ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - kjelltan

Sidor: [1]
1
Marlier / SV: Marlier
« skrivet: 2019-01-23, 12:55 »
En kommentar till inlägget 2018-08-01:

Johan Adolph Forsman född 30/4 1785 i Skultuna har sitt släktnamn efter sin farmor Anna Johansdotter Forsman född 14/12 1728 i Skultuna. Hennes FFFF var var den vallonske masugnsbyggmästaren Jean Personne från Couvin, som invandrade till Sverige 1628.

2
Hej Maud och Mats m fl

Jag har med intresse följt er diskussion i detta ämne. Även jag har haft liknande funderingar, vilket framgår av mitt inlägg ovan 2018-03-22. Efter svaret från Mats läste jag noggrant igenom avtalstexten från FTDNA:s hemsida och kom till slutsatsen, att man hos detta företag har möjlighet att på begäran få både sitt konto och tillhörande rådata raderat. Har ni samma uppfattning?

När det gäller Gedmatch och den kontraktsformulering, som finns där, skulle jag nog tänka mig för både en och annan gång, innan jag överlät äganderätten av min DNA-information till detta företag. Det var nämligen "informationen" jag avsåg med fråga 1. i mitt tidigare inlägg. Att jag själv äger mitt eget DNA är  närmast ett axiom. Här finns faktiskt mycket intressanta jämförelser att göra med "lagen om upphovsrätten (äganderätten) till litterära och konstnärliga verk" (1960:729). Varje människas DNA kan ju i viss mening betraktas som ett konstnärligt verk.

Kanske bäst att stanna där, innan diskussionen blir alltför komplicerad. Min slutsats är följande (och den gäller bara mig, inte generellt):

Jag kan testa mig hos FTDNA och har helt nyligen tagit ett autosomalt test. Utöver själva provet har jag varit mycket restriktiv med att meddela uppgifter andra än de absolut nödvändiga (t ex postadress, epost). Den som får en matchning på mig, får gärna ta kontakt via mejl för ytterligare upplysningar. Det var en intressant vinkling, att man naturligtvis kan öka anonymiteten, om man skickar in ett prov för någon annan, även om det då blir mer opraktiskt att kommunicera resultaten med denne (Ibe:s inlägg ovan).

Jag tycker det är bra, att dessa aspekter på DNA-forskning diskuteras. Det finns så många aningslösa människor därute, som bara ser dagens situation.  Att vi redan är kartlagda genom sociala medier inser nog de flesta och att begreppet "personlig integritet" blir allt mer urvattnat för varje år som går. Men vad vet vi om världen om tio eller tjugo år? Betänk också, att när du tar ett DNA-test, lämnar du ut information om alla närstående, föräldrar, syskon och barn. Säkerställ att också de är informerade i förväg!





3
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2018-09-25, 21:50 »
Hej Paul!

Den här familjen Pousette är mycket flyttbenägen, så det tar många timmar att klarlägga deras vistelser. Några uppgifter kan jag bidraga med, så att du kommer vidare.

Per avlider 21/4 1815 i Spånga. "En smed vid namn Pet. Pousett ankomen med Hustru från Ed och såsom husville mottagne i Nybygget under Hårsta, hvarest mannen dog natten derefter oangifv. sjukd. 54 år". Änkan uppges enligt Älvkarleby (AI:8 sid 175) vara född 1763, inflyttad från Spånga 1815 och efter makens bortgång vistas hos sin mor vid Östanån i Älvkarleby.

Dottern Margareta, född 11/11 1800 i Bjuråker, finns 1815 i Älvkarleby (AI:8 sid 100).

4
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2018-07-29, 18:59 »
Samma svar för Sven Rubbert, försök få fram ett patronymikon på honom. Inte helt lätt kanske. Vallonerna i den här delen av landet är betydligt mer svårtuggade än sina bröder på Upplandsbruken. Jag är dock benägen att sätta en slant (liten) på, att han är bror till den Johan Pehrsson Rubbert, som både Britt-Marie och jag berättade om igår. Anledning? Båda ger sina barn i stort sett samma namn, bland annat har de varsin son Fredrik, ett namn som är relativt ovanligt i vallonsammanhang. Bevis för att denna hypotes är korrekt får du försöka finna själv.

Sven Robert är knipsmedsmästare vid Huseby bruk, bosatt på Odensjö Storegård senast från 1740 och gift med Maria Svensdotter. Det är troligen hon som är dopvittne 26/6 1744 på Huseby i Skatelöv och då kallas hustru Maria Rubbert. Sven avlider omkring 1760 och änkan troligen 16/6 1777 på Odensjö i Skatelöv.

Barn: Petter f c 1729, d 19/3 1757 på Odensjö Storegård i Skatelöv, g m Gunnil Andersdotter 24/10 1756 i Skatelöv
   Johannes f c 1730, d 5/7 1792 i Tävelsås
   Fredrik f c 1733, d 14/11 1806 i Skatelöv
   Sven f 8/4 1740 i Skatelöv, d 28/3 1793 i Vederslöv


[/size][size=78%]En möjlighet, som man inte får bortse från när det gäller dessa Petter och Sven Rubbert är den, att det kan vara hustrun som egentligen är bäraren av släktnamnet Robbert och att detta kan ha överförts på maken. Inte så vanligt kanske, men kan ibland förekomma.[/size]

5
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2018-07-28, 18:54 »
Hej Martin!

Så här i rötmånadstider kan man inte vara helt säker, men jag kan föreslå en kandidat, som du bör granska ytterligare. Tid och geografi stämmer.

I Nordisk Vallongenealogi del II sid 225 hittar du i Tabell 7 en Johan Pehrsson Rubbert med hustru Anna Jacobsdotter Cardon och flertalet av deras barn. Familjen har anlänt till Askeryd från Godegård 1726. De gifte sig 3/5 1723 i Godegård. Deras första son borde ha fått namnet Pehr (Petter) efter sin farfar. Om man läser Godegårds födelsebok C:2 så hittar man en gosse Petter Johansson döpt 19/1 1724, som jag tror är kandidaten (AID: v33070.b6.s3). Bland dopvittnen finns bl a en hustru Elisabeth Cardon.

Dessutom kan du notera, att Petter Rubbert döper sina egna barn med namn som bör ha burits av hans föräldrar, far- och morföräldrar eller syskon till dessa. Förnamnet Samuel, som inte är alltför vanligt bland vallonfamiljerna förekommer t ex bland du upptagna barnen i Tabell 7 och skulle då vara taget efter en farbror till Petter Rubbert.

Försök få fram ett patronymikon på din Petter Rubbert. Kanske kan det finnas i mantalslängderna. Lycka till!

6
Hej igen!

Bra att du kollat läsningen i Skäfthammars kyrkoböcker. Då utgår vi från, att Gottfrid d y haft två giften, ett med Johanna Mineur 22/7 1683 i Skäfthammar och ett senare med Susanna NN. Johanna är mor till Gottfrid, som föds 1685 i Skäfthammar ”unge Gottfröös Gottfredh”. Detta bekräftas av bördsbrevet från Olands ting 21/5 1700 (AID: v420531.b530.s49). Man noterar, att Gottfrid är drygt 14 år gammal och att föräldrarna kallas ”hammarsmed nu Sahl. Gottfried Pouset och Modren gudfruchtiga hustru Jeanne Mineur”. Här öppnas faktiskt en möjlighet, att modern inte alls är död, vilket hon borde vara, eftersom Gottfrid d y verkar ha gift om sig med Susanna NN.

Gottfrid d y bevakar sonen Gottfrids arvrätt i boet efter Michael Poulin d ä och Jeanne Barre. Som framgår av domslutet 4/10 1688 i arvstvisten är Gottfrid d y hustrus mor ett av barnen i dödsboet. Jag tycker, att man kan utgå ifrån att släktrelationerna, som de beskrivs i domslutet, är korrekta. Annars hade det väl blivit fortsatt tvist. Johanna Mineurs mor bör alltså ha hetat Elisabeth Michelsdotter Poulin enligt mitt tidigare inlägg. Hon har dött i slutet av 1660-talet och hennes arvslott efter Michel Poulin d ä överförs då via bröstarvingar i två led till Gottfrid född 1685. Denne har som förmyndare fått inspektorn Jean de Marée, vilket också sägs i inledningen av bördsbesviset. Så långt verkar allt OK.

En förnyad genomgång av mina noteringar om Gottfred Pouse d ä och hans hustru pekar på, att det är  arvsrättsärendets vilseledande uppgifter om släktrelationer från sammanträdet 10-11/2 1688 som fått mig att felaktigt anse hans hustru vara en Michelsdotter Poulin. Jag backar nu från det synsättet och kallar henne i stället bara Catharina NN, släkttillhörighet okänd.

Då faller enligt min mening även förutsättningarna för att Gottfrid Pouse d y varit gift med någon Michelsdotter Poulin före sitt äktenskap med Johanna Mineur och därmed kusingiftet. En man som blev änkling brukade relativt snart gifta om sig. I Skäfthammars dödbok för perioden 1679-83 finns ingen avliden kvinna, som skulle kunna tänkas ha varit hustru till Gottfred Pouse d y före Johanna Mineur.

Att rådmannen i Öregrund Michel Poulin d y skulle vara svåger till Gottfrid d y, vilket anges i domboken 10-11/2 1688, framstår också som en uppenbar felaktighet. Likaså påståendet att Michel Poulin d ä var svärfader till Gottfred Pouset d y. Man kan ha viss förståelse för skrivarens missuppfattningar. Vi har inte heller haft det så lätt i den här diskussionen.

Men frågetecken kvarstår. Varför finns ingen notering om Johanna Mineurs död omkring 1686 i Skäfthammar? Och var sker Gottfrid Pouses d y omgifte med Susanna NN?

7
Jag ska återkomma med mer uppgifter senare. Min släktforskning går på sparlåga under sommarhalvåret. Det här ärendet kan vi säkert borra i ett tag till.

Det enda jag direkt kan kommentera är namnen Johanna och Susanna. Vid vigseln 1683 och i bördsbrevet 1701 heter hon definitivt Jen respektive Johanna. Men vid barnens dopnotiser i Skäfthammars födelsebok skrivs hon - ja, står det Susanna eller Johanna??? Det är inte så lätt att avgöra, för den prästens J och S, s och h samt u och o är snarlika! Så kontrollera själv, Erik, och berätta vad du kommer fram till att det står.

8
Den förklaringen har föresvävat även mig, men i brist på stöd i Skäfthammars kyrkoböcker får den nog ses som en hypotes tills vidare. Däremot lutar jag mer mot, att hustrun egentligen heter Johanna Mineur hela tiden, inte Susanna. Kanske finns det kompletterande information att hämta i Skäfthammars kyrkoarkiv bland de handlingar, som inte är filmade? Eller i Gimo bruksarkiv, som jag tror förvaras i Lövstabruk.

9
Att Gottfrid Pouse(t) den äldre gifter sig 1654 i Österlövsta framgår av församlingens kyrkoräkenskaper. Hustruns namn nämns inte. Jag har gjort en förnyad granskning av mina noteringar om henne och kan inte se, att hennes förnamn framgår någonstans. Men att hon är en Michelsdotter Poulin framgår av flera domboksärenden.

Du känner säkert till vallonernas fallenhet för s k bunden namngivning, dvs att ge de äldsta barnen i familjen namn först efter far- och morföräldrar, sedan efter föräldrarna. Inom släkten Pouset kan man se, att det nästan var regel. Om man därför granskar vilka förnamn, som används för barnbarnen till den äldre Gottfrid Pouse och hans hustru NN Michelsdotter Poulin, så ser man att såväl sonen Gottfred som döttrarna Barbro och Annika ger sina äldsta döttrar namnet Catharina (Karin). Jag tar detta som indirekt bevis för att den gamle Gottfreds hustru heter Catheline (Catharina) Michelsdotter Poulin. Titta i Nordisk Vallongenealogi på berörda familjer, så syns i de flesta fall ett tydligt mönster för namngivningen.

Beträffande kusingifte, så kunde man efter 1680 söka dispens genom att skriva till kungs (se Barbro Nordlöfs häfte om juridik för släktforskare).

Osäkerheten kring Susanna Mineurs namn kvarstår. Vid giftermålet kallas hon Jen (dvs Johanna), när barnen föds och när hon själv dör Susanna. Men när sonen Gottfred skrivs in vid Guldsmedsämbetet 1701 och häradsrätten utfärdar hans bördsbrev, heter föräldrarna Gottfred Pouse och Johanna Mineur!

Håll i hatten - Glad Midsommar!

10
Hej!

Tack för dina inlägg, Erik. De fick mig att granska den här arvstvisten och det tog en bra stund, innan poletten föll ner och jag fick anledning att göra några justeringar i den egna databasen. Jag utgår från, att du är bekant med mina böcker Nordisk Vallongenealogi del I och II, eftersom jag i svaret nedan refererar till familjetabeller i böckerna.

Som du anger, så behandlas det här ärendet tre gånger under år 1688. Vid mellantillfället noteras bara, att domslutet skjuts upp till nästa ting. Den 10/2 1688 inleds texten på följande sätt:
  Emellan hammarsmeden Gottfridh Pouse på dhes sons wägnar kiärande, och dhes swåger Rådhmannen i Öregrundh Michel Paulijn, dhes broder Pierre Paulijn, systrarne Jenne och Johan (skall vara Jacqueline) Paulijn swarande, angående redo och Rächningh för dhet arf som ähr fallit efter Gottfridz Swärfadher och swarandernes fadher, afledne hammarsmeden widh Forsmark Michel Paulijn och dhes hustru Johan Bare, hwad om twistas blef afsagdt …
 Och vid domslutet 4/10 1688 står det:
    Inställte sigh hammarsmeden widh Gimo Gottfrid Pouse och på sitt barns wägnar i förmågo af siste winter, och sommartingz resolutioner begiärade och anhöllt att hans hustrus modersyskon, Rådhman i Öregrundh w:tt Michel Poulin, brodern Pierre, systrarna Jeana och Jacobin Paulin, måtte dhet uprättade Inventarium på qwartlåtenskapen efter sahl. Michael Poulin i Forsmark dheres fadres Edeligen besanna …

Under förutsättning att det är samme Gottfrid Pouse, som är kärande, så blir släktrelationerna i de bägge referaten motstridiga och förvirrande. Det finns år 1688 vid Gimo bruk tre hammarsmeder med namnet Gottfrid Pouse. Det är räckarna Gottfred Pouse, far och son, som för att skilja dem åt oftast kallas den gamle resp den unge (N V del II Tabell 21 och 22 sid 211). Dessutom finns där smältaren Gottfrid Paulsson Pouse(t), men denne kan vi lägga åt sidan, eftersom han inte berörs av arstvisten.

Den gamle Gottfrid Pouse är gift med Cathelin Michelsdotter Poulin och det är alltså han som några rader in i den första texten 10/2 1688 sägs ha Michel Poulin som sin svärfar. Men inledningsvis ser man också, att han kärar på sin sons, den unge Gottfrid Poulins vägnar!

Vid domslutstillfället inställer sig käranden, den unge Gottfrid Pouse, vid tinget. Här ser man av texten, att dödsbodelägarna är hans hustrus mor och hennes syskon. Den unge Gottfrid är gift med Susanna Mineur, så det finns nu anledning att försöka klarlägga hennes föräldrar, som ska ha en koppling till dödsboet. Det finns bara ett möjligt svar. Susanna Mineur är dotter till smältaren vid Gimo bruk Anthoine Mineur och dennes hustru  i första giftet Elisabeth Michelsdotter Poulin (N V del II Tabell 12 sid 119). Elisabeth är dotter till och en av arvingarna efter Michael Poulin och hans hustru Jeanne Barre (N V del II Tabell 2 sid 204)!

Det bör således trots allt vara Catheline Michelsdotter Poulin, som dör 7/10 1697 i Skäfthammar. Den vid domslutet omnämnde sonen, som förses med förmyndare, är med all säkerhet unge Gottfrid Pouses son Gottfrid född 1685 i Skäfthammar.

En uppgift från domslutet, som jag inte kan förklara, är texten … Gottfrid Pouse, som utj annat gifte inträdt, för ähn han sin son och barn lagl. hafwer afwitrat … I Skäfthammars vigselbok, som börjar 1679, finns inget annat gifte före 1688 för unge Gottfrid Pouse än det med Susanna Mineur 1683.

11
Hej!

I anledning av de senaste dagarnas turbulens på Facebook och skandalen med Cambridge Analyticas "kreativa" användning av de elektroniskt lagrade uppgifter, som finns i Facebooks servrar, känner jag mig manad att ställa några enkla frågor angående DNA i släktforskningen.

Jag är ingen expert i ämnet, men har lyssnat på några föredrag och läst Magnus Bäckmarks kompendium Genvägar, speciellt sidorna 3-5 "Att tänka på innan du bestämmer dig". Eftersom jag inte topsat mig, så vet jag ingenting om hur avtalen ser ut mellan den enskilde kunden och analysföretagen.

Mina frågor:
1. Vem äger den lämnade informationen om mitt DNA?
2. Finns det i avtalet någon skriflig garanti för att denna information inte används, har använts eller kommer att användas i annat syfte än det, för vilket jag har ingått avtalet? Dvs har analysföretaget rätt att sälja eller tillgängliggöra delar av sin databas till tredje part, t ex forskare inom läkemedelsindustrin?
3. Vad händer med databasen om analysföretaget går i konkurs eller säljs till annan ägare i annat land? Här är det fritt för var och en att tänka sig olika scenarior, om materialet skulle hamna i riktigt orätta händer.
4. Finns det i avtalet en absolut säker möjlighet för mig att, om jag så önskar, radera all information om mitt DNA?
5. Slutligen, var hittar jag analysföretagens fullständiga avtal med kunden?
 

12
Boivie / Bevi / SV: Boivie / Bevi
« skrivet: 2018-03-01, 20:02 »
I boken Boivie-Béve av Erik C:son Swartz (Sth 1935) finns ett Bihang på sid 130-142, där författaren tar upp ett antal individer, som inte har kunnat inplaceras i någon känd släktgren. En av dem är en Johan Befve (sid 140), som tidigast påträffas i Brännkyrka 1804 och uppges vara född 1778 i Dannemora. Han blir gift tre gånger och författaren redovisar hans liv i detalj fram till hans död 5/1 1831 i Lovö. Men alltså ingenting före 1804.

Det går emellertid att hitta honom tidigare, även om det inte var helt lätt. Han finns i Vidbo 1804 (AI:4 pag 30) och anges där inflyttad från Faringe och utflyttad till Stockholm 1804. I Faringe (AI:4 pag 70) står han som inflyttad 1801 från Uppsala och utflyttad till Vidbo 1803. I Uppsala domkyrko utflyttningslängd (BI:1) anges han flytta till Faringe 1/10 1801. Till Uppsala domkyrko har han anlänt 1798 (BI:2 flyttningsbesked no 280) från Bälinge. I inflyttningslängden kallas han "Johan Larsson Tranbom eller Boevie"!

Redan i Faringe (AI:4 pag 105) får man hans rätta födelseförsamling " Johan Boivie född 1778 i Tuna". I Bälinge AI:8b pag 192 finns Jan Tranbom vid Högsta, född 1778 i Tuna, inflyttad från Dannemora 1796. I samma bok på sidan 207 noteras han vid Lövsta som utflyttad till Uppsala 1798 och med anteckningen "kallat sig Boevie vid afflyttningen 1798".

Det är nu inga större svårigheter att hitta honom i Tuna födelsebok 1/11 1778 som son till soldaten Lars Tranbom och hans hustru Kerstin Jansdotter (Christina Johansdotter). Jag har följt även dessa personer ett par generationer bakåt men utan att hitta någon som helst koppling till släkten Bevi/Boivi. Familjen finns t ex i Dannemora AI:4 pag 234 och i Dannemora AI:5 pag 73. Lars Tranbom är född 1738 i Hökhuvud, vars äldsta födelsebok börjar 1740! Han dör emellertid 5/6 1784 i Stavby C:2 och ett kortare eftermäle i ministerialboken ger ändå de sökta uppgifterna:

"Torparen Lars Tranbom föddes 1738 Michaeli dag uti Hökhufvud S:n och Folkmora by af föräldrarne Bonden Anders Larsson och hustru Anna Matsdotter. Gift 2:ne gånger. 1:mo med Margta Olsdotter i 16 år, 2:do med hustru Stina Johansdotter i 10 år med henne ägt 2:ne söner och 1 dotter som lefva. Han dödde af hettsig feber sedan han lefvat 46 2/3 år".

Första hustruns namn skall vara Marita Michelsdotter och vigseln med henne sker 13/10 1761 i Tuna. Min fråga: Kan någon förklara, varför han 1798 börjar kalla sig Boevie i stället för Tranbom?

13
Bruse / SV: Bruse
« skrivet: 2018-02-05, 21:03 »
  Thomas Breuse är kolare i Fada 22/5 1629. Enligt boskapslängderna finns Tommos på Damtorp i Tuna 1630-32 och är verksam under Bränn-Ekeby och Nävekvarns bruk. Han skattar 1632 för innehav av 5 kor. Det är troligen densamme, som figurerar på Jönåkers hr 12/8 1631:
  "Item: Oluff i Biörshult fierdingsman ahnklaghade een Enkia be:dh Anna Andersdotter i Syltebecken i S. Nicolai s: hvilken här förekom och berättade, att en fransoos kolare widh Brennekeby be:dh Thomas haffver henne lockat och bedraghit och rådt medh baarn som ähr födt 6 wekur för Påskaa detta åhr och skall haffva tilsagt henne äktenskap och sagt sigh wara ogifft, då han förnam hoon waar medh baarn, rymde han sin koos, och weett icke hvar han igen taghes, och om han waar gifft eller ogifft person, oansedt deer om nogh är fråghaa och ransakatt: och hoon alt sedhan stådt uthan kyrkio, och eij kan intaghin bliffva, och efteer barnemannen som hoon beskylleer för lägermålett eij kom tilstäders eij heller wete om han någonsin kommer igän, dock ähr oppenbart dhe haffva sammanleghatt, men ingen wittne till, om han haffver lofvatt henne Ektenskap, derföre kunne dhee eij  fella någhon wiss dom sentens öffver henne för dess owisse handel och omstendigheett skull, uthan i underdånigheett hemstellt och rådfråghaat den kon: hoffrätten i Stockholm om widare svar och förklaringh i denne saken att bekomma, hvad straf henne skall öfvergåå, på deett hoon fattigh qvinna nu uti gudz församlingh intaghen, och medh gud försonnatt bliffva. Löfftesman hennes fadher att tilstedes bliffva."
  Familjenamnet noteras åter 1647-49 för en Thomas Brös, kolare vid Antskogs bruk i Finland. Denne kan på goda grunder antagas vara identisk med den kolare Thomas de Lamois, som arbetar under samma bruk tidsperioden 1636-46. Vi har här antagligen att göra med ett dubbelnamn Breuse de Lamois.
  Hustrun heter under tiden i Finland Karen.

14
Smed- och/eller vallonsläkter / Colson
« skrivet: 2018-02-04, 12:36 »
Anders Colson är oxkörare 15/11 1628 i Nyköping (K 111). Han står även upptagen i Finspång journal för december månad samma år, Colson oxkörare (K 156). Namnet Colson är detsamma som Clas, varför han troligen kan identifieras med den "Clas oxedrifvare fransos", som finns 1629 vid Salvetorp i Tuna bergslag (rot) och i Södermanlands boskapslängd 1630 noteras för ett innehav av 8 oxar.
  Han återvänder sannolikt till hemlandet efter avslutad tjänst men hinner lämna ytterligare ett avtryck i Jönåker hr 23/9 1630:
  "Item: Clemet i Longedaal en finne kom och ahnklagade en oxedriff:r och fransos be:d Clas, widh Brukedt Salvetorp på Tuna Bergzlagh, att han hade slagidt honom blånader och Blodsår i sidt huffvudh, och eij någott der till Brutidt haff:r der till Christoffer skriffvare på Clas wegnar svarade (efter han icke sielf kunne svenska) således: att finnens styfdotter be:de Karin tiente hoos be:te frantzos, och befans medh otroheet och stöldh, och fördy henne icke kunne lijdha, uthan lätt henne passera hem till föräldran igen, då haff:r be:te Clemet hennes stiuffader, kommit wreder till Clas och beginte illa tiltala, och sadhe, du din Fransos skälm, wiltu inteth giffva min dotter sin lhön, jagh skall wäl göra digh mehr skada på dina oxar, och första sin han släpte sine oxar till skogs, haff:r en oxe rändt sidt horn aff, om nu de af henda skulle, war owisth Efter finnen nekade der till och eij fans witne opå, de orden, giorde Clas honom ingen skada den gång uthan finnen gick der medh sin koos. Sädan för 3 wekur hende sigh, att be:te finne och hans hustru kommo druckne gåendes om be:te Salfvetorp, haff:r finnen åter ropat på Clas, du frantzos skälm, kom hijth, och hade en telgkniff i handen, då kunne Clas eij lengre lijdha hans skällesordh och slemma Mun, togh en käpp i handen, gick emoth honom, och bekenner der medh slå honom et slagh i huffvudh och 3 slag på axlan och ryggen, och derföre utlagdt 12 daler i Bårskärarelön såsom och giff:t finnen 12 kannor öhl och der till maat i förlijkning, mente der widh stå och bliffva. Detta öffvervägade Nämden och giorde Clas frij och saklös för slagzmålett, aldenstundh finnen hade sig förbrutidt, och klagat på förlijkt saak och nu är frij och ferdigh. Doch wijlhe dem emillan satt, att hvilken som förbryter sigh på annan för samma saak, anthen medh ordh eller gerningar uthan annor inpass och orsaak haffva förwerkat sine 40 mark i kon: Ensak. Så af Clemet finne förehollidt och warnat, att om han herefter unsäger någoon, och der af sedhan någon skadha hender, och eij wete aff hvem der är skedt, skall han der till svara och plichta efter lagh som i högm: B udi det 11. 12. och 13. Cap. förmäles."

15
Smed- och/eller vallonsläkter / La Feuille
« skrivet: 2018-01-31, 11:06 »
Blasius la Feuille, är kolare vid Åkers bruk 1624-39. Han kallas där endast la Feuille, Leffoj, la Feijo, la Fleur eller liknande. Han figurerar i ett ärende på Selebo häradsrätt 25/1 1625 (AID:v420534.b1490.s142):
  "Samma dag blef och een franzoos kålare vijdh Åkers bruk för retta framstält och af Lass hammarsmedz syster Margreta een änkia beklagatt för dhett att han hadhe giortt hoos henne heemgång om Nattetijdh, slagett sönder hennes fönster – 2 på väggen, farstudören, och dher han intett inkom hade han lupitt efter Eld, och schulle tenda Ellden på stufvan, emädan fick hoon krypa utt igenom itt fenster, och lopp så till sijn Broder Lasse hammarsmed att han schulle komma henne till hielp, när han nu kom löpande fuller och drucken så väll som fransosen, hade dhe begynt träta sigh emellom, och icke bettre lijcktas än att fransosen Lafej hade stuckett honom igenom axlen medh een knif. Till alt dhetta kundhe Lafei intett neka, utan sade sigh vara för myckett drucken, och af ifrigheet och Wredhe dhett giortt hafva, altför dhen ordsaak, att hans dreng Matz Jacobsson hafver een tijdh long legatt medh henne i horerij, och myckett försummatt sitt arbete och han alltijdh hadhe varnatt henne att hoon schulle medh sådantt afståå, men dhett hafver inthett hullpitt, utan när han tenchte att hans dreng schulle vara på arbetett, så fans han igen hoos henne, och nu mente Lafej, att han skulle råka dhem tillsammans och giöra een blå åttskildnatt emellom dhem. Enär nu kånan blef tillfrågatt om hoon lägersmåål medh hans dreng hafft haffver, nekadhe hoon intett utan sadhe drengien hade lofvatt sig echtenskap. Denne saak blef till Nemden skutin, och när hoon blef öfverwägatt och ganerlig skäärskådatt, kunde dhe väll förnimma att saken ville falla för högh, bådhe för heemgången, dörrbrått och nidingzverkan på fenstren, dher hvar brott skulle blifva efter Lag Sententierat. Men efter dhenne Laföi är een ung och fremmande i Rijkett, dhen her af Sverges Lag intett veet, der till medh hoos dhen Horan medh, sitt Lägermåål medh hans dreng, honom dher till förordsakatt, och efter han bad om mögelighet uttlofvade sig och här efter alldrig så giöra villia, förlichte sigh och medh åklagarenar, gaf Lasse hammarsmedh 3 daler, och lätt giöra både döör och fenster igen åt kånan dherföre gafz honom saken opp i 40 mark till skifftes Konungen och Häradt."
  Han är sannolikt kvar i Södermanland fram till mitten av 1650-talet. Då flyttar han till Lofta i samband med anläggandet av Överums bruk och stannar där från 1656 till sin död 1668, testamente efter la Feule wijd bruket en sked om 3 lodh. Av kyrkoräkenskaperna för Lofta framgår hans förnamn.
  Hans hustru heter Barbe (Cochois). De är gifta redan på 1620-talet. Några barn till dem har inte med säkerhet kunnat bestämmas. Man kan förmoda, att andra generationen kallas Blasiuson eller enbart Blasius (Blaise). Möjligen är den Jacob Blaas, som 1662-63 finns enl mtl vid det närbelägna Gusums bruk, en son till Blasius.

16
En genomgång av Öregrunds domböcker för stadens rådhusrätt omkring sekelskiftet 1700 har fått mig att tänka om beträffande några av tabellerna för släkten Poulin i N V del II sid 203-205. Du hittar kompletteringar och rättelser på min hemsida http://web.comhem.se/kjelltan/

17
Växjö / SV: Växjö
« skrivet: 2018-01-21, 09:15 »
Jag söker kompletterande uppgifter om skräddarsläkten Werelin i Växjö med omnejd. Den äldste Magnus Werelin är skräddarmästare i Växjö stad senast från 1724. Hans hustru heter Catharina Berg (Växjö sfs AI:1 sid 133). Magnus begravs 13/2 1748 i Växjö sfs. I mtl 1760 anges änkan vara 70 år gammal. Barnen är födda mellan 1725-41 i staden, vilket gör ett födelseår för änkan omkring 1700 som mer troligt.

Kan Magnus möjligen ha någon koppling till den Petter Werelin, som kallas "Skräddaren Salig Mäst:" när hans och hustrun Ewa Sophias dotter Sara Catharina döps 27/9 1736 i Storkyrko fs i Stockholm. Dopvittnen är bl a brandvaktmästaren Johan Werelin och madame Bossart. Petter är begravd 1/7 1736, då bosatt vid Svartmansgatan, inre kvarteret n:o 75. Bouppteckningen (Sth rr 1:a avd. F1A:117 sid 820) visar, att änkan heter Ewa Sophia Blom, att brandvaktmästaren Johan är en bror till den avlidne och att dottern är enda bröstarvinge.

Jag anar någon form av samband med vallonsläkten Verlaine och är tacksam för fler noteringar om skräddarna Werelins bakgrund.


18
Douhan / SV: Douhan
« skrivet: 2017-12-30, 10:43 »
Hej!

Här kommer ett knippe släktforskningsfrågor att grunna på under den kommande nyårshelgen. Kan man tro, att någon kan hitta födelseuppgift (och därmed föräldrar) till någon av nedanstående nio vallonflickor?

1. Margareta Douhan g m Anders Fröberg 13/7 1728 i Hammarby, även i Skeppsholms vigselbok 18/8 1728 "copulerades bruksskrivaren Andreas Fröberg och Jungfru Greta Duaan".

2. Carin Duhan gifter sig med Peter Staf 1733 vid Strömsberg i Västland.

3. Maria Duhan f c 1733 får oäkta barn Eva 27/2 1764 i Edebo, flyttar 1765 till Malsta.

4. Maria Duhan, avlidne trädgårdsmästaren Petter Nybergs änka, dör 28/8 1788 i Hedvig Eleonora fs vid 48 års ålder.

5. Juliana Douhan, f c 1785, dör 22/6 1810 i Hedvig Eleonora fs.

6. Lovisa Douhan, f c 1793, dör 1/8 1822 i Stockholm som hustru till mässingsslagaren P Öhman.

7. Lena Douhan, fältväbelsänka på fattighuset och f c 1707, dör 21/7 1767 i Maria fs.

8. Christina Douhan, jungfru, gifter sig med postkontorsskrivaren Hans Dahlman 10/2 1735 i Skeppsholms fs.

9. Johanna Duan tar ut första lysning med stadsbetjänte Simon Westbom 27/9 1747 i Uppsala Domkyrko fs.

Gott Nytt År

19
Hybinette / SV: Hybinette
« skrivet: 2017-12-12, 10:00 »
För den intresserade en komplettering till Hubinet Tabell 16 sid 37 i Nordisk Vallongenealogi del II:

  "Ransakningen med häradz Rättens Resolution, ang:de hammarsmeden wid Leufstad Bruk Andre Hybenet, som af länsmannen Wällacht Isaac Gestrin å Embetes wägnar lagl. tilltalt blef, för det han skall när dess Swärmor lefde, släpat och dragit henne ikring gålfwet samt slagit, med mera Excesser, han, så på sin egen Mor, som på Jean Le Main och dess hustru samt skomakare gesällen Niclas Schade föröfwat, är d 9: Februarij 1724 till den höglofl. Kongl. Håfrätten öfwersändt" (Lövsta ting 16/1 1724). (AID: v841412.b11480.s1143)

  Ingen svärmorsdröm precis! Brott mot tio Guds bud (i det här fallet 4:de budet) blev ännu vid den här tiden tydligen ett högmålsärende. Kanske var det en bidragande orsak till att Andre detta år byter arbetsplats från Leufsta bruk till Hillebola bruk?

20
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-12, 08:33 »
Nej, Per-Olov, logiken haltar inte alls.

Sista barnet föds år 1765. Om Maria varit född 1735, så hade hon år 1765 bara varit 30 år gammal. Eftersom de flesta kvinnor kan föda barn åtminstone fram till 40 års ålder, så borde Maria ha kunnat få fler barn efter 1765. Jag har dock inte hittat några i födelseboken efter det året. Det borde då sannolikt innebära, att hon i stället är omkring 40 år, när året 1765 randas, dvs född omkring 1725.




21
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-11, 19:30 »
Man lär nog inte hitta Maria Gilles rätta födelseår i någon födelsebok utan får göra en sannolikhetsbedömning.

Jacob Goffeng och Maria Gille får tre barn tillsammans:

Anna Christina f 30/8 1760, d 10/9 1760
Maria f 12/2 1762
Barbro f 30/9 1765, d 17/6 1832, g m Claudius Goffin 26/11 1789 i Film

Det finns två alternativa födelseår för Maria: 1725 (enligt db) och 1735 (enligt hfl). Hur gammal är Maria, när sista barnet föds? Vilket födelseår är då troligast? Jo, 1725! För om hon hade varit född 1735, så borde familjen haft ytterligare minst tio år på sig att skaffa fler barn. Dessutom var det nog inte så lätt för prästen att hålla reda på rätt födelseår för alla Marior i församlingen, när husförhörslängden skulle upprättas. Det normala var, att mannen var något äldre än sin hustru, därav den troliga felskrivningen i hfl.

22
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-10, 09:46 »
Hej Per-Olov!

Den Jan Gille, vars dotter Maria jag skrev om, heter Johan Johansson Gille.

Eftersom släkterna Gille och Goffeng är ingifta med varandra på så många sätt under 1600- och 1700-talet rekommenderar jag, att du studerar antingen mina böcker Nordisk Vallongenealogi eller Vallonskivan 4.0 för att hålla isär familjerna. Där finns redan svaren på de frågor du ställer.

23
Gille / SV: Gille
« skrivet: 2017-12-09, 20:14 »
Fortsatt domboksläsning föranleder en smärre rättelse till Tabell 7 för släkten Gille (N V del I sid 256):
  Äldsta dottern Marias liv blir kort, om vilket domboken berättar 10/5 1720 (Uppsala län EXIe:752 sid 1233):

  "Ransakades om den olyckeliga händelsen, som wid Österby Bruk för 6 weckor sedan sig tilldragit i det hammarsmeden Jan Gilles hustru, Marja Goffeng, sitt flickebarn 22 weckor gam:t ihiähl legat; Ock som af Tolfmannens Erick Jansons i Gambla Österby och hammarsmedens Hindric Hybinetz, samt hiuhlmakare hustruns Johanna Manietz intygande, som synat Barnet samma dag, som olyckan om morgon händt, jämwähl hustru Marja Goffeng egit tilstående, att hon Legat Barnet för nähr och det funnitz blått både på Ryggen ock på sidorne, förklarandes hustru Marja, att hon nödgades taga Barnet til sig i sängen för den swåra Kijkhostan som det hade, och lade det mellan brädet och sig, liggandes mannen wid wäggen, hwilka föräldrar detta sitt Barns olyckeliga afgång nu så mycket mera begråta, som det war deras första Barn de sins emellan haft; Hwarföre som hustru Marja sielf måste tilstå sin oförsichtighet här utinnan, hwarmedelst denna olyckan händt, så kunde dock Rätten henne eij befrija ifrån den uti Kyrckiolagens 3 Cap: 13 § för Mödrarne utsatte Kyrckioplichten."

Det här innebär, att bokens uppgifter om hennes vigsel och död i stället måste avse en senare dotter Maria f c 1725. Detta stämmer också bättre, eftersom hon vid sin bortgång anges vara 56 år gammal. Denna Maria saknas dock i Films födelsebok, men hon passar in i tidsluckan mellan sönerna Abraham och Jacob.

24
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2017-12-07, 09:55 »
Tack Berry, jag missade att leta efter den renoverade domboken. Så här står det:

Item framkom Nilss kålare i Bierkommetörp(?), och lätt Upskriffva sitt Lagfolck, der medh han wille göra sigh frij, at han eij hafr ihiälslagit Månss Arness häst i Skyr, och den nederfiälat.
Lagfolck
Nilss kålare Per hammarsmedh
Bengt kålare Sven i Toffta
Per Carllsson i Lofta Larss hammarsmedh
denna Edh bleff Laglig in gången både för honom och hans hussfolck och Nilss kålare med sitt hussfolck frijkiende.

fjäla. (dialektalt) gömma, dölja; (dialektalt) stoppa. Hästkraken var tydligen nergrävd.

Niclas, om du följer samtalet, så vill vi gärna veta när och i vilken handling borgaren Johan Goddag finns. 

25
Godou / Godeau / Goding / SV: Lennart Larsson
« skrivet: 2017-12-05, 17:09 »
Intressant!

Men inte heller jag kan hitta Konga dombok 1636. Det året saknas (AID:v393338.b10 och AID:v393339.b10). Och borgaren Johan Goddag i Växjö, när och i vilken handling återfinns han?

26
Hej Anders!

Det var intressant höra, att du ser dem som två skilda Marcus i två olika släkter. Även jag har hittills hållit släkterna isär och skrev i N V del II sid 300 om släkten de Walck att "Förnamnen i släkten skiljer sig från dem i släkten de Val, varför något samband inte torde föreligga". Kanske får jag nu anledning att ompröva detta.

Det är riktigt, att stamfadern hette David Philip. Det är hans son Philip Davidsson, som även står med släktnamnet de Walck och torde vara far till Marcus. Bägge är skräddare. Det är då intressant konstatera, att skräddaren Marcus har en bror med namnet David, som 1702-09 är hovslagare vid Kungl Livregementet till häst, alltså samma regemente, där ryttaren Marcus Marcusson de Val tjänstgör!

Som faddrar vid barnens dop är även vallonsläkterna Bevi och Waron representerade. Möjligen är dessa släkter på något sätt ingifta med de Val/de Walck.

27
Jag har tagit del av den förnämliga utredningen i Svenska Släktkalendern 2016 och har ett par frågor gällande någon/några tidiga Marcus de Wall /de Waal/de Walk i Stockholm Jacob och Johannes fs.

Två vigseluppgifter från 1688 och 1693 (AID:v86363.b164.s248 resp AID:v86364a.b1900.s185). Den ene kallas ryttare under Kungl Livregementet, den andre skräddare. Kan det vara samme Marcus med omgifte?

Skräddaren får dessutom en dotter Catharina döpt 16/4 1696 i Jacob och Johannes fs (AID:v86364a.b1030.s98). Hur passar hon och hennes far in i släktutredningen?
 

28
Dandanell / Dandanelle / SV: Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2017-11-23, 10:36 »
Hej!

När jag skriver "trol", så betyder det, att jag bedömer kopplingen vara korrekt med en sannolikhet av 80-90%. Utan ordet "trol", så är sannolikheten 98-99%, dvs så nära man kan komma utan DNA-undersökning, vilket inte är möjligt för äldre generationer. Ibland skriver jag ordet "möjl" vid en far-son-koppling, men då är sannolikheten låg (10-20%) och mer att betrakta som en hypotes.

Jag tycker att du ska läsa Staffan Elmgrens sammanställning om släkterna Dandenel i Svenska Släktkalendern 2016 sid 122-200, om du inte redan gjort det. Den utredningen är helt "up to date".

29
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-18, 09:02 »
Hej Karin!

Roligt att du hade en notering om slottstimmermannen. Nu vet vi, att han varit gift minst en gång förut och bosatt i Stockholm redan 1721, sannolikt ännu tidigare. Det förefaller troligt, att han då gått i lära i huvudstaden och med ett födelseår omkring 1690 finns en hygglig chans, att han skrivits in senast 1705. Jag ska göra ett besök på SSA och gå igenom inskrivningshandlingarna. Det finns fler skråarkiv, som kan vara intressanta
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+b8d152af-4742-437d-a777-f300b500eba6&s=Balder

30
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-15, 16:22 »
Hej P-O!

Det finns ett par kända Jacob Dubois födda omkring 1690, som kan komma ifråga, varav den du nämner är den ene. Men det enda de har gemensamt är födelsenoteringen, ingenting annat. Och det räcker ju inte långt. Så den här gången ska man nog inte räkna med att hitta några uppslag med hjälp av nätet. Det blir i stället pionjärarbete i arkiven, som gäller.

Jag försökte leta efter en bouppteckning i Seminghundra häradsrätt efter fältväbeln, men det verkar inte finnas någon. Däremot finns det en bou efter makan Catharina i Långhundra häradsrätt vol FII:13 nr 428 enligt registerförteckningen. ArkivDigital har filmat alla volymer i serien FII:1-29 utom just FII:13. Snopet!

Mormonernas FamilySearch kan ibland vara bättre än nätet för att söka brett i deras register och få uppslag. Men inte heller där har jag fått napp. De har ju inte registrerat allt ännu. Så vi får nog avvakta, om möjligen någon annan forskare har stött på fältväbeln.

 

31
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-14, 19:27 »
Hej igen!

Det var intressant. Gunnar Palmborgs uppgifter på länken kopplar till en slottstimmerman Jacob Dubois och hans hustru Christina Sellström, som jag har några data om tidigare. Hustrun måste vara samma med lite olika stavning av släktnamnet. Så här ser mina uppgifter ut efter komplettering:

Jacob Dubois och Christina Sellström vigs 4/10 1743 i Jacob och Johannes fs. Jacob dör 11/5 1762 som slottstimmerman vid 76 års ålder och Christina 27/3 1766, båda i Jacob o Johannes fs. De är 1759 bosatta på Norrmalm i kvarteret Johannes större no 10 (AIa:8 sid 144). Jacob anges vara född 1688, medan hustrun är betydligt yngre och född 1719. Detta implicerar, att Jacob varit gift tidigare.

Barn:   Anna Christina dp 13/11 1744 i Jacob och Johannes fs
   Maria    dp 17/6 1746 i Jacob o Johannes fs, barn med Erik Högström
   Jacob    f 11/7 1749
   dotter bg 29/6 1752 i Jacob o Johannes fs

Timmermannens tidiga födelseår borde underlätta sökningen efter hans föräldrar. Men det behövs fler uppgifter om honom före giftermålet 1743. Kan han hittas i någon annan Stockholmförsamling? När kom han till Stockholm? Varifrån? Ev tidigare gifte?



32
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-13, 17:53 »
Hej Per-Olov!

  Jag biträder din uppfattning. Anders Andersson är inte den förste soldaten Dubois på Sotter. Före honom fanns mellan 1809-15 en soldat Jacob Dubois född 4/10 1787 i Lunda. Denne soldat, hans mor och syster finns i Knutby AI:9a sid 79. En forskning på hans far, som också heter Jacob, ger följande:

  Jacob Dybois är fältväbel och vid sin bortgång gift med Catharina Westdahl samt bosatt på Stora Söderby i Lunda. I dödboken noteras att 1/5 1787 "begrafdes fältwebelen Jacob Dyboi, som d. 18 Mars medelst förgift afhändt sig lifwet enligit HäradsRättens dom å kyrkogården och Norra sidan om kyrkan såsom ett dödfödt barn njutit begrafning".

  Enligt Soldatregistret tillhör Jacob Hundra härads kompani av Upplands regemente. GMR för Upplands regemente anger, att Fouriern Jacob Dubois 31/10 1775 ersatt den tidigare soldaten på Hundra härads kompani nr 547/97 för Stora Söderby. Fältväbeln Dybois med sin hustru och dottern Maria Christina finns vid Stora Söderby redan i Lunda hfl AI:1 1765-67, men den noteringen måste ha gjorts långt senare, eftersom dottern är med.

  En änkefru på Råby Catharina Dubois får 23/1 1792 i Fasta en oäkta dotter Gustava. Det är änkan Westdahl, som nämns med makens släktnamn. Hon flyttar med dottern 1809 från Fasta till Knutby och bosätter sig vid Sotter hos sonen Jacob, som inflyttat dit 17/3 1808 från Skepptuna (Skepptuna AI:5 sid 94 och Knutby AI:9A pag 79). Till Skepptuna har sonen Jacob kommit 1806 från Gottröra.

  Nu undrar man förstås, om någon har hittat fler och tidigare uppgifter om fältväbeln Jacob? Jag känner på mig, att han kan vara en "riktig" Dubois.

33
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-12, 16:31 »
Då tar vi en annan luring, nämligen

Matts Eriksson Dubois är född 15/9 1796 i Edsbro och soldat på Sotter i Knutby, när han avlider 13/9 1835 (bou Närdinghundra hr FII:15 1835:294) (död i Stockholm under tjänstgöring, familjen finns vid Sotter i Knutby AI:12a sid 94). Hustrun heter Maja Lisa Persdotter och är född 5/3 1796 i Knutby.

Man undrar, varför Matts kallas Dubois? Så vitt jag kan se, finns ingen direkt anknytning till denna släkt. Någon som har ett uppslag?

34
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-12, 10:51 »
Tack Sven-Ove och Per-Olov!

Tydligen fanns det en koppling genom Cajsa (Catharina) Mattsdotter född 11/8 1788 i Morkarla. Hon är mycket riktigt dotter till bruksarbetaren Maths Persson Du Bois och Anna Matsdotter, vilka gifte sig 29/6 1783 i Morkarla.

Maths (Matthias) är i sin tur född 16/5 1757 i Morkarla som son till Petter Du Bois och Kerstin Matsdotter och då är vi inne på en känd agnatisk gren inom vallonsläkten Dubois.

35
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2017-11-09, 19:56 »
Mats Dubois den yngre, bruksarbetare, är bosatt vid Ullsarby i Morkarla och g m Lotta Lisa Jansdotter vid sin död 16/1 1847 (bou Oland tlg F:15 1847:163). Han är född 25/3 1811. De har en son Mathias född 30/7 1842 i Morkarla.

Mats är son till brukskolaren vid Ullsarby i Morkarla Matts Dubois den äldre född 17/1 1789 i Morkarla och hans hustru Cajsa Matsdotter född 11/8 1788 i Morkarla och död 28/12 1843 i Morkarla.

Den äldre Matts är son till bonden Mathias Andersson vid Åby i Morkarla född 1751 och dennes hustru Maria Mattsdotter.

Mathias är född 11/7 1751 vid Åby i Morkarla och son till Anders Åman och dennes hustru Anna Ersdotter.

Kan detta i något led gå tillbaka till en känd Dubois, eller är det en gren helt utan samband med vallonsläkten Dubois?

36
Stukat / SV: Stukat
« skrivet: 2017-11-07, 12:46 »
PS Kan själv. Svaret finns på AID: v751541.b3360.s614 DS

37
Forsmark / SV: Forsmark
« skrivet: 2017-10-25, 19:52 »
På tinget i Gotlands norra treding 2/5 1699 begärs ett bördsbrev, vars innehåll leder tillbaka till Forsmarks bruk. Det lyder:

"Johan Wellamsson Biörneboo född här på landet men fadren på Forsmarks bruk i Roslagen, begärade bördzbref ifrån denna orten till Köpenhambn, att få ärfwa sin Broder som i Köpenhambn dödh blifwen barnlöös een smedh wid nampn Joen Biörneboo och som befantz att fadren här dödh för någon tidh sedan, som här wid Lumblunz bruuk een kåhlare warit, så wähl som Brodren Pär Snäll, och här dödh barnalöös, som alt bewittnades af hammarsmeden Claes Mineur och Lars Erichson, dy bewilliades honom hans begäran."

Fadern heter Wellam Johansson och han är kolare vid Lummelunds bruk i Lummelunda på Gotland från 1673 (Martebo LIa:3) fram till sin död 1698, då han begravs 4/9 (Lummelunda C:1 sid 167). Hans hustru heter Karin Mattsdotter och för henne lämnas likpenningar till Martebo kyrka 1/12 1698.

Wellam Johanssons bror heter alltså Pär Johansson Snäll och han avlider 1/12 1695 i Lummelunda (C:1). Det finns en lång personalieberättelse om honom:

"Peder Johansson Snäll hammarsmed, dödde på Lummelundz Bruuk A:o 1695: d. 1: Decembris, och ward begrafven d: 8. ejusdem, uthi Öfwersteqwarns Lägerställe på kyrkiogårdh. Han war 58 åhr och någre månad: gammal.
  Han war född A. 1637 i Roo-Slagen wid Forsmarckz Bruuk. Fadren war Johan Persson hammarsmed, och Modren hustru Elin Oloffzdotter. Uthi sit 16 åhr komm han till en kåhlare Erich Michelson, och arbetade där i 3 åhr: Sedan sökte han et annat Bruk bemäld Harg, och war hoos Jan van der Hagen 1 åhr; där ifrån komm han til AElkarby hoos een Bergmästare Clas Dypken och war där kåhlare i 3 åhr, noch wid een annan war han kåhlare uti 1 ½ åhr. Blef så gift med denna sin nu efterlåtna Enckja, warde tå Piga, Anna Persdotter, med hwilken han i 34 åhr wänl: lefvat haf:r, och i warde tid aflat med henne 3 Söner och 1 dotter, af hvilka allenast 1 son lefwr och folgde sin sal. Fad. til yrket.
  Sedan han såleds war gift blefven, gaff han sig i Tiänst hoos Bergmästaren i AElkarby och war där någon tid, komm så hoos een hammarsmedzmästare Johan Fahlan at arbeta och war på både ställen i 6 åhrs tid. Därifrån begaff han sig til Löstad Bruuk und H. Isaac Makey, war där kåhlare i 2 åhr. Sedan komm han til Manuel de Gähr och arbetade där i hammarn i 4 åhrs tid. Och därifrån komm han på H. Welh. Fachts anmodan hijt til Gothland A:o 1673 om midsommarstid och förblef på Lummelundz Bruk til sin död.
  Han haf:r nästan i 8 åhr warit plågat med Bröst-ängr, ty då låg han fattigt siuk, och sedan haf:r det hängt i kroppen, dock haf:r han intet hållit wid sängz stadigt, för än nu sidst på 9:de dynget, och ansattes han med een hetzig feber. I sin siukdom, vard han besökt med herrens nattvard, och skiedde kyrkians Böön för honom, ward straxt dagen därefter förlossat ifrån sin Wedermödo, och kallades ifrån Werlden etc:"

Pär har alltså lämnat föräldrahemmet 1652 och arbetat hos en kolare Erich Michelsson i Forsmark eller Valö fram till 1655, sedan vid Hargs bruk 1655-56, vid Älvkarleby bruk 1656-67, vid Leufsta bruk 1667-73 och slutligen vid Lummelunds bruk 1673-95. Han gifte sig omkring år 1661, troligen i Älvkarleby, med Anna Persdotter.

Efter vad jag kan se, har nämnda smeder undgått att hamna på Smed9 och inte heller har släktnamnet Snäll/Snell behandlats på Anbytarforum. Det skulle vara intressant att höra, om någon forskare har fler uppgifter om dessa smeder och kålare. Jag noterar t v bara, att tillnamnet Björnebo mycket väl kan tänkas hämtat från Björnbo i Valö, där en del kolare under Forsmarks bruk var bosatta från 1630-talet. Kan det kanske finnas någon koppling till den tidigare diskuterade släkten Krus(e)?


38
Fårö / SV: Fårö
« skrivet: 2017-10-25, 12:00 »
Följande mål från hösttinget på norra Gotland den 4 oktober 1698 (AID:v420564.b1040) visar, att rättsväsendet för trehundra år sedan, till skillnad från idag, verkligen tog alla ärenden, stora som små, på fullaste allvar. Inte ens sjukdom sågs som en förmildrande omständighet!

"Michel Mölnare på Fåhröö anklagades af Länsman Nyberg, at han uti kyrckian släpt S. V. en Wäderhund at dhet hördes öfwer heela kyrckian, och derföre H. Kyrckioherden begiärt at han Michel måtte näpsas för sådan förargelse i Gudz huus: Michel tillstod at han släpt Salva Venia en lijten fiärt, men kunde intet råde derföre, ty han war lång tijd swag af Blodsoten, dhet och Länsman Nyberg och Nämbdeman Broskogz wittnade, Michel Mölnare bad om nådig förskoning efter han war swag af sig af långl. Siukdomb, och icke giorde dhet med willia eller i dryckzmåhl, ty han war nychter, dhet och Broskogz wittnade at han icke war drucken.
Resolutio: Michell Mölnar skall sittia en Söndag utj Stocken at försona förargelsen, och förmantes at taga sig till wara för sådant hädan åt."

Man undrar, hur Michel mjölnare kände sig, när domen avkunnades och straffet verkställdes?


39
Smed- och/eller vallonsläkter / le Dent
« skrivet: 2017-10-22, 12:38 »
Thomas Punsle, trol son till Poncelet le Dent, visar sig i arkiven först 12/1 1684 på tinget i Grimstens härad, trots att han vid denna tid omnämns som en gammal man. Protokollet lyder som följer:
  "Sedan angaf sigh för Rätten, en gammal man ehn hammarsmedh Thomas Punsle, upwijsandes ett emellan sigh och sin hustru Johanna Rubert uprättat Testamente, i så måtto: Emädhan dhe uti Samfälte 29 åhr samman lefwat och under warande Echtenskap, medh Barn eller lijfzfrucht icke warit wählsignadhe; derföre Såsom dhe intet ärft, utan all sin Egendom bestående allenast af mobilier och löösöhren, näst gudz Wählsignelse medh sine händers wärk och swårt arbete, förwerfwat hafwa, och således deras aflinge är, hwarannan Testimenterat och försäkrat, att den som efterlefwer, af arfwingarne, oqwaldh niuta och behålla skall, så länge den qwarlåtne efterlefwer. Och sedan den, Christelig är begrafwen, och all gäldh gulden är, måge arfwingarne, den befindtelige Efterlåtenskap, sigh emillan skifta, detta ährende, Rätten till wederhörigt undersökiande uptogh, befinnandes wara deras aflinge: hwarföre kunde Tingzrätten icke undfalla, sådan dem emillan giordh förordningh, Confirmera, såsom den lagh, sampt Kungl. May:tz resolution, om aflinge, lijkmätigh och Eenligh är."
  Makarna har upprättat ett inbördes testamente. Av tidsangivelsen i dokumentet framgår, att de gift sig omkring 1655. Dessutom beskrivs Thomas som en gammal man, vilket troligen innebär, att han av åldersskäl inte längre är mantalspliktig. Man kan därmed tänka sig ett födelseår före 1620 för hans del. Att makarna inte får några gemensamma barn skulle kunna föranledas av hustruns ålder vid giftermålet. Kanske hon inte längre är i fertil ålder och då skulle ett födelseår för hennes del kunna ligga runt 1610. Om detta stämmer, torde det handla om ett omgifte för dem bägge. Thomas har säkert varit verksam vid något av Anthon von Boys bruk i Tiveden.
  I Godegård begravs den 21/12 1706 en hust. Johanna Rubert aetat: 100 åhr. Åldern är säkert överdriven, men hon kan vara samma kvinna, som nämns i domboken ovan, och ha återvänt till sin tidigare hemort efter makens död. Just en koppling till Godegård ligger nära till hands. Båda släkterna le Dent och Robert har varit verksamma där i mitten av 1600-talet och det geografiska avståndet från Grimstens härad är inte långt.
  Om släkten le Dent, se Nordisk Vallongenealogi del I sid 175.

40
En komplettering för Abraham Cochois (1630-81) i Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 10 sid 136:

Abraham är kolare och blir i sin yrkesutövning inblandad i en händelse, som tas upp vid tingsrätten i Fellingsbro 17-18/2 1660 (Västmanlands dombok 1660 nr 14 pag 328):
  "Kom för Rätten Jacob Friskåp, födder straxt widh Hamborgh, boendes widh EskilzTuna Gilberga S: och Hwasta gårdh, tillijka medh sin sons Sal: Staffan Jacobssons Swärfadher Olof Olsson i Säter, och Sal: Staffans hustru, h: Karin Olofzdotter, klagandes huru som een Månadt för Jul, om een Söndagz Mårgon, tå hennes Sal: Man skulle achta een Mijla i skogen, som war ¼ wägh när Finåkers bruuk belägen uthi Felsbroo Sochn /: efter dhe borde honom dhet tå göra, emedan som han hadhe lagt stallbrorskap medh Abraham Koswa och begges dheras drengh Embiörn Larsson, att dhe skulle achta henne hwar sin Söndagh :/ gick han Uth sedhan Solan ipgången war, säijandes sigh icke hafwa tijdh att förwenta någon maat, efter som han frucktadhe att Mijlan skulle slå sigh, och när han i Skoghen kom hadhe Mijlan slaget sigh: gick så till Stallbrodren Abraham Kosswa att begära hielp som skaffadhe först drängen Embiörn dijt, der efter kom Abrahams hustru, Maria FrwMarie, och sidst Abraham sielf medh.
  Nu efter Middagen på samma stundh som h: Karin wentadhe sin Man heem :/ efter han tillsadhe henne om Mårgonen, att han inthe skulle wara länge Uthe :/ kom drängen Embiörn till henne, som tillförende icke på en Månadh 2. eller 3. hafwer waret hos henne, och Abraham gick dher jempte in i sin Swågers gårdh, tå sadhe hon till Embiörn, sågh i min Man i Skoghen? Ja, swarade han, Jagh hielpte honom bära 3. korgar sandh på kullen af Mijlan, efter hon hade slaget sigh. Sadhe hon: kommer han inthet heem snart? Ja swarar Embiörn han kommer strax efter: då förundradhe hon sigh hwi han icke kom med honom säijandes Må Mijlan hafwer åther slaget sigh, att hon gör honom något förfång mehra, att han icke kan komma? Han swaradhe Neij, hon gör honom inthet förfång mehra.
  Den dagen bekom hon ingen Underrettelse om sin Man mehra, Uthan om Måndagz Morgon kom h: Elena till henne h: Karin säijandes: Gudh better, Jag hafwer så elaka tijender åth eder, att iagh icke tör säija. Strax sadhe h: Susanna som folgde medh, Gudh nådhe edher, edher Man ligger dödh och bränder på Mijlan, I måste senda häst efter honom; Men när hon togh så illa widh sigh kiörde h: Ingri widh Finåkers bruk efter honom, meenandes att Embiörn skulle köra den döda tillbaka heem, efter han dher war medh Abraham och någre fleera: Men Abraham förnekadhe dhet säijandes, Jag hafwer annat bestella medh drängen att arbetha, Thet är icke tijdh till, doch efterlet omsijder drängen Matz att köra ett lithet stycke öfwer det wärsta. Nu när den dödhe skulle lyftas på Slädhan, togh Embiörn och Abraham i hwar sin ända på ett skyffelskaft, icke williandes taga i hans krop, och lyftadhe honom. Men h: Ingri togh i fötterne och Matz i hufwudet, der han tå lågh nedan för Mijlan på granrijs, och syntes een släpning ifrån Mijlan dijt han lågh, men Ingen Eldh war tå på Mijlan. Och sadhe tå hustru Elena, honom hafwer släpatz här i stybbe? Swaradhe Abraham, han hafwer wäl sielf det giordt. Sadhe Erich körare, det måtte wara underlig medh denne wägen, och huru kommer det till att denne skyffil är så sönderslagen? Swarar Abraham, han hafwer fuller sielf slaget honom sönder i gåår. Sadhe åther h: Elena på fransyska, efter hon des Landz Qwinna är, det är aldrig rätt gånget medh denne karlen han är morut, blandandes swenska och fransyska i hoop.
  Nu när den dödhe kom heem, war hon h: Karin hans efterlefwerska tweehågsen, om hon skulle strax låtha begrafwa honom, ell:r icke, menandes medh honom aldrig wara rätt tillgånget: Och om han hadhe lefwat Sundagen uth, så hadhe han wäl äthet af sin maat, hwilken fans igen i Skogen oförminskat, den hon honom medh sigh gaf, tå han uth gick. Står så ännu obegrafwen. Sende så een drängh Dunder Erich ben:dh efter Swärfadren till EskilzTuna, öfwer hwilken Abraham hafwer sedan mechta onder blifwit; Begäradhe sedhan SyneMenner, som hans döda krop syna och ransaka skulle, hwilket och skedde.
  Ofwanph:ns kärader, beweekte af infattade omstendigheeter, som äro 1. det Abraham och Embiörn woro medh Staffan allena i Skogen om Söndagen. 2. att Embiörn kom till henne den dagen, och icke på långh tijdh tillförende. 3. att een skyffel war sönderslagen. 4. att enn Släpa syntes från Mijlan. Sedan att Embiörn sadhe det Mijlan icke skulle göra honom mehra förfångh. 5. att ingendera af dem wille taga i hans krop. 6. att h: Elena sadhe morut. 7. att Abraham blef onder på dunder Erich. Och af Syne Mennernes berettelse, medh hwadh flere förph:ne relation uthwijsar: stå dhe hårdt och fast dher på, att Abraham och Embiörn måge göra sigh frij för Sal: Staffans dödh, att dhe icke hafwa warit dher till wållande.
  Abraham Kåsswa swarar och säger sigh oskyldig wara i hans dödh, refererandes huru som Sal: Staffan kom till honom Söndagz Morgon, begärandes hielp åth Mijlan, och efter han sielf ärnadhe sigh till bruket medh een Mäldsäck, sendhe han Embiörn dijt till Mijlan säijandes Jagh kommer strax efter, det han och giorde medh sin hustru, hafwandes häst och slädhe medh sigh, efter som han ärnade sigh åt bruket, och tå han kom, hadhe Staffan och Embiörn allaredo bygdt Mijlan, wille så köra fort till bruket efter Mäldren, tå badh Embiörn honom töfwa, emedhan han wille föllia medh och see på een Oxe, som husbonden hadhe lofwat honom. Emedler tijdh frågadhe Abraham, hwem hade slaget sönder den skyfeln der lågh? Swarar Staffan, Jagh, och skall göra migh een annan på staan. Sadhe Abraham, det äre månge dagar i weckan, i dagh hafwer i icke behof det göra. Swarar Staffan, Jagh slipper än tå icke från Mijlan, Jagh måste något taga migh före. Ja sadhe Abraham, det är i sanningh, hon slår sig wäll flere gånger. Der medh drogh Abraham medh sin hustru och Embiörn borth, och han stodh qwar och klappadhe på Mijlan medh een Järnskyffel, och war detta widh pass om Middaghen. Emot skymningen kiörde Abraham medh sin hustru heem, och satt hos Masmestern een stundh tå Embiörn kom efter, som wentadhe wijdh bruket lengre efter it stycke Toback. Desse bägge ladhe så rådh, att i första otto skulle the föllias åth at slijpa yxorne och hugga Milerijs, det de och giorde hos Olof Byrelsson, Nembl: 2 tijmar för dager, gingo så heem i dagningen, tå kom Erich körare in till Abraham, då han sat och åth, säijandes hafwer i waret i skoghen? Neij swarar Abraham, Edher Mijla brinner, fyllningen är wist neder på henne sadhe Erich. Jagh sågh Mijlan brinna, och ingen rörde sigh dher; Då löper Embiörn för uth, och Abraham efter, till Mijlan, den då i liusan loga stodh, och twenne eldar wore i Mijlan der Jempte. Kom så Embiörn från den Mijlan lengre bort war, och möther Abraham widh den närmare, säijandes sigh ingen karl ibid: ser, då grufwadhe de sigh, bothade först denne Mijla, och fölgdes åth till den andra, hwilken Mijla war nästan Uthgången på den eena sijdan, gingo så up om hwar sin sijdha på trapporne att see till det de kunde frija Mijlan täppa på hwar sit hol, och tå Abraham skulle medh skyffelen skrapa stybb på rijshällan, kende han der medh att det togh emot, och när han skulle see till hwadh det skulle wara, sågh han hwarest Staffan lågh half upbrändher, sende så strax Embiörn åstadh at bodha Erich körare, Matz Ersson, Niels Olsson, h: Elena dijt, hwilke och kommo: tå togh Erich körare i honom att wändan efter han stupa lågh, Nils och Embiörn hadhe så nedher honom af Mijlan, h: Elena gick så bort att bodha hans hustru detta, kom igen medh h: Ingri att föra honom hädhan: tå togh Abraham i den dödes arm, och lyftadhe honom på slädhan, som tå reedo steeler war, men hwem som tog i stören mins hans icke. Tillspordes huru han kunde wara steeler, efter han fans dödh på Mijlan, och så när widh henne lågh? Swaradhe Abraham, det weet han icke, uthan twifwel efter han lenge hadhe waret dödh, och länge legat på Marcken.
  Embiörn Larsson Examinerades serskildz, och berettade, att efter som Abraham sende budh till honom om Sundagz Morgon, att Mijlan hadhe slaget sigh, gick han dijt, och tå Abraham kom efter, hadhe han medh Staffan alleredo bygdt Mijlan; Och efter Abraham wentadhe lithet, fölgdes de åth till bruket, att förrätta sine ährender, och een stund efter som Abraham reeste heem, kom Embiörn till honom, tå dhe ladhe rådh om att hugga Mijlerijs andre dagen. Om morgonen sedan yxorne woro slipadhe, och Embiörn fick see Mijlan brinna, låpp han dijt dher den nermeste bran medh 2. hol, och sedhan till den andra, som alt på een sijda bran, kom så till den förre Mijlan tillbaka, mötte så Abraham der. Tå Abraham frågadhe efter Staffan, Swaradhe Embiörn, Jagh finner honom icke, ginge sedhan till den andra Mijlan, på hwar sin sijdha up, tå fick Abraham först kenna medh skyffeln, hwarest Staffan lågh dödher: Och skaffadhe sigh så folk till hielp. Han tillspordes om ingen eldh satt i klädherne, efter bägge strumporne wore afbrändhe? Han neekadhe och sadhe att karlen kiendes lithet steeler, doch rökte det af honom, eller klädherne: elliest war inthet kalt om daghen. Men huru detta släpandet war tillkommet, weet han inthet beskeedh om. Skyffelen säger han att Staffan hafwer klappat sönder på Mijlan, doch icke williandes. Nekar högelig till denne gärningh som honom tillwijtes, säijandes sigh inte wetta hwadh den Sal: Mannen wederfahret är.
  Och synes underligh, att efter Mannen lågh up i Mijlan, och begge beenen af honom brände, rökte af honom, att icke och någon Eldh skulle synas sittia fast i hans böxor och klädher; Uthan fast mehra efter dheras berettelse wara steeler: Doch ehuru man detta wijker och wänder, willia dhe eij mehra eller annat säija, uthan att dhe ingen Orsak dher till wetta.
  Syne Mennerne, Olof i Gåsta, Lars i Finåker, Anders i Messlingeby, Lendzman, Profossen, Erich Olsson ibid: Olof Swensson i Sorby, Nils i Bergaby Nembdeman, beretta alle medh een mun, att den eene foten är all af honom brender, den andre något, medh den eena beenpijpan. Sedan hafwer han hol i hufwudet, ofwan för det eena öga, påseendes, som det skulle wara vänt medh ett finger, och ett mit emellan ögonen stort som ett hwitt runstycky. Ett widh det eena öra, stort som ett kopparrunstycky, icke brendt, efter hullhåren wore qwar. Tu Swangh hadhe han i hufwudet store som ett finger kunde gå under uthi, Men icke war hol på Swolen, eij eller håret af. Hustrun säger sigh inthet hafwa kändt honom så wara wulen i hufwudet, medan han lefdhe. Bröstet war rött eller brunt, lika som brendt, doch woro armhåren inthet afbrendhe. Huden war och af på den eena handen, stort som ett runstycky, och den andra handen war något bränder."
  Även övriga vittnen hörs, men inget nytt framkommer. Rätten avvaktar med utslag till nästkommande ting.

41
Bouvin / SV: Bouvin
« skrivet: 2017-07-25, 17:57 »
Hej Kenneth!

Det är mycket troligt, att du funnit Erichs födelsenotis, fadern kallas Johan kolare och bor vid Österhammar i Fellingsbro året därpå. Födelseåret medför, att han är född i Johan Bovins första äktenskap med Anna Erichsdotter och uppkallad efter sin morfar, vilket man kanske kunde ha gissat sig till. Jag skulle därmed även vilja ändra ordningsföljden bland barnen till Johan, Marit, Erich, Swen. Kanske kan man hitta fler barn, om man lusläser Fellingsbro födelsebok C:1? Tyvärr är den knapphändig med uppgifter vid denna tid och kanske inte heller heltäckande.

Jag har läst Erik Mangsbos inlägg 2017-06-15 under släkten Graff och fått underlag för att förstå, hur man kan tänkas identifiera Catharina Graff med den Catharina Ullmark, som dör 1749-06-18 i Blomskog. Men när och var sker hennes andra gifte med Hans Olofsson Mossberg?

42
Pira / SV: Pira
« skrivet: 2017-06-11, 15:45 »
Jag har på sistone ägnat mig åt att läsa Stockholms läns mtl under perioden 1725-35, vilka finns tillgängliga på AD. Som resultat har jag fått anledning ifrågasätta min tabell 5 i N V del II sid 190. Om man läser mtl år för år förefaller det som om denne Johan i tabell 5 bör vara identisk med sonen Johannes i tabell 9 och alltså ha en annan far än den som anges i boken. Tabell 5 ser då i stället ut så här:

Johan Pira, trol son till Johan (tab 9), är född 24/12 1697 vid Strömsbergs bruk i Tolfta. Johan blir smältardräng vid Hargs bruk från 1722 i samband med sitt giftermål med Anna (Clasdotter) Maniette. Paret bosätter sig från 1724 vid Skebo bruk, där Johan är smältardräng men från 1736 eldvaktare. Johan avlider där 20/1 1780. Han sägs ha varit sängliggande sedan 1749. Hustrun dör 15/2 1779 i Ununge. Se vidare Lijsings utredning enl litteraturförteckning.

Nu har jag inte tillgång till Lijsings utredning i Hundare och Skeppslag VII pag 140-143. Möjligen är det från den utredningen, som uppgiften om Johan som son till Regard (N V tabell 4) kan ha hämtats. Någon kanske kan kontrollera? Det blir med den nya härledningen i stället Regards son Johan (f 13/4 1696 i Tolfta), som kommer att "hänga i luften" och möjligen vara tidigt död.

Det finns ett ärende från Frösåkers häradsrätt (Sth läns dombok nr 73 sid 24-25) 19-23/6 1732, som behandlar flera medlemmar av släkten Pira vid Skebo bruk, bl a gamle Johan Pira. AD har inte denna dombok filmad ännu. Jag läste den på RA för många år sedan och noterade bara vilka individer som nämndes. Kanske någon har tillgång till målet och kan redovisa det på Anbytarforum? Möjligen kan det bekräfta min förmodan.

43
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Goffe
« skrivet: 2017-05-12, 10:27 »
En komplettering om Simons hustru och hennes varierande namn (se barnen) samt Daniels födelseförsamling (tvilling med Anna Maria) kopierar jag ur min databas. Bortse från tabellnumren.

Simon Goffe, son till Daniel (tab 1501), är född 1716 och gifter sig med Ingeborg Johansdotter Berg. De är först bosatta på Härnäset i Överenhörna 1741-44. Simon blir sedan gårdsmed På Rinkesta i Ärla och avlider där 11/11 1775.

Barn:   Daniel      (tab 1512)
   Anna Maria      f 25/9 1741 i Överenhörna (modern kallas h. Cristina)
   Brigitta Christina   f 18/8 1745 i Ärla (modern kallas Ingri Johansdotter), g m smeden
         Peter Humle 1/11 1772 i Näshulta, är änka 1781 i Ärla
   Simon      (tab 1521)
   Anna      f 30/12 1751 på Ökna i Ärla, g m skomakaren Lars Strengbom

44
Gauffin / Goffeng / SV: Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2017-04-25, 20:27 »
Problemet avseende Judith Goffins bou (Sth 1758/2:771) i Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 33 sid 280 har nu fått sin lösning! Jan Olsson har nämligen hittat en namne Judith Goffing bg 19/1 1758 i Norrköping S:t Olai fs. Det rör sig alltså om två kvinnor Judith Goffin med patronymikon Jacobsdotter respektive Johansdotter. De lyckas avlida med bara några dagars mellanrum och har hittills i avsaknad av patronymikon av mig uppfattats som samma individ. Tabellerna 10 och 33 för släkten Goffin i N V får nu följande reviderade utseende:

Tabell 10

Johan Goffing, son till Thomas (tab 8 ), är född i januari 1646 i Fellingsbro. Han kommer till Västlands bruk samtidigt som fadern och blir så småningom mästerräckare. Han avlider där omkr 1700.
  Med sin hustru Maria Marteleur gifter han sig omkr 1672. Hon försvinner ur mtl 1695, troligen avliden.
  I dottern Judiths bouppteckning upptages två helsystrar, Johanna änka efter bonden Nils Remander i Södermanland, och Annika änka efter soldaten Almqvist vid Uppsala, samt en halvsyster Margareta gift med räckaren Erik Jagare. Margareta bör vara modern Maria (Johansdotter) Marteleurs oäkta barn med Johan Olofsson i Åkerby 1669. Halvsystern är dopvittne 11/1 1691 i Västland och hennes giftermål sker i början på 1690-talet. Hon bör ha fått styvfaderns släktnamn.
  Judiths patronymikon framgår av hennes vigselnotis i Maria Magdalena fs, vilket gör att hon kan särskiljas från sin namne i tabell 33.

Barn:   Judith   f c 1683, d 22/1 1758 i Maria Magdalena fs (Sth bou 1758/2:771), g1 m
      plåtslagarålderman Måns Jonsson 11/10 1722 i Stockholm Nicolai fs, g2 m
      plåtslagarålderman Eric Möller 7/3 1731 i Maria Magdalena fs
   Johanna   g m bonden Nils Remander i Södermanland, är änka 1758
   Annika   f 4/9 1691 i Västland, g m soldaten (Måns Ersson) Almqvist i Uppsala, är änka 1758

Tabell 33

Jacob Goffeng, möjl son till Johan (tab 22), är hammarsmed vid Österby 1669-1709. Han begravs 10/8 1721 i Film. Den 22/5 året före jordas hans hustru. Jacob är gift före 1669. Hustruns namn framgår av hfl 1712 och läses som Barbro, vilket styrks av att några av sönernas äldsta dotter får detta namn. Ett ärekränkningsärende vid häradsrätten i Film 17/6 1682 (renoverad dombok 1682 pag 381) visar att hustrun redan detta år lystrar till namnet Barbro.

Barn:   Thomas   (tab 34)
   Jean   (tab 36)
   Judith   f c 1670, bg 19/1 1758 i Norrköping S:t Olai fs, dopvittne 18/7 1697 i Film,
      g m Frans Tillman omkr 1698
   Jacob   (tab 37)
   Mårten   dopvittne 22/7 1700 i Film
   Maria   f c 1678, bg 10/3 1751 i Film, dopvittne 21/1 1706 i Film, g m Isach Jonsson Asp
   Claas   dopvittne 16/5 1710 i Film
   Abraham   dp 8/3 1685, d 15/4 1706 i Film
   Margreta   dp 6/6 1688


45
Allmänt / SV: Maria Gofin i Österåker
« skrivet: 2017-04-25, 10:37 »
Jean Gabriel var tydligen styvson till Anders och Maria. Man kan väl misstänka, att någon av de biologiska föräldrarna Hans Hansson och Catharina hade släktskap med Anders eller Maria. Eftersom Jean Gabriel är född oäkta bör det finnas en faderskapsutredning i domboken för Värmdö skeppslag 1764. Tyvärr är den inte åtkomlig på ArkivDigital ännu.

Det hände nog ibland, att prästerna kunde tillfoga en och annan notering i den gamla hfl, även sedan man börjat föra en ny, därav uppgifterna om barnen födda 1767 och 1769. Alternativt har tjänstemannen på Landsarkivet, som en gång tidssatte längden förbisett, att det fanns senare uppgifter.

46
Allmänt / SV: Maria Gofin i Österåker
« skrivet: 2017-04-23, 19:23 »
Hej Curt!

Inte helt lätt att få grepp om den här damen, Maria Gofin. Jag har ägnat ett antal timmar åt henne. Det här är vad jag kommit fram till.

Med sin make får hon ett antal barn i Österåker, Anders f 1767, Anna Stina f 1769, David f 1771, Johanna f 1775, Jacob f 1778 och Maria f 1781. Därmed kan hon knappast vara född 1733, för då skulle hon vara 48 år när sista barnet föds, vilket är mindre troligt. Familjen har även sonen Jean Gabriel f 1764, troligen strax innan man flyttar in till Österåker. Vid barnens dop anges familjens bostadsort i födelseboken, vilket gör att man kan följa familjen vid deras flyttningar inom Österåker i husförhörslängderna. Det ges varierande uppgifter om Marias födelseår, men i hfl AI:5b preciseras datum till 29/9 1738. Först i senare hfl anges födelseförsamling Dannemora. Men i födelsebok för Dannemora finns hon inte med, även om man söker under en längre tidsperiod. Hon är alltså inte född i Dannemora utan troligen i någon närliggande församling.

Jag har sökt i min egen databas över släkten Goffin och hittat en kandidat, som mycket väl kan vara den sökta. Hon heter Maria och är född 27/8 1738 i Film socken som dotter till räckarmästaren Mårten Goffin och dennes hustru Johanna Blanck. Denna Maria medföljer sin föräldrar vid flytten 1740 från Österby bruk till Wattholma bruk i Lena socken. När föräldrarna flyttar upp till Iggesunds bruk 1760 följer Maria inte med. Vart hon tar vägen har jag inte lyckats klara ut, kanske tar hon tjänst i Stockholm och träffar sin blivande make där? Troligen tappar hon helt kontakten med sina syskon, eftersom inga Goffin förekommer som dopvittnen åt hennes barn i Österåker.

När fadern dör 26/10 1769 anger dödboken, att fyra söner och två döttrar efterlever. Maria är helt säkert den ena dottern.

När modern avlider 6/3 1795 i Njutånger uppger personalierna, att arvingarna utgörs av fyra söner men att alla döttrar är avlidna, vilket alltså inte stämmer, om vi hittat rätt Maria. Hon dör ju först 1808.

För skomakaren Anders Hessling stämmer födelsedata med uppgifterna i Österåker hfl. Han är född i Värmdö socken 29/12 1731 som son till krögaren Anders Andersson och dennes hustru Karin(Cajsa) Olsdotter. Hon avlider 1768 på Rutensberg i Österåker i en uppgiven ålder av 78 år.

47
Tillägg:

Jag ser nu att det är Ewa Hansdotter Swart (inte Elisabeth) som gifter sig med Clas Johansson Swan Dom. 11 p. Tr. 1677 i Norrköping S:t Johannes fs (AID: v39356.b104.s199). En av de två saknade döttrarna?

48
Hej Albin!

Du kan ha rätt. Den här släkten Swart i Norrköping S:t Johannes har jag tidigare inte haft någon kännedom om. I inledningen av mitt inlägg 2017-03-31 ovan ser du, att jag är osäker på om namnet Savar kan ha försvenskats till Svart. Abraham Parments hustru Anna Svart skulle alltså kunna vara en dotter till Hans Swart i Norrköping.

Några kommentarer till ditt senaste inlägg:
1. Hans Swarts svärfar heter inte Henrik Bly utan Henrik Fey. Om släkten Fey i Sverige se Vallonsläkter under 1600-talet del 3, sid 84.
2. Elisabeth Hansdotter Swarts make heter Klas Johansson Swan. Man kan jämföra w:et i Swan med dito i Swart i vigseluppgiften 1677 i S:t Johannes.
3. Är brännarmästaren Johan Swartz verkligen gift med Catharina Mickelsdotter (Robbert)? Vigseluppgiften i S:t Johannes anger att

"1679 3. Advent vigdes Johan Swart medh Ingrid Pehrsd. Pehr Thorson Brännares d."

Jag hittar inte heller någon helt säker bekräftelse på att Jacob Mickelsson och Catharina Mickelsdotter är barn till Mickel Robbert. De nämns bara med patronymikon, eller hur? Däremot är sannolikheten stor för att så verkligen är fallet, eftersom Mickel Mickelsson (Robbert) har två barn döpta i Norrköping S:t Olai med namnen Jacob (dp 4/3 1654) och Catharina (dp 18/12 1660), se N V del II sid 230.

49
Smed- och/eller vallonsläkter / Fagot
« skrivet: 2017-03-22, 14:43 »
Av någon anledning har denna vallonsläkt inte varit föremål för diskussion i Anbytarforum tidigare, trots att den är välkänd. Jag vill ändå meddela en komplettering till släkten avseende tabell 2 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 218, eftersom tabellen nu har kompletterats rejält med uppgifter jag fått från andra forskare. Voila!

Johan Faggo, son till Pier (tab 1), finns 1674 vid Länna bruk och förekommer 1671-82 i domböckerna för Daga härad. T ex 16/6 1671
  "Johan Fagges käremåhl till Lars i Frustuna, för det Larses häst skall hafua fördärfuat säden på en Wreth wedh Badh sätherij, kändes af intet wärde, emedan det berättades at hästen har hafft dubbel krook, och Fagges egne påberopade Witnen betygade, at gärdesgården war repareradh".

  I domkapitlets protokoll 1670 sägs att Johan Faggot lägrat en kona. I domboken för Daga 8/2 1670 anförs att "Johan Peersson på Lidna gårdh skall böta för lägersmåhl medh Anna Bengtsdotter begångit ther effter skrifftas …"

  I Hölebo domböcker nämns han 1678-82 som arrendator på Lövsta, 1684-88 på Örboholm och därefter på Nyckelby. Lövsta ligger i Vagnhärad, Örboholm och Nyckelby i Västerljung. År 1684 säljer han ett halvt skattehemman i Valsta storgård i Bettna till sin brors svärfar kyrkoherden Hans Järling (Oppunda hr). Denna fastighet köpte han och brodern Daniel redan 12/10 1675. År 1689 har Johan låtit gjuta en liten kyrkklocka (Västerljung B:1 pag 74). Enligt mtl flyttar han 1693 till Helgö säteri i Bälinge och 1695 till Stavsjö bruk. Åren 1705-06 återfinns han i Villåttinge dombok och 1707 i Hölebo dombok.

  Johans hustru Margareta Jonsdotter omnämns i domboken för Hölebo 13/10 1684 (AID: v420604.b6430.s617). Av andra uppgifter framgår, att hon är styvdotter till kyrkoherden Hans Järling i Frustuna, Johans svärfar.

  I Länna hfl AI:1 (1689-1723) finns han med en Anna och en trolig son Niclas vid Bjärhäll i Länna, dock utan bestämd tidsangivelse. Johan dör i Dunker 22/11 1709 och bor då i Götenstorp. Ett ärende från Rönö tingsrätt 24/9 1696 ger ytterligare uppgift om släktskap:
  "… att han hördt Faggos son, en gosse om 14 åhr … då alla skähl och wittnen inskaffas böra, såsom Faggos son Petter och hustrun Anna Andersdotter i Biörndahl …"

Barn före giftet:   barn   f c 1670   

Barn i 1. giftet:   Maria    i tvist med profossen Erich Larsson enl Rönö ting 24/5 1699 och 26/10 1699
   Niclas (trol)   bg 8/7 1706 i Länna, bötfälld på Rönö ting 25/5 1699
   Petter   f c 1682

50
Hej Albin!

Kan du förtydliga vilka av Michel Roberts barn som är gifta med Hans Svarts barn? När och var sker dessa giftermål?

51
Colling / Collin / Colinet / SV: Colling / Collin / Colinet
« skrivet: 2017-03-21, 10:56 »
Hej Thomas!

Jag kan bara svara för harneskmakaren Olivier Collins del och bedömer, att resultaten av hans fritidsintresse bör ha begränsats geografiskt till Östergötland.

52
Gagot / SV: Gagot
« skrivet: 2017-03-21, 10:44 »
Snyggt jobbat, Erik! Bra exempel på vad domböckerna kan tillföra.

53
Hübinette / SV: Hübinette
« skrivet: 2017-03-21, 10:16 »
Hej Per!

Anna Amonsdotter Hubinet är inte syster till Amund (Jacobsson) Hubinet i Karlskrona, i övrigt korrekt.

54
Meltzer / SV: Meltzer
« skrivet: 2017-03-12, 11:51 »
I Nordisk Vallongenealogi del II har jag på sidan 78 i tabellerna 2-5 tagit med uppgifter om släkten Meltzer i Kalmar län. Ett domboksärende 31/1 1678 från tinget i Tjust visar dock, att släkten har tyskt ursprung.

  … The som gofwos frie och intet wijdare för Ryttare tiensten skola molesteras, woro underb:te Daniel Matzson Meltzer i Börkenäs, tysk födt, war angifwen att hafwa warit ryttare, hwilken nu medh sin fordom huusbondes Joen Matzsons i Grinderum som honom uthur Tysklandh fört hafwer …

Proveniensen hade man kanske kunnat gissa sig till med tanke på namnets stavning och det faktum, att merparten av arbetarna vid Gladhammars bruk på 1650-talet är tyskar, möjligen även några flamländare. Förekommande namn är Smidt, Kyll (Köhler), Picht, Dyferll m fl.

55
Smed- och/eller vallonsläkter / Maillard
« skrivet: 2017-03-12, 10:57 »
I boken Vallonsläkter under 1600-talet del III har jag på sid 111 i tabell 1 behandlat en invandrad vallonsk murar- och kolarmästare med namnet André Maillard. Denne blir 3/2 1632 kontrakterad av Jacob de la Gardie för tre års arbete och placeras vid Julita bruk för att mura en masugn. Han blir dock dräpt där år 1633. Det dröjer sedan sex år, innan lagens långa arm når förövaren, som tagit sin tillflykt till mörkaste Småland. Vid tinget i Kindevalds härad 27/9 1639 noteras följande ärende:

  "Samma dagh tinghförde her Carl Carlssons fogte Jöns Larsson Een fransos, Jost Antonisson, ogift karll, till Embete een kolare, och gaff honom skuld, haffua belägrat een piga Karin Månsdotter ij Longztörp, och aflat barn medh henne, theth honn bär undher beltet, och dhe bådha bekienna; Item bekienner och han haffuer belägradt en piga ij Wiersta (Virestad) sochn och Albo häradt, Ingefridh Månsdotter, 3. haffuer låtit laga sigh till knecht, aff Jon Persson ij Tångana; och sedan han kom ifrån Jönekiöpingz arbete, stall han en hest ifrån sin legokarll, godh för 5. Riksdaler, och redh hesten 2. mill, och bytte honåm bort; sedan bekienner förb:de Jost, at han widh Juleta bruk, i Sudermanlandh, ihielsta med en knijff, en fransos som war een Murmestare Anders b:d och tå rymdhe hijt nedher ij landet, och ingen haffuer honåm sedan för samma dråp antastat. Orsaken säger han till dråpet wara, at för:de Anders slogh hans modher, och sädan honåm et Mundslagh, och tå stack han honum till dödz, och säger sigh icke wara fult tretton åhr, när han bedreff dråpet, och effter han genast kom till Tägnaby bruk i Konunga häradt till Knut Matzon, blef afsagdt at man der skall sökia Witnesbördh om hans ålder, ty han haffuer ij sanfelte siu åhr ingen inquisition, eller klagan warit her Nedher om samma dråpsak".

Vilken släkt Jost Antonisson tillhör är oklart. Hans far bör ha varit kolare under Julita bruk 1633 och kallats Anthonius kolare. Någon med det namnet har jag dock inte kunnat hitta i trakten vid denna tid. Kanske han kan ha varit verksam vid något av de andra bruk, som Jacob de la Gardie (eller Carl Carlsson Gyldenhielm) hade intressen i?

56
Colling / Collin / Colinet / SV: Colling / Collin / Colinet
« skrivet: 2017-03-08, 08:32 »
På förekommen anledning vill jag meddela en uppdatering till vallonsläkten Collin. Det avser harneskmakaren Olivier Collin, som finns upptagen i Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 69. Jag tog inte med honom i Nordisk Vallongenealogi, eftersom jag inte kunnat hitta några ättlingar till honom i Sverige. Men som framgår av texten nedan bör hans aktiviteter i vårt land ha lämnat spår efter sig?
Så här ser utdraget ur min databas ut:

Olivier Colin är harnesksmed i Norrköping 1628-45. Den 18/6 1635 fordrades för rätta een fransos M. Ullewij muskete beredhare. Han svarar inför Norrköpings kämnärsrätt för "lönskaläge" med en tjänstepiga vid namn Anna Gunnarsdotter.
  Från mitten av 1640-talet bor Olivier i Finspång och även här gör han damerna sin kur, t ex 5/5 1648 i Risinge hr:
  "Ullewij wedh Finspång kom för rätten å frälse ogift och bekänner sigh hafwa lägrat en Enkia Karin Ingelsdotter i Hällinge, och efter han henne icke till echta will behålla, ty böte Ullewij 40 daler. Till barnsens opfostrandhe skall han gifwa Karin 1 koo och 1 tunna spannmål".
  Tio år senare är det dags igen (Risinge 18/10 1658):
  "Kåm samma gång för Rätten, Kerstin Jonsdotter i Korphyttan ogift och bekänner sigh wara lägradh af en ogift drängh, Ullewij Collin ben:dt …"
  Och slutligen (Risinge 24/9 1660):
  "Samma dag kom för rätten Ullevij Collin i Korphyttan å frälse ogift och bekänner sig hafwa lägrat en ogift piga Kirstin Persdotter …"
  Han begravs 20/2 1675 i Risinge: "Hafwer Welb. Herren H:r Lois De Geer behagat gifva uthi Testamente till Risinge kyrkia 20 d:r Koppm:t wel räknat effter sin Gamble Tiänare widh Korphyttan Oliwir Colet, den han då här widh Rijsinge begrafva lätt. Item till de huusarma 20 d:r".
  Med tanke på att Olivier är harneskmakare är det mycket troligt, att Colin här är patronymikon och att denne vallon är son till harneskmakaren Collin de Saive (jfr detta namn).

57
Kvistbro / SV: Kvistbro
« skrivet: 2017-01-30, 19:35 »
Hej Margaretha!

Din förmodan är korrekt, se Nordisk Vallongenealogi del II sid 115 Tabell 2.

58
Godou / Godeau / Goding / SV: Godou / Godeau / Goding
« skrivet: 2017-01-07, 18:52 »
I Maria fs i Stockholm begravs 3/11 1716 "hammarsmeden Johan Gode på kyrkiog. i kyrkans graf" (Maria F:1). Jag tror, att denne hammarsmed kan identifieras med räckarmästaren Johan Godou från Ullfors bruk i Tierp (Tabell 12 i N V del I sid 268). Varför?

Jo, två av hans söner (Claes tab 13 och Anders tab 19) flyttar just till Maria fs i huvudstaden. Anders finns där senast 1715, då han låter döpa sin dotter Greta 26/7. Fadern Johan, som blev änkling 1705, får då tillbringa sina sista år i sonens familj. Någon döduppgift på honom i Tierp har jag inte. Har någon annan det?

59
Pousar / Pousard / SV: Pousar / Pousard
« skrivet: 2016-12-18, 12:48 »
Hej Jörgen!

Eftersom alla familjemedlemmar vanligen relateras till hushållsföreståndaren bör Anna vara Philips mor.

60
Sporon / Sporrong / SV: Sporon / Sporrong
« skrivet: 2016-12-18, 10:18 »
Hej Magnus!

Det var roligt att du hittar en komplettering och förtydligande till mina uppgifter för denne soldat Bartram Sporrong (sonen Bartram i Tabell 25 sid 262 i Nordisk Vallongenealogi del II). Hans fullständiga tabell i min databas ser nu ut så här:

Bartram Sporrong, son till Frans (tab 25), ser dagens ljus på juldagen 1701 i Skäfthammar. Han blir soldat den 13/2 1721 för Ekeby rote i Majorens kompani av Upplands regemente och tar några år senare Britta Ersdotter som sin fästekvinna. Men snart får han kärleksbekymmer, vilket Uppsala Domkapitel får anledning utreda:
...
  Bartram gifter sig 11/7 1726 i Skäfthammar med Brita Andersdotter. I rullorna noteras hans civila yrke vara skomakare.
  I GMR 1729 för Upplands regemente anges att han "intygas wara genomsiuklig, har haft en begynnelse af slag, hwaraf högra sijdan är förderfwadt och senorna tillsammans dragne får afskied."
  Senast 1740 är han knuten till Ortala bruk i Väddö.

Barn:   Catharina   f 19/1 1725
   Frans      f 22/4 1727
   Battram   f 4/1 1730, trol bg 29/8 1753 i Riddarholms fs, boktryckarlärgosse
   Maria      f 4/2 1733
   Brita Catharina   dp 23/11 1740 i Väddö




61
Grangärde / SV: Grangärde
« skrivet: 2016-12-13, 14:31 »
Släkten Stukat. Jag brukar någon gång per år gå in på Familysearch och leta ev nytillkommande uppgifter. Tidigare har jag sökt på Stukat/Stucat, men den här gången försökte jag även på Dukat/Ducat. Och det blev bingo! Jag har därför fått anledning ompröva mitt inlägg 2016-02-28.

Jag fick nämligen träff på en Lars Ducat död 19/6 1801 i Stockholm 25 år gammal. Efter några timmars forskning hade jag funnit följande:

  Vid Andra Gardesregementets (föregångare till Göta Livgarde) generalmönstring 1794 noteras på 9:de kompaniets N:o 47 att "Detta nummer är ersatt med Recruten Lars Ducat född i Dalarne". Denne är antagen på 6 år 24/4 1794 och står som sjukvaktare. Han är 5 fot och 7 tum lång och ogift. Dessa noteringar upprepas fram till hans död i hetsig feber 19/6 1801. I församlingens hfl (A:3 sid 464) anges han vara född 1774 i Värmland.

Även om inte födelseåret stämmer (och det gjorde det inte alltid för unga, indelta soldater), så är jag nu tämligen övertygad om att uppgifterna avser min Lars Stukat den yngre född 1769 i Grangärde. Därmed kan allt jag skrev om trädgårdsdrängen Lars Grandin i Vallentuna och Orkesta hänföras till en annan Lars född 1769 i Grangärde (det finns flera stycken). Uppgiften om samband med Stukat hade jag fått från annan forskare, som försäkrade, att han följt upp alla Lars födda i Grangärde 1769.

Även för den äldre Lars Stukat kunde nu Familysearch bidraga med ett nytt intressant spår. Tabellen för Familj 5 tillfogas följande text:

  Men den 7/8 1769 föder pigan Brita Larsdotter vid Björkviken i Turinge ett oäkta barn och prästen skriver i födelseboken att "Fadren säges wara Skythen wid Nyqvarn Lars Stuckat". I Turinge mtl finns 1769-70 under Nykvarns säteri en skogvaktare Lars Ducat, som måste vara densamme. Året 1769 finns här även mjölkpigan Brita Larsdotter. I Öknebo härads renoverade dombok 23/10 1769 (sid 317) svarar de bägge inför rätten. Lars kallas här jägare, han erkänner faderskapet och bägge döms till sedvanliga straff enligt 1734 års lag. Från 1771 är Lars åter försvunnen.

Barn utom äktenskapet:
   Lars   f 24/12 1767, straxt efter aflidit enligt tingsrättens utredning
   Lars   (tab 13)
   Lars   f 7/8 1769 i Turinge

De nya uppgifterna stöder den framlagda hypotesen, att släktens namn från början varit Ducat (du Chat)!

62
Lemon / Lemoine / SV: Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-10-21, 08:54 »
När barnen Anna Brita och Helena Catharina föds 19/6 1754 respektive 12/3 1756 i Hällestad heter fadern Eric Gustaf Lemon.

I Svennevad AI:1 uppges Eric Lemon vara född 16/10 1723.

Jag lurar på, om han ändå inte kan vara identisk med den Erick Georgen, som döps 21/10 1722 i Kumla som son till fältväbeln Petter Lemon. Erick Georgen blir inskriven i Örebro Karolinska skola 12/10 1736.

Mina argument för detta antagande: 1. Det var förmodligen lättare att minnas, vilken tid på året man var född än själva årtalet, som ju diffar på ett år.  2. Erick Georgen borde ha blivit Erik Georg eller Erik Jöran, men en förändring till Erik Gustaf är trots allt tänkbar. 3. Befallningsmannen bör ha fått någon form av skolning.

Kanske en hypotes att jobba vidare på?

63
Pousar / Pousard / SV: Pousar / Pousard
« skrivet: 2016-10-18, 16:18 »
Jag har under den senaste veckan läst mtl för Uppland 1695-1705 och fått anledning att revidera tabellerna 2 och 3 för släkten Pasar (Poussard) i N V del II sid 167.

Det avser giften för två Philip Pusar, far och son. Det visar sig, att det är den yngre Philips hustru, som begravs 20/3 1698 i Älvkarleby, "u. Philip Pusars hust: dödh, han ofärdig och utan Bruuk" (Uppland mtl 1699 Älvkarleby sid 143). Därmed har den äldre Philip bara ett gifte, det med Anna Joensdotter, som begravs 26/12 1701. Den yngre Philip gifter alltså om sig med Margreta Matthsdotter omkring sekelskiftet.

Jag kan samtidigt passa på att komplettera tabell 11 sid 169, där ny information tillkommit:

Philip Pussar, trol son till Jacob (tab 4), och Margareta Beckman vid Sörby krog gifter sig 31/8 1718 i Sköllersta. Philip är gästgivare. I mtl 1722 står en annan krögare på Sörby och Philip med familj är borta. De flyttar till Karlslund i Längbro, där Philip står som arrendator.
  Hustrun avlider 10/5 1724 vid Ladugården i Längbro. Philip gifter om sig 10/11 1724 i Örebro Nicolai fs med Stina Boman, som dör 25/3 1727 i Örebro Nicolai, då bosatt i Norra staden. I Örebro mtl 1727-28 är Philip borgare.

Barn i 1. giftet:   Carl Jacob   f 4/2 1720
   Anna Beata   f 10/5 1721
   Elisabeth   f 31/3 1724, d 23/7 1724

Barn i 2. giftet:   Peter Philip   f 26/9 1726, d 22/2 1727

Äldsta sonen bör ha fått sina båda förnamn, Carl efter morfar och Jacob efter farfar, därav den troliga kopplingen för denne Philip Pussar.

64
Le Compte / Kunt / Kundt / SV: Le Compte / Kunt / Kundt
« skrivet: 2016-08-15, 20:53 »
Hej Elisabeth!

Det är bra att du är källkritisk, när det gäller uppgifter på nätet. Eftersom Ulf hänvisar till mig i sitt inlägg, kan jag bekräfta det han skriver. Samtidigt kan jag komplettera ditt eget inlägg med en rättelse. I Knista församlings kyrkoarkiv finns arkivalier före 1725, nämligen kyrkoräkenskaper 1678-1745 (Knista LIA:1). Tyvärr har ArkivDigital inte med denna volym från Knista kyrkoarkiv. Samma förhållande gäller flera andra församlingar, att man vid fotograferingen förbisett kyrkoräkenskaperna, som ofta går längre tillbaka i tiden än övriga kyrkoarkivalier och dessutom innehåller personuppgifter om framförallt vigda och döda. Knista LIA:1 innehåller en del tidiga uppgifter om släkten le Compte. Jag har tagit med några av dem i boken Nordisk Vallongenealogi del I sid 149-152. Du kan läsa boken på ditt lokala bibliotek.

Landsarkivet i Uppsala har originalboken Knista LIA:1.

65
Hej Lena!

Nej, jag tror inte att ovan nämnde Jean är identisk med Jehan Matthieu i Kroppa. Det förefaller vara två olika grupper av emigranter med relativt kort tidsmellanrum. Det är inte heller säkert att gruppen med de tolv invandrarna kom från området runt Theux.

66
Pousette / SV: Pousette
« skrivet: 2016-06-30, 12:08 »
Hej Karin!

De Marior du nämner kallas vid sina vigslar för "jungfru", vilket innebär att det är första giftermålet för dem bägge. Jag har försökt titta på barnens dopnamn och dopvittnen för att eventuellt få någon tänkbar föräldrakoppling eller antydan om varifrån de kommer men utan att lyckas.
Den enda Maria jag kan tänka mig vara identisk med någon av de du nämner är en Maria Raphaelsdotter Pouset döpt 24/7 1720 i Österlövsta. För henne finns ingen återfunnen döduppgift, men hon passar in tidsmässigt och hon har en tio år äldre syster Anna, som är gift med krögaren Lars Nyman i Stockholm. Så det finns en anknytning till Stockholm.

67
Ett ytterligare dokument daterat Theux 24/4 1609 bekräftar innehållet i ovan redovisade släktförhållanden. Ordet onkel i texten betyder verkligen farbror, vilket alltså innebär att släkten Gagot är en sidogren av den större släkten Henrot. Den tidigt invandrade Johan Gagot (N V del I sid 243) skulle egentligen ha haft släktnamnet Henrot men får i stället ett öknamn, kallad Gagot.
Detta sätt att bilda nya släktnamn var inte ovanligt under invandringstiden och beskrivs av Erik Appelgren i boken Vallonernas Namn sid 32-40 under rubriken Öknamn.

68
Robert / SV: Robert
« skrivet: 2016-05-19, 14:10 »
Hej Katarina!

Efter ytterligare några timmars forskning kan jag bekräfta, att det rör sig om sonen Mårten i N V del II sid 227 Tabell 13. Följande uppgifter har jag om denne hammarsmed:

Mårten Persson Rubbert, son till Pehr Rubbert, är lärdräng i Börgiöl 1731, gesäll vid Djurshytte hammar 1732 och hammarsmed vid Sonstorp från 1734, alla platser i Hällestad. Han är gift före 1732 med Sara Baltsarsdotter Törnqvist. Mellan 1739-41 finns familjen vid Klaveströms bruk i Nottebäck (AI:1 sid 48). Mårten tar tjänst vid Indelningsverket, ett beslut som resulterar i ett ärende i Högsta domstolen (Nedre justitierevisionen Prot:1746:2 sid 531):
  "Hwarom öpet utslag utfärdas 10:mo Öfwerstens wid Calmare Regemente Baron Ludvig Fahlströms, å Hornaryds och Karstorps wägnar, theröfwer anförde underdåniga beswär, at Landshöfdinge Ämbetet i Wexiö, genom utslag af d. 4. Febr. 1743, pålagt hammarsmeds mästerswännen Mårten Pettersson Rubbert, at träda tillbaka i Bruks Patron Petter Roland Printzells tienst, oaktadt thenna Rubbert, såsom soldat för ofwannämda Rote, bewistadt 2:ne års siö-expeditioner och undergodt General Munstring, samt Landshöfdinge Ämbetet, genom utslag af d. 8. Martii 1742, befriadt Roten at betala Ruberts skuld till Klafveströms Bruk; …"
  Senast från 1745 finns familjen vid Ryfors bruk i Nykyrka. Där dör Mårten 15/11 1764 vid 53 1/2  års ålder. Han är därmed troligen den Mårten, som döptes 4/5 1711 i Godegård.

Barn:   Peter   (1732-75)
   Catharina   f 12/9 1734, g m Johan Andersson Berg 19/5 1755 i Nykyrka
   Sven   f 15/3 1745
   Märta dp 29/7 1753

69
Mineur / Mineur
« skrivet: 2016-03-11, 20:28 »
Enligt in- och utskrivningsboken för Stockholms skomakarämbete finns en Paul Mineur i lära hos skomakaren Jochim Westphal mellan 8/10 1688 - 13/5 1691. Jag bedömer sannolikheten för, att hans far är smältaren vid Gimo bruk Anthoine Mineur (Tabell 12 i N V del II sid 119) som hög. Av följande skäl:
 
1. Även Anthoines söner Anthon och Isaac sätts i hantverkslära i Stockholm. Dottern Cathlin blir gift med klädmakaren Bertil Ortman och bosatt i huvudstaden.
 
2. Det relativt ovanliga förnamnet Paul ger en antydan om att Anthoines andra hustru, vars namn vi hittills bara känner som Elisabet, skulle kunna vara en Elisabet Paulsdotter Pousette. Denna hypotes förstärks av det faktum, att när Anthoine döper sina barn Jacob 9/10 1691 och Barbro 8/1 1695, så är Hindrich Pawelson (Pousette) resp Hindrich Paulsons hustru Cathlin Maniette dopvittnen.
 
Synpunkter?

70
Marlier / Marlier
« skrivet: 2016-02-29, 16:50 »
Lars Hasselblad har hittat ett synnerligen intressant ärende från rådhusrätten i Lindesberg stad 1662 avseende en hittills mycket anonym invandrare med namnet Collin le Marlier (AID: v420587.b5470.s582). Han behandlas med några få rader i Nordisk Vallongenealogi del II sid 79. Målet i rr är desto längre. Som grädde på moset innehåller texten även information om en tidigare helt okänd vallonsläkt i Sverige, Henkinet, dock tidigt utdöd.
 
  S. d. framträdde för rätten Colling Marlj födder uthi Jalheau och landett Luttich oss klarligen gaff tillkienna, huruledes een hans frände Gilles Henkinett b:d för 7 el:r 8 åhr sedhan ähr här uthi Swerige och denna wår församblingh, efter een swår och långh warigh Siukdom dödh blefwin, hwilken för sin dödhelige affgångh, emädhan han Henkinett ingen hadhe som honom uthi denna sin siukdom wårdadhe, sigh begaff ifrån Gullsmedzhytte Cronobruk och till Qwarnebacken, hwarest be:te Collingh Marlj medh dee sijne honom Henkinett uthi sin Swåra Siukdom, wähl skött och ansedt hafwer uthi twenne åhrs tijdh och till dess be:te Henkinett dödh bleff. doch för än han afsomnade och någon tijdh för sin dödh Testamenterade och gaff Henkinett sin frände Marlj till wedergiällning emott dhe wellgiärningar och stora beswär som Marlij och dee hans åhr honom in till dödzstunden skulle uthståå, all hans Qwarlåttne egendomb och rörlige Mobilier, bådhe dhem han här i Swärige, och å denne orten hadhe, så wähl som dhem han här sammastädes sigh förwärfft och till sitt fädherneslangh och by Jalheau förskickatt hafwer, efter sin dödh fram för några andra att tillträdha och fullkommeligen possidera, dess föruthan skulle Marlj wara förobligerat, i fall der Henkinett någon skulldh efter sigh hadhe, den att betahla och Contentera, sedhan han Henkinett, haffuer hederligen ährligen och wähl låthitt komma till graffwen haffuer fördenskulldh be:te Collin Marlj sedhermehra sigh, från detta rijkett och till sin fädernes bygdh Jalheau begefwitt till den änden förbe:de sitt Testamenterade godz och arffs Pratension, werckställigh göra och opfordra aff sal. Henkinetz brödher och Syskon, sökiandes rächningh och Restitution oppå dedh godz, som dhem aff dheras sal. Modher, på ett och annadt sätt ähr tillskickatt wordett, hwar till be:te Marlj nu arfwelige war blefwin. Emott hwilken Pratention sal. Henkinetz brödher för dommarena uthi Lijck, Protesterat haffua, alldeles nekandes till denna Collin Marlis arfskaph eller Gilles Henkinetz Testamente icke williandes ährkienna Marlj som Henkinetz arffwinge, alldenstundh att han Marlj eij war försedder med sådanne breff skiäll och Testamente aff deeras sal. Brodher som dhe nöjdes medh, gilla eller Approbera kunde, uthan hans Pratention och förmente arfzrättigheet, aff null och inthett wärde alldeles estimeradhe, till dess han medh starkare skiäll sin rätt her uthinnan bewisar. Hwarföre hafwer nu be:te Collin Marlj, ödmiukeligen aff Borgmester och Rådh begiäratt, att wij rättwijsan till styrkie och få een bättre befordringh enär han nu åther till Jalheau igenkommer och lagligen medh Henkinetz syskon att possidera och sin arfzrätt att sålunda willa förhöra dett witne som han i stadhen haffuer och medh egne ord hört Henkinetz Testamente till Collin Marlj, hwillken hans begäran wij icke för rättwijsan skulldh, hafwe welatt eller kunnat honom förwägra. Uthan Examinerade postförwaltaren och Rådhmannen uthi wår stadh Ehrachtadh och wählförståndigh Simon Bossart, honom icke allenast skriffteligh tillförende, uthan nu medh lifligh eedh å book betygadhe sigh haffua waritt tillstädes wedh Gullsmedzhyttan och hördt dhet Henkinet haffuer Testamenterat sin frände Collin Marlj för de beswär och wählgierningar honom wederfaras skulle uthi hans Siukdom intill dödzstunden, att hans rörande godz och Mobilier penningar och annat thett undantagandes som han uthi detta landett hadhe, så wähl som dhet han i landet Lijck haffuer och sigh her i Swerige förwerfwat haffuer antingen medh Tienst eller annat som förbe:tt ähr, Men dedh fasta uthom Landz skulle Marlj sigh inthett medh befatta eller haffua macht att ehrhålla, betygandes der hoos dedh be:te Collin efter Henkinetz dödh, såsom angetts hafwer anwändt all flijth att låtha komma honom hederligen till Jorden, betallt dess bekostningh, såsom och andra giälldenärer som någott hafft att fordra aff sal. Gilles, och yttermehra dedh be:te Colling Testamentetz fullfölliande hafwer antagitt Henkinetz Mobilier och warande endaste arfwinge och icke aff någon warit förhindratt, uthi een och annan måtto. Denna ofwanskrefne ransakningh och Testismonia Mehrbe:te Colling Marlj till sin rätz Styrkio och befrämiellse af Borgmester och rådh tienstl. hafwer begierdt, betyga wij icke allenast att aff oss å wårtt Rådhuus ransakatt Edheligen bewittnadt och i sanning funnitt uthan oss wäll witterlighitt ähr dedh offabe:te Collin Marlj hafwer låthett her i wår kyrckia Henkinett hederligen komma till jord och betallt för honom all hans skulldh och gieldh bådhe till een och annan så att han der oppå medh flere trowerdige witnesskriffter och ährlig hedher noghsamt ähr försedder, så att wij icke kunna see, hwadh honom uthi des rättmätige arfz Pratention kan hindra. Hwarföre och wij till yttermehra wisso Stadhzfästellse och större säkerheet låtha witterligen sättia härom under wår stadz brukelige Signete.

71
Grangärde / Grangärde
« skrivet: 2016-02-28, 21:17 »
Den 10 september 2012 gjorde jag ett inlägg här i anslutning till min artikel i Förbundets årsbok 2012 om Släkten Stukat. Jag vill gärna redovisa en uppdatering till stamtavlan för Familj 6 på sid 138 i boken. Det gäller Lars Larsson Stukat, som försvann till Stockholm 1795.
 
Familj 6
 
Lars Larsson Stukat Grandin, son till Lars (Familj 5), föds oäkta 25/7 1769 på Ludvika hed i Grangärde. Han växer upp med sin mor och kallas i hfl för Lars Larsson. Lars blir spannridare på Ludvika herrgård och upprepar sin fars snedsteg genom att 1789 skaffa ett utomäktenskapligt barn med Catharina Ersdotter vid Nissbo i Ludvika.
  Åren 1789-90 är Lars skriven i Ludvika by, det senare året som Lars Ståkatt.
  År 1794 är det dags för ett nytt oäkta barn, denna gång med vallpigan Catharina Larsdotter. Lars sägs då vara i tjänst vid Knutsbo. Han anges därefter i husförhörslängden vara avflyttad till Stockholm med sin mor och sina halvsyskon omkring 1795.
  Ett par år senare återfinns vid Olhamra i Vallentuna trädgårdsdrängen Lars Grandin född 1769 i Grangärde (Vallentuna AI:6 pag 73). Han anges som inflyttad från Stockholm 1797 och utflyttad till Orkesta 1798. I Orkesta står han under Lindholmen som trädgårdsmästaren Lars Grandin med hustru Anna Greta Bredström (Orkesta AI:3 pag 96). Deras vigsel sker där 24/6 1799.
  De flyttar tillbaka till Vallentuna 1801 och bosätter sig vid Lingsberg (Vallentuna AI:7 pag 100). Samma år anges i husförhörslängdens marginal skola nu bo på Åby ägor. Hösten 1802 tar de ut flyttningsattest och avreser till Stockholm men registreras 6/3 1805 åter för nattvardsgång i Vallentuna (AI:7 pag 144). De tycks emellertid bosätta sig på Fårdala i Åsle (AI:2 pag 58). Där anges att hela familjen 1810 flyttar till Göteborg.
  Enligt Göteborgs Marieberg fs inflyttningslängd (B:1 1810 nr 33) anländer hustrun med barn 1810 till församlingen från Åsle. Hela familjen finns sedan i Majornas 3:e rote på Nyrenberg i Göteborgs Marieberg fs (AI:4 pag 287) fram till mannens bortgång 24/11 1827.
 
Barn utom äktenskapet:
   Sophia   f 18/5 1789
   Elisabeth   f 12/3 1794, d 27/7 1794
 
Barn:
   Anders Gustaf      f 20/9 1799 i Orkesta
   Lars Fredric      f 25/12 1800 i Orkesta
   Carl Peter      (Familj 6A)
   Anna Margareta Elisabeth   f 30/9 1804 i Stockholm
   Ulrica      f 17/6 1806 i Åsle
   Maria Christina   f 3/3 1808 i Åsle, dopvittne 7/7 1839 i Göteborg Karl Johan fs
   Sophia      f 1809
   Helena Catharina   f 24/3 1812 i Göteborgs Marieberg fs, d späd
   Helena Catharina   f 6/6 1813
   Anders Fredric   f 14/2 1814, tidigt död
   Johanna      f 11/7 1815
   Cornelia      f 25/10 1817
   Noach      f 3/10 1818
   Anders Gustaf      f 22/4 1820, tidigt död
   Josephina Albertina   f 2/3 1825
 
Familj 6A
 
Carl Peter Grandin, son till Lars (Familj 6), uppges vara född 23/9 1802 i Vada men finns ej i födelseboken där. Efter föräldrarnas ankomst till Göteborg anges Carl Peter vara blind senast från 1821 (Göteborgs Marieberg fs AI:4 pag 287). Detta hindrar honom inte från att kallas arbetskarl, när han 11/4 1836 får ett oäkta barn med änkan Sara Petersson. Med henne gifter han sig 2/4 1837 i Göteborg Karl Johan fs.
 
Barn:
   Carolina Charlotta   f 11/4 1836
   Maria Elisabeth   f 7/7 1839
 
Jag har reflekterat över, varför Lars med sin mor och halvsyskon flyttar så långt som till Stockholm, när de lämnar Grangärde. Det måste bero på att de kände till, att en annan gren av släkten fanns i huvudstaden senast från 1767 (se Familj 16). Fadern Lars Stukat den äldre (Familj 5) lämnar Grangärde hösten 1769. Även han bör ha känt till, att släktingar fanns i Stockholm, vilket ökar sannolikheten för att också han sökt sig dit. En tjänst vid Svea livgarde låg nära till hands med hans bakgrund, kan man tycka. Frågan är bara, vad kallade han sig? Knappast Lars Stukat, möjligen Lars Carlsson men ännu troligare med ett nytaget släktnamn, Lars NN.
 
Sökandet fortsätter. Kompletteringar mottages tacksamt!

72
Gauffin / Goffeng / Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2016-02-26, 14:41 »
Klensmeden Jean Simonsson Goffin avskedas 1696 från Finspångs bruk på grund av stöld. Domboken för Risinge 18/2 1696 redogör detaljerat för omständigheterna under § 69 (AID: v217808.b2810).
 
Johan har stulit åtskilliga föremål runt om i Finspånga län, mest olika järnsaker på bruken men även en fläskskinka från Cardons änka i Finspång. Han karakteriseras som een arg och tiufachtig menniskia och döms att återbetala värdet av det stulna till ägarna samt böta det tredubbla beloppet. Eftersom han inte kan betala skall han löpa 9 gånger gatulopp genom 50 par och sedan blifwa förwijst Finspånga lähn, att sökia sig om på een annan ort.
 
Känner någon till vad som hände honom, hans hustru Elisabeth Zachrisdotter och barnen efter 1696?

73
Noe / Noe
« skrivet: 2016-02-25, 11:37 »
Det har varit förvånansvärt låg aktivitet under den här rubriken, trots att släkten Noe är mycket stor i Sverige och borde ha åtskilliga ättlingar. Inte heller under namnformen Done finns särskilt många inlägg. Kanske behandlas släkten här på Anbytarforum efter sin geografiska förekomst i stället? Jag vill ändå anmäla ett brev från Samlingen Bergverk på Riksarkivet, vilket berör Hulta bruk och Abine Noe.
  En tid efter Abines bortgång uppstår en tvist mellan arvingarna och Wilhelm Momma angående ett kontrakt rörande Hulta bruk. Ärendet behandlas i Bergskollegium, men domen föranleder arvingarna att 15/1 1667 skicka en inlaga till Kungl Maj:t (Samlingen Bergverk vol 28 på RA).
  Aldenstundh Sahl: Abine Noyes Arfwingar inthet finna sig benögde medh den dom, dem och wäll:tt Wilhelm Mumma emellan angående ett uprättat BruukzContract den 10 Novemb: nästförleden uthi det Kongl: BergzCollegio ähr afsagd worden: Ty hafwa dhe dher emot ödmiukeligen sökt Beneficium Revisionis actorum under hans Kongl: May:tt wår allernådigste Konung och herre, och dherföre, effter Revisions Stadgans 2 punchtz innehåldh, dheres Eedh, sampt efter processen Tuhundradhe dahler, dhem jag emottagit hafwer, i rättan tijdh af och inlagdt. Alltså ähr dhem samma Beneficium Revisionis efterlåtit, och dhem dher på detta attestatum meddelat, doch så, att dhe innan Tree Månaders förlopp, räknandes ifrån domsens dato, Saken uthi Kongl: Kantzliedt angifwa, och de introducta Revisione wederbörligit bewijs taga, och för det öfrige, efter utgångne Kongl: Placatet öfver Revisionen uthi Justitia Sakene sig rätta, så frampt dhe detta Beneficio till godo åthniuta weele. Datum Stockholm den 12 Decemb: A:o 1666.
 
  Skrivelsen är undertecknad av Jeremie le Bade och Nicolas de Bourg på salig Abine Nois arvingars vägnar. Krånglig kanslisvenska onekligen, men ärendet bör ha behandlats inom flera instanser av statsförvaltningen liksom av Bergskollegium. Någon som har läst något om detta mål? Herrarna le Bade och de Bourg är obekanta för mig. Vem vet vilka dessa var?
 
PS Min hemsida har förresten annan adress än i föregående inlägg, nu http://web.comhem.se/kjelltan/

74
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-02-23, 20:59 »
Du kan ha rätt. En felaktig uppgift av prästen så här långt tillbaka i tiden är inte lätt att varken bevisa eller motbevisa.

75
Frumerie / Frumerie
« skrivet: 2016-02-22, 19:43 »
Hej Anders!
 
I Nora hfl AI:1a sid 168 (AID: v51972.b173.s168) finns Johan Frumerie, hustrun Margareta Norman och sju barn. Barnen markeras med son respektive d. och sina namn. Anna Sara (f 1688) står först och Elsa (f 1701) sist. Perioden är 1708-11. Det förefaller som om barnen skulle vara makarnas gemensamma, men det behöver inte vara så.
 
Eftersom det inte någon annanstans framkommit uppgifter som tydde på, att Johan varit gift två gånger, så utgick jag från att Margareta Norman varit den enda. Kvinnor födde normalt barn mellan cirka tjugo och drygt fyrtio års ålder. Med sista barnet (dotter född och död i juni 1706) var det bara att räkna bakåt. Därav texten Deras vigsel sker omkr 1685. Om jag haft en vigseluppgift ur någon källa, så hade jag inte skrivit omkr.
 
Katarina Sohlborgs inlägg 13 augusti 2013 läser jag först nu och med den informationen kommer saken i ett annat läge. Så du kan mycket väl ha rätt! Men att belägga ett eventuellt omgifte i någon originalkälla kan bli knepigt. Nora bergsförsamlings kyrkoarkiv börjar sent och jag vet inte om några kyrkoräkenskaper finns (i varje fall inte filmade av AD). Oklart om det finns namn på hustrun i mtl andra år än dem Katarina redovisar. Man kan förstås plöja domböcker och hoppas, att Johans hustru har tvistat med granntanten, men det är både tidsödande och osäkert. Ett eller två giften för Johan, frågan får stå öppen t v.

76
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2016-02-18, 16:28 »
Jag tror att du tyder texten i den tyska stilen fel. Ö-L EI:1 bild 145 Texten börjar så här: Hammarsmeds Enkan h. Maria Bovain .... Det står inte Hammarsmed Johan h. Maria Bovain ....

77
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2016-02-18, 08:55 »
Hej Per-Olov!
 
Inte svårt att reda ut. Johan Mikaelsson Gilljams hustru hette Maria Goffeng, inte Maria Boveng! Står det något annat på nätet, så är det fel.

78
Swartling / Swartling
« skrivet: 2016-02-14, 20:54 »
Rubriken kan missförstås. Det borde stå Smed- eller vallonsläkter. Men eftersom bägge kraven kan vara uppfyllda samtidigt kanske och/eller skulle vara allra bäst.

79
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-02-12, 09:17 »
Hej Annika!
 
Så bra att du opponerar dig mot mitt förslag. Baltzar Lemoines hustru nämns aldrig med namn. Hon är bara hustru i mantalslängderna och efter makens död omkring 1675 kallas hon helt enkelt Baltzar Lemoines änka. Hfl och ministerialböcker för Avesta börjar ovanligt sent men kyrkoräkenskaperna är desto bättre. Där kan man bl a utläsa att
Baltzar Lemoines änka år efter år står upptagen med en resterande skuld, men att hon 1/11 1685 gifter om sig (Avesta LIa:5 sid 40). Hon begravs 17/6 1688 (Avesta LIa:6 sid 94).
Någon gång på 1980-talet besökte jag Västerås stadsbibliotek och gick handgripligen igenom Hülphers genealogier. Jag skrev av en del uppgifter ur samlingarna, bl a om Lemoine. När jag bläddrar i dessa avskrifter ser jag uppgiften om Gertrud Nolting som Baltzars hustru. Det är glädjande att samlingarna nu i sin helhet är åtkomliga på nätet!
Om man granskar övriga uppgifter, som Hülphers lämnar, så förefaller dessa, där de kan kontrolleras mot originalkällor, vara helt korrekta vad gäller 1700-talet. Desto mer svävande blir han beträffande uppgifter som ligger flera generationer före hans egen samtid. Inget konstigt med det.
Min bedömning vad avser Gertrud Nolting blir ändå, att sannolikheten för att Hülphers har rätt, är hög. Så jag föreslår helt sonika en lång rockad. Gertrud Nolting skall anses vara  Baltzar Lemoines enda hustru intill dess motsatsen bevisas! Uppgiften om en hustru med namnet Lisbet skulle faktiskt kunna ha sitt ursprung från mig, innan jag lärde mig att ett ev förnamn i högermarginalen på en mtl nästan alltid är pigans namn, inte hustruns. Så är det som regel i 1700-talets mtl och sannolikt även i 1600-talets.
För att återgå till Hülphers genealogier, så finns en intressant notering gällande Claes Lemoin Persson, Pastor i Söderfors, och hans syster Margareta Persdotter Lemoin (1683-1769). Dessa två syskon är inte barn till Per Lemoin, vilket anges på släkttavlan utan i stället till Nicolaus Lemoin (N V del II sid 56 Tabell 16). Fadern Nicolaus avlider 1694 och efterlämnar en utfattig hustru och minderåriga barn. Claes och Margareta torde ha omhändertagits som styvbarn av någon nära släkting, förslagsvis en Pierre Lemoine, vars patronymikon sedan häftat på barnen i Hülphers antavla. Claes (Tabell 17) gör en klassresa och blir präst. Även systern Margareta gifter sig fint med en inspektor Netzell.

80
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-02-09, 09:50 »
Baltzar Lemoine i Avesta har tidigare varit uppe till diskussion på Anbytarforum i juli 2003. Med hänvisning till Emil Sundbergs utredning om släkten förekommer uppgift om att Baltzar skulle ha varit omgift med en Gertrud Nolting. Det hänvisas i allmänna ordalag till kämnärsrätten i Avesta, vars handlingar finns på ULA. Något konkret bevis för detta gifte har jag inte sett i någon originalhandling. Kan någon lämna det? Annars tycker jag att vi stryker den uppgiften på de antavlor, där den förekommer.

81
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-29, 10:30 »
Det dyker upp fler bärare av namnet Lemon än de ovan nämnda Erik, Olof och Johan omkring sekelskiftet 1700. Det sker i Sala stad enligt mantalslängder och husförhörslängder. De tycks vara gruvdrängar och troligen arbeta i Sala silvergruva. En av dem blir soldat under det nya seklets första år. Kanske kan en vidare granskning av dem ge kompletterande information. Jag sammanfattar:
 
Daniel Lemon har sin bouppteckning i Sala rådhusrätt 25/3 1751 (FII:7 sid 257). Hans änka Brita Persdotter har också avlidit och arvingarna utgörs av en son och fyra döttrar. Brita avled 21/10 1750 i Sala sfs och där anges, att makarna haft inalles sex barn och att Brita varit änka sex år. Hon uppges vara född i Sala 1677. Daniel är gruvdräng och torde ha varit ungefär jämngammal. Paret finns i Västra kvarteret i Sala stad senast från 1701 enl mtl.
 
Barn:   Lisa   g m soldaten Anders Samuel Disman
   Anna   g m gruvarbetaren Hans Drifware
   Brita   g m skomakaren Olof Olsson i Tortuna
   Greta   g m en skräddare i Stockholm
   Eric   är sjuklig och har god man i bou 1751
 
Hans Lemon finns med sin hustru i Sala stads mtl 1699-1701. Det senare året noteras hans hustru vara död.
 
Hindrich Lemon är först gruvdräng men från 1701 soldat och förekommer i Sala stads mtl under perioden 1699-1710. Hans hustru Catharina har 1705 stådt straf för lägersmåål.
 
Barn:   Hans   i mtl 1708-10
 
Man undrar vilket regemente Hindrich Lemon tillhörde. Kan det finnas fler fakta i GMR?

82
Grell / Grell
« skrivet: 2016-01-27, 08:56 »
Det finns fler Degrell i Hedvig Eleonora fs ser jag nu. Jag har gjort noteringar om följande personer:
 
1/1 1703 döptes Maria Fader Stadzbåtsman Antoin Johansson Degrel och moder hustru Annika Jakobsdotter, dopvittne Slaktarskrifwaren Anders Johansson Degrel
 
23/8 1704 döptes Johan Fader Stadz båtsman Antoine Jahnson Digrel och moder h. Annika Jacobsdotter
 
Man frågar sig, om även dessa kan ha något samband med tidigare nämnd Gabriel Degrell, eftersom alla finns i Hedvig Eleonora fs.

83
Grell / Grell
« skrivet: 2016-01-25, 21:24 »
Hej Erik!
 
Det var mycket intressant och överraskande. Överraskande eftersom släkten Grell är en blytung hammarsmedssläkt. Jag har tidigare läst domböckerna för flera av häradsrätterna i Örebro län, men just Kils har jag gått förbi.
 
Jag tror inte att han är samme som Philippe de Gresle, som ju presenteras som mästersmed. Snarare en son, om fadern avlidit tidigt. Då kan det bli nödvändigt att ta ett enklare yrke. Jag kan faktiskt komplettera med en udda uppgift, som eventuellt skulle kunna vara en individ tillhörig tredje generationen de Grell i Sverige, eftersom patronymikon råkar passa in.
 
Gabriel Philip(son) Degrell är besökare och kallas gamle gubben, när han gifter sig 7/9 1723 i Hedvig Eleonora fs med Sara Ersdotter. Hans första gifte sker med Anna Jonsdotter med lysning 26/3 1687 i Hedvig Eleonora fs. Han är då trädgårdsmästare hos grevinnan Anna Oxenstierna.

84
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-25, 14:32 »
Varifrån kom namnet Persson Lemon? Det kan man spekulera kring för att kanske få nya ideer. Vi får väl utgå från de äldsta kända, ovan nämnda Erik, Olof och Johan. En grundläggande fråga är, hette de bara Persson först? Om ja - då bör Persson vara ett rent patronymikon, dvs fadern hette Per. När lades i så fall namnet Lemon till första gången?
 
Om nej - då måste man vara öppen för att Persson Lemon kan vara en slags transskribering av släktnamnet Parlament (Perlament). I släkten Lemoine förekommer tidiga medlemmar redan under senare delen av 1600-talet, som bär detta namn (se N V del II sid 52 ff). Det intressanta med detta antagande blir då, att Persson inte är ett patronymikon, utan fadern kan ha haft ett helt annat förnamn!
 
En annan Samuel Perlement har jag noterat under släkten Parment (N V del II sid 166 tabell 13). Jag tycker därför, att man i resonemanget bör inkludera även denna släkt bland tänkbara provenienser för Persson Lemon. Jag återknyter därmed till mitt förra inlägg om Gunnilbo med konstaterandet att tidiga medlemmar av släkten Parment kommer till Färna bruk i Gunnilbo vid mitten av 1600-talet.
 
Den tredje möjligheten till ursprung för Persson Lemon skulle kunna vara släkten le Maigre, vars namn övergår både till Parlament och det mer välkända Lemon. I dagsläget bedömer jag dock, att den släkten kanske får anses mindre sannolik, eftersom den inte har några kända grenar till Örebro och Västmanlands län, där Erik, Olof och Johan dyker upp. Synpunkter?

85
Pousette / Pousette
« skrivet: 2016-01-25, 13:02 »
Jag tycker i och för sig att diskussionen avslutades redan med Jan Olssons inlägg den 5 oktober 2015. Jag kan förtydliga med att lägga ut hela familjetabellen nedan från min egen databas (tabellnumren annorlunda än i boken).
 
Raphael Pousett, son till Noe (tab 101), begravs 21/12 1703 i Ö-L.
  ... hammarsmed uti Löfstad Bruk födder uti Films socken och Österby bruk Ao 1648 fadern Noe Pousit och modern hust: Maria Schiöwe. 1678 tredde han uti Ächtenskap med sin efterl. maka hust Anna (Colasdotter) Pira. aflat tilhopa 6 söner och 3 döttrar, af hvilka 1 dotter nu för tiden skilld från denna werden. Ao 1696 d. 30 Juni är han kommen ifrån Österby hit till Löfstad Bruk hwarest han warit fördt ett wackert lefw(erne). Nästfol d. 1 Maj blef han siuk, der med fuller stadigt att ha plågats, men icke der af blifwit sängliggiande för än 8 dagar före Michaelis tid afsomnade d. 16 huis nestfol.
 
  Hustrun begravs 10/5 1730 i Ö-L.
  Raphaël Pouses Encka hustru Anna Pira från L. Bruk warit 1 g. gift haft 9 st barn, 8 lefwa alla wähl optuchtade och efter sitt stånd til helsa komna. Hon har lefwat (be)skedl. tils hon fylt 72 åhr och då såg sin sidsta dag.
 
Barn:   Maria   dopvittne 17/5 1696, bg 17/4 1758 i Ö-L, g m traktören Erich Upling 21/8 1714 i Ö-L
   Colas   (tab 121)
   Noe   (tab 201)
   Raphael   (tab 211)
   Anna   dp 10/11 1689, d 29/12 1743 i Skäfthammar, g m Henrik Tillman (första lysning 6/7 1712) i Ö-L
   Johan   (tab 301)
   Catlin   dp 13/4 1696, d senast 1703
   Anthonius   (tab 401)
   Daniel   (tab 451)
 
Om du, efter att ha läst personalieberättelserna ovan, kommer till någon annan slutsats än att denna Catharina (Catlin) född 1696 är död senast 1703, måste du motivera.
 
Att din Catharina inte är född 1694 i Skäfthammar är helt klart, eftersom hon saknas i församlingens födelsebok detta år. Det är inte bara på nätet felaktiga uppgifter förekommer, sådana kan finnas även i originalböckerna. Catharina själv kanske trodde, att hon var född i Skäfthammar och därmed vilseförde prästen i Morkarla. En orsak kan vara, att hon växte upp i Skäfthammar, om hennes familj flyttade dit medan hon var liten. Eller att hon hade många släktingar i Skäfthammar.
 
Du efterfrågar födelseboksdata för Pierre Jacobsson Dubois. Det finns inte, eftersom Morkarla äldsta födelsebok börjar 1708 och då är Pierre redan mer eller mindre vuxen. Samma sak gäller troligen för Catharina Pousette, om hon är född i en församling, vars födelseböcker börjar sent. (Se vidare N V del I sid 205-206 tab 33 och 34).

86
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2016-01-24, 10:36 »
Hej Maria!
 
Georg Dandanell (1726-1788)
F Noe Dandanell (c 1680-1756) g1 m Lovisa Matthisdotter Guillaume i december 1710 i Österlövsta, g2 m Martha Jacobsdotter Bovin 26/9 1736 i Ö-L (se Nordisk Vallongenealogi del I sid 169 tabell 15)
FF Clas Dandanel ( -1697)
FFF trol Nicolas ( -1683)

87
Pousette / Pousette
« skrivet: 2016-01-24, 09:30 »
Hej Per-Olov!
 
Du skriver att Catharina Pousette gift sig 10/6 1717 med Per Samuelsson Dubois. Men i vigselboken heter brudgummen bara Pier Duboå frå Morkar(la) Sochn. Jag har i stället identifierat honom som Pierre Jacobsson Dubois (se Nordisk Vallongenealogi del I sid 206 tabell 34). Familjens äldsta söner får namnen Jacob (efter FF) och Johannes (efter MF). Ingen son får namnet Samuel! Var kommer uppgiften om Samuelsson ifrån? Är det en notering från nätet utan källa?

88
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-20, 10:53 »
Sammanfattning av de tre Lemonernas ungefärliga ålder är som följer:
 
1. Erik Persson Lemon bör vara född senast på 1650-talet, eftersom han är vuxen, när han tillträder Lerbäcks krog 1679.
2. Olof Persson Lemon dör i Gunnilbo År 1726 d 24 Junii begrofs Olof Pehrsson Lemon i Hemmingbo atas 61 ½ åhr. Han är då född omkring 1665.
3. Johan Persson Lemon kan vara född omkring 1650, om han är jämngammal med första hustrun. Om hennes åldersuppgift är felaktig och om Johan har sin proveniens i Hemmingbo, kan han vara son till nedanstående Per Nilsson och född 1665.
 
Per Nilsson är bosatt vid Hemmingsbo i Gunnilbo efter sitt giftermål med Anna Hemmingzdotter 1/3 1665 i Gunnilbo. I Gunnilbo hfl AI:1 sid 152 finns under Hemmingsbo Per Nillz Enkia hust. Anna Hemmingzdotter. Hon är född omkring 1634 och tar nattvard under åren 1689-1713. Per står i mtl som smed på Hemmingstorpet och är avliden före 1689. Han bör ha varit jämngammal med hustrun och född under 1630-talet.
 
Barn:   Johan   dp 10/12 1665
   Nils   f 6/11 1669, bg 14/11 1669
   Pähr   f 17/4 1772
 
Det mesta talar därmed för, att Erik inte är bror till Olof och Johan. Jag tycker ändå, att det är meningsfullt fortsätta leta Lemonernas ursprung just i Gunnilbo (och ev Skinnskatteberg) av skäl, som jag får återkomma till. Jag behöver göra en grundligare genomgång av Gunnilbo C:1 1660-83 liksom periodens mtl, som jag ser finns på AD.

89
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-19, 10:27 »
Jag har nu i Gunnilbo AI:1 (1688-1724) granskat sid 150-153 om Hemmingbo och sid 114-116 avseende Kedjebo. Längden är inte helt lätt att tolka. Prästen har startat med hög svansföring och första tiden prydligt noterat varje person varje år med åldersuppgifter, men sedan tröttnat och bara noterat datum för nattvardsgångar på högersidan. Om någon ny individ tillkommit, verkar det som om prästen angett ankomståret längst till vänster på vänstersidan.
Johan Person Lemon förekommer på sid 151 och 114. Olof Person Lemon finns på sid 153 och 116. Erik Person Lemon saknas naturligtvis, eftersom han redan från 1679 finns på Lerbäcks krog. Jag begränsar mig till att kommentera uppgifterna på sid 116 och 153, som i delar ser ut så här (mina kommentarer inom parentes):
 
(116) Kiediebohammar
 
drängen Oloff Person ifrån Flena öfr hammar f c 1669 (finns 1692-1711 med nattvardsanteckningar)
Olof Pährson Lemon vid Häningbo (denna uppgift bör ha tillkommit, då han flyttar från Kedjebo hammar till Hemmingbo)
 
(153) Hemmingzboo
 
Oloff Person Lemon (finns 1712-1724 med nattvardsanteckningar)
 
Jag googlade igår på Lemon Gunnilbo och hittade en intressant artikel http://sallskapetslaktforskarnefagersta.dinstudio.se/files/Bruksanor-37.pdf
I den finns Olof Persons vigseluppgift. Med ledning av uppgiften om tolv barn kände jag mig manad att åter läsa Gunnilbo C:2 födda 1693-1700 och hittade då de tre resterande barnen
 
Brijta   f 28/3 1695, bg 13/5 1695
Anna   f 18/11 1696, bg 15/8 1697
Pehr   f 19/5 1698
 
Av artikeln Faddrar, giftomän etc kan hjälpa oss vidare att döma har man redan kartlagt Olof Perssons föräldrar. Jag gjorde en kontroll på Smedskivan för att se, men där fanns bara Olof Person Lemon med hustru och sju av barnen, inga föräldrar. Nog bäst att göra en konstpaus här för att se, om någon vill kommentera, artikelförfattaren själv kanske eller någon annan från Sällskapet Släktforskarne Fagersta, innan vi går vidare.

90
De Morgny / De Morgny
« skrivet: 2016-01-19, 08:41 »
Då har Thomas Axevik fel. Jag har Bjarne Bergs bok hemma och hade nära kontakt med honom, när han arbetade med boken. På sidorna 131-134 skriver Bjarne om släkten Parment, varav de två sista specifikt behandlar rådmannen i Köping Anthonius Parment. Denna släkt har inget känt samband med adelssläkten Parmentier, som förekommer tillsammans med familjen De Geer.
 
Texten Och är av samma släkt som Jeanne Parmentier vilken var gift med Louis de Geer dy. och Johanna Parmentier gift med Ludvig de Geer. Antonius Parmentier var Jeannes far. De kom från välbärgade aristokratiska förfäder bör därför strykas.

91
Lemon / Lemoine / Lemon / Lemoine
« skrivet: 2016-01-18, 11:13 »
Titt ut Lotta!
 
Nej, det är rätt, man ska aldrig ge upp, om man är en riktig släktforskare. Men ibland kan det vara bra att sova på saken. Det har vi ju gjort ganska länge nu, så det är kanske dags att ta ett omtag på huvudpersonen Erik Persson, ett rejält omvänt livtag dessutom. Vi hade för något år sedan en mycket livaktig diskussion, som sakta slocknade i brist på nytt bränsle. Jag tycker så här i efterhand, att den även kom att beröra ett antal sidogrenar, som i och för sig också var intressanta, men som tyvärr inte förde kärnfrågan framåt. Varifrån kom Erik Persson och hur kom släktnamnet Lemon in i bilden?
 
Här om dagen satt jag och letade i dödboken för Köping sfs i ett helt annat ärende, när blicken fastnade på en Olof Lemon död 20/3 1792. Kontroll i hfl visade, att han var stadsgewaldiger i staden och född 1711 i Gunnilbo. Jag hade inga svårigheter, att placera in honom som son till smeden Olof Persson Lemon vid Kedjebo hammar. Med kännedom om, att det även finns en Johan Persson Lemon vid Hämmingbo i Gunnebo i början av 1700-talet, fick jag ett uppslag till en arbetshypotes. Kanske vår Erik Persson (Lemon) också har en bakgrund från Gunnilbo? Att dessa tre rentav skulle kunna vara bröder? Det blir nu ett naturligt nästa steg att närmare granska befolkningen vid Hämmingbo och Kedjebo hammar i socknens äldsta hfl AI:1 1688-1724. För att vara så tidig är den ganska bra med årtalsuppgifter på varje individ, så att man ungefärligt kan åldersbestämma dem.
 
Intressant är även, att förnamnen Erik, Per, Johan och Maria förekommer bland barnen till såväl Olof Persson som Erik Persson. Johan Persson har jag inga kända barn till. Som inledning till fortsatt diskussion kan jag redovisa de nämnda personernas familjetabeller i min databas för den händelse någon har kompletteringar eller rättelser.
 
Tabell 301
 
Olof Persson Lemon framträder från sekelskiftet 1700 som smed vid Kedjebo hammar i Gunnilbo. Hans hustru heter Maria Ersdotter och familjen är bosatt vid Hämmingbo 1712-24.
 
Barn:   Maria   f 2/9 1700, d senast 1714
   Erich   f 21/8 1702
   barn   f 17/11 1704, d 20/11 1704
   Nills   f 8/11 1705
   Johan   f 1/5 1708
   Oloff   f 7/4 1711, d 20/3 1792 i Köpings sfs, stadsgevaldiger i Köping, g1 m Christina   Thunberg 1734, g2 m Sara Fellenius ifrån Bro 1761
   Anders   f 19/4 1714, d senast 1719
   Maria   f 19/4 1714
   Anders   f 12/9 1719, bg 3/1 1720
 
Tabell 351
 
Johan Persson Lemon och hans hustru Elin Jacobsdotter finns även de vid Hämmingbo i Gunnilbo från 1709. Ett halvår efter makans begravning 13/1 1717 gifter Johan om sig med Margareta Olofsdotter 23/6 1717 i Gunnilbo. Första hustrun uppges i dödboken vara 68 år vid sin bortgång. Johan begravs 26/10 1729 i Gunnilbo.
  Inga barn finns noterade under något av äktenskapen.
 
Tabell 381
 
Erik Persson blir krögare på Lerbäcks krog från 1679. Han lever vid Kumla vårting 1708 men är avliden före 11/5 1709. Hans hustru heter Maria Persdotter Rölling. Vid Kumla vinterting 1704 omtalas hon som avliden.
  Ärenden vid Kumla häradsrätt 3/6 1709, 3/3 och 3/11 1716 behandlar ägoförändringar i Lerbäcks krog efter Eriks bortgång.
 
Barn:   Erik   (tab 401)
   Petter   (tab 451)
   Johan   (tab 511)
   Maria   enl Kumla häradsrätt 11/5 1709
 
På återhörande!

92
De Morgny / De Morgny
« skrivet: 2016-01-18, 09:17 »
Hej Stefan!
 
Intressant uppgift, att Helena Parment skulle vara syster till rådmannen Anthonius Parmentier i Köping. Den uppgiften kräver en källreferens. Vilken?
 
När hon begravs 26 augusti 1694 i Odensvi står det i dödboken hustru Helena Parlment wijd Lundby tull blef död 29 Junij begrofz d 26 Aug ålder 75 åhr. Skrivningen Parlment tyder mer på, att hennes släktnamn är Parment eller Parlament, tycker jag. Därav frågan.

93
Teda / Teda
« skrivet: 2016-01-06, 10:47 »
Jag skulle behöva hjälp av någon med lokalkännedom om Teda med närliggande församlingar. Vart flyttar inspektor Johan Mineur med familj år 1790 (AID: v126075.b66.s57 översta raden)?

94
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-12-23, 21:08 »
Jag vet inte vad Nicolas Dubois hustru hette och jag tror inte, att någon annan gör det heller. Om jag har fel, vill jag gärna bli underrättad.

95
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-12-23, 10:33 »
Hej Mats!
 
Jag blir också förvånad, när du säger att föräldrar till invandraren Nicolas Dubois anges i Ancestry. Man känner inte till hans hemort, så vitt jag vet. I varje fall inte från uppgifter ur några svenska arkiv.  
Av annan anledning är jag inte förvånad. Det är ett understatement, när jag säger att källkritik inte tillhör Ancestry´s starkaste sidor. Att där försöka få fram vem som först lagt in uppgifterna med eventuell källangivelse kan vara omständigt eller omöjligt, precis som du säger.
 
Att forska i belgiska arkiv är också utomordentligt svårt. Du måste behärska franska språket, kunna läsa den gamla stilen (se t ex SVÄ:s kontraktsskiva med ursprungskontrakten) och veta i vilket av de belgiska arkiven du bör leta. Bättre då att skaffa sig en kontakt med någon släktforskare i Belgien, som kan hjälpa till. I och för sig börjar nu även belgiska arkiv lägga ut äldre dokument tillgängliga på Internet, så det kommer mer och mer, inte bara från Belgien. Några forskare i Sällskapet Vallonättlingar har t ex hittat uppgifter om återutvandrade svenskvalloner i baltiska och tyska arkiv på nätet.

96
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-21, 13:25 »
Tänk att det är så lätt att glömma! Att syskonbarn förr betydde kusin, det visste jag egentligen. I Släktforska steg för steg finns en sida om kusingifte och där står det i exemplet. Nu blev det genast lättare, att placera in Maria Audar? Som kusin till arvingarna är hon en generation yngre än jag tidigare trott. Arvtagarna är alltså barn till några av hennes föräldrars syskon.
 
Ulf, din inplacering av henne som dotter till Gabriel Piersson Audar känns riktig, eftersom denne Gabriel avlider i Nyköping 1746 och kanske bott hos dotterns familj mot slutet av sin levnad efter att hans egen hustru gått bort två år tidigare i Bergshammar.
 
Även Joris Braa som möjlig son till Pier Audar verkar rimlig. Man skulle dock helst önska sig (i julklapp) ett patronymikon på Joris i någon handling för att vara mer säker. Vem blir tomte?

97
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-12-20, 17:49 »
Hej Mats!
 
Det enklaste torde vara att du besöker ditt närmaste bibliotek och läser min bok Nordisk Vallongenealogi del I släkten Dubois tabell 25 sid 204. Bland barnen återfinns dottern Anna döpt 14/1 1700, som är din Anna Collasdotter De Boy. I boken redovisas hennes anor tre generationer bakåt till invandraren Nicolas Dubois i tabell 6 sid 197. Det finns bl a ett rättegångsprotokoll, som säkert kommer att intressera dig.
 
Johan Nilsson och Anna får utöver sonen Johan ett flertal barn i Törnsfall under perioden 1728 till 1747 men det vet du säkert redan. Om du har fler frågor och vill kontakta mig direkt går det bra.

98
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-20, 10:05 »
Kanske dags för en kort sammanfattning och en samtidig kontrollstation, innan vi går vidare.
 
Jag har nu granskat Helgona C:1 fram till 1770 för avlidna, till 1760 för vigda och till 1750 för födda. Utöver tidigare kan jag berätta, att Eric Sätterman avled 12/6 1750 vid 61 års ålder, alltså f c 1689. Hans hustru Maria Jorisdotter bör ha varit ungefär jämngammal, säg f c 1690. Vi kan nu antaga, att de två arvingarna i bou 1747, Niclas Jorisson Siöman (f c 1679) och Maria Jorisdotter (f c 1690) är syskon. Troligen är de barn till den båtsman Joris Braa, som du Claes-Göran funnit i Helgona mtl 1694-1705. För att det hela ska gå ihop, bör då denne Joris Braa ha varit gift med en syster till Maria Audar. Detta innebär också, att Joris Braa och hans hustru NN Audar bör vara födda före 1660, om de får barn med början redan omkring 1680.
 
Här måste jag fråga dig, om du är helt säker på att båtsmannen skrivs Braa i varje mtl 1694-1705? Jag har inte SVAR-abonnemang, så att jag kan kontrollera själv. Det kan möjligtvis inte stå Beau eller liknande? Jag frågar, eftersom förnamnen Joris och Niclas är vanliga i släkten Dubois (de Beau), som finns i samma område samtidigt?
 
En hypotes, som jag inte ännu funnit anledning pröva, är att Maria Audar egentligen har ett annat flicknamn och tidigare varit gift med någon Audar och fått dennes släktnamn med i bagaget i äktenskapet med Holmelius. Det antagandet känns dock ganska långsökt och får vila tills vidare.

99
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-19, 22:04 »
Stämmer nog bra! I Allhelgona dör 18/3 1763 båtsman Niclas Siöman 84 år gammal, dvs f c 1679.

100
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-19, 20:29 »
Redan nu: Helgona C:1 11/9 1745 dopvittne Niclas Jorisson Sjöman Båtsman (AID: v60431.b47.s79)

101
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-19, 19:41 »
Nja, Sjöändan behöver inte alls vara ett villospår. I mtl 1716-24 heter båtsmannen där Nils Siöman med hustru, därefter bara Siöman. Det kan vara vår Niclas.
 
På Hofra finns enligt mtl från 1725 tegelbruksdrängen Erich Setterman. Han förefaller vara ensamstående, i varje fall tills han överförs till Hofrastugan, utfattig redan från 1733.
 
Helgonas kyrkoarkiv födda, vigda och döda börjar först 1735. Jag har inte läst det ännu, men ska gå igenom åtminstone dödboken i morgon. Vi får väl se, om det ger något?

102
Oudart / Audar / Oudart / Audar
« skrivet: 2015-12-17, 10:01 »
Maria Audar begravs 28/5 1747 i Nyköpings Nicolai fs (AID: v60134.b279). En hel sida i dödboken med beskrivning av allt ceremoniel i samband med jordfästningen. Om inte annat bra som läsövning i tysk stil!

103
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-17, 09:03 »
Jag har granskat bouppteckningarna nu på morgonen. I den efter Anders Holmelius 1731 kan man notera ett inbördes testamente, som tillförsäkrar den efterlevande all behållning i boet. Dock skall änkan, om hon så önskar, gottgöra makens ende bröstarvinge, sonen från ett tidigare äktenskap, sämskmakargesällen Anders Holmelius, som befinner sig utomlands.
Änkan heter Maria Audar.
 
I bou efter Hans Mutzscher 1742 upptas en skuld till Gabriel Audar.
 
I bou efter Maria Neberg 1771 ärver som sagt hennes bror föravskedade soldaten Eric Neberg (förmodligen samme som gördelmakargesällen Erich Magnus Neberg i bou efter Maria Audar 1747).
 
Texten i dessa bou gav en del fakta, men inget avgörande genombrott. Jag känner på mig att eventuella bou eller andra upplysningar om kronobåtsmannen Niclas Siöman eller avskedade soldaten Erik Setterman och deras familjer skulle vara värdefulla. Har du Claes-Göran, eller någon annan, mer info?

104
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-16, 20:12 »
Intressant! Den här bou har jag inte känt till tidigare. Här finns både uppgifter, som stämmer bra, som stämmer mindre bra och som inte stämmer alls, åtminstone inte när man försöker sätta in dem i ett sammanhang. Att fem syskonbarn ärver borde betyda, att alla hennes syskon också har gått ur tiden. Arvingarna är
 
1. kronobåtsman Niclas Siöman
2. avskedade soldaten Erich Settermans hustru Maria Jorisdotter
3. sadelmakargesällen Gabriel Neberg
4. hökaren Hans Mutschers änka Maria Neberg
5. gördelmakargesällen Erich Magnus Neberg
 
Att tre förmodade syskon med namnet Neberg ärver får mig att direkt koppla till N V del I Tabell 8 sid 152-153, där en dotter Maria är gift med bruksskrivaren vid Nävekvarn Erik Månsson Neberg. Men redan här kärvar det, eftersom skrivarens hustru heter just Maria Piersdotter Auda i vigseluppgiften. I hennes döduppgift kallas hon bara Erich Nebergz Enkia, varför man skulle kunna tänka sig en felskrivning och att hon har ett annat förnamn. Men tyvärr heter hon h. Maria P. Audar som hustru till Erich M. Nebergh på Möllaregården 1719 (Tunaberg AI:1). Ny hypotes. Kan det ha blivit fel förnamn på den avlidna? Kanske det skulle ha stått Marta (dvs Margareta) Audar i stället?
 
Hur som helst, den avlidnas äldre(?) broder Gabriel tycks ha avlidit utan bröstarvingar. Kronobåtsmannen Niclas Siöman, som ärver, kan vara son till någon av Marias yngre bröder Anders eller Pierre. Anders, som är avliden senast 1719, har uppenbarligen varit sjöman, så där finns en koppling till sjön. Om Pierre vet vi ingenting.
 
Den sista arvingen Maria Jorisdotter kan vara dotter till ett ännu okänt syskon, antingen en bror Joris eller en syster gift med någon Joris (George).
 
En intressant notering på bouppteckningens andra sida upptar tre guldringar med initialer, som jag tyder på följande sätt:
 
G:A:W K.A.D.W Gabriel Audar W Karin Abrahamsdotter W (brodern Gabriels vigselring, som Maria kan ha fått ärva ett år tidigare)
A.H M.A Anders Holmelius Maria Audar (deras vigselring)
A.H M:H.D.S Anders Holmenius (och en hustru i tidigare gifte kanske?)
 
Här behövs fler uppgifter, gärna om arvingarna, för att få klarhet.

105
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-09, 15:04 »
Claes-Göran, Stefan och Maud, tack för era inlägg. Det var väldigt många lösa puzzelbitar, som föll på plats. I stort sett bara ett frågetecken kvar.
 
I Jarl Pousars artikel i GENOS skriver han i näst sista stycket, att av tullnären Johan Oudars söner var det bara Nils Johan som bildade familj. Jag undrar om inte proviantmästaren Johan också gjorde det. Han dör 1/4 1803 vid 69 års ålder på Mickos gård i Hindersby i Lappträsk. Bara några månader senare, den 17/6, avlider Fru Catharina Oudar på samma gård. Det bör väl vara hans änka, som fått namn efter sin avlidne make? Såvida det inte är en syster, som har boat in sig där på gamla dar? Någon som vet?
 
PS Jag hade förresten nöjet att äta lunch med Jarl Pousar någon gång på 1980-talet, minns jag. Han var på besök hos SVÄ med några andra styrelseledamöter från den finska vallonföreningen.

106
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-09, 08:41 »
Stefan!
 
I uppgiften om dopet av Gabriel Oudars dotter Anna Catharina kan man notera dopvittnet Frans Israel Oudar. Denne skulle med stor sannolikhet kunna vara bror till Gabriel, som då skulle vara trolig son till Frans Uddar (Tabell 25 i N V del II sid 157). Det stämmer nog rätt bra tidsmässigt också, även om vi inte ännu säkert vet när Gabriel är född.

107
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-09, 08:27 »
Jag har svårt att placera skeppstimmermannen Jacob Oudahr. Han kan eventuellt komma från den av L-O Ericsson utredda Sörmlandsgrenen.
 
Utöver det som tidigare redovisats kan jag bidraga med mer uppgifter om uppbördsbetjänten vid Brandvaktskontoret och om kanslisten vid rådhusrätten.
 
Gabriel Oudar är uppbördsskrivare vid Brandvaktskontoret i Stockholms finska fs och gift med Walborg Simonsdotter, när barnen föds i nämnda fs.
 
Barn:   Anna Catharina   f 31/5 1743, bg 19/1 1812 i Åbo finska fs, g m styrman Cajalén
   Johanna      f 3/10 1750
   Ulrica      f 21/7 1755, bg 14/11 1809 i Åbo finska fs, g m murmästare Johan Sundsten
 
Pierre Odar, är född 5/10 1724 i Härnösand. Han blir kanslist vid rådhuskansliet, senare registrator och vid sin död 3/12 1799 i Jacob fs assistent i Justitiekollegium & Förmyndarkammaren. Hans hustru heter Elisabet Maria Östwall.
 
Barn:   Peter   f 11/3 1752 i Maria fs, notarie
   Johan Gustaf   f 2/10 1759 i Klara fs, lagman

108
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-08, 15:17 »
Ja visst! Tyvärr har jag inga uppgifter om eventuella barn till honom.
 
Per Uddar, son till Jacob, döps 12/8 1693 i Film. Han är tröjvävargesäll 1715. I boken Wedevågs historia (1944) av Rönnow omnämns tröjvävaren Pierre Oudar bland de anställda vid Vedevåg 1736. Den 3/5 1744 vigs i Klara fs i Stockholm Mästaren wid Strump Fabriqven Peter Udar och hustru Maria Dam. Det är troligen andra giftet för dem bägge.

109
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-08, 08:07 »
Tack för den uppgiften. Det får mig att lura på, om Carl eventuellt skulle kunna vara identisk med sonen Carl Ludvig (Tabell 25 i N V del II sid 157). Denne är visserligen född 15/9 1719 vid Koskis bruk i Bjärnå, men han kan ju i vuxen ålder ha sökt sig tillbaka till den västra rikshalvan?

110
Oudart / Audar / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2015
« skrivet: 2015-12-07, 19:05 »
Carl Oudar är besökare vid Landtullen i Stockholm och gift med Anna Asplund efter lysning 15/9 1754 i Klara fs. Deras barn är födda i Klara fs.
 
Barn:   Frantz Ludvic      f 3/8 1755
   Johanna      f 23/5 1757
   Jacob      f 17/9 1759
   Anna Margareta   f 31/10 1761
 
Har någon sett till Carls föräldrar? Maud kanske?

111
Henry Henrots hustru Marie är dotter till Servaix från Martea. Det bör vara orten Marteau belägen 2 km väst om Spa och 5 km syd Theux. Det finns en bra karta över området http://www.mapquest.com/belgium/marteau-283511366 med vilken man kan orientera sig. Minska skalan några snäpp och dra kartan i önskad riktning. Här återfinns flera platser, från vilka andra vallonsläkter i Sverige har sitt troliga ursprung.

112
För några månader sedan erhöll Sällskapet Vallonättlingar ett par dokument beställda från det statliga arkivet i Liège. Dessa dokument (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6 och no 219, fo 70) ger upplysningar om släkten Herous ursprung i hemlandet och påvisar de till Sverige emigrerade individernas inbördes släktskap. Dessutom framkommer, att släkten Herou har en koppling till en annan tidig vallonsläkt i Sverige, nämligen Gagot.
 
Dokumenten är transkriberade av Anthoine Meissonnier i Belgien och förtjänstfullt översatta till svenska av Lars Hansén från SVÄ. Dokumenten lyder i översättning:
 
”Intyg för Servaix Henrot
Till alla som ska läsa detta brev - Var hälsad.
Vi tillkännager att inför oss, höga rättsliga rådet i Theux, i markisatet Franchimont, i distriktet Liège och Saint Empire, har inställt sig, den ärevördige herr Servaix, son till Henry Henrot, förenad genom laglig vigsel med Marie, hans mor och dotter till avlidna Servaix från Martea.
Vilken har uppgett för oss att hans önskan är att resa till ett främmande land med sin hustru Catherine, dotter till ärevördige herr Étienne Lolhier från Juslenville, och två små barn som finns hos dem och en dräng, vid namn Jean, son till Mathy le Coulteu från sagda Theux, och som vill följa med. Och som denne med sin hustru, barn och dräng tillsammans visat att de inte vill överge sin hemort, sina föräldrar och grannar annat än för att finna ett land någon annanstans som ger bättre utkomst i yrket som i första hand järnarbetare; denne har visat att hans vilja är att resa för att finna sin morbror/farbror som heter Jean Gago i landet Sverige; och taget i beaktande att tiderna och vägarna nu är ganska skiftande och farliga har vi blivit ödmjukt tillfrågade om vi inte vill bevilja en försäkran rörande hans härkomst, hans hustru, barn och dräng, vad gäller namn, rykte, omdöme, seder och umgänge för att ge kunskap till dem som inte känner dem och tjäna dem vid behov.
Då vänlig förfrågan har inkommit, vill här alla administratörer för lag och rätt som ombetts att tillsammans intyga och försäkra för sagde utresande, hans hustru, barn och dräng, att de är födda och uppfödda av ärliga föräldrar, en god far och en god mor, till goda seder och umgängesvanor, inte här orsakat någon skam, i inget fall förtjänat klander annat än att kunna tillfälligt utvandra och överge sin födelseort; utan, som sagt är, ha för avsikt att på annat håll kunna finna bättre utkomst än i dessa trakter; och livnära sig ärligt, utan att göra orätt mot någon person.
Genom detta bönfalles alla herrar guvernörer, överstar, kaptener, ämbetsmän och alla andra anställda inom domstolar och stat, av vilken sort de vara må, ville tillåta sagde utresande med hustru, barn och dräng att resa, återresa, bo, förhandla, stanna och färdas mellan sina städer, länder, områden, län och domsagor utan att röra dem; icke heller störa deras låtanden och göranden eller resa hinder, utan tvärtom ge dem hjälp i deras ärliga affärer, eller annat som i liknande fall kan göras då det behövs.
Bekräftelser av de sanna förhållandena, har vi i detta brev fått av aktningsvärde Philippe från Martea och Renard Badon, våra ämbetsbröder och rådmän i sagda Theux och som i liknande fall brukar skriva under för vår notarie och edsvurne sekreterare.
I Vår Herre Jesu Kristi år sextonhundratio i månaden mars, den tjugofjärde dagen.” (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6).
 
Det andra:
 
”Intyg för
sönerna till Henry Henrot
Till var och en som ska läsa detta brev - Var hälsad.
Vi tillkännager denna dag, enligt datum nedan, att inför oss, höga rättsliga rådet i Theux, i markisatet Franchimont, i distriktet Liège och Saint Empire, har inställt sig, de ärevördige herrarna, Servais, Hermes och Jacque Henrot, bröder, och barn till avlidne Henry Henrot, fordom medborgare i sagda Theux, förenad genom laglig vigsel med deras mor Marie, dotter till avlidna Servais från Martea.
Dessa har inför oss, ödmjukt uttalat sin önskan och vilja att lämna hemorten och resa till främmande land med Catherine, dotter till hederlige herr Étienne Lolhier från Juslenville, gift med sagde Servais, och Marie, dotter till Renard Badon, en av våra ämbetsbröder, gift med sagde Jacque. Och som dessa på nytt visat, att de med sina hustrur, barn och dräng inte överger sitt hus, sina föräldrar eller grannar, för annat än att kunna finna ett mer lönande och förmånligt land för sitt uppehälle och yrke som järnarbetare eller liknande; och framför allt för att resa och söka efter en särskild man som heter Jean Gago, deras morbror/farbror som finns i landet Sverige. Och för att, för närvarande, tider och vägar är skiftande och farliga och för annat som misstänkes kunna vara farligt för deras säkerhet, har vi ödmjukt godkänt deras vilja att göra vårt utlåtande om deras härkomst, hustrur, barn och dräng, som genom sina namn, rykten, anseenden, goda seder och umgänge, kan ge kunskap till dem som inte känner dem och tjäna dem efter behov.
Då vänlig förfrågan har inkommit, vill vi och alla andra administratörer för lag och rätt som här ombetts, att tillsammans upprätta ett intyg för alla i detta brev nämnda: sagda tre bröder, tillika med sina hustrur, barn och dräng, att de är födda och uppfödda av ärliga föräldrar, en god far och en god mor, till goda seder och umgängesvanor, och alltid hjälpt dem att vara så respekterade som de ännu är; respektera gott folk, fört ärbart och gott leverne, inte orsakat någon skam, och i inget fall förtjänat klander, som kunna föranleda klagomål i samband med deras utresa och övergivande av födelseort, för att, som sagt är, på annat håll kunna finna bättre utkomst än i dessa trakter; och livnära sig ärligt, utan att göra orätt mot någon person. Tvärtemot har de alltid under sin levnad uppfört sig väl och inrättat sig som goda medborgare, inte heller har någon av dem gjort någon illa, låt vara av uraktlåtenhet eller annat för vad man kunnat finna om dem, och inte föranlett klander på något sätt.
Genom detta bönfalles alla herrar guvernörer, överstar, kaptener, ämbetsmän och domare tillsammans med alla anställda inom domstolar och stat, av vilken sort de än må vara, tillåta dessa utresande med deras hustrur, barn och dräng att resa, återresa, bo, förhandla, stanna och färdas mellan sina städer, länder, områden, län och domsagor utan att röra dem; icke heller störa deras låtanden och göranden eller resa hinder för deras ärliga affärer, utan tvärtom ge dem all lyckönskan och hjälp, som kan göras i övriga liknande fall innan förfrågan därom ska ske.
Bekräftelser av de sanna förhållandena, har vi i detta brev fått av aktningsvärde Renard Badon och mäster Nicollas Gielle, våra ämbetsbröder och rådmän i sagda Theux och som i liknande fall brukar skriva under för Pierre Picquerer, en av våra ämbetsbröder, i frånvaro av vår notarie.
I nådens år sextonhundrasjutton i månaden mars, den fjortonde dagen.” (AÉL, Cour de Theux, no 219, fo 70).
 
Vad gäller släktskapen med Johan Gago bör man observera, att det franska ordet onkel även torde kunna betyda fasters/mosters make. Dessutom slås man av tanken, att den i andra dokumentets slut nämnde mäster Nicolas Gielle skulle kunna vara far till invandraren Henri Giel (Nordisk Vallongenealogi del I sid 250). Henri Giel har själv en son med namnet Nicolas!

113
Gauffin / Goffeng / Gauffin / Goffeng
« skrivet: 2015-12-05, 11:06 »
Ett klarläggande bara beträffande boken i inlägget ovan 30/11 2014.
 
Kompendiet Tvåhundra år med vallonsläkten Goffin (2003) är slut sedan länge och kommer inte att nytryckas.
 
Boken Nordisk Vallongenealogi, i vars första del släkten Goffin ingår, är däremot ännu inte slut utan kan inhandlas från Förbundets bokhandel eller direkt från mig http://web.comhem.se/kjelltan/ länk Släktforskarskolan

114
Gagot / Gagot
« skrivet: 2015-12-05, 10:33 »
En genomläsning av Hedvig Eleonora kyrkoarkiv visar att en gren av släkten Gagot lever vidare i huvudstaden. Jag kompletterar Tabell 6 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 244 med
 
Tabell 6
 
Henrich Gago, son till Parpaistre (tab 4), är omnämnd i Filipstad bergstingsprotokoll 16/12 1664. År 1675 är han fältväbel vid Bergsregementet (Rullor 1675:5 pag 272). Han gifter sig 27/8 1668 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm med änkan Karin Mårtensdotter. Henrich är då tjänare hos välborne Axel Winblad.
 
Barn:   Beniamin   dp 4/7 1668 i Hedvig Eleonora fs
   Cornelius   (tab 7)
 
Tabell 7
 
Cornelius Gaggo, trol son till Henrich (tab 6), är notarie i Stockholm, när hans hustru Anna Söderberg föder deras barn i Hedvig Eleonora fs.
 
Barn:   Cornelius      dp 18/10 1702
   Magnus      dp 17/4 1704
   Benedictus Martinus   dp 24/2 1706

115
Hej Anders!
 
Eftersom det kommit fram kompletterande uppgifter till Tabellerna 19 och 20 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 147 om nämnda släkt vill jag gärna redovisa dem här:
 
Tabell 19
 
Johan Done är skrapmakare i Eskilstuna under perioden 1659-93.
 
Barn:   Johan   soldat för Gryts by i Gryt 1683-95
   Henrich   d 1695 genom självmord, soldat för Österby i Näshulta 1686-95
   Anders   i Eskilstuna 1693
 
 
Tabell 20
 
Hindrich Donneij, bror till Johan (tab 19), arbetar som järnsmed i Eskilstuna 1660-1700. Av hans bou (Eskilstuna rr o mag FII:1 1705/18a) framgår efterlevande hustrus namn, Marina (Persdotter) Faggo.
  I en handling i Hedvig Eleonora livgedingarkiv (Guvernementskontoret vol F12:1) kallas han Gehengmacher, ein wahlon.
 
Barn:   Johan   d c 1710
   Henrik   i Eskilstuna 1693
   Daniel   d 1736, profoss vid livgardet
   Dorotea   f c 1674, bg 11/12 1733 i Husby-Rekarne, g m regementsskrivaren Johan Raam
   Catharina   bg 22/12 1736 i Eskilstuna, g m borgaren Lars Persson Körling i Eskilstuna
   dotter   g m Reinholt Höijer
 
Har någon fler uppgifter?

116
Monie / Monier / Monie / Monier
« skrivet: 2015-11-28, 08:06 »
Hej Maj-Len!
 
Monier och de Morgny är från början två helt skilda släkter. Att det sedan i Sverige någonstans, någon gång kan ha skett en förväxling på grund av den fonetiska likheten, är en annan sak.
 
De förnamn som ges barnen i de båda släkterna skiljer sig dessutom åt, vilket förstärker uppfattningen om åtskillnad.

117
Martin / Martin
« skrivet: 2015-11-10, 08:16 »
Anna Margareta Martin är dotter till Petrus Martin och hh Wendela Rudbeck (Tabell 27 sid 94 i N V II).
 
Kusinen Ant: Ström torde vara son till borgmästaren Eric Ström och hh Margareta Martin (Tabell 26 sidan före).
 
Tack för kompletteringen, Katarina!

118
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-11-05, 09:01 »
Hej Britt!
 
Nej, inte alls svårt.
 
Johan Duboi, son till Gotfred, döps 24/1 1727 i Riddarholms fs i Stockholm. Han blir ägare till Hamburgerbryggerierna och ryttmästare vid borgerskapets kavalleri. Han gifter sig med Sara Helena Radou. De är bosatta i Riddarholms fs. Johan avlider 3/3 1798 och Sara Helena fjorton dagar senare.
 
Fadern Gotfred med familj hittar du i Nordisk Vallongenealogi del I sid 210 i Tabell 54 och sedan kan du läsa dig ytterligare två generationer bakåt.

119
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-11-04, 17:48 »
Eftersom Stig inte skrev det, kan jag komplettera med Anna Helenas födelsenotering. Den finns i Klara fs CIb:1 sid 69 (AID: v87351.b39.s69)

120
Sporon / Sporrong / Sporon / Sporrong
« skrivet: 2015-10-27, 13:11 »
År 1735 den 18 november begravs änkan hustru Elsa från Åkerbyvretarna född i Grönö des Man varit Båtzman Frans Sporrong. 83 åhr g. (Österlövsta EI:1, AID: v127606.b207).
Änkan Elsa (Elisabeth) skulle då vara f c 1652. Jag har alltid undrat vem hennes man skulle kunna ha varit. Det fanns gott om Frans Sporrong i Uppland under senare delen av 1600-talet, men alla har kunnat placeras utom just denne båtsman, som rimligen borde vara ungefär jämngammal med hustrun. En försvårande omständighet har varit, att det saknas ett patronymikon på honom.
 
Igår kom ett mejl från ArkivDigital med anledning av 10-årsjubileet. Efter en stunds botanisering hamnade jag på Flottans arkiv, Amiralitetskollegium och hittade en rulla över båtsmanshållet på Roslags Kompani 1680. Under Lövsta socken återfinns en fördubblings båtsman Frans Fransson Spåre (AID: v748537.b160)!
 
I Nordisk Vallongenealogi del II sid 255 finns tre stycken Frans Fransson Sporrong i obruten följd, far, son och sonson. Ingen av dessa kan vara identisk med båtsmannen. Men - den äldste av dem får 1651 ett oäkta barn med Maria Andersdotter från Lövsta bruk, vilket framgår av referatet från Lövsta häradsrätt 17-18/11 1651. Jag tror nu, att detta barn skulle kunna vara den blivande båtsmannen, om han växer upp med modern och i avskildhet från bruket.
 
Nu vill jag fråga Jan Olsson, som forskar på Österlövsta befolkning. Har du några uppgifter om modern Maria Andersdotter eller om hustrun, änkan Elsa från Åkerbyvretarna? Hur länge har hon varit änka? Båtsmannen finns inte i Ö-L dödbok utan har sannolikt avlidit i tjänst (under Stora Nordiska kriget kanske, eventuellt ännu tidigare). Att han har patronymikon Fransson kan tänkas underlätta sökning, om han inte noteras med släktnamnet. Det kanske finns senare rullor än 1680 för Roslags kompani? Alla tips mottages tacksamt.

121
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-09-26, 14:52 »
Hej Jimmy!
 
Jag föreslår att du läser Tabell 19 i min bok Nordisk Vallongenealogi del I sid 170. Där finns en familjetabell för denne Johan Dandenel och hans hustru Elisabeth Ekling. Sedan kan du lätt bläddra genom tabellerna 18, 16 och 7 för att följa anorna tillbaka till hans FFF, invandraren Nicolas Dandenel.
 
Boken finns på de flesta större bibliotek, om inte, så kan ditt lokala bibliotek införskaffa den från Bibliotekstjänst i Lund.

122
Tourneur / Tourneur
« skrivet: 2015-09-23, 08:05 »
Hej Leif!
 
Det här ärendet har diskuterats tidigare på Anbytarforum. Se Smed- och vallonsläkter, släkten Grandpré/Grampré, inlägg 9/5 2013 och följande.

123
Pousette / Pousette
« skrivet: 2015-09-07, 19:31 »
Hej Per-Olov!
 
Det är riktigt, att Johan Ersson Pousette och hustrun Maria Jagare fick många barn tillsammans, elva stycken om jag fått med alla. Två av dem får heta Erik och inte mindre än fyra stycken har namnet Johan. Detta brukar betyda, att det äldre barnet med just det förnamnet har dött, innan man ger ett nytt barn samma namn. Tillämpat på den här barnaskaran bör det ha sett ut så här:
 
Johannes Ersson Pouse är född 6/4 1736 i Älvkarleby. Hans hustru blir Maria Jagare med vigsel omkr 1760. Johannes blir hammarsmed vid Öns bruk, men 1769 flyttar familjen till Harg, där Johannes arbetar vid Övre hammaren fram till sin död 31/12 1772.
 
Barn:   Johan      f 22/5 1760, d samma dag
   Per      (1761-1815)
   Eric      f 21/10 1762, trol d senast 1769
   Johan      f 21/10 1763, trol d senast 1768
   Lars      f 21/10 1763
   Catharina   f 9/4 1766
   Johan      f 17/1 1768, trol d senast 1769
   Johan      f 14/3 1769
   Eric      f 14/3 1769
   Christina Beata   f 30/11 1770 i Harg
   Brita      f 13/4 1772 i Harg
 
Tyvärr talar det starkt emot den hypotes du skissat ovan, alltså att sonen Johan född 1763 skulle ha nått vuxen ålder och tagit namnet Stenberg. Om ett sådant namnbyte skett bör det i så fall ha gjorts av sonen Johan född 1769. Har du undersökt i hfl vad som sker efter faderns död 1772? Gifter Maria Jagare om sig? Vad heter i så fall barnens styvfader? Det är den enda rimliga anledning jag kan tänka mig till att barnen skulle få ett annat släktnamn än Pousette. Sonen Per född 1761 behåller dock namnet Pouse(tte).

124
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-08-17, 13:31 »
En genomläsning av ministerialböckerna C:1 och C:2 för Svea Livgardes livbataljons församling har resulterat i några kompletteringar för Johannes Dandenel (tabell 28 sid 173 i N V del I).
 
Johannes gifter sig 12/4 1713 i Svea Livgardes livbataljons fs med Maria Ulfberg. Hennes namn stavas på olika sätt i församlingens ministerialböcker.
 
Barn:
   Noach      dp 19/2 1714 (fadern kallas Nils Dandanel och modern Maria Hultberg), bg 17/8 1717
   Hindrich   dp 14/8 1715 (modern kallas Maria Berg), bg 24/10 1716
   Jacob      dp 25/7 1717 (modern kallas Maria Henricsdr), bg 2/1 1718
   Anna Catharina   dp 27/10 1718 (modern kallas Maria Ulfzberg)

125
Hübinette / Hübinette
« skrivet: 2015-07-13, 08:26 »
Hej Karin!  Intressant tillfällighetsfynd! För vem skulle komma på tanken att leta honom där? Jag skummade Amiralitetsförsamlingens kyrkoböcker mycket snabbt (de är inte direkt lättlästa) för perioden fram till 1720. Jag hittade honom vid ett tillfälle, men han kanske förekommer fler gånger, om man lusläser. Han är dopvittne 1/5 1719 och namnet stavas då Annon Hoijtbijneth (AID: v96132.b11.s17). För den som har SVAR-abonnemang är det säkert enklare att leta honom i stadens mtl år för år.

126
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-07-10, 08:14 »
Ett mejl från Lars Hasselblad har föranlett mig att granska även tabellerna 30 och 32 avseende släkten Dandenel (N V del I sid 173-174).
 
Är kanske de båda Johan Dandenel (tab 30 och 32) samme individ? Ur hammartingsprotokollen har jag om Johan (tab 32) följande noteringar (Bergskollegii arkiv Advokatfiskalkontoret Södermanland Östergötland 1690-99 EIIj:2):
 
3/7 1691 ting med Wånga bergslag: Masmestaren Jean Donel och hyttedrengen Pehr Hansson ähr förlichte ...
Finspånga bruk 1692: Jean Dandenelle masmästare
Finspånga bruk 1693: Jean Dandenelle masmästare
13/6 1693 Bergsting med Wånga bergslag i Sättra i Risinge sochn: ... anhölt at eftersom masmestaren Johan Dinenel några åhr arbetat wid Finspånga ...
Finspånga bruk 1694: Jean Dandenell masmestare
Finspånga bruk 1695 avkortningen: Jean Dandenell masmästare ähr dödh
Denne Johan Dandenel saknas i Risinge dödbok 1694-95, dvs han är inte bosatt inom församlingen.
 
Johan Dandenel (tab 30) förekommer vid upprepade tillfällen i domboken för Jönåkers härad under perioden 1665-95, några gånger står det explicit, att han har sin hemvist vid Fadan. Jag tror nu, att han är samme som Johan Dandenel (tab 32). Ingenting hindrar egentligen att han kan vara masmästare i bägge bergslagerna och ha arbetat även vid Finspång mot slutet av sin levnad. Han borde dock ha haft en son Johan, men denne kan ha avlidit vid unga år. Johans barnakull avslutas med ett antal döttrar, så det kanske inte blev något tillfälle för ännu en son med namnet Johan?

127
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-06-28, 14:49 »
Rättelse!
 
Jag avser givetvis den allra förste masmästaren Hindrich Dandenel (Tabell 29 sid 173 i N V del I), tredje raden i förra inläggets näst sista stycke.

128
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-06-28, 14:41 »
Så bra, Karin! Då fick vi även hustru(r) till Noe och en dotter.
 
Kanske du eller någon annan kan bistå mig med ett problem, som oförhappandes dök upp, när jag läste domboken för Jönåkers häradsrätt 6/2 1699:
 
Brukzskrifwaren Lars Nohrsteen uppwijste kyrkioherden i Tuhna Ehrewyrdige H:r Johan Brannii Attest Dat Tuhna d 11 Octob: dher uthi han betygar att ållderstigne hustru Maria Hero som för detta bodt i Fadan, för sin ållderdombz Swagheet siukdomb och Syhns bräckligheet skull intet förmått gå upp uthi kyrkian, uthan låtit sig af sina Siähle sörjare besöka och trösta af Gudz ord, hwar med han wille bewijsa des laga förfall, att hon effter Stembning till d 31 Maij 1698 intet kunnat inkomma, förden skull begierar till föllie af processen saaken emot Brukzpatron Wälborne H:r Isaac DeBesche att fullföllia, emädan han emoot berörde Enkia wijd förledne SommarTing een contumarie domb uthwärkat, Och fördenskull uppå Masmästaren Hindrich Dandanells wägnar tilltaahlade H:r DeBesch för det att han Dandanells blinda och ålldriga Moder icke i Laga tijdh afsagdt ifrån Fada Åker. 2:do Att huusen icke der sammastädes hööra Wälborne H:r DeBesche till, uthan Räfzhytte byggningen som för denna ähr gifwen och att dhe öfriga, ähro af des egne eenskijllte medell opbygde. 3:o Att H:r DeBesch der på ingen macht äger att syhna och sig des wällfångne ägendomb tillwälla, som och 4:to eij ähr berettigad och oppbygde Cammar och Bodar, Alt så påstår det wälborne H:r De Besch må lagl. Blifwa pålagd betahla honom och des moder för säde bruuk och byggnad efter Mätismanna ordom, sampt ad integrum restituera honom och des syster, deras Creatur eller dem med Contante Penningar att betahla, hwilka hoos deras Moder warit och H:r DeBesch sig tillpantat, ..
 
Problemet består i att masmästaren Hindrich Dandenels (Tabell 31 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 174) mor heter Elisabet Carlsdotter, inte Maria Herou, som sägs i domboksutdraget. Innehållet i domboken bör vara korrekt, men det är också uppgiften om Elisabet Carlsdotter. Som jag ser det, bör det alltså finnas en äldre masmästare Henrich Dandenel i området och det är hans mycket ålderstigna mor, som heter Maria Herou. Konsekvensen skulle då bli, att denna Maria är hustru till den allra förste masmästaren Hindrich Herou (Tabell 29). Jag har kikat i mina gamla anteckningar ur mtl för bruken i Södermanland. I mtl 1654 under Tuna socken finns Mr Henrich masmästare med två söner och en dotter. Sönerna skulle kunna vara Johan och den t v väldigt anonyme Hindrich. Frågan är bara, om och i så fall var finns denne Hindrich, innan han uppenbarar sig 1699? När och var dör Maria Herou?
 
Kanske finns det andra tänkbara lösningar på problematiken?

129
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-06-24, 12:35 »
Karin har hittat kompletterande uppgifter även om en annan gren i släkten Dandenel. Det gäller Michel Dandenel (Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 8 sid 166). Var Michel tillbringar de sista åren av sitt liv framgår av ett ärende från Hagunda tingsrätt 1/6 1676:
 
  Mons. Noach Dandell kom för rätten och på sin moders sampt heela sterbhusetz wegnar klagade, huruledes hans sahl. Fader Arrendatorn oppå Hässle gårdh Mons:r Michael Dandell hafwer uthi sin Lijfztijdh A:o 1674 den 23 Junij lefwererat på sin Arrende summa till Befallningzman sahl. Petter Eek 130: d:r k:mt uthi 12-örestycken som han af sin sahl. Faders holdne räkning med hans egen handh skrifwen .
  Sedan talade Jean Bröms till Noach Dandell om 9 d:r och 17 öre kopp:mt som hans sahl. Fader Michael Dandell skall i Stockholm bekommit och dem intet opfördt i sin Räkning och således dem undan dölt, men Noach swarade sigh dher om intet wara citerat, och derför intet dhe tillhörande Documenter intet widh handen hafwa, eij heller nu kunna der till swara för än till annat Ting; Ty, och fördenskull opskiötz denne action till nästa Ting, då dhe der om få disputera.
 
Hässle gård ligger i Fittja socken och har tydligen arrenderats av Michel några år före hans bortgång.
 
Även om sonen Noe har Karin funnit mer. I dagsläget ser dennes tabell ut så här i min databas:
 
Noach Dandnell, son till Michel (tab 8), förekommer som svarande för sterbhuset efter fadern vid tinget i Hagunda 1/6 1676. Året efter den 18/6 1677 svär han sin borgared inför Uppsala rådhusrätt och magistrat och blir borgare i staden (domboken AIa:9). Noach förekommer även på tinget i Oland 22-25/9 1691 och vid Uppsala rådhusrätt 16/1 1693. Vid det senare tillfället kallas han Rådman Noach Dandnell.

130
Dubois / Dubois
« skrivet: 2015-05-30, 09:56 »
I Nordisk Vallongenealogi del I sid 212 har jag i tabell 63 redovisat en David Dubois med hustru och några barn. Jag tänkte mig, att denne kunde vara en av de vallonättlingar, som inte kunnat beredas arbete vid bruken utan måst söka sig till huvudstaden för att ägna sig åt något hantverksyrke eller bli soldat. Så kunde situationen se ut för många brukspojkar vid 1700-talets början.
 
Karin Uhrvik har meddelat mig en del kompletterande uppgifter, som fått mig att tänka om. Det förefaller nu i stället vara så, att David Dubois tillhör en helt annan släkt Dubois med rötter från Frankrike och textilindustrin där. Davids far torde ha inkommit till Sverige omkring ett halvsekel efter valloninvandringen, som i huvudsak avstannade efter Wellam de Besches död 1629.
 
Berörda medlemmar av denna gren Dubois ser ut så här i min egen databas:
 
Tabell 1
 
David Deboes får burskap i Stockholm 19/11 1685 enligt Handelskollegiets protokoll. Han sägs vara född i Frankrike och tjänat i Amsterdam för en silkesvävare. Han är gift med en dotter till Frans de Moij.
  Som florvävaren David du Bois med 4 barn förekommer han 8/11 1695 i Stockholms rådhusrätt och magistrats Kriminalprotokoll (AIIa:29).
 
Barn:   David   (tab 2)
   Frans   (tab 3)
 
Tabell 2
 
David Dubois, trol son till David (tab 1), finns 1713 i Livkompaniet av Svea Artilleriregemente (hfl AIa:1). Han uppges vara siuk. Några år senare är han vaktmästare och med sin hustru Magdalena Starck bosatt i Maria fs.
 
Barn:   Anna Christina   dp 3/6 1718
   David      dp 28/3 1721
   Magnus      dp 21/1 1724
 
Tabell 3
 
Frans David(son) Dubois, trol son till David (tab 1), är förare vid ett infanteriregemente i Stockholm. Hans hustru heter Helena Nilsdotter. Vid sonen Davids dop är David Dubois (tab 2) dopvittne.
 
Barn:   David   dp 26/1 1707 i Katarina fs

131
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2015-05-10, 10:25 »
Karin Uhrvik har mailat mig och hittat Noe Dandanels son Per (Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 26 sid 173) både i Snörmakarämbetets arkiv på Nordiska museet och i GMR. Jag har följt upp hans vidare öden i det militära och kan redovisa följande:
 
  Per Dandanell, son till Noe (tab 26), döps 10/9 1693 i Film och kallas i vuxen ålder Petter. Han blir först inskriven hos snörmakarmästare Mårten Jäger 19/1 1712 i Stockholm men antages som dragon med N:o 19 vid kapten Gotzells kompani av Upplands ståndsdragonregemente 11/6 1713 (GMR Männingsregementen, Ståndsdragoner, Värvade regementen 1715-16). I rullan 1718 har han överflyttats till N:o 4 och i rullan 1719 får vi veta under N:o 22 i 6:e kompaniet att man hijt transporterat Petter Dandanell ifrån fourier skytt och dödt d 19 December 1718.
  Annotation Öfwer Mondering
Monderingen är i behåld undantagandes hatt Byxor skiorta halsduuk hanskar ull och linstrumpor storstöflar sporrar ro(t)borsta skrapa wiht frik forage streck hästecke täckgiord grim(m)a spade och yxa som warit aldeles försletna och under karlens siukdomb bortkombne på återmarchen från norje gewahret brukas af num 49 ny forage pack är tillstedes.
 
Eftersom jag inte är mycket till hästkarl själv vore det tacknämligt om någon med fackkunskaper skulle kunna tyda de artiklar, som avser hästens utrustning, dvs wiht frik streck forage täckgiord och forage pack. Forage betyder väl hästfoder och giord samma som sadelhjord? Kanske har jag också tytt texten fel? (AID: v481692a.b3640).

132
Douhan / Douhan
« skrivet: 2015-04-13, 20:50 »
Från dagens inlägg under rubriken Personne kommer här en komplettering till tabellerna 13 och 14 för släkten Douhan i Nordisk Vallongenealogi del I sid 184:
 
Tabell 13
 
Michill de Han, trol son till Jacob (tab 12), är smältardräng i Hillebola 1657, därefter smältare i Åkerby 1660-69 och i Ullfors 1672.
Han är gift två gånger. Första hustrun dör 1662. Han gifter sedan om sig i mitten på 1660-talet. Andra hustruns namn är Jehenna Boevi och hon avlider någon gång mellan 1702-07 i Öregrund. Hon har gift om sig med rådmannen i Öregrund Erich Olofsson Bonde efter makens död.
Möjligen kan första hustruns namn anas i följande notis ur Öregrunds dombok 28/12 1707:
Inprotocollerades till försäkring och praferens den handskrift, huar medh Skiepparen Michael Duhan tillstodh och bekiändhe sig till sin Morbroder Bookhållaren wählbetrodde Peder Andersson Hillström .
 
Sonen Michael bör dock vara född i faderns andra äktenskap.
 
Barn i 1. giftet:   barn   f 1661
   barn   dp 4/5 1662, trol d 1662
 
Barn i 2. giftet:   barn   dp 13/1 1667
   barn   dp 22/11 1668
 
Tabell 14
 
Michel Douhan, son till Michill (tab 13), är skeppare i Öregrund 1697-1702. Det senare året gifter han sig i Ö-L. Hans moder är införd i mtl 1698 och är då säkert änka. I Öregrunds rr dombok 16/3 1707 omnämns Michel Douhans avlidne styvfader Erich Olsson Bonde. Senare på året den 28/8 berättar samma dombok att
Uthj Skepparens Michael Duhans fasta och lösa Ägendomb inprotocollerade Probsten och kyrkoheerden utj Löfstadh högh ärewyrdig Magister Anders Båll till säkerheet så stor Andeel, som sig bedragas kan emoth dhe 240 daler kopM:t dem Duhans Moder Sal: hust: Jenna Boevij efter sin revers dhen 28 Aprilis år 1702 till låns taget .
 
Hustruns namn avslöjas i domboken för Öregrunds rr 7/8 1709 då
Hustru Catharina Boevij gaf tillkiänna, det hon förledne söndag hadhe een Linnegarns halzduk lånt ått Michael Duhans hustru  Anna Waller att bruka i kyrkan .

133
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-13, 20:40 »
Det finns fler slutsatser att dra efter en genomgång av Öregrunds domböcker från början av 1700-talet. Framförallt gäller det tabellerna 13 och 14 för släkten Douhan (N V del I sid 184). Jag lägger ut dem under släkten Douhan även om de i viss mån kopplar till ovanstående mål 2/4 1702. Det framgår ju av texten, att Michel Douhan är systerson till Kattlin Bönnesdotter Bevi.

134
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-13, 14:12 »
Det börjar klarna, även om det tagit tid. Du har rätt, Stefan, hustrun heter Kattlin Bevi, änka efter Michael Bertheau. Hon blev änka senast 1699, eftersom Öregrunds dombok 5/4 1699 pag 428v nämner sal: Barthou.
 
Vidare framgår följande av ett ärende från Öregrunds rådhusrätt 2/4 1702:
  Skepparen Michael Duhan sampt Joris Personne som till Datum hafwa tillsammans een kreijare eegt och bruukat kommo för Rätten, begiärandes Duhan, att alldenstundh han för kreijarens mångårige Bruuk haf:r förledne höst een Ny Skuuta utj Stockholm utan Tamp och Tyg kiöpt, det honom alltderföre måtte tillåtas af kreijaren fåå sin halfparten utj Tygen aff tackla. Personne suaradhe att alldenstundh hans hustru sin farkåst halfft åth Duhan icke utj någon annan Intention oplåtet, än att dhe Bägge utj dhen samma så länge skulle Interessera, som fahrkåsten kundhe bruukas, det alltderföre Duhan eij måtte tillstädjas någon halffpart aff Tygen ifrån fahrkåsten få bårttaga, utan dhem widh farkåsten låta så längie blifwa, som fahrkåsten kan nyttias, Och ty nu dessinnan efter Duhans åstundan eij ödeläggias; fördenskull om Duhan intet här efter utj halfparten medh Personne interessera will, han Personne /: huars hustru medh godo den eena halffparten åth Duhan oplåtet :/ måtte den samma Duhans halffpart nu tillbakars lösa, påståendes der hoos Personne att Duhan som Personnes hustru halffskeppare waret måtte alla de sina håldne skutte Rächningar besuärija, iembwähl Duhan widh sitt eeget Been biuda, det som han tillkårta uppå 2:ne Påster aff Sallt och Spanmåhl till 62 ½ daler skulle kommet. Duhan exiperade att om hon desse 62 ½ daler skulle allena umgiälla, Personnes hustru honom då tillbakars gifwa, hwadh som hon på Öfwermåhl tillförendhe bekommit, Personne inwändhe sin hustru eij något Öf:Måhl fått. Parterne utj denne Punchten, Bristen angåendhe, blefwo föreente att halffparten hwartehra ehrsättja. Duhan påstodh än att ifrån Creijaren fåå sin halffdeehl utj Tygen taga, efter som han för dhem ingen lösen wille hafwa. Män Personne påstodh det Duhan, äntel:n skulle anten än wijdare utj fahrkåsten participera eller för sin halffpart Betahlning taga, på det farkåsten som än i månge åhr kan bruukas, eij igenom Duhans tillbudh skulle utj leegerwall och Ödzmåhl komma. Resolutio alldenstundh Personnes hustru utj sitt Enkie ståndh, hafwer halfwa faahrkåsten med dess tillbehör icke utj någon annan Intention åth Duhan sin Systerson oplåtet, än att Tygen, så länge faarkåsten kundhe brukas, skulle der weedh under begges theres Disposition orördhe eller odeelte förblif:a, Ty på det Tygen icke desto mindre måge wärderadhe warda för än något Definitifft sluut der öfwer skeer, bleff nu affsagt, att bådhe Båttnen samp(t) Tygen skohla ij Mårgon efter middagen aff godhe Män wärderas, och sedan om nestkommandhe Lördag Sluut skee, om Duhan skall sin paart få affdeela, eller huem nermare bör wara den andra att uthlösa.
 
Hustruns förnamn återfinns i rådhusrättens protokoll från 6/7 1703, då hon nämns som h. Cathalin, Joris Personnes.  
Paret kan möjligen ha haft ytterligare något gemensamt barn, men eftersom Cathlin gift sig första gången redan 1683, bör hon vid sekelskiftet ha varit närmare 40 år gammal. För Joris del förefaller äktenskapet med Cathlin vara hans första och enda. Han tycks ha konserverat en skepparänka och på detta sätt etablerat sig inom sjöfartsnäringen.
 
Även bilden av barnen bör revideras enligt följande:
son   i mtl 1709, kan vara styvsonen Johan Bertheau
dotter   i mtl 1709, kan vara styvdottern Maria Bertheau
Frans   f c 1706, fosterbarn hos skepparen Hindrich Persson (Hållsten) från 1711
 
Uppgifter om antal söner och döttrar i mantalslängdens kolumner kan vara vilseledande, eftersom man där sannolikt inte gjorde någon åtskillnad mellan styvbarn och barn till båda föräldrarna. Fyllda 15 år bör de dock ha varit för att vara mantalspliktiga.

135
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 21:18 »
Nja, nu tror jag att du har blandat ihop korten, Stefan. Maria Bevi trol g m skrivaren Per Andersson i Forsmark är dotter till Philip Bevi (tab 21). Den Maria Bevi som jag tror (OBS tror) kan vara hustru till Joris Personne är dotter till Benoit Bevi (tab 18).
 
Styvbarnet Maria Bertheau lever vid förrättningen på rådhuset 7/1 1713 eftersom hon är tillstädes. Hennes bror Johan är inte omnämnd som salig, dvs han är också vid liv. De kan alltså inte inräknas bland de barn i Joris Personnes familj, som dött i pesten 1710-11. Hans biologiska barn, sonen Frans, är ende överlevande från kärnfamiljen.
 
Du har dock en poäng, som jag inte beaktat. Michael Bertheaus änka Kattlin Bönnesdotter Bevi skulle eventuellt ha kunnat gift om sig med Joris Personne och sedan själv strukit med i farsoten 1710-11. Jag har hitills antagit, att även hon avlidit tidigare och att barnen då blivit omhändertagna av moderns syster Maria i hennes äktenskap med Joris Personne. Här behövs en noggrann genomgång av domböcker både för Öregrund och Frösåker (som innehåller en hel del om borgarna i Öregrund också) och detta för en ganska lång tidsperiod (1680-1710). Ingenting man gör i brådrasket. Men nödvändigt för att kontrollera hur länge Michael Bertheau och hans hustru lever.
 
Skepparna i Öregrund har osedvanligt många ekonomiska tvister uppe vid rätten. Det handlar om oskiftade arvslotter, oreglerade reverser, tvistiga andelar i fartyg och fartygslaster mm mm. De många dödsfallen runt sekelskiftet 1700 och under pesten 1710 triggar de efterlevandes önskemål om klarhet, varigenom gamla ekonomiska krav ofta utan skriftlig dokumentation framförs vid tinget. Mycket givande läsning för släktforskaren!

136
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 11:34 »
Stefan!
 
Vi gjorde våra inlägg samtidigt, annars hade jag besvarat dina frågor i mitt förra.
 
Uppgiften om barnen döda senast 1712 kommer av min egen tidigare slutsats från mtl. Du kan ändra det till pestvintern 1710-11. Frans är den ende överlevande vid målet på våren den 8/3 1711.
 
Fråga två har jag svarat på ovan.
 
Kallriga ligger i Börstil norr om Öregrund. Johan Personne var bosatt där (N V del II sid 179).

137
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 11:23 »
Det finns fler slutsatser att dra av ovanstående ärenden. De nämnda styvbarnen Maria och Johan Berto är barn till framlidne skepparen Michael Bartou i Öregrund (N V del I sid 43) och hans hustru Kattlin Bönnesdotter Bevi.
 
Den i Stockholm boende S:r Johan Claesson, som ska ombesörja utbetalningen av 72 daler kmt, tillhör säkert släkten Farke (N V del I sid 226 tabell 9). Hans bror Jacob är gift med Maria Carlsdotter Bevi. Även här går en släktförbindelse tillbaka till Benoit Baivi (tabell 18 sid 49 i del I).  
 
Det framgår nu hur banden mellan släkterna Bevi, Personne, Farke och Berteau har knutits samman. Släkterna har etablerat sig i Öregrund och Stockholm men med tidig proveniens från Forsmarks bruk. Säkert går det att hitta fler kopplingar till andra vallonsläkter i området, om man letar.

138
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 09:58 »
Även om Joris Personnes bror Carl i efterföljande tabell på sid 180 finns ett intressant mål från Öregrunds rådsturätt 7/1 1713. Det ger helt ny information om hans tillvaro samt i förlängningen även noteringar om flera barn. Ärendet lyder som följer:
 
  S.d. förekom handelsmannen ifrån Arnön i Helsingelandh, Carl Frantsson Personne, kiärandes till sin Broders Sahl: Joris Personnes arfwingar, angående någon skuldh, som han af Sterbhuset, har att fordra, efter uppwist memorial uti Contante penningar d 7 Jan: 1704 till b:te sin Broder försträkt .
 Stiufdottren J: Maria Berto sielf tillstädes på sina och sin frånwarande Broder Johan Bertos wägnar, förklarade sigh aldrig wettat eller hört af någon sådan sin Stiuffaders giäld, undantagande dhen ½ tunna Sallt, som med hennes wetskap kommit huset till godo. Hwar uppå Farbrodern Mäster Johan Personne igenom sin fullmächtige Bruksskrifwaren Wälb:de Johan Hellman såsom förmyndare för yngsta sonen Frantz Personne påminte att samme Carl Personnes fodring wore så mycket mehr af sanfärdigheet, som han wijd Inventering och arfskiftes upprättande A:o 1714(?) hade samma fodran andragit, och honom Carl Personne till wijdare bewijs förbehållit, hwilket och befanns uti b:te Instrument infört wara.
Rätten tillsporde Carl Personne hwar medh han sin fodran i detta måhl kunde bestyrka. Sw:de, att han af sin egen kiötzliga Broder, såsom en i staden wählbehållen man, ingen skriftel: revers anammat, utan bona fide efterlåtit honom hela sin andehl efter dheras Sahl: moder uppå kiärlig begiäran samma Dato, som han i dhess memorial upptecknat, hwilket memorial han erböd sigh uppå Rättens alfwarsamma förrhållande, att med liflig Eedh bedja, dhet han det samma lånat då in puncto uti sin Sahl: Faders egen efterlemnade Journal och handbook inskrifwit, hwar sort för sig af dhe penningar som Brodern Sahl: Joris då af honom emottagit uti sin swägerskas b:te Johan Personnes och förb:de S:r Jean Hellmans .
Rätten tillspordes wijdare om Sahl: Joris aldrig sedermehr någon halföre der på betalt? Sw:de, att äfwen med Eedh bedyra, dhett han så mycket mindre honom brodern kräfft, som han uppå dhess egen giorde erhindring kort för hans dödh beswarat medh dhe orden, kiäre Bror, jag tackar Gudh att jag intet nu är der om förlägen. Men sedan Pesten började sig mägta, så har han sedermehra och till Datum måst sig hijt begifwa; doch wijd förspörjande af sin Broders oförmodl: dödh, sin äldre Broder Mäst: Jan Personne tillskrifwit, att sin rätt inwigilera, som och af b:te Inventarij Protocoll skiönjas kan.
J: Maria Berto uppå förb:te skiähl, och Farbrodrens ytterligare uthlåtande, att han wijd förlust af Gudz nådh och wänskap, af sina Sahl: Brors omyndiga barn, aldrig skulle någon penning skyldigt begiära, jämpte H:r Hellmans contestation att dhes fodran wore richtig, begaf sig omsijder till wederkänslo af samma skuldh, som blef igenom Rättens bearbetande för accorderat till 72 daler kmt så att merb:te Carl Personne af godtyckje och Christeligit behiärtande emot sina Brorsbarn, läht sig benöja uti ett för allt med samma 72 daler kmt, hwar uppå uti Rättens närwahro han Carl Personne blef meddelat en assignation uppå S:r Jean Classon i Stockholm att undfå sin betahlning hwar med Carl Personne blef åthnöjdes, och Parterne medh handsträckning uti god sämja åthskildes.
 
Carl Frantsson Personne är med sin familj bosatt på Arnön 1713-21 och 1723 vid Nordanå, bägge platser i Rogsta.  
 
Barn:   Barbara   dp 5/7 1713 i Rogsta, d 12/12 1791 vid Ortala bruk i Väddö, g m räckardrängen Lorens Bonnevier 1/10 1739 i Ununge
   Sara   dp 21/6 1719
   Johannes   dp 26/6 1721
   Carl   dp 1/9 1723
   Margreta   bg 1/8 1723

139
Personne / Personne
« skrivet: 2015-04-05, 09:37 »
Karin Uhrvik har uppmärksammat mig på ett ärende från Öregrunds rådhusrätt 8/3 1711. Eftersom tidiga kyrkböcker saknas för Öregrunds stad, men domboksmaterialet är desto fylligare, ger detta mål en god komplettering till uppgifterna om skepparen Joris Personne i Öregrund (N V del II sid 180). Bl a avslöjas hustruns namn. Även namn på några barn tillkommer.
 
  I lijka måtto framkom Byggmästaren i Kallrega Mäster Johan Personne, med tiänstl. Förfrågan, huru han skall utan answar i framtijden sig ställa uti sin Broders Skiepparen härstädes sal. Joris Personnes sterbhuus eftersom dess Swåger Rådman Philip Boevi, af egen myndigheet, och utan Communication, hwarken med Magistraten eller honom, har tagit sig frij Disposition icke allenast öfwer qwarlåtenskapen, i det han heml:n låtit inventera efter behag, uthan och äfwen den ende der i huset ifrån siukdomen salverade lilla son, om 5 åhrs ålder, och med honom tillijka 2 st. koor, heem till sitt huus bortföra låtit, der han lijkwähl som farbrodern förmenar sig efter lagh wara närmare, än H:r Rådman Boewi som Morbrodren är, att taga Barnet om händer, och om dess Christel: education draga behörig försorgh, Ety i anledning af sin Sahl: Broders yttersta Testamente och wilja, barnet ock will ombetro till Skiepparen Hindrich Persson, som lofwat utan någon afkortning på dess arf att föda och kläda sampt Christel:n och uti gudsfruchtan Barnet uppfostra och tuchta såsom sitt egit. Magistraten som uti sådane utdödde huus, ännu icke fördrijstat sigh för . skuldh att infinna, hwarken att inventera eller dela något, de efterlåtne arfwingar emellan, befant sig härutinnan af H:r Rådman Boewi märkel:n prejudicerat och ringachtat, i det ställe de honom såsom en Stadhens förman och Magistratens ledamot, hade åthminstone wäntat der utaf någon part och Communication, innan någon sådan egenwillig Inventering skiedt, hwilket giör H:r Rådman Boevi så mycket mehr suspect, som förspörjes der jämpte, att en hoop gångkläder skall wara till främmande bortskiänkte föruthan hwad efter dett in för Rätten nu uppwijste olaga Inventarij Instrumentet, kan gifwas stort twifwels måhl om; Och ty Magistraten eij annars kan nu bijfalla be:te Mäster Johan Perssonnes begiäran, att alla de som uti dess Sahl: Broders Joris Perssonnes huus hafwa wistatz både förr och efter hans dödh, måge så wähl som den der ett  slijkt olaga Inventarium upprättatz komma att der öfwer afläggia deras lijf: Eedh; Hwarjämpte Magistraten eij heller undfalla kunnat, mehrb:te Johan Personnes begiäran om lilla sonens Frans Jorissons Conserwation, uthan fast heldre samtyckja welat, att barnet emot sin farbroders till Magistraten uthgifne skriftel: reverss; skall uti en så good mans handh blifwa lefwererat, som han kan giöra sigh försäkrat hoos, om en Christel: education och upptuchtelse, som han det sielff i framtijden, der gudh Barnet till manna förhiälpandes warder, tryggel:n och medh gådt samwette förswara tänker. Dock må Jmedlertijd så wähl fahr- som morbrodern, hwad Egendomen och arfwet angår, som på barnet belöpa kan, å bägge sijdor jämpt tillsee, att af den omyndiges andehl ingenting förskingras, utan på alt sätt tillbiudas att niuta förkofring, hälst fosterfadren icke begiärer hwarken för kost eller education någon wijdare wedergiällning att allena niuta till Barnets beklädnadh, dett ringa som den lilla efter föräldrarne qwarlemnade wäderqwarnen importera kan; till hwilken ända Magistraten samtykte, att på nästa allmans Rådstufwa skulle samma qwarn till den mästbiudande för arrende bortauctioneras; hwar med och morbrodren Rådman Boevi förklarade sig omsider wara wähl tillfredz, att gossen skulle komma till Hindrich Persson och qwarnen bortt arrenderas: Och arrendet, som doch eij lärer stijga om åhret öfwer 2. a 3. tunnor sädh, till dess understödh emplojeras, sampt att de bägge draga lijka omsorg och inseende huru Barnet Christel:n blifwer upptuchtat, handterat och fostrat, sampt att dess tillkommande arf rättel:n disponerat och till barnetz uppfostring förwarat blifwer; Om hwilket Magistraten sedan Inventering och dehlning skiedt är, icke heller underlåta skall, att uppå wederbörande förmyndare, en stadig refst och uppsicht hålla.
 
Joris hustru tillhör alltså släkten Boevi (Beve). Troligen heter hon Maria och är dotter till smältaren vid Forsmarks bruk Benoit Baivi.
 
Barn:   son   i mtl 1709, d senast 1712
   dotter   i mtl 1709, d senast 1712
   Cathalin   i Öregrund rr dombok 6/7 1703, d senast 1712
   Frans   f c 1706, styvson hos skepparen Hindrich Persson (Hållsten) från 1711

140
Michot / Michot
« skrivet: 2015-03-28, 20:26 »
Hej Stefan!
 
Google och Bing verkar inte vara så bra på att översätta 1600-talsfranska till modern svenska. En betydligt bättre översättning kommer på SVÄ:s nästa version av kontraktsskivan, klar till Släktforskardagarna i Nyköping.

141
Michot / Michot
« skrivet: 2015-03-24, 09:41 »
Ove!
 
Jag förstår att du är förvirrad. I den här frågeställningen bör man inte hämta information från olika släktforskningssajter utan bara jobba med originalkällor. Jag ska försöka ange några fakta.
 
1. I Leufstaarkivet kartong 44/146 (RA) finns följande kvitto daterat 11/1 1621
 
Rachelle Vivienne demeurante à Givonne
femme de Basthien Micheot son mary estant
de present en Suede a recognue avoir eu
et receu d´Arnould de Bierunoir
marchant demeurant à Sedan la somme
de cent livre que ledict Micheot
son mary luy a envoyé et faict tenir et
de laquelle somme elle p(re)s(en)t tenir se tient
contente et en quitte ledict Bierunoir
et tous aultres sy commes prometant
obligeant biens etc. faict et
passé à Sedan pardevant nous nottair(es)
audict Sedan soubsignez l´onziesme
(jour) de Janvier mil six cent vingt un
marques        sa .
 
Rachelle Vivienne
 
Något säkert patronymikon på Bastian Michot har vi inte. Men som framgår av N V del II sid 115 befinner sig masmästaren Bastian Michot vid Julita bruk åren 1635-37.
I de la Gardieska Arkivet på Lunds Universitetsbibliotek finns under samlingen Topographica, svenska avdelningen, Julita volym 1 ett kvitto av Bastian Jacobsson daterat 9/1 1637 på Julita gård. I kvittots text omnämns han som Bastian masmästare. Jag har tidigare identifierat honom som varande Bastian Michot, men är inte längre helt säker på det. Det finns nämligen ytterligare två Bastian på Julita bruk vid denna tid, Bastian Lucet (Lochette) och Bastian Derhay. Se även dessa släkter i N V.
Eftersom min anteckning gjordes för över 40 år sedan skulle det vara tacknämligt, om någon släktforskare i närheten av Lund kunde göra ett besök på biblioteket och läsa kvittot i sin helhet för kontroll.
 
De la Gardieska Arkivet är för övrigt ett oerhört rikt arkiv, som borde intressera många släktforskare runt om i Sverige, inte bara vallonforskare. Se gärna Arkivets register http://ub.lu.se/sites/ub.prodwebb.lu.se/files/forteckning_over_topographica_sver ige.pdf
 
Jag har också skrivit i mina senaste böcker att Det kan vara motiverat att jämföra med släkten Derheu och pröva hypotesen om ett dubbelnamn Michot Derheu. Detta är alltså en hypotes och ingenting annat. Så här bör man vara försiktig i sina slutsatser, det har åtminstone jag lärt mig!
 
Frid & Fröjd

142
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2015-03-21, 18:36 »
Hej Kerstin!
 
Tack för upplysningen. Många bäckar små ...

143
Douhan / Douhan
« skrivet: 2015-03-12, 11:59 »
Uppgifterna om smältardrängen Jacob Duhan (tabell 24 i N V del 1 sid 187) är till en del osäkra. Det finns ovanligt många Jacob Douhan på bruken i norra Uppland decennierna runt sekelskiftet 1700. Det är lätt att blanda ihop dem. För den nämnde smältardrängen har jag resonemangsmässigt bl a gissat namnet på hans hustru. Jag har nu hittat ett domstolsärende från Hedesunda (som inkluderar Österfärnebo) tingsrätt 28/11 1698, vilket bekräftar hypotesen om hustruns namn.
 
  Såsom klockaren uthi Nohra Wäl:t Petrus Ferndalin och dess Syster hustro Helena urhi Istad och Fernebo Sochn (hwilka hade till detta Ting låtit instämma sig till swars hammarsmeden wid Gysinge Bruuk Jacob du Haan om något arf i redbara medel, som dhe för någre och 20 åhr sedan i god tro uthlåtit till deras Sahl. Broder Lars Olsson som warit denna du Haans swärfader, hwilken han sedermera ärft hafwer, i synnerhet dess gård wid Sahlstad) .
 
Q E D

144
Pira / Pira
« skrivet: 2015-03-01, 08:27 »
Tack för den instruktionen, Leif. Det hade man annars inte klarat utan en högre kurs i finska. Att klicka på svenska flaggan hjälpte föga. Det språket verkade bara finnas på förstasidan. I nästa vecka ska jag gå igenom brukslängderna i mtl, som ser intressanta ut!

145
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-27, 19:51 »
Jag ser vid närmare granskning, att jag har Jonas Månsson Westgötes hustru Maria Pira i min databas, så henne lämnar vi.
 
En fundering bara kring mtl. Det är relativt ovanligt, att hustruns namn anges där. Vanligen är det bara familjeföreståndaren som namnges. Övriga skattskyldiga i hushållet meddelas bara antalsmässigt i kolumnform, ev hustru (yngre än 65) och antal söner, döttrar, drängar, pigor och övriga inhyses i mantalspliktig ålder (16-64). Ibland anges också ett eller flera förnamn i högerkolumnen. Men det kan lika väl vara namn på pigor eller drängar. Jag vill därför fråga dig, om det verkligen explicit står, att det är hustruns namn? Det varierar ju enligt vad du uppger, kan det för vissa år i stället avse någon dotter eller rentav en tjänstepiga, månne? Tyvärr kan jag inte själv kontrollera, för dessa mtl finns väl inte tillgängliga via nätet?

146
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-26, 20:00 »
OK Att hustrun försvinner ur mtl behöver inte betyda, att hon dött. Om hon är född 1696, så är hon 64 år 1760 och behöver inte längre betala mantalspeng. Då tas hon heller inte upp i mtl. Hon kan leva många år till. Men hon är inte hustru till Jonas Vestgöte. Man frågar sig ändå, varifrån hans Maria Pira kommer?

147
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-26, 08:53 »
Här kan man i brist på klarhet också se två alternativ:
1. Mantalsskrivaren har missuppfattat hustruns namn och kallat henne Lena de två första åren i Pojo.
2. Wellam Fors har verkligen varit gift tre gånger, först med Maria Pira, sedan med en (He)lena och sist med en ny Maria NN.
Personligen tror jag mest på det första alternativet.
 
Det är intressant, att gå in på de finska historieböckerna http://hiski.genealogia.fi/hiski?se och välja Pojo, alla (typer av böcker) och söka på släktnamnen Pira respektive Fors. Man hittar då bl a en Maria Pira död 22/11 1795 vid Billnäs bruk 85 år gammal. Hennes närmaste anhörig är g. hammarsmeden Jonas Vestgöte. Kan det vara Maria Pira, som gift om sig efter Wellam Fors död, månne? Hon skulle då vara f c 1710, men åldersuppgiften är som alltid i dödböckerna osäker.
 
Å andra sidan är inte heller en av våra Mariakandidaters födelseuppgift helt säker heller. Den Maria, som jag tänkt mig född i Väddö omkring 1700, kan vara född senare. Även namnförändring för Catharina f 1708 kan åter bli ett alternativ?
 
Det känns som om oklarheten tilltar. Finns det någon forskare som intresserat sig för befolkningen på bruken Antskog, Billnäs och Fiskars i Pojo under 1700-talet, så vore det till stor hjälp.

148
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-25, 20:16 »
Ja,absolut! Av dina två senaste inlägg drar jag slutsatsen, att Wellam Fors hustru heter Maria även i Finland och att vi därmed kan avskriva hypotesen om förväxling med Catharina född 1708. Det kokar då ihop till två kandidater:
1. Den Maria, som förstagångsgifter sig med Wellam Fors 1730.
2. Den Maria, som först är gift 1722-27 med Jonas Lang och sedan omgift med Anders Borgström.
 
Knäckfrågan är att koppla ihop dem med rätt far, för här finns två kandidater, bröderna:
1. Mästersmältaren Johan Classon Pira, som (sannolikt) får en dotter Maria f c 1700 troligen i Väddö
2. Mästerräckaren Pierre Classon Pira, som får en dotter Maria döpt 26/12 1696 i Österlövsta
 
Det finns gott om Pira under 1720-talet vid de uppländska bruken Harg, Skebo, Vattholma m fl. Många har samma förnamn och de flyttar dessutom flitigt mellan bruken, så det är inte helt lätt att veta vem som är vem alla gånger. Helst borde man göra en systematisk uppställning enligt bevarade mtl för detta decennium och för varje bruk anteckna namn, yrke och familjeuppgifter på alla medlemmar av släkten Pira, som noteras. Med ett sådant schema som underlag, tror jag att man kan se när och hur de flyttar. Jag har själv haft stor nytta av sådana diagram i min egen forskning om 1600-talets valloner.

149
Frumerie / Frumerie
« skrivet: 2015-02-24, 10:52 »
Frumerie i all ära, men jag fastnade för åldermannen Henrik Sarvesson på hammartinget 19/2 1656 i Nora. Kan det vara samme som Hindrich Torner (Nordisk Vallongenealogi del II sid 291 Tabell 10)? Patronymikon Sarvesson (av Servaes) gör det mer än troligt, tycker jag.

150
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-24, 10:12 »
Så bra! Då stryker vi namnet Margareta. Det finns nu två alternativ kvar:
1. Hennes namn i vigseluppgiften skrevs fel av prästen. Det borde ha stått Catharina i st f Marij.
2. Namnet i vigseluppgiften är korrekt och skall vara Maria.
Vilket som är rätt kan bevisas genom att hitta namnet på Wellam Fors hustru i någon annan handling än vigselboken, kanske i någon kyrkobok i Finland (Pojo?), där familjen vistas efter att ha lämnat den västra rikshalvan av Sverige.
 
Jag kan komplettera mitt tidigare inlägg med en uppgift från Tolfta kyrkoräkenskaper: 1696 begrovs Johan Piras 2ne barn. Jag har identifierat dessa med Maria döpt 20/7 1690 och den dotter som döps 17/2 1695. Övriga före 1696 födda barn lever vidare.
Tyvärr har AD inte filmat kyrkoräkenskaper i någon större utsträckning, så här måste man nog leta fram volymen hos SVAR (om man har).

151
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-23, 11:58 »
Hej Alf!
 
Denne Zacharias är säkert släkt med vår Margareta/Maria/Catharina, men hans gren ger inget svar på namnfrågan. Vi får avvakta Örjans (eller Ulfs) svar, som förhoppningsvis kommer snart.
Zacharias farfar hittar du i N V del II sid 190 Tabell 5. Fadern heter också Zacharias.

152
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-19, 20:03 »
Eftersom Christoffer Wellamsson har släktnamnet Fors, när han avlider, så är jag nu övertygad om kopplingen till Wellam Fors. Tack!
 
Din teori om dottern Maria döpt 20/7 1690 kan jag däremot inte köpa. Du anger själv den springande punkten, hon kallas piga vid vigseln med Wellam Fors. Det betyder, att det är hennes första gifte. Däremot avlider en Maria Pira 2/5 1782 i Ununge vid 82 års ålder. Hon är änka efter sadelmakaren Anders Borgström och alltså f c 1700. Jag har tänkt mig att Maria född 1692 är den dotter som avlider 1696 i Tolfta och att familjen får en ny Maria född 1700. Denna Maria kan mycket väl ha gift sig med Jonas Lang 1722 och sedan gift om sig med Anders Borgström. Datum för vigseln med honom har jag inte någon uppgift om. Kanske någon annan vet? Det måste dock ha skett före 10/11 1734, eftersom dessa makar då får en son Anders i Ununge.
 
Se i övrigt Nordisk Vallongenealogi del II sid 192 Tabell 9.

153
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-19, 08:28 »
Så bra, att du ifrågasätter även namnet Margareta på hustrun till Wellam Fors. Jag har inte heller själv sett detta namn i någon originalkälla, eftersom jag inte letat aktivt efter familjen vid Antskogs bruk i Finland. När sonen Johan föds 1732 i Ununge är det bara fadern, som får barn. Hustrun nämns inte i födelseboken.
 
Jag tycker, att vi vidarebefordrar frågeställningen till Föreningen för Smedforskning, eftersom uppgifterna kommer från Smedskivan. Jag skickar ett mail direkt till Örjan Hedenberg och ber honom svara här. Samtidigt vore det bra att få klarhet i, varför man identifierar Christopher Wellams son Wellam född 14/3 1700 i Forsmark med den Wellam Fors, som gifter sig i Ununge 1/1 1730. Finns det bevis eller är det bara en gissning?

154
Pira / Pira
« skrivet: 2015-02-18, 18:24 »
Hej Leif!
 
Det skulle förvåna mig om skivorna har ytterligare uppgifter i detta fall. Här föreligger en tydlig oklarhet om det korrekta förnamnet på Wellam Fors hustru. I vigselboken heter hon Marij, dvs Maria, men sedan kallas hon oftast Margareta. Jag tycker, att du är inne på rätt spår, när du misstänker att yngsta dottern (kallad Catharina) i födelseboken kan vara identisk med henne. Varför? Jo, den 1703 födda dottern Margret har avlidit 1710 och familjen vet, att fler barn blir det nog inte. Första barnet föddes redan 1686, så modern är nog gott och väl över 40 år. Men man vill gärna ha en dotter med namnet Margareta och låter då yngsta dottern, som bara är 1 1/2 år gammal, få överta namnet efter sin avlidna syster.
 
Att Margaretas (Marias) far sannolikt heter Johan har du redan hittat indicier för genom den i vallonfamiljer mycket vanliga bundna namngivningen. Äldsta sonen ges namn efter sin farfar (eller morfar). Johan känns mest sannolik av de kandidater, som kan tänkas, främst med avseende på kopplingen till bruken i Skebo och Harg samt några av sönernas senare vistelse vid Antskog.
 
Jag har två frågor till dig. I vilken handling finns uppgiften om hennes födelseår 1708? Födelseuppgiften för Wellam Fors, 29/4 1700 i Forsmark, kan jag inte hitta i församlingens födelsebok detta år. Var kommer den precisa uppgiften från?

155
Baudou / Baudou
« skrivet: 2015-02-11, 21:18 »
Hej Jakob!
 
Det är nog inte helt korrekt, att släkten Baudous (Baudet) namn i Sverige ibland kom att stavas Bonde. Jag tror, att det i så fall oftare är en felläsning av Boude, eftersom det är lätt att tolka ett u som n i tysk stil. Om du berättar vilket år och i vilken församling Johan Roslander dog, så kan jag läsa och se hur texten ser ut.
 
Släkten Baudou fanns i de första generationerna vid Österby, Gimo och Vattholma bruk, men inte vid Forsmarks bruk. Visserligen kan någon kvinnlig släktmedlem ha blivit gift dit, men jag bedömer det som mindre troligt. Det fanns dessutom rent svenska släkter Bonde, inte bara den adliga, men om dessa har jag begränsad kunskap.

156
Jag har läst hela bouppteckningen (AID: v151944.b258.s707) efter Anton Martin och kan inte hitta någon notering om en son Magnus. Om han är avliden före fadern finns ingen anledning att nämna honom. På sidan två i bou under rubriken Fast Ägendomb talas det om
Siöboden wid Erich Wargs gård, Siöboden på Hollmen, d:o en wid Siötullen samt andehlen uti Siöboden wid Islandz Bergen, och Härberget wid Norrtull, hwaraf 1/12 dehl är des egen fädernes andehl, och den andra 1/12 dehlen är inlöst af Brodern H:r Roland Martin, skattades för 933.10.16
 
Jag tycker vi stryker sonen Magnus tills någon kan dokumentera hans existens i annan källa.

157
Love / Love
« skrivet: 2015-02-10, 16:15 »
Hej Stefan!
 
Angående ditt inlägg här, innebär det att du anser ovan nämnde Mats Lovisson tillhöra Love-släkten? I så fall, på vilka grunder?

158
Hej Per!
 
Jag har granskat de uppgifter du meddelar om Anton Martin och hans familj och har några frågor. Det gäller ett par av barnen.
 
Först Lorents född 1700 och död 17/6 1700. Döduppgiften stämmer, men jag undrar om den inte i stället ska avse sonen Jacob, som är född 17/2 1699. Jacob skulle ha dött 1701, men någon dödnotering på honom finns inte i Gävle Heliga Trefaldighet. Dessutom har familjen redan en äldre son Lorents, som fortfarande lever och det förekom nästan aldrig, att man gav två barn samma förnamn, om bägge var i livet.
 
En annan oklarhet gäller dottern Elisabeth född 8/9 1702 och död året efter. Finns hon? I födelseboken för Gävle H T hittar jag henne inte. Den sist upptagna Elisabeth född 11/9 1701 och död 11/5 1702 tror jag däremot på, även om prästen kallar henne för Catharina i dödboken.
 
Sonen Anton Martin i din tabell 5 uppges vara född 26/8 1700. Det stämmer, att det föds ett barn Anton detta datum i Gävle H T. Fadern uppges vara M:r Anton och modern hustru Anna. Vår Anton Martin hade en hustru som hette Elisabet i förnamn. Han var borgare och handlande i Gävle och torde inte ha kallats M:r (Mäster). Det var hantverkare, som uppnådde mästarvärdighet, inte handelsmän. Sonen Anton Martin gifter sig med Catharina Brehmer 16/6 1715 i Harmånger, vilket gör det högst osannolikt, att han skulle vara född år 1700. Jag tror mer på ett födelseår 1688, som jag sett någonstans i litteraturen.
 
Ännu en oklarhet från äldre källor gäller samme Antons egen son Anton döpt 3/6 1718 i Gävle H T. I födelseboken är han inskriven som Martin, men i faderns bouppteckning 2-3/8 1722 från Gävle rådhusrätt och magistrat kallas sonen Antonii Antonsson och är 4 år gammal!
Avslutningsvis en fråga. Den andre sonen Magnus (din tabell 5), som anges f c 1720 och avliden före 1722, varifrån har du dessa uppgifter?
 
Mitt intryck efter genomgång av kyrkböckerna i Gävle Heliga Trefaldighet är, att dessa har mycket osäkra och i flera fall rent felaktiga noteringar för tiden runt sekelskiftet 1700. Var prästen en slarver eller kanske bara begynnande dement? En varning är nog på sin plats, så kolla extra noga om du forskar i Gävle H T!

159
Mar(k)felt Petter / Matthieu / Mathieu / Mattieu / Mattheu
« skrivet: 2015-02-08, 15:02 »
Johan Johansson Bark är en medlem av släkten Mathieu och har inga, i varje fall inte av mig, kända kopplingar till Herou. Du hittar honom i N V del II sid 105. Bark/Barck förefaller vara ett soldatnamn taget efter (Norr)bärke, där man tidigast hittar namnet.
 
Bra att du tagit upp detta Stefan! Som framgår av ditt inledande inlägg under den här rubriken ligger det tyvärr fortfarande gammal och felaktig information om denne hammarsmed Niclas Hinderssons anor kvar ute på nätet, trots att det nu gått 13 år sedan Torsten Berglund först påpekade felet. Privata hemsidor skulle säkert kunna rättas, om man tar direktkontakt. Jag har tidigare gjort det i några andra fall, där jag sett felaktigheter. Men så länge inte nätföretagen Ancestry, MyHeritage m fl agerar på samma sätt mot sina kunder, lär det nog vara svårt att helt eliminera tidigare uppgifter. Dessvärre känner jag mig medskyldig, eftersom jag i Vallonsläkter under 1600-talet drog den felaktiga slutsatsen om Hiro. Men jag har i alla fall försökt rätta till det på Anbytarforum och i N V.

160
Samtidigt blev det allt vanligare under 1800-talet att kvinnor levde i ett slags samboförhållanden, kanske skaffade flera barn med samme man, innan man gifte sig. Detta hade med kvinnans myndighet att göra. Som gift blev kvinnan omyndig under sin make, ogift rådde hon sin ekonomi själv. Det här förhållandet var naturligtvis vanligare i de stora städerna, i Stockholm föddes nästan vartannat barn u ä i mitten av 1800-talet. Kanske hade samma tendens börjat göra sig gällande även ute i landet.
 
Jag tycker att det finns 50/50 chans, att du hittat rätt far till Olava, men som Ulf säger, leta efter en faderskapsutredning i domboken för perioden tre månader före barnets födelse till ett år efteråt.

161
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2015-01-27, 09:35 »
Hej Claes-Göran!
 
Tack för hjälpen. Inte heller jag kan förstå vilka verb skrivaren avser, även om man kan ana vad de ska betyda. discerneras = avgöras eller beslutas, bebreffiet = överlåtit på eller påfört. Man skulle kunna tänka sig, att det är en influens av gammaltyska ord, eftersom tyska säkert talades i Jönköping på den tiden av invandrade hantverkare på faktoriet. Men i moderna lexikon får man ingen vägledning.
 
Den saknade raden: ... skriffteligit bewijs at han är salig M: Hans Flemmingz rette arfuinge Oc dock skal sedan ...

162
Hej Madeleine!
 
Ja, visst är en Hero (Herou, Henrot) en vallonsläkt. Om den familj du nämner står att läsa på sid 26 i N V del II. Boken finns säkert på ditt lokala bibliotek. Om inte, kan de säkert införskaffa den från Bibliotekstjänst i Lund. Annars från http://web.comhem.se/kjelltan/

163
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2015-01-24, 18:58 »
Pierre Hansson igen. Några ytterligare kommentarer avseende hans patronymikon. Just Hansson är speciellt knepigt. Det beror på att förnamnen Hans och Johan bägge är en variant av grundnamnet Johannes. Om det är ett rent fadersnamn i det här fallet, så kan fadern heta antingen Johannes (Jehan), Hans eller Johan och det ursprungliga släktnamnet vara vilket som helst!
 
Ett annat alternativ är att Hansson är en variant av Hanseau, som i sin tur är en försvenskad skrivning av Anjou. För Pierre Hanssons del tror jag dock inte på denna härledning. Den tidigaste generationen av släkten Anjou var kolare och körare och förnamnet Pierre förekommer inte under 1600-talet i denna släkt.
 
Jag vill samtidigt anmäla ett fynd från rådhusrätten i Jönköping 6/3 1624 (EVIIBAA:3056 bild 950): Samma dag kom för retta Gilius Phillipson barnfödd uti en stad benempd Namyr i Brabant, oc sade sig wara salig M. Hans Flemmingz fordom Bygge mestare arfwinge oc morbroder son oc gaf före at wilia sin slächt linia således Utwisa
Philip Hanson     Katrin Hansdotter och sine barn
Gilius Philipson  Hans Fleming Katrins ... (oläsligt)
Oc bleff af retten honom tilsacht at han skal til framdeles sig förskaffa fulkomeligit skriffteligit bevijs dock skal sedan ... huru wijt han med retto kan til arffuet effter M Hans Fleming inlåtas, all then stund han haffuer i sin welmacht skencht oc be... sin hustru Karin Pedersdotter alt sit gods både löst oc fast
 
(Den som vill och kan får gärna hjälpa till att tolka punktade ord). Gilius Philipsons far Philip Hanson är alltså bror till Katrin Hansdotter, som är mor till Hans Fleming. Att fadern Philip Hanson har vallonsk proveniens framgår av texten. Sannolikheten för att denne har något samband med inledningsvis nämnde Pierre Hansson torde vara försumbar.

164
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2015-01-23, 14:26 »
Ibland får man anledning att revidera sin egen forskning, när ny information kommer fram. Den gamla hypotesen får förpassas till det cylinderformade arkivet och en ny upprättas. Så har jag helt nyligen måst göra för en gren av släkten Pierrou. Det gäller sambandet mellan de två äldsta generationerna, tabellerna 1 och 2 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 185. I boken anger jag ett troligt far-son förhållande baserat på patronymikon Hansson för den yngre av dem, ett ganska löst antagande. Jag vill nu rätta mig själv och anser att det möjligen kan finnas ett samband (sannolikhet mindre än 5%). Sannolikheten att det inte finns något samband alls blir då större än 95%. Vad baseras nu detta på? Jo, jag har läst ett rättegångsprotokoll från Risinge häradsrätt 31/3 1689 (AI:3 pag 1512), som handlar om arvet efter Jehans (tab 1) hustru Ramborg. Där anges arvingarna vara Johanna, Maria, Elisabeth och Anders, men inte Pierre (tab 2) i Horndal. Denne lever fortfarande (trol död 1692 i Österfärnebo) och borde vara med bland arvingarna. Slutsats? Han är inte son till Jehan Piron ohh Ramborg Joensdotter! Det finns dock en liten sannolikhet (de 5%:en), att Jehan Piron varit gift en gång tidigare och att Pierre fötts i detta gifte, men jag tror inte på det.
 
  Nils Larsson i Boberg kärade till Johan i Moo, Maria och Lisbetta att de have ärft både löst och fast, efter hustru Ramborg i Örstorp och intet betalt gälden, påståendes de måtte bevisa huru den betalt hava. Här till svarade på hustru Elisabet vägnar Sven Larsson, samt Clas Johansson på dess faders Johan i Moos vägnar, sig hava betalt gälden, vartill Nils svarade dess gårdedel haver för gälden häftat. Reus sade sig så mycket gäld betalt som dem till kommer.
Resolutio:
  Rätten finner denna sakens vidare upplysning nödigt att en fullkomlig lista på alla den gäld, som efter hustru Ramborg fanns, skall uppsättas, och sedan var och en visa huru mycket gäld på av var och en betalt, vilket allt de skola sins emmellan likvidera till nästa ting och samma likvidation uppvisa då Rätten sig där över utlåta skall.  
 
Rättegångsprotokolet från Risinge är inte självförklarande, eftersom parterna företräds av ombud, som är nära släktingar. För att förstå sambanden mellan de omnämnda individerna är det kanske bäst att jag lämnar en del nyckelinformation om arvingarna, dvs Jehan Pirons barn. Dessa är
 
Johanna   f c 1624, g m Johan Noe i Moo
Maria f c 1625, d 17/8 1690 i Vånga, g m Swen Pärsson i Örstorp
Elisabeth f c 1629, g m Lars Håkansson
Anders bg 2/2 1665 i Vånga, g m Ramborg Olofsdotter 1/11 1663 i Vånga (omgift med Nils Larsson i Boberg 20/11 1665 i Vånga)
 
Maria Johansdotters måg Niels Jonsson i Hejtorp svarar på hennes vägnar. Elisabeth Johansdotters son Swän Larsson svarar på moderns vägnar. Hejtorp ligger i Risinge på ca 2 mils avstånd från Örstorp i Vånga.
 
Jag vill samtidigt passa på att kommentera en bristande överensstämmelse mellan min bok och både Vallon- och Smedskivan vad gäller hustruns namn i tabell 2, alltså Pierre Hanssons hustru. I boken kallar jag hustrun Anna Nilsdotter, men på både vallon- och smedskivan heter hon Anna Persdotter. Varför? Jo, för skivornas del beror det nog på, att döduppgiften från Österfärnebo 27/1 1717 skriver henne som Anna Persdotter. Jag har ansett detta vara en felskrivning och i stället trott mera på uppgiften i Österfärnebo familjeregister AI:1 sid 104 (AID: v137300.b63.s105). Där heter hon Anna Nilsdotter. Man kan se, att prästen först skrivit henne som hustru till Pierre (Pierrou) i Horndal och Opsjö, men sedan (felaktigt) skrivit Gabriel Pierrou över.  Gabriels hustru heter Karin Johannesdotter, så prästen har helt säkert ändrat fel. I By husförhörslängder heter hustrun hela tiden bara Anna utan patronymikon.
 
Trevlig forskarhelg!

165
Martinell / Martinell
« skrivet: 2014-12-17, 08:26 »
Tack Katarina, det är alltid roligt med kompletteringar. Nu fick vi en intressant notering om Frans Martinells första gifte. Johanna var tydligen redan gravid, eftersom dottern Brita föds samma år den 25 oktober.
 
Tack även Constantinus! Du visar påtagligt hur mycket information, som kan hämtas från Stockholms bouppteckningar. Jag kan bara bidraga med en förklaring till namnet Wising. Johannas fullständiga namn är Johanna Wincentsdotter Tillman. Wincentsdotter = Wising. Du hittar henne i Nordisk Vallongenealogi del II sid 276 som dottern Johanna i Tabell 16, som omfattar familjen Wincent Tillman och hans hustru Barbro Andersdotter Martinel.

166
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-30, 09:36 »
Hej Martin!
 
Tack för utdraget ur Uppsala universitets matrikel. Rektorn i Klara skola Petrus Lemoine är väl den sist nämnde. Han bör då vara tillträdd i tjänsten på 1690-talet efter avslutade studier och troligen ha gift sig under samma tid. Man kan gissa på ett födelseår omkring 1675.
 
Av övriga nämnda tror jag mig kunna placera in de allra flesta. Men västmanlänningen Isacus Lemon 1716 är jag osäker på. Kanske hänvisningen II:103 (band II sid/nr 103) kan ge fler upplysningar?

167
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-26, 14:14 »
Katarina Sohlborg har i sitt inlägg 22/9 2013 lämnat den avgörande puzzelbiten till rektor Petrus Lemoines härstamning. Genom anknytningen till Torsåker kan man förmoda, att hans farfar är förvaltaren på Horndals bruk Petter Lemon (Tabell 8 sid 54 i Nordisk Vallongenealogi del II). Denne förvaltare har bl a en son Isaac, som blir länsman i Torsåker. Även för en länsman fanns säkert krav på skolning. Han skulle nog både kunna läsa, skriva och räkna. Möjligen kan han ha gått i skola i Gävle, men lika troligt vid Uppsala universitet.
 
Det känns allt mer motiverat att läsa Uppsala universitetsmatrikel. Jag känner på mig, att flera av förvaltarens söner kan ha studerat där.

168
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-26, 08:20 »
Hej Linda!
 
Tack för att du fortsätter läsa kyrkoräkenskaperna från Klara hos SVAR. Så småningom hittar du säkert noteringen om rektor Lemons bortgång. Jag (och många med mig) beklagar, att AD förbisett de äldsta räkenskapsböckernas värde för forskningen och ännu inte kompletteringsfotograferat dessa.
 
För att bli rektor vid en skola måste man ha en högre utbildning. Petrus Lemoine har säkert studerat på Uppsala universitet. Det finns ett bra personregister till Uppsala universitets matrikel 1595-1817 av S. Otto Brenner och Gösta Thimon. Kanske någon kan hjälpa till att leta i det registret?
 
På KB finns förresten i samlingen Verser över enskilda en tryckt begravningsvers tillägnad Petrus Lemoine, studiosus, avliden 29/1 1745. Han skulle kunna vara ett barnbarn till rektorn?

169
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 12:41 »
Fortsatt forskning i Sth bouppteckningsregister ger vid handen en bou efter Brita Jönsdotter 27/6 1723 (AID: v480748.b2430.s3399), vari nämns bland arvingarna hustru Anna Catharina Bergia, afledne Rectorens wid S. Clara Schola Wyrdige H. Petter Lemoins Enkia. Petter Lemoine är avliden senast detta datum och alltså inte samme som borgaren i Askersund. Allt talar för att han varit rektor i Klara till sin bortgång. Någon bou efter honom finns dock inte, i varje fall inte i Stockholm. Det hade annars varit mumma.
 
Om man letar vidare i registret på Bergius hittar man en bou 2/1 1711 (AID: v222367.b3950.s398) efter en hustru Catharina Matsdotter Bergia. Hon har en bror Olof Matsson, dock avliden men med en 14-årig dotter, samt en bror Anders, som är kyrkoherde i Askersund(sic!). Dessa tre Bergius ingår dock inte i Anna Catharina Bergius syskonkrets, som utgörs av Margareta, Christina och Daniel.
 
Intressant ändå med kopplingen till Askersund. Kanske dags att plocka fram tillämpligt herdaminne och se vad som står om kyrkoherden Anders Mattson Bergius i Askersund. Eventuell förekomst av arkivalier från skolan i Klara församling bör också undersökas.

170
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 10:55 »
Det visar sig, att Registret till Sth bou finns på AD (AID: v480743.b1590.s305), så jag kan själv besvara min första fråga.
 
Barbro Mårtensdotter dör i pesten 17/10 1710 i Stockholm. Hennes bou finns på AID: v222367.b3160.s318. Där bekräftas sonen Petrus från hennes första äktenskap. Han kallas i ingressen Rector Schola uti Sancte Clara Ehrewyrdige H:r Pettrus Petri Lemoine! Han är närvarande vid bou 24/4 1711. Han torde därmed knappast vara identisk med borgaren i Askersund.

171
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 09:16 »
Lotta!
 
Kan du sammanfatta vad du vet om borgaren Petter Lemon/Lehmon/Lehman i Askersund? Skulle han kunna vara identisk med magistern Lemon? Det var en tanke, som slog mig nu.

172
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014
« skrivet: 2014-11-24, 08:06 »
Mantalspliktig var man i huvudsak mellan 15 och 64 års ålder. Det kunde variera något år upp eller ner under olika perioder. Undantagna från mantalsplikt var indelta soldater (men inte deras hustrur) och utfattiga. Erik Persson tillhörde inte någon av dessa kategorier. När han faller bort ur mtl är han sannolikt omkring 64 år gammal.
 
Leta magistern? Jag kan bara berätta hur jag skulle gå tillväga. Bouppteckningen innehåller namn på ett antal personer. Jag skulle söka dessa i de omfattande personregister (uppdelade på 50-årsintervaller), som finns till Stockholms bou och läsa de handlingar, där dessa personer förekommer. Kanske finns det en bou även efter Barbro Mårtensdotter? Har man tur hittar man ytterligare puzzelbitar. Petrus Lemon bör ha funnits i huvudstaden omkring sekelskiftet 1700, förutsatt att även övriga individer kan knytas dit.
Inte någon lätt forskning att söka i Stockholm, men du har ju hjälp av övriga intressenter i detta ärende, hoppas vi.

173
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2014
« skrivet: 2014-11-23, 20:23 »
I Stockholm finns en bouppteckning 1709:112 (AID:364.b1370.s112) efter besökaren vid Stora Sjötullen Jöran Hansson. Arvingarna utgöres av änkan Barbro Mårtensdotter och deras gemensamma dotter Catharina samt mannens dotter Ingrid i tidigare äktenskap. Av texten på nästa sida framgår, att även änkan varit gift tidigare och har en son. Denne kallas Her Mag:r Petrus Lemon. Han har lånat 60 daler kopparmynt av hustru Brita Hansdotter år 1698, vilket lån modern betalt för honom. I registret till Stockholms bou kallas sonen Petrus Petri Lomoine, om jag tidigare skrivit av rätt. Han skulle då heta Petrus Petersson Lemoine och vara magister. Han är helt okänd för mig liksom fadern Peter Lemoine gift med Barbro Mårtensdotter.
 
Han bör under alla omständigheter efterlysas i hela riket, eftersom han kan vara en tänkbar far till vår Erik Persson Lemon. Tidsmässigt borde det kunna gå ihop. Catharina Jöransdotter ovan är enligt bou vuxen och gift med skepparen Gustaf Cornelisson. Barbro Mårtensdotters första gifte med Peter Lemoine skulle kunna ligga så långt tillbaka som 1650-talet. Om jag minns rätt är Erik Persson noterad som krögare på Lerbäcks krog från 1679 och kanske född på 1650-talet?
 
Magistern Lemon bör efterforskas. Kanske blir han lärare på Karolinska skolan i Örebro???

174
Pierrou / Pierrou
« skrivet: 2014-11-23, 18:36 »
Hej Madeleine!
 
Hjälpen är närmare än du anar. Slå upp sidan 257 i del I och läs utdraget från tinget i Film 12-14/6 1699 (tabell 11). Där kan du se, att Ponselle Prion avlidit för 34 år sedan.
1699 - 34 = 1665. Hon avled antagligen i samband med eller strax efter avresan från Leufsta.

175
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-11-22, 15:42 »
Hej Annika!
 
Peter d.ä. gift med Kerstin Eriksdotter 4/10 1761 i Hällestad.
Peter d.y. gift första gången med Maria Skeppstedt 24/6 1793 i Hällestad. Hon avlider 4/4 1802 i Hällestad.

176
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2014-11-21, 09:35 »
Hej Marlene!
 
Ingen lätt fråga du ställer. Att någon medlem ur denna släkt skulle dyka upp i västra Skåne är oväntat. Jag har kontrollerat dina uppgifter och ser, att hon vigdes 12/9 1770 i Barsebäck och avled 13/11 1798 i Västra Karaby, 60 år gammal enligt dödboken. Hennes make, kronolänsmannen Anders Lindblad, blev ihjälslagen 20/12 1788 i Västra Karaby. Det bör ha resulterat i en utredning vid häradsrätten. Den har du kanske läst?
 
I Vallon- och smedsläktsforum gjordes 24/9 1999 ett inlägg av en dansk släktforskare från Köpenhamn, Dorote Dandanell. Hon skrev: Jeg søger oplysninger om Heinrich Dandanell, født omkring 1740. Han kom til Danmark omkring 1770,hvor han slog sig ned i byen Kalundborg på Vestsjælland. Ifølge overleveringen kom han fra Stockholm, men måske fra Åland. Han benævnes grenadier og skulle være flygtet fra militæret, måske fordi han ikke ville i svensk militærtjeneste (?).
 
Det fick mig, att ana ett möjligt samband med tanke på det geografiska närheten till västra Skåne. I min databas hittar jag en tänkbar Barbro Dandanell, döpt 27/5 1733 i Ununge i Uppland som dotter till Johan Michelsson Dandanell och Katarina Westerling, vilka vigdes 24/9 1732 i Ununge. Dessa får även dottern Catharina född 17/11 1735 i Ununge, innan jag förlorar kontakten med familjen. Inte heller senaste versionen av Vallonskivan har några senare uppgifter.
 
Man kan tänka sig, att Johan Michelsson Dandanell flyttar till Stockholm, eventuellt tar värvning vid något regemente i huvudstaden och får fler barn, kanske en son Heinrich omkring 1740. Pommerska kriget 1757-62 kan ha medfört en förflyttning av familjen söderöver, som sedan resulterat i bosättning i Skåne och Danmark för några av barnen. Allt detta är givetvis hypoteser, men kan kanske ge uppslag för fortsatt forskning.
 
Vi får hoppas, att andra forskare har uppgifter, som kan komplettera!

177
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 24 november, 2014
« skrivet: 2014-11-03, 21:43 »
Linda!
 
agn det står faktiskt precis som du tror, men med gammalstavningen ähr. En av gårdarna heter Trehörningen. Sista raden bör lyda:
enär påfodras at för penningar skiutza wjd tilbörlig plicht
 
Det som skyms i inbindningen får man gissa, så att det blir sammanhang!

178
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-02, 18:35 »
Sven-Ove, du har med största sannolikhet hittat upphovet till släktnamnet Rölling i Lerbäck. När nu dessutom släkten lika solklart kan knytas till gården Solberga. Jag vill minnas, att du hittat en Jon i Solberga 1630 i något tidigare inlägg, eller hur?
 
Kanske dags för oss att plocka fram häradskartan och börja leta efter ett vattendrag som heter Lemån?

179
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 21:36 »
Lotta, jag har inte läst texten, men misstänker att det står statliga pålagor, som säkert kunde kännas betungande.

180
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 18:57 »
Hej Linda och tack för tipset!
 
Handlingar bör då sökas i Länsstyrelsearkivet för Örebro län, underarkiv Landskansliet. Eftersom det är ett regionalt arkivmaterial finns det på Landsarkivet i Uppsala, som har handlingar från Örebro län(T). I registret kan man se om det finns någon serie med handlingar från slutet av 1600-talet. Jag skulle kunna tänka mig, att det finns resolutionsböcker, som redovisar landskansliets beslut i inkomna ärenden. Någon som besöker ULA kanske kan kolla i registret? Jag skulle bli förvånad om detta material finns digitalt.

181
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 14:49 »
Rätt, Lotta! Det var därför jag skrev Rölling inom parentes på döttrarna i mitt inlägg 31 oktober. För sonen Johan Persson Rölling hamnade i stället Persson inom parentes, eftersom Johan regelmässigt kallas bara Johan Rölling, när han förekommer i domböckerna. Syskon är dom under alla omständigheter.
 
Jag tror inte vi behöver frukta Moderator utan kan tillåta oss utsvävningar, så länge inte det långsiktiga målet skyms, att kartlägga Erik Persson och hans närmaste omgivning! Forskningen fortsätter, jag har bara bidragit med en hypotes.

182
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 14:15 »
Vi har nu diskuterat släkterna Slorf och Rolant. Innan Moderator lyfter ut inläggen från den här rubriken är det kanske säkrast att återgå till kärnfrågan. Varifrån hämtas namnet Lemon, som används på barnen till Erik Persson? Jag vet inte, om vi fått fram någon helt säker uppgift på Eriks dödsår. Jag vill minnas, att den satts till omkring 1710. Jag kan tänka mig, att han är född på 1630-talet och möjligen son till invandraren Pierre Lemoine, som får flera barn den tiden. Även här utgör ovan nämnde Nicolas Doublet en kontaktyta.
 
Nicolas Doublet är åren 1638-39 skrivare vid Skärviks bruk i Skinnskatteberg. Där arbetar även Pierre Lemoine som kolkörare. Skinnskatteberg har mycket tidiga ministerialböcker, som dock är svårlästa. Vid dopet av Peter Lemons son Mårten 24/6 1639 är som gudmoder antecknad hustru Karin Nicolai skrifwars ibid. Hustrun heter Karin, inte Brita, som jag tidigare tytt kråkfötterna till från tiden med svartvita mikrokort av varierande kvalité och minimal förstoringsgrad. Tack AD!
 
Emil Sundberg har i sin utredning identifierat Pierre Lemoine med en namne, bruksskrivaren och förvaltaren Petter Lemon, som 1655-67 finns på Horndals bruk i Torsåker. Jag har en annan uppfattning och tror att denne i stället är Petter Mårtensson Lemon, son till Pierre Lemoines bror Mårten (se tabellerna 7 och 8 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 54). Petter Mårtensson Lemon tycks gifta sig omkring 1655 och är även han en tänkbar far till Erik Persson, som då inte skulle vara fullt så gammal vid sin död.
 
Hur som helst, det finns klara samband mellan släkterna Lemoine, Doublet och Rolant både geografiskt och yrkesmässigt. Det skulle inte förvåna, om det även förekommer giften dem emellan i invandrargenerationen.

183
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 10:28 »
I den äldsta mantalslängden från 1642 finner man i Lerbäck socken tre aktörer vid Kungsbruket, Svarthyttan och Ronneshytte hammar. De heter Ludvig Fineman, Niclas Doublet och Hindrich Pappen. De har vardera ett antal legodrängar i sin tjänst, antalet varierar under 1640-talet från ett par till upp emot 20 stycken. Säkert är en del av dem valloner. Nicolas Doublet är själv invandrad vallon.
 
Från Kumla häradsrätt 23/4 1645 finns ett ärende, som handlar om osann ryktesspridning:
”. Anders haffuer Nu sinne sagesmän för sigh Nämbligen Päder Jonsson Nichlas Duglas Tiänare, och Oloff Andersson j Qualdre hwilka nu ähro tillstädes och Bekänna, sigh deta tall hafua hördt af kållaren Gållssiöö, all den stundh han intet ähr tillstädes wpskiutes denna saak till Nästa Tingh.” (AID: v420576.b820.s72)
Om detta avser vår Peder Joenson, så tycks han vara eller ha varit i tjänst hos Nicolas Doublet. Kanske har han ännu inte börjat med krögeriet på heltid. Det är intressant att notera, att nämnde Nicolas Doublet på 1660-talet också sadlar om och blir krögare och gästgivare på Rå i Hammar socken (se Nordisk Vallongenealogi del I sid 177-178)!
 
Peder Joensson är i vuxen ålder, när han anförtros gästgivartjänsten på Lerbäcks krog. Han skulle kunna tänkas vara född omkring 1610 +/- 10 år. Man frågar sig, om det kan finnas några noteringar från Lerbäck om hans far, som då bör ha lystrat till namnet Johan (Johannes, Jöns, Joen, Jean eller annan namnform). Ur Närke-Värmlands boskapslängder har jag en del anteckningar från området:
1631-32 Bruks Tienare i Lerbäck socken: Jöns kolare, Olof kolare
1635-36 Lerbäck socken: Hindrich Pape 2 pers., Johan kolare 3 pers.,  M. Jacop i Svarthyttan 7 pers., M. Lodwyk i Svarthyttan 8 pers.
 
På Kumla ting 22/6 1637 berättas att
”Effter som en långhwarigh Tuist är emellan Johan kohlare och Jans Pedherssonn uidh Lerbeck derföre seter . mellan dem och dömmes 40 mark hwilken der sigh emoth den Andre förgriper antingen medh ordh eller gierning.” (AID: v420572.b480.s40)
 
För att slutligen knyta ihop indiciekedjan gräver jag upp en anteckning, som fanns med i boken Vallonsläkter under 1600-talet del II sid 202 under släkten Rolant. I Tabell 2 skriver jag att ”Jan Roulan arbetar som körare vid Nyköpingsverken 1628-29 (K 111). Inga övriga noteringar är kända.” Denne finns inte med i Nordisk Vallongenealogi, eftersom jag i brist på ytterligare noteringar betraktade honom som återvänd till hemlandet efter fullgjord kontraktstid. Kanske blev han i stället kvar i Sverige?
 
När Welam de Besche dör 1629 börjar många av de invandrade vallonerna anställas av andra arbetsgivare och spridas till nya platser inom bergslagerna. Flera kolare och kolkörare kommer till bruken i Närke, bl a till Lerbäck. Jan Roulan kan vara en av dem. Att släktnamnet försvinner och ersätts av patronymikon eller yrkesbeteckning är inte förvånande. Kolarna bodde ofta med sin familj ”på skogen” långt från de närmaste bruk de betjänade. Naturligtvis levde släktnamnet kvar inom familjen och kunde kanske återtagas några generationer senare.
 
Observera dock att i det här specifika fallet med släkten Rolant (Rölling, Röhle) är det tills vidare bara en hypotes, som skulle behöva förstärkas med fler fakta! Kanske dags att läsa om boskapslängderna från 1630-talet. De är väl inte tillgängliga på nätet utan bara som original på RA. Jag läste dem för 30 år sedan och fick säkert inte med allt som skulle intressera idag.

184
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 09:00 »
Jag återgår till släkten Rölling och börjar med ärendet på Kumla häradsrätts höstting 1667 (AID:v420592.b7170.s766)
 
”Kom för Rätten Peder Joänson krögaren här i Lerbäck wpwisandes med fordom Landzhöffdingens wälborne her Gustaf Leijonhuffwudz breeff daterat anno 1643, hurusåsom dhen salige herren med RijkzRådet och presidenten uti dät Kungelige Bergs Collegio, nu mehra salige hos Gudh wälborne her Carl Bondes öfwerläggiande wppå Kungelige Maij:tz och Embetes wägnar, at här wijd Leerbäck skulle krogh wprättas och där till förtrodt och fulmechtig giordt ofvanbemälte Peder Joenson dän at inrätta och sedan efter Krögare Ordinantien skulle wppeholla och försöria så at ingen hvarken dän resande mannen eller någon annan skulle hafwa orsaak sig där öfwer beswära, där före han strax Caution satte; uti medlertjd gården Leerbäck af Cronan kiöpt anno 1652 under Skattemannebördh och rättigheet, sampt gården han boor uti serdeles aff framledne Bergsfougden Jonas Oluffson kiöpte; Och emädan krögaren Peder begynner något till åldeers komma hafwer han på Rådsambt funnit uti allsom störste wnderdånigheet hos höge öffwerheeten ansökt at han för sig och sine efterkommande måtte wijd krögeriet oturberad besittia så länge han och the sine förmå ostrafligen som wederbör wppeholla; hwarföre begierer han aff Rätten om sitt dätta förehollande wijd krogen een häradz attest och witnesbördh på theet hans däss säkrare kan här om anholla; dätta hemstältes så till Nembden som gemene almogen; och emädan så kyrkioherden uti Lerbäck som nembden med almogen betyga så uti sanning wara som ofwan förmäles, och förutan Cronegården wnder skatte hafwer han serdeles dän gården strax där hoos han åboer, såwäll med nödtorftige huus bebygt, kiöpt för sine medell och penningar, och till dato sig förhollit emot resande man och andra at intet förnummitz några ofrer honom beswärat, därföre honom denna attest eij kunnat förwägra.”
 
Det förefaller av texten i dokumentet, som om Peder Joenson blivit mer eller mindre handplockad av Carl Bonde eller hans medarbetare i Bergskollegium till posten som krögare/gästgivare i Lerbäck. Wikipedia ger en del intressanta uppgifter om Carl Philipsson Bonde (1581-1652). Han var ståthållare över Närke och Värmland samt västra Västmanlands bergslag 1628-34. År 1637 blev han chef för det nyinrättade Bergskollegium. Bonde blev som 14-åring kammardräng hos hertig Karl och användes tidigt som biträde i frågor rörande bergsbruk. Under sin tid som ståthållare arbetade han aktivt för att främja järnhanteringen i Sverige.
 
Jag tycker detta talar för att även Peder Joenson varit engagerad inom bergsbruket före sin tid som krögare. Men var ska man leta honom före 1643? Närmast till hands ligger förstås Lerbäck. Jag har gått igenom tidigare års anteckningar för att se om jag noterat något av intresse i området. Genomgången blev inte utan resultat. Jag återkommer.

185
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 02 november, 2014
« skrivet: 2014-11-01, 08:36 »
Eftersom diskussionen senaste dygn gällt släkten Slorf kan jag bidraga med en tidig notering ur Närke-Värmlands boskapslängd 1633 för Lerbäck socken. Där finns bl a Jöns kolare, M(äster) Johan i hyttan och Hindrich Slorf (sic!) i Rökulla. Den senare med största sannolikhet far till Margareta Hindrichsdotter Slorf på Lerbäcks krog.

186
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-31, 13:03 »
Jag har med intresse läst den senaste veckans inlägg. I mån av tid har jag också fortsatt läsa Kumla häradsrätt och kommit fram till 1687. Inriktningen på forskningen har förändrats. Det känns som om sökandet efter Lemon-anorna gått i stå. I förra veckan hade jag tillfälle, att som hastigast bläddra i Emil Sundbergs Lemon-utredning på GF. Han lutade åt en kognatisk koppling för Lemonerna i Lerbäck i början på 1700-talet. Jag är inte helt säker på det längre. Tidigare trodde jag, att Erik Perssons hustru kunde vara den, som förde in namnet i släkten. Men hon heter tydligen Maria Persdotter (Rölling). Så det kanske ändå är Erik Persson själv, som på något sätt knyter an bakåt till Lemon.
 
Hur som helst, innan jag spekulerar vidare känns det meningsfullt att göra en kort sammanfattning om den första generationen gästgivare på Lerbäcks krog.
Det börjar med Peder Joensson (Rölling), d senast 1674, och hans hustru Margareta Henriksdotter Slorff. De innehar krogen från 1643. Deras barn är
1. Maria Persdotter (Rölling), gift med Erik Persson. Deras barn kallar sig Lemon.
2. Kerstin Persdotter (Rölling), gift med Mårten Weidenbom.
3. Karin Persdotter (Rölling), gift med Samuel Källman.
4. Johan (Persson) Rölling, gift med Ingrid. Deras barn
4a Petter (Jonsson) Rölling
4b dotter gift med Nils Nilsson
4c dotter gift med Ingwald Nilsson
Så bör det vara för att få alla uppgifter i domböckerna om svågrar och mågar att stämma.
 
Jag har tidigare som hypotes framfört att namnet Rölling eller Röhle, som det någon gång skrivs i domböckerna, skulle kunna ha ett samband med vallonsläkten Rolant i Fellingsbro. Det finns medlemmar i denna släkt, som har samma namnformer. Nu är jag inte lika säker på att kopplingen går till Fellingsbro. Varför? Jag avser återkomma med ett nytt inlägg senare under helgen och då utveckla mina funderingar.
 
Innan dess vore jag tacksam få eventuella synpunkter på familjesammanställningen ovan. Kanske något som uppfattats fel?

187
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 14:28 »
23/11 1681 Äntligen förlikning och delning mellan de fem intressenterna i Lerbäcks krog:
Margaretha Slorf, Lieutenanten Mårten Weidenbohm, Samuel Kiällman, Erich Peersson och Johan Rölingh.
Vem är denne löjtnant Weidenbohm, månne? De övriga har vi mött tidigare.

188
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 14:06 »
Ja, Erich Persson och Johan (Persson) Rölling kan inte vara bröder för då hade det stått broder i domboken, men det står svåger. Naturligtvis finns en möjlighet att Erich Persson är gift med en syster till Johan Rölling, men då kan vi nog skrota en kognatisk anknytning till Lemon.
 
Johan Rölling fortsätter att krångla. Han accepterar inte häradsrättens dom från sommartinget 1680. Den 31/5 1681 får krögaren Erich Persson ånyo anledning att stämma Johan Rölling inför tinget. I det ärendet omtalas Samuel Källman som svåger till Johan Rölling!
 
Mystiken tätnar.

189
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 12:43 »
På försommaren 1680 tar det hus och helvete på Lerbäcks krog. Kumla sommarting 10/6 tar upp följande ärende:
 
Erich Peersson på Leerbäck krogh kärade till sin swåger ibidem Johan Röölingh att hafwa förledne Pingesdagh öfwerfallit dess fålck medh hugg och slagh sampt gijfwit pijgan Brita een blånadh; 2:do hafwa honom Erich öfwerfallit medh oquädnes ordh, och hotat honom medh dödhen hafwandes Byssan i handhen, ... (AID: v420600.b8890.s881)
 
Ibland är det tacksamt med stökiga svågrar! Erich Persson och Johan Röölingh är alltså gifta med varsin syster, vilka förhoppningsvis har släktnamnet Lemon. Att släkten Rööling kommer in i bilden ökar faktiskt sannolikheten för vallonanknytning rejält. Vallonsläkten Rolant har en del medlemmar med namnformen Röling (se Nordisk Vallongenealogi del II sid 237). Denna släkt utgår från Finnåkers bruk i Fellingsbro, som inte ligger särskilt långt från Lerbäck och Kumla.
 
Detta torde även vara ett svar på Birgitta Ekvalls inlägg 25 oktober.
 
Jag fortsätter läsa Kumla häradsrätt några timmar till. Ska sedan på middag hos svåger(!) Björn. Han är trevlig!

190
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 09:31 »
Javisst, alla ägandeförändringar ska tas upp på tinget. Det sker genom tre s k uppbud vid tre efter varandra följande ting, varefter tingsrätten utfärdar lagfart för den/de nya ägarna. Gäller även andelsförändringar efter t ex arv, när någon av arvingarna köpt ut syskondelar. Detta är ganska krångligt, eftersom olika regler kan gälla för arv efter fäderne och möderne, så det gäller att försöka läsa på, vilka arvsregler som gäller för den aktuella bygden vid tiden.
 
Förkortningen på den förgyllda bägaren M.P.D. Vågar vi oss på en hypotes? Kan det betyda Maria Persdotter (Lemon)? Det är väl sista chansen, att hitta en anknytning till den släkten, eller ...

191
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-26, 08:36 »
Jag föreslår texten: Brukas af BrukzSkrifwaren Kron. Dubbelkommat över namnet är ett bindestreck, avstavning av Skrif-waren.
 
Jag kan samtidigt tillägga, att fortsatt genomläsning av Kumla häradsrätts domböcker ger vid handen, att krögaren Per Joensson avlidit senast 2/10 1674, eftersom han kallas salig då. Samtidigt nämns Samuel Ersson Enkians måg.
Hennes namn framgår vid sommartinget året efter, den 18/6 1675, då hust Margareta Slorf st(äms) af sin mågh Samuel Kelman för arff.
Det stämmer ju bra, eftersom vi tidigare konstaterat, att Per Joensons svåger heter Paul Slorf. Denne kallas 1670 leutenant i Blacksta och 1672 krögare i Blacksta, också i domboksmaterialet. Långt senare blir Johan Eriksson Ytter Lemons son Andreas (bg 15/5 1743 på Blacksta i Kumla) gästgivare på Blacksta 1738-43.
 
Peder Joensons hustru heter alltså Margareta Slorf och inte Lemon. Återstår att försöka hitta namnet på Erik Perssons hustru. Lotta, du har i tidigare inlägg angett, att Erik Persson finns i mtl fram till 1709, vilket antingen betyder att han dött då eller att han blivit över 64 år gammal och därmed slipper betala mantalspenning.
Om hustrun efterlever sin man, är chansen störst att hitta hennes namn i domböckerna efter makens död. Hans dödsbo kan ge upphov till oklarheter om arv, obetalda skulder e dyl, vilket resulterar i ärenden på tinget. Änkan blir då svarande och har man tur, så skrivs hon med sitt fullständiga namn (som i fallet med Margareta Slorf ovan). Har du eller någon annan läst Kumla domböcker efter 1707?

192
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-25, 09:00 »
Hej igen Lotta!
 
Du behöver inte svara. Peder Joenson har innehaft Lerbäcks krog sedan 1643. Det framgår när jag läser vidare i protokollen från Kumla häradsrätt 1667. På höstetinget samma år, efter tredje uppbudet, får Peder Joenson av rätten en attest, som redogör för hans innehav av krogen efter förvärvet. Det är en hel sida i domboken. Du kan läsa den själv:
AID: v420592.b7170.s766

193
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-25, 08:27 »
Lotta!
 
Komplettering till din uppställning 23 oktober ovan ur mantalslängderna:
 
Kumla häradsrätt 25/2 1667 Krögaren Peder Joenson anwisar sig hafwa för några år sedan kiöpt Lerbäks hemman aff sin swåger S:r Paull Slorff, samt husen der sammastädes af fordom Bergsfougden Joen Olofsson och ehuruwäll hans swåger hemmanet upbudit, begierer han at dät tre resor än en gång nu upbiudes som nu sker 1 gången.
 
Det förefaller som om Per Jonsson köpt hemmanet Lerbäck på 1660-talet. Du anger, att mtl visar honom som innehavare redan från 1644. Kan det stämma?

194
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 14:47 »
Nej, nej, 1609 är skrivfel i höstmörkret. Ska förstås vara 1709! Några 1600-uppgifter om Lemoner inom indelningsverket eller värvade regementen har jag inte.
Erich Lemon 1715 är säkert bror till Petter. Petter gifter sig andra gången 17/6 1744 i Hallsberg med jungfru Christina Dell, som är betydligt yngre än sin make. Hon är dotter till löjtnanten (sekundärfänriken ovan) Johan Fredrik Dell på Wibytorp i Hallsberg. Denne begravs 23/5 1744 i Hallsberg, bara några veckor före dotterns giftermål.
 
Är Erik Persson (d.ä) verkligen krögare redan från 1644 på Lerbäcks krog? Det föresvävade mig ett tag, att han faktiskt skulle kunna vara son till den allra förste Pierre Lemoine, som försvinner ur sikte 1648. Denne förefaller ha gift sig omkring 1630 (bokens tabell 1 sid 53). Som jag skriver i släktens förord förefaller flera av de tidiga medlemmarna inom denna familj ha gjort en klassresa och lämnat arbetaryrket.

195
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 14:05 »
Utmärkt!
 
Jag kan tillägga, att Erich och Petter börjar sina militära karriärer på Örebro kompani av Närke Värmlands regemente. Enligt GMR 1712 (bild 2960 i AD) finns Erich som sergeant och antagen 1609, Petter som rustmästare och antagen 9/8 1710. Bägge heter Lemon i alla GMR, där de förekommer.
I GMR 1715 (bild 19) är Erich Lemon premiärfänrik vid Örebro kompani. Som sekundärfänrik hittar man Johan Fredric Dell! Det är alltså här släkterna Lemon och Dell inleder de kontakter, som senare resulterar i äktenskapsförbindelser.

196
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 13:07 »
Hej igen!
 
När du frågar efter koppling, tror jag mig nu förstå, att du menar  
genealogisk koppling. Att det finns anknytningar mellan Lemon i Askersund  
och Lerbäck av olika slag kan vi nog vara helt överens om.
Båda krögarnas barn kallas Lemon, medan fäderna heter Johan Eriksson och  
Johan Johansson, åtminstone i kyrkböckerna. Johan Eriksson har tillnamnet  
Ytter vid sitt giftermål. Knäckfrågan torde vara, varifrån hämtas  
släktnamnet Lemon?
 
Jag skulle kunna tänka mig, att namnet Lemon kommer in kognatiskt, dvs på  
kvinnosidan. Vet vi vad Johan Johanssons hustru heter? Av bou att döma, så  
har han ett farsarv från Ingelsby i Lerbäck och ett morsarv i Lerbäck(s  
krog).
När hans dotter Maria döps 13/12 1717 i Lerbäck utgörs faddrarna av Johan  
Eriksson (krögaren), Lars Johansson i Ingelsby (broder?) och en hustru  
Elisabet Ericsdotter (syster till Johan Ericsson?).
Kan även Johan Johanssons hustru vara syster till Johan Ericsson, månne?
 
Ett tidigare inlägg på Anbytarforum (Birgitta Ekvall 23/9 1999) angav, att  
Johan Ericsson ev skulle vara son till en hemmansägare Eric Persson i  
Lerbäck enligt Emil Sundblads Lemon-utredning. Har du också sett det? Kan  
det vara denne eller hans hustru, som är en Lemon?
Här behövs nog en systematisk genomgång av såväl mtl som domböcker för de  
sista decennierna på 1600-talet för att kartlägga vilka personer, som upptas  
på gårdarna Lerbäck och Ingelsby.
Sedan kanske vi kan hitta den genealogiska kopplingen till vallonsläkten  
Lemoine i mina böcker. Jag är helt övertygad om, att den finns!
 
Mvh
Kjell

197
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-23, 08:59 »
Hej Lotta!
 
Du frågar efter anknytning till Lerbäck. Utdrag ur nedanstående bouppteckning ger det.
 
År 1765 d. 16 Februari blef till ödmiukaste följe af Kumla wällof. Härads Rätts gunstiga förordnande genom utslag af d. 9 october 1764 följande Bouptekning å nyo uprättad öfwer then lösa och fasta ägendom som afl: giestgifwaren Johan Johansson på Lerbäks krog efter sig lemnat; närwarande mågen Rådmannen i Askersund herr Jöns Berg, tå på följande sätt aflopp; neml:n
Fast Ägendom
2/3 delar af wärdet för 3/16 hem(mane)t Lerbek som wäl är mödernejord, men till större delen under ägtenskapet inlöst, enl: 1762 års Bouptekning   4200 (daler)
Likaledes af det för 1/8 dels hem(mane)t Ingelsby i nyss nämnt Bouptekning uptagne wärde, som helt och hållit är fäderne ärfde jord   1375 (daler)
2/3 af lösa ägendomen så som fadrens behållne lått enl: berörde uptekning, kan ei annorledes än summevis uptas emedan efter sal: fadrens död hela Boet stod odelt så till möderne som fäderne; ty utföres här 8844 daler 14 2/3 öre
hwar till kommer följande enl: then år 1763 d. 2 Junii författade men ogillade Bouptekning; neml:
.
Sålunda wara med 1762 åhrs åberopade Bouptekning, rättel: angifwit, at ingenting wetterlig:n undandölgt, det försäkrar under Edel. förpliktelse år och dag som förut
P: Lemon
 
AID: v149931a.b1160.s108
 
Du ser att Jöns (Johannes eller Johan) Berg anges vara måg till krögaren Johan Johansson i Lerbäck, alltså gift med dennes dotter Maria Lemon (1717-78).

198
Lemon / Lemoine / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2014
« skrivet: 2014-10-22, 19:57 »
Anne-Sofie!
 
Jag har ett förslag på lämplig kandidat som far till Petter Lemon f c 1690, se Nordisk Vallongenealogi del II sid 54 Tabell 5. Observera att Petters äldsta son får namnet Gustaf, vilket kan ses nära nog som en bekräftelse på föräldraskapet. Han får då samma namn som sin farfar.

199
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-10-12, 13:53 »
Hej Sven-Ove!
 
Det var intressant. Jag ser att jag tidigare gjort noteringen om smeden Niclas och hans hustru Brita samt sonen Johan vid Röfors bruk (Medåker AI:1 sid 109), men inte kunnat bestämma hans släktnamn. I Medåker AI:3 sid 38 heter han Hammarsmeden Mr Niclas Bombier med hustru Brita. Hustruns dödsdatum anges och för Niclas finns hänvisning till sid 56 i samma volym. Där heter han Mr Niclas Bondebijar och (nya) hustrun Margareta. De noteras inkomna till Medåker 1727 och utflyttade 1729. Tydligen har Niclas gift om sig i annan församling omkring 1727. Så dina uppgifter stämmer. Det mesta tyder också på, att det är sonen Johan född 24/6 1699 (ej i Medåker), som sedan dyker upp i Götlunda.
 
Däremot är det olika bud om Niclas födelseår, i Medåker AI:1 anges han född 1659 och i AI:3 i maj 1649. Sanningen ligger nog någonstans mitt emellan, han bör vara några år äldre än hustrun Brita. Att han är född så pass tidigt gör, att jag får tänka om igen! Det öppnas faktiskt en möjlighet, att han rent av är son till den äldre Henry Bonniver (tabell 4 i Nordisk Vallongenealogi) i dennes andra äktenskap med Catharina. Tyvärr saknar Risinge församling födelsebok för 1650-talets barn vid Finspångs bruk, där jag tror att Niclas kan vara född.
 
Även Henrys son Hindrich (tabell 29 i boken), gift 25/12 1653 i Risinge, är hammarsmed vid Finspångs bruk under 1650-talet och är naturligtvis minst lika trolig far till Niclas, så som jag hitintills förstått det. De bägge Hindrich lämnar båda Risinge i slutet av 1650-talet, den ene så småningom till Smedstorp i Lilla Malma och den andre till Skeppsta bruk i Gåsinge.
 
En kvarvarande frågeställning är vart Niclas och andra hustrun Margareta tar vägen efter 1729. Man skulle gärna vilja följa dem till slutet. Och vilken hustru är det som för in namnet Niclas (Claes) i släkten Bonnevier, där annars helt andra förnamn dominerar. Någon av de bägge Hindrichs hustrur bör ha varit en Claesdotter.

200
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-10-11, 19:44 »
Tjusigt, Karin!
 
Den här volymen kyrkoräkenskaper har ArkivDigital glömt ta med i sitt material. Det gäller säkert många andra församlingars äldsta kyrkoräkenskaper också. De tidigaste volymerna i LI-serien är ju många gånger en förlängning bakåt före de tidigaste f/v/d böckerna. AD kommer säkert att kompletteringsfilma dessa bara någon uppmärksammar dem på behovet.
 
Då vet vi, att han dog tidigt. Jag kan komplettera med, att Johan Bonbiere dyker upp första gången i Frötuna bruks mtl 1725, då som kolgosse. Yrkestiteln antyder ett födelseår omkring 1710, varför han knappast kan vara den Johannes som är född 1682. Jag lutar nu snarare åt, att det kan vara hans FF, som är hammarsmeden/soldaten Niclas Hindrichsson Bonnevier. Denne bör då ha haft en son Claes (Niclas eller Nils), helst född omkring 1680 för att det hela ska gå ihop tidsmässigt. Men stor osäkerhet kvarstår.

201
Bonnevier / Bonbier / Bombier / Bonnevier / Bonbier / Bombier
« skrivet: 2014-10-10, 19:37 »
Johan Bon Bierre är lärdräng vid Frötuna bruk i Götlunda 1730-36 enligt mtl. I Götlunda kyrkoböcker kallas han Johan Claesson, både vid vigseln med Karin Swensdotter 24/10 1729 liksom vid barnens dop. Namnets stavning och hans patronymikon gör det högst troligt, att hans far är Niclas Bonvier (tabell 31 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 78). I så fall är han troligen döpt med namnet Johannes 26/10 1682 i Lilla Malma. Troligen, eftersom detta barn kan ha dött och familjen senare fått en son med samma namn?
 
Under tiden i Götlunda får Johan tre söner, Johan f 25/9 1731, Lars f 31/10 1733 och Anders f 8/3 1736. Omkring 1736-37 tycks familjen lämna Götlunda och flytta någon annanstans. Vet någon vart? Tyvärr saknar Götlunda dödbok för åren 1734-38, så man kan inte se, om någon av nämnda personer eventuellt avlidit under perioden.
 
Fadern Niclas hustru anges på Vallonskivan 4 heta Kristina och att detta skulle framgå vid dottern Christinas dop 28/11 1686 i Kila(D). Detta är fel, moderns namn är inte utskrivet. Det står ordagrant d: 28: Novemb. Nijcklas b. wedh Ålbärga Bruk Christina. I kolumnen intill noteras de vigda och texten där har troligen lästs ihop med födelseuppgiften.
 
Om någon vet mer om fadern Niclas (Hindrichson) Bonviers tillvaro efter 1691, då han uttogs som knekt, vore det förnämligt. Han torde då ha varit bosatt vid Källartorp i Lilla Malma. Hamnade han i Södermanlands regemente, månne? Överlevde han Stora Nordiska kriget eller tog han avsked i tid? Fler uppgifter behövs om hans tillvaro i det militära för att stärka kopplingen till förstnämnde Johan Bon Bierre.

202
Drög / Dryh / Drög / Dryh
« skrivet: 2014-09-22, 18:40 »
Hej Stefan!
 
Inte lätt det här med Durieu, Dryh och Drögh. För att komplicera bilden ytterligare måste vi nog ta in även släkten Derheu (Derhay, de Rheux) i beaktande (Nordisk Vallongenealogi del I sid 176). Däremot tycker jag som du, att vi lämnar Drougge därhän, det finns ingenting som talar för en koppling till den släkten.
 
Låt mig först bara ändra det här med Nyhammar i Ramsberg. Det blev en konsekvens av släkten Derheus förekomst i det närbelägna Nora och jag kände då inte till, att det fanns ett Nyhammar även i Dunker.
 
Jag lutar nu åt, att byggmästaren Johan Dröö i Österlövsta socken 1644 kanske ska identifieras med Bastian Derhay (släkten Derheu tabell 2) i stället. Bastian = Sebastian = BastJohan = Johan. Namnformerna kan växla. Derheu är en masmästarsläkt och då kan Johan Dröö som masugnsbyggmästare passa in där.
 
Däremot tror jag i dagsläget inte, att han är densamme som Joen Drögh i Lummelunda. Denne är ju hammarsmed. Någon direkt länk till Gotland och Lummelunda kan jag inte heller se, varken för släkterna Derheu eller Durieu. Durieu är en kolarsläkt med förekomst i Norrköping, Nävekvarn och Flögfors.
 
Vilket är förresten det tidigaste år, som Joen Drögh säkert kan beläggas vid Lummelunda bruk? Jag gissar, att han först bara benämns Joen hammarsmed?

203
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-09-22, 10:13 »
Hej Karin!
 
Du har säkert hittat fler uppgifter om sonen Johan Jacobsson Budreu i tabell 16 (Nordisk Vallongenealogi del I sid 89).
Senare förekommer en gift mjölnare Johan Jacobsson vid Sunnanå kvarn i Hagby. Vid denna kvarn har den högst trolige fadern Jacob Bodreu varit verksam som mjölnare 1698, vilket styrker kopplingen!

204
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-08-30, 16:01 »
Hej Britt-Marie!
 
Du har naturligtvis rätt. Tydligen står barnets namn efter dopvittnenas och dessutom överst på nästa sida. Ovanligt lurigt och lätt att missa. Familjen har en äldre Claes född 1731, som drunknat 14/12 1741. Inte så konstigt då, att man gav den nye sonen samma namn.
 
Familjen får ytterligare två barn efter Thomas, Johan (1749-51) och Frans (1752-55).

205
Mineur / Mineur
« skrivet: 2014-08-07, 17:25 »
Hej Linda!
 
Din hypotes är korrekt. Du hittar denna Catharina Mineur bland barnen i Tabell 22 för fadern Pier Mineur på sidan 122-123 i boken Nordisk Vallongenealogi del II (ISBN 978-91-637-417-8).
Där kan du hitta även Catharinas trolige farfar Lorentz Mineur och hans familj i Tabell 21. Men sedan är det tyvärr tills vidare stopp bakåt.
 
Catharina dör 7/1 1769 i Enånger, men det kanske du visste.

206
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2015
« skrivet: 2014-08-07, 17:10 »
Hej!
 
Jag skulle föreslå att du tittar i Filipstads telefonkataloger för åren 1945, 1946 och 1947. De finns helt säkert på Kungl Biblioteket i Stockholm, kanske även hos Televerkets lokalkontor i Filipstad, om ett sådant finns.
Telefonkataloger är öppna handlingar, andra källor kan skyddas av Sekretesslagen för nämnda år.
Sekretesslagen avser personuppgifter 70 år tillbaka i tiden, dvs omfattar material från 1945 och senare.

207
Piette / Piette
« skrivet: 2014-08-03, 09:54 »
Hej igen Stefan!
 
Jag gick in och tittade på den länk, som du angett för uppgifterna om Jacob Piett och hans familj.
[en mening har här tagits bort, eftersom en nutida person omnämns, som hört av sig och inte vill synas med sitt namn / Mvh Anders Berg, moderator Släktnamn ]
 
Anledning till mitt intresse föranleds av uppgifter, som säkert även du noterat som osäkra. Det gäller framförallt angivna data om födelseår för personerna. T ex hustrun Catharina du Rheux, som sägs vara född år 1600 men får två barn 1649 respektive 1650. Knappast troligt väl? Även de övriga barnens födelseår har jag själv inte funnit några belägg för. Är det gissningar eller finns det några fakta som stöder?
Vidare ser man att Jacob Piett påstås vara son till Jean Piette. Finns det något bevis för det?
 
När det gäller så här tidiga födelseuppgifter brukar de flesta seriösa forskare på något sätt ange hur man kommit fram till årtalet, t ex född 1638(db) om årtalet framräknats efter en åldersuppgift i dödboken eller på annat sätt förklara beräkningssättet. Osäkerheten kan också markeras med f c 1638, om man bara fått fram ett ungefärligt årtal. Tyvärr förekommer det många på nätet publicerade släktutredningar med rena gissningar för de allra tidigaste generationernas data. Inte bra!
 
Stefan, fortsätt gärna att publicera dina sammanställningar av olika forskares material. Det för forskningen framåt. Jag har emellanåt uppmärksammats på nya rön, som kompletterar min egen databas. Men gör gärna egna kommentarer, när du ser sådana här oklarheter, som redovisas ovan.
 
Fortsatt skön sommar, önskar
Kjell

208
Nöös / Nöös
« skrivet: 2014-08-03, 09:03 »
Hej Stefan!
 
Jag har några synpunkter på ovanstående inlägg om familjen Jacob Piette. Jag redovisar dem under detta släktnamn, eftersom de närmast hör hemma där.

209
Nöös / Nöös
« skrivet: 2014-08-02, 17:40 »
Jag föreslår ... Brukz Patron wtj Bördamen Jacob Piett, ...
Det är ju vid Björndamens bruk, som Jacob Piett är bruksförvaltare senast från 1642.

210
Piette / Piette
« skrivet: 2014-08-02, 07:33 »
Hej Karin!
 
Då vet vi vad som hände. Joris Piette lämnar Lindesberg med sin familj omkring 1718 och tar värvning, förmodligen vid Svea Livgarde i Stockholm. Men innan Stora Nordiska kriget är slut har han avlidit. Kanske blir han en av dem, som dör på fjället?

211
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-06-25, 07:47 »
Hej Maud!
 
Jag har tagit del av dina inlägg under Danderyd och ser att uppgifterna om Stockholms-Clas är mycket vaga, inga fakta om ålder, födelseår eller -församling.
Den Clas Classon Bodou, som jag kan tänka mig som alternativ, är döpt 17/5 1706 i Österby bruk (Nordisk Vallongenealogi del I sid 28 Tabell 15). Han går i klensmedslära i Stockholm 1730 och har därmed koppling till huvudstaden. Fadern heter Claes Fransson Bodou och har utöver nämnde Clas en äldre son med namnet Frans döpt i maj 1701 i Österby bruk. Denne Frans Claesson Bodou lär till hovslagare (klensmed) i Stockholm 1722.
Det är tänkbart att klensmeden Claes gifter sig i Stockholm och får en son Claes omkring 1740, som senare blir hyrkuskdräng på 1770-talet. Jag noterade att hyrkuskens troligen äldste son född 8/1 1778 får heta Johan Frantz! Namnet Frantz kopplar i så fall starkt till denna gren av släkten.

212
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-06-24, 10:57 »
Hej Jens och Stig!
 
Jag skulle behöva ytterligare information om denne Clas Både, som du Jens tydligen har hittat i några längder från Stockholm. Kan du precisera vilka längder det är och vilka uppgifter som står där? Du förmodar, att Clas är född i Ununge. Finns det några belägg för det?
 
Jag är nämligen inte helt övertygad, om att denne Clas verkligen är son till Clas Både och Maria Gauphin i Ununge. Det barn som föds där 12/12 1742 har inget namn i födelseboken (på min förfrågan kontrollerat av Stig - tack!).
 
Släkten Baudou är svår att utreda. Det finns gott om personer i den släkten, som heter Clas i förnamn, bl a en helt annan Clas Classon Bodou, som går i klensmedslära i Stockholm 1730. Denne skulle kunna vara far till din Clas Både.
 
Jens, återkom med så många fakta du har inklusive källhänvisningar!

213
Hej Leena!
 
Menar du att den släkt le Maigre, som tillhör valloninvandringen till Sverige, skulle ha något samband med Lambert Maigret? I så fall hur?

214
Även om det sker alltmer sällan, så går det fortfarande att göra fynd, som kompletterar bilden av den tidigaste invandrargenerationen. Så skedde härförleden beträffande släkten Lemoine (le Maigre). Jag hade anledning att läsa Norrköping S:t Johannes församlings äldsta kyrkböcker, vilket jag inte gjort tidigare. Det bodde mest tyskar i denna del av Norrköping. Men, visade det sig, också några valloner! Framförallt dödboken under slutet av 1600-talet innehöll flera intressanta personalier. Jag fick komplettera några familjetabeller i Nordisk Vallongenealogi, bl a i del II sid 73 tabell 11, där texten nu har följande utseende:
 
Elo Lemon, son till Pierre (tab 1), är körare vid Finspång 1653-73 och gift hela tiden. Omkring 1673 tycks familjen bryta upp från Finspång. Äldste sonen Pierre flyttar till Eds bruk, medan de yngre bröderna beger sig till Norrköping.
1679 Dom. 9 p. Trin. Begrofz h. Cathrina Hindrichzd. Född I Finspång 1625 kom I Echtenskap tå hon war 18 åhr med Elof Person Buute, lefwat samman 36 åhr, aflat 8 Barn, 6 söner, 2 d. af dem är 1 son döder; hon war 54 åhr gammal (Norrköping S:t Johannes C:1). Detta kan jämföras med makens dödsruna i S:t Johannes C.2:
1690 Sönd. efter Nyåhrsd:n d. 5 Jan. begrofz Eloff Pehrs Buute, född 1612 uthi Spanien. F:n Piero Leomore M:n h. Johana af Catholisk Religion, warit hemma hoos föräld:r 27 åhr gifte sig så medh Catharina Hindrichzd:r Bonvier aflat 8 barn; kom hijt till Norcop. 1671 och blef Buute. Blef Enkling 1678 warit i 11 åhr hoos sina Barn; blef dödh Juuleafton 77 åhr gammal.
Det är något skilda bud om året för vigseln, som bör ha skett i Risinge.
 
Elo anges vara född 1612 i Spanien. Men det är som bekant skillnad på en falsk och en äkta spanjor. Med Spanien måste här avses Spanska Nederländerna, eftersom släkten bevisligen kommer från Vallonien. Som bonus fick vi här en, åtminstone för mig, tidigare okänd dotter, Catharina, till Hindrich Bonnevier (del I sid 70 tabell 4).
 
Även tabellerna för Elo Lemons tre söner Mårten, Hindrich och Gillius blev ordentligt utökade med fler hustrur och barn. Den grenen stannade kvar i Norrköping S:t Johannes. Sönerna dog relativt tidigt och sannolikt även flertalet av deras barn. Det är bedrövligt att läsa S:t Johannes dödbok för året 1711. Sida upp och sida ner med 329 avlidna, flertalet i pesten. År 1712 dog 21 st, år 1713 8 st.

215
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-06-04, 09:03 »
Hej igen!
 
Bilden klarnade ganska snabbt. Jag ser att jag redan läst protokollet från Film 1689-01-26. Det handlar om en arvstvist, som har sin upprinnelse redan 22/6 1671 och vevas år efter år vid häradsrätten.
 
Johan Boudris hustru heter Catharina (Jansdotter) Bodou, som Karin skriver. Catharina Bodou finns med i Nordisk Vallongenealogi del I sid 27, tabell 11, och anges vara hustru i Knivsta socken från 1674. Där och i efterföljande tabell 12 ser man, att hon är kusin med den Jeanna Gilliam hon tvistar med 1689-01-26.
 
Kopplingen till Knivsta borde ha fått polletten att trilla ner, uppgifterna hade jag ju redan. Men det kan vara svårt att koppla ibland!

216
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-06-04, 08:06 »
Hej Karin!
 
Du har en härlig förmåga att hitta små pärlor här och där i arkiv, som de flesta forskare inte botaniserat i. Nu i Ärlinghundra häradsrätt. Här får vi åtminstone ett förnamn på Johan Bodreus hustru. Efternamnet uppbär hon tydligen efter sin avlidne make. Att hon heter Catharina är i och för sig inte överraskande, eftersom åtminstone tre av sönerna har en tidig dotter med det förnamnet. Men nu är det bekräftat.
Nu ska jag läsa de rättsprotokoll du hänvisar till. Kanske det finns mer att hämta där?

217
Boudrie / Boudrie
« skrivet: 2014-06-03, 21:24 »
Hej Kerstin!
 
Du har helt rätt. Denna (Anna) Elisabet och hennes två giften bör, med ledning av hennes patronymikon, inordnas som dotter till Abraham Bodray i tabell 9 i stället. Kanske är hon den dotter utan namn, f c 1692, som finns i mtl 1707.
 
Tack för rättelsen!

218
Anjou / Anjou
« skrivet: 2014-06-03, 19:34 »
Hej Madeleine!
 
Inte så lätt att hitta kanske, Films ministerialbok C:1 är inledningsvis i uselt skick med fragmenterade blad. Men här får du vägledning, om du har ArkivDigital.
 
Dopuppgiften återfinns på AID:v124275.b8.s3 högra sidan 9:e raden nerifrån:
Dito christnades och Jacob Anså dotter och fick heeta Johanna
Dito innebär samma dag som föregående dop och några rader ovanför hittar du datumet 6 (ev 5) Decembriz. Några sidor längre fram hittar man årtalet 1687 och genom att läsa bakåt bör detta dop ha skett 1685.
 
Vigseluppgiften återfinns på AID:v125911.b18.s14 höger sida, höger spalt, längst upp:
Brudfolck Dnica Exade Jacob Wonsie Jehenna Giliam
Dominica Exaudi är 6. söndagen efter påsk och den inföll år 1679 på den 1 juni.
Släktnamnet Anjou är här kraftigt förvanskat. I min bok kan du se en del namnvarianter i de olika tabellerna, men ingen som liknar den här prästens uppfattning om hur det skulle stavas.

219
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-17, 18:41 »
PS Jag hade tidigare skrivit, att fogdens fader Rennholt Gremeur kallas Renholt Nils i Nykroppas räkenskaper 1602. Detta år en ren felläsning från 80-talet. Som ni konstaterat ovan står det Renholt Rich och gäller en helt annan Renholt i Nya Lödöse. Alltså har vi inget patronymikon på fadern. Lars-Olovs förslag, att Rennholt kan vara styvfar till Niclas Nilsson, känns därför inte helt fel. Då kan patronymikon Nilson relatera till en annan biologisk, tidigare avliden far med namnet Nicolas (Nils).
 
Erik, för att avgöra åldern på reskamraten Regner (Reinholt) Lehusen kan du förslagsvis googla på släkten Lehusen. DS

220
Arenfelt / Arenfelt
« skrivet: 2014-05-17, 18:16 »
Det har hänt en del under rubriken Arenfelt den gångna veckan, ser jag. Jämförelsen mellan sigillen var speciellt intressant. Också jag ser likheten i motivbilden och styrks i tanken, att Hyndevad-Renholt är son till Niclas Nilson. Även Eriks senaste inlägg ligger helt i linje med mina funderingar.
 
Niclas Nilson var lodgjutare, när han anlände till Sverige omkring 1580. I början nämns han oftast bara som Nicolaus lodgjutare. Det finns gott om noteringar rörande hans tillvaro i Östergötland under 1580-talet och likaledes om hans värvningsresa 1583-84 med Reinholt Lehusen. Men inte i Landskapshandlingarna, vilket man skulle kunna tro, utan i samlingen Bergsbruk på RA. T ex
 
Nicolaus lodgiutere, som bleff förskickatt med Regner Lehusen till franske rike ... (1583-84) (Bergsbruk vol 4-5)
 
Regner Lehusen haffuer bekommit bådhe till löön och till täre penningar för dhett Embettzfolck som han besteller i riket. Och Niclaues lodhgiutare fick een klädning så god som ... (Bergsbruk vol 4-5)
 
Ähr gifvitt Reinholt Lehusen, när han bleff till Elffzborgh förskickat, och skulle bliffva ett skip till Franckrikett fölghachtigh med trälast ... 12 Decembris Ao 83 (Bergsbruk vol 3 som innehåller Wellam de Wijks räkenskap för 1584)
 
Nicolaus Balleir en fransos af Esbjörn Svens åhr 82 för wijn (Bergsbruk vol 4-5 Östergötland 1582). Ballier betyder lodgjutare. Här framgår, att Niclas är fransktalande. Att han också behärskar tyska språket kan man se av senare dokument. Under slutet av 1500-talet var fortfarande merparten av alla invandrare tyskar, antalet valloner litet men stigande. Det är vid denna resa, som Niclas kan ha värvat släkt och vänner för arbete i Sverige. Eftersom Frankrike nämns, har jag utgått ifrån att han haft sin hemort där.
Tyvärr är alla mina noteringar utan sidhänvisning, gjorda på 1980-talet, då läsförmågan inte ännu var så bra. Excerperingen kan förbättras, men innebörden är klar.
 
De allra tidigaste vallonerna i Sverige var lodgjutare, alltså ganska enkla hantverkare, göt pannor, grytor och lod. På 1590-talet kommer bl a dragsmeder, som framställde plåtar i nya typer av skärverk. I början av 1600-talet värvas harneskmakare, mycket konstskickliga hantverkare, liksom små skaror av diverse olika yrkesutövare. I och med Louis De Geers och Wellam de Besche inträde på arenan 1615 påbörjas invandring av skogshuggare, kolare, kolkörare och en del masmästare. Först från 1625 kommer hammarsmeder att bli den allt dominerande invandringskategorin.

221
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-10, 20:28 »
Lars-Olov, kort svar på dina frågor:
 
Att Reinholt skulle ha invandrat 1602 måste vara en missuppfattning av den belgiska källa, där du såg uppgiften. Jag tror, att man tolkat min tidigaste notering för Reinholt Nilsson i Sverige som att han emigrerade då. Niclas Nilsson gjorde 1583 tillsammans med Renholt Lehusen en resa till sin hembygd för att värva fler arbetare till Sverige. Jag kan tänka mig att fadern Reinholt övertalades att komma hit, antingen vid detta tillfälle eller fram emot sekelskiftet, när Niclas etablerat sig i Sverige. Men detta finns inga bevis för. En parallell har vi dock i Wellam de Besche, som efter ca tio års vistelse i landet gör en liknande värvningsresa 1607 och då får med sig både sin far, flera bröder och även släktingar hit.
 
Efter Eriks redovisning av uppgifterna i roterings- och utskrivningslängderna (inlägg 7 maj) 1639, där Nils upptages som dräng, så har jag eliminerat en Nils Nilson d.y. som son till Niclas Nilsson. Det borde ha funnits en son med det namnet, men denne har kanske inte nått vuxen ålder och några belägg för hans existens finns inte heller.
 
Rennholt Nilsson. Jag tycker det är ett väl långt hopp mellan uppgiften Örebro 1608 till uppgiften Gällersta 1638 för att det skulle röra sig om samma person. Om, och jag säger om denne är samme som Hyndevad-Renholt, så har du tidigare också kommit fram till att han vid sin död skulle vara närmare 100 år eller mer, vilket är osannolikt. Jag vidhåller med den drucknes envishet, att den Renholt som finns fram till 1608 bör vara Niclas Nilsons far och att den Renholt som finns i Gällersta 1638 är Niclas Nilsons son.
 
Även jag tror att Gremeur är ett släktnamn. Ville bara lägga ut en metkrok, men den nappade ingen på. Bra!
 
Kan du ge oss webadressen till den här belgiska släktsajten med uppgiften från 1575?
 
Frid & Fröjd

222
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-05-10, 19:31 »
Hej Stefan!
 
Visst är det en medlem av släkten le Clou. Men släktskap med den Anthon Glaude (Duclu) du nämner, är oklar. Jag vill hellre se honom som ytterligare en son till Willem du Klo tabell 1 sid 130 i boken av nedanstående skäl (jag kopierar en nyupprättad familjetabell för honom):
 
Antoin de Klue, son till Willem (tab 1), döper i Martebo på Gotland en son med farfaderns namn. Han är kolare under Lummelunda bruk en kort period i mitten på 1670-talet. Den 20/2 1676 dör hans hustru där. Man kan tänka sig, att Antoin följer sin bror Joseph (tab 7) till Kurland efter hustruns död. Joseph befinner sig nämligen i Kurland 1692 har det visat sig.
 
Barn:
   Noe   bg 26/4 1674 i Lummelunda
   Wilhelm   dp 25/4 1675 i Martebo, bg 13/5 1675

223
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-09, 13:09 »
Kanske dags att knyta ihop säcken nu? Jag tycker det verkar som om vi har träffat rätt allihop. Jag biträder Eriks förslag om Arendt Filter som make till Marina Niclasdotter och därmed måg till Niclas Nilson. Med Rennholt Nilson som bror till Marina blir han då också morbror till Påwel Arendt, som vi började diskussionen med. Lars-Olov har lämnat en trolig förklaring till uppkomsten av namnet Arenfelt. Vi eliminerar också Elgenstiernas Måns Arendt som ett villospår.
 
Låt mig också kommentera Eriks senaste inlägg med uppgifterna från Kroppa utspisningslängd. Jag har gått igenom mina egna anteckningar ur Landskapshandlingarna. Efter vad jag kan se förekommer namnet Gremeur endast en gång och det är 1. veckan 1602, när fogdens fader namnges som Reinholt Gremeur. I kvittenserna samma år heter han, som jag angett tidigare, Rennholt Nils(on). Jag börjar därför tvivla på om Gremeur verkligen är ett släktnamn. Kanske det i stället skulle ha stått Germeur? Och ha något med German att göra, helt enkelt vara ett äldre, franskt ord för Tysk? Här krävs nog synpunkter från en etymolog. Slutsatsen för min del blir i alla fall att den tidiga noteringen från Örebro 4/4 1608, där Reinholtt Niklausson undertecknar ett kvitto (Närkes handling 1607 nr 5 pag 60) torde avse Niclas Nilsons fader.
 
Erik kanske också är inne på rätt spår med tankar om att Nilson skulle kunna vara en form av släktnamn. På samma sätt som Påke Gilson (Chenon). Många av de tidigaste vallonska invandrarna i början av 1600-talet benämns med svenskklingande patronymikon, t ex Gillius Mattsson (Tollet), Johan Vincentsson (le Clerc) och Niclas Gilliusson (de Prez) för att nämna några. Släktnamnet är oftast utelämnat, vilket gör den här tidiga forskningen om dem speciellt svår. Det kan ta någon generation, innan de är inne i den svenska varianten av patronymikon med namngivning styrd av faderns förnamn.
 
Därmed skulle Niclas Nilssons son Reinholt kunna vara född omkring sekelskiftet 1600 och då blir ett dödsår 1680 rimligt, om vi nu tror honom vara identisk med Hyndevad-Renholt. Niclas Nilson har bevisligen gift sig 1583 haffver Niclas lodgiutere bekommit ... till hielp till sitth bröllop (Östergötlands handling 1583 nr 16 bunt 1 pag 36).
Det finns ett flertal noteringar om honom i Östergötlands handlingar i början av 1580-talet. Han kallas ibland Niclas Nilson, ibland Niclas lodgjutare, en gång Nicolaus Ballier (fransk. lodgjutare) men aldrig Gremeur.
Niclas Nilsson har sannolikt varit gift minst två gånger. Jag tror inte att det var Brita (hon som blir hans efterleverska), som han gifte sig med 1583.

224
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-05-08, 20:19 »
Hej Marie!
 
En motfråga. Är du säker på att den Maria Pärsdotter, som Carl Davidsson gifter sig med, är samma som den Maya han fått barn med? Förnamnet Maria är ett av de allra vanligaste namnen på flickor.
 
Eftersom det handlar om ett oäkta barn, har det säkert gjorts en faderskapsutredning. Den bör finnas bland Uppsala rådhusrätts protokoll. Utredningen bör sökas under tidsperioden juli 1756 till juli 1757. I rättegångsprotokollet står säkert moderns fullständiga namn.
 
Tyvärr går ArkivDigitals hittills på nätet utlagda domböcker för Uppsala bara fram till 1710. Så det blir att besöka Riksarkivet och leta i originalböckerna för Svea Hovrätts renoverade domböcker avseende Uppsala rådhusrätt för åren 1756 och 1757 om du vill få uppgiften bekräftad.

225
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-08, 10:15 »
Jag googlade på Joakim Danckwardt för att få litet historik om honom. Det fanns en hel del att läsa. Även om han hade sin huvudsakliga verksamhet i Nyköping, så hade han periodvis affärsintressen också på andra håll i Bergslagen. Jag noterade särskilt en passus, där det angavs att sonen Joakim Joakimsson Danckwardt var verksam i Vingåkersbygden (privilegium på Norrspånga bruk 17 febr, 1638)!
 
Sedan länkade jag in på projekt Runeberg och läste där flera sidor om Örebro gevärsfaktori. Mycket intressant! Det är uppenbart, att både Nicolaus Nilson och Joakim Dankwardt d. ä. bägge varit verksamma med produktion av krigsmateriel för statsmakten. Dubbelnisse som en Kronans tjänare och Joakim D. som egenföretagare. Man kan tycka, att deras verksamheter var geografiskt åtskilda (det fanns flera faktorier i Mellansverige), men de arbetade i samma bransch och kan ha haft kontakt med varandra, särskilt på 1630-talet efter att NN flyttat till Gällersta. I den text jag läste angavs också, att det vid Attersta i Gällersta anlagts en borrkvarn för borrning av gevärspipor, antagligen som verksamhet under gevärsfaktoriet i Örebro. Man malde inte mjöl vid alla kvarnar, om nu någon trodde det. Här kan man nog tänka sig, att NN med sin bakgrund som fogde över Jönköpings län och Tabergs bruk 1604-06, kunnat bidraga med sin erfarenhet och tekniska kompetens vid byggnationen av borrkvarnen.
 
Jag tycker sammantaget, att indicierna hopar sig för att vi letar på en och samme Renholt Nilsson.

226
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-07, 08:08 »
Erik och Leif, tack för hjälpen! Ibland kan det som sagt vara av intresse, om den man söker, inte finns. Sannolikheten ökar för att det kan vara en och samma Renholt.
 
Eftersom Lars-Olov i inlägg 6 maj noterat en Renholt Nilson vid Billsbro hammar 1644, skulle det vara tacknämligt, om ni även kunde titta i mtl för Västra Vingåker (där Billsbro hammar ligger) för perioden 1640-45 och se om han finns där.
 
Jag kan tänka mig en förflyttning från Gällersta omkring 1640 till Billsbro hammar och därifrån till Hyndevad omkring 1645. Om man tittar på en karta, så ser man att Gällersta, Västra Vingåker och Eskilstuna - Fors ligger geografiskt ganska nära. Det är inte många mil emellan, en förflyttning runt Hjälmaren bara.

227
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 14:06 »
Nej, det kan jag tyvärr inte. Vi känner inte heller namnet på Niklas Nilssons hustru(r).
Jag kan tänka mig, att det kungliga brevet ställts ut på Niklas Nilsson själv och att änkan får fortsätta uppbära mannens gratial under sin livstid.
Om man letar på Niklas Nilsson i Riksregistraturet, så hittar man säkert en hel del. Han var en betydelsefull person under sin krafts dagar och fick bl a flera gårdar i förläning av Kronan. Säkert kopplades några förmåner även till gården Attersta, dit han flyttar 1631 från godset Utby (Uddby i Varnum socken), som han förlänats redan 1602 men inte bebor förrän under senare delen av 1620-talet.

228
Baudou / Baudou
« skrivet: 2014-05-06, 10:40 »
Hej Madeleine!
 
Jodå, jag stöder dina funderingar fullt ut. Du har hittat helt rätt. Men det har faktiskt jag också. Förklaringen?
Min Johan Pärsson från Gimo är samme man som den Hans Persson du hittar vid Österby bruk. Förnamnen Johan och Hans är nämligen två varianter av grundnamnet Johannes! Ibland förkortas Johannes till Johan och ibland till Hannes (Hans).
Efter vigseln med Maria Bodou har Johannes Pärsson från Gimo bruk bosatt sig vid Österby bruk i Film och där skrivs han fortsättningsvis som Hans Persson.

229
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-06, 09:31 »
Jag har ägnat gårdagens eftermiddag åt att fortsätta leta dubletten Renholt Nilsson i Gällersta socken. I tidigare inlägg 24 april har jag redovisat resultaten från en genomgång av Sköllersta härads domböcker 1638-48. Nu har jag plöjt även åren 1649-59 (inte alla år finns i det renoverade materialet). Resultatet blev inte utan viss framgång. Salige Niklas Nilssons hemman i Attersta fortsätter att vara ett tvistigt objekt. Ur Örebro läns renoverade dombok 1652-55 nr 18:
 
(pag 423) 1652 19/5 Assesoren S:r Jacob Litzman presenterar skrifteligen een husesyn på salige Nicklas Nilsons hemman uti Attersta sampt quarnen, hwilket hans effterleffwerska med hennes mågh effter honom besuttit och illa medfarit, sammalunda quarnen nederrödt hwilken skadha och huseröta ... första lägenheet och Påfodran wärderas uti penningar till husens rättelse.
 
(pag 429) 1653 22/4 Her Assessoren Jacob Litsman låter insinuera een husesyn på Niklas Nilsons hemman i Attersta, hwilken aff Nempden underskriffwen, begierer at dhen måtte werderas :elliest om någon åwerkan Peder Swänsson i Attersta skola föröffwat hvar före han stemis: Så aldenstund ingen tilstedes aff S: Niklas Erfwingar ej heller Pedher Swenson upskiutes till näste ting och han Päder för stempning 3 daler quarntull Niklas gårdh haffer där till stadigt warit brukat.
 
(pag 430) 1653 3/8 Kom för rätten Reenhult Nilson och insinuerar skrifteligen någre beswär emot Assessoren Jacob Litsman, så aldenstund Assessoren låter sig denne gången ... aff lagligit förfall altså intet kan co(m)parera. Elliest låter förnimma sig wäll wara citerad män icke weet för hwad orsaak hwarföre finner Rätten skiäligit Renholt Assessoren öffwerleffwerera een Copiam aff sin inlaga till nästa Ting at förklara.
 
(pag 431) 1653 16/8 Wardt affsagt at S. Niklas Nilssons Erffwingar skola betala till Lars Ehrson uti Attersta 13 daler S. m:t för dhe husen han hafwer uprättat dän tijd han bodde uti s: Nicklas hemman effter Nempden dän 1 Junij dät wärderat.
 
(pag 437) 1654 26/5 Gewalliern Johan Johansson giffwer tilkänna sig på Her Assessoren Jacob Litsmans wägnar utpantat effter S: Niklas Nilsons Enkia för husrötha 20 daler S m:t och emädan Pader Swenson bosat och uti någon tijd hemmanet med sin swärmoder förmanas han och honom böra där till swara. Peder säger at her Assessoren skall wäl mehra haffwa inne hoss sig effter h: k: May:tz breff som hans s: swärmoder skulle niutit, som intet än skall wara Erfwingarna betalt, begierer till däss Citation.
 
Persongalleriet växer. Det gäller att särskilja ombud, intressenter och släktingar från varandra. Jag tolkar innehållet på följande sätt:
Efter Niklas Nilssons död har änkan bebott gården tillsammans med mågen Peder Svensson. Änkan har njutit gratial i någon form, vilket utgått enligt ett kungligt brev. Nu har även änkan avlidit, men arvingarna har mer att fordra av kronan av ännu ej gjorda utbetalningar. Sonen Reenholt Nilson har lämnat en skriftlig inlaga till rätten, som svaranden Assessorn Jacob Litsman inte läst och därför vill ha en kopia på. Reenholt förefaller ha varit bosatt någon annanstans, eftersom han bara dyker upp tillfälligt. Jag noterar, att familjen Nilson ägt och drivit en kvarn, något som även Renholt Nilsson i Hyndevad gjort.
Lars Ersson i Attersta har under någon period varit bosatt på gården under änkans livstid, kanske hyrt någon del, och även gjort några tillbyggnader, för vilka han kräver ersättning. Han torde dock inte vara släkt, så vitt hittills framkommit.
 
Det retar mig en aning, att man inte fick någon uppgift om Reenholts hemvist i domboken. Några nya uppslag blev det dock. Kan det tänkas, att hans inlaga till rätten kan finnas bevarad i arkivserien Inneliggande handlingar i Sköllersta häradsrättsarkiv? Tyvärr brukar inte denna serie gå så långt tillbaka. Eventuellt bevarat Syneprotokoll då?
Men det kungliga brevet som nämns borde väl finnas på RA?
Fortfarande finns även mantalslängder och jordeböcker för aktuell tid olästa. Vad kan de säga om ägarbilden? Finns Reenholt Nilsson kvar inom Gällersta socken? I så fall är han inte identisk med Renholt Nilsson i Hyndevad. En central frågeställning. Tyvärr har jag inte något SVAR-abonnemang just nu. Den som har kan lätt kontrollera i Gällersta mtl 1645-60. Vem blir först?

230
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2014
« skrivet: 2014-05-05, 13:32 »
Jag googlade som hastigast på släkten Leffler och hittade en del uppgifter om Åletas tre giften, bl a på http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pb166b559.html
Där sägs att hennes första man var Daniel Hansson Leffler, den andre Johan van Soost och alltså den tredje Reinholt Nilsson. Vidare uppges hennes fullständiga namn vara Åleta Curtzdotter Keigenwortz. Låter väldigt tyskt, jag hade hoppats på Alouette, gentil Alouette ...
 
Daniels far vantmakaren Hans Leffler var den förste som lade vantarna(!) på tullkvarnen i Hyndevad och det redan på 1590-talet.
 
Det finns säkert mycket mer att hitta beträffande arvstvisten om Hyndevadshusen, men vi har kommit en god bit på väg. Tack Gert!

231
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 20:53 »
Mina anteckningar ur Landskapshandlingarna är gjorda för ganska länge sedan, troligen på 1980-talet.
Jag har ur Värmlands handlingar 1602 (vol nr 4) för mantalet vid Nykroppa gård 1. veckan 1602 antecknat Fogdens fader Rennholt Gremeur. Som minnesanteckning har jag också skrivit att en Rennholt Nils förekommer i räkenskaperna samma år.
Att Reinholt Nicklasson kvitterar stångjärn vid Nykroppa i augusti 1604 har jag tydligen missat. Den uppgiften bör väl finnas bland kvittenserna i Värmlands handlingar 1604 (vol nr 8), eller hur?
Däremot har jag gjort en anteckning ur Närkes handlingar 1607 (vol nr 5) att Reinholtt Nicklausson förekommer på ett kvitto daterat Örebro 4/4 1608. Eftersom kvittona är egenhändigt underskrivna av mottagaren kunde det vara befogat att jämföra namnteckningarna på dessa bägge kvittenser från Nykroppa 1604 och Örebro 1608. Jag gissar, att det skulle visa sig vara samme Reinholt, som har skrivit under.
Det känns litet tungt att behöva bege sig till RA för att läsa om samma material. Landskapshandlingarna kanske redan finns tillgängliga via nätet eller kommer att bli inom en nära framtid. Någon som vet?

232
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-24, 15:49 »
Hej igen!
 
Jag har bitit mig fast vid Påfvel Arendts fransöska mor och morbror Reinholt Nilsson och läst domböcker från Sköllersta härad 1638-48.
Det visar sig att Niclas Nilsson har avlidit omkring 1640. Den 24/5 1641 uppbjudes Sa: Niclaus Nilssons gårdh i Attersta af Mats Pedherssons hustru första gången.
Det för mig riktigt intressanta kommer först vid ett extra ordinarie ting i Sköllersta 21/8 1646 (Örebro och Södermanlands renoverade dombok 1646 nr 13 pag 433):
 
  . dhen tuistige saak, emellan Per Jonsson Borgare i Örebroo, fullmächtig uppå Jon Hanson wägna, i Mariestad kiärande, och Johan Nilson, sahl: Niclas Nilssons son i Atterstad, på den andra sijdan swarande, anlangade sahl: Niclas Nilsons gård i Atterstad, till b:de Jon Hanson pantsatt 1638 den 24 januarij, för 355 d:r S:r M:tt och 5 skeppund stångejärn ähr denne häradz Rättens sentens och dom afsagd ut superius loco et dir.
  Alldenstund, b:de sahl: Niclas Nilsons gård, å trene häradz Tingom lagbuden, och nästom Erfuingom tillhanda lagstunden är, ifrån 1638 och in till denna tijd, som häradz dombook utwijser, för 355 d:r S:r M:tt och 5 skeppund järn, den der effter lag intet hafua inbördat och igenlöst, och effter skiälig wärdering, intet så högt stigande, som sielfua Capitalet är, blifuer samma gård, Jon Hanson, såsom sin lagfarna pant, at giöra och låta mäd: - jord. B. 7. Cap: här emot appellerade Johan Nilson under wälb: herrn lagmannen.
 
  Fadern hade låtit pantsätta gården några år före sin död, vilket lett till rejält strul rörande ägoförhållanden efter hans bortgång. Gården visar sig i domböckerna ha uppbjudits vid flera tillfällen 1641, 1644, 1645 och 1646 för olika intressenter, uppbud som tydligen bestridits av andra. Hur det hela avlöper är tills vidare oklart, men mtl eller jordeböcker borde kunna visa, vem som blir gårdens nye innehavare.
 
  Att Niclas Nilsson har en son Johan Nilsson, som tydligen bor kvar i Attersta fram till 1646, är nytt för mig. Varken sonen Reinholt Nilsson eller andra syskon nämns över huvud taget inte alls i domböckerna för Sköllersta efter faderns död. Reinholt har alltså lämnat bygden och befinner sig någon annanstans. Det öppnar för möjligheten, att han kan vara identisk med kvarnägaren Reinholt Nilsson i Hyndevad. Denne lever ännu 1680 enligt vad som tidigare redovisats av Lars-Olov och kan därför knappast vara samme som jag tidigare angivit finns som vuxen redan 1602 (Nykroppa mtl). För att få ihop bilden tvingas jag därför ifrågasätta mina tidigare slutsatser. Kan kännas tungt för en del, men som tur är, inte för mig.
 
Erik har i sitt inlägg 12 april noterat en oklarhet från Kroppa utspisningslängd 1602, där fogdens fader kallas Rennholt Gremeur. Jag har sett detta som ett misstag av skrivaren och bedömt att det borde ha stått fogdens son i stället. Men nu inser jag, att det kanske i stället skulle ha stått fogdens bror, för då stämmer även patronymikon Nilsson. Därmed öppnas också möjligheten, att fogden Niclas Nilsson kan ha fått en son Reinhold född omkring 1600 och namngiven efter brodern. Att denne går ur tiden omkring 1680 känns mer normalt.
 
Jag kan tänka mig, att fortsatt forskning kring gården Attersta i Gällersta socken och sonen Johan Nilssons liv skulle kunna ge fler ledtrådar till släkten Gremeurs senare historia.

233
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2014
« skrivet: 2014-04-15, 20:25 »
Hej Lars-Olov!
 
Efter att ha läst den gångna veckans inlägg har jag ett par frågor till dig.
 
1. Hyndevadssmeden Reinholt Nilsson, vilken koppling till Värmland (och Filipstad) kan man se för honom?
2. Finns det några dokument, som antyder att han är fransktalande? Han borde vara fransösk, om han är bror till Pål Arendts mor.
3. Har du läst det ovan nämnda brevet i Stegeholmssamlingen från Reinholt Nilsson till Karl X Gustaf? Vilket språk använder han, svenska, tyska eller franska?

234
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-10, 07:38 »
Om Påwel Arendt är född senast 1625 känns det mer troligt, att hans morbror Reinholt Nilsson är identisk med sonen till invandraren Niclas Nilsson Gremeur.
Den tidigaste noteringen om Reinholt Nilsson är från Nykroppa mantalslängd 1602 (Värmlands landskapshandlingar), varför han bör vara född senast 1685.
Då skulle man kunna tänka sig Påvel Arents mor, som alltså är syster till Reinholt, född inom intervallet 1585-1605.
Påvels födelse hamnar då inom ett ganska brett, möjligt tidsintervall 1605-45!
 
År 1662 torde morbrodern kunna vara omkring 80 år gammal. Intressant att du hittat även Rennholt Gremeur på en belgisk sajt med årtalsangivelsen 1602.
Min allmänt omvittnade blygsamhet förbjuder mig att berätta vem jag tror är upphovet till denna uppgift.
 
Ha é gött, Lars-Olov

235
Arenfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 12 april, 2014
« skrivet: 2014-04-09, 21:25 »
Hej Lars-Olov och Erik!
 
Jag fick någon timme ledigt ikväll, innan Champions League drar igång. Jag har ett alternativt spår för Påvels morslinje.
 
Jag fastnade för förnamnet Reinholt på morbrodern. Börja med att läsa om släkten Gremeur i Vallonsläkter under 1600-talet del I sid 251. Under tabell 2 hittar ni sonen Nils Reinholtsson, som 1638 finns på gården Attersta i Gällersta socken tillsammans med sin far och farfar. Farfadern heter Niclas Nilsson Gremeur, anländ till Sverige omkring 1580 och på 1600-talet en betrodd man i Kronans tjänst, bl a fogde över Värmlandsberg 1597-1602. Han nämns oftast bara Nils Nilsson och kallas ibland fransos, ibland tysk, dvs han bör ha varit tvåspråkig.
 
Nils Reinholtsson torde vara född omkring 1605 (+/- 5 år). Han bör ha en son med namnet Reinholt, född omkring 1625 (+/- ?), som mycket väl kan vara Påvel Arents morbror! Då stämmer uppgiften om vallonsk bakgrund för Påvels mor.
 
Lars-Olov, du skriver att Reinholt Nilsson ev skulle ha varit bosatt på Norrmalm i Stockholm 1662. Det hade jag tänkt kolla först, innan jag svarade på ditt mail, och se om det finns någon bouppteckning i Stockholm efter en Reinholt Nilsson/Niclasson. Kanske hinner du göra det själv på Stockholms Stadsarkiv, innan jag återkommer till huvudstaden?
 
Frid o Fröjd

236
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-04-08, 17:52 »
Hej igen!
 
Maria le Clou hittar du på sid 280 i Nordisk Vallongenealogi del II, Tissier tabell 3.
 
Kjell

237
Le Clou / De Clou / Le Clou / De Clou
« skrivet: 2014-04-08, 16:33 »
Hej Marie!
 
Så bra att du följde upp denna Margareta le Clou till döddagar. Jag har kontrollerat dina angivna källreferenser och du har helt rätt. Margareta dog ogift i februari 1806 i Österby bruksförsamling. Då bör även vigseluppgiften 13/8 1748 i Film verkligen avse en Maria le Clou, som det står i vigselboken. Hon anges i senare hfl vara född 1728, vilket troligen inte stämmer. Jag tror, att hon är född 1724 och passar då in som dotter till Petter le Clou (tabell 4 i Nordisk Vallongenealogi). Detta förhållande stöds av att förste och ende sonen i äktenskapet med Johan Johansson Goffeng får heta Johan Petter (född 24/1 1760 i Katarina fs i Stockholm). Johan efter sin farfar och Petter efter sin morfar!
 
Uppgiften i tabell 4 om Maria le Clous oäkta barn fött 7/10 1756 i Uppsala gäller då inte henne utan någon annan Maria le Clou. Här finns faktiskt två tänkbara Marior att välja på. Den ena heter Maria Philipsdotter le Clou och är född 2/10 1730 i Film. Den andra heter Maria Mårtensdotter le Clou och är född 3/4 1729 i Söderfors.
 
Vallonflickorna på Upplandsbruken är sannerligen inte lätta att placera i rätt familj. Tack för att du hjälpte till med denna Margareta!
 
Kjell

238
Grell / Grell
« skrivet: 2014-03-24, 20:06 »
Jag har funderat en del över släkten Grells äldste representant i Sverige, hammarsmeden Hindrich Grell, som påträffas första gången vid Nyköpingsverken 1629-30. Tio år senare arbetar han vid Norns bruk. När han så småningom begravs i Godegård 1692 uppges han vara 80 år gammal, dvs f c 1612.
Han tillhör en släkt som saknar bevarat kontrakt i Leufsta-arkivet. Man frågar sig varför? De allra flesta arbetare, som värvades av Louis De Geer och Wellam de Besche, har kontrakt.
En annan förbryllande omständighet utgör den äldsta noteringen 1629-30 (Leufsta-arkivet kartong 111), då Hendrich Grel har arbetat med tillverkning av blåsbälgar vid Nävekvarn. Hammarsmeder sysslade inte med blåsbälgar, de smidde järn. För att tillverka blåsbälgar krävdes en sadelmakare, någon som var kunnig att arbeta med lädervaror.
Det väcker tanken, att Hendrich Grel 1628-29 inte är samme som hammarsmeden Hindrich Grell vid Norn. Snarare far och son.
Om man då börjar leta bland tänkbara tidiga sadelmakare i Sverige, så finns det faktiskt en kandidat, sadelmakaren Hendrich Moson, som arbetar i Nyköping 1609-12 (Södermanlands handlingar). Han kallas dessutom fransos (se Vallonsläkter under 1600-talet del III sid 123).
Hypotesen, jag upprepar hypotesen, stöds av förnamnet, yrket och geografisk lokalisering. Det förklarar också, varför släkten saknar kontrakt i Leufsta-arkivet.
Men - det behövs fler noteringar, som kan belägga sadelmakarens verksamhet i Nyköpingsområdet under perioden 1612-29. Kanske en uppgift för dig som har Hindrich Grell på antavlan?

239
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015
« skrivet: 2014-02-24, 13:16 »
Hej Stefan!
 
Förslag till förtydligande av texten:
... Jöns Matsson. Efter brödets förwerfwande, ...
 
Denne Sigfrid kan möjligen alternativt ha kallats Gotfrid, eftersom dessa namnformer kan växla. Men det hjälper inte mycket. Det är svårt att passa in honom i någon lämplig gren av den stora släkten Dubois. Jag skulle kunna tänka mig, att han kommer från Forsmarks bruk. En del andra borgare i Öregrund med vallonsk bakgrund gör det.

240
Personne / Personne
« skrivet: 2014-02-24, 08:07 »
Hej igen!
 
Tack för klargörande. Jag blev nyfiken. Jag får nog vid tillfälle pallra mig iväg till Förbundets lokaler i Huvudsta och läsa din artikel i KGF-Nytt Nr 96. Det kanske finns andra uppgifter i den, som jag ännu inte tagit del av.
Att inte på ett enkelt sätt kunna läsa Göta Hovrätts arkiv har under många år varit något av ett trauma för mig. Ett kort besök i Jönköping för tio år sedan visade bara, att det fanns massor av spännande material att forska i. Men som bosatt i Stockholm förelåg ingen möjlighet till en längre tids vistelse på plats. Domboksläsning tar tid. När nu AD sedan några år lagt in de äldsta domböckerna tillgängliga via nätet släppte min abstinens. Jag hann t o m få in några tidiga centrala dokument gällande Wellam de Besches verksamhet på 1620-talet i andra delen av boken. Det finns mer.
Jag ska bevaka ditt kommande inlägg om Tissin/Tissier. Det är en intressant släkt.

241
Personne / Personne
« skrivet: 2014-02-23, 18:55 »
Hej Niclas!
 
Jodå, jag har läst de flesta av dina inlägg på Anbytarforum, även dem du refererar till nu. Jag beklagar verkligen att ditt namn blev felstavat på två ställen i samma litteraturreferens till KGF-Nytt nr 96 (mars 2007), sidorna 181 och 294. Så snabbt kan felaktigheter spridas elektroniskt genom att klippa och klistra!
 
Jag kan annars berätta för dig, att jag redan för 15 år sedan fick mig tillsänt en 41 A4-sidor lång kognatisk Stamtavla för Anthoni Tourneur (1999-09-17) innehållande hundratals ättlingar till nämnde kolare. Det var någon, jag minns inte vem, i Kronobergs Genealogiska Förening, som var vänlig nog att skriva ut en kopia. Redan i fotnoten på första sidan står det att Göran Magnusson har släktforskat under en lång tid och ägnat mycket arbete åt fransoserna i Smörhöga och deras ättlingar. Jag hade gärna refererat till denna förnämliga utredning, men eftersom den inte var allmänt spridd kunde jag inte göra det i min bok. Så äras den som äras bör!
Jag förmodar, att innehållet legat till grund för er senare gemensamma artikel med samma namn i KGF-Nytt, som jag tyvärr inte tagit del av.
 
Vad gäller ovannämnde av mig som trolig betraktade son Per, så stryker vi honom helt. Du har säkert rätt, han är nog son till fältväbeln med samma namn.
 
Du skriver i inlägget 3/4 2007 att du aldrig sett namnformen Pedersson på Påvel Persson. Men det har Göran Magnusson gjort. På första sidan i sin utredning från 1999 redovisar han ett utdrag från domboken för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt 25/2 1671
... Nr 15 Påfvel Pedersson i Smörhöga tilltalade sin svärfader Antonius Torneri ...
Jag hoppas verkligen att Magnusson har läst rätt, eftersom faktaunderlaget till de familjetabeller i mina böcker, som avser vallonerna i Smörhöga i huvudsak hämtats från nämnda stamtavla, som är både omfattande och detaljrik med föredömliga källreferenser och domboksutdrag.
 
Ägarbytena på gårdarna i Smörhöga hör inte till det lättaste att utreda. Enligt landslag ärvde vid den här tiden söner dubbelt mot döttrar, om jag minns rätt. Flera inbördes köp genomförs. Det görs skillnad på möderne och fädernearv.
Jag vill därför avslutningsvis ställa en fråga till dig, Niclas, eftersom du själv har anor till gården och specialstuderat alla handlingar och har dem aktuella.
Den sista dottern, som förmodas vara avliden senast 1690, är det helt säkert att hon existerat? Kan man tänka sig, att sönerna Jon och Johan Månssöner i stället är söner till dottern Anna, vars man heter Måns Nilsson och att denne dött och lämnat ett farsarv i gården till sönerna?

242
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-13, 08:29 »
Utmärkt klargörande, Erik!
Då återstår bara sönerna. Jag har noterat ett dopvittne Dnic Sexagesima (10/2) 1667 Wintzens Toutsainctzson i Filipstad C:1. Denne hade jag satt upp som trolig son till Touseng Wincensson. Han borde ha haft en son Wincent uppkallad efter sin farfar. Jag tror Fryxell hade med honom också.
Men då stämmer ju inte antalet söner enligt ditt senaste inlägg. Alltså måste nämnda dopvittne vara den äldste Wincent Tousaintsson, som dör två år senare. Ganska gammalt dopvittne i så fall, närmare 80 år. Men det kanske finns liknande exempel på åldriga faddrar från andra håll?

243
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 20:56 »
Hej Erik!
 
När jag läser igenom mina anteckningar från rådhusrätten ser jag att Filipstads dombok berättar 23/4 1663 Efter gudh haffver nådigast täcktz genom döden wår Stadz för mahn Tousang Wintzenson hädan kallat …. Den noteringen hade gått mig förbi.
Då blev alltså hans barn arvtagare, som barnbarn efter Wincent Toussaintsson. Barnen var ganska många, åtminstone om man får tro Fredrik Fryxell i Wermlands Slägtbok.
Av döttrarna har vi sannolikt hittat makar till Maria, Elisabeth och Catharina enligt era tidigare inlägg.
Återstår Annika, som är dopvittne i Filipstad 23/7 1665 och Kristina, som i min databas uppges vara g m bergsmannen Gunnar Jonsson. Källan till denna senare uppgift är jag osäker på (Fryxell?). Kanske det ska vara ovannämnde Måns Jonsson i Mariestad?
Fryxell nämner även en dotter Helena, som jag inte hittat någonstans.
 
Kanske vi närmar oss en lösning?

244
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-10, 19:00 »
Hej Anna-Lisa!
Jag tror inte att Vincent Toutsaintsson hade fler döttrar än dem du nämner.
Det står att barn och barnbarn ärver. Sonen Sven Vincentsson var död, han begrovs 15/3 1668, varför hans barn i stället träder in som arvtagare. Sven hade fem barn, döttrarna Anna, Christin, Maria och Catharina, de två sistnämnda yngst och troligen omyndiga 1669. Sonen Thoseng Svensson är nämnd bland arvtagarna.
Jag skulle kunna tänka mig att Anna och Christin företräds av sina makar, som skulle kunna vara Erik Larsson Berg och Johan Höjer. Någon som kan bekräfta eller vederlägga?

245
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-06, 10:25 »
Tack så mycket Anna-Lisa!
 
Då var det bara Erik Larsson Berg och Johan Höjer kvar. Kanske de också varit gifta med någon Wincensdotter?

246
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 24 april, 2014
« skrivet: 2014-02-05, 15:59 »
RÄTTELSE
Den 21 juli 1991 fick jag ett brev från Anna Westlund i Linköping. Hon skrev
I din bok Vallonsläkter del 2 har du en del uppgifter om släkten Touffar i Filipstad. De stämmer inte med de uppgifter jag fått fram ur domböcker från Rådstugu och Häradsrätt. Följande personer har jag andra uppgifter om:
Johan Vincentson tab. 4
Gillius Vincentson tab. 5
Vincent Vincentson tab. 6
Dessa hör alla tre till andra släkter. Det fanns tre personer med namnet Vincent i Filipstads handlingar denna tid:
Vincent Tousaintson Toufar, Vincent Vägare och Vincent Grytgjutare, så det var lätt att blanda ihop sönerna.
 
Någon månad senare, när jag kontrollerat närmare, besvarade jag brevet och gav henne helt rätt. Jag lovade också att vid lämpligt tillfälle tillrättalägga. Vilket jag också gjorde i den året efter utgivna del 3 av Vallonsläkter under 1600-talet. Den boken avslutas med rättelser till de båda tidigare delarna och jag skriver om släkten Touffar:
Tabellerna 4, 5 och 6 utgår. Dessa tillhör ej släkten Touffar. Därmed rättas samma uppgift i referensen Ny svensk släktbok av Leijonhufvud. Detta visar hur vanskligt det kan vara att sätta tilltro till en del äldre genealogiska publikationer.
 
Rättelsen har tyvärr inte fått avsett genomslag, eftersom jag idag hittar åtminstone tre hemsidor på nätet, där felet fortfarande ligger kvar. Dessa kommer jag att kontakta direkt och föreslå justering. Att samma fel också letat sig in i My Heritage Family Tree Builder och Ancestry Family Tree Maker är allvarligare. Det känns, som att det skulle vara lättare att stånga omkull en betongmur med bara pannan än att få till stånd en ändring hos dessa aktörer, såvida inte uppgiftslämnarna själva tar initiativ till det.
 
De inledningsvis nämnda Vincent Vägare och Vincent Grytgjutare tillhör släkterna Pistorius respektive le Clerc. Anna Westlunds brev från 1991 föranledde mig att gå igenom Filipstads domböcker från 1600-talet, vilket ledde till omfattande kompletteringar och klarlägganden rörande samtliga ovan nämnda vallonsläkter. Jag vore därför tacksam, om framtida källreferenser i stället görs till Nordisk Vallongenealogi i st f Vallonsläkter under 1600-talet.
 
Avslutningsvis en fråga till er, som är duktiga på Filipstads tidiga befolkning:
Vid arvsskiftet inför Rådstugurätten 6 juni 1670 efter Vincent Thosengson (Touffar) anges arvingarna vara barn och barnbarn Carl Carlsson med sin hustru vår kära syster och morsyster Maria Vincentdotter, Torsten Månsson, Erik Larsson Berg, Johan Höjer, Thoseng Svenson, Anders Thosengson, Sven Jonsson, Daniel J}onsson (Kruse).
Jag kan identifiera samtliga utom Erik Larsson Berg, Johan Höjer och Sven Jonsson. Kan någon hjälpa mig och berätta hur de relaterar till den avlidne?

247
Pousette / Pousette
« skrivet: 2014-02-02, 10:32 »
Hej Katarina!
 
Du har hittat en intressant komplettering till tabell 13 under släkten Pouset i Nordisk Vallongenealogi del II (sid 209), nämligen en åtminstone för mig tidigare okänd son Clas, som tagit namnet Holmqvist. Hans syster Maria, som avlidit, har tidigare varit gift med taffeltäckaren Henrik Proffst. Tydligen har de båda syskonen, som lämnat bruksmiljön(?), bytt namn till Holmqvist. Nu är nästa uppgift att hitta skomakaren, i Stockholm eller Skebo bruk bör man först söka honom. Om han kan lokaliseras, så har vi kanske en ny gren, Holmqvist, på den stora släkten Pouset!

248
Boivie / Bevi / Boivie / Bevi
« skrivet: 2014-01-20, 12:36 »
Hej Claes!
 
Om du går till biblioteket och läser (lånar in) boken Boivie-Béve av Erik C:son Swartz (Sth 1935) kan du på sid 52 läsa om ovannämnda personer. Du får dessutom ytterligare sju generationer på släkten Boivie tillbaka till invandraren Philip Bevi, hammarsmed vid Leufsta bruk i Uppland.

249
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-17, 08:06 »
Kort svar om yrkesrollerna.
Hammarsmed är ett samlingsbegrepp för alla smeder, som arbetade i hammaren.
Vid vallonsmide hade man två härdar, vid smältarhärden arbetade mästersmältaren och en mästersven, vid räckarhärden räckarmästaren och en räckardräng.
Vallonsmide bedrevs huvudsakligen i Uppland. I Södermanland däremot nästan inte alls. Där är vallonska hammarsmeder sällan förekommande. Bruken i Södermanland tillverkade huvudsakligen gjutna produkter. Då fanns ingen räckarhärd och följaktligen inte heller den yrkesgruppen.
Våra Tussin Gilljam är båda räckarmästare. Men när Gotlands-Tussin arbetar vid Bränninge och Björndammen får han i stället arbeta som smältare, vilket inte var så svårt för honom. De flesta vallonska hammarsmeder behärskade nog bägge arbetsuppgifterna hyggligt, även om de huvudsakligen arbetade med den ena typen.
Därför är det i det här fallet lite vanskligt att använda titeln som distinktion mellan dem. Man måste samtidigt känna till vilken produktion, som utfördes på det bruk, där de arbetade.

250
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-16, 09:16 »
Jag har gått igenom mina anteckningar från hammartingsprotokollen i Uppland och fått ytterligare några ledtrådar. Avskrifterna är inte kompletta.
 
  Den 23/2 1696 hålls hammarting i Dannemora:
  ... huruledes handelsmannen i Stockholm S:r Petter Cambou skall i sin tienst hafwa emottagit  wijd Lummelundz bruuk på Gotland en hammarsmed be:dh Toussaint Gilliam, som wijd Österby bruk skall wara skyldig .
 
  Hammartingsprotokollet för Uppland Gävleborg EIIe:2 berättar 9/5 1699 om
  Inspectoren wijd Österby bruk wählb:e Jean De Marees, för dät han skall i fiohl lijka som borttubbat ifrån Wattholma bruuk MästerRäckiaren Thomas Goffing . som mästersmältaren Tussen Gilliam .
 
   I Upplands hammartingsprotokoll 29/1 1701 sammanfattas:
  ... till räkiaredrängen wijd Åkerby Michel Gilliam för 100 R:r kmt som han 1691 d 26 Junij till sig tagit af sin sahl faders skuld ... utan däs fader Toussain Gilliam, hwilken sedermehra arbetat för mästerRäkiare så wijd Wattholma som Österby och Iggesund och ty förmehrte Hr Enander böhra sökia honom för samma skuld ...
 
Speciellt den första noteringen 23/2 1696 förbryllar. Vill man försöka få tillbaka Gotlands-Tussin till Lummelunda igen? Eller är det Kurlands-Tussin, som kommit tillbaka med en kvarstående skuld från tidigare tjänst vid Österby bruk?
 
Det är ju inte precis lyxfällan vi pratar om, men nog hade smederna det jobbigt med sina eftersläpande skulder. För att inte tala om bruksägarna, som måste tvista med varandra på hammartinget om vem som skulle betala.
Vi kan nog inte lägga ned förundersökningen ännu. Ärendet lever ett tag till!

251
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-15, 14:08 »
Ja, Claes Mineur är t o m väldigt social. Den 3 april 1698 stodh hammarsmeden Claas Mineur uppenbar skrift för hoor han föröfwat medh Brita Olofsdotter efter 3 söndagars liggande på pallen (Lummelunda C:1).
 
När det gäller Tussin Gilljam efter 1693 så är det inte helt klart hur och i vilken ordning han har förflyttat sig mellan Wattholma, Österby, Iggesund och Gimo bruk. Hammartingsprotokollen kanske kan ge ytterligare upplysningar.
 
Inte heller kan man vara säker på att rymlingen Tussin tar med sig alla barn över till Kurland. Det verkar som om de äldsta hunnit bli vuxna och väljer att stanna kvar i Österby.

252
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-15, 10:37 »
Det klarnar så sakteliga. Dimmorna skingras, men har inte lättat helt. Nu är huvudscenariot följande:
 
Den Tussin Gilljam, som Fachten kontrakterar, har under 1680-talet arbetat i Södermanland vid Bränninge och Björndammens bruk. Han kommer 1689 till Lummelunda och blir kvar där tills han 12/10 1693 lämnar Gotland och flyttar till Wattholma bruk, där han vistas fram till 1696. Han kommer sedan under de två följande åren att passera både Iggesund och Österby bruk, innan han 1698-1700 avslutar sin karriär vid Gimo bruk. Han har alltså varit oskyldigt misstänkt som rymmare.
 
Den andre Tussin Gilljam, som hela 1680-talet arbetat vid Österby bruk lämnar Film socken 9/7 1689 och beger sig direkt till Kurland med sin familj, precis som bergmästare Leijel skriver i sin rapport. Jag tror att han blir kvar där. Det finns så vitt jag nu kan se, inga dokument som styrker att han återvänt.
Men man skulle gärna vilja se några handlingar från Riksarkivet i Riga för att få full klarhet om hans öde.
 
Så - sista puzzelbiten kanske inte är funnen ännu?

253
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-14, 20:09 »
Utmärkt Lars-Olov!
 
Ditt senaste inlägg har kastat nytt ljus över en av de allra knepigaste frågorna rörande släkten Guillaume. Det finns nämligen tre stycken samtida räckarmästare Tussin Gilljam, som under 1600-talets tre sista decennier dyker upp lite då och då och där och där på olika bruk. Att separera dem från varandra känns ibland lika svårt som att ta isär siamesiska trillingar, eftersom man aldrig får veta deras patronymikon! Man får ta t ex hustrurs namn och geografisk lokalisering till hjälp för att försöka särskilja dem utöver det som direkt framgår av kyrkoarkiven. Varje puzzelbit blir värdefull. Jag vet inte hur många gånger jag varit tvungen att tänka om, när nya fakta tillkommit.
 
När jag nu läser respasset 14/9 1689 ovan, inser jag att denne Tussin Gilljam, som flyttar till Gotland, inte är samme som lämnar Österby bruk 9/7 1689. Han kan ju omöjligen ha arbetat upp så stor skuld på två månader, även om det var vanligt att den nye arbetsgivaren tog över både smeden och hans skuld.
Nej, nu är det i stället läge för att identifiera honom med den Tussin Guillaume, som redan på tinget i Björndams bruk 25/9 1682 anges ha anlänt utan pass till Bränninge bruk i Tveta socken (Södermanlands hammartingsprotokoll EIIj:1).
Eftersom hustrun heter Susanna Erichsdotter kan man av andra dokument sluta sig till, att han omkring 1677 lämnat Forsmarks bruk i Uppland. Det är dock fortfarande oklart var han befunnit sig mellan 1677-82.
 
Jag ska i morgon göra en förnyad analys av dessa tre Tussin Gilljam och se, om det går att få fram en klarare bild av deras förflyttningar (berör tabellerna 12, 23 och 33 i Nordisk Vallongenealogi). Det kommer säkert att ta några timmar. Men jag vet, att det finns forskare, som med intresse följer vårt samtal. Eller hur, Stig?

254
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2014-01-14, 10:30 »
Hej Lars-Olov!
 
Vi behöver ett klarläggande, eftersom detta inte riktigt överensstämmer med vad bergmästaren Leijel skriver i sin rapport till Bergskollegium 12/8 1692:
Tussant Gillian mestersmeltare uppå dät fransyske smijdet, hwilken för 2 à 3 åhr sedan med hustru och 7 à 8 små barn ifrån Österby bruk är öfver gången.
Han lämnar Österby 9/7 1689 (Film utflyttningslängd), men det anges inte vart han flyttar. Det borde vara Kurland av bergmästarens senare rapport att döma. År 1691 är familjen helt säkert vid Lummelunda bruk. År 1694 anger Films inflyttningslängd att Tusin Giliam och hans hustru har anlänt med attest från Martsbo socken. Jag kan inte tyda detta annorlunda än Martebo, som är grannsocken till Lummelunda. Lummelunda utflyttningslängd anger att Tussijn Gilljam med hustru och barn flyttar 12/10 1693 till Sverige. Sverige borde betyda svenska fastlandet, inte Kurland.
 
Min bild hittills är alltså, att flytten gått från Österby bruk till Kurland 1689 (han har mörkat genom att inte berätta för prästen vart!), därifrån till Lummelunda 1690-91 och åter till Österby bruk i Film 1693-94.
 
Du har tydligen hittat ett dokument, som även nämner hustruns namn, att de kommit från Björndammens bruk 1689 samt att överflyttningen till Kurland skett först 1692. Kan du ordagrant återge texten i dokumentet? Omkring 1690 flyttar smederna runt mellan bruken ovanligt ofta, så det är sannerligen inte lätt att veta hur turerna går.

255
Allard / Allard
« skrivet: 2014-01-12, 17:41 »
Att han skrivs som Hospitalsbokh. Johan Allard Hubert i det kyrkliga arkivmaterialet har jag sett. Han har förresten en dotter Regina Sophia född 31/1 1730 i Falu Kristine också. Det finns säkert fler barn födda där.
 
Det som gör mig fundersam är skrivningen Johan Allard Hybert (Hubert). Allard kan inte vara ett förnamn, knappast heller en förvanskning av något liknande förnamn. Alla av mig kända medlemmar tillhöriga vallonsläkten Allard fram till mitten av 1700-talet är verksamma som arbetare, hammarsmeder och kolkörare i första hand. Ingen har ett skrivbordsarbete.
 
Min tanke var, att en skrivning Johan Hubert Tallard (Tayard) skulle kunna övergå till Johan Hubert Allard genom bortfall av T:et i Tallard.
Släkten Tayard kan uppvisa både bokhållare, officerare och t o m en borgmästare födda på 1600-talet och borde yrkesmässigt ligga betydligt närmare Johan Allard Hubert.
 
Att han benämns tysk innebär, att hans modersmål är tyska. Här kan man tänka sig, att denna gren av släkten invandrat via Tyskland och ändå har samband med vallonsläkten Tayard. Det ska bli intressant att läsa hela eftermälet i dödboken, när ni tytt det.
 
Mystiken kvarstår, åtminstone till dess.

256
Pousette / Pousette
« skrivet: 2014-01-12, 10:33 »
Hej Stefan!
 
Det är väl farfar Mårten, som flyttar till Älvkarleby 1677, eller hur?
Vi har tre generationer Mårten Mårtensson Pousette att hålla isär:
1. Mårten (trol Mårtensson) Pousette (1640-talet - 1702)
2. Mårten Mårtensson Pousette (1675 - 1745)
3. Mårten Mårtensson Pousette (1704 - 1768)

257
Allard / Allard
« skrivet: 2014-01-11, 21:15 »
Som bergnämndeman, dvs nämndeman vid bergstingsrätten, bör han förekomma i rättsprotokollen från bergmästardömet. Det fanns ett sådant med säte i Falun. Arkivmaterialet ingår i Bergskollegii arkiv, som finns på RA i Stockholm. Rättsprotokollen finns i Advokatfiskalkontorets arkiv. Forskarexpeditionens personal kan bistå med att hitta rätt i registerförteckningen.
Sedan kan man se vilka år han tjänstgör och om hans namn skrivs annorlunda. Nämndemännen namnges i ingressen till varje tingssammankomst.

258
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-11, 20:28 »
Hej Olof!
 
Intressant! En ny bekantskap för mig och kanske en riktig luring. Jag tror nämligen, att han har hamnat under fel rubrik och inte alls är en Allard.
Jag vill minnas, att jag tidigare sett exempel på, att Allard Hubert i stället skall vara Tallard Hubert. Tallard = Tayard. I vallonsläkten Tayard kommer nämligen en gren att kalla sig Hubert, där Hubert egentligen är ett patronymikon Hubertsson.
Den förste för vilken denna förändring sker heter Johan Hubert(son) Tayard. Han har flera söner födda i mitten på 1600-talet, som är tänkbara fäder till din Johan.
 
Jag ser att du lagt ut samma fråga under Falu Kristine. Vi får hoppas, att någon har fler uppgifter att lämna. Jag har just nu inget abonnemang på AD, annars hade jag kollat upp honom själv. När föddes förresten dottern?

259
Love / Love
« skrivet: 2014-01-10, 15:40 »
Lena Nalmo!
 
Jag vet inte om du fortfarande har bevakning på den här tråden. Jag vill ändå berätta för dig att jag har ett förslag på två möjliga, jag upprepar möjliga generationer före din äldste Lovis Noaksson. Se Nordisk Vallongenealogi del II sid 107-108.

260
I anledning av Carina Månssons och Sven-Ove Brattströms inlägg 24/2 2012 vill jag ge en allmän kommentar. Mina böcker Vallonsläkter under 1600-talet, utgivna 1989-92, som det refereras till, är nu ersatta av Nordisk Vallongenealogi del I och II, som uppdaterats med de senaste 20 årens forskningsresultat.
För släkten Herou, som är en av de mer svårforskade, är det många ändringar mellan nu och då som en följd av tillkommande fakta. Bl a har Bertil I W Kjelldorff ägnat släkten sitt intresse och skrivit om släktens historia i tidiga led (Släkt och hävd 1994 sid 137-183). Även denna krönika har förbättrats sedan dess.
Jag har i N V del II försökt sammanfatta forskningsläget idag för de tidigaste generationerna (43 familjetabeller) men måste ändå reservera mig för, att ytterligare justeringar kan tillkomma.
Eftersom släkten har så många grenar blir den på 1700-talet ännu mer omfattande och svårforskad och jag välkomnar därför en fortsatt diskussion här på Anbytarforum. Jag har betydligt mer information om släkten än vad som fick plats i böckerna.

261
Eftersom information on släkten Savars förekomst i Småland kom efter bokens pressläggning vill jag gärna lämna följande modifierade version av text och familjetabeller för den intresserade:
 
”Savar är en relativt anonym kolarsläkt med begränsat antal noteringar i källmaterialet. Den tycks först etablera sig i Södermanland, sedan i Västmanland och vid mitten av 1600-talet i Småland under Nya Bergkvara friherreskap. Även om släkten från början har hetat Savard eller Savart är det tveksamt, om namnet försvenskats till Svart. Med franskt uttal är t:et stumt.
Observera att de genealogiska sambanden mellan individerna nedan inte är säkerställt i samtliga fall!
 
Tabell 1
 
Jean Savar är kolare i Bränn-Ekeby 1631. Han träder i tjänst hos Jacob de la Gardie och är dennes gårdsfogde i Högfors 1637-39. Yrket antyder, att han är till åren kommen och har fått en förtroendetjänst.
 
Barn:   Jean           (tab 2)
   François   (tab 3)
 
Tabell 2
 
Jean Savar, trol son till Jean (tab 1), är också kolare i Bränn-Ekeby 1631. Han stannar ännu en tid i Södermanland och kolar vid Skeppsta 1637-39.
  Den 19/11 1650 är Johan Zavar en av edemännen i ett ärende vid borgrätten för Herrelunda friherreskap i Småland. Under kommande år återfinns han vid flera tillfällen, t ex 5/11 1653 0ch 14/2 1657, i domböckerna för Nya Bergkvara friherreskap fram till sin död omkring 1676.
 
  Framkom Jean Savar i Trästeenshullt, gift, som befinner sig högeligen besvärat öfuer ett Bygdethal och ogrundat sqwaller, som skulle han hafua olofliget Omgenge medh een lööskohna Karin Nilsdotter i Karlstorp, af sådant tillfälle, at emedan denne Jean Savar hafuer emoot sin hustrus Elisabetz willia gefuet sijn dotter som han medh förrige hustrun hafft hafuer någre Pertzler henne till hiellp, dem hoon sedan till Karin Nillsdotter försåldt hafuer. Allt derföre hafua löst follck i Bygden begynt sådant squaller, Män uthan all grundh och Skääl, Blifuer alltså frij dömbde och ehrkennde till dhes Gudh saaken annorlunda Uppenbahra täches
(Nya Bergkvara dombok 4/10 1661).
 
  Jean har varit gift tre gånger. Första hustruns namn har vi inte, men det giftet kan mycket väl ha skett i hemlandet före avresan till Sverige. Hon bör dock ha kommit hit, eftersom deras dotter finns här 1661. I andra äktenskapet med Elisabeth Andersdotter föds minst tre namngivna barn, i det tredje är hustrun Bengta Eriksdotter troligen inte längre i fertil ålder.
 
Barn i 1. giftet:   Anna   d 14/3 1716 i Hannäs, g m bruksägaren Abraham Parment 24/6 1663 i Ringarum
 
Barn i 2. giftet:   Nilz   nämnd i domboken 20/6 1677, Nilz Johansson
                   Margareta   nämnd i domboken 20/6 1677
                   Elin   nämnd i domboken 20/6 1677
 
Tabell 3
 
François Savar, trol son till Jean (tab 1), är kolare vid Fada 1629. Hans hustru är kvar i Sedan. En Frans kolare arbetar under Jacob de la Gardie på Skärvik 1635-41. Han skulle kunna vara son till Jean (tab 1), som också är i de la Gardies tjänst.
 
Barn:   Bastjohan (Bastian)   (tab 4)
   Mårten              dp 7/11 1641
   Pier              (tab 5)
 
Tabell 4
 
Johan Savar, son till François (tab 3), döps 3/4 1636 på Skärvik i Skinnskatteberg. Det är troligen honom vi finner i arbete vid Gusum 1658-74, det senare året utan hustru i mtl. År 1675 är han i tjänst under Bergsregementet (Rullor 1675:5 pag 288).
 
Tabell 5
 
Pier Sawar, trol son till François (tab 3), finns med hustru vid Gusums bruk 1678 enligt mtl. Även han kan ha gått ut i krigstjänst, eftersom han sedan saknas vid bruket.”
 
Tacksam för synpunkter och eventuella ytterligare noteringar om släktmedlemmar.
Kjell

262
Pagard / Pagard
« skrivet: 2014-01-06, 12:54 »
Det var vanligt att de första generationernas valloner i Sverige gifte sig inom den egna folkgruppen. Det var även vanligt, att man använde s k bunden namngivning för barnen.
Jag har försökt göra en dopvittnesanalys för Jacob Pagard (tabell 3 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 159) och granskat de dopvittnen, som finns när han döper sina barn.
 
- Johan född 9/10 1704 vittnen Joen Hansson i Leufsta Bruk och Johan Olssons hustru Brita
- Per född 2/6 1707 v: Johan Olsson Stalknecht och Anders Pagars hustru Anna i Gijbo
- Anders född 13/3 1710 v: Johan Olsson, hustru Brita Andersdotter Jonas körars hustru
- Carin född 13/12 1712 v: hustru Maria de Nis vid Långbron och Mattes Mattsson i Kiellwik.
 
Johan Olsson och hans hustru Brita är med vid de tre första barnens dop och bör vara nära släktingar. Det enda vallonnamn som förekommer är de Nis. När jag tittar på denna släkt, ser jag att en dotter till den förste Anthoine de Nis (tabell 1), Kerstin, är gift med Olof Mattsson.
Jan Olsson, som forskar på Österlövstas befolkning, anser att familjen Olof Mattsson har två relativt säkra barn, Johan och Kristina. När denne Johan döper sin son Johan född 25/7 1707 i Österlövsta, vem är då dopvittne? Jo, Johan Pagard i Lövsta Bruk, dvs man ser här en återkoppling mellan släkterna de Nis och Pagard.
 
Med ledning av detta skulle följande hypotes, jag upprepar hypotes, kunna ställas upp (angivna tabellnummer relaterar till boken):  
Jean Pagard (tabell 2) är gift med en dotter till Anthoine de Nis (tabell 1).
Olof Matsson och hans hustru Kerstin de Nis har en son Johan Olsson, som är det ovan nämnda dopvittnet. Denne är förmodligen bosatt i Giboda och arbetar vid Leufsta Bruk.
Claes Anthonson de Nis (tabell 5) och hans hustru Maria har dottern Maria de Nis, som är dopvittnet 13/12 1712. Hon är gift med Jean Blom och bosatt vid Långbron.
Det här skulle då alltså innebära, att Johan Olsson och Maria de Nis är kusiner med Jacob Pagard (tabell 3).

263
Melchior de Manhay (Mankei) / Melchior de Manhay (Mankei)
« skrivet: 2014-01-03, 08:59 »
Du har helt rätt, Mats, det är en mycket grannlaga uppgift att koppla Sigfrid Johansson, slaggskjutare vid Åkers bruk och gift med Karin Eriksdotter 2/11 1712 i Åker, som son till hjulmakaren Johan Seerfueson vid Skeppsta bruk 1667-75.
 
Jag har inte vågat göra det och Sigfrid Johansson finns därför inte med i boken. Om du inte har gjort det tidigare, så tycker jag att du bör läsa sidorna 108-110 i Nordisk Vallongenealogi del II, som behandlar släkten Melchior de Manhay. Jag diskuterar där, särskilt i tabell 2, hur det vallonska förnamnet Servais kan förändras i Sverige till Serfwe eller Sigfrid med motsvarande modifiering som patronymikon.
 
Det finns andra grenar inom släkten än den nu aktuella, där namnets förändring är tydligare. Ändå har jag varit försiktig och skriver i flera familjetabeller trolig son till. Utöver namnformen har jag beaktat yrke, geografisk lokalisering samt namnval för barnen som faktorer för att bedöma släktskap, där man inte av andra handlingar, kyrkböcker i första hand, kan få klara besked.
 
Sammanfattningsvis, en individ med patronymikon Servusson, betraktar jag som son till en Servais, dvs en högst trolig vallon vid den här tiden runt 1700. Om han i stället kallas Seffresson eller Sigfridsson, så kan han ha en svensk Sigfrid som far, vilket är troligast - eller - möjligen en vallonsk Servais.
 
Inte blir analysen av släkten Melchior de Manhay lättare av det förhållandet att Melchior också kan vara ett vallonskt patronymikon, alltså lika med Melkersson, vilket du kan läsa om i boken.
 
En svår släkt att utreda!

264
Melchior de Manhay (Mankei) / Melchior de Manhay (Mankei)
« skrivet: 2014-01-02, 19:27 »
Hej!
 
Taxinge var ett bra uppslag. I ortregistret till Taxinge AI:1 finns gårdarna Ede och Lida. I hl 1703 för Ede (AID: v91313.b95.s72) finns Johan med hustru och son Daniel och dotter Chirstin. Ovanför Daniels namn har man senare skrivit Sigfrid. Fadern Johan skrivs 1693 som Johan S.S, dvs troligen Johan Sigfridsson.
 
Vid Lida hittar man en annan Johan med hustru och barn. Dennes patronymikon förefaller vara Andersson.
 
Kanske borde man även här läsa mtl för perioden 1660-1700 (t ex vart 5:te år) och se vad ägarna/brukarna hette på Ede respektive Lida. Johan Sigfridsson (Servusson) kan ha bott på Lida före Johan Andersson och sedan flyttat till Ede.

265
Melchior de Manhay (Mankei) / Melchior de Manhay (Mankei)
« skrivet: 2013-12-31, 11:37 »
Han förekommer i domböckerna för Daga härad från 1660-talet och kallas oftast Johan Servusson i Lijdan.
Jag vet inte i vilken socken Lijdan ligger. Någon annan kanske vet. Jag tror att det finns en plats med namnet Lida i närheten av Nykvarn.
 
Födelseorten anges som Thuringe Sokn och Ede som jag läser det.

266
Melchior de Manhay (Mankei) / Melchior de Manhay (Mankei)
« skrivet: 2013-12-31, 09:15 »
Grattis Mats!
 
Du har med stor sannolikhet hittat rätt Sigfrid Jansson. På köpet fick vi också namnet på faderns hustru Elin Andersdotter, vilket kompletterar tabell 4 för släkten Melchior de Manhay i min bok.
 
Om du har tillgång till mantalslängder tycker jag, att du bör försöka snäva in familjens uppehållsplats mellan Åker 1731 och Mariefred-Kärnbo 1753. Det bör gå att hitta Sigfrid Johansson i mtl åtminstone vissa mellanliggande år.
 
Gott Nytt År

267
Lucas / Lucas
« skrivet: 2013-12-26, 15:55 »
Hej Lars-Olov och Stefan!
 
Jag har med stort intresse följt era inlägg om Clas Classon Lucas och hans vistelse vid Lummelunda bruk på Gotland. Och kan så här med facit i hand konstatera mitt fatala misstag, att läsa 1669 i stället för 1689 i personalieberättelsen efter den berömlige hammarsmeden.
Min avskrift ur dödboken gjordes från mikrokort på 90-talet, kort som säkert inte var av bästa kvalité. När jag nu kan förstora texten av samma dokument i ArkivDigital, ser jag tydligt hur lätt det är att tolka den upptill öppna åttan som en sexa.
 
 Som en följd av detta blev Clas Classon av mig placerad vid Lummelunda bruk två decennier i förväg och även identifierad med den gamle och förlamade Clas Classon, som finns med på brukslängden från 3/5 1683. Jag borde ha förstått, att uppgiften avsåg Clas Classon Beijer, men man kan ju inte alltid ha alla tänkbara alternativ i bakhuvudet. Denne Clas Classon Beijer finns förresten med som tabell 4 under släkten Bevi i bokens första del sid 44. Jag minns, att jag på 70-talet resonerade med Erik Appelgren om denne Clas Classon verkligen hörde till släkten Bevi, Beijer låter mer tyskt i mina öron. Appelgren trodde dock, att namnet kom av Baivir (från Bayern, Bayrare) och kunde försvenskas till både Beijer och Bevi. Detta som parentes.
Era bidrag till rättelser kommer så småningom att hamna på min hemsida http://web.comhem.se/kjelltan/ där jag har en länk till just Rättelser avseende N V. För bokens första del finns de redan där, så att de som köpt boken lätt ska kunna kopiera och skriva ut valfria delar avseende den egna släkten eller samtliga. I sinom tid kommer även kompletteringar att publiceras den vägen. Detta om faktafel.
 
 Jag vill även något kommentera ert resonemang om transskribering eller med det finare ordet excerpering (systematiskt utdrag ur en skrift). Själv är jag mest intresserad av det genealogiska innehållet i de dokument jag läser och ser det inte som särskilt allvarligt, om jag läser ”haft” eller ”hafft” eller om bokstaven är ett v eller w, så länge textens innehåll blir förståeligt. Om jag arbetat på att få alla texter perfekta, så hade det nog inte blivit några böcker, som Stefan mycket riktigt insett!
 
 Precis som ni har jag forskat i närmare femtio års tid och läsförmågan har gått från usel på nybörjarstadiet till riktigt bra på ålderns höst. Säkert samma för er. De excerperingar som tagits med i boken, de är ganska många, kan alltså härröra från olika perioder och ha skiftande kvalité. Jag tycker till och med att det är bra, om det kan trigga någon att förbättra texten.
Samtidigt har jag med tiden fått en viss förståelse för prästernas svårigheter att vid upplägg av den nya husförhörslängden kunna läsa alla handskrivna siffror i den gamla längden korrekt. I vår tid tillkommer alla korrekturfel, tryckfel, felaktiga tangentbordsnedslag etc. Stefan, jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, när jag läste din rättade slutversion av Clas Classon Lychos dödsruna i inlägget från julaftons morgon kl 06:36 och konstaterade att det där förargliga årtalet 1669 fortfarande hängde med! Men du är förlåten, man bör inte arbeta med influensa i kroppen nattetid.
 
 Lars-Olov, du skriver att du inte har gett ut några böcker. Det beklagar jag, för du är en mycket kompetent släktforskare. Helt opublicerad är du ändå inte. Jag har i bokhyllan hemma ett nummer av Tunabergsbygden 1977, där signaturen L. O. Ericson skrivit en artikel rubricerad ”Familjen Audar i Abbortorp”. Om jag minns rätt hade vi en kortare korrespondens om den grenen av släkten Oudart, som du mycket förtjänstfullt utrett. Som framgår av artikeln hade du på den tiden också en något mer ödmjuk inställning till svårigheten att läsa äldre handstilar. Och det är svårt, även för erfarna forskare.
 
 Jag hade på 90-talet en ”läsarcirkel”, som fortlevde många terminer med flera mycket duktiga släktforskare. Vi prövade våra krafter på olika dokument, som vid en första anblick tycktes närmast omöjliga att tyda, ett per vecka. Det var aldrig någon som på egen hand förmådde få till en fullständig översättning. Men när vi tillsammans i gruppen jämförde våra tolkningar, så lyckades vi varje gång få ihop en komplett och perfekt transkribering. Sens moral - ingen blir världsmästare i excerpering men genom samarbete i grupp kan man alltid lyckas!
 
 Bra att du puffar för Bergskollegii arkiv på RA. Det är som sagt ett jättestort arkiv med massor av intressant material. Jag studerade det i slutet på 80-talet under långa perioder, dock mest de olika bergmästararkiven, inte själva huvudarkivet. Det gjorde däremot Bertil I W Kjelldorff, som satt i forskarsalen samtidigt. Han har gjort omfattande avskrifter och vi delgav varandra nya fynd allteftersom.
 
 Så sent som för något år sedan fick jag av Jan Olsson i Vallonsällskapet tips om ett dokument, som jag tog med som bilaga i del II av boken sid 310. Det är Bergmästare David Leijells rapport 12 augusti 1692 till Bergskollegiet angående till Kurland förrymda smeder, av vilka en del avvikit via Gotland. Om du inte redan har läst det, så tycker jag att du bör göra det, eftersom det anknyter till ditt första inlägg 22 december här ovan. Böckerna finns hos Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, där du är medlem, alternativt på ditt närmaste bibliotek.
 Låt mig avslutningsvis nämna, att på min hemsida finns även en fullständig excerpering av Kila församlings äldsta ministerialbok C:1, där den som så önskar kan få hjälpa till att räta ut de frågetecken i tydningen, som fortfarande ligger kvar där ännu efter femton år. Välkomna i gänget!
 
Gott nytt forskarår på Er
Kjell L
 
Skrivet i Word och inkopierat i Discus, tack för tipset!

268
Hej Anders!
 
Det står M. Jokom Smeed även om det blivit en extra krumelur före d:t. Jokom = Joakim, alltså inte Johan.
 
Beträffande ditt inlägg 18 december, så lutar jag mer och mer åt att Johan de Vallois i Uppsala är stamfader för en egen släkt, där de av dig nämnda Nicolas i Stockholm och Johan i Västerås kan vara hans söner. Kopplingen mellan städerna Uppsala, Sth och Västerås, deras yrken samt namnen på deras hustrur ger en känsla av borgerlighet.
 
Vallonsläkten de Val har under hela 1600-talet en stark koppling till Avesta eller till yrket som myntsmeder, senare klensmeder. Först mot slutet av 1600-talet går några medlemmar av släkten in som soldater under det nystartade Indelningsverket.

269
Martinell / Martinell
« skrivet: 2013-12-10, 16:27 »
Per-Olov!
 
Jag tror att Ove Renger inte noterat att det är två kusiner, inte syskon, som jordfästs samtidigt 30/9 1735 i Österlövsta. Den Clas Martinel som begravs då är son till Martin Martinell (tabell 5 i Nordisk Vallongenealogi del II).

270
Melchior de Manhay (Mankei) / Melchior de Manhay (Mankei)
« skrivet: 2013-12-10, 10:22 »
Den här släkten Melchior de Manhay är som klippt och skuren för att utforskas med hjälp av modern DNA-teknik.
 
Två söner till Jean Melchior de Manhay, Jan och Godefroy, invandrade till Norrköping i augusti 1626. De ger upphov till flera ännu ej utforskade släktgrenar med varierande namngivning. Som framgår av tidigare inlägg blir släkten stor och finns under 1700- och 1800-talet huvudsakligen i Södermanland (Gåsinge, Åker, Kila och Svärta socknar). Den bör ha åtskilliga nu levande agnatiska ättlingar, dvs personer som har någon av invandrarna på sin farslinje bakåt (FFFFF...). Dessa personer skulle med hjälp av DNA-analys (t ex Y-DNA-37) med säkerhet kunna fastställa sin gemensamma länk till stamfadern Jean Melchior de Manhay i Vallonien.
 
Tillämpat på ovanstående Sigfrid (Sephre) Johansson borde man kunna bevisa, om han som jag tror, är son till den hjulmakare Johan Serfuesson, som finns på Skeppsta bruk åtminstone 1667-75.
Här finns en arbetsuppgift att gå vidare med för den intresserade!

271
Edle och WälBorne Baron Johan DWalz Cornätens son i Ullawi Swän
står det. Här är det fint folk i farten, grevar och baroner bland dopvittnena.
Allt talar för att det rör sig om adliga släkten Duwall med ursprung från Skottland.
Alltså inte vallonsläkten de Val.

272
Den nedre raden avser säkert någon annans barn, vars föräldrar prästen glömt namn på. Många dop antecknas bara med Ett barn samt datum.
Den 10/12 1656 döps ännu ett barn till Johan. Här skrivs hans namn tydligt Johan Wallois. Det hade man kunnat läsa namnet som även 22/7 1654, om det funnits en prick över i:et. I den bild du bifogat jämförde jag bokstaven i hans namn med a:et i ordet barn. Lilla a ska ha en öglebrytning i tysk stil. Men den här prästen skriver också a med latinsk stil, t ex första a:et i Valla.
Sammanfattningsvis tror jag vi bestämmer oss för att karlen heter Johan de Wallois. Han bör vara samme som den yngre Johan de Vall (tabell 8 Nordisk Vallongenealogi del II sid 297). Jag skulle kunna tänka mig, att fadern satt honom i utbildning i Uppsala och att han sedan gift sig där.

273
God morgon Anders!
 
Det står
7.... Johan de Vallas barn den .. 22 julij.
8....                      den .. 27 julij.

274
Denne Petter Kosswa är född 1703 och anknyter till tabell 19 i Nordisk Vallongenealogi del I sid 141.
Han stadgar sig och bildar familj omkring sex år efter äventyret i huvudstaden.
KL

275
Servio / Servio
« skrivet: 2013-12-04, 17:54 »
Britt-Inger!
 
Du behöver inte gå till biblioteket. Jag ser, att författaren på den angivna länken redan tagit till sig innehållet på de sidor som avser denne Petter Servio och skrivit ihop en trevlig artikel med utdrag ur de dokument, som redovisas. Men det finns mycket mer i arkiven om denne rättshaverist, bl a har han/hon missat namnet på Petters troliga hustru, som ju var din första fråga.

276
Servio / Servio
« skrivet: 2013-12-04, 16:34 »
Hej Britt-Inger!
 
Det finns flera Petter Servio. Du anger inte vem din fråga gäller. Jag föreslår, att du tittar i min bok Nordisk Vallongenealogi del II sid 248-253, så kanske du får uppslag till fortsatt forskning.
Boken bör vid det här laget finnas på ditt närmaste bibliotek.

277
Ansillon / Ansillon
« skrivet: 2013-12-03, 15:07 »
I första delen av boken Vallonsläkter under 1600-talet har jag behandlat en tidig invandrare med namnet Anset Ansillon. Han anlände 1609 till Stockholm som en av de elva smeder, som Paschilius Chenon värvat.
Anset blev verksam som plåtslagare vid Kroppa och Fors bruk och kan följas i landskapshandlingar och boskapslängder fram till 1629. Därefter är han försvunnen ur samtida arkivalier.
Jag har nu funnit ett nytt dokument, som visar vart han tog vägen efter vistelsen i Värmland och som också ger underlag för att avsluta släktens historia i Sverige. Det är ett ärende från rådhusrätten i Norrköping 5/7 1632 av följande lydelse (AID: v221958.b4090):
  Sedhan kom Johan Lethoor Lovises Dj Geers Bookhållare fordrade arf efter Torsten Ansellon Pannemakare och Asell Ansellon hwilke her utj stadhen äre dödhe blefne och inladhe en fullmacht dher opå honom war gifuen och skrefuen på Latin af Borgmästare och Rådh utj Leiden i Hålland at fordra samma arf efter bemelte Personer. Och efter dhes legenheet bekom han en Rulla opå deres efterlåtne saker, utj lös och fast och deres Creditorers Nampn huad huar hade för sig at fordre efter dhem utj stendig och bewijslig skuldh, och eet bref tilbaker igen till Borgmästare och Rådh i Leidhen, innehållandes
(det latinska brevet - nån som är duktig på latin kanske kan transkribera och översätta brevet, texten är lättläst)
Wärderingslängd på salig Torsten Pannemakares godtz uti löst och fast sampt längd på hans Creditorer
(två sidor bouppteckning samt en sida med förteckning på hans kreditorer, intressant men något mer svårläst).
Ett par kommentarer:
1. Förnamnet Torsten torde vara en försvenskning av Toussaint, ett namn som bars av flera av de tidiga Värmlandsvallonerna.
2. Eftersom det latinska brevet är skickat från Leiden, får man utgå från att den staden är släktens hemvist i början av 1600-talet. Leiden ligger i Nederländerna, varför man kan tycka att Anset Ansillon borde ha haft holländska som modersmål. Invandrargruppen 1609 kallas dock för fransoser och namnet Ansillon har mer fransk karaktär än holländsk, vilket gör det troligt, att släktens tidiga proveniens ligger längre söderut inom det fransktalande Vallonien.

278
Gagot / Gagot
« skrivet: 2013-11-17, 16:46 »
Hej igen!
Tack, nu förstår jag. Det bestämdes att de bägge sönerna skulle få 50% mer än döttrarna och kalkylen går ihop.
Då förefaller det som om även Henriks bägge döttrar är avlidna och att den grenen inte har några bröstarvingar.
Har du några uppgifter, som skulle styrka att minst en av döttrarna Anna eller Vendela är i livet vid arvsskiftet 1642?

279
Gagot / Gagot
« skrivet: 2013-11-16, 13:14 »
Hej Erik!
 
Jag har sent omsider läst ditt inlägg om Johan Gaggo och finner det mycket intressant. Du har övertygande visat att han avlidit 1622 och dessutom vaskat fram nya uppgifter om barnen. Eftersom jag inte är så kunnig om arvslagarna i gångna tider skulle jag vilja, att du förklarar hur man räknat på arvet efter Kerstin Richardsdotter. Du skriver:
De fem döttrarna som var arvtagare efter Kerstin Richardsdotter ärvde varsin 1/8 medan de två sönerna delade på 3/8 av 1/4 i Bjurbäcken. Varje dotter ärvde alltså 1/32 i masugnen.
Det här innebär, att var och en av sönerna ärvde 1,5 åttondelar, dvs 50% mer än var och en av döttrarna. Jag känner till, att de olika landskapslagarna hade olika bestämmelser om arvsrätt för söner och döttrar vid den här tiden. Barbro Nordlöf skriver i Rättshistoria för släktforskare, att En huvudregel var dock att son ärvde dubbelt mot dotter. Detta var enligt landslag, enligt stadslag likställdes son och dotter.
Min fråga föranleds av konstaterandet, att man delat arvlotten i åttondelar, trots att antalet efterlevande barn bara var sju stycken.
Kan det ha varit så, att den sista åttondelen gick till den avlidne Henriks bägge döttrar? Då får ju alla barn varsin åttondel och skiftet sker enligt stadslag.
Du kanske har tillgång till skifteshandlingen i Storfors bruksarkiv och kan se hur man räknat?
Vänliga hälsningar
Kjell

280
Le Brun / Le Brun
« skrivet: 2013-11-04, 14:23 »
Hej Tim!
 
Vänligen läs mitt inlägg från 1/12 2000 ovan. Det var tretton år sedan. Tydligen ligger dessa felaktiga uppgifter fortfarande och förvillar hos Ancestry.
 
Kjell Lindblom

281
Le Brun / Le Brun
« skrivet: 2013-10-13, 18:36 »
Hej Per-Olov!
 
Släkten le Bruns äldsta led i Sverige är mycket oklara. Avsaknad av patronymikon eller bara patronymikon, samma förnamn, varierande yrken, felaktiga åldersuppgifter i kyrkoarkiven mm gör det svårt att fastställa släktskap mellan olika individer. Inte blir det bättre av att publicerade släktträd på nätet innehåller ogrundade gissningar utan källreferenser.
Även om jag varit försiktig med kopplingar i Nordisk Vallongenealogi, så skulle jag inte bli överraskad, om några tabeller kan behöva förändras, när fler fakta tillkommer. I kyrkböckerna kommer man knappast att hitta mer uppgifter, möjligen i domkapitelarkiv. Däremot kan tidiga domböcker kanske vara intressanta källor. Likaså Bergskollegii arkiv (RA), eftersom det handlar om bergsbruk.
Sammanfattningsvis, efterfråga och kontrollera alltid arkivreferenser, om du hämtar andrahandsuppgifter rörande medlemmar av släkten le Brun!

282
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015
« skrivet: 2013-09-15, 16:18 »
Johan och Ulf!
Ja, vi ska försöka reda ut den här kusken Joris Nilsson, som Ulf nämner redan i sitt inlägg 29/11 2002 och som han återkommer till då och då, nu senast igår. Det är kanske bäst, att jag vänder mig direkt till Ulf med några frågor.
1. Joris Nilsson finns vid Nävekvarn 1674, säger du. Kan du precisera med källangivelse var du hittat honom? Har du funnit honom i fler handlingar? I så fall, vilka? Är det korrekt att han aldrig bär något släktnamn? Om så är fallet, varför anger du att han tillhör släkten Dubois?
2. Du tror att Joris Dubois fader heter Johan Dubois. En person med det namnet finns i Nävekvarns mtl 1648, där han står skriven intill Niclas Dubois? Är det korrekt, att du identifierar honom med den smältare Johan Dubois, som finns vid Västlands bruk 1650 och sedan är i Uppland fram till sin emigration 1671 (tab 52).
Det finns några omständigheter, som gör mig tveksam och som får förklara, varför jag inte tagit in denne Joris Nilsson i Nordisk Vallongenealogi.
Om det skulle vara som Ulf tror, varför är då Joris Nilsson kusk? Eftersom Nicolas lever, borde väl Joris Nilsson då gå i faderns fotspår och karriärstegen uppsättare - hyttdräng - masmästare.
Motsvarande för masmästaren Joris Dubois (tab 16). Om han var son till Johan Dubois borde han väl ha följt med fadern till Uppland, blivit smältare och rent av även emigrerat.
Jag ser med intresse fram mot Ulfs svar och källangivelser.

283
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015
« skrivet: 2013-09-15, 09:14 »
Hej Johan!
Jag vill gärna kommentera de uppgivna födelseåren 1610 och 1643, som du säkert hämtat från tabell 6. De avser dottern Maria och sonen Clas.
Maria anges vara f c 1610. Den uppgiften är hämtad ur dödboken för Njurunda, där hon anges vara 105 år vid sin bortgång. På sid 291 har jag skrivit, att jag tror uppgiften vara cirka 10 år för hög. Jag kunde ha gissat på 15-20 år i stället och då fått ett lika troligt födelseår 1615-20 för henne.
Även för sonen Clas är födelseuppgiften bakåträknad från Hannäs dödbok 1710, där Clas anges vara 67 år gammal vid sin bortgång. Jag anger honom därför vara f c 1643. Observera c:t! Här kan prästen ha uppskattat den avlidnes ålder åt andra hållet. Clas kanske var född 1635-40?
Vad händer? Jo, nu har vi ett möjligt spann på 20-25 år mellan första och sista barn i Nicolas Dubois barnaskara, helt inom rimlighetens gräns.
Så här tidiga födelseuppgifter skulle pga stor osäkerhet egentligen förses med marginal, typ f 1643 (+-5). Men jag tycker det räcker, att var och en själv ska få bedöma graden av osäkerhet.

284
Henning / Henning
« skrivet: 2013-09-13, 13:27 »
Vem påstår att Johan skulle vara född omkring år 1600?
Jag har Johan som trolig bror till Pierre, men min första notering om honom daterar sig till 1639 och om han då är ca 20 år borde han kunna vara född omkring 1620 och då blir det ju inte så stor skillnad mellan honom och Pierre vad gäller födelseår.
Bra att du noterat Pierres andra gifte. Stigs uppgift från 2007 bör därför vara felaktig.

285
Henning / Henning
« skrivet: 2013-09-12, 14:42 »
Kristina, jag får inte ihop årtalen i ditt svar.
Varifrån har du uppgiften, att Margareta Johansdotter skulle vara född 1642? Då kan hon ju definitivt inte vara mor till en Katarina född omkring 1650?
Margareta Johansdotter är gift med Pierre Henning, som dör i oktober 1727 i Tolfta i en uppgiven ålder av 99 år, alltså f c 1628. Margareta borde vara ungefär jämngammal, dvs f c 1630!

286
Henning / Henning
« skrivet: 2013-09-11, 16:51 »
Hej Kristina!
 
Din Katarina är nog inte född så tidigt som 1643 utan snarare runt 1650. Åldersangivelser i de tidiga kyrkböckerna får tas med en nypa salt.
Med 1650 som födelseår kan hon mycket väl vara dotter till Pierre. Samtidigt får man inse, att så här tidiga uppgifter om släktskap kan vara något osäkra, men jag kan inte hitta någon troligare far till Katarina.
Far till Pierre har jag masmästaren Jean Joes Henning, han som blev dråpare vid Forsmark 1630 och troligen dekapiterad (avknoppad, dvs halshuggen)!

287
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2013-09-06, 11:01 »
Komplettering till föregående inlägg:
Jag ser att samme garvare Johan Dandanell behandlats här tidigare i år, 2-3 mars i våras.
Det kan tilläggas, att Johannes bror Henrik Dandanell, besökare i Eskilstuna, är huvudperson i ett inlägg av Camilla Eriksson 23 januari i år.
Systrarna Maria Elisabeth och Anna Catharina är gifta med Zachris Köhler 10/11 1728 i Risinge respektive med Anders Bergman 14/12 1729 i Nicolai församling.
Det bör finns goda möjligheter att knyta ihop banden genom att se vilka vittnen, som förekommer när syskonskarans barn döps.

288
Dandanell / Dandanelle / Dandanell / Dandanelle
« skrivet: 2013-09-06, 10:25 »
Hej Jan och Christer!
 
Det var intressanta uppgifter. Jag har försökt hitta någon tänkbar ana till denne garvare Johan Dandanell och kanske funnit en kandidat.
Under tabell 33 av släkten Dandanell (Nordisk Vallongenealogi del I) finns en Johannes Dandanell döpt 29/6 1702 vid Finspångs bruk i Risinge. Det intressanta är att han har två äldre systrar med namnen Maria Elisabeth och Anna Catharina. Precis samma namn ger garvaren Johan Dandanell till två av sina döttrar, Maja Lisa och Anna Catarina. Det kan knappast vara en tillfällighet.
Jag tror, att det finns goda möjligheter att forska vidare på flera av syskonen till ovannämnde Johannes för att hitta fler fakta, som kan styrka eller stryka hypotesen om identitet mellan Johannes och garvaren Johan.

289
Grandpré / Grampré / Grandpr? / Grampr?
« skrivet: 2013-09-04, 21:08 »
Svar på din fråga 13-06-04, Stefan, och komplettering till mitt tidigare inlägg 13-05-09:
En Jacob Persson med hustru Ingredh finns i mtl för Huseby åren 1650-64. I mtl 1665 heter Jacobs hustru i stället Kirstin.
Åren 1666-67 hittar jag dem inte, men mellan 1668-80 finns åter en Jacob med hustru utan namn vid Huseby. Om det är samme Jacob är oklart.
Längre än så här har jag inte letat i mantalslängderna. Kanske finns det kyrkböcker för Skatelöv, som kan ta vid efter 1680?

290
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2014
« skrivet: 2013-09-04, 17:19 »
Britt-Marie och Vincent!
På förekommen anledning vore jag tacksam för ett klarläggande. Ni har nämnt en snickare Johan Petersson, som får barnen Eva och Peter i Risinge i början av 1750-talet. Är han även nämnd med sitt släktnamn Allard och helt säkert samme som den Johan Peterson Allard, vars första hustru heter Christina Norrgren? När och var är Johan född? Namn på andra hustrun?
Vilken Peter Allard är far till denne Johan? Inte Pehr Danielsson väl? Har ni fler kompletterande uppgifter om den rätte Peter, t ex hans hustrus namn och ev fler barn?

291
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2014
« skrivet: 2013-09-04, 14:50 »
Utmärkt! Den rättelsen om Petter Danielsson Allard tar vi till oss och utgår då från att han endast varit gift en gång. Kanske någon av er rent av har namnet på hustrun? I Godegårds tidiga böcker är det ju annars bara fäderna som får barn.
Att prästerna i östgötska församlingar dessutom oftast utelämnar släktnamnet och bara använder patronymikon gör vallonforskningen i denna del av landet särskilt svår. Det lockar ibland till förhastade slutsatser. Bra då, att det finns kritiska forskare med bredare kännedom om ortsbefolkningen under aktuell tidsperiod, så att ev felaktigheter kan rättas till, tycker
Kjell L

292
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015
« skrivet: 2013-09-04, 14:26 »
Hej Kristina!
 
Du har hittat en för mig okänd medlem av släkten Dubois. Han har framlevt sitt liv i några församlingar, som jag inte studerat närmare. Denne Claes Classon är dessutom mycket svår att placera in i någon gren av den stora släkten Dubois.
Ibland har man hjälp av namngivningen för barnen. Jag kan komplettera med ytterligare ett barn, dottern Brita född 27/3 1743 på Danbo(da) i Tensta, begravd där i juni samma år. Även dottern Elisabeth dör späd och begravs 1/3 1747 i Tensta.
Att sonen Henrich får namn efter sin morfar och att dottern Brita uppkallas efter sin mormor är uppenbart. Familjen borde även ha en son Claes (efter farfar), men om och var denne i så fall är född är oklart. Inga fler barn är födda i Ärentuna eller Tensta. Man kan därför förmoda, att Claes varit bosatt i annan församling åren omkring 1740. Det blir lite för glest mellan barnen annars.
Man borde kunna hitta honom i mtl för såväl Ärentuna som Tensta för att närmare precisera familjens uppehållsplats mellan 1735-45. Tyvärr har jag inte tillgång till mtl just nu. Kanske någon annan kan hjälpa till?
Släktnamnet stavas oftast Deboe, vilket möjligen kan hjälpa till att hitta rätt proveniens för Claes. Fadern bör finnas under något av förnamnsformerna Claes, Claudius eller Nicolaes. Tyvärr finns det fler kandidater (t ex tabellerna 17, 22 eller 53 i Nordisk Vallongenealogi del I) att välja mellan och jag har inte lyckats hitta någon, som är mer trolig än de övriga.

293
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2013-08-21, 21:07 »
Hej Erik!
 
Jag har granskat mina noteringar från Uppsala läns domböcker för att se, om det finns några ärenden som stöder din förmodan. Under perioden 1674-89 finns ett flertal tvistemål rörande arvet efter Antoine Bodou. Det är långa texter, att gå igenom och jag har bara orkat skriva av det allra viktigaste.
Speciellt ett ärende från Film 16-17/2 1675 verkar bekräfta att Johanna Guillaume har en bror, ev halvbror, vid namn Gottfridh Guillaume. Hon bör då vara en Johansdotter Guillaume och alltså inte en Philipsdotter Guillaume.
Senare mål visar också, att hon gifter om sig med Eric Pelican.
Hon kallas hela tiden bara Johanna Guillaume utan patronymikon.
Om tiden medger skulle jag vilja läsa alla noteringar om denna arvstvist, säkert flera veckors tolkningsarbete. Men jag får väl avvakta, tills materialet gjorts tillgängligt via nätet.
Sammanfattningsvis tror jag, att du har rätt i dina funderingar!

294
Piette / Piette
« skrivet: 2013-07-11, 20:08 »
Tillfällighetsfynd.
Jag kan också bidraga med en dotter Judith till nämnda Joris Piätt och hustru Petronella Pettersdotter. Judith är döpt 13/12 1717 i Svea Livgardes Livbataljons fs (C:1). Ett dopvittne är åkarhustrun Maria Piätt.

295
Grandpré / Grampré / Grandpr? / Grampr?
« skrivet: 2013-06-05, 18:35 »
Hej Marie!
 
Inte så lätt att hitta kanske. Ärendet finns på AID:v49324.b174.s12 högersida nedtill. Edgärdsmännen överst på nästa sida.
Själva händelsen hittar du på AID:v49324.b165.s3 vänstersidan. Om jag minns rätt handlar det om en dräng i Anthoines tjänst. Drängen har kolosförgiftats i kolarkojan.
 
Kjell

296
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015
« skrivet: 2013-06-02, 08:43 »
Det är säkert en gravsten rest över ett av familjens barn, som avlidit år 1705. Graven var sannolikt redan då avsedd att bli ett vilorum även för föräldrarna vid deras senare bortgång.

297
Grandpré / Grampré / Grandpr? / Grampr?
« skrivet: 2013-05-09, 15:23 »
Hej igen Niclas!
 
I mantalslängderna för Kronobergs län Skatelöv socken hittar man under Huseby (bruk) en Jacob Person aktuell tid. Jag har visserligen bara läst åren 1650, 1655 och 1659, men han finns säkert även mellanliggande år och kanske även före och efter. Hustrun heter omväxlande Inger eller Ingegerd, säkert samma kvinna. Ska läsa alla mtl vid tillfälle för att se hur lång period de förekommer. Om du har SVAR-abonnemang är det annars snabbt gjort.
Det jag vet om Jacob Cochois har jag skrivit i boken, men i skenet av de här framkomna uppgifterna kan det finnas anledning till viss revidering. Släkten Cochois är inte helt enkel att få grepp om, det finns t ex minst två samtida Jacob i mitten av 1600-talet!
Constantin Antio är en medlem av släkten Anjou, varför det borde skrivas med uttalat t och inte med l.

298
Grandpré / Grampré / Grandpr? / Grampr?
« skrivet: 2013-05-09, 08:48 »
Hej Niclas m fl!
 
Den 19 november 1650 införs i domboken för Herrelunds friherreskap ett intressant ärende, som ger upplysning om den vallonska arbetskraften vid Huseby och eventuellt fler småländska bruk. Det är kolaren Anthoine Tourneur, som friar sig med en tolvmannaed (för förklaring, se detta ord i Wikipedia).
Målet lyder:
Sammadagh framkom Antonj kållare och lätt antechna dhen 12 Manna Eedh som han tilförendhe uthfäst hadhe ...
Edhemän
Antonj Törne
Bengt Jönsson i Bägäse(?)
Per Bugmundzon i Kiärr
Måns Jansson i Kiärr
Arfwedh i Brewijck
Jacob Cosua
Oluff i Nytorph
Constantin Antio
Jon Larson i Ger...
Johan Zavar
Cosie Derua
Påfuell Persson
 
Han är själv en av edgärdesmännen (första namnet). Dessutom finns en Jacob Cochois (Cosua) med, vilket styrker min hypotes i tidigare inlägg, att denne är identisk med den Grampere vi tidigare diskuterat.
Cosie Derua heter egentligen Gauge de Ruar, senare verksam vid Gusums bruk och välkänd.
Övriga namn är du säkert bekant med.
 
Mvh
Kjell

299
Stopp och belägg, Ove!  
Du får gärna referera till min bok Nordisk Vallongenealogi, men då måste det vara med fakta, som står där. I ditt senaste inlägg 2013-04-17 har du satt mig som referens för ett stort antal uppgifter, som överhuvudtaget inte finns i boken.  
Det gäller bl a födelseår för ett flertal personer i texten, uppgifter som jag redan i mitt tidigare inlägg ovan ställt mig mycket frågande till. Nu riktar jag frågan direkt till dig. Varifrån kommer dessa uppgifter? Finns det sakligt underlag eller är det rena gissningar av dig eller någon annan?  
Jag skulle vilja be dig vara mer kritisk, när du sammanställer och lägger ut andra forskares resultat här på nätet, så att vi inte riskerar att sprida ogrundade uppgifter som fakta. Jag har skrivit några rader om detta i förordet till Nordisk Vallongenealogi del I.  
Hoppas du tar detta som positiv kritik, vi kan resonera vidare, när vi träffas nästa gång, kanske i kontraktsgruppen på tisdag?  
Vänligen  
Kjell

300
Hej Stefan, Leif, Niclas och Ove!
 
Jag har med intresse läst de senaste dagarnas diskussion ang släkten Grampre och känner, att jag bör göra ett inlägg med kommentarer.
Som säkert några av er redan noterat, så skiljer sig texten om släkten Grampre åt mellan den 1989 utgivna första delen av Vallonsläkter under 1600-talet och den förra året utkomna Nordisk Vallongenealogi del I.
Rent generellt vill jag säga att Nordisk Vallongenealogi har tolkningsföreträde, eftersom den är en med ytterligare tjugo års forskningsresultat uppdaterad version av den äldre boken.
Bl a finns nu några fundamentala skillnader rörande den allra äldsta generationen Grampre. Så t ex saknas de två ovan nämnda sönerna till Ron Grampre, Jacob och Lars, under släkten Grampre! Varför?
Jo, det beror på, att jag numera anser Ron, Jacob och Lars vara bröder. Dessa finns därför i stället upptagna i Nordisk Vallongenealogi under släkten Cochois som söner till invandraren Pierre Cochois, även kallad GrandPierre. Mina argument för detta står att läsa i boken.
Jag skulle av er vilja veta, varifrån man fått ungefärliga födelseår på Ron, Jacob och Lars? Så vitt jag vet finns inga åldersuppgifter på dem, inte ens i dödböckerna.
Så en fråga speciellt riktad till Niclas. Du har vid några tillfällen hittat mycket intressanta ärenden i domböckerna från Göta Hovrätt och speciellt Borgrätten för Nya Bergkvara. Dessa utdrag har bidragit till att kasta nytt ljus över tidiga vallonska arbetare vid bruken i Småland. Nu vet vi att en medlem av släkten Grampre (jag gissar att det är Jacob) liksom Johan Savard varit kolare i området kring bruken Huseby och Åryd.
Kan du precisera under vilka tidsperioder de förekommer i domböckerna? Jag vill själv läsa Advokatfiskalens arkiv för berörda områden för att se, om det eventuellt kan finnas ännu fler vallonska arbetare nämnda. Materialet finns väl på ArkivDigital, eller hur?
Kjell

301
Österlövsta / Österlövsta C:2 (1727-1768) Bild 91
« skrivet: 2013-03-11, 08:29 »
Hej Björn!
 
Jo, du har läst rätt.
Nu får du följa föräldrarna Erich Larsson och hustru Anna i Elinge och se vad som händer sonen Olof. Tyvärr inte helt lätt, eftersom Österlövsta äldsta hfl börjar 1771. Familjen finns vid Elinge detta år (AID: v127541.b39.s65) men utan sonen Olof. Han kan ha lämnat föräldrahemmet efter faderns död, han är ju 18 år, om han lever(?).
Dessutom ska du följa Olof Ersson Hilbom i Österfärnebo hfl före vol AI:6. Han har flyttat in från Tegelsmora någon gång före 1777. Förhoppningsvis får du ihop spåren från ömse håll.
Lycka till!

302
Hej igen Christer!
 
Då kanske jag vågar mig på en gissning. Om han är son till Pierre D. tabell 33, så är han döpt 29/6 1702 i Risinge socken, namngiven som Johannes, och har två äldre systrar med namnen Maria Elisabeth och Anna Catharina, dvs precis samma namn som han ger sina egna två första döttrar (Maja Lisa och Anna Catarina)!
Risinge hfl börjar tyvärr också sent på 1700-talet, men jag tycker att du ska försöka följa denne Johannes och hans föräldrar i mtl för Risinge. Fadern dör 3/11 1717 och modern 11/6 1739, bägge vid Finspångs bruk i Risinge.
Efter faderns bortgång bör Johannes (då 15 år) finnas noterad med sin mor några år, innan han lämnar henne och blir en självständig skattebetalare.
Har du tur, kanske han försvinner ur Risinge mtl just året 1734.
Mvh
Kjell

303
God morgon Morgan!
 
Ditt inlägg ovan fick mig verkligen att spärra upp ögonen. Det var breaking news. Men om jag ska kunna lämna ett seriöst svar på din fråga, vill jag veta mer för att dina uppgifter ska kännas trovärdiga.
Det räcker inte att bara hänvisa till andra forskare som källa. Du måste ge fler konkreta hänvisningar till arkiv som dokumentation för uppgifterna alternativt namnge dina sagesmän.
I avvaktan på det betraktar jag inlägget mer som en skröna, men ser gärna att jag blir överbevisad.
 
Frid&Fröjd
Kjell L

304
Hej Christer!
 
Din Johan Dandanell tillhör säkert vallonsläkten, men med förnamnet Johan är det inte helt enkelt att lista ut, vem som är hans far.
När jag bläddrar i min bok Nordisk Vallongenealogi kan jag se minst tre(!) tänkbara fäder:
1. Jacob D. tabell 23
2. Welam D. tabell 24
3. Pierre D. tabell 33.
Han kan även tänkas vara identisk med Johan tabell 19.
Vad heter de tre kända barnen han får med Gunilla Hansdotter? Namngivningen brukar ibland ge viss vägledning.
Han kan ha varit gift en gång tidigare, eftersom Gunilla är änka vid giftermålet, så man vet inte om Johan har tidigare födda barn. Jag gissar, att det inte framgått. Du har väl granskat alla aktuella hfl.
 
Kjell L

305
Corell / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2014
« skrivet: 2013-02-18, 19:40 »
Hej Sara!
 
Du frågar efter källan för namnet på Petter Baltzarsons första hustru. I Ramnäs personaliebok FII:3 bild 480 (Arkiv Digital) har prästen skrivit en levnadsberättelse vid dottern Saras begravning 1/11 1763. Där framgår att hennes mor heter Kerstin Jöransdotter.
Petter gifte sig med henne 1669 (Ramnäs LIa:4 bild 18) även om hennes namn inte nämns då.
Kanske dog Kerstin 1677 (Ramnäs LIa:2 bild 92). Det står bara bäckham: Smed hustru nr 10 under rubriken Testamente effter lijk A:o 1677.
 
Kjell L

306
Boivie / Bevi / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2013-01-17, 20:41 »
Hej Birgitta!
 
Din komminister Philip Boivi är son till Bertil Beve, som behandlas i tabell 37 av släkten Bevi i ovannämnda bok. Bertil i sin tur är son till Philip B (tabell 34) och sonson till Philip B (tabell 26). På vägen hittar du ingiften från släkterna Bayard och Martinel.
 
Mvh
Kjell

307
Hällestad / Hällestad Sockenstämmoprotokoll
« skrivet: 2012-11-30, 09:07 »
Anno 1639 dhen 10 Julij förärades efter s. Anthonio i Bogetorp stångiern 1 skeppund till kyrkian, sålt för Penningar 21 daler kopparmynt. detta jern haf(ve)r Michel Jonsson betalt.
 
Kjell

308
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2012-11-06, 09:58 »
Hej Christer!
 
En bekräftelse har du i Nordisk Vallongenealogi del 1 sid 205-206 (tab 33 och 34). Googla på bokens namn, så hittar du den!
 
Vänligen
Kjell

309
Humla / Humbla / Humla / Humbla
« skrivet: 2012-10-22, 16:45 »
Hej Stefan!
 
Nej, det finns ingen koppling mellan de olika landskapen. Jag biträder uppfattningen att Humble i Uppland är en svensk släkt.
En vallonsläkt Humbla finns däremot som sagt i Östergötland. Den verkar bestå av hammarsmeder.
 
Kjell

310
Humla / Humbla / Humla / Humbla
« skrivet: 2012-10-19, 13:59 »
Åsa, Lars och Ulf!
 
  Det har till och från spekulerats huruvida Humbla skulle vara en vallonsläkt i Sverige. Man har då tittat på de bärare av namnet, som finns i Uppland vid Dannemora och Forsmarks bruk under första hälften av 1600-talet. De flesta forskare tycks ha kommit till slutsatsen, att det där handlar om en svensk släkt Humble.
  Under arbetet på andra delen av min bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 har jag funnit ovedersägliga bevis för att det finns en vallonsläkt Humbla i Sverige redan på 1630-talet. Mycket talar för att de ovan nämnda hammarsmederna Olof Johansson Humbla och Johan Johansson Humbla är ättlingar till denne invandrare.
  Jag ska nu se om jag kan bevisa ett samband. Jag vore därför tacksam, om ni kunde meddela mig ev ytterligare uppgifter utöver vad som finns på Smedskivan (jag har version 6) om Olof och Johan.
Tack på förhand!
 
Mvh/Kjell Lindblom

311
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2012
« skrivet: 2012-09-10, 18:11 »
Tack, Maud, för uppgifterna. Det var vänligt av dig.
Kjell

312
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2012
« skrivet: 2012-09-10, 08:27 »
Hej Maud!
 
Jodå, jag ska bli lite mer utförlig.
I Förbundets årsbok 2012 har jag bidragit med en artikel om släkten Stukat. Där förekommer en Lars Larsson Stukat född 1769 i Grangärde. Denne lämnar församlingen 1794 utan spår.
Men - för några veckor sedan fick jag ett mejl från annan släktforskare, som berättade att man med stor sannolikhet kan identifiera honom med en Lars Grandin född 1769 i Grangärde, som gifter sig 1799 i Orkesta.
Nu är min tanke förstås, att kanske andra med namnet Grandin i Grangärde också har anknytning till släkten Stukat. I första hand fadern Lars Stukat d. ä., som lämnade Grangärde hösten 1769.
Om vi begränsar tidsperioden till födda 1732-1832, så kanske antalet individer med namnet Grandin sjunker betydligt?
Jag vore tacksam om du kan återkomma, eftersom jag inte har tillgång till Disbyt själv.
 
Mvh/Kjell

313
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2012
« skrivet: 2012-09-09, 08:37 »
Hej!
 
Jag söker bärare av namnet Grandin inom Grangärde med omnejd. Det ska bl a ha funnits en sergeant Grandin, men även övriga individer är av intresse för mig.
 
Kjell

314
Baudin / Baudin
« skrivet: 2012-07-19, 17:46 »
Hej Maritha!
 
Jag gjorde under våren en släktutredning, som kom in på denna gren och gav några från dina noteringar avvikande uppgifter.
1. Korpikån Fältväbel Daniel Bodin f 1/11 1761 och hustru Catharina Rutberg f 10/4 1767 död 1804 (Nederkalix AI:2 1770-1805). Han heter här Daniel, inte David.
2. Du skriver att han är son till soldaten Elias Modig i Övermordjärv. Vilka belägg finns för den uppgiften? Födelsebok?
Jag tycker mig i stället se att han är född 1/11 1760 i Nederluleå som son till E. o. lantmätare Friedrich Bodin och hans hustru Inga Catharina Lagerborg (adliga släkten Lagerborg!) (Nederluleå C:3).
Jag tror det finns ett inlägg om detta på Anbytarforum 11/6 2008 under Nederkalix.
 
Frid och fröjd
Kjell

315
Hej Pernilla!
 
  Jag biträder dina funderingar. Du har säkert hittat korrekt dopuppgift för Sara. Dopvittnet hjulmakaren Johan Andersson är vallonättling (Herou). Även vid dopet 23/11 1690 i Björkvik förekommer en hjulmakare Anders Arvidsson ifrån Stavsjö. Denne bör vara hjulmakaren Anders Servidsson de Manhay, dvs Henrik har uppenbarligen anknytning till valloner vid bruken Stavsjö och Ålberga.
  Däremot är jag inte helt säker på att Henrik har en far som heter Erik Godou. Någon med det namnet är inte känd. Jag kan tänka mig att fadern Erik varit gift med en kvinna ur släkten Godou, dött tidigt och att moderns släktnamn spillt över på honom.
  I vigseluppgiften förefaller Sara vara förväxlad med sin äldre syster Catharina.
 
Mvh
Kjell

316
Faleij / Falleij / Falley / Faleij / Falleij / Falley
« skrivet: 2011-03-10, 20:42 »
Snyggt jobbat, Britt-Marie!
Nu blev du jordemor för ytterligare två barn i familjen Anders Falleij och hans hustru Kerstin Månsdotter.
Anders Falleij anges på smedskivan ev vara son till en Jacob Jacobsson Falleij, född ca 1656. Av någon outgrundlig anledning står jag som uppgiftsreferens för denne Jacob, trots att han inte finns i min databas.
I stället har jag Anders Falleij som trolig (jag upprepar trolig) son till Matthias Falleij (c 1658-1738) i hans första äktenskap (av fyra) med Anna NN bg 29/11 1696 i Undenäs.
Anders torde vara helsyskon med Jacob Matsson Faleij, vilken på Smedskivan hänförts till Matthias andra äktenskap med Elisabeth Andersdotter Schult ingånget 27/6 1697 i Svennevad.
Att detta inte kan stämma framgår av Jacob Matsson Faleijs vigseldatum, 25/7 1709 i Undenäs.
Fadern Matthias Jacobsson Falleij finns 1691-96 vid Tykö bruk i Bjernå socken i Finland, men flyttar 1696 till Forsviks bruk i Undenäs. Före vistelsen i Finland finns Matthias under 1680-talet med sina föräldrar någon stans inom Lerbäcks bergslag och lämnar 1691 Åmme kvarns hammar i Askersunds landsförsamling för resan österut.
 
Kjell

317
Grell / Äldre inlägg (arkiv) till 10 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-10, 19:11 »
Rättelse
 
Jag har granskat uppgifterna om släkten Grell på Smedskivan 6 och konstaterat en felaktighet. Det gäller hammarsmeden vid Godegårds bruk Claes Andersson Grells (c 1662-1702) två söner Johan och Henrik. Dessa är inte söner till honom.
Johan Klasson är son till Claes Andersson Jonneau och gift med Maria Svensdotter 22/10 1705 i Godegård. De fem barn som redovisas för Johan Klasson Grell ska inte heta Grell utan Jonneau, om släktnamnet hade varit angivet för dem i födelseboken.
Henrik Klasson Grell existerar inte. De två under honom upptagna barnen tillhör i stället Henrik Mårtensson Grell gift med Maria Nilsdotter 24/10 1709 i Godegård.
 
Kjell L

318
Gilljam / Guillaume / Gilljam / Guillaume
« skrivet: 2010-10-11, 15:48 »
Hej Stefan!
 
Problemet löste sig 2006, när Stig Geber, Jan Olsson och jag tog samlat grepp om släkten och gav ut publikationen Två hundra år med vallonsläkten Gilljam.
Nämnde Clas Erik återfinns där i tabell 116:
Eric Gilljam, son till Claes (tab 111), är född 30/9 1730 vid Harnäs i Älvkarleby och död 4/6 1787 i Frinnaryd genom drunkning. Han kallas ibland Claes Eric och blir hovslagare vid Tockarp i Frinnaryd(F). Hustrun Magdalena Wetterhall dör där 12/6 1797 och är född 1734 i Frinnaryd. Paret gifter sig 29/6 1763 i Frinnaryd.  Eric är hovslagare vid Livkompaniet av Smålands Kavalleriregemente, antagen 30/8 1756 och avgången ur tjänst 31/5 1787, fem dagar före sin död.
 
Barn:   Maja Stina   f 13/5 1764, d 15/4 1839 i Frinnaryd, g m bonden Zacharias Jönsson 1/5 1788 i Frinnaryd
   Anna Sara   f 8/9 1767, d 31/1 1853 i Frinnaryd, g m hovslagaren Gustav Starkenberg 30/10 1787 i Frinnaryd
   Magdalena   f 24/7 1771, g m Nils Persson 18/9 1795 i Frinnaryd

319
Musik / Lindblom Anita (f. 1937)
« skrivet: 2010-10-03, 20:30 »
Hej Marie-Louise!
 
Anita Lindbloms MMM Alma Magdalena f 27/1 1881 i Hille var syster till min FF Karl Emanuel f 21/5 1886 i Hille, bägge barn till dagakarlen Per Persson Lindblom och hh Brita Stina Nylund. I syskonskaran fanns ytterligare 8 barn, vara 4 avled före åtta års ålder.
Det av syskonen som levde längst var Erik Gustaf Lindblom f 18/8 1896 i Hille, d 2/7 1990 i Gävle Staffan fs.
Yngsta barnet, dottern Edit Elvira f 8/6 1899, dog ogift i maj 1980 i Katarina fs i Stockholm.
De två övriga, dottern Elin Kristina f 31/10 1884 och dottern Hilma Maria f 3/8 1892, torde ha gift sig, eftersom min far visste berätta, att han hade ett tiotal kusiner i Gävle.
Från 1970-talet minns jag, att vi hälsade på några av hans kusiner, bl a en familj Westin bosatt i Björke i Hille.
Det skulle vara roligt få kontakt med några sysslingar eller bryllingar, så om du bor i Gävleområdet och vet dig vara avlägset släkt med Anita Lindblom, hör gärna av dig med ett mail!
 
Kjell Lindblom

320
Vetlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2011
« skrivet: 2010-09-24, 09:10 »
Hej alla Vetlandaforskare!
 
Jag har hittat en kronolänsman Anders Stukat i Vetlanda boende på Uplanda kronogård och i tjänst åtminstone mellan 1744-53. Det går inte så bra för honom. Av mtl 1755 framgår att familjen har det knapert. På välborne herr Cornet Carl Friedrich Leijonadlers gård Tällerda i Vetlanda bor avskedade länsman Stukat med sin hustru Sitta här af barmhärtighet aldeles utf. har icke det ringaste uppehälle till sin hustru el:r små Barnen.
Hans (andra) hustru heter Helena Grågård och dyker långt senare upp i Adolf Fredriks fs i Stockholms mtl 1780 som länsmansänkan Lena Stukat.
Jag tänkte bara höra om någon vet mer om denne kronolänsman. Varför fick/tog han avsked? Fel i tjänsten eller sjukdom? Var kom han från och när dog han?
Under sin tjänsteutövning borde han ha lämnat avtryck i domböckerna om inte annat.
Tacksam för alla upplysningar är
Kjell

321
Stukat / Stukat
« skrivet: 2010-03-01, 10:45 »
Med mycken möda och stort besvär har jag nu lyckats spåra släkten Stukat tillbaka till en soldat Anders Stukat, som avlider i Snavlunda socken 1699. Den äldsta noteringen om honom återfinns i ett ärende från Sundbo härads ting 8/1 1670 (Örebro o Södermanlands ren. dombok nr 30 pag 967).
Det handlar om en annan soldat, Jöns Håkansson Liten, som stulit ett ansenligt antal olika föremål. Jöns är een Cronones soldat under Capitain wälb:e Reinholt Anreps Compagnie. Jag har anledning tro att även Anders Stukat tillhör samma kompani eller åtminstone samma regemente.
Jag behöver nu hjälp av någon, som kan upplysa mig om vad regementet heter, där Reinholt Anreps kompani ingår.
Är det Närkes Värmlands regemente? Detta regementes äldsta GMR 1684 innehåller inte något kompani uppkallat efter Reinholt Anrep.
Kjell L

322
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2012
« skrivet: 2010-02-12, 18:52 »
Nej, Oddbjörn, här blev dina funderingar alltför invecklade.
Johan är helt säkert styvson till Martin, som är byggmästare och inte kolare, som jag felaktigt angav i senaste inlägg. Även Martin begår ett dråp, vilket återges i Frösåkers härads dombok 10/10 1642. Detta ärende har jag redovisat ordagrant i Vallonsläkter under 1600-talet del II. Det är för långt att återge här, men en passus lyder
  ... Såsom och dråparens, som föllier: vid sistförledne Påsketijdh ett åhr sedhan, war bem:te Peer Jönson som dödhen leed och dråparens stiuffzson, Johan Henningh, som Pär tiänte för een kolare drängh, stadde på theras arbethe i skogenn, ther begynte the först osämias om Johans Löön ...
  I övrigt vet vi ingenting säkert om den eventuella släktskapen mellan Martin och Jean Joes mer än att båda bär släktnamnet Henning.
  Adoption i vår betydelse har som företeelse bara existerat drygt 100 år. Tidigare blev föräldralösa barn omhändertagna som fosterbarn (styvbarn) i en annan familj, i första hand av någon av barnets faddrar eller av annan släkting.
  Johan Hennings dotter Marguerite gifter sig med bokhandlare Gaspard Michallet 25/6 1675 i Auxerre i Frankrike. Om detta giftermål har i Förbundets tidning Släkthistoriskt Forum varit införd en lång artikel för en 10-15 år sedan. Artikeln bör du ta del av, eftersom den även ger vissa uppgifter om brudens föräldrar. Kontakta Sveriges Släktforskarförbund, så får du säkert artikeln per mail.
Vänliga hälsningar
Kjell

323
Allmänt / Vinterväder förr
« skrivet: 2010-02-03, 21:22 »
För den som har tröttnat på att skotta snö, kan det kännas trösterikt höra, att det inte var bättre förr. Läs vad prästen i Hallingeberg skriver den 22 februari 1674 (Hallingeberg CI:1 sid 159):
 
Begrofs Måns skomakare i Nagelsta ...
Uti denna tijd war en sådan starck winter och mansdiup snöö, att ifrån morgonen tideligen och till klockan ett efter middag arbetades med ofwanbemählte lijkfärd emellan Nagelsta och kyrckian.
Gudh giffwe aldrig mehr en sådan winter.
 
Är det någon som vet hur långt det är mellan Nagelstad och Hallingebergs kyrka?

324
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2012
« skrivet: 2010-02-01, 19:00 »
Oddbjörn och Ulf!
Ja, det finns lättare frågeställningar än den om släkten Hennings äldsta generationer. I min sammanställning har jag en trolig son Johan till masmästaren Jean Joes.
Denne Johan blir kolare och som jag tror styvson till kolaren Martin Henning efter att Jean Joes avknoppats för det begångna dråpet. Johan gifter sig senare med Martins dotter Jacqueline och blir därmed även måg till Martin.
Johan dör dock inte 1697, som ni skriver, utan 1676 i Älvkarleby, där församlingens kyrkoräkenskaper detta år noterar testamente efter Johan Henning vid bruket.
En oklarhet finns dock såtillvida, att Älvkarleby mantalslängd 1674 upptar en ensamstående Jacob Henning, som bara finns där detta år och inte har hittats någon annanstans heller. Jag lutar därför åt, att det föreligger en felskrivning och att det är Johan som avses.
Hoppas det klarnat något, hälsar
Kjell

325
00 - Begravning / Själaringning
« skrivet: 2010-01-27, 19:53 »
Klockringningen vid begravning kunde ske på olika sätt beroende på vem som begravdes. Det är riktigt att för en mer betydande person ringdes längre. Jag hittade just en beskrivning i Husby-Långhundras kyrkoräkenskaper LI:1 1678-1729 hur man där använde klockorna.
 
Ordningh medh ringninghen uthi klockorna efter the döda.
Om bonde eller hustru döör, willia the bruka både klockorna, skola the gijfwa 16. öre k(opparmynt): till Testamente. döör barn, ringez i dhen lilla allena: men willia the bruka både, gijfwes dherföre 2 daler k:.
döör skattlagder torpare, drengh eller pijga, ringez allenast medh then stoora: men willia the bruka både, gijffwes till Testamente 1 daler k:. döör oskattlagder torpare, jnhysez jon, eller stafkarl, ringez allenast medh then lilla: men willia the bruka både, giffwez och 1 daler k:. Och för än klockorna röres, uthläggez b:te p(enninga)r åth kyrckiowärdarna, och straxt förwaras i kyrckionez kista.
 
Stavkarl = tiggare

326
Hej Jan m fl!
 
Jag tror att Zacharias hade nio barn, varav två Erik.
Den förste Erik född 13/1 1755 och död 5/9 1756.
Den andre Erik (tvilling med Lotta) född 17/3 1758 och död 13/11 1786 i Västra Vingåker.
 
Hälsningar
Kjell

327
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2012
« skrivet: 2010-01-12, 09:37 »
Hej Oddbjörn!
 
 Stort tack för alla upplysningar du lämnat. Tolkningen av brevet stämmer gott med vad jag själv kommit fram till. Jag har bara några kommentarer till ett par ord i texten.
 Brevet innehåller namn på yrken inom bergsbruket, t ex formeur =  
gjutare, chergeur au forneaux = uppsättare vid masugn, charbonni(er) = kolare, serviteur de formeur = gjutardräng.
 Ordet frere betyder här inte biologisk bror utan snarare vän, på samma sätt som vi, åtminstone i Sverige, kan börja t ex ett affärsbrev med tilltalet Broder!
 Jean Hubert är alltså inte bror utan tidigare arbetskamrat till Etienne. Brevet är skickat till Jeans dåvarande arbetsplats, som 1642 är Kvarnbacka bruk i Lindesberg landsförsamling. Det är just från detta bruk, som Etienne begett sig till Norge.
 Om Jean Hubert och Jean Mineur, som bägge är kolare, låtit sig övertalas att söka lyckan i Norge är svårt att veta. Jean Hubert finns kvar vid Kvarnbacka enligt 1643 års mantalslängd (som upprättas på hösten 1642) och finns på 1650-talet vid några bruk i Värmland, men han kan ju ha gjort tjänst några år på norska bruk under mellantiden. Samma sak gäller Jean Mineur, som 1646 kallas een verloopen coolder (på holländska).
 Det enda av Etiennes barn, som finns antecknat i en svensk födelsebok är sonen Petter. Han är döpt 26/12 1640 i Lindesberg. Om honom har jag tidigare fått uppgift från annan släktforskare i Norge, att han avlider 1720 och är gift med Sara Anunsdatter. Kanske finns det en bouppteckning efter honom?
 Brodern Nils Steenson tar 26/1 1686 tjänst som gjutare vid Fritzö järnverk enligt ett detaljerat kontrakt, vilket finns bevarat (Statsarkivet på Kongsberg, Larvik Grevskap, Fritzøe Jernverk, jernverksbetjenter).
 Ditt resonemang om Johan Steensons troliga barn och barnbarn tycker jag verkar vara välgrundat och stämmer säkert. Här kan jag dock inte bidraga med några uppgifter.
 Vänliga hälsningar
 Kjell

328
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2012
« skrivet: 2010-01-06, 16:11 »
Oddbjörn!
Du kan självfallet lägga ut texten på Digitalarkivets debattforum. Större delen av mänskligheten har ju redan tillgång till den i och med publiceringen här på Anbytarforum.
Jag hade inte sett Etienne Hennings bouppteckning i original förut men fått redogörelse för innehållet. Det är förstasidan som ger den intressanta genealogiska informationen om bröstarvingarna. Såvitt jag kan se finns ingen uppgift om namnet på hans hustru, om hon lever eller är tidigare avliden. Från tiden i Sverige har jag en anteckning om att hon 1640 heter Johanna. Har du funnit något dokument i norska arkiv, där hon omnämns med både för- och efternamn?
Kjell

329
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2012
« skrivet: 2010-01-06, 10:52 »
Hej igen!
 
Det var mycket intressant att läsa om bröderna Marselis verksamhet i Norge/Danmark. Det framgår klart att deras insatser är av samma karaktär som Louis De Geers i Sverige. Inom det norska bergsbruket är de aktiva. De har omfattande handel med koppar och vapen och är stora långivare till statsmakten under framför allt 1640-talet.
Däremot tycks de inte ha försöjt sina järnbruk med arbetare från kontinenten utan i stället lockat valloner från en del mellansvenska bruk, vilket ovannämnda brev är ett tydligt exempel på. Det finns i svenska Riksarkivet dokument från 1640-talet, som visar att man i Riksrådet var bekymrad över denna migration och noga följer utvecklingen i Norge.
Vi får avvakta tydningen av brevet. Jag skulle gissa att någon snart bidrar med en översättning!

330
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2012
« skrivet: 2010-01-06, 08:58 »
Hej Oddbjörn!
 
Här är brevet. Översättningen från franska får du själv eller någon annan med bättre språkkunskaper än undertecknad göra. Min skolfranska räcker nödtorftigt till tydning av originaltexten i dokumentet.
 
  Mon frere Jan Hubert aiant trouve la comoditez ie naij voulu falir a vous representer nos humbles recomandations et sont venu a bons port dieu mercij priant dieu quil soit ainsij de vous et de vous femme et enfans par laquel mon frere aians trouve la comoditez qui et fort bonne sij vous plait de venir vous aurez meiller deux foij que en Suede car on fait une forge et le maistre ma faitrer crire apres vous et ie vous prie mon frere de vouloir envoier un formeur pour faire des balles et des canon et en vous contentera et vous ne manquera a faire vostre devoir et on rendera tous depens nous avons le meilleur maistre que ont poudroit trouver ascanoir seigneur Gabriel Marcel nous avons toutes ce quil faut a la brocq car les navir de Hollandes venons a la brocq par quoij ie vous prie de envoier un chergeur au forneaux ie vous prie de en parler a Jasque le Jardinier et il aura bons gaigages et un charbonni ci mon fr(e)re ne vient point ie vous prie de en parler a Jan Mineur car il nous a promis de venir et sera bien venu ie vous prie mon frere ci nos femme sont encore la de le faire haster et les conduire iusque a calista (Karlstad) car iaij loue vus sudoij quil les doit amener de puis calista iusque a mos (Moss) en norvege quand il viendres a mos il auront de nos novel par laquel mon frere areste vous a mes parolles jamais nations(?) ou sij bons sij vous plait de venir amene un bon camarade ou deux avec vous mon ie vous prie mon frere vostre devoir pour le formeur et un serviteur de formeur pour faire des canon et des balles car le maistre ne retournera point: Jusque a tant quil soit icij ie vous prie de faire vostre doubir et vous sera contente
Mon frere ie vous recomandera a dieu fait le 1 davril 1642 a cracrou (Kragerö) en nourvegue
vostre frere
Etienne Henin
 
Hälsningar
Kjell L

331
Sarva Henriksson / Sarva Henriksson
« skrivet: 2009-11-19, 17:53 »
Hej Björn!
 
Jag citerar den numera bortvittrade inskriptionen på vallonen Johan Roberts (c 1638-1720) gravsten på Ukna gamla kyrkogård:
Maintenant je suis satisfait.
 
Mvh
Kjell

332
Sarva Henriksson / Sarva Henriksson
« skrivet: 2009-11-18, 15:31 »
Mårten Sarvasson f c 1631 och begravd 12/1 1708 i Kroppa återkommer jag till nu. Han och hans hustru Kerstin har på senaste smedskivan fyra barn, Jon, Erik, Johan och Anders. De tre sistnämnda är redovisade med sina hustrur och barn.
Det som gör mig litet betänklig är, att inga av sönerna i dessa familjer har fått namnet Sarva efter sin farfar. På Mårtens bror Erik Sarvassons ättlingar används namnet Sarva i flera fall.
Jag skulle vara tacksam få veta på vilka grunder man kopplat Jon, Erik, Johan och Anders Mårtensöner som söner till just Mårten Sarvasson. Visserligen finns en geografisk anknytning till Storfors bruk, men det tycker jag inte räcker.
Det står en del referenter angivna på Smed6, kanske någon av er kan ge det säkra beviset?
Mvh Kjell

333
Bouvin / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2011
« skrivet: 2009-11-09, 08:39 »
Breaking News, Jan!
Nu på morgonen har jag kollat upp mitt eget tips och susningen har upphört.
Familjen Isak Bowensson återfinns mycket riktigt på Narvgården i Norrbärke AI:2 (1694-1704) sid 49. Isak själv är struken och noterad död. Längden är något svårläst men det tycks finnas en hel del uppgifter, som kan ge uppslag för att söka vidare på den kvarvarande familjen.
Det blir en lämplig måndagsuppgift!
Frid&Fröjd

334
Bouvin / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2011
« skrivet: 2009-11-07, 19:34 »
Familjen har ytterligare ett barn, sonen Johan, döpt 1684-03-16 vid Nerfwegården i Norrbärke, hustrun Karin Andersdotters föräldrahem. Det verkar som familjen är bosatt där, även om mannen huvudsakligen arbetar inom Grangärde. Flertalet barn är ju döpta i Norrbärke.
Isaks senast kända arbetsplats är Gonäs i Grangärde 1696-98, där det på den tiden fanns en masugn.
Vad som därefter hände med familjen och de sju barnen har jag inte en susning om.
Mvh
Kjell

335
På Smed6 finns en Johan Henriksson Godou född 1736-04-13 i Hällestad g m Kerstin Andersdotter med fem barn vid Gröndalen i Yxnerum 1763-78.
De finns kvar i Yxnerum till döddagar och återfinns i Yxnerum AI:1 sid 117 (1816-29). Där anges emellertid Jan Hindrichsson vara född 1730-07-11 i Kila i Södermanland.
Detta gör att jag hellre vill identifiera honom med den Johan Henriksson Godou som på Smed6 är född 1732-07-30 vid Ålberga bruk i Kila.
Vad säger Ulf eller Örjan?
Mvh Kjell

336
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 29 december, 2009
« skrivet: 2009-10-09, 20:33 »
Hej igen!
 
Jag får kika på sönerna när skivan anländer. Utöver dessa har jag noterat dottern Catharina döpt 29/4 1722 i Risinge.
Om ditt inlägg under Godegård har jag inget att tillägga. Det jag kan kolla stämmer med mina nuvarande uppgifter.
 
Kjell

337
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 29 december, 2009
« skrivet: 2009-10-08, 19:43 »
Hej Britt-Marie!
 
Jag vill kommentera den Lars Allard, bute, som du säger skall vara med på Smedskivan 6. Jag har beställt men inte fått skivan än.
Jag kan dock inte se att han själv bär namnet Allard, vilket hans barn gör. Han kallas Lars Bute eller Lars Larsson Bute, är körare vid Finspångs bruk och får fem barn i Risinge mellan 1722-33.
Jag tror att han är identisk med den Lars Larsson på Eköön, som gifter sig med Catharina Allar 29/9 1719 i Risinge. Här har synbarligen barnen fått moderns släktnamn i vuxen ålder.
Dessutom finns en samtidigt en körare i Finspång Petter Pettersson Allard, vars hustru Brita Larsdotter är från Ekön (vigsel 13/9 1717 i Risinge). Hon är dä trolig syster till denne Lars, vilket ger en dubbelkoppling mellan familjerna!
 
Kjell

338
Hej Annica!
 
Jag har lagt in ett svar på samma efterlysning på Sällskapet Vallonättlingars Diskussionsforum under släkten Dandenelle.
 
Hälsningar Kjell

339
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 01 september, 2007
« skrivet: 2007-08-11, 14:50 »
Spannridaren Lars Stukat, som figurerar i det första praktikfallet i Prästens lilla kråka, har länge varit en skuggfigur för mig.
Under sommaren har dock ny information tillkommit. Bl a visar Ludvika födelsebok C:1 att han får ytterligare ett oäkta barn med vallpigan Catharina Larsdotter på Ludvika hed döpt 12/3 1794.
Dessutom visar han sig själv vara född oäkta 24/12 1767 i Grangärde Lars qp Stina Pehrsdotters barn på Ludvika hed, namngifne Barnfadren Laqvein Lars Stukatt på Lodwika Bruk.
Trodde jag, tills jag fann i stort sett samma uppgift också 25/7 1769  Lars Qwinsp. Stina Pehrsdotters och namngifne barnfadren Lars Stukats barn på Ludvika hed (Grangärde C:4).
Båda dessa lönskalägen tas upp till åtal vid häradsrätten. Det framgår att den förste sonen Lars avlidit. Lars Stukat åtager sig chevalereskt att betala både sina och moderns böter, vilka erläggs till Grangärde kyrka 17 p Trin. 1768 (25/9). Knappt har bläcket hunnit torka i Kyrkoräkenskapsboken LIB:2 förrän han gör pigan med barn igen.
Tingsförhandlingen 9/1 1770 förtäljer ... at som Stina berättade sig andra gången om hösten 1768 af Laqvaijen Lars Stucat blifwit häfdad hwarefter hon sistledne midsommarstid et oäkta Barn framfödt, som ännu lefwer, men ingen wiste hvarest Stucat, som samma höst bortrest, sig nu uppehåller ... (Kopparbergs läns ren dombok nr 193 pag 116v).
Sonen Lars växer upp med sin mor och återfinns i Grangärde AI:7B och AI:9C (pag 112 resp 74) på Ludvika hed under namnet Lars Larsson. I volym AI:10C, som börjar 1795 har han lämnat Ludvika hed och sin mor, som f ö hunnit skaffa sig ytterligare minst tre oäkta barn.
Nu till mina frågor. Känner någon till
1. Var Lars Larsson (Stukat) d y uppehåller sig efter 1794?
2. Vart den äldre skitstöveln tog vägen?
3. Om Ludvika bruk har något arkiv bevarat för aktuell tid (1760-1800) med upplysningar om anställd personal på herrgården och var detta i så fall förvaras?

340
Ramundeboda / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-06
« skrivet: 2007-04-16, 20:47 »
Hej!
 
I Ramundeboda socken finns/har funnits sedan 1700-talet, kanske ännu tidigare, ett gammalt torp med namnet Deminstorp.
Är det möjligtvis någon som känner till var i socknen detta torp ligger/låg och något om dess tidiga inbyggare.

341
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2009
« skrivet: 2007-04-12, 19:59 »
Simon Claesson Dubois, är döpt 29/6 1688 i Film. Han gifter sig först med Catharina Gille 17/3 1723 i Film, sedan med Brita Nilsdotter 26/2 1732 i Film.
En uppgift ur Films dödbok, att Maria Gille, änka efter Simon Dubois, begravs 1/11 1762 i Film vid 86 års ålder ( f c 1676) är svårförklarlig. Skulle hon kunna vara ett tredje gifte för denne Simon?
Finns det någon som har bättre koll på befolkningen vid Österby bruk på 1700-talet och kan lämna besked? Eddie, kanske?

342
Francois / Francois
« skrivet: 2007-04-12, 19:31 »
Hej Leif!
 
Vet gör jag inte, men jag kan tillåta mig att göra en, förhoppningsvis, intelligent gissning.
Gustaf Tuun bör vara son till en Baltzar Mickelsson Tuun, verksam vid Kengis bruk från 1658 till omkr 1670. Baltzars hustru heter N N Gustavsdotter. För mer information sök i Google på Baltzar Thun, så hittar du en intressant sida om denna släkt.
Även släkten Francois har en koppling till Kengis bruk genom en Etienne Francois, som finns där åtminstone några år i slutet på 1650-talet.
Omkring 1658 anges Etienne ha hustru, fyra söner och en dotter (se min bok).
Jag skulle kunna tänka mig att dottern är denna Louise, som vid Kengis träffar sin blivande make Gustaf.
Bägge släkterna lämnar sedan Kengis och återfinns ett tiotal år senare i Mellansverige.
I vilken arkivhandling för Norns bruk har du hittat paret?
 
undrar Kjell

343
Tissin / Tissin
« skrivet: 2007-04-09, 21:11 »
Hej Niclas!
 
Det gör han troligen. Släkten Tissier har precis som Tourneur anknytning till bruken Huseby i Skatelöv, Finnåker i Fellingsbro och Leufsta i Österlövsta.
Roligt att du hittat fler uppgifter om Mårten. Jag hade bara den enstaka noteringen i roteringslängden för Huseby 1676.
Några frågor, i vilken handling har du funnit uppgiften från 1658 och vid vilken häradsrätt förekommer målet 1689?
Är sonen Johan äldste son? I så fall kan man gissa att Mårten själv har patronymikon Johansson och är son till kolaren Johan Tissier, som finns vid Finnåker 1642-43 enligt roteringslängden.

344
Fellingsbro / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-30
« skrivet: 2007-03-23, 15:59 »
Hej igen Niclas!  
 
Det händer att släktnamnet används i Fellingsbro födelseböcker, även om patronymikon är det vanligaste. Se t ex 24/9 1665 (Fellingsbro C:1), 26/3 1695, 2/7 1696 och 30/7 1697 (C:2), så hittar du skrivningen Tornei, Tornej, Thornei eller liknande på flera av sönerna till Glod (Klot).  
Beträffande patronymikon för Glod kan jag referera till ett mål ur domboken för Herrelunds Friherreskaps Borgrätt, vari sägs att  
1663 27 maj Dito framhades Clodi Antoniusson, ogift, för lägersmål med en kona, ogifta Botil Månsadotter i Gottåsa ...  
Händelsen blir antagligen orsak för honom att lämna Skatelöv. Han finns sedan vid Finnåker från 1665.  
Beträffande Nicole Tourneur så är hon bara trolig dotter till Anthoine i mina noteringar. Hon är avliden 1684, alltså två år före den nämnda domboknotisen om arvet, vilket skulle kunna vara orsak till att hon inte är med där.  
Om Nicole hade varit dotter till Servaes Torneur kan man tycka, att namnet Servaes borde återfinnas bland hennes barn med Johan Tissier. Så är inte fallet. Däremot finns i detta äktenskap en son Glod, varför jag finner övervägande indicier tala för att hon är dotter till Anthoine. Men helt säkert är det som sagt inte.  
Jag tycker sammanfattningsvis att Örjan H gjort rätt, som låter Glod och hans söner få bära släktnamnet Turneij på Smedskivan.  
 
Mvh  
Kjell

345
Fellingsbro / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-30
« skrivet: 2007-03-22, 10:02 »
Hej Niclas!
 
Ang Tourneur på Smedskivan. Visserligen har jag inte senaste version av skivan, men i det du refererar kan jag inte finna några direkta felaktigheter.
Den här släkten kom i Sverige att få en del olika försvenskade namnformer, bl a Turneij, som förekommer i Fellingsbro under 1700-talet.
Det finns så många uppgifter som knyter samman kolaren Anthonius Tourneur i Skatelöv med sonen hjulmakaren Glaude (i Sverige Glod eller Klot), bl a patronymikon, för att relationen skall vara säkerställd.
Om dennes son Daniel, som du nämner ovan har jag följande uppgifter
Daniel Turnej, son till Glaude, finns hos sina föräldrar i hfl 1675-84. Han blir ryttare och gifter sig omkr 1684 med Brita Larsdotter. Enligt hustruns personalier i Hed 21/12 1747 får de tillsammans fyra döttrar innan Daniel dör och änkan ingår nytt äktenskap med hammarsmeden Mårten Nilsson vid Gislarbo.
Jag har dessutom uppgift om ytterligare ett par ryttare Turneij i Fellingsbro, nämligen
- Petter Torneij är ryttare med n:o 85 i Fellingsbro kompani av Livregementet till häst enl gmr 1719. Han är f c 1681 i Västmanland och antagen omkring 1709, samt
- Johan Torneii är ryttare och avlider 25/5 1747 i Finåker i Fellingsbro.
Det skulle vara av intresse att få klarhet i om dessa verkligen tillhör släkten Turneij eller om de bara fått överta den förste ryttaren Turnejs namn. Någon som vet mer om löshästarna?

346
Hallingeberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-03-20
« skrivet: 2007-03-18, 15:03 »
Masmästaren Clas Hindrichsson Debous dotter Anna döps 14/1 1699 i Hallingeberg. Hon gifter sig med Johan Nilsson 17/5 1724 i Hallingeberg.
Jag skulle gärna vilja få klarhet i, om det eventuellt kan vara samma Anna Debou, som gifter om sig med slottssmeden Eric Bomelius och sedan begravs 16/4 1769 i Nyköpings Västra fs (bou Nyköping rådhusrätt FIIa:6 1770:1625) vid 70 års ålder.
Är det någon med kunskap om Hallingeberg, som vet när Johan Nilsson dör, undrar
Kjell

347
Gusum / Gusum
« skrivet: 2007-03-18, 13:48 »
Jag har studerat den av GF nyligen utgivna Ringarum-skivan och funnit att
Måns Andersson Söderling gifter sig 10/10 1725 i Gusum med Anna Maria Collasdotter.
De får under perioden 1726-46 sju barn, däribland sonen Claes döpt 2/8 1735. Jag tycker mig ha funnit att det är denne Claes, som under namnet Nils Söderberg får sonen Niclas 29/1 1768 vid Gusums bruk.
Nils = Claes = Nicolas = Collas.
Finns det någon Gusumforskare, som kan bekräfta mitt antagande, undrar
Kjell

348
Hübbert / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2007
« skrivet: 2007-03-16, 14:04 »
Hej Dan o Danne!
 
Så bra, då avfärdar vi Finnerödja, eftersom Johan lämnar denna församling omkr 1720 med sina föräldrar.
När fadern Hybbert Johansson dyker upp i Bodarne på 1740-talet har Johan redan lämnat föräldrahemmet och gift sig med Christina Boman. Frågan är bara var han befinner sig innan han kommer till Aspa bruk i Hammar.
Jag har en obekräftad uppgift om att fadern Hybbert ev skulle kunna uppehålla sig vid Brevens bruk i Asker 1726-30, kanske längre. Då är Johan i tonåren och snart giftasvuxen. Kanske kan man söka hans vigseluppgift i Asker under 1730-talet.
Det skadar därför inte att utöver Hammars söka även i Askers födelsebok 1742-46 för den händelse man kan bekräfta att släkten funnits där.
Mvh Kjell

349
Hübbert / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2007
« skrivet: 2007-03-16, 08:01 »
Hej Danne!
 
Denne Johan Hybbert är alltså samme Johan, som Madeleine Raftö nämner i sitt inlägg ovan 24 maj 1999.
Något klarläggande om hans bakgrund har ännu inte framkommit. Men jag har ett förslag var du kan leta.
Det finns flera indicier som talar för att han kan vara en son till följande familj:
Johan Hybertsson är född 21/11 1714 vid Skagersholm i Finnerödja. Han gifter sig med Christina Carlsdotter Boman och blir hammarsmed vid Aspa bruk i Hammar.
 
Barn: Anna Greta f 16/3 1740
 Carl f 26/7 1741
 Carl Magnus 11/6 1747 vid Aspa bruk
 
Johans födelseår 1744 passar bra in i luckan mellan 1741 och 1747.
Bland Johans egna barn finns en son Carl född 1771, som då skulle vara döpt efter sin morfar.
Johans äldsta döttrar heter Anna Stina och Greta Elisabet, namn som också förekommer i den ovannämnda familjen och dess tidigare generationer.
Den trolige brodern Carl Magnus f 1747 finns 1787 vid Forsa bruk i Västra Vingåker, dvs släkten får en koppling till denna socken senare.
Min slutsats blir då, att du bör söka Johans födelse i antingen Finnerödja eller Hammars födelseböcker under perioden 1742-46 för den händelse att datumangivelsen 21/12 1744 inte är helt korrekt.
Lycka till och återkom gärna med resultatet!
Mvh Kjell

350
Allmänt / Om valloner
« skrivet: 2007-02-16, 18:42 »
Hej Amanda!
 
Om det är Tärnsjö i Nora bergsförsamling i Västmanland du åsyftar, så skall inlägget flyttas till Landskap - Västmanland - Socknar - Nora bergsförsamling. Om du dessutom preciserar vad Michelle och Jean heter i efternamn, i vilken arkivhandling du har funnit uppgifterna, var de bor och någon tidsangivelse, så ökar sannolikheten betydligt att du kommer att få ett svar.
 
Mvh
Kjell

351
Anjou / Äldre inlägg (arkiv) till 21 september, 2013
« skrivet: 2007-01-25, 12:28 »
Hej Ove!
 
Bra att du ger så goda kjellreferenser. Men i några fall måste jag lägga in en protest.
På de ställen som refererar till Sankt Nicolai i Nyköping (Svanvik och angivna årtal) är inte jag uppgiftens proveniens.
Det behöver inte betyda, att noteringarna saknar grund, så återkom gärna med rätt uppgiftslämnare. Catharina Hansdotters vigseldata (Sankt Nicolai 1670) kanske stämmer.
Däremot tror jag inte alls att Marja Machrongh är född i Nyköping. Det skulle ju innebära att hennes föräldrar fanns där så tidigt och det vore en sensationell upptäckt, om det var korrekt.
 
Mvh Kjell

352
Francois / Francois
« skrivet: 2007-01-19, 08:25 »
Hej Amanda!
 
Du är nog på rätt spår. Anton är dock född 14/12 1701 i Skäfthammar.
Det skulle vara intressant att få veta var du har hittat Anton Jacobsson Svan och hans ev bror Jacob Igel i vuxen ålder.

353
Clement / Clement
« skrivet: 2005-11-05, 09:19 »
Hej Kicki!
 
Mina böcker har vid det här laget ca femton år på nacken. Och släktforskningen står inte still. Idag har jag betydligt mer information om de flesta vallonsläkter än när böckerna skrevs. I en del fall har det medfört revideringar av tidigare publicerade uppgifter.
Du bör därför se informationen på min hemsida som den t v mest korrekta, eftersom jag kan uppdatera den vid behov.

354
Douhan / Äldre inlägg (arkiv) till 09 februari, 2006
« skrivet: 2005-09-17, 15:18 »
Hej Mats!
 
Jag har även en vigseluppgift på din Pehr Douhan. Han gifter sig med Greta Mattsdotter på Hämringe 28/12 1766 i Gamla Uppsala och flyttar till Uppsala stad samma år.
  Denne Pehr är son till Michel Mårtensson Duhan född 17/1 1707 i Lena. Efter sin fars död ges Michel möjlighet att lära till byggmästare, ett yrke som han utövar vid Hargs bruk från 1733.
  Michel gifter sig med Maria (Claesdotter) Pouset 26/11 1732 i Österlövsta. Hennes far är byggmästare vid Leufsta bruk.
  Michel dör 6/8 1765 vid Ekeby (bou Vaksala hd 1765:41) och Maria avlider 12/3 1782, båda i Gamla Uppsala.

355
I min forskning har jag stött på en arbetare vid Koschells fabriker i Södertälje på 1760-talet. Är det någon som känner till något om Koschells fabriker? Vad tillverkades där? Hur länge bedrevs verksamheten? Tacksam för all information.

356
Hübbert / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2007
« skrivet: 2005-01-15, 19:47 »
Jag har fått svar av Anette via epost. Hon anger Smedskivan 3 som källreferens. Eftersom jag inte innehar densamma går frågan vidare till ansvarig utgivare av Smedskivan alternativt uppgiftslämnare. Vilken primärkälla är referens för att Johan Johansson Hybbert skulle vara född 28/11 1647 i Fellingsbro?
Jag ser att även Ulf Berggren har lämnat denna uppgift i tidigare inlägg. Referens till ursprungskälla frågas?
Mvh
Kjell

357
Martin / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2012
« skrivet: 2005-01-10, 13:11 »
Hej Jörgen!
 
Dopvittnesuppgifterna från Harmånger styrker uppfattningen att Brita är syster till Michel och Johan och indirekt också till Lorentz. Tack för övriga uppgifter om Brita.
När det gäller vem som är barnens far blir det genast betydligt svårare, eftersom några patronymikon inte kan återfinnas i det kyrkliga materialet för Harmånger. Osäkerheten markeras i tabellerna 801 och 851 med texten trol son till Michel (tab 701).  Jag vore oändligt tacksam om alla som läser mina böcker noterar det lilla ordet trol, som anger ännu icke säkerställd fadersrelation. Samtidigt är jag medveten om att de flesta släktforskarprogram inte kan hantera en osäker koppling utan framställer den som faktisk, vilket tyvärr ofta leder till oklarheter, när informationen sedan delges andra. Hypoteser omvandlas digitalt till sanningar!
Men, åter till frågan om syskonens far. Som jag skriver i tabell 701 innehåller Bergskollegii arkiv på RA en hel del. Jag återger nedan kortfattade citat ur hammartingsprotokollen för Uppland/Gävleborgs bergslag (Bergskollegii arkiv Advokatfiskalkontorets arkiv rättsprotokoll från bergmästardömena vol EII:c1 1655-92 och EII:c2 1693-1700), så kan var och en dra egna slutsatser.
22/5 1684 … efter hammarsmeden Michel Martins sohn … men sohnen Michel är nu för tijden wedh Ströms bruk.
22/5 1684 … för hammarsmeden g(amle) Michel Martin, hwilken smed oförpassat hafwer luppit till L(j)usne bruuk
7/6 1684 … föregaf bruckzförwaltaren att g Michel Martin med sin brodersohn Michel Matzson …
20/2 1688 … en specifikation på bruksfolket som wore kommit ifrån Ström och till Lögdön nembl. g Michel Marte … allenast warit 1/2 åhr wid Lögdön och gort dagwerken, män sedan för rester der ifrån för någon tijdh sedan … sammaledes unge Michel Marte …  
20/6 1693 … upwiste ett Contract af d: 15 Februarii 1687 hwar uti Michael och Johan Martin slutit med Lögdö Brukz Participanter …
9/8 1694 … som åtskilliga brukskarlars skuld, hwilka tijd efter annan hafwa kommit ifrån Ström till Lögdö Bruk … för hammarsmedens g:e Michel Martes skuld … samt unge Michel Martes …
Som jag förstår det, handlar det här om tre olika Michel Martin. Två av dem har samma patronymikon, Michel Michelsson Martin, och skiljs åt genom beteckningen den gamle resp den unge. Brorsonen kallas bara Michel Matzson. Jag tycker också att det ganska klart framgår att, åtminstone under perioden 1684-94, är det unge Michel Michelsson Martin, som finns vid Ströms bruk.
Därför blir jag något förvånad, när du läser Michel Matsson i mtl 1700 för Ströms bruk. Har du fler och fylligare noteringar om denne ur mtl för omkringliggande år? Eller finns Michel Matsson bara detta år samtidigt som Michel Martin saknas??? Vilket yrke har Michel Matsson? Hur ser hans familj i övrigt ut enl mtl?
 
Hälsningar
Kjell

358
Martin / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2012
« skrivet: 2005-01-06, 20:26 »
Även släkten Martin i sammanställd form läggs härmed ut till allmän granskning på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/
Många tabeller är relativt summariska och kan säkert kompletteras. T ex saknas i flera fall hustrurs namn liksom fullständiga förteckningar på barn.
Kanske kan du bidraga med några uppgifter. Lägg i så fall ut dem här eller eposta mig.
 
Kjell

359
Noe / Noe
« skrivet: 2005-01-06, 13:08 »
Släkten Noe presenteras nu på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ I början av 1700-talet finns släkten i Risinge och Vånga socknar i Östergötland, vid Markebäcks bruk i Askersunds lfs och i Eskilstuna. Släktmedlemmarna förekommer delvis under patronymikon, men även dubbelnamnet Noe Doneur leder till olika namnformer.
Har du kompletterande information om enskilda individer, kontakta mig gärna.
 
Kjell

360
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-24
« skrivet: 2004-12-24, 08:12 »
En julklapp till alla Kilaforskare!
För några år sedan gjorde jag en renskrift av Kila sockens äldsta ministerialbok C:1 födda, vigda och döda 1669-1699.
På SSGF:s tematräff med Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening ställde jag i utsikt en publicering av sagda material, vilket nu sker.
Du kan ta del av bokens innehåll på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/
Där finns även en översättning av mantalslängden 1670 för Kila.
 
GOD JUL önskas alla släktforskare
Kjell

361
Hübbert / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2007
« skrivet: 2004-12-23, 09:01 »
Hej Anette!
 
Om du med källhänvisning kan precisera i vilken handling du har hittat födelseuppgiften på JJH, så kan jag försäkra att Gehenna i födelseboken skall avse en Johan.
Men då duger det inte att som referens ange någon annan släktforskare eller uppgift från nätet utan det måste vara en notering återfunnen i en originalhandling, sannolikt en hfl någon gång under Johans levnad.
Jag avvaktar med intresse ditt svar och önskar God Jul.

362
Clement / Clement
« skrivet: 2004-12-01, 15:53 »
Hej Maj-Britt!
 
Enligt Grythyttans dödbok avlider 19 maj 1742 Jan Clemetson i Domvik. Samma namn har han i Grythyttans hfl. Bland hans barn finns en son med förnamnet Clemet. Allt talar därför för att Clemetson är ett patronymikon och han skall inte förväntas tillhöra vallonsläkten Clement.
I Grythyttans hfl AI:1 pag 45 finns en mycket troligare far till honom, nämligen Clemmet Matzon i Swartbäcken, vilken noteras som död 1701. Hans hustru heter just Carin Nilsdotter. På samma sida i hfl finns även Jan Clemetson i Domvik med sin familj.

363
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-25
« skrivet: 2004-06-11, 07:58 »
Hej Lars!
 
Jag var ute i Arninge igår och letade efter denne Joacim Allard och hans dotter Anna både i Segersta och Hanebo utan att lyckas. Kan du ge oss mer precisa arkivreferenser var de kan återfinnas?

364
Hille / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-14
« skrivet: 2004-04-13, 12:37 »
Dagakarlen Per Persson Lindblom f 26/5 1859 i Hille, d 18/7 1916 i Björke i Hille samt hans hustru Brita Stina Nylund f 31/12 1860 i Hille, d 17/11 1935 i Björke var min farfars föräldrar.
Finns det någon därute som har ett foto på dem? I så fall vänligen kontakta mig. Vill gärna komplettera familjealbumet.
Hälsningar
Kjell

365
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-08
« skrivet: 2004-04-13, 12:31 »
Bonden Mats Abrahamsson f 1/4 1849 i Gräsö, d 29/8 1903 i Västerbyn i Gräsö samt hans hustru Johanna Lovisa Eriksson f 24/3 1851 i Gräsö, d 9/12 1910 i Västerbyn var min farmors föräldrar.
Finns det någon därute som har ett foto på dem? I så fall vänligen kontakta mig. Vill gärna komplettera familjealbumet.
Hälsningar
Kjell

366
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-12
« skrivet: 2003-10-15, 09:45 »
Hej Stefan m fl!
 
Tack för intressanta och tankeväckande svar på mina hypoteser. Kanske kan vi tillsammans komma ännu längre. Först några kommentarer till era inlägg.
Att professor Jules Herbillon tar Crins van der Veecht och Crin Crinson som exempel i sin bok beror på att han fick dessa uppgifter av Erik Appelgren på 1960-talet, när Appelgren arbetade med sin 1967 utgivna bok Vallonernas Namn. De båda samarbetade för att försöka tyda släktnamnens ursprung.
Schen dragsmed och Crin Crin(son) är två skilda individer, vilket klart framgår av Värmlands Länsräkenskaper (mtl). De förekommer båda samtidigt under perioden 1635-43. Crin är smältare och förefaller vara bosatt (ha sin verksamhet) vid Fors (senare vid Hättälven), medan Schen är dragsmed (räckare) i Fors.
Schen har redan 1629 fyra personer i sitt hushåll och som mest sex personer år 1642. De år antalsuppgifter lämnas för Crin står det två, utom 1642 och 1644, när han betalar mantalspengar för tre. Den tidigaste uppgiften för honom är från 1635, då han kallas Crin smeltare. Men - vem är han?
Jag tror inte, att han kan vara identisk med Crins van der Veecht, som tecknar kontrakt 1625. Denne är ju räckare och borde dyka upp i någonstans i arkiven långt före 1635. Däremot bör han tillhöra släkten, vilket namnet starkt påvisar. Jag lutar åt, att han är identisk med den gesäll, som Crins van der Veecht enligt avtalet tar med sig till Sverige och rentav son till Schen dragsmed enligt mina funderingar i föregående inlägg! Dessutom kan han ingå i Schens hushåll före 1635.
Men hur skall man då förklara det faktum, att han skrivs som Crin Crinson och inte som Crin Schenson, om det är far och son? Jo, skrivningen Crin Crinson är faktiskt ett undantag och förekommer i mina noteringar bara i mtl 1642. Annars heter han mest Crin Crin eller bara Crin smeltare. Appelgren anger stavningen Krijn Krijns i avräkningsböckerna för Kroppa 1643-53 (Leufstarkivet kartong 61 på RA). Det mesta tyder därför på att Crinson är ett tillfälligt patronymikon av släktnamnet Crin.
I mtl hittar vi inget patronymikon eller släktnamn för Schen. Några andra källor ger däremot delvis förvirrande patronymikon (se mitt förra inlägg). Du, Stefan, noterar dessutom uppgiften i Ekmans bok från kontraktet för Otto Dress 23/3 1659, där bland andra nämns Skeen Erick i Fåriss.
Säkert avses gamle Schen dragsmed, som på äldre dagar fått möjlighet att bebo och bruka ett kronbergstorp i Fors. Skrivningen Erick??? Knappast ett patronymikon Eriksson. Här skulle man vilja se originalet och själv tyda namnet. Jag tror, att det kan röra sig om en felläsning och att det istället skall stå Skeen Crick!!! Stora E och C är mycket lika i tysk stil från denna tid och det låg naturligtvis nära till hands för tolkaren av texten (Ekman själv kanske) att se ett svenskt namn Erick. Kanske vi här har det slutliga beviset för att Schen dragsmed har släktnamnet Crin.
Jag bifogar mina uppgifter om Crin Crin ur databasen:
Crin Crin är smältare vid Kroppa bruk från 1635 enligt mtl. I mtl 1643 stavas namnet Crin Crinson, dvs som ett patronymikon. Han förekommer även i Leufstaarkivets räkningar för Kroppa 1643--53. Någon gång stavas förnamnet som Christopher, kanske en försvenskning av Crin. I roteringslängden för Kroppa bruk 1635 anges han vara tysk(talande).  
  I Färnebo härads dombok finns 1-2/12 1654 ett mål (pag 230) gällande Chrin Chrinson, Pawel Chrinson och  Johan Chrinson, de båda förstnämna boende vid Hättälven och den sistnämnde vid Jordkullen i Kroppa. I Färnebo dombok 24-26/9 1656 (pag 23) omtalas Påwel Chrinson i Christinehamn.
  Åtminstone Pawel och Johan kan vara söner till Crin.

367
Krän (Creen) / Krän (Creen)
« skrivet: 2003-10-10, 08:47 »
Hej!
 
Om Crins van der Veecht, se dagens inlägg under Värmland Kroppa socken.
 
Kjell

368
Kroppa / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-12
« skrivet: 2003-10-10, 08:41 »
En Skeen dragsmed i Fors, fransos, tjänstgör vid smedjan i Kroppa 1628--52. Han kallas mot slutet av perioden allt oftare Stiern dragsmed och har 1642 sex personer i hushållet. I Närkes roteringslängd 1640 heter han Steen Christenson dragsmedh och i mtl 1647 skrivs han som Skeen Anderson. Men i Färnebo härads dombok 27-28/8 1652 noteras Schen Chrispinson i Fors. Det föreligger alltså betydande osäkerhet om såväl förnamn som patronymikon.
 Crins van der Veecht, järnräckare från Aachen, tecknar 7/4 1625 i Amsterdam ett ettårsavtal för sig och sin gesäll (Leufstaarkivet kartong 42/44 på RA). Man frågar sig hur namnet Crins kan ha uttalats. På vallonska bör det ha hetat kräng med nasalljud. Men i de delar av Aachen, där man talade flamländska kan namnet ha uttalats som schrejn med det typiskt holländska strupljudet för sch, där det efterföljande r:t blir rullande. När invandraren sedan kom till Sverige skulle detta namn överföras i svensk skrift och det låg då nära till hands att stava det efter uttalet, varför inte som någon av de varianter på Schen, som noterats ovan.
  Yrket dragsmed var benämningen på den arbetare som drog ut (räckte ut) järnet till stångjärn, varför även sysselsättningen talar för att det är Crins van der Veecht, som göms bakom beteckningen Skeen dragsmed. Patronymet Ander(son) i mtl 1647 kan vara föranlett av ursprungsnamnet (v)an der (Veecht)! Chrispinson 1652 är svårare att förklara, men kan även det vara influerat av Crins.
  Det skulle vara mycket intressant att få kommentarer till ovanstående hypotes, att Crins van der Veecht är densamme som Skeen dragsmed i Fors.

369
Bouvin / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2011
« skrivet: 2003-10-04, 10:39 »
Ang. inlägg 8/12 2000 av Pernilla Bollman.
 
Nämnde Lars Peter Bovin finns som ett av barnen i tabell 397 i nämnda kompendium enl nedan:
 
Gustaf Boväng, son till Michell (tab 395), föds 4/8 1782 i Ytterjärna och dör 1/2 1855 i Frustuna. I barnaåren får han följa sina föräldrar under deras byte av uppehållsort men utbildar sig sedan till skräddare. Med Brita Persdotter gifter han sig 10/10 1805 i Björnlunda, varifrån familjen flyttar till Frustuna 8/12 1807. De återvänder 1813 till Björnlunda och bosätter sig på Rosenberg hos hans föräldrar.
 
Barn: Anna Charlotta f 30/7 1806 i Björnlunda, d 12/4 1809 i Frustuna
 Stina Sophia f 3/3 1808 i Frustuna
 Carl Gustaf f 18/4 1810 i Frustuna, skräddare, g m Ulrica Christina Borin
 Lars Petter f 11/6 1814 i Björnlunda, skräddare vid Hammarby i Västerljung, g m Anna Maria Andersdotter 10/12 1848 i Västerljung
 Adolf f 23/9 1817 i Frustuna, g m Johanna Catharina Carlsdotter
 
Hälsningar
Kjell

370
Bouvin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-04
« skrivet: 2003-10-04, 09:24 »
Hej Peter!
 
Ditt inlägg 23 september. Jag har gjort ett kompendium om släkten Bovin under tvåhundra år (1620-1850). Du kan läsa om det på http://home.swipnet.se/kjelltan/
Motsvarande utredningar föreligger även för släkterna Goffin och Sporrong.
Tyvärr inte gratis, eftersom kopieringsfirman vill ha betalt för sitt arbete.
 
Hälsningar
Kjell

371
Sporon / Sporrong / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-08
« skrivet: 2003-08-15, 20:05 »
Hej Helena!
 
Att hitta flickan i födelseboken är inte särskilt svårt. Du har ju alla grunduppgifter, namn, födelseår och församling. Visserligen finns hon inte bland de inom äktenskapet födda detta år, men i födelseboken för Adolf Fredriks oäkta barn (AIb:2) år 1813 hittar man som född 24/11 mycket riktigt en Adolfina Johanna Elisabeth.
Kanske kan det vara svårt att läsa texten för den som är ovan, men jag tycker att det som föräldrar står angivet Modr. Cath. Elis. Agrath - under äktenskapslöfte med vagnmak. Sporrong.
Man frågar sig vem vagnmakaren Sporrong kan vara? I början av 1800-talet finns två bröder Mårten och Carl Sporron, den förre vagnmakarmästare och den senare hovvagnmakare. De hade gift sig 1775 respektive 1780 i Stockholm (se tabellerna 1231 och 1251 i Sporrong-kompendiet, som du har). Bägge förefaller ha varit bosatta i Klara. Jag har inte läst födelseboken för Klara och utrett deras barn, men kan nästan ta gift på att någon av dem har en son, som är den ovan åsyftade vagnmak. Sporrong.
I förordet till kompendiet noterar jag, att det finns fler Sporrong-ättlingar att söka efter i arkiven för Stockholms stads församlingar. Alldeles speciellt gäller detta 1800-talet. Gör t ex en sökning på Sporron i Stockholm Stadsarkivs CD-ROM skiva Mantalsböcker 1800-1870, så får du se hur många träffar, som kommer upp. Det är ett grannlaga arbete att följa upp alla dessa. Men följer man var och en i en anforskning bakåt, så bör det i flertalet fall inte vara några större problem att knyta an till någon tabell i kompendiet.
Lite arbete återstår i ditt fall, men det tror jag säkert att du kommer att klara. Annars får du återkomma, hälsar
 
Kjell

372
Servio / Servio
« skrivet: 2003-03-06, 08:52 »
Hej Andreas!
 
Jag föreslår att vi placerar in honom i nedanstående familj:
 
Lars Servio, son till Petter (tab 4), finns i Torneåfors 1714--41. Han är smältare och gift med Margareta Andersdotter. Hon dör vid 44 års ålder 29/7 1742 i Pajala, varefter Lars gifter om sig 16/3 1746 i Pajala med Helena Olofsdotter. Den 29/5 1764 dör i Junosuando Lars Servios Enka Hellena Olofsdotter af ålderdom, begrofs d. 10 Juni, war 88 år gammal.
 
Barn i första äktenskapet:
 Lars (tab 12)
 dotter d 7/8 1733, 6 månader 14 dagar gamal
 
Denne Lars bör ju ha en tidig son Petter, uppkallad efter sin farfar.
Om släkten i övrigt, se min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ länka till Vallonsläkter.
 
Hälsningar
Kjell

373
Hafra / Havrenne / Hafra / Havrenne
« skrivet: 2003-03-05, 20:55 »
Hej Birgit!
 
Även om det inte framgår av din kortfattade förfrågan, så antar jag att du hämtat uppgifterna ur Lummelunda dödbok 30/5 1690.
Släkten heter från början Havrenne och är ganska anonym, men någon information står att läsa om den i Vallonsläkter under 1600-talet del II.
 
Hälsningar
Kjell

374
Touffar / Touffar
« skrivet: 2003-01-22, 19:44 »
Om släkten Touffar. Ytterligare något sammanställt kan du nu läsa på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/

375
Grignard / Grignard
« skrivet: 2002-12-05, 09:38 »
Hej Berit!
 
Jag har med intresse läst ditt inlägg och tror att du möjligen har löst problemet med Clas Michelssons släkttillhörighet.
Jag har också kontrollerat fadderuppgiften i Fellingsbro 1675 och som jag läser står det:
2 Maij Claes Michelsson wid Storbo - Elisabeth
Test: Jacob hammarsmedzdrengh Anton Classon och hans hustru h. Anna Gregoris hru
alltså inte Anna Grignard!
Enligt Fellingsbro AI:2 1675-84 finns vid Storbo hammar Gregorius hammars. och hans hustru Anna Hansd.. Denne Gregorius har släktnamnet Gartner. Det torde vara hans hustru Anna Hansdotter som är dopvittnet.
Anton Classon bör vara Anthonius Claesson Doya.
Jag tycker ändå det finns skäl att tänka sig Clas Michelsson som en Grignard, t ex anknytningen till Långboda. Jag kan inte heller minnas att det skulle finnas någon ytterligare vallon med förnamnet Michel i Fellingsbro före 1650.
Observera även att Margareta Bovin gifter sig med Clas Michelsson 14/4 1669 i Fellingsbro. Hon bör därför vara född senast omkring 1650, inte 1659 som åldersuppgiften i Heds dödbok antyder.
Jag har följande uppgifter om Michel Grignard i min databas:
Michel Grignart står på Norrköpingslistan 1633. Mellan 1640--47 är han kolare vid Flögfors och 1651--52 vid Finnåker. Det senare året antecknas han som avliden. Dödboken noterar att Michel kolare i Långboda dör 14/1 1652. Vid Långboda i Fellingsbro bor några vallonska kolare omkring 1650 och ovannämnde Michel torde vara vår man.
  Han är antagligen gift före sin ankomst till Sverige, eftersom mtl 1644--46 upptar tre personer i hans hushåll och från 1647 fyra, trol hustru och två barn.

376
Le Compte / Kunt / Kundt / Le Compte / Kunt / Kundt
« skrivet: 2002-09-28, 08:31 »
Den här vallonsläkten är relativt okänd och ännu oklar i flera avseenden men intressant. Jag gör därför ett försök till sammanfattning av forskningsläget så här långt, vilket du kan ta del av på min hemsida home.swipnet.se/kjelltan/ under rubriken Vallonsläkter.
Meddela gärna kompletteringar eller rättelser, så att stamtavlan kan förbättras.

377
Hej Lili-Ann!
 
Jag gör ett utdrag ur databasen för de bägge Noe. Kanske har det tillkommit några ytterligare uppgifter sedan boken kom ut 1989.
 
Tabell 701
 
Noe Dandanel, son till Nicolas (tab 101), förekommer tillsammans med sin syster Barbro på Lövsta ting under åren 1665--67 i delo med familjen Nonnet.
  Noe finns sedan som bruksarbetare vid Österby 1685--1712. I hfl detta senare år är han gammal och går på kryckor.
  Hans hustru Magdalena finns också i hfl 1712.
 
Barn: Barbro f c 1678, bg 23/10 1757 i Österlövsta, g m Anthoine Pouset
 Clas f c 1682, bg 17/5 1694, 12 åhr och några månader gammal
 Anna dp i januari 1685
 Johannes dp 14/7 1689, soldat i Österby 1709--12
 Noe (tab 721)
 Per dp 10/9 1693
 
 
Tabell 721
 
Noe Dandanell, trol son till Noe (tab 701), dör 15/1 1735 i Morkarla i en uppgiven ålder av 46 år, således f c 1689. Han blir soldat nr 340/40 för Norrkulla rote i Morkarla 1712--30.
  Enligt Alunda hfl 1752--64 (A:1 pag 112) heter hans änka Carin Eriksdotter.
 
Barn: Noe (tab 722)
 Erik (tab 741)
 Johan dp 11/9 1719
 Petrus dp 12/8 1722

378
Erik Dandanell döps 2/12 1717 i Morkarla. Han blir soldat nr 65 vid Majorens kompani av Upplands regemente från 1742 och dör 25/10 1758 vid Uckerm?nde.
 
Mvh
Kjell

379
Hille / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-06
« skrivet: 2002-04-04, 07:22 »
Hej Christina!
 
Ang Erik Nylund och Sophia Jonsdotter, besök min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ och klicka på länken Mina anor, så får du fram vad jag vet om deras förfäder.
Sophia Jonsdotters härkomst var en mycket svår nöt att knäcka och har gett mig underlag för ett av praktikfallen i publikationen Prästens lilla kråka. Den finns att läsa på varje större bibliotek eller till försäljning hos Förbundet.
I praktikfallet kan du bl a läsa faderskapsutredningen på henne, eftersom hon var född oäkta.
 
Hälsningar
Kjell

380
Roslags-Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-12
« skrivet: 2002-03-05, 09:22 »
Om Anjou och Paillardel i Roslagsbro, se mitt inlägg 5/3 2002 i Vallonsällskapets Diskussionsforum under rubriken Paillardel.
 
Hälsningar
Kjell

381
Finnerödja / Äldre inlägg (arkiv) till 2.2.2002
« skrivet: 2002-01-30, 09:06 »
Hej Dan!
 
Eftersom du riktar ditt inlägg till mig, så skall jag besvara det.
Bakgrunden är den att Kjelldorff 1994 inlämnade en utredning till Sällskapet Vallonättlingar med titeln Släkten Paillardel i tidiga led. Den har varit tillgänglig på Sällskapets lokal hos GF alltsedan dess för intresserade att ta del av. Den gav information om släktens tidiga generationer i framförallt Finnerödja fram till mitten av 1700-talet. I ljuset av den kunskap vi nu har om släkten var den i huvudsak korrekt bortsett från att Kjelldorff förväxlat ett par individer med namnet Erik Paillardel.
I början på 2001 tog diskussionen om släkten fart genom ditt inlägg 27 februari i detta forum, där du frågade om någon kommit vidare på forskningen om Paillardel. Sedan dess har släkten flitigt kommunicerats både här och i SVÄ:s diskussionsforum och genom korrespondens mellan flera forskare. Du har själv lagt ut ett mycket omfattande material från egen forskning här på nätet, vilket vi alla uppskattat.
Samtidigt upplevde jag att du av bara farten ibland fick med litet för mycket i trålen. Det var inte alltid helt lätt att skilja ut vad som var hämtat från primärkällorna, vad som kom från Neanders Finnerödjamaterial på Carolina Rediviva och vad som var dina egna slutsatser.
Av den anledningen bestämde jag mig för att på min egen hemsida försöka sammanfatta forskningsläget och bara ta med det som jag tyckte var belagt och utrett.
Den 22 januari i år kom det ett brev från Kjelldorff med en ny version av Släkten Paillardel i tidiga led. Han skriver i följebrevet att han under senare år varit engagerad i finneforskning i Finnerödja och på Tiveden i samarbete med ordföranden i Finnerödja släktforskarförening Lena Gribing. Han skriver vidare att han i samband med finneforskningen och efter att ha tagit del av diskussionerna på Nätet funnit det motiverat att överlämna en uppdaterad version av sin utredning till Sällskapet Vallonättlingar. Att alltså sammanfatta forskningsläget på samma sätt jag försökt göra.
Så, simma lugnt Dan, det är ingen som försöker ta åt sig äran av din insats. Tvärtom tror jag de flesta som följt diskussionerna förstår omfattningen av och imponeras av det arbete du lägger ner på Finnerödjaforskningen. Både Kjelldorff och jag refererar till det i våra sammanställningar.
Samtidigt tycker jag att det är både förhastat och oklokt av dig att döma ut Kjelldorffs utredning utan att ens ha läst den. Den är på drygt 20 sidor och innehåller naturligtvis mycket mer än de fåtaliga faktauppgifter jag kompletterat till min hemsida. Den kommer från nästa vecka att finnas tillgänglig på Sällskapet Vallonättlingars lokal hos GF i Katarinahuset.
 
Vänliga hälsningar
Kjell

382
Hej igen!
 
Efter mejl från Torsten Berglund är jag böjd att ifrågasätta ovannämnde Clas Hinderssons koppling till släkten Hero (Hiro). Ersätt därför genomgående släktnamnet Herou med patronymikon i mitt förra inlägg från 26 januari, så blir det mer korrekt.
Torsten, kan du inte här publicera innehållet i mejlet, så att alla kan ta del av det. Jag tycker att det för forskningen om Clas Hindersson framåt.
 
Hälsningar
Kjell

383
Finnerödja / Äldre inlägg (arkiv) till 2.2.2002
« skrivet: 2002-01-26, 16:58 »
Hej!  
 
Bertil I W Kjelldorff har till SVÄ inkommit med en ny version av sin tidigare utredning om släkten Paillardel. Den föranleder några förändringar och framförallt en hel del kompletteringar jämfört med tidigare.  
Jag har lagt in erforderliga ändringar på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/

384
Hej Ingalill!
 
Visst har han det. Komplettera gärna.
 
Tabell 101
 
Niclas Herou, är hammarsmed vid Kvarnbacka 1632--46. Han kallas där alltid Clas Hindersson, dvs hans far heter Henrich.
  Ett utslag i Svea hovrätt 28/2 1638 berättar att hammarsmeden Claes Hindriksson i Lindes bergslag fört oförtullat gods genom stadsporten. Rättens dom innebär att halvparten av det oförtullade konfiskeras.
  Niclas får med sin hustru Anna Persdotter under 1630-talet tre söner, som tillsammans med fadern kan identifieras som tillhöriga släkten Herou först på 1660-talet. Niclas finns från 1660 till sin död 21/11 1669 i Hagges bruk i Norrbärke. År 1670 antecknas änkan och en son i mtl. Hon dör 24/11 1695.
 
Barn: Gillius (tab 102)
 Henrich (tab 121)
 Johan (tab 122)
 Marina f c 1645, bg 11/1 1685 i Hagge i Norrbärke, g m Johan Jacobsson Fischer 12/7 1663
 Margreta f c 1648 i Norn i Hedemora, g m bruksskrivaren Bengt Johansson 14/2 1669 i Norrbärke
 
 
Tabell 102
 
Gillius Herou, son till Nicolas (tab 101), döps någon gång mellan 16-23/9 1632 vid Kvarnbacka. Han följer sina föräldrar till Hagges bruk och gifter sig mot slutet av 1650-talet. Hans maka heter Sara Bastinsdotter (Michot). Familjen döper sina barn i flera olika bergsförsamlingar under 1660-talet, vilket tyder på att Gillius i sitt yrke som hammarsmed ofta byter arbetsplats. Vid Hagge finns de antecknade 1675 men flyttar sedan till Ludvika bruk i Grangärde och är 1682 i Ramsberg. Gillius dör 5/10 1702 i Ljusnarsberg.
 
Barn: Maria f 16/7 1660 i Färna bruk i Gunnilbo, d 26/2 1735 i Grangärde, g m Erik Olsson 26/10 1680 i Grangärde
 Anna f 26/10 1661 i Hagge i Norrbärke
 Johan (tab 103)
 Claes (tab 106)
 Gilius (tab 111)
 Hindrich f i april/maj 1670 i Fermansbo i Ramnäs
 Peter f c 1671
 Sara f 1673 i Fermansbo i Ramnäs, d samma år
 Mats f 1674 i Fermansbo i Ramnäs
 
 
Tabell 103
 
Johan Herou, son till Gillius (tab 102), är f c 1664 i Saxhammar i Söderbärke och död 1699 i Ljusnarsberg, dessemellan gift med Kerstin Johansdotter 7/10 1688 i Ljusnarsberg.
 
 
Tabell 106
 
Claes Herou, son till Gillius (tab 102), föds 10/4 1667 i Landfors i Gunnilbo. Hans hustru heter Margareta och de vigs 8/10 1693 i Ljusnarsberg. Claes begravs 13/11 1698 i Ljusnarsberg efter drygt fem års äktenskap.
 
 
Tabell 111
 
Gilius Herou, son till Gillius (tab 102), är f c 1669 och gifter sig 22/4 1688 i Ramnäs med Elin Larsdotter. I likhet med sina bröder går han en alltför tidig död tillmötes och rycks bort redan 30/3 1690, då bosatt i Ramnäs.
 
 
Tabell 121
 
Henrik Hero, son till Nicolas (tab 101), döps 3/9 1637 vid Kvarnbacka. Precis som brodern Gillius framträder han som vuxen vid Hagges bruk 1662--75. Henrik är hammarsmed och dör 1691 vid Hagges bruk i Norrbärke. Han gifter sig med Elisabeth Månsdotter 25/8 1661 i Norrbärke. Äktenskapet blir barnlöst.
 
 
Tabell 122
 
Johan Hero, son till Nicolas (tab 101), döps 1/3 1640 vid Kvarnbacka. Vid Hagges bruk tjänar han för mästersven och hammarsmed 1662--87, då han avlider. År 1673 är han även i Ramnäs.
  Han gifter sig 8/10 1671 med Elisabet Larsdotter, som dör 1692 vid Hagge.
 
Barn: Lars f 2/4 1672
 Niclas f 17/1 1675
 Johan (tab 123)
 Hindrich (tab 131)
 Per f 26/12 1683
 Gilius (tab 141)
 Anna enl Norrbärke AI:2 1694--1704
 Maria enl Norrbärke AI:2 1694--1704
 
 
Tabell 123
 
Johan Hero, son till Johan (tab 122), är född 29/7 1676 i Norrbärke. Han är gift två gånger, först med Karin Abrahamsdotter år 1700, sedan med Brita Olofsdotter 1718 i Skinnskatteberg. Johan tar släktnamnet Barch och dör 26/1 1748 i Skinnskatteberg.
 
 
Tabell 131
 
Hindrich Hero, son till Johan (tab 122), är född 29/4 1680 i Norrbärke och gift med Anna Ersdotter 1709. Han avlider 8/1 1743 i Norrbärke.
 
 
Tabell 141
 
Gilius Hero, son till Johan (tab 122), föds 30/10 1687 i Norrbärke. Den 18/10 1708 vigs han i Ramsberg med Karin Wilhelmsdotter.

385
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 13.3.2002
« skrivet: 2001-12-30, 16:02 »
Hej Sam Blixt m fl Hjortedsforskare!
 
En tidig vallonsläkt i församlingen hette Lamborion. En Henrik L. i slutet av 1600-talet hade en gräslig massa barn, som troligen lagt av släktnamnet och fått patronymikon.
Jag har lagt ut mina uppgifter om släkten på hemsidan http://home.swipnet.se/kjelltan/
Klicka på vallonsläkter.
Vore intressant att få höra, om någon har ytterligare uppgifter om barnaskarans spridning i Hjorted med omnejd.
 
GOTT NYTT FORSKARÅR
 
önskar
Kjell

386
Hej!
 
Som ett försök att föra forskningen ytterligare en bit framåt lägger jag ut mina noteringar om släkten Melchior de Manhay på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/
Klicka på Vallonsläkter.
Hoppas få höra av er med kommentarer och kompletteringar!
 
Hälsningar
Kjell

387
Gåsinge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-26
« skrivet: 2001-12-25, 19:22 »
Hej Fredrik och alla andra Gåsinge-forskare!
 
Jag har gjort ett försök att sammanfatta mina data om vallonsläkten Melchior de Manhay i Gåsinge med omnejd på hemsidan home.swipnet.se/kjelltan/
Kanske hittar ni några nya uppgifter där. Säkert finns det både kompletteringar och kommentarer att göra och det ser jag fram mot med intresse.
 
Hälsningar
Kjell

388
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-25
« skrivet: 2001-05-28, 20:15 »
Hej!
 
Eftersom det refereras till mig i föregående inlägg vill jag passa på tillfället att något korrigera mina uppgifter om släkten Frumerie i boken Vallonsläkter under 1600-talet.
De två Johan som befinner sig under forskarluppen har idag följande skrivning i min databas. Jag tar gärna emot ytterligare synpunkter om deras familjer.
 
Tabell 31
 
Johan Frumeri, son till Jean (tab 11), döps 29/11 1663 i Fellingsbro och skrivs redan vid elva års ålder in på Upsala universitet 18/2 1674. Han blir bergsfogde och tiondeskrivare i Nora och Lindes bergslager. I Nora hfl 1703 står han antecknad vid Elfstorp med hustrun Margareta Norman och sju barn. Deras vigsel sker omkr 1685.
  Enligt Noraskogs Arkiv avlider Johan 21/3 1709. Hustrun slutar sina dagar först 20/10 1725 i Nora vid 60 års ålder.
 
Barn: Anna Sara f 1688, d 7/1 1759 i Örebro, g m bergsfogden och lanträntmästaren i Örebro län Johan Broström
 Niclas d 13/11 1721, kronobefallningsman i östra Närke, ogift
 Johan d 8/2 1756, sekreterare vid amiralitetets generalkommissariat i Karlskrona, g1 m Anna Brita Wahlberg 1722, g2 m Ulrika Eleonora Anckarfjell 29/5 1739, åtta barn i första giftet, tre i andra
 Elisabeth f 1689, d i oktober 1757, g m kapellanen i Hjulsjö Erik Beckius 26/3 1707 i hans andra gifte
 Christina d 1745, g m häradsskrivaren och kronobefallningsmannen i Nora och Linde Johan Anthonsson Trotzig
 Margareta f 1696, d 27/11 1757, g m kaptenen vid Närke och Värmlands regemente Gerhard Meijer 8/9 1717
 Maria g m regementsskrivaren Petter Bergdahl, senare borgmästare i Östhammar
 Per (tab 71)
 Elsa f 10/4 1701, d i Bro sn, g m stadsfältskären och rådmannen i Nora Karl Lenaeus 24/7 1733
 dotter f i juni 1706, d 14/6 1706 i Nora
 
Tabell 301
 
Johan Frumerie från Rya gifter sig 20/7 1694 i Lindesberg med Brijta Nilsdotter från Prästtorpet. Denne Johan torde vara son till antingen Zachris (tab 2), Josephat (tab 101) eller Dawidh (tab 201).
  Bland pestlik i Lindesberg 1710 antecknas Johan Frumerie, hans hustru och dotter i Rya.
 
Barn: Elisabet f 24/10 1694
 Anna f 10/10 1700
 Maria f 30/6 1704, bg 11/7 1709
 
Hälsningar Kjell

389
Martebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-06
« skrivet: 2001-04-28, 15:54 »
Hej!
 
Jag har varit ute i Arninge under fm och kontrollerat uppgifterna om Olof Martelleur.
 
I Martebo hfl AI:5 1817--28 finns under 1/4 hem Pajse familjen
Husb. Zacharias f 13/4 1756 i Tofta
Hustro Catharina Olsdotter f 2/7 1765 i Björke
sonen Olof Marteleur f 18/1 1789 i Tofta, gift 1817
dess hustro Cajsa Dinnesdotter f 5/6 1795 i Kinna
sonen Jacob Frisström f 2/2 1795 i Tofta
 
Enligt Tofta födelsebok (som finns i Tofta hfl AI:2)
1789 18/1  Kl: wid pass 2. om morgonen föddes husbondens Zacharias Jacobsson Fättings och des hustrus Catharina Olofsdotters son, hwilken samma dag för des swaghet skull hemma döptes af min adjunct H:r Johan Westberg med namnet: Olof
1795 2/2 föddes Husbonden Zacharias Fättings och des hustrus  Catharinas son Jacob
1756 13/4 föddes Zacharias, Jacob Larsson Fettings son af hustrun Greta Zachariadotter
 
Det vill synas som om detta inte är en gren av vallonsläkten Martelleur utan att Olof tagit namnet efter Martebo och säkert känt till, att släktnamnet Martelleur finns.  Möjligen, möjligen skulle en Martelleur-ana kunna finnas ännu längre tillbaka.

390
Le Brun / Le Brun
« skrivet: 2001-03-29, 19:46 »
Hej igen!
 
Eftersom ingen ytterligare klarhet har nåtts om den tidigare debatterade Lorens Jansson vill jag gärna bidra med en kandidat, nämligen
Lorens Johansson Bonevier, som föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24--26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Var Lorens uppehåller sig efter 1714 är oklart.
 
Barn före äktenskapet:
 Petter dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier
 
Kanske en figur (filur) att syna närmare i sömmarna?!

391
Brottom / Bråttom / Brottom / Bråttom
« skrivet: 2001-03-20, 19:50 »
Smedsläkten Brottom eller Bråttom, har någon stött på den i sin forskning? Är det en svensk, tysk eller rentav ursprungligen vallonsk släkt?
Jag bifogar nedan vad jag antecknat om den och hoppas att någon har synpunkter.
 
Tabell 286
 
Mårten Bråttom är hammarsmed vid Galtströms bruk 1680 och vid Åvikens bruk 1688--95. Det senare året har han en son och två döttrar i mtl.
 
Barn: Margareta dp 31/5 1680
 
Tabell 291
 
Israel Andersson Brottom, hammarsmedsmästare, och hans hustru Anna Larsdotter är omkring 1667 bosatta vid Öns bruk i Älvkarleby.
 
Barn: Jacob (tab 296)
 
Tabell 296
 
Jacob Brottom, son till Israel (tab 291), har sina personalier i Harmånger dödbok 15/8 1736:
  begrofs hammarsmeden wid Ströms Bruk Mäster Jacob Brottom, född af M:r Israel Andersson Brottom och hust: Anna Larsdotter wid Elfkarleöö bruk i Gestrikland. Gifte sig 26 år g: den förra gången då warandes wid bruket Åwike i Ångermanland, med pigan Lisa Hansdotter ifrån Harmånger, lefwat tilsammans i 15 År, wälsignades med 8 Söner och en dotter, af h(wil)ka 2:ne Söner och dottren lefwa ännu. Gifte sig andra gången här wid Ströms Bruk med sin nu i sorgen kvarlämnade maka hust: Giöli Mårtensdotter ifrån Wattlång, sammanlefwat i 26 år, aflat 5 barn, af hka 2 Söner och 1 dotter lefwa. Warit siuklig en lång tid, men sängliggiande alt ifrån Missommar, afsomnade efter gudfruchtig och låfvärdig wandel d 3 Aug: warandes wid pass 69 år.
  Jacob är hammarsmedsdräng vid Ströms bruk senast från 1706. Han är vittne vid hammartinget 9/1 1706 i Gävleborgs län.
 
Barn i första äktenskapet:
 Hans dp 6/1 1706 i Harmånger, trol bg 1706
 Moses dp 25/2 1707
 
Barn i andra äktenskapet:
 Aron f 30/4 1711, bg 4/8 1717

392
Lindesberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-02
« skrivet: 2001-03-18, 15:08 »
Vallonsläkten Doya har stark förankring till Wäng i Lindesberg och några närbelägna bergsförsamlingar. Jag behöver hjälp att utreda släktens senare generationer under 1700-talet och framåt. Bl a Claes Doya, son till Claes Doya, som finns i faderns hushåll 1658--65. Han gifter sig 28/2 1666 i Fellingsbro med Anna Svänsdotter från Hillvik. De finns där 1676--79 och i Wäng 1681--96.
 
Barn: Johan f c 1678, bg 24/1 1742 vid Fårängen i Lindesberg
 Malin dp 1/6 1679
 Anthonius f 26/11 1681
 Cherstin f 26/1 1684
 Peer f 3/5 1685
 
Om släktens tidigaste generationer finns uppgifter på min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/

393
Carlier / Kaarle / Carlier / Kaarle
« skrivet: 2001-03-16, 20:24 »
Hej Youcef!
 
Om du kan precisera var KKK är född, vigd eller död, så kan jag kanske säga, om han är en trolig vallonättling eller ej. Av ditt inlägg kan man förmoda, att han bodde i Finland. Stämmer det?
 
Mvh Kjell

394
Roslags-Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-12
« skrivet: 2001-03-16, 10:46 »
Enligt generalmönsterrullan för Livregementet till häst 1719 finns under Roslags kompani med nr 77 Fru Marja Paillardels t:re för Södersund Jonas Sundberg. Det berättas vidare att rusthållerskan afstådt rusthållet till sin måg Magister Erich Undeen. Denne är predikant vid regementet 1719.
Vem vet något mer om denna Maria Paillardel, hennes familj och bakgrund?
 
Mvh Kjell

395
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-06
« skrivet: 2001-03-16, 08:11 »
Hej Lena Svensson!
 
Jag läste just ditt inlägg 01-02-22 om Jonas Nilsson f 29/9 1810. Eftersom han är son till bonden Nils Nilsson i Herrbråta Såggård (min MFMF) är vi släkt. Jag vill därför diskutera Nils Nilssons anor med dig. Mitt underlag återfinns på hemsidan http://home.swipnet.se/kjelltan/ Klicka på Mina anor och Personregister, så hittar du Nils Nilsson.
 
På återhörande hälsar
Kjell

396
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2001-03-05, 08:27 »
Hej Gunnar!
 
Nej Gunnar, så får mina böcker inte läsas. Det finns ingenting i texten, som säger att Martin (tab 2) skulle vara son till Nicolas (tab 1). Jag har heller inte påstått, att Martin d. y. skulle vara äldste son till Martin d. ä. Att han står först bland de kända barnen innebär inte nödvändigtvis att han är äldst, barnens senare eventuellt angivna åldersuppgifter är mycket osäkra. Han kan dessutom ha haft flera tidigare födda barn, som avlidit i späd ålder. Om jag i dagsläget skulle försöka ordna de kända barnen kronologiskt skulle följden bli Clas, Pierre, Martin, Mattias och Zacharias.
Enligt mantalslängden för Forsmarks bruk 1640 består Martin Gallans hushåll av två mantalspliktiga personer, dvs han är gift senast 1639, eftersom mtl upprättas på hösten före dess giltighetsår.
I boken namnger jag tolv kända barn till Zacharias Gallan. Idag vet vi, att han avlider i oktober 1750 i Österlövsta (se Jan Olsson Arbetare och deras familjer vid de De Geerska bruken i Norduppland 1749).
 
Mvh Kjell

397
Nyköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-19
« skrivet: 2001-03-02, 15:36 »
Hej Annica!
 
Min mmm skulle kunna vara en möjlig syster till din poliskonstapel. Hon heter Charlotta Lindberg och är född 1838 i Nyköping Nicolai, som dotter till skräddaren Anders Gustav Lindberg född 1796 i Nyköpings Allhelgona.
För mer information kan du besöka min hemsida http://home.swipnet.se/kjelltan/ Klicka på Mina anor och sedan Personregister så hittar du henne.
 
Mvh Kjell

398
Västra Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 19.11.2001
« skrivet: 2001-02-24, 14:05 »
Hej Jörgen!
 
Visst är det vallonsläkten Rousseau du har träffat på. Om du vill veta mer om den, kan du titta in på min hemsida home.swipnet.se/kjelltan och söka under länken Vallonsläkter.
 
Kjell

399
De Flon / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-02
« skrivet: 2001-02-18, 15:39 »
Hej Anders!
 
Din tolkning är helt korrekt. Namnet Gillius kan ibland bli Elias, när en svensk skrivare håller i pennan. Namnen är fonetiskt lika.
 
Hälsningar Kjell

400
Hej igen Stefan!
 
Ang flickorna Illersdotter Lagreff förstår jag, att du tänker dig en möjlig koppling till någon tidig Willem Lagrell i Sverige. Men, här är det nog bara namnlikheten Lagrell - Lagreff som talar för ett samband.
Namnet Iller, som det stavas i Sverige, kommer av Hilarier eller Elair och är inte en variant av Willem (Guillaume). Släkten Lagrell finns huvudsakligen i Södermanland och har inte, så vitt jag vet, återfunnits någonstans i Värmland.
Nej, den trolige fadern till flickorna är nog följande kandidat, som dessutom kan beläggas ha vistats i Värmland i början på 1630-talet enligt nedan:
 
Elair Le Grand är kolare vid Fada och Bränn-Ekeby 1628--29 och anställs 12/5 1629 för ytterligare två år vid Nyköpingsverken (Leufstaarkivet RA).
I domboken för Värmlands bergslag 24/3 1634 sägs att:
  Ellert Legrand een fransos kolare hade slaget och hugget een kollare dreng, Nills Peerson widh nambn ...
  Hans vistelse i Värmland är bara tillfällig, redan året därpå är han engagerad av Jacob de la Gardie och återfinns vid Julita bruk, Iler de Gran, kolare (roteringslängd 1635).
  Jacob de la Gardie låter honom sedan deltaga i arbetet vid Västersilfberget 1637--38, varefter han tjänstgör vid Gyttorp 1638--48. Slutligen finner vi honom vid Hammarby bruk i Nora 1654--57. Det sistnämnda året har han hustru, två söner och en dotter i mantal. Hustrun heter Margareta.
 
Barn: Johan i mtl 1657
 Mårten i mtl 1657
 Elisabeth i mtl 1657
 
Visserligen finns inte Annika och Margareta med här, men de kan ju ha hunnit lämna föräldrahemmet. Man kan observera att modern heter Margareta, varför de bör ha en dotter med det namnet. Och släktnamnet då? Varför inte ett dubbelnamn Lagreffe de Grand?! Det skulle kunna förklara de olika skrivningarna. Här har vi stor hjälp av att namnet Iller är så pass ovanligt bland de invandrade vallonerna. Det är bara ett fåtal, som bär det.
 
hälsningar Kjell

401
Hej Stefan!
 
Mycket intressant sammanställning du har presenterat. Den kommer säkert att bringa klarhet i en del värmländska smedssläkters ursprung.
Jag har några frågor på tabell 25 Mårten Sarvasson, där jag ser oklarheter i kopplingen till barnen, som har fått ett patronymikon Månsson. Måns eller Magnus är inte samma namn som Mårten (Martin). Dessutom kan inte Kerstin vara mor till barnen, eftersom hon då skulle få barnen i åldern 43-62 år. Det verkar saknas en generation Magnus Mårtensson emellan.
Såg just ditt senaste inlägg och ser med spänning fram mot presentationen av Schen Christensons ättlingar.
 
Hälsningar Kjell

402
Hej Lena!  Jodå, visst har jag en del uppgifter, som kanske kan vara till hjälp. Att du nämner dels Yngshyttan och dels Öland gör, att jag bestämt kan säga att det rör sig om samma släkt. Färnebo hfl AI:13a 1812-16 pag 167 Yngshyttan: Gr.dr. (gruvdrängen) Olof Skogsberg f 25/11 1779 h. Brita Olsdr f 20/6 1783 styfson Olof Månsson f 2/1 (ev 2/11) 1806 gemens.(am) son Carl f 15/11 1809 dotter Stina Lisa f 14/12 1811 dotter Brita f 10/9 1812  samma hfl pag 167 Yngshyttan ovanstående familj samt son Anders f 20/6 1814  Visserligen heter sonen ovan Carl och födelsedatum är ett annat men det bör vara din Carl-Fredrik, vilken är född före föräldrarnas giftermål, som sker vid årsskiftet 1809-10: 1809 19/11 lystes för grufbryt: son Olof Skogsberg och pig. Britta Olsdotter från Yngshyttan (Filipstad/Färnebo E:1)  Sedan hoppar vi till Öland och Smedby flyttlängd B:1, som även omfattar Södra Möckleby: 1815 4/8 inflyttar Olof Skogsberg med hushåll 4 män 3 kv. från Philipstad till Alunbruket.  Där blir de kvar (Södra Möckleby C:2): 1840 10/3 dog Bruksarbetaren Olof Skogsbergs hustru Brita Olofsdotter av lungsot 57 år 1847 10/8 dog Arbetaren vid Ölands Alunbruk Olof Skogsberg av ålderdomsbräcklighet 68 år.  Det är Olofs far, skomakaren Olof Andersson Skogsberg f c 1752, som flyttar in till Yngshyttan och gifter sig med Stina Persdotter 5/11 1775 i Färnebo. Hon är dotter till gruvbrytaren vid Yngshyttan Petter Pärsson f c 1727 och hans hustru Ingrid Olofsdotter f c 1729.  Kanske någon med intresse för Yngshyttan har uppgifter ännu längre bakåt?

403
Magne och Egil!  Jag har en Olof Andersson Skogsberg född 1752 utan angivande av födelseförsamling. Han gifter sig 5/11 1775 i Färnebo (Filipstad F:2) med Stina Persdotter från Yngshyttan. Jag lurar på om denne Olof kan vara son till någon av de Anders Skogsberg ni nämner. Egil, i vilken församling bor din Anders Persson Skogsberg?

404
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-02-03, 20:42 »
Hej Katrin!
 
Kjell Rosenberg har delvis besvarat din fråga. Det är inte Margareta som gifter sig 25/4 1747 i Juckasjärvi utan hennes föräldrar!
Kan någon ge oss en hänvisning till primärarkiv, där familjen Nils Nilsson Servio och hans hustru Ella Johansdotter kan återfinnas? Jag saknar helt uppgifter om dessa personers existens, även om den tilltänkta dottern Margareta f 1730.
 
hälsar Kjell

405
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-01-31, 16:46 »
Hej Katrin!
 
Utan att ännu ha tagit del av din GEDCOM-fil har jag på min hemsida home.swipnet.se/kjelltan lagt ut en textmässigt något nedbantad version för släkten Servio från min databas. Du hittar den under länken En vallonsläkt.
Det skall bli intressant att jämföra vad vi kommit fram till. På alla ställen där jag har angett datum, år och församling är uppgifterna verifierade och hämtade ur kyrkoboksmaterialet.
 
Hälsningar Kjell

406
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-01-30, 08:43 »
Hej Katrin!
 
Ett alldeles utmärkt förslag, tycker
 
Kjell

407
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-01-28, 21:47 »
Hej Katrin och Anders!
 
Jag föreslår att vi låter detta förbli ett påstående, dvs inte korrekt, till dess någon kan bekräfta riktigheten genom en källhänvisning. Av diskussionen ovan tycker jag framgår att den troliga källan, Erik Wahlberg, själv är mycket osäker på om det är sant.
Det är tyvärr mycket svårt att stoppa den här typen av uppgifter, när de en gång kommit ut på nätet. Låt oss göra ett gemensamt försök,
 
hälsar Kjell

408
Fellingsbro / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-20
« skrivet: 2001-01-10, 13:40 »
Hej!
 
Känner du till någon av dessa personer eller är du rentav ättling till någon av dem? I så fall har jag intressanta nyheter för dig.
 
Simon Bastianson, döps 25/4 1646 i Fellingsbro. Han ingår äktenskap 11/10 1668 med Anna Jonsdotter och arbetar som kolare vid Sundbo hammar till 1671. Mellan 1675--84 är han bosatt vid Grönbo hammar.
Barn: Johan dp 19/11 1671
 Kierstin i Fellingsbro hfl 1684
 
Jacob Bastianson arbetar vid Sundbo hammar 1668--71. Den 11/10 1668 gifter han sig i Fellingsbro med Karin Eriksdotter. Det hålls dubbelbröllop, eftersom brodern Simon ingår sitt gifte samma dag. År 1673--75 bor Jacob med familj vid Grönbo hammar.
Barn: Johan dp 5/2 1671
 barn d i juni 1673
 
Hälsningar Kjell

409
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-01-10, 08:13 »
Hej Håkan!
 
Såg att jag glömt kommentera nr 11 på din inledande lista. Han är son till Johan (nr 9) och dennes hustru Margareta Hansdotter.
Lars Servio (nr 11) är född 1741 och ingår äktenskap med Brita Olofsdotter Kemi 4/4 1774. Han blir verksam vid Junosuando masugn och avlider 1818.
 
Hälsningar Kjell

410
Ringarum / Äldre inlägg (arkiv) till 29.3.2001
« skrivet: 2001-01-06, 19:43 »
Hej Torsten!
 
Tack för tipset. Jag sätter upp denne Nils Nilsson i Kotebo som en kandidat att följa upp. Han har ju också en bror Måns, visserligen sent i syskonskaran men dock.
Det är svårt att avgöra, när Niclas Nilsson anländer till Krokek. Den äldsta hfl är från 1790-talet och redan i den hinner han avlida. Flytten bör ha skett några år innan han gifter sig. Och anledningen? Tja, tidigt föräldra- och syskonlös kan ibland vara en orsak till uppbrott. Brist på arbetstillfällen likaså. Det är därför jag gärna vill tro på en koppling till manufakturerna i Gusum. Hur gick det för nålfabriken egentligen? En knivfabrik grundad 1760 gick visst i graven ganska snart. Som släktforskare får man ibland använda sin fantasi för att komma vidare.
Återkom gärna om Söderbergarna, om du hittar något matnyttigt,
 
hälsar Kjell

411
Sankt Nicolai (-1952) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-21
« skrivet: 2001-01-06, 18:00 »
Hej Camilla!
 
Stort Tack för tipsen. Jag har bara skummat lite i Nicolais kyrkoräkenskaper och minns att de tar lång tid att läsa igenom noggrant. För att inte uppfinna hjulet igen, tänkte jag att kanske någon har gjort en fullständig genomgång av t ex vigslar och sitter inne med svaren. Så vitt jag vet har inte Nyköping-Oxelösunds Slf-förening hunnit med detta ännu. Men det är säkert på gång.
 
Mvh Kjell

412
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-01-06, 16:41 »
Hej igen!
 
Kalixbygdens Släktforskarförening har säkert läst de mtl som förvaras i Härnösands landsarkiv. Jag har använt Riksarkivets längder. Saknade årgångar på det ena stället kan finnas på det andra. Min genomgång är inte fullständig, jag har bara läst vissa år.
Idag kan jag kommentera Petter Servio (nr 2). Även här är jag intresserad av källhänvisning på hans patronymikon Persson. Själv har jag satt honom som en trolig Fransson.
 
Petter Servio, trol son till Frans (nr 1), är kolare och brukskarl i Svappavara 1678--1708, därefter vid Torneåfors några år, med sin hustru Annika Larsdotter. De bör ha gift sig omkr 1675.
 
Barn: Frans, Brita f c 1680, g m Olof Fors, Lars och Johan. Tydligen finns även en dotter Sophia (nr 12).
 
Om sönerna:
 
Frans Servio (nr 4), är smältare i Svappavara 1697--1708 och i Torneåfors 1709--41. Han avlider 11/6 1756.  Hans första hustru heter Ella, hans andra Anna Olsdotter från 1712.
 
Lars Servio (nr 8), är smältare i Torneåfors 1725--41 och gift med Margareta Andersdotter. Hon dör vid 44 års ålder 29/7 1742 i Pajala, varefter Lars gifter om sig 16/3 1746 i Pajala med Helena Olofsdotter. Den 29/5 1764 dör i Junosuando Lars Servios Enka Hellena Olofsdotter af ålderdom, begrofs d. 10 Juni, war 88 år gammal.
 
Johan Serviö (nr 9), är f c 1704 och d c 1770. År 1741--61 finns han vid Junosuando masugn.
  Hustrun heter Margareta Hansdotter.
 
Om invandraren, bråkmakaren eller rättshaveristen Peter Servio finns det åtskilligt spännande att läsa i Momma-Reenstiernas arkiv, i härads- och rådhusrättsarkiv samt i Bergskollegii arkiv. Han blir så småningom landsförvisad.
 
Hälsningar Kjell

413
Servio / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-03
« skrivet: 2001-01-05, 10:03 »
Hej Håkan!
 
Den här släkten är mycket stor i Norrbotten, framförallt vid Svappavara och Junosuando (Juckasjärvi socken) och i Torneåfors (Pajala socken), varför du säkert kan påräkna intresse från många forskare. Jag har själv haft många förfrågningar om den. Viss diskussion har även förekommit i SVÄ:s diskussionsforum www.vallon.a.se
Jag har inledningsvis ett par frågor till dig, innan jag berör några av individerna ovan.
Har du systematiskt gått igenom mtl och därifrån hämtat de olika tidsangivelserna för personernas förekomst på respektive ort? I det kyrkliga materialet före hfl blir ju noteringarna mer sporadiska och man kan bara gissa, att personen bott på platsen även mellanliggande år. Av texten till Niklas Fransson Servio (nr 3) tycks framgå, att det är mtl som gett underlaget.
Eftersom den här släkten är ganska knepig att få ordning på är det viktigt att försöka redovisa, vilka uppgifter som är hämtade ur primärarkivalier och vilka som är andrahandskällor. Du nämner bl a Erik Wahlbergs material. Vad är det?
Av personerna i ditt inlägg tar jag tills vidare bara upp några för att mitt svar inte skall bli alltför omfattande. Jag börjar med Niklas Fransson Servio (nr 3). Jag har honom tills vidare som trolig son till Frans och vore mycket tacksam få en hänvisning till primärkälla, där han står med sitt patronymikon. I min databas har jag följande om honom:
 
Niclas Servio, trol son till Frans, är kolare och gruvdräng i Svappavara 1678--1701. Det senare året kallas han gruvfogde. Hans hustru finns i mtl från 1682, varför de bör ha gift sig året före. Hennes namn är Dorothea Balzarsdotter Thun. Barn: Frans, Baltzar, Sophia (i Svappavara mtl 1701) och Elias.
 
Om sönerna:
 
Frans Servio (nr 7) är f c 1687 och finns vid Junosuando masugn 1705--41, där han så småningom blir gruvfogde. Han gifter sig 17/11 1728 i Pajala med Malin Hindriksdotter.
  Den 14/4 1755 avlider i Pajala ”Frans Nilson wid Junosuando Maasugn i bröstsiuka at. 68 åhr.”
 
Baltzar Servio (nr 6) är bruksdräng vid Junosuando 1705--41. Det senare året kallas han gruvfogde.
  Hans hustru heter Gertrud Hansdotter och dör 22/2 1765 i Pajala vid 86 års ålder.
 
Elias Sirvio (nr 10), är f c 1708 och d 1/5 1785 i Pajala. Han är masmästare och befinner sig från 1741 vid Junosuando masugn.
  Han gifter sig med Margareta Gabrielsdotter 18/3 1733 i Pajala.
 
En avslutande fråga: Mats Servio (nr 5) är helt ny för mig. Är uppgiften hämtad ur mtl 1698?
 
Hälsningar Kjell

414
Ringarum / Äldre inlägg (arkiv) till 29.3.2001
« skrivet: 2001-01-02, 15:54 »
Hej!
 
Efter knappt tre års äktenskap avlider en Niclas Nilsson vid Sågstugan i Krokek 14/4 1798. Han har fått sönerna Magnus f 1796 och Niclas f 1798. Hfl uppger honom som född 1767 i Ringarum.
År 1767 finns ingen passande Niclas född där, men väl 29/1 1768, då dagsverkaren Nils Söderberg och Annika Månsdotter vid Gistorp får en son med detta namn. Dessa får senare dottern Anna Maija f 1770, d 1772 och har tidigare sonen Carl Magnus f 1765, då föräldrarna är bosatta på Wästerlund. De tycks ha haft en ännu tidigare son Carl Magnus, som avlidit 1764  vid fyra års ålder ”dagv.k. Nils Söderbergs son på Gusum” samt en dödfödd son begravd 1764 på Gusum.
I mtl för Gusums bruk kan Nils Söderberg följas till 1785, då han tillsammans med sin syster Maja Cajsa som ”siuk och oferdig” upptas under ”Westerbergs NåhlFabrique”.
Det finns flera Söderbergare på Gusum vid denna tid, bl a en Måns Söderberg, som är dopvittne åt Carl Magnus 1765, och som på goda grunder kan tänkas vara en bror till Nils Söderberg. Måns är ju samma namn som Magnus. Denne Måns Söderberg heter tidigast Måns Andersson, när han och hustrun Sigrid Nilsdotter får sina barn mellan 1748-59 i Ringarum. När deras son Andreas döps 10/5 1748 är ett av dopvittnena en viss Nils Andersson i Fallingeberg, vilken då skulle kunna vara identisk med den senare Nils Söderberg!
Nu behöver jag hjälp av någon med bättre kännedom om Ringarums befolkning för att bekräfta eller vederlägga mina funderingar. Jag kan bara tillägga att den i inledningen nämnde sonen Niclas f 1798 efterkommande tar namnet Ringdahl, vilket styrker ett ursprung från Ringarum,
 
hälsar Kjell

415
Sankt Nicolai (-1952) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-21
« skrivet: 2001-01-02, 13:06 »
Hej!
 
Ur Nyköpings stora persongalleri har jag problem med en familj bestående av
Anders Hammarsten f c 1695 och begraven 13/4 1755 i Nyk. Nicolai:
”Brukzwachtmästaren Anders Hammarstens lik 60 åhr gamal dödt i hetsig Siukdomb och hufvudflutz” och
hans hustru Ingrid Björk.
Efter makens bortgång gifter hon om sig med bruksvaktmästaren och borgaren Johan Hessler och kallas från 1755 Ingrid Björkkvist eller Ingrid Hessler.
Redan i Nyk. V. hfl AIa:1 1770-76 är hon änka på nytt och uppges vara född 1722. Hon kan följas i Nyk. V. fram till 1784, då hon tillsammans med två döttrar från det senare giftet upptas under rubriken hyresfolk (Nyk. V. AIa:3 kort 6/7 kol 2 ruta 2).  Jag kan inte hitta henne i dödboken.
Hon har minst 5 barn i första giftet födda mellan 1747-55 och minst 5 i andra födda mellan 1758-66, samtliga finns i fb för Nyk. V.
Anders Hammarsten finns i mtl 1737-45 ensamstående under Stjärnholm och 1745-50 i Nyköping stad med hustru.
Vad jag i första hand söker är deras födelse (år, datum och församling), vigsel och för Ingrids del även döduppgift. Jag har funderat på, om hon kanske kommer från Björkvik med tanke på namnet.
Har möjligen någon fler uppgifter att meddela
 
undrar Kjell

416
Grangärde / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-12
« skrivet: 2001-01-02, 11:14 »
Hej!
 
Jag har problem med att lokalisera en person med namnet Lars Samuelsson i Grangärde och behöver hjälp av någon, som har en mer omfattande persondatabas för socknarna i området.
 
I Grangärde AI:7b (1761--90) på sid 126 finns i Ludvika by familjen
 
Samil Samilson
h:u Lisa Erichsdotter
son Petter f i Klenshyttan 3/9 1764
son Lars f i Räfvåla 2/4 1767
son Jan f i Räfvåla 4/2 1770
son Anders f i Räfvåla 25/2 1774
s. Daniel f i Ludvika by 3/5 1778
 
Även i Grangärde AI:9c (1785--94) finns sonen Lars Samilsson med, men han har inga noteringar vid förhören 1785--94, vilket alla bröderna har! Detta kan tyda på att han är mantalsskriven hemma men vistas någon annanstans.
Det intressanta är att han i mtl 1789 för Ludvika by kallas Lars Stukat och i mtl 1790 för Lars Ståkatt.
Finns det någon, som har pejl på var han kan befinna sig? Kommer han möjligen tillbaka senare?
 
undrar Kjell

417
Gåsborn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-28
« skrivet: 2000-12-30, 22:24 »
Hej Stefan!
 
Eftersom du ännu inte fått något svar från HO tar jag mig friheten att hoppa in.
Jag förmodar att föräldrarna är den torpare Hindrik Matsson, som ger sin brud Kerstin Hindriksdotter en morgongåva om 10 lod silver efter vigseln 19/6 1715 i Gåsborn. Hindrik dör 24/7 1739 vid Strömsdal i Säfsnäs. När änkan Kerstin avlider 23/4 1754 vid Seghöjden i Säfsnäs lämnas utförliga personalier:
”Dom Cantate begrovs h. Kierstin Hindersd:r från Seghögden född 1682 i Gååsborn, fad. Hindrik Matson, mod. h. Sigrid Matsd:r, renata, kunde någorlunda utan til sine Christendomsstycken och dem enfaldel. förstå, war hemma hos sina föräldrar i 18 åhr, tiente sedan i 7 åhr. då hon war 25 åhr trädde hon i ägtenskap med sin för detta afl:ne man, Hindrik Matsson i Gååsborn, flyttade straxt derpå hit till Seghögden, lefde med honom samman 40 ? åhr, ägde under samma tid 7 barn samman, 5 söner och 2 döttrar, som ännu lefva. warit änka i 7 åhr. lefvat tyst och stilla och med wördnad brukat sina salighetsmedel. Siuk uti 8 dagar. dog d 23 april af håll och sting 72 ? åhr.”
Kerstin bör vara född omkr 1690 och hennes föräldrar bor vid Dalkarssjön i Gåsborn. Av de 7 barnen har jag bara
Sigrid f 23/12 1715 i Gåsborn
Mates f 7/6 1718 i Gåsborn samt
Hindrik f 1734
Nu tillkommer troligen även Jan f 1725 i Gåsborn. Finns det någon som kan komplettera barnaskaran och ge upplysning om ännu tidigare generationer?  
 
undrar Kjell

418
Le Brun / Le Brun
« skrivet: 2000-12-03, 17:08 »
Lars!
 
Anledningen att jag tyckte till på skarpen är, att många släktforskare, kanske särskilt nya sådana, gärna tror att allt som publiceras på nätet är sant och inte iakttar den källkritik av andrahandsuppgifter, som måste till. De första inläggen under denna rubrik är tyvärr exempel på detta. Jag tycker det är så tråkigt för dem, när uppgifterna sedan inte visar sig vara bekräftade.
 
Mvh Kjell

419
Le Brun / Le Brun
« skrivet: 2000-12-01, 18:53 »
Lars!
 
Förklaringen är mycket enkel. Det finns nämligen inget bevisat samband mellan släkterna le Brun och Öbrink.
Jag blev mycket förvånad, när jag läste ditt inlägg och ser, att du åter ger publicitet åt de ännu obekräftade uppgifter, som tycks finnas i materialet från Olof Öbrink/Gunnar Dahlén. Frågan har varit uppe till debatt tidigare under denna rubrik och jag väntar fortfarande på svar på mina invändningar och frågor från inlägget 6/10 1999. Jag har inget emot att bli överbevisad, men det måste då ske med fakta och hänvisning till primärarkivalier, där sambandet styrks.
Om det har kommit fram nya uppgifter ber jag dig vänligen redovisa dem här.
 
Hälsningar Kjell

420
Hej Annika!
 
Din förfrågan ovan avseende Hecken Bastiansson gäller vallonsläkten Clement. Heckens hustru hette Jeanne le Brun. Jag föreslår att du öppnar en ny diskussion under släktnamnet Clement om du vill veta mera, antingen här i Anbytarforum eller på Sällskapet Vallonättlingars motsvarande Diskussionsforum www.vallon.a.se
 
Hälsningar Kjell

421
Hille / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-06
« skrivet: 2000-07-07, 08:24 »
Hej Anna B!
 
Jodå, spiksmeden vid Oslättfors bruk Erik Nylund känner jag till. Han är min ffmff. Du kan få hans anor ytterligare tre generationer bakåt av mig, när jag återkommer till Stockholm i början av augusti.
Han var gift med Sophia Jonsdotter, som jag behandlat i praktikfall 1 i publikationen Prästens lilla kråka, men det kanske du redan känner till.
Är vi släkt?
 
Skön sommar!
Kjell

422
Släkter / Pipping
« skrivet: 2000-07-04, 21:01 »
Hej Bengt-Göran, Johan, Håkan och Peter!
 
Jag lovade återkomma i början av juli ang Pipping i Torneå. Egentligen har jag inte så mycket att tillägga. Era inlägg har besvarat de flesta frågorna. Sammanfattningsvis tycker jag det står ganska klart att släkten Pipping i Åbo har tyskt ursprung och inte har någon koppling i Norden till vallonsläkten Pepin (försvenskat till Pipping). Möjligen kan ett samband finnas på kontinenten på medeltiden.
För att mitt inlägg ändå skall tillföra något nytt lägger jag ut en sammanställning om släkten Pepin på Sällskapet Vallonättlingars Diskussionsforum www.vallon.a.se under rubriken Släkter/Pepin(Pipping) och föreslår att diskussionen om släkten fortsätter där.
 
Hej så länge och skön sommar!
Kjell

423
Parath (Porath) / Parath (Porath)
« skrivet: 2000-02-24, 07:05 »
Hej Kerstin!
 
Jag skulle kunna tänka mig att detta är en namnvariant av Birath, som i sin tur troligen är en namnvariant av det ursprungliga Pira(rd).
 
Hälsningar Kjell

424
Parment / Parment
« skrivet: 2000-01-31, 20:40 »
Hej Christina!
 
Parment har så långt jag kan se inte något samband med Lemoine eller den gren av släkten, som ibland kom att kallas Parlamant (av Perlemängh, dvs Pierre le Moine). Se Parment resp Lemoine i mina böcker.
 
Mvh Kjell

425
Hej Sven-Ove!
 
Mycket intressant! Du känner möjligtvis inte till ur vilken handling uppgiften primärt är hämtad och var detta arkiv förvaras?

426
Hej Annica!
 
Goda nyheter för dig. Födelsenoteringen för Elisabeth Maria Dandanelle är troligen funnen. Jag skall bara kontrollera uppgifterna på måndag och lägger sedan ut svaret på Sällskapet Vallonättlingars diskussionsforum, där vi tidigare ventilerat frågan. Hav tålamod!

427
Förnamn - L / Loe och Göli
« skrivet: 2000-01-06, 17:07 »
Hej igen!
 
I Västernorrlands mtl 1711 under Lögdö bruk dyker Loys Fransson med hustru upp första gången i mina noteringar. Det är mycket troligt att han kan vara son till Frans Dubois. Däremot är jag mera skeptisk till uppgiften att han är identisk med Frans Olofsson. Kolaren Frans Dubois har nämligen en trolig far, som heter Jacob Dubois, är kolare och inkommen till Sverige 1633.
Förnamnet Louis (Loe, Olof) förekommer inte i släkten Dubois på 1600-talet men kan ha kommit in i denna gren om Frans Dubois hustru är en Louisdotter (Olofsdotter).
Om, och jag säger om, det hade funnits en mycket tidig Louis Dubois i Sverige, så hade säkert flera medlemmar av släkten burit detta förnamn.
På Lögdö bruk finns 1705 en kolare Johan Fransson med hustru, 1709-11 är han på det närbelägna Åvike bruk enl mtl. Han kan vara en bror till Loe Fransson.

428
Förnamn - L / Loe och Göli
« skrivet: 2000-01-02, 14:32 »
Det är riktigt att namnet Louis bland de vallonska invandrarna kom att förändras till Loe, Love och Ludvig. Emellertid kan även mer ovanliga försvenskningar uppträda, speciellt när det franska Louis hade ursprungsformen Elois. Då kunde namnet övergå till Elo, Ilo och, hör och häpna, även det nordiska Olof. Dvs en Johan Olsson fransos i arkiven kan mycket väl ha en far som heter Louis i förnamn!
Applicerat på Jörgen Blästas inlägg från februari förra året så skulle det inte förvåna mig om den år 1736 avlidne sonen Olof i tabell 1 är samme som den år 1731 födde sonen Loe!

429
Förnamn - S / Sarva / Serva
« skrivet: 2000-01-02, 14:27 »
Jag läste den här diskussionen först nu under nyårshelgen och kan kanske bidra med några synpunkter på namnet Serva.
Erik Appelgren anger kortfattat i Vallonernas Namn under släkten Servais att Servatius var biskop i Tongres eller Maastricht och har populariserat detta namn, som på franska blivit Servais. Namnet Servais uttalas ibland med ett sche-ljud och kan då skrivas som Gervais. När namnet kommer till Sverige sker en intressant förändring (försvenskning). Servais övergår till Serva, Seved eller Sigfrid. Gervais kan förändras till Gotfrid. I det här fallet, men bara i det här fallet, kan alltså både Sigfrid och Gottfrid ha ett gemensamt ursprung i namnet Servais!

430
Le Brun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-24
« skrivet: 1999-12-19, 10:21 »
Hej Lars!
 
Jag biträder i stort din analys av de första generationerna Jean le Brun i Sverige. Några kommentarer har jag. De två sista raderna i bokens tabell 9 har jag nu strukit, efter att jag funnit vigseluppgiften från Högbo bruk 1681. Det förefaller nu troligast att det är Johan II som finns i Älvkarleby från 1682. Hans första hustru Karin Johansdotter dör i Älvkarleby 1694, vilket också passar in på hans omgifte med Ingrid Olofsdotter 1696.
Du refererar på ett ställe i senaste inlägg till en tom kolumn i mtl och drar slutsatsen att husfadern har dött. Att en person saknas i mtl kan dock även bero på att vederbörande passerat övre gränsen för mantalsplikt (normalt 64 år) och därför inte längre är skattskyldig.
Jag tror inte att du skall räkna med att hitta speciellt mycket information på arkiv i Liège. Ett mycket bättre sätt att skapa klarhet i släktrelationer är att läsa svenska domböcker. Protokollen från Örbyhus häradsrätt (som omfattar Älvkarleby) under perioden 1682-1740 kan säkert ge många upplysningar om denne Jean le Brun och hans familj.
 
Hälsningar Kjell

431
Radou / Radou
« skrivet: 1999-11-17, 10:09 »
Hej igen!
 
Jag rekommenderar att du läser Svenskt Biografiskt Lexikon på biblioteket. Där finns mycket att hämta om både släkten de Besche och dess tidigaste generationer i Sverige.
 
Hälsningar Kjell

432
Hej Per!
 
  Tack för din intressanta efterlysning av Anders Johansson Falley. Det faktum att du även hade namnet på hans mor, Lisbet Andersdotter, gör att jag med 100 % säkerhet kan identifiera honom.
 
  Han är son till den Johan Falleij, som år 1698 arbetar vid Kårbergs bruk i Snavlunda socken i Örebro län. Dennes hustru heter nämligen Elisabeth Andersdotter! Utöver Anders har denna familj även sönerna Isak och Johan, den senare döpt 18/12 1698 i Snavlunda. När fadern avlider vet jag inte, men det sker troligen i början av 1700-talet, varefter Anders och hans mor (kanske även fler i familjen) beger sig till Oudalen Jernverk.
 
  Johan är son till en Jacob Fallan, som finns i Norrköping 1652--53 och gifter sig där 17/6 1653 med Ingiel Matzdotter vid Kyrkgatan. Han kallas då Jacob Jacobson, hammarsmed på Holmen. En av löftesmännen är Jacob Jacobson Sponsi Pater, dvs fadern Jacob. Man får här veta, att även farfadern heter Jacob. Det är svårt att säkert avgöra, vilken Jacob som avses de gånger han förekommer i Norrköping, eftersom båda kallas Jacob Jacobson.
  Den nygifte Jacob flyttar från staden och arbetar 1655 vid Borgårds hammar, 1656--58 i Västland, 1658--60 i Ramnäs, 1660 i Gimo, 1661--69 vid Älvkarleby och 1669--73 på Färna bruk.
  Han befinner sig från 1682 i Lerbäcks bergslag och lämnar 1691 Åmme kvarns hammar i Askersunds landsförsamling för att med sin familj resa till Tykö bruk i Finland.
  Utöver Johan har familjen barnen Karin f 11/4 1654 i St Olai fs, Jacob f c 1656, Matthias, en son bg 30/11 1669 i Gunnilbo, Maria dp 2/2 1670 i Gunnilbo, Rebecka g m hammarsmeden Johan Olofsson samt Jacob.
 
  Slutligen invandraren Jacque de Fala, som är smältarmästare vid Finspång 1625--33. Han arbetar sedan vid Finnåker 1643--44 enl kontrakt 23/7 1643 (Leufsta-arkivet K 42/49). Han kan vara identisk med den Jacob smältare, som finns vid Länna 1647--50. År 1652--53 återfinns han i Norrköping, året efter vid Svärta bruk och 1656 vid Skogaholm. Namnet skrivs ibland de Valla.
  Hustrun avlider 15/9 1672 vid Färna bruk och Jacob själv begravs 26/1 1673 i Gunnilbo.
 
  Har du fler uppgifter om misstänkta valloner vid de norska järnbruken skicka gärna ett mail till mig, så skall jag försöka identifiera dem.
 
Med vänlig hälsning
Kjell

433
Radou / Radou
« skrivet: 1999-11-13, 21:40 »
Hej Helén!
 
I min databas står det så här om Jacob Radou:
 
Jacob Reddugh är den äldsta stavningen av stamfaderns namn. Han inkommer till landet 1608 i samband med Wellam de Besches värvningsresa till sina hemtrakter i Liègeområdet. Omedelbart efter ankomsten får han göra en kortare tjänst vid Salberget under ledning av Wellams bror Gillius de Besche.
  Jacob gifter sig med en syster till Mäster Wellam, Helena de Besche, och arbetar första tiden som mässingssmältare.
  Till Lasse Päderson at lathe Jacob Messingzmakare bekomma Twå Oxar, och Otte stycker fåår till sit Bröllop, och det skall sedan afräknas uthi hans bestelning. Af Stocholm den 25 Juli åhr 1609 (Riksregistraturen 1609).
  Åren 1616--26 är han verksam i Stockholm som bryggare. Han har affärskontakter med flera bruk främst i Södermanland och lever ännu 1640.
 
Jag skulle tro att Helena är född omkr 1615. Jag tycker att hon annars blir lite väl gammal, när sista barnet Carl föds. Uppgiften att släkten kommer till Sverige via Skottland är felaktig, var den nu är hämtad. Den kommer med största sannolikhet från Liège-området.
 
Hälsningar Kjell

434
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2007
« skrivet: 1999-11-05, 19:14 »
Hej igen Jan!
 
Rätt. GF:s tfn-nr är 08 - 32 96 80. Öppet alla vardagar mellan 10 - 16. Där har du mycket att hämta om släkten Henning i Georg Hennings efterlämnade släktanteckningar.
 
Hälsningar Kjell

435
Henning / Äldre inlägg (arkiv) till 30 september, 2007
« skrivet: 1999-11-04, 07:42 »
Hej!
 
Hos GF.
 
Hej då!
 
Mvh Kjell

436
Bouvin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-04
« skrivet: 1999-10-21, 08:11 »
Hej Anne!
 
Det är stor sannolikhet för släktskap mellan dessa medlemmar av släkten Bovin. Men vi har inte kunnat hitta varken Jan Michelsson Bovin eller hans far Michel Bovin i Sverige, varför det skulle kunna tänkas att Jan Michelsson ganska omgående efter ankomsten till Sverige sökt sig över till Norge.
Att valloner rest direkt från hemlandet till Norge är mindre troligt. Själv har jag inte hört talas om någon sådan migration. Du kanske känner till den saken bättre.
Jan Michelsson Bovins första hustru Maren Stensdotter tillhör släkten Henning och hennes far Etienne (Sten) Henning blev masmästare vid Fritzö järnverk. Hans bouppteckning från 1677 finns bevarad. Men det känner du säkert till.
 
Hälsningar Kjell

437
Spett / van der Speet / Spett / van der Speet
« skrivet: 1999-10-17, 21:58 »
Hej Stefan!
 
Le Clou på franska betyder Spik och har tidigare felaktigt påståtts vara ursprunget till släkten Spik i Sverige. Att det skulle ha översatts till Spett måste betecknas som ännu mer fel.
Gå gärna in på Sällskapet Vallonättlingars hemsida www.vallon.a.se och klicka på diskussionsforum. Där har jag lagt ut vad jag vet om släkten Spett.
 
Hälsningar Kjell

438
Le Brun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-24
« skrivet: 1999-10-06, 10:38 »
Hej igen Lars!
 
Jag besvarar dina frågor i omvänd ordning den här gången.
I sin föreläsning om Tidiga valloner i Bergslagen började Nergård att berätta om vallonerna i Skinnskatteberg omkr 1630 för att sedan komma över till de allra tidigast inkomna vallonsläkterna i Värmland omkring sekelskiftet 1600. Om de senare kan du läsa mer i tredje delen av mina böcker om Vallonsläkter under 1600-talet, vilka finns på alla bibliotek.
 
Att namnet Brun kan dyka upp lite varstans är inte så underligt. Det finns många rent svenska släkter Brun, som inte har något samband med vallonsläkten le Brun (som i Sverige ibland får heta Brun).
 
Din redogörelse för Per Brun och hh Maria Persdotters familj är helt korrekt med ett undantag. I mina anteckningar dör Per inte 1749 utan 29/4 1743 i Älvkarleby som Mästersven Petr Brun på Ön och sägs vara 47 år gammal.
Hans son Johan (le Brun) har mycket riktigt i sin tur en son Johannes (samma namn som Jan) född 17/6 1764, som flyttar med sina föräldrar till Valbo omkr 1774. Därefter har jag inga uppgifter om dem. Är du helt säker på, att det är samme person, som senare kommer att kallas Jan Jansson Öbrink f 1763?
 
Den andre sonen Eric (le Brun) har mig veterligen ingen son Per till vuxen ålder. Eric är född 7/2 1743 och gifter sig 30/9 1764 i Älvkarleby med Catharina Larsdotter. Deras första barn, en son, dör sex veckor gammal 27/8 1765. År 1776 får de en son Petrus (samma namn som Per). Han dör emellertid efter knappt två månader. Att mot bakgrund av ovanstående placera tullskrivaren i Gävle Pehr Öbrink f 1761 som son i denna familj förefaller minst sagt tveksamt. Innehåller ditt material något som kan styrka tullskrivarens härkomst?
 
Mvh Kjell

439
Sporon / Sporrong / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-08
« skrivet: 1999-10-05, 07:48 »
Hej Ingvar!
 
Den kommer inom kort att presenteras tillsammans med en liknande släktutredning för Hubinet på SVÄ:s hemsida.  
Den upptar 130 tabeller, ca 550 namngivna medlemmar av släkten Sporrong under perioden 1625 till omkr 1850, är på 76 sidor A4, kostar Skr 100 om den hämtas. Frakt tillkommer ca Skr 40.
För ev ytterligare frågor eller beställning går det bra att maila mig direkt, eftersom försäljningen kommer att skötas från min bostad.
Om den hämtas vill jag helst överenskomma om tid per telefon 08 - 612 26 38.
 
Hälsningar Kjell

440
Le Brun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-24
« skrivet: 1999-10-02, 16:56 »
Hej Lars!
 
Tack för att du tog dig tid med ett inlägg i frågan. Jag skall försöka utveckla mina tankar om le Brun och Öbrink.
Låt mig först säga att jag inte ser det som anmärkningsvärt att namnet Öbrink tas upp av olika individer och vid olika tidpunkter. Alla som gör det tycks ju räkna släktskap med Lorentz Jansson eller hans bröder Anders, Olof och Per.
Det enda undantaget förefaller vara när du skriver att c:a 1786-88 sker samma sak med ättlingarna till en Pierre Brun. Det vore därför av värde om du kan precisera släktkedjan från Pierre Brun till den av hans ättlingar, som kommer att kalla sig Öbrink, så att vi kan utesluta släktskap med de övriga Öbrink där.
Beträffande namnen Ingrid och Sigrid, så kan det väl någon gång förekomma att de förväxlas. I det aktuella fallet borde enligt prästens normala sätt att föra sin hfl Sigrid Olofsdotter ha strukits, om hon flyttat till annan plats. I senare hfl kan man ofta se när flyttning eller dödsfall skett genom att läsa noteringarna om nattvardsgång och förhör, som förs år för år. Har du försökt följa upp i andra kyrkliga handlingar eller i mtl vad som händer med Lorentz familj efter hans bortgång 1737?
Under alla omständigheter kvarstår kärnfrågan obesvarad - är Lorentz Jansson en son till Jean le Brun? Jag skall ge ytterligare ett argument, varför han inte är det.
Jean le Brun har en son Per, som alltid kallas Per Brun. Han finns vid Älvkarleby bruk samtidigt med Lorentz Jansson. Om de skulle vara bröder, finns som jag ser det ingen rimlig förklaring varför Lorentz nämns med patronymikon i st f att kallas Lorentz Brun!
Nej, jag tror att man kan komma sanningen närmare, om man i stället t ex undersöker hypotesen att Ingrid och Sigrid är systrar och att familjerna på det sättet blir släkt.
Kyrkomaterialet är sannolikt inte tillräckligt för att ge svar. Som oftast i sådana här fall blir det nödvändigt att i första hand läsa tingsprotokoll för en ganska lång tidsrymd för att i det juridiska materialet få mer information om släktsambanden mellan familjerna vid Älvkarleby bruk.
 
Hälsningar Kjell

441
Tunong / Tynong / Tunong / Tynong
« skrivet: 1999-09-27, 07:53 »
Hej Sam!
 
Om namnet tillhör en välkänd vallonsläkt kan det i sig vara ett bevis. Men i det här fallet kan man egentligen inte säga någonting alls. Man måste göra en anforskning för att se hur långt tillbaka namnet kan följas och om stavningen förändras eller stabiliseras.
Namnet skulle kunna tänkas vara en sen variant av Tounon, som även förekommer som Thonon, Tonno etc och är en form av det ursprungliga Anthoine, vilket är ett känt vallonskt familjenamn i Sverige.
Men som sagt, det kan lika väl vara ett lokalt taget namn. Anforskning avgör!
 
Hälsningar Kjell

442
Baudou / Baudou
« skrivet: 1999-09-10, 11:27 »
Hej Eddie och Björn!
 
Jag föreslår att vi fortsätter diskussionen här i Anbytarforum, så att alla kan ta del av resultatet.
  Björn, din Johanna Baudou f c 1718, skulle jag kunna tänka mig vara dotter till nedanstående
Claes Bodou, trol son till Frans Baudou, blir klensmed vid Österby mellan 1701--24. Han är f c 1670, bg 2/4 1724.  
  Han ingår äktenskap två gånger, först c 1700 med Karin Bengtsdotter, som begravs 11/8 1717, sedan med Johanna Gille omkr 1718.
 
Barn i första äktenskapet:
         Frans    dp i maj 1701, i hovslagarlära i Stockholm 1722
         Bencht   dp 1/5 1703
         Cathlin  dp 2/9 1704 (fadern anges heta Frans!)
         Clas     dp 17/5 1706, i klensmedslära i Stockholm 1730
 
Barn i andra äktenskapet:
         Margreta f 22/5 1719
 
  Det är två omständigheter, som gör honom till misstänkt far. Dels dör han redan 1724, dels efterlämnar han då änkan Johanna Gille. Om Johanna är en dotter i detta hans senare äktenskap, så har vi här en förklaring, varför hon ibland kallas Gille (efter sin mor, som kanske gifter om sig). Men någon dotter Johanna finns inte noterad i Films födelsebok för denna familj mellan 1718--24. Den upptagna dottern Margareta är säkert första barnet i andra äktenskapet, om mannen iakttagit den sedvanliga sorgetiden på sex månader efter första hustruns död.  
  Det förekommer några felskrivningar i Films ministerialböcker under början av 1700-talet. De är också ganska svårlästa. Man skulle faktiskt kunna tänka sig, att prästen skrivit in fel namn på flickan född 22/5 1719 och att det skulle vara Johanna i st f Margareta. Känner någon till Margretas senare tillvaro? Finns hon med i hfl? Vad hände med de övriga barnen från mannens första äktenskap efter 1724?
  Den Noe Bodou som är gift med en Johanna och som Björn nämner, har mycket riktigt en son Claes som blir skomakare i Gimo och gift med Johanna Hindrichsdotter Pousette 24/8 1713 i Skäfthammar. De får flera barn, bl a ett fött 25/2 1718 i Skäfthammar, vars namn sannolikt är Jeanna. Men hon gifter sig med Anders Söderman 26/12 1744 i Skäfthammar och dör 12/2 1787 i Ununge och är alltså inte identisk med Björns Johanna! Dessa senare uppgifter har jag från Eddie.
 
Hälsningar Kjell

443
Tourneur / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2012
« skrivet: 1999-09-06, 07:56 »
Hej igen!
 
Namnen på Pål Persons barn ger inga argument för eller emot tanken att han skulle vara en Personne. En del av namnen förekommer inom släkten Personne - andra inte. Återstår frågan vad han arbetade med. Var han bonde eller hantverkare av något slag?
 
Beträffande släktnamnet för Welam Antonison Tourneurs hustru Brita Hindrichsdotter har jag angett det vara Rousseau. Jag kan ha fel, eftersom jag inte själv läst de domboksprotokoll, där namnet förekommer utan har uppgiften i andra hand sedan tidigare.
Brita blir ju ihjälslagen av mågen Sune Jonsson 1/2 1694. Att hennes namn skulle vara en variant av Cochois tror jag inte på, eftersom det inte finns någon Henrich Cochois belagd i Sverige. Namnet Henrich förekommer inte i denna släkt. En Henri Rousseau finns däremot i Finspång 1651, där Brita gifter sig. I 1600-talets skrivstil kan R ibland få en utformning som gör att bokstaven liknar C. Jag skall försöka få tillfälle att läsa protokollet och se vad det egentligen står.
 
Slutligen namnet Glaude (Glad), som är samma som Claude eller Claudius. Claudius övergår ibland i Sverige till Clas, trots att detta är ett helt annat namn, en kortform för Nicolas.

444
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 1999-09-03, 07:31 »
Hej igen!
 
Jag återkommer till Anders Staffansson i Nordangärdet, som efter vigseln 30/11 1722 lämnade en morgongåva om 30 lod silver och en hedersklädning till sin brud Anna Månsdotter från Idön.
  Anders avlider 24/3 1741 i Nordangärdet i en uppgiven ålder av 45 år och 3 månader. Hans föräldrar var
F: Staffan Jönsson, d 9/1 1726 och
M: Anna Matsdotter, d 24/8 1740 i Nordangärdet
  Staffan och Anna gifte sig 1699 i Nordangärdet, vilket bör betyda att Anders fötts tidigast omkring 1700 och att åldern i dödboken är för högt räknad.
  Anders MF kan ha varit Mats Mårtensson i Nordangärdet död 1698.
 
  Anna Månsdotter är f c 1700 och d 6/2 1743 i Nordangärdet, dotter till
F: Måns Matsson, bonde på Idön, död där 18/10 1724 och
M: Malin Ersdotter, d 28/10 1739 på Idön i en uppgiven ålder av 75 år
  Måns och Malin gifte sig 1699 på Idön. I vigseluppgiften heter hon Karin Ersdotter, vilket troligen är en felskrivning, men skulle möjligen kunna avse ett tidigare gifte.
  Anna har en bror Erik, f c 1701 och d 6/3 1781, skattebonde i Söderboda.
  Annas FF kan möjligen ha hetat Mats Olofsson, men för det har jag inga belägg annat än indicier.
  När man kommer tillbaka till 1600-talet är befolkningen på Gräsö så fåtalig, att det bara bor en eller högst ett par familjer på varje plats. En genomgång av mantalslängderna år för år kan säkert ge hypoteser om flera släktled tillbaka, där det stämmer med patronymikon. Den som har gott om tid och även går igenom domböckerna för 1600-talets senare del avseende Gräsö bör kunna få hypoteserna bekräftade eller vederlagda.
 
  Slutligen Gunillas fråga. Personalieböcker finns i vissa församlingars kyrkoarkiv, vanligtvis signum FII, se SVAR-katalogen.
 
Hälsningar från Kjell

445
Filper / Filper
« skrivet: 1999-09-02, 20:12 »
Hej Tommy!
 
Jag kan bidraga med lite information från andra ändan. Det är mycket troligt att din anforskning om Filper kommer att leda tillbaka till Österby bruk i Film.
Under släktnamnet Philip (Simon) har jag i min databas ett par tabeller, som kan ge dig vägledning, nämligen
 
Tabell 131
 
Daniel Philipson noteras som hyttdräng vid Österby bruk 1665--79 och från 1681 som masmästare fram till sin begravning på trettondagen 1694. Han sägs då vara 68 1/2 år gammal. Hans hustru begravs 13/11 1692 i Film vid en uppnådd ålder av 61 år.
  I början av 1800-talet kommer ättlingar vid Österby bruk till denne Daniel Philipson att kalla sig Filper!
 
Barn:    Philip   (tab 132)
         Daniel   bokare vid Österby 1679
 
Tabell 132
 
Philip Danielson, son till Daniel (tab 131), är bokare vid Österby 1677--79 och från 1681 hyttdräng. Av Films hfl 1712 framgår, att hustrun heter Maria.
  Philip avlider 11/5 1735 i Film.
 
Barn:    Daniel   dp 11/7 1702, hyttdräng vid Österby 1733--34
         Catharina         f c 1705
         Maria    dp 23/2 1708
         Magrit   dp 18/12 1715
         Phillip  dp 9/10 1718
 
Mvh Kjell

446
Tourneur / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2012
« skrivet: 1999-08-17, 18:49 »
Hej igen Niclas!
 
I mina böcker har jag använt tre olika beteckningar för att ange faderskap. Om det står son till, så är faderskapet säkert eller så säker man nu kan vara på att det är rätt far till barnet. Står det trol son till innebär detta att man kan vara nästan säker, men inte har hittat den slutliga bekräftelsen. När jag däremot skriver möjl son till, så är faderskapet mycket osäkert och mest att betrakta som en arbetshypotes.
I det aktuella fallet med Pål Persson har jag skrivit möjl Pousette inom parentes, vilket betyder att det skulle kunna vara ett uppslag att undersöka. Namnet Paul är nämligen ganska ovanligt inom vallonfamiljerna i Sverige, men i släkten Pousette förekommer det i flera fall.
När du nu i stället föreslår Paul Personne som kandidat blev jag glatt överraskad - av flera anledningar. Han passar perfekt in i bilden och bör få epitetet trol. Dels försvinner han från Uppland på 1640-talet och har inte återfunnits någon annanstans. Dels är det mycket sannolikt att släktnamnet Personne övergår till svenskt patronymikon Persson.
I publikationen Prästens lilla kråka hittar du som praktikfall nr 8 exempel på denna namnövergång. Om vi nu antar att Paul är en Personne, kan vi med utgångspunkt från praktikfallet (som du bör läsa för att kunna följa resonemanget) fråga oss varför han inte finns med i bou 1678 efter hökaren Mickel Persson(ne) i Stockholm. Rent åldersmässigt borde han i likhet med Frans vara halvbror till Mickel. Även om han är avliden, så skulle hans barn vara arvtagare. Att Paul har barn utgår jag från, eftersom du nämner det i ditt inlägg.
Jag ser två möjliga förklaringar. Den första, att han helt enkelt glömts bort, eftersom han bor så avskilt i mörkaste Småland. Den andra, att han inte är bror eller halvbror utan snarare farbror till Mickel. Om den senare teorin stämmer, innebär den en rättelse till Paul Personnes tabell i min bok. Han är då alltså inte son till invandraren Jean.
För att få mer fakta för eller emot behöver jag ha uppgifter från dig om Pål Perssons yrke och dödsår, liksom namn på hans barn.
Frågan om Britas släktnamn kommenterar jag senare.
 
Hälsningar Kjell

447
Tourneur / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2012
« skrivet: 1999-08-12, 07:16 »
Hej Niclas!
 
Jag har tagit del av ditt intressanta inlägg och kommer att svara om en vecka, när jag är tillbaka efter semester. Det blir nog ett långt inlägg. I avvaktan på det vore jag mycket tacksam om du har fler fakta att meddela om Paul Person(ne), framför allt om hans barn med namn och födelseuppgifter. Vet du när Paul dör? Det är en uppgift som kommer att påverka innehållet i mitt svar.
 
Hälsningar Kjell

448
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 1999-08-06, 21:31 »
Hej Kerstin!
 
Välkommen till Gräsö-klubben. Jag skall gå på tre veckors semester i morgon bitti, så Carolina får sköta korrespondensen med dig. Men jag återkommer senare och hoppas kunna bidraga med någonting då.
 
Hälsningar Kjell

449
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 1999-08-05, 21:32 »
Hej!
 
Jodå, Malin och Margareta är systrar. Något utöver det jag tidigare meddelat om deras föräldrar har jag inte.
 
Beträffande Mats Andersson kan jag bidraga med följande ur Gräsö personaliebok. Men den har du väl läst.
 
Matz Andersson från Söderboda. (fader till dher näst till förene aflidne Bonden Anders Matsson) är föd uti Simmundö By i Börstil År 1680, af ärlige och kristelige föräldrar, fadren i lifstiden ärlige och beskedelige Bonde Anders Hansson därsammastädes och modren gudfrucktiga och dygdesama hustru Karin, hwilcka efter den natur:, befordrade honom straxt till den gudeliga gåwan det h. dopet, hwarpå han blef delacktig af Christ dyrt wundne förbund antecknad i helgonnes ... flyttade äfvenså ... därefter hit till gräsö och under dess upwäxande förde honom till dygd och ärbarhet och lärde honom sanna kristendomsstycken. 1703 trädde han uti ett kriste: ägtenskap med sin för detta afsomnade k. hustru i lifstiden ... och dygdesamma Anna Larsdotter, med henne han sammanlefwt 42 år, blifwit wälsignad i hennes ägtenskap med 10 Barn, 2 s. och 8 döttrar af h:ka begge sönerna och 5 döttrar för honom äro döda och 3 döttrar ännu lefwa. 1745 förlorade han genom döden sin k. hustru och har altså uti 21 år lefwat i änklingestånd - dock städse haft at gagna sig af en god hälsa och som han fört ett nycktert och förnuftigt lefwerne, så har herren ock förlengt hans tid till en hög ålder. Han hade nyl:n måst se sin ände son genom döden blifwa tagen från dänna werlden, då herren täcktes kalla honom efter låta hans timglas utrinna att samla honom till hans fäder, då han d. 18 Januarij fick dödsposten och kallas hem från denna werlden in uti ewigheten och innan på stunden stilla ock sacktel:n skildes hädan. Sedan han på denna onda och bedregel: werlden hade wandrat 86 år.
  Testam. är till kyrckan gifwit 2 daler och till de fatt. 1 daler.

450
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 1999-08-04, 16:19 »
Hej igen Carolina!
 
Ja, det verkar som om vi är sjumänningar eller något åt det hållet. Du ska få ett par antavlor med Katarina Olofsdotter resp Erik Sigfridsson som proband. Vi börjar med
 
1. Katarina Olofsdotter f 16/11 1735 i Västerbyn i Gräsö
2. F Olof Nilsson, dp 21/2 1704 vid Bystaden i Österlövsta sn, d 29/10 1777 av blodstörtning och lungsot i Västerbyn i Gräsö, bonde, g 3/11 1734 i Gräsö m
3. M Margareta Svensdotter f ~1705 i Svartbäck i Gräsö, d 28/12 1787 i Västerbyn i Gräsö
4. FF Nils Olofsson f ~1669, d 10/8 1740 i Västerbyn i Gräsö 71 åhr 5 wickor och 4 dygn gammal, bonde, g m
5. FM Karin Simonsdotter f ~1675, d 13/10 1764 i Västerbyn i Gräsö Dess föräldrar bondfolk i Hermansbo och Börstels sochn och sielf bondhustru i Westerbyn. Hennes man Nils Olson flyttade hit ut med henne från Löfstad sochn 1724.
6. MF Sven Månsson f ~1657, d 5/6 1735 i Svartbäck i Gräsö, bonde, g 1702 i Svartbäck i Gräsö m
7. MM Karin Erichsdotter
10. FMF Simon Carlsson g m
11. FMM Elisabeth f ~1653, d 29/6 1736 i Västerbyn i Gräsö
 
och sedan
 
1. Erik Sigfridsson f 27/5 1744 i Djäknevarp i Gräsö
2. F Sigfrid Erichson f ~1710 i Djäknevarp i Gräsö, d 5/8 1793 av ålderdomsbräckligheter i Djäknevarp i Gräsö, torpare, g 1/1 1734 i Gräsö m
3. M Karin Nilsdotter f ~1703, d 11/10 1773 i Djäknevarp i Gräsö af en swår maagwerck förorsakades moderpassion
4. FF Erich Sigfridsson d 1/3 1741 i Djäknevarp i Gräsö, torpare, g 1702 i Djäknevarp i Gräsö m
5. FM Walborg bg 25/10 1713 i Djäknevarp i Gräsö (hennes namn är i vigselboken felaktigt angivet till Anna, det kan bero på att Erich Sigfridsson gifter om sig 1714 med Anna Andersdotter, som begravs 5/12 1742 i Gräsö, inte omöjligt att de tidiga uppgifterna är rekonstruerade efter rysshärjningarna).
6. MF Nils Olofsson (Se ana 4. i tabellen ovan - anförlust!)
7. MM Karin Simonsdotter (Se ana 5. ovan)
8. FFF Sigfrid Erichson d 1698 i Djäknevarp i Gräsö, torpare där från 1671, trol samme som mjölnaren Sigfrid Ersson under Gräsö Kungsgård 1658 och 1662.
 
Nu får vi se om någon annan ansluter. Vi kanske har fler släktingar på nätet?
 
Hälsningar Kjell

451
Ilou (Ila) / Ilou (Ila)
« skrivet: 1999-08-04, 09:50 »
Hej Fredrik!
 
Om vi börjar med den äldste Herman Ilosson så avlider han 11/12 1681 Herman Julmakare i Kråkwasken (Kila C:1)
Utöver de av dig nämnda barnen finns troligen också
Maria, g m hammarsmeden vid Virå bruk Jonas Andersson samt
Magdalena, dopvittne i Kila 15/3 1696.
 
Sonen hjulmakaren Herman Hermansson gifte sig med Helena Swänsdotter 3/11 1696 i Björkvik och har enl Kila C:1 även barnen
Peter, dp 8/8 1697
Herman (!), dp 28/8 1698 samt
Sven, dp 13/5 1703
 
Den tredje hjulmakaren Herman Hermansson, som är gift med Anna Johansdotter, dör 31/3 1781 av slag i Kila. Han står i de tidigaste hfl som född 1721, sannolikt i Kila. Jag har inte fler barn till honom än dem du räknar upp (Anna Catharina är min mfffm). Men - och nu kommer det tråkiga - under första hälften av 1700-talet saknas merparten av de födda, vigda och döda vid Stavsjö bruk i Kilas böcker! Det verkar som om bruket fört egna böcker som inte längre finns. Jag har flera anor vid Stavsjö bruk, som inte heller kan återfinnas i Kilas böcker, trots att husförhörslängden anger dem som födda i Kila. Samma sak torde gälla de som syskon misstänkta Hans, Katarina och Helena. De står nog inte inskrivna bland Kilas födda.
 
Alltnog, min grundhypotes är, att Herman Hermansson f ~1721 är son till Herman f 1698, men han kan givetvis vara son till den äldre hjulmakaren Herman, som jag inte har något dödsår på. Jag har gått igenom mtl (på RA) för Kila under perioden 1700-1740 för att se om man kan iakttaga något generationsskifte, men det är näst intill omöjligt eftersom det hela tiden bara står Herman Hermansson, hjulmakare. Kanske kan serien av mtl på VaLA ge en bättre bild. Domböcker för perioden är inte heller genomgångna.
 
När det gäller Anders Ilou måste man vara på sin vakt. Ett tidigt patronymikon Ilosson kan säkert av en svensk skrivare uppfattas och skrivas som Olofsson. Jag har tidigare framfört tanken att Ilou är en avkortning av Ilouson. Det grundar jag på Petter Ilou, som dör 1720 i Länna och som under sin levnad även kallas Petter Illoson. Därför tycker jag att du är på rätt spår, när du sätter likhetstecken mellan kolgossen Anders Olofson 1731 och kolgossen Anders Ilou 1732. Men - då är Olofson 1731 inte(!) ett patronymikon, dvs fadern behöver inte nödvändigtvis heta Olof.
 
Jeremias Andersson Ilou har däremot med stor sannolikhet en far som heter Anders. Här kan det vara förnamnet som spökar. Jeremias är samma som Hieronimus och kan nog förekomma även som Göran eller liknande.
 
Hoppas ovanstående ger dig några uppslag för fortsatt forskning
hälsar Kjell

452
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 1999-08-03, 07:32 »
Hej Carolina!
 
Då ska vi se om vi får träff. Jag har bl a följande anor på de platser du nämner:
 
Västerbyn: Nils Olofsson f 6/9 1741, son till Olof Nilsson (1704-1777) och Margareta Svensdotter (~1705-1787)
 
Svartbäck: Karin Johansdotter f 15/10 1732, dotter till Johan Jansson (1692-1770) och Malin Svensdotter (1703-1778)
 
Djäknevarp: Karin Sigfridsdotter f 23/4 1738, dotter till Sigfrid Ersson (1710-1793) och Karin Nilsdotter (~1703-1773)
 
Österbyn: Helena Erichsdotter f ~1710, dotter till Erich Persson (-1746) och Malin Månsdotter (~1665-1737)
 
Hälsningar Kjell

453
Gräsö / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-14
« skrivet: 1999-08-01, 21:48 »
Hej Carolina!
 
Min far är född på Gräsön och min farmors anor kommer till stor del från Gräsön. Så vi är säkert släkt. Platser som förekommer är Västerbyn, Oxsten, Kallboda, Östermörtarö, Örskärsvik, Mårtensboda, Svinktorp, Kallvik, Svartbäck, Djäknevarp, Västermörtarö, Nordangärde, Österbyn, Muskarsgrund, Söderboda. Vi får se hur länge det dröjer innan vi har hittat en gemensam ana.
 
Hälsningar Kjell

454
Francois / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-07
« skrivet: 1999-07-30, 16:16 »
Hej Ewa!
 
Dopvittnen kan ofta vara en bra ledtråd men inte i det här fallet. Även om jag inte följt er inbördes korrespondens förmodar jag att det är hustruns dubbelnamn Carlier-Lemoine som förbryllar. Till det finns en enkel förklaring, om du tittar på nedanstående familj.
 
Philip Carlier är född 17/10 1689 i Skäfthammar. Han blir hammarsmed vid Gimo bruk och gifter sig med Margareta (Andreasdotter) Martin 22/8 1714 i Skäfthammar. Paret hinner inte få något barn, innan Philip dör 19/4 1716, i varje fall inget inskrivet i födelseboken. Den nedan upptagna dottern kan vara född efter Philips död. Änkan gifter om sig med Johan Lemoine 21/9 1720 i Skäfthammar.
Barn:    Jeanna   f c 1716, kallas Jeanna Carlier-Lemoine, bg 13/7 1760 i Skäfthammar, g m Jacob Matsson François.
 
Jeanna får heta Carlier efter den biologiske fadern och Lemoine efter styvfadern.
 
Hälsningar Kjell

455
Pousette / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-02-21
« skrivet: 1999-07-15, 08:21 »
Hej Christina!
 
Som jag ser det finns två kandidater att välja mellan. Dessa är
Lisbeth Antonsdotter Pouset dp 29/9 1701 i Ö-L och
Lisbeth Fransdotter Pouset dp 20/12 1708 i Ö-L.
Den förstas farmor heter Margreta Eriksdotter och den andras farmor Elisabeth Sporrong.
Med kännedom om vallonernas namngivning av barnen, där äldsta dottern gärna gavs samma namn som farmodern, skulle jag hålla din Elisabeth som en trolig Fransdotter Pousette. Tråkigt att dom inte fick någon son också, det hade kunnat förstärka antagandet. Du bör på vanligt sätt försöka bekräfta min hypotes genom att granska familjen Frans Pouset och hh Elisabet (!) Arvidsdotter vid Leufsta bruk i Ö-L socken.
Kontakta gärna Jan Olsson, han är specialist på Ö-L. Hans adressuppgifter hittar du på Sällskapet Vallonättlingars hemsida www.vallon.a.se

456
Hej Håkan!
 
Jag har en kommentar till din redovisning. Maria Pousette kan alternativt vara dotter till Godefrois bror Paul Pousette och hans till namnet okända hustru, vilka också får barn födda i Gimo bruk på 1650-talet.
Mycket talar för att Mickel Dandanel är en bror till Greta och Johanna, men jag har inte hittat någon bekräftelse på det. Kanske någon annan har?

457
Hej Håkan!
 
Jag har granskat de Dandaneller, som får barn på 1680-talet och tycker att nedanstående familj kan vara huvudkandidat till föräldraskapet. Men något bevis är det naturligtvis inte.
 
Jean Dandenell, trol son till Michel Dandenel, är smältardräng vid Harg 1680 och 1689--1709. Kring sekelskiftet börjar barnen upptas i mtl. Vid hans begravning i Hargs kyrka på St Jacobi dag 1729 antecknas att
  gl Jean Dandenell wid Bruket drunknade i damn wid Näderhammaren sine 78 åhr gammal.
  Han är då f c 1651.
  Hustruns bortgång föranleder följande notis i Lena dödbok vid hennes begravning 23/11 1735:
  begrofs mästerräckarens Nils Ströms Svärmoder h. Maria Puse, född i Gimo bruk 1656 ägt hammarsmeden Johan Dadinell till ächta uti 44 åhr, aflat med honom 5 barn warit Enkia 8 åhr blef död d 13 November 78 åhr gl.
  Genom subtraktion finner man att vigseln bör ha skett omkring 1685. Hustrun Maria Pousette är trol dotter till Paul Pouset, som är mästersmältare i Gimo 1654--74.
  Av de fem barnen är endast ett känt, dottern Johanna f 1689, d 30/8 1761 i Lena, g m mästerräckaren i Wattholma Nils Ström.

458
Parment / Parment
« skrivet: 1999-06-29, 07:31 »
Namnet Anifas är mycket ovanligt, t o m så ovanligt att det inte står i Svensk uppslagsbok. Jag har bara stött på det en gång och det gäller denne Anifas Parment. Här måste vi nog tillkalla etymologisk expertis.
Om tullnärens bakgrund har jag inte mer att meddela än att hans hustru (icke namngiven) begravs i rådman Jacob Barckmans grav 4/12 1664 i Nicolai fs i Stockholm (Register över Nicolai församlings döda 1627-80 på SSA)

459
Parment / Parment
« skrivet: 1999-06-28, 08:39 »
Hej Håkan!
 
Tack för snabbt och fylligt svar på min förfrågan. Låt mig samtidigt rätta mig själv i din referens till boken.
Faderns hustru heter Barbara Aniphaedotter Ruth och är dotter till tullnären i Stockholm Anifas Ruta. Deras vigsel sker i oktober 1688 (bröllopsvers på KB). Hon tillhör inte släkten Rousseau, som ibland stavas Rosot, vilket ledde mig till en förhastad slutsats.
Släkten Ruth eller Ruta torde inte vara en vallonsläkt. Så var det rättat.
 
Hälsningar Kjell

460
Le Brun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-24
« skrivet: 1999-06-27, 21:41 »
Hej Fredrik!
 
Samma intryck har jag fått av det material jag sett. Att Lorens Jansson har vallonsk bakgrund bedömer jag som nästan säkert. Det var inga svenskar som hette Lorens på den här tiden. Förnamnet Lorens är mycket vanligt inom släkten Bonnevier, varför jag kan tänka mig att hans mor tillhör denna släkt och att namnet kommit därifrån. Men detta är bara en lös hypotes.
Fadern kan vara en svensk Johan eller tillhöra en vallonsläkt som tappat det ursprungliga namnet. Att fadern skulle heta le Brun bara för att det råkar finnas en Jean le Brun i socknen är inte troligt.
 
Hälsningar Kjell

461
Parment / Parment
« skrivet: 1999-06-27, 21:30 »
Antiphas Parment, son till Jonas Parment och Barbara Ruth, döps 24/7 1698 i Njurunda. Han blir sedermera borgmästare och gifter sig med Maria Raje 22/8 1732 (bröllopsvers på KB).
 
Var blir han borgmästare och hur länge lever han? Fick han några barn?

462
Släkter / Pipping
« skrivet: 1999-06-27, 21:26 »
Johan Pipping, son till Petter Pipping och Ingeborg Nilsdotter, finns senast från 1690 med sin hustru i Torneå stad, där han i början av seklet blir rådman. Han dör 17/2 1719 i staden. Hans hustru heter trol Sophia.
De har en dotter i mtl 1718, sönerna Petter, befallningsman i Torneå stad 1718--33 enl mtl och Hendrich, som finns i Torneå stad 1733 enl mtl.
 
Har någon en kopia av det brevkoncept i Torneå stadsarkiv, gällande rådmannen Johan Pipping, vari omtalas att hans farfar kommit 1632 från Frankrike till Sverige? I så fall är jag intresserad få ta del av innehållet. Även ytterligare uppgifter om ovannämnda personer är jag tacksam för.

463
Sånga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-03
« skrivet: 1999-06-27, 21:22 »
Welam Welamson Godhe, smedsgesällen från drotningeholm och fatheburspijgan från drottningholm Brijta Månsdotter vigs 6/1
1688 i Sånga kyrka.
 
Är det här en vallonsläkt? Namn och yrke antyder det, men det fanns väl ingen smedja vid Drottningholm på den här tiden?

464
Visnum / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-16
« skrivet: 1999-06-27, 21:16 »
Johan Kunt är mästersven vid Jon Bohls hammar i Visnum 1691--1708. Han är gift med Karin Svensdotter. Under denna tid får de sex barn.
Johan har förmodligen en bror, Petter Kunt, som också är mästersven vid samma bruk 1696--98. Han dör 1698 vid 40 års ålder och efterlämnar änkan Karin Larsdotter.
 
Har någon ytterligare uppgifter om dessa familjer och männens härkomst?

465
Tourneur / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juni, 2012
« skrivet: 1999-06-18, 07:29 »
Hej Leif!
 
Inte för att jag forskar speciellt på Anthoine Tourneur, men du kan få de uppgifter jag har på honom. Kanske är det något nytt utöver boken.
 
Anthoni Tourneur, bördig från Sedan, arbetar 1630--35 som kolare i Finspång. Hans hustru är kvar på hemorten 23/12 1631 men torde förenas med sin make någon gång under 1630-talet. Anthoni stannar nämligen i Sverige och finns 1640--41 i Leufsta enl avräkningsboken. Som framgår av Norrköpings Journal 15/11 1645 (K 163) arbetar han då vid Forsmark och har lämnat en skuld efter sig vid Leufsta.
  Enl Allbo härads dombok 23/7 1651 framkom för rätta länsmannen Erengisle Olufsson, fullmyndig på Hr Arnout De Reehes vegnar och Tingskiöte Antoni Turnj och hans hustru Margaretha Ruben och dheres sohn Vilhelm Turnj norregården Smörhöga för 480 Dr smt.
  Åren 1652--76 finns han som Anthonius kolare i Smörhöga i Skatelöv. Hans hustru under denna period heter Elin. Både man och hustru anges vid mitten av 1670-talet vara utgamla och avlider trol några år senare. I roteringslängden 1676 bär han sitt släktnamn, vilket då stavas Torne. Några gånger kallas han även Anton Stenson. Anthoni arbetar antagligen vid Huseby bruk eller Ålshult.
 
Barn:    Nicole   g m Jean Tissier
         Welam
         Françoise         bg 16/9 1688 i Skatelöv, i Allbo dombok 25/10 1686, boende i Smörhöga och g m Paul (möjl Pousette) åtminstone 1652--76
         Glaude
 
Hälsningar Kjell

466
Le Brun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-24
« skrivet: 1999-06-17, 19:26 »
Det har varit påfallande tyst efter mitt förra inlägg. Ska jag tolka det som en bekräftelse på att bevis saknas? Någon indikation på att det föreligger ett samband måste väl ändå finnas, eftersom man går ut med påståendet. Det kan ju faktiskt vara sant!
Hoppas att någon från släktföreningen Öbrink kan höra av sig,
 
hälsar Kjell

467
Allard / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-31
« skrivet: 1999-06-17, 19:16 »
Hej Carl-Fredrik!
 
Jag har granskat ditt resonemang i inlägget och har i sak ingenting att invända. Daniel Allards hustru kan mycket väl vara dotter till Anthon Robert. Men det är inte Catharina Anthonsdotter, eftersom hon gifter sig med Per Svensson 19/9 1692 i Godegård. Och Daniels hustru får ju barn både 1690 och 1693.
 
Släkten Allard är inte helt lätt att utreda, bl a saknas av någon anledning hammarsmederna Allard i hammartingsprotokollen för Godegårds bruk under 1690-talet. Svårt att förstå varför, deras barn noteras ju i församlingens födelsebok. Hur vet vi förresten att Daniel och Johan var hammarsmeder? I de kyrkoböcker och mtl som jag läst står inte yrket angivet.
 
Hälsningar Kjell

468
Hej igen!
 
Ett tips i sökandet efter Marcus födelseuppgift. Leta i stället efter en Melker!
 
Släktens fullständiga namn är nämligen Melchior de Manhay. De båda invandrade bröderna är söner till en Jan Melchior de Manhay.
 
Namnet Melchior kan förändras via Maltio - Marcio - Marcus.

469
Le Brun / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-24
« skrivet: 1999-04-08, 11:42 »
För fyra år sedan var jag i kontakt med släktföreningen Öbrink och fick då uppgift från dem, att ovannämnde Lorens Jansons skulle vara son till en Jean le Brun, som denna tid fanns vid Öhns bruk i Älvkarleby. Jag minns att jag ställde mig misstrogen till uppgiften. Eftersom ärendet åter kommer upp, skulle jag vilja be Elaine och Peder att ta kontakt med sin sagesman hos Öbrinkarna och efterfråga fakta med källhänvisningar, så att vi får helt säkra bevis för släktskapen.
 
hälsar Kjell
som gärna vill bli överbevisad och byta en sund skepsis mot sann övertygelse.

470
Hej Fredrik
 
Tack för rättelsen. Ville bara kolla att du hänger med!
Jag har varit på KrA och kan bekräfta korpralen. Enl gmr för Södermanlands regemente 1718 har N:o 951/51 Corporal Served Servedson Åkerman dött 21 maj 1717.
I Åker har han fått barnen
Sigfrid f 21 maj 1713
Maria f 16 februari 1715
Lijsken f 8 oktober 1717
Fortfarande står öppet var och när han gifte sig och om Marcus är son till honom.
 
Hälsningar Kjell

471
Hultman / Äldre inlägg (arkiv) till 24.12.2001
« skrivet: 1999-04-06, 12:08 »
Barbro och Anita!
 
Tack för tips! Beträffande Juringius vet jag inget mera. Men Zakarias Juringius bör kunna återfinnas i lämpligt herdaminne.
 
Mvh Kjell

472
Jag vet inte var Markus är född, men jag har en idé.
När Per Serfveson och Anna Andersdotter får dottern Anna 19/12 1712 i Gåsinge är bl a Corp. Zerve Zervedson dopvittne.
När Johan Serfveson och Anna Larsdotter får dottern Anna 9/12 1713 i Gåsinge är Zerwe Zerwedson i Ekjer Åcker S: dopvittne.
Mycket talar för att dopvittnet är Serve Servesson (den yngre, döpt 13/3 1687 i Gåsinge), att han är soldat, trol vid Södermanlands regemente och bosatt i Åker socken.
Jag tror att han är far till Markus, som då kanske finns i Åkers födelsebok (ca 1708--20). Ett besök på KrA är inte heller fel. Kanske någon annan redan har svaret?
 
Hälsningar Kjell

473
Hultman / Äldre inlägg (arkiv) till 24.12.2001
« skrivet: 1999-03-23, 09:17 »
Hej!
 
Eftersom inläggen om denna gren Hultman ebbat ut för tillfället, vill jag gärna förhöra mig om någon känner till nedanstående:
 
Magnus Hultman, död som kyrkovaktare 28/6 1814 i Majstorp i Krokek. Enligt dödboken född 1730 i Västra Eneby. Men där kan jag inte hitta honom.
Det finns dock en koppling. På lillklockan i Västra Eneby kyrka står följande inskription: År 1754. Då Adolf Den förste var konung i Svea Rike och D:r Andreas Ol. Rhyzelius Biskop i Linköping. Är denna klocka gjuten i Norrköping på Eneby
församlings och Past. Zak. Juringius bekostnad av Magnus Hultman.
 
Är det samme Magnus? Var är han i så fall född? Vem vet något om klockgjutaren Hultman?

474
Hej igen!
 
Jodå, det stämmer bra. Släkten är betydligt större än man skulle kunna tro, eftersom flera grenar förlorar släktnamnet. Served Servedson (dä) har flera troliga syskon, bl a
Johan, dp 2/9 1638 i Risinge, hjulmakare vid Skeppsta bruk 1667--75
Per, klensmed vid Björndams bruk 1669 enl roteringslängden
Anders, hjulmakare vid Stavsjö bruk 1682--95
Mälcher, g m Elisabeth Jönsdotter 19/10 1679 i Kila
 
Mvh Kjell

475
Hej Fredrik!
 
Jag har några fler uppgifter om Markus. Han är lärdräng vid Skeppsta bruk 1736 enligt hammartingsprotokollet. Senare blir han hammarsmed där.
  Han gifter sig 10/9 1737 i Gåsinge med Catharina Olofsdotter, som avlider 29/10 1749 på Skeppsta bruk. Marcus andra hustru Kerstin Mattsdotter dör 21/10 1773, också på Skeppsta. Dottern Elisabet är då född i andra äktenskapet.
  Du kan ha rätt i att Markus är son till Seved Sevedsson (eller Serfwe Serfweson, som han också kallas). Men denne har även en son Serffwe döpt 13/3 1687 i Gåsinge, som lika väl kan vara far
till Markus. Den äldre Serfve Serveson begravs 9/6 1695. Om han är far till Markus, så är Markus minst 40 år 1736. Lite väl gammalt för en lärdräng, kan man tycka.
  Den äldre Serfve är säkert son till köraren och hjulmakaren Servaes de Manhe, som finns vid Finspång 1629--38. Från 1650-talet förekommer han relativt ofta i domböckerna för Daga härad i
Södermanland. Servaes och hans bror Jean inkommer till Sverige i augusti 1626 från Roche à Fresne, 22 km no Marche, i Vallonien.
Släktens namn är de Manhay.  
 
Mvh Kjell

476
Ilou (Ila) / Ilou (Ila)
« skrivet: 1999-02-20, 12:21 »
Hej igen!
 
Din Anders är troligen son eller sonson till nedanstående Petter.
 
Petter Illoson, trol son till Eloy de Reniboy, är körare vid Åker 1661--62 och finns 1673 i Länna. Även han bor säkert i eller i närheten av föräldrahemmet i Granbola.
  På tinget i Åker 17/9 1681 noteras bl a att
  S. d. Påladhes Brukzkarlen Petter Ihlo efter nembdens uthsago betahla till Joen Månson i Granbola 12 dl Kmt för dhet hans häst öfwer än 50 håhl bijtit hafwer som af Erich Olofsson i Roklenna besannades.
  Petter Ihlo dör 1720 i Länna.
 
Hälsningar
Kjell

477
till Sune Wallenius
 
Jag vill hissa pestflagg för stamtavlorna i Kilboms Vallonerna. Den för släkten Bonnevier är behäftad med ett flertal felaktigheter i de tidigaste generationerna. Se upp!

478
Ilou (Ila) / Ilou (Ila)
« skrivet: 1999-02-13, 13:36 »
Hej!
 
Ilou är med stor sannolikhet en gren av vallonsläkten de Reniboy. Dess stamfader hette Eloy de Reniboy och hans söner, som förekommer i Länna socken under senare delen av 1600-talet, heter Ilosson som patronymikon efter fadern. Detta har av allt att döma senare avkortats till franskt patronymikon Ilo(u).

Sidor: [1]