Sarva / Serva

[Håkan Skogsjö]

Det ovanliga förnamnet Sarva är uppenbarligen av franskt ursprung och inkom till Sverige med vallonerna på 1600-talet. Så långt har vi lyckats reda ut på RÖTTERs sidor om personnamn. Där framkom också att namnet förekom i Kroppa socken i Värmland i början av 1700-talet (tydligen bland bönder om jag förstod rätt) samt att en vallon Sarva Hero bar det. Mina frågor är nu: Är det någon som känner om det finns något samband mellan personerna i Kroppa och vallonen? När och var levde Sarva Hero? Är det någon som känner till ytterligare belägg för namnet? Är Sarva en lämplig normalform - eller finns det någon annan form som bättre svarar mot beläggen i urkunderna?

[Stefan Björn]

Namnet Sarva, tror jag är en variant på namnen Serva, Sarve och Serve. Jag har själv valt att normera det till Serva. Det finns fler kända än den enda Hakan nämner. Jag har i min släktforskning noterat några personer:
 
Serva Henriksson, vallon och hammarsmed.
Serva Henriksson var räckare vid Fors bruk, Koppa sn 1631 - 1658, troligen längre. Han kallades fransos. I mantalslängden för 1654-56 kallades hans hustru Anna. (Uppgifter från Kjell Lindblom i brev 1998).
 
Serva Eriksson, mantalsskriven 1691i Lillefors, Kroppa sn, vallonättling och hammarsmed (Kjell Lindblom i brev 1998). Barnbarn till ovanstående! Kallas Serfwe i mtl 1691.
 
Serva Karlsson, f 1691-11-04 i Fallet, Lungsund sn (fb), vallonättling och hammarsmed.
Troligen var denna Sarve Karlsson, enligt Värmlands hammartingsprotokoll, lärdräng vid Storfors norra hammare i Kroppa socken 1715 - 1718 och mästersven vid Björneborgs östra hammare i Visnum socken åren 1723 - 1729. Brorson till ovanstående!
 
I kyrkböckerna kan man inte se att ovanstående personer (med undantag av förnamnen) är av vallonsläkt eller att de är hammarsmeder. Precis som en del andra hammarsmeder bor de inte vid bruken, utan på gårdar i närheten. Man kan lätt dra fel slutsatser och tro att det rör sig om vanliga svenska bönder.
 
Kjell Lindblom har i sin bokserie Vallonsläkter under 1600-talet ytterligare något exempel på namnet.  
 
I del I, s 87 finns: Servas Bonivier, som döptes i Risinge 22/2 1635. Han arbetade som hammarsmed till sin död 1672.
 
I del II, s 20 finns: Serva Henrot, plåtsmed i Norrköping 1625.
 
I del II, s 21 finns: Serva fransos (Serffwa), spiksmed i Finspång 1615.
 
I del II, s 72 finns: Servaes de Manhe, kolare vid bl.a. Nävekvarns bruk 1666.
 
I del II, s 110 finns: Servaes Moni, körare vid bl.a. Nävekvarns bruk 1638.
 
I del II, s 252 finns: Servais Tourneur, som arbetade som hjulmakare vid Lövsta och Österby i mitten av 1600. Enligt Linblom troligen identisk med den Serva hjulmakare som 1660 fanns vid bruken i Daga härad. En son döptes enl Linblom till Serfwe.
 
I del III, s 37 finns: Servais Bary, som noterades som vedhuggare vid Axholm 1633. Hans dopnamn skrevs även som Gervais och Gerve enligt Lindblom.
 
Helt klart har namnet använts länge i Sverige, framför allt i Lungsund / Kroppa. Den bästa normeringen lär väl vara Serva, om man ser till hur namnets oftast stavats i Sverige och Serve med tanke på hur ursprungsnamnet (?) Gervais uttalas?

[Peter Brisback]

I boken Storforsverkens historia av Ekman finns en förteckning från 1697 över den skuld som salige Johan Stockhuus lämnade efter sig hos torparna vid Kroppa kronobruk. Där nämns:
 
Södra Hammaren (Storfors):
Erich Sarfwedson
Mårtten Sarfwedson
Sarfwa Erson (troligtvis samme person som nämnts ovan).

[Ingrid och Olof Bergström]

Sarfwen Carlsson (som nämns ovan) och Maria Ifwersdotter  får en son Erik i Lillefors, Kroppa, 12 april 1719. Vet någon om det är samme Erik Sarvidsson, som finns i Fallet, Kroppa, 1751-73?

[Sven-Ove Brattström]

Sarva Hero är Serva Henrot.Även kallad Serffwa fransos. Plåtsmed och Spiksmed med mera. Sysslade bland annat med Harneskplåtar när han invandrade. Han var verksam i Kroppa periodvis, före 1615.
Även senare generationer Henrot/Hero/Herou/Henrotte har varit verksamma i samma trakter.
Bertil Kjelldorf har beskrivit detta på ett bra sätt i släkt och hävd, 1993 eller 1994.
Det kan finnas en koppling till Serva Henrot, vad gäller namngivningen Sarva i dessa trakter. Fassing som haft nära kontakter med Henrot, finns etablerade i området sedan slutet av 1680-talet.

[Fredrik Derefeldt]

Den ovan nämnde Servaes de Manhe, kolare vid bl.a. Nävekvarns bruk 1666, har några ättlingar vid Skeppsta bruk under början av 1700-talet. Samtliga förekommer med olika varianter av Serve (bl.a. Serfwe, Served), aldrig med varianten Serva.
 
Dessa personer finns under smedsläkter Mankei i anbytarforum.
 
Mvh
Fredrik

[Fredrik Derefeldt]

Håkan!
 
Jag upptäckte att namnet Seved finns i almanackan, den 28/7, samma dag som Botvid. Eftersom Markus Servesson Mankei även förekommer som Sevedsson tror jag att dessa på något sätt hör ihop. Kan detta ge några ledtrådar?
 
Mvh
Fredrik

[Ingrid och Olof Bergström]

I Bertil Kjelldorfs artikel i Släkt och hävd  (som nämns ovan) 1994:3-4  finns på s 176 en översättning av ett kontrakt från Leufsta-arkivet.  Där stavas namnet Servaue. Eftersom detta är översatt från franskan, är kanske inte ursprungsnamnet Gervais?

[Kjell Lindblom]

Jag läste den här diskussionen först nu under nyårshelgen och kan kanske bidra med några synpunkter på namnet Serva.
Erik Appelgren anger kortfattat i Vallonernas Namn under släkten Servais att Servatius var biskop i Tongres eller Maastricht och har populariserat detta namn, som på franska blivit Servais. Namnet Servais uttalas ibland med ett sche-ljud och kan då skrivas som Gervais. När namnet kommer till Sverige sker en intressant förändring (försvenskning). Servais övergår till Serva, Seved eller Sigfrid. Gervais kan förändras till Gotfrid. I det här fallet, men bara i det här fallet, kan alltså både Sigfrid och Gottfrid ha ett gemensamt ursprung i namnet Servais!

[Stefan Simander]

Om