ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-10  (läst 2076 gånger)

2006-03-20, 06:48
läst 2076 gånger

Göran Johansson

Det är säkert helt rätt att lägga flera av inläggen ovan under en egen rubrik. Det finns faktiskt t.ex. en rubrik Loftander under övriga släkter redan.  
 
Ifråga om Margareta Eriksdotter så är väl källorna inte tysta. Det handlar mer om värdering av källornas trovärdighet. Frågan är vad som ska avhandlas under denna rubrik. De officiellt erkända frillobarnens ättlingar hör också bäst hemma under resp. familjenamn.
 
Rubriken på denna diskussion skulle kanske slutat med ett frågetecken dvs: Erik XIV:s frillobarn? Det är väl just de oklara fallen som är de intressanta. Jag är definitivt inte rätt person att uttala mig om de klara fallen. Hur ser källäget ut för dem? Bygger kanske erkännanden mest på indicier och mindre på fakta? Erik XIV:s dagböcker är ju lite si och så.  
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2006-03-20, 07:47
Svar #1

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Det brukar då och då framgå av olika kungliga räkenskaper att en kunglighet låtit betala ut pengar till barn vid sidan av, eller dess familj. Då står det rakt på sak vad det var frågan om. Varför kungligheterna betalade dessa pengar? Tja, de hade väl anledning att misstänka att de var fäder till dessa barn.

2006-03-20, 10:58
Svar #2

Anna Nordahl

Det var intressant. Finns det många exempel på sådana här utbetalningar till oäktingar? Var kan man läsa om det?

2006-04-22, 19:43
Svar #3

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Margareta Eriksdotter gift med kh Olof Clarewallius i Horn- debatten här har rasat om hennes börd. Att hon som en gammal tradition visat skulle vara uä dotter till Erik XIV har hittills inte bevisats. Antingen var det så eller också var hon dotter till en ”förnäm” präst Erik så som det har sagts i likpredikan efter en dotter.
 Niclas Rosenbalck framförde redan  2003 11/12 teorin att modern skulle ha varit Agneta Staffansdotter (Sasse) gift med kyrkoherden Erik Laurentii Holmiensis i Stora Tuna  - en i och för sig plausibel teori med tanke på att Margareta Eriksdotters make Olaus Clarewallensis kan knytas till släktktretsen  Sasse-Luth.
Jag har i Stockholms stads tänkeböcker funnit  en notis om Agneta Sasse (död senast 1584) o hennes make kyrkoherde Erik Laurentius död 1566 25/9 och sett  2 barn nämnda till paret men ingen Margareta Eriksdotter. I Stockholms stads tänkebok 1570 25/4 förekommer ett arvsskifte då Hans Gammal, borgmästare i Stockholm uppträder som fullmyndig för Agneta Sasses 2:e make kyrkoherde Jonas Andreae i Västerås död 1615. (HansGammal var  gift i hennes 2:a gifte med Margareta död 1549, gift 1:o Brandt Gottschalksson Skrivare, avrättad i Stockholm 1536  som hade dottern Emerentia Brandtsdotter död 1597 i Stockholm gift med slottsfogden på Stockholms slott Stefan Sasse död 1563. De var Agneta Staffansdotters far och mor) (Se Pontus Möller, Släkten Sasse, Släktforskarnas årsbok 1998)
I Stockholms stads tänkebok 1570 25/4 förliktes kyrkoherden i Västerås Jonas Andreae  om ett arv i Stockholm för sin hustru Agneta Sasse o hans styvbarns räkning, alltså barnen till Agneta med hennes  1:e make Erik Laurentius död 1566, Lars och Anna.  Ingen Margareta Eriksdotter - hon borde väl ha nämnts om hon varit Erik Laurentius?dotter?
Lite sent att ta upp debatten - men håller Niclas Rosenbalcks teori om att Margareta Eriksdr skulle vara dotter till kyrkoherden i Stora Tuna? Vänligen Berit Sjögren
. .

2006-04-23, 18:57
Svar #4

Göran Johansson

Berit, det ser ut som om Erik Laurentius kan avskrivas som fader. Jag har kollat finska kandidater. Men kan inte finna någon där heller som förefaller sannolik. Det är faktiskt ganska märkligt att en förnämlig kyrkoherde änmu inte trätt fram ur källorna. Kan det möjligen bero på att någon sådan aldrig har existerat? Bevisbördan ligger väl närmast på biskop Prytz. Men eftersom han är död så återstår väl bara en sak - de som fortfarande tror på personalierna i Andreas Prytz? likpredikan över Enanders hustru måste nu göra ytterligare en ansträngning. Mitt råd är i så fall att leta efter en styvfar. Göran

2006-04-24, 10:51
Svar #5

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Göran, Hur källäget ser ut för de klara fallen? Du skriver: Bygger kanske erkännanden mest på indicier och mindre på fakta? Erik XIV:s dagböcker är ju lite si och så.  
 
Men i dessa fall är det ju inte historiker eller genealoger som i efterhand har nystat upp och avslöjat dessa barn. Dessa var ju redan i samtiden och i hovets omgivning högst välkända och officiella, även om de inte hade  kunglig/furstlig värdighet (detta gäller ju också frillobarnen till Johan och Magnus). På 1500-talet (till skillnad från det sena 1800-talet) var ju detta inte något man hymlade med eller försökte smussla undan. Dubbelmoralen, prydheten och hemlighetsmakeriet vann ju insteg i kungahusen först flera århundraden senare.
 
Och dessa barn (de kända alltså) var ju inte heller resultaten av några tillfälliga snedsprång (om man nu kan använda detta begrepp, när de kungliga bröderna vid tiden när de flesta av barnen föddes, ännu inte var gifta, vilket f.ö. Magnus aldrig ens var) utan var födda i relativt fasta förbindelser, jämförbara med t.ex. senare tiders Stockholmsäktenskap och med det mätressystem, som var allmänt förekommande i furstehusen på kontinteten, i synnerhet i Frankrike, där det f.ö. kom att utvecklas ytterligare (titta bara på Ludvig XIV...).  
 
Det kan ju naturligtvis också finnas för eftervärden okända och ej erkända barn till Vasafurstarna, det är jag naturligtvis medveten om, men de här åsyftade barnen till Erik, Johan och Magnus och deras mestadels till namnet kända frillor (de flesta döttrar, försedda med romerska latinskt klingade namn) tillhör ju inte denna kategori. Men vilken kategori Margareta Eriksdotter (om hon överhuvudtaget hör hit) skulle tillhöra, är väl p.g.a. den ovannämnda bristen på källor, svårt att fastställa.
 
Som en kuriositet kan ju nämnas, att dessa kända frillobarn, åtminstone tidvis, skulle ha omhändertagits och vistats tillsammans i någon sorts kunglig barnkrubba (detta enligt en artikel för ett antal år sedan; jag minns f.n. inte när eller i viken tidskrift, men jag vill minnas att det finns bevarade räkenskaper, som tyder på detta).

2006-04-24, 13:45
Svar #6

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Mittåt! Ändring/komplettering till ovanstående:
 
Göran, jag kanske missförstod dig. Jag blir nu (efter omläsning) osäker om du verkligen menande de klara fallen (= de officiellt erkända barnen) och inte de oklara. Du skriver ju faktiskt inledningsvis om de officiellt erkända frillobarnen, så omständigheterna omkring dessa känner du ju uppenbarligen till.  
 
Så menade du inte de erkända barnen, bortse ifrån ovanstående inlägg!

2006-04-24, 17:01
Svar #7

Göran Johansson

Carl-Fredrik, jag menade faktiskt de officiellt erkända barnen! Det jag efterlyser är samtida dokument vari någon entydigt förklarar att Virginia m.fl. var döttrar till Erik XIV. Det enda jag har sett hittills i den vägen är Erik XIV:s egna kalenderanteckningar och den moderna tolkningen av dessa. Det beror säkert mest på min egen okunnighet. Samtida dokument finns helt säkert. Men var? Att man inte hymlade med dessa snedssprång känner jag förstås till men det är kanske något annat.

2006-04-25, 11:12
Svar #8

Göran Johansson

För att förtydliga. I vilken bok som helst som handlar om Erik XIV och hans syskon kan man läsa påståenden i stil med följande - helt utan källangivelser: I Jöran Perssons bekännelse berättas att kungen som ett sista försök erbjudit sin äldsta dotter Virginia (för att blidka den ryske kejsaren Ivan IV). Med risk att avslöja min okunnighet, är t.ex. detta en skröna eller finns samtida officiella dokument som bekräftar riktigheten i det skrivna? Bekännelsen måste ha protokollförts antar jag, eller har den det? Om inte, så måste rimligtvis nämnda citat (inklusive Virginia) och kanske flera andra förpassas till genealogins soptipp?

2006-04-25, 16:48
Svar #9

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Lars-Olof Larsson har i sin rätt nyutkomna bok (2005) Arvet efter Gustav Vasa ett kapitel som heter Kung Erik och kvinnorna. Där kan man se Eriks egenhändiga horoskop över frillodottern Virginia. Det bör rimligen räcka som erkännande!
Detsamma lär också gälla Constantia fast Ralf Palmgren kanske kan berätta var det fastslås eftersom han tillhör dem (ganska så talrika) som har henne bland anorna.
Utöver den mycket omtalade frillan Agda Persdotter nämns av Larsson: Anna Larsdotter, Karin Jakobsdotter Karin Pedersdotter samt Ingrid och Britta. Dessa kallas en fast etablerad frillohop.
Jag nämner detta för att visa hur föga ovanligt det är med frillobarn till just Erik.
Hypotesen om Margareta Eriksdotter som en i raden av dessa frillobarn kan jag inte se är något att hetsa upp sig för.
Hovpredikanten Olof Luth kan ha stött på henne på slottet där frillobarnen tydligen uppfostrades.
Detta skriver jag bara för att poängtera den rent rumsliga och sociala trovärdigheten av hypotesen.
Mer än en hypotes är det fortfarande inte. Däremot synes Rosenbalcks id?rika uppslag f n väga lätt.

2006-04-26, 09:02
Svar #10

Göran Johansson

Rubriken handlar om Erik XIV:s frillobarn. Det vore därför intressant att, i källkritisk anda, föra också Virginia och Constantia på tal. Lucretia lär väl s.a.s. vara ute ur leken. Virginias faderskap kan säkert anses bekräftat i och med det välkända horoskopet och andra anteckningar av Erik XIV:s egen hand. Jag menade med inlägget ovan att hon borde utgå som giftemålskandidat till Ivan IV om nu inte källorna kan styrka motsatsen - vilket de kanske kan.  Men hur är det då med Constantia?

2006-04-26, 10:34
Svar #11

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 477
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 19:52
    • Visa profil
Göran, Larssons framställning bygger i hög grad på A G Ahlqvists bok från 1874, Karin Månsdotter.
Detta verk redovisar källor och vittnar om källkritisk medvetenhet.
Ralf Palmgren, som har Constantia bland sina anor, kan kanske svara på hur Eriks faderskap bekräftats på den punkten.
Intressant är att Lucretia och Constantia blev Tivedsgrannar. Constantia på Bocksjöholm och Virginia på Olshammar (Aspa).

2006-04-26, 10:41
Svar #12

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Har inte Hans Gillingstam skrivit en del om icke-kungliga Vasabarn?

2006-04-26, 17:10
Svar #13

Utloggad Mathias Kindbom

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 36
  • Senast inloggad: 2014-09-12, 02:43
    • Visa profil
Se Hans Gillingstam, Agda Persdotter, hennes släkt och Erik:s dotter Lucretia: En källkritisk studie, Släkt och Hävd 2001, s. 156-60.

2006-05-01, 19:52
Svar #14

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Angående Gillingstams artikel ”Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lukretia” i SoH 2002 s 156 ff: Han säger där att uppgiften om Lukretia som Erik XIV:s dotter  nämns tidigast från 1600-talet i Rålambska saml. KB.(en förstahandskälla?). Källan till att hon skulle vara född 1564 4/1 anges vara Carl Magnus Stenbocks återgivning av Erik XIV:s skrifter i PHT 1912 s 132, där han tolkar Erik XIV:s egna almanacksanteckning  till att gälla Lukretias födelsedatum.  Men i Erik XIV:s egen almanacka står endast  1564 jan.4 ”Hora 6 a meri Sudercopiae” Inga namn, inte vad som hände. (almanackan avfotad i PHT 1912 s. 122). Att Lukretia skulle vara född då är Stenbocks tolkning. (angiven som Gillingstams källa SoH 2002 s 156 not 5). Tidpunkten för Lukretias födelse är viktig i Gillingstams resonemang när han  påvisar att Agda Persdotter tidsmässigt inte kan vara Lukretias mor.  Jag skulle önska att Gillingstam själv skulle svara innan jag vågar mig på att ifrågasätta uppgiften om födelsedatum. Vad han avhandlar i sin uppsats är eg.  Agda Persdotters egna familjeförhållanden.  
I Rålambska saml.från 1600-talet ska också stå att ”Lowitsia” blev gift med Daniel Zelow, något som enl. Gillingstam ej kunnat beläggas. Han hänvisar där till Dick Wases artikel i SoH 1990-91 s 269ff , med uppgifter som skulle behöva vidare prövning. Som Göran Johansson visar i ett inlägg under rubrik Erik XIV nämner Erik XIV själv Lukretia Eriksdotter  bland alla verkliga o overkliga personer som han fantiserade om i sitt förvirrade tillstånd under fångenskapen. Jag har bara funnit detta enda tillfälle då Erik XIV själv nämner hennes namn bland alla de återgivningar av hans egna anteckningar som finns i PHT 1912. Så hur i hela friden kan man finna förstahandskällor om andra frillobarn än dem som finns belagda som erkända (i Erik XIV:s fall Constantia o Virginia)? Det gäller naturligtvis också Margareta Eriksdotter .  Berit Sjögren

2006-05-01, 22:48
Svar #15

Göran Johansson

Birgit, Margareta Eriksdotter sägs av biskop A.Prytz ha varit dotter till en Förnämlig kyrkoherde.  Denne kyrkoherde var kanske kungen själv, alias prästen Erik Henriksson från Öland (se disk. ovan om Erik XIV), om man vågar sig på att låta fantasin flöda. Vi har ju faktiskt inte funnit någon annan kandidat ännu. Margaretas far kan alltså ha varit Erik XIV i prästerlig skepnad - otvivelaktigt tämligen förnämlig. Öland har vi ju också hört förut.
 
Källan i Rålambska saml. kan sannolikt inte vara äldre än tidigast slutet 1660-talet - början av 1670. Anteckningarna visar nämligen också att greve Axel de la Gardie var gift med Sofia Forbus. Hon var född 1649. Knappast en förstahandskälla!  Det som står där är att ”Lowitsia” blev gift med Daniel Zelow. Man får väl förmoda att den som skrivit anteckningarna därmed menar Lucretia!

2006-05-06, 21:25
Svar #16

Göran Johansson

”Jonas Månsson ib. begär fasta på gården Härna. Han har köpt gården av kh. Israel Torpadius och h. Elisabet Zachrisdotter 1680 13/2. Kommin. Jöns Humbla i Högby har meddelat kommunikation på sina anspråk. Kvartermästaren Abel Johansson Björkman har protesterat mot köpet, men han är inte berättigad till jorden, som var sal. h. Kerstins i Gladhammars möderne, där hon också bodde och brukade med sin förste man Lars Jonsson, varför hennes andre man, sal. Zacharias Benedicti [= Retzius, kh. i Gladhammar], icke hade någon rätt till jorden. Hans systerson Abel Johansson är sidoarvinge och oberättigad” (Inlägg under Hycklinge soclen, söndag den 28 mars 1999 kl. 19.19, Bo Persson).
 
Eftersom Clarevallenisis i Horn överlevde sin hustru Margareta Eriksdotter så bör den senare mödernesläkt på något sätt ha ägt den ovan omtalade gården i Härna.  
 
I nämna diskussion under Hycklinge sn konstateras att det  enligt jordeboken för Hycklinge  1675 fanns ett 1/2 mtl skattehemman i Härna som ägdes  av Jonas i Härna (i marginalen har noterats att sal. Paridon von Horns efterleverska erhållit detta hemman ”under frälse”) och  ett frälsehemman på 1 mtl som ägdes av Otto von Scheiding. Gårdsaffären 1680 avser skattehemmanet. Enl. Almquist, Frälsegodsen III erhöll tullarrendatorn Paridon von Horns änka Maria von Qvickelberg (död 1646) 1645 19/12 en förläning med Hult i Hycklinge som sätesgård som bl.a. innehöll frälseräntorna från skattehemmanet Härna 1/2 mtl i Hycklinge sn.  Skatteägarnas rätt torde således inte ha berörts. Maria von Qvickelbergs arvingar sålde hela donationskomplexet till biskop Samuel Enander redan på 1650-talet  och inlades då under Hälleby  i Västra Eneby sn). Biskopens änka Brita Nilsdotter ”vid tiden för reduktionen otvivelaktigt besatt godset, ansågs likväl indragningen ske från förste ackvirentens arvingar (familjen Qvickelberg), vilka till på köpet enligt K. Maj:ts lista 1683 5/7 skulle få behålla förläningen som livstidsbenådning” (Almquist).  
 
Eftersom gårdsköpet 1680-02-12 faktiskt avsåg köp så kan det knappast vara skatteräntan från det halva hemmanet som avsågs. Frågan är då om det istället kan ha varit Otto von Scheidings frälsehemman 1 mtl som av Kinda härad 1683 antecknas som Kerstin Olofsdotters (dtr till Olaus Clarevallensis och Margareta Eriksdotter) möderne. Ovan i denna diskussion har vi konstaterat att Märta Ulfsparre ansåg sig vara frände antingen till biskop Samuel Enander eller till dennes hustru Margareta Jonasdotter (jfr betydelsen av ordet ”frände” i SAOB). Hennes vän Hans von Scheiding beskrev hon i sitt brev till Enander som den senares ”vän”. Något samband med släkten Ulfsparre tycks således inte ha avsetts när det gäller gården Härna såvida inte denna gård genom arv hamnat till händerna på Märta Ulfsparre efter mannens död.    
 
Återstår att kolla Otto von Scheiding hustrus anor. Han var gift med en Margareta von Masenbach Hon lär vara dotter av ståthållaren på Stockholms slott Hans von Masenbach och Margareta Vogtin von Fronhausen. Kan denna släkt ha varit befryndad med Margareta Eriksdotter i Horn? Hans von Masenbach, första baron Masenbach i Sverige, f. ca 1526, död 1607. Hans far lär ha varit Bertold X von Massenbach f. 1488, d. 1555 och mor Emerentia von Kosten (källa: Anytarforum, övriga ämnen, medeltiden, Hans von Masenbach). Namnen Margareta och Emerentia är onekligen bestickande! Var månde en syster till Hans von Masenbach frilla till Erik XIV eller gift med en förnämlg präst?

2006-05-06, 22:19
Svar #17

Göran Johansson

Knut Drake ?-1639, s.t. Arvid Knutsson Drake skrev sin autograf i Saebyensis stambok år 1618. Knuts farbror Håkan Knutsson Hand var gift med Virginia Eriksdotter. Intressant att Knut Drake gifte sig andra gång med 1620-04-20 med Maria Magdalena von Masenbach (dtr till Hans von Masenbach ovan och änka efter ståthållaren Christer Some på Kalmar slott).

2006-05-07, 11:28
Svar #18

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Finns det något primärt källbelägg för att Margareta verkligen bar patronymikonet Eriksdotter eller är detta enbart skapat utifrån 1700-talsuppgiften att hon föregifvits vara Erik XIV:s naturliga dotter ?  
Att Margareta skulle haft en styvfar är enbart Göran Johanssons påstående utifrån en tes han framför, alltså inte en faktabyggd teori.  
Om nu Margareta inte bar patronymikonet Eriksdotter och om hon är mor till Kerstin Olofsdotter (g1. m. skattebonden Lars Jonsson i Härna, Hycklinge sn, 2) m. kh. Zacharias Benedicti [Retzius] i Gladhammr) så borde hon utifrån primärkällan i domboksnotisen som meddelas ovan ha haft arvejord i skattegården Härna, Hycklinge sn. Något släktskap med frälsedonatorerna till skatteräntorna av Härna torde alltså inte ha förelegat (jfr Görans hypotes ovan).  Går det finna ut vilka skattegårdens ägare var i början av 1600-talet ? Har någon kontrollerat domboken ?  
Då Margareta enligt likpredikan efter hennes dotterdotter (biskop Samuel Enanders hustru) anges vara dotter till en förnäm kyrkoherde kanske denne präst inte alls hette Erik utan något annat och var verksam i Hycklingetrakten? Kanske denne för närvarande okände präst de facto ägde del i Härna skattegård (tes) ?
Huruvida denne sedan var biologisk far eller inte är kanske inte det primära diskussionsämnet i denna forskningsfas, som jag anar att Göran genast kommer att vilja spinna vidare på i sin jakt efter kungaanor likt en annan Ulf Sawert. Påståenden, samtida som i efterhand, om oäkta kungabarn har ju florerat i alla tider - dessa har varit sanna såväl som osanna påståenden. Det viktigaste är att kunna källbelägga Margaretas ursprung utan att det blir lösa spekulationer.
Vilka domböcker finns bevarade för Kinda härad före 1650 ?

2006-05-07, 13:51
Svar #19

Göran Johansson

Men snälle Niclas, Dina inlägg är alltid intressanta men innehåller ofta antydningar till personangrepp. Låt gå för det. Även om det är lite sårande att Du faktiskt tror att jag bortsett från så pass triviala källor som jordeböcker och mantalslängder.  
 
Har Du läst mina inlägg ordentligt? Det är Bo Persson som gjort fyndet i Kinda h:d. Om ha följt upp detta spår eller inte vet jag ej. Däremot har jag själv klarlagt att Härna skattegård år 1579 ägdes av Jon och frälsehemmanet av Peder Bagge(Älfsborgs lösen). År 1618 ägdes frälsegården av Gabriel Oxenstierna (autograf i Saebyensis stambok) medan skattegården tillhörde Sven. Åren 1675 och 1680 hette skattegårdens ägare Jonas (utan patronymikon). Frälsegården ägdes samma år av Otto von Scheiding, men troligen den yngre d. 1691 och inte den äldre som jag tidigare antytt. Möjligen kan fler uppgifter tas fram.  
 
Ditt sätt att argumentera är lite märkligt.  Vilket 1700-talsdokument avser Du ovan? Tacksam för ett förtydligande!

2006-05-07, 16:48
Svar #20

Göran Johansson

Niclas, medan du funderar på Ditt 1700-talsdokument vill jag komplettera mina upplysningar ovan.  
 
Det var ingalunda så att Olof Clarevallensis och Margareta (Eriksdotter) endast ägde hemmanet i Härna, Hycklinge socken. Lika intressant som historien bakom denna gård är hemmanet Killingevid i Västra Eneby sn. I årliga räntan för detta hemman 1602 och 1603 (Smålands handlingar 1602:19 0ch 1603:22) upptas skattegården i byn på Markus; 1601 har denne halv frihet som knekt. 1603 finns en svårläslig marginalanteckning om att hemmanet är upptaget på frihet och nedruttnat och att de som bott där är döda. I en längd för terminspenningar står Karl i Killingevid, upptagen på frihet. Årliga ränta för 1604 (SmH 1604:6 och 1604:18) upptar herr Olof i Killingevid med hel frihet. Herr Olofs namn förekommer i de följande årens längder. Om detta möjligen är ett hemman som p.g.a. vanskötsel övergått till kronan eller ej, vet jag inte. Men det är väl inte osannolikt. Möjligen kan det därefter ha förlänats till kyrkoherdeparet i Horn sn eller Margareta(Eriksdotter) ensam. Anteckning härom borde finnas på RA.
 
Vid tinget i Kinda h:d 1627-10-01 uppbjudes Killevid 2:a gång. Vid samma ting gjorde följande anteckning:  
 
Nämpdes nu laga syn, wid Killingewij emel-
lan wälb. Ooto von Scheidinck, och her Olof
i Horn
huilken hållas skall dhen 9 Octobr.  
 
Det är märkligt att uppbudet sker så längt efter förvärv/förläning. Om det händelsevis var en förläning till hustru Margareta (Eriksdotter) så blev den visserligen först efter hennes död 1618 mannens egendom.

2006-05-07, 21:11
Svar #21

Göran Johansson

Några stickprov bland boskaps- och mantalslängder ger följande skattebetalare i Killingevid:
 
1620 (boskapslängd): skatte Erik, frälse Håkan
1622 (boskapslängd): skatte Erik, frälse Israel och Håkan
1627 (boskapslängd): skatte Erik, frälse Israel
1628 (mantalslängd): skatte Erik (erlade ej skatt), frälse Israel, inhysefolk Jöns, husfattiga m.m. Britta
1629 (boskapslängd): skatte Måns, frälse Israel och Jöns, inhysefolk Nils
1629 (mantalslängd): Israel, ryttaren Måns
1529 (mantalslängd): skatte Jöns, frälse Israel
1630 (boskapslängd): skatte Måns, frälse Israel
1630 (mantalslängd 1629): frälse Israel, ryttaregården Måns, två knekthemman Hans och Nils
1631 (mantalslängd): skatte Måns
 
1635 års jordebok redovisar skattebonden Erik i Killingevid. Brukaren på frälsehemmanet saknas.
 
Vad kan man utläsa av detta? Kan det möjligen ha varit så att herr Olof, som de facto tycks ha ägt skattegården, hade en hittills okänd son Erik?  Tacksam för synpunkter! 1635 års jordebok bör väl avse att ägaren hette Erik. I vilket fall som helst så torde denna Erik näppeligen kunna vara far till (Margareta)(Eriksdotter) - eller vad hon nu hette!.

2006-05-07, 23:20
Svar #22

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11050
  • Senast inloggad: 2024-02-19, 09:12
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Komplettering:
Israel i Killingevid bör ha bott där redan 1620. Han blir nämligen kyrkovärd det året. 1640 är en Israel kvar i Killingevid. Möjligen är det hans son Per Israelsson i Killingevid som nämns 1648. Tidigare har änkan i Killingevid nämnts och 1647 n hustru Gunnil och Per i Killingevid.
(Källa: V Eneby, kyräk)
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2006-05-08, 22:25
Svar #23

Göran Johansson

Hej Olle, kyrkoböckerna för V. Eneby var äldre än jag trodde. Jag upptäckte att också skattebonden Måns omnämndes flera gångar under de tidiga åren av kyrkoräkenskaperna. Någon Erik kunde jag däremot inte upptäcka. Frågan är om han bodde på orten. Det är verkligen synd att Horns äldre kyrkoböcker förstsördes. Där fanns nog en del av de svar man efterlyser.  
 
I boken Kindasocknarna Horn och Hycklinge i ord och bild, del III, skriven av Gun-Britt Monell m.fl. finns en förteckning befolkningens bidrag till Älfsborgs lösen 1613. Två skattebönder på skattehemmanet Härna, Olof och Jon, redovisas. De bidrog med 6 mark vardera. Olof var ett nytt namn för mig. Prosten Olof Clarevallensis finns upptagen under Horn socken betalandes 15 riksdaler.  
Vänlig hälsning
Göran

2006-05-09, 15:19
Svar #24

Göran Johansson

Härna frälsegård i Hycklinge tycks ha behållits av släkten Scheiding intill slutet av 1600-talet. 1698 såldes dock besittningsrätten till en allmogeman. Skatteköp ägde rum först omkring 1760 (Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden). Tydligen kunde vid denna tid allmogen äga (besitta) ett frälsehemman och rimligtvis då också ta emot arrendet för detsamma. Mot bakgrund av mitt inlägg 06 maj 2006 kl. 21.25 har detta intresse. Det förefaller längre inte orimligt att det är frälsegården som är föremål för handel 1683. Gårdsjuridik från slutet 1600-talet är inte min starka sida. Kan någon förklara? Stämmer det som jag skriver ovan? Det egendomliga är att (enl. red.-dep:s brev 13/7 1708) räntan indrogs till kronan för en bytesdefekt (Almquist). Kan någon förklara hur en ofrälse besittningsman kunde bli indragen i ett reduktionsförfarande? Frågan är vem den omnämnda allmogemannen var och vem som var säljare 1698.

2006-05-09, 19:19
Svar #25

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Någon allmogeman gå i alla fall inte att hitta i jordeboken för år 1700. Där angives frälsehemmanet i Härna vara förmedlat till H. Anders Koskull (namnet annorlunda stavat i jb, men här normerat till dess hävdvunna form).
 
Skattehemmanet (-n? det finns 2 brukare angivna; Jonas och Jonn) i Härna är förmedlat till häradskrivaren Sven Bengtsson på lön. Men det var ju frälsehemmanet det var fråga om.

2006-05-09, 21:22
Svar #26

Göran Johansson

Carl-Fredrik, med tanke på diskussions rubrik var namnet Anders Koskull synnerligen intressant.
 
Anders Koskull f. 1668,  
g.m. Catharina von Scheiding, född 1662
 
son till
 
Gustaf Koskull f. 1636,  
g.m. Anna Christina Klingspor, född 1636
 
son till
 
Anders Koskull
f. 1594, g.m. Maria Catharina Frankelin, död 1661-08-06 på Bocksjöholm. Begravd 1664-01-24 i Vreta kl. socken. Dotter till Carl IX:s kammarjunkare Henrik Frankelin och Constantia, naturlig dotter av konung Erik XIV och Agda Persdotter.
 
Om (Margareta) Eriksdotter vore halvsyster till Constantia Eriksdotter så vore Kerstin Olofsdotter, g.m. bonden Lars Jonsson i Härna, kusin till Erik XIV:s dotterdotter Maria Catharina, g. Koskull. Detta vågar jag knappast antyda med anledning av Niclas Rosenbalcks skepsis. Nu vill jag en gång för alla meddela honom att jag inte söker efter ättlingar till Erik XIV:s frillor. Det bara råkar bli så - gång på gång! Men visst Niclas - du har säkert rätt. Margareta Eriksdotter är en skröna.
 
Vänlig hälsning

2006-05-10, 13:20
Svar #27

Göran Johansson

Komplettering:
Om Margareta Eriksdotter verkligen varit arvinge till eller köpt Härna (nr2) så uppstår intressanta öppningar ifråga om hennes identitet. En sak är emellertid säker. Hon kan inte ha förvärvat hemmanet av kungaättlingen Anders Koskull som först 1697 blev gift med Catharina von Scheiding. Jag hör redan nu Niclas Rosenbalcks egna teorier om skrönan Margareta. Folket i bygden har under årens lopp gjort sig skyldiga till en förväxling! Kungadottern med anknytning till Hycklinge var egentligen Constantia Eriksdotter. Margareta var dotter till en vänlig bonde. Så kommer du att säga - eller hur Niclas?
Vänlig hälsning
Göran

2006-05-10, 15:35
Svar #28

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Tja, tills dess belägg uppträder så vore det kanske klädsamt att skriva Margareta (Eriksdotter?) och leta efter samtida uppgifter om vad hon hette.

2006-05-10, 17:12
Svar #29

Göran Johansson

Ovan har faktiskt satt också förnamnet inom parentes, dvs (Margareta)(Eriksdotter). Det går aldrig att vara helt säker. Vad jag vet finns inga samtida belägg för något av namnen. Det enda som man tror sig veta är att Kerstin, Emerentia och alla andra Clarevallenisis syskon troligen hade en moder. Men som sagt - man vet aldrig helt säkert ...........! Vi står kanske inför immaculata conceptio (den obefläckade avelsen) i lite modernare versioner.  
Vänlig hälsning
Göran

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna