ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Söker tips över arbetsmetoder för Mantalslängder/Jordeböcker?  (läst 2253 gånger)

2014-02-19, 23:28
läst 2253 gånger

Utloggad Jonas Öhlund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 562
  • Senast inloggad: 2021-04-20, 21:31
    • Visa profil
Jag hoppas rubriken är rätt, behöver hur som helst hjälp med vilken/vilka metoder och vilka böcker jag ska använda för att komma vidare. Gissar att det är mantalslängder och jordeböcker? Men andra tips på metoder tas tacksamt emot!
 
Söker anor till samt mer bevis för Bonden Josef Persson f. 1663-05-1 i Pålänge, Nederkalix. Fram till honom har jag skärmdumpar från födelse, vigsel, dödsböcker samt husförhören som källa bifogat i min utredning vilket känns seriöst och bra men där tar det stopp. Jag vet att det på nätet finns en vanligt förekommande koppling hela vägen till Jönis Hermansson och slutligen Herman Larsson Bagare men tror det inte före jag sett det själv och behöver därför hjälp att ta steget vidare till mantalslängder, jordeböcker och andra källor. Hur har de släktträd som finns på nätet lyckats få fram födelseår och mer info på 5 generationer till och sen beräknade födelseår på Jöns Jönis Hermansson och slutligen hittat starka indikationer på att han är Herman Bagarens son? Ingen är väl så illvillig så de med avsikt lägger ut fiktiva uppgifter? Något måste det ha baserats på?
 
För Josef har jag:
1. Nederkalix kyrkoarkiv, födelsebok C I/1 (1656-1690) bild 30 där även fadern skrivs ut som Pedher Josephsson.
2. Josefs son Lars födelsenotis i Nederkalix kyrkoarkiv, födelsebok C I/2 (1688-1761) bild 78 där Josef och hand fru Elisabeth Mårtensdotter står som föräldrar.  
3. Mantalslängder 1642-1820 Västerbotten (1695) bild 62, rad två i Pålänge bör vara Josef Persson?  
 
För fadern Pedher Josephsson har jag:  
1. Sonen Josefs födelese (Nederkalix kyrkoarkiv, födelsebok C I/1 (1656-1690) bild 30) där fadern skrivs ut som Pedher Josephsson.
2. Mantalslängder 1642-1820, Västernorrlands län, (1663), bild 223 tycker jag det står Peder Josefsson i Pålänge rad nr 2.  
 
Sen då? Jag lägger just nu ofantliga mängder tid på att hitta byn Pålänge i mantalslängder, jordeböcker och landskapshandlingar och förstår inte alls logiken. Västernorrlands län, Västerbotten, Norrland osv etc..  
- Vilka böcker ska jag leta i för att komma längre?
- Om jag förstått metoden rätt med mantalslängder så följer jag Peder Josefsson i varje års mantalslängd för att se under vilka år hans står på Pålänge nr 2? (Jag noterar även ner antal söner, döttrar, pigor etc).  
- Men när han inte längre står i mantalslängden? För hans namn skrivs väl inte ut de år han föds utan när gården skrivs över på honom? Hur har man då på nätet kommit fram till födelseåret 1623 för Peder Josefsson? (Det stör mig ofantligt att jag inte förstår hur man hittar det...) Vad är det jag missar?
- Förutsatt att Peders Josefssons anor också är från Pålänge bör namnet som står på Pålänge nr 2 före Peder vara hans far? Men om de flyttat då?
- Hur tar jag reda på vad kvinnor/mödrar heter under denna tid när bara männen skrivs ut i mantalslängderna? Den tidigaste vigselboken jag hittar i Nederkalix ligger i födelse- och dopboken C I/1 och startar 1656. Enligt uppgifterna på nätet gifter sig Peder med en Margareta Johansdotter år 1643. Vart hittar man denna vigsel?
- Birgitta Hansi här på forumet har lärt mig att alltid noggrant notera ner syskon/barns namn. Hur ska jag lyckas med det när de står som sträck i en tabell i en mantalslängd?  

Ja det blev många frågor och mycket text. Hoppas någon orkade läsa igenom det och hoppas att någon kan ge mig en riktning att springa åt!? Tiden och engagemanget finns men kunskapen saknas och jag tycker generellt att utbudet här på forumet och på andra ställen på nätet är väldigt dåligt beträffande just metodiken före husförhörens tid.  
 
Förstår att ingen kommer orka svara på alla dessa frågor men all hjälp välkomnas!! (även om du bara vet något av svaren jag efterfrågar!). Hoppas att kunna samla kompetens här på forumet för att få till bättre instruktioner runt metodiken för denna tidsperiod så andra också kan dra nytta av det. Det figurerar alldeles för många källösa släktträd på nätet eftersom att så få vet hur man går till väga.  
 
 
Vänligen,
Jonas Öhlund
 
P.S Många svarar och rekommenderar kurser eller böcker för släktforskning. Jag utgår från att detta är ett väldigt bra sätt att lära sig och menar inte att klanka ner på litteraturen eller kursledarna nu men, det är inte så lättillgängligt eller effektivt att gå en kurs för mig som är 80-talist. Min fördom är att datorkunskapen hos övriga deltagarna kommer driva mig, som är van att snabbt genom internet ta reda på vad än jag behöver ta reda på, till vansinne. Är även rädd att jag kommer uppleva att det kommer gå alldeles för sakta för att jag ska finns kursen som välinvesterad tid. Gällande litteratur så är förstås alla de olika byaböcker som skrivit en fantastisk källa till information som jag definitivt anser vara värt pengarna. Däremot känns metodböckerna för generella då alla olika små byar och socknar skriver sina böcker på olika sätt med olika upplägg och struktur. Mycket effektivera och mer lärorikt att lära sig på sina egna anor genom detta fantastiska forum och alla medlemmars engagerade hjälp i kombination med ett SVAR abonnemang hos Riksarkivet.

2014-02-20, 07:42
Svar #1

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej Jonas, det är svårt när man kommit till den första delen av 1600-talet. Vet inte riktigt om detta är till hjälp? Har själv rotat en hel del i mina anor för den tiden.  
 
[color=0000ff]- Vilka böcker ska jag leta i för att komma längre?[/color]  
Domböckerna har jag blivit offantligt hjälp utav. Där finns ibland en del släkrelationer nämnda. Sök även flera år efter personens död. Dommar vad gäller arv m.m. kan finnas i domböckerna flera år efter en anas död.  
Det är en hel del sökande och skummande av ibland svårförstådda texter (läshjälp finns på Af), men det är det värt. Och spännande läsning, man får en inblick i människornas liv. Min metodik när jag skummar igenom dessa är att jag koncentrerar mig på några nyckelord t.ex i ditt fall. Pålänge, Peder Josefsson, Josef Persson och Lars Josefsson. Sedan går jag igenom dessa böcker ett antal gånger. Hittar jag t.ex något om Pålänge så noterar jag detta oavsett hur obetydligt det än verkar...denna ledtråd kan vara till nytta längre fram i forskningen. Svårlästa är de ibland men jag lovar det blir lättare o lättare med tiden, så ge inte upp. Finns en bra hemsida som berättar lite hur man kan tolka och förstå dessa böcker. http://www.domboksforskning.se/index.htm  
 
Sedan är det bra att kolla födelseböcker om t.ex Peder varit fadder. Där kan man ytterligare lägga till en pusselbit. Ibland finns det släktrelationer även där.  
 
[color=0000ff]Men när han inte längre står i mantalslängden? För hans namn skrivs väl inte ut de år han föds utan när gården skrivs över på honom? Hur har man då på nätet kommit fram till födelseåret 1623 för Peder Josefsson? (Det stör mig ofantligt att jag inte förstår hur man hittar det...) Vad är det jag missar?  
 [/color]Födelseåret framkommer ibland i dödboken när anan avlidit. Jag brukar alltid notera detta så här. Beräknat födelseår xxxx då han står som död år xxxx vid en ålder av XX.
 
Har själv stött på antavlor på nätet med fantasi årtal som jag inte kan finna och sällan finns det källhängivelse till dessa. Irriterande kan man säga.  
 
MvH Sari
 
(Meddelandet ändrat av Willa 2014-02-20 07:58)

2014-02-20, 07:55
Svar #2

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej igen Jonas, Peder Josefssons syskon kan finnas med i födelseböckerna, han kan ha varit fadder vid deras barns födsel, här kan även Peder hustrus namn finnas. Detta kan vara ytterligare ledtråd vid sökning i domböckerna. Vidare kan han ha varit fadder till sin hustrus syskons barn.

2014-02-20, 08:29
Svar #3

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
I räkenskaperna för kyrkan eller sockenstämman kan de som dött även finnas då det kanske finns betalning till kyrkan Testamente efter de döda eller t.ex lån av bårkläde. Tror även man kan finna giftermål där?
Man kan alltså se inbetalningar och utgifter för kyrkan. I utgifterna kan nämnas t.ex diverse arbeten sockenborna utfört för kyrkan/socknen. Även betalningsunderstöd till de fattiga.
Kan tyckas att du söker blint och det gör man...men det är det värt.

2014-02-20, 11:59
Svar #4

Utloggad Jonas Öhlund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 562
  • Senast inloggad: 2021-04-20, 21:31
    • Visa profil
Fantastiska svar Sari Wilhelmsson, man blir glad! Tar med mig samtliga tips.
 
Är det någon som kan ge mig mer stöd i själva metoden runt mantalslängderna och jordeböckerna? Vet inte riktigt hur jag ska förklara men upplever att det är svårt att hitta fram till orten Pålänge i varje mantalslängd. Känns som att jag inte hittar sammanhängande mantalslängder som jag därifrån kan tolka som en levnadsperiod och uppskatta födelseår ifrån. Jag använder SVAR från Riksarkivet.  
 
Även tips runt hur ordningen på kolumnerna brukar se ut och variera över tid. Tillkommer det ofta nya kolumner? (Försöker organisera det i en tabell) Exempelvis ser mantalslängden i Nederkalix för 1642 och 1663 något annorlunda ut där det 1663 finns siffror till höger om varje rad i stil med 2nv eller 4 n. Vad betyder detta och är det någon som kan bekräfta om det går att utgå från att ordningen på hustruar, döttrar och söner alltid är samma?
 
Slutligen försöker jag förstå vad som går att få ut om Pålänge ur landskapshandlingarna (1530-1630) som finns på SVAR? Så här står det på hemsidan:
Landskapshandlingarna innehåller räkenskaper från fogdarna i olika härader, på kungliga slott och kungsgårdar, men de innehåller också räkenskaper från städer, fisken och bergsbruk samt olika slag av kyrkliga räkenskaper. I detta ingår bl.a. mantalsregister där man kan finna sockenvis vilka som skrevs för en gård, med andra ord våra äldsta skattelängder.  
 
fantastiskt tänkte jag, mantalslängder/skattelängder från 1530, perfekt. Men inte hittar jag Pålänge än så länge. I virrvarret bland menyerna på SVAR tänker jag att vettiga kandidater är att välja Norrlands handlingar där åren 1587 för Västerbotten finns, 1598 Norrland?, 1600 Västerbotten? 1604-1608 Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermaland och Västerbotten? osv. Väljer man istället Västerbottens handlingar får man åren 1539, 1543-1544, 1546-1630.  Vart är strukturen Riksarkivet?  
 
Exempelvis hittar jag inte Pålänge i Västerbottens Landskapshandlingar 1543:2. Calix står med i registret och det närmaste som skulle kunna se ut som Pålänge är på sida 15 -> Pålinghee (vänster sida, i mitten, 4 namn i byn) Men jag tycker inte namnen stämmer med Pålänge?
 
Någon som vet mer om dessa Landskapshandlingar och vad de kan ge för exempelvis en Norrbottensort som Pålänge, Nederkalix?
 
Tack för engagemanget!  
 
Vänligen,
Jonas Öhlund

2014-02-20, 13:32
Svar #5

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Rekommenderar att du kikar på den här utmärkta artikeln skriven av Håkan Skogsjö. Där står det mesta man behöver veta om mantalslängderna.http://www.alingsasslaktforskarforening.se/tidning/medlemsblad/mantalslangder.pd f  
Jordeböckerna tycker jag är svåra att söka i. Så där har jag nästan gett upp själv. Så ingen hjälp från mig där.
 
Och sedan lite utanför ämnet, men vill i alla fall nämna detta för dig.
Har kikat lite på nätet, rastlös, är sjukskriven för tillfället. Jens Lindström har en hemsida där familjen på Påläng 2 finns med. Antar att du sett denna. Jag kan inte hitta några källhänvisningar där, men han verkar ha gjort ett ganska gediget arbete. Han har även besökt Anbytarforum senast i januari månad. Kanske kan du ta kontakt med honom. Ni verkar ha en del gemensamt. Även om jag förstår att du vill finna släkten själv så att säga, det är det som är spännande med forskningen. Så kanske han kan ge dig lite mer kött på benen och tipsa om matnyttiga källor.  http://www.jenson.se/000/0016/282.htm, här skriver han längst ner på sidan.Kontakta mig gärna om du hittat något som inte stämmer eller om det är något som saknas

2014-02-20, 13:48
Svar #6

Utloggad Jonas Öhlund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 562
  • Senast inloggad: 2021-04-20, 21:31
    • Visa profil
Tack igen Sari! Hoppas sjukskrivningen är uthärdlig!
 
Jag har noterat Jens Lindströms forskning och även använt den som inspiration. Men som du säger är det inga källor, ska försöka kontakta honom, god ide. Mantalsartikeln är toppen. Tack tack!
 
Någon annan som har mer koll på mantalslängder och kan svara på vad siffrorna 2nv eller 4 n osv. i mantalslängderna betyder? (Mantalslängden för Nederkalix 1663 har detta i högerspalt på varje rad)
 
Och är det någon som grävt djupare i landskapshandlingarna och vet vad man kan få ut för Pålänge och Nederkalix? Man vill ju gärna veta att det finns något värt där om man ska lägga x antal hundra timmar på att läsa igenom dem.,..
 
Vänligen,
Jonas

2014-02-20, 19:40
Svar #7

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4028
  • Senast inloggad: 2021-04-25, 22:56
    • Visa profil
Hej Jonas! Jag hade tänkt tipsa om Leif Boströms bok om Nederkalix som tar upp det tidiga källmaterialet. Den är ju slutsåld men går att fjärrlåna från biblioteket. Han har nyss själv tipsat om den under din fråga under Nederkalix. Jag tror att många av de som har material på nätet inte har forskat i det tidiga materialet själva utan använt någon av de böcker som finns som tar upp folket i Pålänge. Du kan nog inte heller räkna med att hitta digitala källor till allt, utan att det blir till att gå till analoga böcker  båda domböcker och skrivna böcker.
 
Mantalsartikeln av Håkan Skogsjö finns som syns i Släkthistoriskt Forum nr 2/89, som finns på ddvd i Rötterbokhandeln, alla årgångar 1982-2010 för 180 kr.  
 
Hälsningar,
Eva - en annan av Lars Josefssons ättlingar ...

2014-02-21, 22:11
Svar #8

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4638
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 16:27
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Jonas!
Pålänge kan stavas på en mängd olika sätt. Det dialektala namnet på denna ort är Puling och den stavningen med varianter förekommer flitigt.
Tecknen som du efterlyser i 1663 års mantalslängd och som står längst ut i högerkanten är det totala antalet som är mantalsskrivna på varje gård.
Spalterna har ofta olika rubriker och man bör kolla detta i varje mantalslängd.
För Peder Josephsson i Pålänge år 1663 noteras att han har hustru och en piga, totalt alltså 3 st mantalsskrivna.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna