I vissa socknar har brand och andra skador gjort att såväl husförslängder som kyrkböcker saknas ännu i början av 1800-talet. I Östergötland (som jag främst forskar inom) finns det vissa sådana skräcksocknar som brukar vara en mardröm för släktforskare att hamna i: Horn, Hycklinge, Västra Harg och Ekeby (för att ta några exempel bland ännu flera)
Men även i de fall där kyrkoarkiven är bevarade, börjar husförhörslängderna (åtminstone de bevarade) ofta först i slutet av 1700-talet/början av 1800-talet, och kyrkböckerna kanske först i början av 1700-talet.
Detta är naturligtvis ett problem, men det finns många andra källor att använda sig av, när man vill komma vidare bakåt i släkten.
En viktig sådan källa är Bouppteckningar. Det stadgades nämligen att alla arvsberättigade skulle räknas upp i bouppteckningens ingress (början). Ibland (särskilt tidigt, före ca 1750) iakttages detta inte till 100%, men i regel finns arvingarna med. De börjar i regel föras under 1700-talets första hälft, men är till en början mycket sporadiskt förda/bevarade. Man kan alltså inte räkna med att det finns bouppteckningar (bevarade) för alla som avlidit. Bouppteckningarna förvaras i resp. Landsarkiv, där det dessutom finns personregister (häradsvis), men för vissa landsdelar kan bouppteckningar finnas mikrofilmade (=fiche; Hör med SVAR). Men om man forskar inom Östergötlands län, är man i det fallet ovanligt privilegierad. Den förträffliga Mari-Anne Olsson har nämligen skrivit av och låtit trycka varenda bouppteckningsingress i länet. Dessa finns att tillgå på landsarkivet, större bibliotek samt i Släktforskarstugan i Gamla Linköping (som drivs av DIS och ÖGF).
Andra viktiga källor är Mantalslängder och Jordeböcker, dvs skattelängder, som primärt förts i syfte att ta upp rätt skattesumma (som utgick efter brukningsenhetens storlek: mantal. Hur utförliga de är varierar från tid till tid, men i regel blir de utförligare ju längre fram i tiden de förs. Vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet kan mantalslängderna faktiskt jämföras med husförhörslängder, då t.o.m. personernas ålder ofta står med. Alla medlemmar av hushållet, skulle finnas med, men man tog inte med dem som var under 15 år eller över 63 år. Mantalslängderna är ganska ojämna. Kvaliten varierar både tidsmässigt och länsmässigt. De fördes länsvis, härad för härad, socken för socken (vanligen i samma ordning år efter år), i 3 exemplar, och ingick i landskontorens eller häradsskrivarnas arkiv dvs numera i landsarkiven. De har sedan länge funnits på mikrofilm, men håller nu på att konverteras till fiche. Åtminstone vissa län är klara.
En tredje källkategori utgöres av Domböcker. De flesta av våra förfäder var väl åtminstone någon gång inför domstolsskranket, oavsett om det var för att själv kräva sin rätt, eller som instämnd. Tvisterna kunde gälla slagsmål två grannar emellan, stöld av en ko eller en gris, olovligt huggande eller brännande av ekar (vilket var förbjudet för allmogen), men inte sällan arvstvister. Det kunde vara tämligen avlägsna släktingar som tvistade om rätten till en gård, eftersom bördsrätten föreskrev att släktingar hade företräde vid en försäljning. Så har man riktig tur kan domboken rulla upp flera generationer av förfäder till kombattanterna, och det kan hänvisas till pergamentsbrev och händelser som ligger flera hundra år tillbaka i tiden. Men domböckerna är å andra sidan ganska ganska mödosamma och tidskrävande att läsa. Man kan få ägna timmar och ibland t.o.m. dagar innan man hittar ett mål som rör den egna släkten eller den egna gården. Sedan måste man givetvis kunna läsa 1600- resp. 1700-talsstilarna åtminstone något sånär obehindrat. Annars tar det alldels för lång tid. Men det är ju en träningsak. Har man hållit på med kyrkböcker för motsvarande tid, är det i alla fall en god början. Domböckerna fördes häradsvis och förvaras också på landsarkiven. De har också börjat konverteras till fiche, men jag misstänker att läsbarheten inte är den allra bästa.
Ja, det är i korthet några av de viktigaste ersättningskällor som finns, både när kyrkböckerna har brunnit, och när de som i ditt fall har tagit slut.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy