ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: När kyrkoböckerna """"tar slut""""  (läst 2052 gånger)

2001-02-19, 20:54
läst 2052 gånger

Rolf Nordin

Hej,
 
Hur går man vidare när kyrkoböckerna har ”tagit slut” och har kommit så långt tillbaka i sin forskning som till volymerna AI:1 och C:1 o s v?
 
Med vänlig hälsning,
Rolf Nordin
Stockholm

2001-02-19, 22:28
Svar #1

Carl Szabad (Carl)

Rolf! Det finns många andra källor. Ibland går kyrkoräkenskaperna något längre, där man kan hitta brud- och testamentspengar. Skattelängderna är en mycket bra, om än arbetsam källa. Domböckerna ger emellanåt utmärkta släktutredningar som i motsats till skattelängderna ger en säkrare släktkoppling.
 
Men det är inte lätt att kortfattat förklara alla källor som finns, som ofta är geografiskt betingade eller beror på vilket yrke förfäderna hade. I Bokhandeln i Rötter finns litteratur som kan ge mer hjälp.

2001-07-10, 12:49
Svar #2

Victor Alin

Hur gör jag om jag vill fortsätta att forska på en person, men den lever på en tid där husförhörslängder och eventuellt födelseböcker har tagit slut. hur gör man då för att fortsätta följa denna person samt föräldrar till den?

2001-07-11, 22:45
Svar #3

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
I vissa socknar har brand och andra skador gjort att såväl husförslängder som kyrkböcker saknas ännu i början av 1800-talet. I Östergötland (som jag främst forskar inom) finns det vissa sådana  skräcksocknar som brukar vara en mardröm för släktforskare att hamna i: Horn, Hycklinge, Västra Harg och Ekeby (för att ta några exempel bland ännu flera)  
 
Men även i de fall där kyrkoarkiven är bevarade, börjar husförhörslängderna (åtminstone de bevarade) ofta först i slutet av 1700-talet/början av 1800-talet, och kyrkböckerna kanske först i början av 1700-talet.  
 
Detta är naturligtvis ett problem, men det finns många andra källor att använda sig av, när man vill komma vidare bakåt i släkten.
 
En viktig sådan källa är Bouppteckningar. Det stadgades nämligen att alla arvsberättigade skulle räknas upp i bouppteckningens ingress (början). Ibland (särskilt tidigt, före ca 1750) iakttages detta inte till 100%, men i regel finns arvingarna med. De börjar i regel föras under 1700-talets första hälft, men är till en början mycket sporadiskt förda/bevarade. Man kan alltså inte räkna med att det finns bouppteckningar (bevarade) för alla som avlidit. Bouppteckningarna förvaras i resp. Landsarkiv, där det dessutom finns personregister (häradsvis), men för vissa landsdelar kan bouppteckningar finnas mikrofilmade (=fiche; Hör med SVAR). Men om man forskar inom Östergötlands län, är man i det fallet ovanligt privilegierad. Den förträffliga Mari-Anne Olsson har nämligen skrivit av och låtit trycka varenda bouppteckningsingress i länet. Dessa finns att tillgå på landsarkivet, större bibliotek samt i Släktforskarstugan i Gamla Linköping (som drivs av DIS och ÖGF).
 
Andra viktiga källor är Mantalslängder och Jordeböcker, dvs skattelängder, som primärt förts i syfte att ta upp rätt skattesumma (som utgick efter brukningsenhetens storlek: mantal. Hur utförliga de är varierar från tid till tid, men i regel blir de utförligare ju längre fram i tiden de förs. Vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet kan mantalslängderna faktiskt jämföras med husförhörslängder, då t.o.m. personernas ålder ofta står med. Alla medlemmar av hushållet, skulle finnas med, men man tog inte med dem som var under 15 år eller över 63 år. Mantalslängderna är ganska ojämna. Kvaliten varierar både tidsmässigt och länsmässigt. De fördes länsvis, härad för härad, socken för socken (vanligen i samma ordning år efter år), i 3 exemplar, och ingick i landskontorens eller häradsskrivarnas arkiv dvs numera i landsarkiven. De har sedan länge funnits på mikrofilm, men håller nu på att konverteras till fiche. Åtminstone vissa län är klara.
 
En tredje källkategori utgöres av Domböcker. De flesta av våra förfäder var väl åtminstone någon gång inför domstolsskranket, oavsett om det var för att själv kräva sin rätt, eller som instämnd. Tvisterna kunde gälla slagsmål två grannar emellan, stöld av en ko eller en gris, olovligt huggande eller brännande av ekar (vilket var förbjudet för allmogen), men inte sällan arvstvister. Det kunde vara tämligen avlägsna släktingar som tvistade om rätten till en gård, eftersom bördsrätten föreskrev att släktingar hade företräde vid en försäljning. Så har man riktig tur kan domboken rulla upp flera generationer av förfäder till kombattanterna, och det kan hänvisas till pergamentsbrev och händelser som ligger flera hundra år tillbaka i tiden. Men domböckerna är å andra sidan ganska ganska mödosamma och tidskrävande att läsa. Man kan få ägna timmar och ibland t.o.m. dagar innan man hittar ett mål som rör den egna släkten eller den egna gården. Sedan måste man givetvis kunna läsa 1600- resp. 1700-talsstilarna åtminstone något sånär obehindrat. Annars tar det alldels för lång tid. Men det är ju en träningsak. Har man hållit på med kyrkböcker för motsvarande tid, är det i alla fall en god början. Domböckerna fördes häradsvis och förvaras också på landsarkiven. De har också börjat konverteras till fiche, men jag misstänker att läsbarheten inte är den allra bästa.
 
Ja, det är i korthet några av de viktigaste ersättningskällor som finns, både när kyrkböckerna har brunnit, och när de som i ditt fall har tagit slut.

2001-07-11, 23:27
Svar #4

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 09:40
    • Visa profil
    • Scangen
En utmärkt sammanfattning, Carl-Fredrik. En fråga dock: brukar inte husförhörslängden räknas in bland kyrkböckerna? Du verkar begränsa kyrkböcker till det jag kallar ministerialböcker, dvs födda, vigda och döda.

2001-07-12, 09:20
Svar #5

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Du har naturligtvis helt rätt, Anders! En lapsus från min sida. I första meningen borde det i stället ha stått: ... att såväl husförslängder som ministrialböcker saknas ännu i början av 1800-talet ...
 
Jag var lite för snabb med att sända iväg inlägget. Jag hade hållit på med det ett tag, och började bli lite trött på det. När jag sedan efteråt läste igenom texten upptäckte jag just det felet som du uppmärksammat. Men då var det så dags...

2001-08-12, 14:45
Svar #6

Victor Alin


2003-01-20, 20:34
Svar #7

Kerstin Lindberg

Jag har flera gånger märkt att dom äldsta husförhörslängderna inte innehåller särskilt mycket matnyttigt. Ibland står inte ens födelsedatum utan bara året och flyttningar antecknas inte alltid.
 
Vad gör man om en familj inte finns på samma gård när man backar till husförhörslängden innan och det inte finns nån anteckning i den senare längden om varifrån dom kommit och inflyttningslängd saknas? Sån tur har jag haft på flera ställen. Jag har letat igenom hela längden utan att hitta dom på nån annan gård. Finns det nåt knep för att slippa leta igenom hela längderna i alla grannförsamlingarna också?

2003-01-21, 00:32
Svar #8

Mikael karlsson

Finns det inga inflyttningslängder, Attester för åren då de borde kommit in till socknen?
 
Annars om de har barn som är födda innan de flyttat in kan du ju kolla födelseböckerna i grannförsamlingarna och nysta från den ändan.

2003-01-21, 18:46
Svar #9

Kerstin Lindberg

Hej Mikael! Några inflyttningslängder finns tyvärr inte dom gångerna mina präster slarvat med uppgifterna i husförhörslängden. Men attester har jag inte kollat. Jag minns att vi talade om attester i cirkeln ifjol men jag har inte blivit så avancerad i forskningen än men det kanske är dags nu.  
 
Men är det troligt att det finns attester när det inte finns inflyttningslängder? Är inte attesterna bilagor till längderna, alltså antingen finns båda eller ingen? Och brukar attesterna finnas på fiche eller blir det till att besöka landsarkivet?
 
Jo barn hade dom innan dom dök upp i hfl från ingenstans. Visst blir det lättare att leta i grannförsamlingarnas födelseböcker än i hela hfl. Tack för tipset!

2003-01-21, 19:40
Svar #10

Mikael karlsson

Attester kan nog ofta finnas före flyttlängder.
 
Micke

2003-01-22, 01:11
Svar #11

Cecilia Hedlund

Kerstin! Har du följt de äldsta barnen framåt? I en senare husförhörslängd kan ju födelseorten vara antecknad.

2003-01-22, 18:08
Svar #12

Kerstin Lindberg

Hej Cecilia och Mikael! Dom barn som fötts innan familjerna dyker upp första gången är inte mina förfäder så därför har jag bara följt dom i hfl där mina barn bor kvar hemma. Under den tiden har dom inte födelseförsamlingen antecknad men jag ska se om den kan finnas i senare hfl.
 
Sen får jag väl se i bibliotekets SVAR-pärm om det finns några filmade attester. Jag hoppas jag slipper åka till landsarkivet för det är ett heldagsprojekt.
 
Tack till er båda!

2003-04-23, 09:06
Svar #13

Utloggad Stig Hansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2003
  • Senast inloggad: 2021-05-08, 16:22
    • Visa profil
För snart två år sedan skrev Carl-Fredrik Hanzon ett långt och intressant inlägg under denna rubrik. Där nämner han att Mari-Anne Olsson gjort upp ett register över bouppteckningar i Östergötland. Var kan jag få tag i uppgifter ur det registret? Finns något utlagt på internet?
Jag bor i Stockholm.
Stig

2003-04-23, 09:38
Svar #14

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9207
  • Senast inloggad: 2021-04-24, 11:30
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Dessa register finns på Genealogiska Föreningen på Sabbatsbergsområdet. Föreningen har också lagt ut de i dessa register förekommande släktnamnen (inte patronymikon) på sin hemsida.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna