NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2007
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2007
Skrivet av: Christina Norén- Svensson skrivet 2004-01-27, 02:47
Erik, Du ställer frågor om prästernas utbildning och de befintliga universiteten i Sverige fram till 1700-talet.
I min släktforskning har jag ”stött på” åtskilliga präster och funnit många, som under 1600- 1700-talen läste vid något eller några universitet nere i Europa och företrädesvis i Tyskland. Detta verkar snarare ha varit regel än undantag i det dåtida Sverige. Jag fann att många studerade vid det gamla universitetet i Greifswald i ”Svenska Pommern”, som 1632 kommit under svensk kontroll och fram till 1815 var Sveriges äldsta universitet (!) grundat 1456. Prästyrket var inte specialiserat som i våra dagar. Man läste flera olika ämnen och fick en bred utbildning. Se exempel nedan. Såvitt jag förstått kunde man ganska fritt välja lärdomssäte förutsatt att man klarat av finansieringen av studierna. Väl hemma arbetade många som lärare/collega, rektor och/ eller präst och i avvaktan på ett arbete fanns möjligheter vara informator i bättre bemedlade familjer.
Sverige var ju en stormakt vid den här tiden och krigen under 1600-talet samt förvärvet av Skånelandskapen och besittningarna i Tyskland innebar att Sveriges tyngdpunkt och orientering försköts söderut. Den svenska stormakten omfattade förutom Sverige, Finland med Karelen, Ingermanland, Estland och Livland samt i söder större delen av Pommern, staden Wismar med omnejd och biskopsdömena Bremen och Verden. Befolkningen i detta stora rike uppgick till drygt 2½ miljoner invånare och rikets största stad var inte Stockholm utan Riga! I det egentliga Sverige bodde endast ca 900.000 människor. Den högre utbildningen var i kyrkans hägn sedan lång tid.
I stormaktsriket Sverige fanns 5 universitet. De var efter tillkomstår: Greifswald, Uppsala, Dorpat (Tartu i nuv.Estland) grundat av svenskarna 1632, Åbo grundat 1640 som rikets 4:e universitet där många smålänningar studerade och slutligen Lund, som grundades 1666. Av dessa 5 universitet ligger bara 2 i det nuvarande Sverige.
Uppsala universitet grundades förvisso 1477 genom insatser av ärkebiskopen Jacob Ulfsson, men år 1598 var endast 4 professurer besatta och det var ännu klent beställt med lärdomen. År 1598 hade universitetet formellt återupprättats av Hertig Karl, som samma år säkrat makten i landet genom att vid Stångebro slå Sigismund. Gunnar Wetterberg skriver i sin bok ”Levande 1600-tal”, att för den som ville insupa djupare vetande var det nödvändigt att fortsätta ut i världen. För de flesta betydde detta att söka sig till något eller ett par av de tyska universiteten. Så gjorde t.ex. den sedermera kände Johannes Rudbeckius. Han kom som 17-åring till Uppsala universitet 1598. Efter tre år där begav han sig till Wittenberg för högre studier, först i språk och filosofi senare teologi. I Wittenberg fanns vid denna tid tre gånger så många professorer som i Uppsala och ämnesuppdelningen inom fakulteterna var betydligt längre driven.
En annan student vid ungefär samma tid var Johan Olofsson Dalkarl, sedemera hovråd och adlad Stiernhöök. Han var på sin tid ”skolpilt i Västerås och Arboga”, senare student i Uppsala 1619 och studerade därefter i Leipzig, Jena och i Wittenberg från 1622 samt i Rostock. Blev 1624 lektor vid Västerås gymnasium, som Rudbeckius inrättat året innan. När Stiernhöök 28 år gammal, 1624 återvände till Sverige och Stockholm från sina studier i Tyskland fick han avlägga en muntlig berättelse för kung Gustav II Adolf, som ville veta ”vad som i berörda land förspordes”. Detta tycker jag speglar att den intellektuella eliten utgjordes av en handfull personer. Man kände relativt väl till varandra. Landets befolkning var inte särskilt stor. Stiernhöök gjorde efter något år nya utrikes resor och studerade då i Leiden, Oxford och Cambridge. Stiernhöök kom med tiden att kallas ”den svenska lagfarenhetens fader”. Han betraktades som en grundlärd man, som med färdighet skrev latin och grekiska språken samt utgav flera juridiska skrifter.
Källor bl.a: Bonniers lexikon ”Levande 1600-tal” av Gunnar Wetterberg, 2003 ”Sveriges Historia” av J.Melin, A.W Johansson o. S.Hedenborg, 2003 ”När hände vad i Nordens historia?” av S.Rosborn o. F.Schimanski Elgenstierna