ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2007  (läst 3413 gånger)

2003-05-13, 08:48
läst 3413 gånger

Anders G Berndtsson

Söker uppgifter om nedanstående personer min fmmfmmmffmf Hans Caspari kyrkoherde i Lit 1610-1619. Gift med Sara Henriksdotter, dotter till Henrik Petri Medelpadius, kyrkoherde i Lit 1566-1600.
MVH
Anders G Berndtsson

2003-05-13, 16:12
Svar #1

Utloggad Bo Nordenfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5383
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:38
    • Visa profil
Anders,
Caspari är nämnd på följande sida på nätet
 
www.solace.mh.se/~blasta/herdamin/lit.pdf -
 
söker du på Hans Caspari på www.google.com, får du ytterligare två träffar.

2004-01-24, 12:45
Svar #2

Marianne Johansson

Peter Ambjörnsson Bäärnhielms första hustru hette Anna Beronia, dotter till prosten och kyrkoherden Lars Beronius och Barbro Alzenia.  
 
Någon som vet var Lars Beronius var verksam och hans och hustruns bakgrund?
 
Mvh
Marianne J:son

2004-01-24, 19:08
Svar #3

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej Marianne!
 
I Karlstads stift och Herdaminne, av Edestam, finns ett par i Visnums pastorat Värml. Lars Beronis d.ä.(verksam 1610-35) född i Rudskoga och Lars Beronis d.y.(verksam 1638-45) född i troligen Kil. Dessa verkar dock inte vara far och son. Barbro Alzenia står inte med som hustru till någon av dessa. Kanske är det ändå någon av dessa som är din Lars Beronius. Möjligen värt att kolla upp.
 
Med vänliga hälsningar Sari

2004-01-25, 17:59
Svar #4

Erik Holmlund

Vad jag förstår så var man alltid tvungen studera vid universitet innan man antog prästyrket. Vilka var lärosätena som utbildade präster fram till och med 1700-talet? Uppsala, Lund och Åbo känner jag till. När startade man dessa universitet och fanns det ytterligare universitet vid den tiden?  
Och var det fritt fram att välja universitet?
 
mvh
Erik

2004-01-26, 16:19
Svar #5

Utloggad Bo Dahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 120
  • Senast inloggad: 2010-03-27, 19:58
    • Visa profil
Hej Erik
 
Enligt Nationalencyklopedin:
 
Lunds Universitet. Genom att Lund blev biskopssäte ca 1050 och ärkebiskopssäte 1103 kom skolor tidigt att knytas till staden. En första högskola, ett stadium generale, inrättades av franciskanerna 1438, men med reformationen och beslutet 1537 att utvisa franciskanerna upphörde verksamheten. Det nuvarande universitetet tillkom som ett led i försvenskningen sedan Sverige 1658 erövrat Skåne, Halland och Blekinge.
 
Uppsala universitet, Nordens äldsta  universitet, grundat 1477.  
 
Om det har funnit något universitet i Åbo på den svenska tiden framgår inte.
 
Mvh
Bo G Dahlgren

2004-01-27, 02:47
Svar #6

Christina Norén- Svensson

Erik, Du ställer frågor om prästernas utbildning och de befintliga universiteten i Sverige fram till 1700-talet.  
 
I min släktforskning har jag ”stött på” åtskilliga präster och funnit många, som under 1600- 1700-talen läste vid något eller några universitet nere i Europa och företrädesvis i Tyskland. Detta verkar snarare ha varit regel än undantag i det dåtida Sverige. Jag fann att många studerade vid det gamla universitetet i Greifswald i ”Svenska Pommern”, som 1632 kommit under svensk kontroll och fram till 1815 var Sveriges äldsta universitet (!) grundat 1456. Prästyrket var inte specialiserat som i våra dagar. Man läste flera olika ämnen och fick en bred utbildning. Se exempel nedan. Såvitt jag förstått kunde man ganska fritt välja lärdomssäte förutsatt att man klarat av finansieringen av studierna. Väl hemma arbetade många som lärare/collega, rektor och/ eller präst och i avvaktan på ett arbete fanns möjligheter vara informator i bättre bemedlade familjer.
 
Sverige var ju en stormakt vid den här tiden och krigen under 1600-talet samt förvärvet av Skånelandskapen och besittningarna i Tyskland innebar att Sveriges tyngdpunkt och orientering försköts söderut. Den svenska stormakten omfattade förutom Sverige, Finland med Karelen, Ingermanland, Estland och Livland samt i söder större delen av Pommern, staden Wismar med omnejd och biskopsdömena Bremen och Verden. Befolkningen i detta stora rike uppgick till drygt 2½ miljoner invånare och rikets största stad var inte Stockholm utan Riga! I det egentliga Sverige bodde endast ca 900.000 människor. Den högre utbildningen var i kyrkans hägn sedan lång tid.
 
I stormaktsriket Sverige fanns 5 universitet.  
De var efter tillkomstår: Greifswald, Uppsala, Dorpat (Tartu i nuv.Estland) grundat av svenskarna 1632, Åbo grundat 1640 som rikets 4:e universitet där många smålänningar studerade och slutligen  Lund, som grundades 1666. Av dessa 5 universitet ligger bara 2 i det nuvarande Sverige.  
 
Uppsala universitet grundades förvisso 1477 genom insatser av ärkebiskopen Jacob Ulfsson, men år 1598 var endast 4 professurer besatta och det var ännu klent beställt med lärdomen. År 1598 hade universitetet formellt återupprättats av Hertig Karl, som samma år säkrat makten i landet genom att vid Stångebro slå Sigismund. Gunnar Wetterberg skriver i sin bok ”Levande 1600-tal”, att för den som ville insupa djupare vetande var det nödvändigt att fortsätta ut i världen. För de flesta betydde detta att söka sig till något eller ett par av de tyska universiteten. Så gjorde t.ex. den sedermera kände Johannes Rudbeckius. Han kom som 17-åring till Uppsala universitet 1598. Efter tre år där begav han sig till Wittenberg för högre studier, först i språk och filosofi senare teologi. I Wittenberg fanns vid denna tid tre gånger så många professorer som i Uppsala och ämnesuppdelningen inom fakulteterna var betydligt längre driven.
 
En annan student vid ungefär samma tid var Johan Olofsson Dalkarl, sedemera hovråd och adlad Stiernhöök. Han var på sin tid ”skolpilt i Västerås och Arboga”, senare student i Uppsala 1619 och studerade därefter i Leipzig, Jena och i Wittenberg från 1622 samt i Rostock. Blev 1624 lektor vid Västerås gymnasium, som Rudbeckius inrättat året innan. När Stiernhöök 28 år gammal, 1624 återvände till Sverige och Stockholm från sina studier i Tyskland fick han avlägga en muntlig berättelse för kung Gustav II Adolf, som ville veta ”vad som i berörda land förspordes”. Detta tycker jag speglar att den intellektuella eliten utgjordes av en handfull personer. Man kände relativt väl till varandra. Landets befolkning var inte särskilt stor. Stiernhöök gjorde efter något år nya utrikes resor och studerade då i Leiden, Oxford och Cambridge. Stiernhöök kom med tiden att kallas ”den svenska lagfarenhetens fader”. Han betraktades som en grundlärd man, som med färdighet skrev latin och grekiska språken samt utgav flera juridiska skrifter.
 
Källor bl.a:
Bonniers lexikon
”Levande 1600-tal” av Gunnar Wetterberg, 2003
”Sveriges Historia” av J.Melin, A.W Johansson o. S.Hedenborg, 2003
”När hände vad i Nordens historia?” av S.Rosborn o. F.Schimanski
Elgenstierna
 
Mvh Christina

2004-01-27, 07:09
Svar #7

GÖSTA ROSQVIST

Endast en liten korrigering till föregående svar.
 
Christina skriver: ...som under 1600- 1700-talen läste vid något eller några universitet nere i Europa och företrädesvis i Tyskland. Detta verkar snarare ha varit regel än undantag i det dåtida Sverige....
Hon borde skrivit: ...som under 1600- 1700-talen läste vid något eller några universitet nere i Europa och företrädesvis i NUVARANDE Tyskland. Detta verkar snarare ha varit regel än undantag i det dåtida Sverige...!
I viss mån korrigerar hon det sen genom att skriva: ...universitetet i Greifswald i ”Svenska Pommern”, som 1632 kommit under svensk kontroll...!
Man bör ju dock redan från början ha klart för sig att delar av nuvarande Tyskland då var svenskt och slutsatsen blir således att DE STUDERADE I SVERIGE!!

2004-01-27, 09:07
Svar #8

Björn Stockman

Finns det några matriklar från dessa universitet?
Jag har tidigare sökt efter  kyrkoherden i Söndrum Gabriel Laurentius Stockmans ursprung men utan resultat.Har inte funnit några uppgifter i Herdaminnet ang. hans utbildning osv. Han avled i Söndrum 1701 och lär ha varit den förste svenske kyrkoherden där. Han var gift med Maria Jacobsdotter Bårstad. Även hennes ursprung är okänt för mig men ev. skulle hon ju ha kunnat vara prästdotter. Men har inte funnit någon präst vid det namnet.  
Tacksam för alla upplysningar om hur man ska kunna komma vidare.
Hälsningar Björn

2004-01-27, 09:17
Svar #9

Christina Norén- Svensson

Tack Gösta för Ditt förtydligande. När man 1632- 1815 studerade vid Greifswald så var det på ett svenskt universitet.
 
Jag trodde jag var tydlig med det. När jag skrev universitet i Tyskland så avsåg jag alla de övriga lärosätena, som så ofta nämns i samband med svenskars högre studier - Göttingen, Wittenberg, Leipzig, Jena m.fl. De låg på tysk mark.
Bra att det blev tydliggjort!

2004-01-28, 00:03
Svar #10

Christina Norén-Svensson

Björn!
Det finns matriklar vid universiteten! Uppsala och Lund vet jag säkert.  
 
Beträffande Uppsala så kan man på plats i bibl. ”Carolina Rediviva”, referensbiblioteket, Sal D kolla  studentmatriklar från universitetets start (samlingen dock inte helt komplett) samt observera att det kan finnas matriklar också på avdeln. för biografier, Sal A. Om man saknar möjlighet att på plats själv söka kan man få hjälp med efterforskning och få ev. fotokopia mot betalning. Förfrågan ställs då till: Referenssektionen, Carolinabiblioteket, Box 510, 751 20 Uppsala.  
För information www.ub.uu.se/hum/carol ; per tfn: 018- 471 39 30 eller 471 39 49.  
 
Beträffande Lunds universitet gäller något liknande. Studentnationernas matriklar samt universitetsmatriklarna över studenterna står i referensbiblioteket, sektion Ep. Detta gäller utgåvor och tillagda uppgifter. Vissa möjligheter finns att få fotokopia av originalhandlingar mot ersättning, förutsatt att originalhandlingen är i sådant skick att den tillåter kopiering. Ofta finns exemplar till utlån, även fjärrlån (beroende på om flera ex. finns på bibl. eller ej)
För informationer: www.lub.lu.se  
Tfn: 046- 222 00 00 vx/ arkivcentrum (arkiv & gamla matriklar). Fax: 046-222 61 79
 
Större forskningsbibliotek brukar ha dylika universitetsmatriklar.
 
När det gäller universiteten i Greifswald, Dorpat (Tartu) samt Åbo får man direktkontakta och kolla om matriklarna finns bevarade eller ej.
Adresser:  
1) Universitätsbibliothek Greifswald: www.ub.uni-greifswald.de  
E:post: ub@uni-greifswald.de  
2)  Tartu University Library: www.utlib.ee  
E-post: library@utlib.ee
3) Åbo Akademi: www.abo.fi/library  
Biblioteket har en avdelning för matriklar, genealogi m.m.
Postadress: Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, 205 00 Åbo, Finland. Tfn: 02- 215 31.  
 
Lycka till i sökandet efter G.L. Stockman!

2004-01-28, 00:50
Svar #11

Björn Stockman

Christina!
Tack för dina tips. Ska maila Greifswald, Tartu. Jag har sökt både i Lund och Uppsala utan resultat. Tyvärr så finns inga uppgifter i Herdaminnet om vare sig föräldrar eller universitet. Han lär ha varit inskriven i Trivialskolan i Göteborg. Men jag antar att man behöver ytterligare studier för att bli präst.
Men det kanske t.o.m ligger några handlingar ang. prästvigning och tillsättandet av kyrkoherdetjänsten i Söndrum. Ibland känns det som om att leta efter en nål i en höstack.
Hälsningar Björn

2004-01-28, 12:43
Svar #12

Lotta Nordin (Lotta)

Björn!
 
Sök i Libris, www.libris.kb.se, på Svenska studenter i så dyker det upp en hel radda med matriklar, bl a Åbo, Wittenberg, Greifswald och Rostock. Jag skulle tro att åtminstone landsarkiven har dessa böcker. En del (publicerade i Personhistorisk tidskrift) finns till salu via SVAR.
 
Mvh//
Lotta

2004-01-28, 13:56
Svar #13

Bo Olsson

Jag var i Greifswald för några år sedan och pratade med en f.d. professor där i Nordiska språk. Han jobbade då på någonting som hette Schwedenkontor.
 
http://www.schwedenkontor.com/
 
Han påstod att de hade mycket komplett arkiv där med i stort sett alla offentliga svenska handlingar från svensktiden. Jag kan inte garantera att det stämmer, men det är de uppgifter jag fick.
 
MVH
 
 
Bo Olsson

2004-01-28, 13:58
Svar #14

Erik Holmlund

Tack allihopa för mycket intressanta svar. Jag har i min egen forskning stött på ett antal norrländska präster som nästan uteslutande studerade vid Uppsala universitet.  
 
mvh
Erik

2004-01-29, 11:27
Svar #15

Marianne Johansson

Tack Sari för tipset! Men, som Du själv påpekar, stämmer inte hustruns namn på de två Beronius.
Peter Ambjörnsson Bäärnhielm levde 1648-1726. Det glömde jag att ange i min fråga.
 
Mvh
Marianne J:son

2004-01-29, 13:47
Svar #16

Utloggad Carl-Johan Ivarsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 807
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 18:39
    • Visa profil
Fast det bör påpekas att det inte var obligatoriskt för präster att avlägga någon universitetsexamen ända in på 1800-talet. Det viktiga var att avlägga prästexamen inför domkapitlet - någon som f. ö. ännu förekommer men som mist sin gamla prägel av examination.
Däremot var det så att de flesta präster låg några terminer vid ett universitet. Det hände inte så sällan att man avlade magisterexamen inom den filosofiska fakulteten. Att så många svenskar studerade i Greifswald eller Rostock berodde mest på att det var så enkelt att bli magister där.

2004-01-29, 22:19
Svar #17

Christina Norén-Svensson

Carl-Johan!
Jag blir nyfiken. På vad sätt var det ”så enkelt att bli magister” i Rostock eller Greifswald?  
 
Hur var det enkelt? Hade man nära till kunskapen? Var det lättare att erövra magisterexamen eftersom universiteten var större, mera utbyggda än i Uppsala och tillgången på professorer bättre liksom tillgången på andra välutbildade lärare dvs. studierna gick fortare? Eller var kunskapskraven lägre och därför enkelt att ta en magisterexamen?
 
Om det var enkelt att bli magister - oavsett orsaken - var finns det dokumenterat att det var enkelt?
 
Jag ställer frågan mot bakgrund till att det under 1900-talets mitt florerade föreställningar i Sverige om att det var så enkelt att studera och ta universitetsexamina vid framför allt tyska universitet. Så gjordes kvalitativa jämförelser som visade att man ingalunda generellt kan säga att svenska universitetsstudier var kvalitativt bättre eller gav högre kompetens än motsvarande nere i Europa.  
Därför undrar jag hur de faktiska förhållandena under 1600- och 1700-talen var? Vilka fakta finns bakom Din information ovan att ”det var så enkelt att bli magister” vid Rostock och Greifswald?
 
Det jag hitintills funnit är att det tvärtom varit ont om lärda svenskar vid den aktuella tiden. Det var svårt att hitta kunnigt folk att besätta professurerna i Uppsala i början av 1600-talet. En del av de lärda svenskar som funnits hade gått i landsflykt med Sigismund eller föredrog att sitta på trygga professurer vid utländska universitet, hellre än att komma hem till Vasasönernas oroliga Sverige.

2004-05-18, 19:43
Svar #18

Magdalena Larsson

Den förste kyrkoherden i Backen, Umeå, lär ha varit Olaus Johannis Gothus som tillträdde tjänsten 1420, och som efter några år blev franciskanermunk. Känner någon till fler biografiska uppgifter om honom, eller mer detaljer i övrigt?
 
M.V.H
Magdalena

2004-05-19, 07:33
Svar #19

Magdalena Larsson

Rättelse: den förste som man känner till namnet.

2005-03-17, 16:24
Svar #20

Mats Danielsson

Hej allihop
 
Söker anor och information om kyrkoherden Jonas Gunnari som dog 1611 i Köping på?Öland.
 
Hans barn tog sig namnet Eberstien och hette Martha och Kerstin.
 
Möjligen var han först verksam i Gärdslösa sn och kom senare till Öland.
 
Av de uppgifter jag har fått fram så skall hans far ha hetat Gunnar Trolle och vara född c. a 1545 i Linköping.
 
Tacksam för alla svar och tips
 
Mvh  //  Mats

2005-03-18, 13:43
Svar #21

Bo Nordenfors (Nob)


2005-04-25, 00:08
Svar #22

Peter Algotson

Jag har en KYRKOHERDE i släkten vid namn:
NILS PERSSON
Nämnd 1617 i Lilla Tumlehed, Torslanda
d. 1648 i Sörgård, Öckerö
Nils efterträdde en Anders Persson (nämnd 1606).
 
Om någon vet något om NILS PERSSON så är allt av intresse!
 
Med vänlig hälsning
Peter Algotson

2006-03-29, 20:58
Svar #23

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 439
  • Senast inloggad: 2022-11-26, 19:30
    • Visa profil
Hejsan,
 
Någon som känner till något om Jörgen Christoffersen, kyrkoherde i Kristianstad på 1600-talet?
 
mvh
Martin

2006-07-08, 09:32
Svar #24

Utloggad Margaretha Fransson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 372
  • Senast inloggad: 2011-06-22, 16:57
    • Visa profil
Någon som känner till något om Nicolaus Erik Sundelius( Sondell) han var kyrkoherde i Håtuna Uppland dog 1704
han var min väninnas mffffffff
tacksam för info
mvh
Maggan

2006-07-08, 18:23
Svar #25

Utloggad John Winblad von Walter

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 250
  • Senast inloggad: 2015-12-01, 22:05
    • Visa profil
Hej Margaretha!
 
Nicholas Erici Sundelius var född i Örsunda i 1632, sonen till en Erik eller Ericus.  Han var student i 1649 och prästvigd i 1660 och var Comminister i Börje socken samma år.  Han var namnd kyrkoherde i Håtuna i 1674 och var Vice Kontrakts Prost samma år.  Han var fullmäktig vid Provincialmöte i Södertälje i 1676.  I 1686 han var Riksdagsman.  Han dog den 26 mars 1704.  Han var stamfader för Sondelska och adliga Olivestjernska familjerna.
 
Nicholas var gift med Christina Johansdotter, dotter till kyrkoherden i Åker och Dalby socknar, Johannes P. Skeptunensis.
 
Barnen, som kallade sig Sondel var Nils, hans efterträdare i Håtuna socken, som dog 1713, Martin, dog 1729, också kyrkoherden i Håtunda socken, Johan, prost i Värmdö socken, Pehr, prost i Vendel socken, Eric, fiskal i Svea hövrätt, Olof, häradshövding, som var adlad med namnet Olivestjerna, Christina, gift med Prosten A Leufstadius i Veckholm, Christina, gift med vedfogden E. Enstedt, Margreta, gift med Prosten A. Jäger i Husby-Sjutolft socken, och Anders, en student som dog 1691.
 
Källa:  Upsala ärkestifts herdaminne, del 1 (1842) sidor 116-117, av Johan Erik Fant och August Theodor Låstbom
 
Mbh,
 
John Winblad von Walter, Carver, Minnesota, USA

2007-03-17, 18:37
Svar #26

Utloggad Monica Olson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Kyrkoherde Jonas Melenius f 1696 i Meltorp, Mortorp, Kalmar län. Fadern bonde. Vad hette fadern ? Född? Var? Vad hette modern? Född? Var? Några syskon? Är det någon som vet?

2007-03-17, 19:05
Svar #27

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Hur vanligt var det att svenska studenter studerade vid Greifswald före den sk svensktiden?  
 
Min Farfars mormors farfars farfars farmors morfars far Andreas Osaengius var student där vid sekelskiftet 15-1600(disputerade 1605).
Han blev sedemera både kyrkoherde och riksdagsman.

2007-03-17, 23:35
Svar #28

Joakim Bång (Slethoegius)

Hej Jonas,
 
Enligt upppgift i Nordisk familjebok fanns det under perioden 1515-93: 148 svenska studenter i Wittenberg, 175 i Rostock och 89 i Greifswald. Skulle tro att antalet ökade under början av 1600-talet, fast det är det kanske andra som känner till bättre.
 
Andreas Osaengius är min farfars farfars mormors morfars mormors farfar. Jag har lite mer information om hans släkt och hans svärfar på min hemsida.
 
mvh
Joakim

2007-03-18, 05:22
Svar #29

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Det hör ju rimligen också ihop med vilka möjligheterna var att studera vid universitet i Sverige.
Uppsala universitet grundades visserligen 1477 men under större delen av 1500-talet låg verksamheten praktiskt taget nere. Ville man utbilda sig under den tiden så var det Tyskland som gällde. 1593 - i samband med Uppsala möte vilket ju fastställde att Sverige verkligen var protestantiskt och det därmed fanns en anledning att utbilda präster inom landet - kom universitetet igång igen. Fortfarande var dock finansieringen skakig och tryggades inte förrän med Gustaf II Adolfs donation 1624; i anslutning till detta fick universitetet också tillgång till nya lokaler (Gustavianum).
Allt som allt betyder det ju att svenska studenter innan 1593 var helt hänvisade till utländska läroanstalter, och sedan följer en övergångsperiod, avslutad först ca 1625-30, då alla som hade de ekonomiska möjligheterna föredrog utländska universitet men det fanns trots allt studenter i Uppsala under denna tid.
1666 kom ju också Lunds universitet, men fortfarande hade ju dock svensk utbildning inte någon särskilt hög status; var man verkligt seriös med sin utbildning så försökte man med alla medel komma till tyska universitet långt in på 1700-talet.
 
Ingela

2007-05-01, 16:15
Svar #30

Utloggad Elisabeth Hallberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej!
Jag har till min stora glädje ärvt släktforskning och är så nyfiken på personerna bakom namnen!  
Jag har i mina anor hittat en kyrkoherde i Romfartuna IHRSTADIUS, Petrus Andreae f 1614 i Irsta(?).  
Även hans hustru Susanna Andersdotter's (Björk?) f 1619 far var kyrkoherde i Björksta (?): SCHEDEVIEMONTANUS,Göransson Andreas f 1561.  
 
Ihrstadius far har jag läst på internet var Anders Månsson, rusthållare och sexman i Olsta (?).  
Varför dessa (lustiga) namn och hittade man på dessa själv? Bygger namnen på den ort man är född? Hur kan jag enklast få fram uppgifter om dessa personer, tex var de utbildat sig etc. Många frågor blev det!
Är jättetacksam för information eller upplysningar om dessa personer!

2007-05-02, 00:49
Svar #31

Lasse Eklöf

Hej Elisabeth.
Om kyrkoherden i Romfartuna Petrus Andreae Ihrstadius (1614-1683) finns att läsa i Gunnar Ekström's Västerås stifts herdaminne (1971), bd II:1, sid 760. Och om hustrun Susanna och hennes far kyrkoherden i Björksta Andreas Georgi Schedvimontanus (156(0)-1652) i samma bok men sid 86.
 
Angående präst/pastor:ers tillnamn så tog de mer än gärna namn efter den by, socken, eller till och med det landskap, de kom i från. Ihrstadius från Irsta, Schedvimontanus från Stora Skedvi, som exempel.
 
Mvh
Lasse Eklöf

2007-05-02, 20:25
Svar #32

Utloggad Elisabeth Hallberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Stort varmt tack till dig Lasse Eklöf!  
Nu vet jag var det är lämpligast att börja. Stort tack!
 
Med vänliga hälsningar
Elisabeth

2007-05-27, 23:02
Svar #33

Utloggad Leif Hedberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1693
  • Senast inloggad: 2017-08-28, 16:21
    • Visa profil
Känner någon till kyrkoherden Jonas Kinnerus?  Han var gift med Margareta Grothe/Grotte. De fick en dotter,  Catharina Kinnera 1698-01-16 i Sjogerstad.Enl.uppg.finns det även präster i tidigare generationer.
Mvh
Leif Hedberg

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna