Tvenne / Trenne

[Britta Zachs]

Hej! Jag försöker förstå förklaringen till en 1770-tals karta. Där är uppräknat olika gårdars intagor. Tillex: 1. Intaga till Nyängen.2. Tränne Friggesbys Intäger. Hur skrev man förr? En intaga, tvänne intäger, tränne intäger men fortsättningen? Hoppas jag lyckas förklara frågan. MVH Britta Zachs

[Britta Zachs]

Hej, lägger in en bild på texten så kanske det är lättare att förstå hur jag menar.

Vad står det under 16 och 22? Hälsningar Britta

[Peter Borg]

Det Du efterlyser är nog helt enkelt
fjerde eller fjärde, konstigare än så är det nog inte.

[Britta Zachs]

Under 20 får jag det till Tränne (3) Friggesby intäger. Vid 23 Tvänne (2) intägor till Stora Tholsby. Vid 22 Granne intager till Lilla Tholsby. Hur många är det? Hur många intagor finns det till Assarby under 16? Det skulle bara vara roligt att veta vad det står? Britta

[Elisabeth Thorsell]

22, där står det nog också Tränne intägter till Lilla ....
 
Assarby har nog 6 intagor

[Ann-Mari Bäckman]

Jag antar att Britta efterlyser en fortsättning av tvenne och trenne. Finns/fanns det?
 
Är inte fjärde ett ordningstal? Tvenne och trenne står framför plural, medan ordningstalen står framför singular. Så det låter konstigt om fortsättningen på tvenne och trenne skulle vara fjärde, femte osv.
 
Är det då ett böjt grundtal på nr 16 också? Det verkar stå Se?e stycken intagor.

[Ann-Mari Bäckman]

Kan det vara ett x efter Se, alltså sexe, på nr 16?

[Britta Zachs]

Tur att Ann-Mari kan förklara bättre hur jag tänker.Elisabeth har säkert rätt att det står Tränne även på 22. MVH Britta

[Ann-Mari Bäckman]

Brita!
 
Jag tycker det var en intressant fråga du ställde. Man har ju aldrig reflekterat över något annat än tvenne och trenne, men om det nu står sexe, finns det något för de andra siffrorna? Skulle vara kul om någon har svar på frågan.

[Ann-Mari Bäckman]

Apropå tvenne, så fann jag i Ordbok för släktforskare av H. Anderö, ordet TVENNINGOM, som betyder i två omgångar. Ett gammalt ord, som inte används idag (tror jag).

[J Svensson]

Under 16 står det Sex, x-et skrevs på det breda sätt som exemplet visar.

[Ann-Mari Bäckman]

J!
 
Du har säkert sett x:et utskrivet i någon text. Jag har bara utgått från exempel från Anderös ordbok. Det skulle då motsvara ungefär 3:e från vänster, fast med mer snirklar?
 

[Jan-Christer Strahlert]

Fortsättning på Trenne?
Det kanske inte finns en fortsättning. Jag har aldrig hört den i så fall. Hade man gjort en sak tvenne gånger, kanske man bara för det unika förhållandet gjorde det även trenne gånger, därav blev det kanske inte verbalt möjligt att uttrycka det även en gång till. Frågan är också om inte tvenne och trenne kan vara ett lokalt språkbruk.
Ursprunget kan från början vara enbart muntligt och därför sällan satt på pränt, därav följer troligtvis att det inte finns någon numerisk fortsättning?
Intressant att få veta om någon har mer kunskap om detta.
Jan-Christer

[Samppa Asunta]

I den mån diskussionen gäller enbart orden tvenne och trenne så har jag en känsla av att man har gjort problem av något som inget problem är.  Rätta mig om jag har fel - mitt modersmål är ju inte svenska - men jag har ett svagt minne att ha stött på dessa räkneord redan då jag slet byxbaken på skolbänken.  Den svenska som jag lärde mig då var visserligen ganska olik den som nu talas och skrivs men kan dock delvis förstås ännu i dag, mer än femtio år senare.  Då lärde jag mig att tvenne och trenne var helt enkelt synonym för två och tre bara med den skillnaden att man inte använde dem i alldeles vardagliga sammanhang utan när man ville låta lite mer konstlat och högtidligt - eller något ditåt.  Då skulle fortsättningen bli ganska simpelt bara fyra och fem...
Har jag fel?
 
Mvh Samppa

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Jag har samma synpunkter som du Samppa. Hittar man någon gammal människa, så undrar jag om man inte kan få höra de orden, än i dag. Och någon fortsättning finns nog inte.
mvh
rune

[Jan Wallander]

Nej, någon fortsättning på tvenne, trenne får man nog leta länge efter.
 
En skiöld i fijra fält, ock mitt uti den samma dess förra adliga stam?wapn, som i tväran uti tvenne likav delar fördelt är: af hvilke det öfva fältet är blått, och där uti en be?wapnadt arm, hållandes en skära af sölfwer: det undra af sölfwer, hvaruti ligger en blå skantz. Men av friherr wapnet är det första fältet blått, hvaruti wisa sig trenne örnehufwud af sölfwer: det andra af gull, och deruti trenne bandewis stälte röde kulor, emellan tvenne bander af samma färg. Det tridje fältet är uti alt likt med det andre, så ock det fiärde med det första. Åfwan på skiölden stå tvenne öpne tornehiäl?mer, med en friherlig krona emellan, samt en öfwer hvar dera hiälmen. Öfwer den högra hiälmkronan stå tvenne korwijs stälte swård: men utur den wänstra utstiger ett örnehufwud af sölfwer emellan fijra standar af gull och blått, hvar om annan fördel?te. Löfwärket är af gull, sölfwer, blådt och rödt.
 
Beträffande kartans förklaring så läser jag det som:
16   Sex stycken...
22   Tränne ...
Mvh
Jan W

[Hans Svedberg (Hasses)]

En tvekamp kanske kan vara ett bra slut? Vårt räkneord två är väl helt enkelt en nyare form av tve eller tvenne som kommit in i vårt språk. Jans stycke ovan visar ju att övriga räkneord också har förändrats.
Dessutom har vi ju för större antal använt andra enheter som dussin, tjog och gross. På det sättet och också med hjälp av halv och halvannan klarade man sig ganska långt utan att behöva använda vårt decimala sätt att räkna.
 
Man behövde inte ens använda sex! Det gick bra med ett halvt dussin!
Mvh
Hasse

[Jan Wallander]

Men det ser lite underligt ut när man i bouppteckningar kan läsa om tvenne tvårums lägenheter.
Mvh
Jan W

[Britta Zachs]

Tack, för alla trevliga inlägg! Var rädd att jag hade en lucka i mina kunskaper. Men så var det ju inte denna gången.Hälsningar Britta

[michael Björlin]

jag gissar att tvenne och trenne motsvarar vad som i den ryska grammatiken kallas kollektiva räkneord. dvs de betecknar en grupp av två eller tre. trenne bröder, tvenne mattor. när man räknar pengar säger man ju knappast en, tvenne, trenne osv utan tvenne förutsätter ett påföljande huvudord som säger vad det är två utav. på ryska är det regel att man säger u menja dvoe detiej. och inte dva deti.X
 
Michael

[michael Björlin]

ps den ryska meningen ovan betyder jag har två barn..
 
Michael

[Rolf Liljhammar]

Jag vill minnas att första gången jag såg ordet tvenne var i 'Putte i blåbärsskogen' i folkskolan. Putte orkade bara äta tvenne bär.
Enl vår lärarinna betyder det helt enkelt 'två stycken', likaså trenne - tre stycken.
Tre, fyra, fem eller flera ting fick helt enkelt benämnas fyra stycken (4 st)etc...
 
Jag har aldrig upplevt uttrycken som problematiska, bara ålderdomliga
 
Mvh
RolfL

[Anneli Hagman]

Enligt Svenska akademiens grammatik är tvenne och trenne ålderomligt för grundtalen två och tre.
 
/Anneli