Annika Elofsdotter död i Bråxnäs 1798

[Paul Neptune]

Min anmoder Annika Elofsdotter avled i Bråxnäs, Nyed 1798 med angiven ålder av 98 år. Hon gifte sig troligen första gången ca 1732 med Nils Larsson i Bråxnäs. Denne avled 1769 och var född i Bråxnäs ca 1701.
Annika och Nils fick bl a en dotter Brita Nilsdotter (min anmoder) född 1738 som avled 1781 i Nybacka, Nyed. Samma år gifter änkan Annika Elofsdotter om sig med drängen Nils Jönsson från Forsnäs. Denne var född ca 1747 och runt 47 år yngre än sin hustru. När Annika Elofsdotter avlider 1798 nära hundra år gammal är hennes make hälften så gammal.
Det saknas ju födelseböcker för tiden runt 1700 i Nyed. Men senare födelseböcker tyder på ett nära släktskap mellan Annika Elofsdotter och bröderna Lars Elofsson och Jonas Elofsson som lever i Arvika/Arviken Nyed. Allt tyder på att Annika var syster till dessa bröder.
Är det någon som forskat kring denna familjekrets? Deras far var nämndemannen Elof Jönsson som avled i Arviken 1725 88 år gammal (kallas felaktigt Olof i dödboken). Denne fick med sin hustru Kerstin Larsdotter sitt sista barn så sent som 1717 i Arviken - en son Elof Elofsson. Kerstin Larsdotter avlider 1746 i Arviken. Framgår att hon är Elof Jönssons änka. Men har uppenbarligen gjort avsevärt mycket äldre - 94 år. Om hon varit så gammal hade hon inte kunnat vara mor till något av barnen. Jonas Elofsson föddes ca 1702, Annika ca 1700 och sonen Lars troligen på 1690-talet.
I domböcker (bl a 1725 Nyeds härad sid 872) framgår att Kerstin Larsdotter var mor till Lars Elofsson i Arviken. I mantalslängderna finns en sammanhängande kedja som visar att Elof Jönsson med hustru bodde i Arviken från 1689 och framåt.
Runt 1690 framgår av domböcker att Elof Jönsson med sin svärmor Annika Jäspersdotter är inblandad i fastighetsärenden kring Rådatorp i Nyed. Bl a köper Elof Jönsson loss en del av fastigheten och en ny gård i Arviken bildas. Annika Jäsperdotter bör vara mor till Kerstin Larsdotter och mormor till Annika Elofsdotter. Annika Jäspersdotter är änka efter en Lars och omgift med nämndeman Henrik Jonsson i N Norum, Nyed.
Framgår av domböckerna att Annika Jäspersdotter har delägande i Rådatorp - troligen efter den Jesper som förekommer i mantalslängderna för Rådatorp på 1640-talet. När en löjtnant Bengt Larsson på 1680-talet lyckats bränna gården står Annika Jäsperdotter som en av ägarna tillsammans med patronen och "sieur" Linnart Tossengsson från Nääs. Den senare var son till brukspatron Toussaint Vincentsson Touffar i Nyed. Framgår att Linnart köper loss en del av Rådatorp av sin hustrus moster Ellika Jespersdotter på 1680-talet.
Är det någon som känner till mer om alla dessa släktgrenar kring Rådatorp och Arviken? Vem var den Lars Annika Jäspersdotter först var gift med? Och vem var Jesper i Rådatorp på 1640-talet? Är ett mödosamt arbete att plöja alla domböckerna.
Tacksam för alla tips.
Med vänlig hälsning.
/Paul Neptune

[Paul Neptune]

Kan nu komplettera det inlägg jag gjorde igår:
I Nyeds häradsrätts dombok EVIIAA:25 1681 sidorna 50 och 54, framgår att hustru Brita Jönsdotter i Rådatorp har en son vid namn Johan Bråtz för vilken hon gått i god för skuld. Framgår också att Brita Jönsdotter är gift med tidigare nämnde löjtnant Bengt Larsson.
I domboken 1685 framgår dessutom att Annika Jäspersdotter har tillnamnet Bråss.
I mantalslängderna för Rådatorp i Nyed finns en Jesper inskriven ensam för Rådatorp med hustru åren 1642-1648. Därefter finns en hustru Brita inskriven ensam med tjänstefolk åren 1653 och 1654. ´Från 1655 är Bengt Larsson skriven vid gården. Då har förmodligen Jespers änka Brita Jönsdotter gift sig med Bengt Larsson.
Paret dyker upp tillsammans i domboken 1676 (Kils härads dombok) sid 66. Bengt Larsson står då som kapten och vill tillsammans med Brita Jönsdotter ha ett inbördes testamente godkänt vid rätten. Paret vill att den som överlever längst ska sitta i orubbat bo med lösöret. Brita Jönsdotter framhåller kapten Larsson stora insats för gården och att han mer eller mindre räddat en fattig änka med många barn...
Framgår av domboken att nämndemännen i Nyeds socken muttrade en del om tveksamt testamente eftersom de "visste att berätta att capitenen och manhaftige Bengt Larsson haft litet eller intet efter sina saliga föräldrar ärvt..." Men testamentet godkändes ändå.
I domboken 1681 (sid 54) kan man sedan läsa hur löjtnant (sjunkit i graderna troligen p g a ålder och ny organisation vid regementet) Bengt Larsson tvingas redogöra för den stora branden i Rådatorp. Han berättar elden spritt sig snabbt p g a svårt väder den 25 maj 1680 och att 6 stugehus, 7 bodar, tvenne ladubyggnader, stall mm bränts ner. Även en hel del silver, tenn, koppar, köksgeråd och kläder förstördes. Och värst av allt: Hustrun Brita Jönsdotter fick så stora skador vid branden att hon en lång tid låg sjuk och sedan avlev.
Därmed ser det ut som om Jesper i Rådatorp som dog runt 1650 kallades Bråtz. Någon som sett detta namn i trakterna?
Med vänlig hälsning.
/Paul

[Paul Neptune]

Fann nyss i domboken för Kils härad 1653 sid 139 att man stadfäster ett gammalt jordaskifte. Handlar om jord i Hultaby, Nyed som en Jöns Carlsson i Nygårds en gång i tiden bytt med "salige Herr Jöns Jönsson fordom kyrkoherde i Nyed". Framgår att marken sedan ärvts av gamla kyrdoherdens barn kaplanen vällärde Herr Johan Johanni Bråtz och hustru Brita Jönsdotter i Rådatorp.
Den gamla kyrkoherden Jöns Jönsson var ingen mindre än den förste kyrkoherden i Nyed som tillträdde 1605 - Johannes Jona' Bråtz. Denne dog på 1610-talet och efterträddes av Olaus Erici Luth som även gifte sig med sin företrädares änka. Detta framgår i församlingens historiska noteringar K1:2 sid 3. "Bråtzens änka" avled 1637.
Framgår också av de historiska noteringarna att församlingens komminister Johannes Joanu's Bråtz (den som omnämns i domboken 1653) var son till den förste pastorn.
Namnet Bråtz har tydligen vandrat för Nyeds förste kyrkoherde, via dottern Brita Jönsdotter i Rådatorp till hennes barn med Jesper. Är väl möjligt att namnet inte användes särskilt aktivt utan mer för att ange att detta var barnbarn till gamla kyrkoherden?
/Paul

[Paul Neptune]

Ingen annan Nyed-forskare har ännu hakat på mina tidigare inlägg med inlägg på Anbytarforum. Men jag har fått en del kommentarer och tips via telefon, epost och brev. Är tydligen många som har kopplingar till denna släktgren.
Vad gäller kyrkoherde Johannes Jonae Bråtz (Jöns Jönsson) - Nyeds förste kyrkoherde - så har jag nu bläddrat i Karlstads stifts herdaminne. Fick fram ett exemplar på universitetsbiblioteket i Lund. Där framgår att han var verksam i Nyed från 1594 till sin död 1614. Enligt herdaminnet var Johannes Jonae son till en borgare i Karlstad, som hette Jon, Jonas eller Jöns. Han förordnades 1594 och kallades först komminister.
Han var gift med Brita Svensdotter och hade med henne två barn; sonen Johannes Bråtz, dottern Kerstin och dottern Brita (Jönsdotter) Bråtz som var gift med borgaren Jesper Andersson i Karlstad.
Sedan Johannes Bråtz dött 1614 anställdes Olaus Erici Luth 1616 som ny kyrkoherde. Han gifte sig med Bråtz änka Brita Svensdotter och blev styvfar för hennes barn. När Brita Svensdotter dött 1637 gifte kyrkoherde Luth om sig med änkan Kerstin Arvidsdotter som var anmoder till släkten Tingvall.
Kyrkoherde Luth och min anmoder Bråtz-änkan Brita Svensdotter gjorde under sitt äktenskap en rad fastighetsaffärer i Nyed. Köpte en del av Molkom och Elofsbacka (Älvsbacka). Bedrev tydligen det första hammarbruket i Molkom.
Sedan Olaus Luth dött 1658 uppstod en del rättsliga strider om arvet. Den andra hustrun och hennes barn gjorde anspråk på stora delar.
Kerstin Arvidsdotter ansåg bl a att Luths styvbarn (syskonen Bråtz) gynnats i överflöd under Luths levnad. Han hade inga egna barn och behandlade styvbarnen som fosterbarn.
Enligt herdaminnet blev Kerstin Arvidsdotter mer eller mindre utslängd från prästhemmet redan medan Luth "låg lik" i gården, obegravd. I herdaminnet står det att det var Luths styvdotter Brita Jönsdotter Bråtz som slängde ut sin styvmor 1657. Men enligt Kils härads dombok (AI:a bild 214) var det styvdotterns dotter Brita Jespersdotter som stod för det ganska hårdföra tilltaget. Hon sägs ha slagit näven i bordet så att "remmarna dansade" och kallat Kerstin Arvidsdotter för "gammal djävul" och liknat henne vid en varg.
Jag har också köpt C E Nygrens bok "Karlstads stads historia" del 1. I den boken förekommer borgaren Jesper Andersson nämnd i olika sammanhang på 1620- och 30-talet. Han står som borgare utan att det anges något skrå. Av domboksfynd - som jag själv funnit - förefaller han varit innehavare av någon slags handelsbod.
Vad gäller Annika Elofsdotters far nämndemannen Elof Jönsson, har jag härlett honom till Öjering i Alster socken.
När Elof Jönsson dött 1725 föreslår änkan Kerstin Larsdotter tingsrätten att förordna barnens "faders brodersson nämndemannen Måns Nilsson i Åhs Alster socken" till förmyndare för de omyndiga barnen. Denne Måns Nilsson var son till Elof Jönssons bror Nils Jönsson. Elof och Nils var söner till gårdsfogden Jöns Persson i Öjering, Alster socken. Jöns Persson dog 1692 i Alster 93 år gammal och var son till Per Nilsson i Hasselbol, Alster som uppges på olika håll varit född på 1560-talet och dog på 1650-talet.
Man ska ju ta uppgivna åldrar med stor försiktighet, vad gäller gamla dödböcker. Men om Annika Elofsdotter var 98 år när hon dog 1798, så hade hon möjligen goda anlag med en far Elof som blev 88 år, en farfar Jöns som blev 93 år och en farfars far Per som blev runt 90 år.