Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Johan Peetre
Sidor: [1]
2
« skrivet: 2023-09-29, 18:05 »
Göran Mendys hade i jordeboken från 1654 (finns i Köpenhamn) hittat att den man, som 1651 kallades Truls Göing, sannolikt hade Bendtsen (Bengtsson), som patronymikon.
Göran Mendys hade även bilder från rättegångsprotokollen och där framgår klart och tydligt att Mölle-Truls verkligen hade Ingemandsen, som patronymikon, vilket jag antog, men som inte framgår klart i ovannämnda stycke i Uno R:s bok.
Så de enda saker, som än så länge kan sägas med någorlunda säkerhet, är att Mölle-Truls:
1. hade Ingemandsen, som patronymikon
2. släktingar (och troligen Mölle-Truls själv) var från Göinge härad
3. uppehöll sig vid Olof Pedersens gård och sågkvarn i Holje 1658-1659 (där han gissningsvis arbetade)
4. befann sig i Sibbarp (nära Östafors/Maglefors, där det fanns en kvarn åtminstone 1684) vid mordet 1660
Kanske arbetade han även vid andra vattenkvarnar längs Holjeån (Ammings å, Gemsiö/Jämshög å) än Olof Pedersens i Holje, men några belägg för detta har jag inte kunnat hitta.
Om någon gör det, så tar jag fortsatt gärna emot sådan information.
3
« skrivet: 2023-09-28, 19:34 »
Göran Mendys har kunnat bistå med följande information: Mölle Truls befann sig en del hos Olof Pedersen i Holje, åtminstone 1658-59. Olof Pedersen hade sågverket i Holje (bruket) och exporterade timmer och plank.Jag läste därefter själv artikeln om Olof Pedersen från 2003 och hittade i den bl a följande: Mot aftonen kom Oluff Pedersen med åtta ryttare tillbaka till Holje by. Då han kom på den östra bybron stod Mölle Trülsen där och spände sin bössa och ville skjuta de ryttare som eskorterade Oluff. Men han ropade »Holt är her ingen skada skiedt, men elliest skall i hafwa tack for däds i hafwe lydt mitt biidh och Befallningh. Och då földe de honom enn Part, Och han gaaf dem Maath».https://www.tidskriftenale.nu/pdfale/ALE-2003-3_v02.pdfSlutligen har jag hittat följande om "Mölle-Tröels som haffde i druckenskap... ihielskudt denne corneet" skrivet av prästen Hans Andersson i Jämshög den 20 juli 1667: Hand stod der nogen tid, indtil noogle aff hans paarörende slect aff Göingeherred en nat dristede sig til oc tog kroppen aff jernet…http://libris.kb.se/bib/824488Mölle-Truls i Holje (1658-1659) och Sibbarp (1660) kan alltså mycket väl ha varit identisk med Truls Göing i Östad (1651). Både 1651 och 1658-1660 uppehöll han sig i så fall i närheten av kvarnar nämligen den (eller de) vid Maglefors/Östafors (1651 respektive 1660 vid tidpunkten för mordet) och Olof Pedersens i Holje (1658-1659). Kanske hoppade han runt mellan olika sågkvarnar beroende på var det fanns behov av honom. Med tanke på att "Lille Gisel" kom från Glimåkra är det troligaste kanske att även Mölle-Truls kom därifrån.
4
« skrivet: 2023-09-25, 16:31 »
"Mölle-Tröels", som Uno Röndahl skrev om, var inte någon förfader eller ens släkting till mig, men jag är intresserad av Östafors bruks historia och har bl a grävt fram lite bortglömd information om platsen på 1680- och 1690-talen, som jag har publicerat på Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stafors_bruk_naturreservatAtt "Mölle-Tröels", som verkar kunna betecknas som snapphane, ändå intresserar mig beror på att jag tycker att det vore intressant om man kunde placera denne i en specifik kvarn runt 1660. Gärna då någon kvarn (och/eller sågverk) vid Maglefors (nuvarande Östafors bruk). Så här skrev Uno Röndahl bl a: Fragment från denna tid berättar om hur det en gång var. En svensk kornett låg sålunda inkvarterad hos en av bönderna i Sibbarps by i Näsums socken. Fragmenten talar inte om vem denne svensk var eller vad han haft för sig i Sibbarp, men i vart fall slutade den inkvarteringen med att en man vid namn "Mölle-Tröels", möjligen från någon av de otaliga kvarnarna i Näsumsdalen, och ett par kamrater till honom överraskade och sköt kornetten. Tröels råkade strax bli gripen av de svenska människojägarna. För Tröels var utgången given, ty påföljden blev den som svenskarna vanlig en praktiserade. Tröels blev levande upphängd på en spetsad träpåle. Den nu försvarslöse motståndsmannen fick först ett hudsnitt ovanför sätet. I snittet tvingades den spetsiga träpålen och vidare uppåt mellan ryggrad och hud till nacken där den tvingades ut genom den brustna huden. Med bundna händer och fötter och med en hatt med en fjäder i på huvudet och till knektarnas råa glåpord, fick Tröels hänga där tills hans livs ande tog slut.
En natt, en tid därefter tog hans släktingar ner liket från pålen och bar det till kyrkogården i Näsum. Under klockringning och sång grävde man här, mitt i natten, en grav åt Tröels. Vilan blev kortvarig, det dröjde inte länge förrän de skedda kom till svenskarnas öron. Någon "anpassling" hade kanske viskat, eller någon annan som tyckte att en avrättad inte fick ligga i vigd jord. Alltnog, Tröels kvarlevor togs upp och lades på sedvanligt sätt på stegel och hjul. Några av Tröels kamrater fick undergå samma hemska öde, medan åtminstone någon av dem lyckades komma över till Själland, - den enda räddningsorten.
Bakom människojakten i gränssocknarna stod den svenska regeringens utsände översten Georg Henrik Lybecker. Känd och beryktad som en av de brutalaste officerarna i den svenska armén. Denne svensk sattes som chef för straffexpeditionerna i gränsbygderna. Lybecker försökte med sin trupp, att med vapenmakt tvinga den upproriska befolkningen till hörsamhet. Pardon gavs inte, det gällde att till varje pris hävda överhögheten. De som inte fogade sig i detta tvingades ut i de djupa och ogenomträngliga gränsskogarna, men det hjälpte inte, det kom ständigt nya för att med vapen i hand freda sin fädernebygd.
I arkivens gömmor förvaras mängder med exempel på tragiska skånska och blekingska levnadsöden, som i kraft av den svenska annektionspolitiken kom att förverka sina liv i den kamp som pågick. Låt oss här nämna ytterligare något eller några exempel från motståndskampen 1658-1660. I december månad 1660 tillsattes en krigsrätt med generallöjtnanten Ebbe Ulfeld som ordförande. Rätten skulle inledningsvis sätta sig till doms mot tre infångade motståndare, nämligen Lille Gisel från Björkeröd, Ingemand Trulsen och Truls Nilsen Fisk. Deras svåraste brott bestod i att de varit med om att taga ner liken efter anförvanter eller vänner, som lagts på stegel och hjul. De anklagades även för att ha begravt offren "med klang och sång". De steglades kroppar var säkerligen svårt vanställda. De hade antingen tagits av daga genom spetsning eller halshuggning. Steglet, vanligtvis ett vagnshjul på en stör, fick därefter hysa de förgängliga resterna av den olycklige. Det var ingen helhet som lades på hjulet, ty först styckades kroppen och bands fast i bitar och därefter restes stören med sin last mot skyn.
Lille Gisel och hans två olycksbröder anklagades även för att de tvingat länsmannen i Näsum att ge dem pengar och för att de tagit bössor hos honom. Vapnen var, efter kunglig föreskrift, tagna i beslag hos allmogen i Näsum. Lille Gisel hade tillsammans med en del andra motståndsmän från ett stegel tagit ner liket efter en man vid namn Truls Ingemand. Ingemand Trulsen i sin tur hade tillsammans med flera andra varit med om att ta ner sin steglade fader. Därjämte anklagades Ingemand Trulsen och Truls Nilsen Fisk för att de på Ryssberget i Näsums socken skjutit två skarprättare och därefter plundrat deras hus. Innan deras dödsdomar gick i verkställighet skulle de "pinligen varda förhörda och av prästerna förmanas att sin salighet och sanning betänka".
Den svenska krigsrätten dömde alla tre till livets förlust. Lille Gisel avrättades i Glimåkra den 5 januari 1661. I samma månad verkställdes de båda andra dödsdomarna. Truls Nilsen Fisk slutade sina levnadsdagar på Ryssberget, på samma plats som de båda skarprättarna sköts. Ingemand Trulsen slutligen togs av daga vid, som det heter Rye, kanske menas därmed Ryedal i Gammalstorps socken. Vi kan förutsätta, att deras kroppar styckades och bands fast på varsitt stegel. https://archive.org/details/skanelandutanforskoning/033inledande/"Lille Gisel" hittar man enkelt på St Björkeröd i Glimåkra socken, där han finns upptagen som "Sohn Gisell" i mantalslängden 1659. Att "Lille Gisel" fick avrättas i hemsocknen kan ha berott på att hans brott ansågs lindrigare än de båda kumpanernas. De senare verkar istället ha blivit avrättade på brottsplatsen på eller nära Ryssberget. Jag har snabbt gått igenom jordeböcker och mantalslängder för Näsum, men det är bara i decimantboken 1651, som jag har hittat en passande Truls nämligen en "Thröels Giöngh" i Östa(d). Se länk och bild nedan. https://arkis2dok.riksarkivet.se/lla/13550/Decimantboken1651.pdfÖsta(d) verkar på den tiden ha legat ungefär där Östafors station/busshållplats låg/ligger, vilket är i höjd med Maglefors (Östafors bruk), vilket då skulle öka sannolikheten att "Thröels Giöngh" arbetade vid en kvarn vid Maglefors och var identisk med "Mölle-Tröels". (Han bör väl även ha varit identisk med Truls Ingemandsen även om Uno Röndahls text inte riktigt verkar koppla ihop "Mölle-Tröels" med Truls Ingemandsen, eller?) Ägare till gården i Östa(d) verkar Christian Friis (1617-1657) på Ljungby (numera Trolle-Ljungby) ha varit och eftersom Ljungby även ägde skogarna vid Ljungryda (nära Maglefors d v s Östafors bruk), så ökar det sannolikheten för att Ljungby även ägde kvarnarna vid forsarna och då även att "Thröels Giöngh" var identisk med "Mölle-Tröels". Från sidan 77 framgår ägandet av skogarna: https://www.kulturen.com/wp-content/uploads/2017/06/l%C3%A4ttKulturen-2000-Sk%C3%A5nes-ren%C3%A4ssans.pdfPå kartor från slutet av 1600-talet fanns det i Näsums socken inte jättemånga kvarnar markerade längs Holjeån (kanske 3-4 st), vilket också ökar sannolikheten för "Mölle-Tröels" faktiskt arbetade vid Maglefors (nuvarande Östafors bruk). Om någon har mer information om denne man eller tycker att det kan vara värt att göra ett försök att spåra honom, så tar jag tacksamt emot all information. Uppgifter om var man kan hitta originalen av rättegångsprotokollen är också intressanta.
5
« skrivet: 2022-04-18, 20:07 »
Som nämndes i #38, så skulle ett DNA-test på en känd ättling till paret Nils Grenander och Ingrid Brita Bruce göras.
Resultatet har nu kommit och ingenting tyder, enligt min analys, på att Matthias Bruse (ca 1690-1744) var bror till Ingrid Brita Bruce.
Det tredje barnet, som Peter Bruce omnämnde i ett brev år 1699, var istället sannolikt dottern, som dog i Halmstad år 1716 eller möjligen den Brita Stina Bruse, som gifte sig i Halmstad år 1731. Kanske fick Peter Bruse ett fjärde barn (en dotter) efter att han hade skrivit brevet.
Istället var min förfader Matthias Bruse (ca 1690-1744) sannolikt son till dalmasen Johan (ibland Erich) Matsson Rus/Bruse (född ca 1661), som befann sig i Malmö runt Matthias uppskattade födelseår och enligt militärrullor då även var gift.
6
« skrivet: 2022-04-03, 07:54 »
Tack, Magnus! Tydligen följdes denna övningsskans av åtminstone ytterligare en (i Arboga). https://www.historiskkuriosa.se/lajvaren-karl-xi/Skansen på Nya Djurgården (Gärdet) ska senare även ha använts för sonens (Karl XII:s) militärutbildning. Arkitekt för skansen på Nya Djurgården var tyskättade Johan Peter Kirstenius (1617-1682), men själva renritningen gjordes sannolikt av Peter Bruse, som ett examensprov. Skansen ritades enligt den nederländska befästningskonstens alla regler av fortifikationsingenjören Johan Peter Kirstenius och skulle göras stjärnformig, d.v.s. närmast kvadratisk med en utskjutande bastion i varje hörn.http://www.jr4it.com/minnen/dok/borgen.pdfhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Peter_Kirstenius
7
« skrivet: 2022-04-02, 11:03 »
Saxat ur Peter Bruses brev år 1700: Uti stormen för Malmö af fienden dödeligen blefwen skuten, doch sedan öfwer dess attaque, Belägring och Approcher gifwit all nögachtig effterrättelseTroligen är det följande, som avses: Under belägringen 1677 tjänstgjorde som fortifikationsbefälhavare i Malmö ingenören Peter Loffman. Omedelbart efter belägringen uppmätte denne fiendens approcher och inritade dessa på en "Malmö Castels och Stads Charta". Loffman avled redan samma år den 30 juli i "hetsig feber", men kartan fullbordades och kom Erik Dahlbergh till handa i ett brev från ingenjören Peter Bruse, daterat den 12 november 1677.
http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1965.pdfObservera texten i nedre, vänstra hörnet på följande ritning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0038207_00001
10
« skrivet: 2022-04-01, 13:55 »
Tack, Magnus!
Jätteintressant med hans tjänstgöringsorter.
En ättling till Ingrid Brita Bruce, som jag hade kännedom om, gick med på att låta sig DNA-testas. Förhoppningsvis kan detta DNA-test klarlägga om min förfader, Matthias Bruse, också var son till Peter Bruse.
Möjligen kan jag då också lokalisera var i Västergötland, som hans ursprung fanns. Det fanns ett Bruse i Alboga socken, där en Matthias verkar ha bott på granngården. Sen finns det även en Brusegård i Västergötland.
Jag återkommer om jag blir klok på vem av två möjliga soldater i Malmö, som var Matthias far.
11
« skrivet: 2022-02-20, 08:25 »
För några år sen undersökte jag prästen Casten Aulin (1687-1763), eftersom denne var gift med en släkting till mig, Rolichau Backer (1671-1734), som föddes i Helsingör, men dog i Kropp. Hon hade rötter i bl a Flensburg (Danmark/Tyskland) och Kampen (Nederländerna). Många holländare slog sig ned i Helsingör på 1500- och 1600-talen, eftersom holländare var skeppare och köpmän och kunde profitera på den s k sundstullen. Även tyskar, engelsmän och skottar drogs till Helsingör. https://sv.wikipedia.org/wiki/Casten_AulinFör en krönika fick jag tillstånd att fotografera oljemålningen, som hänger i sakristian i St Petri kyrka i Malmö. Dessvärre blev det från sidan, då en del skåp stod i vägen, men fotot är till skillnad från det, som redan florerar på nätet, i färg och visar hela tavlan. Här är fotot ifall någon ättling till Casten Aulin eller dennes släktingar är intresserade.
12
« skrivet: 2022-02-19, 15:39 »
Detta är överkurs, men kan i framtiden kanske intressera någon annan än mig. Jag frågade Svenska Kyrkan i Halmstad om Krigmansjorden, där Peter Bruse med fru (möjligen Brita) begravdes, och fick följande svar: Denna begravningsplats är mycket riktigt belägen söder om Sankt Nikolai kyrka, i dess utkant någonstans. Krigsmansjorden är tyvärr inte utmärkt längre –
och vi vet inte när märkningen försvann. Idag är det bara parkområde där den låg.Så här ser det ut idag: https://www.google.se/maps/@56.6729993,12.856937,3a,75y,258.58h,94.17t/data=!3m6!1e1!3m4!1s5BVN63wN5yU3mjjA2xM6tw!2e0!7i13312!8i6656
13
« skrivet: 2021-11-21, 21:37 »
Möjligen (eller snarare troligen) var Peter Bruse med hustru bosatta i Halmstad 1712-1721, då en Pehr Bruse var vallsättare inom fortifikationen, enligt mantalslängden för Halmstad. Dessvärre saknas mantalslängder mellan 1700 och 1712. År 1722 var vallsättaren en annan. Hustrun bör ha varit född ca 1655, då hon blev 'utgammal' (mantalspenning 16-63 år) mellan 1717 och 1719, enligt dessa båda mantalslängder. Födelseåret stämmer någorlunda med de potentiella sönernas (ca 1689 och ca 1690). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0099003_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=387%2C618%2C2084%2C1187 Hustrun verkar ha dött 1731-01-29 och 'Pehr Brusse' själv exakt ett år senare d v s 1732-01-19. Båda lades i 'krigmansjorden'. Inga åldrar angavs, men hustrun var, som redan skrivet, troligen född ca 1655. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010640_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3312%2C677%2C2681%2C1527https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010640_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=3761%2C785%2C2235%2C1272En dotter begravdes dessutom redan 1716. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010639_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=437%2C386%2C2797%2C1593Möjligen hette Pehr Bruses hustru Brita och arbetade på ålderns höst, som piga på slottet (frökens piga och kökspiga). I mantalslängden för 1731, som verkar ha upprättats 1730-12-14 (en månad före hennes död), fanns hon med, men i mantalslängden för 1732, som verkar ha upprättats 1731-11-29 (drygt tio månader efter hennes död), står det möjligen 'komer bort i Juhl'. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006211_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=324%2C2256%2C1295%2C737https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006212_00237#?c=&m=&s=&cv=236&xywh=2555%2C2293%2C1295%2C737Om Brita Bruse i Halmstad var Malmö-barnens mor, så ger det en delförklaring till dottern Ingrid Britas namn. Jag hittade även ingenjör Peter Bruses löneavräkningar. Han verkar bl a ha varit i Kalmar, Landskrona, Köpenhamn (troligen krigsfånge efter att danskarna intog Landskrona 1676) och Malmö innan han alltså möjligen kom till Halmstad. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066792_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=168%2C361%2C5900%2C3299
14
« skrivet: 2021-11-17, 19:14 »
Fantastiskt Magnus! Tack!
Det ökar sannolikheten för att barnen faktiskt var de tre ovan nämnda (#19) och att alltså även Matthias (möjligen Andreas Matthias) Bruse, som var född i Malmö, var son till Peter Bruse.
15
« skrivet: 2021-09-30, 10:33 »
Med tanke på övergången till k:et i Borkholt/Bockholt, så lutar jag nu åt att det står Gierd(t) Borkholt i första länken i #29, vilket möjligen ökar chansen (dock fortfarande högst osäkert) för att han var Gert Burchard Bruses morfar, men någon med bättre kunskaper i dåtidens handskrift får gärna rätta mig. Möjligen härstammade repslagare Niels Giertsons (i Malmö) far Gierd(t) Borkholt från någon av följande orter i nuvarande Schleswig-Holstein. Oavsett vilken, så är det lätt att förstå att denna möjligen tyskspråkiga familj (tyskklingande namn, repslagaren begravd på Tyska kyrkogården) kunde ta sig till Malmö via Odense på Fyn. Borkholt i Slesvig (Schleswig) troligen dagens Borgholz (Borgholt på lågtyska, 'Skoven Borkholt i Ditmarsken' på 1100-talet):Dommer ved Gereby, Borkholt, Lovisenlund, Ludvigsburg, Dipeniz og Saxtorf. https://slaegtsbibliotek.dk/918092.pdf...Hertug Henrik havde skienket Marieklosteret ved Stade tre Landsbyer med Skoven Borkholt i Ditmarsken...http://www5.kb.dk/e-mat/dod/130020577763.pdfhttps://www.google.se/maps/place/Borgholz,+25795+Weddingstedt,+Tyskland/@54.4719937,9.0602065,8z/data=!4m5!3m4!1s0x47b388d0f15b119d:0xa248966482b5960!8m2!3d54.2296183!4d9.0827695https://sass-platt.de/plattdeutsche-ortsnamen-schleswig-holstein/Bockholt i Holsten (Holstein):https://www.google.se/maps/place/Bockholt,+23701+S%C3%BCsel,+Tyskland/@54.7299021,9.7322106,8.5z/data=!4m5!3m4!1s0x47b270260112e435:0xa248966482b2f60!8m2!3d54.1073256!4d10.6477634
16
« skrivet: 2021-09-30, 08:26 »
Tydligen benämndes gårdarna nr 504 och nr 505 år 1692 gård nr 314. Det var först i samband med stadens nya husnumrering år 1694, som gård nr 314, som för övrigt var 20 alnar lång, delades upp i två, där artilleriets anställda främst verkar ha bott kvar i den del, som därefter benämndes gård nr 504.
Om man tittar på skärmdumparna ovan från projektet Malmö 1692, så verkar gård nr 314 (två år senare nr 504 och nr 505) då ha haft samma typ av vind, som gård nr 504 därefter.
År 1844 omnämndes att gård nr 505 hade två våningar, men när exakt denna andra våning tillfogades vet jag inte.
18
« skrivet: 2021-09-28, 20:42 »
Om jag skjuter från höften, så skulle borgaren och repslagaren Nils Giertson (1634-1706), som begravdes på Tyska kyrkogården, kunna ha varit Peter Bruses (född ca 1644) svåger. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005446_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=137%2C2191%2C2333%2C1328Niels Giertson bodde i gård nr 481 (Klingenbergska gården) i kvarter 33 Skepparen, vilken var belägen ca 100 meter från Peter Bruses tjänstegårdar. Tidigare gård nr 481 (Hus A, C, D och E)
Magistratens besiktningsinstrument år 1692
Enligt besiktningsinstrumentet består gården av ett tvåvåningshus i korsvirke mot Västergatan, som är tillbyggt mot gården, samt en 28 alnar lång tillbyggnad. Detta långsträckta hus användes då som brygghus och verkstad. Då hyresgästen Niels Giertsen var repslagare till yrket, är det troligt att delar av huset användes som repslageri. http://hotpot.se/malmoe_historia.htmOm Niels Giertson var Peter Bruses svåger, så hette Peter Bruses svärföräldrar Gierd(t) Bockholt/Borkholt (Vilket är det?) och Boel Andersdotter, vilket möjligen skulle kunna förklara varför Peter Bruses förmodade son döptes till Gert Burchard/Borchard (två av många stavningar av mellannamnet). Niels Giertson verkar ha fötts i Odense på Fyn: Barnfödd på fyen uthi OttenseeI övrigt har jag inte hittat några samtida Gert och Burchard, som passar ihop med familjen Bruse. Det fanns i o f s en Burchard Pfundt i Malmö, men han verkar inte ha varit besläktad.
20
« skrivet: 2021-09-28, 10:19 »
Malmö 1692 är en riktig guldgruva. Synd att projektet inte har fått större spridning, men det beror väl på ett bristande historieintresse.
Här är en bild av Peter Bruses tjänstegårdar från andra hållet:
21
« skrivet: 2021-09-26, 12:09 »
Hittade en film, där Peter Bruses tjänstegårdar, hemkvarter och arbetsplats (Malmöhus) syns 0.33-0.45 och även från ca 1.30. Han hade inte lång resväg till jobbet. https://youtu.be/CEBakvmuScENu är inte jag konstaterad ättling till denne Peter Bruse, men Grenander/Bruce-ättlingarna borde vara det och i så fall var detta Ingrid Brita Bruces barndomskvarter. Väderkvarnen i filmen och på skärmdumpen nedan kallades Murändsmöllan.
22
« skrivet: 2021-09-24, 17:53 »
I pdf-filen finns lite mer om infanteristen/grenadjären Matthias Bruses (ca 1690-1744) tid i Grenadjärbataljonen 1717-1718 och funderingar om hans far, som bör ha varit antingen artilleristen Peter Bruse (född ca 1644) från Västergötland eller infanteristen Johan Matsson Bruse (född ca 1660) från Dalarna, vilka båda var stationerade i Matthias Bruses födelseort Malmö vid tiden för hans födelse (ca 1690).
Förhoppningsvis kan någon bidra till gåtans lösning. Markus Gunshaga bidrog stort genom att hitta noteringar, som visar att Gert Burchard Bruse och Ingrid Brita Bruse var syskon, men var Matthias Bruse det också?
24
« skrivet: 2021-09-17, 18:04 »
Tack Magnus!
Peter Bruse var uppenbarligen inte Guds bästa barn med tanke på duellen (ett lagbrott) med sin överordnade och den påföljande fängelsetiden 1684-1688.
Om jag förstår texten i din länk rätt, så stod Peter Bruse på ruinens brant år 1703 och en borgensman ('cautionist') verkar få ta den ekonomiska smällen. Borgensmannen beklagar sig över att Peter Bruse ser till att gömma undan och sätta sprätt på sina tillgångar, eller?
Jag behöver ingen komplett redogörelse för innehållet, men rätta mig gärna om jag har missförstått totalt, vilket är fullt möjligt.
25
« skrivet: 2021-09-15, 14:50 »
En ogift lådmakargesäll Peter Bruse vid tygkompaniet inom artilleriet i Malmö år 1744 (ej 1742 och 1743): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005512_00159#?c=&m=&s=&cv=158&xywh=2729%2C426%2C2159%2C1229År 1745 kallades lådmakargesällen Bruse istället Jöns och är gift: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005513_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=547%2C351%2C1554%2C885År 1746-1749 är det istället den gifte Jacob Bruse, som anges som lådmakargesäll: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005514_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=2168%2C1617%2C2039%2C1161https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005515_00138#?c=&m=&s=&cv=137&xywh=255%2C1486%2C2137%2C1217https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005516_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=2119%2C2065%2C2938%2C1673https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005517_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=2966%2C891%2C1346%2C766Gissningsvis rör det sig om samme lådmakargesäll, men att den första mantalslängden upprättades före eller i samma veva, som hans bröllop i november 1743. Då hette lådmakargesällen möjligen alltså: Johan/Jöns Peter Jacob Brusevilket ytterligare skulle kunna indikera tyskt urspung eller tyskinfluerad familj, vilket verkar ha vanligt vanligt i städerna. Två namn var med vissa undantag (Johannes ofta på egen hand) det vanliga i Tyskland och det förekom även tre namn på vissa individer. Johann (efter Johannes Döparen) var dessutom ett av de allra vanligaste namnen på tyska mäns skyddshelgon (möjligen det vanligaste). Om lådmakargesällen år 1744 var hans storebror Peter Bruse, så hette lådmakargesällen därefter troligen istället 'bara': Johan/Jöns Jacob BruseMycket talar dock för att lådmakargesällen år 1744 också var Jacob Bruse (eller mer exakt Johan/Jöns Peter Jacob Bruse), eftersom han skall ha efterträtt en Peter Dahlquist, som dessutom var gift i 1740 års rulla. I 1696 års rulla för artilleriet i Malmö (upprättad den 9 januari 1697) angavs den förmodade farfadern, 'Tygewachtare Petter Bruse', vara en 52 år gammal, gift västgöte och således född runt år 1644. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029865_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=364%2C1650%2C2716%2C1547Födelseåret bekräftas av 1699 års rulla, av vilken det även framgår att Peter Bruse 'afgår' detta år. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029867_00358#?c=&m=&s=&cv=357&xywh=508%2C1698%2C3124%2C1779Mannen, som en gång antog Peter Bruse stammade f ö också från Västergötland och var son till kyrkoherden i Lena socken, Andreas Matthiae (apropå teorin om Andreas Matthias Bruse, se svar #19 ovan). Det är sannolikt bara en slump, men kanske fanns någon form av koppling. Vidare hade Peter Bruse antagits af Wärnschiöldh såsom konduktör i läran 1666 ( Bruse till Krk. den 13. mars 1674. Krk. brefb.)...https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_W%C3%A4rnschi%C3%B6ldh
26
« skrivet: 2021-09-15, 09:51 »
En hel del tyder på att åtminstone syskonen Gert Burchard och Ingrid Brita var Peter Bruses barn. Artilleristen Burchard Bruse sägs i o f s bara ha fötts i Skåne i rullorna, men så står det även i rullorna för infanteristen Matthias Bruse. När Matthias dog i Kviinge år 1744 angavs han emellertid mer specifikt ha fötts i 'Malmöe'. Byarna Tottarp och Gässie/Gessie, som nämns i samband med klockare Nils Grenander (1684-1738), är belägna i trakten av Malmö (ca en mil bort), vilket möjligen ger en fingervisning om att Grenanders hustru Ingrid Brita Bruse kan ha kommit från trakten av Malmö även om klockare Grenander och hon senare bodde i Brösarp. Peter Bruse bodde på gårdarna 504/505, som numera är rivna, men som syns bakom planket på följande teckning från 1939 (tecknad från Norra Vallgatan): http://carlotta.malmo.se/carlotta-mmus/web/object/44125Troligen är det samma gårdar, som på 1600-talet, då det i Malmö Fornminnesförenings årsskrift för 1975 står: Utmed Fiskaregatan låg en mycket idyllisk småhusbebyggelse med anor tillbaka till 1600-talet.Här är ett foto från andra sidan (från Västergatan) före rivningen och texten bekräftar 1600-tal: Bland rivningsmassorna som körts ut till hamnutfyllnad var t.o.m. materialet till ett hus från 1600-talet. Detta envåningshus låg på hörnet av Västergatan och den lilla idylliska Fiskaregatan. Huset och den lilla gården bakom försvann men det 80-åriga trädet inne på gården ansåg så värdefullt att det skulle bevaras! Därför har betonghuset vid den i dag förstorade Fiskaregatan en omotiverad indragning i fasaden. Där stod en gång trädet. Givetvis dog trädet endast några år efter nybyggnationen. https://www.fotevikensmuseum.se/frames/malmo/m062.htmDen numera försvunna Fiskar(e)gatan kallades på 1600-talet Ulkestredit (Ulkgränden) och Ulchegaeden efter den närbelägna strandmursporten Ulketornet (namngiven efter fisken ulk). Gårdsplanen till gård nr 504 ser idag ut, som i den vänstra delen av följande länk. Det mesta av den öppna platsen verkar vara resterna av gamla Fiskar(e)gatan. https://goo.gl/maps/AAwzHGXiHnFNbh2bAHär är Isbergs karta från 1875, som visar läget:
27
« skrivet: 2021-09-13, 21:50 »
Dessutom dök han upp som dopvittne i Kviinge i samband med bouppteckningen efter modern Margaretha Simonsdotter Berg på 1740-talet. Om jag minns rätt var det en vecka senare. Antagligen var han hemma för just bouppteckningen och blev inbjuden till en väns barndop. Matthias Bruse och Margaretha Simonsdotter Berg verkar ha gift sig efter Matthias hemkomst från kriget vid årsskiftet 1718/1719 (Matthias gift 1719 enligt rulla). Teoretiskt skulle en son Peter kunna ha fötts exempelvis 1720 och döpts efter en farfar Peter, men då vore det lite underligt att son nr 2 döptes till Johan Matthias och inte till Simon efter morfar, vagnman Simon Jönsson Berg i Kristianstad. Det var i så fall son nr 3, som fick heta Simon (troligen var Simon dock verkligen nr 2). Mormor hette Gundela/Gunilla, så dottern Gunilla Cecilia döptes antagligen efter mormor Gunilla och moster Cecilia Simonsdotter Berg. Namngivningen talar antagligen för att Matthias far verkligen hette Johan eller möjligen Johan Matthias. Man skulle i o f s kunna tänka sig att tygvaktaren/artilleristen Peter Bruse i Malmö i slutet av 1600-talet var tysk och på tyskt vis även hade ett helgonnamn. Kanske var hans fullständiga namn Johan/Johann Peter Bruse med Johannes Döparen som skyddshelgon. Gert (Gerhardt?) Burchard Bruse, som skulle kunna ha varit Peter Bruses son, låter f ö väldigt tyskt. Eller så tyckte Matthias och Margaretha år 1721 att det räckte med en Peter Bruse bland kusinerna och valde ett annat namn till sin förstfödde son. Mitt intryck efter några år av släktforskning på denna gren är att Matthias Bruse inte hade många egna släktingar. Däremot deltog flera av fruns släktingar i dop m m. Om masen Johan Matsson Bruse i Bergsregementet i Malmö var Matthias far, så verkar modern ha dött runt år 1692 baserat på militärrullor, där soldatens/faderns civilstånd gick från gift till ogift. Kanske var Matthias parets enda barn och möjligen dog modern i barnsäng i samband med Matthias födelse. Det, som dock stör hypotesen en smula är att korpral Johan Bruse dök upp som fadder på dopet 1745. Å andra sidan hade han ju en del gemensamt förutom familjenamnet Bruse. Han var ju även soldat och skräddare och tidvis troligen stationerad i Malmö. Kanske hade Ingrid Brita Bruces förste make varit skräddare med tanke på barnens yrkesval. Hade Johan Bruse gått i lära hos honom kanske? Många frågetecken, men Peter Bruse, som far till de möjliga syskonen Burchard Bruse och Ingrid Brita Bruse, känns åtminstone inte helt orimligt med tanke på namngivningen av de senares barn. Notera att Ingrid Brita Bruces tre första barn, som jag förmodar var från hennes första äktenskap, hette: Petter (ca 1715) skräddare i Lund Maria (ca 1717) Hans (ca 1719) skräddare och även om någon eller några bör ha varit namngivna efter farföräldrarna (inte morföräldrarna), så är det tankeväckande att Petter och Maria förekommer högst upp även bland dessa kusiner (inte bara i Burchard Bruses barnaskara alltså). Vid ett tillfälle kallades Matthias Bruse för Anders och en sonson döptes till Andreas, varför jag misstänker att Matthias fullständiga namn kan ha varit Andreas Matthias Bruse om han verkligen var son till Peter Bruse och denne var tysk, vilket väl inte låter helt orimligt med tanke på det ursprungliga yrkesvalet (innan han degraderades) d v s ingenjör inom fortifikationen. http://ddss.nu/ddss/birthResult?foddID=561101http://ddss.nu/ddss/deathResult?dodID=37289'Tygemester Bruse' (Peter Bruse) bodde år 1692 i gård 504/505 i kvarter 35 Neptun, vilket idag ungefärligen motsvarar hörnet, där Norra Vallgatan möter Slottsgatan (tidigare Norra Vallgatan-Fiskargatan-Västergatan). I mantalslängderna står oftast bara 'Artollerie folck' (senare även änka till NN) för dessa gårdsnummer i rote nr V. Notera att Jesus mormor Anna som i Anna Maria (Burchards äldsta dotter och möjligen därför också hans mor) f ö var ett mycket vanligt skyddshelgon för dåtidens tyska kvinnor. Notera också att Burchard och Matthias enligt rullorna sägs ha fötts ungefärligen 1689 och 1690 d v s 1 respektive 2 år efter Peter Bruses fängelsetid 1684-1688. Familjen skulle kunna ha sett ut som nedan, men det är alltså högst osäkert.
28
« skrivet: 2021-09-13, 08:01 »
Här är lite information om Burchardts och Ingrid Britas potentielle fader, som skall ha bott där Norra Vallgatan möter Slottsgatan idag (har för mig att kvarteret kallades Neptun redan på 1600-talet) ett stenkast från Malmöhus: När danskarna dragit vidare gick fortifikationsbefälhavaren i Malmö Peter Loffman ut till de övergivna belägringslinjerna. Han stegade, mätte och noterade i sin medhavda stadskarta. Dessvärre avled Loffman ganska omgående i en av belägringens biverkningar, ”hetsig feber”, redan den 30 juli. Men hans kollega Peter Bruse postade anteckningarna i ett brev till Erik Dahlbergh daterat till den 12 november 1677. Det blev förstås värdefull information när Dahlbergh lät göra denna bild av Malmös belägring.https://ms-my.facebook.com/login/?next=https%3A%2F%2Fms-my.facebook.com%2FOfredsar%2Fposts%2F1928099627343772%2FI denna bok nämns konduktör inom fortifikationen, Peter Bruse, flera gånger (använd sökfunktionen): Vidare hade Peter Bruse antagits af Wärnschiöldh såsom konduktör i läran 1666 ( Bruse till Krk. den 13. mars 1674. Krk. brefb.)...https://archive.org/stream/konglfortifikati02munt/konglfortifikati02munt_djvu.txtPeter Bruse blev efter en duell med sin förman Johan Drummond år 1684 fängslad, men frisläppt år 1688, varefter han fick nöja sig med att vara tygvaktare, vilket skall ha varit en befattning inom artilleriet. År 1694 skall han fortfarande ha befunnit sig i Malmö.
29
« skrivet: 2021-09-13, 00:21 »
30
« skrivet: 2021-09-12, 23:02 »
Det händer lite på Grenander/Bruce-fronten, då Markus Gunshaga idag satte bollen i rullning igen. https://forum.rotter.se/index.php?topic=161086.msg1596276#msg1596276Som framgår verkar en koppling till artilleristen Burchard Bruse (möjligen Ingrid Brita Bruces bror) i Malmö finnas. Om det även finns en koppling till min förfader Matthias Bruse (ett tredje syskon?) är mer osäkert. Har någon ättling till Ingrid Brita Bruce låtit DNA testa sig hos FTDNA? Min mor har blivit testad och syns under namnet Gertrud Ljunggren, så om någon får träff på henne, så hade det varit intressant att veta (antingen här eller via e-postadressen på FTDNA).
32
« skrivet: 2021-09-12, 21:13 »
Det var ett tag sen, så jag hade glömt bort att det var Burchard (inte Erasmus) Bruse, som jag misstänkte var son till artilleriofficeren Peter Bruse i Malmö. Jag ändrar i min tidigare post, så att jag inte förvillar någon. Ett tag var jag inne på att Matthias Bruse och Burchard Bruse var bröder, men fick inte riktigt ihop det efter att jag hittade masen Johan Matsson Bruse i Bergsregementet i Malmö. Matthias Bruses äldste kände son verkar ha varit Johan Matthias Bruse, som (liksom sin far) blev fotsoldat/infanterist och verkar ha varit korpral år 1745. Johan Matthias Bruse överflyttades med regementet till Sveaborg och flera barn fick heta Matthias och Margaretha, som farfar Matthias Bruse och farmor Margaretha Berg, vilket talat för att Johan Matthias Bruse i Hamiltons regemente var identisk med Matthias Bruses äldste kände son. http://www.scangen.se/hamilton1753.htmOm Johan Matthias Bruse var Matthias Bruses förstfödde son är osäkert. Kanske hette den förstfödde sonen Peter och Matthias Bruses son Peter född ca 1729 var då den andre sonen med detta förnamn. Då skulle Matthias, Burchard och Ingrid Brita all tre kunna ha varit syskon med en gemensam far Peter Bruce och det fanns, som skrivet, en artilleriofficer med detta namn i Malmö i slutet av 1600-talet. Jag är inte säker på att jag har blivit mycket klokare gällande mina Brusar ännu, men helt klart har nya bitar lagts till pusslet av alla Brusar i Skåne.
33
« skrivet: 2021-09-12, 18:56 »
Tack Markus! Jag hittade en Jacob Bruse, som gifte sig några månader efter rättsskipandet (den 1 november 1743) i Malmö garnisonsförsamling med konstapelsänkan Johanna Olufsdotter. Jag är osäker, men tror att denne Jacob Bruse var krutmakargesäll (kommentar: Markus kunde tyda det som lådmakargesäll). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067761_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=2870%2C-341%2C3794%2C2160Kan Jacob Bruse i Lund ha smitit från sin/kusinens skuld och blivit soldat (troligen artillerist) i Malmö istället? Han skulle nog kunna vara identisk med Jacob Bruse vid artilleriet i Kristianstad. Om man sen kan pussla ihop denne Jacob Bruse med mina Brusar återstår att se. Det fanns en officer Peter Bruce vid artilleriet i Malmö (bodde där Norra Vallgatan möter Slottsgatan idag), som en äldre, släktforskande släkting misstänkte var Matthias Bruses far, men det tror inte jag. Denne Peter Bruce kan dock ha varit far till artilleristen Burchard Bruse i Malmö, som fick en son, som döptes till just Peter. Kan Ingrid Brita Bruce ha varit dotter till Peter Bruce i Malmö och möjligen då syster till Burchard Bruse i samma stad? Detta skulle då kunna förklara varför Ingrid Britas brorson, Jacob Bruse, blev artillerist (om han nu blev det). Dessvärre har jag nog slängt det, som jag hade om Burchard Bruse, eftersom jag inte har hittat någon koppling till mina Brusar (mina var fotsoldater/infanterister), men jag har för mig att hela hans familj (fru och barn) finns i någon längd.
34
« skrivet: 2019-10-06, 10:11 »
Jag har hittat följande om denne ryttare. - föddes ca 1641 troligen i södra Småland - ryttare 1674 enligt rulla från Norra skånska kavalleriregementet i juni 1702 - köpte 1689 ett skattehemman i 'Kiöhlaboda' från en Sven Simonsson (möjligen hans far eller bror, 'ättlefz gafwa'/ättlingsgåva) i småländska Göteryds socken (länk nedan) - han själv och hustrun Rachel Nilsdotter (ca 1655-1736) i småländska Göteryds mantalslängder i början av 1690-talet (senare i skånska Röstånga socken) - red dock för skånska rusthållare i först Råstad (Visseltofta sn) och sen Nackarp (Röstånga sn) - med på Karl XII:s polska fälttåg från 1701/1702 - ännu vid liv 1702-08-01 (i 'Gorcko') och 1702-10-15, men död 1703-06-21 - kompanichefen Håkan Wenberg var från Småland, vilket troligen ökar sannolikheten för att Simon också var det https://www.sunnerbo.nu/Sunnerbo-dombok-1689.s58Jag förmodar att Röding (troligen den skånska versionen av Ryding) berodde på att Simon kom från ett småländskt Ryd eller möjligen en ort eller socken, vars namn slutade på -ryd såsom Göteryds socken. Har någon mer information om denne Simon Röding och hans hustru Rachel Nilsdotter eller förslag på hur jag kommer vidare? Jag misstänker, som skrivet, att Sven Simonsson var hans far eller möjligen bror och att Simons patronymikon således var Svensson eller Simonsson.
36
« skrivet: 2019-09-29, 20:03 »
Jag vet inte riktigt var du har fått dina uppgifter om Jeppa och Dorothea från, men jag har hittat båda deras dödsannonser i skånska Reslöv. Det mesta rörande paret är utrett sen länge. Det nya är väl att några av oss har försökt att hitta var exakt Dorotheas släktgård låg. I länken hittar du mycket, vilket bl a innefattar Jeppas första hustru. Jag har dock inte kontrollerat riktigheten. Själv härstammar jag från dottern Johanna/Hanna. http://www.p-o.se/Slakt/000/0001/043.htm
37
« skrivet: 2019-09-16, 16:21 »
Som jag skrev, så betvivlar jag inte för en sekund vad du skriver, men jag vidhåller att det i aktuellt fall är bättre att lägga upp samma text i två olika trådar. Reglerna finns väl för att förhindra "spamming", vilket mina två trådar knappast kan betecknas som
Det är något frustrerande med alla, som skall ha synpunkter hit och dit på varje tråd, som jag startar. Har ni ingenting bättre för er?
Om du fortfarande tycker att jag har fel; sluta med att skriva en massa ovidkommande i denna tråd och anmäl mig istället till moderatorn. Förhoppningsvis har moderatorn förnuft nog att befrämja släktforskning framför paragrafrytteri.
38
« skrivet: 2019-09-15, 20:15 »
Du har säkert rätt, Stig, men faktum är att släkten Bruse i Skåne senare kom att bli släkten Bruce i Skåne.
Om en framtida släktforskare söker information om Bruse i Skåne och samma information inte finns där, som under Bruce i Skåne, så kommer denne släktforskare att missa vital information om Skåne-Brusarna alias Skåne-Brucarna.
Så frågan är då; vilket är viktigast? Släktforskning eller paragrafrytteri?
39
« skrivet: 2019-09-15, 14:13 »
Som jag skrev, så misstänker jag att masen Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661) härstammade från Gagnefs socken och inte närbelägna Kopparbergs socken, som bergsmännen, vilka han tjänade under sina år (1679-1693) i Bergsregementet. Ytterligare en DNA-matchning med Gagnef-rötter härstammar från Utby och Djurmo i Gagnefs socken och i Utby/Sifferbo fanns en soldat Mats Hansson/Johansson, vars änka bodde kvar några år innan en yngre son, som angavs vara soldat, dök upp i mantalslängden år 1676. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007219_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=472%2C1248%2C1927%2C1257Eftersom man på 1600-talet först angavs i mantalslängder vid 15 års ålder, så skulle denne son kunna vara soldaten Johan Matsson Rus, som ju skall ha fyllt 15 år just år 1676. En teori är att han då blev soldat i Dalregementet och tilldelades soldatnamnet Rus, som fanns i Gagnefs socken, vilket ledde till att modern och en äldre bror med hustru kunde bo kvar i torpet. Eftersom Johan Matsson Rus tre år senare blev soldat i Bergsregmentet år 1679, så är det intressant att notera att den möjliga modern, brodern och svägerskan försvann från mantalslängden just detta år. Om hypotesen stämmer, så fick de kanske inte längre bo kvar i torpet, när ingen familjemedlem var soldat i Dalregementet (utan i Bergsregementet).
40
« skrivet: 2019-09-15, 14:10 »
Som jag skrev, så misstänker jag att masen Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661) härstammade från Gagnefs socken och inte närbelägna Kopparbergs socken, som bergsmännen, vilka han tjänade under sina år (1679-1693) i Bergsregementet. Ytterligare en DNA-matchning med Gagnef-rötter härstammar från Utby och Djurmo i Gagnefs socken och i Utby/Sifferbo fanns en soldat Mats Hansson/Johansson vars änka bodde kvar några år innan en yngre son, som angavs vara soldat, dök upp i mantalslängden år 1676. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007219_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=472%2C1248%2C1927%2C1257Eftersom man på 1600-talet först angavs i mantalslängder vid 15 års ålder, så skulle denne son kunna vara soldaten Johan Matsson Rus, som ju skall ha fyllt 15 år just år 1676. En teori är att han då blev soldat i Dalregementet och tilldelades soldatnamnet Rus, som fanns i Gagnefs socken, vilket ledde till att modern och en äldre bror med hustru kunde bo kvar i torpet. Eftersom Johan Matsson Rus tre år senare blev soldat i Bergsregmentet år 1679, så är det intressant att notera att den möjliga modern, brodern och svägerskan försvann från mantalslängden just detta år. Om hypotesen stämmer, så fick de kanske inte längre bo kvar i torpet, när ingen familjemedlem var soldat i Dalregementet (utan i Bergsregementet).
41
« skrivet: 2019-05-13, 14:05 »
Om jag förstår mantalslängden för Everöd 1691 rätt, så brukades Lyngby 25 av kaptenlöjtnant Bruse (eller mer troligt av drängen Nils). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005473_00288#?c=&m=&s=&cv=287&xywh=483%2C778%2C2290%2C1490Kaptenlöjtnanten verkar ha haft sonen Johan Bruse, som var en ogift ryttare, och dottern Britta, som var den enda (förutom drängen), som stadigvarande verkar ha befunnit sig på adressen. Den ogifte ryttaren, Johan Bruse, fick en oäkta son Claus i Everöd 1691-07-26, men jag tror inte att denne Johan Bruse var far till min förfader Matthias Bruse (ca 1690-1744), vars far troligen också hette Johan Bruse. Nu har jag inte Ingri-Brita Bruce aktuell, men skulle hon kunna vara identisk med Britta Bruse? Everöd är ju bara en dryg mil norr om Brösarp. Kanske var hon lite väl gammal för att vara mor till Annika född 1727, men det är ju inte omöjligt. Jag har för övrigt lagt upp information om 'mina' skånska Brusar/Brucar i en annan tråd. Kanske kan den vara till hjälp avseende paret Grenander-Bruce. https://forum.rotter.se/index.php?topic=161086.0
42
« skrivet: 2019-05-12, 14:35 »
Jag hittade just att sadelmakare Nils Möller gifte om sig i Östra Sönnarslöv 1794 och där hittade jag även Anna-Stina Bruse. Hon sades ha varit 60 år gammal, då hon dog 1792. Således levde hon ca 1732-1792.
(Sadelmakare Nils Möller själv dog för övrigt 1799 och sades då ha varit 68 år gammal d v s född år 1731, men i husförhörslängden 1791-1801 uppgavs 1724, som födelseår. Utan att ha undersökt det närmare, så skall det ha fötts en Nils Möller i Huaröd 1733 och kanske var det han.)
En Christina Bruse (född ca 1740), som var gift med korpral Carl Fredrik Zimmerman (född ca 1736) och befann sig i Harlösa samtidigt som Matthias Bruses son Peter, var högst sannolikt inte en äkta dotter till Matthias Bruse. Orsaken till denna slutsats är att i bouppteckningen efter Matthias Bruses änka, Margareta Berg, omnämndes två (inte tre) döttrar, vilka var Gunilla Cecilia (ca 1725-1800) och Anna-Stina (ca 1732-1792). Det står nämligen 'Gångkläder hafwer afl. enkan delt emellan begge sina döttrar.'.
Däremot kan Christina Bruse ha varit:
1. halvsyster (om hon var utomäktenskaplig dotter till Matthias Bruse)
2. kusin (om Matthias Bruse hade en bror, både fältväbel Matthias Bruse och krögare Anders Bruse sägs ha varit far till Malena)
till Peter Bruse i Harlösa.
Matthias Bruse fick ju åtminstone en oäkta dotter, Malena (1729-1732), och i mantalslängden för Kviinge på 1740-talet saknades han och endast hustrun Margareta Berg angavs.
Det behöver ju inte betyda att det fortfarande gifta paret hade separerat utan att Matthias Bruse arbetade på annan ort, men med tanke på Malena är det ju inte omöjligt att han där hade 'afladt' ytterligare barn utom äktenskapet och att Christina Bruse var ett av dessa.
Det hade därför varit intressant att veta var Matthias Bruse befann sig på 1740-talet.
Jag har tidigare själv skummat igenom mantalslängderna för Glimåkra och omgivande socknar, eftersom Malena föddes där. Om någon kan hitta honom kanske det även leder fram till Christina Bruse (om hon nu var en utomäktenskaplig dotter).
43
« skrivet: 2019-05-12, 14:32 »
Jag hittade just att sadelmakare Nils Möller gifte om sig i Östra Sönnarslöv 1794 och där hittade jag även Anna-Stina Bruse. Hon sades ha varit 60 år gammal, då hon dog 1792. Således levde hon ca 1732-1792.
(Sadelmakare Nils Möller själv dog för övrigt 1799 och sades då ha varit 68 år gammal d v s född år 1731, men i husförhörslängden 1791-1801 uppgavs 1724, som födelseår. Utan att ha undersökt det närmare, så skall det ha fötts en Nils Möller i Huaröd 1733 och kanske var det han.)
Christina Bruse (född ca 1740), som var gift med korpral Carl Fredrik Zimmerman (född ca 1736) och befann sig i Harlösa samtidigt som Matthias Bruses son Peter, var högst sannolikt inte en äkta dotter till Matthias Bruse. Orsaken till denna slutsats är att i bouppteckningen efter Matthias Bruses änka, Margareta Berg, omnämndes två (inte tre) döttrar, vilka var Gunilla Cecilia (ca 1725-1800) och Anna-Stina (ca 1732-1792). Det står nämligen 'Gångkläder hafwer afl. enkan delt emellan begge sina döttrar.'.
Däremot kan Christina Bruse ha varit:
1. halvsyster (om hon var utomäktenskaplig dotter till Matthias Bruse)
2. kusin (om Matthias Bruse hade en bror, både fältväbel Matthias Bruse och krögare Anders Bruse sägs ha varit far till Malena)
till Peter Bruse i Harlösa.
Matthias Bruse fick ju åtminstone en oäkta dotter, Malena (1729-1732), och i mantalslängden för Kviinge på 1740-talet saknades han och endast hustrun Margareta Berg angavs.
Det behöver ju inte betyda att det fortfarande gifta paret hade separerat utan att Matthias Bruse arbetade på annan ort, men med tanke på Malena är det ju inte omöjligt att han där hade 'afladt' ytterligare barn utom äktenskapet och att Christina Bruse var ett av dessa.
Det hade därför varit intressant att veta var Matthias Bruse befann sig på 1740-talet.
Jag har tidigare själv skummat igenom mantalslängderna för Glimåkra och omgivande socknar, eftersom Malena föddes där. Om någon kan hitta honom kanske det även leder fram till Christina Bruse (om hon nu var en utomäktenskaplig dotter).
44
« skrivet: 2019-05-10, 20:23 »
Jag är gift med en kvinna av delvis ungerskt ursprung och utöver RadixIndex, som har nämnts ovan, vill jag tipsa om att familysearch.org (mormonernas gratistjänst) innehåller många kyrkböcker och civila register från Ungern och andra länder. I Ungern gifter man sig sen ett antal decennier först och främst civilt och de civila registren passar bra för många av ovanstående frågeställare. Gå in via Search och sen Catalog varefter ni knappar in önskad ort. Här är ett exempel hur det kan se ut för Debrecen: https://www.familysearch.org/search/catalog/results?count=20&placeId=74464&query=%2Bplace%3A%22Hungary%2C%20Hajdu%2C%20Debreczen%22&subjectsOpen=821107-50Det, som har slagit mig vid arkivsökningar i andra europeiska länder är att mycket trots krig faktiskt är sparat. Jag förmodar att det beror på att arkiven skyndsamt fördes i säkerhet plus att de flesta arkiven förvarades i församlingshem på landet och där var striderna mindre omfattande. Så de flesta av er lär med lite ihärdighet hitta den, som ni söker. Min fru är delvis Donauschwaben och då kan man söka i de tyska församlingarna i Ungern, men även få hjälp av föreningar för Donauschwaben i exempelvis Tyskland. Det har bl a givits ut omfattande bokverk om olika tysk-ungerska familjers ursprung. Jag lyckades spåra min frus tyska ursprung till 1600-talet (eller möjligen till och med 1200-talet). Här är en sådan förening: https://www.akdff.de/wp/Lycka till!
45
« skrivet: 2019-05-10, 09:59 »
Familjen i Rakvere ser mest lovande ut. Den avlidne fadern hette åtminstone Johan, men moderns namn är ett annat. Hon kan ju i och för sig ha varit styvmor. Fast jag hittade ingen Johan född 1896 i dopböckerna, men du kan ju kolla åren runtom.
Annars låter det ju inte omöjligt att han gjorde sitt namn mer europeiskt/tyskt när han kom till Australien.
Det fanns åtminstone två Johan Renvall i Helsingfors ('maalaiskunta'=landskommun), enligt familysearch.org.
Juho Viktori Renvall (född 1858-12-12)
Juho Robert Renvall (född 1874-08-27)
Kanske blev någon av dessa din Johans far.
46
« skrivet: 2019-05-10, 09:09 »
Tack, Paul!
Jo, jag läste det för några månader och försökte skriva ett svar till dem, men det försvann i cyberspace och sen orkade jag inte göra ett nytt försök. Anbytarforum verkar vara mer pålitligt.
Om jag minns rätt, så är kvinnan Bruse, som de diskuterar ingen av mig känd släkting, men hon skulle ju ändå kunna vara släkt.
Jag vet ju inte om Johan (ibland Erich) Matsson Rus (född ca 1661, senare Bruse) fick andra barn än den förmodade sonen Matthias Bruse (född ca 1690, enligt militärrullor) innan hustrun avled i början av 1692.
Förutom kvinnan i Harlösa, så skulle en kvinnlig Bruse, som var gift med klockaren Grenander i bl a Brösarp, kunna vara släkt. Det är inte helt omöjligt att kvinnan i Brösarp var syster till Matthias Bruse. De äldsta barnens namn, orterna och yrket skräddare skulle kunna tyda på släktskap.
47
« skrivet: 2019-05-08, 20:37 »
I Svensk släktkalender 1989 presenterades släkten Bruse/Bruce i Skåne.
Författare var en nu avliden släkting, som på 1940-talet med faderns minnesanteckningar som bas efter besök till prästgårdar på Österlen lyckades pussla ihop släktförhållandena. Han tog sig fram med cykel.
Urfadern, fältväbel Matthias Bruses (ca 1690-1744), skall ha 'afladt' tio barn, som prästen i Kviinge noterade efter att han hade dött. Min släkting lyckades hitta fyra av dessa och jag har hittat ytterligare fyra. Här är dessa åtta (av tio):
Johan Matthias (född 1721 i Kristianstad, skräddare, värvad till Hamiltons regemente, i Landskrona 1742-52, på Sveaborg i Finland till sin död 1772)
Simon (född 1722 i Spjutstorp, gift med bagaredottern Helena Bruhn från Malmö, bagaremästare i Trelleborg 1748, död ca 1770)
Anna-Stina (född 172X trol. i Fjelkestad, i Edema 1751, gift med inspektor/gästgivare/sadelmakare Nils Möller, bodde i orter runt Kristianstad)
Gunilla Cecilia (född 1725 trol. i Fjelkestad, gift med skomakare Peter Uhlström i Kviinge 1747, senare i Färlöv och jordemoder i Ystad, död 1800 i Ystad)
Peter (ev. född ca 1729 som hustrun, gift sent 1750-tal i Malmö med skomakaredottern Maja Lärcka, skomakare i Harlösa med svärfar, död 1804 i Harlösa)
Malena (född 1729 i Glimåkra, utomäktenskaplig, modern från Glimåkra var troligen familjens piga i Fjelkestad, död 1732 i Glimåkra)
Matthias (född 1732 i Fjelkestad, död 1736 i Kviinge)
Dödfött barn (i Kviinge 1735)
Matthias Bruse var gift med Margareta Simonsdotter Berg (1695-1748), som var dotter till vagnman (ungefär kusk) Simon Jönsson Berg (död 1697), som blev borgare i Kristianstad den 30 juli 1684, och Gundela Nilsdotter. Margaretas föräldrar gifte sig i Kristianstad den 2 maj 1686.
Eftersom det i bouppteckningen framgår att Simons bröder var apotekargesällen Åstrad Berg och smedmästaren Per Berg, så bör fadern Jöns också ha hetat Berg.
Matthias Bruse och sonen Johan Matthias var båda infanterister (fotsoldater) i skånska regementen.
I Matthias fall var det i Östra skånska regementet till fot mellan 1712 och 1722, men under åren 1716 till 1718/1719 var han kommenderad till Grenadjärbataljonen, vilket var en elitstyrka jämförbar med dagens kustjägare. Deras specialitet var att kasta handgranater och därför handplockades långa soldater till att bli grenadjärer. Grenadjärerna 'voro satte på den fot att de vid konungens minsta vink skydde varken eld eller vatten, om ock var man skulle bliva borta', som prästen och författaren Jöran A Nordberg (1677-1744) skrev.
Grenadjärbataljonen deltog 1716-1718/1719 i strider längs Västkusten (Göteborg, Strömstad, Idefjorden) och deltog mycket aktivt vid Fredrikshall i november 1718. Bl a grävde de under beskjutning från norrmännen/danskarna löpgravarna, i vilka Karl XII dog, och stormade skansen Gyldenlöwe med stegar och handgranater med eller i åsyn av Karl XII.
Matthias skall ha fötts i 'Malmöe', enligt prästen i Kviinge 1744.
Jag har hittat en möjlig/trolig fader i form av Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661), som värvades till Bergsregementet år 1679. Bergsregementet, som sattes upp av bergsmän i Bergslagen (bl a sydöstra Dalarna), var garnisonsregemente i Malmö sen runt 1674. För Johan angavs att han tjänade en eller flera bergsmän i Kopparbergs socken, vilket var byarna runt Falu koppargruva.
Enligt rullorna var Matthias förmodade far gift fram till första hälften av 1692, vilket ytterligare stärker teorin att han var far till Matthias född i Malmö cirka 1690. Dessutom passar yrket väl in. Om jag har rätt var ju tre generationer Bruse infanterister (fotsoldater) i regementen i Skåne nämligen Johan, Matthias och Johan Matthias.
Ett DNA-test antyder en koppling till Gagnefs socken (ca 20 km från Kopparbergs socken) och jag har i mantalslängderna hittat Johans möjliga förfäder där, men det geografiska ursprunget är fortfarande osäkert. Gagnef var för övrigt en av fyra socknar i Dalarna med soldatnamnet Rus (dock i Dalregementet).
Med detta inlägg hoppas jag kunna få kontakt med övriga Brusar/Brucar med Matthias och Margareta som urfäder för att med gemensamma krafter försöka komma ännu längre tillbaka.
Förutom urspunget för Bruse/Bruce (troligen i Dalarna) intresserar jag mig även för:
1. svärfadern Simon Jönsson Bergs ursprung. Troligen bodde Simons far, Jöns Berg, i eller runt Kristianstad. Berg var möjligen ett soldatnamn.
2. sonen Peters svärfars ursprung. Han hette Tue Lärcka och var skomakare vid Andrarums bruk på 1720-talet och 1742-1778 i Harlösa. Lärcka var möjligen också ett soldatnamn.
48
« skrivet: 2019-05-08, 20:28 »
I Svensk släktkalender 1989 presenterades släkten Bruse/Bruce i Skåne.
Författare var en nu avliden släkting, som på 1940-talet med faderns minnesanteckningar som bas efter besök till prästgårdar på Österlen lyckades pussla ihop släktförhållandena. Han tog sig fram med cykel.
Urfadern, fältväbel Matthias Bruses (ca 1690-1744), skall ha 'afladt' tio barn, som prästen i Kviinge noterade efter att han hade dött. Min släkting lyckades hitta fyra av dessa och jag har hittat ytterligare fyra. Här är dessa åtta (av tio):
Johan Matthias (född 1721 i Kristianstad, skräddare, värvad till Hamiltons regemente, i Landskrona 1742-52, på Sveaborg i Finland till sin död 1772)
Simon (född 1722 i Spjutstorp, gift med bagaredottern Helena Bruhn från Malmö, bagaremästare i Trelleborg 1748, död ca 1770)
Anna-Stina (född 172X trol. i Fjelkestad, i Edema 1751, gift med inspektor/gästgivare/sadelmakare Nils Möller, bodde i orter runt Kristianstad)
Gunilla Cecilia (född 1725 trol. i Fjelkestad, gift med skomakare Peter Uhlström i Kviinge 1747, senare i Färlöv och jordemoder i Ystad, död 1800 i Ystad)
Peter (ev. född ca 1729 som hustrun, gift sent 1750-tal i Malmö med skomakaredottern Maja Lärcka, skomakare i Harlösa med svärfar, död 1804 i Harlösa)
Malena (född 1729 i Glimåkra, utomäktenskaplig, modern från Glimåkra var troligen familjens piga i Fjelkestad, död 1732 i Glimåkra)
Matthias (född 1732 i Fjelkestad, död 1736 i Kviinge)
Dödfött barn (i Kviinge 1735)
Matthias Bruse var gift med Margareta Simonsdotter Berg (1695-1748), som var dotter till vagnman (ungefär kusk) Simon Jönsson Berg (död 1697), som blev borgare i Kristianstad den 30 juli 1684, och Gundela Nilsdotter. Margaretas föräldrar gifte sig i Kristianstad den 2 maj 1686.
Eftersom det i bouppteckningen framgår att Simons bröder var apotekargesällen Åstrad Berg och smedmästaren Per Berg, så bör fadern Jöns också ha hetat Berg.
Matthias Bruse och sonen Johan Matthias var båda infanterister (fotsoldater) i skånska regementen.
I Matthias fall var det i Östra skånska regementet till fot mellan 1712 och 1722, men under åren 1716 till 1718/1719 var han kommenderad till Grenadjärbataljonen, vilket var en elitstyrka jämförbar med dagens kustjägare. Deras specialitet var att kasta handgranater och därför handplockades långa soldater till att bli grenadjärer. Grenadjärerna 'voro satte på den fot att de vid konungens minsta vink skydde varken eld eller vatten, om ock var man skulle bliva borta', som prästen och författaren Jöran A Nordberg (1677-1744) skrev.
Grenadjärbataljonen deltog 1716-1718/1719 i strider längs Västkusten (Göteborg, Strömstad, Idefjorden) och deltog mycket aktivt vid Fredrikshall i november 1718. Bl a grävde de under beskjutning från norrmännen/danskarna löpgravarna, i vilka Karl XII dog, och stormade skansen Gyldenlöwe med stegar och handgranater med eller i åsyn av Karl XII.
Matthias skall ha fötts i 'Malmöe', enligt prästen i Kviinge 1744.
Jag har hittat en möjlig/trolig fader i form av Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661), som värvades till Bergsregementet år 1679. Bergsregementet, som sattes upp av bergsmän i Bergslagen (bl a sydöstra Dalarna), var garnisonsregemente i Malmö sen runt 1674. För Johan angavs att han tjänade en eller flera bergsmän i Kopparbergs socken, vilket var byarna runt Falu koppargruva.
Enligt rullorna var Matthias förmodade far gift fram till första hälften av 1692, vilket ytterligare stärker teorin att han var far till Matthias född i Malmö cirka 1690. Dessutom passar yrket väl in. Om jag har rätt var ju tre generationer Bruse infanterister (fotsoldater) i regementen i Skåne nämligen Johan, Matthias och Johan Matthias.
Ett DNA-test antyder en koppling till Gagnefs socken (ca 20 km från Kopparbergs socken) och jag har i mantalslängderna hittat Johans möjliga förfäder där, men det geografiska ursprunget är fortfarande osäkert. Gagnef var för övrigt en av fyra socknar i Dalarna med soldatnamnet Rus (dock i Dalregementet).
Med detta inlägg hoppas jag kunna få kontakt med övriga Brusar/Brucar med Matthias och Margareta som urfäder för att med gemensamma krafter försöka komma ännu längre tillbaka.
Förutom urspunget för Bruse/Bruce (troligen i Dalarna) intresserar jag mig även för:
1. svärfadern Simon Jönsson Bergs ursprung. Troligen bodde Simons far, Jöns Berg, i eller runt Kristianstad. Berg var möjligen ett soldatnamn.
2. sonen Peters svärfars ursprung. Han hette Tue Lärcka och var skomakare vid Andrarums bruk på 1720-talet och 1742-1778 i Harlösa. Lärcka var möjligen också ett soldatnamn.
49
« skrivet: 2019-05-08, 18:14 »
När esterna och livländarna tvingades att ta familjenamn runt år 1826, så tilldelades eller valde de ofta tyskklingande namn. I en del fall skall det ha berott på att de balttyska godsägarna, vilka esterna tjänade, valde namnen till sina undersåtar. Därför vimlar det bl a av olika former av Reinfeldt i både Estland och Lettland. Fredrik Reinfeldts namn härstammar ju exempelvis från Livland/Lettland. Baserat på namnet, så tror jag att du mycket väl kan ha rätt i att Johan Reinwald var (eller härstammade) från Estland istället för Finland. Motsvarigheten till SVAR i Estland heter Saaga och det är gratis att söka i böckerna efter registrering. http://www.ra.ee/dgs/explorer.phpDe har ett fint digitalt register för senare århundraden och jag hittade några Reinwald-familjer, som du borde kolla. http://www.ra.ee/dgs/addon/nimreg/result.php?s_name=reinwald&c_id=0&p_id=0&s_fr=&s_to=&e_fr=&e_to=Efter att du har registrerat dig kommer du direkt till rätt sida i böckerna genom att klicka på de färgade talen till höger. Lycka till (om du inte redan har löst mysteriet)!
50
« skrivet: 2019-05-08, 17:41 »
Om någon av er härstammar från skräddaren Herman Jacob Backer (född 1770) och Inga Helena Hallonqvist (1768-1811) i Borås, så har jag mycket information om maken, som föddes på Österlen i Skåne.
Både hans relativt sett ovanliga för- och efternamn är p g a nederländskt ursprung och jag har lyckats att spåra släkten tillbaka till 1300-talet i staden Kampen, där förfäderna var rådmän, köpmän och 'schout' (en sorts domare i mindre mål). En förfader var även militär ryttare.
Herman hade även danskt och tyskt ursprung med bl a:
1. skeppare, köpmän och en borgmästare i Helsingör
2. en guldsmed, köpmän och en tehusägare i Köpenhamn
3. präster på Gotland (då danskt)
4. präster, rådmän, köpmän och en oxhandlare i Flensborg/Flensburg
bland sina förfäder. Någon av dem hade t o m nära kontakt med den danske kungen Christian 3 (1503-1559).
Herman Jacob Backer hade genom modern ursprung i Brämhult utanför Borås, så kanske var det orsaken till att han kom till Borås från Skåne.
Meddela om ni vill veta mer, så kan jag skicka det, som jag har.
51
« skrivet: 2019-05-08, 16:59 »
Jag härstammar också från detta halländsk-jylländska par. Jag har inte lyckats lokalisera varifrån i Halland, som smeden Jeppa Gunnarsson kom, men jag tror mig ha hittat varifrån Dorothea Sörensdatter kom. Det nämns i en notering att hon var från Killerup gård i 'Mååhls Sockn'. Mols på Jylland var inte en socken utan ett härad, men det visste antagligen inte prästen i Reslöv. Där fanns en Killerup gård och namnet Sören skall, enligt en dansk bykännare, som jag varit i kontakt med, på 1600/1700-talet ha varit förknippat med just denna gård. Kanske var denne Sören besläktad. Det finns andra Killerup gård i Danmark, men jag tror alltså att det var Killerup gård i i Mols härad (inte socken), som avsågs. Jag såg av en slump att du har fått ungefär samma svar från en dansk anbytare, så då är vi alltså två av varandra oberoende, som har kommit till denna slutsats. Att hitta mer om henne blir gissningsvis svårt. https://forum.rotter.se/index.php?topic=155649.0Killerup gård kallades troligen senare Kjellerup gård och syns på sidan 23 i bifogad fil. Observera att inte ens omgivningarna är desamma, eftersom gården vid tiden för fotot hade flyttats ut från byn Kejstrup. Orten Kejlstrup har för övrigt troligen samma urspung namnmässigt som Killerup gård. https://map.krak.dk/?c=56.238390,10.524559&z=12&q=%22kejlstrup%22;geo
52
« skrivet: 2019-05-08, 16:01 »
Jag härstammar från en ryttare Olof Jönsson Flygare (ca 1650-1730), som troligen först red i Ramsvärds regemente till häst (Smålands kavalleriregemente) i Skåne på 1670-talet för att därefter rida i Södra skånska kavalleriregementet, som ursprungligen bestod av de småländska ryttarna i Skåne. Min förfader levde på äldre dagar i Brösarps och Ravlunda socknar på Österlen i Skåne och dog i den senare. Jag tror mig nu ha kommit fram till vem Olof Jönsson Flygare kan ha varit, vilket framgår av följande tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=161071.msg1504119Jag hittade nyss följande om Måns i Forsaryd, som möjligen även hade sönerna Erik, Olof och Jöns. Den förstnämnde verkar ha tagit över i Forsaryd tillsammans med svågern Per Persson och de två senare tog möjligen över Fåglebo, när änkan Karin flyttade. http://www.laneborg.se/minantavla/pfa2c2445.htmlÄr det någon, som vet om det på 1600-talet fanns en släktkoppling mellan folket i Forsaryd och folket i Foglebo/Fåglebo? Hur såg den i så fall ut?
53
« skrivet: 2019-05-08, 12:27 »
Det finns en arkiverad tråd om denne ryttare i Södra skånska kavalleriregementet. https://forum.rotter.se/index.php?topic=16852.0Många släktforskare med rötter på Österlen (bl a i Brösarp och Vitaby) härstammar troligen från honom. Jag tror mig nu ha kommit fram till hans ursprung. Redan tidigare misstänkte jag att han var smålänning, eftersom Södra skånska kavalleriregementet på 1680-talet ju sattes upp av ryttare från Småland (Ramsvärds regemente till häst/Smålands kavalleriregemente), som hade stridit i Skåne. DNA-matchningar har antytt ursprung i nordöstra Småland, men många av dessa DNA-matchningar har dessvärre också skånska rötter, varför jag inte kunde vara säker. I helgen upptäckte jag emellertid en DNA-matchning med ursprung tillbaka till 1700-talet i endast södra Östergötland (trakten av Kisa) och nordöstra Småland (ner till Målilla), vilket gör att jag nu är säkrare på att Olof Jönsson Flygare verkligen var från Småland (troligen nordöstra). Många av ryttarna i Ramsvärds regemente verkar ha kommit från trakten av Eksjö och Vetlanda. Före det yngre indelningsverket (1690-talet), så var det ovanligt med soldatnamn. Undantag fanns i bl a Dalarna och orsaken sägs ha varit att i Dalarna var variationen av pojknamn liten, varför det blev ohållbart att inte särskilja soldaterna med ett extra namn, soldatnamnet. I rullorna för Ramsvärds/Smålands kavalleriregemente har jag bara hittat två stycken Olof Jönsson/Joensson. För en angavs ingen ort, men för den andre angavs 'Olof Jönsson i Forsary'. Forsaryd låg i Högsby socken och ca fem km väster om Forsaryd ligger Fåglebo. Jag har tittat på födslar i Högsby socken och misstänker att 'Jons son i Fogleboda Olof' född den 2 juni 1650 skulle kunna ha varit Olof Jönsson Flygare, som baserat på dödsnotisen i Ravlunda 1730 skall ha fötts ca 1648. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027482_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=3458%2C1591%2C1169%2C758Om detta stämmer, så verkar hans far ha hetat Jon Olofsson (död ca 1653 baserat på mantalslängder) och hans mor Karin. Farfadern var troligen 'Oluff i Foglebo', som nämns i tidiga mantalslängder. Flygare var ett ålderdomligt ord för ett flygande djur, vilket oftast verkar ha avsett fågel, så även detta soldatnamn skulle kunna tyda på att Olof Jönsson Flygare (Fågel) föddes i och hade djupa rötter i Fåglebo i Högsby socken. Att Olof Jönsson i rullorna sades komma från Forsaryd kan ha berott på att Fåglebo och Forsaryd låg nära varandra, men jag tror att någon form av släktkoppling också kan ha funnits. Efter att fader Jon hade dött verkar moder Karin ha bott kvar i Fåglebo i några år innan en Olof Månsson tillsammans med en Jöns (Månsson?) sen tog över. Möjligen härstammade dessa från Måns i Forsaryd och kanske var de släkt med folket i Fåglebo. Karin med barn (utöver Olof födde hon minst tre flickor 1641, 1645 och 1647) verkar ha flyttat till ännu okänd gård/ort några år efter maken Jons död. En av Måns i Forsaryds barn hette för övrigt också Karin (dock född 1637, gift med en Per Persson 1656), men om det var Jon eller Karin, som möjligen var släkt med Måns i Forsaryd vet jag inte. Som jag nämnde i inledningen fanns ytterligare en Olof Jönsson/Joensson i de småländska rullorna, men jag har inte lyckats att utreda varifrån denne kom. Om Olof Jönsson Flygare inte var från Högsby socken, så är min andra teori att han red för Svarttorp eller Lekeryd just öster om Huskvarna. Senare (åtminstone sen början av 1700-talet) blev nämligen Flygare ett soldatnamn för ryttare därifrån. Enligt soldatregistret var det endast småländska ryttare därifrån, som erhöll soldatnamnet Flygare. Jag lutar dock åt att Olof Jönsson Flygare fick sitt soldatnamn först på 1690-talet i Skåne och att det härleddes från Fåglebo. Är det någon, som baserat på ovanstående, kan hjälpa mig att komma närmare sanningen om vem Olof Jönsson Flygare var? Jag tror att jag har rätt, men vill gärna kunna vara lite säkrare.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy