Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Gunnar Carlin
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2009-03-19, 08:02 »
Vad jag vidarebefordrar är egentligen det enkla tipset att läsa Gärdslövs vigselbok C:3 1815, dvs primärkällan. (Jag hittade även Kjerstina i husförhöret AI:1 på Gärdslöv 3.)
Du har rätt i att jag med DIS menar DISBYT. Jag förstår dock inte varför jag skulle behöva tillstånd att citera en kort notis därifrån?
Till Ingrid, som undrar över Kjerstinas familj 1792, då husförhör saknas, det första man bör göra är väl att läsa Börringes födelse- och dödböcker noga. Man bör kunna hitta alla uppgifter där, om inte familjen flyttat mellan socknarna. Nästa möjlighet är att leta i mantalslängderna, och även i häradsrättens domböcker, vilket kan vara rätt krävande.
(Meddelandet ändrat av Gunnarc den 19 mars, 2009)
2
« skrivet: 2009-03-18, 21:59 »
Hej Ingrid!
Får jag först vädja till alla att INTE bara ge referenser i GID-format, utan alltid komplettera med arkivdata, såsom födelsebok eller husförhör. Det skulle t.ex. underlätta att veta när Kjerstina föddes, för oss som inte abonnerar på Genline.
Hur som helst, enligt DIS är det din Kjerstina som gifter sig i Gärdslöv 1815 med Truls Jönsson därstädes (han levde där 1772-1845). Men det visste du kanske redan?
Hälsningar, Gunnar
(Meddelandet ändrat av Gunnarc den 18 mars, 2009)
3
« skrivet: 2008-11-09, 18:48 »
Sorgen och saknaden efter Peter Larsson är oändlig!!!
Sydsvenskan hade 3/5 2007 följande text om Peter:
Författaren Peter Larsson, 45 år, Ystad, har avlidit.
Peter Larsson föddes som lanthandlarson i Villie. När familjen efter en tid flyttade till Malmö innebar detta inte att banden till födelsetrakten klipptes. Tvärtom kom Peter att viga sitt liv åt att forska om den del av Skåne som varit hans förfäders hemvist i generationer, företrädesvis Vemmenhögs och Ljunits härader.
Peter Larssons författarskap, som totalt omfattar elva böcker, inleddes med att han som 16-åring gav ut boken ”Vårt Ljunits - en häradskrönika”. Denna liksom de följande böckerna handlar om byar och människor från bygden i hans hjärta.
År 2000 kunde Peter stolt presentera en enorm släktkrönika i bokform. I samband med detta anordnades i Ystad en av Sveriges hittills största släktträffar dit 1500 släktingar till personer i boken vallfärdade.
Vi träffade Peter första gången för drygt tio år sedan efter att vi som relativt unga släktforskare, också med rötter i Ljunits, följt författarens uppmaning i böckerna att ringa upp honom om man hade frågor.
Genast fick man se prov på Peters stora engagemang och välvilja då vi mindre än en timme efter telefonsamtalet satt i sommarkvällen på gården till hans bostad i Malmö och ”pratade gammalt”. Det dröjde förstås inte många minuter förrän Peter hade rett ut att vi och han var släkt.
Sedan dess har vi hållit kontakten och bytt material med varandra. Trots sviktande hälsa hade Peter nya projekt på gång.
När vi träffades i Ystad strax före jul talade han om hur gärna han ville skriva en bok till och frågade om vi hade lust att korrekturläsa när den dagen kom. Nu blev skildringen från 2003 av byn Svarte hans sista bok.
Hans närmaste är barnen Hannah och Hans.
Vännen Peter lämnar efter sig ett fantastiskt livsverk: böcker att glädjas åt och som kan få oss att känna att han på ett sätt inte är längre bort än avståndet till bokhyllan eller närmaste bibliotek.
Ola Larsson
Bunkeflostrand
Jonas Larsson
Ystad
4
« skrivet: 2007-12-09, 14:17 »
Tack Ingvar
Jag hade förstås hoppats på att det skulle stå att Anna kom från Stora Råby, men så enkelt var det tydligen inte. Hursomhelst är vigselnotisen ett intressant uppslag att forska vidare efter. Min Jöns Nilsson dyker upp i St Peters Kloster mantal 1759, så jag får om möjligt kolla Fjelie mantal om någon Jöns Nilsson försvinner därifrån ungefär samtidigt.
5
« skrivet: 2007-12-09, 12:43 »
Jag har en undran om mina anor Jöns Nilsson och Anna Nilsdotter i Sankt Peters Kloster. (Se http://arktos.se/anor/10martin/ana00350.htm) Jag har inte lyckats spåra Jöns härstamning, men jag råkade av en händelse hitta en andrahandsuppgift om att en Jöns Nilsson gifte sig med en Anna Nilsdotter i Fjelie 1 maj 1757. Behöver hjälp med att bekräfta denna uppgift och ännu bättre om det i vigselnotisen finns något ytterligare som kan stärka eller förkasta min hypotes om att den gäller mina anor.
6
« skrivet: 2007-05-16, 07:16 »
Hej Lars-Göran Jag tror Kerstina Turesdotter var dotter till Ture Olsson och Mätta Andersdotter på Norra Villie 20. De fick en dotter Kirstena 20 okt 1694, och det stämmer ju hyfsat med att hon var 68 år och 2 månader i december 1762. Jag har försökt forska på Karna Turesdotter, gift med Matts Mårtensson på Ekarp 9, med ledning av det väldigt ovanliga namnet Ture, se http://arktos.se/anor/08ferdin/ana01104.htm och länken dopvittnen. Tyvärr hittade jag inte något som säkert kunde knyta min Turesdotter till de andra Turarna, men det måste gå! Jag kände inte till bouppteckningen. Finns där något som kan syfta på min Karna?
7
« skrivet: 2006-12-18, 07:43 »
Jag skall förstås inte försumma att nämna att Peter Larsson, Ystad, har gjort en mycket betydande del av forskningen kring släkten. Se http://home8.swipnet.se/~w-82627/2064.htm
8
« skrivet: 2006-12-18, 06:36 »
Hej igen,
En uppgift jag gärna vill ha källan till är namnet på Jeppa Rasmussons första hustru. Jag har bara hittat Karin(kkl 1716). Var hittar man Persdotter?
Återkommer säkert med fler frågor.
9
« skrivet: 2006-12-18, 06:30 »
Hej Anne-Lee Jeppsarna i Grönby är ett besvärligt kapitel, tillkrånglat av att flera pesoner samtidigt hade samma namn. T. ex. fanns det två Rasmus Jeppsson i Hönsinge samtidigt. Det jag vet om släkten kan du finna på http://arktos.se/anor/08ferdin/ana01116.htm Även jag är förstås tacksam för tillägg och rättelser
10
« skrivet: 2006-12-13, 21:50 »
Hej, Jag känner till Nils Hansson eftersom det är en ana till mig. Se http://arktos.se/anor/09svea/ana00598.htm Har inte forskat på sonen Olof, f. 1728. Min ana är dottern Sissela, och mycket riktigt, Olof Lundgren är dopvittne när hennes barn döps 1764. Det styrker ju din hypotes om att han skulle kunna vara brodern. Jag kan bidra med Sissa Olsdotters föräldrar i alla fall. De krävde en del pusslande.
11
« skrivet: 2006-12-09, 13:27 »
Om du följer min länk ovan så får du svar på några av frågorna.
12
« skrivet: 2006-12-09, 06:51 »
Hej Anja och Clary! Bengt Nilsson är ett intressant fall tycker jag. Jag vill hävda att han är son till soldaten Nils Gillberg i Kadesjö. Se http://arktos.se/anor/08ferdin/ana00542.htm Vore spännande om någon hade mer material som kunde styrka eller eventuellt förkasta denna min hypotes.
13
« skrivet: 2006-08-30, 09:18 »
Hej igen Harriet! Jag hittade följande i Uppslagsbok för alla 1910, ( http://runeberg.org/uppsalla/0269.html). Här är inflammatorisk feber resultatet av infekterade sår, mer som du var inne på. Behandlingen verkar vara rena paniken!  Se att det kanske står Spenkel i dödsnotisen.
14
« skrivet: 2006-08-30, 08:01 »
Hej Harriet!
1) Det står Hetsig feber l. (=eller) så kallad spinkel
2) Nej spinkel finns inte i Lagerkrantz, det är väl därför vi har denna diskussion om uttrycket! Vad jag återger ovan är Lagerkrantz definition av hetsig feber. (Har dock inte läst Lagerkrantz själv, utan litar på ett citat annorstädes på Anbytarforum).
Inflammatorisk feber är ett ganska intetsägande uttryck, nästan en tautologi, men jag skulle tro att det syftar på en lungsjukdom i detta fall.
15
« skrivet: 2006-08-29, 20:45 »
Nils-Eric Larsson i Trelleborg har hittat följande dödsnotis i Skegrie C:2 1786:  Här framgår det att spinkel är detsamma som hetsig feber. Hetsig feber=inflammatorisk feber (från influensa till lunginflammation) enligt citat från Gunnar Lagerkrantz Svenska sjukdomar i gångna tider
16
« skrivet: 2006-06-02, 06:21 »
Ett annat förslag är Stäfvesjö. Det finns ett Stävesjö i Anderslöv, precis på andra sidan sockengänsen mot Börringe.
17
« skrivet: 2006-05-31, 06:59 »
För ordningens skull ska jag kanske upprepa att Y-kromosomen ärvs opåverkad av crossing-over-ombyggnad. Det finns ju inget material från farmor att bygga med.
Hur det är med X-kromosomen vet jag inte säkert, men det borde väl vara så att äggcellens X-kromosom är utsatt för ombyggnad, men inte spermiens.
18
« skrivet: 2006-05-30, 08:49 »
Hej Per Thorsell! Som jag skrev härovan 16 september 2002, så är det osannolikt att en enda kromosom alls ärvs oförändrad. I medeltal byggs varje kromosom om 2-3 gånger innan den hamnar i spermien eller ägget. Byggstenarna är i fallet med spermien det par kromosomer den blivande fadern ärvde från sin far och mor. Googla på crossing-over + meiosis, Frekvensuppgiften (2-3 gånger) hittade jag i standardläroboken The Molecular Biology of the Cell. Något lättsammare: Den som uppskattar tramsjournalistik kan kanske ha nöje av länktips till dagens The Times http://www.timesonline.co.uk/article/0,,3-2202048,00.html Jag menar förstås inte att DNA-genealogi är trams, men de hårresande slutsatser i artikeln, vilka leder fram till den berömde anfadern är det.
19
« skrivet: 2006-05-14, 19:23 »
Hej du!
Anna 1727 hade jag alldeles missat! Anna 1710 kände jag till, men hon passade inte in i mönstret. Men nu faller bitarna på plats!
Både Elna 1724 och Anna 1727 är döttrar till norra Per Andersson i Erikstorp, Lyngby. Nu när det finns en rimlig Anna identifierad, så skulle jag våga sätta hela min veckopeng på det är denna Anna, som kom från Lyngby 1742, liksom systern Elna (som jag alltså tror gifter sig med Rasmus Jönsson). Förmodligen är det denna Anna som är dopvittne 1746, och som 1747 gifter sig med Ola Bertilsson, och 1750 med Lars Hansson. Det förklarar många dopvittnen!
20
« skrivet: 2006-05-13, 18:13 »
Hej Markus! Det här var knepigt värre. Om det ändå står Jönsson i dödsnotisen (vad skulle det annars stå?) så kan knappast Rävstad vara rätt. Och barnens namn, Gertrud, Jöran och Anna. Jag brukar ange denna familj som ett varnande exempel när folk hårddrar namngivningsreglerna som säger hur barnen blir uppkallade efter tidigare generationer. Möjligen hette mormor Gertrud eller Anna, men mer är det inte plats till! Varför tror du Elna kan vara född 1711? Vet inte om du sett min teori om att hon var född 1724 på http://carlin.cjb.net/anor/11anfi/anax0722.htm Det är bara en ren gissning utan stöd. (Glöm allt jag gissar om Rasmus' ursprung. det är helt klarlagt av Gert Pålsson ovan, men tar tid för mig att få ut på webbsidorna) Dottern Anna, kan vara den Anna Rasmusdotter i Skurup som omnämns i födelsenotisen för Jörans Schönströms son Rasmus 1776.
21
« skrivet: 2006-05-13, 14:59 »
Snyggt jobbat Markus! Vad säger du om dödsnotisen från 1771?  Jag kan inte få det till Jönsson. Jämför med Jönsson i notisen under, där J:et som brukligt går nedanför raden. Jag är också fundersam över att han bodde i Räfstad. Har du tillgång till mantal runt 1770, som skulle kunna bekräfta saken? Jag vet att han saknas i Nötesjö mtl 1771, men jag kollade aldrig Räfstad när jag hade tillgång till mikrokorten. Även sonen Jöran Schönström är gäckande. Han bor enligt födelseboken 1776, 1780 och 1785 i Anderslöv, men jag hittade honom inte i mantal 1776 och 1786 (jag hade hoppats hitta åtm. mor Elna som inhyses).
22
« skrivet: 2006-05-13, 06:34 »
Stavningen av Gussnava med K är nog alldeles unik, och den var alldeles okänd för vetenskapen när boken Skånes Ortnamn, A:11 Ljunits härad skrevs 1975. Boken räknar upp alla (20-25 stycken) kända varianter av namnet, Gudesnobe, Guessnabe, Godtznaffue, osv, alla med G. Ja, ett undantag finns, och det är just runstenen, ku?is snaba, men det beror på att runraden saknade G.
23
« skrivet: 2006-05-08, 17:04 »
Hej Gert och Marcus!
Fantastiskt trevligt att min ana Rasmus Jönsson fått föräldrar!
Men jag undrar över dödsnotisen. Jag hade förbisett den, dels för att jag inte kan läsa patronymikonet, dels för att den gällde fel plats. Fram till 1768, i alla fall, bodde Rasmus i Nötesjö (ingår Odelrydhuset i Nötesjö?). Har han därefter flyttat till (fädernesgården?) Rävstadshuset?
Och hur gammal var han? 64 år 1771, och 45 år 1762, misstämmer på 10 år. Sådant händer, som bekant, i kyrkböckerna, jag vill bara vara helt säker på att det inte är något avskrivningsfel.
Hur som helst. Att Rasmus är son till Jöns och Kerstina kan inte betvivlas, det framgår ju tydligt av barnens dopnotiser, så här i efterhand, men dödsnotisen gör mig litet fundersam.
24
« skrivet: 2006-03-12, 11:20 »
Per och Carina, Litet om Bengt Nörregård kan man hitta på min webbsida http://carlin.cjb.net/anor/08ferdin/ana01040.htm Enligt dödsnotisen 1.2.1674 var han då 72 år, dvs född 1602, inte 1622. Om det stämmer var han relativt gammal när han fick sina kända barn, och förmodligen omgift.
25
« skrivet: 2005-12-21, 08:20 »
Lucy,
Ett utförligare svar finns under: Yrken Åbo.
26
« skrivet: 2005-11-24, 13:12 »
Hej Stig-Lennart,
Det var precis så jag menade. Ja, finns det inga rena andrahandsuppgifter i Kråken så är det inget diskutera, man refererar förstås till Kråken - och hoppas att Kråken är tillgänglig när någon behöver kolla referenserna!
I min uråldriga Kråkenversion är det inte lika klart, där är familjerna inte sammansatta, men det finns hänvisningar t.ex. till husförhören, vilket underlättar letandet högst väsentligt, men i det fallet räcker det i mitt tycke att tacka Kråken för tipset.
27
« skrivet: 2005-11-23, 17:38 »
Jag menar att en källhänvisning som inte kan kontrolleras har litet värde. Det hjälper inte att hänvisa till att en uppgift som fanns i mina webbsidor klockan så eller så. Om webbsidorna senare modifierats går det ju inte att hitta uppgiften, och följa mina tankegångar bakom den. Och vad gäller mina sidor kommer det inte att framgå om de är modifierade eller inte, andra är duktigare och använder versionsnummer eller skriver datum för förändringar.
Naturligtvis håller jag med om att det är positivt att forskningen går framåt och att webbsidor och databaser uppdateras. Så att jämföra en gammal mossig bok med en modern databas missar poängen. Det är lätt att referera till boken, men det är svårt att referera till en dynamisk databas.
Jag har ingen bra lösning på problemet. Så länge upphovet till databasen kan kontaktas, reagera och agera, så kan referensen kontrolleras, det är nog riktigt. Temporärt. En lösning som jag antydde är att databaserna arkiveras enligt den akademiska konstens regler, det kan man kanske kräva av professionella databaser, men inte av oss andra. En annan lösning är väl att inte ha så höga akademiska ambitioner, och mera se referenserna som ett acknowledgement dvs, en erkänsla och uppskattning till den som kommit med uppgiften. Vad tycker ni?
Det jag egentligen ville diskutera är det som står i första hälften av mitt tidigare inlägg.
Nu ska jag fördjupa mig i det intressanta material som Sven-Erik meddelade om Johan Ersson!
28
« skrivet: 2005-11-22, 11:44 »
Intressant diskussion, denna! När skall man uppge andrahandskällor? Jag har t.ex. en nordmalingsfamilj, se http://carlin.cjb.net/anor/14gottfr/ana03668.htm som Kerstin Farm mycket generöst bidragit med data till. Ännu har jag inte haft kraft att kolla alla barnen mm. i kyrkböckerna, men när jag en gång har gjort det, så tror jag att referensen till Kerstin Farm och Tyko Lundkvist kommer att utgå. I och med att det då kommer att finnas en förstahandskälla, så tycker jag att andrahandskällorna har litet värde. Jag har andra exempel, där Kerstin har tolkat otydliga kyrkböcker, och då är situationen annorlunda - slutsatsen att X är barn till Y är primärt Kerstins och skall tillskrivas henne. Databas Kråken innehåller rimligen många tusen liknande slutsatser, som visserligen bygger på arkivmaterial, men som därtill krävt tankemöda och kreativitet av SEJ. I så fall är Kråken en förstahandskälla, som måste refereras. Men hur många personer den eller den har hämtat ur Databas Kråken är ganska ointressant, när det gäller rena andrahandsuppgifter som Kråken hämtat ur arkivmaterialet. Och hur skiljer man på dessa båda situationer? Ange källan låter enkelt, men som SEJ påpekar ovan, så är Databas Kråken är ett dynamiskt projekt, som uppdateras ständigt. Mitt eget exemplar är från förra århundradet. Teoretiskt sätt finns det alltså ingen garanti att den referens man ger senare kan kontrolleras av en annan forskare, och det är ju en helt avgörande poäng med referenser. I en akademisk avhandling skulle en sådan referens inte ha stort värde. Därtill krävs att databasen finns tillgänglig på ett granskningsbart sett, för Sveriges del på Kungliga biblioteket, och att versionsnumret är tydligt. (Jag förutsätter nu att alla olika versioner av Kråken inte är inlämnade som pliktexemplar till Kungliga biblioteket, men det vet jag inget om annat än att jag förgäves sökt i deras katalog. Enligt http://www.kb.se/Ple/vem.htm måste utgivare/förlag ... som ger ut elektroniska dokument som cd-rom eller disketter, ... skicka pliktexemplar). Detta är ju inget problem för tryckta böcker och arkivhandlingar. Mina egna webbsidor förändras ständigt och duger lika litet som referenser, om jag igår trodde att X var barn till Y, så kanske jag idag kommit på andra tankar. Anständighetsaspekten är annan. Om man citerar Teo Sundins eller Nils Erik Molins avskrifter av domböckerna ska man förstås uppge att det är just så man gör, och att man inte citerar originalet. Det är också en Brasklapp, akademiskt sett garderar man sig för att avskriften inte stämmer helt med originalet. Apropå Brasklapp, så vet jag att jag kastar sten i glashus, jag lever inte som jag lär med mina webbsidor. Men skjut inte in er på det, detta inlägg gäller frågan om när det är viktigt att ange andrahandskällor.
29
« skrivet: 2005-11-20, 13:47 »
Tack Berit och Magnus!
Det är den äldre Mårten Andersson jag är ute efter, dvs han som dog före 1670 i Bromma. Jag är egentligen ute efter hans familj och barn, så det blir nog att börja leta i häradsrättens dokument.
30
« skrivet: 2005-11-19, 15:29 »
Jag undrar över Mårten Andersson Gagge, som är nämnd härovan t.ex. 20 feb 2003. Alltså, är något mera känt om honom, hans familj, barn, mm. än vad som återges där. Jag försöker skaffa mig en överblick över denna släkt, och jag hittar mycket fantastiskt material under flera socknar, men just Mårten verkar inte förekomma så ofta som andra Gaggar, tror jag i alla fall.
31
« skrivet: 2005-11-13, 13:18 »
Tack alla snälla!
Stubbarp i Slimminge var rätt. Där fanns min Anders i kkl 1742. Han gifte sig samma år i Skurup, lustigt nog.
32
« skrivet: 2005-11-12, 21:26 »
Stubbarp.
Det Stubbarp jag söker skall ligga i Vemmenhögs härad, men jag har ingen aning om i vilken socken. Enligt Hedeskogadiskussionen 2 april 2003 bodde en Anders Persson i detta Stubbarp i början av 1700-talet, och det är honom jag vill kolla upp.
På min Skånekarta finns en handfull Stubbarp, men inget i Vemmenhögs hd.
33
« skrivet: 2005-11-11, 12:43 »
Ingvar och Leif,
Missa inte Birte Boströms inlägg 20 april 2004 under Sjörup!!!
34
« skrivet: 2005-11-11, 08:36 »
Hej Ingvar
Enligt andrahandsuppgifter, som jag inte just nu kan bekräfta, heter hon Mätta Mårtensdotter, d i 1757 Örsjö.
Du har väl sett alla intressanta och innehållsrika inläggen under Skurup (och annorstädes), våren 2004, som Birte Boström m.fl. skrivit om framför allt Anders farfar, som också hette Anders Trulsson, men även om hans familj och barnbarn?
35
« skrivet: 2005-10-14, 17:55 »
Jag vill återknyta till diskussionen ovan (8 november 2004) om nästkusinerna till Jöns Jönsson i Folkestorp.
När anlistorna för de olika nästkusinerna utökats med uppgifter från Magnus Påhlssons webbsidor och olika diskussioner i Anbytarforum, framgår det att Jöns Jönsson är nästkusin till Anders Jönsson i Örsjö och Ola Persson i Rynge genom den gemensamma anan Jöns Ingvarsson i Hedeskoga. Se nedan.
Mitt egentliga intresse gäller den fjärde nästkusinen, B1 Anders Trulsson i Örsjö. Om han också stammade från Jöns Ingvarsson är tyvärr oklart. Det finns ingen Truls i generation 3 (A8-A15) över Jöns Jönsson, alltså borde inte B4 Anders Trulsson eller B5 Anna Trulsdotter vara barn till den gemensamma anan för Jöns Jönsson och Anders Trulsson - förutsatt att ingen av hustrurna A9, A11, A13 eller A15 varit gift med en Truls i ett andra äktenskap. Alternativet blir då att Jöns Jönssons släkting är B3 Elna Andersdotter (och hennes mycket sannolike bror Ola Andersson i Kadesjö, 1695-1766). Jag tror mest på detta senare alternativ eftersom A4-A7 är knutna till Herrestads härad. En hel del är känt om Truls Andersson och inget tyder på att Truls Anderssons föräldrar B3-B4 hade anknytning till denna östliga trakt. Betydligt mindre är känt om Elna Andersdotter, så jag tror snarast att det är någon av hennes föräldrar, som är syskon till herrestadsborna A4-A7. Åldersmässigt stämmer det också bättre, Truls var nästan 30 år äldre än sin hustru, och hans föräldrar tillhörde rimligen en tidigare generation än A4-A7.
Första familjen
A1 Jöns Jönsson, f. 1715, d. 1751 i Hedeskoga
A2 Jöns Nilsson, f. ca 1680, d. 1744 på Stora Tvären 2, Bjäresjö, gift 1709 i Bjäresjö
A3 Agda Håkansdotter, f. 1692, d. 1752
A4 Nils Mårtensson, d. ca 1691 i Stora Herrestad 2
A5 Karna Jönsdotter, f. ca 1653 i Hedeskoga
A6 Håkan Sörensson, f. ca 1670, lever 1734
A7 Kirstina Tuesdotter, f. 1659, d. 1733
A8 Mårten
A9 ?
A10 Jöns Ingvarsson, Hedeskoga, d. efter 1684
A11 Elin, d. efter 1697
A12 Sören Larsson f. ca 1644 i Bjäresjö
A13 Anna
A14 Tue Jönsson
A15 Bengta
Andra familjen
B1 Anders Trulsson, f. ca 1718, d. 1788 i Örsjö
B2 Truls Andersson, f. ca 1665, d. 1737 i Örsjö
B3 Elna Andersdotter, f. ca 1694, d. 1761 i Örsjö
B4 Anders Trulsson, f. 1625 (Skurup?), d. 1696 i Skurup
B5 Anna Trulsdotter, f. ca 1623 (Skurup?), d. 1692 i Skurup
B6 Anders
B7 ?
Tredje familjen
C1 Anders Jönsson i Örsjö
C2 Jöns Andersson f. 1685 i Rynge, Sjörup, d. 1773 i Rynge, Sjörup
C3 Töre Persdotter, f. 1699 i Örsjö 7, d. 1760 i Sjörup
C4 Anders Månsson, d. 1711 i Rynge, Sjörup
C5 Kerstin Jönsdotter, f. ca 1657 i Hedeskoga, d. 1730 i Rynge, Sjörup
C6 Per Larsson, Örsjö 7, f. ca 1655 i Örsjö, d. 1727 i Örsjö
C7 Mätta Bengtsdotter, f. ca 1665 i Snårestad, gift 29.9.1693 i Snårestad, d. 1716 i Örsjö
C10 Jöns Ingvarsson, Hedeskoga, d. efter 1684
C11 Elin, d. efter 1697
C12 Lars Nilsson, f. ca 1615, d. ca 1695 i Örsjö
C13 Kerstin Persdotter, f. ca 1620, d. ca 1690 i Örsjö
C14 Bengt Månsson i Snårestad, f. ca 1625, d. ca 1709
C15 Bengta Jönsdotter i Snårestad, f. ca 1620, d. 1676
Fjärde familjen
D1 Ola Persson, f. 1709 i Rynge, Sjörup, d. 1784 i Skivarp
D2 Per Andersson, f. ca 1679 i Rynge, Sjörup, d. 1735 i Rynge 1, Sjörup
D3 Agnes Andersdotter, f. 1672?, i Kadesjö, Katslösa, d. 1756 i Rynge, Sjörup
D4 Anders Månsson, d. 1711 i Rynge, Sjörup
D5 Kerstin Jönsdotter, f. ca 1657 i Hedeskoga, d. 1730 i Rynge, Sjörup
D6 Anders Mårtensson, från St Köpinge, d. ca 1720 i Kadesjö, Katslösa
D7 Bengta Gabrielsdotter, d. 1729 i Kadesjö, Katslösa
D10 Jöns Ingvarsson, Hedeskoga, d. efter 1684
D11 Elin, d. efter 1697
D14 (högst sannolikt) Gabriel Nilsson, Örsjö, f. ca 1600, d. före 1683 i Örsjö
D15 Anna Olsdotter, f. före 1617, d. i Örsjö
36
« skrivet: 2005-10-07, 08:56 »
eller så var jag för snabb. Det är nog fjärdedag jul som menas, dvs 28 december, som Heikki säger.
37
« skrivet: 2005-10-07, 08:54 »
Hoppas ingen tar illa upp, men Kristi födelsedag är väl ändå 25 december, så fjärde dagen efter blir 29 december
38
« skrivet: 2005-09-06, 09:07 »
Hej Erika,
Ett tips är att kolla Leif Boströms andra inlägg 3 maj 2000 under Umeå landsförsamling
39
« skrivet: 2005-07-27, 16:27 »
Har inget svar på frågan, men jag har en annan fråga som gäller samma par. Varför hamnade de i Stöcke? Både Gumboda och Ersmark är ganska avlägsna från Stöcke. Hade någon av dem rötter i Stöcke?
Jag är inte släkt med Per och Brita Kajsa så jag har inte forskat om deras barn, men jag har anknytning till Stöcke 12 på annat sätt.
40
« skrivet: 2005-06-20, 11:30 »
Ursäkta, 7 MARS 2001 skall det vara, alltså i Umeå landsförsamlings-diskussionen
41
« skrivet: 2005-06-20, 11:26 »
Rune,
Enligt den spännande dödboken 27/4 1783 kom Simon Simonsson från Röbäck, och enligt Staffan Bengtsson 7/4 2001, så måste därmed fadern vara Simon Simonsson på Röbäck 14, modern Sara Östensdotter.
42
« skrivet: 2005-06-10, 09:05 »
Vad är känt om historien bakom ordet släktforskare?
Enligt Svenska akademiens ordbok är ordet känt sedan slutet på 1800-talet, och en direkt översättning från tyskan. Utan att veta, så misstänker jag att den tidens släktforskare var professionella akademiker, så ordet stod i samklang med den nu och då vanliga betydelsen av forskare - person som yrkesmässigt ägnar sig åt forskning (NE:s ordbok). Problemet med ordet släktforskare, är att slutleden idag har en annan betydelse, som uppenbarligen krånglar till jämförelsen med andra forskare. Finns det idag forskarutbildade fackgenealoger, som lever på yrket?
Missförstå mig rätt, ordet släktforskare, liksom t.ex. hembygdsforskare, är välkänt, inarbetat och fyller sin funktion bra. Det kan egentligen inte missförstås, men förstås användas som slagträ mot i ens tycke mindre seriösa x- och y-utövare. Låt oss behålla ordet, men låt bli att missbruka det i debatten om jobbiga personer.
Släktsamlare är inte heller så dumt, varför skulle det ha en nedsättande klang? Myntsamlare och frimärkssamlare skäms inte för sin hobby, och jag kan tänka mig att vissa driver hobbyn på ett sätt så att de blir hedersdoktorer på kuppen.
43
« skrivet: 2005-03-16, 08:05 »
Solvig!
Namnskicket var inte så konsekvent som i våra dagar, så Kirstena, Kerstin eller Kristina kan gå på ett ut.
Ja, Nils Larsson och Elisabet Mattiasdotter var Kirstenas/Kristinas föräldrar.
Om du inte har stött på Helmer Frennings artikel Anna och Magnus Frennings sydskånska anor, publicerad i Släkt och Hävd 1972, så har du verkligen något att se fram emot! Där hittar du fylliga uppgifter om Kirstena och hennes anor i flera generationer.
44
« skrivet: 2005-03-15, 19:43 »
Slutligen: Kerstin, född 22 feb 1732, dotter till Nils Larsson i Sandåkra. Se vidare Helmer Frenning, SoH 1972
45
« skrivet: 2005-03-15, 19:23 »
Det är Lars Mårtensson från Skallstorp och Kerstin Nilsdotter från Sandåkra som gifter sig i Skurup 30 juli 1756
46
« skrivet: 2005-03-15, 12:30 »
Leif,
Enligt Familysearch gifte sig Lars Mårtensson och Kerstin Nilsdotter i Skallstorp 30 juli 1756. Ett tips är att kolla Skurups vigselbok 1756 också. Har inte böckerna tillgängliga just nu.
Lars Mårtenssons syster Mätta är min ana.
47
« skrivet: 2005-03-11, 10:32 »
48
« skrivet: 2005-03-11, 10:27 »
Avgiftsförordningen 15?
En myndighet skall [hårda bud alltså] ta ut avgift enligt bestämmelserna i 16-22? för att den efter särskild begäran lämnar ut
1. kopia eller avskrift av allmän handling
....
?16-22 specificerar avgifterna, och säger att undantag finns vad gäller t.ex. den som fått rättshjälp, utlämning av domar osv., och om andra myndigheter begär handlingar.
Annars finns inte mycket att diskutera, möjligen om lämna ut även syftar på lån?
49
« skrivet: 2005-03-11, 09:04 »
Jag har ingen kunskap om vem som har rätt till de fotografiska verken. Men ett par andra saker i denna debatt kan vara värda att kommentera igen:
Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 12?:
Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället [OBSERVERA DETTA] utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.
På stället betyder hemma hos myndigheten. Om myndigheten utökar sin service till att skicka iväg material och tar betalt för detta, så rör man sig inte i någon gråzon vad gäller tryckfrihetsförordningen i alla fall, då gäller avgiftsförordningen.
Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 3?:
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel
Jag har av en fackjurist fått förklarat att detta innebär att det är själva informationen som är handlingen. Ett dokument eller en fysisk kyrkbok är ett föremål, som inte är offentligt. Juristen illustrerade med ett exempel: en forskare för vilken handlingens papperskvalitet var det väsentliga hade inte ens efter överklagande fått rätt att ta del av själva föremålet, utan fått nöja sig med en kopia, vilken förstås var totalt värdelös för hans del.
Sens moral, kyrkboken är i sig ingen allmän handling som man kan begära att få se, men innehållet i den är det!
50
« skrivet: 2005-03-03, 12:50 »
Swanholm och Januari kan jag läsa, men inte det mellanliggande
51
« skrivet: 2005-03-03, 10:59 »
Hej Magnus,
Även jag har misslyckats med att maila till Niklas, och det var ändå reply på hans mail. Hur som helst har jag läst bouppteckningen, Per är helsyskon till Ola och det råkade bli fel om testamentet, qwarlåtenskapen gick inte till Hanna, utan henne, dvs hustrun. Så långt är allt logiskt.
Hannas makes namn stavas verkligen Joensson i testamentet (i vigselnotisen Jonsson, kkl 1744 Johnsson) och inte Jönsson. Jag gillar inte tanken på att det skulle ha funnits två Per Joensson/Jonsson i Abbekås, så jag vill inte helt släppa tanken på att PJ på Abbekås 9 ändå är rätt. Här saknas pusselbitar.
Ska vi vara riktigt försiktiga generaler, så vet vi ju inte om Mattis, Nils, Mårten och Måns är inbördes helsyskon, bara att var och en är halvbror till Ola - men det är en bisak.
Det mest konstruktiva är att hitta var någonstans Per var ladufogde - testamenten tiger på den punkten - var Johanna föddes, hur gammal Per var när han dog (om Johanna gifte sig 1742 torde han fötts på 1690-talet eller tidigare)
52
« skrivet: 2005-03-02, 10:09 »
Rätelser:
Inte nevö, utan brorsdotter/halvbrorsdotter menar jag. Halvkusin kan ju vara helkusin....
53
« skrivet: 2005-03-02, 08:49 »
Stort tack från mig också, Niklas!
Jag vill gärna ha en kopia på bouppteckningen. Så Per var halvbror till Ola? Det gör testamenteringen till nevön Hanna 1743 ännu mer spännande. Hon hade då precis gift sig med Per Joensson, och i hennes generation fanns bara två små halvkusiner (Mattis barn f. 1737 och 1741), förutom möjligen den i testamentet lottlöse brodern Anders.
Jag är litet brydd över hur vi skall tolka fynden. Hanna Persdotter lever tydligen i januari 1765 enligt OAs bouppteckning. Den Per Joensson som finns på Abbekås 9 i 1766 års mantal (upprättat 1765) med barnen Jöns och Chattrina, måste(?) ju vara Per Jönsson vars bo upptecknades 30/10 1767. Men han var gift med en Elna Persdotter. Han kan ha hunnit gifta om sig 1766-67, men borde det isåfall inte stå i bouppteckningen att barnen Jöns 11 åhr dottern Kattrina 8 åhr kom från ett tidigare äktenskap? Alternativet är att Per Joensson med hustrun Hanna inte är PJ på Abbekås 9.
54
« skrivet: 2005-02-26, 17:19 »
Carl,
Finland,
danska Häradsfog...
55
« skrivet: 2005-02-24, 18:24 »
Jag undrar om jag inte var för snabb i vändningarna härovan. Det verkar tveksamt om Per Jönsson på Abbekås 13 (inte 12) och senare 17 verkligen är den som gifte sig i Balkåkra 1742.
56
« skrivet: 2005-02-24, 14:19 »
Hej Magnus och Niklas!
Tänkte att du skulle känna igen brudparet, Magnus. Johanna är nämligen dotter till Mattis Anderssons (i Varmlösa, Katslösa, ca 1708-1766) halvbror Per Andersson, som var ladufogde någonstans, och som eventuellt skulle kunna leda oss till vår förfader Mattis anor.
Jag har inte kkl framför mig nu, men om jag minns rätt finns Per Jönsson och Hanna (Anna) på Abbekås 12 1742, och Abbekås 17 1743, men redan 1744 har Per en ny hustru (Elna rimligen).
Eftersom Skivarps dödbok för tiden saknas, så dök mitt hopp om att hitta Johannas ålder och födelse.
Pappa Per Andersson var alltså ladufogde och omnämns som avliden i helbrodern Ola Anderssons bouppteckning i Norra Vallösa 12/1 1765 enligt vad Clary Kronkvist i Ystad funnit. Jag har ännu inte sett bouppteckningen [color=0000ff](den saknas i Digiarkivs register, Niklas)[/color], men eftersom jag tror att Hanna nämns i den (Ola hade inga barn, så arvet fördelades på hans syskon), och Hanna redan tycks vara död enligt kkl, så måste hon väl ha fått någon arvinge?
Nå, det var ett sidospår. Det viktiga för mig är Per Anderssons födelseår och ställe. Kan Krutboden ha hört till Marsvinsholm? Kan Per ha varit ladufogde där? Eller vad finns det för gårdar i trakten Ljunits-Herrestad, som haft ladufogde anställd?
57
« skrivet: 2005-02-24, 10:52 »
Kan det stå son Pär 40? Om man har tillgång till boken kanske man kan jämföra med hur siffrorna skrivs på andra ställen.
58
« skrivet: 2005-02-24, 08:23 »
Tack Niklas!
Visst är det Krutboden. Intressant namn, undrar om det syftar på örter eller sprängämnen?
59
« skrivet: 2005-02-23, 18:43 »
Balkåkra vigselbok 1742:  ...fiskaren ifrån Abbekås Per Jönsson sammanvigd med pigan ifrån  uti Balkåkra kyrkia Johanna Pehrsdr. Varifrån kom Johanna?
60
« skrivet: 2005-02-16, 08:11 »
Hej!
Sollefteåprosten Runstens barn kan du läsa om här om du bläddrar till sidan 366.
61
« skrivet: 2005-02-09, 14:16 »
Nej, Svens föräldrar bodde i Eerbärga. Anders i Olstorp är inte fadern, det är en annan Anders.
62
« skrivet: 2005-02-09, 13:08 »
Sanåkra står det nog. Bytet av skrivstil förvirrade mig. Möjligen Sandåkra i Skurup?
63
« skrivet: 2005-02-08, 15:50 »
Christnades Anders Svens son i Eerbärga (? Enebärga) nämbd Sven, född d. 22 dito. Petter S... hustru från Ha..nåkra hölt barnet. Test: Ola Andersson i Eerbärga och Anders hustru i Olstorp
64
« skrivet: 2005-02-04, 12:40 »
Apropå Kungl. Myntverket, har ni sett deras hemsida:
Sedan januari 2002 ägs Myntverket av Rahapaja OY (Finska Myntverket) till 50% och av Eurocoin AG i Tyskland till 50%. Numera är Myntverkets fullständiga namn Nordic Coin AB Svenska Myntverket.
Man gråter....
65
« skrivet: 2005-02-04, 11:06 »
Ja, liksom Margareta. Men det är väl inget större problem?
66
« skrivet: 2005-02-04, 10:14 »
Ja, tänk om Kristian kallades aldrig den gode under sin tid också är en myt! Har någon ordentliga källor?
Den danska medeltida kungalängden är ju väldigt rik på talande tillnamn. Vad jag förstår så är dessa tillnamn mycket gamla, om än inte från kungens egen tid, så i alla fall från den tid då folk hade honom i färskt minne. Stämmer det? I så fall är väl tillnamnen bra för att skilja namnar ifrån varandra.
I sen tid har man givit den första Margareta i Danmark och den första Elisabeth i England nummer I, för att skilja dem från dagens regenter. Hade det funnits ett bättre sätt, eller är behovet bara konstruerat?
67
« skrivet: 2005-02-04, 09:04 »
För att återgå till Anders intressanta fråga i rubriken, tycks även Danmark vara återhållsamma i numreringen av sina medeltida kungar, Knud undantaget.
68
« skrivet: 2005-02-04, 08:52 »
När vi ändå märker ord kan det vara kul att upprepa besserwisserfavoriten att uttrycket Kristian den gode är en sentida (svensk?) konstruktion, okänd i Danmark. Tyrann är däremot väl underbyggt. Tips på bra referenser finns om man Googlar på uttrycket.
69
« skrivet: 2005-01-25, 08:22 »
Hej Ann,
Tror du inte det kan vara fråga om grannsocknen Esarp?
70
« skrivet: 2005-01-17, 15:30 »
Tre Google-fynd av olika ålder. Inte förrän 2003 kan väl lagstiftaren ha haft enkönade äktenskap i tankarna? 1. http://runeberg.org/nfae/0331.html, Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan Skylda = besläktade, se SAOB.  2. Finska äktenskapslagen 1929 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1929/19290234 3 Kap. Äktenskapshinder. 10 ?. De, som äro i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra eller syskon eller av vilka den ena är den andras broders eller systers avkomling, må ej ingå äktenskap med varandra. Mellan personer, av vilka den ena varit gift med den andras släkting i rätt upp- eller nedstigande led, vare äktenskap jämväl förbjudet 3. Sveriges riksdag 2003 http://www.riksdagen.se/debatt/200304/utskott/LU/LU19/LU190005.ASP Bakgrund I 2 kap. äktenskapsbalken uppställs vissa hinder mot äktenskap. Den som är under 18 år får inte gifta sig utan tillstånd av länsstyrelsen (1 ?). De som är släkt i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon får inte ingå äktenskap (3 ? första stycket)......
71
« skrivet: 2005-01-13, 12:13 »
En liten fläkt från den fina världen 1794. Kanske kan det roa någon? Se projekt Runeberg (Nordisk familjebok): http://runeberg.org/nfcj/0123.html 
72
« skrivet: 2005-01-12, 13:43 »
Hej,
Jag vet inget om familjen, jag bara råkade ha tillgång till kyrkoboken. Det bästa är förstås om du kollar själv i boken, inte minst dopvittnen. Som du själv säger, så hette ju Gabriel faktiskt Christophersson i patronymikon, så fadern måste rimligen vara en Christopher. Någon av föräldrarna hade kanske ett tidigare äktenskap bakom sig, så att barnen inte är helsyskon?
73
« skrivet: 2005-01-09, 19:13 »
Hej Pia,
Det stämmer (Asmundtorp C:2). Modern hette Christina Beata Claeson (så tycker jag det står, alltså inte -dotter). Fadern var klockaren Christopher Wallengren.
74
« skrivet: 2005-01-05, 10:07 »
Ättling i rakt nedstigande led är förstås en tautologi. Uttrycket rakt nedstigande led är inte alls intetsägande, utan har ett värde som ganska vackert och poetiskt, till skillnad från den tråkiga synonymen ättling.
Motsatsen är inte snett nedstigande led - det finns inte - men snett uppstigande led, man vill alltså markera att det är farmors mor man är släkt med inte farmors moster. Så enkelt.
75
« skrivet: 2005-01-05, 09:37 »
Tack!
Då kan man alltså lugnt acceptera Johan Bure, även om han själv kanske inte så ofta använde den stavningen.
76
« skrivet: 2005-01-05, 09:12 »
För att återgå till ämnet skulle jag vilja anknyta till min fråga ovan. Jag har kollat i bibliotekskataloger på nätet om det finns någon författare Johan Bure. Jag har bara hittat en hänvisning i Uppsala Universitetsbiblioteks katalog till Johan Bureus.
Poängen är om namnet Bureus är att uppfatta som en form av ett riktigt släktnamn, Bure, eller om det är ett utslag av studenternas vana att just markera sig som studenter genom att latinisera sin hemort: Angermannius (från Ångermanland), Insulander (från Öland), eller favoritobjekt: Linnaeus (=trädet lind). I så fall är det fel att kalla honom Johan Bure, som många gör.
77
« skrivet: 2005-01-05, 08:38 »
Rakt nedstigande led är väl snarare sonsons sonson eller sondotters dotterson?
/Språkpolisen
78
« skrivet: 2005-01-05, 08:26 »
Nu har vi hamnat långt från det rubricerade ämnet, men NE säger följande:
Borggreve, ursprungligen en tysk medeltida titel (ty. Burggraf) för centralmaktens ståthållare på slott i närheten av en större stad eller i en befäst stad. Ofta övergick ämbetet som borggreve till att bli en ärftlig furstevärdighet. I Sverige användes titeln burggreve för den högste styresmannen i vissa städer under 1600-talet.
Burggreve, under 1600-talet den högste juridiske och militäre ämbetsmannen i Göteborg och Malmö.
79
« skrivet: 2005-01-04, 13:32 »
Jämför med Linnaeus, som när han adlades fick namnet Linn? - inte tvärt om.
Kallade Johan Bureus någonsin sig själv för Bure?
80
« skrivet: 2004-12-17, 20:13 »
Hej Birte,
Roligt med nya Kylligafakta! Hoppas fler blir inspirerade att redovisa sina tillfällighetsfynd av denna släkt här.
Jag kan t.ex. komplettera Per Linders uppgifter om Ola Kylling i Skurup. I födelseboken finns barnen Kirstina (oäkta) 6/7 1656, Mallena 14/8 1664 och Anders 1/4 1666.
Jag är litet fundersam över att Christen Kylling var död 1687 redan. Den Christen Kylling som jag hittade finns i mtl 1702 på Lilla Tvären 2, och han finns där 1711 också. Enligt kommunionslängden hette han Christen Knutsson Kylling (levde 1716), ser jag nu. 1721 finns inga Kyllingar i Lilla Tvären - de hade alltså rymt!!!
81
« skrivet: 2004-12-16, 08:24 »
I Hedeskoga (Herrestad hd, M) finns också några Kyllingar:
Christen Kylling i Lilla Tvären, Hedeskoga, hustru Karin
Barn:
Nils 11/10 1693,
Boel 30/9 1694(!),
namnlös dotter 29/9 1695,
Måns 27/3 1698,
Olof 9/3 1702,
Mårten 11/9 1704 (d. 8/4 1706).
Se även dödboken 1/5 1692 (svårtolkat)
Måns Christensson Kylling,
fick sonen Christen 7/9 1718
82
« skrivet: 2004-12-14, 09:31 »
Tack Birte för intressanta upplysningar.
Det finns väl inget som direkt bekräftar att Bengta, d. 1692, skulle vara mor till Anders Mårtensson, även om det är möjligt och nästan troligt - hon var född 1602, ser jag att Bengt Olsson skriver. Anders gifter sig med änkan Bengta Gabrielsdotter senast 1676, kanske redan 1671-2, och bör ha varit född på 1640-talet.
Hur länge var man värbar till soldat? Per Larsson var ju aktningsvärda 56 år 1671.
Anders hade två döttrar enligt Frenning. Det ena dottern, Agnes (vem kan hon vara uppkallad efter?) fick visserligen en dotter Bengta i Rynge 1713, men namnet var nog efter mormor. Den andra dottern har vi ju inte lyckats lösa, se Katslösadiskussionen.
83
« skrivet: 2004-12-13, 16:10 »
I inlägget 8 juni 2002 ovan nämner Birte Anders Mårtensson i Kadesjö, som var styvson till Peder Larsson på nr 28. Är Peder Larssons hustru känd till namnet. Jag är intresserad av Anders föräldrar och antar att Peder Larsson gifte sig med Anders Mårtenssons mor?
84
« skrivet: 2004-12-09, 18:12 »
Hej Carin,
Tack för data om syskonen. Allihop verkar tillhöra rätt familj efter snabbkoll i födelseboken! Varför tror du Lars och Kerstin var födda i N. Vallösa
85
« skrivet: 2004-12-09, 08:56 »
Hej Carin,
Man skall vara MYCKET skeptisk mot FamilySearch i detta fall. Det skall man ju alltid vara, men om vår familj florerar många rent tokiga uppgifter där.
Vad jag vet så var fadern Lars Andersson född ca 1670, okänt var, han dog 1741 i Sjörup 71 år gammal. Hustrun Kerstina dog 51 år gammal i Sjörup samma år. Hennes efternamn vet jag, som sagt, inte. Andersdotter är väl inte uteslutet, men det krävs att vi hittar en källa för det. Hon nämns inte vid förnamn ens där jag tittat, utom i dödsnotisen. Men någonstans finns hon säkert! Jag tror inte heller Håkansdotter är taget ur luften, det gäller bara att hitta källan och bekräfta den.
De barn jag hittat är
Elna, 1714
Bengta, Karna, 1717 (osäkert, det står inte N. Vallösa i notisen, jag tror det finns en Lars Andersson i Sjörups by också?)
Märta, 1719
Christen, 1723
Kanske finns det fler, men knappast hela 9 syskon. Vad säger Peter?
86
« skrivet: 2004-12-01, 08:55 »
Hej Peter,
Christen Larssons och Nils Anderssons hemman Norra Wallösa nr 4(!) brann nyårsafton 1762. Saken tas upp på sommartinget 8/6 1763 och på vårtinget dessförinnan.
Stort tack till Clary Kronkvist i Ystad, som gjort mig uppmärksam på detta.
Undrar fortfarande var namnet Håkansdotter kommer ifrån....
87
« skrivet: 2004-11-14, 17:01 »
Jag kanske lyckas bättre om jag frågar istället för att svara !
Christen Larssons föräldrar Lars Andersson och Kerstina, d. 26.4.1741, förekommer i Söderslättsanor 3/93 (s. 14). Där har Kerstina patronymikonet Håkansdotter. Jag har inte lyckats hitta någon källa till namnet Håkansdotter. Någon som vet?
Lars föräldrar uppges i samma artikel vara Anders Larsson och Bengta Larsdotter (d. 1727) på Norra Wallösa 1. Jag får inte detta att gå ihop, eftersom deras son Lars finns hemma hos föräldrarna på Norra Wallösa 1 enligt mantal 1710, samtidigt som min Lars Andersson finns på Norra Vallösa 3. Någon som vet?
Min ana är Christen Larssons dotter Karna, f. 1759.
88
« skrivet: 2004-11-13, 19:37 »
Hej Carin, Om din Hanna är född 1724-04-26 i Norra Wallösa, så är hon inte dotter till Truls Andersson i Örsjö. Denna dotter var född 1720-21 enligt husförhör och dödbok. Din Hanna finns i Sjörups födelsebok, som ser ut så här. Om Truls hette Nilsson framgår inte vad jag kan förstå 
89
« skrivet: 2004-11-10, 18:12 »
Anders Mårtensson och Bengta Gabrielsdotter i Kadesjö har en dräng Tue Gabrielsson i kkl 1683. Kanske ytterligare ett band med Gabriel Nilsson i Örsjö, och dennes son Lars Gabrielsson?
Men jag behöver läshjälp! I Örsjö kkl 1687 finns längst ned på sidan Lars Gabrielsson och brodern Mats, men vad står det överst på nästa sida? Gl: dito Tuve, hoppas jag! (jfr stavningen Tufve, flerstädes längre ned på sidan. Tue och Tufve är väl samma namn?)
90
« skrivet: 2004-11-10, 17:13 »
Peter Larsson framför hypotesen ovan att Bengta Gabrielsdotter, gift med Anders Mårtensson i Kadesjö, var barn till Gabriel Nilsson i Örsjö. Det styrks av nedanstående tillfällighetsfynd.
I Örsjö kkl 1691 finns Lars Gabrielsson, en säker son till Gabriel Nilsson. Han har en piga Sitsa och en annan piga med det ovanliga namnet Agnis. (Framför pijga Sitsa står ett ord jag behöver hjälp med att läsa). Namnet Agnis leder naturligtvis tankarna till Bengta Gabrielsdotters dotter Agnes, sedermera gift med Per Andersson i Rynge. Piga hos morbror Lars!
Ber om ursäkt om detta har ventilerats förut i diskussionen. Det är inte lätt att ha överblick över alla framlagda fakta och hypoteser.
91
« skrivet: 2004-11-10, 13:01 »
Analytisk tänkare i medicinens värld ska jag väl vara i alla fall...
Jag håller med dig om att ansamlingen av ovanliga namn är bestickande. Och man borde verkligen försöka samla alla kända pusselbitar på ett överskådligt sätt.
Apropå ovanliga namn. Någonstans i någon diskussion nämndes Gabriel (Mårtensson) Majberg, f. ca 1691, d. 1769 i Sjörup, han var bror till (min ana) Kerstina Mårtensdotter i Kadesjö, d. 30.4.1741.
Denne Gabriel fick 3 döttrar som döptes till det mycket ovanliga dubbelnamnet ANNA MARIA 1) Snårestad 19.3.1721 (Nils Gabrielssons son Gabriel var vittne, och en annan Gabriel - Persson - figurerar också) 2) Snårestad 14.6.1723, 3) 10.8.1729 i Sjörup. Han var alltså angelägen att namnet skulle leva vidare. Finns det någon äldre Anna-Maria som kan ha varit inspiration till namnet?
En rättelse: 1.11 ovan skrev jag att jag hittat Bengta Gabrielsdotters första make Bengt Månsson i Kadesjö mantal 1676. Eftersom han dog 1671 var det fel. Jag har inte hittat honom alls i någon mantalslängd, vilket är mystiskt. Har någon annan haft bättre tur?
92
« skrivet: 2004-11-09, 10:59 »
Naturligtvis har du rätt i sak Anders. Måste är ett för hårt ord.
Men jag tror man kan ha glädje av att tänka litet kreativt, och se vad en sådan här sammanställning kan ge för uppslag och hypoteser. Sedan skall dessa testas med all tänkbar vetenskaplig ackuratess.
93
« skrivet: 2004-11-09, 09:19 »
Magnus,
Inläggen gick visst om varandra! Vi verkar ju ha en sagolik tur att 4-7-generationen är så rik på unika patronymikon. Det hade varit knepigare om mest alla hade hetat Andersson eller Nilsdotter.
94
« skrivet: 2004-11-09, 09:06 »
Hej Magnus,
Det vet vi kanske inte med säkerhet, men enligt akademiens ordbok finns bara den exakta betydelsen av nästsyskonebarn. Släkting i allmänhet heter ju svåger, har vi lärt oss . Men jag håller med dig i viss mån, det är lite Ankeborg över det hela, där alla är brorsöner till varandra.
Eftersom nästkusin verkar vara det allra vanligaste släktskapet kanske man kan hitta fler, och skärpa tankarna. Varför är kusiner så sällsynta i tingsprotokollen?
Man kanske också kan lägga in en tidsaspekt? B4 och B5 verkar äldst i generationen (men kan förstås ha haft sladdsyskon). Du har förstås sett att A6 Håkan Sörensson omöjligt kan ha varit född så sent som 1680.
95
« skrivet: 2004-11-08, 23:45 »
Birte, Magnus, Peter m. fl.
Jag har försökt sätta mig in i vad som skrivits om nämndemannen Jöns Jönsson i Folkestorp och hans släkt, men det råder verkligen ett genealogimentalt kaos - som Peter så träffande fick till det - med uppgifter spridda i så många Ljunits- och Herrestadssocknar.
Efter att ha läst Da Vincikoden under några nätter, vågar jag dock mig på litet kodknäckeri
Om jag försöker sammanfatta en liten spillra av all information som finns, utgående från mitt intresse att försöka finna anorna till Elna Andersdotter (f. ca 1694, d. 1761 i Örsjö) hustru till Truls Andersson (f. ca 1665, d. 1737 i Örsjö), så vill jag ta fasta på uppgifterna:
- Jöns Jönsson i Folkestorp var nästkusin med Truls och Elnas söner Anders och Nils Trulsson
- Jöns Jönsson var nästkusin med Anders Jönsson i Örsjö
- Jöns Jönsson var nästkusin med Ola Persson i Rynge
I generation 1 över dessa probander finns alltså kusiner (ana 2 och 3 enligt gängse numrering), och i generation 2 (ana 4-7) finns syskonpar, och i generation 3 (ana 8-15) finns det gemensamma föräldraparet. Jag menar förstås inte att alla de uppräknade nästkusinerna härstammar från samma par i generation 3, vi får titta på varje nästkusinskap för sig. Även om vi inte kommer ända till generation 3, så måste vi kunna finna något gemensamt patronymikon i generation 2 (ana 4-7).
Första familjen (Magnus Påhlsson 3.11.2004, Bjäresjö)
A1 Jöns Jönsson, f. 1715, d. 1751 i Hedeskoga
A2 Jöns Nilsson, f. ca 1680, d. 1744 på Stora Tvären 2, Bjäresjö
A3 Agda Håkansdotter, f. 1692, d. 1752
A4 ?
A5 ?
A6 Håkan Sörensson, f. ca 1680
A7 Kirstina Tuesdotter
Andra familjen (Birte Boström, flerstädes)
B1 Anders Trulsson, f. ca 1718, d. 1788 i Örsjö
B2 Truls Andersson, f. ca 1665, d. 1737 i Örsjö
B3 Elna Andersdotter, f. ca 1694, d. 1761 i Örsjö
B4 Anders Trulsson, f. 1625 (Skurup?), d. 1696 i Skurup
B5 Anna Trulsdotter, f. ca 1623 (Skurup?), d. 1692 i Skurup
B6 ?
B7 ?
Tredje familjen (Peter Larsson, 6.4.2003 Hedeskoga, 4.4.2003 Sjörup)
C1 Anders Jönsson i Örsjö
C2 Jöns Andersson f. 1685 i Rynge, Sjörup, d. 1773 i Rynge, Sjörup
C3 Töre Persdotter, f. 1699 i Örsjö 7, d. 1760 i Sjörup
C4 Anders Månsson, d. 1711 i Rynge, Sjörup
C5 Kerstin Jönsdotter, f. ca 1657 i Hedeskoga, d. 1730 i Rynge, Sjörup
(C6, C7 Peter, du skriver alltså att Töre föddes på Örsjö 7, har du hennes föräldrar?)
Fjärde familjen (Peter Larsson, 4.4.2003 Sjörup)
D1 Ola Persson, f. 1709 i Rynge, Sjörup, d. 1784 i Skivarp
D2 Per Andersson, f. ca 1679 i Rynge, Sjörup, d. 1735 i Rynge 1, Sjörup
D3 Agnes Andersdotter, f. 1672?, i Kadesjö, Katslösa, d. 1756 i Rynge, Sjörup
D4 Anders Månsson, d. 1711 i Rynge, Sjörup
D5 Kerstin Jönsdotter, f. ca 1657 i Hedeskoga, d. 1730 i Rynge, Sjörup
D6 Anders Mårtensson, d. ca 1720 i Kadesjö, Katslösa
D7 Bengta Gabrielsdotter, d. 1729 i Kadesjö, Katslösa
C1 Anders Jönsson och D1 Ola Persson var inbördes kusiner, med gemensam farfar och farmor, och det är väl rimligt att anta att det är via någon av dessa som nästkusinskapet med A1 Jöns Jönsson är kopplat. (Eller tänker jag fel här?) Måns eller Jöns skall alltså finnas som patronymikon i generationen A4-A7, och det är inte A6 och A7, alltså måste det gälla A2 Jöns Nilssons föräldrar.
Dessutom måste det finnas ett gemensamt patronymikon i A4-A7 och B4-B7. A4 eller A5 är antingen Jöns eller Måns, så i och för sig finns det plats för en far Nils Trulsson eller mor NN Trulsdotter (från Skurup?) till A2 Jöns Nilsson, alternativt att B3 Elna Andersdotters föräldrar var av märket Sören eller Tue.
Det blev ett långt resonemang, som inte ledde hela vägen fram, men om jag inte tänkt alldeles galet så kanske det kan sätta myror i huvudet på någon!
96
« skrivet: 2004-11-01, 08:21 »
Birte, det blev alldeles galet, och ännu värre krångel jag försökte rätta till det. Frenning har således hittat en dotter till, inte en son. Barnen jag har hittat är från katekismilängden. Det finns plats för en dotter till alltså. Hoppas det blev rätt denna gång....
Om Elna Andersdotter i Örsjö föddes ca 1694, så borde hon ju varit med i kkl 1701 eller 1703, om hon var dotter till Anders Mårtensson, men det är hon inte, vad jag kan se?
1685 finns det en dotter Mallena, vars patronymikon jag inte kan läsa, men förmodligen är det väl styvdottern - Bengtsdotter.
En annan konstighet är att Frenning uppger företrädaren på gården, Bengt Månsson, redan från 1658, men jag hittar honom först 1676. Jag har läst kopior av kopior av mantalslängden, inte alltid så tydliga.
97
« skrivet: 2004-10-30, 19:53 »
3 söner och 2 döttrar ska det förstås vara....
98
« skrivet: 2004-10-30, 18:25 »
Birte,
Jo Peter och jag har haft långa diskussioner om Nils Gillberg, och kommit fram till djupsinniga slutsatser om hans barn, och även några intressanta hypoteser om hans föräldrar, bl.a. den du syftar på.
Jag ser att jag har mycket att läsa in om diskussionerna i Herrestad innan jag riktigt hänger med. Jag har tidigare inte haft något incitament att titta på socknarna där, men nu finns det all anledning.
Men man skall nog inte släppa Ola Andersson i Kadesjö, som ledtråd till Elna Andersdotters anor. Jag vet litet mer nu, Ola levde ca 1695 till 25/5 1766 och hans hustru Mätta Persdotter ca 1704 till 31/10 1750. De fick också en dotter Kerstina 1739 som bars till dopet av Elna sahl. Truls Anders i Örsjö, vilket stärker saken. Kadesjö 2 verkar delas ca 1722, och Ola får en del, den andra delen har Rasmus Pers. Ola är ogift fram till 1733. Vet inte om man kan dra någon slutsats om detta. Kanske var Ola som till Anders Mårtensson? Enligt Frenning hade Anders Mårtensson 3 söner och 4 döttrar, jag har hittat Agnes (till Rynge), Per (till Kadesjö), Mårten och Anders. Det finns alltså plats för en son till, men det kanske blir svårare att rymma Elna också?
99
« skrivet: 2004-10-28, 22:16 »
Vid närmare eftertanke kan naturligvis Jöns Andersson och Elna Andersdotter inte vara syskon, eftersom deras respektive barn är nästsyskonbarn, dvs nästkusiner. Jöns och Elna är på sin höjd kusiner, men inte heller det kan vi ännu säga med säkerhet.
100
« skrivet: 2004-10-28, 16:57 »
Hej Pidder,
Tankegången är väl inte speciellt väl utmejslad, utan vi befinner oss på trevarstadiet. Men ungefär såhär:
1) Truls Anders (i Örsjö) hustru Elna Andersdotter är gudmor till Ola Anders barn i Kadesjö. Fundering: Elna kan vara syster till Ola. Så min ursprungliga fråga var: kan man via Ola Anders ursprung hitta ledtrådar till Elnas. Nu verkar dock Olas ursprung dock inte vara så väl utrett?
2) Birte antyder att Jöns Anders och Truls Anders/Elna Andersdotter är släkt på något sätt. Närmast till hands ligger att Jöns och Elna är syskon, som du också kan tänka dig.
3) Ola Anders i Kadesjö är ofta dopvittne åt Jöns Anders i Rynge. OK! han kan få vara bror åt Jöns och Elna i vår hypotes, men egentligen behövs han inte längre.... I värsta fall var han bara granne - till Jöns i alla fall.
Jag tror man får treva lite till och försöka hitta pusselbitar innan det är dags att verkligen lägga pusslet.
101
« skrivet: 2004-10-28, 14:05 »
Hej Birte,
Tack för uppslaget om Jöns Jönsson med mera. Jag har faktiskt varit litet intresserad av Jöns Andersson i Rynge, trots att han inte (ännu) är släkt med mig, och Ola Andersson är ju ett flitigt dopvittne! Som synes nedan har jag missat sonen Jöns. Har du en källa till uppgiften?
Min ana är soldaten Nils Gillberg, som fanns i Kadesjö 1715-1721 minst, och i försöken att hitta dennes anor dök Jöns Andersson i Rynge upp.
Jöns Andersson i Rynge 3, f. 1685 i Sjörup, d. 22/3 1773, gift med Töre Persdotter, f. 1699, d. 1760 i Sjörup
Barn:
Anders 17/5 1719
Nils 8/4 1721
Nils 8/5 1723
Lars 21/7 1725
Karna 3/4 1728, vittnen Per Andersson i Kadesjö, Rasmus Persson ibidem, Ola Anders ibidem, dräng Helje Peterson i Rynge, Åke Elufs hustru i Hörröd, susc. jordagumman Anna Tuas
Per 5/10 1729, vittnen Rasmus Persson i Kadesjö, Ola Andersson ibidem, Åke Elofsson i Hörröd, drängen Ola Persson i Rynge, drängen Hellie Persson [Petersson?] ibidem, hustru Kirsti i Kaddesjö [Nils Gillbergs hustru? kanske inte, se Mantal 1725]
Mårten 16/3 1732, susc. Anna Tues från Örsjö [jordagumma? moster?], vittnen Rasmus Pers, Ola Anders och Per Anders af Kadesjö, pigan Kirsti af Rönge.
Mårten 12/12 1737, susc. Jungfru Laurentia Gistrenia, vittnen Ola Andersson i Kadesjö, Mats Nilsson i Hörröd, Lars ... i S Villie, pigan Karna Persdotter i Kadesjö, Sissa Rasmusdotter ibidem, Bengta Persdotter i Rynge, Marna Pettersdotter ibidem.
102
« skrivet: 2004-10-27, 15:30 »
Birte B, Peter L, m.fl. Katslösaintresserade!
Ett tillfällighetsfynd, som gäller nämndemannen Truls Andersson i Örsjö, vilken Birte förtjänstfullt redogjorde för 20/4 2004 under Sjörup:
Truls Anderssons tredje hustru, Elna Andersdotter i Örsjö, var gudmor när Ola Andersson och Mätta Persdotter i Kadesjö 2 döpte sönerna tvillingarna Anders och Per 13/4 1736.
Ola och Mätta vigdes 16/5 1733 i Katslösa. Är Olas anor kända? Min oprövade hypotes är förstås att han är bror till Elna.
103
« skrivet: 2004-10-21, 08:39 »
Den förmodade anfadern, förresten, är far till Sven Carlsson på Önneslöv 14 i Dalby (1737-1787). Jag ser nu att jag efterlyste honom för fyra år sedan högre upp i denna diskussion.
Carl Svensson och hustru Mätta på S Ullerup 6 fick en son Sven 26/5 1734, som jag misstänker kan vara min ana (och dessutom en son Anders 28/8 1737). Susceptrix vid bägge dopen var Arna Jöns Pärs(mycket ovanligt förnamn, om jag läser rätt och det inte står Anna).
Om någon kollar Ullerup och hittar indicier på att min förmodan är rätt eller fel, eller tecken på vad som blev av Carl Svensson (allt jag vet om honom är redovisat här, han finns inte kvar 1745) så vore jag tacksam att få veta.
104
« skrivet: 2004-10-21, 08:25 »
Jag har en förmodad anfader på Södra Ullerup 6 i Bonderup (kkl 1737), i Bonderups födelsebok kallas stället i stället Ullerupshusen. Det finns också ett Norra Ullerup i Bonderup. Delar av Bonderup och Dalby (och Hällestad) är ju intimt sammanblandade i kyrkböckerna, så jag tror mer på Bonderup än Genarp
105
« skrivet: 2004-10-14, 08:50 »
Det är riktigt,
enligt hfl AI:7 Sörfors 8, finns även barnen Sara Margareta och Sophia, båda födda 1763, (men inte Sara Sofia f. 1760 - hon finns däremot i AI:6 - möjligen en förväxling?)
Staffan Bengtsson har skrivit en hel del om familjen för några år sedan, men tyvärr verkar Rötters sökfunktion inte fungera just nu, så du får leta själv
106
« skrivet: 2004-10-07, 16:27 »
 Et stiligt porträtt av CJF Plageman, som finns på min arbetsplats
107
« skrivet: 2004-09-30, 17:18 »
Finns det någon mantalslängd för Malmö 1696? På en Internet-släktsida citeras Einar Bagers anteckningar om familjen i nr 153 Johan Tabbert och Wibeke Witte hämtade från denna mantalslängd. Mantalslängden 1696 är enda stället där hustruns efternamn nämns, så det vore väldigt värdefullt att kolla upp referensen. SVAR har ingen sådan mantalslängd, och den för 1697 (antagligen skriven 1696) nämner inget efternamn på hustrun.
108
« skrivet: 2004-09-22, 17:53 »
Jag undrar om någon känner till dessa personer:
Anders Bergman, koppaslagare i Lund, kom från Karlskrona 1738, f. ca 1709, d. 24.10.1780 i Lund.
Gift första gången med Anna Maria Lindschog, f. ca 1716, d. 25.5.1754 i Lund. Barn: Jacob, f. ca 1747 i Lund, d. 14.10.1766 i Lund; Abraham, f. 5.1.1750 i Lund, kopparslagare i Lund, d. 29.3.1782 i Lund.
Gift andra gången 22.11.1754 i Lund med Lisa Lena Molin. Barn: Maja, f. 1.11.1758 i Lund; Helena, f. 29.10.1759 i Lund; Magnus, f. 1.12.1764 i Lund, d. 2.4.1809 i Malmö S:t Petri, tenngjutare i Malmö, gift 8.11.1789 i Malmö S:t Petri med Johanna Hoffman; Anders, f. 24.3.1766 i Lund, d. 25.4.1773 i Lund.
Mina ana är dottern Helena, som blev gift med handelsmannen Per Malmros i Malmö, vars mycket vackert restaurerade gård kan besökas vid Lilla Torg i Malmö.
Karlskrona tycks sakna kyrkböcker för tiden, och namnet Molin är svårt att hitta i Lund.
109
« skrivet: 2004-09-13, 09:18 »
Under Övriga släkter: Berckhan finns en del att hämta om malmöfamiljen Riber.
Under forskning på en annan del av min släkt (kopparslagaren Anders Bergman i Lund) stötte jag på ett tillfällighetsfynd som också berör Riber.
Linn?lärjungen Anders Tidströms reseberättelse från sin skånska resa 1756 har många fina beskrivningar av livet i Skåne vid denna tid. Bland annat nämner han de oljekvarnar, oljeslageri, som finns hos handelsmannen Göran Riber i Malmö, och hos Bergman i Lund.
110
« skrivet: 2004-09-07, 17:39 »
Jag har svårt att läsa födelsestället för Rigina Johansdotter Luther född i Tyskland 1764. Bilderna är från Helsingborgs husförhör AI:23 och AI:25. Det liknar avlägset Pommern?, Grun Pommern?  
111
« skrivet: 2004-07-13, 23:19 »
Jo, det har jag gjort (men inte Garnisonsförsamlingen, som dock verkar litet långsökt tycker jag). Återstår bouppteckningarna, men det får vänta till i september.
112
« skrivet: 2004-07-13, 16:45 »
Tack Göran för nya guldkorn!
Margareta hittar jag i födelseboken. Moderns namn har blivit fel (Svensdotter i st f Björnsdotter) men det är tveklöst rätt familj.
Svens dödsnotis hittar jag inte, begravdes han i S:t Petri?
113
« skrivet: 2004-07-13, 12:30 »
Hoppsan, jag var nog litet för snabb i vändningarna. I alla fall måste denne Petter ha varit en kyrkans man.
114
« skrivet: 2004-07-13, 12:30 »
Hoppsan, jag var nog litet för snabb i vändningarna. I alla fall måste denne Petter ha varit en kyrkans man.
115
« skrivet: 2004-07-13, 12:20 »
Saxat ur Svenska akademins ordbok:
ETYMOLOGI: [fsv. diäkn, diäkne, däkn; jfr fd. diakne (ä. d. dieg(he)n, d. degn), isl. dj?kn, dj?kni, mnt. o. holl. diaken, mht. diken, meng. deacon, diacne, d?cne (eng. deacon), ffr. diacne, af mlat. (o. lat.) diaconus (se DIAKON). -- Ordet ingår äfv. i en del ortnamn, ss. DJÄKNEBERGET, DJÄKNEBODA. -- Formerna däken, deken osv. torde bero på sammanblandning med ordet DEKAN]
1)
BETYDELSE: benämning på innehafvare af vissa befattningar l. ämbeten inom den kristna kyrkan.
116
« skrivet: 2004-07-12, 15:50 »
I diskussionen om släkten Berckhan i Malmö förekommer mansnamnet Finnet på 1600-talet. Det liknar ingenting tycker jag. Var kommer det ifrån?
117
« skrivet: 2004-07-11, 15:31 »
Lustigt nog var Peder Riber mf mm ff till Gustaf Fröding. Se kändisars härstamning: Litteratur: Fröding
118
« skrivet: 2004-07-11, 15:24 »
Hej Göran,
Detta har jag funnit om Per Christensen Riber i S:t Petri böcker (första äktenskapet):
Betalar brudefolkspeng 20.1.1675 (äktenskapet med Sibilla Andersdotter?)
Barn:
(1) Betalar likpengar för ett barns begravning 18.1.1682
(2) Christian, f. 4.3.1676 i Malmö, d. 4.11.1706 i Malmö S:t Petri.
Malmö S:t Petri dödbok FI:1 1706
Novemb: d: 11 begrofs Collega Schola et 3dia Classis ... Christian Rijber i S:te Peders kyrkia, som föddes hit till werlden här i Malmö A:o 1676, d: 4 Mart: af förnäma föräldrar, fadren fordom wälförnäma handelsmannen sal. Per Christensson Rijber, modren ehrborna och dygdes: matrona(??) Sybilla Andersdotter Teickel, och dödde d: 4 Nov: sedan han här i Werlden lefvat 30 åhr och 8 månader. Embetet förrättade hr Praepositus Mag: Hofwerberg.
(3) Finnet, f. 26.5.1679, d. 6.12.1706 i Malmö S:t Petri
Malmö S:t Petri dödbok FI:1 1706
December d: 12 begrofs i S:t Peders kyrkia unge handelsmannen Finnet Riber, barnfödd i Malmö af ärliga föräldrar, fadren borgaren Peder Christensson Riber och modren Sybilla Andersdotter, d: 26 Maij A:o 1679, dödde d: 6 Decemb: A:o 1706 sedan han lefwat i dhenna werlden 27 åhr och 6 månader.
(4) Abraham, f. 1687, d. 26.7.1706
Malmö S:t Petri dödbok FI:1 1706
Augustus d: 5 begrofs ungkarlen Abraham Pedersson Riber i S:te Peders kyrkia, som föddes A:o 1687 af hederliga föräldrar, fadern borgaren fordom här i Malmö, sal: Peder Rijber, och modren h: Sibilla Andersd. och dödde d: 26 Julii om aftonen sedan han här lefwat 19 åhr 1 wecka och 3 dagar.
(5) Brita, d. 8.5.1730
(6) Andreas (enl. uppg. död 1730, men jag hittar inte detta i FI:2)
Jag har inte hittat i klartext att Anders och Brita är barn i familjen. Men båda får döttrar Sibilla (Anders 14.5.1705, Brita 27.6.1712) Anders får också en son Jöran 2.2.1702. Av gudmor (styvmodern Maria Sarnow) och dopvittnen vid de olika barndopen att döma är det helt klart att dessa båda tillhör familjen tycker jag. Det finns också ett tänkbart syskon/halvsyskon Per Riber (kan också vara fadern?) bland vittnena.
Den Karna Finnetsdotter som dör 1700 är väl troligen mor till Peder Riber, med tanke på namnet Finnet, som går igen (3 ovan).
Malmö S:t Petri dödbok FI:1 1700
Septembr d: 21 begrofs hustru Karna Finnetsdotter i S:te Peders Kyrkia, som dödde då hon war 90 åhr, afsomnade d: 10 ejusdem.
Apropå 25 Johanna Nilsdotter, så finns det två tänkbara i S:t Petri FI:1: (1) begr. 25.3.1702, 64 år gammal. (2) d. 9.2.1711, 80 år, dotter till Nils Mårtensson och Hanna Persdotter i Göinge. Om någon av dessa är vår JN är väl svårt att säga.
61 Kirsten Haversdotter begravdes 9.8.1650
Det tycks ha funnits många med namnet Hess i Malmö på 1500-1600-talen, så det borde gå att komma längre?
Jag antar att mycket av dina uppgifter är hämtade ur bouppteckningar och skiften. Finns dessa tillgängliga t.ex. genom SVAR?
119
« skrivet: 2004-07-10, 22:45 »
Hej Göran,
Det är i Malmö S:t Petri dödbok FI:1:
Karna Persdotter, som dör 17/3 1708 sägs i dödsnotisen ha föräldrarna borgaren Peder Jönsson och Margareta Clasdotter.
Karna Söffrensdotter, som begravs 13/4 1716 är född i Halland 1640, fadren war Sören Svens, modren Gunella Svensdotter
Det finns en hel del i S:t Petri kyrkböcker om familjen Riber, och jag vill gärna komplettera uppgifterna snart. Sibillas namn Teickel har jag nu hittat i dödboken, 11/11 1706. Denna höst dör tre av barnen Riber, men jag återkommer!
120
« skrivet: 2004-07-09, 23:01 »
Hej Göran,
Efter flitigt letande i Malmö S:t Petri kyrkböcker har jag kunnat belägga i princip alla dina uppgifter!
Några små tillägg:
3 Gunilla Nilsdotter döptes 6.10.1714
7 Brita Riber dog 8.5.1730
14 Peder Riber gifte sig 20.1.1675 (med Sibilla antar jag)
15 Sibilla begravdes 29.7.1691, namnet Teckel har jag inte hittat, (på DISBYT finns varianten Sibilla Andersdotter Hess, och Peders mor heter Karen Finetsdotter, men det är alltså ännu andrahandsuppgifter!)
18 Peder Jönsson, Malmö
19 Margareta Claesdotter
22 Sören Svensson från Halland
23 Gunilla Svensdotter
Än en gång stort tack för hjälpen att komma vidare!
121
« skrivet: 2004-07-09, 14:53 »
Hej Göran,
Detta var ju utomordentligt spännande!
Om du råkar ha källhänvisningar vore jag ytterst tacksam att få ta del av dem. Maila gärna.
Jag kan komplettera med det jag har om Björns familj:
Björn Berckhan, handlare i Malmö, f. ca 1699, d. 9.5.1779 i Malmö S:t Petri
gift 1730 i Malmö S:t Petri med, Gunilla Maria Nilsdotter (Malmgen?), f. ca 1713, d. 1.7.1761 i Malmö S:t Petri (Gunilla kallas Malmgren i födelseboken 1741 och 1743)
Barn:
Magdalena, f. 5.11.1731 i Malmö St. Petri, d. 1766
Britta, f. 16.10.1732 i Malmö St. Petri, d. 25.1.1737 i Malmö St. Petri
Sibylla Katarina, f. 28.8.1735 i Malmö St. Petri, d. 2.6.1736 i Malmö St. Petri
Gunilla Katarina, f. 29.9.1736 i Malmö St. Petri
Nils, f. 4.2.1738 i Malmö St. Petri
Brita Maria, f. 29.5.1740 i Malmö S:t Petri, d. 1812 i Malmö, gift med Kristian Gottschick, f. 1734, d. 1780 i Malmö
Sibylla Katarina, f. 4.11.1741 i Malmö St. Petri
Margareta, f. 8.2.1743 i Malmö St. Petri, d. 10.8.1743 i Malmö St. Petri
Lovisa, f. 21.11.1744 i Malmö St. Petri
Konstantia, f. 1746 (S:t Petri CI:3 p. 1)
Min ana är Magdalena, gift med färgaren Johan Daniel Ruhe
122
« skrivet: 2004-07-09, 08:43 »
Jahapp, min handelsman får väl bli mindre Handtwerkare då, enligt det något knappologiska schemat.
Helt klart verkar -boren inte nödvändigtvis syfta på högreståndsbörd - alla fall inte 1885.
123
« skrivet: 2004-07-08, 14:37 »
Tack Heikki,
trolåfwade uti vitnens närvaro och ...
ser jag nu. Det betyder att adjektivet på andra raden börjar med ett v, men sedan?
124
« skrivet: 2004-07-08, 14:31 »
Tack Ulrica,
Jag får väl i mitt fall tolka det som högt anseende snarare än hantverkare, eftersom båda makarna är ärborna och ingen är hantverkare.
Berckhan låter litet blåblodigt, men så behöver det alltså inte vara enligt din Ordbok.
Kan det finnas fler aspekter på ordet? Boren låter i mina öron som om det syftade på födsel och härstamning snarare än som kompletterande artig titulering på en konsterfaren hantverkare.
125
« skrivet: 2004-07-08, 10:56 »
Vad betyder ärborne? Är det bara född inom äktenskapet eller ligger det i uttrycket en antydan om född i finare familj.
Mitt intresse för uttrycket kommer från Björn Berckhans vigselnotis, se Skåne:Läshjälp
126
« skrivet: 2004-07-07, 21:17 »
 Skulle gärna vilja ha hjälp att tyda denna vigselnotis från Malmö S:t Petri E:1 1730. Jag får det till: D: 15 Nov: lystes första gången för handelsmannen här i staden ährebårne och ... mannen hr Biörn Berckhan, samt .. och dygdsamma jungfru Gunnela Nilsdotter... ... ... Min förhoppning är att det finns något som kan leda till parets anor. Var Björn adelsman? Tysk?
127
« skrivet: 2004-06-23, 10:53 »
Tack Birte för tolkningen. Matts verkar ha haft någon slags framgång med sin instämning eftersom han finns kvar på gården 1699-1710 enligt mantalslängderna.
128
« skrivet: 2004-06-23, 09:29 »
Apropå Matts Mårtensson i Ekarp, så uppträdde han i Ljunits härads ting 23.3.1698, mål 16:
Matts Mårtensson i Egerup instämt Oluf Mårtensson och Per Jönsson i S. Willie, att widståå dhet dhe efter Hr. General Auditören och Häradshöfdingen Ehrenbuschs befallning afsagt honom ifrån gården, dhen han åboor. Hr. General Auditören framförde till rätten dess skrift, hwaruthinnan han pååståår att dhe intet må wittna i denna saken emedan han till att åhöra wittnen intet Citterat är, allt så ...reras med saaken till nästa ting. (Stor reservation för texttolkningen)
Jag förstår inte riktigt innebörden av detta, och jag hittar ingen fortsättning på saken vid nästa ting. Kan Olof Mårtensson vara en bror som tyckt sig ha större rätt till gården?
129
« skrivet: 2004-06-23, 09:13 »
Hej Jacob, Pers föräldrar: Anders Mattsson, Ekarp 9 Villie, sedan Varmlösa 3 Katslösa , f. ca 1687, d. 6.5.1759 i Katslösa sn. Gift med Dorothea Svensdotter, f. ca 1691 i Katslösa, d. 19.1.1753 i Katslösa Barn : Erik, f. ca 1713-1715 Per, f. ca 1718 i Villie, d. 12.3.1805 i Katslösa. Karna, f. ca 1720, d. 5.12.1790 i Villie. Elna, f. 23.9.1729 i Katslösa, d. 17.2.1799 i Solberga. Jag har inte forskat så mycket på dessa, eftersom de inte är mina anor, men det har Peter Larsson i Ystad, http://home8.swipnet.se/~w-82627/1972.htm. Anders bror Mårten är däremot en av mina anor, deras föräldrar: Matts Mårtenson, åbo i N. Villie, Villie, nämnd 1679-1685; Ekarp 9, Villie, nämnd från 1685; d. efter 1716. Gift med, Karna Turesdotter, d. efter 1716 Barn : Mårten, f. 6.6.1679 i N. Villie (min ana) Erik, f. 13.4.1682 i N. Villie Elna, f. 13.4.1684 i N. Villie Elna, f. 8.3.1685 i N. Villie, d. 28.5.1685 Anders, f. 5.12.1686, d. 6.5.1759 i Katslösa (26 D, 4 M, 72 An, dvs f. 10.12.1686) ? Anders, d. 22.12.1686 i Villie (fel i dödboken?) Elna, f. 20.6.1690 i Ekarp Mårten, f. 17.7.1692 i Ekarp ? Måns, åbo Ekarp 9. f. 23.9.1696 i Ekarp, d. 6.6.1766 i Ekarp, 73 år gammal Peter Larsson har delvis andra uppgifter om barnen, och det beror på att han förlitat sig på gammal forskning, som menade att det fanns två Matts Mårtensson, en i N. Villie och en i Ekarp. Efter förnyad genomgång av mantals- och katekismilängder, samt dopvittnen, är nu Peter och jag överens om att det bara finns en Matts Mårtensson och att han flyttade ca 1685-6 från N. Villie till Ekarp. Peters webbsidor återger också en äldre uppgift att Matts Mårtensson är son till dansk-svenske Mårten Mattsson, som är nämnd 1672-1686 i Ekarp, Villie (men inte 1658?). Jag har inte hittat några belägg för detta, annat än att Matts Mårtensson tycks ta över gården när Mårten Mattson spårlöst (?) försvinner ur källorna 1686, då Mallena Mårten Matz i Egg. 23 åhr (hustru eller dotter?) dör 5 juli. Av dopvittnen att döma har Matts Mårtensson en syster Johanna Mårtensdotter, som är gift med Christoffer Olsson på Trunnerup 1. Dopvittnena vid Karna Turesdotters barns dop, Ture Olsson och Hans Turesson är möjligen släkt med Karna, men jag har inte lyckats knyta ihop dem. Namnet Ture är mycket ovanligt, så det borde finnas släktskap. Ture Olsson på Norra Villie 20 verkar dock mer jämnårig med Karna än en tänkbar far.
130
« skrivet: 2004-06-04, 08:48 »
Hej Magnus,
Frenning menar att Mårten var far till Simon.
Jag tar mig friheten att återge Frennings text om Truls Hansson, eftersom den används flitigt i diskussionerna här, samt har en ganska roande slutknorr!:
Truls Hansson, brukade redan enligt 1643 års mantalsregister en hel kronogård i Almaröds by, Skivarps sn, där han från 1658 och ännu vid militiesakattläggningen i dec. 1687 står som åbo på 1/1 kronohemman, som då nedsattes till 1/3 mantal och erhöll nr 2 i byn. År 1690 hade hemmanet enligt jordeboken övertagits av en son. Troligen är Truls och den till namnet okända hustrun (som i 1684 års visitationslängd såsom åldersstigen ursäktas för frånvaro vid husförhöret) de gamla personer som bodde hos sonen enligt 1691 års mtl. 5 söner och 2 döttrar är kända. Av sönerna var den äldste Mårten hästmöllare i Ystad (far till klockaren i Ystad Simon Almström) Anders = mf fm ff mf f, Per, och Lars f. ca 1660, rusthållare i Almaröd nr 4, d. 1711. Den senare anklagades vid extra häradsting 1711 17/3 för förräderi emedan han trätt i dansk tjänst som länsman under kriget i Skåne föregående år. Ett replikskifte ur tingsprotokollet må återges. Lars höll på att driva in skatt i en by i häradet, när en bonde frågade: Tänker du inte att de svenske skall komma tillbaka igen? Lars svarade: När mina stutar, som jag slaktade för två år sedan, står upp ur saltbyttan och äter gräs bland Almaröds fänad, kommer de svenske igen.
Svåger har stundtals varit ett ganska vagt begrepp jämfört med idag. Se Anbytarforum: Språk, ord och namn: Övriga språkfrågor: Svåger : Man kan nog inte ta för givet att Per Jönsson var gift med Truls Hanssons dotter. Vad står det exakt i tingsprotokollet?
131
« skrivet: 2004-05-29, 20:56 »
Hej Magnus,
Även Frenning menar att Truls Hansson är far till Anders Trulsson i Almaröd (Frennings mf fm ff mf mf f). För vår del är det även lite kul att just denne Truls Hansson är far till Per Trulsson i Almaröd (1655-1694), vars dotter Karna Persdotter var svärmor till Mattis Andersson, som vi nyligen försökte få reda på under Katslösa!
Glad pingst
132
« skrivet: 2004-05-10, 09:35 »
Hej Magnus Eftersom du frågar om Ruhe också, kan du få mina anteckningar om Christina Maria Ruhes föräldrar: Henric Ruhe, färgare i Malmö, f. 1701 i L?beck, d. 20/1 1776 i Malmö Caroli. Gift första gången 15/1 1725 i Malmö S:t Petri med Gertrud Persdotter i hennes tredje gifte, f. 1684, d. 14/8 1733 i Malmö Caroli tidigare gift med 1) Nils Pålsson Willborg, sämskmakare i Malmö, f. 1660 i Oxie, d. 13/2 1716 i Malmö S:t Petri; 2) /1 1718 i Malmö S:t Petri med Severin Hoborg, guldsmed i Malmö, f. 5/1 1670 i Malmö, d. 26/3 1724. Gift andra gången 16/10 1734 i Malmö S:t Petri med Margareta Hedvig Fischer, f. 1716, d. 10/2 1778. Barn i första giftet: 1) Anna Christina, f. 19/8 1725 i Malmö S:t Petri, d. 4/9 1782 (min ana); 2) Rebecca, f. 22/12 1727, d. 30/4 1803 i Lund. Barn i andra giftet: 3) Otto Gottfried, f. 14/7 1735 i Malmö Caroli, d. 18/6 1736; 4) Christina Maria, f. 2/9 1736 i Malmö Caroli, gift med färgaren i Malmö Jöns Klint; 5) Henrik, f. 15/12 1737 i Malmö Caroli, d. 23/8 1743; 6) Gertrud Christina; 7) Sibylla Margareta, f. 14/5 1742 i Malmö Caroli, d. späd;  Anna Catharina, f. 3/9 1743, d. 26/7 1808, gift med färgaren Nils de la Rose; 9) Helena Margareta, f. 24/9 1746, d. 20/9 1786. gift med gästgivaren i Malmö Nils Jeppsson; 10) Zacharias, f. 31/7 1749 i Malmö Caroli, d. 3/6 1803, borgare och gästgivare i Malmö. (Se Om Ruhes färgeri, E. Bager, Jubileums festskrift för Manufaktur Aktie Bolaget i Malmö, 1945) Malmö S:t Petri vigselbok E:1 1725 D: 13 Decemb: [1724] lystes för färgaregesällen Hinrik Ruhe barnföd i L?beck men warit i Malmö i 5 åhrs tid och sal gulsmeden Hubords änka Giertrud Pedersdotter, för ... färgaren Daniel Ruhe at intet hinder är i wägen ... är sålunda ... at secret: Flensburg af Malmö d: 15 Jan: 1725 betygat at intet hinder är iwägen. Anno 1725 d: 15 Januari copulerades hvidstående personer af praeposito Sommar ... ... Malmö Caroli dödbok CI:1 1733:5 Den 14 Aug: ist sahl: fr: Giertrud Ruhen auf dem Kirchhof beij ... ... ... Ist 3mahl geläutet. Malmö S:t Petri födelsebok CI:1 1725 Augusti d: 21 christnades färgaren Hindrik Ruhes barn vid N: Christina, född d: 19 ejusdem. Modrens N: Giärtrud Pärsdoter. Wittnen Daniel Ruhe, ... ...., Erik Sundell, hustrun Magdalena Arntz bar barnet ... .... Malmö S:t Petri födelsebok CI:1 1727 December d: 24 christnades färgarens Mester Henrik Ruhes barn wid N: Rebecka, född d: 22 ejusdem. Modren Gertrud Persdoter. Witnen Christof ..., Jonas ..., Muhremäster Rasmus, Madame Clara Daniel Ruhe bar barnet ...
133
« skrivet: 2004-05-02, 12:55 »
Jag slant på tangenterna: Bendt Tues i Rödemölla 1695 skall det vara, som Birte så riktigt skriver
134
« skrivet: 2004-05-02, 12:21 »
Birte,
I Svenstorps katekismilängder kan man finna följande
1683
Lindby: Truls Andersson, son Anders, dotter Kirstina
Römölla: Ola Påwels, dotter Sina
1684
Lindby: Truls Anders, barnen Anders, Kirstina, Elna
Römölla: Ola Pålsson, dotter Sissa
1687
Svenstorps by: Truls Anders, hustrun Bengta
Lindby: Truls Andersson, Hustrun Bengta, barnen Anders, Karna, Kirsti, Elna
Röe Mölla: Anders Trulsson, hustrun Anna, son Truls
1695
Svenstorps by: Truls Anders, inga barn
Lindby: Truls Anders, hustrun Bengta Bendsd(?, suddigt, liksom barnens namn)
Röemölla: Bendt Truls, Elna Olsd, son Truls.
Vår Truls Anders, som ovan endast torde vara sonen i Rödemölla 1687, kan man också spåra genom att läsa faddrarna för Bengt Perssons och Anna Andersdotters barn:
1/1 1689 (sonen Ola) bor han, som sagt, i Rödemölla.
1/1 (!) 1691 (sonen Per) bor han också i Rödemölla
22/6 1693 (dottern Anna) bor han i Skurup
4/5 1701 (dottern Elna) bor han i Örsjö. Vid detta dop är också Truls Anders i Svenstorp fadder.
Vem som är vem av Anders Trulsarna i Skurup/Sandåker innan båda försvinner ur kyrkboken 1667, måste man nog jobba mer med.
135
« skrivet: 2004-04-30, 14:18 »
Tack Birte för årtalen 1655 och 1656, jag ser nu att min upplaga av kyrkboken saknar en sida, så listan ovan skall nog utvidgas. Dessutom har ju kykboken i sig själv luckor, men det är en annan historia, en sådan lucka finns i dödboken 5/10 1655 till 25/4 1656, vilket kan vara bra att känna till.
Meningen med mitt inlägg om Thicke/Tyke ovan var inte att onödigt dubblera Gudruns uppgifter, utan snarast att meddela att det finns ett levande akademiskt forskningsprojekt om personnamn, som kan konsulteras. En artikel Arina finns på deras hemsida och visar att det finns ytterst få (medeltida) belägg. Jag har bara stött på en Arina (Persdotter), död 1707 i Gylle. Men visst, det kan ju ha funnits lokala/släktrelaterade koncentrationer av namnet.
När Arna Andersdotter och Bengt Persson i Persemölla får sonen Olof nyårsdagen 1689, finns, som Frenning påpekar, bland faddrarna moderns halvbror Tyke Vestesson i Sandåkra, moderns syster Anna Lars Nilsson i Solberga, men också Truls Andersson i Rödemölla. Alla förmodade barn till Anders är samlade.
136
« skrivet: 2004-04-30, 08:26 »
Hej Leif,
Det är nog rimligt att det är fråga om en medhjälpare till barnabärerskan. Undrar om detta var en lokal sed i stora S:t Petri-kyrkan, eller om funktionen fanns på annat håll också?
137
« skrivet: 2004-04-29, 21:49 »
I Malmö S:t Petri födelsebok från mitten av 1700-talet finns i tillägg till den kvinna som bar barnet ytterligare en som stod hos eller gick hos, om jag läser rätt. Vad betyder det?  
138
« skrivet: 2004-04-29, 20:51 »
Jag har letat efter Anders Trulsson i Skurups födelsebok fram till 1670. År 1651 finns en Anders Truls i Sandåkra och en i Skurups by. Anders Truls i Sandåkra tycks ha hustrun Benta, och följaktligen är Arina hustru till AT i Skurups by. Benta är nämnd fram till 1666, men någon Anna Anders Truls finns inte. 1668 är det slut med Anders Trulsarna, en har dött 1667, och den andre möjligen flyttat. Sandåkra nämns bara i början av perioden, det kan ju bero på att AT i Sandåkra har flyttat till Skurups by??
Jag får inte ihop vem som är vem med hjälp av mönstret av faddrar.
Jag har också Frennings källförteckning, men jag tycker det är oklart vad han kan ha använt i fallet med Anders Trulssons flyttdatum - jordmätningsprotokollet?
Kyrkboken:
1650 27/1 Jens Pederserns barn i Sandager (Nils). Faddrar Anders Truls, Hans Hiort ...
1650 3/3 Anders Nilssons barn i Sandager (Hanna). Faddrar Hans Hiort, Bent Nörregaard, Benta Anders Truls ...
1650 17/3 Weste Thickes barn i Skurup (Måns). Faddrar Olle Westes, Bent Nörregaard, Anders Truls, Arina Anders Truls ...
1651 23/2 Anders Truls barn i Sandager (Måns). Faddrar ..., Hans Hiort, Weste Thickesen, Niels Trulsen, Bent Nörregård, Lennart Jensen, Jens Pedersens hustru, Kirstina Truls Jensen
1651 27/3 Anders Trulsens barn i Skurup (Truls). Faddrar Olla Westesen, Jens Jensen, Peder Staffansson, ... Albretsen, Niels Staffans, Olla Jensen, Jens Pedersen, Anna Westes, Maren Persd.
År? 7/3 Anders Truls barn i Sandager (Esb...). Faddrar Lehnart Jensen, Olla Christens, Christoffer Jörgens, Niels Thrulsen, Weste Thickesen, Elline Michall ..., Karna Degns, Kirstina Hiortens.
År? 7/4 Anders Thrulsens barn i Skurup (Kirstina). Faddrar Olla Westes, Jens Hans, Anders Truls, Olla Wärmöllar (?), Karen Degn, Karen Christiansd, Lutse ..., Sitza Ibsd.
År? 7/9 Bent Nörregårds barn i Sandager (Niels). Faddrar Lehnart Jens, , Hans Hiort, begge Anders Truls, Nils Staffans, Kirstina Smidtz, Ingar Jens Pers, Agneta Christensd.
År?? 26/10 Olle Westes barn i Skurup (Peder). Faddrar Anders Truls, Karna Degn, Benta Anders Truls ...
1658 31/1 Anders Trulssons barn i Skurup (Arrina). Faddrar Ola Westes, Jens Hans, Niels Truls, Weste Ols, Anna Möllars, Benta Anders Thruls, Lutze Olas [Benta Anders Truls är allså hustru till AT i Sandåkra, om inte bägge bor i Skurup vid denna tid?]
1658 1/2 Bent Nörregaards barn i Sandager (Jens). Faddrar begge Anders Thruls ...
1659 26/12 Bent Nörregaards barn i Sandager (Niels). Faddrar Lehnartt Jens, Jens Peders, Michell Smid, Anders Thruls, Anna Weste.
1660 4/11 Anders Thruls barn i Skurup (Estred). Faddrar Jens Hans, Olle Westes, Anders Nörregaard, ..., Anna Möllares, Lutze Borres(?)
1661 17/2 Olla Westes barn i Skurup (Jens). Faddrar Anders Thruls ...
1661 6/3 Bent Nörregaards barn i Sandager (Lars). Faddrar Lehnart Jens, Anders Thruls ...
1661 6/10 Anders Truls barn i Skurup (Ingar). Faddrar Olle Christens, Ola Westes, Jens Hans(?), Jens Albretzon, Karen Degn.
1661 20/10 Anders Hiorts barn i Sandager (Niels). Faddrar Anders Thruls ...
1662 13/4 Olle Börgarssons barn i Skurup (Kirstina). Faddrar Olle Westes, Anders Truls ...
1662 19/5 Jens Albretzens barn i Skurup (Albret). Faddrar Hans Hiort, Benta Anders Truls ...
1662 20/7 Bent Nörregaards barn i Sandager (Anders) Faddrar begge Anders Truls ...
1662 28/9 Olle Westes barn i Skurup (Mons). Faddrar Benta Anders Truls ....
1662 26/12 Jörgen Albretsens barn i Skurup (Albret) Faddrar Anders Truls, Hanna Ola Westes ....
1663 22/3 Anders Hiorts barn i Sandager (Ingar). Faddrar Anders Truls ...
1663 25/10 Lars Engamöllars barn (Marna). Faddrar Anders Truls ...
1664 6/1 Anders Truls barn i Skurup (Birrete?). Faddrar Olle Westes, Anders Truls, Nils Truls, Staffan Sk..., Karen Degns, Mätta? Jens Jens, Karen Christiansd.
1664 14/2 Nils Trulssons barn i Hylteberga (Ellina). Faddrar Anders Truls, Bent Nörregaard, Lars Engamöllar ...
1664 21/2 Jens Albretsens barn i Skurup (Karen). Faddrar Olle Westes, Benta Anders Truls ...
1664 11/4 Olle Westes barn i Skurup (Bent). Faddrar Karen Degns, Anders Truls ...
1664 4/5 Jörgen Albretsens barn i Skurup (Karen). Faddrar Olle Westes, Anders Truls ...
1665 12/3 Anders Truls barn i Skurup (Birrete?). Faddrar: Jens Hans, Hans Hiort, Jens Albretsen, Anders Hiort, Weste Ols, Karen Degn, Hanna Ola Westes, Anna Möllar
1665 7/5 Jörgen Albretzens barn i Skurup (?). Faddrar Jens Hans, Olle Westes, Jens Albretson, Benta Anders T.(!)
1665 16/6 Jens Albretsens barn i Skurup (Aage). Faddrar Olle Westes, Jens Hans, Anders Truls ....
1665 5/7 Olle Börres barn i Skurup (Swend). Faddrar Jens Albretsen, Anders Thruls, Weste Ols ...
1666 11/3 Olle Westes barn i Skurup (Birrete). Faddrar Jörgen Albretsen, Jens Hans, Anders Thruls ...
1666 16/3 Anders Hiorts barn i Sandager (Peder). Faddrar Anders Truls, Jens Albretsen ...
1666 16/3 Staffan Ibsens barn i Skurup (Lars). Faddrar Benta Anders Truls ....
1666 1/8 Jens Albretzens barn i Skurup (Anna). Faddrar Anders T.(!), Anders Hiort, Hanna Ola Wästes, Merreda Jörgen Albretz ...
1666 25/11 Nils Truls barn i Hylteberga (Birrete) Faddrar Anders Trulsson. Lars Engamöllar, ....
1666 26/12 Jörgen Albretzens barn i Skurup (Jörgen). Faddrar Anders Truls, Hanna Ola Westes ...
1667 29/9 Anders Thruls barn i Skurup (Anna). Faddrar Olle Westes, Jens Hans, Jörgen Albrets, Jens Albrets, Staffan Ibs.
1668 - ingen Anders Truls
1669 - ingen Anders Truls
1670 - ingen Anders Truls
1667 10/12 dör Anders Truls udi Skurup, 46 Aar.
1653 14/4 dör ATs barn i Sandager
1654 1/9 dör ATs barn i Skurup
1656 30/9 dör ATs barn i Skurup
1664 12/1 dör ATs barn i Skurup
139
« skrivet: 2004-04-29, 08:42 »
Birte
En liten undran på Tyko-dagen : Den enda referens som Frenning ger är, som du påpekar ovan, tingsboken 1676. Men Frenning citerar ju en massa delvis exakta datum 1662-1675, då Anders Truls skulle migrerat från det ena stället till det andra. Finns det någon idé om ur vilken källa han kan ha öst upp denna information? Jag har inte erfarenhet nog att förstå i vilken typ av arkivmaterial sådana uppgifter finns, kyrkans/kronans räkenskaper? Den enda relevanta katekismilängden jag hittar är Svenstorp Röe Mölla 1687 (Anders Trulsson, Anna, sonen Truls), men det borde ha varit fler!
Frennings text, förresten:
Anders Trulsson, f. ca 1625, d. 1696 6/2 klockan 1 om natten i Skurup, 70 år gammal. Bodde hela 1650-talet i Skurups by, där han enligt decimantjordeboken 1651 (Anders Throlssen) och mtl 1658 brukade ett helt frälsehemman. År 1662 bodde han i Svenstorps sn, där han troligen endast i 3 års tid brukade kyrkans annexhemman, vilket därefter övertogs av hans styvson. 1670 återfinns han som mjölnare i Munkamölla, Hassle-Bösarps sn. Kvarnen beskrivs 1671 (s. 74 [skall vara 78] i Skurups och Hassle-Bösarps historia, 1969) som välbyggd, gångande mest ganska året med 1 hjul. Den 12 juli 1674 stadde Anders Trulsson kronokvarnen Persemölla i Svenstorps sn och den 23 februari 1675 erhöll han städja på den kronojord i Ölöv som brukats till Persemölla (tingsboken 1676 17/1). Hösten 1675 flyttade han vid mickelsmäss från Munkamölla till Persemölla. Redan påföljande år torde han ha övelämnat Persemölla till dottern Arna och hennes man. Anders Trulsson återfinns 1684-91 tillsammans med sonen som mjölnare i Rödemölla i Svenstorps sn och flyttade 1691/2 med honom till Skurups by, där han 1692 bodde inhyses på dennes hemman. -- Gift 1) 1648/50 m. Arna, nämnd som fadder i Skurups födeldebok 1650 17/3. Ett barn till dem döptes 1651 27/3, ett (annat?) begrovs 1655 30/9. Troligen dog Arna samma höst (lucka i dödsboken); 2) 1656 24/2 i Skurup m. änkan
Anna Trulsdotter, f. ca 1623 (troligen i Skurups sn, där två bröder till henne var bosatta - Nils och Anders), d. 1692 14/5 i Skurup, 70 år 8 månader gammal. - Gift 1) ca 1643 m. Weste Thickessen, d. 1655 5/8 i Skurup, var 1651 åbo på en hel gård i Skurups by. I första giftet föddes minst 5 barn; ur det andra är 1 son och 3 döttrar kända, av vilka Arna = ff ff ff ff m och Anna = ff ff fm mf m.
Frenning skriver också en del under Arna Andersdotter som i alla fall inte motsäger hans teser om Anders Trulsson, och som kan vara värda att granska så gott det går.
140
« skrivet: 2004-04-27, 18:39 »
T. ex. 20/7 1662 är bägge Anders Truls faddrar till en av mina anor. Och 6/1 1664 är Anders Truls fadder till Anders Truls barn. Poängen är att då bodde vår Anders Truls i Svenstorp enligt Frenning - så det är komplicerat.
141
« skrivet: 2004-04-27, 15:33 »
Äsch, jag hade litet till
Skurup dödbok C:2 1692
D: 14 Maij döde Anders Trulssons hustru i Skurup Anna, begraf.. d. 18 Maij. Hennes ålder 70 åhr 8 månader
Skurup dödbok C:2 1696
D: 6 Feb: om natten klockan 1, döde Anders Trölsson i Skurup, begraf.. d. 12 dito, 70 åhr.
Skurup födelsebok C:1 1658
31 Januarij. Anders Thrölssons barn i Skurup (Arrina). Faddrar Ola Westas, Jens Hans, Niels Thröls, Weste Ols, Anna Möllares, Benta Anders Thröls, Citza Olas
142
« skrivet: 2004-04-27, 15:31 »
Skurup vigselbok C:1 1656
D: 24 Februa: Anders Trulsson och Anna Trulsdotter
143
« skrivet: 2004-04-27, 14:48 »
Jag frågade nyss Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala huruvida namnet Tyge-Tyko var detsamma som Thicke, och fick fortare än kvickt detta svar: Med anledning av din brevförfrågan kan jag meddela att alla de namnformer som du nämner i ditt brev är variantformer av samma namn och belagda på medeltiden. Om du vill se beläggen rekommenderas ett personligt besök. Den nuvarande svenska namnformen är Tyko. Om detta namn har Eva Brylla skrivit i sin i dagarna utkomna bok Förnamn i Sverige. Kortfattat namnlexikon enligt följande: Tyko har antagits vara en latiniserad form av danskans Tyki, Tyge, sidoformer till Toki, ursprungligen en smekform till Torkel eller en bildning med ändelsen -ki till namn på Tor-. Med vänlig hälsning Ulla Swedell Forskningsarkivarie Stor heder åt detta institut! http://www.dal.lu.se/sofi/smp/smp.htm
144
« skrivet: 2004-04-26, 14:32 »
146
« skrivet: 2004-04-23, 22:38 »
Magnus,
Jag tror det är två Ola Andersson. Den senare Ola Anderssons (i Sjörups by) förra hustru hette Elna Olasdotter och dog 18.3.1757, tyvärr verkar inte vittnena vid barnens dop leda rätt heller.
Det är också mystiskt att den tidigare Ola Andersson (i Norra Vallösa 4) står utan hustru i katekismilängderna 1734, 1735 och 1739 om han då var gift med Mätta Nilsdotter.
En rättelse: Anders Mattsson och Dorotea Svensdotter bodde på Ekarp 9 (inte 16) innan de flytatde till Varmlösa
147
« skrivet: 2004-04-22, 21:04 »
Hej Magnus,
Tack för uppgifterna. Nej jag har inga föräldrar till Nils eller till Ola.
Tror du det kan finnas två Ola Andersson? Den jag talar om kan vara den som gifter sig med Mätta Nilsdotter 1719, men om det är samma som dör 1764 skulle han bara ha vairt 17-18 år 1719, vilket är sällsynt ungt för en brudgum.
148
« skrivet: 2004-04-22, 13:51 »
Under socknar:Katslösa försöker jag väcka litet intresse för den Mattis Andersson, som nämns härovan 19 april av Magnus !
149
« skrivet: 2004-04-22, 13:47 »
Mattis Andersson på Varmlösa 5 i Katslösa socken nämndes nyligen (19 april) av Magnus Påhlsson under Sjörup. Mattis dog 7 juli 1766 58 år gammal, och det finns en väldigt innehållsrik bouppteckning efter honom. Däremot har jag inga bra uppgifter om hans ursprung, och är tacksam för all hjälp att utröna detta.
Hans barn är:
- Kirstina, f. ca 1737 men ej i Katslösa?, d. 27.4.1788 i Katslösa, gift 26.11.1762 i Katslösa med Jeppa Nilsson i Warmlösa, omgift 19.3.1780 i Solberga med Nils Persson.
- Bengta, f. 19.7.1741 i Katslösa
- Anders, f. 27.12.1743 i Katslösa, d. 9.2.1820, till Hassle-Bösarp 13
- Jeppa, f. 26.2.1747 i Katslösa, d. 12.3.1812
- samt min ana, Jöns, åbo på Varmlösa no. 5, f. 25.3.1753 i Katslösa, d. 21.2.1829 i Katslösa: Gift första gången 10.7.1778 i Örsjö med Mätta Olofsdotter, f. 4.2.1755 i Torsjö, d 7.5.1796 i Varmlösa, Katslösa sn av slag. Gift andra 4.4.1798 gången med Sissa Pärsdotter f. 12.2.1755 i Varmlösa 3, Katslösa, d. 1819 i Varmlösa 5, Katslösa.
Bland dopvittnena finns en rad Anderssöner/döttrar som kan vara tänkbara syskon till Mattis. T.ex. Per Andersson åbo på Varmlösa 3 f. 1718 i Villie, d. 12.3.1805 i Katslösa (Varmlösa 3) och hans syster Elna Andersdotter, f. 23.9.1729 i Katslösa Varmlösa 3, barn till Anders Mattsson (d. 6.5.1759 i Katslösa) och Dorothea Svensdotter (d. 19.1.1753 i Katslösa). Att även Mattis skulle vara son till detta par, Anders och Dorothea är en teori som framförts på vissa håll, men jag har inte funnit några belägg för den, tvärt om var Dorothea bara 17 år när Mattis föddes, och Mattis borde varit nämnd som familjemedlem i Villie katekismilängd 1716 i Ekarp 16.
Dopvittnena Nils och Ola Andersson i N. Vallösa är intressantare och sannolikare som bröder till Mattis.
Nils Andersson är bonde på N. Vallösa 4, f. 1713, d. 17.3.1789 i Sjörup, gift 16.3.1753 i Sjörup med Ingar Eriksdotter, f. 2.4.1722 i Katslösa, d. 27.12.1793 i Sjörup. Barn:
- Anders f. 31.5.1754 (Mattis Andersson är vittne),
- Kristina f. 5.7.1756 (Ola Andersson i N. Vallösa och Mätta Mattis i Varmlösa är vittnen),
- Christina f. 31.12.1758 (Anna Andersdotter i N. Vallösa är vittne),
- Hanna f. 22.6.1762 (inga intressanta vittnen)
Ola Andersson finns på N. Vallösa 4 i Sjörup åtm 1734-1750 och hans hustru Mätta 1741-1750, men jag har inte hittat några barn till dem.
150
« skrivet: 2004-04-22, 13:12 »
Birte!
Otroligt intressanta uppgifter! Här är Ellna Andersdotters dödsnotis:
Villie dödbok C:3 1761
D 26 Nov dog af håll och stygn enkan Ellna Truls Anders i Örsjö 67 åhr gammal och begrofs d. 11 December.
151
« skrivet: 2004-03-16, 13:21 »
Kolla http://hem.passagen.se/pengsjon/ Där kan du klicka dig fram till ganska mycket information om Hörmqvistarna och deras fäder.
152
« skrivet: 2004-03-03, 16:17 »
Ögonproteser har funnits länge. Ordet emaljöga är enligt nationalencyklopedin känt sedan 1788, men företeelsen är säkert äldre.
153
« skrivet: 2004-02-26, 15:58 »
Den store Mozart hade barn men inga barnbarn, så ingen nu levande Mozart stammar direkt från honom
154
« skrivet: 2004-02-08, 14:00 »
Känner någon till de båda Per Anderssönerna i Erikstorp, Lyngby?
Jag tycker jag har råkat ut för ett sällsynt rörigt fall, och skulle uppskatta all hjälp. Jag har inte varit med om att kyrkboken varit så snål med epitet för att hålla isär två namnar förut.
Det fanns på 1720- och 1730-talen två Per Andersson i Erikstorp, beteckningen norra Per Andersson har jag hittat 1723, 1724, 1731 och 1733, men sönder Per Andersson bara en gång, 1726.
Jag antar att det fram till ca 1720 bara fanns en enda PA:
Per Andersson, f. ca 1677 gift 15.11.1708 i Lyngby med Sissela Erlandsdotter, f. ca 1689, d. 16.1.1732 i Lyngby, 43 år (kallas när hon dör bara Per Anderssons hustru, trots att det fanns två PA). Det är nog denne PAs mor Swenborg, som dog 11.7.1720, 82 år gammal.
Barn:
Anna, f. 20.3.1710
Anders, d. 2.4.1711, f. samma dag?
Metta, f. 25.5.1712, d. 13.5.1716
Anders 3.10.1713
Jöns, f. 30.1.1715, d. 22.4.1716
Kerstina, f. 17.3.1716, d. 6.1.1718
Metta, f. 24.12.1717, d. 8.8.1718,
Kerstina, f. 7.7.1719
Sedan blir det problem, 1721 får Per Andersson i Erikstorp barnen
Anders, f. 23.2.1721
Erland, f. 13.6.1721, d. 26.11.1721
Dopvittnena ger inget besked.
Barn till Norra Per Anders i Erikstorp är
Elna, f. 26.8.1724
Kerstina, f. 16.2.1731
Anders, f. 27.5.1733
och antagligen även Anders, f. 6.2.1723, av dopvittnena att döma.
Södra (enda gången södra nämns) Per Anders dotter Swenborg, dog 23.9.1726, jag har inte hittat hennes födelsenotis.
1732 Söndagen den 16 Jan: begrofs Pehr Anders hustru i Erickstorp benämbd Sissla Erlandsdotter. Aflade tillsamman 11 barn. Lefvat med honom 16 åhr [rimligen en felräkning, eftersom vigselnotisen från 1708 finns]. Hennes ålder 43 åhr.
1737 Söndagen d: 27 Novbr: begrofs husmannen Pär Anderssons hustru och lilla dotter Karna uti Erikstorp.
1740:3 Söndagen den 16 Martij begrofs inhysesmannen Pär Andersson utj Erikstorp. Dess ålder 63 åhr.
155
« skrivet: 2004-02-06, 09:01 »
Ursäkta om jag dämpar glättigheten något med en skopa präktighet... På Nätet kan man finna att tex. George III av England led av porfyri this disease may have been responsible for the unreasonable insistence of George III on excessive taxation and punishment of the American colonies (Citat ur Lehningers mycket välkända biokemilärobok) http://plaza.snu.ac.kr/~microbia/lab/immune/porphyria.html Detta är naturligtvis rena dumheterna, och har inget stöd i verkligheten. Om man orkar med Amerikansk jargong, kan det vara värt att kolla http://www.straightdope.com/classics/a990507.html där den löjliga varulvsmyten dissekeras, och sända en tanke till de porfyrisjuka, som inte bara har en helvetisk sjukdom, utan också skall få heta vampyrer.
156
« skrivet: 2004-01-13, 08:48 »
Jag har fastnat på en Anna Brita Hagelberg, som gifte sig 2.8.1794, 34 år gammal, i Göteborgs garnisonsförsamling med artilleristen Arvid Lindqvist. De fick barnen Katarina Maria, f. 26.8.1795 och Johanna Christina, f. 24.2.1798.
Jag hittar inget i garnisonsförsamlingens böcker om varifrån Hagelberg (eller Lindqvist) härstammar. Är Hagelberg ursprungligen ett soldatnamn?
157
« skrivet: 2003-11-17, 12:25 »
Egon,
Det kan vara såhär: globalt sett var förmörkelsen maximal 8:28 GMT = 9:40 Stockholms medelsoltid, vilket kan vara 9:36 lokal soltid efter korrektion med tidsekvationen. Tiden 7:52 GMT, som jag nämnde ovan gällde maximum i Stockholm!
Astronomerna på 1700-talet räknade inte fel på flera minuter!!
158
« skrivet: 2003-11-17, 10:30 »
Egon,
För att undvika missförstånd: Du har förstås rätt när du skriver Sann soltid om förhållandena på 1700-talet. Då lär man ha använt denna tid, hur det nu gick till, ruckade man sina klockor efter solens olika hastighet?
159
« skrivet: 2003-11-17, 10:14 »
Egon, Om man inte säger annat räknar Guide med Gregorianska kalendern efter okt 1582, men man kan förstås ställa in programmet som man vill. Maximum för 1769 år solförmörkelse skedde enligt Guide 7:52 GMT, dvs 8:52 svensk normaltid eller - eftersom Stockholm ligger ca 3 grader öster om Sveriges tidmeridian - 9:04 i lokal medelsoltid. Månen täckte då 55% av solen men förmörkelsen började en timme innan och slutade en timme senare. Sann soltid är ett knepigt begrepp. För att få sann soltid måste man korrigera med tidsekvationen. Tyvärr vet jag inte vad tidsevaktionen var för dagen i fråga, men den är aldrig så mycket som 30 minuter (som högst 15-20 minuter). Sann soltid är den tid som ett solur visar. Det är en väldigt opraktisk tid, som aldrig (?) används av klockor (eller icke-astronomer). Klockor använder i stället medelsoltid: numera svensk normaltid, förr även lokal medelsoltid. Skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid beror på flera saker, framför allt på att jordens bana runt solen är elliptisk, så att det sanna dygnet blir olika långt under olika delar av året (t.ex. räknat från att solen står i söder ena dygnet tills den står i söder igen nästa dygn). En annan faktor är att - den konstruerade och högst teoretiska - medelsolen rör sig längs himmelsekvatorn, men den sanna solens bana är ekliptikan, som lutar 23 grader mot ekvatorn. Medelsolen är helt enkelt konstruerad för att alla dygn skall bli lika långa. 
160
« skrivet: 2003-11-16, 14:52 »
Egon, Förmörkelsen 1715 inföll den 3 maj enligt gregorianska tideräkningen, dvs 22 april enligt julianska kalendern. 13 maj 1733 är också enligt gregorianska kalendern. Programmet som ritat kartorna heter Guide 8, och kan hittas på Internet www.projectpluto.com
161
« skrivet: 2003-11-15, 15:26 »
 Här är 1733 års förmörkelse. Den inträffade så sent på kvällen att solen redan gått ned i Ryssland. I Göteborg varade den ca 2 minuter kl 18:22-18:24. 1769 års förmörkelse var inte total i Sverige, men några andra var det under perioden: 1621 (ringformig, dvs månen var för liten för att täcka hela solen), 1639 (ringformig), 1654 (Skåne i alla fall), 1708, 1737 (ringformig), 1764 (ringformig), 1793 (ringformig).
162
« skrivet: 2003-11-15, 14:53 »
 En bild av 1715 års förmörkelse. Det mörka bandet från Danmark, över Göteborg-Stockholm-Arkangelsk visar var den var total.
163
« skrivet: 2003-11-12, 13:25 »
Ja, tyvärr är det så. Det finns dock några katekismilängder för perioden
164
« skrivet: 2003-10-16, 17:07 »
Staffan Bengtsson diskuterar i ett mycket intressant inlägg 12.2.2000, bl.a. uppgiften i dödsboken att Anna Ersdotter är dotter till Erik Olofsson i Hössjö. Kanske finns det mer att gå på än dödsboken?
165
« skrivet: 2003-10-08, 16:39 »
Jag följer det goda rådet att själv svara på min efterlysning.
På annan plats i Anbytarforum fick jag tipset att att leta i Göteborgs garnisonförsamling. Där fanns i födelseboken Katarina Maria, f. 26.8.1795 och systern Johanna Christina, f. 24.2.1798. Döttrar till Arvid Lindqvist, artillerist, f. ca 1764, gift 2.8.1794 i Göteborgs garnisonsförsamling med Anna Brita Hagelberg f. ca 1760 (enligt vigselnotisen)
Nästa fråga blir då förstås, varifrån kom Arvid Lindqvist och Anna Brita Hagelberg?
166
« skrivet: 2003-09-29, 21:00 »
Tack Bo och Joel,
Det var Garnisonsförsamlingen. Årtalet skulle vara 1795.
168
« skrivet: 2003-09-26, 15:03 »
Nja, när jag tänker efter så är nog inte den kungliga blödarsjukan ur alla synpunkter ett praktexempel på inavelssjukdom, även om den ofta framställs så. För blödarsjuka räcker det med ett anlag - man behöver inte få det från båda föräldrarna.
169
« skrivet: 2003-09-26, 13:01 »
Ett praktexempel på inavelssjukdom är den blödarsjuka (haemophilia om man söker på internet) som härjade i de europeiska kungahusen. Drottning Viktoria var bärare av anlaget, anlaget sitter i X-kromosomen, så det är så gott som bara män som blir sjuka. Tsar Nikolaus II var drabbad, och många fler kungliga...
170
« skrivet: 2003-09-25, 11:06 »
Artikeln handlar nog (också) om enstaka kusinäktenskap:
Konsangvinitet betyder blodslægtskab, det vil sige, at parterne har en del identiske gener. Fætre og kusiner vil have identiske genkopier i en ottendedel af alle autosomale loci; som et resultat heraf vil deres afkom være homozygote i en sekstendedel af alle autosomale loci. For onkel og niece-par vil det dreje sig om en fjerdedel af deres gener, der er fælles, hvilket vil sige, at deres afkom bliver homozygote i en ottendedel af alle autosomale loci; dette vil også gøre sig gældende for afkom af dobbelt fætter og kusine-par (dvs. hvor ægtefællerne er fætter og kusine på både mødrene og fædrene side).
Jag har ingen aning om hur mycket annorlunda situationen blir efter flera generationers ingiften. Antalet identiska gener blir kanske större, men vad det betyder vet jag inte. Man måste nog gå tillbaka och läsa alla artiklarna som refereras i tabell 1.
171
« skrivet: 2003-09-25, 08:56 »
Den som önskar en medicinsk-vetenskaplig syn på problemet kan kolla den danska läkartidningen Ugeskrift for Læger 28 april 2003 (häfte 18, sök på http://www.dadlnet.dk/ufl/seneste.htm artikeln Konsangvinitet og medfødte misdannelser av Marie Søgaard & Agnete Vedsted-Jakobsen). Se också redaktörens kommentar i samma nummer VIDENSKAB OG PRAKSIS: Redaktionelt, Fætter-kusine ægteskaber.
172
« skrivet: 2003-09-18, 08:39 »
Enligt Helsingborgs hfl AI:28-32 var Katarina Maria Lindqvist, hustru till husaren Carl Lundblad, född i Göteborg 24 augusti 1796. Jag har förgäves sökt henne i födelseböckerna för Gustavi och Kristine församlingar. Vilka andra församlingar kan för 170-200 år sedan ha ansetts tillhöra Göteborg? Gärna med litet marginal, om folk i Helsingborg runt 1830 inte hade så exakta kunskaper om Göteborg, utan förlitade sig på vad Katarina själv uppgett.
173
« skrivet: 2003-09-04, 08:59 »
Tillbaka till ursprungsfrågan ett litet ögonblick. Jag fick nyligen 8 ångermanländska generationer, för vilket jag är svararen evigt tacksam. Källorna var föredömligt redovisade. Även om jag själv skulle ha velat utforska detta material själv ser jag inget problem med svaret. (I mitt fall ett hypotetiskt resonemang eftersom svaret jag fick var frukten av ett engagemang för berörda socknar, som ligger långt, långt utanför min förmåga).
Om man får reda på who-dunnit på väg in i biosalongen, så är nöjet förstås förstört. Men en antavla memorerar man inte på stört. Man vet visserligen att den finns, dvs att egen forskning sannolikt kommer att löna sig, men antavlan är lätt att gömma för den som vill - och kan eventuellt tas fram som facit.
174
« skrivet: 2003-08-30, 13:32 »
Nu har jag hamnat i för mig okända trakter. Vad är det för familjeregister? Finns NNs föräldrar med i det registret!
175
« skrivet: 2003-08-29, 16:41 »
Per,
Var finns uppgiften om Subbersta, Boteå? Är det i Torsåker AI:1?
176
« skrivet: 2003-08-28, 19:29 »
Tilläggas kan att Bengt Bad och Else Nilsdotter fick barnen Måns 1809 (döpt efter farfar), Hanna 1811 (farmor), tvillingarna Anna (mormor) och Bengta 1813, Nils 1816 (morfar), Per och Bengta 1818, Ola 1821, Bengt 1824, Elsa 1826 och Elsa 1828. Ingen Cathrina alltså.
177
« skrivet: 2003-08-28, 19:23 »
Hej Anders,
Det var ju ett mycket intressant fynd!
Jag har inte hittat något nytt om Nils Lövendahl och Anna Maja Johansdotter. Anna Maja var 29 år då dottern Else föddes 1788. En synnerligen vild, och inte helt allvarligt menad hypotes är att Anna Maja kan vara dotter till nattmannen i Landskrona Johan Gustavsson född 17391001 i Torrlösa, som fick en dotter Anna Maja döpt 17600226 i Malmö Sankt Petri. Det skulle liksom passa med det förmodade resandeblodet hos Nils. Jag har letat efter Nils och Anna Maja i Landskrona sfs och garnison, utan framgång.
Sedan sist har jag hittat att Else Nilsdotter gifter sig 11/12 1807 i Reslöv med Bengt Månsson Bad, som senare blir soldat. Elses födelsedatum 6/2 1788 Torrlösa finns i hfl Västra Sallerup AI:1 Remmarlöv 2, Gullarp AI:3 Selarp 1818, i obruten rad genom alla hfl till Gullarp AI:11 Selarp 1848-1860. Sedan har jag en lös anteckning att hon står som död i hfl Trollenäs AI:1 Selarp 8 hos sin dotter Else, men det måste bekräftas.
Det är litet svårt att tro att hon i stället skulle vara född 1790, eller?
178
« skrivet: 2003-08-28, 17:08 »
Jag undrar om någon har mött Sissa Larsdotter i Hemmesdynge? Hon gifte sig därstädes 14/5 1710 med Lars Kristensson (1667-1737), Fjärdingslöv 12, Gylle. Enligt hennes dödnotis 26/5 1755 i Gylle, var hon född ca 1677.
Det finns ett par, Lars Jeppsson och Mätta Hansdotter på Hemmesdynge 3, som har en dotter Sissa, men jag har inga bra tecken på att de är föräldrar till min Sissa.
179
« skrivet: 2003-08-28, 17:07 »
Hej Gun,
Jättemycket tack för dina uppgifter! Jag har kollat domboken för 1763 och konstaterar att det du säger stämmer, eventuellt med förbehåll att jag har svårt att läsa Styrnäs i nr 2. S..näs är det i alla fall, men inget y?
180
« skrivet: 2003-08-24, 10:36 »
Tack Gun.
Kan det ha stått Hörne, och inte Björna? Jag tänker att om det var vår Nils Nilsson som fick dottern Lisa i Hörne 1755, så var det bara en tillfällig sejour i Stöcke - och grundproblemet kvarstår, han kom inte ursprungligen från Hörne.
181
« skrivet: 2003-08-23, 12:19 »
Tack Eva, det kan nog mycket väl stå Tvet/Tveet!
182
« skrivet: 2003-08-21, 23:28 »
Ja, det verkar vara fel Nils Nilsson (Stöcke 12, inte Stöcke 4) som kom från Styrnäs.
I sammanställningen över barn födda 1755 (Umeå lfs C:2) finns en Lisa, dotter till Nils Nilsson i Hörne. Kanske en tillfällighet?
Johan 1753 hittar jag inte i födelseboken. Inte heller, som sagt, Abraham född i jan-feb 1749, då fadern var högst 19 år. Säger den unga åldern något om den stämmer? Kunde Nils vara gift redan som 19-åring?
183
« skrivet: 2003-08-21, 21:30 »
Läshjälp är nog snarast vad jag behöver. Det verkar som om jag läst fel i vigselnotisen, men om det inte står Tuna, vad står det då? Lund? Förmodligen är det samma sak i födelsenotisen en månad senare. Det liknar hur som helst ingen plats i mantalslängden.   Ledsen att jag lurade dig, Ronnie, tack i alla fall.
184
« skrivet: 2003-08-21, 08:52 »
Jag fick under Efterlysningar veta att Nils Nilsson och Lisa Abrahamsdotter, som ca 1758 flyttade till Stöcke i Umeå lfs, kom från Styrnäs.
Familjen som flyttade:
Nils, född 1730, d. ca 1800 i Hörneå, Umeå lfs
hustrun Lisa, född 1719, d. 1809 i Hörneå
sonen Abraham, f. 1749, också d. 1809 i Hörneå
sonen Johan, f. 1753, d. 1812 i Järnäs, Nordmaling
dottern Lisa, f. 1755
Jag undrar över anorna till Nils och Lisa, även var de närmare bodde i Styrnäs?
185
« skrivet: 2003-08-20, 20:56 »
Tuna i Hällestad
Jag har ett par anor från Tuna, som gifter sig 1777 i Hällestad. Jag hittar inte Tuna i mantalslängderna. Vigselboken säger inte direkt att det ligger i Hällestad, och gränsen Dalby-Hällestad-Bonderup är inte alltid så lätt att förstå.
186
« skrivet: 2003-08-20, 17:32 »
En snabbkoll visar att Carl 5/12 1758, Erik 29/3 1760 och Per 3/10 1763 föddes i Stöcke
187
« skrivet: 2003-08-20, 17:17 »
Tack Rune och Gun
Detta var spännande information! Jag ser att Styrnäs kyrkbok börjar först 1759, och då har Nils redan flyttat, annars kunde man kanske hittat några av barnen i den boken (Johan 1753, Lisa 1755, Carl 1758, Eric 1760, Per 1763)
188
« skrivet: 2003-07-12, 11:15 »
Hej Stefan,
Jag har tyvärr inga uppgifter om Signe, men jag har stött på henne när jag letade släkt till min ana Bengta Lassesdotter, som kanske är en syster?
Bengta gifte sig 30.3.1656 i Skurup med Pål Mickelsson i Svenstorp. Bengta föddes 1632 och dog 27.2.1710 i Svenstorp, men var då omgift med Ingemar Knutsson, Svenstorp.
Barn:
1) Kirstin Pålsdotter i Lilla Beddinge, f. ca 10.4.1667, g. 14.7.1689 i Svenstorp med Assmund Persson från Mossby, Västra Nöbbelöv (mina anor).
2) Lasse Pålsson från Svenstorp, gift 1705 i Källstorp med Ingrid Jönsdotter. Hamnade i Toarp, Källstorp.
Det finns också en Per Lassesson, som gifter sig i Skurup 15.6.1656, som skulle kunna vara en bror till Bengta och/eller Signe.
Kirstin och Assmund fick först 3 barn, troligen i Mossby och sedan 3 i Lilla Beddinge. Tyvärr finns ingen födelsebok bevarad för Mossby, så det går inte att kolla dopvittnen, och för barnen i Lilla Beddinge finns nog inga vittnen som har anknytning till Signe?
Har du något som tyder på släktskap mellan Bengta och Signe?
189
« skrivet: 2003-05-21, 08:22 »
Hej,
Jag fortsätter att spela djävulens advokat: i de (danska) växtnamn jag hittar på Internet betyder spinkel smal.
Men matförgiftning är kanske inte så långsökt ändå?
190
« skrivet: 2003-05-20, 17:09 »
Sonen Lars i familjen dör också i Spinkel sjukdom strax efter föräldrarna 1760, och flera andra i byn (Fjärdingslöv, Gylle) likaså.
Det tyder väl mer på en epidemisk pest?
191
« skrivet: 2003-05-20, 08:23 »
Verkar mystiskt! Det är väl inte otänkbart att det kan röra sig om cancer, men båda makarna är ändå rätt unga för att drabbas av cancer, och de dör i stort sett samtidigt. Jag skall leta vidare i dödboken och se hur vanligt spinkel är.
192
« skrivet: 2003-05-19, 08:40 »
Jag fick under läshjälp hjälp med att tolka en sjukdomsorsak till Spinkel. En man dog i Gylle, Skåne av Spinkel sjukdom 1760, 45 år gammal, och hans jämnåriga hustru dog en månad senare av Spinkel. På norska/danska betyder spinkel smal/tanig, och den betydelsen har funnits i Sverige också enligt Akademiens Ordbok. Men som en sjukdom har jag svårt att tolka ordet. Jag tror knappast att paret dött av svält. Vad betyder det?
193
« skrivet: 2003-05-14, 22:56 »
Jag fick det också till Spinkel. Ordet finns i Akademiens ordbok och betyder spinkig, men inte sjukligt tärd, tror jag.
194
« skrivet: 2003-05-14, 20:40 »
Jag undrar vad Christen Larsson och hans hustru dog av. De dog båda i Gylle, 1760 med en månads mellanrum, och i samma sjukdom. Men vad står det?  
195
« skrivet: 2003-05-02, 10:16 »
Undrar över ett par platser i Genarp.
Den ena är Sverige, eller Sverigehuset.
Den andra får jag till Lawstorp (Lavstorp, Larstorp) när jag försöker tolka födelseboken från 1700-talets början. Jag hittar ingen av dessa platser på min moderna karta.
196
« skrivet: 2003-04-12, 21:06 »
Det har gått troll i detta. 17 Januarij skall det
vara.
197
« skrivet: 2003-04-12, 19:23 »
Visst skall det vara 1689, D. 27 Januarij torsdags morgon klockan 8
Tack Anders!
198
« skrivet: 2003-04-12, 16:17 »
Om det skulle behövas ännu fler indicier, så läste jag om födelsenotisen för smeden Carl Råås son Andreas 31.12.1720 i Sandåkra, Skurup. Där fanns vittnena ladufogden Gert Håkansson och skogvaktaren Nils Håkansson. Den Nils jag tidigare noterat fanns på Fladberg i Skurup, kan det vara en lämplig habitat för en skogvaktare?
Anders, som Birte skriver ovan är ladufogden Gert Sandberg släkt med kornetten Mårten Sandberg. Det går kanske att få ihop på något annat sätt?
Jag fasar för den dag någon ber om källhänvisningen som visar att Lars sadelmakare var son till Håkan Smed. Det måste bli en hel bok !
199
« skrivet: 2003-04-12, 10:37 »
Tillägg:
Lars var med stor sannolikhet bror till Bengta Nils Måns. Sadelmakaren Lars och hans hustru i Snårestad var faddrar åt hennes barn 1731, 1734. Bengta och Nils Måns var i sin tur faddrar åt Lars' barn 1730, 1735 och 1738.
200
« skrivet: 2003-04-12, 10:32 »
Hej Birte.
Utgående från Håkan Smed i Sandåkra, Skurup så går det att få ihop en släktsaga som täcker alla de Sandbergare och Håkanssöner/döttrar som du diskuterat härovan.
Smeden Håkan Gertsson på Sandåkra 14 eller 15 var gift med Anna Bengtsdotter. Han dog 15.3.1719 i sitt 69:e år.
Barn:
Gert, (född senast i början av 1680-talet, ej i födelseboken, men ofta i katekismilängden). Kan vara ladufogden Gert Sandberg , som dog 1727.
Hanna, f. 12.6.1684, död strax efter.
Bengta, f. 9.8.1685. Saknas i kkl 1695, men finns 1699. DISBYT uppger en Bengta f. 1692, som saknas i födelseboken, så det kan vara fråga om två olika Bengta. Det verkar vara lucka i dödboken 1680-1690, det går därför inte att få fram om någon Bengta dött då. Antag att det finns en Bengta f. 1691 (då är det lucka i födelseboken). Hon skulle i så fall gift sig med Nils Månsson från Balkåkra (f. 1697 i Bjäresjö, d. 1742 i Skårby) 11.11.1722 i Snårestad. Hon gifter om sig 1742 i Skårby med Nils Hansson. Denna Bengta dör 1766 i Skårby.
Karin, f. 6.3.1687.
Mårten, f. 17.1.1696. Kornetten Mårten Sandberg, som du skriver är släkt med ladufogden Gert Sandberg, och Nils och Lars Håkanssöner.
Anna, f. 28.4.1693. Här har vi äntligen en riktigt säker uppgift. Anna Håkansdotter gifte sig med Carl Andersson Råå 14.10.1715 i Skurup. Hon (Carl Smeds hustru i Sannåkra) dog 2.6.1721. Dess ålder 28 åhr.
Carl Råå får sonen Niklas 15.8.1716 i Sövde. Det är väl inte helt säkert att det är samma Carl Råå som gifter sig 1715 i Skurup. En Niklas Carlsson Sandberg blir sadelmakare i Sövestad, gift med Anna Margareta Söderberg. Vi vet att denne Niklas var kusin med Lars Håkansson Sandbergs dotter Elsa (g.m. Hans Mårtensson i Varmlösa).
Nils, f. 15.11.1694. Möjligen Nils Håkan barn på Fladberg i Skurup. Han fick en dotter Birgitta 2.7.1724. Test. sadelmakaregesällen Lars Håkans.
Bengt, f. 23.12.1696. Dog antagligen som ung.
Carl, f. 5.1.1698. Möjligen stallmästaren Carl Sandberg som är fadder åt klockare Christen Nilssons son i St. Köpinge 1737, klockaren som förvaltade arvet efter Gert Sandberg.
Elsa. Finns i kkl 1712, men jag har inte hittat henne i födelseboken, vilken har lucka för i stort sett hela 1701-1702. Kanske är hon gift med Olof Hall i Årsjö, Sövestad?
Lars. Sadelmakaren Lars Håkansson Sandberg dog 17.12.1750 i Trunnerup, Villie. Enligt dödsnotisen föddes han 11.7.1702 -och då saknar Skrurup födelsebok.
Ur Sandåkern har det växt upp ett helt sandberg, som visserligen är litet löst i strukturen, men som ändå hålls ihop väldigt väl av alla indicier som är redovisade i diskussionerna ovan.
Hälsningar, Gunnar
201
« skrivet: 2003-04-07, 11:23 »
Hej Sven,
Låna A.U.Isbergs bok Bidrag till Malmö stads historia vol 2a, som består av biografier över alla rådmän och borgmästare i Malmö.
Boken är visserligen över 100 år gammal (från 1897), men i huvudsak pålitlig tror jag, och mycket trevligt skriven.
Min ana är Jacob Clausen och hans andra hustru Anna Leijel, så jag har inte kapitlet om Ledebur.
202
« skrivet: 2003-04-07, 09:02 »
Hej igen,
Efter att ha läst den animerade debatten om DISBYT på annat håll här på anbytarforum, kunde jag inte hålla mig. Jag hittade Lars Sandberg som son till smeden Håkan Giertsson och Anna Bengtsdotter i Skurup, farfar Gert Håkansson i Skivarp. Bengta Håkansdotter i Skårby finns som syster i familjen. Jag skall förstås kolla mot uppgiftslämnaren mycket noga (vilket jag alltid gör)!
203
« skrivet: 2003-04-07, 08:24 »
Hej Birte,
Tack för alla nya trådar att dra i.
Jag har hittat ytterligare en sadelmakare Sandberg i krokarna, men har ännu ingen aning om han passar in i pusslet med sadelmakarkusinerna. Det är Anders Nilsson Sandberg i Sinnartorpet(heter det så?) i Skurup. Han och hans hustru Kirstina Bengtsdotter är dopvittnen år Nils Andersson i Skurup 1748, 50, 52 och 55.
204
« skrivet: 2003-04-05, 17:39 »
Hej Birte, Det har gått ganska bra att lägga pusslet. Elsa var mycket riktigt dotter till Lars Håkansson Sandberg, sadelmakare i Snårestad 2 1729-1740, Hunnestad 5 Snårestad 1744, Trunnerup, Villie 1750, f. ca 11.7.1702, d. 17.12.1750 i Trunnerup, Villie. Gift 21.9.1725 i Skurup med Helvig Rasmusdotter f. 3.11.1701 i Ängamöllan, Skurup d. 24.10.1775 i Trunnerup, Villie Barnen: Margareta, f. 5.7.1729 i Snårestad Elsa, f. 12.8.1730 i Snårestad, gift med Hans Mårtensson i Varmlösa, Katslösa Kirstina, f. 5.11.1735 i Snårestad, d. 21.4.1737 Kristina, f. 20.5.1738 i Snårestad, d. 28.7 1803 i Villie, gift med Truls Nilsson i Trunnerup Håkan, f. 7.12.1740 Katarina, f. ??, gift 1760 i Villie med Hans Persson i Trunnerup, d. 1763, omgift 1764 i Villie med Truls Jönsson Helvigs föräldrar: Rasmus Jönsson, bonde och möllare på Ängamöllan, Skurup, f. ca 1647, d. 27.12.1713 i Ängamöllan och hans andra hustru Kerstina Persdotter, f. ca 1672, d. 17.2.1731 i Ängamöllan, Skurup (omgift med Väste Tykesson). Niklas Carlsson Sandberg och Margareta Carlsdotter torde vara kusiner till Lars Sandberg. Niklas kan möjligen vara född 15.8.1716 i Sövde, Färs, till Carl Raas och Anna Pärsdotter (Familysearch) Anna Sandberg får jag inte in i pusslet, hon är dopvittne till Elsa Sandbergs barn, så det är säkert samma Sandbergssläkt. Lars Håkansson Sandbergs föräldrar blir nog knepiga att finna. En Bengta Håkansdotter af Hunnestad uppträder som dopvittne 1738 - kanske en syster? Ola Jacobsson i Varmlösa, Katslösa är då och då dopvittne åt Lars' barn och vice versa, kanske ett tecken på släktskap?
205
« skrivet: 2003-04-03, 08:25 »
Hej Urban,
En gissning kan vara att databasen är Thord Bylunds ANGUR,
Sök på ANGUR i sökrutan på Rötters förstasida, eller se diskussionen:
Anbytarforum: Kändisars härstamning: Idrott / Sport: Forsberg, Peter och Kent
206
« skrivet: 2003-03-27, 11:16 »
Jag tycker Stefan har alldeles rätt. Den service man får från SVAR, med korta leveranstider är värd att betala för.
Vad gäller diskussionen om vår grundlagsskyddade rätt att ta del av offentliga handlingar vore det intressant om någon jurist av facket kunde reda ut begreppen. Jag uppfattar att rätten gäller att ta del av handlingarna på ort och ställe där de förvaras (och då finns förmodligen undantag för sköra dyrbarheter som gamla kyrkböcker). Av statliga myndigheter kan man dessutom kräva 10 sidor kopior gratis!
At beställa kopior från SVAR är en helt annan sak, och vad det rimligen bör kosta har ju debatterats vältaligt här ovan, men någon rättighet är det knappast frågan om?
207
« skrivet: 2003-03-21, 07:28 »
Ja, du har nog rätt!
208
« skrivet: 2003-03-20, 14:24 »
 Bilden är hämtad från Katslösa (M) födelsebok 1720. Det är inga problem att läsa texten. Men jag undrar vad det lilla M:et betyder i vänstra marginalen under ordningssiffran 5. Sådana M finns litet här och var i födelseboken, och de är uppenbarligen alltid skrivna vid ett annat tillfälle än själva notisen, eftersom bläcket har annan svärta. En vild och galen gissning är att de skrevs dit när barnet gifte sig (Matrimo...), vilket vore intressant, eftersom det i så fall visar att barnet blev vuxet. Någon som vet?
209
« skrivet: 2003-01-20, 10:51 »
Hej,
Jag har följande om familjen, det mesta är andrahandsuppgifter, som du får kolla själv. Det finns mycket om dem i tidigare inlägg i Umeå-diskussionen, se t.ex. 22/1 2000, 3-4/11 2000, 8/4 2001, 23/6 2001,
Håkan Jonsson
bonde i Tväråmark 1, Umeå landsförsamling
f. 1674 i Tväråmark
d. 13.4.1750 i Tväråmark
gift med
Malin Ericsdotter
f. 1686 i Västerhiske
d. 5.3.1758 i Tväråmark, Umeå landsförsamling
Barn, alla födda i Tväråmark :
Jon, f. 1708, d. 15.5.1785 i Tväråmark
Barbro, f. 1716, d. 21.8.1797 i Täfteå, Umeå landsf.
Hans, f. 1719, d. 20.5.1771 i Sikeå, Bygdeå
Pehr, f. 1721, d. 5.9.1763 i Ersmark, Umeå landsf.
Håkan, f. .12.1722, d. 18.8.1723
Catharina, f. 1726, d. 20.7.1807 i Grubbe, Umeå landsf.
Thomas, f. 27.5.1729, d. 4.4.1809 i Västerhiske, Umeå landsf.
Margareta, f. 20.6.1733, d. 29.3.1800 i Tväråmark
210
« skrivet: 2003-01-15, 16:05 »
Uttrycket fostra kan ju vara lustigt. Enligt Akademiens ordbok finns betydelsen föda.
Jag har stött på det i en bouppteckning från 1759, som måste uppskjutas tills den hafvande hustrun (till den avlidne) hade fostrat. Bouppteckningen skedde ett halvår efter födelsen, och mer än ett år efter dödsfallet. Kanske var det praktiskt att förvissa sig om att det faderlösa barnet skulle överleva innan det var lönt att låta det ärva?
211
« skrivet: 2003-01-03, 14:35 »
Jättestort tack Göran och Bengt Göran!
Ber så mycket om ursäkt Göran, jag var så inne i min felaktiga tolkning av ordet :-). Din tolkning är förstås mycket trevligare eftersom jag vet en del om Ingeborgs anor.
Som kuriosum kan nämnas att forskaren Folke Möller, som skrev en artikel om Öhrström i Släkt och Hävd 1983, s. 374, i ett opublicerat manuskript ansåg att Öhrströms anor var omöjliga att utforska!
212
« skrivet: 2003-01-03, 14:12 »
...fast vid närmare påseende kan det kanske stå the? - finns det ett sådant ord 1782? Ett u borde ju haft ett streck över sig!
213
« skrivet: 2003-01-03, 13:58 »
Tveksam till din tolkning dess. Min tolkning stjuf är kanske också tveksam, sista bokstaven i ordet är en ovanlig krumelur och första bokstaven liknar mera t än st?
214
« skrivet: 2003-01-03, 12:06 »
215
« skrivet: 2003-01-03, 11:52 »
Bilden verkar strula,
jag har skickat den till Peter med hopp om att han kan fixa problemet
216
« skrivet: 2003-01-03, 11:38 »
Vill gärna ha hjälp att tolka ett ord i denna bouppteckning efter skräddaren Johan Wikman i Abbekås. .. Ridaren Willberg såsom gift med den aflednas syster Anna Lena Wikman. Att änkan biträda(?) giöra kom ä? ? stjufbroder ryttaren Anders Öhrström i Öremölla..... (Kanske en annan diskussion: Jag är egentligen ute efter Öhrströms anor, och detta är det hetaste spår jag har. Johan Wikmans änka heter Ingeborg Trullsdotter, och hon är vittne vid alla Anders Öhrströms barns dop. Ingeborgs far Truls Andersson i Tolånga dog 1756 när hon var 14 år, sedan är hon piga på olika ställen i Färs och Ljunits tills hon gifter sig i Sjörup första gången nästan 40 år gammal. Hennes mor verkar inte ha gift om i Tolånga i alla fall. Kan man vara styvsyskon på olika sätt? Eller skall man tro att Anders var styvbror till den afledne i stället??)
217
« skrivet: 2003-01-02, 19:23 »
Se också mitt inlägg 13 nov 2001 i diskussionen
Språk, ord och namn: Latin: Latin>Svenska som
handlar om dop där barnafadern var det enda
dopvittnet
218
« skrivet: 2002-12-30, 17:33 »
Hur hittar man registret på SVAR numera? Ursäkta
att jag är tjatig och upprepar min fråga igen,
men har någon hittat registret sedan SVAR/NAD
lade om sin söksida?
219
« skrivet: 2002-12-10, 08:41 »
Måns,
Har du, eller någon annan, stött på en soldat Nils Löwendahl och hans hustru Anna Maja Johansdotter (båda födda ca 1760), som fick en dotter Elsa 6.2.1788 i Östraby. Susceptrix var en Agda Pålsdotter från Östraby 7, hustru till Måns Bengtsson, och kanske syster till din Nils Pålsson(?).
Dopnotisen är det enda jag hittat om familjen i kyrkböckerna.
220
« skrivet: 2002-12-08, 11:16 »
221
« skrivet: 2002-12-08, 11:15 »
Ett ytterligare tips är följande hämtat från det förträffliga vigselregistret http://cgi.algonet.se/htbin/cgiwrap/d89876/v_onsjo.pl Vigsel 1794-06-29, Torrlösa hemmansåbo Sven Jonsson, Torlösa & piga Karna Svensdotter, Östraby Du får själv bedöma om det är rätt.
222
« skrivet: 2002-12-08, 10:17 »
Hej Måns,
Jag har hittat följande barn till Sven Olsson och
Kierstin
Hanna, f. 11/11 1750 (min ana)
Nils f. 26/2 1754
Anna 4/7 1758
Karna hade jag missat!
Jag vet inget om Svens föräldrar, men tror att
Kierstina var född 17/7 1719 i Svalöv, dotter
till Nils Jönsson och Kierstina Hansdotter i
Södra Svalöv 2 (stöds av dopvittnena). Har inte
hunnit kolla Svalövs vigselbok, om den finns, men
det är ett tips. Hör av dig om du hittar något.
223
« skrivet: 2002-11-30, 12:42 »
Rättelse, Erik Persson var född i november 1712
224
« skrivet: 2002-11-30, 12:01 »
Tilläggas kan att Per Eriksson Nyström var smed i Olofsfors redan 1769, innan han försvann till Grundsunda, enligt vad Sven Erik Johansson berättat.
Hans mor Sara Lisa Matsdotter var dotter till Mats Matsson, Matsbo, Hed, Västmanland gift 1693 med Sara Persdotter.
Deras barn, alla födda i Matsbo, Hed, Västmanland:
Mats, f. 20.11.1693
Pär, f. 8.10.1697
Anders, f. 30.9.1700
Hindrik, f. 2.2.1702
Pär, f. 18.3.1704
Maria, f. 23.2.1706
Johan, f. 12.9.1709
Sara Elisabeth, f. 13.11.1714
Hans far, Erik Persson var enligt dödsnotisen född i november 1711. Okänt var, men förmodligen i Västmanland. Kyrkböckerna från den tidens Västmanland verkar vara välbevarade, så det borde gå att hitta hans föräldrar, även om jag inte lyckats ännu - Erik Persson är ett mycket vanligt namn. Han gifte sig 30/9 1733 i Hed, och uppges då bo i Nyhammar. Även Nyhammar är ett vanligt namn i trakten och finns i flera angänsande socknar.
225
« skrivet: 2002-11-16, 12:19 »
Hej Rune,
Tack för att du än en gång låtit oss ta del av dina mycket intressanta och givande hypoteser och funderingar. Jag ser fram emot dina nya fynd i källorna!
Att Jon Jonssons hade en svåger Erik Håkansson, gift med Sara Öndesdotter 1700 är väl så avgörande det kan bli. Ur vilken källa Burman plockat namnet Margareta på hans hustru kanske kommer fram så småningom.
226
« skrivet: 2002-11-15, 12:58 »
Om det stämmer att Önde Jonsson d.y., soldat redan 1716, är son till Jon Jonsson d.ä. så måste modern vara antingen den första hustrun som dog 1698 och som var mor till Jon Westberg född ca 1692, eller rentav den andra hustrun som dog 1708 (men hon hette troligen Anna Andersdotter).
Hustrun Margareta i mantal 1714 måste ju vara den fjärde hustrun, gift efter 1710, d. 1718, och kan inte vara mor till Önde (om Jon Jonsson är biologisk far).
Vad stöder Nils Burman sig på när han uppger att Jon Jonsson var gift med Margareta Öndesdotter? Är det mantal 1714 och det som är redovisat i denna diskussion, eller finns det andra uppgifter - döttrarnas dödsnotiser?
Jag tvivlar inte alls på att en av Jon Jonssons hustrur var dotter till Önde Jonsson, men vilken? Jag är främst intresserad av att hitta en mor till min ana Jon Westberg, men jag tycker inte indicierna är tillräckligt starka för att acceptera Önde Jonssons mor Margareta Öndesdotter.
Har jag missat något?
227
« skrivet: 2002-11-14, 08:11 »
Rune,
Tyvärr har jag inte mantalslängden tillgänglig.
228
« skrivet: 2002-11-12, 20:57 »
Hej Rune,
Ja, jag insåg alldeles efter att jag skickat
förra inlägget att Margareta naturligtvis inte
var mor till Jon Westberg, som också är min ana.
Så går det när man tänker långsammare än man
skriver.
Det står alldeles klart och tydligt Karin på mitt
mikrokort, men visst är det ofta fel i
dödsnotiser, Karin kan mycket väl vara en av de
andra hustrurna (styvmor), eller bara en
felskrivning.
Jag håller med om att det är mycket troligt att
någon av hustrurna är dotter till Önde Jonsson,
men längre vågar jag inte sträcka mig. Det kan ju
till och med vara så att denna hustru visserligen
är mor till den yngre Önde Jonsson, men kan ha
gift om sig med Jon Jonsson d.ä. som änka och
haft sonen Önde med sig i boet.
229
« skrivet: 2002-11-12, 08:58 »
Rune,
Jag hänger inte med i dina tankegångar. Menar du att modern till Jon Jonsson d.y. är Margareta Öndesdotter? Om dödsnotisen är riktig hette modern Karin, men hon kan inte vara dotter till Önde, i alla fall inte den Karin Öndesdotter som gifte sig 1700 med Per Andersson, eftersom Jon Jonsson d.y. bodde hemma hos föräldrarna till 1711.
Staffan Bengtsson skriver 21/1 2000 att Jon Jonsson d.ä. var bosatt i Västerhiske och förekommer i mantalslängden första gången 1690. han var gift troligen fyra gånger. Det finns uppgifter i domböcker och länsräkenskaper om hustrur till Jon som dör 1698, 1708, 1710 och 1719. Det är kanske någon senare hustru som är dotter till Önde?
230
« skrivet: 2002-11-05, 16:27 »
Hej Ulla,
Har du uppgifter om hustru Elisabet Johansdotters föräldrar? Jag har inte ens lyckats hitta att hon är född i Rullböle.
231
« skrivet: 2002-10-23, 15:13 »
Tack Sven-Erik,
Är det en ny upplaga? Per Sundin säger ju såhär i diskussionen ovan (fredag den 31 aug 2001 kl. 06.29):
Du ska inte använda Nylanders bok där många fel finns, utan den reviderade som finns på mikrofiche på SVAR
Men det kanske inte finns mikrofiche längre?
232
« skrivet: 2002-10-22, 12:21 »
Hur lånar man Nylanders familjeregister numera?
Jag kan inte hitta det med NADs sökfunktion.
233
« skrivet: 2002-10-11, 10:09 »
Jag undrar över en annan Nils Nilsson i Silvåkra. Han gifte sig 14.9.1777 i Hällestad med Karna Olsdotter och bodde på Kromhult 2 i Harlösa 1780-1784. Blev därefter husman på Silvåkra No 15 i Silvåkra 1784-1812. Nils dog 14.5.1812 i Silvåkra.
Enligt husförhöret Silvåkra 15 1802 så föddes Nils i Sandby 1748, men det stämmer inte med S. Sandbys födelsebok. Jag saknar föräldrar till både Nils Nilsson och Karna Olsdotter.
234
« skrivet: 2002-10-05, 21:33 »
Tack snälla för hjälpen!
Jag undrar om man kan sluta sig till att barnafadern är död eftersom han inte nämns. Borta från hemmet måste han väl vara i alla fall?
235
« skrivet: 2002-10-05, 10:22 »
 Jag undrar om någon kan hjälpa mig att läsa ovanstående. Jag gör själv följande osäkra och fragmentariska läsning: D. April födde soldathustrun tvillingar i Kaddesjö och efter dopet ... det ena .. döder. Den ena kallad Måns lefver. Detta andras namn wart intett ... Soldathustrun heter Kerstina Mårtensdotter gift med Nils Gilberg.
236
« skrivet: 2002-09-19, 09:44 »
En speciell sorts garvare. Så här skriver Akademiens ordbok:
ETYMOLOGI: [sv. dial. fällboredare, sämskmakare; liksom d. fel(d)bereder, felt-, efter t. fellbereiter, av fell o. bereiten. Benämning på handtvärkare som bereder skinn på annat sätt än en vanlig logarvare; dels liktydigt med: vitgarvare, skinnare (som i regel äv. syr fällar av de beredda skinnen), förr äv.: buntmakare,
BETYDELSE: liktydigt med: sämskmakare.
237
« skrivet: 2002-09-16, 17:32 »
Vi har visserligen 23 par kromosomer i varje cell, och i varje par kommer den ena från far och den andra från mor. Så långt är det nog gott och väl. Och det är riktigt att mutationer är sällsynta, inte därför att det inte ofta blir fel när DNAet skall fördubblas inför varje celldelning i kroppen -för det blir det- utan därför att det finns ytterst effektiva system som korrekturläser och rättar felen.
Överkorsning däremot är inte alls ovanligt i ett visst skede. Under meiosen, dvs när en könscell bildas hos en vuxen individ, sker det ungefär 2-3 gånger i varje kromosompar. Könscellen, spermien eller ägget, innehåller 23 enkla kromosomer. Men var och en av dessa kromosomer är INTE identiska med de som den vuxne individen en gång ärvdes från sin far eller mor (undantagandes X och Y-kromosomen), utan en blandning av genetiskt material från den fadersärvda och den modersärvda motsvarande kromosomen.
Poängen, som jag hoppas nå fram med, är att vi kan inte följa en viss kromosom genom generationerna. I varje generation byggs kromosomerna om grundligt innan de går vidare till nästa generation. Barnet ärver visserligen en uppsättning kromosomer från sin mor och en från sin far, men det är inte samma kromosomer som dessa en gång ärvde från sina föräldrar.
Däremot kan vi nog följa generna bakåt genom generationerna. Det torde vara sällsynt att en överkorsning sker mitt i en gen, så att den nya kromosomen skulle innehålla en hybridgen med material både från morfar och mormor.
238
« skrivet: 2002-08-30, 07:32 »
Stort tack!
239
« skrivet: 2002-08-28, 12:01 »
En vigselnotis från Södervidinge 1740 avslutas med Cautionsman är pigans fader Hans Nilsson - om jag lyckats tyda texten rätt. Vad menas?
240
« skrivet: 2002-08-28, 08:28 »
Hej Rune.
Enligt Umeå lfs dödbok C:2
Nils Johanssons i Klabböle mormoder hust. Catharina Thomasdotter, begr. 2.10.1736
Anna Nilsdotter Sikströms far var Nils Olofsson Sikå. Se Kenneth Mossbergs inlägg i Umeå-diskussionen 22 mars 2001.
241
« skrivet: 2002-08-06, 09:02 »
Hej,
Norrbyn liggen mellan Bastuträsk och Bracksele.
En populär diskussionsfråga är ju om Bjurholm ligger i Västerbotten eller Ångermanland, och man brukar säga att landskapet är Ångermanland och länet är Västerbotten. Men Bastuträsk-Norrbyn-Bracksele råkar ligga i den lilla del av Bjurholm som sträcker sig utanför Ångermanland, in i Västerbottens landskap, i alla fall på moderna kartor. Där är det Västerbotten för hela slanten alltså.
242
« skrivet: 2002-08-02, 14:54 »
Hej Eleonor,
Anders Andersson Malm-Westersel finns som egen rubrik under Ångermanland, Efterlysningar. Det vore trevligt om den diskussionen kunde få litet liv.
243
« skrivet: 2002-07-31, 08:28 »
Hej Björn, Ett länktips är att du besöker http://hem.passagen.se/pengsjon/ Efter litet klickande kommer du åtm. att hitta Jon Gabrielsson och några generationer förfäder till honom. Såhär börjar det: Jon Gabrielsson. Född 1810-08-14 i Pengsjö Vännäs (AC). Död 1849-10-05 i Pengsjö Vännäs (AC). Bonde. f Gabriel Olofsson. Född 1764-11-08 i Pengsjö Umeå (AC). Död 1847-02-15 i Pengsjö Vännäs (AC). Bonde och nybyggare i Lybäck. m Catarina Andersdotter. Född 1779-02-21 i Pengsjö Umeå (AC). Död 1866-03-14 i Pengsjö Vännäs (AC).
244
« skrivet: 2002-07-19, 08:54 »
Omsider kom svaret på den andra frågan - från hästens egen mun:
Sven Nilssons självbiografiska anteckningar, Historisk Tidskrift för Skåneland, Lund 1923:
Jag föddes 1787 d. 8 mars i Alfastorp, en liten by i Asmundstorp socken, ett annex till Landskrona pastorat. Min fader Nils Nilsson var bonde och hemmansåbo; min moders namn Thora Svensdotter, begge bördiga från Tarstad af Tirups socken.
Af sex syskon, som alla lefde till manbarhetsåldern, var jag det yngsta.
Min moder var en fromsint, lättrörd och religiös qvinna. Min far ... var en rask, entreprenant och förståndig bonde, odlade väl sin jord, fredade sin tillväxande skog och skötte väl sin torfmosse. Han hade först köpt sig ett hemman i Rönneberga by; men sedan han der, på inrådan af mönsterskrifvaren Smitt, uppfört en väderqvarn, och denna, då derpå söktes skattläggning, genom inverkan af en baron Bennett, då egare af Belteberga och af Kingelsta väderqvarn?, blifvit dömd att nedtagas ledsnade han vid att lengre der bo qvar, isynnerhet som byordningen i den tiden, i stora byhem, ofta föranledde superi och slagsmål, hvilka af min fader afskyddes. Han köpte sig derför ett litet hemman i Alfastorp, der jag sedan föddes. Ett par år derefter fann han det för litet och för magert för hans redan talrika hushåll, hvarför han sålde det och arrenderade tills vidare en gård i Arrarp af Herslöfs socken. Men några år derefter, då jag var vid pass 6 år gammal, köpte han 1/8 mantal rusthåll, Lilla Rycketofta i Fridlefstads socken, ett i skogen enstaka liggande hemman, der jag tillbringade mina gosseår, och der min fader bodde, då jag blef satt i Landskrona trivialskola.
Äfven roade min far sig att om aftnarna förtälja sagor, som han i sin barndom hört om troll, dvergar och jättar, stundom om gastar och spöken. Dessa berättelser hörde jag med den lifligaste uppmerksamhet, vanligen stående mellan hans knän och med händerna under kinderna. Jag kende ofta dervid en helig rysning genombäfva hela min varelse. Var det sent på qvällen, och ögnade jag, att det tecknade sig bli alltför rysligt, satte jag oförmärkt begge tummarna i öronen - för att kunna sofva om natten; men skedde berättelsen vid full dag, hade jag alltid courage att höra allt ihop. Och här vid min faders knän insög jag en oemotståndlig lust för folkets fornsagor.
I december samma år 1796 insjuknade min mor i en svår feber och led af obstruction. Läkare fanns icke. Min fader vände sig i sin bedröfvelse till presten, som qvacksalvade något i medicin, och från prestgården såg jag med glädje min fader hemkomma med en hop torkade örter, som presten ordinerat till decoct åt den sjuka. Det var S:te Hans blomster. Således decoct på Arnica montana åt en febersjuk! Efter några dygn väcktes jag och de öfriga barnen kl. 2 om natten af vår äldsta syster, som jemte min fader vakat vid sjuksängen, med den sorgliga underrättelsen, att vår moder höll på att dö. Hon var redan mållös och utan sans, då vi inträdde. En af mina systrar kunde ej hålla sig, utan gaf till ett häftigt skrik, hvarvid min moder uppslog ögonen, stirrade framför sig, men föll genast tillbaka - och slocknade. Der stod den arme fadren ensam, omgifven af 6 gråtande omyndiga barn. Anna, född 1775 [ej i födelseboken], var då 21 år, Bencta, född 1777, var då 19 år, Kersti, född 1779 [1774?], var då 17 år, Nils, född 1781, var då 12 år, Sven, född 1787, var då 9 3/4 år. Från den stunden flydde all trefnad från hemmet, ty husets goda genius var borta och återvände aldrig.
... under hösten 1814 dog min far ...
245
« skrivet: 2002-07-16, 12:46 »
Hej Kenneth M och Agneta O!
Jag har i era respektive material stött på en hustru Malin i Kålaboda, Nysätra, f. 1641, d. 1717.
Enligt Agneta var hon hustru till Zakris Johansson i Kålaboda 2 (1621-1702). Enligt Kenneth var hon hustru till Lars Mattsson (1642-1704, soldat Trast 1695).
Jag anar att jag tolkat någonting fel. Fanns det två Malin?
246
« skrivet: 2002-06-03, 15:52 »
Jag har många anor från Skåne, som i vigsel/lysningsböckerna presenteras som drängen och åbon eller till och med drengen och frälsehemmansåboen den-och-den. Jag tycker det låter motsägelsefullt. Vad menas? Är det att mannen sitter som ogift åbo på sin gård, och därför kallas dräng?
247
« skrivet: 2002-05-25, 08:05 »
Hej Karin,
De barn jag funnit är
Kristina, f. 21.1.1733
Karna, f. 23.5.1734
dotter (Anna?), f. 28.12.1736
Nils, f. 18.2.1739
Bängta???, f. 23.7.1742
Elna, f. 10.4.1745
Jag har varken födelsedatum eller dödsdatum för Nils och Sissa. Jag undrar om Nils är den som dog 1778? Vet du mer?
Nils kallas ibland Östra, ibland Södra Nils Nils, men jag tror det är samma.
Det fanns också en Västra Nils Nils på Nr 23, gift 12.12.1724 med Hanna Hansdotter. Deras barn reste också till St Peters Kloster för att vara vittnen när Annas barn döptes. Möjligen är Sissa och Hanna Hansdöttrar systrar, men jag har inte heller hittat Hannas ursprung.
248
« skrivet: 2002-05-21, 20:08 »
Hej Gun,
Ja, du har alldeles rätt. Det är inte Anders Königsson från Rödå jag söker. Men vilka var Elisabet Andersdotters tre systrar?
249
« skrivet: 2002-05-20, 20:05 »
Enligt födelseboken fick Nils Nilsson och Sissa Hansdotter på nr 4 en dotter 28/12 1736. Märkligt nog nämns inte dotterns namn.
Jag letar efter en Anna Nilsdotter född ca 1736 i Stora Råby, som hamnade i Sankt Peters Kloster med sin man Jöns Nilsson. Hon dog 5/3 1811 i Sankt Peters Kloster (och uppgavs då vara 81 år, men det är uppenbarligen fel).
Eftersom ingen Anna Nilsdotter finns i födelseboken runt 1736, och Sissa Nils Nils reser till Sankt Peters Kloster för att vara vittne när Annas barn döps, undrar jag om min Anna kan vara det barn som föds 28/12 1736?
250
« skrivet: 2002-05-13, 09:19 »
Hemsidan med Anders Anderssons anor som refereras ovan får mig osökt-att-tänka-på en annan äldre Anders Königsson. Denne Anders Königsson (se 10/8 2001 ovan) bodde i Stöcksjö 1681-1698 gift med Kerstin Nilsdotter.
Enligt hemsidan hade König Danielsson i Rödå en son Anders. Kan det vara denne son som hamnade i Stöcksjö?
251
« skrivet: 2002-04-07, 21:56 »
Agneta,
Är den Karin Eliasdotter, f. 1673, du nämner ovan (30 mars) möjligen samma Karin som gifte sig med Nils Arvidsson, Korssjön, Bygdeå, 1663-1754?
Och vilka var Nils' morföräldrar, modern Barbro Johansdotter kom från Bygdsiljum.
252
« skrivet: 2002-04-04, 21:55 »
Stort tack även från mig!
/Gunnar
253
« skrivet: 2002-04-04, 14:31 »
Jag undrar över anorna till en senare soldat Westin, nämligen Olof Olofsson Westin, f. 1730, d. 1762 i Pommern. Gift med Katarina Persdotter, (dotter till Per Persson, Andersvattnet, Burträsk, f. 1699, d. 1745 -- även hans anor vill jag gärna ha hjälp med)
Olof och Katarina hade en dotter Anna, f. 11.3.1752 i Burträsk, d. 6.8.1827 i Överboda, Umeå lfs.
254
« skrivet: 2002-03-22, 17:27 »
Jag undrar om någon med överblick över Ångermanland kan hjälpa mig med följande:
Det gäller Nils Nilsson i Hörneå, Umeå, f. 1730 (Umeå lfs AI:7), d. ca 1800 i Hörneå och hans hustru Lisa Abrahamsdotter, f. 1719 (Umeå lfs AI:7), d. 27/8 1809 i Hörneå, 79 år gammal (dvs. f. ca 1730 enl. Umeå lfs F:1). Familjen dök upp i Hörneå ca 1767. Men varifrån? Inte Nordmaling eller Umeå i alla fall.
I familjen fanns en son Abraham, f. 1749, d. i Hörneå 17/9 1809. Han är inte heller född i Umeå eller Nordmaling. Han gifte sig 12/11 1779 med Anna Jonsdotter f. 1759 i Skademark, Grundsunda.
Hennes föräldrar var Jonas Eriksson i Röbäck, Umeå, f. 1731 i Själevad, och Anna Eriksdotter, f. 1721 i Nätra. Deras anor levde i Vibyggerå, Nätra, Själevad, Nordingrå och Anundsjö.
Jag vet förstås inte om Nils och Lisa kom från Ångermanland, men jag tycker det är en rimlig hypotes.
255
« skrivet: 2002-03-18, 13:50 »
Stort tack!
Så står det säkert. Men vad menas med Een port i sin Egen stoel? Är stolen hela kyrkbänken, och porten en viss plats på bänken?
256
« skrivet: 2002-03-17, 21:49 »
Skulle behöva hjälp med texttydning igen. Det handlar om ungefär samma sak som i bilden ovan, dvs om stolested i kyrkan. Denna gång är det 1575. Salige(?) Jörgen Dirichsen är en bror till Willom, död 1572. 
257
« skrivet: 2002-03-17, 10:11 »
Hej Rune,
Det finns en dödsnotis i Umeå C:2 pag. 442 1750 (begravd 13 januari 1751)
Eric Michaels moder från Wännäs Anna Jonsdotter, 70.
258
« skrivet: 2002-03-16, 15:53 »
Jag söker vidare uppgifter om en familj från Hed, som ca 1750 flyttade till Råneå, Västerbotten, och sedan hamnade i Olofsfors, Nordmaling, Ångermanland.
Det gäller Erik Persson f. 11.1712, d. 14.8.1774 i Olofsfors, Nordmaling av näsblödning. Gift 1733 med Sara Elisabet Mattsdotter, f. 13.11.1714 i Matsbo, Hed, d. 28.12.1781 i Härnösand.
Sara Elisabet har jag hittat i Heds födelsebok. Föräldrarna var Mats Matsson i Matsbo och hustru Sara Persdotter.
Dottern Maria föddes 22.9.1734. Då var Erik smedsdräng i Nyhammar. Sonen Petter föddes 17.6.1740, fadern mästersmed (mästersven?) i Bernshammar. Sonen Mattias föddes 20.4.1743, fadern mästersmed vid Nyhammars bruk.
Varifrån kom Erik Persson? Anor? Vilka var Mats Matsson och Sara Persdotter i Matsbo? Deras anor?
259
« skrivet: 2002-03-06, 09:02 »
Undrar över modern till Anna Mårtensdotter, f. 5/7 1723 i Norrfors, d. 20/7 1786. I hennes dödsnotis står:
Fadren Mårten Mårtensson ifr Finland, modren Greta ..
Fadern är väl Mårten Sigfridsson i Norrfors, d. 20/4 1729, men vem var modern?
260
« skrivet: 2002-03-03, 09:52 »
Hej Rune,
Staffan Bengtsson skriver om Olof Henrikssons hustrur under Umeå-diskussionen 2 mars 2001.
261
« skrivet: 2002-02-22, 19:23 »
Hej Per!
Tack för tipsen. Hed verkar lovande, jag hittar i Familysearch att där vigdes en Eric Persson med en Sara Mattsdotter 1733. Jag ilar till SVAR!
262
« skrivet: 2002-02-22, 12:39 »
Jag letar efter föräldrarna till Erik Persson och Sara Elisabet Mattsdotter.
Så här står det i dödsrunan över Erik (Nordmaling, Ångermanland 14/2 1774):
Smed mästaren Erik Persson vid Olofsfors masugn har blivit född 1712 i november månad.
Har tjänat såsom mästersven 10 års tid vid Nyhammar stångjärnbruk i Westmanland och såsom mäster smed 16 år uti ...... järnvärk i Westerbotten och Råneå socken.
Han gifte sig 1733 med dess nuvarande hustru Sara Elisabet Mattsdotter, med vilken han haft 11 barn, 5 söner och 6 döttrar.
När masungnens anlades här i socknen flyttade han hit 176? och har här sedan tjänat......
Fört en ärbar och fridsam vandel.
Sara Elisabet dog 28/12 1781 i Härnösand, född 13/11 1714.
Jag hittar varken Erik eller Sara Elisabet i Grangärde födelsebok. Det är möjligt att de inte var födda i Grangärde, som jag antar ligger närmast till hands för Nyhammar?
263
« skrivet: 2002-02-17, 22:13 »
Sporremager
Ett nytt problem: Jag har hittat en Peder Jensen Sporremager i Isbergs bok om magistraten i gamla Malmö, och det är säkert denne Per Jensen som omtalas i räkenskaperna. Men vad är en Sporremager
En rättning: Hans Bönder dog 1544
264
« skrivet: 2002-02-17, 19:59 »
Tack för hjälpen,
Aathe/ägde var ett nytt ord för mig. Lustigt att man ägde en plats i kyrkan. (Se också diskussionen Äldre ord och uttryck: Stolested)
265
« skrivet: 2002-02-17, 14:23 »
266
« skrivet: 2002-02-17, 14:16 »
Jag har hittat följande notiser i St Petri räkenskaper 1578 och behöver hjälp att tolka ordet efter Hans Bönder. Hans Bönder dog 1534 och är möjligen morfar till Willum Dirichsen.
Jag tror i övrigt att det står
..end har jag oppburit aff Willum Dirichsen for en stolested i kirken ligendes vesten for funten paa den sönder side som Hans Bönder XXXXX och fick han aff Per Skomager Rådmand
267
« skrivet: 2002-01-24, 08:56 »
Hej Nils Lundgren,
Se diskussionen om bl. a. Malin Larsdotter under Efterlysningar: Tväråmark 4. Det vore kanske bra att fortsätta diskussionen där.
268
« skrivet: 2002-01-24, 08:39 »
Hej Rune,
Jag har också funderat på om Håkan Simonsson är son till Simon Jonsson i Sörfors, men eftersom Håkan och Simon står för var sitt hemman i Sörfors 1667, 1669 och 1671 så övertog han i alla fall inte faderns gård.
269
« skrivet: 2002-01-20, 13:18 »
Hej Rune,
Ja, visst finns det många fel i dödsrunorna, och kanske hade nedskrivaren Jon Håkanssons hustru i tankarna, hon hette lustigt nog också Kristina Nilsdotter!
270
« skrivet: 2002-01-20, 11:33 »
Hej Rune,
Enligt dödsrunan över Jon Håkansson, död 6.12.1761 var han son till Håkan Simonsson och Kristina Nilsdotter.
271
« skrivet: 2002-01-10, 11:47 »
Intressant!
Vad gäller S:t Petri är det bara 3-10 personer ungefär som betalar stedsmål varje år, och det är inte samma personer år från år. Det stämmer säkert att det är fina familjer.
Min ana, Willum Dirichsen, betalade 1578 för en plats som det uttryckligen sägs att hans svärfar (död sedan 30 år tillbaka!) Basse remesnire tidigare haft. Han betalar även samma år för en annan plats, och i den anteckningen nämns Hans Bynger (också död sedan 30 år tillbaka!), som jag tror är hans morfar - men det är det som skall bevisas. Tyvärr kan jag inte läsa hela texten, men varför skulle man nämna tidigare innehavare i räkenskaperna? Var det skryt att man övertagit så fina platser?
272
« skrivet: 2002-01-09, 23:18 »
I räkenskaperna för S. Petri kyrka i Malmö 1578 finns en rubrik Penninge opburit til Stedsmål aff Stolestede i Kierken. Därunder har en ana till mig betalat 4 mark för ett stolestede, men vad betyder stolestede/stedsmål. Köpte eller hyrde man en plats i kyrkan? I så fall varför?
273
« skrivet: 2002-01-07, 08:50 »
Tack Peter och Erik,
Jag får alltså hålla alla möjligheter öppna. En klen tröst är att det inte är fråga om svärfar i just detta fallet. Han förekommer också i texten, men det är en annan person.
274
« skrivet: 2002-01-06, 12:26 »
Jag har i Malmö stadsbok för år 1545 stött på uttrycket svåger. Det är handelsmannen Dirich Arentsen som skriver om Hans Buremester, min ellskelige suoger.
I dag kan svåger beteckna tre olika relationer: 1) gift med min syster; 2) min frus bror, och till och med 3) gift med min frus syster. Var det så även på 1500-talet? Eller kan man begränsa sig till något av alternativen i sitt fortsatta sökande?
275
« skrivet: 2001-12-04, 19:43 »
Rune, Jag ser att den citerade diskussionen under Umeå också berör Tväråmark 4 och Anders Larsson därstädes, gift 3 gånger och son till Lars Eriksson i Tväråmark. Samt min ana Anders Nilsson 1669-1739, som var styvson till Lars Håkansson i Ersmark. Anders Nilsson var son till Nils Andersson i Ersmark, d. 1658, och Cecilia, som sedan gifte om sig med Lars Håkansson. Men om Nils dog 1658 så kan ju inte Anders fötts 1669 (han dog 1739 70 år gammal) Umeå-diskussionen är en guldgruva! Jag har sparat den i Word-format för att lättare kunna söka i den.
276
« skrivet: 2001-12-04, 18:45 »
Hej Carl-Eric och Rune
Olof Larsson dog 27/11 1756 enligt dödboken, och
hans hustru Malin Johansdotter dog i december
1757. Hennes dödsnotis skall enligt registret
till Umeå dödbok finnas på pag. 200 i C:3, men
jag har inte kunnat hitta den. Det vore roligt om någon
visste något om hennes anor.
277
« skrivet: 2001-12-03, 21:22 »
Enligt tidigare diskussion under Umeå (se 17 jan
2000, och 28 okt 2000) framgår bland mycket annat
att Olof Larsson i Ersmark var son till Lars
Larsson och Lisbet. Tyvärr finns inga uppgifter
om Lisbets anor. Lars Larsson var i sin tur son
till löjtnanten Lars Håkansson i Västerhiske och
hans hustru Cecilia (Olofsdotter?).
Olof hade en dotter Margareta f. 20/8 1728
278
« skrivet: 2001-12-01, 11:08 »
Hej Rune,
Jag undrar om Lisa verkligen funnits? Hon kan i varje fall inte vara mor till Eric Andersson, f. 1722. Som du skriver var ju Barbro hustru till Anders redan 1714 (ledsen att jag missade det i mitt förra inlägg), så hon måste ju vara mor till Eric.
281
« skrivet: 2001-11-21, 23:12 »
Tack Rune!
Det verkar helt klart att Anders Nilsson år 1709 var gift med en Larsdotter, syster till Anders Larsson. Från 1723 till sin död 1739 var han gift med Barbro Larsdotter. Och kanske var det samma Larsdotter.
Resten av mina uppgifter får jag nog granska kritiskt en gång till. Sonen Erics födelse 16/8 1722 finns i Umeå lfs C:1 (han gifte sig i Nysätra 1744 med Malin Mårtensdotter, Kålaboda, och dog i Tväråmark 30/3 1795), men Eric verkar inte finnas i Tväråmark i husförhörslängden AI:3 och det borde han väl ha gjort?
282
« skrivet: 2001-11-20, 08:57 »
Hej,
Jag är litet nyfiken på Anders Nilssons fruar. Modern till sonen Eric f. 16/8 1722 hette enligt en uppgift jag fått från en annan släktforskare Lisa Larsdotter. Jag har inte i kyrkböckerna stött på henne, så jag har varit tveksam till uppgiften, möjligen avses Barbro Larsdotter? Anders hade en son Jon f. 1708 i vars dödsnotis 5/10 1781 jag har läst att modern hette Anna Persdotter. I dödsnotisen för en annan son, Anders, f. 1706, soldat nr 129 Krok, d. 26/11 1786 sägs att modern var Maria Eriksdotter.
Det är väl inte omöjligt att Anders var gift 3, kanske 4 gånger, den ena gången omkring 1708 med Lars Erikssons dotter, men det vore bra att få det bekräftat. Det är ju inte alltid man läser rätt eller att det står rätt i kyrkboken om 80-åringars föräldrar. Anders Nilssons och sonen Erics mors härstamning är också av intresse.
283
« skrivet: 2001-11-13, 22:20 »
Jag skulle vilja ha hjälp att översätta följande meningar: Nulli alii tester prater padrem fili, och nulli testes prater patrem fili, med stor reservation för stavningen. De är hämtade från födelseböcker och vad jag förstår är en innebörd att dopvittnen saknas. Det gäller en familj som jag tror kommer utsocknes ifrån och kanske saknar släktingar i närheten som kan ställa upp som dopvittnen.
284
« skrivet: 2001-11-12, 07:37 »
På min dator blir Microscans hemsida helvit om Explorer inte täcker hela bildskärmen när man söker upp sidan, dvs om mittsymbolen av de tre högst uppe i menyraden till höger är en enda ruta. Men om man klickar på den så att symbolen byts till två överlappande rutor, så kommer Microscans text och bilder fram. Mycket märkligt. Har man väl fått fram texten så spelar det ingen roll om Explorer fyller skärmen eller inte. Gäller både Explorer 4 och 5.5
285
« skrivet: 2001-11-06, 22:41 »
Per,
Känner du (eller någon annan) till Helwig Rasmusdotter från Engamöllan, som gifte sig 21/9 1725 med Lars Håkansson Sandberg. En hypotes kan vara att hon är dotter till Rasmus Jönsson, som bodde på Engamöllan de sista åren av 1600-talet.
286
« skrivet: 2001-11-04, 20:53 »
Hej Magnus,
Den Elsa Larsdotter som du nämner som barn till III:3 är min ff mf mf m och var gift med Hans Mårtensson på Varmlösa 15 i Katslösa socken. Hon dog 19/4 1816 i Katslösa och kallas då (men ingen annanstans?) Elsa Sandberg. Se diskussion under släkter:Sandberg. Jag har förgäves letat efter hennes anor, och precis som du under letandet stött på FamilySearchs uppgifter, som jag inte litar på ett enda dugg. Jag tycker det verkar som man sammanblandat Katslösa i Ljunits och Risekatslösa vid Bjuv. Tyvärr finns inte Ville kyrkböcker kvar från 1705-1740, så varken Lars Perssons eller Sissela Larsdotters födelsedatum eller vigseldatum kan vara en förstahandsuppgift. Vigseldatum 1738 är dessutom betänkligt eftersom fyra av barnen föddes tidigare än så.
I Katslösa husförhör AI:2 står att Elsa är född 12/8 1730 i Snårestad, vilket inte heller gått att bekräfta. Att hon kanske ändå kom från Trunnerup antyds av att flera av barnens faddrar anges komma från Trunnarp/Trungerup. Det finns ingen Lars Persson i Trunnerup i 1739 års katekismilängd.
Förhoppningsvis finns det väl någon substans bakom Mormonernas uppgifter, så om någon vet besked vore jag mycket tacksam. Går det att bekräfta att det fanns en Lars Persson och Sissela Larsdotter i Trunnerup, Villie runt 1730?
287
« skrivet: 2001-11-01, 08:58 »
Hej Rune,
Jag har också studsat till vid uppgiften att Nils Johansson var gästgivare i Röbäck, men så står det ju i hustrun Katarinas (det var Katarina och inte hennes syster Anna som var hustru) dödsnotis 21/7 1778. Men fanns det gästgiveri i Röbäck?? Jag har sett någon uppgift att första gästgiveriet var i Sörmjöle, (på mer lämpligt avstånd från staden)
288
« skrivet: 2001-10-29, 11:31 »
Hej Per,
Tack för uppgifterna om Bengt Damström, och det korrekta vigseldatumet. Jag har av en annan forskare fått veta att Nils Andersson var son till Anders Bengtsson och Kersti Jönsdotter i Hylteberga 1, Skurup, Nils föddes 13/6 1714.
Henrik Anderssons anor är fortfarande helt okända för mig. Det finns inte en enda Andersson/dotter bland barnens dopvittnen. Men det finns en glasmästare (tycker jag det står?) Hedberg i Hylteberga och en smed Anders Dahlbom, som ju kan tänkas vara syskon. Känner någon till dessa personer?
289
« skrivet: 2001-10-28, 19:50 »
I Sidensjö-Skorped-boken uppges att Märiet Gabrielsdotter (gift 1682 med Olof Östensson på Mosjö 4:1, Skorped, 1687-1697) föddes på Västerskäl 4:1. Stämmer det? Enda Gabriel i Västerkäl var vad jag kan se Gabriel Jonsson bonde på Västerkäl 2:1 1654-1673, gift med Ella Nilsdotter, f. i Västerkäl 2:1, d. 1703. Var dessa Märiets föräldrar?
290
« skrivet: 2001-10-19, 22:06 »
Hej Rune,
Det borde vara fråga om Jonas Westberg, se diskussionen: Västerbotten, Efterlysningar, Jonas Westberg (1692-1769)Sergeant i Västerhiske
291
« skrivet: 2001-09-15, 11:36 »
Rune F,
Ser att Olof Nilssons första hustru Ingrid Persdotter kommer från Flurkmark (i Olofs dödsnotis står Håkmark). Har du något belägg för att hon var dotter till Per Jonsson i Flurkmark, mtl från 1679?
292
« skrivet: 2001-09-08, 15:33 »
Jag har två problem med anor i Skurup.
1) Nils Andersson i Ugglösa 2 (född ca 1712, död 1759), gift 6/3 1742 med Bengta Bengtsdotter. Hon kom från Ugglösa 2 (föräldrarnas namn: Bengt Damström och Ingri Larsdotter, vet någon mer om dem?) och han uppges också komma från Ugglösa vid giftermålet, men vilka var hans föräldrar? Både på Ugglösa 1 och 3 bodde en Anders.
2) Anor till Henrik Andersson, gift i Örsjö 28/2 1776 med Kerstina Larsdotter från Skivarp. De bodde först i Örsjö, men finns från ca 1804 i Torsjö, Solberga. Henrik dog i Torsjö 1823 74 år gammal. I vigselnotisen anges Henrik komma ifrån Hylteberga i Skurup.
293
« skrivet: 2001-08-22, 17:55 »
Jag har också en Sandberg bland mina anor, Elsa Sandberg, död 1816 i Varmlösa 15, Katslösa. Hon föddes enligt Katslösa AI:1 i augusti 1730, och var gift med Hans Mårtensson på Varmlösa 15 (f. 1727 i Katslösa, d. 1780 i Katslösa).
Det är bara i dödboken hon heter Sandberg, i övrigt heter hon Larsdotter.
Bland barnens gudmödrar finns Lars Maurits(?) hustru Anna Sandberg i S. Wallösa och sadelmakare Sandbergs änkia i Trungerup.
Känner någon till Elsa Larsdotter/Sandbergs anor?
Eller Anna Sandberg i S. Vallösa och sadelmakare Sandberg i Trunnerup?
294
« skrivet: 2001-08-20, 21:49 »
Staffan,
Tack för det intressanta inlägget om Per Mårtensson i Grisbacka. I husförhöret AI:1 finns hos Per Mårtensson och hans hustru Brita 1723-1728 en mod. h. Marget. Längre ned (1729-1731) heter mod. hust. Brita i stället, och det gör hon även i AI:3. Brita måste väl vara en felskrivning, och syfta på Marget, död 14/11 1731?
295
« skrivet: 2001-07-31, 17:44 »
Tack Rune! Då ser jag att dottern Sara gifter sig 1727 med Olof Östensson från Röbäck, som tar över hemmanet. Olof Östenssons svärmor dör i Stöcksjö 4/11 1733.
296
« skrivet: 2001-07-30, 15:37 »
Sara Nilsdotter tycks ha varit ett vanligt namn i Stöcksjö under 1700-talets första år. Håkan Håkansson i Kåddis föddes 1707 i Stöcksjö som son till Håkan Larsson och Sara Nilsdotter enligt dödsrunan april 1779. Är det bara en slump?
297
« skrivet: 2001-07-26, 21:15 »
Stort tack Bo (Jag anade att det fanns ett
samband med föregående fråga!)
298
« skrivet: 2001-07-26, 11:00 »
Söker anor till Erik Jonsson, som från 1732 finns i Svedje, Själevad, där gift med Malin Larsdotter. Erik, född 26/4 1707, kom från Skoved, Vibyggerå. Allt detta enligt Erik Nylanders Själevadsregister.
299
« skrivet: 2001-07-23, 15:32 »
Rune och Tommy,
Tack för spännande information! Jag antar att Mårten Nilsson i Vännfors också var far till efterträdaren på gården Nils Mårtensson i Vännfors (se Staffan Bengtsson denna diskussion 29 jan 2001).
300
« skrivet: 2001-07-22, 23:09 »
Hej Rune,
Jag har tyckt det var sorgligt att Hans Jonsson i Vänfors fick en så torftig dödsruna över sig då han dog 19/6 1778, 91 år gammal. Hans mor Karin Jacobsdotter har jag hittat i kyrkböckerna men fadern kände jag inte till. Har du fler uppgifter om Jon Svensson i Vännäs? Han förekommer inte i Vännäs mantalslängd på slutet av 1680-talet då sonen Hans föddes - om jag ser rätt?
301
« skrivet: 2001-06-28, 13:46 »
Jag har läst Joh. P. Johanssons artikel i Västerbotten 1953 om gården Strand 1. Av den framgår ägarlängden:
Kitil Persson 1539-1552
Anders Jonsson (måg) 1557-1589
Håkan Andersson (son) 1590-1612
Johan Håkansson (son) 1613-1638
Per Johansson (son) 1639-1679
Erik Persson (son) 1680-1721
Per Johansson citeras som Peder Joensson på ett ställe i texten, och han heter Joensson i mantalslängden, så det är väl bara ännu ett fall av sammanblandat Joen-Johan.
Jag kan inte hitta något i artikeln som ytterligare stärker att Jon Persson är son till Per Jonsson.
År 1641 finns son och sonhustru i familjen.
År 1655-1663 finns ingen son
År 1665-1679 finns en son.
När Erik Persson tar över gården 1680 så bor hans gamla far och mor kvar, så sonen 1665-1679 är rimligen Erik? Kan Jon ha varit ett sladdbarn fött efter 1665, och saknas därför i mantalslängden?
302
« skrivet: 2001-06-14, 07:18 »
Hej Per,
Johan Mattsson var nybyggare i Bastuträsk. Han finns relativt utförligt beskriven av Tyko Lundkvist i Hembygdsboken, på s. 485 och 549. Lundkvist uppger följande barn till Matts Hindersson. Kanske har ny forskning reviderat listan?
Johan Mattsson Nybyggare i Bastuträsk,
Elisabet Mattsdotter f. 1661 Gift med bonden Matts Hindersson i Vångsjö,
Karin Mattsdotter f. 1667 Gift med bonden Joh. 0lofsson, Hörnsjö,
Brita Mattsdotter Gift med bonden Håkan Ersson, Armsjö,
Märeta Mattsdotter Gift med bonden Lars Olofsson, f. 1675, Armsjö,
Anna Mattsdotter Okänt öde,
Mårten Mattsson Okänt öde.
303
« skrivet: 2001-06-09, 08:07 »
Tack Staffan,
Roligt att få syskonskapet bekräftat!
Jag uttryckte mig nog oklart, det var Anna Mårtensdotters död 1743 som jag inte kan hitta i kyrkboken.
304
« skrivet: 2001-06-06, 09:03 »
Hej Kerstin
Enligt Sjörups födelsebok föddes Friderica Lovisa och hennes tvillingbror Eric d. 30 maj 1782, barn till Comissarien och Inspectoren Håkan Sandborg (tycker jag det stavas där?) och fru Brita Maria Borg. Familjen SandbErg finns i Sjörups S. Vallösa husförhör 1776, men saknas 1786. Enligt husförhöret föddes Håkan 1739 och Brita Maria 1743.
305
« skrivet: 2001-06-04, 20:39 »
Hej,
Olof Persson och Brita Andersdotter bodde i Norrmjöle enligt födelsenotisen for Simon Petrus, så det är en annan familj.
306
« skrivet: 2001-06-02, 22:33 »
Anita, står det inte 8 barn med Catharina? Tack Rune för uppgifterna om Rachel och Jon!
307
« skrivet: 2001-06-02, 22:26 »
Sök på Umeå, Äldre inlägg (arkiv) till 23.12.2000 (tidsordningen i listan öven tidigare inlägg är svårbegriplig minst sagt)
Jag tror det står Wilmanstrandska aktionen. I Nationalencyklopedin står det I kriget mot Ryssland 1741-43 stod ett slag vid Villmanstrand 23 aug 1743. 3500 svenskar under wrangel anfölls av en rysk kår om 10600. Svenskarna ansattes hårt och tvangs med svåra förluster att retirera, varvid Västerbottens regemente på ett självuppoffrande sätt täckte återtåget.
Sådant sätter fart på fantasin!
308
« skrivet: 2001-06-02, 18:31 »
Hej Anita,
Det är säkert samma Rachel (Jonsdotter). (Se också Staffan Bengtsson i Umeå-diskussionen 24 november 2000.) Jag har hittat minst 12 (kanske 13) barn till Jon Larsson, men jag är osäker på vilka Rachel var mor till, och vilka som hade andra hustrun Karin Persdotter till mor. Vet du när Rachel dog?
309
« skrivet: 2001-05-30, 19:40 »
Hej Ola,
Jag har letat i Kenneth Mossbergs register över Lövånger, men det finns ingen person där som överensstämmer med dina uppgifter. Det närmaste jag kan komma är en Anna Charlotta f. 23/12 1814 i Umeå stad. Hon är oäkta dotter till Brita Catharina Jacobsdotter Ståhlberg, som senast 1815 gifter sig med Olof Olofsson-Waken. De flyttar till Burträsk 1815 och sedan till Lövånger 1817. Vet inte om Anna Charlotta då kallas Olofsdotter i likhet med sina yngre systrar, men det är väl troligt.
310
« skrivet: 2001-05-28, 20:33 »
Staffan Bengtsson diskuterade ovan, den 25 juli 1999, Jon Jonsson som stod skriven för ett hemman i Brännland 1696-1709 och hans hustru Karin, d. 1726. De hade en son Jonas 1702-1771 i Sörfors, gift med Elsa Larsdotter. Den äldre Jons anor går att följa i fem led till mitten av 1500-talet.
Min undran går i stället åt andra hållet, nämligen till Anders Jonsson i Brännland, f. ca 1703, d. 1743 gift 1/12 1728 med Anna Mårtensdotter, (enligt SB död 1743, se ovan 8/2 2001, men jag hittar inte detta i dödboken) och till Brita Jonsdotter, f. 1701 i Brännland, d. 9/6 1768 (dödboken har en stor tom ruta som prästen kanske tänkt fylla i nån gång senare med hennes runa...) gift 4/1 1728 med Nils Andersson Brännland, död antagligen i början-mitten på 1750-talet då kyrkböckerna är i oordning.
I husförhöret AI:1 finns under Brännland ett överstruket oläsligt namn hustru xxxx 1723-1725, som är ersatt med Jon Jonsson, resten av familjen är sonen Anders (till 1724), sonen Jonas, dottern Anna och dottern Brita. Nästa familj (1727-1728) på gården är Jon Jonsson, hustru Elsa, syster Anna - rimligen den yngre Jonas som sedan hamnar i Sörfors. 1728 övertas hemmanet av Nils Andersson och hustru Brita.
Jag tycker det är mycket som talar för att Brita 1701, Jon 1702 och Anders 1703 är syskon, och hade jag bara kunnat läsa det första namnet i husförhöret som Carin vore väl saken klar. Någon som vet?
311
« skrivet: 2001-05-16, 11:26 »
Anders Larsson Bäcken/Hörne diskuteras under Efterlysningar:Karin Andersdotter. Han var gift med Sigrid Hermansdotter, enligt diskussionen dotter till Herman Mickelsson. Någon som vet mer om honom?
312
« skrivet: 2001-04-27, 21:59 »
I Arnäs, Ångermanland, levde i slutet av 1600-talet en bonde vid namn Wilke Jonsson. Vet någon något om namnet Wilke? Det måste ha varit ett ytterst ovanligt namn, för i databasen Kråken med 90000 personer från nordligaste Ångermanland finns ingen annan Wilke. Är Wilke besläktat med något mer känt namn?
313
« skrivet: 2001-04-01, 09:55 »
Hej Ingrid,
Är det verkligen en och samma Matts Olofsson, f. 1599 som finns i mantalslängden 1678, nästan 80 år senare? Anna Mattsdotters yngsta dotter Cecilia (Persdotter) är född 1707, och Anna kan vara född allra tidigast, säg, 1660. I mantalslängden finns en dotter från 1675 och ännu en 1678. Om det också betyder att döttrarna föddes ungefär dessa årtal (är det så?), så var Matts nära 80 och hustrun från 1647 åtminstone snudd på 50 år gammal (minst).
314
« skrivet: 2001-03-26, 18:05 »
Hej Rune,
Du har nog alldeles rätt! Man kan hitta mer om Erik Mikaelsson och Erik Ersson (båda verkar ha varit soldat 66 Forselius på sin tid) under Umeådiskussionen 2 februari 2000
315
« skrivet: 2001-03-25, 18:54 »
Hej Rune,
Jag har inget svar på Jon och Margaretas ursprung, men jag uppskattar att läsa det du funnit i domböckerna.
Mina barn är släkt med Jon och Margareta via sonen Erik (f. ca 1699 d. 27.10.1743 i Klabböle) gift 1735 med Kristina Ersdotter (f. 1712 i Sörfors d. 24.5.1772 i Klabböle, omgift 1744 med Olof Olofsson, Klabböle) och jag undrar om någon känner Kristinas ursprung? Det finns flera tänkbara fäder Erik i Sörfors, Erik Mikaelsson och Erik Eriksson. I hennes dödsnotis saknas föräldrarnas namn.
316
« skrivet: 2001-03-08, 09:00 »
Tack Staffan för upplysningarna om Simon Simonsson i Röbäck. Det är väl högst troligt att han är far till Simon d.y. och det är kanske inte så konstigt att han är okänd 90 år senare, då d.y. dör. Denne hann ju knappt träffa sin far.
Nils Nilsson och Lisa Abrahamsdotter som jag frågade om 21/2 kommer inte från Nordmaling/Bjurholm. Det blir att leta längre bort.
Hälsningar,
Gunnar
317
« skrivet: 2001-03-06, 19:10 »
Jag kan tillägga att Simon och Carin hade barnen
Jöns, Anders f. 14/5 1735, Sara d. 10/11 1739 1 år gammal
318
« skrivet: 2001-03-06, 19:06 »
Simon Simonsson på Hössjö nr 9, död 27/4 1783, 90 år gammal, enligt dödsnotisen född i Röbäck, men föräldrarne obekante. Han blef i ungdomen soldat och derwid bewistat Nörska feltslaget. I husförhörslängden AI:2, sid 260, finns 1723-31 en soldat nr 50 Simon Simonsson Lydig och hust. Carin. 1732-1741 finns samma (tror jag) Simon och Carin under Hössjö. Carin dör 1743.
En tänkbar far till Simon är den Simon Simonsson som finns i mantalslängden för Röbäck från 1679. Kan det vara rätt, och vad är i så fall känt om dennes familj och anor? En kanske minde trolig kandidat är den soldat Simon Jonsson Lydig, som Leif Boström diskuterar 3 maj 2000 ovan.
319
« skrivet: 2001-03-01, 00:03 »
Hej Kerstin,
Enligt födelseboken föddes Magdalena 29/4 1765 i Sörmjöle, som dotter till Daniel Johansson och Malin Mattsdotter. Daniel var då gästgivare i Sörmjöle, men verkar senare ha bott i Sörböle och Stöcksjö och även i Hundsjö, Arnäs (Kråken-CDn). Malin föddes 15/8 1730 och dog 4/7 1782 i Sörböle. Malin var dotter till Matts Olsson och Sara Persdotter i Sörmjöle. Jag hittar inte Daniel i födelseboken, men i Malins dödsnotis heter han Daniel Jonsson, och en sådan föddes 7/2 1724 i Stärkesmark, son till Jon Jonsson. Kanske är det rätt? Jag har tidigare hittat förväxlingar Jonsson-Johansson.
320
« skrivet: 2001-02-24, 16:39 »
Prova att kontakta Agneta, tel 0611-22185, mail ao@genea.se
321
« skrivet: 2001-02-22, 19:58 »
Hej igen Bibi,
Cathrina föddes 31/8 1753 i Nysätra, som dotter till soldaten på roten Wäppling/Nord Olof Eriksson f. 1726 d. 30/7 1758 i Pommern och Karin Hansdotter f. 28/12 1732 i Ultervattnet d. 2/5 1789 i Robertsfors.
Detta kan man läsa i Agneta Olofssons bok om Nysätra. I de båda böckerna finns fler generationer anor.
322
« skrivet: 2001-02-22, 19:26 »
Hej Bibi,
Jag tror det står Ultervattnet, som är en by i Bygdeå. Jag har tittat i Agneta Olofssons bok om Bygdeå, men jag hittar inte Cathrina där. Hon kanske inte föddes i Ultervattnet. Man får nog gå till kyrkböckerna.
323
« skrivet: 2001-02-21, 18:30 »
Jag söker anorna till Nils Nilsson och Lisa Abrahamsdotter i Hörneå, samt till deras svärdotter Anna Jonsdotter.
Namnet Nils Nilsson finns tillagt som en anteckning i AI:6 1757-67 efter Hörne 2, jag antar att han flyttat dit sent under den period som täcks i husförhörslängden. I senare längder finns familjen på riktigt och i AI:9 1787-1798 har sonen Abraham och Anna Jonsdotter tagit över.
Nils uppges vara född 1730, och Lisa 1719. När Lisa dör 27/8 1809 uppges hon ha varit 79 år, vilket alltså är hela 11 år fel. Enligt databasen Kråken är hon född i Umeå lfs.
Sonen Abraham är född 1749, men verkar inte finnas i Umeå lfs födelsebok? Han gifte sig 12/11 1779 med Anna Jonsdotter (1739 - 2/4 1814), och dog 17/9 1809.
324
« skrivet: 2001-02-11, 22:10 »
Hej Britt-Mari
Vilka socknar rör det sig om? Jag har anor från Ljunits och Vemmenhög.
Hälsningar, Gunnar
325
« skrivet: 2001-02-09, 07:21 »
Stort tack än en gång Staffan. Jag lurade faktiskt också på Anders 1736 23/7 ett tag, men lyckades inte hitta de samband morbrodern som du visar på.
Hälsningar,
Gunnar
326
« skrivet: 2001-02-07, 23:46 »
Jag undrar över fadern till Anders Andersson, f. 1734 eller 1737, gift första gången 23/9 1770 med Magdalena Persdotter (1750-1784) från Norrfors. Anders dog 11/8 1814 i Stärkesmark, dit han kom ca 1790 från Brännland. Innan han gifte sig var han dräng hos sin blivande svärfar Per Persson i Norrfors 1, dit han kom 1761 från Spöland enligt hfl. I Spöland finns han innan dess på nr 3 hos Nils Mårtensson som systersonen Anders. Hans mor borde väl vara systern Marget på raden ovanför, f. 1699, d. 7/10 1767 som pigan Margeta Mårtensdr. Om jag förstått böckerna rätt var Anders oäkta, men jag hittar honom inte i födelseboken 1734-1738.
327
« skrivet: 2001-01-28, 21:50 »
I tidskriften Släkten nr 49 och 50 1997 skriver Holger Sjöstedt att Anders Andersson, bonde på Hössjö 7, d. 3.9.1739 i Hössjö (33 år, alltså född ca 1706), var son till Anders Olofsson och hustru Karin i Kåddis.
Anders Andersson från Kåddis gifte sig 7.12.1729 med Cecilia Persdotter i Hössjö, var då 23 år gammal och borde finnas med i första husförhörslängden AI:1. Han finns i AI:1 pag 35 som dräng i Hössjö från 1730, men inte i Kåddis innan dess.
I AI:1 finns visserligen i Kåddis en Anders Olofsson Skeppare och hustru Karin, men i hans dödsnotis 1762 står det att han föddes 1689 och gifte sig 1720.
Har det funnits ett äldre par Anders Olofsson och Karin i Kåddis, föräldrar till Anders Andersson?
328
« skrivet: 2001-01-27, 12:20 »
Jag söker anorna till Helena Eliadotter, f. 1727 och gift med Gabriel Gabrielsson på Skravelsjö 2 (AI:6). Vigselboken säger att Gabriel gifte sig 3/10 1747, men brudens namn saknas. I Gabriels dödsnotis 24/10 1777 sägs att han gifte sig med Hustru Helena Eliadotter i Röbeck. Husförhör saknas för tiden runt 1747, och det närmsta jag kan komma är att Helena, om hon är född i Umeå, skulle kunna vara dotter (f. 14/4 1727) till Elias Eriksson i Ersmark, som dog 4/12 1726 (dvs innan Helena föddes) 22 år gammal (faddrarna vid Helenas dop kan jag knappt läsa på det plumpiga mikrokortet). Vem var, i så fall, denna Elias? Hittar honom inte i hfl AI:1. Namnet Elias verkar vara ovanligt.
329
« skrivet: 2001-01-21, 15:52 »
Hej Staffan, och än en gång stort tack.
Jovisst, Anna Brita Larsdotters föräldrar var ju inget problem - Lars Håkansson och Katarina Nilsdotter i Sörfors. Det var jag som tänkte fel när jag inte hittade henne i födelseboken, och därför trodde att också hon kom från en annan socken. Jag förmodar att Lars, f. 1731, är son till Håkan Håkansson i Klabböle.
Hälsningar,
Gunnar
330
« skrivet: 2001-01-12, 22:37 »
Jag undrar över anorna till två hustrur. Den första är Anna Olofsdotter f. 1751, hustru till Israel Håkansson i Överboda, vigd 1771. I husförhöret AI:6 är hon och hennes syskon (?) Olof 1754 och Peter 1755 styvbarn hos Lars Larsson och Katarina Persdotter i Överboda. Men vilka var de biologiska föräldrarna? Alla de Anna Olofsdöttrar som föddes i Umeå 1751 dog i späd ålder tycks det.
Den andra är Anna Brita Larsdotter, f. 1761. I husförhöret AI:9 finns hon och maken Johan Jonsson på Berg 3. Jag hittar henne inte i Umeå lfs födelsebok. Hon dog 21.5.1845 i Umeå.
331
« skrivet: 2001-01-09, 16:59 »
Gabriel Gabrielsson i Skravelsjö, Umeå, 1718-1777 uppges i dödboken, 24 okt, vara son till Gabriel Gabrielsson och Cherstin i Nätra socken, Sels by. Jag undrar om någon vet mer om Gabriel d. ä., hans anor och familj.
332
« skrivet: 2001-01-05, 08:29 »
Hej,
Jag har en något senare Fidler bland mina anor, nämligen Christoffer Phidler f. ca 1673 i Malmö, borgare och köpman i Malmö, d. 28/10 1709, (se Släkt och Hävd 1964 sid 171). Hans far hette Mathis Christophorum Phidler men sedan är det stopp. Jag undrar förstås om det finns något samband med de Fidler som diskuteras ovan, eller vet någon mer om min Phidler?
333
« skrivet: 2000-12-28, 22:13 »
Denna gång har jag fastnat på Olof Persson f. 1709, nämndeman på Västerteg 4 enl. husförhöret 1757, och hans hustru Ingrid Mårtensdotter, f. 1708. Båda saknas i registret till Umeå lfs dödbok, och flyttade kanske från Teg? Men vilka var deras anor? Bland barnens faddrar finns både en Anna Mårtensdotter från Teg, och Margeta Mårtensdotter från Västerteg. Det finns visserligen en Mårten Thomasson på Västerteg d. 1729, men ingen av dessa tre Mårtensdöttrar finns hos honom i husförhöret 1722.
334
« skrivet: 2000-12-27, 22:56 »
Jag undrar över anorna till Anna Hansdotter, född 1697. I Annas dödsnotis står att fadern hette Hans Jonsson i Grimsmark. Anna gifte sig med Jon Jonsson i Hössjö, Umeå, 1731 och dog i Hössjö 1767.
Jag kan inte hitta Hans eller Anna varken i Kenneth Mossbergs eller Agneta Olofssons material om Nysätra-Bygdeå.
335
« skrivet: 2000-12-21, 23:43 »
Jon Jonsson i Hössjö.
Under första hälften av 1700-talet fanns det samtidigt två Jon Jonsson i Hössjö gifta med var sin (minst) hustru Anna, vilka kan vara nog så knepiga att hålla isär.
Den yngre var född 1701 (enligt AI:6 Hössjö 5), gift med Anna Hansdotter f. 1697, d. 2/1 1767, och hade barnen Hans 1734, Anna 1735 och Per 1741. I Annas dödsnotis uppges fadern vara Hans Jonsson i Bygdeå, bynamnet kan jag inte läsa. Jag hittar honom inte i Agneta Olofssons Bygdeåbok, och vill gärna ha hjälp. Var Bygdeå då ett större begrepp än det som täcks av boken? När dog Jon, vilka var hans föräldrar?
Den äldre Jon var född 1677 i Hössjö och dog 19/7 1760. I dödsnotisen står det att han varit gift två gånger, senast med Anna Mattsdotter. I Umeå dödregister hittar jag henne inte, däremot en Jon Jonssons hustru från Hössjö, Anna Olofsdotter, 70 år vid sin död 13/3 1751, som knappast kan ha varit den tidigare hustrun, eftersom Jon 1757 är inhyses, utan hustru, hos sonen Per på Hössjö 4. Är Anna Mattsdotter och Anna Olofsdotter samma person? I husförhören finns en lång rad barn till Jon, bland annat Malin f. 17/9 1721. Jag undrar om det var denna Malin (min ana) som Simon Simonsson på Hössjö 9 gifte sig med 1743?
336
« skrivet: 2000-12-19, 22:41 »
Staffan,
Jag har spunnit vidare på det tips jag fick den 24 nov. ovan om Jon Larsson på Berg 2, och funnit att hans mor var Maria Jonsdotter f. 1/9 1687, d. 26/1 1767, och att Maria var dotter till Jon Andersson i Brattbyn (allt enligt Marias dödsruna i Ume lfs C:3). Nu undrar jag om något är känt om denne Jon Andersson och hans familj-anor. Jag hittar honom inte i kyrkböckerna.
Hälsningar
Gunnar Carlin
337
« skrivet: 2000-12-10, 21:42 »
Enligt Knut Lundbergs familjeregister var Johan Jonsson, Skråmträsk 3, gift tre gånger:
I. Barn: Margeta, f. 1682
II, gift 1685. Barn: Karin, f. 1692, Gabriel, f. 1702
III, hustru Mariet. Barn: Lars, f. 1699, till Skråmträsk 3; Marget, f. 1699, till Skråmträsk 5; Brita, f. 1695, till Kinnbäck; Malin, f. 1701, till Ragnvaldsträsk; Jon, f. 1692, soldat Örn i Skråmträsk.
Nu har jag hittat några webbsidor där andra släktforskare förser honom med en hustru som inte passar med Lundbergs data. Enligt dessa gifte han sig 1690 med Stina Ericsdotter, 1666-1719. Stina var dotter till Erik Mårtensson, Skråmträsk 2 (1635-1730) ohh Carin Jonsdotter (1640-1734) från Bygdeå. Hur man än försöker få ihop det så krockar Mariet och Stina.
Är det någon som kan förklara sammanhanget? Fanns det flera Johan Jonsson i Skråmträsk?
338
« skrivet: 2000-12-05, 22:17 »
Anders,
Jag har hittat Tora i Frillestads dödsbok 1797 Jan. 12 Skatte Åbo Nils Nilssons hust. Thora Svensdotter i L. Rycketofta av hastig feber, 49 år. Begr 3. sönd. efter ... men längre kommer jag inte. Maken Nils Nilsson verkar inte ha stannat i socknen till sin död.
Nu slog mig tanken att Nils och Tora flyttade till Ryckeltofta eftersom hon kanske hade sina rötter där. Har du möjligen någon indikation på att Tora kan vara släkt med din ana Per Torsson - (han kanske hade en bror Sven!) Det är förstås en väldigt vild gissning, men sådana har lyckats förut.
Hälsningar
Gunnar
339
« skrivet: 2000-12-03, 11:50 »
Hej Lennart
Tack för förslaget. Nej inget av de syskon du nämner ovan finns som dopvittnen till Bengt och Sisselas barn. När deras första barn, Ola, döps (en knapp månad efter vigseln!) så är drängen Rasmus --som kallas barnets farbror-- vittne, och Karna Nils Ols i Billinge bar barnet. Men varken Rasmus eller Nils är barn till Västra Ola Andersson. När Bengt och Sissela döper sitt barn 1753 (nr 2) står det att Rasmus Ols bor i Torrlösa om jag läser rätt, och det kan ju vara ett uppslag att forska vidare efter. Kanske Bengt Ols kom från Torrlösa till Billinge för att lära yrket hos Sisselas far skomakaren Nils Hansson?
340
« skrivet: 2000-11-30, 21:41 »
Jag söker anorna till skomakaren Bengt Olsson i Billinge, född ca 1730. I husföröret 1783 finns han och hans hustru Sissela Nilsdotter på Billinge nr 12 hus.
341
« skrivet: 2000-11-24, 13:09 »
Jag undrar över anorna till Jon Larsson, f. 1715 och Cathrina Persdotter, f. 1724. Enligt hfl Umeå AI:8 var de bönder på Berg 2.
342
« skrivet: 2000-11-18, 16:01 »
Hej Gun,
Det är dottern Magdalena, f. 18/6 1761, gift 1782 med Anders Eriksson i Tväråmark 4.
Jag ser att Brita var född 26/11 1735, inte 1737 som jag felaktigt skrev.
Hälsningar,
Gunnar
343
« skrivet: 2000-11-17, 08:24 »
Hej Kerstin, På annat håll i Rötter står det att Midälva Genealogiska förenings blad MGF-nytt 1994:4 innehåller information om Suursill-släkten i Jämtland. I diskussionen Länder:Finland:Helsingius 14 maj 2000 finns en bokreferens Sursillin suku - Genealogia Sursilliana / red. Eero Kojonen / Weilin & Göös 1971. Se också http://www.genealogi.se/bokhyll.htm Det finns säkert mycket mer skrivet om denna släkt, som jag själv inte tillhör, men jag har då och då stött på det något märkliga namnet.
344
« skrivet: 2000-10-29, 16:52 »
Tack Staffan för uppgifterna!
Kanske du kan bekräfta om det är på Täfteå 5 eller 6 som store Jon Nilsson bodde. Det spelar väl inte så stor roll, men jag tror han har hamnat på olika ställen i dina inlägg ovan.
Gun, de barn jag känner till Per och Brita är:
Anna, f. 1703 i Täfteå, d. 11.3.1784 i Täfteå
Olof, f. 1706 i Täfteå, d. 1.6.1782 i Täfteå
Per, f. 1710 i Täfteå, d. 18.2.1796 i Täfteå
Jonas, f. 1711 i Täfteå, soldat nr 128 Liten
Ingrid, f. 1717 i Täfteå, d. 8.3.1806 i Täfteå
345
« skrivet: 2000-10-24, 09:49 »
Tack Staffan och Gun,
Både Per Jonsson och Nils Jonsson är mina (barns) anor, via sina respektive barn: makarna Olof Persson och Malin Nilsdotter, och deras dotter Brita f. 1737. Så båda är intressanta!
(Jag trodde att Pers fru hette Jonsdotter, därav min lilla fundering om släktskap, men den var inte så allvarligt menad. Guns uppgifter tyder ju dessutom på att hon inte hette Jonsdotter.)
346
« skrivet: 2000-10-19, 23:47 »
Leif,
tänkte väl det! Jag håller nog inte med om att det är meningsfullt att sätta en gräns för när man är släkt eller inte. Jag tycker man skall ta fasta på ditt avslutande resonemang i stället, för visst är det av intresse och mycket tankeväckande hur nära släkt med varandra - dvs hur lika - vi är. Men då har vi lämnat den rena genealogin för biologi/humanism i stället.
347
« skrivet: 2000-10-19, 14:25 »
Leif,
Är inte kusiner heller släkt, eftersom de har olika föräldrar (ingen av de fyra personerna i generationen närmast ovanför är gemensam ana)?
Eller har jag missuppfattat dig?
348
« skrivet: 2000-10-19, 08:51 »
Hej Nils-Olof Jag har också Olof Kylling i min antavla. Allt jag vet om denna min ff fm mm mm f har jag lärt av Peter Larsson i Malmö, se http://home8.swipnet.se/~w-82627/2103.htm Hälsningar Gunnar Carlin
349
« skrivet: 2000-10-15, 11:30 »
Tack Anders,
Sven med föräldrar flyttade 1791 till Lilla Ryckeltofta, så det kan säkert vara så att de efterträdde dina anor.
Jag ser att den bevarade husförhörslängden börjar först 1815 i Frillestad, så det kan nog bli knepigt att hitta familjen. Kanske kan jag hitta någon utförligare dödsnotis med uppgifter om Nils och Tora, om nu familjen stannade i socknen?
350
« skrivet: 2000-10-14, 19:19 »
Jag undrar vilken socken Lilla Ryckeltofta ligger i? Jag letar efter anorna till Sven Nilsson, på sin tid mycket känd professor i zoologi i Lund, (och mindre känd präst i V. Nöbbelöv). Jag har hittat hans födelsenotis i Asmundtorps kyrkbok 8.3.1787.
Enligt Gunnar Brusewitz' förord till Fåglarna, Skandinavisk Fauna av S. Nilsson, flyttade familjen några mil norrut till Lilla Ryckeltofta i gränstrakten mellan slätten och den blånande Söderåsen.
Jag hoppas kunna hitta familjen i någon husförhörslängd (saknas i Asmundtorp) och på så vis komma föräldrarna på spåren. Nu vet jag endast deras namn, Nils Nilsson och Tora Svensdotter.
351
« skrivet: 2000-10-12, 21:24 »
Jag undrar över anor till två familjer i Täfteå.
Den första:
Per Jonsson, f. 1663, d. 8.12.1743 i Täfteå, och hustrun Brita Jonsdotter, f. 1674, d. 7.8.1747 i Täfteå. Fem barn, bl.a. Olof Persson, Täfteå 3, f. 1706 i Täfteå, d. 1.6.1782 i Täfteå
Den andra:
Nils Jonsson, f. 1672, d. 10.4.1752 i Täfteå, och hustrun Lisbetha Andersdotter, f. 1683, d. 28.6.1746 i Täfteå. Tre barn, bl. a. Magdalena Nilsdotter, f. 1711 i Täfteå, d. 5.2.1793
Olof Persson och Malin Nilsdotter gifte sig 24.11.1734. Det är kanske långsökt och tro att de skulle vara kusiner?
Allt detta är andahandsuppgifter, som jag fått (jag har alltså inga källhänvisningar).
Hälsningar
Gunnar
352
« skrivet: 2000-10-11, 21:43 »
Hej Lennart!
Enligt Umeå AI:8 Sörfors 6, var barnen
Elias, f. 1771
Eric, f. 1775
Segrid, f. 1766
Christina, f. 1773
Catharina, f. 1778
så det stämmer ju alldeles förträffligt, (om man bara är litet generös med Katarinas födelsedata)!
Jag har tidigare i Anbytarforum (Umeå) fått rådet att leta familjens ursprung i domstolshandlingarna om köpet av gården i Sörfors, och det skall jag också göra vid tillfälle. Men visst är det rätt kul att Familysearch ibland kan ge fruktbara ledtrådar!
Mycket stort tack för hjälpen
Hälsningar, Gunnar
353
« skrivet: 2000-10-10, 09:00 »
Hej Sam!
Tack för svaret.
Skall man tro att Pantarehuset bara var ett namn på huset, kanske uppkallat efter en pantare som bott där någon gång tidigare? För om pantaresysslan/yrket var så viktig att den förde med sig ett eget hus, så borde man väl ha hört talas om pantaren mer?
Hälsningar, Gunnar
354
« skrivet: 2000-10-08, 22:49 »
På mormonernas beryktade webbsidor Familysearch
har jag hittat en Sara Eliasdotter f. 1739 (döpt
6 maj) i Sidensjö, som dotter till Elias Eliasson
och Kerstin Andersdotter.
Jag har en ana Sara Eliasdotter f. 1739 som med
sin man Olof Eriksson och son Elias dyker upp i
Sörfors 6, Umeå, runt 1786-7, oklart varifrån.
Det är förstås en fasligt långsökt chansning, men
vet någon om det kan vara fråga om samma person?
355
« skrivet: 2000-10-08, 22:33 »
Jag har en ana som är född i Pantarehuset
(Slimminge) och jag undrar vad Pantare betyder.
Jag har också sett Pantaregatan någonstans på
Österlen. Enligt Svenska Akademiens ordbok
betyder pantare utmätningsman, men jag har
svårt att acceptera den betydelsen i mitt
sammanhang. Någon som vet?
356
« skrivet: 2000-09-22, 08:49 »
Bertil, På 1970-talet skrev en släktforskare Helmer Frenning en mycket gedigen antavla i Släkt och Hävd. Hitta referensen i http://www.algonet.se/~anderzb/genea/sohref.htm. Kanske finns där något att hämta??
357
« skrivet: 2000-08-29, 14:30 »
Enligt förträffliga Rötterhjälpen ligger församlingen Halmstad i Svalövs kommun, Skåne
358
« skrivet: 2000-08-07, 09:08 »
Jag söker upplysningar om Nils Löfvendahl, född ca 1760 i Skåne. Han var vandrande soldat vid Sprengtportens regemente i Landskrona, och möjligen av resande-släkt. Se diskussionen Landskap:Skåne:Allmänt:Sprengportens_regemente.
359
« skrivet: 2000-08-02, 09:36 »
Bengt och Ingrid,
Tack för tipsen! Jodå, Nils Löfwendahl finns som soldat i Sprengtportens Generalmönsterrullor.
1785 står det att han är 25 år och född i Skåne.
1787 står det att han året innan blivit avskedad för liderlighet, vad det nu kan betyda. Kanske betyder det bara att han bildar familj - 1788 föds ju hans dotter (och då är Nils fortfarande soldat!?, se mitt inlägg ovan), eller står det ett mer pikant skimmer över Gustafs dagar?
Ann och Anders,
Jag vet alltså bara att min Nils är född ca 1760 i Skåne. Han skulle kunna vara bror till Johan i Östra Kärrstorp eller till Ola i Höja. Om det föds någon Nils Lövendal i Höja går att kontrollera i kyrkböckerna, men Östra Kärrstorp verkar knepigare?
360
« skrivet: 2000-07-24, 22:23 »
Bland min hustrus anor finns dels (1) Håkan Jakobsson i Överboda, f. 1709, gift med Margareta Svensdotter, f. 1713, och dels (2) Sara Jakobsdotter, från Överboda, gift med Erik Olofsson i Hössjö (ca 1690-1763). Uppgifterna om Sara och Erik kommer från Staffan Bengtsson tidigare i denna diskussion.
Jag har inga anor till Håkan, Margareta eller Sara, men Holger Sjöstedt har i tidskriften Släkten 49:1996 en Malin Jakobsdotter, f. 1701 i Överboda, dotter till Jakob Jakobsson i Överboda.
Jag undrar om Håkan, Sara och Malin är syskon, och alltså barn till Jakob Jakobsson. Kan någon bekräfta eller dementera detta? Husförhörslängden Umeå lfs AI:1 ger mig inget besked.
Hälsningar
Gunnar Carlin
361
« skrivet: 2000-06-18, 17:49 »
Jag söker upplysningar om Katarina Maria Lindqvist, född i Göteborg 1796, gift med Karl Lundblad, husar i Helsingborg. De hade åtm. ett barn, Fredrika Lovisa, f. 20.9.1829, gift med Christian Lorens Kockum i Helsingborg.
Hälsningar
Gunnar Carlin
362
« skrivet: 2000-06-13, 16:29 »
Enligt en födelsenotis för Torrlösa, 6 februari 1788, blef hvandrande soldaten wid Sprengporten Regemente i Landskrona Nils Löfwendals hustru Anna Maja Johansdotter förlöst med en dotter .. Elsa.
Tacksam för upplysningar om dessa personer, och om vad Sprengporten Regemente är för någonting.
Gunnar Carlin
363
« skrivet: 2000-05-23, 20:28 »
Gullmaj!
Titta under Lappland; Efterlysningar; Erik
Eliasson!!!
364
« skrivet: 2000-05-20, 06:10 »
Tack Staffan för intressanta uppgifter! Med hjälp
av Rötters sökfunktion hittade jag Anders Larsson
i kändisen Börje Hörnlunds anlista. Anders' anor
gick där att följa till Olof Hersesson, Bureå.
Vänliga hälsningar
Gunnar
365
« skrivet: 2000-05-14, 13:44 »
Söker anor till Karin Andersdotter, f. 1696 i
Bäcken, Umeå. Gift 1715 med Sven Larsson, Bredvik,
Gräsmyr, Nordmaling. De hade barnen Sigrid 1718,
Anna 1722, Margareta 1723.
Uppgifterna kommer från Tyko Lundkvists register
över Nordmaling/Bjurholm.
366
« skrivet: 2000-05-04, 20:53 »
Hej Lena,
Enligt Kjell-Åke Lundströms CD, hette Lars'
föräldrar Bryngel Ingelsson och Cecilia Larsdotter
(inga årtal finns).
Lars döptes 14 juli 1711. Jag hittar inte mycket
om första frun, Kerstin Persdotter, på CDn
367
« skrivet: 2000-05-03, 20:23 »
Leif,
Stämmer det att Jöran Simonsson var gift med sin
halvsyster!?! Jag har från Tyko L:s kortregister
att Jöran gifte sig 1680 med Agneta, f. 1657,
dotter till Abraham Tobiasson och Brita
Jöransdotter. Kortregistret ger ingen far till
Jöran men uppger att modern hette Brita
Jöransdotter, dock utan att antyda att det skulle
vara samma Brita, som den blivande svärmodern.
368
« skrivet: 2000-04-25, 19:47 »
En fundering som gäller Anna Hindriksdotter.
Näslund m. fl. uppger att hon är född på Brandkäl
1:1, dotter till Hindric Olofsson och Ingeborg
Olofsdotter. Men i hfl Anundsjö AI:4 står det att
dottern Anna Hindriksdotter i Brandkäl 1:1 gifter
sig med Jonas Jakobsson f. 1761 i Kläppsjö 1:2.
Hos Näslund har denne Jonas visserligen en hustru
Anna Hindriksdotter, men hon är född i Bölen
Junsele 1758.
Blandade prästen ihop de båda Hindriksdöttrarna
när han skrev husförhörslängden
369
« skrivet: 2000-04-19, 09:10 »
Hej,
Jag har också letat efter föräldrarna till Anders, hittills utan framgång tyvärr.
Jag vet från hfl att han hade en son, Anders, och jag undrar nu om denne son är nybyggaren från 1838 Anders Malm i Norrholmsjö, Bjurholm, född 1805 i Anundsjö (Tyko Lundkvist Av ris och rot). Anders d.y. finns inte med i Näslunds bok om Anundsjö, därför är jag osäker.
Hälsningar
Gunnar
370
« skrivet: 2000-03-21, 00:03 »
Söker information om anorna till Anders Andersson
Strandman, f. 1777. Han var gift med Sara Lisa
Simonsdotter, f. 27.12.1794 i Hössjö och hade
dottern Catarina Andersdotter Strandman, f.
27.12.1830 i Berg, Umeå. Uppgifterna kommer från
en utredning gjord av skellefteforskaren Knut
Lundberg, som konstaterar att Anders går ej spåra
bakåt.
Hälsningar
Gunnar Carlin
371
« skrivet: 2000-03-19, 11:03 »
Hej Bodil, Det var trevligt att läsa Namnbyte-vid-flytt-diskussionen, och jag har inte svårt att acceptera att Jan byttes mot det gångbarare Johan efter flytten, även om det finns exempel som visar att det inte alltid behövde vara så. Men efternamnet då? Var Abramsson ett besvärligt namn i norra Ångermanland, och varför byta mot det Karlsson och inte något originellare släktnamn. Hälsningar, Gunnar (prova http://www.foark.umu.se/folk
372
« skrivet: 2000-03-17, 20:45 »
Johan,
Jag efterlyste i december, under Färnebo, Johan
Fredrik Karlsson Rask, född i Färnebo, men
inflyttad till Kantsjö, Trehörningsjö,
Ångermanland. Jag har löst mysteriet med hans
ursprung. Han föddes 10.6.1850 som Jan Fredrik
Abrahamsson, son till gruvdrängen Abraham
Andersson
Engsgrufvorna, Fernebo. Jag undrar fortfarande
varför han bytte namn från Abrahamsson till
Karlsson när han bott ett tag i Ångermanland.
Namnet Rask är också litet mystiskt. Fadern fick
det när han 1852 flyttade till Persberg.
Företrädaren på Persberg 35 hette också Rask. Var
det så att Rask var ett namn som följde med huset
han bodde i? Dvs. ungefär som soldatnamn?
Hälsningar
Gunnar
373
« skrivet: 2000-03-14, 22:09 »
Kerstin och Rune,
Tyko Lundkvist blandar i sina böcker ihop flera
Pål Pålsson och Matts Pålsson. Brömster och
Lundkvist klargör saken i Släkt och Hävd nr 2 1988
på sidan 65-73.
Dels finns Matts Pålsson 1620-1659, och hans bror
Pål Pålsson död ca 1670.
Denne Pål Pålsson hade två söner: Matts Pålsson ca
1650-1686 och hans bror Pål Pålsson ca 1650-1729.
Det är den yngre Matts som figurerar 1673 och
1683. För övrigt mördade han sin kusin Hindrik
Mårtensson i Agnäs 1686.
Vad jag förstår så är det den äldre Matts (farbror
till den yngre) som är far till Karin och Märeta
Hälsningar
Gunnar
374
« skrivet: 2000-03-03, 12:53 »
Tack Lotta! Det stämmer alldeles förträffligt! Olofs hustru var Anna Brita Johansdotter f. 1806. Borde jag ha tittat i Åseles kyrkböcker i stället? Fast Fredrikas innehåller både Lögda och Lögdasund, så det är litet förvirrande, finns det flera Lögda?
Jag har inte kollat Bjurholms böcker, utan förlitat mig på T Lundkvists material.
Hur får man tag i CDn? Förmodligen innehåller den mer material om Olofs anor.
Hälsningar,
Gunnar
375
« skrivet: 2000-03-03, 07:49 »
I sina böcker Hembygdsboken och Av ris och rot
berättar Tyko Lundkvist om Per Olofsson i
Norrholmsjö, Bjurholm. Dennes far är Olof Jonsson,
f. 1803 i Lögdasund, Fredrika. Jag hittar inte
honom i Fredrikas hfl 1800-1820. Det närmaste jag
kommer är Olof f 1797, son till Jon Olofsson i
Lögdasund, f. 7/8 1767 ohh Lisa Bryngelsdotter.
Kan det vara rätt Olof? Vet någon mer om
föräldrarna och deras härstamning?
Gunnar Carlin
376
« skrivet: 2000-02-26, 19:13 »
Snälla ni! Hjälp mig, jag hänger inte med i svängarna. Av fredagens diskussion verkar det som om det bara fanns plats för en enda Matts Öndesson - och han var far till Jon 1630 (följden: Jon- Önde- Matts- Jon- (Önde i Degernäs)). Men förstår jag Gun skall det troligast vara Jon (1543)- Önde- Matts d.ä.(1573)- Önde- Matts d.y.- Jon(1630), och att Agneta Olofsson placerat Cecilia vid fel Matts. Är den Matts Leif nämner en sammanblandning av de båda??? Och vem är Önde i Degerbyn? Son till Jon(1630)
377
« skrivet: 2000-02-18, 08:19 »
Hej,
Känner någon till anorna till Nils Nilsson, husman på Silvåkra nr 15 och hans hustru Karna, d. 1802?
Hälsningar
Gunnar Carlin
378
« skrivet: 2000-02-18, 08:12 »
Hej,
Jag söker anorna till Sven Carlsson, Önneslöv 14, Dalby, f. 1737, d. 10.6.1787 och hans hustru Kjerstena Olsdotter, f. 1747. De hade en dotter, Else, f. 14.1.1770
Tacksam för hjälp,
Gunnar Carlin
379
« skrivet: 2000-02-02, 21:04 »
Mycket stort TACK Kenneth!
Hälsningar, Gunnar
380
« skrivet: 2000-02-01, 23:27 »
Tack för tipset Staffan!
Vågar jag komma med ännu ett Sörforsproblem? Det
gäller anorna till Cathrina Eriksdotter, f.
5.4.1734 i Sörfors (enligt samma osäkra källa),
gift med Hans Jonsson, f. 15.2.1734 i Hössjö.
Hälsningar
Gunnar
381
« skrivet: 2000-02-01, 16:43 »
Hej, Jag hittar i hastigheten inget kort på Erik Johansson och Klara Mathilda, (men det betyder inte att det inte finns!). Det finns mycket om tidigare anor däremot. Samlingen finns beskriven på http://www.foark.umu.se/mktykolu.htm Jag lånade den från SVAR via biblioteket i stan (Uppsala). Beställningsnummer får man t.ex. på http://www.svar.ra.se/katalog/shoindex.htm Använd sökfunktionen och sök på Lundkvist Se också Kerstin Farms meddelande 12 maj 1999 högt uppe i denna diskussion Hälsningar Gunnar
382
« skrivet: 2000-01-31, 22:52 »
Hej Carina
Enligt Tyko Lundkvists kortregister var Johan
Ersson i Hummelholm f. 25.2.1826 gift 1847 med
Anna Greta Ledström f. 25.7.1826 (dotter till
Johan Ledström i Humm.) De hade barnen Brita
Johanna f. 1848, Erik f. 10.5.1850 (1855 i boken
Öreälvens byar, där många av Johans anor finns
nämnda) och Maria, f. 12.6.1851.
Hälsningar
Gunnar
383
« skrivet: 2000-01-31, 21:45 »
Hej
Jag söker anor och information om Olof Eriksson f.
1735 och Sara Eliadotter f. 1739. De hade
åtminstone en son Elias Olofsson f. 1771 i
Sörfors, Umeå.
Hälsningar
Gunnar Carlin
384
« skrivet: 2000-01-26, 14:15 »
Hej Fredrik,
Tack för uppgifterna. Jag känner till Stefan Andersson genom en släktutredning gjord på 1970-talet av en Knut Lundberg på uppdrag av blodcentralen i Umeå, som var intresserad av min svärfars mycket egendomliga ärftliga blodgrupp lilla p, som är känd i Sverige från några få personer i Västerbotten.
(Det finns kanske någon annan med intresse för lilla-p släkter?)
Lundberg hittade inga anor till Stefan Andersson, men han och hans hustru Anna Hansdotter hade sonen Stefan Stefansson f. 27.11.1791 i Vännäs, vilket kan stämma med att Stefan Andersson var gift två gånger, om första hustrun Maria Persdotter dog 1788.
Hälsningar
Gunnar
385
« skrivet: 2000-01-25, 22:43 »
Tack så mycket Staffan!
Hälsningar
Gunnar
386
« skrivet: 2000-01-24, 22:52 »
Söker anor till Stephan Andersson f. 1745 i
Vännäs? (Bodde i Vännäs , gift med Anna
Hansdotter, f 2.11.1760)
Med vänlig hälsning
Gunnar Carlin
387
« skrivet: 2000-01-24, 13:15 »
Jag söker anor och uppgifter om Johan Fredrik Karlsson Rask. Enligt Folkräkning 1890 bodde han i Trehörningsjö i Ångermanland (Y) men var född i Fernebo 1850. Han var gift med Eva Lovisa Lindström, 1856-1942.
Jag har kollat födelseboken för Fernebo-Filipstad, men där finns han inte.
Hälsningar
Gunnar Carlin
388
« skrivet: 2000-01-14, 09:41 »
Rune,
Pål Pålsson f. 1590 i Viksjö dyker upp några gånger ibland anorna. Är dottern Ella ytterligare något som Tyko Lundkvist, och därmed jag, missat?
Olof,
Tack för de nya uppgifterna!
Hälsningar,
Gunnar
389
« skrivet: 2000-01-13, 22:08 »
Hjärtligt tack Bo Arne och Rune!
Rune, min postadress är Gunnar Carlin, Gnejsvägen
18b, 75242 Uppsala. Tyvärr har jag ingen möjlighet
att ta emot fax, men jag vore väldigt glad om du
ville skicka uppgifterna per post.
Hälsningar,
Gunnar
390
« skrivet: 2000-01-13, 20:50 »
I bibliotekets exemplar av Tyko Lundkvists Av Ris
och Rot har någon skrivit med blyerts att Erik
Eliasson f. 1699 i Lomsjö, Åsele var far till
Maria Ersdotter, f. 1732, gift med Pål Pålsson
1741-1811 (som var son till nybyggaren finn-Pål
Danielsson f. 1714).
Enligt den tryckta texten i boken var Maria dotter
till Erik Johansson f. 1663 i Sunnansjö,
Nordmaling - en uppgift som finns i fler av Tyko
L:s böcker.
Vet någon vilket som är det rätta? Vore tacksam
för anor och uppgifter om denne Erik.
Hälsningar, Gunnar
391
« skrivet: 1999-12-23, 13:10 »
Känner någon till Anna Margareta Johansdotter, f. 12.11.1799 i Nordmaling och Catarina Margareta Johansdotter, f. 6.1.1801 i Nordmaling? De var förmodligen inte alls släkt med varandra, men jag tror att båda hamnade i Bjurholm i vuxen ålder.
Hälsningar
Gunnar
392
« skrivet: 1999-12-23, 12:51 »
Jag undrar över Johan Fredrik Karlsson Rask. Han verkade och bildade familj i Trehörningsjö i Ångermanland (Y), så det var med stor förvåning jag såg i Folkräkning 1890 att han var född i Fernebo 1850, och dessutom var arbetare till yrket. Enligt vår tradition var han militär, men det är väl en efterkonstruktion pga av namnet Rask. I övrigt vet jag ingenting om honom annat än att han var gift med Eva Lovisa Lindström, f. 28.8.1856 i Trehörningsjö, d. 28.6.1942.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy