ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bouppteckningar kontra dödbok  (läst 1127 gånger)

2011-07-08, 12:45
läst 1127 gånger

Utloggad Christer Gustavsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 895
  • Senast inloggad: 2023-01-28, 16:47
    • Visa profil
    • bergstorp.se
Jag har ibland noterat att dödsdatum skiljer mellan bouppteckning och dödbok och funderat över vilket datum man bör bedöma som rätt. Ett exempel dök upp i Släktforskarnas årsbok 2011. Henrik Mosén har angett dödsdatum på Lars Hielm (sid 265) till 22 april 1801. Vilket också framgår av bouppteckningen (Vifolka HR FII:13 pag 177). Bouppteckningen är påbörjad den 27 april samma år. I dödboken (Normlösa CI:4 pag 499) anges dödsdatum till 20 april.
 
Jag är inte ute efter att diskutera exemplet utan situationen. Här är bouppteckningen gjord inom en vecka så det känns rätt att utgå från. Hur nära händelsen kan man räkna med att kyrkan gjorde sina noteringar?

2011-07-08, 17:48
Svar #1

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Jag tror man får utgå ifrån vad de olika noteringar var avsedda för.
Angivandet av dödsdatum i en dödbok är det officiella dödsdatumet, det som hänvisas till. Det fanns alltså all anledning att vara noggrann.
Angivandet av dödsdatum i en bouppteckning var egentligen bara till för att rätten skulle kunna se att bouppteckningen inkommit i laga tid. Det var alltså klart mindre viktigt att dödsdatumet blev exakt rätt.
 
Vid vilken tid prästen gjorde anteckningarna i de olika längderna kunde variera högst betydligt. Där man finner dem oerhört prydligt i exakt rätt ordning kan man ju misstänka att noteringarna inte infördes förrän en tid efteråt. Samtidigt måste man komma ihåg att någon från familjen infann sig med största möjliga skyndsamhet hos prästen för att anmäla dödsfallet och beställa begravningen - och begravningar ägde i normalfallet rum inom en vecka, första söndagen efter dödsfallet (om det inte skett på lördagen förstås). Prästen gjorde då naturligtvis en notering, kanske på en lös lapp för senare införande i kyrkboken.
 
Så prästen hade definitivt informationen tidigare än bouppteckningen ägde rum eller påbörjades. I båda fallen kan mycket gå fel; prästen kan inte tyda sin lapp eller kanske t.o.m. tappar den så att han bara kommer ihåg när han förrättade begravningen - och ja, det var väl en fyra da'r tidigare Lars dog - medan man vid bouppteckningsförräningen är allmänt förvirrad och upprörd och tar fel på datum - visst var det den 20:e i tisdags? - det var svårare att kontrollera vilket datum det egentligen var (kalendrar var inte vanliga).
Det är här jag menar på att syftet med de olika handlingarna kommer in. Prästen vill att allt skall bli så korrekt som möjligt i den officiella folkbokföringen och om han nu har en oläslig lapp så hör han med klockaren eller någon annan betrodd person innan han slutligen skriver in dödsdatum  medan det alltså egentligen är helt oviktigt i bouppteckningen och man därför inte bryr sig om att gå till botten med problemet.
Samtidigt kan det ju vara idé att göra lite stickprov och försöka se om just den här prästen var lite allmänt slarvig eller brukade vara noggrann.
 
I vilket fall så är det noteringen i dödboken som gäller, andra datum får tas upp som anmärkningar.
 
Ingela

2011-07-09, 18:51
Svar #2

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6827
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 11:56
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I vilket fall så är det noteringen i dödboken som gäller, andra datum får tas upp som anmärkningar.
 
Jaså...?
 
Varför skulle man vid bouppteckningsförrättningen vara så allmänt förvirrad och upprörd att vi inte kan lita på dödsdatum i bouppteckningen? Visst är det omskakande att mista en anhörig, men förrättningen sker ju trots allt en tid efter begravningen, så då borde man ha hunnit att hämta sig såpass att man kan tänka klart...
 
Som brukar framgå av bouppteckningarna förmanades boets uppgivare strängeligen att ange allt korrekt, och alla aktuella dokument (skuldebrev, lagfarter, testamente m.m.) uppvisades, och varenda liten pinal redovisades noggrannt (till skillnad mot våra dagars summariska bouppteckningar). Är det bara just dödsdatumet av alla dessa uppgifter som vi ska sätta ett frågetecken efter, eller är hela bouppteckningen opålitlig p.g.a. de anhörigas tillfälliga sinnesförvirring?
 
Även om de anhöriga meddelade prästen med största möjliga skyndsamhet, så kunde den tiden variera både p.g.a. avstånd i stora socknar och årstid och väder. Vi kan alltså inte vara säkra på exakt när prästen blev underrättad. Och dessutom kunde uppgiften som sagt först noteras på en lös lapp, inte sällan av någon annan än prästen själv. Så om prästen har en oläslig lapp [och] hör [...] med klockaren eller någon annan betrodd person innan han slutligen skriver in dödsdatum, varför skulle då den uppgiften vara mer tillförlitlig än den i bouppteckningen?
 
Det brukade f.ö. vara en betrodd person i bygden, ofta en nämndeman, som förrättade bouppteckningen.
 
Då bouppteckningen förrättades efter begravningen, så är det naturligtvis riktigt att prästen definitivt [hade] informationen tidigare än bouppteckningen ägde rum - men det är alltså inte det samma som att han måste ha fått den omedelbart, och det betyder inte heller att den alltid nådde honom direkt från de anhöriga.
 
Uppgifterna i bouppteckningen lämnades däremot av de anhöriga direkt till förrättningsmannen, som nedtecknade dem där och då.
 
Helt säkert kan vi sällan veta; det handlar som vanligt om att bedöma källornas trovärdighet i det enskilda fallet - men just den sistnämnda omständigheten gör i varje fall att jag rent allmänt sätter större tilltro till dödsdatum i bouppteckningen än det i dödboken, om de skiljer sig åt och det inte på annat sätt kan bekräftas att dödbokens uppgift är korrekt.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2011-07-09, 21:34
Svar #3

Utloggad Birgitta Nordblom

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 172
  • Senast inloggad: 2023-06-13, 15:20
    • Visa profil
Hej, Christer, Ingela och Jörgen!
I den här frågan får jag hålla med Ingela. Det har alltid varit Ministerialböckerna (FoD, VB och DoB) som räknats som ursprungskällan och att det är noteringarna där som ska gälla! Givetvis kan prästen ha skrivit av fel ngn gång men ofta har det ju funnits attester (födelse- o döds-) av olika slag som underlag till det som antecknats i Ministerialboken och som finns sparade som bilagor. Och jag vågar nog påstå att meddelandet om ett dödsfall nådde prästgården i stort sett per omgående (för själaringning och tacksägelse), dessutom hade ju också prästen ofta varit med vid sjuk-och dödsbädden.
Mvh, Birgitta.

2011-07-10, 22:41
Svar #4

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6827
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 11:56
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Ja, det får man ju lära sig 'överallt', att födelse-, vigsel- och dödboken är ursprungs/primärkällan för respektive händelse och att det därför är noteringarna där som man ska rätta sig efter. Men fullt så enkelt är det inte.
 
Det gäller också när det är olika födelsedatum i födelsebok och husförhörslängd, då födelsen mycket väl kan ha skrivits in i hfl:en innan den hamnade i födelseboken, om uppgiften först noterades på en lös lapp som inte renskrevs i födelseboken förrän långt efteråt, medan hfl:en däremot måste hållas aktuell för att den låg till grund för folkbokföringen/mantalsskrivningen (jag talar då om den hfl som är samtida med födelsen).
 
När det gäller uppgiften om dödsdatumet, så är den verkliga ursprungskällan ju den samma när både präst och bouppteckningsförrättare informerades av de anhöriga. Sedan är frågan vilka olika vägar uppgiften vandrade för att hamna i dödbok respektive bouppteckning, och hur lång tid det tog. När det gäller bouppteckningen, så är ju den saken klar. Men av skäl som jag angav i mitt förra inlägg, så är det ingalunda säkert att informationen kom vare sig kvickt eller raka vägen till prästen; den kan ha gått via en eller flera andra personer - och den kan också ha skrivits in i dödboken efter att bouppteckningen var avklarad, även om den nått prästen tidigare.
 
Vad gäller födelse- och dödsattester, så är det en relativt modern företelse med födelseattester från barnmorska eller BB och dödsattest från läkare. De attester som man kan räkna med att (eventuellt) finna från äldre tider är när födelser/dop eller dödsfall/begravningar ägt rum i en annan församling än hemförsamlingen.
 
Man kan alltså kort sagt inte lita på en uppgift bara för att den står i en viss typ av källa. Kyrkoböckerna vimlar dessvärre av fel. Personer kan saknas i både födelse- och dödböcker, och både barn och föräldrar respektive avlidna kan ha fel namn där. Självklart kan där då också stå fel datum.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2011-07-17, 20:59
Svar #5

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3740
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 23:42
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Som sagt handlar det i första hand om att bedöma källornas trovärdighet i det enskilda fallet, men att rent allmänt sätta större tilltro till datumet i bouppteckningen är tveksamt.
 
Om man ska dra några generella slutsatser bör de snarare begränsas åtminstone regionalt.
För det verkar vara ganska stora regionala skillnader i hur snabbt bouppteckningen blev
av.
 
På många håll verkar det vanligt att det tar åtskilliga månader, vilket minskar
bouppteckningens trovärdighet när det gäller dödsdatumet. Men jag har noterat att man på den
sörmländska landsbygden var snabbare. Vanligtvis handlade det där bara om några veckor, varvid bouppteckningsuppgiften är trovärdigare, till skillnad från normalfallet.
 
För att det skulle vara så centralt att allt skulle vara korrekt och fullständigt i bouppteckningarna verkar vara en sanning med modifikation. I Nyköping saknas till exempel
ofta dödsdatumet helt, kanske också i andra städer. Man ser också ibland att bouppteckningar
kompletterats med glömda saker i efterhand, och inte minst är det ju vanligt att arvingar
saknas om de bor utomlands.
 
Man bör också notera att samma risk för förvrängning på grund av avskrift finns för
bouppteckningar som för dödböcker, så länge det är bouppteckningen i domstolsarkivet man
studerar. Den är nämligen en avskrift av originalet, vilket behölls av de anhöriga.
Så om man inte har tillgång till originalet (vilket man sällan har) är bouppteckningen
i detta avseende lika mycket en andrahandskälla som dödboken.
 
Så om man ändå vill dra en generell slutsats bör den vara att lita på dödboken om det inte finns anledning att tro annat. Förutom där man var snabb med bouppteckningen.
 
(Meddelandet ändrat av ulfb 2011-07-17 21:01)
 
(Meddelandet ändrat av ulfb 2011-07-17 21:01)
Ulf Berggren

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna