och livnära sig ärligt, utan att göra orätt mot någon person. Tvärtemot har de alltid under sin levnad uppfört sig väl och inrättat sig som goda medborgare, inte heller har någon av dem gjort någon illa, låt vara av uraktlåtenhet eller annat för vad man kunnat finna om dem, och inte föranlett klander på något sätt.
Genom detta bönfalles alla herrar guvernörer, överstar, kaptener, ämbetsmän och domare tillsammans med alla anställda inom domstolar och stat, av vilken sort de än må vara, tillåta dessa utresande med deras hustrur, barn och dräng att resa, återresa, bo, förhandla, stanna och färdas mellan sina städer, länder, områden, län och domsagor utan att röra dem; icke heller störa deras låtanden och göranden eller resa hinder för deras ärliga affärer, utan tvärtom ge dem all lyckönskan och hjälp, som kan göras i övriga liknande fall innan förfrågan därom ska ske.
Bekräftelser av de sanna förhållandena, har vi i detta brev fått av aktningsvärde Renard Badon och mäster Nicollas Gielle, våra ämbetsbröder och rådmän i sagda Theux och som i liknande fall brukar skriva under för Pierre Picquerer, en av våra ämbetsbröder, i frånvaro av vår notarie.
I nådens år sextonhundrasjutton i månaden mars, den fjortonde dagen.” (AÉL, Cour de Theux, no 219, fo 70).
 
Vad gäller släktskapen med Johan Gago bör man observera, att det franska ordet onkel även torde kunna betyda fasters/mosters make. Dessutom slås man av tanken, att den i andra dokumentets slut nämnde mäster Nicolas Gielle skulle kunna vara far till invandraren Henri Giel (Nordisk Vallongenealogi del I sid 250). Henri Giel har själv en son med namnet Nicolas!

360
Gauffin / Goffeng / Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2015-12-05, 11:06 »
Ett klarläggande bara beträffande boken i inlägget ovan 30/11 2014.
 
Kompendiet Tvåhundra år med vallonsläkten Goffin (2003) är slut sedan länge och kommer inte att nytryckas.
 
Boken Nordisk Vallongenealogi, i vars första del släkten Goffin ingår, är däremot ännu inte slut utan kan inhandlas från Förbundets bokhandel eller direkt från mig http://web.comhem.se/kjelltan/ länk Släktforskarskolan

361
Gagot / Gagot
« skrivet: 2015-12-05, 10:33 »
En genomläsning av Hedvig Eleonora kyrkoarkiv visar att en gren av släkten Gagot lever vidare i huvudstaden. Jag kompletterar Tabell 6 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 244 med
 
Tabell 6
 
Henrich Gago, son till Parpaistre (tab 4), är omnämnd i Filipstad bergstingsprotokoll 16/12 1664. År 1675 är han fältväbel vid Bergsregementet (Rullor 1675:5 pag 272). Han gifter sig 27/8 1668 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm med änkan Karin Mårtensdotter. Henrich är då tjänare hos välborne Axel Winblad.
 
Barn:   Beniamin   dp 4/7 1668 i Hedvig Eleonora fs
   Cornelius   (tab 7)
 
Tabell 7
 
Cornelius Gaggo, trol son till Henrich (tab 6), är notarie i Stockholm, när hans hustru Anna Söderberg föder deras barn i Hedvig Eleonora fs.
 
Barn:   Cornelius      dp 18/10 1702
   Magnus      dp 17/4 1704
   Benedictus Martinus   dp 24/2 1706

362
Hej Anders!
 
Eftersom det kommit fram kompletterande uppgifter till Tabellerna 19 och 20 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 147 om nämnda släkt vill jag gärna redovisa dem här:
 
Tabell 19
 
Johan Done är skrapmakare i Eskilstuna under perioden 1659-93.
 
Barn:   Johan   soldat för Gryts by i Gryt 1683-95
   Henrich   d 1695 genom självmord, soldat för Österby i Näshulta 1686-95
   Anders   i Eskilstuna 1693
 
 
Tabell 20
 
Hindrich Donneij, bror till Johan (tab 19), arbetar som järnsmed i Eskilstuna 1660-1700. Av hans bou (Eskilstuna rr o mag FII:1 1705/18a) framgår efterlevande hustrus namn, Marina (Persdotter) Faggo.
  I en handling i Hedvig Eleonora livgedingarkiv (Guvernementskontoret vol F12:1) kallas han Gehengmacher, ein wahlon.
 
Barn:   Johan   d c 1710
   Henrik   i Eskilstuna 1693
   Daniel   d 1736, profoss vid livgardet
   Dorotea   f c 1674, bg 11/12 1733 i Husby-Rekarne, g m regementsskrivaren Johan Raam
   Catharina   bg 22/12 1736 i Eskilstuna, g m borgaren Lars Persson Körling i Eskilstuna
   dotter   g m Reinholt Höijer
 
Har någon fler uppgifter?

363
Monie / Monier / Monie / Monier
« skrivet: 2015-11-28, 08:06 »
Hej Maj-Len!
 
Monier och de Morgny är från början två helt skilda släkter. Att det sedan i Sverige någonstans, någon gång kan ha skett en förväxling på grund av den fonetiska likheten, är en annan sak.
 
De förnamn som ges barnen i de båda släkterna skiljer sig dessutom åt, vilket förstärker uppfattningen om åtskillnad.

364
Martin / Martin
« skrivet: 2015-11-10, 08:16 »
Anna Margareta Martin är dotter till Petrus Martin och hh Wendela Rudbeck (Tabell 27 sid 94 i N V II).
 
Kusinen Ant: Ström torde vara son till borgmästaren Eric Ström och hh Margareta Martin (Tabell 26 sidan före).
 
Tack för kompletteringen, Katarina!

365
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-11-05, 09:01 »
Hej Britt!
 
Nej, inte alls svårt.
 
Johan Duboi, son till Gotfred, döps 24/1 1727 i Riddarholms fs i Stockholm. Han blir ägare till Hamburgerbryggerierna och ryttmästare vid borgerskapets kavalleri. Han gifter sig med Sara Helena Radou. De är bosatta i Riddarholms fs. Johan avlider 3/3 1798 och Sara Helena fjorton dagar senare.
 
Fadern Gotfred med familj hittar du i Nordisk Vallongenealogi del I sid 210 i Tabell 54 och sedan kan du läsa dig ytterligare två generationer bakåt.

366
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-11-04, 17:48 »
Eftersom Stig inte skrev det, kan jag komplettera med Anna Helenas födelsenotering. Den finns i Klara fs CIb:1 sid 69 (AID: v87351.b39.s69)

367
Sporon / Sporrong / Sporon / Sporrong
« skrivet: 2015-10-27, 13:11 »
År 1735 den 18 november begravs änkan hustru Elsa från Åkerbyvretarna född i Grönö des Man varit Båtzman Frans Sporrong. 83 åhr g. (Österlövsta EI:1, AID: v127606.b207).
Änkan Elsa (Elisabeth) skulle då vara f c 1652. Jag har alltid undrat vem hennes man skulle kunna ha varit. Det fanns gott om Frans Sporrong i Uppland under senare delen av 1600-talet, men alla har kunnat placeras utom just denne båtsman, som rimligen borde vara ungefär jämngammal med hustrun. En försvårande omständighet har varit, att det saknas ett patronymikon på honom.
 
Igår kom ett mejl från ArkivDigital med anledning av 10-årsjubileet. Efter en stunds botanisering hamnade jag på Flottans arkiv, Amiralitetskollegium och hittade en rulla över båtsmanshållet på Roslags Kompani 1680. Under Lövsta socken återfinns en fördubblings båtsman Frans Fransson Spåre (AID: v748537.b160)!
 
I Nordisk Vallongenealogi del II sid 255 finns tre stycken Frans Fransson Sporrong i obruten följd, far, son och sonson. Ingen av dessa kan vara identisk med båtsmannen. Men - den äldste av dem får 1651 ett oäkta barn med Maria Andersdotter från Lövsta bruk, vilket framgår av referatet från Lövsta häradsrätt 17-18/11 1651. Jag tror nu, att detta barn skulle kunna vara den blivande båtsmannen, om han växer upp med modern och i avskildhet från bruket.
 
Nu vill jag fråga Jan Olsson, som forskar på Österlövsta befolkning. Har du några uppgifter om modern Maria Andersdotter eller om hustrun, änkan Elsa från Åkerbyvretarna? Hur länge har hon varit änka? Båtsmannen finns inte i Ö-L dödbok utan har sannolikt avlidit i tjänst (under Stora Nordiska kriget kanske, eventuellt ännu tidigare). Att han har patronymikon Fransson kan tänkas underlätta sökning, om han inte noteras med släktnamnet. Det kanske finns senare rullor än 1680 för Roslags kompani? Alla tips mottages tacksamt.

368
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-09-26, 14:52 »
Hej Jimmy!
 
Jag föreslår att du läser Tabell 19 i min bok Nordisk Vallongenealogi del I sid 170. Där finns en familjetabell för denne Johan Dandenel och hans hustru Elisabeth Ekling. Sedan kan du lätt bläddra genom tabellerna 18, 16 och 7 för att följa anorna tillbaka till hans FFF, invandraren Nicolas Dandenel.
 
Boken finns på de flesta större bibliotek, om inte, så kan ditt lokala bibliotek införskaffa den från Bibliotekstjänst i Lund.

369
Tourneur / Tourneur
« skrivet: 2015-09-23, 08:05 »
Hej Leif!
 
Det här ärendet har diskuterats tidigare på Anbytarforum. Se Smed- och vallonsläkter, släkten Grandpré/Grampré, inlägg 9/5 2013 och följande.

370
Pousette / Pousette
« skrivet: 2015-09-07, 19:31 »
Hej Per-Olov!
 
Det är riktigt, att Johan Ersson Pousette och hustrun Maria Jagare fick många barn tillsammans, elva stycken om jag fått med alla. Två av dem får heta Erik och inte mindre än fyra stycken har namnet Johan. Detta brukar betyda, att det äldre barnet med just det förnamnet har dött, innan man ger ett nytt barn samma namn. Tillämpat på den här barnaskaran bör det ha sett ut så här:
 
Johannes Ersson Pouse är född 6/4 1736 i Älvkarleby. Hans hustru blir Maria Jagare med vigsel omkr 1760. Johannes blir hammarsmed vid Öns bruk, men 1769 flyttar familjen till Harg, där Johannes arbetar vid Övre hammaren fram till sin död 31/12 1772.
 
Barn:   Johan      f 22/5 1760, d samma dag
   Per      (1761-1815)
   Eric      f 21/10 1762, trol d senast 1769
   Johan      f 21/10 1763, trol d senast 1768
   Lars      f 21/10 1763
   Catharina   f 9/4 1766
   Johan      f 17/1 1768, trol d senast 1769
   Johan      f 14/3 1769
   Eric      f 14/3 1769
   Christina Beata   f 30/11 1770 i Harg
   Brita      f 13/4 1772 i Harg
 
Tyvärr talar det starkt emot den hypotes du skissat ovan, alltså att sonen Johan född 1763 skulle ha nått vuxen ålder och tagit namnet Stenberg. Om ett sådant namnbyte skett bör det i så fall ha gjorts av sonen Johan född 1769. Har du undersökt i hfl vad som sker efter faderns död 1772? Gifter Maria Jagare om sig? Vad heter i så fall barnens styvfader? Det är den enda rimliga anledning jag kan tänka mig till att barnen skulle få ett annat släktnamn än Pousette. Sonen Per född 1761 behåller dock namnet Pouse(tte).

371
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-08-17, 13:31 »
En genomläsning av ministerialböckerna C:1 och C:2 för Svea Livgardes livbataljons församling har resulterat i några kompletteringar för Johannes Dandenel (tabell 28 sid 173 i N V del I).
 
Johannes gifter sig 12/4 1713 i Svea Livgardes livbataljons fs med Maria Ulfberg. Hennes namn stavas på olika sätt i församlingens ministerialböcker.
 
Barn:
   Noach      dp 19/2 1714 (fadern kallas Nils Dandanel och modern Maria Hultberg), bg 17/8 1717
   Hindrich   dp 14/8 1715 (modern kallas Maria Berg), bg 24/10 1716
   Jacob      dp 25/7 1717 (modern kallas Maria Henricsdr), bg 2/1 1718
   Anna Catharina   dp 27/10 1718 (modern kallas Maria Ulfzberg)

372
Hübinette / Hübinette
« skrivet: 2015-07-13, 08:26 »
Hej Karin!  Intressant tillfällighetsfynd! För vem skulle komma på tanken att leta honom där? Jag skummade Amiralitetsförsamlingens kyrkoböcker mycket snabbt (de är inte direkt lättlästa) för perioden fram till 1720. Jag hittade honom vid ett tillfälle, men han kanske förekommer fler gånger, om man lusläser. Han är dopvittne 1/5 1719 och namnet stavas då Annon Hoijtbijneth (AID: v96132.b11.s17). För den som har SVAR-abonnemang är det säkert enklare att leta honom i stadens mtl år för år.

373
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-07-10, 08:14 »
Ett mejl från Lars Hasselblad har föranlett mig att granska även tabellerna 30 och 32 avseende släkten Dandenel (N V del I sid 173-174).
 
Är kanske de båda Johan Dandenel (tab 30 och 32) samme individ? Ur hammartingsprotokollen har jag om Johan (tab 32) följande noteringar (Bergskollegii arkiv Advokatfiskalkontoret Södermanland Östergötland 1690-99 EIIj:2):
 
3/7 1691 ting med Wånga bergslag: Masmestaren Jean Donel och hyttedrengen Pehr Hansson ähr förlichte ...
Finspånga bruk 1692: Jean Dandenelle masmästare
Finspånga bruk 1693: Jean Dandenelle masmästare
13/6 1693 Bergsting med Wånga bergslag i Sättra i Risinge sochn: ... anhölt at eftersom masmestaren Johan Dinenel några åhr arbetat wid Finspånga ...
Finspånga bruk 1694: Jean Dandenell masmestare
Finspånga bruk 1695 avkortningen: Jean Dandenell masmästare ähr dödh
Denne Johan Dandenel saknas i Risinge dödbok 1694-95, dvs han är inte bosatt inom församlingen.
 
Johan Dandenel (tab 30) förekommer vid upprepade tillfällen i domboken för Jönåkers härad under perioden 1665-95, några gånger står det explicit, att han har sin hemvist vid Fadan. Jag tror nu, att han är samme som Johan Dandenel (tab 32). Ingenting hindrar egentligen att han kan vara masmästare i bägge bergslagerna och ha arbetat även vid Finspång mot slutet av sin levnad. Han borde dock ha haft en son Johan, men denne kan ha avlidit vid unga år. Johans barnakull avslutas med ett antal döttrar, så det kanske inte blev något tillfälle för ännu en son med namnet Johan?

374
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-06-28, 14:49 »
Rättelse!
 
Jag avser givetvis den allra förste masmästaren Hindrich Dandenel (Tabell 29 sid 173 i N V del I), tredje raden i förra inläggets näst sista stycke.

375
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-06-28, 14:41 »
Så bra, Karin! Då fick vi även hustru(r) till Noe och en dotter.
 
Kanske du eller någon annan kan bistå mig med ett problem, som oförhappandes dök upp, när jag läste domboken för Jönåkers häradsrätt 6/2 1699:
 
Brukzskrifwaren Lars Nohrsteen uppwijste kyrkioherden i Tuhna Ehrewyrdige H:r Johan Brannii Attest Dat Tuhna d 11 Octob: dher uthi han betygar att ållderstigne hustru Maria Hero som för detta bodt i Fadan, för sin ållderdombz Swagheet siukdomb och Syhns bräckligheet skull intet förmått gå upp uthi kyrkian, uthan låtit sig af sina Siähle sörjare besöka och trösta af Gudz ord, hwar med han wille bewijsa des laga förfall, att hon effter Stembning till d 31 Maij 1698 intet kunnat inkomma, förden skull begierar till föllie af processen saaken emot Brukzpatron Wälborne H:r Isaac DeBesche att fullföllia, emädan han emoot berörde Enkia wijd förledne SommarTing een contumarie domb uthwärkat, Och fördenskull uppå Masmästaren Hindrich Dandanells wägnar tilltaahlade H:r DeBesch för det att han Dandanells blinda och ålldriga Moder icke i Laga tijdh afsagdt ifrån Fada Åker. 2:do Att huusen icke der sammastädes hööra Wälborne H:r DeBesche till, uthan Räfzhytte byggningen som för denna ähr gifwen och att dhe öfriga, ähro af des egne eenskijllte medell opbygde. 3:o Att H:r DeBesch der på ingen macht äger att syhna och sig des wällfångne ägendomb tillwälla, som och 4:to eij ähr berettigad och oppbygde Cammar och Bodar, Alt så påstår det wälborne H:r De Besch må lagl. Blifwa pålagd betahla honom och des moder för säde bruuk och byggnad efter Mätismanna ordom, sampt ad integrum restituera honom och des syster, deras Creatur eller dem med Contante Penningar att betahla, hwilka hoos deras Moder warit och H:r DeBesch sig tillpantat, ..
 
Problemet består i att masmästaren Hindrich Dandenels (Tabell 31 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 174) mor heter Elisabet Carlsdotter, inte Maria Herou, som sägs i domboksutdraget. Innehållet i domboken bör vara korrekt, men det är också uppgiften om Elisabet Carlsdotter. Som jag ser det, bör det alltså finnas en äldre masmästare Henrich Dandenel i området och det är hans mycket ålderstigna mor, som heter Maria Herou. Konsekvensen skulle då bli, att denna Maria är hustru till den allra förste masmästaren Hindrich Herou (Tabell 29). Jag har kikat i mina gamla anteckningar ur mtl för bruken i Södermanland. I mtl 1654 under Tuna socken finns Mr Henrich masmästare med två söner och en dotter. Sönerna skulle kunna vara Johan och den t v väldigt anonyme Hindrich. Frågan är bara, om och i så fall var finns denne Hindrich, innan han uppenbarar sig 1699? När och var dör Maria Herou?
 
Kanske finns det andra tänkbara lösningar på problematiken?

376
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-06-24, 12:35 »
Karin har hittat kompletterande uppgifter även om en annan gren i släkten Dandenel. Det gäller Michel Dandenel (Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 8 sid 166). Var Michel tillbringar de sista åren av sitt liv framgår av ett ärende från Hagunda tingsrätt 1/6 1676:
 
  Mons. Noach Dandell kom för rätten och på sin moders sampt heela sterbhusetz wegnar klagade, huruledes hans sahl. Fader Arrendatorn oppå Hässle gårdh Mons:r Michael Dandell hafwer uthi sin Lijfztijdh A:o 1674 den 23 Junij lefwererat på sin Arrende summa till Befallningzman sahl. Petter Eek 130: d:r k:mt uthi 12-örestycken som han af sin sahl. Faders holdne räkning med hans egen handh skrifwen .
  Sedan talade Jean Bröms till Noach Dandell om 9 d:r och 17 öre kopp:mt som hans sahl. Fader Michael Dandell skall i Stockholm bekommit och dem intet opfördt i sin Räkning och således dem undan dölt, men Noach swarade sigh dher om intet wara citerat, och derför intet dhe tillhörande Documenter intet widh handen hafwa, eij heller nu kunna der till swara för än till annat Ting; Ty, och fördenskull opskiötz denne action till nästa Ting, då dhe der om få disputera.
 
Hässle gård ligger i Fittja socken och har tydligen arrenderats av Michel några år före hans bortgång.
 
Även om sonen Noe har Karin funnit mer. I dagsläget ser dennes tabell ut så här i min databas:
 
Noach Dandnell, son till Michel (tab 8), förekommer som svarande för sterbhuset efter fadern vid tinget i Hagunda 1/6 1676. Året efter den 18/6 1677 svär han sin borgared inför Uppsala rådhusrätt och magistrat och blir borgare i staden (domboken AIa:9). Noach förekommer även på tinget i Oland 22-25/9 1691 och vid Uppsala rådhusrätt 16/1 1693. Vid det senare tillfället kallas han Rådman Noach Dandnell.

377
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-05-30, 09:56 »
I Nordisk Vallongenealogi del I sid 212 har jag i tabell 63 redovisat en David Dubois med hustru och några barn. Jag tänkte mig, att denne kunde vara en av de vallonättlingar, som inte kunnat beredas arbete vid bruken utan måst söka sig till huvudstaden för att ägna sig åt något hantverksyrke eller bli soldat. Så kunde situationen se ut för många brukspojkar vid 1700-talets början.
 
Karin Uhrvik har meddelat mig en del kompletterande uppgifter, som fått mig att tänka om. Det förefaller nu i stället vara så, att David Dubois tillhör en helt annan släkt Dubois med rötter från Frankrike och textilindustrin där. Davids far torde ha inkommit till Sverige omkring ett halvsekel efter valloninvandringen, som i huvudsak avstannade efter Wellam de Besches död 1629.
 
Berörda medlemmar av denna gren Dubois ser ut så här i min egen databas:
 
Tabell 1
 
David Deboes får burskap i Stockholm 19/11 1685 enligt Handelskollegiets protokoll. Han sägs vara född i Frankrike och tjänat i Amsterdam för en silkesvävare. Han är gift med en dotter till Frans de Moij.
  Som florvävaren David du Bois med 4 barn förekommer han 8/11 1695 i Stockholms rådhusrätt och magistrats Kriminalprotokoll (AIIa:29).
 
Barn:   David   (tab 2)
   Frans   (tab 3)
 
Tabell 2
 
David Dubois, trol son till David (tab 1), finns 1713 i Livkompaniet av Svea Artilleriregemente (hfl AIa:1). Han uppges vara siuk. Några år senare är han vaktmästare och med sin hustru Magdalena Starck bosatt i Maria fs.
 
Barn:   Anna Christina   dp 3/6 1718
   David      dp 28/3 1721
   Magnus      dp 21/1 1724
 
Tabell 3
 
Frans David(son) Dubois, trol son till David (tab 1), är förare vid ett infanteriregemente i Stockholm. Hans hustru heter Helena Nilsdotter. Vid sonen Davids dop är David Dubois (tab 2) dopvittne.
 
Barn:   David   dp 26/1 1707 i Katarina fs

378
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-05-10, 10:25 »
Karin Uhrvik har mailat mig och hittat Noe Dandanels son Per (Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 26 sid 173) både i Snörmakarämbetets arkiv på Nordiska museet och i GMR. Jag har följt upp hans vidare öden i det militära och kan redovisa följande:
 
  Per Dandanell, son till Noe (tab 26), döps 10/9 1693 i Film och kallas i vuxen ålder Petter. Han blir först inskriven hos snörmakarmästare Mårten Jäger 19/1 1712 i Stockholm men antages som dragon med N:o 19 vid kapten Gotzells kompani av Upplands ståndsdragonregemente 11/6 1713 (GMR Männingsregementen, Ståndsdragoner, Värvade regementen 1715-16). I rullan 1718 har han överflyttats till N:o 4 och i rullan 1719 får vi veta under N:o 22 i 6:e kompaniet att man hijt transporterat Petter Dandanell ifrån fourier skytt och dödt d 19 December 1718.
  Annotation Öfwer Mondering
Monderingen är i behåld undantagandes hatt Byxor skiorta halsduuk hanskar ull och linstrumpor storstöflar sporrar ro(t)borsta skrapa wiht frik forage streck hästecke täckgiord grim(m)a spade och yxa som warit aldeles försletna och under karlens siukdomb bortkombne på återmarchen från norje gewahret brukas af num 49 ny forage pack är tillstedes.
 
Eftersom jag inte är mycket till hästkarl själv vore det tacknämligt om någon med fackkunskaper skulle kunna tyda de artiklar, som avser hästens utrustning, dvs wiht frik streck forage täckgiord och forage pack. Forage betyder väl hästfoder och giord samma som sadelhjord? Kanske har jag också tytt texten fel? (AID: v481692a.b3640).

379
Douhan / Douhan
« skrivet: 2015-04-13, 20:50 »
Från dagens inlägg under rubriken Personne kommer här en komplettering till tabellerna 13 och 14 för släkten Douhan i Nordisk Vallongenealogi del I sid 184:
 
Tabell 13
 
Michill de Han, trol son till Jacob (tab 12), är smältardräng i Hillebola 1657, därefter smältare i Åkerby 1660-69 och i Ullfors 1672.
Han är gift två gånger. Första hustrun dör 1662. Han gifter sedan om sig i mitten på 1660-talet. Andra hustruns namn är Jehenna Boevi och hon avlider någon gång mellan 1702-07 i Öregrund. Hon har gift om sig med rådmannen i Öregrund Erich Olofsson Bonde efter makens död.
Möjligen kan första hustruns namn anas i följande notis ur Öregrunds dombok 28/12 1707:
Inprotocollerades till försäkring och praferens den handskrift, huar medh Skiepparen Michael Duhan tillstodh och bekiändhe sig till sin Morbroder Bookhållaren wählbetrodde Peder Andersson Hillström .
 
Sonen Michael bör dock vara född i faderns andra äktenskap.
 
Barn i 1. giftet:   barn   f 1661
   barn   dp 4/5 1662, trol d 1662
 
Barn i 2. giftet:   barn   dp 13/1 1667
   barn   dp 22/11 1668
 
Tabell 14
 
Michel Douhan, son till Michill (tab 13), är skeppare i Öregrund 1697-1702. Det senare året gifter han sig i Ö-L. Hans moder är införd i mtl 1698 och är då säkert änka. I Öregrunds rr dombok 16/3 1707 omnämns Michel Douhans avlidne styvfader Erich Olsson Bonde. Senare på året den 28/8 berättar samma dombok att
Uthj Skepparens Michael Duhans fasta och lösa Ägendomb inprotocollerade Probsten och kyrkoheerden utj Löfstadh högh ärewyrdig Magister Anders Båll till säkerheet så stor Andeel, som sig bedragas kan emoth dhe 240 daler kopM:t dem Duhans Moder Sal: hust: Jenna Boevij efter sin revers dhen 28 Aprilis år 1702 till låns taget .
 
Hustruns namn avslöjas i domboken för Öregrunds rr 7/8 1709 då
Hustru Catharina Boevij gaf tillkiänna, det hon förledne söndag hadhe een Linnegarns halzduk lånt ått Michael Duhans hustru  Anna Waller att bruka i kyrkan .

380
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-13, 20:40 »
Det finns fler slutsatser att dra efter en genomgång av Öregrunds domböcker från början av 1700-talet. Framförallt gäller det tabellerna 13 och 14 för släkten Douhan (N V del I sid 184). Jag lägger ut dem under släkten Douhan även om de i viss mån kopplar till ovanstående mål 2/4 1702. Det framgår ju av texten, att Michel Douhan är systerson till Kattlin Bönnesdotter Bevi.

381
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-13, 14:12 »
Det börjar klarna, även om det tagit tid. Du har rätt, Stefan, hustrun heter Kattlin Bevi, änka efter Michael Bertheau. Hon blev änka senast 1699, eftersom Öregrunds dombok 5/4 1699 pag 428v nämner sal: Barthou.
 
Vidare framgår följande av ett ärende från Öregrunds rådhusrätt 2/4 1702:
  Skepparen Michael Duhan sampt Joris Personne som till Datum hafwa tillsammans een kreijare eegt och bruukat kommo för Rätten, begiärandes Duhan, att alldenstundh han för kreijarens mångårige Bruuk haf:r förledne höst een Ny Skuuta utj Stockholm utan Tamp och Tyg kiöpt, det honom alltderföre måtte tillåtas af kreijaren fåå sin halfparten utj Tygen aff tackla. Personne suaradhe att alldenstundh hans hustru sin farkåst halfft åth Duhan icke utj någon annan Intention oplåtet, än att dhe Bägge utj dhen samma så länge skulle Interessera, som fahrkåsten kundhe bruukas, det alltderföre Duhan eij måtte tillstädjas någon halffpart aff Tygen ifrån fahrkåsten få bårttaga, utan dhem widh farkåsten låta så längie blifwa, som fahrkåsten kan nyttias, Och ty nu dessinnan efter Duhans åstundan eij ödeläggias; fördenskull om Duhan intet här efter utj halfparten medh Personne interessera will, han Personne /: huars hustru medh godo den eena halffparten åth Duhan oplåtet :/ måtte den samma Duhans halffpart nu tillbakars lösa, påståendes der hoos Personne att Duhan som Personnes hustru halffskeppare waret måtte alla de sina håldne skutte Rächningar besuärija, iembwähl Duhan widh sitt eeget Been biuda, det som han tillkårta uppå 2:ne Påster aff Sallt och Spanmåhl till 62 ½ daler skulle kommet. Duhan exiperade att om hon desse 62 ½ daler skulle allena umgiälla, Personnes hustru honom då tillbakars gifwa, hwadh som hon på Öfwermåhl tillförendhe bekommit, Personne inwändhe sin hustru eij något Öf:Måhl fått. Parterne utj denne Punchten, Bristen angåendhe, blefwo föreente att halffparten hwartehra ehrsättja. Duhan påstodh än att ifrån Creijaren fåå sin halffdeehl utj Tygen taga, efter som han för dhem ingen lösen wille hafwa. Män Personne påstodh det Duhan, äntel:n skulle anten än wijdare utj fahrkåsten participera eller för sin halffpart Betahlning taga, på det farkåsten som än i månge åhr kan bruukas, eij igenom Duhans tillbudh skulle utj leegerwall och Ödzmåhl komma. Resolutio alldenstundh Personnes hustru utj sitt Enkie ståndh, hafwer halfwa faahrkåsten med dess tillbehör icke utj någon annan Intention åth Duhan sin Systerson oplåtet, än att Tygen, så länge faarkåsten kundhe brukas, skulle der weedh under begges theres Disposition orördhe eller odeelte förblif:a, Ty på det Tygen icke desto mindre måge wärderadhe warda för än något Definitifft sluut der öfwer skeer, bleff nu affsagt, att bådhe Båttnen samp(t) Tygen skohla ij Mårgon efter middagen aff godhe Män wärderas, och sedan om nestkommandhe Lördag Sluut skee, om Duhan skall sin paart få affdeela, eller huem nermare bör wara den andra att uthlösa.
 
Hustruns förnamn återfinns i rådhusrättens protokoll från 6/7 1703, då hon nämns som h. Cathalin, Joris Personnes.  
Paret kan möjligen ha haft ytterligare något gemensamt barn, men eftersom Cathlin gift sig första gången redan 1683, bör hon vid sekelskiftet ha varit närmare 40 år gammal. För Joris del förefaller äktenskapet med Cathlin vara hans första och enda. Han tycks ha konserverat en skepparänka och på detta sätt etablerat sig inom sjöfartsnäringen.
 
Även bilden av barnen bör revideras enligt följande:
son   i mtl 1709, kan vara styvsonen Johan Bertheau
dotter   i mtl 1709, kan vara styvdottern Maria Bertheau
Frans   f c 1706, fosterbarn hos skepparen Hindrich Persson (Hållsten) från 1711
 
Uppgifter om antal söner och döttrar i mantalslängdens kolumner kan vara vilseledande, eftersom man där sannolikt inte gjorde någon åtskillnad mellan styvbarn och barn till båda föräldrarna. Fyllda 15 år bör de dock ha varit för att vara mantalspliktiga.

382
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 21:18 »
Nja, nu tror jag att du har blandat ihop korten, Stefan. Maria Bevi trol g m skrivaren Per Andersson i Forsmark är dotter till Philip Bevi (tab 21). Den Maria Bevi som jag tror (OBS tror) kan vara hustru till Joris Personne är dotter till Benoit Bevi (tab 18).
 
Styvbarnet Maria Bertheau lever vid förrättningen på rådhuset 7/1 1713 eftersom hon är tillstädes. Hennes bror Johan är inte omnämnd som salig, dvs han är också vid liv. De kan alltså inte inräknas bland de barn i Joris Personnes familj, som dött i pesten 1710-11. Hans biologiska barn, sonen Frans, är ende överlevande från kärnfamiljen.
 
Du har dock en poäng, som jag inte beaktat. Michael Bertheaus änka Kattlin Bönnesdotter Bevi skulle eventuellt ha kunnat gift om sig med Joris Personne och sedan själv strukit med i farsoten 1710-11. Jag har hitills antagit, att även hon avlidit tidigare och att barnen då blivit omhändertagna av moderns syster Maria i hennes äktenskap med Joris Personne. Här behövs en noggrann genomgång av domböcker både för Öregrund och Frösåker (som innehåller en hel del om borgarna i Öregrund också) och detta för en ganska lång tidsperiod (1680-1710). Ingenting man gör i brådrasket. Men nödvändigt för att kontrollera hur länge Michael Bertheau och hans hustru lever.
 
Skepparna i Öregrund har osedvanligt många ekonomiska tvister uppe vid rätten. Det handlar om oskiftade arvslotter, oreglerade reverser, tvistiga andelar i fartyg och fartygslaster mm mm. De många dödsfallen runt sekelskiftet 1700 och under pesten 1710 triggar de efterlevandes önskemål om klarhet, varigenom gamla ekonomiska krav ofta utan skriftlig dokumentation framförs vid tinget. Mycket givande läsning för släktforskaren!

383
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 11:34 »
Stefan!
 
Vi gjorde våra inlägg samtidigt, annars hade jag besvarat dina frågor i mitt förra.
 
Uppgiften om barnen döda senast 1712 kommer av min egen tidigare slutsats från mtl. Du kan ändra det till pestvintern 1710-11. Frans är den ende överlevande vid målet på våren den 8/3 1711.
 
Fråga två har jag svarat på ovan.
 
Kallriga ligger i Börstil norr om Öregrund. Johan Personne var bosatt där (N V del II sid 179).

384
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 11:23 »
Det finns fler slutsatser att dra av ovanstående ärenden. De nämnda styvbarnen Maria och Johan Berto är barn till framlidne skepparen Michael Bartou i Öregrund (N V del I sid 43) och hans hustru Kattlin Bönnesdotter Bevi.
 
Den i Stockholm boende S:r Johan Claesson, som ska ombesörja utbetalningen av 72 daler kmt, tillhör säkert släkten Farke (N V del I sid 226 tabell 9). Hans bror Jacob är gift med Maria Carlsdotter Bevi. Även här går en släktförbindelse tillbaka till Benoit Baivi (tabell 18 sid 49 i del I).  
 
Det framgår nu hur banden mellan släkterna Bevi, Personne, Farke och Berteau har knutits samman. Släkterna har etablerat sig i Öregrund och Stockholm men med tidig proveniens från Forsmarks bruk. Säkert går det att hitta fler kopplingar till andra vallonsläkter i området, om man letar.

385
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 09:58 »
Även om Joris Personnes bror Carl i efterföljande tabell på sid 180 finns ett intressant mål från Öregrunds rådsturätt 7/1 1713. Det ger helt ny information om hans tillvaro samt i förlängningen även noteringar om flera barn. Ärendet lyder som följer:
 
  S.d. förekom handelsmannen ifrån Arnön i Helsingelandh, Carl Frantsson Personne, kiärandes till sin Broders Sahl: Joris Personnes arfwingar, angående någon skuldh, som han af Sterbhuset, har att fordra, efter uppwist memorial uti Contante penningar d 7 Jan: 1704 till b:te sin Broder försträkt .
 Stiufdottren J: Maria Berto sielf tillstädes på sina och sin frånwarande Broder Johan Bertos wägnar, förklarade sigh aldrig wettat eller hört af någon sådan sin Stiuffaders giäld, undantagande dhen ½ tunna Sallt, som med hennes wetskap kommit huset till godo. Hwar uppå Farbrodern Mäster Johan Personne igenom sin fullmächtige Bruksskrifwaren Wälb:de Johan Hellman såsom förmyndare för yngsta sonen Frantz Personne påminte att samme Carl Personnes fodring wore så mycket mehr af sanfärdigheet, som han wijd Inventering och arfskiftes upprättande A:o 1714(?) hade samma fodran andragit, och honom Carl Personne till wijdare bewijs förbehållit, hwilket och befanns uti b:te Instrument infört wara.
Rätten tillsporde Carl Personne hwar medh han sin fodran i detta måhl kunde bestyrka. Sw:de, att han af sin egen kiötzliga Broder, såsom en i staden wählbehållen man, ingen skriftel: revers anammat, utan bona fide efterlåtit honom hela sin andehl efter dheras Sahl: moder uppå kiärlig begiäran samma Dato, som han i dhess memorial upptecknat, hwilket memorial han erböd sigh uppå Rättens alfwarsamma förrhållande, att med liflig Eedh bedja, dhet han det samma lånat då in puncto uti sin Sahl: Faders egen efterlemnade Journal och handbook inskrifwit, hwar sort för sig af dhe penningar som Brodern Sahl: Joris då af honom emottagit uti sin swägerskas b:te Johan Personnes och förb:de S:r Jean Hellmans .
Rätten tillspordes wijdare om Sahl: Joris aldrig sedermehr någon halföre der på betalt? Sw:de, att äfwen med Eedh bedyra, dhett han så mycket mindre honom brodern kräfft, som han uppå dhess egen giorde erhindring kort för hans dödh beswarat medh dhe orden, kiäre Bror, jag tackar Gudh att jag intet nu är der om förlägen. Men sedan Pesten började sig mägta, så har han sedermehra och till Datum måst sig hijt begifwa; doch wijd förspörjande af sin Broders oförmodl: dödh, sin äldre Broder Mäst: Jan Personne tillskrifwit, att sin rätt inwigilera, som och af b:te Inventarij Protocoll skiönjas kan.
J: Maria Berto uppå förb:te skiähl, och Farbrodrens ytterligare uthlåtande, att han wijd förlust af Gudz nådh och wänskap, af sina Sahl: Brors omyndiga barn, aldrig skulle någon penning skyldigt begiära, jämpte H:r Hellmans contestation att dhes fodran wore richtig, begaf sig omsijder till wederkänslo af samma skuldh, som blef igenom Rättens bearbetande för accorderat till 72 daler kmt så att merb:te Carl Personne af godtyckje och Christeligit behiärtande emot sina Brorsbarn, läht sig benöja uti ett för allt med samma 72 daler kmt, hwar uppå uti Rättens närwahro han Carl Personne blef meddelat en assignation uppå S:r Jean Classon i Stockholm att undfå sin betahlning hwar med Carl Personne blef åthnöjdes, och Parterne medh handsträckning uti god sämja åthskildes.
 
Carl Frantsson Personne är med sin familj bosatt på Arnön 1713-21 och 1723 vid Nordanå, bägge platser i Rogsta.  
 
Barn:   Barbara   dp 5/7 1713 i Rogsta, d 12/12 1791 vid Ortala bruk i Väddö, g m räckardrängen Lorens Bonnevier 1/10 1739 i Ununge
   Sara   dp 21/6 1719
   Johannes   dp 26/6 1721
   Carl   dp 1/9 1723
   Margreta   bg 1/8 1723

386
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 09:37 »
Karin Uhrvik har uppmärksammat mig på ett ärende från Öregrunds rådhusrätt 8/3 1711. Eftersom tidiga kyrkböcker saknas för Öregrunds stad, men domboksmaterialet är desto fylligare, ger detta mål en god komplettering till uppgifterna om skepparen Joris Personne i Öregrund (N V del II sid 180). Bl a avslöjas hustruns namn. Även namn på några barn tillkommer.
 
  I lijka måtto framkom Byggmästaren i Kallrega Mäster Johan Personne, med tiänstl. Förfrågan, huru han skall utan answar i framtijden sig ställa uti sin Broders Skiepparen härstädes sal. Joris Personnes sterbhuus eftersom dess Swåger Rådman Philip Boevi, af egen myndigheet, och utan Communication, hwarken med Magistraten eller honom, har tagit sig frij Disposition icke allenast öfwer qwarlåtenskapen, i det han heml:n låtit inventera efter behag, uthan och äfwen den ende der i huset ifrån siukdomen salverade lilla son, om 5 åhrs ålder, och med honom tillijka 2 st. koor, heem till sitt huus bortföra låtit, der han lijkwähl som farbrodern förmenar sig efter lagh wara närmare, än H:r Rådman Boewi som Morbrodren är, att taga Barnet om händer, och om dess Christel: education draga behörig försorgh, Ety i anledning af sin Sahl: Broders yttersta Testamente och wilja, barnet ock will ombetro till Skiepparen Hindrich Persson, som lofwat utan någon afkortning på dess arf att föda och kläda sampt Christel:n och uti gudsfruchtan Barnet uppfostra och tuchta såsom sitt egit. Magistraten som uti sådane utdödde huus, ännu icke fördrijstat sigh för . skuldh att infinna, hwarken att inventera eller dela något, de efterlåtne arfwingar emellan, befant sig härutinnan af H:r Rådman Boewi märkel:n prejudicerat och ringachtat, i det ställe de honom såsom en Stadhens förman och Magistratens ledamot, hade åthminstone wäntat der utaf någon part och Communication, innan någon sådan egenwillig Inventering skiedt, hwilket giör H:r Rådman Boevi så mycket mehr suspect, som förspörjes der jämpte, att en hoop gångkläder skall wara till främmande bortskiänkte föruthan hwad efter dett in för Rätten nu uppwijste olaga Inventarij Instrumentet, kan gifwas stort twifwels måhl om; Och ty Magistraten eij annars kan nu bijfalla be:te Mäster Johan Perssonnes begiäran, att alla de som uti dess Sahl: Broders Joris Perssonnes huus hafwa wistatz både förr och efter hans dödh, måge så wähl som den der ett  slijkt olaga Inventarium upprättatz komma att der öfwer afläggia deras lijf: Eedh; Hwarjämpte Magistraten eij heller undfalla kunnat, mehrb:te Johan Personnes begiäran om lilla sonens Frans Jorissons Conserwation, uthan fast heldre samtyckja welat, att barnet emot sin farbroders till Magistraten uthgifne skriftel: reverss; skall uti en så good mans handh blifwa lefwererat, som han kan giöra sigh försäkrat hoos, om en Christel: education och upptuchtelse, som han det sielff i framtijden, der gudh Barnet till manna förhiälpandes warder, tryggel:n och medh gådt samwette förswara tänker. Dock må Jmedlertijd så wähl fahr- som morbrodern, hwad Egendomen och arfwet angår, som på barnet belöpa kan, å bägge sijdor jämpt tillsee, att af den omyndiges andehl ingenting förskingras, utan på alt sätt tillbiudas att niuta förkofring, hälst fosterfadren icke begiärer hwarken för kost eller education någon wijdare wedergiällning att allena niuta till Barnets beklädnadh, dett ringa som den lilla efter föräldrarne qwarlemnade wäderqwarnen importera kan; till hwilken ända Magistraten samtykte, att på nästa allmans Rådstufwa skulle samma qwarn till den mästbiudande för arrende bortauctioneras; hwar med och morbrodren Rådman Boevi förklarade sig omsider wara wähl tillfredz, att gossen skulle komma till Hindrich Persson och qwarnen bortt arrenderas: Och arrendet, som doch eij lärer stijga om åhret öfwer 2. a 3. tunnor sädh, till dess understödh emplojeras, sampt att de bägge draga lijka omsorg och inseende huru Barnet Christel:n blifwer upptuchtat, handterat och fostrat, sampt att dess tillkommande arf rättel:n disponerat och till barnetz uppfostring förwarat blifwer; Om hwilket Magistraten sedan Inventering och dehlning skiedt är, icke heller underlåta skall, att uppå wederbörande förmyndare, en stadig refst och uppsicht hålla.
 
Joris hustru tillhör alltså släkten Boevi (Beve). Troligen heter hon Maria och är dotter till smältaren vid Forsmarks bruk Benoit Baivi.
 
Barn:   son   i mtl 1709, d senast 1712
   dotter   i mtl 1709, d senast 1712
   Cathalin   i Öregrund rr dombok 6/7 1703, d senast 1712
   Frans   f c 1706, styvson hos skepparen Hindrich Persson (Hållsten) från 1711

387
Michot / Michot
« skrivet: 2015-03-28, 20:26 »
Hej Stefan!
 
Google och Bing verkar inte vara så bra på att översätta 1600-talsfranska till modern svenska. En betydligt bättre översättning kommer på SVÄ:s nästa version av kontraktsskivan, klar till Släktforskardagarna i Nyköping.

388
Michot / Michot
« skrivet: 2015-03-24, 09:41 »
Ove!
 
Jag förstår att du är förvirrad. I den här frågeställningen bör man inte hämta information från olika släktforskningssajter utan bara jobba med originalkällor. Jag ska försöka ange några fakta.
 
1. I Leufstaarkivet kartong 44/146 (RA) finns följande kvitto daterat 11/1 1621
 
Rachelle Vivienne demeurante à Givonne
femme de Basthien Micheot son mary estant
de present en Suede a recognue avoir eu
et receu d´Arnould de Bierunoir
marchant demeurant à Sedan la somme
de cent livre que ledict Micheot
son mary luy a envoyé et faict tenir et
de laquelle somme elle p(re)s(en)t tenir se tient
contente et en quitte ledict Bierunoir
et tous aultres sy commes prometant
obligeant biens etc. faict et
passé à Sedan pardevant nous nottair(es)
audict Sedan soubsignez l´onziesme
(jour) de Janvier mil six cent vingt un
marques        sa .
 
Rachelle Vivienne
 
Något säkert patronymikon på Bastian Michot har vi inte. Men som framgår av N V del II sid 115 befinner sig masmästaren Bastian Michot vid Julita bruk åren 1635-37.
I de la Gardieska Arkivet på Lunds Universitetsbibliotek finns under samlingen Topographica, svenska avdelningen, Julita volym 1 ett kvitto av Bastian Jacobsson daterat 9/1 1637 på Julita gård. I kvittots text omnämns han som Bastian masmästare. Jag har tidigare identifierat honom som varande Bastian Michot, men är inte längre helt säker på det. Det finns nämligen ytterligare två Bastian på Julita bruk vid denna tid, Bastian Lucet (Lochette) och Bastian Derhay. Se även dessa släkter i N V.
Eftersom min anteckning gjordes för över 40 år sedan skulle det vara tacknämligt, om någon släktforskare i närheten av Lund kunde göra ett besök på biblioteket och läsa kvittot i sin helhet för kontroll.
 
De la Gardieska Arkivet är för övrigt ett oerhört rikt arkiv, som borde intressera många släktforskare runt om i Sverige, inte bara vallonforskare. Se gärna Arkivets register http://ub.lu.se/sites/ub.prodwebb.lu.se/files/forteckning_over_topographica_sver ige.pdf
 
Jag har också skrivit i mina senaste böcker att Det kan vara motiverat att jämföra med släkten Derheu och pröva hypotesen om ett dubbelnamn Michot Derheu. Detta är alltså en hypotes och ingenting annat. Så här bör man vara försiktig i sina slutsatser, det har åtminstone jag lärt mig!
 
Frid & Fröjd

389
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2015-03-21, 18:36 »
Hej Kerstin!
 
Tack för upplysningen. Många bäckar små ...

390
Douhan / Douhan
« skrivet: 2015-03-12, 11:59 »
Uppgifterna om smältardrängen Jacob Duhan (tabell 24 i N V del 1 sid 187) är till en del osäkra. Det finns ovanligt många Jacob Douhan på bruken i norra Uppland decennierna runt sekelskiftet 1700. Det är lätt att blanda ihop dem. För den nämnde smältardrängen har jag resonemangsmässigt bl a gissat namnet på hans hustru. Jag har nu hittat ett domstolsärende från Hedesunda (som inkluderar Österfärnebo) tingsrätt 28/11 1698, vilket bekräftar hypotesen om hustruns namn.
 
  Såsom klockaren uthi Nohra Wäl:t Petrus Ferndalin och dess Syster hustro Helena urhi Istad och Fernebo Sochn (hwilka hade till detta Ting låtit instämma sig till swars hammarsmeden wid Gysinge Bruuk Jacob du Haan om något arf i redbara medel, som dhe för någre och 20 åhr sedan i god tro uthlåtit till deras Sahl. Broder Lars Olsson som warit denna du Haans swärfader, hwilken han sedermera ärft hafwer, i synnerhet dess gård wid Sahlstad) .
 
Q E D

391
Pira / Pira
« skrivet: 2015-03-01, 08:27 »
Tack för den instruktionen, Leif. Det hade man annars inte klarat utan en högre kurs i finska. Att klicka på svenska flaggan hjälpte föga. Det språket verkade bara finnas på förstasidan. I nästa vecka ska jag gå igenom brukslängderna i mtl, som ser intressanta ut!

392
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-27, 19:51 »
Jag ser vid närmare granskning, att jag har Jonas Månsson Westgötes hustru Maria Pira i min databas, så henne lämnar vi.
 
En fundering bara kring mtl. Det är relativt ovanligt, att hustruns namn anges där. Vanligen är det bara familjeföreståndaren som namnges. Övriga skattskyldiga i hushållet meddelas bara antalsmässigt i kolumnform, ev hustru (yngre än 65) och antal söner, döttrar, drängar, pigor och övriga inhyses i mantalspliktig ålder (16-64). Ibland anges också ett eller flera förnamn i högerkolumnen. Men det kan lika väl vara namn på pigor eller drängar. Jag vill därför fråga dig, om det verkligen explicit står, att det är hustruns namn? Det varierar ju enligt vad du uppger, kan det för vissa år i stället avse någon dotter eller rentav en tjänstepiga, månne? Tyvärr kan jag inte själv kontrollera, för dessa mtl finns väl inte tillgängliga via nätet?

393
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-26, 20:00 »
OK Att hustrun försvinner ur mtl behöver inte betyda, att hon dött. Om hon är född 1696, så är hon 64 år 1760 och behöver inte längre betala mantalspeng. Då tas hon heller inte upp i mtl. Hon kan leva många år till. Men hon är inte hustru till Jonas Vestgöte. Man frågar sig ändå, varifrån hans Maria Pira kommer?

394
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-26, 08:53 »
Här kan man i brist på klarhet också se två alternativ:
1. Mantalsskrivaren har missuppfattat hustruns namn och kallat henne Lena de två första åren i Pojo.
2. Wellam Fors har verkligen varit gift tre gånger, först med Maria Pira, sedan med en (He)lena och sist med en ny Maria NN.
Personligen tror jag mest på det första alternativet.
 
Det är intressant, att gå in på de finska historieböckerna http://hiski.genealogia.fi/hiski?se och välja Pojo, alla (typer av böcker) och söka på släktnamnen Pira respektive Fors. Man hittar då bl a en Maria Pira död 22/11 1795 vid Billnäs bruk 85 år gammal. Hennes närmaste anhörig är g. hammarsmeden Jonas Vestgöte. Kan det vara Maria Pira, som gift om sig efter Wellam Fors död, månne? Hon skulle då vara f c 1710, men åldersuppgiften är som alltid i dödböckerna osäker.
 
Å andra sidan är inte heller en av våra Mariakandidaters födelseuppgift helt säker heller. Den Maria, som jag tänkt mig född i Väddö omkring 1700, kan vara född senare. Även namnförändring för Catharina f 1708 kan åter bli ett alternativ?
 
Det känns som om oklarheten tilltar. Finns det någon forskare som intresserat sig för befolkningen på bruken Antskog, Billnäs och Fiskars i Pojo under 1700-talet, så vore det till stor hjälp.

395
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-25, 20:16 »
Ja,absolut! Av dina två senaste inlägg drar jag slutsatsen, att Wellam Fors hustru heter Maria även i Finland och att vi därmed kan avskriva hypotesen om förväxling med Catharina född 1708. Det kokar då ihop till två kandidater:
1. Den Maria, som förstagångsgifter sig med Wellam Fors 1730.
2. Den Maria, som först är gift 1722-27 med Jonas Lang och sedan omgift med Anders Borgström.
 
Knäckfrågan är att koppla ihop dem med rätt far, för här finns två kandidater, bröderna:
1. Mästersmältaren Johan Classon Pira, som (sannolikt) får en dotter Maria f c 1700 troligen i Väddö
2. Mästerräckaren Pierre Classon Pira, som får en dotter Maria döpt 26/12 1696 i Österlövsta
 
Det finns gott om Pira under 1720-talet vid de uppländska bruken Harg, Skebo, Vattholma m fl. Många har samma förnamn och de flyttar dessutom flitigt mellan bruken, så det är inte helt lätt att veta vem som är vem alla gånger. Helst borde man göra en systematisk uppställning enligt bevarade mtl för detta decennium och för varje bruk anteckna namn, yrke och familjeuppgifter på alla medlemmar av släkten Pira, som noteras. Med ett sådant schema som underlag, tror jag att man kan se när och hur de flyttar. Jag har själv haft stor nytta av sådana diagram i min egen forskning om 1600-talets valloner.

396
Frumerie / Frumerie
« skrivet: 2015-02-24, 10:52 »
Frumerie i all ära, men jag fastnade för åldermannen Henrik Sarvesson på hammartinget 19/2 1656 i Nora. Kan det vara samme som Hindrich Torner (Nordisk Vallongenealogi del II sid 291 Tabell 10)? Patronymikon Sarvesson (av Servaes) gör det mer än troligt, tycker jag.

397
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-24, 10:12 »
Så bra! Då stryker vi namnet Margareta. Det finns nu två alternativ kvar:
1. Hennes namn i vigseluppgiften skrevs fel av prästen. Det borde ha stått Catharina i st f Marij.
2. Namnet i vigseluppgiften är korrekt och skall vara Maria.
Vilket som är rätt kan bevisas genom att hitta namnet på Wellam Fors hustru i någon annan handling än vigselboken, kanske i någon kyrkobok i Finland (Pojo?), där familjen vistas efter att ha lämnat den västra rikshalvan av Sverige.
 
Jag kan komplettera mitt tidigare inlägg med en uppgift från Tolfta kyrkoräkenskaper: 1696 begrovs Johan Piras 2ne barn. Jag har identifierat dessa med Maria döpt 20/7 1690 och den dotter som döps 17/2 1695. Övriga före 1696 födda barn lever vidare.
Tyvärr har AD inte filmat kyrkoräkenskaper i någon större utsträckning, så här måste man nog leta fram volymen hos SVAR (om man har).

398
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-23, 11:58 »
Hej Alf!
 
Denne Zacharias är säkert släkt med vår Margareta/Maria/Catharina, men hans gren ger inget svar på namnfrågan. Vi får avvakta Örjans (eller Ulfs) svar, som förhoppningsvis kommer snart.
Zacharias farfar hittar du i N V del II sid 190 Tabell 5. Fadern heter också Zacharias.

399
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-19, 20:03 »
Eftersom Christoffer Wellamsson har släktnamnet Fors, när han avlider, så är jag nu övertygad om kopplingen till Wellam Fors. Tack!
 
Din teori om dottern Maria döpt 20/7 1690 kan jag däremot inte köpa. Du anger själv den springande punkten, hon kallas piga vid vigseln med Wellam Fors. Det betyder, att det är hennes första gifte. Däremot avlider en Maria Pira 2/5 1782 i Ununge vid 82 års ålder. Hon är änka efter sadelmakaren Anders Borgström och alltså f c 1700. Jag har tänkt mig att Maria född 1692 är den dotter som avlider 1696 i Tolfta och att familjen får en ny Maria född 1700. Denna Maria kan mycket väl ha gift sig med Jonas Lang 1722 och sedan gift om sig med Anders Borgström. Datum för vigseln med honom har jag inte någon uppgift om. Kanske någon annan vet? Det måste dock ha skett före 10/11 1734, eftersom dessa makar då får en son Anders i Ununge.
 
Se i övrigt Nordisk Vallongenealogi del II sid 192 Tabell 9.

400
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-19, 08:28 »
Så bra, att du ifrågasätter även namnet Margareta på hustrun till Wellam Fors. Jag har inte heller själv sett detta namn i någon originalkälla, eftersom jag inte letat aktivt efter familjen vid Antskogs bruk i Finland. När sonen Johan föds 1732 i Ununge är det bara fadern, som får barn. Hustrun nämns inte i födelseboken.
 
Jag tycker, att vi vidarebefordrar frågeställningen till Föreningen för Smedforskning, eftersom uppgifterna kommer från Smedskivan. Jag skickar ett mail direkt till Örjan Hedenberg och ber honom svara här. Samtidigt vore det bra att få klarhet i, varför man identifierar Christopher Wellams son Wellam född 14/3 1700 i Forsmark med den Wellam Fors, som gifter sig i Ununge 1/1 1730. Finns det bevis eller är det bara en gissning?

401
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-18, 18:24 »
Hej Leif!
 
Det skulle förvåna mig om skivorna har ytterligare uppgifter i detta fall. Här föreligger en tydlig oklarhet om det korrekta förnamnet på Wellam Fors hustru. I vigselboken heter hon Marij, dvs Maria, men sedan kallas hon oftast Margareta. Jag tycker, att du är inne på rätt spår, när du misstänker att yngsta dottern (kallad Catharina) i födelseboken kan vara identisk med henne. Varför? Jo, den 1703 födda dottern Margret har avlidit 1710 och familjen vet, att fler barn blir det nog inte. Första barnet föddes redan 1686, så modern är nog gott och väl över 40 år. Men man vill gärna ha en dotter med namnet Margareta och låter då yngsta dottern, som bara är 1 1/2 år gammal, få överta namnet efter sin avlidna syster.
 
Att Margaretas (Marias) far sannolikt heter Johan har du redan hittat indicier för genom den i vallonfamiljer mycket vanliga bundna namngivningen. Äldsta sonen ges namn efter sin farfar (eller morfar). Johan känns mest sannolik av de kandidater, som kan tänkas, främst med avseende på kopplingen till bruken i Skebo och Harg samt några av sönernas senare vistelse vid Antskog.
 
Jag har två frågor till dig. I vilken handling finns uppgiften om hennes födelseår 1708? Födelseuppgiften för Wellam Fors, 29/4 1700 i Forsmark, kan jag inte hitta i församlingens födelsebok detta år. Var kommer den precisa uppgiften från?

402
Baudou / Baudou
« skrivet: 2015-02-11, 21:18 »
Hej Jakob!
 
Det är nog inte helt korrekt, att släkten Baudous (Baudet) namn i Sverige ibland kom att stavas Bonde. Jag tror, att det i så fall oftare är en felläsning av Boude, eftersom det är lätt att tolka ett u som n i tysk stil. Om du berättar vilket år och i vilken församling Johan Roslander dog, så kan jag läsa och se hur texten ser ut.
 
Släkten Baudou fanns i de första generationerna vid Österby, Gimo och Vattholma bruk, men inte vid Forsmarks bruk. Visserligen kan någon kvinnlig släktmedlem ha blivit gift dit, men jag bedömer det som mindre troligt. Det fanns dessutom rent svenska släkter Bonde, inte bara den adliga, men om dessa har jag begränsad kunskap.

403
Jag har läst hela bouppteckningen (AID: v151944.b258.s707) efter Anton Martin och kan inte hitta någon notering om en son Magnus. Om han är avliden före fadern finns ingen anledning att nämna honom. På sidan två i bou under rubriken Fast Ägendomb talas det om
Siöboden wid Erich Wargs gård, Siöboden på Hollmen, d:o en wid Siötullen samt andehlen uti Siöboden wid Islandz Bergen, och Härberget wid Norrtull, hwaraf 1/12 dehl är des egen fädernes andehl, och den andra 1/12 dehlen är inlöst af Brodern H:r Roland Martin, skattades för 933.10.16
 
Jag tycker vi stryker sonen Magnus tills någon kan dokumentera hans existens i annan källa.

404
Love / Love
« skrivet: 2015-02-10, 16:15 »
Hej Stefan!
 
Angående ditt inlägg här, innebär det att du anser ovan nämnde Mats Lovisson tillhöra Love-släkten? I så fall, på vilka grunder?

405
Hej Per!
 
Jag har granskat de uppgifter du meddelar om Anton Martin och hans familj och har några frågor. Det gäller ett par av barnen.
 
Först Lorents född 1700 och död 17/6 1700. Döduppgiften stämmer, men jag undrar om den inte i stället ska avse sonen Jacob, som är född 17/2 1699. Jacob skulle ha dött 1701, men någon dödnotering på honom finns inte i Gävle Heliga Trefaldighet. Dessutom har familjen redan en äldre son Lorents, som fortfarande lever och det förekom nästan aldrig, att man gav två barn samma förnamn, om bägge var i livet.
 
En annan oklarhet gäller dottern Elisabeth född 8/9 1702 och död året efter. Finns hon? I födelseboken för Gävle H T hittar jag henne inte. Den sist upptagna Elisabeth född 11/9 1701 och död 11/5 1702 tror jag däremot på, även om prästen kallar henne för Catharina i dödboken.
 
Sonen Anton Martin i din tabell 5 uppges vara född 26/8 1700. Det stämmer, att det föds ett barn Anton detta datum i Gävle H T. Fadern uppges vara M:r Anton och modern hustru Anna. Vår Anton Martin hade en hustru som hette Elisabet i förnamn. Han var borgare och handlande i Gävle och torde inte ha kallats M:r (Mäster). Det var hantverkare, som uppnådde mästarvärdighet, inte handelsmän. Sonen Anton Martin gifter sig med Catharina Brehmer 16/6 1715 i Harmånger, vilket gör det högst osannolikt, att han skulle vara född år 1700. Jag tror mer på ett födelseår 1688, som jag sett någonstans i litteraturen.
 
Ännu en oklarhet från äldre källor gäller samme Antons egen son Anton döpt 3/6 1718 i Gävle H T. I födelseboken är han inskriven som Martin, men i faderns bouppteckning 2-3/8 1722 från Gävle rådhusrätt och magistrat kallas sonen Antonii Antonsson och är 4 år gammal!
Avslutningsvis en fråga. Den andre sonen Magnus (din tabell 5), som anges f c 1720 och avliden före 1722, varifrån har du dessa uppgifter?
 
Mitt intryck efter genomgång av kyrkböckerna i Gävle Heliga Trefaldighet är, att dessa har mycket osäkra och i flera fall rent felaktiga noteringar för tiden runt sekelskiftet 1700. Var prästen en slarver eller kanske bara begynnande dement? En varning är nog på sin plats, så kolla extra noga om du forskar i Gävle H T!

406
Mar(k)felt Petter / Matthieu / Mathieu / Mattieu / Mattheu
« skrivet: 2015-02-08, 15:02 »
Johan Johansson Bark är en medlem av släkten Mathieu och har inga, i varje fall inte av mig, kända kopplingar till Herou. Du hittar honom i N V del II sid 105. Bark/Barck förefaller vara ett soldatnamn taget efter (Norr)bärke, där man tidigast hittar namnet.
 
Bra att du tagit upp detta Stefan! Som framgår av ditt inledande inlägg under den här rubriken ligger det tyvärr fortfarande gammal och felaktig information om denne hammarsmed Niclas Hinderssons anor kvar ute på nätet, trots att det nu gått 13 år sedan Torsten Berglund först påpekade felet. Privata hemsidor skulle säkert kunna rättas, om man tar direktkontakt. Jag har tidigare gjort det i några andra fall, där jag sett felaktigheter. Men så länge inte nätföretagen Ancestry, MyHeritage m fl agerar på samma sätt mot sina kunder, lär det nog vara svårt att helt eliminera tidigare uppgifter. Dessvärre känner jag mig medskyldig, eftersom jag i Vallonsläkter under 1600-talet drog den felaktiga slutsatsen om Hiro. Men jag har i alla fall försökt rätta till det på Anbytarforum och i N V.

407
Samtidigt blev det allt vanligare under 1800-talet att kvinnor levde i ett slags samboförhållanden, kanske skaffade flera barn med samme man, innan man gifte sig. Detta hade med kvinnans myndighet att göra. Som gift blev kvinnan omyndig under sin make, ogift rådde hon sin ekonomi själv. Det här förhållandet var naturligtvis vanligare i de stora städerna, i Stockholm föddes nästan vartannat barn u ä i mitten av 1800-talet. Kanske hade samma tendens börjat göra sig gällande även ute i landet.
 
Jag tycker att det finns 50/50 chans, att du hittat rätt far till Olava, men som Ulf säger, leta efter en faderskapsutredning i domboken för perioden tre månader före barnets födelse till ett år efteråt.

408
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2015-01-27, 09:35 »
Hej Claes-Göran!
 
Tack för hjälpen. Inte heller jag kan förstå vilka verb skrivaren avser, även om man kan ana vad de ska betyda. discerneras = avgöras eller beslutas, bebreffiet = överlåtit på eller påfört. Man skulle kunna tänka sig, att det är en influens av gammaltyska ord, eftersom tyska säkert talades i Jönköping på den tiden av invandrade hantverkare på faktoriet. Men i moderna lexikon får man ingen vägledning.
 
Den saknade raden: ... skriffteligit bewijs at han är salig M: Hans Flemmingz rette arfuinge Oc dock skal sedan ...

409
Hej Madeleine!
 
Ja, visst är en Hero (Herou, Henrot) en vallonsläkt. Om den familj du nämner står att läsa på sid 26 i N V del II. Boken finns säkert på ditt lokala bibliotek. Om inte, kan de säkert införskaffa den från Bibliotekstjänst i Lund. Annars från http://web.comhem.se/kjelltan/

410
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2015-01-24, 18:58 »
Pierre Hansson igen. Några ytterligare kommentarer avseende hans patronymikon. Just Hansson är speciellt knepigt. Det beror på att förnamnen Hans och Johan bägge är en variant av grundnamnet Johannes. Om det är ett rent fadersnamn i det här fallet, så kan fadern heta antingen Johannes (Jehan), Hans eller Johan och det ursprungliga släktnamnet vara vilket som helst!
 
Ett annat alternativ är att Hansson är en variant av Hanseau, som i sin tur är en försvenskad skrivning av Anjou. För Pierre Hanssons del tror jag dock inte på denna härledning. Den tidigaste generationen av släkten Anjou var kolare och körare och förnamnet Pierre förekommer inte under 1600-talet i denna släkt.
 
Jag vill samtidigt anmäla ett fynd från rådhusrätten i Jönköping 6/3 1624 (EVIIBAA:3056 bild 950): Samma dag kom för retta Gilius Phillipson barnfödd uti en stad benempd Namyr i Brabant, oc sade sig wara salig M. Hans Flemmingz fordom Bygge mestare arfwinge oc morbroder son oc gaf före at wilia sin slächt linia således Utwisa
Philip Hanson     Katrin Hansdotter och sine barn
Gilius Philipson  Hans Fleming Katrins ... (oläsligt)
Oc bleff af retten honom tilsacht at han skal til framdeles sig förskaffa fulkomeligit skriffteligit bevijs dock skal sedan ... huru wijt han med retto kan til arffuet effter M Hans Fleming inlåtas, all then stund han haffuer i sin welmacht skencht oc be... sin hustru Karin Pedersdotter alt sit gods både löst oc fast
 
(Den som vill och kan får gärna hjälpa till att tolka punktade ord). Gilius Philipsons far Philip Hanson är alltså bror till Katrin Hansdotter, som är mor till Hans Fleming. Att fadern Philip Hanson har vallonsk proveniens framgår av texten. Sannolikheten för att denne har något samband med inledningsvis nämnde Pierre Hansson torde vara försumbar.

411
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2015-01-23, 14:26 »
Ibland får man anledning att revidera sin egen forskning, när ny information kommer fram. Den gamla hypotesen får förpassas till det cylinderformade arkivet och en ny upprättas. Så har jag helt nyligen måst göra för en gren av släkten Pierrou. Det gäller sambandet mellan de två äldsta generationerna, tabellerna 1 och 2 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 185. I boken anger jag ett troligt far-son förhållande baserat på patronymikon Hansson för den yngre av dem, ett ganska löst antagande. Jag vill nu rätta mig själv och anser att det möjligen kan finnas ett samband (sannolikhet mindre än 5%). Sannolikheten att det inte finns något samband alls blir då större än 95%. Vad baseras nu detta på? Jo, jag har läst ett rättegångsprotokoll från Risinge häradsrätt 31/3 1689 (AI:3 pag 1512), som handlar om arvet efter Jehans (tab 1) hustru Ramborg. Där anges arvingarna vara Johanna, Maria, Elisabeth och Anders, men inte Pierre (tab 2) i Horndal. Denne lever fortfarande (trol död 1692 i Österfärnebo) och borde vara med bland arvingarna. Slutsats? Han är inte son till Jehan Piron ohh Ramborg Joensdotter! Det finns dock en liten sannolikhet (de 5%:en), att Jehan Piron varit gift en gång tidigare och att Pierre fötts i detta gifte, men jag tror inte på det.
 
  Nils Larsson i Boberg kärade till Johan i Moo, Maria och Lisbetta att de have ärft både löst och fast, efter hustru Ramborg i Örstorp och intet betalt gälden, påståendes de måtte bevisa huru den betalt hava. Här till svarade på hustru Elisabet vägnar Sven Larsson, samt Clas Johansson på dess faders Johan i Moos vägnar, sig hava betalt gälden, vartill Nils svarade dess gårdedel haver för gälden häftat. Reus sade sig så mycket gäld betalt som dem till kommer.
Resolutio:
  Rätten finner denna sakens vidare upplysning nödigt att en fullkomlig lista på alla den gäld, som efter hustru Ramborg fanns, skall uppsättas, och sedan var och en visa huru mycket gäld på av var och en betalt, vilket allt de skola sins emmellan likvidera till nästa ting och samma likvidation uppvisa då Rätten sig där över utlåta skall.  
 
Rättegångsprotokolet från Risinge är inte självförklarande, eftersom parterna företräds av ombud, som är nära släktingar. För att förstå sambanden mellan de omnämnda individerna är det kanske bäst att jag lämnar en del nyckelinformation om arvingarna, dvs Jehan Pirons barn. Dessa är
 
Johanna   f c 1624, g m Johan Noe i Moo
Maria f c 1625, d 17/8 1690 i Vånga, g m Swen Pärsson i Örstorp
Elisabeth f c 1629, g m Lars Håkansson
Anders bg 2/2 1665 i Vånga, g m Ramborg Olofsdotter 1/11 1663 i Vånga (omgift med Nils Larsson i Boberg 20/11 1665 i Vånga)
 
Maria Johansdotters måg Niels Jonsson i Hejtorp svarar på hennes vägnar. Elisabeth Johansdotters son Swän Larsson svarar på moderns vägnar. Hejtorp ligger i Risinge på ca 2 mils avstånd från Örstorp i Vånga.
 
Jag vill samtidigt passa på att kommentera en bristande överensstämmelse mellan min bok och både Vallon- och Smedskivan vad gäller hustruns namn i tabell 2, alltså Pierre Hanssons hustru. I boken kallar jag hustrun Anna Nilsdotter, men på både vallon- och smedskivan heter hon Anna Persdotter. Varför? Jo, för skivornas del beror det nog på, att döduppgiften från Österfärnebo 27/1 1717 skriver henne som Anna Persdotter. Jag har ansett detta vara en felskrivning och i stället trott mera på uppgiften i Österfärnebo familjeregister AI:1 sid 104 (AID: v137300.b63.s105). Där heter hon Anna Nilsdotter. Man kan se, att prästen först skrivit henne som hustru till Pierre (Pierrou) i Horndal och Opsjö, men sedan (felaktigt) skrivit Gabriel Pierrou över.  Gabriels hustru heter Karin Johannesdotter, så prästen har helt säkert ändrat fel. I By husförhörslängder heter hustrun hela tiden bara Anna utan patronymikon.
 
Trevlig forskarhelg!

412
Martinell / Martinell
« skrivet: 2014-12-17, 08:26 »
Tack Katarina, det är alltid roligt med kompletteringar. Nu fick vi en intressant notering om Frans Martinells första gifte. Johanna var tydligen redan gravid, eftersom dottern Brita föds samma år den 25 oktober.
 
Tack även Constantinus! Du visar påtagligt hur mycket information, som kan hämtas från Stockholms bouppteckningar. Jag kan bara bidraga med en förklaring till namnet Wising. Johannas fullständiga namn är Johanna Wincentsdotter Tillman. Wincentsdotter = Wising. Du hittar henne i Nordisk Vallongenealogi del II sid 276 som dottern Johanna i Tabell 16, som omfattar familjen Wincent Tillman och hans hustru Barbro Andersdotter Martinel.

413
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-30, 09:36 »
Hej Martin!
 
Tack för utdraget ur Uppsala universitets matrikel. Rektorn i Klara skola Petrus Lemoine är väl den sist nämnde. Han bör då vara tillträdd i tjänsten på 1690-talet efter avslutade studier och troligen ha gift sig under samma tid. Man kan gissa på ett födelseår omkring 1675.
 
Av övriga nämnda tror jag mig kunna placera in de allra flesta. Men västmanlänningen Isacus Lemon 1716 är jag osäker på. Kanske hänvisningen II:103 (band II sid/nr 103) kan ge fler upplysningar?

414
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-26, 14:14 »
Katarina Sohlborg har i sitt inlägg 22/9 2013 lämnat den avgörande puzzelbiten till rektor Petrus Lemoines härstamning. Genom anknytningen till Torsåker kan man förmoda, att hans farfar är förvaltaren på Horndals bruk Petter Lemon (Tabell 8 sid 54 i Nordisk Vallongenealogi del II). Denne förvaltare har bl a en son Isaac, som blir länsman i Torsåker. Även för en länsman fanns säkert krav på skolning. Han skulle nog både kunna läsa, skriva och räkna. Möjligen kan han ha gått i skola i Gävle, men lika troligt vid Uppsala universitet.
 
Det känns allt mer motiverat att läsa Uppsala universitetsmatrikel. Jag känner på mig, att flera av förvaltarens söner kan ha studerat där.

415
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-26, 08:20 »
Hej Linda!
 
Tack för att du fortsätter läsa kyrkoräkenskaperna från Klara hos SVAR. Så småningom hittar du säkert noteringen om rektor Lemons bortgång. Jag (och många med mig) beklagar, att AD förbisett de äldsta räkenskapsböckernas värde för forskningen och ännu inte kompletteringsfotograferat dessa.
 
För att bli rektor vid en skola måste man ha en högre utbildning. Petrus Lemoine har säkert studerat på Uppsala universitet. Det finns ett bra personregister till Uppsala universitets matrikel 1595-1817 av S. Otto Brenner och Gösta Thimon. Kanske någon kan hjälpa till att leta i det registret?
 
På KB finns förresten i samlingen Verser över enskilda en tryckt begravningsvers tillägnad Petrus Lemoine, studiosus, avliden 29/1 1745. Han skulle kunna vara ett barnbarn till rektorn?

416
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 12:41 »
Fortsatt forskning i Sth bouppteckningsregister ger vid handen en bou efter Brita Jönsdotter 27/6 1723 (AID: v480748.b2430.s3399), vari nämns bland arvingarna hustru Anna Catharina Bergia, afledne Rectorens wid S. Clara Schola Wyrdige H. Petter Lemoins Enkia. Petter Lemoine är avliden senast detta datum och alltså inte samme som borgaren i Askersund. Allt talar för att han varit rektor i Klara till sin bortgång. Någon bou efter honom finns dock inte, i varje fall inte i Stockholm. Det hade annars varit mumma.
 
Om man letar vidare i registret på Bergius hittar man en bou 2/1 1711 (AID: v222367.b3950.s398) efter en hustru Catharina Matsdotter Bergia. Hon har en bror Olof Matsson, dock avliden men med en 14-årig dotter, samt en bror Anders, som är kyrkoherde i Askersund(sic!). Dessa tre Bergius ingår dock inte i Anna Catharina Bergius syskonkrets, som utgörs av Margareta, Christina och Daniel.
 
Intressant ändå med kopplingen till Askersund. Kanske dags att plocka fram tillämpligt herdaminne och se vad som står om kyrkoherden Anders Mattson Bergius i Askersund. Eventuell förekomst av arkivalier från skolan i Klara församling bör också undersökas.

417
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 10:55 »
Det visar sig, att Registret till Sth bou finns på AD (AID: v480743.b1590.s305), så jag kan själv besvara min första fråga.
 
Barbro Mårtensdotter dör i pesten 17/10 1710 i Stockholm. Hennes bou finns på AID: v222367.b3160.s318. Där bekräftas sonen Petrus från hennes första äktenskap. Han kallas i ingressen Rector Schola uti Sancte Clara Ehrewyrdige H:r Pettrus Petri Lemoine! Han är närvarande vid bou 24/4 1711. Han torde därmed knappast vara identisk med borgaren i Askersund.

418
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 09:16 »
Lotta!
 
Kan du sammanfatta vad du vet om borgaren Petter Lemon/Lehmon/Lehman i Askersund? Skulle han kunna vara identisk med magistern Lemon? Det var en tanke, som slog mig nu.

419
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 08:06 »
Mantalspliktig var man i huvudsak mellan 15 och 64 års ålder. Det kunde variera något år upp eller ner under olika perioder. Undantagna från mantalsplikt var indelta soldater (men inte deras hustrur) och utfattiga. Erik Persson tillhörde inte någon av dessa kategorier. När han faller bort ur mtl är han sannolikt omkring 64 år gammal.
 
Leta magistern? Jag kan bara berätta hur jag skulle gå tillväga. Bouppteckningen innehåller namn på ett antal personer. Jag skulle söka dessa i de omfattande personregister (uppdelade på 50-årsintervaller), som finns till Stockholms bou och läsa de handlingar, där dessa personer förekommer. Kanske finns det en bou även efter Barbro Mårtensdotter? Har man tur hittar man ytterligare puzzelbitar. Petrus Lemon bör ha funnits i huvudstaden omkring sekelskiftet 1700, förutsatt att även övriga individer kan knytas dit.
Inte någon lätt forskning att söka i Stockholm, men du har ju hjälp av övriga intressenter i detta ärende, hoppas vi.

420
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2014
« skrivet: 2014-11-23, 20:23 »
I Stockholm finns en bouppteckning 1709:112 (AID:364.b1370.s112) efter besökaren vid Stora Sjötullen Jöran Hansson. Arvingarna utgöres av änkan Barbro Mårtensdotter och deras gemensamma dotter Catharina samt mannens dotter Ingrid i tidigare äktenskap. Av texten på nästa sida framgår, att även änkan varit gift tidigare och har en son. Denne kallas Her Mag:r Petrus Lemon. Han har lånat 60 daler kopparmynt av hustru Brita Hansdotter år 1698, vilket lån modern betalt för honom. I registret till Stockholms bou kallas sonen Petrus Petri Lomoine, om jag tidigare skrivit av rätt. Han skulle då heta Petrus Petersson Lemoine och vara magister. Han är helt okänd för mig liksom fadern Peter Lemoine gift med Barbro Mårtensdotter.
 
Han bör under alla omständigheter efterlysas i hela riket, eftersom han kan vara en tänkbar far till vår Erik Persson Lemon. Tidsmässigt borde det kunna gå ihop. Catharina Jöransdotter ovan är enligt bou vuxen och gift med skepparen Gustaf Cornelisson. Barbro Mårtensdotters första gifte med Peter Lemoine skulle kunna ligga så långt tillbaka som 1650-talet. Om jag minns rätt är Erik Persson noterad som krögare på Lerbäcks krog från 1679 och kanske född på 1650-talet?
 
Magistern Lemon bör efterforskas. Kanske blir han lärare på Karolinska skolan i Örebro???

421
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2014-11-23, 18:36 »
Hej Madeleine!
 
Hjälpen är närmare än du anar. Slå upp sidan 257 i del I och läs utdraget från tinget i Film 12-14/6 1699 (tabell 11). Där kan du se, att Ponselle Prion avlidit för 34 år sedan.
1699 - 34 = 1665. Hon avled antagligen i samband med eller strax efter avresan från Leufsta.

422
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-11-22, 15:42 »
Hej Annika!
 
Peter d.ä. gift med Kerstin Eriksdotter 4/10 1761 i Hällestad.
Peter d.y. gift första gången med Maria Skeppstedt 24/6 1793 i Hällestad. Hon avlider 4/4 1802 i Hällestad.

423
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2014-11-21, 09:35 »
Hej Marlene!
 
Ingen lätt fråga du ställer. Att någon medlem ur denna släkt skulle dyka upp i västra Skåne är oväntat. Jag har kontrollerat dina uppgifter och ser, att hon vigdes 12/9 1770 i Barsebäck och avled 13/11 1798 i Västra Karaby, 60 år gammal enligt dödboken. Hennes make, kronolänsmannen Anders Lindblad, blev ihjälslagen 20/12 1788 i Västra Karaby. Det bör ha resulterat i en utredning vid häradsrätten. Den har du kanske läst?
 
I Vallon- och smedsläktsforum gjordes 24/9 1999 ett inlägg av en dansk släktforskare från Köpenhamn, Dorote Dandanell. Hon skrev: Jeg søger oplysninger om Heinrich Dandanell, født omkring 1740. Han kom til Danmark omkring 1770,hvor han slog sig ned i byen Kalundborg på Vestsjælland. Ifølge overleveringen kom han fra Stockholm, men måske fra Åland. Han benævnes grenadier og skulle være flygtet fra militæret, måske fordi han ikke ville i svensk militærtjeneste (?).
 
Det fick mig, att ana ett möjligt samband med tanke på det geografiska närheten till västra Skåne. I min databas hittar jag en tänkbar Barbro Dandanell, döpt 27/5 1733 i Ununge i Uppland som dotter till Johan Michelsson Dandanell och Katarina Westerling, vilka vigdes 24/9 1732 i Ununge. Dessa får även dottern Catharina född 17/11 1735 i Ununge, innan jag förlorar kontakten med familjen. Inte heller senaste versionen av Vallonskivan har några senare uppgifter.
 
Man kan tänka sig, att Johan Michelsson Dandanell flyttar till Stockholm, eventuellt tar värvning vid något regemente i huvudstaden och får fler barn, kanske en son Heinrich omkring 1740. Pommerska kriget 1757-62 kan ha medfört en förflyttning av familjen söderöver, som sedan resulterat i bosättning i Skåne och Danmark för några av barnen. Allt detta är givetvis hypoteser, men kan kanske ge uppslag för fortsatt forskning.
 
Vi får hoppas, att andra forskare har uppgifter, som kan komplettera!

424
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2014
« skrivet: 2014-11-03, 21:43 »
Linda!
 
agn det står faktiskt precis som du tror, men med gammalstavningen ähr. En av gårdarna heter Trehörningen. Sista raden bör lyda:
enär påfodras at för penningar skiutza wjd tilbörlig plicht
 
Det som skyms i inbindningen får man gissa, så att det blir sammanhang!

425
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-02, 18:35 »
Sven-Ove, du har med största sannolikhet hittat upphovet till släktnamnet Rölling i Lerbäck. När nu dessutom släkten lika solklart kan knytas till gården Solberga. Jag vill minnas, att du hittat en Jon i Solberga 1630 i något tidigare inlägg, eller hur?
 
Kanske dags för oss att plocka fram häradskartan och börja leta efter ett vattendrag som heter Lemån?

426
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 21:36 »
Lotta, jag har inte läst texten, men misstänker att det står statliga pålagor, som säkert kunde kännas betungande.

427
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 18:57 »
Hej Linda och tack för tipset!
 
Handlingar bör då sökas i Länsstyrelsearkivet för Örebro län, underarkiv Landskansliet. Eftersom det är ett regionalt arkivmaterial finns det på Landsarkivet i Uppsala, som har handlingar från Örebro län(T). I registret kan man se om det finns någon serie med handlingar från slutet av 1600-talet. Jag skulle kunna tänka mig, att det finns resolutionsböcker, som redovisar landskansliets beslut i inkomna ärenden. Någon som besöker ULA kanske kan kolla i registret? Jag skulle bli förvånad om detta material finns digitalt.

428
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 14:49 »
Rätt, Lotta! Det var därför jag skrev Rölling inom parentes på döttrarna i mitt inlägg 31 oktober. För sonen Johan Persson Rölling hamnade i stället Persson inom parentes, eftersom Johan regelmässigt kallas bara Johan Rölling, när han förekommer i domböckerna. Syskon är dom under alla omständigheter.
 
Jag tror inte vi behöver frukta Moderator utan kan tillåta oss utsvävningar, så länge inte det långsiktiga målet skyms, att kartlägga Erik Persson och hans närmaste omgivning! Forskningen fortsätter, jag har bara bidragit med en hypotes.

429
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 14:15 »
Vi har nu diskuterat släkterna Slorf och Rolant. Innan Moderator lyfter ut inläggen från den här rubriken är det kanske säkrast att återgå till kärnfrågan. Varifrån hämtas namnet Lemon, som används på barnen till Erik Persson? Jag vet inte, om vi fått fram någon helt säker uppgift på Eriks dödsår. Jag vill minnas, att den satts till omkring 1710. Jag kan tänka mig, att han är född på 1630-talet och möjligen son till invandraren Pierre Lemoine, som får flera barn den tiden. Även här utgör ovan nämnde Nicolas Doublet en kontaktyta.
 
Nicolas Doublet är åren 1638-39 skrivare vid Skärviks bruk i Skinnskatteberg. Där arbetar även Pierre Lemoine som kolkörare. Skinnskatteberg har mycket tidiga ministerialböcker, som dock är svårlästa. Vid dopet av Peter Lemons son Mårten 24/6 1639 är som gudmoder antecknad hustru Karin Nicolai skrifwars ibid. Hustrun heter Karin, inte Brita, som jag tidigare tytt kråkfötterna till från tiden med svartvita mikrokort av varierande kvalité och minimal förstoringsgrad. Tack AD!
 
Emil Sundberg har i sin utredning identifierat Pierre Lemoine med en namne, bruksskrivaren och förvaltaren Petter Lemon, som 1655-67 finns på Horndals bruk i Torsåker. Jag har en annan uppfattning och tror att denne i stället är Petter Mårtensson Lemon, son till Pierre Lemoines bror Mårten (se tabellerna 7 och 8 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 54). Petter Mårtensson Lemon tycks gifta sig omkring 1655 och är även han en tänkbar far till Erik Persson, som då inte skulle vara fullt så gammal vid sin död.
 
Hur som helst, det finns klara samband mellan släkterna Lemoine, Doublet och Rolant både geografiskt och yrkesmässigt. Det skulle inte förvåna, om det även förekommer giften dem emellan i invandrargenerationen.

430
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 10:28 »
I den äldsta mantalslängden från 1642 finner man i Lerbäck socken tre aktörer vid Kungsbruket, Svarthyttan och Ronneshytte hammar. De heter Ludvig Fineman, Niclas Doublet och Hindrich Pappen. De har vardera ett antal legodrängar i sin tjänst, antalet varierar under 1640-talet från ett par till upp emot 20 stycken. Säkert är en del av dem valloner. Nicolas Doublet är själv invandrad vallon.
 
Från Kumla häradsrätt 23/4 1645 finns ett ärende, som handlar om osann ryktesspridning:
”. Anders haffuer Nu sinne sagesmän för sigh Nämbligen Päder Jonsson Nichlas Duglas Tiänare, och Oloff Andersson j Qualdre hwilka nu ähro tillstädes och Bekänna, sigh deta tall hafua hördt af kållaren Gållssiöö, all den stundh han intet ähr tillstädes wpskiutes denna saak till Nästa Tingh.” (AID: v420576.b820.s72)
Om detta avser vår Peder Joenson, så tycks han vara eller ha varit i tjänst hos Nicolas Doublet. Kanske har han ännu inte börjat med krögeriet på heltid. Det är intressant att notera, att nämnde Nicolas Doublet på 1660-talet också sadlar om och blir krögare och gästgivare på Rå i Hammar socken (se Nordisk Vallongenealogi del I sid 177-178)!
 
Peder Joensson är i vuxen ålder, när han anförtros gästgivartjänsten på Lerbäcks krog. Han skulle kunna tänkas vara född omkring 1610 +/- 10 år. Man frågar sig, om det kan finnas några noteringar från Lerbäck om hans far, som då bör ha lystrat till namnet Johan (Johannes, Jöns, Joen, Jean eller annan namnform). Ur Närke-Värmlands boskapslängder har jag en del anteckningar från området:
1631-32 Bruks Tienare i Lerbäck socken: Jöns kolare, Olof kolare
1635-36 Lerbäck socken: Hindrich Pape 2 pers., Johan kolare 3 pers.,  M. Jacop i Svarthyttan 7 pers., M. Lodwyk i Svarthyttan 8 pers.
 
På Kumla ting 22/6 1637 berättas att
”Effter som en långhwarigh Tuist är emellan Johan kohlare och Jans Pedherssonn uidh Lerbeck derföre seter . mellan dem och dömmes 40 mark hwilken der sigh emoth den Andre förgriper antingen medh ordh eller gierning.” (AID: v420572.b480.s40)
 
För att slutligen knyta ihop indiciekedjan gräver jag upp en anteckning, som fanns med i boken Vallonsläkter under 1600-talet del II sid 202 under släkten Rolant. I Tabell 2 skriver jag att ”Jan Roulan arbetar som körare vid Nyköpingsverken 1628-29 (K 111). Inga övriga noteringar är kända.” Denne finns inte med i Nordisk Vallongenealogi, eftersom jag i brist på ytterligare noteringar betraktade honom som återvänd till hemlandet efter fullgjord kontraktstid. Kanske blev han i stället kvar i Sverige?
 
När Welam de Besche dör 1629 börjar många av de invandrade vallonerna anställas av andra arbetsgivare och spridas till nya platser inom bergslagerna. Flera kolare och kolkörare kommer till bruken i Närke, bl a till Lerbäck. Jan Roulan kan vara en av dem. Att släktnamnet försvinner och ersätts av patronymikon eller yrkesbeteckning är inte förvånande. Kolarna bodde ofta med sin familj ”på skogen” långt från de närmaste bruk de betjänade. Naturligtvis levde släktnamnet kvar inom familjen och kunde kanske återtagas några generationer senare.
 
Observera dock att i det här specifika fallet med släkten Rolant (Rölling, Röhle) är det tills vidare bara en hypotes, som skulle behöva förstärkas med fler fakta! Kanske dags att läsa om boskapslängderna från 1630-talet. De är väl inte tillgängliga på nätet utan bara som original på RA. Jag läste dem för 30 år sedan och fick säkert inte med allt som skulle intressera idag.

431
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 09:00 »
Jag återgår till släkten Rölling och börjar med ärendet på Kumla häradsrätts höstting 1667 (AID:v420592.b7170.s766)
 
”Kom för Rätten Peder Joänson krögaren här i Lerbäck wpwisandes med fordom Landzhöffdingens wälborne her Gustaf Leijonhuffwudz breeff daterat anno 1643, hurusåsom dhen salige herren med RijkzRådet och presidenten uti dät Kungelige Bergs Collegio, nu mehra salige hos Gudh wälborne her Carl Bondes öfwerläggiande wppå Kungelige Maij:tz och Embetes wägnar, at här wijd Leerbäck skulle krogh wprättas och där till förtrodt och fulmechtig giordt ofvanbemälte Peder Joenson dän at inrätta och sedan efter Krögare Ordinantien skulle wppeholla och försöria så at ingen hvarken dän resande mannen eller någon annan skulle hafwa orsaak sig där öfwer beswära, där före han strax Caution satte; uti medlertjd gården Leerbäck af Cronan kiöpt anno 1652 under Skattemannebördh och rättigheet, sampt gården han boor uti serdeles aff framledne Bergsfougden Jonas Oluffson kiöpte; Och emädan krögaren Peder begynner något till åldeers komma hafwer han på Rådsambt funnit uti allsom störste wnderdånigheet hos höge öffwerheeten ansökt at han för sig och sine efterkommande måtte wijd krögeriet oturberad besittia så länge han och the sine förmå ostrafligen som wederbör wppeholla; hwarföre begierer han aff Rätten om sitt dätta förehollande wijd krogen een häradz attest och witnesbördh på theet hans däss säkrare kan här om anholla; dätta hemstältes så till Nembden som gemene almogen; och emädan så kyrkioherden uti Lerbäck som nembden med almogen betyga så uti sanning wara som ofwan förmäles, och förutan Cronegården wnder skatte hafwer han serdeles dän gården strax där hoos han åboer, såwäll med nödtorftige huus bebygt, kiöpt för sine medell och penningar, och till dato sig förhollit emot resande man och andra at intet förnummitz några ofrer honom beswärat, därföre honom denna attest eij kunnat förwägra.”
 
Det förefaller av texten i dokumentet, som om Peder Joenson blivit mer eller mindre handplockad av Carl Bonde eller hans medarbetare i Bergskollegium till posten som krögare/gästgivare i Lerbäck. Wikipedia ger en del intressanta uppgifter om Carl Philipsson Bonde (1581-1652). Han var ståthållare över Närke och Värmland samt västra Västmanlands bergslag 1628-34. År 1637 blev han chef för det nyinrättade Bergskollegium. Bonde blev som 14-åring kammardräng hos hertig Karl och användes tidigt som biträde i frågor rörande bergsbruk. Under sin tid som ståthållare arbetade han aktivt för att främja järnhanteringen i Sverige.
 
Jag tycker detta talar för att även Peder Joenson varit engagerad inom bergsbruket före sin tid som krögare. Men var ska man leta honom före 1643? Närmast till hands ligger förstås Lerbäck. Jag har gått igenom tidigare års anteckningar för att se om jag noterat något av intresse i området. Genomgången blev inte utan resultat. Jag återkommer.

432
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 08:36 »
Eftersom diskussionen senaste dygn gällt släkten Slorf kan jag bidraga med en tidig notering ur Närke-Värmlands boskapslängd 1633 för Lerbäck socken. Där finns bl a Jöns kolare, M(äster) Johan i hyttan och Hindrich Slorf (sic!) i Rökulla. Den senare med största sannolikhet far till Margareta Hindrichsdotter Slorf på Lerbäcks krog.

433
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-31, 13:03 »
Jag har med intresse läst den senaste veckans inlägg. I mån av tid har jag också fortsatt läsa Kumla häradsrätt och kommit fram till 1687. Inriktningen på forskningen har förändrats. Det känns som om sökandet efter Lemon-anorna gått i stå. I förra veckan hade jag tillfälle, att som hastigast bläddra i Emil Sundbergs Lemon-utredning på GF. Han lutade åt en kognatisk koppling för Lemonerna i Lerbäck i början på 1700-talet. Jag är inte helt säker på det längre. Tidigare trodde jag, att Erik Perssons hustru kunde vara den, som förde in namnet i släkten. Men hon heter tydligen Maria Persdotter (Rölling). Så det kanske ändå är Erik Persson själv, som på något sätt knyter an bakåt till Lemon.
 
Hur som helst, innan jag spekulerar vidare känns det meningsfullt att göra en kort sammanfattning om den första generationen gästgivare på Lerbäcks krog.
Det börjar med Peder Joensson (Rölling), d senast 1674, och hans hustru Margareta Henriksdotter Slorff. De innehar krogen från 1643. Deras barn är
1. Maria Persdotter (Rölling), gift med Erik Persson. Deras barn kallar sig Lemon.
2. Kerstin Persdotter (Rölling), gift med Mårten Weidenbom.
3. Karin Persdotter (Rölling), gift med Samuel Källman.
4. Johan (Persson) Rölling, gift med Ingrid. Deras barn
4a Petter (Jonsson) Rölling
4b dotter gift med Nils Nilsson
4c dotter gift med Ingwald Nilsson
Så bör det vara för att få alla uppgifter i domböckerna om svågrar och mågar att stämma.
 
Jag har tidigare som hypotes framfört att namnet Rölling eller Röhle, som det någon gång skrivs i domböckerna, skulle kunna ha ett samband med vallonsläkten Rolant i Fellingsbro. Det finns medlemmar i denna släkt, som har samma namnformer. Nu är jag inte lika säker på att kopplingen går till Fellingsbro. Varför? Jag avser återkomma med ett nytt inlägg senare under helgen och då utveckla mina funderingar.
 
Innan dess vore jag tacksam få eventuella synpunkter på familjesammanställningen ovan. Kanske något som uppfattats fel?

434
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 14:28 »
23/11 1681 Äntligen förlikning och delning mellan de fem intressenterna i Lerbäcks krog:
Margaretha Slorf, Lieutenanten Mårten Weidenbohm, Samuel Kiällman, Erich Peersson och Johan Rölingh.
Vem är denne löjtnant Weidenbohm, månne? De övriga har vi mött tidigare.

435
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 14:06 »
Ja, Erich Persson och Johan (Persson) Rölling kan inte vara bröder för då hade det stått broder i domboken, men det står svåger. Naturligtvis finns en möjlighet att Erich Persson är gift med en syster till Johan Rölling, men då kan vi nog skrota en kognatisk anknytning till Lemon.
 
Johan Rölling fortsätter att krångla. Han accepterar inte häradsrättens dom från sommartinget 1680. Den 31/5 1681 får krögaren Erich Persson ånyo anledning att stämma Johan Rölling inför tinget. I det ärendet omtalas Samuel Källman som svåger till Johan Rölling!
 
Mystiken tätnar.

436
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 12:43 »
På försommaren 1680 tar det hus och helvete på Lerbäcks krog. Kumla sommarting 10/6 tar upp följande ärende:
 
Erich Peersson på Leerbäck krogh kärade till sin swåger ibidem Johan Röölingh att hafwa förledne Pingesdagh öfwerfallit dess fålck medh hugg och slagh sampt gijfwit pijgan Brita een blånadh; 2:do hafwa honom Erich öfwerfallit medh oquädnes ordh, och hotat honom medh dödhen hafwandes Byssan i handhen, ... (AID: v420600.b8890.s881)
 
Ibland är det tacksamt med stökiga svågrar! Erich Persson och Johan Röölingh är alltså gifta med varsin syster, vilka förhoppningsvis har släktnamnet Lemon. Att släkten Rööling kommer in i bilden ökar faktiskt sannolikheten för vallonanknytning rejält. Vallonsläkten Rolant har en del medlemmar med namnformen Röling (se Nordisk Vallongenealogi del II sid 237). Denna släkt utgår från Finnåkers bruk i Fellingsbro, som inte ligger särskilt långt från Lerbäck och Kumla.
 
Detta torde även vara ett svar på Birgitta Ekvalls inlägg 25 oktober.
 
Jag fortsätter läsa Kumla häradsrätt några timmar till. Ska sedan på middag hos svåger(!) Björn. Han är trevlig!

437
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 09:31 »
Javisst, alla ägandeförändringar ska tas upp på tinget. Det sker genom tre s k uppbud vid tre efter varandra följande ting, varefter tingsrätten utfärdar lagfart för den/de nya ägarna. Gäller även andelsförändringar efter t ex arv, när någon av arvingarna köpt ut syskondelar. Detta är ganska krångligt, eftersom olika regler kan gälla för arv efter fäderne och möderne, så det gäller att försöka läsa på, vilka arvsregler som gäller för den aktuella bygden vid tiden.
 
Förkortningen på den förgyllda bägaren M.P.D. Vågar vi oss på en hypotes? Kan det betyda Maria Persdotter (Lemon)? Det är väl sista chansen, att hitta en anknytning till den släkten, eller ...

438
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 08:36 »
Jag föreslår texten: Brukas af BrukzSkrifwaren Kron. Dubbelkommat över namnet är ett bindestreck, avstavning av Skrif-waren.
 
Jag kan samtidigt tillägga, att fortsatt genomläsning av Kumla häradsrätts domböcker ger vid handen, att krögaren Per Joensson avlidit senast 2/10 1674, eftersom han kallas salig då. Samtidigt nämns Samuel Ersson Enkians måg.
Hennes namn framgår vid sommartinget året efter, den 18/6 1675, då hust Margareta Slorf st(äms) af sin mågh Samuel Kelman för arff.
Det stämmer ju bra, eftersom vi tidigare konstaterat, att Per Joensons svåger heter Paul Slorf. Denne kallas 1670 leutenant i Blacksta och 1672 krögare i Blacksta, också i domboksmaterialet. Långt senare blir Johan Eriksson Ytter Lemons son Andreas (bg 15/5 1743 på Blacksta i Kumla) gästgivare på Blacksta 1738-43.
 
Peder Joensons hustru heter alltså Margareta Slorf och inte Lemon. Återstår att försöka hitta namnet på Erik Perssons hustru. Lotta, du har i tidigare inlägg angett, att Erik Persson finns i mtl fram till 1709, vilket antingen betyder att han dött då eller att han blivit över 64 år gammal och därmed slipper betala mantalspenning.
Om hustrun efterlever sin man, är chansen störst att hitta hennes namn i domböckerna efter makens död. Hans dödsbo kan ge upphov till oklarheter om arv, obetalda skulder e dyl, vilket resulterar i ärenden på tinget. Änkan blir då svarande och har man tur, så skrivs hon med sitt fullständiga namn (som i fallet med Margareta Slorf ovan). Har du eller någon annan läst Kumla domböcker efter 1707?

439
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-25, 09:00 »
Hej igen Lotta!
 
Du behöver inte svara. Peder Joenson har innehaft Lerbäcks krog sedan 1643. Det framgår när jag läser vidare i protokollen från Kumla häradsrätt 1667. På höstetinget samma år, efter tredje uppbudet, får Peder Joenson av rätten en attest, som redogör för hans innehav av krogen efter förvärvet. Det är en hel sida i domboken. Du kan läsa den själv:
AID: v420592.b7170.s766

440
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-25, 08:27 »
Lotta!
 
Komplettering till din uppställning 23 oktober ovan ur mantalslängderna:
 
Kumla häradsrätt 25/2 1667 Krögaren Peder Joenson anwisar sig hafwa för några år sedan kiöpt Lerbäks hemman aff sin swåger S:r Paull Slorff, samt husen der sammastädes af fordom Bergsfougden Joen Olofsson och ehuruwäll hans swåger hemmanet upbudit, begierer han at dät tre resor än en gång nu upbiudes som nu sker 1 gången.
 
Det förefaller som om Per Jonsson köpt hemmanet Lerbäck på 1660-talet. Du anger, att mtl visar honom som innehavare redan från 1644. Kan det stämma?

441
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 14:47 »
Nej, nej, 1609 är skrivfel i höstmörkret. Ska förstås vara 1709! Några 1600-uppgifter om Lemoner inom indelningsverket eller värvade regementen har jag inte.
Erich Lemon 1715 är säkert bror till Petter. Petter gifter sig andra gången 17/6 1744 i Hallsberg med jungfru Christina Dell, som är betydligt yngre än sin make. Hon är dotter till löjtnanten (sekundärfänriken ovan) Johan Fredrik Dell på Wibytorp i Hallsberg. Denne begravs 23/5 1744 i Hallsberg, bara några veckor före dotterns giftermål.
 
Är Erik Persson (d.ä) verkligen krögare redan från 1644 på Lerbäcks krog? Det föresvävade mig ett tag, att han faktiskt skulle kunna vara son till den allra förste Pierre Lemoine, som försvinner ur sikte 1648. Denne förefaller ha gift sig omkring 1630 (bokens tabell 1 sid 53). Som jag skriver i släktens förord förefaller flera av de tidiga medlemmarna inom denna familj ha gjort en klassresa och lämnat arbetaryrket.

442
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 14:05 »
Utmärkt!
 
Jag kan tillägga, att Erich och Petter börjar sina militära karriärer på Örebro kompani av Närke Värmlands regemente. Enligt GMR 1712 (bild 2960 i AD) finns Erich som sergeant och antagen 1609, Petter som rustmästare och antagen 9/8 1710. Bägge heter Lemon i alla GMR, där de förekommer.
I GMR 1715 (bild 19) är Erich Lemon premiärfänrik vid Örebro kompani. Som sekundärfänrik hittar man Johan Fredric Dell! Det är alltså här släkterna Lemon och Dell inleder de kontakter, som senare resulterar i äktenskapsförbindelser.

443
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 13:07 »
Hej igen!
 
När du frågar efter koppling, tror jag mig nu förstå, att du menar  
genealogisk koppling. Att det finns anknytningar mellan Lemon i Askersund  
och Lerbäck av olika slag kan vi nog vara helt överens om.
Båda krögarnas barn kallas Lemon, medan fäderna heter Johan Eriksson och  
Johan Johansson, åtminstone i kyrkböckerna. Johan Eriksson har tillnamnet  
Ytter vid sitt giftermål. Knäckfrågan torde vara, varifrån hämtas  
släktnamnet Lemon?
 
Jag skulle kunna tänka mig, att namnet Lemon kommer in kognatiskt, dvs på  
kvinnosidan. Vet vi vad Johan Johanssons hustru heter? Av bou att döma, så  
har han ett farsarv från Ingelsby i Lerbäck och ett morsarv i Lerbäck(s  
krog).
När hans dotter Maria döps 13/12 1717 i Lerbäck utgörs faddrarna av Johan  
Eriksson (krögaren), Lars Johansson i Ingelsby (broder?) och en hustru  
Elisabet Ericsdotter (syster till Johan Ericsson?).
Kan även Johan Johanssons hustru vara syster till Johan Ericsson, månne?
 
Ett tidigare inlägg på Anbytarforum (Birgitta Ekvall 23/9 1999) angav, att  
Johan Ericsson ev skulle vara son till en hemmansägare Eric Persson i  
Lerbäck enligt Emil Sundblads Lemon-utredning. Har du också sett det? Kan  
det vara denne eller hans hustru, som är en Lemon?
Här behövs nog en systematisk genomgång av såväl mtl som domböcker för de  
sista decennierna på 1600-talet för att kartlägga vilka personer, som upptas  
på gårdarna Lerbäck och Ingelsby.
Sedan kanske vi kan hitta den genealogiska kopplingen till vallonsläkten  
Lemoine i mina böcker. Jag är helt övertygad om, att den finns!
 
Mvh
Kjell

444
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 08:59 »
Hej Lotta!
 
Du frågar efter anknytning till Lerbäck. Utdrag ur nedanstående bouppteckning ger det.
 
År 1765 d. 16 Februari blef till ödmiukaste följe af Kumla wällof. Härads Rätts gunstiga förordnande genom utslag af d. 9 october 1764 följande Bouptekning å nyo uprättad öfwer then lösa och fasta ägendom som afl: giestgifwaren Johan Johansson på Lerbäks krog efter sig lemnat; närwarande mågen Rådmannen i Askersund herr Jöns Berg, tå på följande sätt aflopp; neml:n
Fast Ägendom
2/3 delar af wärdet för 3/16 hem(mane)t Lerbek som wäl är mödernejord, men till större delen under ägtenskapet inlöst, enl: 1762 års Bouptekning   4200 (daler)
Likaledes af det för 1/8 dels hem(mane)t Ingelsby i nyss nämnt Bouptekning uptagne wärde, som helt och hållit är fäderne ärfde jord   1375 (daler)
2/3 af lösa ägendomen så som fadrens behållne lått enl: berörde uptekning, kan ei annorledes än summevis uptas emedan efter sal: fadrens död hela Boet stod odelt så till möderne som fäderne; ty utföres här 8844 daler 14 2/3 öre
hwar till kommer följande enl: then år 1763 d. 2 Junii författade men ogillade Bouptekning; neml:
.
Sålunda wara med 1762 åhrs åberopade Bouptekning, rättel: angifwit, at ingenting wetterlig:n undandölgt, det försäkrar under Edel. förpliktelse år och dag som förut
P: Lemon
 
AID: v149931a.b1160.s108
 
Du ser att Jöns (Johannes eller Johan) Berg anges vara måg till krögaren Johan Johansson i Lerbäck, alltså gift med dennes dotter Maria Lemon (1717-78).

445
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-22, 19:57 »
Anne-Sofie!
 
Jag har ett förslag på lämplig kandidat som far till Petter Lemon f c 1690, se Nordisk Vallongenealogi del II sid 54 Tabell 5. Observera att Petters äldsta son får namnet Gustaf, vilket kan ses nära nog som en bekräftelse på föräldraskapet. Han får då samma namn som sin farfar.

446
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-10-12, 13:53 »
Hej Sven-Ove!
 
Det var intressant. Jag ser att jag tidigare gjort noteringen om smeden Niclas och hans hustru Brita samt sonen Johan vid Röfors bruk (Medåker AI:1 sid 109), men inte kunnat bestämma hans släktnamn. I Medåker AI:3 sid 38 heter han Hammarsmeden Mr Niclas Bombier med hustru Brita. Hustruns dödsdatum anges och för Niclas finns hänvisning till sid 56 i samma volym. Där heter han Mr Niclas Bondebijar och (nya) hustrun Margareta. De noteras inkomna till Medåker 1727 och utflyttade 1729. Tydligen har Niclas gift om sig i annan församling omkring 1727. Så dina uppgifter stämmer. Det mesta tyder också på, att det är sonen Johan född 24/6 1699 (ej i Medåker), som sedan dyker upp i Götlunda.
 
Däremot är det olika bud om Niclas födelseår, i Medåker AI:1 anges han född 1659 och i AI:3 i maj 1649. Sanningen ligger nog någonstans mitt emellan, han bör vara några år äldre än hustrun Brita. Att han är född så pass tidigt gör, att jag får tänka om igen! Det öppnas faktiskt en möjlighet, att han rent av är son till den äldre Henry Bonniver (tabell 4 i Nordisk Vallongenealogi) i dennes andra äktenskap med Catharina. Tyvärr saknar Risinge församling födelsebok för 1650-talets barn vid Finspångs bruk, där jag tror att Niclas kan vara född.
 
Även Henrys son Hindrich (tabell 29 i boken), gift 25/12 1653 i Risinge, är hammarsmed vid Finspångs bruk under 1650-talet och är naturligtvis minst lika trolig far till Niclas, så som jag hitintills förstått det. De bägge Hindrich lämnar båda Risinge i slutet av 1650-talet, den ene så småningom till Smedstorp i Lilla Malma och den andre till Skeppsta bruk i Gåsinge.
 
En kvarvarande frågeställning är vart Niclas och andra hustrun Margareta tar vägen efter 1729. Man skulle gärna vilja följa dem till slutet. Och vilken hustru är det som för in namnet Niclas (Claes) i släkten Bonnevier, där annars helt andra förnamn dominerar. Någon av de bägge Hindrichs hustrur bör ha varit en Claesdotter.

447
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-10-11, 19:44 »
Tjusigt, Karin!
 
Den här volymen kyrkoräkenskaper har ArkivDigital glömt ta med i sitt material. Det gäller säkert många andra församlingars äldsta kyrkoräkenskaper också. De tidigaste volymerna i LI-serien är ju många gånger en förlängning bakåt före de tidigaste f/v/d böckerna. AD kommer säkert att kompletteringsfilma dessa bara någon uppmärksammar dem på behovet.
 
Då vet vi, att han dog tidigt. Jag kan komplettera med, att Johan Bonbiere dyker upp första gången i Frötuna bruks mtl 1725, då som kolgosse. Yrkestiteln antyder ett födelseår omkring 1710, varför han knappast kan vara den Johannes som är född 1682. Jag lutar nu snarare åt, att det kan vara hans FF, som är hammarsmeden/soldaten Niclas Hindrichsson Bonnevier. Denne bör då ha haft en son Claes (Niclas eller Nils), helst född omkring 1680 för att det hela ska gå ihop tidsmässigt. Men stor osäkerhet kvarstår.

448
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-10-10, 19:37 »
Johan Bon Bierre är lärdräng vid Frötuna bruk i Götlunda 1730-36 enligt mtl. I Götlunda kyrkoböcker kallas han Johan Claesson, både vid vigseln med Karin Swensdotter 24/10 1729 liksom vid barnens dop. Namnets stavning och hans patronymikon gör det högst troligt, att hans far är Niclas Bonvier (tabell 31 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 78). I så fall är han troligen döpt med namnet Johannes 26/10 1682 i Lilla Malma. Troligen, eftersom detta barn kan ha dött och familjen senare fått en son med samma namn?
 
Under tiden i Götlunda får Johan tre söner, Johan f 25/9 1731, Lars f 31/10 1733 och Anders f 8/3 1736. Omkring 1736-37 tycks familjen lämna Götlunda och flytta någon annanstans. Vet någon vart? Tyvärr saknar Götlunda dödbok för åren 1734-38, så man kan inte se, om någon av nämnda personer eventuellt avlidit under perioden.
 
Fadern Niclas hustru anges på Vallonskivan 4 heta Kristina och att detta skulle framgå vid dottern Christinas dop 28/11 1686 i Kila(D). Detta är fel, moderns namn är inte utskrivet. Det står ordagrant d: 28: Novemb. Nijcklas b. wedh Ålbärga Bruk Christina. I kolumnen intill noteras de vigda och texten där har troligen lästs ihop med födelseuppgiften.
 
Om någon vet mer om fadern Niclas (Hindrichson) Bonviers tillvaro efter 1691, då han uttogs som knekt, vore det förnämligt. Han torde då ha varit bosatt vid Källartorp i Lilla Malma. Hamnade han i Södermanlands regemente, månne? Överlevde han Stora Nordiska kriget eller tog han avsked i tid? Fler uppgifter behövs om hans tillvaro i det militära för att stärka kopplingen till förstnämnde Johan Bon Bierre.

449
Drög / Dryh / Drög / Dryh
« skrivet: 2014-09-22, 18:40 »
Hej Stefan!
 
Inte lätt det här med Durieu, Dryh och Drögh. För att komplicera bilden ytterligare måste vi nog ta in även släkten Derheu (Derhay, de Rheux) i beaktande (Nordisk Vallongenealogi del I sid 176). Däremot tycker jag som du, att vi lämnar Drougge därhän, det finns ingenting som talar för en koppling till den släkten.
 
Låt mig först bara ändra det här med Nyhammar i Ramsberg. Det blev en konsekvens av släkten Derheus förekomst i det närbelägna Nora och jag kände då inte till, att det fanns ett Nyhammar även i Dunker.
 
Jag lutar nu åt, att byggmästaren Johan Dröö i Österlövsta socken 1644 kanske ska identifieras med Bastian Derhay (släkten Derheu tabell 2) i stället. Bastian = Sebastian = BastJohan = Johan. Namnformerna kan växla. Derheu är en masmästarsläkt och då kan Johan Dröö som masugnsbyggmästare passa in där.
 
Däremot tror jag i dagsläget inte, att han är densamme som Joen Drögh i Lummelunda. Denne är ju hammarsmed. Någon direkt länk till Gotland och Lummelunda kan jag inte heller se, varken för släkterna Derheu eller Durieu. Durieu är en kolarsläkt med förekomst i Norrköping, Nävekvarn och Flögfors.
 
Vilket är förresten det tidigaste år, som Joen Drögh säkert kan beläggas vid Lummelunda bruk? Jag gissar, att han först bara benämns Joen hammarsmed?

450
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-09-22, 10:13 »
Hej Karin!
 
Du har säkert hittat fler uppgifter om sonen Johan Jacobsson Budreu i tabell 16 (Nordisk Vallongenealogi del I sid 89).
Senare förekommer en gift mjölnare Johan Jacobsson vid Sunnanå kvarn i Hagby. Vid denna kvarn har den högst trolige fadern Jacob Bodreu varit verksam som mjölnare 1698, vilket styrker kopplingen!

451
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-08-30, 16:01 »
Hej Britt-Marie!
 
Du har naturligtvis rätt. Tydligen står barnets namn efter dopvittnenas och dessutom överst på nästa sida. Ovanligt lurigt och lätt att missa. Familjen har en äldre Claes född 1731, som drunknat 14/12 1741. Inte så konstigt då, att man gav den nye sonen samma namn.
 
Familjen får ytterligare två barn efter Thomas, Johan (1749-51) och Frans (1752-55).

452
Mineur / Mineur
« skrivet: 2014-08-07, 17:25 »
Hej Linda!
 
Din hypotes är korrekt. Du hittar denna Catharina Mineur bland barnen i Tabell 22 för fadern Pier Mineur på sidan 122-123 i boken Nordisk Vallongenealogi del II (ISBN 978-91-637-417-8).
Där kan du hitta även Catharinas trolige farfar Lorentz Mineur och hans familj i Tabell 21. Men sedan är det tyvärr tills vidare stopp bakåt.
 
Catharina dör 7/1 1769 i Enånger, men det kanske du visste.

453
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2015
« skrivet: 2014-08-07, 17:10 »
Hej!
 
Jag skulle föreslå att du tittar i Filipstads telefonkataloger för åren 1945, 1946 och 1947. De finns helt säkert på Kungl Biblioteket i Stockholm, kanske även hos Televerkets lokalkontor i Filipstad, om ett sådant finns.
Telefonkataloger är öppna handlingar, andra källor kan skyddas av Sekretesslagen för nämnda år.
Sekretesslagen avser personuppgifter 70 år tillbaka i tiden, dvs omfattar material från 1945 och senare.

454
Piette / Piette
« skrivet: 2014-08-03, 09:54 »
Hej igen Stefan!
 
Jag gick in och tittade på den länk, som du angett för uppgifterna om Jacob Piett och hans familj.
[en mening har här tagits bort, eftersom en nutida person omnämns, som hört av sig och inte vill synas med sitt namn / Mvh Anders Berg, moderator Släktnamn ]
 
Anledning till mitt intresse föranleds av uppgifter, som säkert även du noterat som osäkra. Det gäller framförallt angivna data om födelseår för personerna. T ex hustrun Catharina du Rheux, som sägs vara född år 1600 men får två barn 1649 respektive 1650. Knappast troligt väl? Även de övriga barnens födelseår har jag själv inte funnit några belägg för. Är det gissningar eller finns det några fakta som stöder?
Vidare ser man att Jacob Piett påstås vara son till Jean Piette. Finns det något bevis för det?
 
När det gäller så här tidiga födelseuppgifter brukar de flesta seriösa forskare på något sätt ange hur man kommit fram till årtalet, t ex född 1638(db) om årtalet framräknats efter en åldersuppgift i dödboken eller på annat sätt förklara beräkningssättet. Osäkerheten kan också markeras med f c 1638, om man bara fått fram ett ungefärligt årtal. Tyvärr förekommer det många på nätet publicerade släktutredningar med rena gissningar för de allra tidigaste generationernas data. Inte bra!
 
Stefan, fortsätt gärna att publicera dina sammanställningar av olika forskares material. Det för forskningen framåt. Jag har emellanåt uppmärksammats på nya rön, som kompletterar min egen databas. Men gör gärna egna kommentarer, när du ser sådana här oklarheter, som redovisas ovan.
 
Fortsatt skön sommar, önskar
Kjell

455
Nöös / Nöös
« skrivet: 2014-08-03, 09:03 »
Hej Stefan!
 
Jag har några synpunkter på ovanstående inlägg om familjen Jacob Piette. Jag redovisar dem under detta släktnamn, eftersom de närmast hör hemma där.

456
Nöös / Nöös
« skrivet: 2014-08-02, 17:40 »
Jag föreslår ... Brukz Patron wtj Bördamen Jacob Piett, ...
Det är ju vid Björndamens bruk, som Jacob Piett är bruksförvaltare senast från 1642.

457
Piette / Piette
« skrivet: 2014-08-02, 07:33 »
Hej Karin!
 
Då vet vi vad som hände. Joris Piette lämnar Lindesberg med sin familj omkring 1718 och tar värvning, förmodligen vid Svea Livgarde i Stockholm. Men innan Stora Nordiska kriget är slut har han avlidit. Kanske blir han en av dem, som dör på fjället?

458
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-06-25, 07:47 »
Hej Maud!
 
Jag har tagit del av dina inlägg under Danderyd och ser att uppgifterna om Stockholms-Clas är mycket vaga, inga fakta om ålder, födelseår eller -församling.
Den Clas Classon Bodou, som jag kan tänka mig som alternativ, är döpt 17/5 1706 i Österby bruk (Nordisk Vallongenealogi del I sid 28 Tabell 15). Han går i klensmedslära i Stockholm 1730 och har därmed koppling till huvudstaden. Fadern heter Claes Fransson Bodou och har utöver nämnde Clas en äldre son med namnet Frans döpt i maj 1701 i Österby bruk. Denne Frans Claesson Bodou lär till hovslagare (klensmed) i Stockholm 1722.
Det är tänkbart att klensmeden Claes gifter sig i Stockholm och får en son Claes omkring 1740, som senare blir hyrkuskdräng på 1770-talet. Jag noterade att hyrkuskens troligen äldste son född 8/1 1778 får heta Johan Frantz! Namnet Frantz kopplar i så fall starkt till denna gren av släkten.

459
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-06-24, 10:57 »
Hej Jens och Stig!
 
Jag skulle behöva ytterligare information om denne Clas Både, som du Jens tydligen har hittat i några längder från Stockholm. Kan du precisera vilka längder det är och vilka uppgifter som står där? Du förmodar, att Clas är född i Ununge. Finns det några belägg för det?
 
Jag är nämligen inte helt övertygad, om att denne Clas verkligen är son till Clas Både och Maria Gauphin i Ununge. Det barn som föds där 12/12 1742 har inget namn i födelseboken (på min förfrågan kontrollerat av Stig - tack!).
 
Släkten Baudou är svår att utreda. Det finns gott om personer i den släkten, som heter Clas i förnamn, bl a en helt annan Clas Classon Bodou, som går i klensmedslära i Stockholm 1730. Denne skulle kunna vara far till din Clas Både.
 
Jens, återkom med så många fakta du har inklusive källhänvisningar!

460
Hej Leena!
 
Menar du att den släkt le Maigre, som tillhör valloninvandringen till Sverige, skulle ha något samband med Lambert Maigret? I så fall hur?

461
Även om det sker alltmer sällan, så går det fortfarande att göra fynd, som kompletterar bilden av den tidigaste invandrargenerationen. Så skedde härförleden beträffande släkten Lemoine (le Maigre). Jag hade anledning att läsa Norrköping S:t Johannes församlings äldsta kyrkböcker, vilket jag inte gjort tidigare. Det bodde mest tyskar i denna del av Norrköping. Men, visade det sig, också några valloner! Framförallt dödboken under slutet av 1600-talet innehöll flera intressanta personalier. Jag fick komplettera några familjetabeller i Nordisk Vallongenealogi, bl a i del II sid 73 tabell 11, där texten nu har följande utseende:
 
Elo Lemon, son till Pierre (tab 1), är körare vid Finspång 1653-73 och gift hela tiden. Omkring 1673 tycks familjen bryta upp från Finspång. Äldste sonen Pierre flyttar till Eds bruk, medan de yngre bröderna beger sig till Norrköping.
1679 Dom. 9 p. Trin. Begrofz h. Cathrina Hindrichzd. Född I Finspång 1625 kom I Echtenskap tå hon war 18 åhr med Elof Person Buute, lefwat samman 36 åhr, aflat 8 Barn, 6 söner, 2 d. af dem är 1 son döder; hon war 54 åhr gammal (Norrköping S:t Johannes C:1). Detta kan jämföras med makens dödsruna i S:t Johannes C.2:
1690 Sönd. efter Nyåhrsd:n d. 5 Jan. begrofz Eloff Pehrs Buute, född 1612 uthi Spanien. F:n Piero Leomore M:n h. Johana af Catholisk Religion, warit hemma hoos föräld:r 27 åhr gifte sig så medh Catharina Hindrichzd:r Bonvier aflat 8 barn; kom hijt till Norcop. 1671 och blef Buute. Blef Enkling 1678 warit i 11 åhr hoos sina Barn; blef dödh Juuleafton 77 åhr gammal.
Det är något skilda bud om året för vigseln, som bör ha skett i Risinge.
 
Elo anges vara född 1612 i Spanien. Men det är som bekant skillnad på en falsk och en äkta spanjor. Med Spanien måste här avses Spanska Nederländerna, eftersom släkten bevisligen kommer från Vallonien. Som bonus fick vi här en, åtminstone för mig, tidigare okänd dotter, Catharina, till Hindrich Bonnevier (del I sid 70 tabell 4).
 
Även tabellerna för Elo Lemons tre söner Mårten, Hindrich och Gillius blev ordentligt utökade med fler hustrur och barn. Den grenen stannade kvar i Norrköping S:t Johannes. Sönerna dog relativt tidigt och sannolikt även flertalet av deras barn. Det är bedrövligt att läsa S:t Johannes dödbok för året 1711. Sida upp och sida ner med 329 avlidna, flertalet i pesten. År 1712 dog 21 st, år 1713 8 st.

462
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-06-04, 09:03 »
Hej igen!
 
Bilden klarnade ganska snabbt. Jag ser att jag redan läst protokollet från Film 1689-01-26. Det handlar om en arvstvist, som har sin upprinnelse redan 22/6 1671 och vevas år efter år vid häradsrätten.
 
Johan Boudris hustru heter Catharina (Jansdotter) Bodou, som Karin skriver. Catharina Bodou finns med i Nordisk Vallongenealogi del I sid 27, tabell 11, och anges vara hustru i Knivsta socken från 1674. Där och i efterföljande tabell 12 ser man, att hon är kusin med den Jeanna Gilliam hon tvistar med 1689-01-26.
 
Kopplingen till Knivsta borde ha fått polletten att trilla ner, uppgifterna hade jag ju redan. Men det kan vara svårt att koppla ibland!

463
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-06-04, 08:06 »
Hej Karin!
 
Du har en härlig förmåga att hitta små pärlor här och där i arkiv, som de flesta forskare inte botaniserat i. Nu i Ärlinghundra häradsrätt. Här får vi åtminstone ett förnamn på Johan Bodreus hustru. Efternamnet uppbär hon tydligen efter sin avlidne make. Att hon heter Catharina är i och för sig inte överraskande, eftersom åtminstone tre av sönerna har en tidig dotter med det förnamnet. Men nu är det bekräftat.
Nu ska jag läsa de rättsprotokoll du hänvisar till. Kanske det finns mer att hämta där?

464
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-06-03, 21:24 »
Hej Kerstin!
 
Du har helt rätt. Denna (Anna) Elisabet och hennes två giften bör, med ledning av hennes patronymikon, inordnas som dotter till Abraham Bodray i tabell 9 i stället. Kanske är hon den dotter utan namn, f c 1692, som finns i mtl 1707.
 
Tack för rättelsen!

465
Anjou / Anjou
« skrivet: 2014-06-03, 19:34 »
Hej Madeleine!
 
Inte så lätt att hitta kanske, Films ministerialbok C:1 är inledningsvis i uselt skick med fragmenterade blad. Men här får du vägledning, om du har ArkivDigital.
 
Dopuppgiften återfinns på AID:v124275.b8.s3 högra sidan 9:e raden nerifrån:
Dito christnades och Jacob Anså dotter och fick heeta Johanna
Dito innebär samma dag som föregående dop och några rader ovanför hittar du datumet 6 (ev 5) Decembriz. Några sidor längre fram hittar man årtalet 1687 och genom att läsa bakåt bör detta dop ha skett 1685.
 
Vigseluppgiften återfinns på AID:v125911.b18.s14 höger sida, höger spalt, längst upp:
Brudfolck Dnica Exade Jacob Wonsie Jehenna Giliam
Dominica Exaudi är 6. söndagen efter påsk och den inföll år 1679 på den 1 juni.
Släktnamnet Anjou är här kraftigt förvanskat. I min bok kan du se en del namnvarianter i de olika tabellerna, men ingen som liknar den här prästens uppfattning om hur det skulle stavas.

466
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-17, 18:41 »
PS Jag hade tidigare skrivit, att fogdens fader Rennholt Gremeur kallas Renholt Nils i Nykroppas räkenskaper 1602. Detta år en ren felläsning från 80-talet. Som ni konstaterat ovan står det Renholt Rich och gäller en helt annan Renholt i Nya Lödöse. Alltså har vi inget patronymikon på fadern. Lars-Olovs förslag, att Rennholt kan vara styvfar till Niclas Nilsson, känns därför inte helt fel. Då kan patronymikon Nilson relatera till en annan biologisk, tidigare avliden far med namnet Nicolas (Nils).
 
Erik, för att avgöra åldern på reskamraten Regner (Reinholt) Lehusen kan du förslagsvis googla på släkten Lehusen. DS

467
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-17, 18:16 »
Det har hänt en del under rubriken Arenfelt den gångna veckan, ser jag. Jämförelsen mellan sigillen var speciellt intressant. Också jag ser likheten i motivbilden och styrks i tanken, att Hyndevad-Renholt är son till Niclas Nilson. Även Eriks senaste inlägg ligger helt i linje med mina funderingar.
 
Niclas Nilson var lodgjutare, när han anlände till Sverige omkring 1580. I början nämns han oftast bara som Nicolaus lodgjutare. Det finns gott om noteringar rörande hans tillvaro i Östergötland under 1580-talet och likaledes om hans värvningsresa 1583-84 med Reinholt Lehusen. Men inte i Landskapshandlingarna, vilket man skulle kunna tro, utan i samlingen Bergsbruk på RA. T ex
 
Nicolaus lodgiutere, som bleff förskickatt med Regner Lehusen till franske rike ... (1583-84) (Bergsbruk vol 4-5)
 
Regner Lehusen haffuer bekommit bådhe till löön och till täre penningar för dhett Embettzfolck som han besteller i riket. Och Niclaues lodhgiutare fick een klädning så god som ... (Bergsbruk vol 4-5)
 
Ähr gifvitt Reinholt Lehusen, när han bleff till Elffzborgh förskickat, och skulle bliffva ett skip till Franckrikett fölghachtigh med trälast ... 12 Decembris Ao 83 (Bergsbruk vol 3 som innehåller Wellam de Wijks räkenskap för 1584)
 
Nicolaus Balleir en fransos af Esbjörn Svens åhr 82 för wijn (Bergsbruk vol 4-5 Östergötland 1582). Ballier betyder lodgjutare. Här framgår, att Niclas är fransktalande. Att han också behärskar tyska språket kan man se av senare dokument. Under slutet av 1500-talet var fortfarande merparten av alla invandrare tyskar, antalet valloner litet men stigande. Det är vid denna resa, som Niclas kan ha värvat släkt och vänner för arbete i Sverige. Eftersom Frankrike nämns, har jag utgått ifrån att han haft sin hemort där.
Tyvärr är alla mina noteringar utan sidhänvisning, gjorda på 1980-talet, då läsförmågan inte ännu var så bra. Excerperingen kan förbättras, men innebörden är klar.
 
De allra tidigaste vallonerna i Sverige var lodgjutare, alltså ganska enkla hantverkare, göt pannor, grytor och lod. På 1590-talet kommer bl a dragsmeder, som framställde plåtar i nya typer av skärverk. I början av 1600-talet värvas harneskmakare, mycket konstskickliga hantverkare, liksom små skaror av diverse olika yrkesutövare. I och med Louis De Geers och Wellam de Besche inträde på arenan 1615 påbörjas invandring av skogshuggare, kolare, kolkörare och en del masmästare. Först från 1625 kommer hammarsmeder att bli den allt dominerande invandringskategorin.

468
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-10, 20:28 »
Lars-Olov, kort svar på dina frågor:
 
Att Reinholt skulle ha invandrat 1602 måste vara en missuppfattning av den belgiska källa, där du såg uppgiften. Jag tror, att man tolkat min tidigaste notering för Reinholt Nilsson i Sverige som att han emigrerade då. Niclas Nilsson gjorde 1583 tillsammans med Renholt Lehusen en resa till sin hembygd för att värva fler arbetare till Sverige. Jag kan tänka mig att fadern Reinholt övertalades att komma hit, antingen vid detta tillfälle eller fram emot sekelskiftet, när Niclas etablerat sig i Sverige. Men detta finns inga bevis för. En parallell har vi dock i Wellam de Besche, som efter ca tio års vistelse i landet gör en liknande värvningsresa 1607 och då får med sig både sin far, flera bröder och även släktingar hit.
 
Efter Eriks redovisning av uppgifterna i roterings- och utskrivningslängderna (inlägg 7 maj) 1639, där Nils upptages som dräng, så har jag eliminerat en Nils Nilson d.y. som son till Niclas Nilsson. Det borde ha funnits en son med det namnet, men denne har kanske inte nått vuxen ålder och några belägg för hans existens finns inte heller.
 
Rennholt Nilsson. Jag tycker det är ett väl långt hopp mellan uppgiften Örebro 1608 till uppgiften Gällersta 1638 för att det skulle röra sig om samma person. Om, och jag säger om denne är samme som Hyndevad-Renholt, så har du tidigare också kommit fram till att han vid sin död skulle vara närmare 100 år eller mer, vilket är osannolikt. Jag vidhåller med den drucknes envishet, att den Renholt som finns fram till 1608 bör vara Niclas Nilsons far och att den Renholt som finns i Gällersta 1638 är Niclas Nilsons son.
 
Även jag tror att Gremeur är ett släktnamn. Ville bara lägga ut en metkrok, men den nappade ingen på. Bra!
 
Kan du ge oss webadressen till den här belgiska släktsajten med uppgiften från 1575?
 
Frid & Fröjd

469
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-05-10, 19:31 »
Hej Stefan!
 
Visst är det en medlem av släkten le Clou. Men släktskap med den Anthon Glaude (Duclu) du nämner, är oklar. Jag vill hellre se honom som ytterligare en son till Willem du Klo tabell 1 sid 130 i boken av nedanstående skäl (jag kopierar en nyupprättad familjetabell för honom):
 
Antoin de Klue, son till Willem (tab 1), döper i Martebo på Gotland en son med farfaderns namn. Han är kolare under Lummelunda bruk en kort period i mitten på 1670-talet. Den 20/2 1676 dör hans hustru där. Man kan tänka sig, att Antoin följer sin bror Joseph (tab 7) till Kurland efter hustruns död. Joseph befinner sig nämligen i Kurland 1692 har det visat sig.
 
Barn:
   Noe   bg 26/4 1674 i Lummelunda
   Wilhelm   dp 25/4 1675 i Martebo, bg 13/5 1675

470
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-09, 13:09 »
Kanske dags att knyta ihop säcken nu? Jag tycker det verkar som om vi har träffat rätt allihop. Jag biträder Eriks förslag om Arendt Filter som make till Marina Niclasdotter och därmed måg till Niclas Nilson. Med Rennholt Nilson som bror till Marina blir han då också morbror till Påwel Arendt, som vi började diskussionen med. Lars-Olov har lämnat en trolig förklaring till uppkomsten av namnet Arenfelt. Vi eliminerar också Elgenstiernas Måns Arendt som ett villospår.
 
Låt mig också kommentera Eriks senaste inlägg med uppgifterna från Kroppa utspisningslängd. Jag har gått igenom mina egna anteckningar ur Landskapshandlingarna. Efter vad jag kan se förekommer namnet Gremeur endast en gång och det är 1. veckan 1602, när fogdens fader namnges som Reinholt Gremeur. I kvittenserna samma år heter han, som jag angett tidigare, Rennholt Nils(on). Jag börjar därför tvivla på om Gremeur verkligen är ett släktnamn. Kanske det i stället skulle ha stått Germeur? Och ha något med German att göra, helt enkelt vara ett äldre, franskt ord för Tysk? Här krävs nog synpunkter från en etymolog. Slutsatsen för min del blir i alla fall att den tidiga noteringen från Örebro 4/4 1608, där Reinholtt Niklausson undertecknar ett kvitto (Närkes handling 1607 nr 5 pag 60) torde avse Niclas Nilsons fader.
 
Erik kanske också är inne på rätt spår med tankar om att Nilson skulle kunna vara en form av släktnamn. På samma sätt som Påke Gilson (Chenon). Många av de tidigaste vallonska invandrarna i början av 1600-talet benämns med svenskklingande patronymikon, t ex Gillius Mattsson (Tollet), Johan Vincentsson (le Clerc) och Niclas Gilliusson (de Prez) för att nämna några. Släktnamnet är oftast utelämnat, vilket gör den här tidiga forskningen om dem speciellt svår. Det kan ta någon generation, innan de är inne i den svenska varianten av patronymikon med namngivning styrd av faderns förnamn.
 
Därmed skulle Niclas Nilssons son Reinholt kunna vara född omkring sekelskiftet 1600 och då blir ett dödsår 1680 rimligt, om vi nu tror honom vara identisk med Hyndevad-Renholt. Niclas Nilson har bevisligen gift sig 1583 haffver Niclas lodgiutere bekommit ... till hielp till sitth bröllop (Östergötlands handling 1583 nr 16 bunt 1 pag 36).
Det finns ett flertal noteringar om honom i Östergötlands handlingar i början av 1580-talet. Han kallas ibland Niclas Nilson, ibland Niclas lodgjutare, en gång Nicolaus Ballier (fransk. lodgjutare) men aldrig Gremeur.
Niclas Nilsson har sannolikt varit gift minst två gånger. Jag tror inte att det var Brita (hon som blir hans efterleverska), som han gifte sig med 1583.

471
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-05-08, 20:19 »
Hej Marie!
 
En motfråga. Är du säker på att den Maria Pärsdotter, som Carl Davidsson gifter sig med, är samma som den Maya han fått barn med? Förnamnet Maria är ett av de allra vanligaste namnen på flickor.
 
Eftersom det handlar om ett oäkta barn, har det säkert gjorts en faderskapsutredning. Den bör finnas bland Uppsala rådhusrätts protokoll. Utredningen bör sökas under tidsperioden juli 1756 till juli 1757. I rättegångsprotokollet står säkert moderns fullständiga namn.
 
Tyvärr går ArkivDigitals hittills på nätet utlagda domböcker för Uppsala bara fram till 1710. Så det blir att besöka Riksarkivet och leta i originalböckerna för Svea Hovrätts renoverade domböcker avseende Uppsala rådhusrätt för åren 1756 och 1757 om du vill få uppgiften bekräftad.

472
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-08, 10:15 »
Jag googlade på Joakim Danckwardt för att få litet historik om honom. Det fanns en hel del att läsa. Även om han hade sin huvudsakliga verksamhet i Nyköping, så hade han periodvis affärsintressen också på andra håll i Bergslagen. Jag noterade särskilt en passus, där det angavs att sonen Joakim Joakimsson Danckwardt var verksam i Vingåkersbygden (privilegium på Norrspånga bruk 17 febr, 1638)!
 
Sedan länkade jag in på projekt Runeberg och läste där flera sidor om Örebro gevärsfaktori. Mycket intressant! Det är uppenbart, att både Nicolaus Nilson och Joakim Dankwardt d. ä. bägge varit verksamma med produktion av krigsmateriel för statsmakten. Dubbelnisse som en Kronans tjänare och Joakim D. som egenföretagare. Man kan tycka, att deras verksamheter var geografiskt åtskilda (det fanns flera faktorier i Mellansverige), men de arbetade i samma bransch och kan ha haft kontakt med varandra, särskilt på 1630-talet efter att NN flyttat till Gällersta. I den text jag läste angavs också, att det vid Attersta i Gällersta anlagts en borrkvarn för borrning av gevärspipor, antagligen som verksamhet under gevärsfaktoriet i Örebro. Man malde inte mjöl vid alla kvarnar, om nu någon trodde det. Här kan man nog tänka sig, att NN med sin bakgrund som fogde över Jönköpings län och Tabergs bruk 1604-06, kunnat bidraga med sin erfarenhet och tekniska kompetens vid byggnationen av borrkvarnen.
 
Jag tycker sammantaget, att indicierna hopar sig för att vi letar på en och samme Renholt Nilsson.

473
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-07, 08:08 »
Erik och Leif, tack för hjälpen! Ibland kan det som sagt vara av intresse, om den man söker, inte finns. Sannolikheten ökar för att det kan vara en och samma Renholt.
 
Eftersom Lars-Olov i inlägg 6 maj noterat en Renholt Nilson vid Billsbro hammar 1644, skulle det vara tacknämligt, om ni även kunde titta i mtl för Västra Vingåker (där Billsbro hammar ligger) för perioden 1640-45 och se om han finns där.
 
Jag kan tänka mig en förflyttning från Gällersta omkring 1640 till Billsbro hammar och därifrån till Hyndevad omkring 1645. Om man tittar på en karta, så ser man att Gällersta, Västra Vingåker och Eskilstuna - Fors ligger geografiskt ganska nära. Det är inte många mil emellan, en förflyttning runt Hjälmaren bara.

474
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 14:06 »
Nej, det kan jag tyvärr inte. Vi känner inte heller namnet på Niklas Nilssons hustru(r).
Jag kan tänka mig, att det kungliga brevet ställts ut på Niklas Nilsson själv och att änkan får fortsätta uppbära mannens gratial under sin livstid.
Om man letar på Niklas Nilsson i Riksregistraturet, så hittar man säkert en hel del. Han var en betydelsefull person under sin krafts dagar och fick bl a flera gårdar i förläning av Kronan. Säkert kopplades några förmåner även till gården Attersta, dit han flyttar 1631 från godset Utby (Uddby i Varnum socken), som han förlänats redan 1602 men inte bebor förrän under senare delen av 1620-talet.

475
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-05-06, 10:40 »
Hej Madeleine!
 
Jodå, jag stöder dina funderingar fullt ut. Du har hittat helt rätt. Men det har faktiskt jag också. Förklaringen?
Min Johan Pärsson från Gimo är samme man som den Hans Persson du hittar vid Österby bruk. Förnamnen Johan och Hans är nämligen två varianter av grundnamnet Johannes! Ibland förkortas Johannes till Johan och ibland till Hannes (Hans).
Efter vigseln med Maria Bodou har Johannes Pärsson från Gimo bruk bosatt sig vid Österby bruk i Film och där skrivs han fortsättningsvis som Hans Persson.

476
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 09:31 »
Jag har ägnat gårdagens eftermiddag åt att fortsätta leta dubletten Renholt Nilsson i Gällersta socken. I tidigare inlägg 24 april har jag redovisat resultaten från en genomgång av Sköllersta härads domböcker 1638-48. Nu har jag plöjt även åren 1649-59 (inte alla år finns i det renoverade materialet). Resultatet blev inte utan viss framgång. Salige Niklas Nilssons hemman i Attersta fortsätter att vara ett tvistigt objekt. Ur Örebro läns renoverade dombok 1652-55 nr 18:
 
(pag 423) 1652 19/5 Assesoren S:r Jacob Litzman presenterar skrifteligen een husesyn på salige Nicklas Nilsons hemman uti Attersta sampt quarnen, hwilket hans effterleffwerska med hennes mågh effter honom besuttit och illa medfarit, sammalunda quarnen nederrödt hwilken skadha och huseröta ... första lägenheet och Påfodran wärderas uti penningar till husens rättelse.
 
(pag 429) 1653 22/4 Her Assessoren Jacob Litsman låter insinuera een husesyn på Niklas Nilsons hemman i Attersta, hwilken aff Nempden underskriffwen, begierer at dhen måtte werderas :elliest om någon åwerkan Peder Swänsson i Attersta skola föröffwat hvar före han stemis: Så aldenstund ingen tilstedes aff S: Niklas Erfwingar ej heller Pedher Swenson upskiutes till näste ting och han Päder för stempning 3 daler quarntull Niklas gårdh haffer där till stadigt warit brukat.
 
(pag 430) 1653 3/8 Kom för rätten Reenhult Nilson och insinuerar skrifteligen någre beswär emot Assessoren Jacob Litsman, så aldenstund Assessoren låter sig denne gången ... aff lagligit förfall altså intet kan co(m)parera. Elliest låter förnimma sig wäll wara citerad män icke weet för hwad orsaak hwarföre finner Rätten skiäligit Renholt Assessoren öffwerleffwerera een Copiam aff sin inlaga till nästa Ting at förklara.
 
(pag 431) 1653 16/8 Wardt affsagt at S. Niklas Nilssons Erffwingar skola betala till Lars Ehrson uti Attersta 13 daler S. m:t för dhe husen han hafwer uprättat dän tijd han bodde uti s: Nicklas hemman effter Nempden dän 1 Junij dät wärderat.
 
(pag 437) 1654 26/5 Gewalliern Johan Johansson giffwer tilkänna sig på Her Assessoren Jacob Litsmans wägnar utpantat effter S: Niklas Nilsons Enkia för husrötha 20 daler S m:t och emädan Pader Swenson bosat och uti någon tijd hemmanet med sin swärmoder förmanas han och honom böra där till swara. Peder säger at her Assessoren skall wäl mehra haffwa inne hoss sig effter h: k: May:tz breff som hans s: swärmoder skulle niutit, som intet än skall wara Erfwingarna betalt, begierer till däss Citation.
 
Persongalleriet växer. Det gäller att särskilja ombud, intressenter och släktingar från varandra. Jag tolkar innehållet på följande sätt:
Efter Niklas Nilssons död har änkan bebott gården tillsammans med mågen Peder Svensson. Änkan har njutit gratial i någon form, vilket utgått enligt ett kungligt brev. Nu har även änkan avlidit, men arvingarna har mer att fordra av kronan av ännu ej gjorda utbetalningar. Sonen Reenholt Nilson har lämnat en skriftlig inlaga till rätten, som svaranden Assessorn Jacob Litsman inte läst och därför vill ha en kopia på. Reenholt förefaller ha varit bosatt någon annanstans, eftersom han bara dyker upp tillfälligt. Jag noterar, att familjen Nilson ägt och drivit en kvarn, något som även Renholt Nilsson i Hyndevad gjort.
Lars Ersson i Attersta har under någon period varit bosatt på gården under änkans livstid, kanske hyrt någon del, och även gjort några tillbyggnader, för vilka han kräver ersättning. Han torde dock inte vara släkt, så vitt hittills framkommit.
 
Det retar mig en aning, att man inte fick någon uppgift om Reenholts hemvist i domboken. Några nya uppslag blev det dock. Kan det tänkas, att hans inlaga till rätten kan finnas bevarad i arkivserien Inneliggande handlingar i Sköllersta häradsrättsarkiv? Tyvärr brukar inte denna serie gå så långt tillbaka. Eventuellt bevarat Syneprotokoll då?
Men det kungliga brevet som nämns borde väl finnas på RA?
Fortfarande finns även mantalslängder och jordeböcker för aktuell tid olästa. Vad kan de säga om ägarbilden? Finns Reenholt Nilsson kvar inom Gällersta socken? I så fall är han inte identisk med Renholt Nilsson i Hyndevad. En central frågeställning. Tyvärr har jag inte något SVAR-abonnemang just nu. Den som har kan lätt kontrollera i Gällersta mtl 1645-60. Vem blir först?

477
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-05, 13:32 »
Jag googlade som hastigast på släkten Leffler och hittade en del uppgifter om Åletas tre giften, bl a på http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pb166b559.html
Där sägs att hennes första man var Daniel Hansson Leffler, den andre Johan van Soost och alltså den tredje Reinholt Nilsson. Vidare uppges hennes fullständiga namn vara Åleta Curtzdotter Keigenwortz. Låter väldigt tyskt, jag hade hoppats på Alouette, gentil Alouette ...
 
Daniels far vantmakaren Hans Leffler var den förste som lade vantarna(!) på tullkvarnen i Hyndevad och det redan på 1590-talet.
 
Det finns säkert mycket mer att hitta beträffande arvstvisten om Hyndevadshusen, men vi har kommit en god bit på väg. Tack Gert!

478
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 20:53 »
Mina anteckningar ur Landskapshandlingarna är gjorda för ganska länge sedan, troligen på 1980-talet.
Jag har ur Värmlands handlingar 1602 (vol nr 4) för mantalet vid Nykroppa gård 1. veckan 1602 antecknat Fogdens fader Rennholt Gremeur. Som minnesanteckning har jag också skrivit att en Rennholt Nils förekommer i räkenskaperna samma år.
Att Reinholt Nicklasson kvitterar stångjärn vid Nykroppa i augusti 1604 har jag tydligen missat. Den uppgiften bör väl finnas bland kvittenserna i Värmlands handlingar 1604 (vol nr 8), eller hur?
Däremot har jag gjort en anteckning ur Närkes handlingar 1607 (vol nr 5) att Reinholtt Nicklausson förekommer på ett kvitto daterat Örebro 4/4 1608. Eftersom kvittona är egenhändigt underskrivna av mottagaren kunde det vara befogat att jämföra namnteckningarna på dessa bägge kvittenser från Nykroppa 1604 och Örebro 1608. Jag gissar, att det skulle visa sig vara samme Reinholt, som har skrivit under.
Det känns litet tungt att behöva bege sig till RA för att läsa om samma material. Landskapshandlingarna kanske redan finns tillgängliga via nätet eller kommer att bli inom en nära framtid. Någon som vet?

479
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 15:49 »
Hej igen!
 
Jag har bitit mig fast vid Påfvel Arendts fransöska mor och morbror Reinholt Nilsson och läst domböcker från Sköllersta härad 1638-48.
Det visar sig att Niclas Nilsson har avlidit omkring 1640. Den 24/5 1641 uppbjudes Sa: Niclaus Nilssons gårdh i Attersta af Mats Pedherssons hustru första gången.
Det för mig riktigt intressanta kommer först vid ett extra ordinarie ting i Sköllersta 21/8 1646 (Örebro och Södermanlands renoverade dombok 1646 nr 13 pag 433):
 
  . dhen tuistige saak, emellan Per Jonsson Borgare i Örebroo, fullmächtig uppå Jon Hanson wägna, i Mariestad kiärande, och Johan Nilson, sahl: Niclas Nilssons son i Atterstad, på den andra sijdan swarande, anlangade sahl: Niclas Nilsons gård i Atterstad, till b:de Jon Hanson pantsatt 1638 den 24 januarij, för 355 d:r S:r M:tt och 5 skeppund stångejärn ähr denne häradz Rättens sentens och dom afsagd ut superius loco et dir.
  Alldenstund, b:de sahl: Niclas Nilsons gård, å trene häradz Tingom lagbuden, och nästom Erfuingom tillhanda lagstunden är, ifrån 1638 och in till denna tijd, som häradz dombook utwijser, för 355 d:r S:r M:tt och 5 skeppund järn, den der effter lag intet hafua inbördat och igenlöst, och effter skiälig wärdering, intet så högt stigande, som sielfua Capitalet är, blifuer samma gård, Jon Hanson, såsom sin lagfarna pant, at giöra och låta mäd: - jord. B. 7. Cap: här emot appellerade Johan Nilson under wälb: herrn lagmannen.
 
  Fadern hade låtit pantsätta gården några år före sin död, vilket lett till rejält strul rörande ägoförhållanden efter hans bortgång. Gården visar sig i domböckerna ha uppbjudits vid flera tillfällen 1641, 1644, 1645 och 1646 för olika intressenter, uppbud som tydligen bestridits av andra. Hur det hela avlöper är tills vidare oklart, men mtl eller jordeböcker borde kunna visa, vem som blir gårdens nye innehavare.
 
  Att Niclas Nilsson har en son Johan Nilsson, som tydligen bor kvar i Attersta fram till 1646, är nytt för mig. Varken sonen Reinholt Nilsson eller andra syskon nämns över huvud taget inte alls i domböckerna för Sköllersta efter faderns död. Reinholt har alltså lämnat bygden och befinner sig någon annanstans. Det öppnar för möjligheten, att han kan vara identisk med kvarnägaren Reinholt Nilsson i Hyndevad. Denne lever ännu 1680 enligt vad som tidigare redovisats av Lars-Olov och kan därför knappast vara samme som jag tidigare angivit finns som vuxen redan 1602 (Nykroppa mtl). För att få ihop bilden tvingas jag därför ifrågasätta mina tidigare slutsatser. Kan kännas tungt för en del, men som tur är, inte för mig.
 
Erik har i sitt inlägg 12 april noterat en oklarhet från Kroppa utspisningslängd 1602, där fogdens fader kallas Rennholt Gremeur. Jag har sett detta som ett misstag av skrivaren och bedömt att det borde ha stått fogdens son i stället. Men nu inser jag, att det kanske i stället skulle ha stått fogdens bror, för då stämmer även patronymikon Nilsson. Därmed öppnas också möjligheten, att fogden Niclas Nilsson kan ha fått en son Reinhold född omkring 1600 och namngiven efter brodern. Att denne går ur tiden omkring 1680 känns mer normalt.
 
Jag kan tänka mig, att fortsatt forskning kring gården Attersta i Gällersta socken och sonen Johan Nilssons liv skulle kunna ge fler ledtrådar till släkten Gremeurs senare historia.

480
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-15, 20:25 »
Hej Lars-Olov!
 
Efter att ha läst den gångna veckans inlägg har jag ett par frågor till dig.
 
1. Hyndevadssmeden Reinholt Nilsson, vilken koppling till Värmland (och Filipstad) kan man se för honom?
2. Finns det några dokument, som antyder att han är fransktalande? Han borde vara fransösk, om han är bror till Pål Arendts mor.
3. Har du läst det ovan nämnda brevet i Stegeholmssamlingen från Reinholt Nilsson till Karl X Gustaf? Vilket språk använder han, svenska, tyska eller franska?

481
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 07:38 »
Om Påwel Arendt är född senast 1625 känns det mer troligt, att hans morbror Reinholt Nilsson är identisk med sonen till invandraren Niclas Nilsson Gremeur.
Den tidigaste noteringen om Reinholt Nilsson är från Nykroppa mantalslängd 1602 (Värmlands landskapshandlingar), varför han bör vara född senast 1685.
Då skulle man kunna tänka sig Påvel Arents mor, som alltså är syster till Reinholt, född inom intervallet 1585-1605.
Påvels födelse hamnar då inom ett ganska brett, möjligt tidsintervall 1605-45!
 
År 1662 torde morbrodern kunna vara omkring 80 år gammal. Intressant att du hittat även Rennholt Gremeur på en belgisk sajt med årtalsangivelsen 1602.
Min allmänt omvittnade blygsamhet förbjuder mig att berätta vem jag tror är upphovet till denna uppgift.
 
Ha é gött, Lars-Olov

482
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-09, 21:25 »
Hej Lars-Olov och Erik!
 
Jag fick någon timme ledigt ikväll, innan Champions League drar igång. Jag har ett alternativt spår för Påvels morslinje.
 
Jag fastnade för förnamnet Reinholt på morbrodern. Börja med att läsa om släkten Gremeur i Vallonsläkter under 1600-talet del I sid 251. Under tabell 2 hittar ni sonen Nils Reinholtsson, som 1638 finns på gården Attersta i Gällersta socken tillsammans med sin far och farfar. Farfadern heter Niclas Nilsson Gremeur, anländ till Sverige omkring 1580 och på 1600-talet en betrodd man i Kronans tjänst, bl a fogde över Värmlandsberg 1597-1602. Han nämns oftast bara Nils Nilsson och kallas ibland fransos, ibland tysk, dvs han bör ha varit tvåspråkig.
 
Nils Reinholtsson torde vara född omkring 1605 (+/- 5 år). Han bör ha en son med namnet Reinholt, född omkring 1625 (+/- ?), som mycket väl kan vara Påvel Arents morbror! Då stämmer uppgiften om vallonsk bakgrund för Påvels mor.
 
Lars-Olov, du skriver att Reinholt Nilsson ev skulle ha varit bosatt på Norrmalm i Stockholm 1662. Det hade jag tänkt kolla först, innan jag svarade på ditt mail, och se om det finns någon bouppteckning i Stockholm efter en Reinholt Nilsson/Niclasson. Kanske hinner du göra det själv på Stockholms Stadsarkiv, innan jag återkommer till huvudstaden?
 
Frid o Fröjd

483
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-04-08, 17:52 »
Hej igen!
 
Maria le Clou hittar du på sid 280 i Nordisk Vallongenealogi del II, Tissier tabell 3.
 
Kjell

484
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-04-08, 16:33 »
Hej Marie!
 
Så bra att du följde upp denna Margareta le Clou till döddagar. Jag har kontrollerat dina angivna källreferenser och du har helt rätt. Margareta dog ogift i februari 1806 i Österby bruksförsamling. Då bör även vigseluppgiften 13/8 1748 i Film verkligen avse en Maria le Clou, som det står i vigselboken. Hon anges i senare hfl vara född 1728, vilket troligen inte stämmer. Jag tror, att hon är född 1724 och passar då in som dotter till Petter le Clou (tabell 4 i Nordisk Vallongenealogi). Detta förhållande stöds av att förste och ende sonen i äktenskapet med Johan Johansson Goffeng får heta Johan Petter (född 24/1 1760 i Katarina fs i Stockholm). Johan efter sin farfar och Petter efter sin morfar!
 
Uppgiften i tabell 4 om Maria le Clous oäkta barn fött 7/10 1756 i Uppsala gäller då inte henne utan någon annan Maria le Clou. Här finns faktiskt två tänkbara Marior att välja på. Den ena heter Maria Philipsdotter le Clou och är född 2/10 1730 i Film. Den andra heter Maria Mårtensdotter le Clou och är född 3/4 1729 i Söderfors.
 
Vallonflickorna på Upplandsbruken är sannerligen inte lätta att placera i rätt familj. Tack för att du hjälpte till med denna Margareta!
 
Kjell

485
Grell / Grell
« skrivet: 2014-03-24, 20:06 »
Jag har funderat en del över släkten Grells äldste representant i Sverige, hammarsmeden Hindrich Grell, som påträffas första gången vid Nyköpingsverken 1629-30. Tio år senare arbetar han vid Norns bruk. När han så småningom begravs i Godegård 1692 uppges han vara 80 år gammal, dvs f c 1612.
Han tillhör en släkt som saknar bevarat kontrakt i Leufsta-arkivet. Man frågar sig varför? De allra flesta arbetare, som värvades av Louis De Geer och Wellam de Besche, har kontrakt.
En annan förbryllande omständighet utgör den äldsta noteringen 1629-30 (Leufsta-arkivet kartong 111), då Hendrich Grel har arbetat med tillverkning av blåsbälgar vid Nävekvarn. Hammarsmeder sysslade inte med blåsbälgar, de smidde järn. För att tillverka blåsbälgar krävdes en sadelmakare, någon som var kunnig att arbeta med lädervaror.
Det väcker tanken, att Hendrich Grel 1628-29 inte är samme som hammarsmeden Hindrich Grell vid Norn. Snarare far och son.
Om man då börjar leta bland tänkbara tidiga sadelmakare i Sverige, så finns det faktiskt en kandidat, sadelmakaren Hendrich Moson, som arbetar i Nyköping 1609-12 (Södermanlands handlingar). Han kallas dessutom fransos (se Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 123).
Hypotesen, jag upprepar hypotesen, stöds av förnamnet, yrket och geografisk lokalisering. Det förklarar också, varför släkten saknar kontrakt i Leufsta-arkivet.
Men - det behövs fler noteringar, som kan belägga sadelmakarens verksamhet i Nyköpingsområdet under perioden 1612-29. Kanske en uppgift för dig som har Hindrich Grell på antavlan?

486
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015
« skrivet: 2014-02-24, 13:16 »
Hej Stefan!
 
Förslag till förtydligande av texten:
... Jöns Matsson. Efter brödets förwerfwande, ...
 
Denne Sigfrid kan möjligen alternativt ha kallats Gotfrid, eftersom dessa namnformer kan växla. Men det hjälper inte mycket. Det är svårt att passa in honom i någon lämplig gren av den stora släkten Dubois. Jag skulle kunna tänka mig, att han kommer från Forsmarks bruk. En del andra borgare i Öregrund med vallonsk bakgrund gör det.

487
Personne / Personne
« skrivet: 2014-02-24, 08:07 »
Hej igen!
 
Tack för klargörande. Jag blev nyfiken. Jag får nog vid tillfälle pallra mig iväg till Förbundets lokaler i Huvudsta och läsa din artikel i KGF-Nytt Nr 96. Det kanske finns andra uppgifter i den, som jag ännu inte tagit del av.
Att inte på ett enkelt sätt kunna läsa Göta Hovrätts arkiv har under många år varit något av ett trauma för mig. Ett kort besök i Jönköping för tio år sedan visade bara, att det fanns massor av spännande material att forska i. Men som bosatt i Stockholm förelåg ingen möjlighet till en längre tids vistelse på plats. Domboksläsning tar tid. När nu AD sedan några år lagt in de äldsta domböckerna tillgängliga via nätet släppte min abstinens. Jag hann t o m få in några tidiga centrala dokument gällande Wellam de Besches verksamhet på 1620-talet i andra delen av boken. Det finns mer.
Jag ska bevaka ditt kommande inlägg om Tissin/Tissier. Det är en intressant släkt.

488
Personne / Personne
« skrivet: 2014-02-23, 18:55 »
Hej Niclas!
 
Jodå, jag har läst de flesta av dina inlägg på Anbytarforum, även dem du refererar till nu. Jag beklagar verkligen att ditt namn blev felstavat på två ställen i samma litteraturreferens till KGF-Nytt nr 96 (mars 2007), sidorna 181 och 294. Så snabbt kan felaktigheter spridas elektroniskt genom att klippa och klistra!
 
Jag kan annars berätta för dig, att jag redan för 15 år sedan fick mig tillsänt en 41 A4-sidor lång kognatisk Stamtavla för Anthoni Tourneur (1999-09-17) innehållande hundratals ättlingar till nämnde kolare. Det var någon, jag minns inte vem, i Kronobergs Genealogiska Förening, som var vänlig nog att skriva ut en kopia. Redan i fotnoten på första sidan står det att Göran Magnusson har släktforskat under en lång tid och ägnat mycket arbete åt fransoserna i Smörhöga och deras ättlingar. Jag hade gärna refererat till denna förnämliga utredning, men eftersom den inte var allmänt spridd kunde jag inte göra det i min bok. Så äras den som äras bör!
Jag förmodar, att innehållet legat till grund för er senare gemensamma artikel med samma namn i KGF-Nytt, som jag tyvärr inte tagit del av.
 
Vad gäller ovannämnde av mig som trolig betraktade son Per, så stryker vi honom helt. Du har säkert rätt, han är nog son till fältväbeln med samma namn.
 
Du skriver i inlägget 3/4 2007 att du aldrig sett namnformen Pedersson på Påvel Persson. Men det har Göran Magnusson gjort. På första sidan i sin utredning från 1999 redovisar han ett utdrag från domboken för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt 25/2 1671
... Nr 15 Påfvel Pedersson i Smörhöga tilltalade sin svärfader Antonius Torneri ...
Jag hoppas verkligen att Magnusson har läst rätt, eftersom faktaunderlaget till de familjetabeller i mina böcker, som avser vallonerna i Smörhöga i huvudsak hämtats från nämnda stamtavla, som är både omfattande och detaljrik med föredömliga källreferenser och domboksutdrag.
 
Ägarbytena på gårdarna i Smörhöga hör inte till det lättaste att utreda. Enligt landslag ärvde vid den här tiden söner dubbelt mot döttrar, om jag minns rätt. Flera inbördes köp genomförs. Det görs skillnad på möderne och fädernearv.
Jag vill därför avslutningsvis ställa en fråga till dig, Niclas, eftersom du själv har anor till gården och specialstuderat alla handlingar och har dem aktuella.
Den sista dottern, som förmodas vara avliden senast 1690, är det helt säkert att hon existerat? Kan man tänka sig, att sönerna Jon och Johan Månssöner i stället är söner till dottern Anna, vars man heter Måns Nilsson och att denne dött och lämnat ett farsarv i gården till sönerna?

489
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-13, 08:29 »
Utmärkt klargörande, Erik!
Då återstår bara sönerna. Jag har noterat ett dopvittne Dnic Sexagesima (10/2) 1667 Wintzens Toutsainctzson i Filipstad C:1. Denne hade jag satt upp som trolig son till Touseng Wincensson. Han borde ha haft en son Wincent uppkallad efter sin farfar. Jag tror Fryxell hade med honom också.
Men då stämmer ju inte antalet söner enligt ditt senaste inlägg. Alltså måste nämnda dopvittne vara den äldste Wincent Tousaintsson, som dör två år senare. Ganska gammalt dopvittne i så fall, närmare 80 år. Men det kanske finns liknande exempel på åldriga faddrar från andra håll?

490
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 20:56 »
Hej Erik!
 
När jag läser igenom mina anteckningar från rådhusrätten ser jag att Filipstads dombok berättar 23/4 1663 Efter gudh haffver nådigast täcktz genom döden wår Stadz för mahn Tousang Wintzenson hädan kallat …. Den noteringen hade gått mig förbi.
Då blev alltså hans barn arvtagare, som barnbarn efter Wincent Toussaintsson. Barnen var ganska många, åtminstone om man får tro Fredrik Fryxell i Wermlands Slägtbok.
Av döttrarna har vi sannolikt hittat makar till Maria, Elisabeth och Catharina enligt era tidigare inlägg.
Återstår Annika, som är dopvittne i Filipstad 23/7 1665 och Kristina, som i min databas uppges vara g m bergsmannen Gunnar Jonsson. Källan till denna senare uppgift är jag osäker på (Fryxell?). Kanske det ska vara ovannämnde Måns Jonsson i Mariestad?
Fryxell nämner även en dotter Helena, som jag inte hittat någonstans.
 
Kanske vi närmar oss en lösning?

491
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-10, 19:00 »
Hej Anna-Lisa!
Jag tror inte att Vincent Toutsaintsson hade fler döttrar än dem du nämner.
Det står att barn och barnbarn ärver. Sonen Sven Vincentsson var död, han begrovs 15/3 1668, varför hans barn i stället träder in som arvtagare. Sven hade fem barn, döttrarna Anna, Christin, Maria och Catharina, de två sistnämnda yngst och troligen omyndiga 1669. Sonen Thoseng Svensson är nämnd bland arvtagarna.
Jag skulle kunna tänka mig att Anna och Christin företräds av sina makar, som skulle kunna vara Erik Larsson Berg och Johan Höjer. Någon som kan bekräfta eller vederlägga?

492
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-06, 10:25 »
Tack så mycket Anna-Lisa!
 
Då var det bara Erik Larsson Berg och Johan Höjer kvar. Kanske de också varit gifta med någon Wincensdotter?

493
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-05, 15:59 »
RÄTTELSE
Den 21 juli 1991 fick jag ett brev från Anna Westlund i Linköping. Hon skrev
I din bok Vallonsläkter del 2 har du en del uppgifter om släkten Touffar i Filipstad. De stämmer inte med de uppgifter jag fått fram ur domböcker från Rådstugu och Häradsrätt. Följande personer har jag andra uppgifter om:
Johan Vincentson tab. 4
Gillius Vincentson tab. 5
Vincent Vincentson tab. 6
Dessa hör alla tre till andra släkter. Det fanns tre personer med namnet Vincent i Filipstads handlingar denna tid:
Vincent Tousaintson Toufar, Vincent Vägare och Vincent Grytgjutare, så det var lätt att blanda ihop sönerna.
 
Någon månad senare, när jag kontrollerat närmare, besvarade jag brevet och gav henne helt rätt. Jag lovade också att vid lämpligt tillfälle tillrättalägga. Vilket jag också gjorde i den året efter utgivna del 3 av Vallonsläkter under 1600-talet. Den boken avslutas med rättelser till de båda tidigare delarna och jag skriver om släkten Touffar:
Tabellerna 4, 5 och 6 utgår. Dessa tillhör ej släkten Touffar. Därmed rättas samma uppgift i referensen Ny svensk släktbok av Leijonhufvud. Detta visar hur vanskligt det kan vara att sätta tilltro till en del äldre genealogiska publikationer.
 
Rättelsen har tyvärr inte fått avsett genomslag, eftersom jag idag hittar åtminstone tre hemsidor på nätet, där felet fortfarande ligger kvar. Dessa kommer jag att kontakta direkt och föreslå justering. Att samma fel också letat sig in i My Heritage Family Tree Builder och Ancestry Family Tree Maker är allvarligare. Det känns, som att det skulle vara lättare att stånga omkull en betongmur med bara pannan än att få till stånd en ändring hos dessa aktörer, såvida inte uppgiftslämnarna själva tar initiativ till det.
 
De inledningsvis nämnda Vincent Vägare och Vincent Grytgjutare tillhör släkterna Pistorius respektive le Clerc. Anna Westlunds brev från 1991 föranledde mig att gå igenom Filipstads domböcker från 1600-talet, vilket ledde till omfattande kompletteringar och klarlägganden rörande samtliga ovan nämnda vallonsläkter. Jag vore därför tacksam, om framtida källreferenser i stället görs till Nordisk Vallongenealogi i st f Vallonsläkter under 1600-talet.
 
Avslutningsvis en fråga till er, som är duktiga på Filipstads tidiga befolkning:
Vid arvsskiftet inför Rådstugurätten 6 juni 1670 efter Vincent Thosengson (Touffar) anges arvingarna vara barn och barnbarn Carl Carlsson med sin hustru vår kära syster och morsyster Maria Vincentdotter, Torsten Månsson, Erik Larsson Berg, Johan Höjer, Thoseng Svenson, Anders Thosengson, Sven Jonsson, Daniel J}onsson (Kruse).
Jag kan identifiera samtliga utom Erik Larsson Berg, Johan Höjer och Sven Jonsson. Kan någon hjälpa mig och berätta hur de relaterar till den avlidne?

494
Pousette / Pousette
« skrivet: 2014-02-02, 10:32 »
Hej Katarina!
 
Du har hittat en intressant komplettering till tabell 13 under släkten Pouset i Nordisk Vallongenealogi del II (sid 209), nämligen en åtminstone för mig tidigare okänd son Clas, som tagit namnet Holmqvist. Hans syster Maria, som avlidit, har tidigare varit gift med taffeltäckaren Henrik Proffst. Tydligen har de båda syskonen, som lämnat bruksmiljön(?), bytt namn till Holmqvist. Nu är nästa uppgift att hitta skomakaren, i Stockholm eller Skebo bruk bör man först söka honom. Om han kan lokaliseras, så har vi kanske en ny gren, Holmqvist, på den stora släkten Pouset!

495
Boivie / Bevi / Boivie / Bevi
« skrivet: 2014-01-20, 12:36 »
Hej Claes!
 
Om du går till biblioteket och läser (lånar in) boken Boivie-Béve av Erik C:son Swartz (Sth 1935) kan du på sid 52 läsa om ovannämnda personer. Du får dessutom ytterligare sju generationer på släkten Boivie tillbaka till invandraren Philip Bevi, hammarsmed vid Leufsta bruk i Uppland.

496
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-17, 08:06 »
Kort svar om yrkesrollerna.
Hammarsmed är ett samlingsbegrepp för alla smeder, som arbetade i hammaren.
Vid vallonsmide hade man två härdar, vid smältarhärden arbetade mästersmältaren och en mästersven, vid räckarhärden räckarmästaren och en räckardräng.
Vallonsmide bedrevs huvudsakligen i Uppland. I Södermanland däremot nästan inte alls. Där är vallonska hammarsmeder sällan förekommande. Bruken i Södermanland tillverkade huvudsakligen gjutna produkter. Då fanns ingen räckarhärd och följaktligen inte heller den yrkesgruppen.
Våra Tussin Gilljam är båda räckarmästare. Men när Gotlands-Tussin arbetar vid Bränninge och Björndammen får han i stället arbeta som smältare, vilket inte var så svårt för honom. De flesta vallonska hammarsmeder behärskade nog bägge arbetsuppgifterna hyggligt, även om de huvudsakligen arbetade med den ena typen.
Därför är det i det här fallet lite vanskligt att använda titeln som distinktion mellan dem. Man måste samtidigt känna till vilken produktion, som utfördes på det bruk, där de arbetade.

497
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-16, 09:16 »
Jag har gått igenom mina anteckningar från hammartingsprotokollen i Uppland och fått ytterligare några ledtrådar. Avskrifterna är inte kompletta.
 
  Den 23/2 1696 hålls hammarting i Dannemora:
  ... huruledes handelsmannen i Stockholm S:r Petter Cambou skall i sin tienst hafwa emottagit  wijd Lummelundz bruuk på Gotland en hammarsmed be:dh Toussaint Gilliam, som wijd Österby bruk skall wara skyldig .
 
  Hammartingsprotokollet för Uppland Gävleborg EIIe:2 berättar 9/5 1699 om
  Inspectoren wijd Österby bruk wählb:e Jean De Marees, för dät han skall i fiohl lijka som borttubbat ifrån Wattholma bruuk MästerRäckiaren Thomas Goffing . som mästersmältaren Tussen Gilliam .
 
   I Upplands hammartingsprotokoll 29/1 1701 sammanfattas:
  ... till räkiaredrängen wijd Åkerby Michel Gilliam för 100 R:r kmt som han 1691 d 26 Junij till sig tagit af sin sahl faders skuld ... utan däs fader Toussain Gilliam, hwilken sedermehra arbetat för mästerRäkiare så wijd Wattholma som Österby och Iggesund och ty förmehrte Hr Enander böhra sökia honom för samma skuld ...
 
Speciellt den första noteringen 23/2 1696 förbryllar. Vill man försöka få tillbaka Gotlands-Tussin till Lummelunda igen? Eller är det Kurlands-Tussin, som kommit tillbaka med en kvarstående skuld från tidigare tjänst vid Österby bruk?
 
Det är ju inte precis lyxfällan vi pratar om, men nog hade smederna det jobbigt med sina eftersläpande skulder. För att inte tala om bruksägarna, som måste tvista med varandra på hammartinget om vem som skulle betala.
Vi kan nog inte lägga ned förundersökningen ännu. Ärendet lever ett tag till!

498
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-15, 14:08 »
Ja, Claes Mineur är t o m väldigt social. Den 3 april 1698 stodh hammarsmeden Claas Mineur uppenbar skrift för hoor han föröfwat medh Brita Olofsdotter efter 3 söndagars liggande på pallen (Lummelunda C:1).
 
När det gäller Tussin Gilljam efter 1693 så är det inte helt klart hur och i vilken ordning han har förflyttat sig mellan Wattholma, Österby, Iggesund och Gimo bruk. Hammartingsprotokollen kanske kan ge ytterligare upplysningar.
 
Inte heller kan man vara säker på att rymlingen Tussin tar med sig alla barn över till Kurland. Det verkar som om de äldsta hunnit bli vuxna och väljer att stanna kvar i Österby.

499
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-15, 10:37 »
Det klarnar så sakteliga. Dimmorna skingras, men har inte lättat helt. Nu är huvudscenariot följande:
 
Den Tussin Gilljam, som Fachten kontrakterar, har under 1680-talet arbetat i Södermanland vid Bränninge och Björndammens bruk. Han kommer 1689 till Lummelunda och blir kvar där tills han 12/10 1693 lämnar Gotland och flyttar till Wattholma bruk, där han vistas fram till 1696. Han kommer sedan under de två följande åren att passera både Iggesund och Österby bruk, innan han 1698-1700 avslutar sin karriär vid Gimo bruk. Han har alltså varit oskyldigt misstänkt som rymmare.
 
Den andre Tussin Gilljam, som hela 1680-talet arbetat vid Österby bruk lämnar Film socken 9/7 1689 och beger sig direkt till Kurland med sin familj, precis som bergmästare Leijel skriver i sin rapport. Jag tror att han blir kvar där. Det finns så vitt jag nu kan se, inga dokument som styrker att han återvänt.
Men man skulle gärna vilja se några handlingar från Riksarkivet i Riga för att få full klarhet om hans öde.
 
Så - sista puzzelbiten kanske inte är funnen ännu?

500
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-14, 20:09 »
Utmärkt Lars-Olov!
 
Ditt senaste inlägg har kastat nytt ljus över en av de allra knepigaste frågorna rörande släkten Guillaume. Det finns nämligen tre stycken samtida räckarmästare Tussin Gilljam, som under 1600-talets tre sista decennier dyker upp lite då och då och där och där på olika bruk. Att separera dem från varandra känns ibland lika svårt som att ta isär siamesiska trillingar, eftersom man aldrig får veta deras patronymikon! Man får ta t ex hustrurs namn och geografisk lokalisering till hjälp för att försöka särskilja dem utöver det som direkt framgår av kyrkoarkiven. Varje puzzelbit blir värdefull. Jag vet inte hur många gånger jag varit tvungen att tänka om, när nya fakta tillkommit.
 
När jag nu läser respasset 14/9 1689 ovan, inser jag att denne Tussin Gilljam, som flyttar till Gotland, inte är samme som lämnar Österby bruk 9/7 1689. Han kan ju omöjligen ha arbetat upp så stor skuld på två månader, även om det var vanligt att den nye arbetsgivaren tog över både smeden och hans skuld.
Nej, nu är det i stället läge för att identifiera honom med den Tussin Guillaume, som redan på tinget i Björndams bruk 25/9 1682 anges ha anlänt utan pass till Bränninge bruk i Tveta socken (Södermanlands hammartingsprotokoll EIIj:1).
Eftersom hustrun heter Susanna Erichsdotter kan man av andra dokument sluta sig till, att han omkring 1677 lämnat Forsmarks bruk i Uppland. Det är dock fortfarande oklart var han befunnit sig mellan 1677-82.
 
Jag ska i morgon göra en förnyad analys av dessa tre Tussin Gilljam och se, om det går att få fram en klarare bild av deras förflyttningar (berör tabellerna 12, 23 och 33 i Nordisk Vallongenealogi). Det kommer säkert att ta några timmar. Men jag vet, att det finns forskare, som med intresse följer vårt samtal. Eller hur, Stig?

Sidor: [1] 2