Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Johan Peetre
Sidor: [1]
2
« skrivet: 2023-09-25, 16:31 »
"Mölle-Tröels", som Uno Röndahl skrev om, var inte någon förfader eller ens släkting till mig, men jag är intresserad av Östafors bruks historia och har bl a grävt fram lite bortglömd information om platsen på 1680- och 1690-talen, som jag har publicerat på Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stafors_bruk_naturreservatAtt "Mölle-Tröels", som verkar kunna betecknas som snapphane, ändå intresserar mig beror på att jag tycker att det vore intressant om man kunde placera denne i en specifik kvarn runt 1660. Gärna då någon kvarn (och/eller sågverk) vid Maglefors (nuvarande Östafors bruk). Så här skrev Uno Röndahl bl a: Fragment från denna tid berättar om hur det en gång var. En svensk kornett låg sålunda inkvarterad hos en av bönderna i Sibbarps by i Näsums socken. Fragmenten talar inte om vem denne svensk var eller vad han haft för sig i Sibbarp, men i vart fall slutade den inkvarteringen med att en man vid namn "Mölle-Tröels", möjligen från någon av de otaliga kvarnarna i Näsumsdalen, och ett par kamrater till honom överraskade och sköt kornetten. Tröels råkade strax bli gripen av de svenska människojägarna. För Tröels var utgången given, ty påföljden blev den som svenskarna vanlig en praktiserade. Tröels blev levande upphängd på en spetsad träpåle. Den nu försvarslöse motståndsmannen fick först ett hudsnitt ovanför sätet. I snittet tvingades den spetsiga träpålen och vidare uppåt mellan ryggrad och hud till nacken där den tvingades ut genom den brustna huden. Med bundna händer och fötter och med en hatt med en fjäder i på huvudet och till knektarnas råa glåpord, fick Tröels hänga där tills hans livs ande tog slut.
En natt, en tid därefter tog hans släktingar ner liket från pålen och bar det till kyrkogården i Näsum. Under klockringning och sång grävde man här, mitt i natten, en grav åt Tröels. Vilan blev kortvarig, det dröjde inte länge förrän de skedda kom till svenskarnas öron. Någon "anpassling" hade kanske viskat, eller någon annan som tyckte att en avrättad inte fick ligga i vigd jord. Alltnog, Tröels kvarlevor togs upp och lades på sedvanligt sätt på stegel och hjul. Några av Tröels kamrater fick undergå samma hemska öde, medan åtminstone någon av dem lyckades komma över till Själland, - den enda räddningsorten.
Bakom människojakten i gränssocknarna stod den svenska regeringens utsände översten Georg Henrik Lybecker. Känd och beryktad som en av de brutalaste officerarna i den svenska armén. Denne svensk sattes som chef för straffexpeditionerna i gränsbygderna. Lybecker försökte med sin trupp, att med vapenmakt tvinga den upproriska befolkningen till hörsamhet. Pardon gavs inte, det gällde att till varje pris hävda överhögheten. De som inte fogade sig i detta tvingades ut i de djupa och ogenomträngliga gränsskogarna, men det hjälpte inte, det kom ständigt nya för att med vapen i hand freda sin fädernebygd.
I arkivens gömmor förvaras mängder med exempel på tragiska skånska och blekingska levnadsöden, som i kraft av den svenska annektionspolitiken kom att förverka sina liv i den kamp som pågick. Låt oss här nämna ytterligare något eller några exempel från motståndskampen 1658-1660. I december månad 1660 tillsattes en krigsrätt med generallöjtnanten Ebbe Ulfeld som ordförande. Rätten skulle inledningsvis sätta sig till doms mot tre infångade motståndare, nämligen Lille Gisel från Björkeröd, Ingemand Trulsen och Truls Nilsen Fisk. Deras svåraste brott bestod i att de varit med om att taga ner liken efter anförvanter eller vänner, som lagts på stegel och hjul. De anklagades även för att ha begravt offren "med klang och sång". De steglades kroppar var säkerligen svårt vanställda. De hade antingen tagits av daga genom spetsning eller halshuggning. Steglet, vanligtvis ett vagnshjul på en stör, fick därefter hysa de förgängliga resterna av den olycklige. Det var ingen helhet som lades på hjulet, ty först styckades kroppen och bands fast i bitar och därefter restes stören med sin last mot skyn.
Lille Gisel och hans två olycksbröder anklagades även för att de tvingat länsmannen i Näsum att ge dem pengar och för att de tagit bössor hos honom. Vapnen var, efter kunglig föreskrift, tagna i beslag hos allmogen i Näsum. Lille Gisel hade tillsammans med en del andra motståndsmän från ett stegel tagit ner liket efter en man vid namn Truls Ingemand. Ingemand Trulsen i sin tur hade tillsammans med flera andra varit med om att ta ner sin steglade fader. Därjämte anklagades Ingemand Trulsen och Truls Nilsen Fisk för att de på Ryssberget i Näsums socken skjutit två skarprättare och därefter plundrat deras hus. Innan deras dödsdomar gick i verkställighet skulle de "pinligen varda förhörda och av prästerna förmanas att sin salighet och sanning betänka".
Den svenska krigsrätten dömde alla tre till livets förlust. Lille Gisel avrättades i Glimåkra den 5 januari 1661. I samma månad verkställdes de båda andra dödsdomarna. Truls Nilsen Fisk slutade sina levnadsdagar på Ryssberget, på samma plats som de båda skarprättarna sköts. Ingemand Trulsen slutligen togs av daga vid, som det heter Rye, kanske menas därmed Ryedal i Gammalstorps socken. Vi kan förutsätta, att deras kroppar styckades och bands fast på varsitt stegel. https://archive.org/details/skanelandutanforskoning/033inledande/"Lille Gisel" hittar man enkelt på St Björkeröd i Glimåkra socken, där han finns upptagen som "Sohn Gisell" i mantalslängden 1659. Att "Lille Gisel" fick avrättas i hemsocknen kan ha berott på att hans brott ansågs lindrigare än de båda kumpanernas. De senare verkar istället ha blivit avrättade på brottsplatsen på eller nära Ryssberget. Jag har snabbt gått igenom jordeböcker och mantalslängder för Näsum, men det är bara i decimantboken 1651, som jag har hittat en passande Truls nämligen en "Thröels Giöngh" i Östa(d). Se länk och bild nedan. https://arkis2dok.riksarkivet.se/lla/13550/Decimantboken1651.pdfÖsta(d) verkar på den tiden ha legat ungefär där Östafors station/busshållplats låg/ligger, vilket är i höjd med Maglefors (Östafors bruk), vilket då skulle öka sannolikheten att "Thröels Giöngh" arbetade vid en kvarn vid Maglefors och var identisk med "Mölle-Tröels". (Han bör väl även ha varit identisk med Truls Ingemandsen även om Uno Röndahls text inte riktigt verkar koppla ihop "Mölle-Tröels" med Truls Ingemandsen, eller?) Ägare till gården i Östa(d) verkar Christian Friis (1617-1657) på Ljungby (numera Trolle-Ljungby) ha varit och eftersom Ljungby även ägde skogarna vid Ljungryda (nära Maglefors d v s Östafors bruk), så ökar det sannolikheten för att Ljungby även ägde kvarnarna vid forsarna och då även att "Thröels Giöngh" var identisk med "Mölle-Tröels". Från sidan 77 framgår ägandet av skogarna: https://www.kulturen.com/wp-content/uploads/2017/06/l%C3%A4ttKulturen-2000-Sk%C3%A5nes-ren%C3%A4ssans.pdfPå kartor från slutet av 1600-talet fanns det i Näsums socken inte jättemånga kvarnar markerade längs Holjeån (kanske 3-4 st), vilket också ökar sannolikheten för "Mölle-Tröels" faktiskt arbetade vid Maglefors (nuvarande Östafors bruk). Om någon har mer information om denne man eller tycker att det kan vara värt att göra ett försök att spåra honom, så tar jag tacksamt emot all information. Uppgifter om var man kan hitta originalen av rättegångsprotokollen är också intressanta.
3
« skrivet: 2019-10-06, 10:11 »
Jag har hittat följande om denne ryttare. - föddes ca 1641 troligen i södra Småland - ryttare 1674 enligt rulla från Norra skånska kavalleriregementet i juni 1702 - köpte 1689 ett skattehemman i 'Kiöhlaboda' från en Sven Simonsson (möjligen hans far eller bror, 'ättlefz gafwa'/ättlingsgåva) i småländska Göteryds socken (länk nedan) - han själv och hustrun Rachel Nilsdotter (ca 1655-1736) i småländska Göteryds mantalslängder i början av 1690-talet (senare i skånska Röstånga socken) - red dock för skånska rusthållare i först Råstad (Visseltofta sn) och sen Nackarp (Röstånga sn) - med på Karl XII:s polska fälttåg från 1701/1702 - ännu vid liv 1702-08-01 (i 'Gorcko') och 1702-10-15, men död 1703-06-21 - kompanichefen Håkan Wenberg var från Småland, vilket troligen ökar sannolikheten för att Simon också var det https://www.sunnerbo.nu/Sunnerbo-dombok-1689.s58Jag förmodar att Röding (troligen den skånska versionen av Ryding) berodde på att Simon kom från ett småländskt Ryd eller möjligen en ort eller socken, vars namn slutade på -ryd såsom Göteryds socken. Har någon mer information om denne Simon Röding och hans hustru Rachel Nilsdotter eller förslag på hur jag kommer vidare? Jag misstänker, som skrivet, att Sven Simonsson var hans far eller möjligen bror och att Simons patronymikon således var Svensson eller Simonsson.
4
« skrivet: 2019-05-08, 20:37 »
I Svensk släktkalender 1989 presenterades släkten Bruse/Bruce i Skåne.
Författare var en nu avliden släkting, som på 1940-talet med faderns minnesanteckningar som bas efter besök till prästgårdar på Österlen lyckades pussla ihop släktförhållandena. Han tog sig fram med cykel.
Urfadern, fältväbel Matthias Bruses (ca 1690-1744), skall ha 'afladt' tio barn, som prästen i Kviinge noterade efter att han hade dött. Min släkting lyckades hitta fyra av dessa och jag har hittat ytterligare fyra. Här är dessa åtta (av tio):
Johan Matthias (född 1721 i Kristianstad, skräddare, värvad till Hamiltons regemente, i Landskrona 1742-52, på Sveaborg i Finland till sin död 1772)
Simon (född 1722 i Spjutstorp, gift med bagaredottern Helena Bruhn från Malmö, bagaremästare i Trelleborg 1748, död ca 1770)
Anna-Stina (född 172X trol. i Fjelkestad, i Edema 1751, gift med inspektor/gästgivare/sadelmakare Nils Möller, bodde i orter runt Kristianstad)
Gunilla Cecilia (född 1725 trol. i Fjelkestad, gift med skomakare Peter Uhlström i Kviinge 1747, senare i Färlöv och jordemoder i Ystad, död 1800 i Ystad)
Peter (ev. född ca 1729 som hustrun, gift sent 1750-tal i Malmö med skomakaredottern Maja Lärcka, skomakare i Harlösa med svärfar, död 1804 i Harlösa)
Malena (född 1729 i Glimåkra, utomäktenskaplig, modern från Glimåkra var troligen familjens piga i Fjelkestad, död 1732 i Glimåkra)
Matthias (född 1732 i Fjelkestad, död 1736 i Kviinge)
Dödfött barn (i Kviinge 1735)
Matthias Bruse var gift med Margareta Simonsdotter Berg (1695-1748), som var dotter till vagnman (ungefär kusk) Simon Jönsson Berg (död 1697), som blev borgare i Kristianstad den 30 juli 1684, och Gundela Nilsdotter. Margaretas föräldrar gifte sig i Kristianstad den 2 maj 1686.
Eftersom det i bouppteckningen framgår att Simons bröder var apotekargesällen Åstrad Berg och smedmästaren Per Berg, så bör fadern Jöns också ha hetat Berg.
Matthias Bruse och sonen Johan Matthias var båda infanterister (fotsoldater) i skånska regementen.
I Matthias fall var det i Östra skånska regementet till fot mellan 1712 och 1722, men under åren 1716 till 1718/1719 var han kommenderad till Grenadjärbataljonen, vilket var en elitstyrka jämförbar med dagens kustjägare. Deras specialitet var att kasta handgranater och därför handplockades långa soldater till att bli grenadjärer. Grenadjärerna 'voro satte på den fot att de vid konungens minsta vink skydde varken eld eller vatten, om ock var man skulle bliva borta', som prästen och författaren Jöran A Nordberg (1677-1744) skrev.
Grenadjärbataljonen deltog 1716-1718/1719 i strider längs Västkusten (Göteborg, Strömstad, Idefjorden) och deltog mycket aktivt vid Fredrikshall i november 1718. Bl a grävde de under beskjutning från norrmännen/danskarna löpgravarna, i vilka Karl XII dog, och stormade skansen Gyldenlöwe med stegar och handgranater med eller i åsyn av Karl XII.
Matthias skall ha fötts i 'Malmöe', enligt prästen i Kviinge 1744.
Jag har hittat en möjlig/trolig fader i form av Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661), som värvades till Bergsregementet år 1679. Bergsregementet, som sattes upp av bergsmän i Bergslagen (bl a sydöstra Dalarna), var garnisonsregemente i Malmö sen runt 1674. För Johan angavs att han tjänade en eller flera bergsmän i Kopparbergs socken, vilket var byarna runt Falu koppargruva.
Enligt rullorna var Matthias förmodade far gift fram till första hälften av 1692, vilket ytterligare stärker teorin att han var far till Matthias född i Malmö cirka 1690. Dessutom passar yrket väl in. Om jag har rätt var ju tre generationer Bruse infanterister (fotsoldater) i regementen i Skåne nämligen Johan, Matthias och Johan Matthias.
Ett DNA-test antyder en koppling till Gagnefs socken (ca 20 km från Kopparbergs socken) och jag har i mantalslängderna hittat Johans möjliga förfäder där, men det geografiska ursprunget är fortfarande osäkert. Gagnef var för övrigt en av fyra socknar i Dalarna med soldatnamnet Rus (dock i Dalregementet).
Med detta inlägg hoppas jag kunna få kontakt med övriga Brusar/Brucar med Matthias och Margareta som urfäder för att med gemensamma krafter försöka komma ännu längre tillbaka.
Förutom urspunget för Bruse/Bruce (troligen i Dalarna) intresserar jag mig även för:
1. svärfadern Simon Jönsson Bergs ursprung. Troligen bodde Simons far, Jöns Berg, i eller runt Kristianstad. Berg var möjligen ett soldatnamn.
2. sonen Peters svärfars ursprung. Han hette Tue Lärcka och var skomakare vid Andrarums bruk på 1720-talet och 1742-1778 i Harlösa. Lärcka var möjligen också ett soldatnamn.
5
« skrivet: 2019-05-08, 20:28 »
I Svensk släktkalender 1989 presenterades släkten Bruse/Bruce i Skåne.
Författare var en nu avliden släkting, som på 1940-talet med faderns minnesanteckningar som bas efter besök till prästgårdar på Österlen lyckades pussla ihop släktförhållandena. Han tog sig fram med cykel.
Urfadern, fältväbel Matthias Bruses (ca 1690-1744), skall ha 'afladt' tio barn, som prästen i Kviinge noterade efter att han hade dött. Min släkting lyckades hitta fyra av dessa och jag har hittat ytterligare fyra. Här är dessa åtta (av tio):
Johan Matthias (född 1721 i Kristianstad, skräddare, värvad till Hamiltons regemente, i Landskrona 1742-52, på Sveaborg i Finland till sin död 1772)
Simon (född 1722 i Spjutstorp, gift med bagaredottern Helena Bruhn från Malmö, bagaremästare i Trelleborg 1748, död ca 1770)
Anna-Stina (född 172X trol. i Fjelkestad, i Edema 1751, gift med inspektor/gästgivare/sadelmakare Nils Möller, bodde i orter runt Kristianstad)
Gunilla Cecilia (född 1725 trol. i Fjelkestad, gift med skomakare Peter Uhlström i Kviinge 1747, senare i Färlöv och jordemoder i Ystad, död 1800 i Ystad)
Peter (ev. född ca 1729 som hustrun, gift sent 1750-tal i Malmö med skomakaredottern Maja Lärcka, skomakare i Harlösa med svärfar, död 1804 i Harlösa)
Malena (född 1729 i Glimåkra, utomäktenskaplig, modern från Glimåkra var troligen familjens piga i Fjelkestad, död 1732 i Glimåkra)
Matthias (född 1732 i Fjelkestad, död 1736 i Kviinge)
Dödfött barn (i Kviinge 1735)
Matthias Bruse var gift med Margareta Simonsdotter Berg (1695-1748), som var dotter till vagnman (ungefär kusk) Simon Jönsson Berg (död 1697), som blev borgare i Kristianstad den 30 juli 1684, och Gundela Nilsdotter. Margaretas föräldrar gifte sig i Kristianstad den 2 maj 1686.
Eftersom det i bouppteckningen framgår att Simons bröder var apotekargesällen Åstrad Berg och smedmästaren Per Berg, så bör fadern Jöns också ha hetat Berg.
Matthias Bruse och sonen Johan Matthias var båda infanterister (fotsoldater) i skånska regementen.
I Matthias fall var det i Östra skånska regementet till fot mellan 1712 och 1722, men under åren 1716 till 1718/1719 var han kommenderad till Grenadjärbataljonen, vilket var en elitstyrka jämförbar med dagens kustjägare. Deras specialitet var att kasta handgranater och därför handplockades långa soldater till att bli grenadjärer. Grenadjärerna 'voro satte på den fot att de vid konungens minsta vink skydde varken eld eller vatten, om ock var man skulle bliva borta', som prästen och författaren Jöran A Nordberg (1677-1744) skrev.
Grenadjärbataljonen deltog 1716-1718/1719 i strider längs Västkusten (Göteborg, Strömstad, Idefjorden) och deltog mycket aktivt vid Fredrikshall i november 1718. Bl a grävde de under beskjutning från norrmännen/danskarna löpgravarna, i vilka Karl XII dog, och stormade skansen Gyldenlöwe med stegar och handgranater med eller i åsyn av Karl XII.
Matthias skall ha fötts i 'Malmöe', enligt prästen i Kviinge 1744.
Jag har hittat en möjlig/trolig fader i form av Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661), som värvades till Bergsregementet år 1679. Bergsregementet, som sattes upp av bergsmän i Bergslagen (bl a sydöstra Dalarna), var garnisonsregemente i Malmö sen runt 1674. För Johan angavs att han tjänade en eller flera bergsmän i Kopparbergs socken, vilket var byarna runt Falu koppargruva.
Enligt rullorna var Matthias förmodade far gift fram till första hälften av 1692, vilket ytterligare stärker teorin att han var far till Matthias född i Malmö cirka 1690. Dessutom passar yrket väl in. Om jag har rätt var ju tre generationer Bruse infanterister (fotsoldater) i regementen i Skåne nämligen Johan, Matthias och Johan Matthias.
Ett DNA-test antyder en koppling till Gagnefs socken (ca 20 km från Kopparbergs socken) och jag har i mantalslängderna hittat Johans möjliga förfäder där, men det geografiska ursprunget är fortfarande osäkert. Gagnef var för övrigt en av fyra socknar i Dalarna med soldatnamnet Rus (dock i Dalregementet).
Med detta inlägg hoppas jag kunna få kontakt med övriga Brusar/Brucar med Matthias och Margareta som urfäder för att med gemensamma krafter försöka komma ännu längre tillbaka.
Förutom urspunget för Bruse/Bruce (troligen i Dalarna) intresserar jag mig även för:
1. svärfadern Simon Jönsson Bergs ursprung. Troligen bodde Simons far, Jöns Berg, i eller runt Kristianstad. Berg var möjligen ett soldatnamn.
2. sonen Peters svärfars ursprung. Han hette Tue Lärcka och var skomakare vid Andrarums bruk på 1720-talet och 1742-1778 i Harlösa. Lärcka var möjligen också ett soldatnamn.
6
« skrivet: 2019-05-08, 17:41 »
Om någon av er härstammar från skräddaren Herman Jacob Backer (född 1770) och Inga Helena Hallonqvist (1768-1811) i Borås, så har jag mycket information om maken, som föddes på Österlen i Skåne.
Både hans relativt sett ovanliga för- och efternamn är p g a nederländskt ursprung och jag har lyckats att spåra släkten tillbaka till 1300-talet i staden Kampen, där förfäderna var rådmän, köpmän och 'schout' (en sorts domare i mindre mål). En förfader var även militär ryttare.
Herman hade även danskt och tyskt ursprung med bl a:
1. skeppare, köpmän och en borgmästare i Helsingör
2. en guldsmed, köpmän och en tehusägare i Köpenhamn
3. präster på Gotland (då danskt)
4. präster, rådmän, köpmän och en oxhandlare i Flensborg/Flensburg
bland sina förfäder. Någon av dem hade t o m nära kontakt med den danske kungen Christian 3 (1503-1559).
Herman Jacob Backer hade genom modern ursprung i Brämhult utanför Borås, så kanske var det orsaken till att han kom till Borås från Skåne.
Meddela om ni vill veta mer, så kan jag skicka det, som jag har.
7
« skrivet: 2019-05-08, 16:01 »
Jag härstammar från en ryttare Olof Jönsson Flygare (ca 1650-1730), som troligen först red i Ramsvärds regemente till häst (Smålands kavalleriregemente) i Skåne på 1670-talet för att därefter rida i Södra skånska kavalleriregementet, som ursprungligen bestod av de småländska ryttarna i Skåne. Min förfader levde på äldre dagar i Brösarps och Ravlunda socknar på Österlen i Skåne och dog i den senare. Jag tror mig nu ha kommit fram till vem Olof Jönsson Flygare kan ha varit, vilket framgår av följande tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=161071.msg1504119Jag hittade nyss följande om Måns i Forsaryd, som möjligen även hade sönerna Erik, Olof och Jöns. Den förstnämnde verkar ha tagit över i Forsaryd tillsammans med svågern Per Persson och de två senare tog möjligen över Fåglebo, när änkan Karin flyttade. http://www.laneborg.se/minantavla/pfa2c2445.htmlÄr det någon, som vet om det på 1600-talet fanns en släktkoppling mellan folket i Forsaryd och folket i Foglebo/Fåglebo? Hur såg den i så fall ut?
8
« skrivet: 2019-05-08, 12:27 »
Det finns en arkiverad tråd om denne ryttare i Södra skånska kavalleriregementet. https://forum.rotter.se/index.php?topic=16852.0Många släktforskare med rötter på Österlen (bl a i Brösarp och Vitaby) härstammar troligen från honom. Jag tror mig nu ha kommit fram till hans ursprung. Redan tidigare misstänkte jag att han var smålänning, eftersom Södra skånska kavalleriregementet på 1680-talet ju sattes upp av ryttare från Småland (Ramsvärds regemente till häst/Smålands kavalleriregemente), som hade stridit i Skåne. DNA-matchningar har antytt ursprung i nordöstra Småland, men många av dessa DNA-matchningar har dessvärre också skånska rötter, varför jag inte kunde vara säker. I helgen upptäckte jag emellertid en DNA-matchning med ursprung tillbaka till 1700-talet i endast södra Östergötland (trakten av Kisa) och nordöstra Småland (ner till Målilla), vilket gör att jag nu är säkrare på att Olof Jönsson Flygare verkligen var från Småland (troligen nordöstra). Många av ryttarna i Ramsvärds regemente verkar ha kommit från trakten av Eksjö och Vetlanda. Före det yngre indelningsverket (1690-talet), så var det ovanligt med soldatnamn. Undantag fanns i bl a Dalarna och orsaken sägs ha varit att i Dalarna var variationen av pojknamn liten, varför det blev ohållbart att inte särskilja soldaterna med ett extra namn, soldatnamnet. I rullorna för Ramsvärds/Smålands kavalleriregemente har jag bara hittat två stycken Olof Jönsson/Joensson. För en angavs ingen ort, men för den andre angavs 'Olof Jönsson i Forsary'. Forsaryd låg i Högsby socken och ca fem km väster om Forsaryd ligger Fåglebo. Jag har tittat på födslar i Högsby socken och misstänker att 'Jons son i Fogleboda Olof' född den 2 juni 1650 skulle kunna ha varit Olof Jönsson Flygare, som baserat på dödsnotisen i Ravlunda 1730 skall ha fötts ca 1648. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0027482_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=3458%2C1591%2C1169%2C758Om detta stämmer, så verkar hans far ha hetat Jon Olofsson (död ca 1653 baserat på mantalslängder) och hans mor Karin. Farfadern var troligen 'Oluff i Foglebo', som nämns i tidiga mantalslängder. Flygare var ett ålderdomligt ord för ett flygande djur, vilket oftast verkar ha avsett fågel, så även detta soldatnamn skulle kunna tyda på att Olof Jönsson Flygare (Fågel) föddes i och hade djupa rötter i Fåglebo i Högsby socken. Att Olof Jönsson i rullorna sades komma från Forsaryd kan ha berott på att Fåglebo och Forsaryd låg nära varandra, men jag tror att någon form av släktkoppling också kan ha funnits. Efter att fader Jon hade dött verkar moder Karin ha bott kvar i Fåglebo i några år innan en Olof Månsson tillsammans med en Jöns (Månsson?) sen tog över. Möjligen härstammade dessa från Måns i Forsaryd och kanske var de släkt med folket i Fåglebo. Karin med barn (utöver Olof födde hon minst tre flickor 1641, 1645 och 1647) verkar ha flyttat till ännu okänd gård/ort några år efter maken Jons död. En av Måns i Forsaryds barn hette för övrigt också Karin (dock född 1637, gift med en Per Persson 1656), men om det var Jon eller Karin, som möjligen var släkt med Måns i Forsaryd vet jag inte. Som jag nämnde i inledningen fanns ytterligare en Olof Jönsson/Joensson i de småländska rullorna, men jag har inte lyckats att utreda varifrån denne kom. Om Olof Jönsson Flygare inte var från Högsby socken, så är min andra teori att han red för Svarttorp eller Lekeryd just öster om Huskvarna. Senare (åtminstone sen början av 1700-talet) blev nämligen Flygare ett soldatnamn för ryttare därifrån. Enligt soldatregistret var det endast småländska ryttare därifrån, som erhöll soldatnamnet Flygare. Jag lutar dock åt att Olof Jönsson Flygare fick sitt soldatnamn först på 1690-talet i Skåne och att det härleddes från Fåglebo. Är det någon, som baserat på ovanstående, kan hjälpa mig att komma närmare sanningen om vem Olof Jönsson Flygare var? Jag tror att jag har rätt, men vill gärna kunna vara lite säkrare.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy