NULL Skriv ut sidan - Söker tips över arbetsmetoder för Mantalslängder/Jordeböcker?

Anbytarforum

Titel: Söker tips över arbetsmetoder för Mantalslängder/Jordeböcker?
Skrivet av: Jonas Öhlund skrivet 2014-02-19, 23:28
Jag hoppas rubriken är rätt, behöver hur som helst hjälp med vilken/vilka metoder och vilka böcker jag ska använda för att komma vidare. Gissar att det är mantalslängder och jordeböcker? Men andra tips på metoder tas tacksamt emot!
 
Söker anor till samt mer bevis för Bonden Josef Persson f. 1663-05-1 i Pålänge, Nederkalix. Fram till honom har jag skärmdumpar från födelse, vigsel, dödsböcker samt husförhören som källa bifogat i min utredning vilket känns seriöst och bra men där tar det stopp. Jag vet att det på nätet finns en vanligt förekommande koppling hela vägen till Jönis Hermansson och slutligen Herman Larsson Bagare men tror det inte före jag sett det själv och behöver därför hjälp att ta steget vidare till mantalslängder, jordeböcker och andra källor. Hur har de släktträd som finns på nätet lyckats få fram födelseår och mer info på 5 generationer till och sen beräknade födelseår på Jöns Jönis Hermansson och slutligen hittat starka indikationer på att han är Herman Bagarens son? Ingen är väl så illvillig så de med avsikt lägger ut fiktiva uppgifter? Något måste det ha baserats på?
 
För Josef har jag:
1. Nederkalix kyrkoarkiv, födelsebok C I/1 (1656-1690) bild 30 där även fadern skrivs ut som Pedher Josephsson.
2. Josefs son Lars födelsenotis i Nederkalix kyrkoarkiv, födelsebok C I/2 (1688-1761) bild 78 där Josef och hand fru Elisabeth Mårtensdotter står som föräldrar.  
3. Mantalslängder 1642-1820 Västerbotten (1695) bild 62, rad två i Pålänge bör vara Josef Persson?  
 
För fadern Pedher Josephsson har jag:  
1. Sonen Josefs födelese (Nederkalix kyrkoarkiv, födelsebok C I/1 (1656-1690) bild 30) där fadern skrivs ut som Pedher Josephsson.
2. Mantalslängder 1642-1820, Västernorrlands län, (1663), bild 223 tycker jag det står Peder Josefsson i Pålänge rad nr 2.  
 
Sen då? Jag lägger just nu ofantliga mängder tid på att hitta byn Pålänge i mantalslängder, jordeböcker och landskapshandlingar och förstår inte alls logiken. Västernorrlands län, Västerbotten, Norrland osv etc..  
- Vilka böcker ska jag leta i för att komma längre?
- Om jag förstått metoden rätt med mantalslängder så följer jag Peder Josefsson i varje års mantalslängd för att se under vilka år hans står på Pålänge nr 2? (Jag noterar även ner antal söner, döttrar, pigor etc).  
- Men när han inte längre står i mantalslängden? För hans namn skrivs väl inte ut de år han föds utan när gården skrivs över på honom? Hur har man då på nätet kommit fram till födelseåret 1623 för Peder Josefsson? (Det stör mig ofantligt att jag inte förstår hur man hittar det...) Vad är det jag missar?
- Förutsatt att Peders Josefssons anor också är från Pålänge bör namnet som står på Pålänge nr 2 före Peder vara hans far? Men om de flyttat då?
- Hur tar jag reda på vad kvinnor/mödrar heter under denna tid när bara männen skrivs ut i mantalslängderna? Den tidigaste vigselboken jag hittar i Nederkalix ligger i födelse- och dopboken C I/1 och startar 1656. Enligt uppgifterna på nätet gifter sig Peder med en Margareta Johansdotter år 1643. Vart hittar man denna vigsel?
- Birgitta Hansi här på forumet har lärt mig att alltid noggrant notera ner syskon/barns namn. Hur ska jag lyckas med det när de står som sträck i en tabell i en mantalslängd?  
Ja det blev många frågor och mycket text. Hoppas någon orkade läsa igenom det och hoppas att någon kan ge mig en riktning att springa åt!? Tiden och engagemanget finns men kunskapen saknas och jag tycker generellt att utbudet här på forumet och på andra ställen på nätet är väldigt dåligt beträffande just metodiken före husförhörens tid.  
 
Förstår att ingen kommer orka svara på alla dessa frågor men all hjälp välkomnas!! (även om du bara vet något av svaren jag efterfrågar!). Hoppas att kunna samla kompetens här på forumet för att få till bättre instruktioner runt metodiken för denna tidsperiod så andra också kan dra nytta av det. Det figurerar alldeles för många källösa släktträd på nätet eftersom att så få vet hur man går till väga.  
 
 
Vänligen,
Jonas Öhlund
 
P.S Många svarar och rekommenderar kurser eller böcker för släktforskning. Jag utgår från att detta är ett väldigt bra sätt att lära sig och menar inte att klanka ner på litteraturen eller kursledarna nu men, det är inte så lättillgängligt eller effektivt att gå en kurs för mig som är 80-talist. Min fördom är att datorkunskapen hos övriga deltagarna kommer driva mig, som är van att snabbt genom internet ta reda på vad än jag behöver ta reda på, till vansinne. Är även rädd att jag kommer uppleva att det kommer gå alldeles för sakta för att jag ska finns kursen som välinvesterad tid. Gällande litteratur så är förstås alla de olika byaböcker som skrivit en fantastisk källa till information som jag definitivt anser vara värt pengarna. Däremot känns metodböckerna för generella då alla olika små byar och socknar skriver sina böcker på olika sätt med olika upplägg och struktur. Mycket effektivera och mer lärorikt att lära sig på sina egna anor genom detta fantastiska forum och alla medlemmars engagerade hjälp i kombination med ett SVAR abonnemang hos Riksarkivet.