Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Kjell Lindblom
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-03-17, 13:37 »
Några noteringar om denna släkt tidigare inte gjorts i svenskt källmaterial. Något helt säkert bevis för att namnet övergått till Sassar finns inte utan skall tills vidare ses som en arbetshypotes. Ett ursprungsnamn Hazard är troligt.
Tabell 1
Nicolas Sassar omnämns som fransos spiksmed i Eskilstuna 1661-74. Han är troligen son till den Nicol Hasar, som finns på Norrköpingslistan 1633. Nicol(e) är ju ett kvinnonamn. Han bör därför ha hetat Nicolas Hasar. Genom att uttala detta namn förstår man, hur stavningen Sassar kan ha uppkommit.
Barn: Niclas (tab 2)
David (tab 6)
Jöran (tab 11)
Tabell 2
Niclas Sarsart, son till Nicolas (tab 1), gifter sig 9/11 1684 i Hedvig Eleonora, groffsmedh född widh Äskiestuffwun (Eskilstuna?) sampt jungfru Kerstin Olofzdotter Cautionsman är hans fadher M:r Niclas Sarsat åkaresmedh boor på trask bothen uti sal Joel Horners tragards stufwudh. Han finns 1684-88 i generalmönsterrullan för 1. kaptenens kompani av Upplands regemente
som nr 554 Nicklas Niclason Sassar/Zatzar. I GMR 1691-92 har han bytt till nr 529.
(Andra?) hustruns namn framgår av dödsnotisen för dottern Maria i Österlövsta dödbok 21/7 1723. Då begravs
Snickarens wid Leusta, Mr Eric Pihlströms hustru Maria Sacerd född i Stockholm åhr 1686. Fadern klensm. M. Niclas Sacerd, moder h. Magdalena Greise. Tient åthskillig städes hos förnämt folk. Under 13 års Echta sammanlefnad haft 3 barn, 2 söner och 1 dotter långt för detta afsomnade i Stockholm. Siuk af förstoppningh några dygn. Dödde d. 15. åldern 37 år.
Barn: Kerstin dp 25/7 1685 i Hedvig Eleonora
Maria f 1686 i Stockholm, bg 21/7 1723 i Österlövsta, g m snickaren Eric Pihlström c 1710
Tabell 6
David Zatzar, trol son till Nicolas (tab 1), återfinns i Upplands regementes GMR 1691 på 1. kaptenens kompani med nr 533 och som antagen i tjänst 1684. Det står även antecknat rymd 1688 straxt effter munstr. roten anskaffat Johan Person Högman som approb.
Tabell 11
Jöran Zattzar, son till Nicolas (tab 1), finns i Upplands regementes GMR 1693 på 1. kaptenens kompani med nr 589 och som antagen i tjänst 1693 med noteringen legd af sin Broder Niclas Zassar doch deer Jöran rymmer så swarar Niclas sielf. I GMR 1695-96 är Jöran kvar på detta nr.
Tabell 21
Paul Sassar, bror till Nicolas (tab 1), är också spiksmed i Eskilstuna 1658-62. Hans hustru heter Barbro.
Kompletteringar mottages tacksamt.
2
« skrivet: 2019-12-18, 15:34 »
En tidig värmländsk grytgjutarsläkt, som jag gärna tar emot kompletterande uppgifter om.
Släkten torde ha svenska anor, men vara tidigt ingift i en av de invandrade vallonsläkterna i Värmland.
Tabell 1
Segull Larsson står i Älvsborgs lösen 1613 (vol 69) och 1617 (vol 70) skriven som ensamstående i den nygrundade staden Filipstad. I Närke-Värmlands boskapslängd 1629 (nr 5) har hans hushåll vuxit till fyra personer. Även i bpl 1635 (nr 8 ) finns han med. I mtl 1641 återfinns en Sigul masmästare, vilken torde vara densamme.
Han begravs 4/1 1668 i Filipstad och hustruns namn är Anna Nilsdotter. Hennes jordfästning sker 4:e advent (19/12) 1675 i Filipstad. Hon är med stor sannolikhet dotter till Niclas Giliusson de Preez (släkten Pistorius).
Barn: Niclas (tab 11)
Tabell 11
Niclas Segolsson, son till Segull (tab 1), är grytgjutare och bosatt i Filipstad från 1658 till sin död. Hustrun begravs 1/2 1685 och Niclas 19/9 1686, bägge i Filipstad. De har fått fyra söner och två döttrar. Enligt åldersuppgifterna i dödboken är Niclas f c 1626 och hustrun f c 1630.
Barn: Gillius (tab 21)
Ingeborg dp 22/6 1662
barn dp 13/11 1664
Daniel dp 23/12 1666
dotter f c 1670, bg 12/1 1679, 8 åhr 10 wek g.
Segel dp 25/8 1672, dopvittne 2/2 1701 i Filipstad
Tabell 21
Gillius Niclasson, son till Niclas (tab 11), döps 21/2 1658 i Filipstad. Han är dopvittne i staden 14/12 1690 och eventuellt redan då gift.
Barn: Niclas f 13/7 1692
Annica dp 26/5 1695
Winsens (tab 41)
Tabell 41
Winsens Juliusson, son till Gillius (tab 21), föds 2/2 1701 i Filipstad. Den 23/6 1727 begärs lysning i Karlskoga för grytgjutaren Vincens Juliusson och Brita Nilsdotter. De bosätter sig vid Västra Kedjeåsen och Winsens dör 10/5 1742 i Karlskoga.
Barn: Jonas f 31/3 1728, trol d senast 1731
Annicka f 14/6 1730, d senast 1736
Johannes f 28/6 1731
Gillius f 6/11 1732
Annika f 12/9 1736
3
« skrivet: 2019-10-14, 19:42 »
Om släkten de Haye skrev jag kortfattat i boken Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 100. Sedan dess har det tillkommit några uppgifter om möjliga ättlingar till invandraren Jan de Haye, vilka redovisas nedan. Om någon har kompletterande noteringar, tar jag tacksamt emot dem.
Tabell 1
Jan de Haye anges på Norrköpingslistan 1633 som anländ till Sverige. Men uppenbarligen finns han i riket några år tidigare. Redan 15/1 1629 uppträder han i Finspång som Jan de Hay (K 83). Fler arkivuppgifter på honom har inte återfunnits. Troligen har han också ett annat familjenamn.
Tabell 2
Vincent Haij vid Granvikens masugn omtalas i hammartingsprotokollet för Lerbäcks bergslag 18/5 1715. Han kan vara en sentida ättling till invandraren. Vincent är bruksbokhållare vid Granvikens masugnsbruk i Undenäs enligt mtl 1714-27, gift från 1715 men från 1718 änkling. Hustrun är troligen "Madam Greta Pettersdotter i Granwijken dödh d 28 octob klockan 4 om morgonen begrofs d 18 Nov. 1716" enligt Undenäs dödbok. Mantalslängden för 1717, som fastställdes i månadsskiftet oktober/november 1716, upptar Vincent som fortfarande gift.
Vincent gifter om sig 20/7 1726 i Undenäs med Maria Undenia och blir senare bruksinspektor.
Barn i 2. giftet: Sebastian (tab 3)
Tabell 3
Sebastian Haij, son till Vincent (tab 2), är född 4/5 1728 vid Granviken i Undenäs. Han skrivs in i Sörmland-Närkes nation vid Uppsala universitet 9/2 1748. Sebastian blir bruksinspektor på Forsviks bruk i Undenäs senast från 1767.
Han avlider 7/2 1795 i Undenäs och uppges vara gift med Beata Ulrica Triselia. I Lagerholms bok Sörmland-Närkes nation i Uppsala universitet anges hustruns namn vara Eleonora Maria Carlsdotter. Detta tyder på att han ingått två äktenskap.
Barn: Isak f 1767, d 1800, läkare
Daniel f 1770, d 1824, regementsläkare
4
« skrivet: 2018-02-04, 12:36 »
Anders Colson är oxkörare 15/11 1628 i Nyköping (K 111). Han står även upptagen i Finspång journal för december månad samma år, Colson oxkörare (K 156). Namnet Colson är detsamma som Clas, varför han troligen kan identifieras med den "Clas oxedrifvare fransos", som finns 1629 vid Salvetorp i Tuna bergslag (rot) och i Södermanlands boskapslängd 1630 noteras för ett innehav av 8 oxar.
Han återvänder sannolikt till hemlandet efter avslutad tjänst men hinner lämna ytterligare ett avtryck i Jönåker hr 23/9 1630:
"Item: Clemet i Longedaal en finne kom och ahnklagade en oxedriff:r och fransos be:d Clas, widh Brukedt Salvetorp på Tuna Bergzlagh, att han hade slagidt honom blånader och Blodsår i sidt huffvudh, och eij någott der till Brutidt haff:r der till Christoffer skriffvare på Clas wegnar svarade (efter han icke sielf kunne svenska) således: att finnens styfdotter be:de Karin tiente hoos be:te frantzos, och befans medh otroheet och stöldh, och fördy henne icke kunne lijdha, uthan lätt henne passera hem till föräldran igen, då haff:r be:te Clemet hennes stiuffader, kommit wreder till Clas och beginte illa tiltala, och sadhe, du din Fransos skälm, wiltu inteth giffva min dotter sin lhön, jagh skall wäl göra digh mehr skada på dina oxar, och första sin han släpte sine oxar till skogs, haff:r en oxe rändt sidt horn aff, om nu de af henda skulle, war owisth Efter finnen nekade der till och eij fans witne opå, de orden, giorde Clas honom ingen skada den gång uthan finnen gick der medh sin koos. Sädan för 3 wekur hende sigh, att be:te finne och hans hustru kommo druckne gåendes om be:te Salfvetorp, haff:r finnen åter ropat på Clas, du frantzos skälm, kom hijth, och hade en telgkniff i handen, då kunne Clas eij lengre lijdha hans skällesordh och slemma Mun, togh en käpp i handen, gick emoth honom, och bekenner der medh slå honom et slagh i huffvudh och 3 slag på axlan och ryggen, och derföre utlagdt 12 daler i Bårskärarelön såsom och giff:t finnen 12 kannor öhl och der till maat i förlijkning, mente der widh stå och bliffva. Detta öffvervägade Nämden och giorde Clas frij och saklös för slagzmålett, aldenstundh finnen hade sig förbrutidt, och klagat på förlijkt saak och nu är frij och ferdigh. Doch wijlhe dem emillan satt, att hvilken som förbryter sigh på annan för samma saak, anthen medh ordh eller gerningar uthan annor inpass och orsaak haffva förwerkat sine 40 mark i kon: Ensak. Så af Clemet finne förehollidt och warnat, att om han herefter unsäger någoon, och der af sedhan någon skadha hender, och eij wete aff hvem der är skedt, skall han der till svara och plichta efter lagh som i högm: B udi det 11. 12. och 13. Cap. förmäles."
5
« skrivet: 2018-01-31, 11:06 »
Blasius la Feuille, är kolare vid Åkers bruk 1624-39. Han kallas där endast la Feuille, Leffoj, la Feijo, la Fleur eller liknande. Han figurerar i ett ärende på Selebo häradsrätt 25/1 1625 (AID:v420534.b1490.s142):
"Samma dag blef och een franzoos kålare vijdh Åkers bruk för retta framstält och af Lass hammarsmedz syster Margreta een änkia beklagatt för dhett att han hadhe giortt hoos henne heemgång om Nattetijdh, slagett sönder hennes fönster – 2 på väggen, farstudören, och dher han intett inkom hade han lupitt efter Eld, och schulle tenda Ellden på stufvan, emädan fick hoon krypa utt igenom itt fenster, och lopp så till sijn Broder Lasse hammarsmed att han schulle komma henne till hielp, när han nu kom löpande fuller och drucken så väll som fransosen, hade dhe begynt träta sigh emellom, och icke bettre lijcktas än att fransosen Lafej hade stuckett honom igenom axlen medh een knif. Till alt dhetta kundhe Lafei intett neka, utan sade sigh vara för myckett drucken, och af ifrigheet och Wredhe dhett giortt hafva, altför dhen ordsaak, att hans dreng Matz Jacobsson hafver een tijdh long legatt medh henne i horerij, och myckett försummatt sitt arbete och han alltijdh hadhe varnatt henne att hoon schulle medh sådantt afståå, men dhett hafver inthett hullpitt, utan när han tenchte att hans dreng schulle vara på arbetett, så fans han igen hoos henne, och nu mente Lafej, att han skulle råka dhem tillsammans och giöra een blå åttskildnatt emellom dhem. Enär nu kånan blef tillfrågatt om hoon lägersmåål medh hans dreng hafft haffver, nekadhe hoon intett utan sadhe drengien hade lofvatt sig echtenskap. Denne saak blef till Nemden skutin, och när hoon blef öfverwägatt och ganerlig skäärskådatt, kunde dhe väll förnimma att saken ville falla för högh, bådhe för heemgången, dörrbrått och nidingzverkan på fenstren, dher hvar brott skulle blifva efter Lag Sententierat. Men efter dhenne Laföi är een ung och fremmande i Rijkett, dhen her af Sverges Lag intett veet, der till medh hoos dhen Horan medh, sitt Lägermåål medh hans dreng, honom dher till förordsakatt, och efter han bad om mögelighet uttlofvade sig och här efter alldrig så giöra villia, förlichte sigh och medh åklagarenar, gaf Lasse hammarsmedh 3 daler, och lätt giöra både döör och fenster igen åt kånan dherföre gafz honom saken opp i 40 mark till skifftes Konungen och Häradt."
Han är sannolikt kvar i Södermanland fram till mitten av 1650-talet. Då flyttar han till Lofta i samband med anläggandet av Överums bruk och stannar där från 1656 till sin död 1668, testamente efter la Feule wijd bruket en sked om 3 lodh. Av kyrkoräkenskaperna för Lofta framgår hans förnamn.
Hans hustru heter Barbe (Cochois). De är gifta redan på 1620-talet. Några barn till dem har inte med säkerhet kunnat bestämmas. Man kan förmoda, att andra generationen kallas Blasiuson eller enbart Blasius (Blaise). Möjligen är den Jacob Blaas, som 1662-63 finns enl mtl vid det närbelägna Gusums bruk, en son till Blasius.
6
« skrivet: 2017-10-22, 12:38 »
Thomas Punsle, trol son till Poncelet le Dent, visar sig i arkiven först 12/1 1684 på tinget i Grimstens härad, trots att han vid denna tid omnämns som en gammal man. Protokollet lyder som följer:
"Sedan angaf sigh för Rätten, en gammal man ehn hammarsmedh Thomas Punsle, upwijsandes ett emellan sigh och sin hustru Johanna Rubert uprättat Testamente, i så måtto: Emädhan dhe uti Samfälte 29 åhr samman lefwat och under warande Echtenskap, medh Barn eller lijfzfrucht icke warit wählsignadhe; derföre Såsom dhe intet ärft, utan all sin Egendom bestående allenast af mobilier och löösöhren, näst gudz Wählsignelse medh sine händers wärk och swårt arbete, förwerfwat hafwa, och således deras aflinge är, hwarannan Testimenterat och försäkrat, att den som efterlefwer, af arfwingarne, oqwaldh niuta och behålla skall, så länge den qwarlåtne efterlefwer. Och sedan den, Christelig är begrafwen, och all gäldh gulden är, måge arfwingarne, den befindtelige Efterlåtenskap, sigh emillan skifta, detta ährende, Rätten till wederhörigt undersökiande uptogh, befinnandes wara deras aflinge: hwarföre kunde Tingzrätten icke undfalla, sådan dem emillan giordh förordningh, Confirmera, såsom den lagh, sampt Kungl. May:tz resolution, om aflinge, lijkmätigh och Eenligh är."
Makarna har upprättat ett inbördes testamente. Av tidsangivelsen i dokumentet framgår, att de gift sig omkring 1655. Dessutom beskrivs Thomas som en gammal man, vilket troligen innebär, att han av åldersskäl inte längre är mantalspliktig. Man kan därmed tänka sig ett födelseår före 1620 för hans del. Att makarna inte får några gemensamma barn skulle kunna föranledas av hustruns ålder vid giftermålet. Kanske hon inte längre är i fertil ålder och då skulle ett födelseår för hennes del kunna ligga runt 1610. Om detta stämmer, torde det handla om ett omgifte för dem bägge. Thomas har säkert varit verksam vid något av Anthon von Boys bruk i Tiveden.
I Godegård begravs den 21/12 1706 en hust. Johanna Rubert aetat: 100 åhr. Åldern är säkert överdriven, men hon kan vara samma kvinna, som nämns i domboken ovan, och ha återvänt till sin tidigare hemort efter makens död. Just en koppling till Godegård ligger nära till hands. Båda släkterna le Dent och Robert har varit verksamma där i mitten av 1600-talet och det geografiska avståndet från Grimstens härad är inte långt.
Om släkten le Dent, se Nordisk Vallongenealogi del I sid 175.
7
« skrivet: 2017-03-22, 14:43 »
Av någon anledning har denna vallonsläkt inte varit föremål för diskussion i Anbytarforum tidigare, trots att den är välkänd. Jag vill ändå meddela en komplettering till släkten avseende tabell 2 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 218, eftersom tabellen nu har kompletterats rejält med uppgifter jag fått från andra forskare. Voila!
Johan Faggo, son till Pier (tab 1), finns 1674 vid Länna bruk och förekommer 1671-82 i domböckerna för Daga härad. T ex 16/6 1671
"Johan Fagges käremåhl till Lars i Frustuna, för det Larses häst skall hafua fördärfuat säden på en Wreth wedh Badh sätherij, kändes af intet wärde, emedan det berättades at hästen har hafft dubbel krook, och Fagges egne påberopade Witnen betygade, at gärdesgården war repareradh".
I domkapitlets protokoll 1670 sägs att Johan Faggot lägrat en kona. I domboken för Daga 8/2 1670 anförs att "Johan Peersson på Lidna gårdh skall böta för lägersmåhl medh Anna Bengtsdotter begångit ther effter skrifftas …"
I Hölebo domböcker nämns han 1678-82 som arrendator på Lövsta, 1684-88 på Örboholm och därefter på Nyckelby. Lövsta ligger i Vagnhärad, Örboholm och Nyckelby i Västerljung. År 1684 säljer han ett halvt skattehemman i Valsta storgård i Bettna till sin brors svärfar kyrkoherden Hans Järling (Oppunda hr). Denna fastighet köpte han och brodern Daniel redan 12/10 1675. År 1689 har Johan låtit gjuta en liten kyrkklocka (Västerljung B:1 pag 74). Enligt mtl flyttar han 1693 till Helgö säteri i Bälinge och 1695 till Stavsjö bruk. Åren 1705-06 återfinns han i Villåttinge dombok och 1707 i Hölebo dombok.
Johans hustru Margareta Jonsdotter omnämns i domboken för Hölebo 13/10 1684 (AID: v420604.b6430.s617). Av andra uppgifter framgår, att hon är styvdotter till kyrkoherden Hans Järling i Frustuna, Johans svärfar.
I Länna hfl AI:1 (1689-1723) finns han med en Anna och en trolig son Niclas vid Bjärhäll i Länna, dock utan bestämd tidsangivelse. Johan dör i Dunker 22/11 1709 och bor då i Götenstorp. Ett ärende från Rönö tingsrätt 24/9 1696 ger ytterligare uppgift om släktskap:
"… att han hördt Faggos son, en gosse om 14 åhr … då alla skähl och wittnen inskaffas böra, såsom Faggos son Petter och hustrun Anna Andersdotter i Biörndahl …"
Barn före giftet: barn f c 1670
Barn i 1. giftet: Maria i tvist med profossen Erich Larsson enl Rönö ting 24/5 1699 och 26/10 1699
Niclas (trol) bg 8/7 1706 i Länna, bötfälld på Rönö ting 25/5 1699
Petter f c 1682
8
« skrivet: 2017-03-12, 10:57 »
I boken Vallonsläkter under 1600-talet del III har jag på sid 111 i tabell 1 behandlat en invandrad vallonsk murar- och kolarmästare med namnet André Maillard. Denne blir 3/2 1632 kontrakterad av Jacob de la Gardie för tre års arbete och placeras vid Julita bruk för att mura en masugn. Han blir dock dräpt där år 1633. Det dröjer sedan sex år, innan lagens långa arm når förövaren, som tagit sin tillflykt till mörkaste Småland. Vid tinget i Kindevalds härad 27/9 1639 noteras följande ärende:
"Samma dagh tinghförde her Carl Carlssons fogte Jöns Larsson Een fransos, Jost Antonisson, ogift karll, till Embete een kolare, och gaff honom skuld, haffua belägrat een piga Karin Månsdotter ij Longztörp, och aflat barn medh henne, theth honn bär undher beltet, och dhe bådha bekienna; Item bekienner och han haffuer belägradt en piga ij Wiersta (Virestad) sochn och Albo häradt, Ingefridh Månsdotter, 3. haffuer låtit laga sigh till knecht, aff Jon Persson ij Tångana; och sedan han kom ifrån Jönekiöpingz arbete, stall han en hest ifrån sin legokarll, godh för 5. Riksdaler, och redh hesten 2. mill, och bytte honåm bort; sedan bekienner förb:de Jost, at han widh Juleta bruk, i Sudermanlandh, ihielsta med en knijff, en fransos som war een Murmestare Anders b:d och tå rymdhe hijt nedher ij landet, och ingen haffuer honåm sedan för samma dråp antastat. Orsaken säger han till dråpet wara, at för:de Anders slogh hans modher, och sädan honåm et Mundslagh, och tå stack han honum till dödz, och säger sigh icke wara fult tretton åhr, när han bedreff dråpet, och effter han genast kom till Tägnaby bruk i Konunga häradt till Knut Matzon, blef afsagdt at man der skall sökia Witnesbördh om hans ålder, ty han haffuer ij sanfelte siu åhr ingen inquisition, eller klagan warit her Nedher om samma dråpsak".
Vilken släkt Jost Antonisson tillhör är oklart. Hans far bör ha varit kolare under Julita bruk 1633 och kallats Anthonius kolare. Någon med det namnet har jag dock inte kunnat hitta i trakten vid denna tid. Kanske han kan ha varit verksam vid något av de andra bruk, som Jacob de la Gardie (eller Carl Carlsson Gyldenhielm) hade intressen i?
9
« skrivet: 2010-03-01, 10:45 »
Med mycken möda och stort besvär har jag nu lyckats spåra släkten Stukat tillbaka till en soldat Anders Stukat, som avlider i Snavlunda socken 1699. Den äldsta noteringen om honom återfinns i ett ärende från Sundbo härads ting 8/1 1670 (Örebro o Södermanlands ren. dombok nr 30 pag 967).
Det handlar om en annan soldat, Jöns Håkansson Liten, som stulit ett ansenligt antal olika föremål. Jöns är een Cronones soldat under Capitain wälb:e Reinholt Anreps Compagnie. Jag har anledning tro att även Anders Stukat tillhör samma kompani eller åtminstone samma regemente.
Jag behöver nu hjälp av någon, som kan upplysa mig om vad regementet heter, där Reinholt Anreps kompani ingår.
Är det Närkes Värmlands regemente? Detta regementes äldsta GMR 1684 innehåller inte något kompani uppkallat efter Reinholt Anrep.
Kjell L
10
« skrivet: 2001-01-04, 22:33 »
Vill här starta en diskussion om släkten Servio från Kengis järnbruk med omnejd i Norrbotten. Två av mina anfäder hette Erik Persson och Anna Fransdotter Servio i Tornefors (masugn) (dottern Sofia Ersdotter var gift med Nils Henriksson Juntti i Tärendö, Pajala fs). Enligt de uppgifter jag fått från olika håll (bl.a. hämtade fr. Erik Wahlbergs material) kommer släkten ursprungligen från Julita. Anna skulle vara dotter till en Frans (Nilsson?) Servio och hans hustru Annika medan Erik Persson (1699-1755) också skulle höra till släkten och vara son till Petter Persson Servio och hans hustru Annika Larsdotter. På grundval av mantalslängderna gör jag följande antaganden: 1) Gruvdrängen, sedermera kolaren Frans Servio i Svappavaara 1667-1684 och 1687-1690 samt i Kengis 1685-1686 och 1692-1705. 2) Petter Persson Servio i Svappavaara (hu Annika Larsdotter) 1678-1679, 1682-1708, i Tornefors 1709-1714 - Bror till 1) ? 3) Niklas Fransson Servio i Svappavaara 1678-1703, uppsyningman vid Junosuando masugn 1705-1714 (hu Dordi) - son till 1) Han nämns i en annan diskussion här i Rötter som *1650 i Kengis och † 1710 i Junosuando g.m. Dordie (Baltzarsdotter) Thun Junosuando. Dödsåret är fel eftersom han nämns i mantalslängden fram till 1714. 4) Kolaren Frans Pettersson S. * Junosuando ca 1670 (enl. www.familysearch.org) (hu Elin d. 1710/11, hu Annika 1712 d. före 1721), Svappavaara 1703-1708, Tornefors 1709-åtminstone 1736 - son till 2). 5) Mats Servio i Svappavaara 1698 6) Drängen Baltzar Servio (hu Gertrud) i Junosuando 1705-1721, 1723-34 finns en Baltzar Nilsson - son till 3)? 7) Bruksdrängen Frans Nilsson Servio vid Junosuando masugn 1705-30, möjligen den Frans Nilsson som 1734 dyker upp som uppsyningsman/masmästare i Junosuando 1734-åtminstone 1736 - son till 3).  Bruksdrängen Lars Persson Servio i Tornefors 1714-åtminstone 1736 - son till 2). 9) Johan Persson Servio i Junosuando masugn 1727-åtminstone 1736 g.m. Margareta Hansdotter. 10) Elias Nilsson Servio i Junosuando masugn 1727-1734. 11) Lars Johansson Servio *1741 (enl.www.familysearch.org/) son till 9). 12) Sofia Persdotter Servio *1700 (enl. www.familysearch.org) - dotter till 2).
11
« skrivet: 2012-05-30, 20:55 »
Hej
Jag forskar i släkten Pira. Min hustru har sina anor i denna släkt på sin moders sida. Vid ett besök nyligen vid Ununge kyrka fann vi en grav med ett svart metallkors. På korset finns en metallskylt med inskriptionen Sigurd Pira. Jag har försökt höra med församlingen om man hade några uppgifter om denne person men så var inte fallet. Mycket talar väl för att det fanns en anknytning till det närbelägna Skebo bruk. Någon som vet något om denne person?
Thomas B
12
« skrivet: 2009-01-25, 17:16 »
Hej
Jag söker föräldrar och syskon till Anna Margareta Elisabeth Pierrou
född 1868-08-02
MVH
Hans
13
« skrivet: 2014-01-06, 12:54 »
Det var vanligt att de första generationernas valloner i Sverige gifte sig inom den egna folkgruppen. Det var även vanligt, att man använde s k bunden namngivning för barnen.
Jag har försökt göra en dopvittnesanalys för Jacob Pagard (tabell 3 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 159) och granskat de dopvittnen, som finns när han döper sina barn.
- Johan född 9/10 1704 vittnen Joen Hansson i Leufsta Bruk och Johan Olssons hustru Brita
- Per född 2/6 1707 v: Johan Olsson Stalknecht och Anders Pagars hustru Anna i Gijbo
- Anders född 13/3 1710 v: Johan Olsson, hustru Brita Andersdotter Jonas körars hustru
- Carin född 13/12 1712 v: hustru Maria de Nis vid Långbron och Mattes Mattsson i Kiellwik.
Johan Olsson och hans hustru Brita är med vid de tre första barnens dop och bör vara nära släktingar. Det enda vallonnamn som förekommer är de Nis. När jag tittar på denna släkt, ser jag att en dotter till den förste Anthoine de Nis (tabell 1), Kerstin, är gift med Olof Mattsson.
Jan Olsson, som forskar på Österlövstas befolkning, anser att familjen Olof Mattsson har två relativt säkra barn, Johan och Kristina. När denne Johan döper sin son Johan född 25/7 1707 i Österlövsta, vem är då dopvittne? Jo, Johan Pagard i Lövsta Bruk, dvs man ser här en återkoppling mellan släkterna de Nis och Pagard.
Med ledning av detta skulle följande hypotes, jag upprepar hypotes, kunna ställas upp (angivna tabellnummer relaterar till boken):
Jean Pagard (tabell 2) är gift med en dotter till Anthoine de Nis (tabell 1).
Olof Matsson och hans hustru Kerstin de Nis har en son Johan Olsson, som är det ovan nämnda dopvittnet. Denne är förmodligen bosatt i Giboda och arbetar vid Leufsta Bruk.
Claes Anthonson de Nis (tabell 5) och hans hustru Maria har dottern Maria de Nis, som är dopvittnet 13/12 1712. Hon är gift med Jean Blom och bosatt vid Långbron.
Det här skulle då alltså innebära, att Johan Olsson och Maria de Nis är kusiner med Jacob Pagard (tabell 3).
14
« skrivet: 2006-12-28, 11:10 »
Jag är också en av de många ur släkten Audar som har sitt ursprung från Tunaberg. Tack till Margareta Svensson för pdf-filen. I artikeln nämns flera gårdar, Mögö krog, Mögön, M(j)ölnargården m fl för mig okända namn. I min egen forskning har jag stött på flera av gårdsnamnen, också i QA-programmet. Finns dessa gårdar/torp kvar med nya namn eller var låg de ungefär? Vad betyder gårdsnamnet Abbortorp? Kanske finns det någon gammal karta med dessa namn utsatta?
Tacksam för tips!
15
« skrivet: 2005-01-06, 13:08 »
Släkten Noe presenteras nu på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ I början av 1700-talet finns släkten i Risinge och Vånga socknar i Östergötland, vid Markebäcks bruk i Askersunds lfs och i Eskilstuna. Släktmedlemmarna förekommer delvis under patronymikon, men även dubbelnamnet Noe Doneur leder till olika namnformer. Har du kompletterande information om enskilda individer, kontakta mig gärna. Kjell
16
« skrivet: 2013-07-15, 00:53 »
Stefan,
Observera att Johanna Catharinas mamma heter Anna Maria Mineur och inte Holmberg. Vid denna tid tog hustrun inte mannens namn när dom gifte sig. Se födelsenotisen.
17
« skrivet: 2015-02-02, 14:22 »
Jag fick nyss följande förfrågan och vidarebefordrar hit för att någon förhoppningsvis ska kunna svara:
I mitt rotande i släkten har jag kommit fram till att jag har anor i två troliga Vallonsläkter.
Jag har sökt efter information men har inte hittat så värst mycket.
Den ena anan är från Servau Henrot som dog i Norrköping 1625.
Ytterligare upplysningar har jag inte hittat om honom eller hans söner.
Henrik Henrot död 1635 Näsby,
dennes son Niklas Henriksson Mathieu död 21 november 1699 Hagges bruk Norrbärke,
dennes son Gillius Claesson Mattieu född 16 sept 1632 Kvarnbacka, Lindesberg, död 16 febr. 1702, Ljusnarsberg,
dennes dotter min ana Maria Gilliusdotter, född 16 juli 1660, Färna bruk Gunnilbo
Gift med Erik Olofsson Maal i Forstäppan, Grangärde.
Marias mor var av annan Vallonsläkt Sara Bastiansdotter Derhey Michot, död 1698, Ljusnarsberg.
Saras far var Bastian Niklasson Derhey.
Bastians far var Colas Derhey de Rheux, död 1648, Dunker.
Gift med Eva Wive Vivienne, död 1672, Dunker.
Om du har kunskaper om personerna ovan kan du väl höra av dig till mig eller tala om för mig hur jag skall gå tillväga för att få mer uppgifter (djupare kunskaper) om släkten.
Hälsningar
Lars Ahlström i Skåne
-------------------------------------------------------------------------------- ----------------------
Lena Nalmo:
Uppgifter ur Nordisk Vallongenealogi del II:
Louis Mattheu en fransöss loodstöpare nämns i Noraskogs dombok 22/10 1629.
Ludewijk loodstööpare finns i roteringslängden 1641 för Lindesberg och i Lindesbergs stads mtl 1645-47.
Möjlig son Noe.
Dottern Anna döptes 17/11 1639 i Lindesberg.
Smeden Noak Lovesson finns med på smedskivan 8 med hustrun Karin och barnen Johan, Abraham, Noak och Lovis. Verksam i Nora bergslag.
Hammarsmeden Lovis Noaksson, möjlig son till Noak Lovesson, finns också med på smedskivan 8 med hustrun Maria Jönsdotter och barnen Annika, Katarina, Nils, Maria, Brita och Johan. Verksam bl a i Borgvik, Grums sn.
Uppgifter ur Nordisk Vallongenealogi del II sidorna 107-108:
Jehan Matthieu och Henry Matthieu fanns bland de elva franska smederna som värvades till Sverige 1609 av Paschilius Chenon och de var verksamma vid Kroppa.
Remy Matthieu skrev kontrakt 12/1 1634 med Jacob de la Gardie och anställdes som smältare vid Bergsbruken (Haraker).
Det finns ingen information om när Louis Mattheu kom till Sverige eller om släktskap med ovanstående personer.
Kanske var han son till Jehan Matthieu?
Namnen Johan/Jan/John och/eller Nils (en variant av Noak?) finns i alla generationer hos ättlingarna till Lovis Noaksson och Louis blev släktnamnet Love.
Vanliga kvinnonamn är Maria, Brita och Katarina.
Min gren av släkten skulle då se ut så här: Jehan Matthieu (smed, Kroppa) – Louis Mattheu (lodstöpare, Lindesberg) – Noak Lovesson (smed, Nora sn) – Lovis Noaksson (hammarsmed, Borgvik, Grums sn) – Nils Lovisson (mästersmed, Billingsfors, Steneby sn) – Johan Nilsson Love (knippsmed, Lövstaholm, Lysviks sn) – Nils Johansson Love (knippsmed, Vägsjöfors, Fryksände sn) – Jan Nilsson Love (knippsmed, Vägsjöfors, Fryksände sn) – Brita Jansdotter Love (piga, Vägsjöfors, Vitsands sn) – Maria Eriksdotter (torparhustru, Vägsjöfors, Vitsands sn) – Emil Eriksson (hemmansägare, Flyberg, Vitsands sn) – Eva Eriksson (Vitsands sn).
Källa:
-------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------
Kjell Lindblom:
Tabell 101
Niclas Herou, är hammarsmed vid Kvarnbacka 1632--46. Han kallas där alltid Clas Hindersson, dvs hans far heter Henrich.
Ett utslag i Svea hovrätt 28/2 1638 berättar att hammarsmeden Claes Hindriksson i Lindes bergslag fört oförtullat gods genom stadsporten. Rättens dom innebär att halvparten av det oförtullade konfiskeras.
Niclas får med sin hustru Anna Persdotter under 1630-talet tre söner, som tillsammans med fadern kan identifieras som tillhöriga släkten Herou först på 1660-talet. Niclas finns från 1660 till sin död 21/11 1669 i Hagges bruk i Norrbärke. År 1670 antecknas änkan och en son i mtl. Hon dör 24/11 1695.
Barn: Gillius (tab 102)
Henrich (tab 121)
Johan (tab 122)
Marina f c 1645, bg 11/1 1685 i Hagge i Norrbärke, g m Johan Jacobsson Fischer 12/7 1663
Margreta f c 1648 i Norn i Hedemora, g m bruksskrivaren Bengt Johansson 14/2 1669 i Norrbärke
Tabell 102
Gillius Herou, son till Nicolas (tab 101), döps någon gång mellan 16-23/9 1632 vid Kvarnbacka. Han följer sina föräldrar till Hagges bruk och gifter sig mot slutet av 1650-talet. Hans maka heter Sara Bastinsdotter (Michot). Familjen döper sina barn i flera olika bergsförsamlingar under 1660-talet, vilket tyder på att Gillius i sitt yrke som hammarsmed ofta byter arbetsplats. Vid Hagge finns de antecknade 1675 men flyttar sedan till Ludvika bruk i Grangärde och är 1682 i Ramsberg. Gillius dör 5/10 1702 i Ljusnarsberg.
Barn: Maria f 16/7 1660 i Färna bruk i Gunnilbo, d 26/2 1735 i Grangärde, g m Erik Olsson 26/10 1680 i Grangärde
Anna f 26/10 1661 i Hagge i Norrbärke
Johan (tab 103)
Claes (tab 106)
Gilius (tab 111)
Hindrich f i april/maj 1670 i Fermansbo i Ramnäs
Peter f c 1671
Sara f 1673 i Fermansbo i Ramnäs, d samma år
Mats f 1674 i Fermansbo i Ramnäs
Källa:
----------------------------------------------------------------
Efter mejl från Torsten Berglund är jag böjd att ifrågasätta ovannämnde Clas Hinderssons koppling till släkten Hero (Hiro). Ersätt därför genomgående släktnamnet Herou med patronymikon i mitt förra inlägg från 26 januari, så blir det mer korrekt.
Torsten, kan du inte här publicera innehållet i mejlet, så att alla kan ta del av det. Jag tycker att det för forskningen om Clas Hindersson framåt.
Källa:
----------------------------------------------------------------
Torsten Berglund:
Ang. Niclas Hindersson vid Hagge bruk
I Bertil I W Kjelldorffs uppsats i Släkt och Hävd 1994:3-4 om släkterna Hero/Herou i tidiga led, har hammarsmeden Niclas Hindersson vid Hagge bruk i Norrbärke sn och hans barn upptagits under den egna rubriken Släkten Hiro (s 165-169), en från övriga redovisade Hero-släkter fristående släkt. Jämför även Kjell Lindbloms Vallonsläkter under 1600-talet, del 2 (1990), s 23, och Kjells redovisning här ovan (26 jan 2002 kl. 14.10).
Av Kjelldorffs uppsats (s 166) framgår att Niclas Hindersson endast påträffats med släktnamnet Hiro en enda gång och han meddelar heller inga belägg för att sönerna skall ha använt detta namn. Belägget för Hiro finns i en förteckning över hammarsmederna i Grangärde, Norrbärke och Söderbärke socknar vid gruvtinget 4/3 1662 (Bergskollegii arkiv EIIf:1a, s 106r). Niklas Hindersson hiro står antecknad som mästare vid Hagge bruks andra hammare, men tittar man närmare i originaldomboken i RA så syns tydligt att Nicklas Hinderssons namn har skrivits över en annan raderad text som skymtar under hans namn. Jag misstänker därför att ordet hiro kvarstår från den raderade texten, kanske från en annan smeds efternamn? Enligt påpekande från Kjell Lindblom fanns i grannsocknen Söderbärke masmästaren Niclas Hero vid Billsjö bruk fram till 1660 och åter 1673-75.
I kyrkböckerna i Norrbärke skrivs aldrig Niclas Hindersson och hans barn med namnet Hiro. Däremot har jag funnit ett par belägg för ett helt annat efternamn. När Niclas dör 1669 står endast i testamentsräkenskaperna (LIa:2) 1669 21/11 Mr Niclas Hinderson hammarsmed i Hagge, en frantzsos. Men allra första gången han nämns i Norrbärkes kyrkoräkenskaper, när han 1661 7/4 lämnade testamentspengar efter en dotter, står han antecknad som Mr Niclas Matthie hammarsmedh uthj Hagge (LIa:2, s 1v). Efternamnet Matthie återkommer även när sonen Hindrik gifter sig några månader senare i Norrbärke (C:1, s 14r) 1661 25/8 Hindrich Matthies hammarsmedh wid Hagge - Lisbet Månssdotter ibid.
Jag har för ett tiotal år sedan diskuterat ovanstående problem med framlidne Björn Isheden, duktig domboksforskare och med stor kännedom om Västerbergslagens släkt- och personhistoria. Han var liksom jag av åsikten att Matthie borde förstås som smedernas efternamn. Han hade dock tidigare rådfrågat vallonforskaren Erik Appelgren om dennes åsikt i frågan. Denne gjorde då tolkningen att Niclas och hans son Hindrik var smeder hos en Mathias, gissningsvis Mathias De Geer, en intressant teori som dock inte finner något stöd i källmaterialet. Någon Mathias är inte belagd som ägare, arrendator eller på annat sätt involverad i driften av Hagge bruk vid den aktuella tiden och ingen annan brukspersonal omtalas för övrigt på ett sådant vis (som varande en viss persons personal) i kyrkböckerna i Norrbärke under den aktuella tidsperioden.
Min egen gissning blir därför att Niclas Hindersson skulle kunna tillhöra släkten Mathieu. Enligt Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet, del 2, s 90, inkom 1609 till Kroppa bruk i Värmland smederna Jehan och Henry Matthieu och som trolig son till den senare upptas spiksmeden Gilius Mattheu vid Tunafors och sist i Lundby i Fors sn. Namnskicket tycks i alla fall stämma bra överens med Niclas Hinderssons familj, där sönerna hette Gilius, Hindrik och Johan.
Källa:
18
« skrivet: 2000-10-17, 20:34 »
Hur hör följande kvinnor samman (om de gör det?) med vallonsläkten Martinell?
*Britta Martinell (f ca 1678, död 1760 20/4 på Tjurkö möllaregårds soldattorp, Agunnaryd sn (G), 81 år 8 mån. 5 dgr - kallas i dödboken för änkan Britta Persdotter Martinell) -
gift 1)m. NN (änka vid vigsel nr 2), 2) 1711 4/4 i Agunnaryd k:a m fältväbeln Lars Kiellbom i Kalvsnäs, Agunnaryd sn (levde 1729). (kallas i vigsenotisen för änkan Brijtta Mörtin(...?)).
Barn: Nils f 1711; Sigrid Johanna (dubbelnamn!) f 1717 3/12; Nils f 1719 16/5, Kirstin f 1721 18/1
(modern kallas i födelsenotiserna alltid för Britta Martinell)
*Kirstin Martinell (kallas så i ett av sina barns födelsenotiser 1718! - Britta Martinell ovan var även fadder då) gift 1717 5/5 i Agunnaryd (G) med soldaten Erik Jonsson Fagersteen i Trinshult (Agunnaryd sn). Bodde på Trinshult knektetorp åtm. fram till 1729. Barn: Johanna f 1718 2/´2; Jon f 1/11 1720; Carl f 21/11 1724; Jöns f 13/5 1729.
Hon kallas för änkan Kirstin Carlsdotter i Kalznäs i vigselnotisen 1717!
Vilka är dessa två? Om allt stämmer så torde deras fäder ha hetat Per respektive Carl Martinell ? Kan det annars vara så att Kirstins tidigare man hetat Martinell?
I Agunnaryd nämns 1701 25/8 på ett dop som fadder fältväbel Magnel - är det ett korrupt Martinell?
19
« skrivet: 2016-02-29, 16:50 »
Lars Hasselblad har hittat ett synnerligen intressant ärende från rådhusrätten i Lindesberg stad 1662 avseende en hittills mycket anonym invandrare med namnet Collin le Marlier (AID: v420587.b5470.s582). Han behandlas med några få rader i Nordisk Vallongenealogi del II sid 79. Målet i rr är desto längre. Som grädde på moset innehåller texten även information om en tidigare helt okänd vallonsläkt i Sverige, Henkinet, dock tidigt utdöd.
S. d. framträdde för rätten Colling Marlj födder uthi Jalheau och landett Luttich oss klarligen gaff tillkienna, huruledes een hans frände Gilles Henkinett b:d för 7 el:r 8 åhr sedhan ähr här uthi Swerige och denna wår församblingh, efter een swår och långh warigh Siukdom dödh blefwin, hwilken för sin dödhelige affgångh, emädhan han Henkinett ingen hadhe som honom uthi denna sin siukdom wårdadhe, sigh begaff ifrån Gullsmedzhytte Cronobruk och till Qwarnebacken, hwarest be:te Collingh Marlj medh dee sijne honom Henkinett uthi sin Swåra Siukdom, wähl skött och ansedt hafwer uthi twenne åhrs tijdh och till dess be:te Henkinett dödh bleff. doch för än han afsomnade och någon tijdh för sin dödh Testamenterade och gaff Henkinett sin frände Marlj till wedergiällning emott dhe wellgiärningar och stora beswär som Marlij och dee hans åhr honom in till dödzstunden skulle uthståå, all hans Qwarlåttne egendomb och rörlige Mobilier, bådhe dhem han här i Swärige, och å denne orten hadhe, så wähl som dhem han här sammastädes sigh förwärfft och till sitt fädherneslangh och by Jalheau förskickatt hafwer, efter sin dödh fram för några andra att tillträdha och fullkommeligen possidera, dess föruthan skulle Marlj wara förobligerat, i fall der Henkinett någon skulldh efter sigh hadhe, den att betahla och Contentera, sedhan han Henkinett, haffuer hederligen ährligen och wähl låthitt komma till graffwen haffuer fördenskulldh be:te Collin Marlj sedhermehra sigh, från detta rijkett och till sin fädernes bygdh Jalheau begefwitt till den änden förbe:de sitt Testamenterade godz och arffs Pratension, werckställigh göra och opfordra aff sal. Henkinetz brödher och Syskon, sökiandes rächningh och Restitution oppå dedh godz, som dhem aff dheras sal. Modher, på ett och annadt sätt ähr tillskickatt wordett, hwar till be:te Marlj nu arfwelige war blefwin. Emott hwilken Pratention sal. Henkinetz brödher för dommarena uthi Lijck, Protesterat haffua, alldeles nekandes till denna Collin Marlis arfskaph eller Gilles Henkinetz Testamente icke williandes ährkienna Marlj som Henkinetz arffwinge, alldenstundh att han Marlj eij war försedder med sådanne breff skiäll och Testamente aff deeras sal. Brodher som dhe nöjdes medh, gilla eller Approbera kunde, uthan hans Pratention och förmente arfzrättigheet, aff null och inthett wärde alldeles estimeradhe, till dess han medh starkare skiäll sin rätt her uthinnan bewisar. Hwarföre hafwer nu be:te Collin Marlj, ödmiukeligen aff Borgmester och Rådh begiäratt, att wij rättwijsan till styrkie och få een bättre befordringh enär han nu åther till Jalheau igenkommer och lagligen medh Henkinetz syskon att possidera och sin arfzrätt att sålunda willa förhöra dett witne som han i stadhen haffuer och medh egne ord hört Henkinetz Testamente till Collin Marlj, hwillken hans begäran wij icke för rättwijsan skulldh, hafwe welatt eller kunnat honom förwägra. Uthan Examinerade postförwaltaren och Rådhmannen uthi wår stadh Ehrachtadh och wählförståndigh Simon Bossart, honom icke allenast skriffteligh tillförende, uthan nu medh lifligh eedh å book betygadhe sigh haffua waritt tillstädes wedh Gullsmedzhyttan och hördt dhet Henkinet haffuer Testamenterat sin frände Collin Marlj för de beswär och wählgierningar honom wederfaras skulle uthi hans Siukdom intill dödzstunden, att hans rörande godz och Mobilier penningar och annat thett undantagandes som han uthi detta landett hadhe, så wähl som dhet han i landet Lijck haffuer och sigh her i Swerige förwerfwat haffuer antingen medh Tienst eller annat som förbe:tt ähr, Men dedh fasta uthom Landz skulle Marlj sigh inthett medh befatta eller haffua macht att ehrhålla, betygandes der hoos dedh be:te Collin efter Henkinetz dödh, såsom angetts hafwer anwändt all flijth att låtha komma honom hederligen till Jorden, betallt dess bekostningh, såsom och andra giälldenärer som någott hafft att fordra aff sal. Gilles, och yttermehra dedh be:te Colling Testamentetz fullfölliande hafwer antagitt Henkinetz Mobilier och warande endaste arfwinge och icke aff någon warit förhindratt, uthi een och annan måtto. Denna ofwanskrefne ransakningh och Testismonia Mehrbe:te Colling Marlj till sin rätz Styrkio och befrämiellse af Borgmester och rådh tienstl. hafwer begierdt, betyga wij icke allenast att aff oss å wårtt Rådhuus ransakatt Edheligen bewittnadt och i sanning funnitt uthan oss wäll witterlighitt ähr dedh offabe:te Collin Marlj hafwer låthett her i wår kyrckia Henkinett hederligen komma till jord och betallt för honom all hans skulldh och gieldh bådhe till een och annan så att han der oppå medh flere trowerdige witnesskriffter och ährlig hedher noghsamt ähr försedder, så att wij icke kunna see, hwadh honom uthi des rättmätige arfz Pratention kan hindra. Hwarföre och wij till yttermehra wisso Stadhzfästellse och större säkerheet låtha witterligen sättia härom under wår stadz brukelige Signete.
20
« skrivet: 2014-11-24, 08:06 »
Mantalspliktig var man i huvudsak mellan 15 och 64 års ålder. Det kunde variera något år upp eller ner under olika perioder. Undantagna från mantalsplikt var indelta soldater (men inte deras hustrur) och utfattiga. Erik Persson tillhörde inte någon av dessa kategorier. När han faller bort ur mtl är han sannolikt omkring 64 år gammal.
Leta magistern? Jag kan bara berätta hur jag skulle gå tillväga. Bouppteckningen innehåller namn på ett antal personer. Jag skulle söka dessa i de omfattande personregister (uppdelade på 50-årsintervaller), som finns till Stockholms bou och läsa de handlingar, där dessa personer förekommer. Kanske finns det en bou även efter Barbro Mårtensdotter? Har man tur hittar man ytterligare puzzelbitar. Petrus Lemon bör ha funnits i huvudstaden omkring sekelskiftet 1700, förutsatt att även övriga individer kan knytas dit.
Inte någon lätt forskning att söka i Stockholm, men du har ju hjälp av övriga intressenter i detta ärende, hoppas vi.
21
« skrivet: 2014-10-22, 17:45 »
Hej,
Du hittar både Lena och Gustav Lemon i Askersund, tomt no 57 (alltså grannar till Jöns Berg och Maria Lemon). De är barn till Petter Lemon, f. 1690. Har tyvärr inte lyckats klura ut var han passar in i Lemonklanen... (Askersunds stadsförsamling AI:1, s.49)
Angående din andra post så var kusinäktenskap inte så ovanliga. Fram till något årtal (som jag inte minns, men det gör säkert någon annan) var man tvungen att ansöka om tillstånd för att få gifta sig med sin kusin, men den lagen försvann sen.
Catharina och Maria Christina Wallström var förresten mycket riktigt systrar! Döttrar till gästgivaren i Vallby, Viby (T) Erik Ersson Wallström och Brita Warg (Viby AI:1, s.40 bl a)
Brita Warg tror jag att jag har på ett sidospår i min släkt förut, hennes mamma Ingeborg Svensdotter Mask var halvsyster till en av mina anor, Kerstin Svensdotter f. 1661 i Hardemo. Såvida det nu är samma Brita Warg, ska försöka kolla det hela.
Anne-Sofie
22
« skrivet: 2014-12-20, 18:30 »
Är detta redan känt? Hans Andersson Berg (ATJ, BMP) (1727-) 1727-03-25-- (man) Hans Andersson Berg (ATJ, BMP) Föddes 1727-03-25 i staden Döptes 1727-03-26 Faddrar vid dopet: Herr Daniel Gisler, Paul (Slorf?), Petter Dahlberg, Boråsbo. Madame (Emilia?) Aspman, hustrun Maria Hammar och (J?) Anna (Slorf?). -------------------------------------------------------------------------------- ------- Källa: Örebro, Lindesberg CI:4 Födde 1708-1728 (Staden) http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=249415 http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=145850
23
« skrivet: 2012-02-24, 01:16 »
Jo, så står det i del 2. Men det är troligtvis felaktigt.
Jacob var ju född 1673 i Ringarum (E). Men Niclas och hans familj var ju i Söderbärke då.
I Jacobs födelsenotis står det att fadern hette Collas.
Clas och Collas är bägge kortformer av Nicolaus/Niclas. Det är nog inte så sannolikt att Jacob skulle komma att bli kolare i Undenäs, bosatt i Björkenäs med Clas Andersson Hero, om han var son till Niclas Servasson Hero.
Omöjligt är det inte, men jag tror inte att det är riktigt.
24
« skrivet: 2011-08-21, 10:27 »
Titel: Post- och inrikes tidningar
Datum: 1829-08-05
Sida 3
Att Jönköpings Rådhusrätt, genom utfärdade offentliga Stämningar, kallar så kände som okände Borgenärer uti 1) Afträdes= och Urarfwamål efter afl. Extra Hofrättsnotarien Claës Wilhelm Humble, och 2) Kopparslagaren A. P. Grells Concurs= och Afträdesmål, för att, före kl. 12, i första fallet å Måndagen d. 30 Nov., och i senare å Måndagen d. 7 Dec. detta år, sig hos Rådhusrätten inställa och sine fordringar, wid förlust af all widare talan, så förete och bewaka, som Concurslagen d. 13 Julii I8l8 föreskrifwer; det warder härmed kungjordt andra gången.
(Meddelandet ändrat av simson 2011-08-21 10:29)
25
« skrivet: 2003-04-17, 23:02 »
Jag söker efter en (smed) Johan Grell, han kan vara av vallonsläkt. Jag vet att han fanns i Falsterbo, Hjorted sn. i slutet at 1700-talet.
Är det någon som har upplysningar om den släkten så vore jag tacksam om jag får ta del av det.
mvh/Sture Mobaeck
26
« skrivet: 2011-06-06, 11:04 »
Jag söker information om Hindrik/Henrik Gago(t), också kallad Hindrik Kolare, smed på Upperuds bruk från 1678. Inflyttad från Småland. Han ska härstamma från franska valloner som kom till Sverige i början av 1600-talet.
Hans senare ättlingar blir Uppströmssläkten.
27
« skrivet: 1999-11-16, 15:24 »
I 1708 ble Oudalen Jernværk i Odal nær Kongsvinger i Norge opprettet. Fagarbeiderne (masmester, hammersmed etc.) kom for det meste fra Sverige. Jeg har blant mine aner en som var hammersmed ved Oudal Verk før 1718, Anders Johans. Falley. Siden så vidt vites fagarbeiderne var svenske, antar jeg at Anders også var svensk, men jeg har ingen kilder som viser det (kirkeboken for Odalen, Strøm sogn, begynner i 1689, men har ikke ført innflyttinger). Jeg har sett at det i Sverige er en slekt FALEIJ som kan føres tilbake til vallonske jernverksarbeidere. Det virker meget sannsynlig at Anders tilhørte denne slekten. Finnes det noen opplysninger om den?
Anders giftet seg i Odal i 1716 med Maria Johannesd. BUSE. Jeg vet ikke om hun også kan ha vært svensk. I 1718 forlot Anders og Maria Oudal Verk, og var noen år ved Hakadal Verk (nær Oslo) før de ca. 1725 kom til Lesja Verk, et jernverk på Lesja lengst nord i Gudbrandsdalen. Anders døde der i 1773 og Maria i 1768. Ut fra deres oppgitte alder ved begravelsen var Anders født ca. 1686 og Maria ca. 1687. Med seg hadde de også Anders' mor, Lisbet Andersd., som i følge Lesja kirkebok døde i 1756, 105 år og 2 måneder gammel. Jeg vil bli svært glad for eventuelle opplysninger om disse kan spores til Sverige!
28
« skrivet: 2015-02-12, 21:48 »
Tjust bergs- och hammarting 1708 5/6
Närvarande: Åldermannen mäster Bengt Svensson, bisittare Pierre Lemoin, Mårten
Goude, Johan Johansson och Gillius Andersson
§10 Bergsfogden Anders Törnberg berättade, att han anhållit hos brukspatronerna
att för deras masmästare Johan Hiort, Henrik Hero, Johan Hero och Collas deboy
deras mästarepenningar till ämbetslådan, men desamma ej kunnat erhålla.
Bruksherren Isak de Besche lovade att betala 10 Dr silv:mt för Johan och Henrik
Hero.
-----
Tjust bergs- och hammarting 1711 7/6
Närvarande: Bisittarna Johan Johansson och Gillius Andersson
§13 Eftersom masmästaren Collas de Bou betalat till ämbetslådan sina
mästarepenningar, därför beviljades honom dess mästarebrev.
(Meddelandet ändrat av simson 2015-02-13 18:24)
29
« skrivet: 2006-02-09, 23:20 »
Hej igen Ove!
Erik Gustafs föräldrar är
Erik Douhan f 1774
Katarina Magdalena Bäckström f 1780-06-07
Födeseorter okända.
Hälsningar
Stig Geber
30
« skrivet: 2007-10-09, 20:11 »
Smedsläkt vid Rademachersmedjorna i Eskilstuna.
Familjesägen anger att Johan var en av de polska magnaterna som 1655 stödde Karl X Gustav som polsk kung. Satsningen sk-t sig emellertid varpå J flydde till Livland. 1659 medföljde han Reinhold Rademacher jämte ett femtiotal andra smidesskickliga från Kirkholm, Livland, till Eskilstuna där de bekanta smedjorna sedan etablerades. Som son och sonson anges Henrik respektive Mattias gift med Maria Britta Forssman född 1712.
Källan Eskilstuna genom tiderna, del II, Knut Hellberg anger Johan/Johann Donaij/Donnaj/Donnet verksam vid Rademachersmedjorna, under avsked 1662, änkling 1672 samt Hindrich/Heinrich/Henrik Donaij/Done, mästare och bergslagssmed, verksam vid Rademachersmedjan 1662, förtecknad i mantalslängd år 1700. Son till Johan och far till Mattias?
Någon som vet mer?
31
« skrivet: 2010-03-12, 02:42 »
I mitt inlägg 22 oktober 2009 17:57 hade jag hittat tjänsteflickan A A de Wahl från mantalsregistret som en Augusta Albertina de Wahl, *1853 23/8.
I New York finns 1880 en Augusta De Wall, 27 år gammal, och således född cirka 1853, och angiven som född i Sverige. Det vore ju konstigt om de skulle vara två helt olika personer.
Vem hon är har jag däremot inte klurat ut. Än har jag ingen uppfattning om var hon är född.
Jag har däremot hittat alla kända emigrerade Dewalls i amerikanska källor på ancstry.com och kunnat följa upp en gren i Minnesota ett par generationer fram emot nutid i och med att Minnesota Birth Index 1935-2002 finns med på ancestry.com.
Man hittar dessutom åtskilliga fler okända Dewall som anges födda i Sverige... kanske att några är släkt, på någon cognatisk sida och bytte till mors, mormors eller farmors släktnamn i stället för ett son-namn over there. Medan en del säkert bara har tagit namnet utan släktkoppling till det.
Fittja-släkten de Wahl som Hellerström beskrev i SoH 1958, Johan Gustaf, skräddare på en rad orter i Uppsala med några barn, har emigrerat till USA 1880, jag vet inte om Hellerström fick det klart för sig, det stod inget om det i texten om den familjen. De fanns också i St Paul, Minnesota, och jag kunde få fram kommande generationer via registersökträffar på ancestry.com och har nu fått kontakt med de nu levande på Facebook.
I övrigt har jag haft fullt upp på sistone med andra engagemang samt med nästa projekt, min farmors agnatiska släkt...
32
« skrivet: 2000-04-21, 15:16 »
Hej,
Jag heter Bjarne Berg och är bosatt i Solf utanför Vasa i Finland.Trots att min forskning om vallonsläkten de Morgny kan anses slutförd i och med att boken Vallonernas spår kom ut finns det olösta frågor, som jag bra gärna skulle önska få svar på.
Jag undrar om någon släktforskare påträffat namnet Jacques de Morgny i Sverige?
Enligt kontraktet, som Jacques skrev i Sedan 20/3 1621 kom han med två av sina söner till Sverige någon gång under våren samma år. Tillsvidare saknas uppgifter om honom i Sverige.
Om kolaren Tomas Goffin, som skrev under sitt kontrakt samma dag och på samma plats vet man, att han vistats i Norrköping 1623,Godegård 1624, Åker 1626-1627 ...Kanske det kan ge en ledtråd.
Jacques kallas i kontraktet maitre coupeur de bois, vilket kunde tyda på att han vid tiden för kontraktsskrivandet fungerade som arbetsförman i skogarna kring Saint Michel en Thiérache och att han, om han nu kom fram till Sverige,kunde ha fungerat som en kringresande instruktör för skogsavverkning och kolning för de hyttor och bruk som på den tiden fanns i Södermanland uppåt mot Västmanland. Skogsarbetarna finns sällan upptagna på brukens arbetslistor.Jag vågar ännu hoppas, att någon forskare ska hitta Jacques och någon av hans söner på någon ort i och kring brukena i Södermanland och Västmanland. Christopher de Morgny, son eller inte till Jacques, är rätt väl dokumenterad från början av 1630-talet i Västmanland.Släktforskarföreningen i departementet Aisne i norra Frankrike hjälper mig för tillfället att eventuellt i olika arkiv hitta Jacques de Morgny och sönernas namn.De forskare jag haft kontakt med är övertygade om att Christopher de Morgny i vilken händelse som helst kom från Saint Michel eller den lilla byn Morgny en Thiérache, som ligger i närheten.Det skulle det lilla prefixet de tyda på.
Jag ser med spänning fram emot att någon skulle kunna förmedla någon upplysning.
Hälsningar
Bjarne
33
« skrivet: 2009-05-10, 21:02 »
Hej!
1682 6 nov. gifter sig ryttaren Nils Jonsson Örn med Maria Johansdotter Dandanell i Fadan (Tuna C:1) Jag förmodar att hon är dotter till Johan Dandanell, som nämns ovan, och syster med Sara och Magdalena. Erik Tyrisson finns som dopvittne i släkten. Vet man mer om släkten bakåt?
MVH
Margaretha B
34
« skrivet: 1999-06-28, 01:36 »
Gästgivaren och bonden Johan Olofsson i Vargata, Vårdö socken på Åland, var gift med Greta Dandenell, född 1687, död 1758 i Vargata. Rimligen tillhör hon vallonsläkten Dandenell, som fanns i Uppland vid denna tid, och sannolikt träffade hon sin make medan denne levde som flykting i Sverige under stora ofreden (så gott som hela Ålands befolkning var på flykt 1714-21, flertalet i Roslagen och kring Mälaren).
Makarna hade tre kända barn: Johan född 1722, Johanna född 1725 och Erik född 1727. De två yngsta finns noterade i Vårdö födelsebok. När de föddes var Johan Olofsson bosatt på en liten ö, Ledsöra, som ligger utmed postvägen mellan Sverige och Finland i en stor fjärd i den åländska skärgården. Det måste ha varit en omtumlande omställning för vallonflickan Greta Dandenelle som torde ha brutit upp från något uppländskt bruk - som säkert sjöd av liv och rörelse året om - och flyttat till en enslig kobbe långt ute i havet där familjen levde helt ensam.
Noteras kan att namnet Johanna knappt alls förekommer på Åland och säkert kommer från Greta släkt. Frågan är - som ni säkert redan har förstått - om någon känner till Gretas ursprung. Det kan nämnas att hon aldrig är antecknad med något annat namn än Greta Dandenell (Dandenel). Många ålänningar kan leda sitt ursprung tillbaka till henne.
35
« skrivet: 1999-05-18, 21:37 »
Jag söker uppgifter om Erik Bouvin, f ca 1776, d ca 1840. Vid vigseln med Kristina Tegman i Gävle 1800 benämns han hustimmerman. Han finns i Gävle enligt hfl 1802-40, först som brandvakt och rotemästare, därefter som volontär i tjänst vid arméns flotta i Stockholm. Därefter benämns Kristina Tegman änka. Jag har dessutom funnit Erik i Stockholm, Skeppsholms församling (hfl 1813), där han anges vara f 1776-01-13 i Hållnäs sn (C), och Nikolai församling (mtl 1820). Jag har inte funnit Erik i Hållnäs födelsebok eller i Gävles dödbok. Hör han till vallonsläkten Bouvin?
36
« skrivet: 2008-05-05, 11:51 »
Hej Annika!
Den Peter som föds 1732-01-05 C:4 Hällestad s 241 GID 310.37.1200 är son till hammarsmeden Herman Fransson och Maria Björnsdotter i Folkströmmen. Denne Peter kallar sig senare Strömberg. Herman Fransson är son till smeden Frans Magnusson i Folkströmmen (min makes ana är smeden Jonas Fransson, bror till Herman).
Så detta kan ju inte stämma med att Peter Bonnevier skulle vara född detta datum...Om man tittar på smedskivan nr 5 så står det en anteckning där om att födelsedatumet måste ha blivit förväxlat med Peter Hermansson Strömbergs.
Enl smedskivan: Peter Persson Bonnevier f 1736-10-31 Sonstorps Bruk, Hällestad. Död 1818-03-22 Grytgöls Bruk, Hällestad. G m Kerstin Eriksdotter f 1729-06-14 (!) i hfl står det 7/6 Hällestad. Vilket stämmer rätt så bra med C:4 Hällestad s 222 GID 310.37.300 *1729-06-07 Kirstin - Erik Jo/ö/nssons och thes hustrus Carharina Persdotters barn i Boka.
Barn: Kristina f 1763-08-18, d 1804-08-24 Grytgöl x 2.
Peter f 1766-05-04 Grytgöl, H, död 1824-10-14 Boxholms bruk, Ekeby (E).
Brita f 1770-09-29 Grytgöl, H, d 1808-06-21 Grytgöl, H.
Om sonen Peter finns en uppgift om gift 1:o m Maria Skeppstedt f 1772-04-15 Bysta Knipphammare, Svennevad (T), död 1802-04-04 Grytgöl, H. Gift 2:o m Greta Sofia Dahlberg f 1777, g 1803-11-06.
Enl smedskivan är föräldrar til Peter Bonnevier född 1736-10-31 Sonstorps Bruk, Hällestad dessa: Per Henriksson Bonnevier f 1707-06-21 Haddebo Bruk, Svennevad (T) och Brita Persdotter Bergman f 1714. Finns ej uppgifter på dödsdatum på dessa.
C:4 s 281 GID 310.37.3200 Hällestad
*1736-10-31 ( namn oläsligt i genline)
Hammarsmedens Petter Bonbiers och h Brita Bergmans son på Sonstorps Bruk.
Uppgifterna från smedskivan bör kontrolleras då de är från en andrahandskälla.
Mvh
Britt-Marie
(Meddelandet ändrat av bmw den 05 maj, 2008)
37
« skrivet: 2005-03-30, 16:30 »
Kurt! Kan du möjl förtydliga det du skrev om Köping för ett par veckor sedan?
Skulle Philip Philipsson Boivie f 1705 ha dött där?
Jag har noterat att han 1728 fick ett bördsbrev f att han skulle bli vinskänk i Sthlm.
(Det tycks som att även systern Anna bott i Sthlm (enl Frösåkerprotokoll), men jag vet inte vad det blev av dem.)
mvh/Dag
38
« skrivet: 2013-12-03, 15:07 »
I första delen av boken Vallonsläkter under 1600-talet har jag behandlat en tidig invandrare med namnet Anset Ansillon. Han anlände 1609 till Stockholm som en av de elva smeder, som Paschilius Chenon värvat.
Anset blev verksam som plåtslagare vid Kroppa och Fors bruk och kan följas i landskapshandlingar och boskapslängder fram till 1629. Därefter är han försvunnen ur samtida arkivalier.
Jag har nu funnit ett nytt dokument, som visar vart han tog vägen efter vistelsen i Värmland och som också ger underlag för att avsluta släktens historia i Sverige. Det är ett ärende från rådhusrätten i Norrköping 5/7 1632 av följande lydelse (AID: v221958.b4090):
Sedhan kom Johan Lethoor Lovises Dj Geers Bookhållare fordrade arf efter Torsten Ansellon Pannemakare och Asell Ansellon hwilke her utj stadhen äre dödhe blefne och inladhe en fullmacht dher opå honom war gifuen och skrefuen på Latin af Borgmästare och Rådh utj Leiden i Hålland at fordra samma arf efter bemelte Personer. Och efter dhes legenheet bekom han en Rulla opå deres efterlåtne saker, utj lös och fast och deres Creditorers Nampn huad huar hade för sig at fordre efter dhem utj stendig och bewijslig skuldh, och eet bref tilbaker igen till Borgmästare och Rådh i Leidhen, innehållandes
(det latinska brevet - nån som är duktig på latin kanske kan transkribera och översätta brevet, texten är lättläst)
Wärderingslängd på salig Torsten Pannemakares godtz uti löst och fast sampt längd på hans Creditorer
(två sidor bouppteckning samt en sida med förteckning på hans kreditorer, intressant men något mer svårläst).
Ett par kommentarer:
1. Förnamnet Torsten torde vara en försvenskning av Toussaint, ett namn som bars av flera av de tidiga Värmlandsvallonerna.
2. Eftersom det latinska brevet är skickat från Leiden, får man utgå från att den staden är släktens hemvist i början av 1600-talet. Leiden ligger i Nederländerna, varför man kan tycka att Anset Ansillon borde ha haft holländska som modersmål. Invandrargruppen 1609 kallas dock för fransoser och namnet Ansillon har mer fransk karaktär än holländsk, vilket gör det troligt, att släktens tidiga proveniens ligger längre söderut inom det fransktalande Vallonien.
39
« skrivet: 2014-04-30, 20:17 »
Vid noggrannare studium ser jag att det i adressfältet står
An.. Generalissimi...
Han kallar sig Andreas Arndtfeldt i underskriften och
Anderß Arenfeldt i adressfältet !
40
« skrivet: 2003-07-11, 13:02 »
Anders!
1890 finns dessa i Tuna församling, Gummersta:
Statdräng Carl Fredrik Hagberg f. 1855 Kila
Clara Fredrika Johansdotter f. 1860 Runtuna
Carl Arvid f. 1880 Runtuna
Adolf Fredrik f. 1882 Runtuna
Ernst Wilhelm f. 1885 Husby Oppunda
Jenny Victoria f. 1887 Husby Oppunda
Föräldrar till Carl Fredrik: Br. arb. P G Hagberg ohh Hedda L Hellberg 34 år.
1849-12-15 får hemmansbrukare Jonas Malmkvist och Eva Lotta Hagberg 37 år Stora Lida Kila sn. ett dödfött flickebarn.
Källor: Arkion och Nyköpings-Oxelösunds släktforskarförenings register.
Per i Örebro
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy