Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Paul Neptune
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-14, 16:16 »
Hej Christian, Du har kanske redan löst frågan. Såg inte inlägget förrän idag. Skrivars Brita Ersdotter var född 1734 i Heden, Ål. Hon gifte sig 1756 med Skrivars Anders Andersson (född 1727) i Kilen. I häxprocessen omtalas hon som Skrivars eftersom det var där hon levde. Läser man makens dödsnotis 1773 kan man se att han i sin tur var son till; Anders Andersson (född 1699) och Kerstin Ersdotter (född 1692) i Kilen. Anders Andersson var son till Anders Ersson Rolig (Skrivars Anders Ersson) osv.... Jag är också ättling till Anders Ersson Rolig och Skrivars- folket. Har också kopplingar till Heden och Tunsta m fl byar. Försöker hitta uppgift om när Britta Ersdotter född 1734 dog. Hon levde i Kilen enligt HFL 1796. Men jag hittar ingen HFL med Kilen 1797 och framåt. Får söka i dödboken. Mvh/Paul Neptune
2
« skrivet: 2023-05-11, 18:51 »
Lite uppdatering: Nyeds socken är mycket svår att forska i. Dels slarvas det en hel del med angivning av ålder och födelseår - vilket ju var vanligt förr. Dels är inte de kyrkböcker som finns konsekvent förda. Finns ex v 3 födelseböcker från tidigt 1700-tal som delvis förts parallellt för samma år, men inte är fullständiga. Bland annat missade jag att Jöns Olofsson och Britta Gabrielsdotter faktiskt fick en dotter Catharina som föddes i Sågen redan 24/2 1724. Det innebär femton år innan dottern Chierstin föddes 1739. Jag som trodde att Catharina fått fel namnvariant 1739. Vad hände då med Catharina Jönsdotter och hennes barn Anders och Brita sedan Petter Andersson dött 1764? Ja sonen Anders placerades hos sina farföräldrar i Gammelkroppa, Kropps socken. Catharina tycks någon gång mellan 1766 och 1770 gift sig med en Jöns Nilsson i Forsnäs, Nyed. Där dog hon 19/12 1770. Tyvärr saknas vigsellängd för Nyed just runt 1770. Eller var Gatharina skriven i annan socken när hon gifte sig med Jöns Nilsson? Maken Jöns Nilsson som var född 1719 gifte sig 1765 med en Stina Nilsdotter som sedan dog redan 1766. Därefter gifte han sig med Catharina Jönsdotter. Men när och var? Han gifte sedan om sig med en Annika Larsdotter i december 1771. Denna härva framgår i Nyeds häradsrätts protokoll (1774-77) bild 70 där barnens förmyndare Christoffer Larsson i Ambjörsby stämmer styvfadern Jöns Nilsson i Forsnäs och begär att styvbarnens rättigheter efter deras avlidna moder Catharina Jönsdotter ska betalas. I dödboken heter det att Catharina var 42 år gammal när hon dog i rödsot 1770. Stämmer i alla fall något så när med en födsel redan 1724. Ytterligare en stämning dyker upp i Färnebo härads protokoll 15/2 1780 där Petters och Catharinas son Anders Pettersson väcker talan mot sin farbror Anders Andersson som övertagit farföräldrarnas hytta i Gammelkroppa. Och I Nyeds häradsrätt 11/2 1782 ställer Anders Pettersson i Yngshyttan (Kroppa) liknande krav på som morbror Erland Jönsson i Rådetorp, Nyed. Framkommer att Anders och hans syster (inget namn) ska få ersättning när deras mormor Britta Gabrielsdotter en gång avlider. Jag har inte hittat någon dödsnotis för henne. Kanske flyttade hon från Rådetorp och Nyed till något barn i annan socken. Jag saknar fortfarande en skriftlig koppling som med säkerhet visar att den Britta Pettersdotter som 1796 födde Erland Andersson verkligen var dottern från Sågen-familjen.
3
« skrivet: 2023-05-07, 11:20 »
Vid sökning i Nyeds häradsrätts protokoll AIa:18 (1763-1764) bild 414 - hittade jag ett beslut om förmyndare daterat 27 november 1764. Noteras att förmyndare tillsatts för de minderåriga barn som avlidne Petter Andersson i Sågen efterlämnat. Det blev Måns Jönsson i Näs. Tittar man i Nyeds dödbok noteras en avliden Petter Andersson 8/4 1764 i Backa!!! Petter med familj har tydligen flyttat från Sågen till Backa. I Backa noteras också deras son ERLAND död i koppor april 1764. Han var född i Sågen 5/1 1760. Den 4/6 1764 avlider även Catarina Jönsdotters far Jöns Olofsson/Olsson i Sågen 80 år gammal (=född ca 1684). Jöns Olsson flyttade till Sågen från Gaperud ca 1723. Ser ut som att han övertar efter "utfattige" Samuel Hjort. Ser ut som att Jöns var uppväxt i Gaperud med en far Olof Jönsson och en mor Brita som blev änka någon gång 1715-18. I Gaperud finns i mitten av 1600-talet på samma gård paret Jöns och Karin. Efter Petter Anderssons död kan Catarina Jönsdotter gift om sig. Jag har inte hittat någon sådan anteckning ännu. Hon var ju bara 25 år gammal och änka. Kan dyka upp information i domböckerna.
4
« skrivet: 2023-05-06, 09:47 »
Observera att pigan Brita Pettersdotter i HFL 1776-1782 sid 40 under Rådetorp är skriven där hos Erland Jönsson m fam. Där finns även Erlands moder Brita Gabrielsdotter (född 1708). Brita Pettersdotters mormor? Brita Gabrielsdotter blev änka 1764 när maken Jöns Olofsson i Sågen avled 81 år gammal (=född ca 1686). Finns även en inhyst änka Maria Gabrielsdotter på gården - född 1702. Misstänker att Gabriels-döttrarna var döttrar till den Gabriel Andersson i Rådetorp som dog där 1737 och påstods vara 110 år gammal!!! Han var i sin tur änkling efter Maria Linnartsdotter som dog i Rådetorp 1719, 50 år gammal. Gäller att styrka allt detta med domböcker mm. Om allt stämmer finns koppling till såväl valloner och bruksägare som prästsläkten Bråtz. Jag söker vidare på vad som hände med Britas föräldrar från 1765. Och när och var dog sedan änkan Brita Gabrielsdotter???
5
« skrivet: 2023-05-04, 15:01 »
Jag gör lite inhopp då och då kring Tages anor. Har nu under några dagar tittat närmare på anmodern Brita Pettersdotter som anges varit född 1761. I senare husförhörslängder anges även Nyed som födelsesocken. Brita och maken Anders Eriksson (1762-1828) fick ju en son ERLAND Andersson i Gällserud, Nyed 1796. Vad jag kan se ett ovanligt förnamn i socknen... När Anders Eriksson och Brita Pettersdotter gifte sig 1784 anges båda höra hemma i Gällserud. Brita dyker upp i HFL för Gällserud som piga hos paret Magnus Bengtsson och Catharina Andersdotter omkring 1783. Det paret gifte sig 1780 och det noterades att Catarina Andersdotter hörde hemma i Sågen, Nyed. Hon var född 1758 och föräldrarna var Anders Månsson och Caisa Nilsdotter i Sågen. Jag har sökt efter en Brita Pettersdotter född 1761 i såväl Nyed som grannsocknar. Hittar ingen som passar in. Men 5/7 1762 föddes en Brita i Sågen, Nyed som dotter till Petter Andersson och Katarina Jönsdotter i Sågen! Fadern Petter Andersson finns i mantalslängder för Sågen fram till 1765. Då är det plötsligt ERLAND Jönsson som är skriven där. Erland Jönsson var son till paret Jöns Olofsson och Brita Gabrielsdotter vid Sågen. Han hade en syfter Christina (i födelseboken) som föddes vid Sågen 1739. Jag hittar ingen Catarina. Petter Andersson och Catarina Jönsdotter gifte sig i Nyed 1756. Hon från Sågen och han från Kroppa, sn. I inflyttningslängden står det att Petter var bergsmansson från Gamla Kroppa i Kroppa sn. Jag har inte sett vart Petter och Catarina tar vägen efter 1765. Men tycker att det är mycket som pekar på att Tages anmoder Brita Pettersdotter faktiskt kom från Sågen, Nyed. Samt att hon hade en morbror vid namn ERLAND Jönsson vars förnamn användes när sonen född 1796 skulle döpas. Petter Andersson var född i Kroppa ca 1729 som son till Anders Carlsson f ca 1705 och Brita Persdotter f ca 1702. En genuin bergsmanssläkt i flera generationer. Är detta något som någon annan varit inne på. Om detta stämmer är det troligt att Tages anor leder vidare från Sågen till Arviken och Rådatorp i Nyeds socken. Då hamnar hans anor i familjen Bråtz vars anfader var Nyeds förste kyrkoherde. Men det blir ett annat kapitel... /Mvh Paul
6
« skrivet: 2023-04-06, 16:57 »
Hej Markus, Tack själv! Jag såg att Värmlands släktforskare (är själv medlem där) hade en antavla. Bra att den också blir uppdaterad. Det man kan hoppas på är att andra forskare hakar på och hittar nya anor. Jag undrar bl a när Pehr Norberg flyttade till Helsingborg. Och vem var hans mor Hanna Carlsdotter änka efter? Misstänker att efternamnet Norberg/Nordberg tillkom under murargesälltiden i Helsingborg på 1780-talet. Har även funnit ytterligare troliga kopplingar till Ulfs anor i Höganäs/Väsby. Nils Pålsson i Ingelsträde som finns med i ditt träd var av allt att döma son till Pål Nilsson född 1674 som i sin tur var son till Nils Gudmundsson i Ingelsträde född 1628. Hans far var troligen bonden och länsmannen Gudmund Olofsson som dog i Bläsinge, Jonstorp på 1660-talet. Gudmund Olofsson var anfader till mig genom sin son Olof Gudmundsson i Bläsinge som dog 1720. Glad påsk! /Paul
7
« skrivet: 2023-04-02, 14:48 »
Så här bör den norbergska grenen i släktträdet se ut: Mvh/Paul
75 farfars morfars mormor Anna Maria Norberg (ibland Nordberg) född 1789 23/2 Helsingborgs stad och död i Skanör 1834. Följde föräldrarna till Höganäs, Väsby sn och födde där en dotter Sofia Magdalena (okänd fader) 1807. Försvinner från Väsby 1808 och återfinns i Karlskrona 1811. Generation 7 150 farfars morfars mormors far Pehr/Petter Norberg (ibland Nordberg) Född omkring 1760/1762. Noteras runt 1787 först som boende hos sin mor änkan Hanna Carlsdotter i Filborna, Helsingborgs landsförsamling. Sedan noterad som murargesäll i Helsingborgs stad där han 1787 14/9 gifter sig med nedanstående. Blir murarmästare först i Helsingborg och sedan vid gruvan i Höganäs, Väsby sn. Död i Höganäs, Väsby 1832 17/3. Ålder uppges som 69 år och 9 månader. 151 farfars morfars mormors mor Anna Britha Jeppasdotter. Född 1764 14/11 i Helsingborgs stad och död i Höganäs, Väsby sn 1831. Föräldrar var den åldrade mätaren och f d vagnmakaren/borgaren Jeppa Jacobsson och dennes tredje hustru Anna Lorentsdotter som var 41 år yngre än maken. Modern dör redan 1767. En halvsyster från faderns första äktenskap tar över modersrollen och kallas felaktigt i vissa husförhörslängder för moder till Anna Britha. Generation 8 301 farfars morfars mormors farmor Hanna Carlsdotter född omkring 1721 och död i Filborna, Helsingborgs landsförsamling 1802 23/11 81 år gammal. Kallas änka. Hittills oklart vem som var far till sonen Pehr. Hon förekommer i landsförsamlingens husförhörslängder från 1787. Bor till och från hos sonens familj inne i staden. När hon avlider är hon inhyst i Filborna. 302 farfars morfars mormors morfar Jeppa Jacobsson född omkring 1688 och död i Helsingborgs stad 1776 24/5 88 år gammal. I många år vagnmakare i staden. På äldre dagar kallade ”mätare”. Gift tre gånger; 1720, 1729 och 1758. 303 farfars morfars mormors mormor Anna Lorentsdotter född i Sänderöd, Helsingborgs landsförsamling 1731 21/11 och död i Helsingborgs stad 1767 6/5. Gifte sig 1758 med den 41 år äldre änkemannen Jeppa Jacobsson. Generation 9 606 farfars morfars mormors mormors far Lourentz Christiansson född omkring 1706 och död 1766 16/5 som bonde i Sänderöd, Helsingborgs landsförsamling. Tar 1728 över som bonde på den tidgare ödegården i Sänderöd. Gifter sig 1729 med nedanstående i Väsby sn. 607 farfars morfars mormors mor Birrate Kiäldsdotter född 1699 i Ornakärr, Väsby sn. Död i Sänderöd, Helsingborgs landsförsamling 1742 18/4. Generation 10 1212 farfars morfars mormors mormors farfar Kiäll Jeppesson född cirka 1671 Ornakärr, Väsby sn. Bonde i Kanikehemmet Ornakärr. 1213 farfars morfars mormors mormors farmor Sissa Pedersdotter född cirka 1671 i Ornakärr, Väsby sn. Gift 1697 19/9 med ovanstående. Död i Ornakärr 1748. Generation 11 2424 farfars morfars mormors mormors farfars far Jeppe Kjellsson. Bonde i Kanikehemmet Ornakärr Väsby sn. 6-man och kyrkvärd. Var med om undertecknade trohetseden gentemot sveriges konung 1677. 2426 farfars morfars mormors mormors farmors far Peder Pedersson född omkring 1638 i Ornakärr, Väsby. Bonde. Noterades i kyrkliga handlingar att han kunde läsa på danska. Gården var en av 11 gårdar i bygden som hade ansvar för att hålla elden vid liv i Kullabergs fyr. 2427 farfars morfars mormors mormors farmors mor Johanna Olofsdotter född omkring 1647. Generation 12 4852 farfars morfars mormors mormors farmors farfar Peder Jonsson bonde i Ornakärr, Väsby sn. Lyktansvarig Kullens fyr. Undertecknade trohetseden 1677. 4853 farfars morfars mormors mormors farmors farmor Elsa Olofsdotter. Generation 13 9704 farfars morfars mormors mormors farmors farfars far Jon Persson Dobler. Bonde och verksam i Ornakärr. Lyktansvarig Kullens fyr åtminstone 1638-1645.
8
« skrivet: 2023-02-26, 12:41 »
Ulfs farfars morfars mormor Anna Maria Norberg var min farfars farmors mormor. Det tog mig nästan femtio år att utreda hennes öde. Hon födde i december 1807 en dotter Sofia Magdalena i Höganäs (dåvarande Väsby socken). Ingen fader till barnet uppges. Anna Maria var född i Helsingborgs stadsförsamling den 23 februari 1789 som dotter till dåvarande murargesällen Pehr (Petter) Norberg och dennes hustru Brita Jeppasdotter. Familjen bor kvar i Helsingborg och fadern blir murarmästare. Omkring 1803 flyttar familjen till Höganäs dit Pehr rekryterats för att leda murarverksamheten vid gruvan. Detta noteras i gruvchefen engelsmannen Stawfords dagböcker. Han skriver även att han ordnat en bostad till murarfamiljen vid Lerberget. När min anmoder Sofia Magdalena fötts försvinner Anna Maria Norberg från Höganäs/Väsby. Efter att ha fött ett "oäkta" barn döms hon till ett bötesbelopp till kyrkan. Noteras i många år i kyrkans räkenskaper att dessa pengar inte betalas. Sofia Magdalena växer upp med sina morföräldrar som lever i Höganäs tills de dör där 1832 respektive 1831. Sofia Magdalena lämnar Höganäs i tonåren och tjänar piga i andra socknar innan hon via Allerum återkommer till Höganäs och 1829 gifter sig med keramikarbetare Jöns Holmström 1829. Sofia Magdalena har då börjat kalla sig Kniberg. Man kan misstänka att hennes okände far var den tullkontrollör Lars Kniberg som var verksam i Höganäs åren kring hennes födelse och som avled i Ystad 1816. Av en tillfällighet fann jag för några år sedan Anna Maria Norberg i Karlskrona där hon 1811 föder dottern Johanna Fredrika "oäkta" och 1814 gifter sig med med sjömannen Sven Christiansson. När man därefter följer Anna Maria och maken Sven till Skanör har hon en etablerad familjekrets. Hon avlider i Skanör i mars 1834. Maken är då till sjöss. Sven Christiansson gifter aldrig om sig och dör 1842. I bouppteckningen (Skanör och Falsterbos rådhusrätt) 1842 sid 765 bekräftas släktskapen. Där kan man utläsa att makarna haft ett inbördes testamente som går ut på att Anna Marias barn ska ärva. En av arvingarna är Sofia Magdalena i Höganäs som företräds av sin make Jöns Holmström. Därmed ingen tvekan om att Anna Maria var den den 1807 födde dottern Sofia Magdalena i Höganäs. Anna Maria födelseår anges olika under årens lopp. Förefaller som att hon inte kunde visa kyrkliga papper i samband med vigseln i Karlskrona 1814. Därefter har man bara uppskattat tänkbart födelseår. I vilket fall gifte sig murarmästargesällen Peter/Pehr Nohrberg och pigan Anna Brita Jeppasdotter i Helsingborg den 14/9 1787. Anna Brita var dotter till den avlidne f d vagnmakaren Jeppa Jakobsson i Helsingborg och dennes tredje hustru Anna Larsdotter. Jeppa avled i Helsingborg 1776 88 år gammal- dvs född ca 1688. Han blev änkeman tre gånger. Anna Larsdotter och han gifte sig 1758 och hon avled 1767. Anna Larsdotters föräldrar var bonden Lorents Christiansson och Birrate Kiällsdotter vid Senderöd utanför Helsingborg. Med vänlig hälsning/Paul
9
« skrivet: 2022-01-19, 12:41 »
Hej , Intressanta och klargörande information ni kommer med. Tydliggör ju flera släktled framåt i tiden än mitt eget släktled. Vad gäller förlikningen mellan Eric Germundsson och Abluna är det ju resultatet av en lite märklig soppa de ställde till med. Två år före sin död blev kyrkoherde Ingolf den 17 januari 1593 stämd av just Eric Germundsson i Näs för att en smedja brunnit upp. Även "Gunnar smed" blev stämd. Enligt Västerås stifts herdaminne(Ekström 1949 sid 628) dömde rätten att de skulle ge Germundsson 1/2 skpd stångjärn som ersättning. Ingolf tycks ha dött under 1595. Och herdaminnet noterar att änkan Abluna sedan gifte om sig med just Eric Germundsson i Näs redan "före sorgeårets utgång". Ett stormigt äktenskap där domkapitlet tvingades gå in och medla. Hälsningar/Paul
10
« skrivet: 2021-09-17, 21:02 »
För många år sedan skrev jag ett inlägg här och bad om hjälp med uppgifter om min farfars farfars farfars far Per Bengtsson som avled i Hemmesjö 1751. Hade visat sig att han föddes i Broddsagården Östra Torsås ca 1690 som son till Bengt Börjesson och hustru Märta (Nilsdotter?). Bengt Börjesson var skräddare och föddes ca 1647 och dog 1700. Han var son till Börje Broddersson (död 1676) och Ingeborg Månsdotter (död 1658) i Broddsagården. Börjes far var Brodde Börjesson som enligt landskapshandlingarna dök upp i Hörda 1604. Före honom finns ingen Börge/Börje på gården. Jag har sökt efter ursprung för den förste Brodde på gården i Hörda. Har nu funnit en sannolik förklaring. I landskapshandlingarna för Nöbbele socken i samma pastorat finns fram till 1604 en Brodder Börjesson skriven fr o m 1596 som biskopslandbonde vid något som ser ut som Tollesåker. När han försvunnit från Nöbbele står en (bror?) Håkan Börjesson skriven för gården. På samma gård i Nöbbele är fram till 1595 en Börje Broddesson skriven. Före honom är det en Brodder som driver gården från 1546 och framåt. Namnen är ovanliga och årtalen stämmer. Och jag tror mig ha funnit 12 anor i rakt nedstigande led på farssidan. Misstänker att Brodde Börjesson var gift med en dotter till en skattebonde i Hörda när gården övertogs ca 1604. Är det någon annan som forskat i dessa släktled på senare år? Hälsningar/Paul
11
« skrivet: 2021-06-22, 12:00 »
Upptäckte av en tillfällighet en intressant "knorr" på BWs lista över anor om man går vidare på hans ana nr 243 ovan. Där kallas anmodern 243 Margareta Pettersson född 1770 och var gift med Johan Erik Öman i Gräna, Haraker. Det ska givetvis vara 243 Margareta Pettersdotter. Hennes vidare bakgrund är inte inlagt. I husförhörslängderna står att hon föddes i Kila socken (utanför Sala) 1770. Hon och Johan Erik Öman gifte sig i Kila 1787. Trädet bör se ut så här;
243. Margareta Pettersdotter f 1770 W Tullsta, Kila 486. Per Olofsson f W Tullsta, Kila 1743. Gift i Tärna socken 1768 med Anna Ersdotter. 487. Anna Ersdotter f 1748 i Tärnaby, Tärna. Död 1816 W Tullsta, Kila 972. Olof Persson f 1716 W Tullsta, Kila 973. Margareta Olsdotter f 1711 Tullsta, Kila 974. Erik Persson f 1724 Tärna 975. Malin Olsdotter f 1725 Smedsbo, Tärna 1944.Peder Ericsson W Tullsta, Kila 1945.Marja Olofsdotter f 1688 Bennerstigen, Kila död 1767. 1946.Olof Andersson f 1684 Tullsta, Kila död 1766. 1947.Anna Andersdotter f 1690 Grällsta, Kila död ca 1760. 1948.Per Bengtsson gästgivare f 1688 Tärna sn. 1949.Anna Ersdotter f 1694 död 1763 Tärna. 1950.Olof Bengtsson f Löth, Tärna sn 1701. 1951.Sara Andersdotter f 1704 Smedsbo, Tärna. 3890.Olof Ersson f 1646 Grällsta, Kila sn död 1715 Bennerstigen, Kila 3891.Catharina Olofsdotter f 1656 Bennerstigen, Kila sn 3892.Anders Andersson död 1740 Tullsta, Kila 3893.Margareta Olsdotter f Ö Tullsta, Kila 3894.Anders Matsson f Grällsta, Kila sn 3895.Kerstin 7780. Eric Olofsson, död ca 1678 Grällsta, Kila sn 7781.Maritha Mickelsdotter 7782.Olof Matsson, Bennerstigen, Kila 7783.Marina Pedersdotter 15564.Mats Jönsson död ca 1645 Bennerstigen, Kila sn. 15565. Karin N. omgift ca 1647 med en Anders Pedersson. Levde i Bennerstigen.
An-paren Eric Olofsson/Marit Mickelsdotter i Grällsta, Mats Jönsson/ Karin i Bennerstigen samt Anders Mattsson/Kerstin i Grällsta är mina egna anor. Men de är också anor som Bengt Westerberg delar med Stefan Löfvén! Mvh/Paul Neptune
12
« skrivet: 2021-06-07, 18:19 »
Hej igen, Ja familjen i Böckeltjärn tycks hänga samman framåt i tiden. Och den Eric Andersson tar över gården. Syns klart i mantalslängderna. Vad gäller inflyttningsboken 1753 står det att Eric Andersson kommer från Ransäter (Ransätter) och flyttar in i Nyed. anges född 1731 i Nyed. Tyvärr finns det flera Erik Andersson med koppling till Nyed och det verkar vara lite si och så med årtal/ålder. Teorin om att Tages (och din) anfader Eric Andersson var son till Anders Olofsson och hustru Gunnilla i S Rådom blir jag alltmer tveksam till - tyvärr. I domboken Nyed härad 1758 bild 4800 13/12 behandlas arvet efter avlidna änkan Gunilla mellan syskonen Nils, Eric, Anders och Britta. Är formulerat som att alla fyra bodde i S Rådom vid tillfället. Stämmer i så fall inte med en Eric Andersson i Gällserud. Kan vara fel formulerat men jag hittar inga kopplingar inom familjen vid dop etc. Fortsätter söka. Andra kandidater är: Eric född 1729 i Fernsviken som son till Anders Ersson och Kerstin Andersdotter. Eric född 1727 i Lindefors som son till eldaren Anders Nilsson och Annika Johansdotter. Frågan är också hur man ska tolka uppgiften om att Eric Andersson kom från Getabol? I många församlingar hänger namnet på födelsebyn/gården kvar länge i beskrivningen av en person. Men jag har en känsla av att i detta fall anger man bara var drängen har sin tjänst.
13
« skrivet: 2021-06-05, 17:29 »
Hej, Är inte det Erik Andersson i Böckeltjärn som återfinns i HFL 1776-82 på sid 79? Mvh/Paul
14
« skrivet: 2021-06-05, 15:35 »
Är det någon som nystat vidare kring Tages farfars farfars far Erik Andersson i Nyed? Jag forskar kring mina egna anor i Nyed och noterade att Tage också hade anor där. Vi hade gemensamma anor i andra delar av Värmland. Vad jag kunnat se på "nätet" tycks det ha stannat upp i forskningen om Erik Andersson. Noteras på olika ställen att Erik Andersson dog 1789 i Gällserud och att han var född 1730 eller 1723. Han gifte sig 1757 med Elin Ersdotter från Gällserud. Angavs i vigselboken att Erik Andersson kom från Getabol. Finns ingen Erik Andersson född i Getabol under den angivna perioden. Jag tittade i utflyttningslängden för Nyed och fann att en dräng Erik Andersson i Getabol 22 år gammal 1753 utflyttat till Nedre Ulleruds socken. År 1757 noreras att Erik Andersson flyttade åter till Nyed från N. Ullerud står att han var född 1732 i Nyed. Datum var 18 september och den 30 oktober gifte sig Erik Andersson med Elin. Men var det "rätt" Erik Andersson? Ett idogt bläddrande i husförhörslängden för N. Ullerud gav resultat. Under Bäck (AI:2 1751-1760 sid 6) noteras att en dräng Eric Andersson vistats där sedan 1754. Noterad född 1732 och att han flyttade åter till Nyed och "Gällsjö" = Gällserud 1757. För Nyed finns två födelseböcker; C:2 för åren 1721-33 och C:3 för åren 1727-35. Märkligt nog finns ingen Erik Andersson noterad 1732 i C:3. Men i C:2 finner man en Erik född 27 november i Rådom, Nyed som son till Anders Olofsson och Gunnilla Ersdotter. En Anders Olofsson/Olsson förekommer i mantalslängderna för Rådom fram till ca 1750. I Nyeds födelseböcker hittar jag det paret redan 1721 då en dotter Britta Andersdotter föddes. Jag tycker att mycket pekar på att detta kan vara rätt familjekrets. Men någon annan kanske redan löst Tages raka faderslinje? Vore spännande att få veta. Med vänlig hälsning/ Paul Neptune
15
« skrivet: 2021-01-22, 15:55 »
Hej Stefan, Ja det dyker upp intressanta detaljer här och var. Man kan ju konstatera att åtminstone den grenen av Ingolfs ättlingar inte var särskilt högkyrkliga... Hälsar/Paul
16
« skrivet: 2020-12-10, 08:37 »
I ett inlägg den 5 december spekulerade jag om var Bengt Andersson, som företrädde sin svärmoder Abluna i tinget 1602, hörde hemma. Jag misstänkte att det var nämndemannen Bengt Andersson i Hede. Nu tycker jag att det mesta tyder på det. Dels är det en Ingolf Bengtsson som på 1640-talet övertar hans gård i Hede. Dels framgår av Carl Larsson i Bys bok "En dalasockens historia" att denne Bengt Andersson hade en beryktad dotter Abluna! Carl Larsson hade djupat i alla tänkbara handlingar, bl a i konsistoriets protokoll inom domkapitlet. Därifrån citerar han om ett antal händelser åren 1629-1647 där Abluna Bengtsdotter i Hede ställt till med "skandal". Hon föder ett stort antal barn utan att vara gift. Hon får böta, döms till spöstraff, rymmer till såväl Värmland som Norge. Återkommer till församlingen. Förvisas från stiftet men får efter faderns förböner stanna. En tid senare föds ett 7:e "oäkta" barn. Namnen Ingolf och Abluna var synnerligen ovanliga. Bengt Anderssons i Hede koppling till kyrkoherdefamiljen är enligt min uppfattning tydlig. Kan ju vara av intresse för alla By-forskare som har härstamning i Hede. Vad som hände med Abluna den yngres alla barn framgår dock inte i Carl Larssons bok. /Paul
17
« skrivet: 2020-12-06, 15:20 »
Vi är några som under en tid fört en diskussion om kyrkoherde Ingolf i By socken, Dalarna. Den diskussionen har nu lett oss vidare till Gustafs socken (tidigare Tuna socken) sedan det visat sig att Ingolfs hustru Abluna åren 1602-1604 sålde ett halvt hemman i Haga, Gustafs socken. Köpare var Mats Eriksson i Änget. Abluna förekommer i landskapshandlingarna för Kopparberg 1560-1563 som ägare till hemmanet - "piga Abluna". Bör utläsas som ung ogift kvinna. I senare landskapshandlingar utläses att det är Herr Ingolf som står för gården. Läser man Ekströms herdaminne över Västerås stift kan man se att Ingolfus Salomonis Sudermannus av allt att döma var kaplan i Stora Tuna socken under 1560-talet. Under 1570-talet blir han kyrkoherde i By socken. Han är då gift med Abluna och hennes ärvda gård i Haga brukas av andra. Ingolf dör i By socken omkring 1595/96 och änkan Abluna stannar i By. Hon har flera döttrar med Ingolf, varav en var min anmoder. Abluna står som ägare i landskapshandlingarna 1560 för 16 spannland i Haga. Tyder på att hon ärvt hela eller halva gården själv. Arvet tycks åtminstone inte ha delats med några bröder. Döttrars arvslott var ju mycket mindre. Åren innan (1557-1559) står en Henrik/Henning Gregersson för gården. Före honom finns en Peder Henningsson (1538-1553) på gården. Mer finns att läsa under By socken. Släktforskaren Stefan Jernberg bidrar där med många pusselbitar. Är det fler som kommit i kontakt med dessa personer och gårdar under forskning i Gustafs socken och tidigare Stora Tuna? Med vänlig hälsning /Paul Neptune
18
« skrivet: 2020-12-06, 10:38 »
Hej Stefan, Är ungefär vad jag kommit fram till. Har också sett Peder Henningsson ex v 1547. Lite förbryllande tycker jag ändå det är att Abluna står ensam för gården 1560 och 1563. Borde inte en syster funnits med? Och senare står ju Ingolf (maken) som ägare - i enlighet med den tidens synsätt. Kan Abluna och Ingolf ha sålt halva hemmanet på 1580- eller 90-talet? I så fall skulle ju Abluna varit ensam arvinge. Är ju synd att det i domböckerna inte hänvisas till några släktband. 1553:14 ser det ut som att det står L Henningsson på gården. Namnet Henning och Greger (Grels) dyker ju upp i domböckerna i anslutning till gården. Kan vara kusiner/kusinbarn till Abluna. Du har väl mer kopplingar till Gustafs. Själv har jag klara minnen från trakten efter hundratals bilfärder genom Gustafs på väg till morföräldrarna i Kvarnsveden 50-70-talen. Kan det vara läge att ta upp denna tråd under Gustafs socken? Kan ju vara andra som forskat kring dessa släktgrenar där. /Paul
19
« skrivet: 2020-12-05, 11:47 »
Hej igen, Du har rätt Stefan. Handlar helt klart om Haga i Gustafs. Bröts väl ut ur Stora Tuna på 1630-talet. Fann noteringar i domboken 1604 för tinget i Tuna (sid 204) att Mats Eriksson i Änget köper ett halvt hemman av Abluna i By sn. Som vanligt en del svårläst. Intressant är också att titta i riksarkivets landskapshandlingar på Haga i Tuna sn. År 1570 bild 32 är en Per Tydriksson i (Morra?) inskriven och raden under står något om "Buntzer.. ) Ingollfs... Går man till landsskapshandlingarna 1563:7 bild 31 under Haga står Pigan Abuluna skriven för hela hemmanet!!! Jag tycker det ser ut som att Abluna hörde hemma på gården Lisselhaga. Att fadern dött före 1563 och att hon ärvt rubbet - möjligen delat med en syster aftersom arvet blev större än sedvanligt för döttrar. Åren fram till 1570 har hon gift sig med Ingolf. Och sedan har de flyttat till By. Ska försöka hitta gården i fler landskapshandlingar. /Paul
20
« skrivet: 2020-12-05, 08:28 »
Hej Stefan, Du var snabb på att reagera. Kan det inte vara Haga som låg mitt inne i nuvarande Borlänge? Å andra sidan ligger väl dina förslag i Gustafs lika nära Stora Tuna kyrka där Ingolf var verksam. Spännande att söka vidare. Mvh/Paul
21
« skrivet: 2020-12-05, 07:38 »
Är det någon annan som sett domboksprotokollet från 1602 (Advokatfiskalen Kopparbergs län EXIe:2720 (1602-1642) sid.86. där en Bengt Andersson i By samt hans hustrus moder hustru Abluna i By samt flera av hennes döttrar tar upp ägandet av lotter i Aspeboda i Torsångs socken samt i ett hemman i Haga, Tuna socken? Bengt Andersson är möjligen identisk med dåvarande nämndeman Bengt Andersson i Hede. Abluna var ett ovanligt namn vid den tidpunkten. Vi vet ju också att hennes förste man kyrkoherde Ingolf varit kaplan i Stora Tuna innan han kom till By. Vore ju logiskt att hans hustru Abluna kom från dessa trakter. Domprotokollet är delvis svårläst och jag har inte funnit någon eventuell fortsättning på ärendet. Hälsar/Paul Neptune
22
« skrivet: 2020-04-17, 15:29 »
Hej Anne-Lee, Ja vi härstammar helt klart från samma släktkrets. Min anmoder Karin Andersdotter föddes 1685 i Näckenbäck som dotter till Anders Johansson och Lisbeth/Elisabeth Larsdotter. Denna Elisabeth/Lisbeth var först gift med en Lars Persson (i Färjan) som dog 1677. De hade inga barn tillsammans. Lisbeth gifte sig sedan 1682 med Anders Johansson från Möklinta. Lisbeth Larsdotters föräldrar var Lars Andersson och Brita Hansdotter. Lars Andersson föddes ca 1592 i Näckenbäck och dog 1686. Han var son till Anders Larsson och N.Ingolfsdotter. Denna Ingolfsdotter har jag inget förnamn på. Men i häradsrättens protokoll 1653 (Folkare hd sid 999) framgår att Lars Andersson i Näckenbäck bor på en gård som skaffades av hans morfar "Herr Ingolf" 1585. I domböcker har också framgått att Lars Anderssons hustru Brita Hansdotter var född i Storbyn, By ca 1607 som dotter till Hans Iliansson i Storbyn (död 1652). Denne var i sin tur son till Ilian Larsson i Storbyn. Brita Hansdotter dog 1687 i Näckenbäck - vilket förklarar varför Lars Andersson och Brita inte finns med i de senare husförhörslängderna. Hälsning/Paul
23
« skrivet: 2019-06-08, 13:37 »
Kan nu tillägga att den Carl Fredrik Ström som föddes i Jacobs församling i Stockholm 1775 inte kan vara identisk med Carl Fredrik Ström i Väsby. Den gossen dog redan 1778 i S:t Nicolai Storkyrkoförsamlingen, Stockholm 1778. I de militära rullorna för Flottans volontärer skulle Carl Fredrik Ström som dog i Karlskrona 1808 varit född i Stockholms stad ca 1778. Jag har en ny tänkbar kandidat i en tillskärargesäll Carl Fredrik Ström skriven 1795 vid Skinnarviksberget i Maria församling, Stockholm. Framgår inget födelseår. Men en trolig mor "soldatänkan" Brita Ström står skriven ovanför. Hon är tydligen också kopplad till textilindustrin men innehar även en krog Nr 72. Försöker finna dessa personer i kyrkböckerna. Dessa uppgifter är hämtade ur kronotaxeringslängderna. Har försökt få fram mer från Krigsarkivet men fått besked därifrån att deras längder inte innehåller mer. /Paul
24
« skrivet: 2019-04-15, 08:40 »
Hej, Har inte sett namnet Elisabeth eller något av Ingolf barns förnamn. Men för varje ny ledtråd man får så gäller det ju att läsa domböckerna med nya ögon. Med lite tur finns det någonstans en koppling. Namnet Ingolf var ju ovanligt i By på 1500-talet. Blev mer vanligt tidigt 1600-tal. Samma med Abluna, efter Ingolfs hustru. Men som släktforskare vill vi ju gärna ha direkta bevis. Hör av mig om jag hittar något. Hälsningar/Paul
25
« skrivet: 2019-04-14, 19:40 »
Kan tillägga att släktrelationen mellan Lars Andersson i Näckenbäck och kyrkoherde Ingolf klarläggs i häradsrättens protokoll 1653 (Advokatfiskalen Kopparbergs län EXIe:2725 (sid 999). Framgår där att Lars Anderssons morfader var kyrkoherde Hr Ingolfus och att Lars Anderssons far hette Anders Larsson och gift med en dotter till kyrkoherden. Framgår också att kyrkoherden övertog Näckenbäck 31 mars 1585. /Paul
26
« skrivet: 2019-04-11, 21:52 »
Alla som forskar kring By socken i allmänhet och Näckenbäck i synnerhet kan ha nytta av det jag idag funnit i Västerås stifts herdaminne. I Näckenbäck levde under 1500-talet kyrkoherden Ingolfus Salomonis Sudermannus. Han och hans hustru Abluna hade barn vars ättlingar förökade sig i bygden. Hembygdsforskaren Carl Larsson i By kom på 1920-talet ut med sitt bokverk "En dalasockens historia" - en fantastisk källa till kunskap om socknen och människorna där. Han ger i sina böcker inga ledtrådar till Ingolfus och Ablunas avkomlingar. På nätet ligger Muncktells version av stiftets herdaminne ute för allmän läsning. Där får man viss information om Ingolfus existens, men inte så mycket mer. Hans herdaminne skrevs under 1840-talet. Idag har jag lyckat skaffa ett ex av det herdaminne som Gunnar Ekström gav ut 1949. Det skildrar Västerås stift under medeltiden och reformationstiden. I det bokverket får man väsentligt mycket mer information. Här kan jag koppla min anfader Lars Andersson i Näckenbäck (1592-1686) till Ingolfus och Abluna. Lars var son till en Anders Larsson i Näckenbäck som enligt Ekströms herdaminne var gift med en dotter (utan känt förnamn) till Ingolfus. Som källa anges bl a Kopparbergs läns jordebok 1633 där Anders Larsson hustru beskrivs som "mycket svag och ålderstigen, ja, alla dagar ligger på säng". Ingolfus Salomonis Sudermannus lär ha varit född i Södermanland. År 1569 finns han noterad som tjänstgörande kaplan i Stora Tuna socken. Samma år dyker han upp i By socken. Han skrivs till en början som innehavare av Blidbo, By. 1581 är han kronolandbo i Näckenbäck. År 1584 köper han loss Näckenbäck från kronan tillsammans med fem bönder. 1593 brinner en smedja i Näckenbäck ned och Ingolfus m fl blir stämda av Eric Germundsson i Näs. Germundsson får en mindre ersättning. I deklarationen för Älvsborgs lösen 1571 uppger Ingolfus (ganska färsk kyrkoherde) en förmögenhet av 75 lod silver, 3 lod koppar, 2 gilla oxar, 7 kor, 16 får, 10 getter och 4 svin mm. När Ingolfus dör (troligen 1595) finns beslut från ståthållaren Erik Sparre att änkan ska ha Näckenbäck skattefritt för att kunna underhålla och försörja sina barn. Innan änkeåret passerat gifter änkan Abluna om sig med den Erik Germundsson i Näs, som 1593 stämt hennes make. Den präst som gifte bort änkan Abluna för tidigt kritiserades. Och paret Abluna/Germundsson kom mycket illa överens. Hoppas detta kan vara till nytta för andra forskare med samma kopplingar. /Paul
27
« skrivet: 2019-04-09, 22:19 »
Hej alla som forskat kring Jan/Johan Sjöblom som föddes i By 1786. Jag har just upptäckt ett gravt fel i tidigare inlägg, vilket bör korrigeras. I ett tidigare inlägg uppgav jag att Jan/Johan Ersson Sjöblom föddes i Norrgård Rossberga, By 1786. Nu har det visat sig att det var i Storby Rossberga, By 1886. Föräldrarna var Erik Ersson och Carin Ersdotter. Problemet har varit att det i Rossberga 1786 dels dn 16/9 och dels den 1/10 föddes två JOHAN som söner till varsin Erik Ersson. Båda dessa killar börjar som koldrängar/smeddrängar och flyttar till Oppsjö/Grönsinka i Österfärnebo sn omkring 1806/1807. De är tidvis bosatt intill varandra och endast födelseår anges. Allt tyder på att de unga killarna vid ankomsten till Österfärnebo tilldelades nya efternamn för att kunna åtskiljas. Den ene får namnet Roslund den andre Bergqvist, möjligen var ROS och BERG kopplade till Rossberga. Johan Bergqvist har sitt nya namn några år tills han uttagits som soldat SJÖBLOM och bl a deltar i Norska fälttåget 1814. Återkommen till Grönsinka och Österfärnebo behåller han namnet Sjöblom, gifter sig med Brita Cajsa Åhlström och bildar familj. Flyttar till Västerlövsta, till Vittinge och till sist till By socken där han dör 1848. Hela tiden anges att han var född i By 1786, men inte vilken dag. Att hans namne tilldelades namnet Roslund upptäckte jag häromdan. Denne Johan Roslund blir mästarsmed. Flyttar från Österfärnebo till Garphyttan 1810, gifter sig och bildar familj. Flyttar till sist till Avesta, där han dör 1838. I Avesta dödbok noteras äntligen hans födelsedag den 2/10 1786 (dopdagen). Står därmed klart att hans föräldrar var Erik Ersson och Clara Ersdotter i Norrgårds Rossberga, By var hans föräldrar. Hans namne Johan/Jan Ersson Sjöblom föddes 16/9 1786 i Storby Rossberga. Finns ytterligare spår som visar att detta är rätt lösning. I husförhörslängderna för By och Österfärnebo kan man se att Johan Ersson (Sjöbloms) noterade närvaro vid gudstjänster stämmer. Han började med att 1805 flytta från Rossberga till Horndals Bruk där det noteras att han deltagit i kyrkan 1806: 15/5, 19/10 samt 1807: 22/3, 17/5, 4/10. Den 12/4 1808 är han noterad i Österfärnebo. Det finns också en fadderkoppling när Jan Sjöbloms son döps i Österfärnebo 1817 27/11. Fadder är skräddardrängen Lars Ersson från Rossberga - barnafaderns lillebror. Till detta kommer val av förnamn på barnen. /Paul
28
« skrivet: 2019-03-02, 09:50 »
Har snart gått ett år sedan mitt förra inlägg om Carl Fredrik Ström. Har inte fått några reaktioner på denna gåta. Vill dock bidra med följande komplettering, som kanske kan leda till en lösning. När Carl Fredrik Ström och Ingrid Greta Stillman gifte sig i Väsby 1/10 1804 kallas Carl Fredrik "fri volontär". Jag har vid sökandet efter en soldat Carl Fredrik Ström mest sökt i arméns otaliga rullor. Har inte funnit någon annan än ovan nämnde Ström vid Svea Artilleriregemente. Begreppet "fri volontär" har varit svårtolkat. Volontär för vad??? Men inom Flottan förekommer "volontärer" flitigt. Förefaller som om det byggdes upp en kår av reservsoldater till Flottan genom de olika lantvärnen - bl a Skånska lantvärnet. Dessa volontärer kopplades sedan till reservtjänstgöring inom Flottan, men fick mellan krigen försörja sig på egen hand. Exempelvis som pottmakarlärlingar eller gruvarbetare i Höganäs. Den 13/6 1803 värvades en Carl Fredrik Ström som volontär vid överstelöjtnant Gegerfeldts kompani sjöartilleriet i Karlskrona. Carl Fredrik Ström noteras då vara 25 år gammal och född i Stockholms stad. Innebär runt 1778. Carl Fredrik Ström upptas sedan årligen i mönsterrullorna i Karlskrona fram till 1808. Men förefaller aldrig ha deltagit i aktiv krigstjänst. I 1809 års rulla framgår att Carl Fredrik Ström dött vid amiralitetets sjukhus i Karlskrona 27/12 1808. I samband med mönstringen 10/5 1808 noteras att Ström placerats för tjänstgöring på fregatten af Chapman. Men av allt att döma blev det inte mycket till krigföring för varken Carl Fredrik Ström, hans befälhavare Gegerfeldt eller fregatten. Både Ström och Gegerfeldt strök med i den mycket omfattande epidemi som drabbade en stor del av såväl befolkning som militär i Karlskrona detta år. I Karlskrona Amiralitetsförsamlings dödbok fylls sida efter sida med avlidna i olika farsoter. Den 31/12 noteras att "lantvärnisten Ström" begravts. Av kyrkböckerna i Väsby vet vi att Ström kom från Stockholm. Han var uppenbarligen volontär. Hans faderskap åren 1803, 1805 och 1807 i Väsby är fullt tänkbara i relation till de olika mönstringstillfällena i Karlskrona. Från 1807 och framåt finns inga spår av honom i Väsby. Tyvärr har jag inte funnit någon rulla över Skånska lantvärnet denna period. Ska försöka hitta en sådan. I vilket fall tycker jag att volontären Ström som avlider i Karlskrona 1808 är en avsevärt mycket troligare anfader är artilleristen Ström vid Svea livgarde som gifte sig i Stockholm 1812. I arméns rullor noterades noga om soldaterna var gifta eller ogifta. Skulle verkligen Ström vid Svea Artilleriregemente har lyckats dölja åren 1804-1812 att han var gift i Väsby!? Spåren efter Carl Fredrik Ström i Väsby slutar egentligen när dottern Elna döps 18/11 1807 vid Gruvan. Är heller inte säkert att han var närvarande då. Men barnet avlades ju någon gång runt januari/februari 1807... När Ingrid Greta Stillman 1812 får ett "oäkta" barn med drängen Niklas Berggren kallas hon "soldaten Ström hustru". Hon kallas inte "änka", vilket kan tolkas olika. Antingen är det en felskrivning. Eller också lever Ström fortfarande. Eller är det så enkelt som att hon aldrig nåtts av beskedet om makens död??? När Carl Fredrik Ström dog i Karlskrona 1808 var det sannolikt fullt kaos. Döden slog till mot alla - från överstar till lägst rankad dräng och piga. Kan mycket väl vara så att många av de avlidnas anhöriga aldrig fick besked. I vilket fall har jag hittills inte funnit fler tänkbara Carl Fredrik Ström i de militära rullorna. Till saken hör också att från 1797 och framåt var Karlskrona och Blekinge vanligt område för rekrytering av arbetskraft till just Höganäs. Direktör Stawford vid gruvan förhandlade sig till en särskilt avtal med landshövdingen i Blekinge. /Paul
29
« skrivet: 2018-12-08, 15:40 »
Anders Johansson vid Stommen i Glava dog 1691 och var identisk med jägmästare Anders/Andreas Johansson Molithaeus. Går du bakåt i mantalslängderna för Glava hittar du de olika namnformerna och titlarna för samme person. Efter 1691 noteras för gården "jägmästarens änka" och från 1694 "Anna Bratt" som 1691 blev änka efter Anders Molitheus. Den Anders Jönsson/Jonsson som 1694 dyker upp i Stendalen var en annan person och kom inte från Stommen i Glava. Paul
30
« skrivet: 2018-12-08, 08:21 »
Hej Kent, Du skriver att du i mantalslängder och domböcker funnit kopplingar bakåt för bröderna Levins far Anders Jönsson/Jonsson. För min del har det hittills varit stopp bakåt i tiden vid år 1694 års mantalslängd för Arvika landsförsamling och Stendalen, där Anders Jönsson/Jonsson med hustru är skrivna. Tidigare än så har jag inte lyckats hitta dem. I samma församlings födelsebok noterades i januari 1697 födseln för "Johan Andersson i Stendalen" vilken sannolikt var den anfader som senare kallas Jean Andersson Levin. Du hänvisar till domboksprotokoll från 1658 där en Anders Jonsson med syskon säljer arvedel i Glava socken. Men hur vet du att det var samme Anders som förekommer i mantalslängden för Arvika och Stendalen 1694? Är ju ganska många år mellan 1658 och 1694 och namnen var vanliga. Stendalen i Arvika var ett torp under Viks säteri och stod öde innan Anders med hustru kom dit runt 1694. Dessförinnan var en Börge skriven där och 1689 noterades att "Börge tigger". Var troligen inte det mest eftertraktade torpet Anders med hustru flyttade till vid Stendalen innan de i slutet av 1600-talet kom till Lian i Silbodal. Med vänlig hälsning /Paul
31
« skrivet: 2018-05-27, 10:35 »
Är det någon som kommit längre med att lösa Carl Fredrik Ströms bakgrund? Han dyker upp i Väsby runt 1803 och blir i september 1803 far till en utomäktenskaplig son Fredrick med moder Ingrid Greta Stillman. Carl Fredrick Ström kallas pottmakarlärling från Stockholm och barnets moder anges komma från Malmö (hennes bakgrund är väl utredd). I oktober 1804 gifter sig paret Ström och Stillman. Han kallas då "fri volontär" från Stockholm. På olika håll på det s k "nätet" anges att Carl Fredrik Ström var född 1776 i Bromma församling, Stockholm. Där föddes mycket riktigt en Carl Fredrik år 1775 som son till en sockenskräddare Ludvig Salgren. Men varifrån kommer uppgiften om att Carl Fredrick Ström i Väsby var född detta år? Jag kan inte finna någon sådan uppgift i Väsbys kyrkböcker. Jag misstänker att någon tagit fasta på noteringen i Väsbys födelsebok 1812 där det framgår att "soldaten" Ströms hustru Ingrid Greta Stillman fått ett "oäkta" barn tillsammans med en Niklas Berggren. 1815 kallas hon "soldatänka", vilket skulle tyda på att Carl Fredrick Ström avlidit. Den i Bromma 1775 födde Carl Fredrik är sannolikt identisk med den artillerist Carl (Fredrik) Ström som finns upptagen i Svea artilleriregementes församlings husförhörslängder i Stockholm. I AI:7 (1801-1830) sid 320 finns denne Carl Ström noterad som född 1776 i Bromma. I Bromma finns bara en Carl Fredrik noterad, och det är 1775. Det är bara det att Carl Fredrik Ström i Svea artilleriförsamling kan följas i generalmönsterrullor mm (Nr 31 under överste Arrhenius kompani) och står som ogift i alla år fram till 23/8 1812 då han gifter sig med en Anna Magdalena Wibelius i Stockholm. Han kallas då avskedad artillerist. De får två barn. En dotter Anna Carolina 15/9 1812 i Svea artilleriregementes församling. En dotter Sophia Johanna Bernadina 2/4 1819. Familjen noteras 1822 utflyttad till Katarina församling, där jag inte lyckats spåra deras vidare öden. Frågan är nu om den Carl Fredrik Ström som 1804 gifte sig med Ingrid Greta Stillman i Väsby var identisk med denne Carl Ström? Var han bigamist? Eller var det en helt annan Carl Fredrik Ström? Hur kom det sig att Ingrid Greta Stillman 1815 noterades som soldatänka? Hade hon fått besked om detta från militären? Eller var det bara ett antagande så många år efter makens "försvinnande"? Faktum är att det finns minst en annan möjlig kandidat Carl Fredrik Ström från Stockholm. Han föddes i Jacobs församling 30/7 1775. Fadern var traktören Jonas Ström och modern Lovisa Söderfeldt - dotter till traktören Nils Söderfeldt i Gamla Stan. Jonas Ström dog redan 1777 i Johannes församling, Stockholm. Hustrun Lovisa Söderfeldt gifte om sig med en styckjunkare Olof Sundberg, vilket framgår av en bouppteckning efter hennes far Nils Söderfeldt (1780/5:446). Jag har ännu inte kunnat spåra denna familjs vidare öden. Olof Sundberg har troligen förflyttats till militär tjänst utanför Stockholm. I vilket fall är detta den ende Carl Fredrik Ström i Stockholm jag kunnat hitta. Har han levt till vuxen ålder och behållit faderns efternamn? Blev han pottmakarlärling i Väsby? Eller var den avskedade artilleristen bigamist? Med vänlig hälsning/Paul
32
« skrivet: 2018-02-24, 09:44 »
Hej Åke, Du kan troligen gå ett snäpp längre bakåt på moderslinjen. Jag håller för troligt att Anders Anderssons hustru Kerstin verkligen var en Jörans-dotter. Se husförhörslängden AI:1 By sid 16 under Hofnäs. Där finner du Anders Andersson med hustru Kerstin och helt klart noterat "Jöransdotter". Jag håller sedan för troligt att Kerstin Jöransdotter var dotter till Jöran Jönsson och Brita Persdotter i Gålsbo, By. Jöran var född 1616 och dog 1688. Brita Persdotter var född ca 1620 och dog 1682, 62 år gammal. Förutom namnkopplingen finns klara samband med fadderskap mellan gårdarna. Kerstin hade en syster som var gift med Johan Bengtsson (måg i Gålsbo). I mantalslängderna förekommer Jöran Jönsson i Gålsbo från 1653 och framåt. Ser ut som att han hade åtminstone en bror Carl Jönsson. Vallonsläkten Goude har du väl koll på?! Hälsning/Paul
33
« skrivet: 2018-02-23, 13:45 »
Hej, Blev lite nyfiken eftersom jag har egna anor i Buska under 1600-talet. Men Margareta Larsdotter hade av allt att döma inget annat ursprung i Buska än att hennes föräldrar hamnat där i vuxen ålder. Fadern var soldaten Lars Ersson Djäkne och modern Anna Andersdotter. De gifte sig 1689 i By socken - han kom från Västanhede, By och hon från Hovnäs. Letar man i de gamla husförhörslängderna finner man att Lars Ersson, som föddes 1665, växte upp i Västanhede, men troligen var född i Rosse, By. Modern Margareta Olsdotter var född 1644 och gifte 1681 om sig med Olof Ersson i Västanhede. Framgår av vigselboken att hon kom från Rosse. Hon var tidigare gift med soldaten Erik Larsson Djäkne i Rosse, vars dödsnotis jag inte kan hitta. Troligen har han dött i krigstjänst. Denne Erik Larsson Djäkne bör vara far till Lars Ersson Djäkne. Erik Larsson Djäkne levde åtminstone 1673 när en dotter föddes. Vad gäller Margareta Larsdotters mor Anna Andersdotter så föddes hon i Hovnäs, By 1670 som dotter till Anders Andersson och hustru Kerstin. Anders var född 1636 i Tittbo, By och dog 1707. Kerstin föddes 1649 och dog 1709. Jag tycker att det ser ut som att hon hette Kerstin Jöransdotter - om jag tolkat en illa skriven notering rätt i husförhörslängderna. Med vänlig hälsning/Paul
34
« skrivet: 2017-12-04, 07:36 »
Hej Annika, Kul med en ny släkting. Dessa personer är inte lika avlägsna för mig som för dig. Farmor var född 1897 och hennes far Erik Gustaf Sjöblom 1854. Jag har växt upp med farmors berättelser om anorna i By. Först en liten rättelse. Jag skrev fel födelseförsamling för vår anmoder Anna Cajsa i förra inlägget. Hon föddes i Österfärnebo församling 3/8 1821. Du finner familjen i husförhörslängd Österfärnebo AI:11b (1816-1822) under Grönsinka sid 168. Fram går där att Anna Cajsa (Catharina) var dotter till fd extrasoldat 158 Jan Sjöblom och Brita Cajsa Åhlström. Framgår att Jan Sjöblom var född i By socken 1786 och att hustrun Brita Cajsa Åhlström var född i Gävle 1791. Jan Ersson Sjöblom var son till bergsmannen Norrgårds Eric Ersson i Rossberga, By och dennes hustru Clara Ersdotter. Blev samma öde för Jan Sjöblom som för många andra yngre söner och döttrar. Gården räckte inte till för alla barn. Han flyttade tidigt från By till grannsocknen Österfärnebo och Oppsjö. Blev s k extra soldat och tilldelades soldatnamnet Sjöblom. Han for runt en del i grannsocknarna. Hamnade bl a med familjen i Västerlövsta innan de återvände till By socken och blev kvar där. Jan Sjöblom förekommer som såväl smed som rättare fram till sin död i By 1848. Brita Cajsa Åhlström levde till 1858. Min farmors far Erik Gustaf Sjöblom blev med tiden stins och arbetade i början vid Broddbo station utanför Sala. Dit överfördes Anna Cajsa Sjöblom från By socken sin sista tid i livet. Hon avled 30/9 1895 hos äldste sonen i Broddbo. Noteras att Anna Katarina Bolund var hustru till f d slaktaren P Bolund i Horndals By, By socken. Dödsorsak "åldersavtyning". Vad gäller Per Bolunds omnämnande i skönlitteratur så var det i åtminstone en bok av Johan Olov Johansson, som skrev ett antal böcker om folket i By och Horndals bruk. Bokförlag: Folket i Bild. Jag hittar inte den boken i mina hyllor just nu. Kan ha försvunnit vid senaste gallringen. Jag har ett foto på Per Bolund och ett på Anna Cajsa Sjöblom. Om du kickar på mitt namn i här på sidan så hittar du mina mer privata kontaktuppgifter. Skicka en epost så kan jag ge dig mer info och bilder. Man ska ju hålla sig till ämnet här på Anbytarforum. Med vänlig hälsning/Paul
35
« skrivet: 2017-12-02, 11:41 »
Hej Anna, Blev intresserad av din fråga eftersom min farmors farmor 1859 gifte sig med Per Persson Bolunds son Per, som föddes i By socken 1835. Farmors farmor hette Anna Catharina (Anna Cajsa) Sjöblom och föddes i Västerlövsta 1821. Hon kom från en bergsmanssläkt i By socken och växte upp där. I oktober 1854 födde hon en son Erik Gustaf utom äktenskapet i By socken - ingen fader anges i födelseboken men uppgavs muntligt innan hon dog på 1890-talet. Vid vigseln i By 1859 var bruden 14 år äldre än brudgummen. Paret fick gemensam son Per Johan 1861. Per Bolund var en omtalad person i By socken. Med tiden blev han slaktare. Min farmor brukade berätta om sin styvfarfars "omoraliska" beteende, som bl a drabbade pigorna i hushållet. När Per Bolund plötsligt blev "omvänd" och läste till frikyrkopastor (baptist) väckte det stor uppståndelse. Finns även omnämnt i skönlitteratur. Farmors farmor övergick däremot inte till baptismen. Namnet Bolund har jag tittat på tidigare. Här dyker det upp i husförhörslängden i Valbo socken under Mackmyra Bruk åren 1825/26/27. Först står Per som drängen Per Persson. Någon gång runt årsskiftet 1826/27 flyttar han inom Mackmyra Bruk och blir kolardräng. Ser ut som att det är då som namnet Bolund tillkommit. Riktiga efternamn var ju inte använda av bondfolk ute i byarna. Där hade man ju ändå full koll på vem som var vem och från vilka gårdar man kom från. Men ute på bruken och i städerna blev det nödvändigt att skapa riktiga efternamn för att få bättre koll på medborgarna. Kunde ju finnas hur många Per Persson som helst bara i Mackmyra... Jag har forskat mycket inom Valbo socken och sett olika efternamnskombinationer med "Val". Jag hade anor i Valbo som kom från Ål i Dalarna och i sin nya församling blev kallade Ålström. Per Bolund föddes i Ösaren, Valbo och bodde sedan länge i Trullsbo, Valbo. Pappan kolaren Per Jansson dog1812 och änkan med barn ses sedan i Jordåsen, Valbo. Jag misstänker att den lokala prästen var den som skapade det nya efternamnet Bolund. Någonstans i gömmorna har jag ett foto av Per Bolund den yngre (född 1835). Om jag förstått det hela rätt så är han din anfader. Med vänlig hälsning/Paul
36
« skrivet: 2017-10-08, 16:43 »
Hej, Såg inte din andra fråga förrän idag. Låg som skräppost i min dator... Di ursprungliga fråga handlade ju om en Brita ERSDOTTER. Om du vet att hon hette ERSDOTTER, så bör det ju vara Brita nummer 2 som är rätt. Brita nummer 1 hade ju en far som hette JAN och bör alltså kallats Brita JANSDOTTER. Med vänlig hälsning /Paul
37
« skrivet: 2017-10-03, 07:44 »
Hej, Den första Brita föddes i Sörbäck 23 juni 1768. Föräldrar: Jan Jansson och hustru Brita Andersdotter. Den andra Brita föddes i Boda 3 augusti 1768. Föräldrar: Eric Olsson och hustru Brita Andersdotter. Du hittar barnen och deras föräldrar i husförhörslängden AI:2 under Sörbäck sid 20 (hos barnets morföräldrar Anders Andersson m hustru) samt under Boda sid 49. Med vänlig hälsning /Paul
38
« skrivet: 2017-06-20, 12:58 »
I så fall bör ju denna Anna Rung/Rungius vara en generation längre från kyrkoherden i Norrby. Matthias Rungius i Norrby hade en son Matthias född 1644 som var student 1655 enligt herdaminnet. Han hoppade av studierna för att bli militär och sägs ha dött under 1670-talet i kriget mot Danmark, som löjtnant på skeppet Svärdet. Kan det vara så att denne Matthias var far till Anna och Lars? Och att det var Matthias den yngres änka Brita Johansdotter med make som "förskingrat" arvet? Om jag läst tidigare inlägg mer noga så hade jag väl hamnat rätt. Matthias Rungius d.ä. var för övrigt gift tre gånger; 1. Sara Larsdotter Gåse död 1659 Norrby. 2. Sara Nilsdotter död 1663 Norrby. 3. Christina Pedersdotter död 1681 Norrby.
39
« skrivet: 2017-06-20, 10:23 »
Hej, Råkade se inlägget och påminner mig en koppling till min egen släkt. En Anna föddes mycket riktigt i Norrby sn, Uppland men Västmanlands län 7/4 1647. Fadern var kyrkoherden Matthias Laurentii Rungius (död 1681 i Norrby) och Sara Larsdotter Gåse. Rungius uppges i Uppsala stifts herdaminne II:7 varit bondson från Rung, Torstuna. Sara Larsdotter Gåse var dotter till Norrbys fd kyrkoherde Laurentius Olai Gåse (Gosvinus) och Karin Andersdotter, som i sin tur var till Gåses företrädare kyrkoherde Andreas Caroli och Sara Reinholdsdotter. Enligt herdaminnet var Anna Runge/Rungius gift med notarien Olof Persson som dog senast 1689. Det påstås också att Anna avled omkring 1707. Själv härstammar jag på två led från Malin Larsdotter Gåse som var gift med kaptenen och regementskvartermästaren Peder Larsson. Herdaminnets beskrivning av släktförhållandena hos familjen Gåse är tyvärr delvis felaktiga. Lite märkligt är det att det i förmyndarkammarens noteringar 1690 hänvisas till Anna Rungs bror Lars Mathiasson Rung. Enligt herdaminnet avled hennes bror Lars i Landskrona 1668/69 där han tjänstgjorde som krigspräst. Men med tanke på alla andra fel i herdaminnet så kan ju även detta vara fel. Om det inte fanns ytterligare en son Lars till Matthias Ryngius. Han var gift tre gånger. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
40
« skrivet: 2017-03-22, 18:09 »
Hej, Nu är ni inne på en av mina släktgrenar, där jag tidigare efterlyst andra forskares eventuella rön. Min anmoder Annika (Anna) Gustafsdotter dog i Rosendal, Horn 10/12 1769 och efterlämnade sin make Jöns Olofsson (som dog i Norjet, Horn 1793. Annika/Anna Gustafsdotter var dotter till Gustaf Andersson och Maria Tomasdotter. När Gustaf Andersson avled 1781 i Mjöla, Horn noteras i hans bouppteckning (1782:713) tre söner: Per, Nils och Anders samt sju döttrar: Kerstin, Anna (död), Greta, Inger(?), Maja, Catharina och Elisabetta. Idogt sökande i mantalslängder och domböcker har lett till att Gustaf Andersson var son till Anders Hansson som dog i Mjöla 1748 samt Ingrid Gustafsdotter född i Mjöla. Ingrid Gustafsdotter förefaller vara dotter till Gustaf Larsson och Karin Carlsdotter, som förekommer i Mjöla på 1660-talet. Jag misstänker att Karin Carlsdotter var dotter till Carl Carlsson och Ingiäl Henningsdotter som var skrivna i Mjöla tidigare under 1600-talet. Då skulle Ingiäl Henningsdotter kunna vara dotter till den Henning som nämns i längderna. Jag har försökt reda ut Anders Hanssons bakgrund när han dyker upp i Mjöla i början av 1700-talet. Han hade en bror Påvel Hansson vars dotter Margareta Påvelsdotter förekommer i ett lägesmål 1708 där hennes farbror Anders Hansson ingriper. Anders Hansson står tidvis som brukare av Åby kvarn. Vore också trevligt att reda ut Gustaf Anderssons hustru Maria Tomasdotters bakgrund. Mycket tyder på att hon kom från Rosendal och just i Rosendal finns en Tomas noterad i mantalslängden 1709 - bara det året. Kan det vara en soldat som strök med i kriget? Jag har just nu inte tillgång till alla anteckningar kring denna släktgren. Men detta kan kanske räcka för att någon annan ska kunna hitta mer. Med vänlig hälsning /Paul
41
« skrivet: 2017-03-20, 22:13 »
Stämmer bra att det fanns en Anna/Annika i Berg. Hon dyker upp i husförhörslängderna efter 1673 som dotter till Erik Andersson och hustru Malin. I husförhörslängderna anges att hon (Annika) var född 1674, men jag finner ingen född det året. Däremot 27 april 1673 noteras att ett barn föds hos Erik Andersson i Berg. Men inget namn på barnet. Förekommer att prästen glömt skriva namnet eller till och med glömt namnet. I husförhörslängderna noteras i alla fall en dotter Annika hos paret Erik och Malin i Berg. År 1692 blir det dubbelbröllop i Berg när systrarna Anna/Annika och Margareta gifter sig med två bröder Erik och Måns Nilssöner i Bengtsbo. Anna gifter sig med Erik Nilsson och hamnar i Bengtsbo och hennes syster Margareta blir kvar i Berg med sin make Måns Nilsson, som skrivs som måg i Berg. Kan det stämma? /Paul
42
« skrivet: 2017-03-20, 07:44 »
Hej Andrée, Den Anna som föddes i juli 1674 dog 1677. I dödboken noteras Erik Anderssons i Grossbo dotter Anna begravd 2 april 1677 vid 2 1/2 års ålder. Vilket ju stämmer relativt bra om hon var född i juli 1674. Sedan föds en ny dotter Anna 17 september 1682. Att det är Grossbo det handlar om kan man nog vara ganska säker på - även om stavningen av byn är lite svårläst. Jämför man dopvittnens namn och bostadsort med de personer som förekommer i husförhörslängderna, så stämmer det. Var ju regel att yngre barn fick namn efter avlidna äldre syskon. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
43
« skrivet: 2017-02-26, 18:53 »
Är det någon som vet mer om den Ingman som döptes 1720-02-07 vid Gnalöv:3 i Bolshög som son till Nils Mårtensson och Kirsten Ingemansdotter? Jag har inte funnit honom avliden eller gift i socknens kyrkböcker och finner honom inte i mantalslängder mm. Detta rör sig om något av ett långskott. Jag söker ursprunget för min anfader soldaten, bonden och kyrkvärden Ingmar Nilsson Adieu som värvas till Kronobergs regemente 1741 - troligen vid deras förläggning i Malmö. Står att han var skåning men inte varifrån. Han gifter sig i Pjätteryds socken i Småland och bor där till sin död 1792 där det uppges att han föddes runt första februari 1720. Jag har nu kollat samtliga skånska socknars födelseböcker och bara funnit en enda passande Ingmar/Ingman. Nämligen Ingman Nilsson i Bolshög. Förnamnet tycks för övrigt vara ytterst ovanligt i Skåne denna period - men förekommer sparsamt i några socknar runt Bolshög. Finns en rejäl lucka i Bolshögs kyrkböcker på 1730-talet och denne Ingman kan ju ha dött då. Fanns äldre syskon från faderns tidigare äktenskap och Ingman född 1720 kunde knappast påräkna någon gårdsarv på frälsegården. Försvann han ut för tjänstgöring i andra socknar? Blev han soldat? Någon som vet? Tacksam för tips. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
44
« skrivet: 2017-01-27, 14:34 »
Är det någon forskat kring korpralen och rusthållaren Per Håkansson i Tåstorp, Synnerby? Han gifte sig på 1680-talet med änkan Elin Andersdotter i Tåstorp och fick med henne bl a dottern Elisabeth 3/10 1690. Denna Elisabeth var min anmoder Elisabeth Pedersdotter Berg som 1722 gifte sig med Jonas Ingemarsson Hillberg i Södra Kedum. Elin Andersdotter var tidigare gift med Per Svensson som avled i Tåstorp ca 1676. Per Håkansson dyker upp i mantalslängderna för Tåstorp i Synnerby i början av 1680-talet som ryttare. Enligt de militära rullorna kom korpralen Per Berg (som han kallas från 1701) till Skaraborgs regemente 1684. Han står som född i Småland. Fram till 1701 var han ryttare Nr 91 under Livkompaniet och utnämns då till korpral -3:e korpralskapet i Barna kompani. 1710 övertar han 1:a korpralskapet i samma kompani. Enligt dödboken i Synnerby avlider korpralen Per Håkanssons hustru Elin i Tåstorp 1703. Åldern ser ut som 78 år. Men den kan inte stämma, med tanke på att hon fött flera barn under 1690-talet. En ålder av 48 år förefaller rimlig. I Skånings härads domböcker får man en hel del upplysningar om familjen i Tåstorp. Så sent som 1703 hamnar Elin Andersdotter och Per Berg i en tvist om arv efter Elins föräldrar. Hennes mor Ingiel Bengtsdotter har avlidit 1702 i Skelycke, Synnerby 85 år gammal (=född ca 1617). Visar sig att Ingiel Bengtsdotter fram till slutet av 1640-talet var gift med en Arvid Olofsson i Skelycke. Tillsammans med denne Arvid hade hon flera barn. Merparten av arvstvisten löstes i häradsrätten 22/9 1682. Det framgår där att Ingiel Bengtsdotter då var änka efter en Anders Jonsson i Skelycke. Denne Anders Jonsson var far till Elin Andersdotter och hennes syskon i den andra barnkullen. Är det någon som forskat mer i denna släkt kring gårdarna i Tåstorp och Skelycke? Tacksam för alla tips. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
45
« skrivet: 2017-01-27, 14:05 »
Jag har tidigare på Anbytarforum efterlyst information om Elisabeth Pedersdotter Bergs ursprung. Jag tror mig nu ha funnit lösningen. Hon gifte sig 21/10 1722 med Jonas Ingemarsson Hillberg i Kedum Storegård. Paret fick tillsammans barnen; Ingierd 1723, Christina 1724, Maria 1725, Elin 1729, Petrus 1731, Ingemar 1733 och Jonas 1736. Vid vigseln 1722 skrivs hon som frustugepigan Elisabeth Pedersdotter Bärg vid Ribbingstorp, Naum. Dopvittnen mm har inte gett några ledtrådar. Finns vid dop 1724 ett dopvittne Eric Berg - men utan angiven hemort. Elisabeth/Lisken Pettersdotter avlider i Storegården 21/11 1771 med angiven ålder av 83 år. Det skulle innebära född ca 1688. Jag har hållit för troligt att hon var dotter till en militär. Har därför noga genomsökt de militära rullorna. Fann där en korpral Peer/Peder/Petter Berg som 1701 upphöjs till korpral inom Skaraborgs Regemente. Han hade tidigare varit ryttare Nr 91 Per Håkansson inom Lifkompaniet där, boende i Synnerby socken och Tåstorp. I kyrkböckerna för Synnerby socken finner man år 1690 att Pehr Håkansson och dennes hustru Elin (Andersdotter) 31/10 får en dotter Elisabeth. Pehr Håkansson är då rusthållare och ryttare. Elin Andersdotter avlider i Tåstorp, Synnerby 1703 och korpralen Pehr/Peder Håkansson Berg avlider i Härjevad socken 1725. Det bör vara fler som sökt Elisabeths ursprung. Jag fortsätter nu denna diskussion under Synnerby socken. Med vänlig hälsning /Paul
46
« skrivet: 2017-01-15, 16:27 »
För några år sedan hade vi en diskussion under By socken om Anna Gabrielsdotter - född ca 1648 - bakgrund. Hon var gift med soldaten Erik Olofsson Travare - född i Ö Fornby ca 1647. Vi var flera inblandade i diskussionen där ett domboksfynd från 1673 gav svaret. Anna var dotter till en Gabriel Andersson i Finnshyttan, Garpenberg. Denne hade dött runt 1666 och ett arv skulle fördelas. Så mycket mer än detta hittade vi inte. Gabriel Andersson förekom i mantalslängder för Finnshyttan, Garpenberg från mitten av 1640-talet. Nu har jag letat i tidigare domböcker för Folkare härad och i dombok 2720 (1602-1642) åren 1631 och 1632 funnit en del intressant. Bild 7700 år 1632 visar ett rättsfall där "skräddare Gabriel Andersson" i Garpenberg bråkat med en granne och kund Hans Tomesson. Gabriel anklagas för misshandel och tycks ha ett par svågrar (Jöran Gustafsson och Anders Johansson) som vittnen. Framgår också att Gabriel Anderssons far heter Anders Larsson. Har en känsla av att såväl Anders Larsson som sonen Gabriel Andersson var hetlevrade. År 1631 anklagas Anders Larsson för ärekränkning av brukets arrendator junker Otto (sid 732). Eventuell fortsatt diskussion bör kanske föras under Garpenberg. Med vänlig hälsning /Paul
47
« skrivet: 2016-12-31, 10:55 »
I diskussionerna ovan är det flera som tar upp paret Anders Ersson Rolig och Sara Matsdotter i Kilen samt deras ursprung. Jag härstammar efter deras son Erik Andersson Junker som dog 1768 och överlevt 9 fälttåg. Anders Ersson Rolig finns ju med i HFL för Ål 1712-1731 under Kilen. Där anges att han var född 1662 och dog 1713. Hustrun Sara Matsdotter avled okänt år före 1711 - då Anders Ersson gifte om sig. Jag har inte funnit någon vigselnotering i Ål för Anders Ersson och Sara Matsdotter. Men det är ju en del luckor under den period de bör ha gift sig. Läser man dopboken för Ål finner man de flesta barnens dopnoteringar samt faddrar mm. En försiktig tolkning av faddrarnas namn och hemvist skulle kunna tolkas som att såväl Anders som Sara hade sina ursprung i Kilen. Är ett antal Matssöner och Matsdöttrar i Kilen som är gudföräldrar. Mantalslängderna för Ål ger vissa fingervisningar vad gäller Anders Erssons ursprung. Är det någon annan som läst dessa? Jag börjar luta åt att Anders Ersson var bror till Olof Ersson med ursprung i den första av gårdarna i Kilen. Nämligen den gård som fram till 1682 bebos av en Erik Eriksson. Erik Eriksson avled 1682 (54 år gammal) och därefter står hans änka för gården i mantalslängderna några år. Anges också att något år att Erik Erikssons söner Olof och Anders bebor gården. Går man sedan till födelseböckerna finner man att Anders Ersson i Kilen vid två tillfällen kallas "Skrivar Anders Ersson". Det är år 1699 när en son Mats föds. Samt 1702 när sonen Per föds. Tillnamnet "Skrivar" förekommer också 1681 när en Erik Olofsson i Kilen gifte sig med "Skrivar Brita Ersdotter" i Kilen. En syster till Olof Ersson och Anders Ersson? Läste i en skrift om Leksands-bygden att en av gårdarna i Kilen omtalas som Skrivars. Men namnet finns ju inte med i husförhörslängderna. Läser man mantalslängderna var ovan nämnde Erik Eriksson noterad 1673-1682. Före honom står en Erik Hansson från 1642 och framåt. I jordeböckerna för Ål är det en Anders Matsson som är inskriven under såväl Erik Hanssons som Erik Erikssons tid. Men jordeböckerna var ju sällan uppdaterade med rätt ägarnamn. Kan Anders Matsson varit svärfar till Erik Hansson? Och Erik Hansson gift med en Andersdotter? I skriften om Leksandsbygden antyddes att namnet Skrivars skulle kunna kopplas till någon skrivare (häradsskrivare?) som bott där för länge sedan. Är det någon annan som tittat närmare på detta? Har förgäves försökt hitta domböcker för Ål för denna period. Med vänlig hälsning /Paul
48
« skrivet: 2016-11-05, 17:39 »
År 1698 dör änkan Anna Svensdotter i Källerås, Järpås 95 år gammal. Hon uppges varit född på gården och begravs i Ambjörnsgårdens grift på Järpås kyrkogård. Året innan - 1697 - överlät hon, enligt dombok, sin 6-öres skattegård i Källerås till sin dotter Gunnla Ambjörnsdotter och mågen Anders Torbjörnsson, mot löfte att bli omhändertagen till sin död. I husförhörslängden för Järpås 1688 står Anna Svensdotter som änka. Hennes make Ambjörn Matsson förekommer i mantalslängder från 1642 och många år framåt. Men hade alltså dött före 1688. Är det någon som vet mer om denna släktkrets? En möjlig far till Anna Svensdotter är den Sven i Källerås som förekommer i dombok 1632. Jag har ännu inte funnit några noteringar om när och hur Ambjörn Matsson och Anna Svensdotter övertog gården. Dottern Gunnla Ambjörnsdotter avled troligen i slutet av år 1700. Hon hade då fött en son Lars. I mars 1701 gifter maken Anders Torbjörnsson om sig med en Estrid Bengtsdotter. Han avlider själv i Källerås 1706. Jag härstammar efter Anders Torbjörnssons och Gunnla Ambjörnsdotters dotter Karin som föddes i Källerås 1689. Tacksam för tips om denna släktgren.
49
« skrivet: 2016-10-27, 10:16 »
Hej Claes, Jöns Jonsson kom från Åhs härad (Åse härad) och Särestad socken. Bruden hörde hemma i Västergården, Naum. Hälsningar/ Paul
50
« skrivet: 2016-10-27, 07:20 »
Ytterligare tillägg: Änkan Karin Pontidotter levde kvar med sin nye man Hans Pädersson/Persson i Västra Vrenninge till sin död 1738 (dödbok F:1 sid 91). Noteras där att hon varit gift tre gånger. Första gången med en Sven Eriksson i Getsjö(?), andra gången med Anders Eriksson i Västra Vrenninge och tredje gången med Hans Pedersson. Hon uppges varit född 1676 i Fernebo (Västerfärnebo) och Däljan och varit 62 år gammal när hon dog. I husförhörslängderna uppges att hon föddes 1678.
51
« skrivet: 2016-10-27, 06:46 »
Kan tilläggas: När Anders Eriksson och Karin Pontidotter gifte sig 1703 uppgavs att brudgummen hörde hemma i Wrenninge. Men framgår inte om det var Östra eller Västra Vrenninge. Fanns en Anders Eriksson i såväl Östra som Västra. Enligt mantalslängderna för Fläckebo framgår dock att Anders Eriksson i Västra Vrenninge tycks ha gift sig nyligen när mantalslängden för 1704 upprättades hösten 1703. Stämmer med vigseln 14 juni 1703. Av mantals längderna framgår också att Anders Erikssons hustru i Västra Vrenninge var änka 1709. Enligt dödboken avled Anders Eriksson i Västra Vrenninge 17/5 1709 36 år gammal. Och änkan Karin Pontidotter från Västra Vrenninge noteras 1711 gifta om sig med en Hans Pädersson från Wedarsbo(?). Med dessa uppgifter bör Karin Andersdotter som avled i Haraker 1772 vara identisk med den Karin dotter till Anders Eriksson i Wrenninge (Västra) som föddes i april eller maj 1707 i Fläckebo. För ordningens skull kan påpekas att den dotter Karin som i februari samma år föddes som dotter till namnen Anders Eriksson i Östra Vrenninge noteras som avliden 1712. Var således en hel del fel i Harakers dödbok 1772. Men det faktum att Karin Andersdotters far fick fel "efternamn" 1772 var ju inte så konstigt, med tanke på att han avled 63 år tidigare i annan socken. Hälsar/Paul
52
« skrivet: 2016-10-26, 15:15 »
Hej Lasse, Var nog en del fel i dödboken 1772. Noteringen om den där Marta Benjaminsdotter handlar nog om någon helt annan person. Blev väl fel vid renskrivningen av prästens anteckningar. Om man däremot tar fasta på att Karin Andersdotter kom från Fläckebo och att man år 1772 påstod att hennes föräldrar hette Anders Andersson och Cajsa Pontusdotter, så kan man kanske hitta rätt. Jag finner inte heller någon Karin med en far Anders Andersson född i Fläckebo runt 1710. Men letar man i vigsellängden för Fläckebo så finner man att (C:1 sid 16) en Anders Eriksson i Wränninge år 1703 gifte sig med en Karin Pontisdotter från Färnebo (dvs Västerfärnebo). Jag sätter en slant på att det är rätt föräldrapar. En Karin Pontis/Pontusdotter fanns i en familj Pontus Eriksson och Anna Johansdotter under Långsjö i Västerfärnebo. Så jag föreslår fortsatt sökande där. Pontus Eriksson var snickare och dog 1703 sedan han drucken fallit av en häst på kyrksöndagen... Vad gäller Anders Eriksson i Wränninge, Fläckebo så fanns flera stycken. Med lite tur kan ganska utförliga dödböcker ge fortsatt ledning. Lycka till! Hälsningar /Paul
53
« skrivet: 2016-10-13, 07:12 »
Hej Lasse, Toppen att du också kollar uppgifterna. Jag har ännu inte fått fram mina gamla anteckningar - har bara ett enkelt släktträd att titta på. Blir så när man flyttar... Så nu kollar jag allt igen för tredje eller fjärde gången. Jag tror familjen bestod av åtminstone tre söner och en dotter. Dottern identifieras bl a genom att hon efter giftermål ger upphov till ytterligare en släktgren Styfver. När min ana Carin föddes 1670 bodde tycks hennes föräldrar Claes Hansson Styfver och Anna Olsdotter omväxlande bott i Juskebo och "Sjötorpet" (Annas troliga föräldrahem). Jag har just beställt den senaste utgåvan av "Smedskivan" som lär vara rejält uppdaterad. Är nyfiken på mer uppgifter om "moderbroder hammarsmeden Christiern" i Valerianstorp, Svedvi. Det mesta pekar på att han är identisk med Cristiern Klasson i Trångfors, Svedevi/Hallstahammar. Enligt mantalslängderna fanns åtminstone hans hustru i Valerianstorp 1658-1660. År 1670 är en Christern skriven vid Sätran i Svedvi. I dödboken för Hallstahammar 1720 finner man en skogvaktare Christiern Christiersson som uppges varit född 1665 24/2 vars far var smeden vid Trångfors Christiern Claesson och modern hustru Helena Walronsdotter. Namnet "Valerianstorp" försvinner helt ur mantalslängder och kyrkböcker i mitten på 1600-talet. Kanske var namnet hämtat från den Walron som var svärfar till hammarsmeden Christiern. Är gården Sätran identisk med Valerianstorp? Måste utredas. Jag har läst domböckerna för Snevringe härad (1653-1669) där Svedvi/Hallstahammar ingår. Hittar inget av värde under dessa år. Ska kolla vidare. Är tyvärr lite dåligt med domböcker för dessa områden under tidigare år. Är väl bara att fortsätta söka och hoppas på genombrott. Hälsning/Paul
54
« skrivet: 2016-10-10, 10:33 »
Ett litet tillägg: Som svar på din fråga 4 kan sägas att Johan Hansson Styfver någon gång på 1660-talet begav sig till sin morbror Christiern i "Wallerianstorp i Swedvi". Det handlar om dåvarande Svedvi socken i Västmanland - senare kallad Hallstahammar. I mantalslängden för Svedvi/Hallstahammar finner man åtminstone åren 1658 och 1660 (SVAR sid 86) en Christian/Christiern skriven under "Torp och backstugor" och "Valerianstorp". Han var då sannolikt hammarsmed vid Hallstahammar. Denne hammarsmed Christiern är sannolikt identisk med den Christiern Klasson som omnämns på annan plats här på Anbytarforum och vars släkt beskrivs på den s k "Smedskivan". Texten i Harakers dödbok 1698 är lite märklig. Kan läsas som att Johan Hansson var på sitt 16:e år 1650 när han flyttade till sin morbror i Svedvi. Men det står ju också att han var 48 år gammal när han dog 1698. Vilket innebär att har bör ha flyttat från Haraker till Svedvi på sitt 16:e år ca 1665.
55
« skrivet: 2016-10-09, 22:02 »
Hej, Jag har just nu lite svårt att hitta alla papper kring just denna släktgren. Att min anfader smeden Claes Hansson i By socken var en Styfver/t fick jag reda på genom en slump. En annan släktforskare hörde av sig för ganska länge sedan och hade sett hela namnet anges i domböckerna i södra Dalarna (By socken) på 1680-talet. På så sätt kunde jag börja söka efter smeden Claes Hansson Styfver i Haraker, där han förekommer i såväl mantalslängder som kyrkböcker fram till flytten med familjen till By i Dalarna. Det finns ju inte så många traditionella kyrkböcker att tillgå. Men jag plöjde bl a de kyrkliga räkenskaperna för Haraker socken. Och där framgår en hel del om vad dessa släktingar hade för sig. Där finns noterat att barn fötts och pengar betalts till kyrkan vid dop. Där anges att Claes Styfver pliktat för otidigt sängaläge med sin blivande hustru (Anna Olsdotter). Där noteras olika tilldragelser i den styfvertska släkten. Lösryckta uppgifter av detta slag är väl inget man nöjer sig med i släktforskning - om allt ska vara fulländat. Men här handlar det om smeder med vissa ovanliga namn. De barnfödslar som förekom i Haraker stämmer för min del med mina anor i By. Jag har också använt den s k smedskivan och de uppgifter som finns där. Jag hinner inte djupa så mycket i detta just nu. Men ville tipsa dig om att det finns en del inlägg på Anbytarforum sedan tidigare om släkten Styfver/t. Vore intressant om någon kunde hitta mer om denna släkt. Finns det ex v en koppling till de styfvertar som jag fann i Sala i mitten av 1600-talet? Där rörde det sig om en sadelmakare med familj. Redan Gustav Vasa importerade ju yrkeskunniga tyskar för att få bättre ordning på svenskt näringsliv. Kan Styfverts varit med i den invandringen? Vad gäller Sala har jag flera släktgrenar som på 1500-talet hade gårdar med silverhyttor inne i den blivande staden. Gustav II Adolf slängde ut dessa anor när Sala stad grundades på 1620-talet. De fick betydligt sämre ersättningsgårdar i Kila socken. Återkommer när jag fått bättre ordning på minnesanteckningar mm. Med vänlig hälsning /Paul
56
« skrivet: 2016-10-05, 13:42 »
I flera inlägg under Norrby socken (senast 2014-10-11) har jag efterlyst information om prästsläkten Gåse och kaptenen Per/Peder Larsson i Skäggebo och Norrby sn. Ingen annan har hakat på diskussionen. Men när jag nu själv funnit mer fakta vill jag komplettera mina tidigare inlägg, vilket kan vara framtida forskare till nytta. I Uppsala stifts herdaminnen åren 1593 och framåt (Fjärdhundra kontrakt II:7) förekommer en del felaktigheter. Där beskrivs familjekretsen kring kyrkoherde Laurentius Olai Gåse (död 1647) och hans hustru Karin Andersdotter (död 1636) samt deras barn. Bland annat påstås de ha en son "kapten Per Larsson i Skäggebo" som dog senast 1667. I herdaminnet sägs paret även ha en dotter Malin, gift med prästen Marcus Salanus som dött senast under 1650-talet och att dottern sedan levde som änka efter honom i Skäggebo. Av allt att döma var dotter Malin Larsdotter Gåse gift med kaptenen Per/Peder Larsson. Hon kallas också för kaptenskan respektive kaptensänkan och var mor till min anfader Gustaf Persson i Skäggebo. Kaptenskan Malin förekommer ensam i såväl mantalslängder som domböcker under många år. Alltså fanns en frånvarande kapten Per/Peder, fullt upptagen i de långa krigen. Idogt sökande i militära rullor och även boken "Upplands regementes historia" från 1958 ger bilden av den officer som gifte sig med Malin Larsdotter Gåse; Han förekommer som soldat vid Upplands regemente 1620. Blev sergeant och fältväbel 1623. Blev fänrik 1626 och löjtnant 1629. Krigade denna period bl a i Preussen. År 1630 överfördes han till Västmanlands regemente. Återvände till Upplands regemente 1631. Blev kapten 1640 och avskedades 1645. Aktiv i Pommern. Därpå står han som "reformerad kapten" och befälhavare över det i Sverige hemmavarande fotfolket. Han blev regementskvartermästare 1650 och fick avsked 1655. År 1655 står regementskvartermästare Pädher Larsson skriven i regementsstaben för Upplands regemente tillsammans med överste greve Axel Leijonhuvud, överstelöjtnant Berent Taube och major Willem Nisbet. Liksom i herdaminnet anges han avliden senast 1667. Jag tror snarare att han dog någon gång åren 1655-1660. Malin Larsdotter förekommer som kaptensänka i mantalslängderna först från 1668. Men det är många års lucka i längderna dessförinnan. Västmanlands och Upplands regementen var sammankopplade fram till 1620-talet, även med Dalarnas. Jag har inte kunnat utröna varifrån soldaten Per Larsson kom 1620. Men ett så snabbt avancemang till sergeant, fältväbel, löjtnant etc var knappast möjlig utan viss grundläggande bildning. Var kanske en prästson även han. Med vänlig hälsning Paul Neptune
57
« skrivet: 2016-09-30, 06:57 »
Hej, Jag kan inget om den historiska geografin i Haraker. Men har forskat en del om denna släkt. Har du följt inläggen på Anbytarforum under Släktnamn, Smed- och/eller vallonsläkter, Styvert/Styfver/Styfwerts? Med vänlig hälsning /Paul
58
« skrivet: 2016-09-27, 19:26 »
Ingen annan Nyed-forskare har ännu hakat på mina tidigare inlägg med inlägg på Anbytarforum. Men jag har fått en del kommentarer och tips via telefon, epost och brev. Är tydligen många som har kopplingar till denna släktgren. Vad gäller kyrkoherde Johannes Jonae Bråtz (Jöns Jönsson) - Nyeds förste kyrkoherde - så har jag nu bläddrat i Karlstads stifts herdaminne. Fick fram ett exemplar på universitetsbiblioteket i Lund. Där framgår att han var verksam i Nyed från 1594 till sin död 1614. Enligt herdaminnet var Johannes Jonae son till en borgare i Karlstad, som hette Jon, Jonas eller Jöns. Han förordnades 1594 och kallades först komminister. Han var gift med Brita Svensdotter och hade med henne två barn; sonen Johannes Bråtz, dottern Kerstin och dottern Brita (Jönsdotter) Bråtz som var gift med borgaren Jesper Andersson i Karlstad. Sedan Johannes Bråtz dött 1614 anställdes Olaus Erici Luth 1616 som ny kyrkoherde. Han gifte sig med Bråtz änka Brita Svensdotter och blev styvfar för hennes barn. När Brita Svensdotter dött 1637 gifte kyrkoherde Luth om sig med änkan Kerstin Arvidsdotter som var anmoder till släkten Tingvall. Kyrkoherde Luth och min anmoder Bråtz-änkan Brita Svensdotter gjorde under sitt äktenskap en rad fastighetsaffärer i Nyed. Köpte en del av Molkom och Elofsbacka (Älvsbacka). Bedrev tydligen det första hammarbruket i Molkom. Sedan Olaus Luth dött 1658 uppstod en del rättsliga strider om arvet. Den andra hustrun och hennes barn gjorde anspråk på stora delar. Kerstin Arvidsdotter ansåg bl a att Luths styvbarn (syskonen Bråtz) gynnats i överflöd under Luths levnad. Han hade inga egna barn och behandlade styvbarnen som fosterbarn. Enligt herdaminnet blev Kerstin Arvidsdotter mer eller mindre utslängd från prästhemmet redan medan Luth "låg lik" i gården, obegravd. I herdaminnet står det att det var Luths styvdotter Brita Jönsdotter Bråtz som slängde ut sin styvmor 1657. Men enligt Kils härads dombok (AI:a bild 214) var det styvdotterns dotter Brita Jespersdotter som stod för det ganska hårdföra tilltaget. Hon sägs ha slagit näven i bordet så att "remmarna dansade" och kallat Kerstin Arvidsdotter för "gammal djävul" och liknat henne vid en varg. Jag har också köpt C E Nygrens bok "Karlstads stads historia" del 1. I den boken förekommer borgaren Jesper Andersson nämnd i olika sammanhang på 1620- och 30-talet. Han står som borgare utan att det anges något skrå. Av domboksfynd - som jag själv funnit - förefaller han varit innehavare av någon slags handelsbod. Vad gäller Annika Elofsdotters far nämndemannen Elof Jönsson, har jag härlett honom till Öjering i Alster socken. När Elof Jönsson dött 1725 föreslår änkan Kerstin Larsdotter tingsrätten att förordna barnens "faders brodersson nämndemannen Måns Nilsson i Åhs Alster socken" till förmyndare för de omyndiga barnen. Denne Måns Nilsson var son till Elof Jönssons bror Nils Jönsson. Elof och Nils var söner till gårdsfogden Jöns Persson i Öjering, Alster socken. Jöns Persson dog 1692 i Alster 93 år gammal och var son till Per Nilsson i Hasselbol, Alster som uppges på olika håll varit född på 1560-talet och dog på 1650-talet. Man ska ju ta uppgivna åldrar med stor försiktighet, vad gäller gamla dödböcker. Men om Annika Elofsdotter var 98 år när hon dog 1798, så hade hon möjligen goda anlag med en far Elof som blev 88 år, en farfar Jöns som blev 93 år och en farfars far Per som blev runt 90 år.
59
« skrivet: 2016-08-15, 16:28 »
Fann nyss i domboken för Kils härad 1653 sid 139 att man stadfäster ett gammalt jordaskifte. Handlar om jord i Hultaby, Nyed som en Jöns Carlsson i Nygårds en gång i tiden bytt med "salige Herr Jöns Jönsson fordom kyrkoherde i Nyed". Framgår att marken sedan ärvts av gamla kyrdoherdens barn kaplanen vällärde Herr Johan Johanni Bråtz och hustru Brita Jönsdotter i Rådatorp. Den gamla kyrkoherden Jöns Jönsson var ingen mindre än den förste kyrkoherden i Nyed som tillträdde 1605 - Johannes Jona' Bråtz. Denne dog på 1610-talet och efterträddes av Olaus Erici Luth som även gifte sig med sin företrädares änka. Detta framgår i församlingens historiska noteringar K1:2 sid 3. "Bråtzens änka" avled 1637. Framgår också av de historiska noteringarna att församlingens komminister Johannes Joanu's Bråtz (den som omnämns i domboken 1653) var son till den förste pastorn. Namnet Bråtz har tydligen vandrat för Nyeds förste kyrkoherde, via dottern Brita Jönsdotter i Rådatorp till hennes barn med Jesper. Är väl möjligt att namnet inte användes särskilt aktivt utan mer för att ange att detta var barnbarn till gamla kyrkoherden? /Paul
60
« skrivet: 2016-08-15, 15:00 »
Kan nu komplettera det inlägg jag gjorde igår: I Nyeds häradsrätts dombok EVIIAA:25 1681 sidorna 50 och 54, framgår att hustru Brita Jönsdotter i Rådatorp har en son vid namn Johan Bråtz för vilken hon gått i god för skuld. Framgår också att Brita Jönsdotter är gift med tidigare nämnde löjtnant Bengt Larsson. I domboken 1685 framgår dessutom att Annika Jäspersdotter har tillnamnet Bråss. I mantalslängderna för Rådatorp i Nyed finns en Jesper inskriven ensam för Rådatorp med hustru åren 1642-1648. Därefter finns en hustru Brita inskriven ensam med tjänstefolk åren 1653 och 1654. ´Från 1655 är Bengt Larsson skriven vid gården. Då har förmodligen Jespers änka Brita Jönsdotter gift sig med Bengt Larsson. Paret dyker upp tillsammans i domboken 1676 (Kils härads dombok) sid 66. Bengt Larsson står då som kapten och vill tillsammans med Brita Jönsdotter ha ett inbördes testamente godkänt vid rätten. Paret vill att den som överlever längst ska sitta i orubbat bo med lösöret. Brita Jönsdotter framhåller kapten Larsson stora insats för gården och att han mer eller mindre räddat en fattig änka med många barn... Framgår av domboken att nämndemännen i Nyeds socken muttrade en del om tveksamt testamente eftersom de "visste att berätta att capitenen och manhaftige Bengt Larsson haft litet eller intet efter sina saliga föräldrar ärvt..." Men testamentet godkändes ändå. I domboken 1681 (sid 54) kan man sedan läsa hur löjtnant (sjunkit i graderna troligen p g a ålder och ny organisation vid regementet) Bengt Larsson tvingas redogöra för den stora branden i Rådatorp. Han berättar elden spritt sig snabbt p g a svårt väder den 25 maj 1680 och att 6 stugehus, 7 bodar, tvenne ladubyggnader, stall mm bränts ner. Även en hel del silver, tenn, koppar, köksgeråd och kläder förstördes. Och värst av allt: Hustrun Brita Jönsdotter fick så stora skador vid branden att hon en lång tid låg sjuk och sedan avlev. Därmed ser det ut som om Jesper i Rådatorp som dog runt 1650 kallades Bråtz. Någon som sett detta namn i trakterna? Med vänlig hälsning. /Paul
61
« skrivet: 2016-08-14, 12:51 »
Min anmoder Annika Elofsdotter avled i Bråxnäs, Nyed 1798 med angiven ålder av 98 år. Hon gifte sig troligen första gången ca 1732 med Nils Larsson i Bråxnäs. Denne avled 1769 och var född i Bråxnäs ca 1701. Annika och Nils fick bl a en dotter Brita Nilsdotter (min anmoder) född 1738 som avled 1781 i Nybacka, Nyed. Samma år gifter änkan Annika Elofsdotter om sig med drängen Nils Jönsson från Forsnäs. Denne var född ca 1747 och runt 47 år yngre än sin hustru. När Annika Elofsdotter avlider 1798 nära hundra år gammal är hennes make hälften så gammal. Det saknas ju födelseböcker för tiden runt 1700 i Nyed. Men senare födelseböcker tyder på ett nära släktskap mellan Annika Elofsdotter och bröderna Lars Elofsson och Jonas Elofsson som lever i Arvika/Arviken Nyed. Allt tyder på att Annika var syster till dessa bröder. Är det någon som forskat kring denna familjekrets? Deras far var nämndemannen Elof Jönsson som avled i Arviken 1725 88 år gammal (kallas felaktigt Olof i dödboken). Denne fick med sin hustru Kerstin Larsdotter sitt sista barn så sent som 1717 i Arviken - en son Elof Elofsson. Kerstin Larsdotter avlider 1746 i Arviken. Framgår att hon är Elof Jönssons änka. Men har uppenbarligen gjort avsevärt mycket äldre - 94 år. Om hon varit så gammal hade hon inte kunnat vara mor till något av barnen. Jonas Elofsson föddes ca 1702, Annika ca 1700 och sonen Lars troligen på 1690-talet. I domböcker (bl a 1725 Nyeds härad sid 872) framgår att Kerstin Larsdotter var mor till Lars Elofsson i Arviken. I mantalslängderna finns en sammanhängande kedja som visar att Elof Jönsson med hustru bodde i Arviken från 1689 och framåt. Runt 1690 framgår av domböcker att Elof Jönsson med sin svärmor Annika Jäspersdotter är inblandad i fastighetsärenden kring Rådatorp i Nyed. Bl a köper Elof Jönsson loss en del av fastigheten och en ny gård i Arviken bildas. Annika Jäsperdotter bör vara mor till Kerstin Larsdotter och mormor till Annika Elofsdotter. Annika Jäspersdotter är änka efter en Lars och omgift med nämndeman Henrik Jonsson i N Norum, Nyed. Framgår av domböckerna att Annika Jäspersdotter har delägande i Rådatorp - troligen efter den Jesper som förekommer i mantalslängderna för Rådatorp på 1640-talet. När en löjtnant Bengt Larsson på 1680-talet lyckats bränna gården står Annika Jäsperdotter som en av ägarna tillsammans med patronen och "sieur" Linnart Tossengsson från Nääs. Den senare var son till brukspatron Toussaint Vincentsson Touffar i Nyed. Framgår att Linnart köper loss en del av Rådatorp av sin hustrus moster Ellika Jespersdotter på 1680-talet. Är det någon som känner till mer om alla dessa släktgrenar kring Rådatorp och Arviken? Vem var den Lars Annika Jäspersdotter först var gift med? Och vem var Jesper i Rådatorp på 1640-talet? Är ett mödosamt arbete att plöja alla domböckerna. Tacksam för alla tips. Med vänlig hälsning. /Paul Neptune
62
« skrivet: 2016-08-08, 18:26 »
Hej igen, Jag uppfattar det som att det rör sig om TVÅ Carolina Persdotter/Pettersdotter. Den ena (Carolina Persdotter) född 1844 i Grangärde och den andra (Carolina Pettersdotter) född 1830 i Norrbärke. Den senare gifte sig med läraren. För övrigt skulle även den yngre Carolina kunna kallas Pettersdotter, eftersom hennes far Per Jansson Plåt på vissa ställen kallades Petter. Hälsning/Paul
63
« skrivet: 2016-08-08, 13:30 »
Hej, I Silvbergs socken husförhörslängd AI:13b sid 159 finner du pigan Carolina Persdotter. Ser ut som att socknen tidvis är kopplad till Stora Tuna och delvis har gemensamma längder. Med vänlig hälsning //Paul Neptune
64
« skrivet: 2016-07-08, 13:18 »
Hej Katarina, Enligt boken "En Dalasockens historia" del 1 av Carl Larsson i By sid 208 gifte sig Pehr Prochaeus år 1719 i By med Maria Almgren på gästgivargården i Byås. Han skriver: "Hon efterlevde med sex barn i knappa villkor och dog 1786, 87 år gammal." Men det visste du väl redan. I annat fall kan det kanske vara till hjälp. Hälsar/Paul
65
« skrivet: 2016-07-07, 19:58 »
Hej, Fann familjen i husförslängden AI:5 (1740-1747) sid 140. Med vänlig hälsning /Paul
66
« skrivet: 2016-06-25, 17:14 »
Hej Marianne, Roligt. Din väninna och jag är väl sysslingar i så fall. Med vänlig hälsning/Paul
67
« skrivet: 2016-06-17, 17:09 »
[font=&]Hej,[/font] [font=&]Precis som Arne skriver var inte Johan Martin och Emma syskon. Jag har utforskat större delen av anorna till Johan Martin Andreasson och Abela Gustava Gabrielsdotter - som var föräldrar till min mormor Nathalia Lovisa f 1885 på Hamburgö. [/font] [font=&]Johan Martin hade tre syskon ; Johan Henrik, Elis och Thilda.[/font] [font=&]Här följer mormors anor i fem generationer:[/font] [font=&]I:1 Natalia Lovisa Johansson gift Franked f. Kville 1885[/font] [font=&]II:2 Johan Martin Andreasson f Taskan (Sjöviken), Kville 1845, d Lössgård,Kville 1937. Skeppare och jordägare.[/font] [font=&]II:3 Abela Gustava Gabrielsdotter f S. Ejgde, Kville 1847, d Lössgård, Kville 1921.[/font] [font=&]III:4 Andreas Johansson f Taskan, Kville 1815, d Taskan, Kville 1864 drunknad. Fiskare.[/font] [font=&]III:5 Anna Maria Hansdotter f Naverstad 1814, d Taskan, Kville 1858.[/font] [font=&]III:6 Gabriel Olsson f 1811 S. Ejgde, Kville, d Strandbacken, Kville 1877. Skeppare och jordägare.[/font] [font=&]III:7 Johanna Olsdotter f 1817 Bodelanda västergård, Kville, d 1878 Strandbacken, Kville.[/font] [font=&]IV:8 Johannes Olsson f 1785 Lössgård, Kville, d 1839 Taskan, Kville. Strandsittare.[/font] [font=&]IV:9 Elin Larsdotter f 1778 Snixholmen, Kville, d 1861 Taskan, Kville.[/font] [font=&]IV:10 Hans Olofsson Skräck (även Mörck) f 1774 Naverstad, d 1845 Flötemarken, Naverstad (dränkt sig). Soldat och bonde.[/font] [font=&]IV:11 Maria Nilsdotter f 1777 (oklart var), d 1830 Nybygget Rör, Naverstad.[/font] [font=&]IV:12 Olof Jönsson f 1779 Kville, d 1834 S Ejgde, Kville[/font] [font=&]IV:13 Sara Gullbrandsdotter f 1783 Sundal, Svenneby, d 1866 S Ejgde, Kville.[/font] [font=&]IV:14 Olof Pärsson f 1763, d 1834 N Ejgde, Kville. Bonde.[/font] [font=&]IV:15 Catharina Johannesdotter f 1785 Lilla Jore, Kville, d 1863 S Ejgde, Kville.[/font] [font=&]V:16 Olof Johansson f 1755 Övertun, Svenneby, d ca 1810 Lössgård, Kville. Bonde.[/font] [font=&]V:17 Ingeborg Olofsdotter f ca 1763 Lössgård, Kville, d efter 1820 Lössgård, Kville.[/font] [font=&]V:18 Lars Corneliusson f 1746 Berga, Kville, d ca 1811 Taskan, Kville. Torpare och strandsittare.[/font] [font=&]V:19 Anna Nilsdotter, död 1789 Snixholmen, Kville[/font] [font=&]V:20 Olof Hansson f 1739 Naverstad, d 1798 Tippan, Mo. Bonde.[/font] [font=&]V:21 Börta Karlsdotter f 1747 Hålkekärr, Naverstad, d 1785 Tippan, Mo.[/font] [font=&]V:24 Jöns Olsson död 1800 N Ejgde, Kville. Bonde och trankokeriägare.[/font] [font=&]V:25 Karin Olofsdotter död 1811 N Ejgde, Kville.[/font] [font=&]V:26 Gullbrann Bengtsson f ca 1750 Kville, d 1790 Sundal, Svenneby.[/font] [font=&]V:27 Kerstin Swensdotter f 1768 Sundal, Svenneby, d 1836 Sundal, Svenneby.[/font] [font=&]V:28 Pär Andersson f ca 1730 Könnestorp, Kville. Bonde och rusthållare.[/font] [font=&]V:29 Anna Hansdotter f Krokbräcke, Kville, d 1781.[/font] [font=&]V:30 Johannes Johannesson död 1804. Arrendator L Jore västergård, Kville.[/font] [font=&]V:31 Börta Jacobsdotter f St. Jore västergård.[/font] [font=&]Den som är intresserad finner lätt många fler anor - långt ner på 1600-talet. Googla på respektive namn och släktgren! Eller sök på arkivguiden.net där jag fått ovärderlig hjälp.[/font] [font=&]Med vänlig hälsning[/font] [font=&]/Paul Neptune[/font]
68
« skrivet: 2016-06-06, 08:56 »
Kan vara Norgård som ligger på norra delen av Hamburgö - dvs ön väster om Hamburgsund. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
69
« skrivet: 2016-04-11, 21:56 »
Hej Niklas, Stort tack för allt jobb och klarläggande! Jag har läst domböcker så ögonen blöder senaste månaderna. Men detta har jag missat. Då är den anonyma guldsmedsänkans identitet äntligen klarlagd. Efter 330 år har hon fått sitt riktiga namn. Jag ska genast läsa avsnitten i domböckerna du hänvisar till. Med vänlig hälsning/Paul
70
« skrivet: 2016-04-08, 06:33 »
Hej, Jag är medveten om det. Var ju svårt även för vissa anhängare av kristna grupper av annat slag än svenska kyrkan. Var massor av duktigt folk inom olika kompetensområden som mer eller mindre importerades för att befolka svenska Göteborg tidigt 1600-tal. Är ju möjligt att även danskarna gjorde detsamma till städer som Uddevalla m fl. Men fri religionsutövning ingick inte i paketet. /Paul
71
« skrivet: 2016-04-07, 19:52 »
Hej Anna, Tack själv. Vore trevligt om man kunde få ordning på alla lösa trådar kring dessa släkter. Jag kan dock inte se några tydliga kopplingar mellan "min" Nicolaus Schröder och borgmästar-släkten Schröder i Lidköping under 1680- och 90-talen. Förekommer inga familjekopplingar vid dop etc. Men det hindrar ju inte att det finns koppling tidigare under 1500- och 1600-talen. I Uddevalla var, samtidigt med guldsmedsfamiljen (Hans, Nicolaus och Staffan) Schröder, en annan Schröder-familj verksam. Det var Goritz Schröder och bl a dennes son Claes. De var köpmän och jag har i rådhusrättens protokoll sett att de åtminstone hade vissa affärskopplingar. På nätet uppges ju Goritz Schröder ha sitt ursprung i Mecklenburg. Men jag har inte sett några klara bevis för det. Jag söker själv vidare kring Nicolaus Schröders födelse i Köpenhamn. Han bör ha fötts på 1630-talet eller tidigare. Har sökt efter danska guldsmeder Schröder, men inte funnit något. Schröders fanns i Uddevalla redan på den dansk/norska tiden och kan ju ha kommit från Tyskland via Danmark. Gäller även Meijer i Uddevalla. Du undrar ju också om Meijer i Jönköping kan vara judiskt. Jag tycker att Nicolaus Schröders hustru Rakel Meijer har ett klart judiskt namn. Men hennes bror Morten låter annorlunda. Ett stort problem vid sökandet i såväl kyrkböcker som domböcker är att efternamnen Schröder och Meijer inte alltid används. Det är lätt att missa viktiga pusselbitar. Vänlig hälsning/Paul
72
« skrivet: 2016-04-07, 07:08 »
Hej Anna, Jag stötte nyligen på namnet Meijer när jag forskade kring min anfader guldsmeden Nicolaus Schröder, som dog i Lidköping 1695. Han dök upp i Lidköping 1688 och kom då närmast från en kort vistelse i Fredrikstad i Norge. Åtminstone åren 1659-1685 var han guldsmed i Uddevalla och då gift med en Rakel Hansdotter Meijer. Denna Rakel Meijer tycks ha dött senast 1689 - eftersom Nicolaus Schröder då gifter om sig med min anmoder Britta Nilsdotter (står fel namn i vigselboken) i Lidköping. I vilket fall kan man i Uddevalla rådhusrätts protokoll från 1659 och framåt utläsa kopplingen mellan guldsmedssläkten Schröder och en familj Meijer. Rakel hade bl a en bror Morten Meijer. Nicolaus Schröder uppges vara född i Köpenhamn okänt år. Hans far Hans/Johan Schröder var också guldsmed i Uddevalla, liksom ytterligare en son Staffan Schröder. Jag har inte följt Meijer-grenen så noga. Men finns kanske mer att hämta i Uddevalla rådhusrättsprotokoll. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
73
« skrivet: 2016-04-04, 12:32 »
Är det någon som vet mer om släktskapet mellan Britta Nilsdotter i Lidköping och Nils Snickare i Noleby, Sunnersberg åren 1682 till tidigt 1700-tal? I Lidköpings rådhusrättsprotokoll 1703 (bild 500 i SVAR) framgår att Britta Nilsdotters dotter Catharina detta år arbetar hos sin morbror Nils Snickare. Men Nils Snickare heter Nils Jonsson och borde ju hetat Nilsson om han var bror till Catharinas mor Britta Nilsdotter. Kan det vara så att Britta Nilsdotter var syster till Nils Snickares hustru Elin Nilsdotter? Britta Nilsdotters ursprung har inte varit lätt att utreda. Hon gifte sig tre gånger; 1682 med guldsmeden och änkemannen Sven Ramdin (Torstensson) i Lidköping, 1689 med guldsmeden Nicolaus Schröder i Lidköping och 1703 med rådmannen och stadsnotarien Bengt Olofsson i Lidköping. Ett stort problem har varit att fastställa hennes fullständiga namn. Vigseln 1682 med Sven Ramdin har jag inte hittat. Men när Britta Nilsdotter blivit änka och gifter om sig med Nicolaus Schröder 1689 kallas hon i Lidköpings vigselbok för Catharina Carlsdotter. Prästen hade uppenbarligen missat att den Catharina Carlsdotter som Sven Ramdin gift sig med 1681 i Lidköping avled redan följande år. Första hustruns namn hänger sedan felaktigt med i kyrkböckerna. Tyvärr har denna felaktighet även följt med i tryckta böcker om landets guldsmeder. Står att guldsmeden Nicolaus Schröder i Lidköping (min anfader) gifte sig med sin företrädares änka Catharina Carlsdotter. I Lidköpings rådhusrätts domböcker framgår under 1710-talet tydligt att Britta Nilsdotter hade barn med såväl Sven Ramdin som med Nicolaus Schröder. Men det är först 1698 som det i dombok (SVAR bild 570) första gången klarläggs vad hon hette. Nu kallas hon guldsmed Schröders änka Britta Nilsdotter. Tidigare har hon bara omtalats som guldsmedshustrun eller guldsmedsänkan. Efter idogt sökande i domböckerna har jag nu kommit så långt som att dottern Catharina Svensdotter Ramdin år 1703 sägs ha en moderbroder Nils Snickare i Noleby. Denne avled i Sunnersberg 1725 84 år gammal. Hustrun Elin Nilsdotter avled troligen 1721 80 år gammal. Kan det vara Elin som var syster till Britta? Tacksam för tips. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
74
« skrivet: 2016-02-10, 14:02 »
Sockenskräddaren Ludvig Salgren och hans hustru Catharina Olsdotter i Nytorp får i juni 1775 en son Carl Fredrik. Men redan 1776 dör föräldrarna. Ludvig Salgren i juli och Catharina Olsdotter i september. De bodde då i Riksby. Sonen Carl Fredrik placeras hos det nygifta bondeparet Johan Olsson och Anna Olsdotter, först boende i Nora och senare i Glia. Där står Carl Fredrik Salgren skriven fram till 1787 då han som fosterson får följa med i flytt till Adolf Fredriks församling. I Adolf Fredrik börjar Johan Olssson kalla sig Lindberg. Carl Fredrik Salgren dyker med tiden upp i Svea artilleriregementes församling som artillerist under namnet STRÖM. Han är borta från Stockholm ett antal år i början av 1800-talet. Först i skånska Höganäs där han bildar familj och får tre barn. Sedan till norra Tyskland och krigen där. Jag undrar om någon vet något mer om sockenskräddare Ludvig Salgren och hans hustru Catharina Olsdotter? De dyker upp i Brommas kyrkböcker 1772 när de får en son Carl (tidigt död)och bl a har en rättare vid Åkeshov som dopvittne. Jag har inte funnit deras vigsel eller födelsenotiser. Ludvig var född ca 1743 och Catharina ca 1747. Tacksam för alla tips. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
75
« skrivet: 2016-01-29, 11:38 »
I ett tidigare inlägg 23/8 2014 försökte lag leda till bevis att borgaren och skomakaren Johan Strandman, som avled i Lidköping 1765, var son till Måns Jonsson och Annika Bengtsdotter. Johan Strandman gifte sig med Britta Mellberg (dotter till Jonas Mellberg och Beata Schröder - se inläggen 25/1 2016) och fick flera barn tillsammans. Eftersom det saknas väsentliga kyrkböcker har jag försökt härleda Johan Strandmans bakgrund med indicier, bl a dopvittnen. Ett ständigt återkommande dopvittne var borgaren Sven Månsson. Johan Strandman var också återkommande vittne vid Sven Månssons barns dop. I husförhörslängden (den delvis förstörda) finner man 1738 under Sven Månssons hushåll en gammal moder Annika som anges vara änka efter vaktkarlen Måns Jonsson, samt en son JOHAN. Denne son Johan föddes i Lidköping 1725 som son till Måns Jonsson (död 1728) och Annika Bengtsdotter (död 1745 60 år gammal, dvs född ca 1685). I rådhusrättens protokoll har jag följt Måns Jonsson i Lidköping åren 1719-28. Han dyker upp 1719 som vaktkarl vid kronofängelset och utses 1720 till båtsman. Är båtsman till 1728 då han blir skogvaktare i Nya Staden. Sonen Sven Månsson anges i senare husförhörslängder varit född 1718. Jag fann dock inga andra barn till Måns Jonsson med hustru före Johans födelse 1725. Men som vaktkarl på fängelset i Lidköping måste ju Måns med familj bott i Lidköping eller dess närhet. Han finns inte i Lidköpings mantalslängder före 1720. Bläddrandet i kringliggande socknars mantalslängder gav dock resultat. I Otterstad dyker paret upp. Och i födelseboken för Otterstad 1719 noteras att en son SVEN fötts som son till fängelsevakten Måns Jonsson. Vid dopet är ett antal Bengts-söner och döttrar vittnen. Visar sig att modern Annika Bengtsdotter är dotter till Bengt Persson med tillnamnet STRANDMAN vid Storgården och dennes hustru Britta Johansdotter. Den familjekretsen är utredd av andra och förekommer på nätet. Indiciekedjan kan väl med detta åtminstone sägas ha stärkts. Med vänlig hälsning /Paul
76
« skrivet: 2016-01-26, 20:14 »
Har nu plöjt Uddevalla rådhusrätts protokoll åren 1665-1690. Claes Guldsmed förekommer ofta fram till ca 1687. Framgår att han var gift med en Rakel Hansdotter, som var dotter till en Hans vars efternamn ser ut som Mäjer eller Major. Kan vara Meijer. Claes Guldsmed kallas ibland Claes Hansson och det framgår i olika protokoll att han är son till en Hans Guldsmed, som också varit verksam i Uddevalla och bor där hos sina söner runt 1665-70. Denne Hans Guldsmed beskrivs som gammal och var förmodligen dement. Han hölls tidvis inlåst hos sonen Claes. Claes har en bror Staffan Hansson som också var guldsmed i Uddevalla, åtminstone fram till 1670-talet. I ett rättegångsprotokoll 1671 (EVIIBAA:5340 bild 276) redovisas för en fastighetsaffär som Claes Hansson guldsmed och hans dåvarande hustru gjorde med borgaren Jörgen Wärner 1665. Det blir senare bråk om affären varvid Claes Hansson visar upp ett pantbrev undertecknat av Claes Goritzson (Schröder). Den senare var köpman och klensmed och anges i olika sammanhang son till en Goritz Schröder från Mecklenburg. Det framgår visserligen inte i rådhusrättens protokoll. Men det skulle kunna finnas släktskap mellan dessa herrar. Kan Goritz Schröder ha varit bror till Hans (Schröder) guldsmed?
77
« skrivet: 2016-01-26, 09:09 »
Har läst mantalslängderna för Uddevalla åren 1669-1695. Hittar en Claes gullsmed inskriven där åren 1669-90. Han står noterad med hustru fram till 1687. Om detta är rätt guldsmed Claes(Niklas)Schröder, så innebär det att han dels varit gift i Uddevalla och troligen änkeman omkring 1686/87. Dels varit verksam där i många år. I Uddevalla rådhusrätts protokoll finner man guldsmed Claes indragen i en grannfejd redan 1665 (EVIIBAA:5340 bilderna 12, 14 m fl) Av detta skulle man kunna anta att han bör ha varit född 1640 eller tidigare. Föddes han i Köpenhamn kan han ha flyttat till dansk/norska Bohuslän före det svenska övertagandet 1658. /Paul
78
« skrivet: 2016-01-25, 19:10 »
Guldsmeden Nicklaes Schröder var född i Köpenhamn. Upptäckte detta vid idogt sökande i rådhusrättens protokoll. Har lagt in fråga kring detta på Anbytarforum under rubrik Övriga släkter, Schröder/Skröder. /Paul
79
« skrivet: 2016-01-25, 19:04 »
Har just upptäckt att min anfader guldsmeden Niklas Schröder, som var verksam i Lidköping 1688-96, var född i Köpenhamn. Han har efterlysts i detta forum för länge sedan. Men jag har inte sett någon lösning på gåtan. I dag fann jag dock i Lidköpings rådhusrätts protokoll 1689 (EVIIBAA:3608 bild 5850) att han då sökte borgerskap i Lidköping. Noteras att ...gullsmeden Nicklaes Schröder, barnfödd i Köpenhamn, från Uddevalla wördhen.... Han har intyg från kommendanten över Fredriksstad Casper Joakim von Rapp att han utövat sin konst först i Uddevalla osv. I Lidköping flyttar han in hos änkan efter guldsmeden Sven Torstensson Ramdin och övertar guldsmedsverkstaden. Han gifter sig med änkan Britta Nilsdotter och får med henne tre barn; Beata (min anmoder), Petter och Johannes. År 1696 avlider Niklas. Är det någon som vet mer om en släktkrets Schröder i Köpenhamn och/eller Uddevalla? Med vänlig hälsning /Paul Neptune
80
« skrivet: 2016-01-25, 12:10 »
Har funnit i vigselboken Lidköping 1686 paret filtmakaren Lars Nilsson och Sara Eriksdotter. /Paul
81
« skrivet: 2016-01-25, 09:18 »
Har nu också funnit en öppning kring klarläggandet av hattmakaren Jonas Mellbergs bakgrund. Jonas var gift med Beata Schröder (se föregående inlägg) - troligen vigsel i socken utanför Lidköping. Jonas Mellberg dör i Lidköping i början av 1730-talet utan angiven ålder. Hans bakgrund har efterlysts i detta forum under många år. I Lidköpings rådhusrätts protokoll 1718 (bild 130) har jag just funnit en notering där filtmakaren Lars med ett svårläst efternamn (Friller/Triller???) ansöker om att få lämna sitt burskap p g a dålig hälsa. Han vill istället att hans son Jonas Larsson ska få träda in och anger att sonen nu är hattmakargesäll och arbetar hos hattmakare Petter Ramdin (vars syster Beata Jonas sedan bildar familj med. Filtmakare Lars med hustru fick en son JONAS i Lidköping 1692. Filtmakare Lars hustru avlider i Lidköping 1726. Filtmakare Lars själv avlider i Lidköping 1736. Filtmakare Lars gifte tydligen om sig efter 1726 och hans andra hustru Ingrid Torstensdotter avlider i Lidköping 1747. Jag har ännu inte klarat ut filtmakarens riktiga namn eller första hustruns (Jonas mor) namn. Är det någon som vet mer om detta? Med vänlig hälsning/Paul
82
« skrivet: 2016-01-24, 16:06 »
Vi är en del som kämpat med att få klarhet i Beata Schröders - född 1689 i Lidköping - bakgrund. När hon föddes vid juletid 1689 noteras hon som dotter till guldsmeden Nicolaus/Niclaes Schröder och dennes hustru Catarina Carlsdotter. Guldsmeden Schröder förefaller överta såväl guldsmedsverksamheten som hustrun efter den avlidne guldsmeden Ramdin. Ramdin hade mycket riktigt varit gift med en Catarina/Carin Larsdotter. Men den kvinnan avled ju redan många år tidigare. I födelseböckerna framgår att Ramdin fick barn med en ny hustru innan han avled 1688. Därefter inträder Nicolaus Schröder som make i boet och noteras dagen efter dottern Beatas födelse gifta sig med Catharina Carlsdotter. Därefter har jag inte kunnat se Beatas moders namn utskrivet i någon kyrkobok. Guldsmedsparet Schröder får ytterligare ett par barn innan Nicolaus avlider 1696. Därefter finner man änkan Schröder inskriven i mantalslängderna ytterligare några år för samma fastighet som en gång innehades av guldsmeden Sven Torstensson Ramdin. År 1713 föddes en dotter Elin med en mor som kallas Beata Ramdin utan angivande av barnafader. Jag har länge hävdat att detta är Beata Schröder som prästen gett namnet Ramdin. Kanske för att hon har syskon som heter Ramdin. Bl a en hattmakare Petter Ramdin som 1712 sökt borgerskap och i Lidköpings rådhusrätts protokoll (bild 50) framgår att denne Petter Ramdin har en styvfader rådmannen Bengt Olofsson i Lidköping. I Lidköpings rådhusrätts protokoll kan man år 1700 på olika ställen läsa om Nicklas guldsmeds enka Britta Nilsdotter. I vigselboken för Lidköping 1702 noteras att Bengt Olofsson gift sig med Britta Nilsdotter. Det framgår ganska tydligt att guldsmeden Nicklaes Schröders efterlevande änka hette Britta Nilsdotter och INTE Catharina Carlsdotter. Jag misstänker att prästen eller någon annan i Lidköpings kyrka missat att guldsmedshuset i Lidköping fått annan husmoder under 1680-talet. Ytterligare klarhet skapas när man i rådhusrättens protokoll 1714 (bild 190) kan läsa att f d rådmannen Bengt Olofsson å sin styvdotter Beata Nilsdotters vägnar försöker få rådhusrättens stöd för att utreda faderskapet till det barn (Elin) som nyligen fötts. Här kallas Beata NILS-dotter - vilket ju är en vanlig form av att skriva Nicklas-dotter. Bengt Olofsson framhåller att hans styvdotter fått barn med hauboisten Johan Wennerberg vid överste Focks regemente. denne Wennerberg påstås ha lovat Beata äktenskap och diverse vittnen ställer upp för att bevisa att Wennerberg såväl börjat betala för sig som erkänt... Men inför rådhusrätten nekar han till faderskapet. Beata Schröder/Ramdin/Nilsdotter gifter sig med tiden med hattmakaren Jonas Mellberg, min anfader och får ett antal barn med denne. Det som vore intressant just nu att att utreda om någon hittat eller kan hitta någon vigselnotis för Sven Torstensson Ramdin och Britta Nilsdotter i annan församling. Någon vigselnotis för Ramdins andra äktenskap kan inte finnas i Lidköping. Allt detta har varit förbryllande eftersom inga tydliga spår efter någon änka till guldsmed Schröder med namnet Catarina Carlsdotter kunnat finnas. Och Schröder blev inte änkling och gifte om sig under sin korta äktenskapsperiod 1689-1696. Som jag ser det blev guldsmedsänkan Britta Nilsdotter ensam med barnen Ramdin och Schröder tills hon gifte sig 1702 med rådmannen Bengt Olofsson. Men vem var hon och varifrån kom hon? Runt 1710 tycks det gå dåligt ekonomiskt för rådman Bengt Olofsson och han är inte längre rådman. Roligt om någon annan Schröder-ättling vill titta på detta. Med vänlig hälsning /Paul
83
« skrivet: 2016-01-17, 11:22 »
Hej, Saknas ju en del kyrkböcker och mantalslängder för aktuella perioden. I mantalslängden för Tävelsås 1746 hittar man två Måns Håkansson. Den ene skriven vid Gunnarstorp med noteringen fattig. Den andre vid Stenslanda Lillegård. Åren 1730-42 hittar jag i kyrkböckerna en aktiv Måns Håkansson i Tävelsås. Och det är Måns i Stenslanda. Han är gift med en Brita Börgesdotter och de får ett antal barn dessa år. När de gifte sig 1730 noteras dr Måns (senare även antecknad Håkansson) samt Brita Börgesdotter i Stenslanda. I husförhörslängder och i dödboken 1778 påstås Måns Håkansson vara född 1701. Frågan är om det stämmer. En Måns föddes i Stenslanda Norregård 1710 som son till Håkan Månsson och dennes hustru Ingrid Jonsdotter. Fadern Håkan Månsson avled 1713 och modern Ingrid Jonsdotter gifte om sig 1715. Om Måns född 1710 är din efterfrågade Måns så stämmer ju inte moderns namn JONS-dotter. Kan ju också vara så att den Måns Håkansson som gifte sig 1730 kom från annan socken och bara tjänade dräng i Tävelsås. Den Måns Håkansson som förekommer under Gunnarstop och var fattig i mantalslängden 1746 har jag inte funnit något mer om. Kan detta vara till hjälp? Med vänlig hälsning /Paul
84
« skrivet: 2016-01-16, 15:12 »
Har just funnit anorna - paret Olof Larsson från Västanberg och Margareta Påfwelsdotter från Påfwelsboda, som gifte sig i Västervåla 1628. De lever i Påfwelsboda åtminstone åren 1628 till 1642 då de får ett antal barn där. Är det någon som vet mer om denna familjekrets? Olof Larsson med familj (vet inte om hustrun Margareta då fortfarande levde) flyttar sedan till Haraker där Olof dör 1692 - 93 år gammal. En dotter Ingeborg och en son Mats dör i Haraker på 1690-talet och i deras dödsnoteringar anges att de föddes i Pålsboda, Västervåla. Jag härstammar själv från dottern Anna Olsdotter som föddes i Västervåla 1639. Hon gifte sig med smeden Claes Hansson Styfwer i Haraker och dog 1714 i By socken, Dalarna. Vad jag förstår var Påfwelsboda ett tillfälligt gårdsnamn sannolikt kopplat till Margareta Påfwelsdotters fars förnamn. Någon som vet mer om detta? Och Västanberg har jag sett en hel del om på nätet, men inte hittat något om just Olof Larsson som kom därifrån 1628. Alla tips är välkomna. /Paul
85
« skrivet: 2016-01-14, 21:15 »
Tror inte att man satte ut stängsel eller spångar av trä i älvar som Torne älv. Skulle inte stå kvar när isarna gav vika på vårarna. Jag gissar att det här är en insjö där det inte är samma rörlighet i vattnet. Om spåret Tornedalssången är rätt så kan det ju vara ett gäng tornedalningar i ex v Uppsala. Var väl där fotot köptes?
86
« skrivet: 2016-01-13, 15:43 »
Jag tycker det ser ut som Nordans ande sväfvade öfver vattnet. Vilket skulle kunna syfta mer till att det var kallt när fotot togs och att nordanvinden låg på i bakgrunden. Men inte värre än att en av herrarna tagit av sig kavajen. Tidsmässigt kopplar jag till 1910-talet vad gäller kepsar, hattar mm. Tycker det påminner om Mälaren runt Strängnäs.
87
« skrivet: 2016-01-07, 08:06 »
Hej, Tolkar det som: Grufdrängen Olof Ersson Dahl fr. Grufvan och pigan Anna Eriksdotter utifrån Backa Med vänlig hälsning/ Paul
88
« skrivet: 2016-01-06, 14:09 »
Hej Bo o Monica, Bo har helt rätt. Det står PEHR Trulsson. Och om den familjekretsen kan man bl a läsa mer i Berit Sjögrens inlägg 17/8 2009 i detta forum på S Vi. Med vänlig hälsning/Paul
89
« skrivet: 2016-01-06, 08:17 »
Hej, Jag tolkar det som: 4 aug Jon Trulssons och Chirsti Trulsdotters barn i Näfstad och kallades Jon. Wittnen war Nils Eriksson i Näfstad, Olof Eriksson i ?näs, Nrita Bengtsdotter i Flaka, Måns Jonsson i Näfstad, Karin Trulsdotter i Näfstad, Måns Trulsson i Näfstad och Karin? Abrahamsdotter i Näfstad. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
90
« skrivet: 2016-01-03, 17:47 »
Hej, Har du noterat att i husförhörslängden för Mörlunda AI:4 sid 220 (föregående sida) finns en Kerstin Hieronomisdotter noterat under Frälsegården. Hon uppges vara född i Södra Vi 1754. I födelseboken för Södra Vi finner man denna Kerstin född just 1754 som dotter till Hieronomys Gabrielsson och dennes hustru Ingegärd Gudmundsdotter. Som Leif också sett föddes en Elin i Dabbetorp redan 1741. Kan fadern vara den Hieronmys som föddes i Korpaklev, Kisa socken den 9 oktober 1705 som son till en Gabriel Andersson och dennes hustru Beata Svänsdotter? Är ju geografiskt nära och ovanliga namn. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
91
« skrivet: 2015-11-11, 10:28 »
Hej Horn-forskare, Med förhoppning att någon annan stött på mina anor kompletterar jag nu inläggen från den 4 november. Mjölnaren Anders Hansson med hustru Ingrid Gustafsdotter tog successivt över alltmer av skattegården i Mjöla från 1696 och framåt. Men Anders Hansson omnämns åtminstone till 1710 i domböckerna som mjölnare vid Åby kvarn. Han arrenderade uppenbarligen kvarnen. I domboken för Kinda härad 1708 (bok nr 251) bild 2010 framgår att pigan Margareta Påfwelsdotter i Miöla blivit havande med en dräng som inte vill stå för sitt äktenskapslöfte. Som vittne framträder bl a mjölnaren Anders Hansson och kallas farbror till Margareta. Detta stämmer väl med uppgifterna i mantalslängderna åren 1688-1692 då en Påfwel/Påhl med hustru är skrivna vid Åby kvarn samtidigt med Anders med hustru. Det ser ut som att två bröder Påfwel och Anders samtidigt brukat kvarnen. Men efter 1692 är det Anders (Hansson) ensam som är möllnare. Är det någon som stött på en Påfwel/Påhl Hansson - möjlig bror till Anders Hansson i trakterna kring Horn dessa år? Tacksam för hjälp. Med vänlig hälsning/Paul
92
« skrivet: 2015-11-04, 15:21 »
I dombok 1699 bild 2260 framgår att Anders Hanssons hustru hette Ingrid Gustafsdotter och var dotter till salig Giösta i Mjöla, med bördsrätt i Mjöla. Jag misstänker att Gustaf/Gösta Larsson gifte sig ca 1665 med Karin Carlsdotter i Mjöla. Denna Karin var tidigare gift med en Påfwel i Mjöla - som fram till 1664 står som måg i huset hos Carl Carlsson och Ingiäll Hemmingsdotter i Mjöla. Ingiäll Hemmingsdotter var sannolikt dotter till den Hemming i Mjöla som finns i mantalslängderna för Mjöla 1642-49. Med vänlig hälsning/Paul
93
« skrivet: 2015-11-04, 09:14 »
Kan tillägga att jag nu i dombok för Kinda härad 1696:87 bild 1560 funnit att Anders Hansson från Åby kvarn 1696 av sin svåger Lars Gustafsson köpte en 1/3 del av skattegården Mjöla för 80 daler kopparmynt. Svågern Lars Gustafsson och Anders Hanssons hustru N Gustafsdotter var sannolikt barn till den Gustaf/Giösta Larsson med hustru Karin som förekommer i mantalslängderna för Mjöla från 1670 och ett antal år framåt. /Paul
94
« skrivet: 2015-11-03, 22:16 »
Vi är ett antal forskare som sökt anor från Rosendal och Mjöla på Anbytarforum. En av mina anmödrar var Ingrid Jönsdotter som föddes 1766-06-06 i Rosendal som dotter till Jöns Olofsson och Annika Gustafsdotter. Annika Gustafsdotter dog i Rosendal 1769 och var dotter till Gustaf Andersson och Anna Tomasdotter. Gustaf Andersson dog i Mjöla 1781. Nu har jag hittat en bouppteckning efter bonden Anders Hansson som dog i Mjöla 1748 (FIIIa:26 sid 591). Av denna framgår att han var änkeman och efterlämnade fyra barn; sönerna Jonas, Gustaf och Hans samt dottern Annika. Noteras i bouppteckningen att sonen Gustaf Andersson år 1748 var bosatt i Rosendal. Jag har sökt i mantalslängderna för Horn och Mjöla och funnit en Anders med hustru åtminstone så långt bakåt som 1710. Finns där även en Nils med hustru. Men har inte funnit någon möjlig fader Hans/Johan i Mjöla. Är det någon annan som funnit något mer om denna släktkrets i Mjöla? Vore roligt med mer kunskap. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
95
« skrivet: 2015-10-16, 07:10 »
Tack Gunnar. Det stämmer bra med uppgifter jag hittat i domböcker. Har tyvärr inte tillgång till dessa handlingar närmaste månaden. Men om jag minns rätt är det bl a ett domstolsprotokoll från mitten av 1600-talet och ett arvskifte med berörda personer. Hälsar/Paul
96
« skrivet: 2015-10-06, 09:02 »
Hej, Står att Gierdt Johanssons dotter på Nya Krog, Anna, född av äkta föräldrar(?) och döpt... 7 år 4 1/2 vecka, begrafen i ....graf. Alltså en dotter Anna på dryga 7 år död och begraven 1709. Du hittar födseln på sid 37 i C1 i januari 1702. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
97
« skrivet: 2015-07-16, 18:39 »
Hej alla Södra Vi-forskare, Jag vill rätta till en felaktig uppgift i ett av mina tidigare inlägg under Södra Vi. Min anfader mjölnaren och byggmästaren Jöns Persson Berg föddes 1779-06-23 i Kåreda, S Vi. Han avled i Horn, Östergötland 1864. Föräldrarna var Per Jönsson och Kerstin Nilsdotter. I tidigare inlägg har det stått att Per Jönsson föddes 1740-04-04 i Jerneke. Det har nu visat sig vara fel. Den rätte anfadern är namnen Per Jönsson som föddes 1740-02-26 i Vagelhem. Han gifte sig 1766-10-19 i S Vi med Kerstin Nilsdotter från Örsåsa (tidigare lämnade uppgifter om henne gäller fortfarande). Min medforskande släkting fann de nya födelseuppgifterna om Per Jönsson i husförhörslängd AI:3 sid 97) under Sågen, S Fågelhem där Per Jönssons och Kerstin Nilsdotters dotter Sara Lisa Persdotter f 1780 bor med sin make Nils Samuelsson. I den husförhörslängden framgår för första gången såväl fullständigt födelsedatum som födelsegård för Per Jönsson. Tidigare har vi bara känt till året 1740. Per Jönssons föräldrar i Vagelhem var Jöns Persson och Elisabeth Nilsdotter. De gifte sig i S Vi 1738-08-13. Jöns kom från Vagelhem och Elisabeth var piga i Slishult. Jöns avled 1792-02-26 i Hjärpekullen vid 85 års ålder, dvs född ca 1707. Elisabeth avled i Hjärpekullen 1787-04-03 vid 70 års ålder. Elisabeth var av allt att döma dotter till Nils Jonsson och Sara Persdotter i Hornebo, S Vi. Jöns Perssons föräldrar var av allt att döma Pehr Jonsson och Carin Pehrsdotter i Vagelhem. Pehr och Carin avled i Vagelhem 1737. En Nils Jonsson i Hornebo noteras i jordeböckerna från 1710. Han förekommer även i Käbbo. Sara Persdotter avled 1763 i Vagelhem 80 år gammal. Är det någon som känner till mer om dessa personer? I mina tidigare inlägg har jag bl a behandlat anor och ättlingar till Gunnar Jonsson i Djursdala, Ingeborg Karlsdotter i Djursdala, Jöns Knutsson i Ålhult samt Ingeborg Svensdotter (mor till löjnant Dyk). Dessa släktgrenar är fortfarande aktuella. Med vänlig hälsning/Paul
98
« skrivet: 2015-05-29, 10:49 »
Noterade inte att Sven Basks hustru hette Håkansdotter. Av allt att döma var änkan Anna Jonsdotter svärmor till Sven Bask. Dvs mor till Kerstin Håkansdotter. Hon var ju änka efter Håkan Sparman, som du finner under Utäng, Näset i samma husförhörslängd - men tidigare. Där finns Håkan Sparman med hustru och ytterligare barn, tills han dör. Läser du vidare i husförhörslängden under Skogen kan du notera att såväl Kerstin Håkansdotters mor med hemmaboende barn som en äldre syster Cecila Håkansdotter inhyses hos soldat Bask m familj. Cecila förefaller också vara soldatänka. Kan nog vara värt att kolla även om den änkeman och avskedade soldaten Jon Löfvenbom född 1727, som inhyses hos Håkan Sparman, kan ha varit far till Anna Jonsdotter. Men det är en hypotes. Löfvenbom avled i Hede 1805 - och då står det 85 år.
99
« skrivet: 2015-05-28, 22:30 »
Hej Rolf, Ser ut som att Sven Bask råkat ut för samma sak som 74 andra bohusländska soldater 1807/08. Står ju i husförhörslängden att han var fången. Det var 75 soldater i Bohusläns regemente som tillfångatogs av fransmän i trakterna runt Stralsund i Pommern. En del satt fångna ganska länge. Jag hittade nyligen en anfader från Mo som ingick i denna skara. Vad gäller änkan Anna Jonsdotter och hennes döttrar så hade de nog inget familjeband med Sven Bask. Jag tror att hon var änka efter soldaten Håkan Sparman och inhyst i detta soldatboende. Namnet Bask var dessutom ett soldatnamn som ärvdes av nästa soldat i samma rote. Utan att det behövde finnas släktskap dem emellan. Hälsningar/Paul
100
« skrivet: 2015-05-20, 08:46 »
Hej Björn, Bra att ytterligare forskare granskar Levin-gåtan. Jag har en känsla av att en del forskare inte vill rota mer i detta. Kanske för att slippa bli besvikna över resultatet. Är ju enklare att köpa eventuella skrönor än att medverka till att söka sanningen. Eller som man brukar skämta inom journalistiken: Kolla aldrig en uppgift! Det kan spräcka hela storyn! Ing-Marie, Kenneth m fl forskare har ju starkt bidragit till att söka sanningen här på Anbytarforum. Förhoppningsvis får vi snart till ett genombrott i Levin-gåtan. Allt mer av alla gamla arkivhandlingar börjar ju bli tillgängliga på nätet. Och då blir det lättare för oss alla som inte bor nära de historiska arkiven. Själv har jag gjort en del riktiga fynd på andra släktgrenar i gamla landskapshandlingar. Är ju viktigt att granska Levin-gåtan med öppet sinne. Om släkten Levin i Silbodal härstammar från Molithaeus, så är det i alla fall inte på det sätt som hittills påståtts. I de gamla böckerna har man uppenbarligen konstruerat påhittade pusselbitar för att få allt att stämma. Jag är öppen för nya och historiskt korrekta beviskedjor. Men så länge det inte finns några sådana, så lägger jag inte in Molithaeus-släkten på min antavla. Hälsningar/Paul
101
« skrivet: 2015-05-13, 19:31 »
Hej Rolf, Grattis till lyckat resultat. Hoppas din fru är lika nöjd med sina nyfunna anor. Roligt när det löser sig! Hälsningar/Paul
102
« skrivet: 2015-05-12, 15:18 »
Hej, I husförhörslängden för Svarteborg framgår att paret kom till Svarteborg från Forshälla 1854. I Forshälla församling finns in- och utflyttningslängder för denna tid. Letar man efter detta par som utflyttade från Forshälla 1854 finner man inget. Men till Forshälla hör annexförsamlingen Ljung vars utflyttningslängder finns i samma bok. Och där finns paret angivna som utflyttade från byn Ljung i Ljung socken. I husförhörslängden för Ljung AI:11 sid 114 finns under byn Ljung såväl en STINA Johansdotter f. 1827-10-27 i Ryr som drängen Andreas Johansson. De är skrivna under ett hushåll där en Samuel Johansson f. 1830-07-01 i Ryr är huvudman. Det framgår på samma sida att Stina Johansdotter är Samuels syster!!! Åter så till Valbo Ryr socken - som ingår i Torp pastorat. Där föddes 1830-07-01 en Samuel som son till Johannes Olofsson och Stina Olofsdotter. Tre år tidigare föddes hans syster som i födelseboken bara kallas Maria 1827-10-28 med samma föräldrar. Du finner hela denna familj i husförhörslängderna under Stola i dels Valbo Ryr AI:5 sid 13. Eller i Torp (P) AI:6 sid 148. Förekommer då och då att tilltalsnamnen varieras i kyrkoböckerna. Men Maja är ju samma namn som Maria och troligen kallades hon Maja Stina. Så blev det bara Stina i Ljung. Hoppas detta var vad du behövde veta. Hälsning/Paul
103
« skrivet: 2015-05-11, 11:18 »
Hej Rolf, Du måste se hela bilduppslaget. Du har två textsidor framför dig. Sidorna 12 och 13. På vänstra sidan och kolumnen längst till vänster ska barnets namn stå. I detta fall tycks namnet ha skrivits in i efterhand ute i högerkanten på sid 13. Varför vet jag inte, men det har gjorts för flera barn, om du ser efter... I nästa kolumn på sid 12 kommer gårds-/bynamn. I detta fall Dalkas. Sedan en kolumn med datum för födsel respektive dop. Därefter en kolumn med föräldrarnas namn. På nästa sida (13) fortsätter man med en kolumn där det står moderns ålder. I detta fall 31 år. Sedan kolumn med dopvittnen. Prästen har dessutom grupperat alla dop månadsvis. Lite rörigt kan man tycka. Men ändå fullt läsbart. Hoppas detta förtydligande räcker. Hälsning/Paul
104
« skrivet: 2015-05-11, 08:00 »
Hej, Visst heter den döpta flickan Maja Stina. Föräldrarna är Andreas Persson och Stina Andersdotter på torpet Dalkas. Hon föddes den 25:e och döptes den 26:e. På högra sidan betyder siffran 31 att modern var 31 år gammal. Sedan räknas dopvittnena upp. Erik Jonsson mfl... Hälsning/Paul Neptune
105
« skrivet: 2015-04-29, 22:34 »
Hej, Om du följer Erik Pehrsson lite längre fram i livet så noterar du att hans födelseår ändras från 1818 till 1812. När han dör i Husby 1856-06-07 står det att han föddes 1812. Går man sedan till utflyttningslängden för By socken 1831 så finns bl a en Per Ersson i Watebo med hushåll som flyttar från By till Husby. Jag kollade detta hushåll i husförhörslängden för By samma år och Watebo by. Där finner man hyttedrängen Per Ersson född i By 1788 med hustru Greta Ersdotter född i Garpenberg 1774. Framgår i samma husförhörslängd att paret flyttade till By från Österfärnebo socken 1830. I födelseboken för By 1812 noteras att just detta par fick en son Eric år 1812! Denne Eric finns inte namngiven i husförhörslängden vid flyttåret 1831 och inte i flyttlängden. Kan det vara så att han blev kvar i Österfärnebo och flyttade vidare till Husby därifrån? Jag tycker det mesta pekar på att detta är rätt familjekrets. Men det är många födelsedatum som verkar ha blivit fel under alla flyttar. Är det rätt personer så hittar du lätt flera anor bakåt. Lycka till! /Paul
106
« skrivet: 2015-04-27, 09:27 »
Tillägg: Har nu spårat ovan nämnde Jöran i mantalslängderna för Sala stad till 1642. Han var tydligen sadelmakare. Eller salmakare som han också kallades. /Paul
107
« skrivet: 2015-04-26, 17:57 »
Av en slump fann jag en familj Styfvert i Sala stad i mitten av 1600-talet. Det är ju bara drygt en och en halv mil från Haraker, som jag nämner i tidigare inlägg. Kan det vara släktingar? Tyvärr saknas det mesta av Sala stads kyrkoböcker. Men det finns en husförhörslängd för åren 1680-92 (AI:1a sid 21) där man finner i Östra Kvarteret en hustru Kerstin som kallas Styfverts. I samma hushåll finns hennes måg Anders och ett efternamn som ser ut att börja med H samt dennes hustru Anna och en dotter Anita. Det ser ut som om paret Styfvert haft en avliden dotter Brita som varit gift med mågen Anders och att denne sedan gift om sig med en Anna. I kyrkans räkenskaper (LIa/1 bild 92 SVAR) noteras en hustru Kerstin Stÿfver begravd 3/5 1691. I mantalslängderna för Sala stad kan man 1677 utläsa att en Jöran Stÿfvers änka bor i Östra Kvarteret med familj och tjänstefolk. Tycker kunna utläsa samma förhållande åren 1672-76. År 1671 har jag i domboken för Sala rådhusrätt sidan 201 sett att en ny rådman utsetts i salige Jöran Stÿfvers ställe. Jag har ännu inte funnit Jöran Stÿfver/t i tidigare handlingar. Namnets stavning varierar. Om han var rådman i Sala var han borgare inom något skrå. Kan det vara smed? Åldersmässigt skulle en Jöran Stÿfvert som dött i Sala cirka 1671, med en senast på 1670-talet giftasvuxen dotter, kunnat vara bror till smeden Hans Stÿfwert i Haraker. Hans Stÿfwert i Haraker hade dessutom en bror Christiern - se ovan. Jag lägger in detta tillfällighets fynd ifall det kan leda till att gåtan löses. Med vänlig hälsning/Paul
108
« skrivet: 2015-04-12, 12:52 »
Ytterligare ett tillägg: Jag missade en rad i registret över folk som ingår i Borås husförhörslängder. På sid 145 i AI:6 finns Anna Helena Blombergs bror. Men på sid 132 i samma volym finns Anna Helena själv längst ned på sidan. Där står också att hon var född i Hjo - vilket ju stämmer med vad som framgår ovan. Läs också Kåkinds häradsrätts bouppteckning 1803:19 sid 305 efter länsman Clas Blomberg! Med vänlig hälsning/Paul
109
« skrivet: 2015-04-11, 10:38 »
Tillägg: Samma Anna Helena Blomberg födde ett utomäktenskapligt barn Carl i Skövde 1807-01-16. Var alltså bara 1,5 år mellan födslarna. Vad gäller hennes mor Ulrika Kinberg, så föddes hon i Mölltorp, en annexförsamling till Ransberg 1757. Hennes föräldrar var bokhållaren Johan Kinberg och Helena Brisman. Finns mer om den grenen på nätet - om du googlar. /Paul
110
« skrivet: 2015-04-11, 08:56 »
Hej, I Borås finns dog 1811-07-25 Anna Helena Blomberg med angiven ålder 30 år och 7 månader. I dödboken (FI:1 sid 51) uppges att hennes föräldrar var afl Länsman Clas Joh Blomberg, Skövde och Ulrika Kindberg. Finns för Borås församling även ett register till kyrkböckerna. I registret för husförhörslängderna finns jungfru Anna-Helena Blomberg f 1781 med hänvisning till II:145. Jag har kollat den anvisade sidan, men inte funnit hennes namn där. Däremot finns på den sidan en Adolf Blomberg född i Skövde 1786!!! Jag letade istället efter länsman Clas Blomberg i Skövde. Och fann honom avliden i Skövde 1802-06-20 45 år gammal. Uppges i dödboken att han bodde i Tomtagården, Kjepplunda. För 1802 finns ingen husförhörslängd. Men under Kjepplunda, Skövde (AI:3 sid 551) fram till år 1793 finns kronolänsman Clas Blomberg med familj inskriven. Där noteras att hustru Ulrica Kinberg, föddes i Ramsberg 1757 (kan det vara Ransberg?. Och dottern Anna-Lehna föddes i Hjo 1780. Finns även en son Adolf, född 1786, vilken bör vara samma som förekommer i husförhörslängden i Borås - se ovan! I Hjo födelsebok 1780 (C:2 sid 293) hittar man en dotter Anna Helena född 1780-12-07 med föräldrarna Clas Blomberg och Ulrika ... Är säkert den Anna Helena du söker. Jag blev intresserad eftersom jag själv har Blomberg-anor i dessa trakter. Men tycks i detta fall inte kunna kopplas till min släkt. Lycka till! Med vänlig hälsning/Paul Neptune
111
« skrivet: 2015-02-19, 15:17 »
Mer att tillägga: Medveten om att det funnits Stillman i Småland kollade jag just på CD-skivan som Kronobergs genealogiska förening tagit fram. Och där fanns sannolikt såväl Peter Stillman som Erik Andreas Stillman födda i Göteryd socken. En Peter Stillman föds 1763-02-12 (vilket stämmer på månaden när med angiven ålder i Väsby dödbok) som son till komminister Andreas Stillman (född 1712) i Göteryd och dennes hustru Maria Christina/Maja Stina Lavin (född 1732) En son Erik föddes 1755-08-24, vilket bör vara den Erik Andreas som förekommer som adelsryttare och f d kopparslagare i Väsby. Till saken hör att ytterligare en son Stillman i Göteryd var kopparslagare. Prästfamiljen var barnrik. Vid googlande på nätet finner jag att det på Anbytarforum under släktnamnet Stillman gjorts samma kopplingar för ett antal år sedan. Där framgår att andra forskare dragit samma slutsatser som jag gör nu. På nätet kan du Anna säkert komma vidare där inte minst Maria Christina Lavin född ca 1732 i Qvinhult, Traryd sn har spännande anor. Du hittar släkterna Wickenberg, Palmgren och Crantzberg med präster, befallningsmän och till och med en kamrer hos den stormrike Per Brahe. Hälsning./Paul
112
« skrivet: 2015-02-19, 11:47 »
Tillägg: Jag behövde bara bläddra lite till i mantalslängderna för att upptäcka såväl adelsryttaren Stillman som Peter Stillman i mantalslängden för 1802 i Väsby. Det är uppenbarligen Erik Andreas Stillman som kallas adelsryttare. I mantalslängden 1801 nämns också adelsryttarens dotter Maya. Peter Stillman vid gruvan finner man i Väsby först 1802. För det året finns ingen fullständig inflyttningslängd till Väsby. Många av alla som rekryterades till gruvan är svåra eller omöjliga att spåra bakåt. De tycks bara flytta dit utan sedvanlig kyrkobokföring. Efternamnet Stillman förekommer, förutom i Malmö, rikligt i Blekinge och sydöstra Småland som namn på båtsmän. Läser man gruvans direktör Stawfords dagböcker ser man han direktören själv bland annat reste till just Blekinge för att locka blekingarna till Höganäs. Det var svårt att rekrytera arbetskraft till det farliga, slitsamma och dåligt betalda jobbet i gruvan. /Paul
113
« skrivet: 2015-02-19, 10:26 »
Hej Anna, Anna Christina Stillman dör i Väsby 1837-05-05. Hon står noterad som hustru till Johannes Bergman och blev 45 år och 4 månader gammal - dvs född ca 1792/93. I den svårlästa och inte helt kompletta husförhörslängden för Väsby finner man under Stenkolsgruvan 1802 (bild 67 i Arkiv Digital) familjen Peter Stillman född 1762, hustrun Anna (Jonsdotter) född 1763, dottern Anna Christina född 1792 och dottern Kerstin född 1803. Vi kan nog räkna med att det är samma Anna Christina Stillman. Jag har,som du, också noterat att det förekom ett visst umgänge mellan Petter Stillmans familj och familjen Ingrid Greta Stillman/Carl Fredrik Ström. Men jag har inte kunnat finna något släktskap. Ingrid Greta var ju född i Malmö garnisionsförsamling, liksom sin mor Tönnika Stillman. I Malmö är deras gemensamma anfader furiren och slottsvaktmästaren Jonas Stillman som föddes i Blekinge på 1720-talet. Jonas Stillman hade barn i flera äktenskap i Malmö, varav en gren fått namnge en gata där. Det kan vara en tillfällighet att olika Stillman-släkter träffas i Höganäs och Väsby i början av 1800-talet. Men det kan också finnas ännu oupptäckta kopplingar. Vad gäller övriga Stillman i Väsby så återfinns i samma husförhörslängd (bild 38) familjen Erik Stillman född 1756, hustru Christina född 1756 och dotter Maja Lena född 1782. Det är samma Erik Andreas Stillman som med familj inflyttar till Väsby från Brunnby socken 1798-03-02. I inflyttningslängden för Väsby kallas han felaktigt för Killman. Men i flyttlängdens bilagor finner man flyttattesten i sin helhet, där det framgår att kopparslagare Erik Andreas Stillman med hustru och dotter flyttat från Brunnby till Väsby. Någon flyttattest för Petter Stillman har jag inte kunnat hitta. Men i mantalslängderna för Väsby åren 1798 och 1799 finns som nummer 5 en adelsryttare Stillman med familj. Står inget förnamn. Jag har inte kunnat se om det rör sig om Petter Stillman eller Erik Andreas Stillman. Är det Petter Stillman kan ju militära rullor ge mer besked kring Anna Christina Stillmans (din ana) ursprung. Hittar jag mer så hör jag av mig. Lycka till! Hälsar/Paul
114
« skrivet: 2015-02-18, 15:45 »
Ett tillägg: Enligt Carl Larsson i By's böcker kring socknens historia, så bodde i Hede på 1500-talet en Erik Olsson som var länsman. Om det var den Erik som står skriven för samma gård före Hans Matsson, så skulle det kunna röra sig om en morfar till Hans Matsson. Var ju inte ovanligt att gamla tiders länsmän höll ämbetet inom sin släkt. /Paul
115
« skrivet: 2015-02-18, 08:55 »
Hej By-forskare, I ett inlägg 2013-03-23 tog jag upp en del teorier kring länsmannasläkten i Hede. I By socken var Hans Mickelsson i Hede verksam som länsman under 1600-talet. Fadern Mickel Hansson i Hede var också länsman och kunde för två år sedan spåras som länsman i Älvsborgs lösen 1615 samt i jordebok 1647. Jag har nu också noterat Mickel Hansson i landsskapshandlingar från år 1600. För två år sedan försökte jag uttolka en Hans i Hede i Älvsborgs lösen 1571. Jag läste det då som Hans Magni, vilket var fel. De landskapshandlingar som nu finns tillgängliga i Riksarkivets SVAR gör det dock möjligt att klarlägga även detta led i länsmannasläkten. Det rör sig om en länsman Hans Mattsson i Hede! Jag har hittat denne Hans Mattsson i Hede redan 1565 (landskapshandlingar SVAR 1565:10 bild 64). Han står också som länsman i landskapshandlingar 1587. I tidigare landskapshandlingar på 1500-talet finns en Erik skriven för samma gård i Hede. Detta innebär att det i By socken finns en sannolik länsmannakedja i Hede som börjar på 1560-talet med Hans Mattsson, fortsätter med Mickel Hansson från 1600 och därefter med Hans Mickelsson. Jag härstammar från Hans Mickelssons bror Per Mickelsson som levde i Hede från ca 1599 till 1675. Hälsningar/Paul Neptune
116
« skrivet: 2015-02-15, 12:22 »
Hej, Om du går in i husförhörslängder och andra kyrkböcker i Sala landsförsamling hittar du massor. Verkar som att Lars Olsson också var född i Norra Kifsta och hans fru Anna kom från Finnbo i Sala landsförsamling som dotter till korpralen Lars Schult.
117
« skrivet: 2015-02-14, 19:22 »
Hej, Du letar i fel församling. Norra Kifsta finner du i Sala landsförsamling och inte i Sala stadsförsamling. I födelseboken där hittar man Jan Persson född 1786-05-12 med föräldrarna Per Larsson (född 1745 i Kumla?) och Greta (Margareta) Jansdotter (född 1762 i Norra Kifsta) i Norra Kifsta. År 1802-11-01 gifte sig Jan Persson med Sofia Larsdotter, som var dotter till Lars Olsson (född 1750 i Norrby?) och Anna Larsdotter (född 1745) i Norra Kifsta. Hälsning/Paul Neptune
118
« skrivet: 2015-02-11, 08:04 »
Hej Frösthult-forskare, Är det någon som vet mer om den kyrkoherde Herr Reinhold som var verksam i Frösthult och Härnevi åtminstone till 1583? Det bör vara samma person som i landskapshandlingar för Västmanland 1599:1 bild 7 (SVAR) kallas Reinholdus Laurentii präst i Frösthult. Jag misstänker att denne präst kan ha varit far till Sara Reinholdsdotter som var gift med kyrkoherde Andreas Caroli (nämnd 1593-1619) i Norrby sn. Sara Reinholdsdotter undertecknar brev i Söderby, Norrby sn 1628 och lever in på 1630-talet som skattebefriad änka. I Uppsala stifts herdaminne för åren 1593-1991 är prästen Reinhold inte nämnd. Däremot förekommer hans trolige efterträdare Jonas Petri. Denne noteras i herdaminnet som känd från och med 1590. Jag misstänker att det är samme Herr Joen som jag funnit i landskapshandlingar sedan 1584 och framåt. Mycket tyder på att Reinhold Laurentii varit kyrkoherde fram 1583 och sedan varit verksam som bonde. 1599 var han förhållandevis välbärgad och skattar för 120 lod silver, vilket var väldigt mycket jämfört med andra i socknen. Blev han avsatt som kyrkoherde? Hade han efterlevande släkt? Jag är tacksam för alla eventuella tips. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
119
« skrivet: 2015-01-26, 14:43 »
Hej Sala-forskare, Jag har en anmoder Anna Andersdotter född 1720-12-02 i Hättskär, Sala socken. Hennes föräldrar var Anders Larsson som dog i Ölsta, Norrby socken 1751-08-31 samt Anna Olofsdotter född 1686 i Hättskär, Sala. Anna var dotter till Olof Hansson och Cherstin Johansdotter född i Hättskär ca 1668 som dotter till Johan Matsson och Anna Olofsdotter. Anna Olofsdotter förefaller varit dotter till länsmannen Olof Larsson som levde i Hättskär åtminstone åren 1625-40, då han förekommer i olika dokument. Dottern Anna Olofsdotter blir änka och gifter ca 1671 om sig med en Olof Nilsson. I husförhörslängderna bor även Annas mor, änkan Chierstin på gården tills hon avlider 1685. I dödboken anges att hon var änka efter länsmannen Olof Larsson och själv hette Cherstin Nilsdotter. Denna h Cherstin förekommer i fragment av husförhörslängder i Sala socken ända ner till 1631. Olof Larsson förekommer även i kyrkans räkenskaper av vilka det framgår att han 1630 skänkte slant till kyrkan av tacksamhet för att ha kommit helskinnad hem från Preussen. I Älvsborgs lösen 1613 finns en ryttare Olof Larsson skriven i Hättskär. Och i Älvsborgs lösen 1571 även då en länsman Olof Larsson i Sala socken - tror det står Kivsta. Är det någon annan som forskat kring dessa personer? Är det en hel släkt som varit länsmän i Hättskär. Tacksam för alla tips. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
120
« skrivet: 2015-01-15, 19:08 »
Jag forskar i min farmors släkt runt Sala och har just funnit en möjlig koppling till domprosten Reinholdius Ragvaldi som dog i Strängnäs 1599. I Norrby socken (landskapet Uppland men Västmanlands län) fanns åren 1593-1619 en kyrkoherde Andreas Caroli. I Uppsala stifts herdaminne anges att hustrun hette Sara och som änka 1628 i kungligt brev beviljades skattefrihet för gård i Söderby, Norrby sn. Paret hade åtminstone två döttrar; Margareta Andersdotter och Karin Andersdotter (min anmoder) som var gift med Andreas efterträdare som kyrkoherde i Norrby sn Laurentius Olai (Gåse). I en dombok för Simtuna härad 1684 (bild 3760) har jag nu funnit ett rättsfall där Andreas Carolis och hustru Saras dotter Margareta framträder som vittne. Hon berättar att hennes far var Herr Andreas och modern var Sara Reinholdzdotter. Detta efternamn har jag tidigare aldrig sett i någon skrift eller inlägg på nätet. Sara Reinholdzdotter bör ha bott med sin make i Norrby åtminstone från 1593, då Andreas Caroli undertecknar Uppsala mötes beslut som företrädare för Norrby sn. Döttrarna Karin och Margareta föddes senast under 1590-talet. Sara lever som änka in på 1630-talet. Ett fadersnamn Reinhold på 1570-talet är ovanligt. Jag kan inte finna någon sådan i området kring Sala. I släkten kommande generationer vimlar det av kyrkoherdar samt en och annan officer och statlig tjänsteman. Kan denna Sara Reinholdzdotter vara dotter till domprost Reinholdius Ragvaldi i Strängnäs och dennes hustru Margareta Botvidsdotter? Var Saras dotter Margareta uppkallad efter sin mormor? Margareta Botvidsdotter var dotter till biskop Botvid Sunesson i Strängnäs. Jag har just beställt hem ett ex av Strängnäs stifts herdaminne del 2. Men vad jag förstått av inlägg på nätet anges där ingen dotter Sara. Å andra sidan vet jag att herdaminnen inte är fullständiga källor vad gäller släktforskning. Någon som vet mer om detta? Gäller även Andreas Carolis bakgrund innan han hamnade i Norrby sn. Jag är väldigt tacksam för alla tips. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
121
« skrivet: 2015-01-06, 17:06 »
Hej, Bokstäverna dd betyder att Olga Viktoria är dotterdotter till Johannes Hallén. Står vidare att hon är född i Karlstad 26/11 1906. I födelseboken för Karlstad stadsförsamling (CI:14 bild 56) kan du sedan läsa att Olga Viktoria föddes utom äktenskap och ingen far uppges, modern var Anna Elisabet Hallén, som alltså bör vara dotter till Johannes. I församlingsboken i Sunne framgår att Anna Elisabet gift sig med en Hjalmar Karlsson och vistas på annan plats, jag kan inte utläsa orts- eller bynamnet. Du kanske finner paret i Sunnes eller Karlstads vigselböcker. Ser ju ut som att Olga Viktoria flyttar till Karlstad 1915. Kanske till moder och styvfader. Med vänlig hälsning/Paul
122
« skrivet: 2014-12-30, 11:21 »
Carl Fredrik Ströms öden och äventyr har diskuterats i detta forum under Väsby. Vi är tydligen många som härstammar efter honom och Ingrid Greta Stillman. De fick barn utom äktenskapet i Väsby 1803, gifte sig i Väsby 1804 och fick sedan gemensamma barn 1805 och 1807. Därefter har Carl Fredrik Ström varit omöjlig att spåra. Han dyker upp i Väsby 1803 som fri volontär från Stockholm och står som pottmakarlärling 1804. Hustrun Ingrid Greta föder ett utomäktenskapligt barn 1812-08-24 och anges då som soldat Ströms hustru. Barnets fader anges vara drängen Niklas Berggren. När Ingrid Greta föder barn utom äktenskapet 1815 kallas hon änka. Niklas Berggren och Ingrid Greta gifter sig senare. Av detta skulle man kunna dra slutsatserna att Carl Fredrik Ström var soldat perioden fram till 1812 och att han dött perioden 1812-1815. Jag har sökt efter Carl Fredrik Ström i alla tänkbara militära rullor och funnit en möjlig kandidat i rullorna för Svea Artilleriregemente åren 1808-1813. Denne Carl Fredrik Ström är artillerist Nr 31 under Carl Axel Ahrrenius kompani 1808 (bild 90 i SVAR). Där noteras att Carl Fredrik Ström är 31 år och 10 månader gammal och född i Uppland. Skulle innebära född ca 1776/77. Norra halvan av Stockholm ingår i Uppland. Noteras att han 1808 är kommenderad i fält Pommern. Han återkommer sedan i rullorna 1809 och 1812 då det framgår att han är svarvare. I rullan 1815 noteras att han efter uttjänt capitulation fått avsked 27/1 1813. Jag kan inte avgöra om detta är samme Carl Fredrik Ström som försvann från sin familj i Väsby tidigast vårvintern 1807. I de militära rullorna står han som ogift. Det kan vara en eftersläpning av tidigare noteringar från perioden innan han gifte sig, eller en medveten lögn. Många artillerister var inskrivna vid regementen men drev omkring och försörjde sig på annat sätt de år inga krig pågick. Det kan stämma väl med att dyka upp i Väsby runt år 1803 och sedan åter rycka in när det drog ihop sig till krig i Pommern och norra Tyskland 1807. Är det någon annan hittat mer kring Carl Fredrik Ström - anfader till många Höganäs-forskare? M v h /Paul Neptune
123
« skrivet: 2014-12-17, 17:29 »
Hej, Det står att hon är i tjänst hos Gustaf Johansson i Bennerstigen. Den byn och gården finner du i grannsocknen Kila. Titta i husförhörslängden för Kila AI:21 a bild 199 så hittar du Gustaf Johansson med familj! Mvh/Paul Neptune
124
« skrivet: 2014-10-11, 09:07 »
I november 2012 ställde jag en fråga i detta forum om min anfader kapten Per Larsson i Skäggebo, Norrby. Ingen har hittills kunnat bidra med tips. Jag har fortfarande behov av andras eventuella kunskaper i ärendet, men har en del förtydliganden att göra. Kapten Per Larsson i Skäggebo hörde nämligen till prästsläkten Gåse. Jag härstammar på två grenar från hans son Gustaf Persson i Skäggebo. Kapten Per själv har hittills varit omöjlig att spåra i kyrkböcker, mantalslängder och jordeböcker. Jag har heller inte med säkerhet kunnat finna honom militära rullor. Hustrun Malin dyker upp i mantalslängderna för Norrby i slutet av 1640-talet och kallas hustru Malin. Omkring år 1660 börjar Malin kallas enkan Malin eller capitainskan Malin. I dombok 23/1 1661 regleras arvsrätter inom släkten Gåse och gården i Skäggebo, där Malin företräder sina och barns intressen. Arvsärendet gäller tidigare oreglerade rättigheter efter kyrkoherde Laurentius Olai (Gåse) i Norrby. Denne avled 1647 i Norrby och var en av de omtalade sju prästerna Gåse från Gåsvik i Väddö socken Roslagen. Han hade en radda med barn tillsammans med Karin Andersdotter (död 1636) som var dotter till kyrkoherde Andreas Caroli i Norrby (död 1619). Allt enligt Uppsala stifts herdaminnen. Dottern Elisabeth Gåse var gift med kyrkoherde Petrus Simming från Simtuna. Dottern Sara Gåse var gift med kyrkoherde Mattias Rungius. Dottern Sara Gåse var gift med prästen Olaus Magni. Och ytterligare en dotter med osäkert namn var gift med prästen Marcus Nicolai Salanus. Inför arvsskiftet i Skäggebo 1661 har kaptenskan Malin fått sina rättigheter enligt testamente reglerade. Tyvärr är det inte utskrivet i klartext att det är ett testamente efter kapten Per. Men vid skiftet mellan syskonen Gåse framgår att hustru Malin redan sitter på större andel av Skäggebo än övriga andelsägare. Vilket kan vara naturligt om Per var ende sonen till gamle kyrkoherden Laurentius Olai. Jag har i mer än ett år försökt reda ut vad som hände med kapten Per Larsson (Gåse). Jag har sökt i arméns rullor för såväl Västmanland som Uppland efter en tänkbar kapten. Har även betalt begränsad forskning från Krigsarkivet, utan att komma vidare. Är det någon som stött på denne kapten från Norrby? Troligen var han en av många svenska militärer som försvann ut på krigsfälten i Europa under 1640-talet och aldrig kom hem igen. Blev han krigsfånge? Och när upphöjdes han till kapten? Tacksam för all hjälp. /Paul Neptune
125
« skrivet: 2014-08-25, 13:40 »
Hej Björn, Jag har försökt tyda anteckningen, men lyckas inte. I arkiv Digital finns ju en bildjusteringsfunktion. Men det hjälpte inte mig. Jag tycker det ser ut som en notering med några sifferkombinationer. Kan hon tillfälligt ha vistats på annan adress? /Paul
126
« skrivet: 2014-08-25, 07:20 »
Hej, I husförhörslängden står ingen annan församling angiven för flytten. Alltså har de flyttat inom församlingen. Det som anges med siffrorna 49 31/19 1 för Erik Johan Hellman är att han 1849 flyttade till sidan 31 rad 19 i husförhörslängd volym nr 1 för Sala stad. Och i husförhörslängd AI:17a sid 31 hittar du honom. För Anna Gustafa anges 47 19-1 vilket innebär att du hittar henne i samma husförhörslängd som brodern AI:17a men på sidan 19. Blev ju lite krångligt i större församlingar med flera parallella volymer av husförhörslängder att hålla ordning på folk. Prästen i Sala använde siffrorna 1,2,3 för att skilja på volymerna. /Paul
127
« skrivet: 2014-08-24, 20:31 »
Hej, I inflyttningslängden Sala stad B:3 1838 bild 8 finner du att gruvarbetare Nr 10 Hellman med familj flyttat till staden. Där står också en hänvisning 5-3 som leder till husförhörslängd AI:16c (omfattar gruvfolket) åren 1836-1844 sidan 5. Där hittar du hela familjen Hellman. Lycka till! /Paul
128
« skrivet: 2014-08-23, 10:04 »
Vi är många som i detta forum försökt reda ut ursprunget för borgaren och skomakaren Johan Strandman som dog i Lidköping 1765. Jag har själv tidigare fört fram ett spår till Otterstad - som dock visat sig vara fel. Nu har jag ett nytt spår, som jag tycker ser ganska trovärdigt ut. Johan Strandman var gift med Britta Mellberg (dotter till borgaren och hattmakaren Jonas Mellberg och Beata Schröder). Deras första son döps till Jonas (efter morfar)1752. Första dottern döps till Annika 1754. Andra dottern döps till Anna Beata (efter mormor)1755. Och andre sonen till Magnus 1761. När man studerar födelsböckerna aktuella år kan man notera vissa återkommande faddrar. En Sven Månsson är fadder vid dopen 1752, 1755 och 1761. Dvs vid tre av fem dop i familjen. Tittar man sedan vidare på dopen i familjen Sven Månsson/Annika Andersdotter finner man samma kopplingar. Vid ett dop hos borgaren och skutskepparen Sven Månsson 1746 är lärodrängen Jan Strandman fadder. 1750 är gesäll Jan Strandman och jungfru Britta Mellberg faddrar i samma familj. Och 1756 är mäster Strandman fadder. Paret Sven Månsson och Annika Andersdotter gifter sig i Lidköping 1738. I den delvis förstörda husförhörslängden 1738 (bild 9) finner man något intressant. Det är ett hushåll för wacktekarl Måns Jonssons enka Annica och upptar en son Sven Månsson och dennes nyblivna hustru Annika samt ytterligare en son JOHAN. Änkan Annica är sannolikt den Annicka Bengtsdotter som avlider 1745 19/11 60 år gammal. Hon är sannolikt änka efter den Måns Jonsson som avled i Lidköping 1728 11/2. Tittar man på de förnamn som förekommer i familjerna Johan Strandman och Sven Månsson finns två gemensamma nämnare; Annika och Magnus. Magnus är samma namn som Måns. Såväl Sven Månsson som Johan Strandman har valt namnet Magnus till sina andrasöner samt Annika till sina förstadöttrar. Jag tycker att många indicier pekar på att Johan Strandman är den son JOHAN som förekommer i husförhörslängden 1738, som son till Måns Jonsson och Annika Bengtsdotter. Han skulle i så fall varit född 1725 7/4 och döpts till Johannes. Innebär i så fall att noteringen om 42 års ålder i dödboken 1765 inte stämmer. Å andra sidan är ju två års felmarginal ganska försumbar. Måns Jonsson förekommer i mantalslängderna för Nya Staden i Lidköping åren 1720-1728 och kallas båtsman. Jag har inte funnit någon vigsel för honom och Annika Bengtsdotter. Är det någon annan forskare kring släkterna Strandman, Mellberg och Schröder som tittat närmare på denna indiciekedja? Med vänlig hälsning/Paul Neptune
130
« skrivet: 2014-08-04, 08:45 »
Hej, Annas föräldrar var enligt födelseboken Cronobåtsman Chrisp Gåse och dennes hustru Karin i Gåsvik. Jag blev lite nyfiken eftersom jag härstammar från en prästsläkt Gåse i Gåsvik. I detta fall är tydligen Gåse ett namn som användes till båtsmän i socknen - utan nödvändiga kopplingar till prästsläkterna Gåse. Går man vidare till till vigselboken i Väddö 1750 30/9 gifter sig Cronobåtsman Crisph Gåse med pigan Carin Larsdotter i Gåsvik. Familjen förekommer sedan i husförhörslängderna framåt med angivna födelseår för mannen 1721 och hustrun 1728. Chrisph Gåse dör 1786 och uppges då varit 69 år gammal. Vilket skulle innebära födelseår ca 1717. Intressant är nu att sonen Anders också blir båtsman och kallas Anders Lemon. Hans syster Brita gifter sig med en Olof Olsson i Ragnarnö, Väddö och kallas där Brita Lemon. Att systern använder samma efternamn som brodern gjorde mig misstänksam. Varför kallar hon sig inte Gåse, efter fadern? Är Lemon familjens verkliga släktnamn? I dödboken noterade jag ytterligare personer med namnet Lemon, kopplade till Ortala Bruk. Valloner? Vid kontroll på den s k Smed-skivan 2013-2014 återfinnes den aktuella familjen. Där noteras en Crispin Lemon född 1724-04-12 i Lövsta Bruk och död i Gåsvik 1796 (felaktigt dödsår, ska vara 1786). Crispins föräldrar var hammarsmeden Johan Hubertsson Lemon f i Lövsta Bruk och död i Gimo Bruk 1755 samt hustrun Kristina Johansdotter Douhan f i Hillebola Bruk, Österlövsta och död 1753 i Gimo. Den familjen vistades ett antal år vid Ortala Bruk, Väddö och där föddes ett antal av deras barn. Om du Rolf tillhör denna familjekrets så har du en hel rad av spännande vallonsläkter att utforska; Lemoine (Le Main), Dromeau, Douhan, Gauffin, Giljam osv. Lycka till! /Paul Neptune
131
« skrivet: 2014-06-18, 06:18 »
Till ovanstående kan jag nu också tillägga: Förekommer i kyrkoböckerna olika namn på hustrun till Jöns Månsson i Skräddarefall. På några ställen kallas hon Ingrid Jönsdotter istället för Carlsdotter. Jag trodde ett tag att det fanns två Jöns Månsson i Skräddarefall, båda gifta med en Ingrid. Men lutar nu åt att det är samma person och att prästen skrivit fel efternamn. Jag påstår att det rätta namnet på Ingrid är just Carlsdotter. Om det funnits en Ingrid Jönsdotter i Skräddarefall borde ju det namnet återfinnas bland faddrar i födelseböckerna. I jordeböckerna för Skräddarefall framgår bl a 1685 att brukarens namn var Carl Carlsson. År 1689 och framåt är Jöns Månsson inskriven som brukare. Min teori är att han då är gift med Carl Carlssons dotter Ingrid. Uppgiften om att Carl i Skräddarefall hette Carl Carlsson stämmer ju också bra med att han själv hade en son Carl - blivande kyrkoherden Carl Carlsson Wiström. Döpt efter farfadern. /Paul
132
« skrivet: 2014-06-17, 12:37 »
Hej, Jag forskar kring bl a Ingeborg Carlsdotter och hennes bror prästen Carl Wiström med rötter i Södra Vi. Vi är några som tidigare haft en diskussion kring dessa personer på Anbytarforum - såväl under Södra Vi som Djursdala. Jag har de senaste dagarna lagt in lite nytt om detta under Djursdala. Men nu börjar det handla mer om Södra Vi, varför jag fortsätter här. Ingeborg Carlsdotter var gift med Gunnar Jonsson i Hallersrum, Djursdala och avled där 1732. Hon hade en bror Carl Carlsson Wiström som var präst i såväl Stockholm som i Bälinge där han avled 1721. I herdaminnet anges att Wiström var bondson från Södra Vi och född 1661. Att han var bror till Ingeborg Carlsdotter framgår bl a i skrivelser där han hjälper sin svåger Gunnar Jonsson i Hallersrum. Det figurerar på nätet antaganden om att Wiström och hans syster var barn till en nämndeman Carl i Hallersrum. Jag misstänker att det beror på en koppling till namnet Carl och ortsnamnet Hallersrum. Jag har dock nu konstaterat att det sannolikt aldrig funnits någon nämndeman Carl i Hallersrum, Djursdala. Den nämndeman Carl som förekommer i Sevedes domböcker åren 1675-1700 är nämndeman Carl Cristiansson i Hällerum, Tuna socken. Spåret efter Carl Wiströms och Ingeborg Carlsdotters föräldrar leder därmed till Södra Vi. Eftersom Djursdala ingick i Södra Vi pastorat skulle ju bonden Carl mycket väl också kunna sökas i Djursdala. Men jag har i mantalslängderna inte kunnat finna någon tänkbar Carl verksam i Djursdala. En bonde Carl som hade råd att skicka sin son till utbildning i Västervik, Kalmar och sedan 1684 till Uppsala, bör ju ha varit aktiv åtminstone åren 1661-1684. Vid sökande i mantalslängder och domböcker har jag utkristalliserat två tänkbara Carl i Södra Vi för denna period. Det är Carl i Skräddarefall och Carl i Älö. Just nu tycker jag att en hel del indicier pekar mot Carl i Skräddarefall. När Gunnar Jonsson och Ingeborg Carlsdotter i Djursdala år 1693 lät döpa sitt sista barn Maria är Måns Nilsson i Fogelhem, Södra Vi 2:e mansfadder. 1:e mansfadder är Erland Jonsson i Gallebo. Det visar sig att Måns Nilsson i Fogelhem var gift med en Maria Carlsdotter (syster till Ingeborg?). När deras son Måns döps i Södra Vi 1697 är Erland Jonsson i Gallebo och Ingrid Carlsdotter i Skräddarefall (ytterligare en syster?) faddrar. Den senare Ingrid Carlsdotter var gift med Jöns Månsson i Skräddarefall och när deras son Måns döps i Södra Vi 1701 finns en Ingela Carlsdotter i Skräddarefall som fadder. Det kan givetvis vara tillfälligheter. Men jag tycker det ser ut som att bonden Carl i Skräddarefall som levde åtminstone en bit in på 1680-talet hade minst 4 döttrar och en son. Son kan vara kyrkoherden Carl Wiström och döttrarna Ingeborg (gift med Gunnar Jonsson i Djursdala), Ingrid (gift med Jöns Månsson i Skräddarefall), Maria (gift med Måns Nilsson i Fogelhem samt Ingela (boende i Skräddarefall 1701). Är det någon som sitter inne med uppgifter som kan bekräfta eller utesluta dessa mina spekulationer? Med vänlig hälsning/Paul Neptune
133
« skrivet: 2014-06-16, 08:25 »
Kan nu tillägga att jag läst domböckerna för Sevede åren 1660-1680 och att nämndeman Carl i Hällerum började tjänstgöra redan 1675. Jag har letat efter en bonde Carl i Djursdala och Södra Vi och stött på ett antal i Södra Vi, men ingen i Djursdala. Samma sak gäller mantalslängderna för perioden 1650-1687. Det finns ett antal bönder med namnet Carl i Södra Vi, men ingen i Djursdala. Ingeborg Carlsdotter bör ha varit född omkring 1650 och Carl Carlsson Wiström föddes ca 1661. Det förefaller rimligt att fadern Carl varit i livet åtminstone fram till 1684, då Carl Wiström började studera vid Uppsala Universitet. I Södra Vi finner man i mantalslängderna för perioden 1650- 1680 följande bönder Carl: Carl i Skräddarefall Carl i Älö (en son Hans Carlsson inskriven 1675 och 1680) samt eventuellt en Carl i Kållamåla eller Komramåla från 1660 (otydligt vilken gård det gäller). Åren fram till 1666 förekommer också bönder Carl i bl a Loxbo, Karsnäs. Åren 1675 och 1680 finns en Carl i Flaka södergård. Ska man lita på herdaminnet över Carl Wiström så borde ju hans ursprung finnas på någon av dessa gårdar. I domböckerna fann jag en notering 1670 (Dombok :22 bild 2480) där Carl i Älö gått i borgen för någon med skuld till kyrkan. Carl tvingas som borgensman själv gå in och betala denna skuld. Annars inga sensationer fram till 1680. /Paul
134
« skrivet: 2014-06-15, 08:25 »
För ett år sedan hade vi en diskussion här om prästen Carl Wiström och hans syster Ingeborg Carlsdotter. Carl Wiström uppges i herdaminnet född 1661 och avled i Bälinge 1721. Hans syster Ingeborg Carlsdotter avled i Hallersrum, Djursdala 1732 och var gift med Gunnar Jonsson, som avled 1719 i Hallersrum Lillgård. Vi är många som försökt finna föräldrarna till Carl Wiström och Ingeborg. På nätet cirkulerar uppgifter om att fadern var en nämndeman Carl i Hallersrum. I herdaminnet efter Carl Wiström anges att fadern var en bonde i Södra Vi. Men eftersom Djursdala var annexförsamling till Södra vi kan ju den uppgiften även inkludera Djursdala. Ingeborg Carlsdotter var gift och fick barn med Gunnar Jonsson redan ca 1672 och bör väl ha varit född före 1655. Brodern Carl föddes 1661 och blev student i Uppsala 1684. Den bonde Carl som kostade på sin son sådana studier borde väl själv ha varit i livet åtminstone fram till mitten av 1680-talet?! Men vilken bonde Carl i Södra Vi/Djursdala var far till Carl och Ingeborg? Nu har jag sökt närmare efter den nämndeman Carl i Hallersrum som här och var pekas ut som far till Ingeborg och Carl. Han dyker upp som nämndeman i Sevede härads domböcker på 1680-talet och är verksam in på 1700-talet. Men när man tittar närmare på denne nämndeman Carl så finner man att hans fulla namn var Carl Christansson och hörde hemma i Hällerum, Tuna socken. I många domböcker är ortsnamnet lite svårläst och kan lika gärna utläsas som Hallerum. Men 1687 står det tydligt Hällerum. I mantalslängderna över Djursdala har jag åren 1650-1687 inte kunnat finna någon Carl under Hallersrum. Samtidigt lever nämndeman Carl (Christansson) sitt dagliga liv i Tuna, där han med fullständigt namn bl a är fadder vid ett dop 1695. Jag vet inte om någon annan forskare haft något belägg för att peka ut nämndeman Carl i Hallersrum som far till Carl och Ingeborg. Jag kan i alla fall inte finna någon sådan uppgift på nätet. Kan det vara så att man sökt en lämplig Carl i trakterna runt Gunnar Jonssons hemtrakter i Djursdala och då funnit en nämndeman Carl i domböckerna? Men den nämndemannen fanns alltså inte i Hallersum - om jag inte missat något... Om någon sitter inne med en uppgift som pekar på att syskonparet var barn till en nämndeman, så vore det av största värde att få veta det. I annat fall tror jag vi får koncentrera oss på att närmare forska bland tänkbara Carl i socknarna åren 1650-1690. Det finns ett flertal. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
135
« skrivet: 2014-05-31, 10:55 »
Tack för tipset! Vi får kolla vidare i nya gamla luntor. Lite synd att det i de flesta mönsterrullor bara anges vilket landskap soldaten ursprungligen kom ifrån. Man skulle ju också önska att mer fanns tillgängligt via SVAR. Mvh/Paul
136
« skrivet: 2014-05-28, 10:10 »
Hej Björn, Jag och mina medforskande släktingar har letat i andra socknar samt försökt få fram mer från expertisen kring soldatregistret. Men bara fått besked om att Erik Persson Rådman var värmlänning. Han förekommer inte som fadder i varken Sunne eller V Ämtervik åren runt 1735. Jag har inte funnit några säkrade släkt- eller sociala kopplingar till Erik i någon av dessa socknar. Han har ju uppenbarligen hunnit lära känna Marit Jönsdotter i N Aplungstorp innan de gifte sig 1735 och han samma år tilldelades soldattjänst i Rådom, Sunne. Kan ju tyda på att han hade koppling till byarna i sydvästra Sunne, nära Aplungstorp. Min anmoder Karin Ersdotter föddes på moderns hemgård i N Aplungstorp 1736-02-18. Erik Persson Rådman får avsked som soldat redan 1737 och det ser ut som att han då var i dåligt skick. Familjen vistas sedan på olika ställen i Sunne (Rådom, Vävartorpet, Ås). Mvh/Paul
137
« skrivet: 2014-05-27, 21:55 »
Vi vet inte med säkerhet att han verkligen kom från Sunne. Men det var väl vanligt att man plockade soldater från egna socknen!? Erik Persson från Skrötingerud har jag också plockat bort. Erik Persson född 1714 i Ed har jag däremot inte lyckats spåra efter födseln. /Paul
138
« skrivet: 2014-05-27, 20:06 »
Hej, Du är på helt rätt spår. Har kommit fram till samma anor själv. Men irriteras över att Erik Persson Rådman hittills varit omöjlig att spåra. Han gifte sig i Västra Ämtervik 1735 samma år som han blev soldat för Rådom i Sunne. Din hemsida har varit mig och många andra till stor hjälp! /Paul
139
« skrivet: 2014-05-27, 19:29 »
Hej Kenneth, Så bra att även du drar samma slutsatser. Det låter betryggande. Per Jonsson Rådman/Råman var född 20/2 1761 i Angersbytorp som son till Jon Bengtsson Åsbom (f 1737 Gårdsjö) och Carin Eriksdotter (f 1735 i S Borgeby). Stämmer också att min Maria Nilsdotter avled 1843 i Bäck. Lite trist när man hamnar snett i forskningen. Speciellt när det innebär att vissa favoritanor försvinner. Själv förlorade jag min gamla favorit bråkmakaren Per Bryngelsson från Askersby. Men nya släktled leder ju också till ny spännande forskning. Mvh/Paul
140
« skrivet: 2014-05-27, 12:18 »
Hej alla Gullsby-forskare. Vi är tydligen många som härstammar efter Nils Perssöner och Maria Nilsdöttrar i Gullsby. Jag har nu upptäckt ett gravt fel i såväl egna som andras publicerade forskningsresultat. Den Maria Nilsdotter som 1784 gifte sig med min anfader korpralen Per Jonsson Rådman har nu visat sig ha helt andra föräldrar än jag och många andra hävdat. Problemet är att det från 1750 och framåt samtidigt levde tre Nils Persson i Gullsby. Samtliga hade döttrar med namnet Maria födda åren 1751, 1759 och 1761. Jag trodde mig vara ättling efter den Maria Nilsdotter som föddes 1761 som dotter till Nils Persson och Maria Pärsdotter. Det är helt fel. Häromdagen fann jag en bouppteckning gjord 1794 i samband med att paret Nils Persson och Gertrud Arvidsdotter i Gullsby genomförde ett generationsskifte (Fryksdals nedre tingslags FII:3 1794 sid 139 och framåt.) Denna bouppteckning undertecknades av såväl Nils Persson och Gertrud Arvidsdotter som av ytterligare fyra personer: Sven Pehrsson - gift med parets äldsta dotter Chierstin född 1753. Nils Nilsson i Gullsby - parets son född 1767. Olof Larsson i Gjutaregården - gift med yngsta dottern Britta. Soldaten Pehr Rådman - gift med dottern Maria född 1759-12-24. För min del innebär det att jag fått stuva om rejält i antavlan. Det hela blir inte mindre komplicerat av att Nils Persson och Gertrud Arvidsdotter var styvsyskon sedan Nils mor Sigrid Svensdotter och Gertruds far Arvid Svensson gifte om sig med varandra 1745. I Gullsbyn fanns följande aktuella par: Nils Persson - Gertrud Arvidsdotter (med dotter Maria född 1759-12-24) Nils Persson Borgvik - Kerstin Håkansdotter (med dotter Maria född 1751) Nils Persson - Maria Pärsdotter (med dotter Maria född 1761-05-13) På nätet har jag hittat ett antal mycket röriga sammanblandningar mellan alla dessa personer. Den Maria Nilsdotter, som föddes 1751 som dotter till soldaten Nils Persson Borgvik, har bland annat tilldelas födelseåret 1761 och dessutom tilldelats Nils Persson och Maria Pärsdotter som föräldrar. Jag skriver allt detta för att hjälpa alla andra som hamnat fel i dessa släktled. Hoppas att jag nu inte rört till det ännu värre. I så fall är det säkert någon annan Sunne-forskare som kan hjälpa till att få ordning på det hela. Mvh/ Paul Neptune
141
« skrivet: 2014-05-03, 06:55 »
Hej, Du finner honom i inflyttningslängden för Helsingborgs stadsförsamling (Maria) BI:11 år 1923. Där står också att han flyttade en adress nr 1121 i församlingsboken. Du hittar honom i församlingsbok AIIa:163 på just den sidan. Mvh Paul Neptune
142
« skrivet: 2014-03-13, 07:17 »
Hej, På sid 208 i samma husförhörslängd finner du noteringar från senare år (1762-1775). Där framgår att Margareta Andersdotter var styvmor till makens son, som övertagit gården. Där noteras också att hon flyttat till Enköping 1771 och dog 1774. Det finns en lite svårläst notering som jag tolkat som återkom, vilket kanske syftar på att hon tycks ha återvänt till Kila innan hon dog. För i dödboken i Kila 1774 finns hon inskriven den 27 november 1774. Dödsnotisen är innehållsrik och där framgår också att hon tillsammans med Anders Andersson fick 3 söner och 2 döttrar och att en dotter är död. Jag gissar att ett av barnen flyttat till Enköping och att Margareta vistades där något år. Mvh/Paul Neptune
143
« skrivet: 2014-02-18, 19:10 »
Hej, Om jag uppfattat din sidhänvisning rätt så handlar det inte om någon Anders Persson. Det är en Anders Svensson med hustru Ingeborg i Sävsbo, By som är dopvittnen när Eric Larssons son Anders i Sävsbo döps. De övriga dopvittnena heter Jacob Jonsson och hustru Anna Jacobsdotter. Du finner såväl barnets familj som dopvittnena Anders Svensson och Ingeborg under Sävsbo i husförhörslängden. Det döpta barnet Anders hade en mor som hette Margareta, vilket framgår av husförhörslängden. Mvh/ Paul Neptune
144
« skrivet: 2014-01-28, 12:37 »
Hej, Man får ju en känsla av att Stÿfwert kan vara en från Tyskland invandrad släkt. Namnet kan ju också ha tilldelats dessa smeder vid ett bruk runt 1640. Men skulle man i så fall ha valt ett så utländskt klingande namn? Jag har också lekt med tanken att det kan vara en omskrivning av ett vallonskt namn, men tycker att det låter långsökt. Jag har letat en del i domböckerna för berörda socknar Kolbäck och Haraker. Men inte funnit något mer om dessa familjer. Jag ska fortsätta söka i domböckerna. Jag vill också påpeka att jag inte med säkerhet klarlagt vem som var mor till Claes Hansson Stÿfwer och Johan Hansson Stÿfwer m fl. En hustru till Hans Stÿfwer förekommer i mantalslängder och kyrkoböcker från 1640-talet och framåt. Och den 13/9 1691 avlider Hans Stÿfwers änka hustru Karin i Haraker, 70 år gammal. Dvs född ca 1621. Denna Karin ser dock ut att ha varit mor till åtminstone Johan Hansson Stÿfwer - som ju föddes 1650. Var hon döpt till Karin? Eller var namnet Catharina? Är det en Catharina Claesdotter född ca 1621 man ska leta efter? Ja det återstår mycket att klarlägga kring denna släkt. /Paul
145
« skrivet: 2014-01-27, 08:24 »
Hej Stefan, En anfader till mig - hammarsmeden Claes Hansson Stÿfwer i By socken Dalarna - leder mig till denna sida. Claes med familj dök upp i By socken runt år 1685 och avled där 1695 med angiven ålder av 56 år. Vilket innebär att han var född ca 1639. I kyrkböckerna i By finns inga uppgifter om varifrån han kom och efternamnet Stÿfwer förekommer inte i kyrkböckerna. Däremot används hela namnet Claes Hansson Stÿfwer i domböcker, bl a i samband med en rättstvist rörande ett fastighetsköp. Nu har jag kunnat spåra Claes med familj till Haraker i Västmanland där Claes enligt kyrkans räkenskaper tycks ha gift sig med Anna Olsdotter ca 1669. Det föds vidare ett antal barn, vars namn och födelseår stämmer med det som senare uppges i By kyrkoböcker. Min anmoder föds Carin 1670 i Juskabo, Haraker. Där bor Claes Hanssons föräldrar hammarsmeden Hans Stÿfwert (stavas där med t på slutet) och Karin. Hammarsmeden Hans Stÿfwert dyker upp i mantalslängderna för Haraker under Storforsen i slutet av 1640-talet. I socknen vistas även en sannolik bror till Hans Stÿfwert med namnet Christiern Stÿfwert (smed) och dennes hustru. Denne broder noteras i kyrkans räkenskaper som avliden 1678. Hammarsmeden Hans Styfwert i Haraker avled 1686. Jag har kunnat finna 3 söner och 1 dotter: Claes Hansson Stÿfwer f. ca 1639 och död 1695 i By. Johan Hansson Stÿfwert f. 1650 i Haraker och död 1698 Haraker. Christan/Christiern Hansson Stÿfwer förekommer i mantalslängderna in på 1680-talet. Maria gift med Johan Grelsson boende i Juskabo, Haraker fram till ca 1700. Deras son Johan f. 1700 tar moderns släktnamn. På nätet förekommer felaktigt Persson istället för Hansson som patronymikon på Johan Hansson Stÿfwer. Denna felaktighet uppstår troligen i samband med dödsnotisen för dennes son Petter i Haraker 26 oktober 1740. Där noteras att mäster Petter Stÿfver vid Svanå Bruk var född 1670 af fadern mästersmed Johan Persson vid Trångfors Bruk i Kolbäck. Faderns namn var Johan Hansson Stÿfwer. När Johan Hansson Stÿfwer själv avled i Haraker 1698 noteras i dödboken hans rätta namn och ursprung. Där får man veta att han var son till smeden Hans Stÿfwer och föddes 1650 vid Storforsen i Haraker. Där uppges också att han vid 16 års ålder flyttade till sin modersbror hammarsmeden Christiern vid Trångsfors Bruk i Kolbäck innan han fick anställning vid Svanå Bruk i Haraker 1686. Med den dödsnotisen får man ytterligare information om kopplingar till en annan smedsläkt. Min första tanke var att prästen i dödboken 1698 skrivit morbror istället för farbror. Det fanns ju en farbror Christiern Stÿfwer i familjen. Men denne förekommer i mantalslängderna i Haraker fram till sin död 1678. I Trångfors, Kolbäck finner man däremot hammarsmeden Christiern Klasson med stor familj som kan följas på den s k smedskivan. Denne modersbror Christiern med patronymikon Klasson ger en förklaring till varför min anfader Claes Hansson Stÿfwer fick sitt förnamn. Om hans mor var syster till Christiern Klasson i Kolbäck bör ju morfadern hetat Claes/Klas/Nicolas etc. Jag har inte hittat några bevis för varifrån bröderna Hans och Christiern Stÿfwert kom. Deras namn dyker upp i mantalslängderna för Haraker i slutet av 1640-talet. Men frågan är bland annat var Hans Stÿfwert träffade sin hustru Karin Klasdotter? Kan det ha varit i Kolbäck runt 1638 (eftersom sonen Claes föddes ca 1639)? I mantalslängden för Kolbäck 1643 och Trångsfors noteras en mästersmed Nicolas. Ingen Christiern Klasson noteras. Kan Nicolas vara far till Christiern och Karin? I de tidiga mantalslängderna för Kolbäck och Trångsfors Bruk finns också två andra intressanta namn; Hans Nilsson och Christiern Nilsson antecknade bland smederna. Kan det vara bröderna Stÿfwert? Detta måste utredas vidare. Av intresse i sammanhanget är att en välkänd vallonsk smedsläkt vistas i Trångsfors och Kolbäck fram till åtminstone 1639. Det är mästersmeden Nicolas de Bouvengne (Bouwin) som sedan avled i Österlövsta 1650. Namnet Nicolas/Claes/Klas är ju ganska vanligt i smedsläkterna. Men det var inte så många smeder som förekom vid dessa bruk de aktuella åren. Om någon annan har bättre koll på fakta så hoppas jag på tips. Med vänlig hälsning. /Paul Neptune
146
« skrivet: 2014-01-17, 14:13 »
Eftersom jag tidigare på Anbytarforum efterlyst information om min anfader smeden Claes Hansson i Kyrkbyn, tycker jag det är på sin plats att förmedla lite nya uppgifter om denne man och hans familj. Claes Hansson kom till By med sin familj ca 1685 och avled 1695. Han blev känd/ökänd för såväl sin smidesverksamhet som för lönnkrogen, som tidvis även hölls öppen på söndagar. Han och hustrun Anna hade minst fem döttrar som gifte sig och bildade nya familjer i By. Det lär vara många som härstammar från dem. Släktforskaren Göran Ekberg sände mig för 10 månader sedan ett tips om att Claes Hansson förekommer i domböckerna åren 1685-90 och då bl a strider om köpet av sin fastighet i Kyrkbyn. I domböckerna kallas han hammarsmeden Claes Hansson Styfwer. När jag idag sökte efter smeder och namnet Styfver fann jag spår i riktning mot Haraker socken norr om Skultuna. Och mycket riktigt. I Haraker föddes Claes Hanssons döttrar Margareta 1669, Karin (min anmoder)1670 och Anna 1677. I Haraker under Svanå Bruk finner man också hammarsmeden Hans Styfwer åren 1668-1679 med hustru. Därefter försvinner paret ur mantalslängderna. Hustrun till Hans Styfwer noteras som gammal 1778 och skattebefrias. Det framgår också att paret har ytterligare minst två söner Christian och Johan Styfwer, som också var verksamma som smeder. Med vänlig hälsning/Paul
147
« skrivet: 2014-01-06, 09:18 »
Vill tillägga att födelseuppgiften om en Anders Andersson döpt i Arvika 18/2 1694 stämmer bra med den Anders Levin som avled 1743, och förekommer i ovanstående diskussion som bror till bl a Jean Levin. Det har ju förekommit många felaktiga uppgifter kring Anders Levin som bl a sammanblandats med sin påstådde far Anders Andersson. Uppgiften tidigare i denna diskussion om att Anders Levin föddes runt 1695 och var äldre bror till Jean/Johan Levin passar bra in i pusslet. Jag har sökt i Jösse härads dombok kring Stendalen i Arvika, men ännu inte funnit något om Anders Jönsson/Jonsson med familj.
148
« skrivet: 2014-01-05, 14:33 »
Hej, Nu tar jag åter upp tråden om familjen Lewin i Silbodal. För ganska precis ett år sedan var vi några som försökte få rätsida på ursprunget för de bröder (Anderssöner) som tog sig namnet Lewin och som i olika sammanhang påstås vara ättlingar till biskop Mattias Marci (Molithaeus. Fryxell påstod ju att bl a min anfader sergeanten Jean Andersson Lewin via sin far Anders Andersson ättling efter biskopen. I detta forum förra året var vi dock ganska överens om att Jean Andersson Lewin och hans syskons far snarare hette Anders Jonsson. Ett fynd i domboken från 1698 visade att en Anders Jonsson från Stendalen köpte gård i Lian i Silbodal. Sedan fördes en diskussion om var Stendalen låg. Bland annat pekades på ett Stendalen i Arvika. Jag har nu i mantalslängderna för Arvika funnit ett torp/gård Stendalen bebott av en Anders med hustru åtminstone åren 1694-1698. Gården återfinnes längst bak i mantalslängderna för Arvika under frälsehemman. År 1694 utläser jag Anders Jönsson med hustru på gården. Sedan står det Anders och hustru åren 1695-1698. År 1699 uppges Stendalen vara öde. I Arvika sockens födelsebok har jag funnit en Anders Andersson från Stendalen döpt 18 februari 1694 och en Johan Andersson i Stendalen född 29 januari 1697. Johan Anderssons födelsedatum stämmer bra med den ålder som uppgavs för min anfader Jean Lewin som avled i Träskog, Gunnarskog 1776 79 år gammal. Är det någon som funnit något mer kring denna Lewin-brödraskara? Kan det vara så att Anders Jönsson/Jonsson från Stendalen i Arvika är rätt spår? Man kan i så fall undra var familjen fanns innan den skrevs under Stendalen 1694. Mvh/Paul
149
« skrivet: 2013-12-26, 17:58 »
Hej Siv, Drog mig till minnes att jag sett detta i Carl Larsson i Bys böcker En Dalasockens historia. Och mycket riktigt finns där i Del 1 sid 237 följande text under rubriken En självspilling: Anno 1750 oct.14 lopp en hammarsmed (i Horndal) Henric Goude medan folket var på hemvägen ifrån kyrkan stadde af samvetsångest och Sinnesängslan uth ifrån sin obetänksamma hustru och vackt till sjön Råssen, derest han sparkade af sig skorna, kastade af sig skjortan, hvilken hustrun om Söndagsmorgonen klädt på honom, och sprang ett långt stycke, så långt isen bar och dränkte sig så i öppningen. Denne mannen har varit hjärtängslig all sedan medio i junij forleden, men tycktes ha anammat tröst till sig af guds hel. ord, då han ock flitigt bevistat den allmänna gudstjensten uthi guds heliga huus. Det tycktes gå öfver med honom som han ock begick den hel. nattvarden i kyrckan den 29 sept., sedan han med de andra blifvit skreftad och avlöster. Den 2 oct. började han ånyo blifva ängslig deröfver, som skulle han varit en ovärdig nattvardsgäst. De 3 besöktes han ånyo af Comministro som tillförene den 29 sept. under pastoris och preposito Siukdom Skreftat honom i kyrkan, men anammade ingen tröst till sig. Den 4 kom han till Probsten i följe af sin hustru och grannar, betygade i gemen sig hafva syndat emot alla X budorden och efter -----eget bepröfvande om sin christendoms grund blef av Probsten absolverad och tröstad. Natten mellan den 5-6 påkom honom en ovanlig ängslan (så) att han i följe af 4 vacktekarlar till Probsten och bekände samma, men probsten måste till följd af 4 § VII Cap. Kungl. Kyrkoordningen dröja vid så fatta omständigheter med aflösningen, uppmuntrandes honom att bekänna inför domaren. Den 8 besöktes han af predikoembetet och lofvade bekänna inför inför domaren, lofvade alltid att icke skada sitt lif, fick 3-4 vacktkarlar dag och natt, med de 3 som han hade hoos sig den 14 sept. (oct.?) vore obekymrade och liutade på den skrymttacktiges löfte, att han så omkom. På tinget resolverades, att kroppen, som av vattnet blifvit uppdragen och afsides lagder, skulle af Skarprättaren nedgräfvas. Carl Larssson i By tillägger: Enligt muntlig tradition skulle Goude vid nattvarden ha smusslat till sig en oblat, som han sedan lagt i smedjehärden och skjutit på, detta för att få bättre lycka med sina smältor. När han avlossade skottet, såg han Frälsaren stå i lågorna från härden, och skotte hade träffat mitt i bröstet. --- Detta är en ren avskrift ur Carl Larssons bok. By sockens dödbok är onekligen intressant på sina ställen. Hoppas detta kan vara till hjälp för dig. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
150
« skrivet: 2013-08-04, 22:46 »
Hej, Är det någon som sett till en Gunnar Trulsson i Vinslövs pastorat runt slutet av 1700-talet. År 1798 gifter sig en Gunnar Trulsson i Fänneslunda socken, Västergötland med Ellika Andersdotter. Det uppges då att Trulsson kom från Vinslövs pastorat i Kristianstads län. I husförhörslängderna anges att han föddes 1767. Han avled i Härna socken 1816. Jag har inte kunnat finna denne Gunnar Trulsson i Vinslövs eller grannsocknarnas födelseböcker. Jag har även sökt i mantalslängder, bouppteckningsregister mm för att finna honom. Men inte lyckats. Vid dopet av Gunnar Trulssons första barn i Fänneslunda 1799 antecknas en fadder Anders Trulsson. Denne uppges vara dräng från Björkenabben i Brunns socken (Västergötland). Tyvärr får man ingen hjälp av kyrkoböckerna i Brunn för att spåra denne Anders Trulsson. Jag misstänker att han var bror till Gunnar och hade hoppats på att finna Gunnars ursprung via honom. Men det ser ut som om Anders Trulsson bara haft en tillfällig tjänst i Brunn och sedan gett sig av. Är det någon Vinslöv-forskare som stött på dessa troliga bröder? Med vänlig hälsning/Paul Neptune
151
« skrivet: 2013-07-13, 17:37 »
Hej Susanne, Jag kollade lite snabbt i mantalslängderna för Kila på 1640-talet. I Gullvalla hittar jag bara Erik Göransson som kan kopplas till en Göran. En Knut Jöransson bör ju ha haft en Jöran/Göran som far. Jag har inga belägg för att Erik Göranssons trolige far Jöran Staffansson i Ekeby, Sala själv flyttade till Gullvalla och Kila. Har bara funnit sonen Erik Göransson. Tyvärr redovisas ju inte hela familjer i mantalslängder och jordeböcker. I mantalslängden 1648 finns för övrigt en enda Göran upptagen i Kilas mantalslängd. Han kallas Göran Finne - om jag läst rätt. Kan inte utläsa namnet på gården. Ska hålla ögonen öppna om jag ser någon Knut. Med vänlig hälsning/Paul
152
« skrivet: 2013-06-23, 16:24 »
Hej Kenneth, Tack för tipset. Jag har själv varit inne på Vårfrukyrka, med tanke på att det finns ett Viggeby där och att avståndet till Kila är rimligt. Jag hade också en hypotes om att Vårfrukyrka en gång i tiden kunde ha kallats Vår-kära-frus-kyrka. Men det kan jag inte finna några belägg för. Man får ju helt klart försöka sätta sig in i prästens situation i Kila 1704 när en 102-åring avlidit. Var det gamlingens släktingar som försåg prästen med underlag för en hel sidas information i dödboken? Wåår Kiärr kan ju vara att ett försök att skriva ned namnet på en församling som prästen kanske inte visste något om?! De anhöriga uttalade namnet på ett sätt som de uppfattat det. Å andra sidan kan det inte ha varit alltför långt från Kila, med tanke på att 102-årige Nils Bengtsson hade en son Bengt Nilsson i Kila, som enligt sin dödsnotis under 1600-talet tjänstgjort hos i bror till Nils Bengtsson på gården Viggeby. Jag ska se om mantalslängder, jordeböcker mm i Vårfrukyrka kan ge någon hjälp. Med vänlig hälsning/Paul
153
« skrivet: 2013-06-18, 19:38 »
Är det någon Kullabygds-forskare som vet något om den Mattis Hansson som föddes i Viken 1760-07-17? Han var son till båtsmannen Hans Mattisson och Kirstin Simonsdotter som gifte sig i Viken 1756. Mattis Hansson bor kvar i föräldrahemmet fram till ca 1786/87 (enligt mantalslängderna). Därefter förefaller han försvinna från Viken medan fadern bor kvar ett par år till. Modern Kristin Simonsdotter avled 1781 vid 50 års ålder. Jag är nyfiken på denne Mattis Hansson eftersom han är en av ett fåtal Mattis/Mattias som föds i socknarna kring Allerum runt år 1760. Jag har en anfader Mattias/Mattis Holmström som dyker upp vid Kulla Gunnarstorp i Allerum ca 1790 och blir livkusk. Han gifter sig 1791 i Allerum med pigan Boel Larsdotter på samma slott. Åren 1792-1795 är Mattias Holmström möllare på Rödmölla kvarn i Helsingborg. En kvarn som tillhörde greven på Kulla Gunnarstorp. I husförhörslängderna för Helsingborg dessa år anges Mattias som född ca 1760/61. Efternamnet Holmström är troligen tilldelat Mattias i samband med att han anställdes vid Kulla Gunnarstorp. Han avlider i Allerum 1807 och uppges då ha varit 50 år gammal. Ingen annanstans framgår exakt födelseår, födelseort eller familjebakgrund. Jag har rensat bort alla tänkbara Mattias/Mattis i trakterna kring Allerum. Men just Mattis Hansson från Viken har jag inte kunnat spåra. Något som vet något? Med vänlig hälsning/Paul Neptune
154
« skrivet: 2013-06-16, 07:44 »
Hej, Det är inget fel med födelsedatum för Lisa/Lisbet i Stora Tuna. Om du tittar nog så ser du att prästen använt romerska siffror för månaden (som förr ofta skrevs ovanför veckodagen) och sedan vanliga siffror för veckodagen. Därför står det i detta fall IV/17. Vilket ju innebär april 17:e dagen. Vad gäller utflyttandet från Stora Tuna 1776 så står det absolut Sahlberget. Lisa har ju dessutom en bror Giöran som också flyttat dit (se samma husförhörslängd och samma familj). Sahlberget som begrepp är lite osäkert. I detta fall skulle jag tolka det som Sala stad. Men det skulle i praktiken kunna innebär flera andra socknar runt gruvverksamheten. Tyvärr finns det ju inga inflyttningslängder att läsa. Däremot kollade jag än en gång vigselboken i Möklinta och fann faktiskt paret Betjänten Nils Löfvenmark på Öster Bännbeck och pig. Lisa Andersdotter gifta den 28 november 1779. Jag letade nog efter en Nils Persson förra sökningen. Det innebar att de gifte sig en knapp månad innan deras dotter föddes den 23 december 1779. Du undrar om det inte var ovanligt med felaktiga födelsedatum så nära själva födseln. Jag skulle påstå att det tvärtom är ganska vanligt. Jag har stött på många grava missar i såväl födelseböcker som husförhörslängder och dödböcker. Finns präster som till och med glömt barnens dopnamn när noteringen gjordes. Var väl så att själva dopet i sig var det viktigaste för prästen. En anfader som föddes 1854 i en av Möklintas grannsocknar fick fel födelsemånad i dopboken. Han gjordes en månad yngre än han i själva verket var. Vilket innebar att han fick vänta en månad extra på en statlig pension 67 år senare. I just det här fallet är det dock lite ovanligt att prästen nöjt sig med att det bara gått en månad mellan föräldrarnas vigsel och barnets födsel. Vid dopet 1779 noteras i högerkanten i äkta säng. Många präster skulle i den situationen skrivit oäkta. Frågan är om prästen i Möklinta var vidsynt och snäll eller om betjänten Nils Löfvenmarks inflytelserika arbetsgivare blandat sig i? Herrskapet på gården ställer ju mangrant upp som dopvittnen. Har du för övrigt lyckats utläsa tillnamnet på Lisa Andersdotters far i Stora Tuna? Står det Brask? Hälsning/Paul
155
« skrivet: 2013-06-15, 07:00 »
Hej Sven-Erik, Vad gäller Lisa Andersdotter kan du definitivt ta bort ?-tecknet för hennes födelseort. Hon föddes (födelsebok Stora Tuna C:6 bild 195) 17 april 1759 i Rågåker, Stora Tuna. Så där har du säkert en dalasläkt att utreda vidare. Hon döptes till Lisbet. Hälsning/Paul
156
« skrivet: 2013-06-14, 15:12 »
Sven-Erik! Vet inte om jag misstolkat din fråga... Men menar du att paret Nils Persson och Lisa Andersdotter var födda i Möklinta? I husförhörslängd AI:6 finner du annars en svärmoder Chierstin Hansdotter inskriven. Denna kvinna var alltså mor till Stina Andersdotter och inflyttade till Möklinta efter 1782 då hon blev änka efter Anders Giörsson i Stora Tuna. Stina Andersdotter föddes 1759 i Stora Tuna som dotter till Anders Giörsson och Kierstin Hansdotter. Någonstans (inte i Stora Tuna) gifter sig Nils Persson och Lisa Andersdotter. När deras dotter Anna-Stina föds 1779 i Möklinta är ju Nils Persson betjänt och har tillnamnet Löfvenmark. Men det har du väl redan sett?! Stinas mor Kierstin uppges född 1718 och Anders Giörsson föddes samma år. Har du kollat om familjen kan ha flyttat till Stora Tuna när de försvann från Möklinta? Jag slår kanske in redan öppnade dörrar. Med vänlig hälsning/Paul
157
« skrivet: 2013-06-13, 12:10 »
Någon som vet något om om Jon Kant vid Södergården Bromtorp runt år 1700? Jag har intresse av ett par som gifter sig i Varola 1717. Det är soldaten Petter Johansson Brunberg och pigan Sigrid Jonsdotter Kant. Sigrid avlider 1730 och bör ha varit född ca 1691. Hennes far bör ha hetat Jon Kant. En Jon Kant förekommer i socknens födelsebok på från mitten av 1690-talet och framåt. Namnet låter som soldatnamn. Men jag har inte funnit honom i rullorna. Kan det vara en avskedad soldat? Har heller inte funnit någon dödsnotis för Jon Kant eller namnet på hans hustru. Mycket pekar på att detta är anor till mig. Men jag är inte helt säker. Tacksam för tips. Med vänlig hälsning/Paul
158
« skrivet: 2013-06-11, 09:19 »
Hej Lars, Jag har, genom min farmors anor, så många kopplingar till Kila att jag blev nyfiken och kollade vidare. Matts Olofssons föräldrar i Lånsta - Olof Persson och Anna Jansdotter - gifte sig 1684. I vigselboken står att Olof kom från Lånsta och Anna från Lågbo. I den förträffliga dödboken finner man först Anna Jansdotter död 1733. Där framgår att hon föddes 2 februari 1647 i Lågbo, Kila som dotter till Jan Jonsson och Brita Persdotter. Hon blev 86 år gammal. Olof Persson/Pärsson finner man begraven 1739 (men dog i december 1738). Han uppges född 1657 i Lånsta med föräldrarna Per Tomsson och Elisabeth Olofsdotter. Blev 82 år och 9 månader gammal. Jag vill påstå att Per Tomsson i Lånsta var son till bonden Thomas Andersson som förekommer i boskapslängden för gården i Lånsta redan 1620 och i jordebok fram till 1661. Han hade åtminstone två söner. Den ene din Per Tomsson. Den andra min anfader Anders Tomsson/Thomasson. Per Tomsson var brukare av gården 1654. Men även Anders var tidvis involverad. Hälsar/Paul
159
« skrivet: 2013-06-11, 08:55 »
Hej, Notera att det klottrats i anteckningen. Enåker är överstruket. Av en slump såg jag alldeles nyss i Kila sockens dödbok en person som var född i Enåker och Westerbo. Det tolkar jag som en gård/by med namnet Westerbo i Enåkers socken. Kan vara värt att kolla i ditt fall. Bara en slump att jag råkat läsa din fråga innan jag såg detta i Kilas dödbok. Lycka till! /Paul
160
« skrivet: 2013-06-10, 10:19 »
Hej igen, I förra inlägget missade jag Sophia Mattsdotters dödsår 1763. I Kilas dödbok finns en längre beskrivning av hennes liv. /Paul
161
« skrivet: 2013-06-10, 07:27 »
Svar till Lars Nordmark: Paret Matts Olsson och Sophia Matsdotter gifte sig 10 januari 1720. Sophia var då änka efter en Johan Olofsson i Lånsta, med vilken hon fått 3 barn innan Johan dog 1718. Sophia gifte sig med Johan Olofsson 1712 och kom själv från Målartorpet, Kila som dotter till förre soldaten, bonden mm Mats Ersson och Chierstin Göransdotter. Jag härstammar själv från detta par i Målartorpet. Mats Ersson var född ca 1639 och dog 1717. Han var soldat och deltog bl a i slaget vid Lund 1776 där han tillfångatogs av danskarna men sedan lyckades fly till de svenska trupperna i Landskrona. Om detta berättar han i ett brev till magistraten där han söker skattelindring och åberopar ett löfte om detta från Karl XI. Hemkommen till Kila fick han det ekonomiskt svårt resten av livet och lär bl a drygat ut inkomsterna med glasmästeri. Detta finns att läsa om i bygdeboken om Kila och bygger på det gårdsarkiv som fanns i den s k Lars Anders gård i Lånsta. Mats Erssons föräldrar var Eric Mattsson som dog i Målartorpet 1673 och Anna Mattsdotter född ca 1608 och död 1680. Chierstin Göransdotter föddes i Forneby, Möklinta 1640 och dog i Målartorpet 1717. Hon var dotter till soldaten Jöran Henrichsson i Forneby, Möklinta och dennes hustru Malin Bengtsdotter. Om Sophia Mattsdotters andre make Matts Olofsson vet jag bara det som anges i dödsnoteringen i dödboken 1775. Där står att hans föräldrar var Olof Persson och Anna Jansdotter i Lånsta. Kila sockens dödböcker är förträffliga under en stor del av 1700-talet. Innehåller ofta långa berättelser om församlingsbornas liv och bakgrund. Med vänlig hälsning/Paul
162
« skrivet: 2013-06-07, 07:19 »
Hej Stefan, Stort tack för hjälp med detta. Jag hade precis fått besked om att det inte är möjligt att fjärrlåna dessa herdaminnen från bibliotek i mellan-Sverige till Skåne, där jag bor. Det är fler forskare än jag som är engagerade i detta. Vi hade väl hoppats att det skulle anges namnen på Carl Wiströms föräldrar. Med din hjälp kan vi fastställa Wiströms födelsetid och församling. Fadern har på andra ställen omnämnts som nämndeman Carl i Djursdala. Men Djursdala var ju annexförsamling till Södra Vi och det var även på den tiden stor rörlighet mellan Djursdala och Södra Vi. Herdaminnen ger en bra bild av vad som krävdes av en bondfamilj som på 1600-talet lät en son studera till präst. Innebar säkert stora uppoffringar att sända sonen till - som i detta fall - Västervik, Kalmar och Uppsala. Nu har vi något att nysta vidare i. Stort tack för hjälp och engagemang! Mvh/Paul
163
« skrivet: 2013-06-01, 07:08 »
Hej, En son Jöns föddes den 25 november 1762 i Sileholan/Elnabacka med föräldrarna Andreas Jönsson och Maria Gunnesdotter (något svårläst). Barnet förefaller avlida redan 1762-12-26. Om detta är samma par som förekommer i husförhörslängden 1793-1804 under Elnabacke så förefaller de ha fått en ny son Jöns år 1764. Men den yngre Jöns kan jag inte finna som född i denna församling. Paret Andreas och Maria gifte sig 1762-01-03 och då angavs att Andreas kom från Sötorp och Maria från Soterud. De flyttar sedan runt bland olika gårdar i församlingen och får barn i Elnebacka -62, Strömsäter -66, Ufverud -68 och Wågsäter -74. De kan ju även tidvis varit bosatta i annan församling. Med vänlig hälsning/Paul
164
« skrivet: 2013-05-27, 22:10 »
Har nu funnit Carolus Wijström som pastor i Bälinge socken, Strängnäs stift. Fann honom boende där enligt mantalslängden 1715. Anges även hustru samt ytterligare fem personer i hushållet. Ser ut som att han flyttat till Bälinge efter 1705. Jag finner honom inte heller från 1716 och framåt. Med lite tur kan han ju finnas i Strängnäs stifts herdaminnen i den del som behandlar Nyköpings kontrakt. Får väl leta efter ett exemplar här i Skåne. Mvh/Paul
165
« skrivet: 2013-05-27, 07:05 »
Hej, Jag härstammar från Gunnar Jonsson (död i Hallersrum 1719) och Ingeborg Carlsdotter (död i Hallersrum 1732) via deras söner Nils och Sven. Jag råkade nu se Hannelottes inlägg i denna diskussion den 25 september 2012. Hannelotte efterfrågar tips om den magister Carl Wiström i Stockholm som kallar sig svåger till Gunnar Jonsson vid bl a hösttinget 1704. När jag nu googlade på namnet Carl Wiström fann jag till slut en Carolus Caroli Wijström som uppenbarligen var präst i Stockholm och uppges ha levt åren 1661-1721. Denne man gav ut en radda av skrifter med religiöst innehåll. Om denne Carolus Caroli Wijström är identisk med Gunnar Jonssons i Hallersrum svåger, så kan det ju ge viss härledning. Att Wijström kallas Caroli visar att han var son till en Carl. Det skulle kunna innebära att han var bror till Gunnar Jonssons hustru Ingeborg Carlsdotter. Var han svåger bör han ju antingen varit gift med en syster till Gunnar, bror till Ingeborg eller eventuellt gift med en syster till Ingeborg. Att han tagit namnet Wijström tyder på en koppling till Wij socken (Södra Vi). Kan det innebära att Ingeborg Carlsdotter kom från Södra Vi? Jag har inte kunnat finna ut hur långt Carolus Caroli Wijström avancerade som präst. Med lite tur förekommer han i något herdaminne. Och då kan det ju komma fram uppgifter om hans föräldrar och ursprung. På nätet fann jag en jungfru Margareta Wijström som i april 1698 gifte sig med en Mathias Kijllmarck i Storkyrkan, Stockholm. Det kan vara en dotter till Carolus Wijström. Är kanske någon som redan vet mer om detta? Med vänlig hälsning./Paul Neptune
166
« skrivet: 2013-05-26, 19:21 »
Hej Kenneth, Anna Lorentzdotter var min mfmfmfffm. Jag har också noterat att det inte anges något om änkor respektive änklingar vid dessa vigslar. Men faktum är att jag inte har funnit en enda änka eller änkling gifta sig i Sunne åren 1682-1692. Så prästen höll nog reda på sådana omständigheter på annat sätt. Jag har bara tillgång till de noteringar som finns i vigselboken från 1680 och framåt. Har inte sett Arne Linnaruds skrift. Vet du vad den baseras på? Är det kyrkans räkenskaper? Vore ju spännande om det gick att härleda även Kerstin Svensdotter vidare bakåt i tiden. Mvh/Paul
167
« skrivet: 2013-05-24, 11:06 »
Kerstin Svensdotter från Åmberg gifte sig 1672 med Lorents Johansson från Askersby. Jag härstammar från deras dotter Anna Lorentsdotter född i S. Åmberg. Lorents Johanssons ursprung i Askersby är ju klarlagt. Men Kerstin Svensdotters ursprung har jag inte kunnat finna något om i detta forum. I vigselnotisen 1672 anges bara att Lorents kom från Askersby och Kerstin från Åmberg. Jag har i mantalslängderna inte kunnat finna någon Sven som tänkbar far till Kerstin Svensdotter. Däremot ser det i mantalslängderna ut som om den gård de nygifta Lorents Johansson och Kerstin Svensdotter flyttar till i S Åmberg fram till 1670/71 brukats av en Erik Bengtsson. Han förekommer som gift man på gården åren 1664-1670 i mantalslängderna. År 1671 är en änka Kierstin inskriven på gården. Sedan dyker paret Lorents Johansson med hustru upp i längderna fram till 1688. I vigselboken för Sunne 1691 noteras att en Erik Svensson i (för mig mig oläsligt) gift sig med Kerstin Svensdotter i Åmberg. Paret förefaller bosätta sig på annan gård några år. Men 1694 inhyses Erik Svensson med hustru i S. Åmberg. År 1695 är änkan Kerstin inskriven. Jag tolkar detta som att Kerstin Svensdotter gifte sig tre gånger; först med Erik Bengtsson (senast 1664), sedan med Lorents Johansson (1772) och sist med Erik Svensson (1691). Till saken hör att gården i S. Åmberg fram till 1663 brukas av en Bengt med hustru. Tänkbara föräldrar till Kerstin Svensdotters förste make. Jag misstänker därför att Kerstin Svensdotters egentliga ursprung/födelseby var en annan än S. Åmberg. Tyvärr saknas ju dödbok för tiden närmast efter 1695 fram till att de första husförhörslängderna började föras. Kerstin förefaller dock ha dött under den perioden. Är det någon som vet mer om detta? Med vänlig hälsning/Paul Neptune
168
« skrivet: 2013-04-21, 12:38 »
Skapandet av Sala stad på 1620-talet drev uppenbarligen flera salabor till Kila. Förutom Påfvel Larsson (ovan) i Gullvalla har jag nu funnit ytterligare en sådan familj bland mina anor. Sedan tidigare hade jag anmodern Margareta Ersdotter född i Gullvalla ca 1641 som dotter till Erich Göransson och Malin Persdotter. Jag har på nätet sett att andra Kila-forskare noterat denna familj. Men jag har inte sett några uppgifter om Erich Göranssons ursprung. När jag nu i mantalslängder och jordeböcker tittat närmare på Gullvalla konstaterade jag att Påfvel Larsson hade Erich Göransson som granne och att deras gårdar föreföll ganska likvärdiga. Erich Göransson dyker upp i mantalslängderna runt 1645. Före honom står en Jöran Staffansson som brukare av gården Han förekommer i jordeböckerna åtminstone från 1631 och försvinner efter 1641 då den trolige sonen Erich tar över. Eftersom kronan uppenbarligen använde sin mark i bl a Gullvalla som ersättningsjord för markägare i Sala kollade jag boskapslängden för Sala år 1620. Och där fann jag under Ekeby just Jöran Staffansson, som en av grannarna till Påfvel Larsson. Dessa herrar med familjer har helt klart flyttat samtidigt från Sala till Kila för att ge plats åt den nya staden. I Älvsborgs lösen 1571 finns en Staffan i Ekeby, och något noterat som har med hytta att göra. Måste vara många Kila-forskare som i likhet med mig har dessa Gullvalla-bönder bland sina anor. Är det någon som vet mer? Mvh/Paul
169
« skrivet: 2013-04-20, 06:54 »
Hej Stefan, Tack för engagemanget. Ja Västerlövsta var inte min första teori bland alla möjliga varianter. Jag utläste också Wår Kiärr - men kan inte finna någon socken som passar in. I hustruns dödsnotis nio år senare stavas Wår med två å Wåår. Men där ser det snarare ut som Wäär med två ä. Därav min teori om att kan kunde vara någon dialektal variant av väster... Västerlövsta har jag andra kopplingar till. Men i detta fall stämmer det nog inte. Tack i alla fall! Hälsningar/Paul
170
« skrivet: 2013-04-18, 06:48 »
Hej Stefan, Stort tack för hjälpen. Uppgiften om att Nils Bengtsson föddes redan 1599 (i Kilas dödbok) kan vara betydligt överdriven. Det har ju visat sig att påstådda 100-åringar varit rejält mycket yngre. Å andra sidan har jag nu funnit att Nils Bengtsson redan på 1640-talet övertog en gård i Gullvalla, Kila sn, efter sin svärfar Påfvel Larsson. Svärfadern löstes ut från sin gård i Ekeby, Sala på 1620-talet för att ge plats åt den nya staden Sala. Kronan ägde mark i Gullvalla, Kila och dit flyttade familjen. Därmed finns ju en möjlighet att Nils Bengtsson suttit nöjd i Kila när den eventuelle fadern avled i Västerlövsta långt senare. Det faktum att en son till Nils Bengtsson en tid tjänstgjorde hos sin farbror (Anders Bengtsson?) i Västerlövsta berodde kanske på att Nils fortfarande hade del i denna gård. Man får väl söka i domböckerna. Men det är möjligt att jag är helt fel ute - vad gäller Nils Bengtssons koppling till Västerlövsta. Med vänlig hälsning/Paul
171
« skrivet: 2013-04-17, 21:38 »
Efter fördjupad forskning i Sala kan jag nu meddela att systrarna Margaretha och Sara Påhls/Påfvelsdöttrar föddes i Ekeby, Sala som döttrar till bonden och eventuella bergsmannen Påfvel/Påhl Larsson. Denne ägde gård i Ekeby och förekommer där i bl a boskapslängd år 1620. I samband med att den nya staden Sala anlades löstes ett stort antal gårdar in och ägarna erbjöds gårdar i grannsocknar. Påfvel Larsson dyker 1631 som bonde i Gullvalla, Kila och återfinns där in på 1640-talet. Från 1646 är det enligt mantalslängden hans måg Nils Bengtsson som driver denna gård i Gullvalla. Nils Bengtsson var gift med Påfvels dotter Margaretha. Nils Bengtssons ursprung har jag däremot inte kunnat säkra. Min senaste tolkning av texten i dödboken i Kila 1704 är att den påstådde 105-åringen Nils Bengtsson var född i Västerlövsta år 1599. En möjlig tolkning är att det står Wär Liöw socken. När hans hustru Margaretha avlider i Kila 1713 med påstådd ålder 102 år anges även hennes makes födelsesocken som Wäär Liöw (alltså ytterligare ett ä...) Mer information om dessa personer tas tacksamt emot. Mvh/Paul Neptune
172
« skrivet: 2013-04-17, 21:21 »
Efter att ha läst Per Helges utmärkta bok Om Sala - historia om en stad fick jag kunskap om att många av markägarna i Ekeby erbjöds nya gårdar på kronojord i Salas grannsocknar för att den nya staden skulle kunna byggas. Mitt sökande efter Påål/Påfvel Larsson från Ekeby, Sala överfördes därför till Kila socken, där två av hans döttrar vistades. Åren från 1631 och en bit in på 1640-talet återfinns enligt jordeböckerna en Påfvel på den gård i Gullvalla, Kila som sedan Nils Bengtsson driver från 1646 och framåt. Detta stämmer bra med det faktum att Nils Bengtsson var make till Påfvel Larssons dotter Margaretha. Jag känner mig därmed ganska säker på att ha identifierat Påfvel Larsson i Ekeby som fader till min anmoder Margaretha. Om någon vet mer om Påfvel Larsson, namnet på hans hustru och deras bakgrund är jag mycket tacksam för tips. Mvh/Paul
173
« skrivet: 2013-04-16, 13:13 »
År 1704 avled i Kila socken (U) en Nils Bengtsson boendes i Högbo. Denne man uppges i dödboken (Kila F:1 sid 11.) varit 105 år gammal och fött 1599 i något som eventuellt kan tydas till Wär Liöw socken och Wiggeby. Födelseorten anges även när Nils Bengtssons hustru Margaretha Påhlsdotter avlider i Kila 1713 (102 år gammal). I hustruns dösboksnotering ser det mer ut som Wärre Liöw. Kan det handla om Västerlövsta socken och den by som ibland kallats Wiggelsbo? I en annan dödsnotis har jag sett att en son till detta par under 1600-talets mitt tjänstgjorde hos sin farbroder i Wiggeby. I mantalslängderna för Västerlövsta har jag sett en Bengt Olofsson som bonde i Wiggelsbo 1642. Han finns inte med 1649. Senare dyker en Anders Bengtsson upp för samma gård. Kan detta vara fader och bror till Nils Bengtsson i Kila? Nils Bengtsson ser ut att ha bott hos sina föräldrar fram till ca 1615. Tjänstgjort i andra socknar och sedan 1634 gift sig med Margaretha Påhls/Påfvelsdotter från Ekeby i Sala. Någon som vet något om detta? Med vänlig hälsning/Paul Neptune
174
« skrivet: 2013-04-16, 08:07 »
Hej, En boskapslängd för Sala 1620 visar att det i Ekeby detta år fanns en Påål Larsson. Jag har - utan att lyckas - försökt finna honom i senare boskapslängder. Har kanske att göra med att Sala fick stadsrättigheter denna period. Jag är inte helt säker, men tycker det ser ut som om rådmannen Påfvel i mitt förra inlägg hette Classon. I så fall ser det ut som om systrarna Margaretha och Sara Påhl/Påfvelsdöttrar från Ekeby, Sala (i förra inlägget) inte hade någon koppling till rådmannen. Men jag reserverar mig för att efternamnen är svårlästa. Namnet Larsson i boskapslängden är dock ganska tydligt. /Paul
175
« skrivet: 2013-04-15, 15:50 »
En anmoder Margaretha Påhlsdotter avled i Högbo, Kila sn 1713 och uppgavs i dödsboken som född i Ekeby, Sala år 1611. Hon skulle alltså enligt den uppgiften ha blivit 102 år. Hon uppges vidare ha gift sig med maken Nils Bengtsson år 1634 och sammanlevt med honom i 70 år tills han avled i Kila 1704 - 105 år gammal! I kila socken har jag även funnit en Sara Påfvelsdotter som avled 1703 och var född i Ekeby, Sala år 1622. Syster till Margaretha? I mantalslängder och domböcker för Sala under perioden 1620-40 finner jag endast en Påhl/Paul/Påfvel. Det är rådmannen Påfvel Classon som tycks vara verksam rådman fram till slutet av 1630-talet. Jag undrar nu om någon Sala-forskare vet om denne Påfvel Classon hörde hemma i Ekeby? Och var han far till Margaretha och Sara Påhls/Påfvelsdöttrar? I senare mantalslängder förekommer även en Claes Påhlsson boendes i Västra kvarteren. Ser ut som en son till rådmannen. Vad gäller uppgifterna om de höga åldrarna för paret Margaretha och Nils är jag medveten om att sådana uppgifter är mycket osäkra. Men skrivningarna i Kilas dödbok förefaller väl underbyggda och åldrar mm för deras barn ger åtminstone visst stöd. Tacksam för all hjälp. Med vänlig hälsning /Paul Neptune
176
« skrivet: 2013-04-13, 09:37 »
105-årige Nils Bengtsson i Högbo, Kila noteras avliden år 1704. Hans hustru Margaretha Pålsdotter avlider nio år senare i Högbo vid en uppgiven ålder av 102 år. Detta märkliga par var mina anor. Bör ha varit ett svårslagbart rekord i uppnådd ålder av ett gift par på den tiden. I Kilas innehållsrika dödbok får man veta att Margareta Pålsdotter föddes i Ekeby, Sala år 1611. Hon bodde med sina föräldrar till år 1634 då hon gifte sig med Nils Bengtsson. De levde sedan tillsammans i 70 år - då Nils avled. Om Nils Bengtsson får man i dödsboken 1704 (AD F:1 bild 14/ sid 11) veta att han föddes år 1599 (i något som jag utläser som Wiggeby i Wår Kiärr socken eller liknande)och ingick äktenskap med Margaretha Pålsdotter vid 35 års ålder 1634. Jag har i Kilas dödsbok 1703 även funnit en Sara Påfvelsdotter avliden 81 år gammal med angivet födelseår 1622 i Ekeby, Sala. Bör ha varit en syster till Margareta Pålsdotter. I Sala stad förekommer runt åren 1620/30 en Påfvel som ingår i stadens råd. Annars är detta namn ovanligt i trakterna. Är det någon annan som forskat kring detta par? Vilken socken kom Nils Bengtsson från? Mvh/Paul Neptune
177
« skrivet: 2013-04-01, 22:18 »
Hej, Har nu även funnit lösningen på Anna Gabrielsdotters ursprung. I domboken år 1673 (EXIe:2736 Folkare härad ting sid 348) redogörs för hur Per Ersson Mört, Erik Olsson Trafvare samt Mats Ollsson säljer sina fruars delar i arvet efter deras sahl fadher Gabriel Andersson i Finnshyttan.... Finnshyttan ligger i Garpenberg. Jag hittar Gabriel Andersson i mantalslängderna för Finnshyttan från 1647 fram till 1666. Ser ut som att han blev änkeman runt 1652 men sedan gifte om sig. Detta stämmer ju också med dopet 1686 där det fanns två vittnen från Garpenberg - bl a Mörtens änka.... Hon var sannolikt änka efter Per Ersson Mört och syster till Anna Gabrielsson. Frågan är om det går att hitta mer om denna släktgren? Mvh/Paul
178
« skrivet: 2013-03-31, 12:23 »
Hej Margaretha, Min teori om att Erick Olofsson Trafvare var son till Olof Andersson i Fornby har visat sig vara riktig. Jag har nu genom den skicklige släktforskaren Göran Ekberg i Örebro fått belägg för detta. Göran har generöst delat med sig av sina kunskaper kring våra anor i By. Bland annat hänvisar han till Folkare häradsrätts tingslag 17 maj 1672 och en tvist mellan Erik Olsson Travare och bl a Anders Hansson Abborre kring arv i Fullsta, Sjulsbo m fl platser. Av protokollet framgår tydligt att Erich Olofsson Trafvare var son till Olof Andersson i Fornby. Intressant är också att Olof Andersson i sin tur var son till Anders Eriksson i Fullsta - död ca 1617. Därmed vet vi att Trafvare kom från By socken. Var hans hustru Anna Gabrielsdotter kom ifrån är fortfarande olöst. Jag har nu själv börjat söka i domböckerna. Mvh/Paul
179
« skrivet: 2013-03-28, 17:19 »
Margaretha, Mycket intressant. Jag följde aldrig födelsenotiserna så långt framåt. Nu kollade jag även HFL AI:1 sid 98 i By igen. När man läser om familjen Erik/Anna i Fornby tycker jag att det där ser ut som att dottern Anna (min anmoder) omkring år 1688 vistas i Garpenberg. Tjänstgjorde hon hos släkt i Garpenberg? Snyggt fynd du gjorde! /Paul
180
« skrivet: 2013-03-28, 13:32 »
Hej Margaretha, Jag försökte justera bilden med ADs inställningssystem. Även jag tycker mig kunna utläsa Eric Ersson. Jag är inte heller latinare - men slår i olika lexikon för att amatörtolka. Ett föräldralöst barn är ju en logisk tanke. Var ju en svår tid i svensk historia. Så bra att du hittade Philip Philipsson och hans antagningsår. Jag tycker 1678 stämmer bra med Erich Olofssons aktiviteter hemma i By. Under dessa krigsår var ju soldaterna ofta borta från socknen i årtionden. Men paret Erich Olofsson/Anna Gabrielsdotter får ju barn med ganska korta mellanrum under hela 1670-talet. Synd att det saknas ett antal sidor i husförhörslängden 1673. Jag ska kolla jordeböckerna om där kan finnas något matnyttigt. Hälsar/Paul
181
« skrivet: 2013-03-28, 09:58 »
Hej, När Erich Olofsson Trafvare med familj dyker upp i husförhörslängden under Fornby runt 1677 placeras han sist i byn. Alldeles under denna familj i husförhörslängden finns en svårläst text på latin. Jag tycker det står något liknande Fu/ata Parent.. vilket skulle betyda en hänvisning till föräldrar. Kan det betyda att Erich Olofssons föräldrar tidigare stått för gården? Uttrycket 'ánte fáta paréntum lär betyda före föräldrars död. Men jag tycker inte det ser ut som exakt den formuleringen. När jag sedan läst mantalslängderna för Fornby och By socken hittar jag Erik Olofsson Trafvare med hustru första gången 1676. Detta trots att paret fått barn i Fornby såväl 1673 som 1674. Mantalslängderna förutsätter ju att de bokförda haft inkomster. Paret kan ju faktiskt varit utan inkomster en period fram till 1676, eller är noterade utan namn på någon av gårdarna i byn. Från och med 1676 finns dock Erich Olofsson Trafvare med familj på sista gården i mantalslängderna under Fornby. Intressant är att fram till 1670 förekommer en Olof Andersson med hustru på den platsen i mantalslängderna. Åren 1660-1669 ser det i mantalslängderna ut som om det är Olof Anderssons hustru med son som bebor gården. Under dessa år placeras gården sist i längden under Fornby. År 1653 förefaller det som om gårdarna har annan placering i mantalslängden. Då skrivs Olof Andersson som blind. Om detta är samme Olof Andersson som till och från förekommer fram till 1670 kan det ju innebära att den blinde gårdsinnehavaren varit blind och själv inte haft några inkomster?! Skulle det kunna vara så att Erich Olofsson Trafvare var son till Olof Andersson? Om Erich Olofsson försvann till det militära runt 1669 förklarar ju det varför han försvann ur mantalslängderna ett antal år. En hypotes värd att undersöka vidare? Har också noterat att i bänklängderna för By kyrka (C:1 sid. 132-137) att Erik Olofsson Trafvare år 1672 hade placering vid bänkrad 23 långt bak i kyrkans nedre plan. År 1677 var han uppflyttad till kyrkans läktare bänkrad 3. Någon som kan tolka detta? Eller är det utan betydelse? Mvh/Paul
182
« skrivet: 2013-03-27, 15:59 »
Hej, Får först beklaga att jag i mitt första inlägg lät Mickel Persson Drake leva 50 år för länge. Han avled 28/6 1720 och föddes ca 1649. Min första ana i By var farmors far som föddes 1854. Hans mors släkt var till största delen bergsmän och smeder i socknen. Det grenar ut sig i socknen via Rossberga och Vatebo. Jag hade ju hoppats hitta någon vallongren där - men tyvärr misslyckats hittills. Idag har jag försökt kartlägga Erik Olofsson Trafvares och Anna Gabrielsdotters sociala nät genom att följa dopböckerna. Det första dopet med detta paret i By socken gäller just min anmoder Anna född 1673. Familjen bor då enligt dopboken i Fornby. I husförhörslängden detta år saknas tyvärr ett antal sidor och familjen dyker upp i husförhörslängden först omkring 1677. Faddrar vid dopet 1673 är Olof Nilsson i Fornby, hustru Anna (med ett ord/namn jag inte kan uttyda)Fornby, Clemet Andersson i Fornby samt Olof Nilssons dotter Margareta Olofsdotter i Fornby. Margareta Olofsdotter skulle ju kunnat vara barnets faster. Men det skulle i så fall innebära att barnets farfar också agerade fadder. Det var väl inte brukligt i socknen? Åren 1672-1680 är Erik och Anna själva bara faddrar en gång (med reservation för att jag missat något). Det är när Erik Ersson i Fornby 1677 blir far till en Hans. Då är paret Trafvare båda faddrar. När deras egna barn döps (Brita 1674, Brita 1676, Kirsten 1679) är det bara grannar i Fornby som står faddrar. Jag börjar dra slutsatsen att både Erik Olofsson och Anna Gabrielsdotter var inflyttade i socknen och inte hade några nära släktingar att anlita som faddrar. Är kanske läge att börja söka spår i Österfärnebo, Garpenberg m fl grannsocknar. Hälsningar/Paul
183
« skrivet: 2013-03-27, 07:22 »
Hej Margaretha, Så trevligt att äntligen få kontakt med en avlägsen släkting med anor i By. Min farmors anor i By var bland det första jag gav mig på, som ny släktforskare på 70-talet. Nu har jag insett att det finns mer att hämta i denna socken. Så jag gör nya försök. Din anmoder Margareta Ersdotters dödsnotis var värdefull, eftersom den bekräftar efternamnet Gabrielsdotter på vår gemensamma anmoder Anna. Margareta Ersdotters syster Anna Ersdotter avled redan 1739 - och då hade man ju inte börjat med de långa levnadsbeskrivningarna i socknens dödbok. I Margareta Ersdotters dödsnotis står det helt klart boende och inte Goude. Namnet Gabriel är ju ovanligt i trakten. Det användes bl a i vallonsläkten Pierrou. Den Johan Gabrielsson du funnit vid Valla bruk tycks vara född i Horndal 1679 som son till en Gabriel Mikaelsson född 1652. Denne var i sin tur son till en Mikael Göransson Tysk med hustru Ingrid. I det fallet ser det inte ut att röra sig om valloner. Faddrarna Per Clemetsson och Clemet Andersson vid dopet 1674, som du nämner, var faktiskt mina anor. Per Clemetsson var född ca 1652 och bergsman i Fornby. Fadern Clemet Andersson var smed/bergsman (och i ett tidigt skede troligen soldat. Jag har inte spårat denna gren till valloner. Har du för övrigt lyckats lösa Erich Olofsson Trafvares ursprung? Hälsningar/Paul
184
« skrivet: 2013-03-26, 10:08 »
Jag fortsätter min forskning på släktgrenarna i By. Nu gäller det min anmoder Anna Ersdotter som föddes i Ö Fornby 1673 som dotter till Erich Olofsson Trafvare och dennes hustru Anna Gabrielsdotter. Efter rejält slitande har jag nu äntligen funnit Anna Gabrielsdotters dödsnotis 1724 med angiven ålder 73 år. Innebär född ca 1651. Paret Erich Olofsson (Trafvare) och Anna (Gabrielsdotter) återfinns i husförhörslängderna under Fornby från 1673 och framåt. Annas efternamn fann jag först i hennes dödsnotis. Jag undrar nu om någon annan forskare kunnat koppla denna Anna Gabrielsdotter till rätt ursprung. En fader med namn Gabriel kan tyda på valonskt ursprung. Men finns också ett antal Gabriel i Österfärnebo vars namn inte ser valonska ut. Någon som vet mer om detta? Mvh/Paul Neptune
185
« skrivet: 2013-03-23, 08:45 »
Är det någon annan som forskat kring föraren Mickel Persson Drake född ca 1649 i Hede och död 1770 i Hede? Han gifte sig 1681 med Karin Abrahamsdotter från Buska - dotter till föraren Abraham Jönsson. I dödboken 1675 noteras att Per Mickelsson i Hede avlidit 76 år gammal. Namn, ort och ålder gör denne till en tänkbar far till Mickel Persson. I Carl Larsson i By:s fantastiska böcker En Dalasockens historia kan man bl a se bomärkena från Älvsborgs lösen åren 1615-18. Där finns bomärket efter en länsman Mickel Hansson i Hede. Jag har även hittat dennes namn i jordeboken för Hede och By så sent som 1647. När jag nu själv kollat Älvsborgs lösen från 1571 noterar jag ytterligare en länsman Hans Magni under Hede i By. Frågan är nu om detta kan vara en släktkedja från tidigt 1500-tal till 1700-talet? Namnen är ju inte de vanligaste i socknen. Länsmannayrket gick ofta, mer eller mindre, i arv. Det förefaller som om en bror (Hans Mickelsson) till Per Mickelsson övertog länsmannayrket efter Mickel Hansson. Själv härstammar jag från Per Mickelssons dotter Anna, född i Hede 1682. Tacksam för tips. Med vänlig hälsning/Paul Neptune
186
« skrivet: 2013-03-05, 08:53 »
Hej igen, Jag sökte nyss efter vigselnotering för Sven Svensson och Rangela Månsdotter. I födelseboken anges att de 12/9 1747 fick en son Anders (som således måste ha dött i späd ålder). I Ryda och Naums vigselbok kunde jag inte finna parets vigsel. Letade då i Särestad socken där jag fann dem 28/12 1746 Dr. Sven Svensson och pig Rangela Månsdotter samt Bonde i Ryda församling. Frågan är hur detta ska tolkas? När Rangela Månsdotter avled 1800 anges hennes föräldrar heta Måns Andersson och Brita Hansdotter. Det stämmer också med födelsenotisen 1725. Vanligen brukar ju vigslar ske i brudens hemsocken. Men i detta fall - 1746 - ser det ut som att det är brudgummens hemsocken. År 1746 har ju Rangelas far Måns avlidit. Kan det vara så att Rangela tjänstgjort som piga i Särestad socken och där träffat Sven Svensson? När de gifter sig blir Sven bonde på Hökagården. Men jag hittar inte någon Sven Svensson född ca 1718 i Särestad med föräldrar Sven Håkansson och Karin Andersdotter... Denna diskussion borde väl fortsättningsvis föras under Ryda socken eftersom Hökagården ligger där. Blir ju annars svårt för andra att haka på. Hälsningar/Paul
187
« skrivet: 2013-03-05, 08:16 »
Hej Inga-Kari, Tack för att du föryngrar mina anor. Jag har missat att det fanns två Brita i familjen. Är ju ganska svåra socknar att forska i. Brita Svensdotter född 1753 var min morfars farmors farmor. Ett datorhaveri för ett par år sedan ledde till att det mesta av mina anteckningar spolierades. Där fanns bl a uppgifter om Sven Svenssons bakgrund. Nu hittar jag inte källan till att han skulle vara född i Särestad. Jag har ett svagt minne av att hans föräldrar - som anges i dödsboken 1796 - också flyttat till Hökagården. Men det kan vara fel. I vilket fall har jag inte kommit vidare på den grenen - ännu. Bland de anteckningar jag fortfarande har kvar finns en notering om att Måns Andersson var född på Storegården i Hällum och att föräldrarna hette Anders Jonsson och Ingierd Månsdotter. Men detta vill jag idag betrakta som ett tips för vidare forskning. I fortsättningen vågar jag inte lita på datorer. Hälsningar/Paul
188
« skrivet: 2013-03-04, 19:17 »
Hej Inga-Kari och Gerd, Anders Svensson född i Kopparslagargården 1762 var tydligen bror till min anmoder Brita Svensdotter född i Kopparslagargården 31/3 1750. Föräldrarna var Sven Svensson och Rangela Månsdotter. Sven Svensson var född i Särestad ca 1718 som son till Sven Håkansson och Karin Andersdotter. Han avled i Kopparslagargården 1796. Rangela Månsdotter föddes i Hökagården, Ryda 1725 som dotter till Måns Andersson och Brita Hansdotter. När Måns Andersson avled i Hökagården 1746 angavs att han var född i Hällum och Skarstads socken ca 1679. Det är fortfarande oklart för mig vilken socken han verkligen var född i eftersom två socknar anges. Hustrun Brita Hansdotter gifte sedan om sig med Jöns Bryntesson i Kopparslagargården. Innan hon gifte sig med Måns Andersson var hon änka i Hökagården. Vore roligt om någon annan forskare kommit längre på dessa släktgrenar. Mvh/Paul Neptune
189
« skrivet: 2013-01-18, 22:05 »
Hej, När det i domboken anges att Jon Knutsson köper ut en del av gården från sin brorson Knuth Runnegrehn och borsdotter Elisabeth Bengtsdotter - så står det ju faktiskt inte att dessa brorsbarn var syskon. De kan ju faktiskt vara barn till två olika bröder, varav Elisabeths far hette Bengt Knutsson. Ponera att Knuth Runnegrehn var son till en Jon (en form av Johan) eller en Peter! För övrigt har jag, som du, anor där man hoppat över vissa namntraditioner. Det märks, som du skriver, särskilt där det sker hopp mellan samhällsklasserna. Knuth Runnegrehn rör sig i Karlshamn borgerliga kretsar. Det framgår i dopböckerna. Har någon av er tänkt på noteringen i dödsboken för Jät 1680 där det står Christnades fendrikens barn i Rungaboda. I mantalslängderna 1680 och 1681 finns en fendrik Jöns med hustru inskriven på Rungaboda, ovanför Jon med hustru. Rör det sig om en inhyst militär? Eller var det en i familjekretsen? Hälsning/Paul
190
« skrivet: 2013-01-18, 10:29 »
Hej, Här lite mer uppgifter kring Knuth Runnegrehn med familj. Lite försiktighet är nog på sin plats kring detta. Vi har genom domboken fått veta att Jon Knutsson i Rungaboda hade en brorson som var handelsman och hette Knuth Runnegrehn. Men vi har ingen uppgift om att denne Runnegrehn verkligen hörde hemma i Karlshamn. Kan vi med nedanstående uppgifter dra några slutsatser? Knut R och Gundela Löth/Loth gifter sig i Karlshamn 1699. Deras barn: Else f 6/4 1700 död 29/8 1700, Elsa f 1/2 1702 (se vidare nedan), Peter f 6/9 1705 död januari 1706. Någon gång före 1718 gifter Knut R om sig med Jannika Enners. Deras barn: Johanna f 27/4 1718, Johannes f 24/6 1719 död 1724. Dottern Elsa Runnegrehn (f 1702) gifter sig 27/12 1719 med handelsmannen Lars Norlén i Karlshamn. Det förklarar varför Knuth Runnegrehn vid bouppteckningen efter Lars Norlén 1723 uppgav att han ägde gården Norlén bodde i. Det förklarar också varför Elsa Runnegrehn står som hustru när hon 1742 gifter sig med Nils Borlander i Karlshamn. Jag kan inte hitta någon uppgift om att Knuth Runnegrehn varit gift innan han 1699 gifte sig med Gundela Löth/Loth. Ingenstans anges heller ålder eller födelseår för honom. I vidare forskning kan det vara bra att veta att prästen i Karlshamn på 1720-talet ibland kallar Knuth för Canutus Runnegrehn - dvs den latinska formen av namnet. Kan man dra några slutsatser av alla dessa dopnamn? Med risk för att något/några dop missats i genomgången. Mvh/Paul
191
« skrivet: 2013-01-17, 14:36 »
Knuth Runnegren och en Gunnela Löth (med reservation för stavning) gifte sig i Karlshamn 24! 1699. Paret fick en dotter Else i Karlshamn 6/4 1700. Det kan vara den dottern som 3/4 1742 gifter sig med en Nils Borlander I Karlshamn. Köpmannen Knut Runnegren förekommer också i samband med en bouppteckning efter avlidne Lars Norlén i Karlshamn år 1723. Där påtalar Knuth att han äger gården där den avlidne bodde. Den 15/1 1725 avlider Knut Runnegren i Karlshamn. Året innan avled en son Johannes och där framgår att Knut då hade en hustru som hette Madame Jannika med ett oläsbart efternamn. /Paul
192
« skrivet: 2013-01-17, 13:29 »
Hej Svenolof, Tack för inlägget! Min kommentar till Kristian i inlägget ovan var kopplat till den länk Kristian bifogade igår. Den hänvisar bl a till ett inlägg under Kalvsvik 16/1 2009. Om jag läst det inlägget rätt som antyds det en koppling till Aplaryd i Jät. Men jag har inte följt resten av den diskussionen och kan inte redogöra för vad andra forskare kommit fram till. Jag kan däremot upplysa dig och Kristian om att handelsmannen Knuth Runnegrehn, som var brorson till Jon Knutsson, runt år 1700 tycks varit bosatt i Karlshamn. Har inte hunnit söka vidare kring detta. Men en snabbgoogling på nätet antyder att det fanns runnegrenare i Karlshamn under lång tid på 1700-talet. Jag är ju till att börja med mest intresserad av att hitta mer detaljer kring mina direkta anor Jon Knutsson och hans hustru Nilla. Men ibland lönar det ju sig att snoka bland sidogrenar för att få ytterligare ledtrådar. Ett namn som Runnegrehn kan ju mycket väl vara militärnamn som använts oavsett släktskap. Men här har vi ju en direkt källa som pekar ut släktskap. Hälsningar/Paul
193
« skrivet: 2013-01-16, 21:47 »
Hej Kristian, Låter helt klart som troliga anförluster för din del. Kollade länken och konstaterar att dina tidigare funna Runnegrehnare bodde just på Aplaryd i Jät. Noterar även en koppling till Cavallius. Vi har sådana även i vår familj - men i annan socken. Jag fortsätter läsa domböckerna och återkommer om jag hittar något nytt. Blir kanske under Tävelsås. Hälsning/Paul
194
« skrivet: 2013-01-16, 13:50 »
Hej, I Kinnevalds häradsrätt volym:50 1699 (bild 3350)meddelas under Ärende 102: Jonn Knutsson i Rungaboda låter uppbinda 1/8 av Rungaboda som han köpt av sin brorson Knut Runnegrehn och sin brorsdotter Elisabeth Bengtsdotter för penningar inalles 40... Därmed vet vi att Jon Knutssons bror hette Bengt och troligen var död före 1699. Hälsar/Paul
195
« skrivet: 2013-01-15, 18:09 »
Hej, Fann nyss i domboken år 1701 för Kinnevalds härad (volym:18 bild 560) hur en Jon Swensson i Limme är inblandad i en process med en Hans Persson i Dänningelanda. Eftersom vi inte är säkra på vår Jons efternamn så kan det vara så att han inte hette Månsson - utan Swensson. Enligt mantalslängderna fanns det ju bara en Jon - gift med Sigrid Andersdotter - Limme denna tid. Före 1675 brukades Limme bl a av paret Swen och Sigrid. Kan detta vara rätt släktled?! Vidare har jag funnit ett antal ett antal processer där åbon Jon Knutsson i Rungaboda bråkar med adelsmannen Uggla. Tycks mest handla om huruvida Jon sköter marken, röjer och bränner. I ett fall år 1701 (bild 290) är en handelsman Knuth Runnegrehn inblandad. Låter på namnet som om denne kan ha sitt ursprung på gården. Mvh/Paul
196
« skrivet: 2013-01-14, 21:03 »
Hej Kristian, Bra att du rätar upp släktleden! Där ser man hur nyttigt det är med en rejäl frukost - även om den som i ditt fall ätes sen eftermiddag. Jag var själv lite fundersam över att brudparet till synes vigdes i mannens församling. Men det förekommer ju ibland att ortsbefolkningen struntat i församlingsgränserna och valt den kyrka som ligger närmast till. Har sett sådana exempel i Smålands sydligaste trakter. Barn på samma gård har ex v döpts i olika kyrkor. Men i det här fallet ser det ju ut som om vår första tes var den riktiga. Även jag lade märke till att det fanns en namne Gunnil Jonsdotter som fadder vid Måns dop 1703. Men trodde att det var en felskrivning av prästen. Din senaste rockad ser i alla fall trovärdig ut. För övrigt kan jag passa på att nämna vad som står i jordeböckerna kring Rungaboda/Aplaryd S. Den gård Rongaboda som Knut Andersson är skriven för 1643 står under rubriken Knektar på skatte- och kronojord. Det är alltså möjligt att han var knekt vid den tiden. En stor del av tiden fram till 1690-talet anges att gården är frälsejord tillhörande släkten Douglas. Under en period har gården varit förlänad Anders Ericksson (Var väl generalguvernör.) I jordeboken 1701 framgår att gården blivit kronojord vid reduktionen. Hälsar/Paul
197
« skrivet: 2013-01-14, 12:29 »
Hej, Detta är en fortsättning på en diskussion som förts under Dänningelanda och Tävelsås: År 1707 noteras i Jäts flyttlängd att Swen Jonsson med hustru flyttar från Jätsberg till Limme i Tävelsås. Swen Jonsson från Rungaboda gifte sig i Jät år 1700 med Gunilla Jonsdotter. Gunilla var av allt att döma dotter till Jon Månsson och Sigrid Andersdotter i N. Limme Tävelsås. Swen Jonsson var av allt att döma son till Jon Knutsson och hustru Nilla i Rungaboda. Det har inte varit det lättaste att hitta denna familjekrets under Rungaboda i mantalslängderna för Jät. 1695 finns dock Jon med hustru och dr. Knut skrivna där. Knut är sannolikt sonen Knut som sedan tar över gården och var bror till den Swen Jonsson som flyttar till Tävelsås 1707. År 1695 anges i mantalslängden att hustrun (Nilla) i Rungaboda var utgammal och därtill förlamad och döfsjuk(?)... I mantalslängderna längre bakåt hitade först inget Rungaboda. I jordeboken 1701 framgår dock att Rungaboda var ett 1/2-hemman under Aplaryd där ena gården kallas Norra Aplaryd och den andra varierande för Södra Aplaryd eller Rungaboda. År 1701 står Knut som innehavare av Rungaboda - trots att fadern Jon lever till 1704. I mantals och jordeböckerna kan man sedan följa släkten bakåt till 1643. Jon med hustru Nilla står för gården från 1663 och framåt. År 1662 var troligen Jon ogift. Mellan 1643 och 1661 är en Knut innehavare. År 1642 anges han som änklingen Knut Andersson och gården kallas faktiskt då för Rungaboda! I mantalslängden under Östra Jät - alldeles ovanför Rungaboda och Aplaryd finns skattebonden Anders Knutsson med hustru Elin Nilsdotter. Kan vara föräldrar till Knut Andersson. Om den Jon Knutsson som avled i Rungaboda 1704 var född ca 1634 och Knut Andersson i Rungaboda var änkling 1642 så stämmer ju allt tidsmässigt. Återstår väl att söka i domböcker mm efter ytterligare bevismaterial. Mvh/Paul
198
« skrivet: 2013-01-14, 11:27 »
Jag fortsätter diskussionen kring den till Tävelsås inflyttade Swen Jonsson med familj under Jät socken - vad gäller tiden innan de flyttar till Tävelsås. Blir väl bäst så om vi ska följa reglerna? /Paul
199
« skrivet: 2013-01-14, 08:53 »
I Jäts socken finns följande anteckning i flyttlängden (C:1 sid 153): Åhr 1707 Swen Jonsson i Jäätsborg med sin hustru flött till Limma i Täfwelsås socken, hans och hans hustrus förhållande har varit erligt och christeligt. /Paul
200
« skrivet: 2013-01-14, 08:13 »
Hej Kristian, Ditt nattliga arbete har verkligen lett till ett genombrott. Nu blir det till att rita om släktträdet. Detta blir spännande. Jag som börjat tro att det var stopp i fortsatt forskning på dessa släktled. Men nu öppnas nya möjligheter. Stort tack. Hälsar/Paul
201
« skrivet: 2013-01-13, 22:11 »
Dina teorier låter logiska, Kristian. Jag ska söka vidare. Jag återkommer under ämnet Tävelsås eftersom det är i den socknen merparten av personerna hör hemma. /Paul
202
« skrivet: 2013-01-13, 18:24 »
Hej Kristian, Stort tack för för ditt bidrag. Dina uppgifter stämmer väldigt väl överens med det jag själv fått fram senaste dygnet. Jag har också gått igenom såväl mantalslängder som jordeböcker och gjort kopplingar till Måns Persson och Kerstin i de tidigaste mantalslängderna. Den Gunnel/Gunilla Svensdotter som var gift med Swen Jonsson finns dock faktiskt med i dödsboken för Tävelsås år 1743. Där står att änkan Gunilla i N Limme avlidit 66 år gammal. Hon skulle alltså varit född ca 1677. Det som gör mig lite konfunderad är dock det faktum att Swen Jonsson med familj under ett antal år saknas i Tävelsås. Swens namn finns med i jordeböckerna (som ägare) 1708 och i mantalslängden 1707 när Jon avlidit. Men det dröjer ytterligare ett antal år innan han eller Gunnel syns i kyrkböckerna. Sonen Måns (min anfader) föddes ju ca 1701 och får med sin hustru ett antal barn. Först en son Swen (efter barnets farfar), därefter dotter Sigrid (efter mormodern)och sedan en dotter Ingrid. Borde inte dotter nummer 2 ha uppkallats efter sin farmor? Kan det vara så att Gunnel/Gunilla var Swens andra hustru? Att de äldsta barnen hade en annan mor - som hette Ingrid??? Jag har som du också sett en hustru Elin i Limme. Kan det vara samma kvinna som i mantalslängderna 1703 och 1706 står som piga Elin efter Jon med hustru? Jag har sökt i kringliggande socknars kyrkoböcker för att hitta en Swen Jonsson med familj för åren 1699-1710. Men inte lyckats. Mvh/Paul
203
« skrivet: 2013-01-12, 12:38 »
Hej, Upptäckte idag att en diskussion under Dänningelanda berör ett för mig olöst problem i Tävelsås. Det är kopplat till paret Nils Swensson och Kerstin Swensdotter i Torpa N.g. Jag har anledning tro att den Kerstin Swensdotter som i Tävelsås 1726 gifte sig med Nils Swensson från Torpa i Dänningelanda var syster till min anfader Måns Swensson i Tävelsås. När denne Måns Swensson 1730 gifte sig med Anna Jacobsdotter från Gatugården, Tävelsås angavs att brudgummen kom från Limma. Jag har sedan sett såväl Måns Svensson som Kerstin Swensdotter och hennes make vara faddrar vid respektive barns dop - över sockengränserna. Bland annat är Måns Swensson fadder när Nils och Kerstins dotter Catharina döps i Dänningelanda 1738. Måns Swensson avlider i Tävelsås Gatugård 1756 och sägs vara född ca 1701. Det finns ju ingen födelsebok, men en ofullständig husförhörslängd för åren 1705 och 1706. Jag kan i denna HFL inte finna någon passande familj. Den enda tänkbara fader Swen i Limma som jag funnit är kyrkovärden Swen Jonsson i Limma som avlider i Tävelsås 1732 med angiven födelse till ca 1670. I mantalslängderna för Tävelsås kan man runt år 1700 se ett antal tänkbara Swen. Den ene skrivs som änkling redan 1702. Något år senare ser det ut som om handelsmannen Swen Hielm i Växjö är delägare i gården. Jag har länge varit osäker på om Måns Swensson var hemmahörande på riktigt i Limma eller om han bara var tjänstgörande legodräng. Men hade han en syster på gården ökar väl sannolikheten för att hans familj hörde hemma där. Bland faddrarna i Tävelsås 1738 när Måns Swenssons dotter Ingrid döptes fanns, förutom Kerstin Swensdotter i Torpa, en Pernilla Swensdotter i Södergården??? (syster till fadern?) samt gymnasisten Petrus Lundgren. Den senare var son till klockaren Jon Nilsson i Tävelsås Gatugård och blev sedan präst. Han var troligen kusin till dopbarnets mor. Kan detta vara till hjälp för att lösa ett sockenöverskridande problem? Mvh/Paul Neptune
204
« skrivet: 2013-01-08, 21:34 »
Maria Andersdotter i Klefwan som var fadder när Karin döptes 1725 var gift med Erik Andersson i Klefwan. Kan det vara Erik Andersson Levin?
205
« skrivet: 2013-01-08, 19:58 »
Hej, Där löste du - Ing-Marie - frågan om vad som står noterat i högerkanten efter Hans Anderssons namn i mantalslängden 1707 i Lian. Det står helt klart trumslagare. Intressant också med vigselnotisen i Sillerud 1708 där namnet Levin används. Kan detta vara det första kända tillfället detta namn används? Först trumslagare Hans Andersson Levin 1708, därefter hans bröder sergeanterna Anders och Jean Levin på 1720-talet... Vad gäller Christinas funna familj i Sillerud verkar allt stämma. Den 16 februari 1725 föddes i Silbodal en Karin som dotter till Sven Andersson och Elin KLasdotter. Mansfaddrar var Olof Andersson, ? Andersson och drängen Gösta Alguttsson i Åb.... Kvinnofaddrar var: Maria Andersdotter i Klfv..., Signe? Olsdotter i ? samt Anna Pärsdotter. Vore bra om någon annan försökte utläsa detta. Det kan väl ändå inte vara barnets farmor Maria Andersdotter som är med och bosatt på annan gård??? Namnet Gösta Algutsson låter också bekant. Har sett det någonstans... Men vet inte var. Nu tycks vi också få klarhet i ungefärliga åldrar på herrarna Levin. Hälsar/Paul
206
« skrivet: 2013-01-08, 09:42 »
Ytterligare några pusselbitar kring Levin i Silbodal: Om jag läser mantalslängderna rätt så har den gård Anders Jonsson köper tidigare ägts av en Örjan/Östen. I domboken något år tidigare AI:a 1b bild 339 framgår att Östen/Örjan Eriksson i Lÿa Silbodal drabbats av ett hårt ekonomiskt slag på grund av våda. Ser ut som en brand där hus förstörts. Kan det vara ett så kallat renoveringsobjekt Anders Jonsson köper? Som vanligt är det vissa avvikelser mellan mantalslängderna och jordeböckerna. Enligt mantalslängderna står änkan Maria för gården 1706. Maken Anders fanns skriven där 1704 och har uppenbarligen avlidit före 1706. I mantalslängden 1707 står Hans Andersson för gården. I jordeboken (som återfinnes hos SVAR under Örebro läns register bild 1092) står redan år 1706 Hans Andersson för gården. I mantalslängden 1707 finns något noterat i högermarginalen efter Hans Anderssons namn. Jag kan inte tyda detta. Av allt att döma har alltså Anders Jonsson avlidit någon gång efter det att mantalslängden skrevs 1704 och redan 1706 har Hans Andersson övertagit det formella ägandet. Är det för övrigt någon som vet vem den Anders Jonsson var som åren 1694 och 1695 är skriven under Ulvestad i Silbodal med hustru. Det noteras att paret tigger. Har kanske inget alls med Levin-släkten att göra. Men är väl värt att notera. Mvh/Paul
207
« skrivet: 2013-01-07, 12:00 »
I domboken AI:a1b bild 392 sid 387 förekommer en Swen i St...dalen tillsammans med en Pär i (Wikarna???). I ärendet har rätten gett Swen och Pär i uppdrag att till nästa ting skaffa fram vittnen för sin sak. Domboken är ju vattenskadad och svårläst. Men jag tycker att ortsnamnet beträffande denne Swen liknar det som anges för Anders Jonsson. Det är möjligt att jag ser helt fel - men det kan ju också vara en eventuell ytterligare ledtråd. Mvh/Paul
208
« skrivet: 2013-01-06, 22:46 »
Hej alla, Snyggt jobbat! Då har vi ett antal St...dalen att söka bland. Jag har kollat i mantalslängderna för dessa socknar 1697 men inte funnit någon Anders Jonsson som tänkbar kandidat. Eftersom hans hemvist St...dalen anges i Nordmarks härads protokoll bör det ju vara inom häradet eller vara en någorlunda känd plats i närheten. Jag har för övrigt också letat vidare i domböckerna framåt i tiden till 1705 utan att finna någon Levin eller Anders J med familj i Lian, Silbodal. Men jag kan ha missat något. Jag hoppas på någon form av information som kan dyka upp kring dessa personer. 1706 finns ju Maria som änka. 1707 står Hans Andersson i mantalslängden och 1709 Sven Andersson osv... Om familjen sedan tidigare kan kopplas till trakten borde ju deras namn förekomma i något juridiskt sammanhang - arvsskiften, gränsstrider mm. Men en möjlighet är naturligtvis att hela familjen kommit långväga ifrån i en tid när det var riskfyllt att bo där.
209
« skrivet: 2013-01-06, 16:46 »
Jag är inte övertygad. När man skriver bokstaven S tillsammans med T görs ju den där extra kroken. Kolla B-et på sidan 444 där det står Biör i Borgerud!
210
« skrivet: 2013-01-06, 15:23 »
Hej på er, Verkligt sensationella fynd! Jag började läsa domböcker från 1699 och framåt för att bl a se vad som hände när Anders J avled efter 1704. Men detta fynd Henrik gjort, bådar gott. Jag tycker att det mycket väl kan stå Stordalen. Har sökt på Stordalen och hittat ett i Stavnäs socken söder om Arvika. Känner ni er säkra på att ortsnamnet börjar på B? Att det rör sig om Lÿan i Silbodal är ju helt klart.
211
« skrivet: 2013-01-05, 17:38 »
Hej, Kan hålla med dig Ing-Marie om att det kan finnas anledning att hålla fast vid denna diskussion ett tag till. Men ska man följa reglerna för detta forum så finns det väl en gräns för hur länge. Kan det bevisas att kopplingen Levin-Molithaeus är fel så bör ju det presenteras på flera platser i Anbytarforum - även under ämnet Molithaeus där ju redan ett antal uppenbara felaktigheter redan avslöjats. Vad gäller Kents uppgifter om bröder till Jean Levins hustru Kerstin Olofsdotter så var min avsikt närmast att påpeka att det inte fanns några söner i familjen som var aktuella för att ta över gården i Treskog. Dina uppgifter om Jean Levins rättsliga bakgrund kände jag inte till. Mycket intressant att få reda på. Låter som rena rufflarfasonerna från Jeans sida. Däremot kände jag till att släkten Molithaeus hade gruvrättigheter i närheten av Treskog. Det kan röra sig om rena tillfälligheter. Men jag tycker absolut att det ska vändas på alla stenar för att undersöka dessa släktförhållanden. Under alldeles för lång tid har forskningen kring Levin och Molithaeus styrts av förutfattade meningar. Det är inte alltid man kommer rätt om man redan i förväg tror sig veta vad man letar efter. Roligt att så många engagerar sig. Mvh/Paul
212
« skrivet: 2013-01-05, 15:16 »
Hej Ing-Marie o Henrik, Du har helt rätt Ing-Marie, vad gäller rekryteringen av sergeanter just under denna period. Jag har exempel från släkten i Småland där en vanlig torparson snabbt steg i graderna till såväl överste och generalmajor. Han blev visserligen själv adlad - men den sociala bakgrunden var inte så märkvärdig. Sergeanten Jean Andersson Levin lämnade Silbodal runt 1728 och flyttade till svärföräldrarna vid Träskog i Gunnarskog. Fanns inga söner i den familjen och snart var svärsonen Jean Levin bonde i Träskog. Var nog bättre än att vara lågt lönad sergeant. I mantalslängderna dyker Anders J med hustru upp i Silbodal 1699. Anders J står kvar till 1704. För 1705 finns ingen mantalslängd. Men 1706 är det änkan Maria som är skriven där. Sedan varierar det mellan sönerna Hans, Sven, Jean och Erik fram till det berömda arvskiftet 1728. Frågan är varifrån paret Anders o Maria kom? Jag tror att det är läge att börja hantera detta ärende som vilket okänt släktforskarärende som helst. Kyrkoböckerna börjar ju först 1709 och ger inte så mycket draghjälp - om jag inte missat något. Kan ju finnas något i grannsocknarnas böcker. Gäller ju att finna ledtrådar som tydliggör familjeband. Jag har också börjat söka i domböckerna. Men inte efter namnen Levin eller Andersson. Kan det vara läge att fortsätta denna diskussion under ämnet Silbodal istället för Levin? Hälsningar/Paul
213
« skrivet: 2013-01-04, 22:10 »
Hej Henrik och Ing-Marie, Jag har nu än en gång skummat igenom födelseböcker, dödböcker, vigselböcker och mantalslängder mm för Silbodal och Långserud kring slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Jag kan inte finna namnet Levin nämnt någonstans förrän 1721. Och då är det i generalmönsterrullan för Närkes o Värmlands regemente (sid 268) år 1721. Där noteras sergeanten Anders Levin (med förarelön). År 1722 26/1 föds en dotter Maria i Silbodal som dotter till sergeanten Jean Levin och Kerstin Olofsdotter. Brodern Sven Andersson i Lian och hans hustru får barn och förekommer som faddrar i åratal utan att namnet Levin används. Jag tycker att det mesta tyder på att namnet Levin började användas i denna släktkrets först omkring år 1720 - av de båda militärbröderna Anders och Jean. Jag har särskilt noterat att namnet i militärrullan 1725 (sid 616) stavas Livin. Är det en tillfällighet eller kan det vara orsakat av att namnet faktiskt i militära sammanhang var kopplat till Lian i Silbodal? Vanliga soldater från Lian hade ju ett annat namn. Men dessa herrar hade ju högre rang. Jag har förgäves sökt min anfader Jaen Levin i rullorna för åren 1721 och framåt, då han fortfarande var sergeant. Har någon annan funnit honom? Du Henrik drar ju vissa slutsatser av faddrar mm i födelsenotiserna för Eda m fl socknar. Jag har försökt finna ledande kopplingar i Silbodal från 1709 och framåt. När Jean Levins dotter Maria föds 1722 finns bl a tullnären Daniel Brask i Åslunda som fadder. Han var gift med en Maria Sandersdotter Walenberg. Med lite tur kan man kanske finna Silbodals levinare som faddrar i andra socknar: men jag tror det är hög tid att sluta söka efter namnet Levin längre bakåt i tiden. Mvh/Paul
214
« skrivet: 2013-01-03, 08:46 »
Hej, Det ser ju faktiskt ut som att föräldranamnen i den av Henrik funna dödsnotisen stämmer. Vi är ju flera som tidigare sökt efter en Anders Andersson i mantalslängderna för Lian och Silbodal i slutet av 1600-talet, och bara funnit en Anders Jonsson/Jönsson. Frågan är om allt handlar om skrönor eller om det finns uns av sanning i det påstådda släktskapet Levin-Molithaeus? Muntliga historier var ju vanliga i gamla tider. Här känns det som om muntliga berättelser kompletterats med konstruerade släktled. Gamla muntliga traditioner behöver ju inte vara helt felaktiga. Men i det här fallet är det ju minst sagt tråkigt att många ägnat bortkastad tid åt att söka efter Levinare och anderssöner som kanske aldrig funnits. Denna Levin-släkt kanske uppstod först i början av 1700-talet i Silbodal. Skulle det - trots allt - finnas sanning i kopplingen mellan Levins och Molithaeus kan den ju lika gärna finnas via de kvinnliga släktleden. Vem var Maria Andersdotter som var mor till syskonen Levin? I mantalslängderna återfinns ju en enkan Maria på Lian 1706. Och varifrån kom Anders Jonsson med hustru när de dök upp i Lian 1699? Det vore tråkigt om alla ättlingar till syskonen Levin nu slutar forska på grund av uppenbara felaktigheter i gamla krönikor. Det KAN ju faktiskt finnas viss substans i gamla rykten. Och skulle det visa sig att släkten Levin inte var släkt med Molithaeus kan det ju visa sig att de VERKLIGA släktförhållandena är minst lika intressanta. Mvh/Paul
215
« skrivet: 2012-12-27, 19:44 »
Hej, Det står att han dog av stickfluss inom 1 dygn afled 33 år. Var väl samma sak som astma. Mvh/Paul
216
« skrivet: 2012-12-26, 20:22 »
Är det någon annan som forskat i Helsingborg kring borgaren Jeppa Jacobsson som avled 24/5 1776 med angiven ålder 88 år? Vid hög ålder (76 år?!) blev han far till min anmoder Britha Jeppasdotter, som föddes i Lyckan 1764. Barnets mor var Jeppas tredje hustru Anna Lorentsdotter (född 1731 i Helsingborg). I husförhörslängden för Helsingborg AI:1 sid 340 under N:o 120 återfinns Jeppa Jacobsson vid 83 års ålder som änkeman för tredje gången. Han bor då hos dragaren Hans Bengtsson som var gift med Jeppas äldsta dotter Kierstin Jeppasdotter. Det skiljer 38 år i ålder mellan den äldsta och yngsta dottern. Jag misstänker att Jeppa ingick sitt första äktenskap med pigan Ingrid Andersdotter i Helsingborg 1720. Om åldersuppgifterna stämmer skulle han ha varit född ca 1688. Är det någon som vet mer om Jeppas ursprung? Mvh/Paul
217
« skrivet: 2012-11-18, 12:06 »
Är det någon Norrby-forskare som stött på Captain Per och Captainskan Malin under Skäggebo i Norrby? Jag har en anmoder Karin Gustafsdotter född i Skäggebo 1681Hon gifte sig 1714 med bonden Lars Persson i S Hovberga, Tärna socken. I dödsboken efter Karin i Tärna socken 1760 uppges att hon var dotter till Gustaf Persson och Sara Nilsdotter i Skäggebo, Norrby.I HFL för Norrby framgår att Gustaf Persson var son till en kapten Per och kaptenskan Malin på gården. Kapten Per själv tycks ha försvunnit i något krig redan på 1650-talet. Hans namn finns med i HFL en bit in på 1690-talet. Framgår inte om han dykt upp - kanske släppt från något fångläger - eller om hans namn ändå anges. Som jag kan se det är det dock hustrun som brukar gården mestadels från ca 1660 och framåt. I jordeboken framgår att gården arrenderas av Sala Bergslag. Jag är tacksam för alla tips om denna för mig okände kapten. Mvh/Paul Neptune
218
« skrivet: 2012-11-08, 12:49 »
Hej Jan o Josefine, Ditt inlägg Jan var mycket intressant även för min del. Jag har en anfader Johan Larsson född i Vevde 1672 som son till Lars Andersson och Anna Ersdotter. Jag kände inte till detta om att vår anmoder gifte om sig med en namne. Jag kände heller inte till detta med predikstolsnickaren Erik Nilsson. Väldigt roligt att få veta detta! Är nog hög tid att göra en ny genomgång av alla anor i Fläckebo för min del. Hälsningar/Paul
219
« skrivet: 2012-11-06, 13:47 »
Hej Josefine, Jag hittade nog rätt till slut. Men i min bok är det sid 64 i Arkiv Digital och sid 126 i själva boken. Jag utläser i alla fall att en dotter Margareta fötts hos Lars Eriksson i Wefvde By. Är dessutom delvis samma dopvittnen som vid det andra dopet. Du hittar troligen föräldrarna till barnet i husförhörslängden under Vevde Boda/Wefvde By. I husförhörslängderna AI:2 sid 22 och AI:3 sid 11. Framgår att Lars Eriksson var född 1700 och barnets mor Sara Larsdotter född 1697. Lars Eriksson var nog son till Erik Larsson (f 1668) och Anna Larsdotter (f 1660) samma gård. Kan det vara rätt? /Paul
220
« skrivet: 2012-11-06, 09:46 »
Hej, Om det är dopet av barnet Margareta (Dop Nr 2) i januari 1722 som du avser så utläser jag att det i Vefvde fött en dotter till Pär Olof den 12 januari. Dopvittnen var: Eric Olsson i Vevde, Erik Jansson i Söder Salbo, hustrun Kerstin Andersdotter i Vevde och Margareta Jönsdotter i Smedsbo och Haråker socken. Mvh /Paul Neptune
221
« skrivet: 2012-10-28, 17:37 »
Hej, Nu börjar vi bli så många som diskuterar Lewin-släkten att vi kanske borde övergå till att fortsätta under den rubriken istället för här under Molitaeus?! Känner för egen del att det är dags att friska upp minnet kring allt detta. Har ju slitit med frågan tidigare några gånger. Men hittar inte alla gamla uppgifter. När jag kollar i mantalslängderna för Silbodal tror jag mig se ett antal av bröderna Andersson Levin inskrivna på Lian vid olika tillfällen. Men jag finner inte deras far. Kan det vara Swen Andersson som dyker upp redan 1703? Sven finns sedan med olika årtal fram till 1720. 1705 finns Hans Andersson. Jean och Nils står inskrivna 1724. Jean Lewin har ju beräknats född i Silbodal 1697. Jag hittar honom inte där. Men nånstans i bakhuvudet finns en minnesbild av att jag sett en tänkbar födelsenotis för honom i en av grannsocknarna. Bra att du Gunnar kollat uppbudsregistret.
222
« skrivet: 2012-10-28, 10:29 »
Det där med socknen Åland utanför Uppsala var det JAG som ställde en fråga om i detta forum den 5 oktober. Jag gjorde det just för att - som du säger - kontrollera uppgifter med öppna ögon. Om man tittar på många andra prästers namnkonstruktioner så är de ju oftast kopplade till sina socknar. Åland var ju på denna tid en del av Sverige. Att ta sitt namn efter Åland borde ju kunna jämställas med att ta sig namn efter Uppland eller Östergötland. Men det finns ju faktiskt sådana exempel också, åtminstone när prästerna kommit från glesare befolkade landsändor. Så kan man ju också tycka att det borde ha varit rimligare för Mattias Marci att studera i Uppsala om han kommit från en socken i västra Uppland. Men för att hålla oss till frågan om lewinarna i Värmland verkligen var ättlingar till Molitaeus så får man ju börja där. Jag har också försökt hitta ledtrådar i Silbodal, Glava m fl socknar. Men hittills inte fått några napp. Man får väl ta nya tag. Och under tiden hoppas på att någon som eventuellt sitter inne med trovärdiga källor snart kommer att redovisa dessa. Bara för ordningens skull: Jag har inga som helst belägg för att Mattias Marci skulle ha kommit från socknen Åland i Uppland. Jag tycker ön Åland verkar trolig. Mvh/Paul
223
« skrivet: 2012-10-28, 07:45 »
Hej Ing-Marie, Jag håller helt med dig om att det ännu inte redovisats någon sedvanlig trovärdig beviskedja för släktskap mellan biskop Mattias Marci och släkten Lewin i Värmland. Jag läste Släkt och Hävd Nr 3-4 1991 och artikeln Lewin - en värmlandssläkt av Sten Möller. Där hävdar han att biskopens son Erich hade en son Anders Ericsson Molithaeus född ca 1620 och bosatt i Glava socken. Denne Anders hade i sin tur en son Anders Andersson Molithaeus som föddes ca 1650 och var bosatt i Sillbodals socken. Sergeanten Jean Lewin i Gunnarskog, som var vår anfader var ju son till den senare. Artikeln i Släkt och Hävd 1991 innehåller ingen källförteckning. Jag har som du försökt hitta något som fyller luckorna. Men hittills misslyckats. Det verkar som om många ändå köpt innehållet i Sten Möllers artikel. Det kan ju bero på att den känns mer trovärdig än många av de sagor som figurerar på nätet kring denna släktgren. Ett antal personer påstår ju att familjen Lewin i Gunnarskog skulle härstamma från samtida adliga och ytterst förmögna släkter i det samtida Värmland. Det framstår som en social omöjlighet. Och bygger på att man blandat samman olika personer med samma namn. Däremot är det ju inte osannolikt att biskopens son Erich 14 år gammal överlevt pesten 1603 och ganska omgående fått ta ansvar för sitt eget liv. Inget tyder ju på att biskopen under sin korta karriär hann bygga upp någon förmögenhet. Hustrun Malin Kaxe gifte sig ju sedan med en borgmästare i Mariestad, men då var ju Erich (om han fortfarande levde) att betrakta som vuxen, med den tidens mått. Min erfarenhet från andra släkter är att det ofta varit en yngre son som fått möjligheten att studera. Ibland p g a att man inte hade råd bekosta studier förrän färre munnar skulle mättas. Ibland för att äldste sonen övertog gården och att de yngre kompenserades med utbildning. En borgmästare i lilla Mariestad var kanske inte alltför välbärgad eller beredd att investera i styvbarnens framtid. Kan det vara så att någon sitter inne med verkligt relevanta faktauppgifter kring detta? Det blir ju lätt så att man utgår ifrån att ALLT ska vara tillgängligt på nätet i dagens IT-samhälle. Här och var på nätet stöter man på formuleringar om att namnet Molithaeus aldrig användes av biskopen själv, men att sönerna Erich och Johan m fl tog sig namnet. Namnkonstruktionen är ju i sig så unik att det skulle vara av stort värde om någon kunde ange något dokument där namnet Anders Erichsson Molithaeus (i Glava) förekommit, då skulle man ju åtminstone kunna dra slutsatsen att en Erich Molithaeus existerat i vuxen ålder. Att sedan vanliga bönder i en senare generation valde att byta ut ett svåruttalat efternamn mot Lewin är ju inte så märkligt. Själv har jag valt att än så länge ha kvar släktlinjen till Mattias Marci och Malin Kaxe. Men har markerat att det saknas klara bevis mellan flera länkar i kedjan. Hoppas att mer fakta kommer fram. Annars är det ju inte ens värt att kallas kuriosa. Vore spännande om fler forskare engagerar sig. Med vänlig hälsning/Paul
224
« skrivet: 2012-10-27, 20:59 »
Hej, Om jag fattat rätt så var Olof Jonsson i Gävle gift med Dordi (den äldre) Andersdotter. Denna Dordi bör ha varit dotter till landsköpman Anders Persson Grubb i Umeå och Mariet Jacobsdotter Bure (f i Skellefteå). Anders Persson levde ca 1470-1543. Mariet Jacobsdotter levde från ca 1473 till efter 1529. Bäst du kollar själv. Detta är onekligen trassligt. Mvh/Paul
225
« skrivet: 2012-10-27, 20:07 »
Hej Urban, Och stort tack för all kunskap och hjälp! Jag har haft svårt att få in de berörda kvinnornas uppskattade födelseår mm i en rimlig tidsaxel. Min anfader biskopen Mattias Marci föddes redan runt 1560. Med dina nyheter kan vi kanske få allt att stämma tidsmässigt. Detta borde vara mycket intressant för alla Molithaeus-ättlingar. Vänliga hälsningar/Paul
226
« skrivet: 2012-10-27, 13:14 »
Hej, Mycket intressant! Den CDn sätter även jag stora förhoppningar till. Kan det det i detta material finnas mer underlag kring en fråga jag tidigare ställt under släkten Molithaeus? Vi är många forskare som har koppling till biskop Mattias Marci (Molithaeus) som dog i pesten i Mariestad 1603. Man tror att han var son till Marcus Eriksson - landsfogde över Åland. Men modern är helt okänd. När jag nyligen granskade Johan Bures släktträd fann jag i utkanten av detta en finstilt anteckning om att en Dordi (i Bure-släkten) var gift med fogden Marcus Eriksson på Åland. Jag har inte sett detta i någon forskares material och undrar om det är samme Markus Eriksson som är kopplad till släkten Molithaeus? Kan det finnas mer kring detta i den släktdatabas som nu arbetas fram? Dordi var dotter till en Barbro Olofsdotter och Herr Hans i Tyresö. Barbro i sin tur dotter till Dordi Larsdotter och borgaren Olof Jonsson i Gävle. Och Dordi den äldre var dotter till Anna (Gubbe) och fogden Lars Olofsson (han som startade det ursprungliga Vasaloppet). Ser med spänning fram emot skivan. Mvh/Paul Neptune
227
« skrivet: 2012-10-24, 09:31 »
Under årens lopp har det i detta forum publicerats forskning kring släkten Strandman i Otterstad. Jag har en anfader Johan Strandman som var skomakare och borgare i Lidköping och avled där 20/10 1765 med angiven ålder 42 år. Vi är många som sökt denne Johans Stranmans/Strandmans bakgrund, utan att lyckas. Jag har nu funnit att en son Johannes föds i Otterstad 3/12 1722 som son till soldaten Johan i Lian. Jag vill påstå att soldaten Johan är identisk med Johan Strandman som förekommer i Otterstad vid denna tid - boende vid Storegården eller Lian. Har någon annan noterat en son Johan/Johannes Stranman född 1722??? Han tycks inte ha dött ung och heller inte gift sig i Otterstad. Vet någon var denne man tog vägen? Kan det vara min anfader som sedan hamnade i Lidköping? På olika platser på nätet förekommer information om släkten Strandman i Otterstad. Bland annat påstås att Johan Bengtsson Strandman först var gift med en Kristina Eriksdotter och sedan (1733) gifte sig med Ingierd Andersdotter. Jag har dock inte funnit bevis för att Johan Bengtsson Strandman varit gift med någon Kristina Eriksdotter och jag misstänker att han var gift med Ingierd Andersdotter redan omkring 1720. De var åtminstone gifta 1731 då Ingierd anges som mor till sonen Anders. En indikation kan också vara att dottern Brita född 1727 undertecknar bouppteckningen efter Ingierd Andersdotter 1767 (nummer 848). Inget annat barn nämns. På nätet förekommer också en påstådd son Anders född 1729. Det året föddes en dotter Annicka. Vidare noteras i födelseboken en dotter Elin född 1730 med en far Johan Strandman och en moder Karin Larsdotter. Jag vill påstå att detta rör sig om en helt annan Johan Strandman/Stranman som bodde i socknen. Är det någon som känner till mer om allt detta? Är jag helt fel ute? Mvh/Paul Neptune
228
« skrivet: 2012-10-23, 21:26 »
Hej Malin, Trevligt. Då har vi en släktkoppling. Det är ju fler ättlingar till Magnus som efterlyst en lösning. Jag har kört fast i omgångar. Ett tag trodde jag att den påstådda kopplingen till Grevbäck var helt fel. Var först när jag såg att en Magnus Blomberg flyttat från Grevbäck 1777 som jag bestämde mig för att lusläsa även mantalslängderna. Tyvärr saknas det ju husförhörslängder mm som skulle ha varit till stor hjälp. Men det står ju helt klart att paret Petter Blomberg/Brita Jonsdotter levt samman i Grevbäck från 1750-talet och in på 1780-talet. Ett antal barn har fötts - varav några dött unga. Jag har inte funnit någon dödsnotis för sonen Måns (f 1758) eller vigselnotis för honom. Det mesta pekar på att denna fattiga soldatfamilj - där föräldrarna tidvis tigger skickat ut sina barn i arbetslivet så snart de haft åldern inne. Det som saknas i denna teori är traditionella förnamnskopplingar. Jag kan inte se några kopplingar mellan familjen Blombergs i Grevbäck namn och de barn som föds hos Magnus Blomberg och Anna Beata Strandman i Naum. Men det kan kanske förklaras av att paret i Naum kommit upp sig en aning på den sociala skalan och använde mer borgerliga namn på sina barn... Anna Beata Strandman hade ju en borgerlig bakgrund i Lidköping. Jag tar upp den tråden under Lidköping. Jag är tacksam om andra med koppling till Magnus Blomberg har möjlighet att kolla min tes i Grevbäck. /Paul
229
« skrivet: 2012-10-23, 17:32 »
Hej, Magnus Blomberg var min morfars farmors morfar. Det har varit svårt att få grepp om hans ursprung. Dels på grund av att hans angivna födelseår varierat. Dels på grund av att efternamnet Blomberg stavas lite hur som helst i Grevbäcks kyrkoböcker samt mantalslängder. Någon Magnus Blomberg född i Grevbäck 1761 existerar inte. Letar man sedan bland alla pojkar med namnet Magnus födda i Grevbäck med några års marginal runt 1760 - så finns heller ingen lämplig kandidat. Det var först när jag insåg att namnet Magnus är samma namn som Måns som en, för mig tänkbar, kandidat dök upp. Det är en Måns född 27/10 1758 i Grevbäck med föräldrarna soldaten Brunberg och Brita Jonsdotter i Spånhult. Denne soldat Petter Brunberg i Spånhult förekommer med flera varianter av efternamn; Brunberg, Bromberg och Blomberg. Såvitt jag kan bedöma är det sonen Måns som senare kallas Magnus. Om jag minns rätt finns det i utflyttningslängden för Grevbäck 1777 en Magnus Blomberg inskriven som utflyttad till något som för mig är oläsbart. Magnus dyker ju sedan upp i Naum och gifter sig med min anmoder jungfrun Anna Beata Strandman. Anna Beata dör 1821 och Magnus dör omgift 1832. Jag har länge hoppats att någon annan intresserar sig för detta par. Är jag helt fel ute när jag tror att Magnus är son till soldaten och torparen Petter Pettersson Blomberg och Brita Jonsdotter? Och stämmer det i så fall att Petter Pettersson Blomberg döddes i Värsås socken 6/5 1725? Han ser ut att vara son till soldaten Petter Johansson Bromberg f ca 1690 och Sigrid Jonsdotter. Problemet i dessa trakter är att det var många som hade samma soldatnamn. Jag har följt familjen Blomberg i Grevbäck fram till slutet av 1700-talet och konstaterat att det var en av många ytterst fattiga soldatfamiljer vid denna tid. Hör du Malin också till avkommorna efter Magnus Blomberg och Anna Beata Strandman? I så fall har jag några teorier om anorna även på Strandman-sidan. Men den diskussionen får vi väl i så fall ta under en annan socken. Mvh/Paul Neptune
230
« skrivet: 2012-10-05, 09:03 »
Det har ju varit stilltje i denna diskussion några år. Sedan senaste inlägget gjordes har jag upptäckt min egen koppling till släkten Molithaeus via serganten Jean Levin i Träskog, Gunnarskog, som var ättling till Matthias Marcis son Erik. Det anges ju i olika utredningar att Matthias Marci dels var född på Åland, dels var son till landsfogden Marcus Eriksson där. Ingenstans har jag sett andra faktauppgifter som talar för ett åländskt ursprung än det faktum att Matthias kallade sig Matthias Marci Alandensis. Det talar naturligtvis för att han kan ha kommit från Åland. Men har någon lekt med tanken att det lika gärna kan ha varit socknen Åland väster om Uppsala? Jag misstänker att det funnits goda skäl att utesluta kopplingen till socknen Åland under alla år som skickliga och engagerade forskare synat släkten Molithaeus. Men jag har inte sett något publicerat. Är det någon som känner till något om detta? Om vi istället håller fast vid att Matthias Marci kom från ön Åland och faktiskt var son till landsfogden Marcus Eriksson - så undrar jag om någon hittat något mer om detta. I Släktforskarnas Årsbok 1996 (sid 248) återges Johan Bures släkttavla. Med hjälp av förstoringslas har jag där kunnat läsa att en hustru Dordi tillhörig Bure-släkten var gift med Marcus Eriksson, fogde på Åland. Johan Bure har där ritat in en son till paret med namnet Clemet. Har någon Molithaeus-forskare tittat närmare på detta? Är detta samme fogde Marcus Eriksson som utpekats som Matthias Marcis trolige fader? Och skulle Dordi kunnat vara mor till biskop Matthias Marci? Jag har med förstoringsglasets hjälp ritat upp Dordis antavla. Hennes mor var hustru Barbro gift med Herr Hans i Tyresö. Barbro var i sin tur dotter till Hustru Dordi gift med borgaren Olof Jonsson i Gävle. Dordi den äldre var dotter till Hustru Anna (Grubbe) och fogden Lars Olofsson stamföräldrar till släkten Björnram. Tyvärr får jag inte alla dessa personers uppskattade födelseår att passa in i pusslet för att Dordi den yngre skulle kunnat vara mor till biskop Matthias om denne var född runt 1560. Även om många flickor på den tiden giftes bort i 12/13-årsåldern och fött barn före 15 års ålder. Om uppgifteni Johan Bures släkttavla från tidigt 1600-tal stämmer så skulle det kunna handla om en styvmor till biskop Matthias. Johan Bure var tydligen angelägen att visa upp släktskap med så många betydelsefulla personer som möjligt. Jag tycker det förefaller märkligt om han missat att skriva en eventuell son Matthias till Dordi och Marcus Eriksson när denne var något så märkvärdigt som biskop. Nu finns bara en son Clemet inritad. Kan detta vara något att nysta vidare i? Mvh/Paul Neptune
231
« skrivet: 2012-10-04, 11:02 »
Är det någon som tittat närmare på släktförhållandena kring gården Sundal i Svenneby runt mitten/slutet 1700-talet? Jag har en anmoder Sara Gullbrannsdotter som föds där ca 1783 och med tiden hamnar i Kville. Sara var dotter till Gullbrann Bengtsson (ca 1750-1790) och Kirstin Swensdotter (ca 1760-1836). Gullbrann omkommer i samband med sillfisket 1790. I bouppteckningen framgår att Sundal då ägs av hustrun Kirstins styvfar och mor - Olof Andersson och Ingeborg Hansdotter. Ingeborg Hansdotter var dessförinnan gift med en Lars Gunnarsson som avled vid Sundal 1774. I bouppteckningen efter denne påstås att hustrun Ingeborg ärvt gården efter sin förre make Erik Andersson. Jag har nu funnit en bouppteckning 1770 (FII:2 sid 11) där det istället framgår att Ingeborg Hansdotter var SVÄGERSKA till Erik Andersson. År 1770 hade nämligen Erik Andersson hustru Börta Hansdotter avlidit. Paret hade inga gemensamma barn och de hade testamenterat gården till Börtas syskon Anders Hansson och INGEBORG HANSDOTTER. Vid detta arvsskifte kan jag inte utläsa om Ingeborg Hansdotter redan då var änka och/eller omgift med Lars Gunnarsson. Hon tycks dock bo på gården. Eftersom Ingeborg Hansdotter hade en dotter Kirstin Swensdotter bör hon runt 1760 varit gift med en SWEN. Är det någon som känner till denne man som troligen dött före 1770? Även en son Hans föddes i giftet. Jag undrar också om någon känner till om systrarna Börta Hansdotter och Ingeborg Hansdotter var födda i Sundal eller varifrån de kom? Jag har uteslutit att Ingeborg Hansdotter skulle ha varit gift även med Erik Andersson. Dels för att han var hennes svåger, dels för att Ingeborg i så fall under sin livstid gift sig 4 gånger - vilket var olagligt. Mvh/ Paul Neptune
232
« skrivet: 2012-10-03, 15:20 »
Hej Maritha, Fantastiskt! Jag har ju bara känt till hennes förnamn. Nu hoppas jag att namnet Hansdotter kan leda vidare. Andreas Johansson var mormors farfar. Sonen Johan Martin (Andreasson) var född 1845 och dog i Lössgård 1937. En riktig krutgubbe som bodde i Kalvhagen, där min mormor föddes 1885. I min ursprungliga fråga skrev jag att Andreas Johanssons mor Elin Larsdotter dog i Taskan runt 1844. Jag har nu hittat henne där så sent som 1862. Hon inhyses som moder hos just den Benjamin Andersson som anges som förmyndare för de barn som upptas i bouppteckningen 1858/59. Jag misstänker att Benjamin var gift med en syster till Andreas Johansson. Men det får jag söka vidare i. Stort tack för hjälpen! /Paul
233
« skrivet: 2012-10-02, 23:26 »
Jag kämpar för att reda ut min mormors släkt i Kville. Med hjälp av mantalslängder och bouppteckningar tar jag mig stegvis bakåt. Har nu identifierat min mormors farmor som Elin Larsdotter f ca 1777 och död ca 1844 i Taskan, Kville. Hennes make var strandsittaren Johan Olsson f ca 1785 och död 1839 i Taskan, Kville. Paret får sitt första barn 1812. Dessförinnan återfinns Elin som boende i Taskan dels med sin bror vrakfogden Anders Larsson. Dels boende med brodern och deras far Lars Corneliusson i Taskan. Är det någon som vet mer om denne Lars Corneliusson? Jag misstänkte ett tag att han var identisk med den Lars Corneliusson f ca 1746 och tidvis boende på Kidön, Tanum. I den familjen fanns också en son Anders. Men jag har inte funnit någon dotter Elin född i Tanum runt 1777. Nu tror jag Kidön är ett felspår. Är det någon som vet mer? Jag undrar också om någon Kville-forskare vet något om Anna Maria f ca 1814 som var min mormors farmor. Anna Maria var gift med fiskaren Andreas Johansson i Taskan och dog 1858. Inget efternamn anges i bouppteckningen. Maken Andreas drunknade 1864. Tacksam för alla tips. Mvh/Paul Neptune
234
« skrivet: 2012-09-01, 13:49 »
Hej Jonas, Din farmors morfar Johan Magnus Jonasson kallades JONASSON ända tills han dog 1918 enligt SCBs dödsbok. Däremot hette hans far Jonas Mattsson. Johan Magnus föddes 23/1 1854 som son till backstugesittare Jonas Mattsson och Elin Andersdotter under Rephult, Stenbrohult. Jonas Mattsson dog 19/2 1869 i Rephult och hans hustru Elin dog 20/1 1867. Din farmors mor är troligen den dotter till Johan Magnus och Anna Sofia Holm i Moen som föddes 8/10 1884 och kallades Ädla/Edla Maria. Denna Edla JOHANSSON!!!! flyttade 5/1 1906 från Stenbrohult till Raus i Skåne. Så långt var i alla fall hennes namn Johansson. Du får nog inte lita så mycket på gamla släktingar. Jag skulle tro att det är namnet på din farmors morfars far som spökar. Allt detta utspelar sig under en period när det gamla systemet med patronymikon började avvecklas. Jag har i min egen forskning anor som först i enlighet med det gamla systemet fått ett efternamn format efter faderns förnamn och sedan ett antal år efteråt övergått till samma efternamn som fadern. Då har man bestämt sig för att gör om den äldstes patronymikon-namn till ett riktigt släktnamn. I det här fallet tyckes det i alla fall som om i alla fall Jonas Mattsson och Johan Magnus Jonasson behållit sina patronymikon-namn livet ut. Men vad hände med din farmors mor sedan hon flyttat till Raus i Skåne? Är det ett missförstånd även kring henne? Behöll hon namnet Johansson? Eller gifte hon sig i Skåne med en Mattsson? Eller är allt fel? Om du inte redan har koll på det så får du här också uppgifterna att Johan Magnus Jonassons hustru hette Anna Sofia Holm och var född i Ramkvilla socken 15/3 1863. Jonas Mattssons hustru Elin Andersdotter var född i Virestad socken 2/9 1821. Lycka till! Mvh/Paul Neptune
235
« skrivet: 2012-08-23, 20:32 »
Hej Rune, Ur allt detta går det nog att plocka samman en hel del ledtrådar. Jag har speciellt intresse för två släkter i Kvarntorp. Här utkristalliseras vissa familjeled. Och det finns helt klart kopplingar mellan familjerna. ----- Det är det ju relativt välkände NILS INGEMARSSON med hustru LUCIA TURESDOTTER. Om jag tolkar dina utdrag rätt så fanns där minst 5 efterlevande barn 1761: Ingemar Nilsson, Kvarntorp Jon Nilsson, Hörda Ture Nilsson, Stubbelycke Elsa Nilsdotter (gift med Jon Larsson i Kvarntorp) Bengta Nilsdotter (gift med Per Larsson i Garanshult) ---- Nästa familj är barnen till en LARS PERSSON som jag spårat till Kvarntorp i mantalslängder och kyrkliga räkenskaper åtminstone från 1701 då han står som ogift. 1702 är Lars Persson gift. Han förekommer sedan fram till slutet av 1730-talet. Jag vet inte namnet på hans hustru/hustrur. Jag har inte funnit någon dödsnotis för Lars Persson. Flyttat till annan socken på äldre dar? Det är stor ålderskillnad mellan barnen. Men kan ju varit samma mor 1704 som 1727... Här är barnen: Olof Larsson f ca 1704 (gift med Elsa Simonsdotter i Horshult NG) far till Carin Olofsdotter (gift med Ingemar Nilsson i Kvarntorp - se tidigare inlägg). Jon/Jonas Larsson (gift med Elsa Nilsdotter ovan.) Bengt Larsson i Sänneshult. Per Larsson (enligt räkenskaperna gift 1732. Med vem?) Lars Larsson f ca 1727 (gift med Hillegerd Bengtsdotter i Degersnäs). ---- Med dina utdrag ur bouppteckningarna Rune kan man ju tydligt se hur olika familjegrenar i Kvarntorp hållit samman under lång tid. Jag skulle nu väldigt gärna vilja veta vem Lars Persson var, som dyker upp runt år 1700. Mvh/Paul
236
« skrivet: 2012-08-22, 20:06 »
Hej Rune, Ett jättejobb du gör. Det här får man kolla noga. I bouppteckning 1) står ex v Ture Nilsson i Stubbalycke som svåger när Nilla Persdotter i Romsalycke avlidit. Ture hade ju då gift sig med Kerstin Jonsdotter som var född någon gång 1729-35 - jag vet inte var. Kan detta vara Kerstins mor som dött? Kan änkemannen Jon Bengtsson vara hennes far? Man kan undra hur Ture Nilsson annars blir svåger i den familjen. I bouppteckning 6) bevakar Ture Nilsson omyndiga barns rätt när Per Jonsson i Valje avlidit. Kan den avlidne varit bror till Tures hustru? Blir att lusläsa de dokument som finns. Hälsningar/Paul
237
« skrivet: 2012-08-20, 11:18 »
Hej, Enligt husförhörslängden i Virestad 1880 var Emma Martina dotter till Thomas Håkansson född 6/1 1847 i Örkened socken samt Christina Persdotter född 28/10 1855 i Härlunda. De gifte sig 1879. Lycka till i fortsatt forskning! /Paul Neptune
238
« skrivet: 2012-08-20, 08:46 »
Hej Rune, Jag tar med största intresse del av allt som kan hjälpa till att få reda i denna härva. Det får väl ta den tid det tar. Jag reserverar mig starkt emot din slutsats att JAG har bra koll på hur släkten grenar ut sig. Har för länge sedan insett att man hela tiden måste vara beredd att ompröva sitt kunnande. Det som ena dagen framstår som självklart visar sig ofta vara fullständigt fel nästa dag. Kyrkans räkenskaper som man kommer åt via SVAR har visat sig vara en bra kompletterande källa när husförhörslängder saknas och mantalslängderna inte ger hela bilden. Här i Virestad har man också väldigt bra draghjälp av att noga läsa namnen på alla faddrar. Det ger oss ledtrådar bakåt innan den normala kyrkobyråkratin träder in på 1730-talet. Jag är mycket tacksam för allt samarbete. Finns flera luckor som behöver fyllas. Bl a: i Hormeshult södergård, Övre Ön och Bråthult norregård. Hälsningar/Paul
239
« skrivet: 2012-08-19, 16:52 »
Hej Rune, Om jag uppfattat allt rätt så är det inte farsgrenen av Elsa Turesdotters/Ingemarsdotters (f 1754) anor som är problemet. Hennes biologiska far Ingemar och hennes fosterfar/farbror Ture var barn till Nils Ingemarsson (1687-1757) och Lucia Turesdotter i Kvarntorp. Nils Ingemarsson hade gård i såväl Kvarntorp som Stubbalycke och bröderna byter till och med gårdsboende med varandra på 1750-talet. Den äldste (Ingemar) hamnar i Kvarntorp och den yngre (Ture) i Stubbalycke. För att inte missa en eventuell biologisk dotter ELSA hos Ture Nilsson har jag kollat alla församlingar på flera mils avstånd. När jag kollat mantalslängder, kyrkoböcker mm kan jag heller inte se att de någon gång efter vigseln 1752 (källa: kyrkans räkenskaper) bosatt sig utanför Stubbalycke. Vad jag däremot inte lyckats med är att spåra Elsa Turesdotters/Ingemarsdotters morfars ursprung. Hennes mor Karin Olofsdotter var född ca 1735 i Horshult ng. Fadern hette Olof Larsson. Lucia Turesdotter som var farmor till Elsa är ju utredd i detta forum tidigare. Mvh/Paul
240
« skrivet: 2012-08-19, 15:35 »
Olof Larsson från Sjöaryd gifte sig tydligen i Sjöaryd. Han återfinns som gift man med hustru i mantalslängderna. /Paul
241
« skrivet: 2012-08-19, 15:20 »
Fann ytterligare en Olof Larsson för denna period som betalar Brudgumspengar 1731. Står att han kom från Sjöaryd. Paul
242
« skrivet: 2012-08-19, 14:38 »
Hej Rune, Tack för alla uppslag! Har varit problem med mobila nätet ett dygn - och därmed svårt att hänga med på allt nytt du förmedlat. Här gäller att jobba systematiskt. Har några parallella grenar på min hustrus sida i Virestad att nysta: En Elsa Turesdotter dyker upp som dotter till Ture Nilsson och Kerstin Jonsdotter i Stubbalycke i HFL fr o m 1771. Det anges att hon föddes 1754. Det påstådda föräldraparet gifte sig i Virestad 1752 men fick aldrig någon dotter Elsa. Ture Nilssons bror INGEMAR Nilsson i Kvarntorp och hans hustru Karin Olofsdotter fick däremot en dotter Elsa 6/10 1754. 1757 avlider den unga modern Karin Olofsdotter f ca 1735. Dottern Elsa flyttar nu till sin farbror Ture Nilsson och dennes hustru Kerstin Jonsdotter i Stubbalycke. Där växer Elsa upp och kallas i fortsättningen Turesdotter. Änklingen Ingemar Nilsson gifter om sig 1760 och får med tiden en ny dotter Elsa!!! Jag har spårat den unga modern Karin Olofsdotter till Horshults norregård där hon var dotter till Olof Larsson f ca 1704 och Elsa Simonsdotter f ca 1711. Elsa förefaller vara född i Horshult som dotter till Simon Svensson och Kerstin. Men är det någon som vet varifrån Olof Larsson kom? I kyrkans räkenskaper 1728 betalar en Brudgum Olof Larsson i Qvarntorp pengar... Kan detta vara Olof Larsson som då gifter in sig i Horshult norregård? Olof Larsson levde i Horshult efter 1771. Elsa Simonsdotter avled i Horshult 1795. Mvh/Paul
243
« skrivet: 2012-08-17, 15:25 »
Hittade just en dotter INGRID född 1738 med föräldrarna: Sune Jonsson och Elsa Ingemarsdotter i Sedingehult skattegård. Det märkliga är att det bland faddrar anges: Nils Ingemarsson, Gumme Swensson. Elin Olofsdotter samt ELSA INGEMARSDOTTER i Sedingehult skattegård!!! Fanns det fler med samma namn? Eller felskrivning? I vilket fall kan man konstatera att den Karin Sunesdotter som köper in sig i Sedingehult 1755 hade en mor som födde barn så sent som 1738. Mvh/Paul
244
« skrivet: 2012-08-17, 13:01 »
Hej Rune, Tack för hjälpen. Jag tycker det ser ut som att Bengtsson är rätta namnet på Gudmund. Men Gudmund avled i så fall redan 1733 och hans änka Karin Sunesdotter slutförde köpet av Sedingehult två år senare. Gudmund Bengtsson finns ju uppenbarligen med som brukare i Sedingehult åtminstone 1718 (om jag inte läst fel). Dottern Ingrid bör varit född ca 1719 och paret Gudmund/Karin bör vara födda före år 1700. Det finns flera Karin Sunesdotter i Sedingehult under aktuella år. Jag tycker att den Karin Sunesdotter som avled 1752 och var född ca 1686 passar väl in för att vara änka efter Gudmund Bengtsson. Frågan är då om den Karin Sunesdotter som med make Anders Håkansson får uppbud på Sedingehult 1755 kan vara barnbarn till Karin Sunesdotter d ä? Jag bläddrar nu i födelsboken och ser om det funnits en Sune Gummesson gift med en Elsa Ingemarsdotter med en dotter Karin. Först trodde jag att Gudmund Bengtssons änka Karin Sunesdotter gift om sig med en Anders Håkansson och 20 år senare köper in sig i gården. Men jag tycker inte det ser ut att stämma. Hoppas på napp i födelseböcker mm. Hälsningar/Paul
245
« skrivet: 2012-08-16, 22:42 »
Hej alla Virestads-forskare, För ett antal år sedan fanns här infört en diskussion om Gudmund och Karin i Sedingehult på 1730-talet. Det berörde mig inte då, men nu har jag spårat min hustrus anor till denna gård. En anmoder Ingrid Gummesdotter föddes ca 1719 i Sedingehult. Hon gifte sig med Håkan Jonsson i Svinhult och dog i Svinhult 1802. Hennes föräldrar var Gudmund och Karin i Sedingehult. Det som förbryllar mig är att olika efternamn cirkulerar för Gudmund i de gamla inläggen här ovan. Verkar som att man till sist beslöt att rätt namn var Germund Sunesson. Germund brukade ju en frälsegård som han och hustrun sedan köpte loss 1735. Då var Germund död och Karin Sunesdotter genomförde köpet som avtalades fram redan 1732. Jag har i kyrkans räkenskaper sökt dödsår för Gudmund under åren 1730-1735 då har i så fall bör ha avlidit. År 1733 den 19/8 finner man en Germund BENGTSSON avliden. Var det inte också namnet Bengtsson som användes i vissa inlägg innan man övergick till att kalla honom Sunesson?! Är BENGTSSON det korrekta? I tidigare inlägg har det berättats att Germund kom från Järpanäs och att föräldrarna hette Sune och Gertrud. Gården i Järpanäs övergick sedan till en annan släkting - tror det var en svåger till Gudmund som övertog. Jag har hittat en avliden Gertrud Jonsdotter i Sedingehult den 27 april 1740. Kan det vara Gudmunds mor som då avled 88 år gammal? (Född ca 1652.) Om det skulle vara så att Germund hette Bengtsson bör ju hans far ha hetat Bengt. Namnet Bengt förefaller ha koppling till familjen när man läser namnen på dopvittnen. År 1742 döps Håkan Jonssons och Ingrid Gummesdotters son GUMME i Svinhult. Faddrar är bl a Bengt Nilsson i Barkhult, Karin Gummesdotter (i Spånghult?) samt Ingrid Bengtsdotter i Hierpnäs. Är jag alldeles fel ute? Mvh/Paul Neptune
246
« skrivet: 2012-08-15, 06:29 »
Hej Dines, Jag har också sökt på DDSS efter Lars Rasmusson. Kan inte finna honom död. Det behövs inget lösenord för att använda DDSS. Men det är många uppgifter som inte finns med i detta register. Helsingborgs kyrkoböcker för denna period är inte så lätta att läsa. Jag har några släktingar som varit omöjliga att spåra. Men ge inte upp! Mvh/Paul
247
« skrivet: 2012-08-14, 11:26 »
Hej Dines, Det är inte säkert att det var Lars själv som kallade sig Rasmusson. Svenska präster och myndighetspersoner gjorde allt för att ta bort det gamla danska från Skåne. Det ser märkligt ut att Lars var enrolleringsbåtsman och i dansk tjänst. En enrolleringsbåtsman var kopplad till flottan/marinen och kallades in till militär tjänstgöring när det behövdes. Ofta var det fiskare vid kusterna som användes. Om han var lejd av det svenska försvaret låter det märkligt om han samtidigt var på något sätt i DANSK tjänst. Var han i danska försvarets tjänst låter det ju lika märkligt att han hade familj i Sverige. Kan han inte ha haft namnet Rasmusen och flyttat till Sverige från Danmark? Eller var han sin tids dansk/svenska James Bond? Hälsningar/Paul
248
« skrivet: 2012-08-14, 06:37 »
Hej Dines, Den Rasmus som föddes 1760 i Helsingborg var son till fiskaren Lars Rasmusson i Grafwarna, Helsingborg. Lars Rasmusson gifte sig 2 mars 1753 med en Ellna Pehrsdotter i Helsingborg. De bor i Grafwarna. Vid vigseln kallas Lars Rasmusson båtsman enrolleringsman i dansk tjänst! Frågan är om han var dansk?! Jag kan finna fyra barn födda i Helsingborgs stad med Lars Rasmusson som far: Ohla född 1753 30 november - troligen det barn som dör 1755 2 februari. Pehr född 1755 28 november. Rasmus född 1760 2 november Boel född 1764 13 augusti Vid dessa födslar står det inget namn på modern. Men jag har inte funnit någon Ellna Pehrsdotter död i Helsingborg under dessa år. Så det är säkert Ellna som är mor till alla dessa barn. Sedan han gift sig med Ellna Pehrsdotter är Lars Rasmusson fiskare i Grafwarna. Jag vet inget om hans bakgrund. Men han kan ju vara dansk. Jag har inte sett några åldersuppgifter för Ellna Pehrsdotter. Men det finns en tänkbar kandidat som föds i Grafwarna, Helsingborg 1728 12 maj. Det är en Ellena med en far som heter Pehr Råbo. Denne Pehr Råbo var fiskare i Grafwarna och dör 1755 26 januari 65 år gammal (född cirka 1690). Men detta måste utredas vidare... Mvh Paul Neptune
249
« skrivet: 2012-08-13, 23:19 »
Hej Ingrid, Frågan är om mina gissningar kring Nilla Börjesdotter är möjliga. När man läser hennes dödsnotis 1751 framgår ju att hon var född ca 1690. Hon uppges också varit gift 45 år vilket innebär 1706. För Stenbrohult finns födelseuppgifter för en begränsad period fr o m 1689. Jag hittar ingen Nilla Börjesdotter där. Om hon skulle varit dotter till Börje Persson och Botil Germundsdotter kan knappast Botils uppskattade födelseår (ca 1635) stämma. Hon uppgavs ju varit 97 år när hon avled 1732. Och blev knappast mor vid 55 års ålder. Men vissa överdrifter med beräknad ålder brukar ju förekomma ofta. Och en dotter Nilla är inskriven tillsammans med änkan Botil i husförhörslängden för Tångarna Smedsgården 1699. Är det rätt Nilla? Namnet Nilla i kombination med Börjesdotter lär inte ha varit så vanligt. Låt oss säga att Nilla föddes 1685 och att Botil Germundsdotter var född så sent som 1640. Då är ju allt mer trovärdigt. Jag har också tittat efter en Germund Persson född ca 1689. Födelseboksanteckningarna för Stenbrohult börjar det året. Då finns faktiskt en Giermund Persson född i Gamlelycke (Gamblalycke), Stenbrohult. Tyvärr skrivs inte de minsta barnen in i längden. Men brukarna till gården var bonden Per med hustru Swänborg. På samma gård finns en bonde Jon Esbjörnsson som avlider 1693 och uppges varit född i Agunnaryds socken. Jon var gift med en Karin som sedan står som inhyses änkan Karin. Kan vara föräldrar till Per i Gamlelycke. Det föräldrapar som du uppger för Germund Persson f ca 1689 kan inte stämma. Per Håkansson som avled 1729 var gift med Karin Bengtsdotter i 32 år och inte med Ingeborg Bengtsdotter. Ingeborg Bengtsdotter, som avled 1732 uppgavs varit gift tre gånger. Först med en Nils Johansson i Göteryd, därefter med Jöns Swensson i Pjätteryd och sist år 1711 med Johan Jönsson i Tångarna, Stenbrohult. Det ser alltså ut som om paret Germund Persson och Nilla Börjesdotter flyttat till Tångarna på eget initiativ. I födelseboken finns ett antal Germundssöner/döttrar i Tångarna fr o m 1709, som kan vara deras barn: Börje Germundsson 1709, Per Germundsson 1711, Per Germundsson 1712, Börje Germundsson 1714, Kerstin Germundsdotter 1715, Jon/Jöns? Germundsson 1718.... Ett antal barn tycks vara kortlivade. Om din Germund var född i Gamlelycke 1689 kan kanske avgöras genom uteslutningsmetoden. Jag har i alla fall inte funnit någon Germund Persson död fram till 1703. Hoppas detta inte blev för rörigt. Mvh /Paul
250
« skrivet: 2012-08-13, 08:09 »
Hej Ingrid, Jag har försökt kolla eventuella samband. Ser ut att finnas ett antal. När Jon Germundsson döps i Stenbrohult 16 januari 1718 är hustru Ingeborg i Möcklehult gudmor och nämns först bland närvarande gudföräldrar. Ingeborg (Börjesdotter) är min anmoder och då gift med Åke Persson i Möcklehult V, Pjätteryd. Tyvärr är den tidigaste husförhörslängden i Stenbrohult ofullständig. Ingeborg Börjesdotter hörde till Tångarna Smedsgård/Smisagård med föräldrar Börje Persson/Botil Germundsdotter och finns med i husförhörslängderna innan hon gifter sig ca 1698. Runt 1695 har Botil Germundsdotter blivit änka och står som Enkan Bothel på Smedsgården. I husförhörslängden 1699 står det: Enkan Bothel, son Per, son Giermund, dotter Nilla Varken sonen Giermund eller dotter Nilla är med i de tidigare husförhörslängderna. Har de varit ute och tjänstgjort på andra gårdar? I vilket fall dyker här upp en dotter Nilla Börjesdotter i Smedsgården. Vågar vi gissa att denna Nilla sedan gifter sig med din Germund Persson från Västensgården (inte Västergården)? Och att systern Ingeborg Börjesdotter blir gudmor till deras son Jon 1718! Vad gäller Germund Perssons ursprung så måste några frågetecken rätas ut. Du uppger att föräldrarna var Per och Ingegerd. I Västensgården finns under dessa år bondeparet Per och Ingeborg med en son Germund. Kan det vara en felskrivning i husförhörslängden? Eller ska det vara Ingeborg? I den av Niclas ovan omnämnda händelsen 1691 i Tångarna är det en 16-årig dotter Elin Persdotter i Tångarna som anger sin mor Ingiärd Persdotter för trolldom. I de något ofullständiga husförhörslängderna fr o m 1690 får jag inte riktigt detta persongalleri att stämma. De yngsta barnen i församlingen skrivs uppenbarligen inte in i husförhörslängden. Någon trollkunnig Ingiärd Pärsdotter har jag inte kunnat peka ut med säkerhet. Finns dock en inhyst Ingierd på Västansgården 1699. Eller är det fel förnamn i domboken? Mvh/Paul}
251
« skrivet: 2012-08-12, 22:01 »
En liten komplettering till ovanstående. Börje Persson och Botil Germundsdotter brukade den s k Smedsgården i Tångarna. Jag hittade för övrigt domstolsprotokollet i EVIIAAAD:48 bild 2010 år 1691. Intressant läsning i häxprocesstidens anda. Många boende i Tångarna och granngårdar berördes. Bl a Börje Persson nämns. /Paul
252
« skrivet: 2012-08-12, 21:20 »
Hej Daniel o Niclas, Jag plöjer för fullt domböcker för Allbo och Virestad. Har slumpat sig så att såväl jag som min hustru har anor i området. Måste läsa vad som skedde 1691. Niclas fråga om Karin Germundsdotter är intressant. Vi har den av mig angivna Botil Germundsdotter död i Stenbrohult 1732 och född i Höreda, Virestad ca 1635. Finns även en Ingrid Germundsdotter död i Stenbrohult 1720 vid 84 års ålder och född i Höreda (Men framgår inte vilket Höreda). Och så finns din Karin Germundsdotter. Tre damer som blivit väldigt gamla... Jag sökte länge efter en koppling till en Germund i Virestads Höreda utan att finna någon på 1630/40-talen. När jag letade i mantalslängderna dröjde det innan jag noterade att det fanns två Höreda i Virestad. En skattegård och en frälsegård. I frälsegården finner man en Giermund Johansson gift med en Ingierd och bosatta där åtminstone åren 1649-ca1680. Jag har fram till i dag helt räknat bort möjligheten att min Botil skulle varit uppfödd på Höreda skattegård - där har jag endast funnit nämndemannen Clemet. Men i dag hittade jag i domboken att en Giermund Clemetsson går in som brukare på skattegården 1651. Så nu är jag mer villrådig - även om jag tycker att Giermund på Höreda frälsegård känns mer sannolik. Till saken hör att paret Börje Persson och Botil Germundsdotter i Tångarna 1690 förlorar en dotter INGIÄR som dör vid 18 års ålder. Döpt efter sin mormor? Medan den äldre dottern fått namn efter sin farmor. Vad gäller Daniels fråga om Åke Persson som var gift med Ingeborg Börjesdotter så vill jag hänvisa dig till Arkivguiden under Pjätteryd och Möcklehult där denne Åke finns med i diskussionen. Han var bonde i Möcklehult Västergård, Pjätteryd och dog där 1728. En intressant diskussion pågår där om hans och andras bakgrund. Hälsningar/Paul
253
« skrivet: 2012-08-12, 15:05 »
Med anledning av en fråga jag tog upp i inlägget den 11 augusti kan jag nu göra ett tillägg. Jag har än en gång läst protokollet från domstolen i EVIIAAAD:27 bild 1630 den 16 maj 1664 där änkan Ingeborg i Tångarna anklagar en trumslagare Börge Andersson med följeslagare för stöld och misshandel mm. Förutom att där framgår att änkans son heter Börje Persson så omnämns även en måg Swen Giermundsson. I mantalslängderna för gården förekommer senare såväl Börje Persson m hustru Bothel som en Swen/Sone med hustru Svenborg. Svenborg står som änka åtminstone fr o m 1690. Har någon stött på denna familj i sin forskning? Man kan också undra om Swen Giermundsson gift med Svenborg Persdotter (INTE Månsdotter som jag skrev i ovanstående inlägg!) kan ha varit bror till Bothel Giermundsdotter som var gift med Börje Persson i samma gård. När denna Bothel dör 1732 i Tångarna står det att hon var 100 år i mindre 3 år. Jag uppfattar det som att hon var ca 97 år. Hon uppges född i Höreda, Virestad, Mvh/Paul
254
« skrivet: 2012-08-11, 15:22 »
Hej, Jag vet att det är få som forskat kring Tångarna i Stenbrohult. Har därför varit svårt att få respons på tidigare frågor jag väckt. Men forskningen går kanske framåt och jag har nya egna fakta. Gör därför ett nytt försök. Min anmoder Ingeborg Börjesdotter föddes i Tångarna, Stenbrohult ca 1678. Hon var gift med Åke Pärsson i Möcklehult V, Pjätteryd och dog där 1752. Ingeborgs föräldrar var Börje Pehrsson (död före 1695) och Bothel Giermundsdotter (f. i Virestad ca 1735 och död Stenbrohult 1732). Börje och Bothel brukade en av gårdarna i Tångarna fr o m ca 1666. Samma gård brukades av Per Månsson och hans hustru Ingeborg åtminstone åren 1642-58. Jag har nu funnit en domboksanteckning från 1664 där änkan Ingeborg i Tångarna processar och det framgår att hon har en inblandad son Börje Persson. Det mesta pekar på att Börje Persson ca 7 år efter sin fars död övertog gården. Där dyker samtidigt upp en Sune med hustru Svenborg som brukare av samma gård. Kan det var en bror till Börje? Hade Per Månsson och hustru Ingeborg i Tångarna två söner Sune och Börje som övertog gården. Eller var Sunes hustru Svenborg (Månsdotter?)dotter på gården. Tacksam för alla tips. Mvh/Paul Neptune
255
« skrivet: 2012-08-08, 10:05 »
Hej, Jag var inte medveten om att Stina Johansdotter kunde kopplas till Påhl Lucasson redan från 1752. Trodde att det var en lucka som behövde fyllas. Såg dessa personer av en tillfällighet. Men nu är bilden klarare. För övrigt visar ju ditt inlägg idag Niclas, att det inte är särskilt troligt att min Ingierd Johansdotter f ca 1715 hade någon koppling till Johan Larssons familj. Mvh/Paul
256
« skrivet: 2012-08-08, 07:37 »
Kan den andra Stina vara den Stina Johansdotter som förekommer i en födelsenotis i Furuby sn 30/9 1752 som hustru till en Pär Nilsson i Korestad söragård? De får en dotter ANNIKA. Bland faddrarna finns bl a Johan Johansson i Attsjötorp, Jonas Andersson (inte Ericsson) i Länsmansgården, Ev Johansson i Länsmansgården och Sven Simonsson i Östgiötagården. Moderns namn, barnets namn samt faddrarnas likhet med faddrarna vid Leonard Johanssons barns dop 1764, är intressanta. En ogift dotter Stina i Tegnaby 1751 kan kanske ha omvandlats till barnfödande hustru i Furuby ett år senare?! Mvh/Paul
257
« skrivet: 2012-08-07, 20:38 »
Hej Niclas, Detta måste jag rota i. Det finns faktiskt en koppling till Esias Tegnér från denna min släktlinje. Den kopplingen är förmodligen en ren tillfällighet och ligger långt senare i tiden. En dotterson till mina Pehr Bengtsson och Ingierd Johansdotter från Hemmesjö var Johan Wilhelm (Petersson) Sjögren som föddes i Växjö 1807. Denne lär ha påbörjat en fil kand i humaniora men av biskop Tegnér ha tvingats bli präst istället. I vilket fall har jag genomsökt alla tänkbara församlingar på rimligt avstånd från Hemmesjö för att hitta något om Ingierd Johansdotter. Men misslyckats. Jag tycker det mesta tyder på att hon hörde hemma i närområdet. Tack för tipset! /Paul
258
« skrivet: 2012-08-07, 05:54 »
Hej Berit, Jag ska studera din utredning i SoH. Jag nämnde Ingeborg Svensdotters koppling till släkten Dyk bara för att andra forskare lättare skulle kunna identifiera VILKEN Ingeborg S jag är intresserad av. För min del har det inte varit lätt att komma rätt i Södra Vi. Min anfader Jöns Persson Berg var född i Södra Vi och verksam som mjölnare och byggmästare i såväl denna socken som i Horn. Födelsedata har skiftat mellan olika husförhörslängder och vi har tidvis kopplat honom till fel föräldrar. Från Horn försvann han helt under ett antal år som blind och åldrad änkeman. Av en tillfällighet fann vi honom bosatt hos sin äldste son kyrkoherde Petrus Hellvik i Hannäs, Östergötland. När han sedan avled i Horn 1864 författade Petrus Hellvik ett längre minnesord över sin far. Det finns bara i ett exemplar och jag har nyligen fått kopior från kungliga biblioteket. I den texten berättar kyrkoherden att faderns föräldrar var Per Jönsson och Kerstin Nilsdotter i Kåreda. Men inte ens kyrkoherde Petrus Hellvik hade helt klart för sig födelseåret. I minnesordet anges 1777 istället för det korrekta 1779. Eftersom Södra Vi delvis är svårforskat och det kan finnas fler som forskar kring Jöns Persson(Berg) vill jag passa på att upplysa om att han var gift två gånger. Först med en hemmansägardotter Christina Persdotter i Bränna, Södra Vi. Sedan med en torpardotter Annika (Anna) Persdotter i Forshult, Horn. Det fanns barn i båda äktenskapen. Tack Berit för hjälpen! Känns tryggt att du också kan bekräfta mina släktled. Jag är intresserad av alla tips för vidare forskning. Har noterat att domböckerna i detta härad tidvis är svårlästa p g a handstilen. Mvh/Paul
259
« skrivet: 2012-08-06, 17:56 »
Hej Berit, De källor jag själv kan svara för är födelseböckerna från 1700 och 1724. Min anfader Nils Swensson föddes 11/11 1700 som son till Swen Gunnarsson och Elisabeth Jönsdotter i Järneka. Min anmoder Ingeborg Nilsdotter föddes den 10/2 1724 som doter till Nils Gunnarsson och Anna Jönsdotter i Järneka. Här handlar det tydlingen om två syskonpar som gift sig med ett annat syskonpar. Nils och Swen födda i Djursdala samt Anna(Annika) och Elisabeth från Södra Vi. Efter ett datorhaveri för ett par år sedan saknar jag merparten av alla källhänvisningar. Det är bl a därför jag börjat efterlysa vissa uppgifter. Din uppsats i SoH har jag tyvärr aldrig sett. Men jag tror att - precis som du säger - uppgifter av det här slaget cirkulerar på nätet. Om uppgifterna kring Ingeborg Svensdotters eventuella tidigare äktenskap är felaktiga så ska jag genast radera dessa i mina anteckningar. Jag är mer intresserad av om någon vet mer om Ingeborg Svensdotters eget ursprung. Var hon var född och vilka som var hennes föräldrar. Beklagar om du känner dig trampad på tårna. Det var inte meningen. Har jag källor att ange, så brukar jag ange sådana. Med vänlig hälsning/Paul
260
« skrivet: 2012-08-05, 07:13 »
Hej, Hittade din Isaac i födelseboken 20 juli 1838. Där kallas han bara Isaac (inte August) som son till Isaac Jonsson och Elisabeth Carlsdotter i Södra Fogelhem, Södra Vi. Familjen hittar du på sidan 72 i husförhörslängden med beteckningen AI:9. De är arrendebönder och vistas där ytterst tillfälligt. Står att de flyttat till Södra Vi socken från Rumskulla socken 1835. På samma sida noteras också att familjen flyttat till Vimmerby 1840. Men där finns också en anteckning om att Elisabeth Carlsdotter dött 19/7 1851 i Södra Vi. I dödsboken för Södra Vi hittar man också Lisa Carlsdotter avliden detta datum. Hon kallas då fattighjon. Det var dåliga tider i landet och familjen fick det tydligen knapert. Enligt samma husförhörslängd var såväl Isaac Jonsson som hans hustru födda i Södra Vi. Man finner Isaac född den 20/11 1795 som son till Jon Jönsson och Catharina Isaacsdotter i Ål, Södra Vi. Elisabeth föddes den 1/3 1794 som dotter till Carl Pehrsson och Stina Månsdotter i Mjöhult, Södra Vi. Så nu får du nog öva på bläddrandet i kyrkoböcker och gå vidare bakåt. Lycka till! Mvh/Paul Neptune
261
« skrivet: 2012-07-29, 18:56 »
Hej, Jag har en tid sökt ursprunget för min anmoder Karin Jacobsdotter som avled i Tävelsås södergård 1773. Hon var gift med Nils Hansson. De gifte sig 1730 och det angavs att båda kom från södergård. Nu har jag äntligen funnit hennes födelse i grannsocknen Uråsa 13 oktober 1713 - vilket stämmer väl med hennes ålder när hon dog. Föräldrar var salige Jacob Månsson och Gertrud Andersdotter i Trottagården, Uråsa. Detta par gifte sig 1710 och det framgår av vigselnotisen att Jacob Månsson hade attest från Växjö och att bruden var änka i Trottagården. Som framgick i födelsenotisen för Catharina hade fadern redan avlidit före födseln 1713. Modern Gertrud gifter 1715 om sig med Jon Andersson från Tävelsås och paret flyttar dit. Gertrud avlider i Tävelsås södergård 1742 och det framgår att hon varit gift 3 gånger. Åldern i dödsnotisen verkar dock överdriven - 80 år. Eftersom ett födelseår ca 1662 skulle inneburit att hon varit 51 år när dottern föddes. Vet någon som forskar kring Uråsa mer om dessa personer? Var det profossen i Trottegården som var hennes förste make? Vilka var Gertruds föräldrar? Och vet någon mer om Jacob Månsson som flyttade till Uråsa från Växjö 1710? Mvh/Paul Neptune
262
« skrivet: 2012-07-23, 15:18 »
Hej Anne-Lee, Tror inte det är jag som spritt något virus. Jag betalar för marknadens dyraste virusskydd. Inga problem med min dator. Med vänlig hälsning/Paul
263
« skrivet: 2012-07-23, 10:39 »
Hej igen, I anslutning till det jag tar upp i ovanstående frågor har jag lovat min avlägsne svenskamerikanske släkting att kolla följande i detta forum: Vet någon mer om bakgrunden kring den Sigfrid Andersson som under många år stod som bonde för Hemmesjö sjögård? Sigfrid gifte sig omkring 1740 med Kerstin Persdotter (dotter till Pehr Bengtsson och Marta Persdotter ovan). Sigfrid uppges vara född 1718 men ingen vet var. Han avled i Hemmesjö sjögård i april 1798. Hans hustru Kerstin avled 1782. Mvh/Paul
264
« skrivet: 2012-07-23, 10:34 »
Hej, För ordningens skull vill jag upplysa om att jag nu fått rätsida på det jag frågade om den 15 april (ovan). En svenskamerikansk mycket avlägsen släkting hört av sig och hjälpt mig spåra Ingierd Jaens/Johansdotter som blev änka efter Pehr Bengtsson i Hemmesjö sjögård 1751. Hon avled i Sandvik, Växjö 1782 och bodde då tillsammans med den son hon fick med Pehr Bengtsson julafton 1750 i Hemmesjö sjögård. Sonen Jaen/Johan Pehrsson var min farfars farfars farfar. När Ingierd Johansdotter avled 1782 uppgavs hon vara 67 år - dvs f ca 1715. Jag vet fortfarande inte var och när Pehr Bengtsson i Hemmesjö och Ingierd Johansdotter gifte sig. Det måste dock vara efter 1743 när Pehr Bengtssons hustru Nr 2 avled. För ordningens skull kan jag också upplysa andra eventuella forskare kring denna familj att dödsboken 1743 anger fel namn på Pehr Bengtssons fru Nr 2. Det står Marta Persdotter. Rätt namn var Karin Månsdotter som han gifte sig med 1731. Däremot hette Pehr Bengtssons hustru Nr 1 Marta Persdotter. Med henne gifte han sig 1713 i Hemmesjö. Pehr Bengtsson föddes i Östra Torsås ca 1690. Hans bakgrund där har jag fått mycket kvalificerad hjälp med i detta forum under den socknen. Mvh/Paul
265
« skrivet: 2012-07-22, 20:07 »
Hej, Jag och en släkting forskar kring våra morfäders släkt från bl a Södra Vi. Vår anfader Jöns Persson - Berg föddes i Kåreda 1779 som son till Per Jönsson f 4/4 1740 Jerneke och Kerstin Nilsdotter f 21/1 1737 Örsåsa. Vi har ett antal olösta knutar: Har någon forskat mer kring Måns Knutsson f ca 1682 i Wagelhem? Har någon funnit något mer kring syskonen Anna o Elisabeth Jönsdotters föräldrar? Det var Jöns Knutsson befallningsman o rättare på Ålhult som var gift med Ingeborg Svensdotter f ca 1640 och död i Södra Vi 1717. Ingeborg Svensdotter var tidigare gift Dyk och mor till den i Ryssland avlidne löjtnant Dyk. Vi undrar också kring Gudmund Pärsson i Örsåsa f ca 1665 och död i Örsåsa 1738. Mvh/Paul Neptune
266
« skrivet: 2012-07-22, 17:29 »
Bäste Niclas, Så dyker du upp här också som en räddande ängel. Du serverar dessutom en hel radda med för mig MYCKET värdefulla anor. När man forskat så mycket som jag känns det lite retfullt att ha en rak farslinje som upphör redan i mitten av 1700-talet. Nu har jag på ett par dygn fått ytterligare fyra led. Detta med sockenskräddare hade jag på känn. Brodder Börgesson var min ff ff ff ff ff och hans far hette alltså Börge. Stort tack! /Paul
267
« skrivet: 2012-07-22, 11:33 »
Hej, Efter många års sökande och efter att häromdagen fått hjälp av en avlägsen släkting i USA, har jag lyckats spåra min farfars farfars farfars föräldrar. Fadern var bonden Pehr Bengtson som tycks varit född i Östra Torsås omkring 1690. Han avled i Hemmesjö sjögård, Hemmesjö 1751. Pehr Bengtssons föräldrar var Bengt Börjesson och Marta Persdotter i Börje Brodsagården i Höreda, Östra Torsås. Bengt tycks ha fötts ca 1647 och Marta ca 1663. Bengt Börjesson dog före 1702 i Östra Torsås, vartefter Marta Persdotter gifte om sig med en Måns Håkansson vid Hörda södergård. Är det någon som vet mer om dessa personer? Mvh/Paul Neptune
268
« skrivet: 2012-07-18, 07:40 »
Hej Lisbeth, Angående arvsskiftet i Traryd så kan man fråga sig om det är Harald Haraldsson i Fothult född ca 1615 det gäller. I mantalslängden 1644 står han ju som ogift. Möjligheten finns ju att det är en generation tidigare det handlar om. Harald född 1615 hade ju också en far Harald som kan ha varit i livet 1637. I vilket fall ser det ju ut som om Harald i Fothult hade arv efter en nära släkting i Traryd. Intressant! Mvh/Paul
269
« skrivet: 2012-07-13, 07:31 »
Niclas, Ang. Nils Månssons och Elin Jönsdotters i Svinaberga koppling till Håresköp. Om Elin var dotter till Jöns Jonsson och Sissa Åkesdotter i Håresköp borde det ju också finnas en förnamnskoppling i barnbarnsledet. Noterade just att en piga Cissla Nilsdotter i Svinaberga gifter sig med en änkling Johan i Göteryd i Pjätteryds kyrka den 25/11 1677. Kan det vara en dotter till Nils och Elin? Mvh/Paul
270
« skrivet: 2012-07-12, 11:35 »
Hej Niclas, Där fick jag några pusselbitar till. Tack för det! Många gemensamma anor. Funderar kring din fråga om Nils Månssons i Svinabergas koppling till Håresköp. Kan det vara via Nils Månssons hustru Elin Jönsdotter (ca 1639-1700)? Hennes ursprung är väl inte fastställt? Å andra sidan står det ju inget om i domboken 1685 om att det är Elins rättigheter som bevakas. Nästa möjliga koppling är Nils Månssons moder Elin Sonesdotter. /Paul
271
« skrivet: 2012-07-12, 06:48 »
Tack också till Lisbeth och Niclas för era svar och bidrag!Här finns mycket att nysta i. /Paul
272
« skrivet: 2012-07-12, 06:43 »
Hej Ola, Stort tack för uttömmande svar om släkten i Hökhult. Jag härstammar från åtminstone tre av syskonen som förekommer vid tinget 1658; Jöns Jonsson, Påffwell Jonsson och Arffuedh Jonsson. Vore ju trevligt att hitta uppgifter som visar om gården kan kopplas till syskonens far eller mor. Verkar vara en för sin tid synnerligen livskraftig familjekrets där många uppnått vuxen ålder. Mvh/Paul
273
« skrivet: 2012-07-11, 13:54 »
Hej alla flitiga, Här får man hoppa hit och dit på sin antavla. De senaste inläggen berör Hökhult. Det fick mig att än en gång läsa mantalslängderna kring Hökhult. Min ana där är Djur Jönsson f ca 1673 som son till Jöns Jönsson och Ingrid Djursdotter. Har någon annan lyckats få rätsida på Jöns Jönssons (Ingrid Djursdotters make) i Hökhults ursprung. Har här i spalterna funderats på möjligheten att familjen hamnade i Hökhult sedan Ingrids far Djur Esbjörnsson gift om sig med Torkel Håkanssons dotter Sigrid. Men när jag läser mantalslängderna tycker jag det ser ut som om det rör sig om två olika familjer med olika gårdar i Hökhult. 1645 anges Torkel Håkansson och hustrun Kirstin Jönsdotter ha ena gården. Medan en Jöns Jonsson med hustru Magnil Jönsdotter står för den andra. 1650 har Lars Torkelsson övertagit ena gården medan Jöns Jonsson och Magnil är kvar i (södergården?) 1659 är Magnil änka. 1665 är det Lars med hustru Britta och Joen(? Niclas vet väl hur det ska stavas) samt hustru Ingrid och piga Sissa på gårdarna. Lars Torkelsson är död före 1676 men Jöns m hustru är kvar... Tycker detta indikerar att Ingrid Djursdotters make Jöns Jönsson hade sitt ursprung på ena gården i Hökhult. Hans eventuella moder Magnil Jönsdotter avlider i Hökhult 1677 78 år gammal. Det innebär att hon var född ca 1599 och kan ha fött Jöns vid hans ungefärliga födelseår 1638. Jag har sökt efter dessa uppgifter i detta forum, utan att hitta något. Men kan ju ha missat något. Är jag fel ute? Hälsningar/Paul
274
« skrivet: 2012-07-09, 16:36 »
Lisbeth, Du anger här ovan en Bengta Frodha som i domboken 1625 sid 47 klagar över Måns i Svinaberga. I samma bok sid 45 finner man en Karin Frodha i Lönshult i ett annat tvistemål. Är detta två kvinnor från samma familjekrets? Anger det ett ursprung från Froagården eller ska det ses som ett släktnamn? Tänkte bara uppmärksamma er alla på två likartade namn och eventuella kopplingar mellan gårdarna. Och Niclas.... Du har säkert helt rätt i din tolkning kring Anders Germundsson och hans hustru. Är ju inget som tyder på att de faktiskt bodde i Svinaberga som familj. Men frågan är om något/några av barnen utnyttjade möjligheten att köpa tillbaka jorden? Mvh/Paul
275
« skrivet: 2012-07-09, 11:35 »
Niclas, Kan änkan som nämns i Svinaberga 1618 varit Elsa Johansdotter? Hon som var gift med Anders Germundsson och nämns i Lisbeths utdrag 1610 ovan? Anders hade ju sålt hennes jord i Svinaberga utan hennes medgivande och barnen fick rätt att återköpa den... Står ju inte i Lisbeths utdrag att Elsa var död. Mvh/Paul
276
« skrivet: 2012-07-07, 22:31 »
Hej Linda och hej Lisbeth, Till dig Linda kan jag meddela att vi har såväl paret Harald Svensson/Berta Sunesdotter som Harald Haraldsson/Bengta Nilsdotter som gemensamma anor. Jag härstammar från Esbjörn Haraldsson född 1686 i Osnaköp samt Gunnil Haraldsdotter född 1696 i Fothult. De var gifta med varandra och syskon till dina anor Jöns Haraldsson och Märta Haraldsdotter. Alltså två syskonpar som var ingifta i samma släkter. Ganska vanligt. Bengta Nilsdotter (som var gift med Harald Haraldsson i Fothult) var född i Svinaberga ca 1668. Det är den Bengta vi misstänker var dotter till Nils Månsson och Elin Jönsdotter i Svinaberga. Läs vidare i ovanstående inlägg om Svinaberga! Till dig Lisbeth kan jag bara än en gång konstatera att du hittat intressanta uppgifter. Kan Måns Andersson ha varitytterligare en av Anders Giermundssons söner? Vi vet väl inte så mycket mer om Måns Andersson än att han dog runt 1669 och kan ha varit far till Nils Månsson i Svinaberga. Kan det vara så att Måns var för ung år 1610 för att aktivt delta det rättsliga spelet kring moderns arvejord? Det är många trådar som löper samman. Och du Linda lär snart hitta många kopplingar in i ett antal spännande familjer i Pjätteryd - om du forskar vidare. Mvh/Paul
277
« skrivet: 2012-07-07, 19:28 »
Hej Linda, Elsa Svensdotter får du söka efter i skånska Loshult. Hon föddes där 1804 som dotter till Swän Månsson och Elna Persdotter i Gungekulla. Swän var född i Loshult 1758 och Elna föddes där 1774. Magnus Carlsson föddes i Yxnäs,Pjätteryd 1804 som son till Carl Andersson född 1772 i Yxnäs samt Britta Månsdotter född i Osnaköp soldattorp 1778. Brittas far var soldaten Måns Erlig Jönsson född 1739 i Osnaköp södergård. Brittas mor var Bengta Svensdotter född 1743. Soldaten Måns föräldrar var Jöns Jönsson född 1697 i Osnaköp och Cissa Jönsdotter född 1712 i Fothult norregård, Pjätteryd. Hennes föräldrar var Jöns Haraldsson från Osnaköp norra samt Märta Haraldsdotter från Fothult norra. Deras föräldrar var Harald Svensson och Berta Sunesdotter i Osnaköp samt Harald Haraldsson och Bengta Nilsdotter i Fothult. Jag härstammar själv från båda dessa föräldrapar. Lycka till med fortsatta forskningen! /Paul Neptune
278
« skrivet: 2012-07-05, 21:24 »
Lisbeth, Helt klart är det år 1590 som avses. Är väl avskrifter av gamla dokument. Det är först nu som jag - efter dina inlägg idag - börjat läsa dessa sidor i C:1. Jag tolkar det också som att några av herrarna är barnbarn till Jöns Råbock. Kan Per Månsson vara gift med ett barnbarn? Var Nils Swensson i Möglilt hemmahörande i Möcklehult? Vore ju spännande om man kan kan koppla kedjorna vidare från Råbock via dessa gårdar och framåt. För övrigt väldigt intressant läsning om Påfwel Krååks strid om prästgården. Det är väl en anfader till oss alla? Mvh/Paul
279
« skrivet: 2012-07-05, 11:02 »
Hej Lisbeth, Försöker lägga pussel med allt du plockar fram. Själv hittade jag nyss något i EVIIAAAD:11 bild 35 sid 28 från 24 november 1624: Samma dag kom för rätta en kåna benämnd Elsa Jönsdotter i Swinabergga i Pietteryd socken. Vilken hafver låtit sig belägras af en dansk gift karl benämnd Mäster Michel Mååler, vilken karl är för sin missgierning rymdt åt Danmark... Handlar tydligen om en fattig piga som får vänta med sitt straff tills barnet fötts. Frågan är om det rör sig om en tjänstepiga eller om det är en av döttrarna som blivit med barn ogift? Mvh/Paul
280
« skrivet: 2012-06-28, 21:27 »
Hej Lisbeth och Martin, Stort tack för hjälpen. Mycket bra att du Martin kunde förklara varför vi inte kan vara helt säkra på Bengta Nilsdotters ursprung. Lisbeths hänvisningar till olika avsnitt i domböckerna - där personer från Fothult nämns - var välkomna. Är ju hopplöst att söka igenom allt på egen hand. Visst kan det vara så som du skriver Lisbeth att Harald Haraldsson d ä gifte sig med en änka i Fothult och själv kom från annat ställe. Men jag får av mantalslängderna intrycket av att han fanns där som ogift redan innan Märta/Marta blev änka. Kan ju också varit så att han gift sig med en helt annan kvinna med samma namn. Återstår väl bara att hoppas att vi endera dagen snubblar över facit vid läsandet av någon dombok eller så. Mvh/Paul
281
« skrivet: 2012-06-11, 18:44 »
Hej, Är det någon av alla forskare kring Pjätteryd som djupat kring paret Harald Haraldsson och Bengta Nilsdotter i Fothult? De gifter sig 1684 och det uppges då att Harald kommer från Fothult och Bengta från Svínaberga. Det cirkulera olika uppgifter på nätet kring dessa personer. Bengta har påståtts vara dotter till Nils Månsson och Elin Jönsdotter i Svinaberga. Men detta motsägs i bl a domböcker när föräldrarnas tillgångar skiftas. Harald var av allt att döma son till Harald Haraldsson d ä i Fothult. Men på nätet cirkulerar också uppgiften att hans mor hette Gunnil, vilket jag tror är fel. Harald Haraldsson d y avled i Pjätteryd 1723 och var enligt dödsboken född ca 1651. Hans far Harald Haraldsson d ä avled i Fothult 1703 med angiven ålder 88 år - vilket innebär at han föddes ca 1615. I mantalslängderna finner man 1644 en ogift Harald Haraldsson bosatt i vad jag tror är Fothult södergård. I Fothult är också Olof Jonsson med hustru Marta Persdotter skrivna. År 1646 har uppenbarligen Olof Jonsson avlidit. Kvar i Fothult finns Harald Haraldsson och hustru Märit Persdotter. Så fortsätter det fram till 1655 då det helt klart framgår att Harald har en hustru Marta. Åren 1651-54 är i stort sett oläsliga. Men jag får intrycket av att Harald under denna period är gift med en Marta/Märit/Märta. Kan det vara änkan efter Olof Jonsson? Först 1660 antecknas i mantalslängden att Harald har en hustru med namnet Gunnil! Därmed tycker jag att det med råge ser ut som om Harald Haraldsson d y född ca 1651 hade en mor som hette Märta. Det som talar för detta är också att det unga paret Harald Haraldsson d y och Bengta Nilsdotter när de får sitt första barn 1688 döper henne till Märta. Namnet Gunnil används inte förrän tredje dottern föds (min anmoder Gunnil Haraldsdotter) 1696. Jag är nu nyfiken på om flera forskare undersökt denna familj i Fothult? Vem var Märta (Persdotter?) som dog ca 1659? Och vilka var Harald Haraldssons d ä föräldrar? Mvh/Paul
282
« skrivet: 2012-04-15, 08:57 »
Hej, Jag har under många år försökt lösa ursprunget för min ff ff ff Jaen (Johan) Persson född i Hemmesjö. Det anges olika födelseår - först 1751 och senare 1748. Det första säkra nappet jag fått på honom är när hans dotter Ingrid Maria (hon blir med tiden mor till kyrkoherde Wilhelm Sjögren)döps i Växjö 1773. Då framgår att Johan Persson är torpare i Sandvik, Växjö. Barnets mor heter Eva Jacobsdotter och är Johans första hustru. Jag finner senare familjen under Stora Kampen, Växjö där Johan är fiskare och anges född 1751. Familjen flyttar, han blir änkeman och gifter om sig med min anmoder Sigrid Jacobsdotter från Tävelsås. När Jaen Persson avlider i Walsnäs, Agunnaryd 1814 uppges han vara 66 år gammal - dvs född 1748. Men i Växjös tidigare HFL har födelseåret 1751 angetts och födelseförsamlingen har under alla år angetts som Hemmesjö. Jag har undersökt samtliga tänkbara Johan/Jaen/Johannes Persson födda i Hemmesjö under de aktuella åren fram till 1754. Med tanke på att han var gift och fick barn 1772 så lär han knappast vara född senare än så. Jag undrar nu om någon Hemmesjö-forskare vet något om den Jean Persson som föddes i Hemmesjö sjögård 24 december 1750? Fadern var Pehr Bengtsson och modern Ingiär Jeansdotter. Pehr Bengtsson avled i juni 1751 och hans hustru och nyfödde son försvinner från gården (och socknen?). Pehr Bengtsson var 61 år gammal och har varit gift två gånger. Gården övertogs av dottern Kerstin född redan 1714 och hennes make Sigfrid Andersson. Jag vet att Pehr Bengtsson blev änkling för andra gången 1742 och att han därefter gift sig med Ingiär Jaensdotter. Men de tycks inte ha gift sig i Hemmesjö. Jag har inte funnit några uppgifter om Ingiär Jaensdotter och vet inget om hennes födelseort eller ålder. Hon gifter inte om sig och avlider inte i Hemmsjö. Bouppteckningar finns inte. I vilket fall är barnet Jaen Persson född julen 1750 i Hemmesjö sjögård en intressant kandidat som anfader för mig. Tacksam för hjälp. Mvh/Paul
283
« skrivet: 2012-04-10, 09:05 »
Hej! Är det någon av alla Valbo-forskare som känner till något om en Israel vid Lund i Valbo i slutet av 1600-talet. Min anfader båtsman Nils Nilsson Tiock gifte sig 1689 med Lisbetha Israelsdotter. De får bl a sonen Lars i Lund 1691. Vid dopet är barnets moster Märit Israelsdotter vittne. Tycks också ha funnits en syster Anna Israelsdotter. I olika register har jag sett tolkningen Irwaldsdotter istället för Israelsdotter. Noterar också att det i vigselnotisen 1689 anges Nils Nilsson Tiock i Lund medan brudens hemvist anges vid Lund. Ska det tydas som att brudgummen var båtsman i Lund och bruden var bonddotter vid Lund? Eller är bara orden i/vid tillfälligheter? Mvh/Paul
284
« skrivet: 2011-10-02, 14:10 »
Hej, I somras efterlyste jag mer fakta kring min anmoder Bothel Giermundsdotter som föddes i Höreda, Virestad på 1630-talet. Enligt dödboken i Stenbrohult 1632 var hon runt 100 år gammal. Vid mitt sökande i mantalslängderna har jag tidigare missat att det fanns två Höreda. Det ena med gästgiveriverksamheten där en Clemet står som innehavare under många år. Nu har jag sökt vidare och funnit frälsegården Höreda där en Giermund med hustru Ingiärd förekommer under åren 1643-1676. Jag har inte funnit någon Bothel antecknad i mantalslängderna, men utgår ifrån att detta är hennes föräldrar. I mantalslängden 1642 finns en Jonas (eller Johan) i Höreda och hustru Inger antecknade. När Giermund och hans hustru försvinner ur mantalslängderna dyker en Jöns med hustru samt en Nils med hustru upp som innehavare av gården från 1680. En son Jöns finns omnämnd i längderna 1644 samt 1675 och 1676. Jag återkommer nu än en gång till en domboksanteckning från Virestad 1649 (sid 231) där Giermund Johansson i Höreda går till rätten och avkräver ett antal arvingar i Åbogen pengar för vård av en gammal far till dem. Deras skyldighet att gemensamt svara för den gamles försörjning kopplas till en testamente av den 3 juni 1632. Är det någon som känner till mer om detta? Jag undrar i vilken egenskap Giermund Johansson i Höreda frälsegård agerar? Är det som utflyttad son i Åbogen? Eller gör han det för sin hustrus (Ingiärds) räkning? Med vänlig hälsning /Paul
285
« skrivet: 2011-09-11, 15:02 »
I detta forum har det några gånger ställts frågor om min anmoder Beata Schröder i Lidköping och hennes bakgrund. Jag känner mig nu säker på att det är dags att fastställa vilka som var hennes föräldrar. Hon föddes i december 1689 i Lidköping som dotter till guldsmeden Niclaes Schröder. Modern var Catharina (Carin) Carlsdotter med vilken Niclaes gifte sig någon dag efter förlossningen. Catharina Carlsdotter blev änka i augusti 1688 efter guldsmeden Swen Torstensson Ramdijn(Ramdin) med vilken hon hade två barn Catharina och Petter. När Catharina gift om sig med guldsmed nummer två föds i rask takt tre barn; Beata 1689, Petter 1692 och Johannes 1694. Niclaes Schröder avlider 1695 och lämnar Catharina med alla barnen. Guldsmederna i Lidköping var bl a engagerade i olika förgyllningsarbeten i kyrkan - vilket på den tiden var ett mycket hälsovådligt arbete p g a giftiga ångor. Någon bouppteckning för familjen Schröder har jag inte hittat. Däremot finns ett stort antal tillfällen då de nära släktskapen framkommit. Bl a vid dop under tidigt 1700-tal då Beata Schröder gift sig med borgaren Jonas Mellberg. Då finns Beatas halvsyskon bland de främsta faddrarna; Petter Ramdin och Catarina Ramdin. Även hennes bror Petter Schröder står fadder. Angående bouppteckningar kan noteras att det 1685 pågår en större arvstvist efter Catharina Carlsdotters moder Carin Larsdotter. I tvisten hävdar Catharina Carlsdotter och hennes bröder Carl, Lars och Olof att deras styvfader Lars Bengtsson lurat dem på en fastighet på Rådstugegatan i Lidköping. Catharina företräds av sin förste man guldsmeden Swen Torstensson Ramdijn. Catharina och hennes syskon vinner striden enligt ett 78 sidor långt protokoll. Framgår också att syskonens många år tidigare avlidne fader hette Carl Carlsson. Niclaes Schröders ursprung har jag däremot inte kunnat härleda. Namngivningen av sönerna Petter och Johannes borde kunna vara ledtrådar. I detta fallet fick Niclaes Schröder en styvson med förnamnet Petter. Ändå låter han sin förstfödde son döpas till Petter, vilket bör skapa en del kommunikationsproblem i hushållet - om än inte ovanligt på den tiden. Jag lutar åt att Niclaes Schröder hade en far som hette Petter. Den andre sonens namn Johannes kan ha en koppling till Catharinas familj eller vara ett sätt att fjäska för borgmästare Johan Schröders släkt??? Är det någon som vet något om detta? Mvh/Paul Neptune
286
« skrivet: 2011-08-21, 12:08 »
Hej, Har i en dödsbok för Kila i Västmanland upptäckt att en anmoder som dog där 1726 var född 1660 i Avestafors. Hon hette Ingrid Eriksdotter och var dotter till en Erich Tÿresson (eller liknande) som var Wägare vid Kopparvågen i Avestafors. Modern hette Kerstin Jansdotter. I mantalslängderna har jag funnit denne Erich Tÿresson i Avestafors fram till ca 1665. Har någon annan sett honom eller vet något om hans ursprung? Kom han från Säter när myntverket flyttades 1644? Dottern Ingrid Eriksdotter flyttade till Sala stad och fick tjänst hos bl a borgmästaren innan hon blev bondmora i Kila 1683. Det är allt jag vet. /Paul Neptune
287
« skrivet: 2011-07-23, 18:43 »
Hej, Jag har forskat en del kring min frus farmors släkt i Ödsmål med omnejd. Har funnit massor av intressanta grenar. Men jag har kört fast på Peter Thoresson som dör i Berg, Ödsmål 1839. Han var gift med Anna Håkansdotter från Hagen Ödsmål f 1782 och död i Berg 1850. Peter Thoresson föddes i Stenung, Norum 1781 med föräldrarna Thore Pettersson och Börta Börgesdotter. De var fram till 1791 bosatta i Myran, Norum. Därefter har jag funnit en inflyttningsattest för unge Peter Thoresson till Ödsmål 1781. Men ingen för hans föräldrar - som jag heller inte funnit döda i Norum Är det någon som sett Peter Thoressons föräldrar i Ödsmål?
288
« skrivet: 2011-07-20, 15:25 »
Häromdagen ställde jag en fråga om vilka som var föräldrar till Botel Germundsdotter som föddes i Höreda/Hörda omkring 1632. Har nu funnit en notering vid tinget den 6 mars 1649 (EVIIAAAD:15 bild 231) där en Germund Johansson i Höreda - vad jag tror - kräver bidrag från en del av sina barn efter en överlåtelse av gård i Åbogen (1632). Är det någon som vet något om detta? Kan detta vara Botel Germundsdotters far?
289
« skrivet: 2011-07-14, 22:07 »
Hej, Jag har en stor del av min farfars anor i Kullabygden. En anmoder hette Kristina Swensdotter och var född i Ingelsträde, Väsby 1744. Hon var dotter till ryttaren Swen Erichsson Ryman f 1702 Inger Larsdotter. Är det någon som vet vem denna Inger var? Swen Ryman var fadder i ryttarfamiljen Lars Unger där en äldre dotter Inger fanns. Swen och Inger gifte sig 1726 i Lönskog, Väsby. Var hon Lars Ungers dotter?
290
« skrivet: 2011-07-14, 21:21 »
Hej Niclas och övriga, Märkligt nog lade jag nyss in under Virestads socken på Anbytarforum en fråga om en förmodad anmoder till mig som avled i Stenbrohult 12/3 1732. Det var Botel Germundsdotter som avled vid ca 100 års ålder - änka sedan 35 år efter Börje Persson i Tångarna. I dödsnotisen står det att Botel kom från Hörda, Virestads sn. Där hon alltså eventuellt skulle ha fötts ca 1632. Jag härstammar från hennes troliga dotter Ingeborg Börjesdotter som föddes i Tångarna ca 1678 och avled i Möcklehult W, Pjätteryd 1752 och var änka efter Åke Persson i Möcklehult. I födelseböckerna i Pjäteryd står att barnaföderskan Ingeborg Börjesdotter kom från Tångarna, Stenbrohult. Jag har funnit en Ingeborg som dotter till bonden Börje och hustrun Botel i husförhörslängder fram till ca 1695, då Börje dog. I Botel Germundsdotters dödsnotis står att han varit änka efter Börje Persson i 35 år. Stämmer alltså bra med pusslet. Finns det någon koppling mellan den Karin Germundsdotter ni skriver om ovan och Botel Germundsdotter? Vet ni något mer om detta? Mvh/Paul
291
« skrivet: 2011-07-14, 20:14 »
Hej Virestadsexperter, Är det någon som vet något om en Botel Germundsdotter som föddes omkring 1632 i Hörda, Virestad? Hon dog vid 100 års ålder i Stenbrohult 1732 och var änka efter Börje Persson i Tångarna, Stenbrohult. Maken dog redan omkring 1695. Jag härstammar efter deras dotter Ingeborg Börjesdotter som föddes ca 1678 i Stenbrohult och dog i Möcklehult V, Pjätteryd 1767. /Paul
292
« skrivet: 2007-07-03, 13:11 »
Hej, Blev en miss i min fråga. Fick inte med namnet på min farfars farmors farfar. Han hette Mattias Holmström och var alltså född 1757. Dog i Allerum 1807. Har försökt finna födelseort och föräldrar - men aldrig lyckats. Tacksam för tips.
293
« skrivet: 2007-07-03, 10:17 »
Söker bakgrund till min farfars farmors farfar som uppges ha varit född 1757 (Allerum?)och död 21/10 1807 i Allerum. Var livkusk på Kulla Gunnarstorp och gift med Boel Larsdotter. Kan det finnas kopplingar till den resandesläkt som bodde i Allerum vid den tiden?
Sidor: [1]
|