ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Anbytarforum, källhänvisningar  (läst 3542 gånger)

2010-04-08, 15:03
läst 3542 gånger

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Nummerna har jag inget emot. Det är en briljant uppfinning. Det som saknas är en översättning till originalet och en möjlighet att söka på GID-nummer och få veta vad det är för en källa.
 
Nu har jag ett konkret förslag!
 
Istället för vidare gnäll, varför kan man inte skapa en tolk. Dvs ett program som översätter alla källorna.
 
Jag har öppnat Genline för Väsby socken. Så här ser det ut: 1408.18 är tex kommunionslängder. Varje sak i ett kyrkoarkiv har ett nummer, även sånt som Genline just nu inte offentliggjort. Så, det vore BUSENKELT att göra en sån liten tolk. Om man knappar in ett GID nummer så borde man få uppgift att detta är hämtat från, vad jag antar är Nattvardsbesökare Väsby D II
 
Genline och DIS har redan idag alla uppgifter som behövs för att snabbt och enkelt skapa en sån här tolk. Allt som behövs är lite god vilja.
 
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-08 15:08)

2010-04-08, 15:18
Svar #1

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Det låter ju som en alldeles utmärkt idé!

2010-04-08, 15:43
Svar #2

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Tor-Björn,
 
Tror du Genline är intresserade av det?. Så länge de har sina egna Gid-nr. så lockas kanske fler att köpa abonnemang för att kunna läsa ut det som många anger som källa t.ex. här.
 
Istället för att behöva tolka deras nummer så borde de ha de riktiga volymbeteckningarna och numren som finns på landsarkiven.
 
Hälsn. Eivor

2010-04-08, 16:06
Svar #3

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
DIS borde nappa på det, med tanke på att de skulle få en djäkla massa reklam och besök på deras hemsida om de hade en sån funktion. De har Dispos redan och en liten enkel ändring i dataprogramen borde möjliggöra en sån här tolk.
 
Genline skulle kunna nappa på det om man också kunde tolka åt andra hållet. Dvs om man skriver Väsby födelsebok eller Väsby C:1 så skulle man få upp ett GID nummer för det.
 
/T

2010-04-08, 16:16
Svar #4

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Jag kan förstå numret. Det gör det möjligt att öppna en sida direkt. Numreringen ska Genline behålla. AD och SVAR borde införa ett liknande system. Problemet är att de anger numret som KÄLLNAMNET. och det är som att sluta kalla Shakespeare för Shakespeare och istället ange ett ISBN nummer varje gång man pratar om honom.
 
Det krävs ytterst lite för att skapa en funktion för att ange BÅDE GID nummer och källans namn. En kopieringsfunktion på genline skulle kunna ge båda uppgifterna.
 
Som sagt har vi nu situationen att det är som om böcker skulle presenterats genom att en del säger Shakespeares sonetter, och andra säger ISBN-13: 9781444332063 ISBN-10: 1444332066.
 
Vi får leva med det just nu. Båda systemen har sin funktion och det BÄSTA hade varit att slå samman de till ETT. Att alla företagen använde nummer för länkning och sånt och NAMNEN för att beskriva namnet för källan.
 
Men just nu har vi två system och det är naturligt att de som använder genline gärna anger numret.
 
Felet är INTE användarnas, utan konstruktörernas.
 
 
Anger man isbn-nummer får man fram rätt bok. Det finns tolkar för det! Svårare än så borde det inte vara att skapa en GID tolk. Sen bör vi på sikt uppmuntra folk (utan att gnälla) att använda nån form av referens till.
 
Men anger man ett GID nummer och ex. födelseboken i Örkelljunga 1771 så hittar alla rätt. Svårare än så är det inte.
 
/T
 
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-08 16:17)

2010-04-08, 16:20
Svar #5

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Jag är inte med i DIS, men menar du att de också har dessa kryptiska beteckningar?
 
Inte nog med att namn skall normeras till nya namn, skall kyrkoböckerna också normeras till nya nummer...
 
Hälsn. Eivor

2010-04-08, 16:32
Svar #6

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Vi skrev ungefär samtidigt, Torbjörn.
 
Idén med tolk är inte dum, men innan alla dessa aktörer fanns på banan, så gick det ju bra att skriva kyrkoboksvolymens namn och nr.
 
Jag kanske är gammalmodig, men det blir väl en generationsfråga.  
Färger översätts till sifferbeteckningar och vi är väl också snart bara en siffra i statistiken.

2010-04-08, 16:33
Svar #7

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
DIS har ett samarbete med genline och ett system för att ta fram rätt kyrkbok, kallat Dispos. Det är en tjänst de lätt skulle kunna utvidga så man skulle kunna skapa en sån tolk för medlemmar och icke medlemmar.
 
Ur deras hemsida: http://www.dis.se/dispos/
 
 
Vad finns just nu?
 
DISPOS har nu funnits ett år. Vi har många idéer om vilka resurser som skulle kunna vara tillgängliga. Några har redan kommit på plats. Mycket behöver trimmas in, men vi vill ändå inte vänta med att gå igång. Idag finns hänvisningar till församling och kyrkoboksvolym samt till Genlines koder. För en del områden till rätt sida, för andra områden bara till rätt församling. Det finns också hänvisningar till SCB-längderna 1860-97 hos Genline för alla län. Till många församlingar finns också hänvisningar till personregister. Man kan se var en församling ligger på Eniros kartor och har också en direktingång till Lantmäteriets historiska kartor.
 
Kyrkoboksvolym
Där vi har uppgifter hänvisar vi till församling, kyrkoboksvolym och i vissa fall även till ungefärlig sida. Kvaliteten på sidhänvisning står angiven. Fem är bäst kvalitet och ett är sämst.
 
Genlines GID-nummer
Om Genlines bildläsare Genline FamilyFinder (GFF) (och du har ett abonnemang hos Genline) visas automatiskt den sida som föreslås i Dispos.För att aktivera kopplingen till Dispos får man välja Dispos-inställningar i Arkiv-menyn på GFF:en. I den mån sida saknas, visas församling och aktuell volym. Mer info om Genline och GFF - läs här!
 
SCB-längder
Ett problem med SCB-längder 1860-97 är ju att de ligger länsvis och inte församlingsvis. Genom insatser från olika släktforskare och DIS regionföreningar, kommer hänvisning till rätt sida hos Genline läggas ut efterhand.
 
Register till kyrkoböcker
När man ändå söker på församling och längd, är det ju också enkelt att redovisa om det finns något register till församlingens kyrkoböcker. Det finns ju idag register till väldigt många av Sveriges församlingar, men de ligger på många olika ställen. En del finns på webben, andra på CD-skivor eller tillgängliga på papper på arkiv. Tanken är att här skall finnas referenser till register som finns allmänt tillgängliga.
 
Kartor
Som släktfoskare är det ju viktigt att hålla koll på var man forskar. För att underlätta det finns här referens till varje församlingskyrka på Eniros kartor. Här finns också en genväg till Lantmäteriets historiska kartor.

2010-04-08, 16:42
Svar #8

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 744
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 14:33
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Det låter ju bra men är inte helt oproblematiskt även om Väsby DII:1 var ett idealiskt exempel. Delvis för att Genline inte anger signa på stora delar av det skånska beståndet, så också Väsby. Att då skapa en länk mellan 1408.18 och 1408.19 till Väsby DII:1 blir skäligen enkelt.
 
Men hur skall man hantera följande exempel (där varje rad visar signa för samma volym enligt landsarkiv, SVAR och Genliune):
 

 
Vi kan bortse från SVARs signa i tabellen ovan (jag gjorde den en gång för ett lite annat ändamål). Om nu 2185.88 pekar på Hedemora AI:9 vad hjälper det en sökare av originalhandlingen då denna heter Hedemora AI:7a i landsarkivet? Alltså, skall GIDnummret peka på ett historiskt signum som var giltigt den gång mormonerna filmade boken? Eller skall det peka på signum enligt aktuell arkivförteckning/NAD? Det senare är inte heller oproblematiskt men jag bortser i från det nu. Under alla omständigheter lär inte Genline vara så intresserade av det. DIS kanske har det intresset men i DISPOS så är det inte aktuella  signa som anges såvitt jag kan se utan de signa som står i Genlines listor.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2010-04-08 16:45)
//Michael Lundholm

2010-04-08, 16:50
Svar #9

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Ok, det var rörigare än jag visste. Då får man väl säga husförhörslängd för det och det året istället!

2010-04-08, 17:06
Svar #10

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 744
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 14:33
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jag håller med Eivor: Idén med tolk är inte dum, men innan alla dessa aktörer fanns på banan, så gick det ju bra att skriva kyrkoboksvolymens namn och nr. Med tillägg att man också bör ange medium (Genline, SVAR mikrokort etc) samt vilka årtal som anges för signat.
//Michael Lundholm

2010-04-08, 17:17
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Inte nog med det, vi som har forskat före dataåldern har ju även källor, som anger mikrokortsnummer och även före det nummer på filmrullarna i våra anteckningar.
 
Så det vore inte dumt om man kunde ha något enhetligt system för att ange källan.
Ann-Mari Bäckman

2010-04-08, 17:27
Svar #12

Utloggad Torsten Söderberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-02-18, 17:03
    • Visa profil
Torbjörn!
 
I Väsby Malmöhus län så har Genline följande volymer(halva antalet), som du ser är inte alla försedda med volymbeteckningar


 
Hur menar du att dessa skulle tolkas?
 
Det faktum att volymerna har GID-namn behöver väl inte innebära att man anger en korrekt volymbeteckning, eller?!

2010-04-08, 17:29
Svar #13

Utloggad Torsten Söderberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-02-18, 17:03
    • Visa profil
Torbjörn!
Resterade Genlinevolymer ser du här.

2010-04-08, 19:19
Svar #14

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
1408.16 tolkas till 1838-1854 Födde,vigsel,Död
1408.8 till Husförhör 1854-1856

2010-04-08, 19:37
Svar #15

Utloggad Torsten Söderberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-02-18, 17:03
    • Visa profil
För egen del anser jag att debatten om Genlines och Svars id nummer är att sätta fokus fel.
De flesta företag som säljer nått brukar ha ett system för artikelnummer för att skapa ordning. Så även dessa bildleverantörer.
 
Det hindrar inte att man köper sin mellanmjölk i 1½-liters förpackning från Arla. EAN-koden behöver man inte veta.
 
Det gäller bara att vara medveten om vad en reell källangivelse är.

2010-04-08, 21:43
Svar #16

Utloggad Mats Ahlgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4736
  • Senast inloggad: 2023-12-03, 17:58
    • Visa profil
Jag tycker att Torbjörns idé låter intressant. På Förbundsforum finns ett uppslag för förslag till nya projekt och detta kan ju vara ett, så för över det väsentligaste härifrån till det uppslaget

2010-04-09, 08:49
Svar #17

Utloggad Mats Sundqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 12:03
    • Visa profil
Jag håller med att det måste vara målet att få till enkla översättningar/tolkar åt alla håll så att en källhänvisning kan visas på flera sätt så att respektive forskare kan ägna tid åt forskningen istället för krångligt/tidsödande arbete med källhänvisningar.

2010-04-09, 10:16
Svar #18

Utloggad Lennart Hjerpe-Norgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 840
  • Senast inloggad: 2013-04-29, 08:09
    • Visa profil
Om någon skriver t.ex.:Värmland,Sunne födda 1790-01-31 Jan Eriksson,är det då så svårt att hitta detta som källhänvisning?.Oavsett om det är i AD,Svar eller Genline.

2010-04-09, 10:42
Svar #19

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Det håller jag med om Lennart! Det är inte svårt. Och är det uppgifter av annan typ, tex att XX levde 1723 får man väl skriva enligt dopvittnes-uppgift 23/7 eller enligt mantalslängd eller enligt domboken sidan 24.  
 
Och skriver någon gid-nummer bara så kan man väl fråga personen vilken sorts bok det är fråga om. Så lär de som bara använder gid-nummer sig att använda båda UTAN ATT FÅ EN MASSA TJAT! Vänlighet lär man sig mest av!
 
/T

2010-04-09, 19:06
Svar #20

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6827
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 15:17
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I stället för att skapa en tolk för att översätta interna 'rövarspråk' till något för alla begripligt, så är det en bättre idé att redan från början använda ett språk som inte behöver tolkas. För Genlines del är det för sent, men det finns ju andra bildleverantörer - som inte har fallit i GID-fällan...
 
Dessutom går det knappast snabbt och enkelt att skapa en sådan tolk. Det rör sig ju om miljontals sidor/bilder, alla med varsitt GID-nummer. Och Genline har ju, som redan har konstaterats, ofta inaktuella volymnummer och i många fall inga volymnummer alls.
 
Att skapa denna tolk är alltså ett gigantiskt arbete, som säkerligen tar år att få klar. Och risken/chansen (stryk det som ej önskas) är stor att när det arbetet äntligen är klart, så finns det inte längre något Genline. Och om den sista 'svartvita TV-apparaten' eventuellt ännu inte har släckts då, så sker det rimligen inte lång tid därefter.
 
Att starta arbetet med en GID-tolk är alltså ungefär som om man hade satt igång arbetet med en liknande tolk för gamla rullfilmsnummer när mikrokorten redan hade börjat att användas i stor omfattning.
 
Nej, låt GID-numren somna in i stillhet...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2010-04-09, 19:23
Svar #21

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4760
  • Senast inloggad: 2024-02-27, 17:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Håller med Lennart Hjerpe-Norgren här ovan. Då är det bara att leta upp respektive bok hos vilken aktör som helst. Och GID numren är väldigt bra om man har Genline, mycket smidigt att komma in direkt i respektive bok.

2010-04-10, 21:13
Svar #22

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
I sitt inlägg 8/4 skriver Torbjörn Jerlerup  följande:
Så, det vore BUSENKELT att göra en sån liten tolk.  
Visst är det enkelt att göra tolken, det tog mig några timmar, men sedan skall den fyllas med något och det gör man inte på en kafferast. Har du Torbjörn några konkreta förslag hur man skulle kunna förenkla inmatningen.
Tolken som jag skrivit arbetar på volymnivå alltså de två första siffergrupperna. Nedan visar jag en bild av tolken.
 

 
Man skriver in i den lilla rutan och får upp resultatet i griden.
 
MVH
Bertil

2010-04-11, 09:24
Svar #23

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Det är enklet för de som redan har uppgifterna i datorn. Genline och Dis.

2010-04-11, 09:28
Svar #24

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Torbjörn
Om det är så enkelt så skulle du väl kunna tala om hur man gör?
MVH
Bertil

2010-04-11, 09:53
Svar #25

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Det är så klart enkelt om man har alla översättningarna. Då kan det göras med automatik. Problemet är att det inte finns någon vilja från Genline att göra detta. Från DIS vet jag inte.  
 
Jag har tagit upp precis detta med ett översättningsprogram för flera år sedan, och även varit på DIS att DISPOS borde kunna användas till detta, men utan nämnvärd reaktion.
 
Har också själv haft lust att fixa detta, men det faller på att jag inte har enkel tillgång till alla översättningarna. Ett stort problem är att Genlines översättning inte alltid stämmer med SVARs och landsarkivens volymsigna, utan gäller situationen på 1950-talet när mormonerna gjorde sin mikrofilmning.

2010-04-11, 16:00
Svar #26

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Ja. Du kan se det i Torstens bilder ovan från Genline. Där ser du att Genline redan har allt i databasen.
 
Jag bifogar hur det ser ut i Dispos när man söker efter källor för Höja 1740. De har det också i sin databas redan och då är det superenkelt.
 
/Torbjörn
 

2010-04-12, 07:13
Svar #27

Carl Szabad

Den som äger frågan om källstruktur är per definition Riksarkivet, eftersom det är där man administrerar Sveriges skriftliga kulturarv. I NAD eller hos SVAR, som är två olika gränssnitt för ingång till Riksarkivets stora databas Arkis2 kan man hitta litterabeteckningarna för varje arkiverad kyrkboksvolym. Det är rimligtvis där man hittar en korrekt källangivelse. Den strukturen använder även ArkivDigital. Känner man att man absolut måste använda en kod finns Arkiskoden som lätt hittas såväl i NAD som hos SVAR för varje volym.
 
Hos SVAR finns även ett ID-nummer för varje bildsida på sajten. Det bör dock användas högst temporärt, exempelvis för en enstaka fråga om läsbarhet.
 
När det gäller Genlines källstruktur går den tillbaka till en tid långt innan alla kyrkoarkiv var arkiverade hos landsarkiven. På många håll fanns därför ingen litteraindelning alls, vilket ovanstående exempel tydligt visar. Vid den mikrofilmning som mormonerna lät påbörja på 1940-talet fotograferades därför även en startskylt med upplysning om innehållet i volymen. Den skylten innehöll inte sällan fel gentemot även den tidens litteraindelning, där sådan fanns, liksom tidsperiod för volymens omfattning. Det har inte gått att få Genline att korrigera ens de felen trots upprepade påstötningar, så av det skälet är det paradoxalt nog bättre att använda GID-numret för en temporär ingång till en källsida hos Genline än att blanda in några ofta missvisande beteckningar för själva volymen.
 
(Meddelandet ändrat av Carl 2010-04-12 07:46)

2010-04-14, 07:52
Svar #28

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Den som är nyfiken kan kolla SVAR som har ett bild ID sök:  
 
http://www.svar.ra.se
 
Den får alla använda.
 
Det är för SVAR:s ID-nummer men samma skulle Genline kunna skapa. Eller Dis.
 
PS
 
Det går visst inte att länka direkt dit. Men klicka på forska i menyn till höger så får ni fram det.
 
 
(Meddelandet ändrat av jerlerup 2010-04-14 11:19)

2010-04-14, 08:21
Svar #29

Utloggad Torsten Söderberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-02-18, 17:03
    • Visa profil
Torbjörn!
 
Det är nått fel i den länken.

2010-04-16, 06:32
Svar #30

Sten Magnusson

Gör här ett försök att återföra diskussionen till den ursprungliga frågan, nämligen det faktum att källhänvisningar så ofta saknas i detta offentliga diskussionsforum. Kan det verkligen betraktas som gnäll? Självfallet kan jag ibland hålla med om att en del kan tycka att andras åsikter i flera frågor inte stämmer med den som man tycker är riktig, men det som borde vara självklart är ju att den som vill veta något om sin släkt här också delar med sig av de uppgifter han/hon eventuellt har och det kan väl ändå inte vara alltför orimligt?
 
Mvh/Sten Magnusson
 
(Meddelandet ändrat av viking 2010-04-16 08:07)

2010-04-16, 07:50
Svar #31

Utloggad Moderator Övriga ämnen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Sten,
 
Att ange källor är en självklarhet och om man inte gör det är det en sak för moderatorn. Enskilda användare skall inte leka ordningsmän.  
Detta har meddelats offentligt och privat till dig tidigare.  Redan 13 september skrev  Moderator Källor följande i : Jag vill även påpeka att vi moderatorer önskar att om användare noterar felaktigheter så istället för att själva kommentera det i ett inlägg, ta kontakt med respektive moderator eller anbytarvärden. Det blir lätt en otrevlig stämning om användare tillrättavisar varandra sinsemellan.
 
Att i en enstaka diskussion fråga efter källan när man tror sig ha något att tillföra en diskussionen (exempelvis för att man själv har uppgifter som strida mot det som påstås) är något helt naturligt.  
 
Att som enskild användare systematiskt gå in i gamla diskussioner för att fråga efter källor bara därför att dessa saknas eller är bristfälligt angivna är inte acceptabelt. Rent formellt skulle jag vilja hävda att det i det enskilda fallet bryter mot regeln Svara inte i onödan och om man upprepar detta dessutom möjligen mot Var alltid artig och vänlig eftersom det visar på bristande hänsyn och respekt. Om något skall göras (vilket inte är självklart) är det en fråga för respektive moderator.
 
Jag vill också klargöra att det inte finns något krav på hur källhänvisningar skall utformas, bara rekommendationer om detta.  Om man inte tycker att GID-nummer är en tillräcklig källhänvisning (vilket vi är många som gör), finns det dock ingen anledning vare sig för dig eller någon annan användare att gå in och påpeka detta för den som bara använder GID-nummer eftersom detta redan framgår av de rekommendationer för källhänvisningarnas utformning som finns i ordningsreglerna.

2010-08-01, 15:55
Svar #32

Utloggad Nils-Yngve Herrström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 284
  • Senast inloggad: 2024-02-15, 15:05
    • Visa profil
Hej!
 
Var hittar en man en korrekt källangivelse för SVARs inskannade mantalsängder 1642-1820? På landsarkivet i Lund hittar man de som finns (efter 1765) i t ex Malmöhus läns landskontor men i vilka arkiv hittar man de mantalslängder som bara finns i Riksarkivet?
 
Mvh
Nils-Yngve

2010-08-01, 16:24
Svar #33

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 744
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 14:33
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Rent generellt kan man kontrollera hur källangivelser bör anges via NAD:s sökmotor (http://www.nad.ra.se/search_arch.aspx). I det här fallet sök på mantalslängder.
 
När det gäller Mantalslängder 1642-1820 så är det ett eget arkiv i arkivinstitutionen Riksarkivet med referenskod SE/RA/55203. Se http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a09749db-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder. Detta arkiv är som framgår av länken skannat. Och abonnerar man på SVARs webtjänst har man tillgång till det på webben.
 
Sedan måste man skilja detta arkiv från motsvarande SVAR mikrofichekort med referenskod SE/SVAR/RA-111010024; se http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a6a86b9d-a244-11d3-9e55-009027b0fce9& s=Balder. Det är helt enkelt två olika representationer av samma arkivhandlingar. Men det möjliggör viss förvirring eftersom två olika källhänvisningar kan peka tillbaka på precis samma arkivhandling.
 
Om jag skulle skriva en fullständig källangivelse och hade använt säg den skannade versionen av 1642 års manatalslängd för Södermanlands län skulle det bli RA, Mantalslängder 1642-1820, 1 Södermanlands län 1642 (dvs arkivinstition, arkiv och arkivhandling) och sedan hänvisning till sida eller uppslag. I Riksarkivets egna skrifter ser man numera att även referenskoden anges för arkivet (men kanske inte arkivhandlingen). Då skulle man kunna skriva RA, Mantalslängder 1642-1820 (SE/RA/55203), 1 Södermanlands län 1642 etc.
 
Hade jag använt mikrofichekorten skulle den senare varianten ha blivit: SVAR, Mantalslängder 1642-1820 (SE/SVAR/RA-111010024), M04 Södermanlands län 1642 etc.
//Michael Lundholm

2010-08-01, 18:04
Svar #34

Carl Szabad

Fast det kamerala materialet ligger under Kammararkivet, således RA, KA, Mantalslängder 1642-1820...

2010-08-01, 18:43
Svar #35

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 744
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 14:33
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Det här är en underlighet. Mantalslängder 1642-1820 finns ju med i Riksarkivets beståndsöversikt. Del 4 Kammararkivet sid 314ff från 1995 som en del av Kammarkivet. I NAD lyser dock beteckningen KA med sin frånvaro i detta sammanhang. Där uppträder Mantalslängder 1642-1820 som ett självständigt arkiv, vilket är det jag går på beståndsöversikten till trots.
 
Om man tittar i Jan Brunius nyligen utgivna arkivguide Vasatidens samhälle, som ju sträcker sig till 1620 och därför inte omfattar dessa mantalslängder vi diskuterar, kan dock konstateras att beteckningen Kammararkivet inte alls förekommer utan att de olika arkiv och samlingar, tex Landskapshandlingarna, som finns i arkivföreteckningen ligger som självständiga arkiv direkt under Riksarkivet som arkivinstitution med beteckningar av typen SE/RA/xxxxx. Dvs Riksarkivet är arkivinstitutionen inte Kammararkivet. Vilket verkar helt rimligt efter 1969(?).
 
Det är min tolkning. Det är möjligt att andra mer insatta i arkivväsendets mysterier kan korrigera ev felaktigheter i den.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2010-08-01 18:50)
//Michael Lundholm

2010-08-02, 10:25
Svar #36

Carl Szabad

Jag har nu talat med Martin Bjersby (ansvarig för Nationella Arkivdatabasen, NAD) på Riksarkivet, eftersom Jan Brunius är på semester. Och visst ligger fortfarande mantalslängderna strukturellt i Kammararkivet.
 
Anledningen att det inte framgår så tydligt i NAD kunde han inte svara på, men för den som känner till Riksarkivets numrering av de olika arkiven är det tämligen uppenbart. Av den beståndsöversikt för Kammararkivet som Michael berör framgår att första siffran i arkivbeteckningen, 5, avser Kammararkivets Räkenskaper efter 1630. Resterande siffror i NADs beteckning (SE/RA/55203), 5, 2 och 03 avser just serien Mantalslängder 1642-1820, där 2 är underavdelningen Länsräkenskaper - allmänna serier och specialserier. Mantalslängderna räknas nämligen formellt till länsräkenskaperna, även om de sedan länge varit insorterade som en egen serie.

2010-08-04, 08:19
Svar #37

Utloggad Nils-Yngve Herrström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 284
  • Senast inloggad: 2024-02-15, 15:05
    • Visa profil
Michael och Carl!
 
Tack för all info!
 
Mvh
Nils-Yngve

2010-08-05, 20:25
Svar #38

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 744
  • Senast inloggad: 2024-02-29, 14:33
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Carl, Mycket intressant. Det du skriver ställer en del över ända som jag trodde stämde när det gäller NAD. Under alla omständigheter oavsett hur man i övrigt gör,  anger man SE/RA/55203 eller motsv kod för det arkiv det gäller är man hemma.
//Michael Lundholm

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna