Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Peder Andersson
501
« skrivet: 2010-09-30, 21:48 »
Leif, och Ulf!
I tråden ovanför, under september 2009, där ni diskuterar bl.a. Lars Olofsson i Ängesbyn 2 Lars-Ols, och hans ev. son Nils Larsson, född 1669 (db), död 1739 24/8, som hamnade som måg, och bonde (1690, 92,94-99, 1701-21 mtl) i Hindersön 2, 7/16 Mtl. Isi Nils-Lars (isi Ni's-Lä'sch) - och en broder, Olof Larsson, bonde (1682-98) på hemgården i Ängesbyn 2, sedermera blev även han bonde (1703-10, 12-14 mtl; därefter Olof Larsson öde 1715-22, 24-25, bebos 1725 af soldat Fiskiare äfwenledes) i Hindersön 4.
Olof Larsson och hans hustru Ella Andersdotter har två barn kända för mig: Olof, född 1709 19/11 i Hindersön 4, död 1710 1/7, och Lars, född 1713 12/8 i Hindersön 4, död 1714 3/1.
Se, Nederluleå födelse- och dopbok: 1709 19/11, Olof i Hindersöhn döpt 26 samma mån. Fader: Olof Larsson i Hindersöhn, Ella Andersdott. Fadder: Nils Larsson hans broder, son hust. alla i Hindersöhn, och pigan Ella.
Så enligt denna (ovan) dopnotis får vi reda på att Nils Larsson var broder till Olof Larsson, båda från Ängesbyn - och båda hamnade som bönder på Hinderson.
//Peder
502
« skrivet: 2010-09-29, 16:42 »
Hej!
I Maria Persdotters (Pettersdotter) dödnotis, född 1677 (uå), död 1780 14/5, i Umeå lfs, uppges att hon ska vara född i Stockholm och avskedade soldaten [Christian] Jägares moder - vidare, att hon på sitt 30:e år trädde i äktenskap med sin man Sold.[aten] vid Uplands Regemente. Kan denne - i dödnotisen - till namnet okände soldat vara den Petter Ditlevsen, som nämns av Arnvid Lillehammer i hans artikel? (Grisilla og folket hennar. Eit genealogisk bidrag til historia om det reisande folket, under rubriken Morsfolket - det er Reinholtfolket, i Norsk Slekthistorisk Tidskrift, band XL, 2005:1, s. 62-).
Är det någon som kanske har undersökt Generalmönsterrullorna för Upplands regemente - med tanke på att det inte ännu är belagt om Christian (Pettersson) Persson Jägare och Detlof Pettersson Rosenberg är hel- eller halvsyskon?
//Peder
503
« skrivet: 2010-09-27, 17:13 »
I Tidningen Kalmar 1896-11-23, under rubriken Hvarjehanda., s. 3:
När zigenarhöfdingen skulle kyrkskrifvas. Då den nyligen i Engelholmsnejderna grasserande zigenarhöfdingen Demeter med de sina en dag befann sig ute i en socken i Engelholmstrakten, fick han besök af en för sitt mindre regelbundna lefnadssätt bekant åbo från grannförsamlingen, hvilken af pur beundran för den store höfdingen inbjöd honom hem till sitt ringa tjäll. Steppens barn voro naturligtvis ej sena att begagna sig af denna ovanliga inbjudning, flyttning företogs och åbon blef med hvarje dag allt mera förtjust i den mörkhyade kittelbotaren och hans älskvärda familj.
En dag sågs åbon tillsammans med sin silfversmidde vän och bror styra kosan till pastoratets i annan församling boende själaherde, der åbon till dennes förvåning och fasa framstälde den något oförskämda begäran, att hans svarte broder, från hvilken han aldrig mer ville skiljas, måtte blifva
[Forts. s. 4]
kyrkskrifven hemma på hans gård och grund. Kyrkoherden afvisade dem emellertid på ett eftertryckligt sätt. De båda männen gingo nu till närmaste gästgifvaregård, der de genom ruset skaffade sig mod till ett nytt besök i prestgården. Den för sin raskhet kände prestmannen mötte denna gång de båda männen på trappan, och då åbon for ut i otidigheter, rönte han ett så kraftigt mottagande, att han jemte sin stallbroder måste begifva sig åstad mycket skyndsamt. Zigenarhöfdingen blef ej bofast den gången, skrifves till Engelh. Tidn.
----------
Halleluja! - och den tråkiga Historien, fortsätter --> in i 2000-talet!
504
« skrivet: 2010-09-27, 16:42 »
I Östgötaposten 1896-11-06, s. 2:
En sprättig zigenarhöfding månde den förut omtalade Josef Andreas Demeter vara. Vi berättade hvilka fina stöflar han köpt i Landskrona för 100 kronor. Sedan har han i Engelholm lagt sig till med en guldring å 104 gram för 200 kr., och i Helsingborg har han låtit förfärdiga en hyperelegant väst med 20 knappar i två rader, och hvarje knapp är en 2-krona af silfver. För resten slänga trasorna omkring honom och kunna knappast skyla hans kropp.
505
« skrivet: 2010-09-27, 16:34 »
I Tidningen Kalmar 1896-10-31, s. 3:
Zigenarlyx. En zigenare, som nyligen i Landskrona bestälde ett par märkvärdiga stöflar med tvåkronor som sporrar och andra grannlåter, tycks vara en riktig Krösus. Nu har han skaffat sig en annan dyrbarhet, som i dyrhet godt kan täfla med stöflarne. På beställning af honom har nemligen, berättar Ö. P:n, guldsmed Sandberg i Engelholm förfärdigat en guldring, som väger ej mindre än 104 gram, eller, enligt gammalt vigtsystem, 8 lod, samt har ett guldvärde af öfver 200 kr.
I Helsingborg har mannen med de fina stöflarne och den stora guldringen helt nyligen låtit genom öglors påsättande anpassa 20 tvåkronor till västknappar, för en väst med 2 knapprader, och med 10 tvåkronor i hvarje rad, hvarjemte han bestält en silfverfingerring på omkring 50 grams tyngd.
Tänk hvad den mannen, Josef Andreas Demeter heter han, höfding öfver 14 kringflackande svartingar, skall bli för en sol bland sina stamförvandter med sina fina stöflar, sin kolossala guldring och sin 20-2-kronors-knappväst, medan för resten trasorna slänga omkring honom och knappt kunna skyla hans kropp.
506
« skrivet: 2010-09-27, 16:16 »
I tidningen Norra Skåne 1896-10-31, under rubriken Skåne., s. 2:
- Guldsmed Wilhelm Sandberg i Engelholm har sett sitt namn i dagarne göra sin rund genom hela svenska pressen i sällskap med en zigenarhöfding som bär namnet Demeter. Nämde höfding, som går här och lägger an på att se riktigt fin ut, hade nämligen, som vi förut omtalat, hos hr Sandberg beställt sig en silfverring på 8 lod (icke guldring, som nästan öfverallt berättats).
Det är icke underligt att hr Sandbergs vackra fönsterutställning gjort intryck på den för grannlåt mottaglige mörkhyade naturmenniskan. Mera underligt vore, om den ej skulle tillbörligt uppmärksammas af personer med mera odlad smak. Ty det måste erkännas att hans butik frambjuder ett urval af fina och välgjorda smycken och ringar m. m. både af äldre och allra nyaste mönster, sådant som man ej ofta träffar i en småstad. Den som har lust och råd och anledning att lägga sig till med något i den vägen må derför ej gå öfver ån efter vatten.
507
« skrivet: 2010-09-27, 14:54 »
I tidningen Norra Skåne 1896-10-28, s. 2:
- Zigenarelyx. Den här sedan flere föregående besök bekante zigenarhöfdingen Josef Andreas Demeter har hos guldsmed W. Sandberg här i staden beställt en signetring af silfver vägande 8 lod. För jemförelse skull kan nämnas att en större förläggsked endast väger 6 lod.
508
« skrivet: 2010-09-27, 14:47 »
I Tidningen Kalmar 1891-03-02, s. 2:
- Ett zigenarbands galadrägt. Josef Demeter och Kore Taikon, zigenarhöfdingar som nyligen gästade Östersund, bestälde af en derwarande guldsmed en del silfwersmycken, hwilka beskrifwas af Jemtlandsposten sålunda:
Ett par eleganta fruntimmersskor med widhängande gröna, blå och röda silkessnoddar och toffar, silfwersporrar med löf, silfwerband öfwer wristerna samt öfwer tåspetsen stjernor af silfwer. Ett par karlstöflar af finaste skinn med silfwersporrar, hwilka wäga ett skålpund, med swenska twåkronor till trissor och infällningar. Qwinnornas kjolar bestå af sammansydda dyrbara och brokiga silkesdukar. Stora tunga silfwerkors såsom halssmycken, wästknappar med omringlad orm, allt af silfwer. Till en wäst begagnades 6 stycken sådana, wägande tillsamman ett skålpund, och hwar och en af ett=öres=bulles storlek.
De kosta 12 kr. st.; således ensamt wästknapparne wärda 72 kr. Till den lille ettårige sonen begagnas mindre knappar; 36 wäst= och lika många rockknappar. Örhängen äro stora och af massivt silfwer; förunderligt att zigenarqwinnans öron kunna uppbära dem. Qwinnorna begagna 24 stycken silfwerknappar till hwarje sko. Klockkedjan - naturligtwis af silfwer - är omkring en aln lång med widhängande berlock, föreställande en häst.
Demeter inkom en dag till guldsmeden med 500 kr. i guld för att af dem erhålla ett par sporrar, men då han hörde att de ej wägde mer än ett halft skålpund, utbytte han dem mot 500 kr. i silfwer, så stort wärde sätter zigenaren på smyckenas tyngd.
509
« skrivet: 2010-09-27, 14:22 »
I tidningen Norra Skåne 1887-08-13, s. 2-3:
En owanlig begrafningsakt egde rum i Bötkyrka kyrkogård den 2 dennes, då stoftet af ett zigenarebarn, Anton Demeter, tillhörande det mycket omtalade bandet, derstädes jordfästes. Barnet, som blifwit döpt den 27 juni detta år af kyrkoherden i Söderåkra af Kalmar län, erhöll derför kristlig begrafning.
Efter slutad jordfästning nedlade barnets föräldrar i grafwen 3 tjugufemöringar jemte de kläder i hwilka det warit inlindadt. Sedan grafwen blifwit igenfyld, nedsattes på densamma ett kors, hwarpå barnets namn och dödsdag
[Forts. s. 3]
woro skrifna, och bredwid korset en porslinsmugg, ur hwilken barnet skulle dricka watten i himmelen, enligt hwad dess fader på tillfrågan upplyste.
Derefter sönderslogs på grafwen mot en framwältrad sten den butelj, som tjenat såsom stake för det ljus, hwilket brunnit wid barnets hufwud natten mellan dess döds= och begrafningsdag. (M. E.)
510
« skrivet: 2010-09-27, 13:54 »
I tidningen Norra Skåne 1886-06-08, s. 2:
Zigenarhöfdingen Bomba Demeter, som med familj i årtal strukit omkring i wårt land, uppträdde häromdagen såsom målsegande inför Mariestads rådstufwurätt, der han sökte bewisa sin faders= och husbonderätt till zigenargossen Johannes, som på grund af hård behandling rymt från honom. Demeter kunde icke framlägga något bewis, hwarför hans yrkande afslogs. Han säges hafwa fält hotande ord om hämd på gossen, som nu åtnjuter underhåll och skolunderwisning på fattigwårdens bekostnad.
511
« skrivet: 2010-09-27, 13:45 »
I Lindesbergs allehanda 1879-12-31, s. 2:
Ett zigenarsällskap - kopparslagaren Johan Demeter med hustru och 4 halfnakna barn - drog med sitt kolossala lass, förspändt af ett par utmagrade och eländiga kampar wid middagstiden i söndags genom staden, hwarifrån kosan omedelbart derefter styrdes norrut. Samma sällskap war här, om wi ej missminna oss, för omkring ett år sedan och tilläts då att slå upp sitt tält på andra sidan om prestbron.
512
« skrivet: 2010-09-27, 13:37 »
I Wernamo tidning 1878-07-05, s. 3:
En döpelseakt af ovanlig beskaffenhet försiggick i Kalmar förliden söndag i slottskyrkan, i det ett ungt par af den ziguenarstam, som för närvarande lägrat sig derstädes genom dopet läto i den kristna församlingen upptaga en den 11 dennes i Carlskrona född son. Mången trodde, på grund af förutfattad antipati mot allt hvad tattare heter, att detta blott var ett knep för att väcka uppmärksamhet, och att ungen döptes litet här och hvar i städerna, der följet drog fram; sedermera har blifvit upplyst att stammen är kristen - den bekänner den grekisk-katolska läran - äfvensom att vederhäftiga betyg angående den lilles födelse blifvit företedda. Fadren bar namnet Demeter, en 13 a 14 års qvinna, det gamla välkända Maria, pilten döptes till Johan. De flesta medlemmarne af stammen voro såsom vitnen närvarande vid ceremonien och iakttogo ett i allo oklanderligt uppförande. Bar.
513
« skrivet: 2010-09-27, 12:58 »
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1878-07-01, s. 3:
En ovanlig döpelseakt försigick förliden söndag i Kalmar slottskyrka, i det att ett ungt par af den zigenarstam, som då lägrat sig utanför nämda stad, genom dopet läto i den kristna församlingen upptaga en den 11 juni i Karlskrona född son. Stammen är kristen och bekänner den grekisk katolska läran. Fadren bär namnet Demeter, modren, en 13 à 14 års qwinna, det gamla wälkända Maria; pilten döptes till Johan. De flesta medlemmarne af stammen woro såsom wittnen närwarande wid ceremonien och iakttogo ett i allo oklanderligt uppförande.
----------
RA, SVAR, Födelse- och dopbok Kalmar C:14 (1875-1880) 1878:
[Född:] juni 11, Johan, Johan Demeter, Kringresande Zigenaren från Ungern, och hans hustru Maria, [Gift:] 1, [Anteckning:] Född i Carlskrona, [Dop:] 24/6, [Dopvittnen:] Såsom faddrar närvoro barnets föräldrar och dess öfrige anförvanter, [Diverse anteckningar:] Dopattest öfverlemnad åt föräldrarne. Döpt af Komminister [....?]
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-09-27 13:24)
514
« skrivet: 2010-09-24, 20:52 »
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1886-06-07, s. 3:
Zigenargossen Johannes. Ett svartraggigt, mörkhyadt och i brokiga paltor höljt följe uppträdde i tisdags inför Mariestads rådhusrätt. Det var zigenarhöfdingen Bomba Demeter, åtföljd af hustru och barn, som inför rådhusrätten skulle styrka sin faders- eller husbonderätt till zigenargossen Johannes, som för några år sedan försvann från bandet härstädes och sedan dess varit omhändertagen först af enskilda, slutligen af fattigvården i samhället. Då bandet i april 1883 hemsökte Mariestad, rymde gossen, som, derför att han ej ville stryka omkring och tigga, rönte den hårdaste behandling. Välmenande menniskor voro förmodligen behjelplige att hålla gossen undan. Allt nog blef han sent på kvällen, samma dag bandet begifvit sig af, anträffad ensam på gatan af en person i Mariestad och af honom omhändertagen. Slutligen blef han på fattigvårdens bekostnad utackorderad och satt i skola, der gossen hitills artat sig rätt väl. De föregifna föräldrarne telegraferade emellertid från Sköfde efter gossen tre dagar efter det han lemnat dem; men hällre än att återvända till föräldrarne, der säkerligen den svåraste behandling, om ej något värre, väntade den affällige, sade han sig vilja dränka sig. Om någon tid återvände de föregifna föräldrarna - Bomba Demeter uppgifves vara fosterfader och hans hustru köttslig moder till gossen - för att hämta honom med sig. Gossen räddades för den gången undan faran genom att hållas gömd. I måndags infann sig bandet ånyo för att utfå gossen. Sedan på länsstyrelsens förfrågan utrikesministeriet förklarat, att gossen skulle till zigenaren Bomba Demeter öfverlemnas, derest denne kunde styrka, att det vore hans eller hans hustrus son, förekom målet inför rådhusrätten i tisdags. Zigenaren, som talar en knappast begriplig svenska, kunde emellertid på intet sätt styrka sin rätt till gossen. Hustrun uppgaf gossen vara född i Frankrike, der han döpts af en katolsk prest; någon dopsedel hade hon ej fått. Det pass, som bandet innehade, gälde för zigenaren Bomba Demeter med familj och var utfärdat i Norge på 1870-talet. Under sådana vilkor kunde gossen emellertid icke till honom utlemnas. De föregifna föräldrarne fingo emellertid tillstånd att träffa gossen för att gifva honom några småsaker, som de för hans räkning köpt, men gossen kunde äfven denna gång icke anträffas. e. T. f. Sk. L.
515
« skrivet: 2010-09-24, 20:12 »
I tidningen Norra Skåne 1897-12-03, s. 2:
- Zigenarlif Från Hudiksvall medd. i tisdags: Efter en natten till i söndags uppkommen tvist mellan zigenarne Johan Demeter och bröderna Oscar och Josef Demeter drog den förstnämnde upp en revolver och aflossade flere skott mot bröderna Demeter, hvarvid Josef Demeter träffades af 2 skott i hufvudet och Oscar af ett skott i armen. Efter dådet flydde Johan och sökte skydd i polisvaktkontoret. Efter hållet förhör häktades han. Josef Demeter vårdas å lasarettet.
516
« skrivet: 2010-09-24, 16:52 »
I Dalpilen 1895-03-08, s. 6:
Zigenarhöfding husegare. För att få hemortsrätt i Skåne har zigenarhöfdingen Josef Lindgren Demetri köpt ett hus i Ramsåsa. Köpekontraktet är inlämnadt till Färs häradsrätt för erhållande af lagfart.
517
« skrivet: 2010-09-24, 16:45 »
I Gotlands Tidning 1882-09-27, s. 1:
En zigenarfamilj har hitkommit i går och uppslagit sitt tält utanför Söderport. Vid vårt besök hos dem var mannen frånvarande, men hustrun och tre små, smutsiga och barfotiga barn lågo på marken omgifna af en större skara Gotlands barn, som med stor förundran betraktade de svartögda gästerna. Mannens hviloläger tycktos vara bättre redt, ty en stor vagn var synbarligen för honom dertill iordningsställd. Familjens namn är Dimetri och af den s.k. tatareracen. Hvad vi kunna minnas, hafva några sådana ej förut förirrat sig hit, hvarför de förmodligen här komma att väcka uppseende. Deras yrke är att bota kittlar, spå och - tigga.
518
« skrivet: 2010-09-23, 10:54 »
Hej!
Kan denna skojare Pehr Fridström som får denna son Petrus 1793 27/10 i Vika sn, Dalarnas län, vara densamma som skarprättaren Peter Friström (äv. Fridström)?
Och vem är modern till barnet, Catharina Andersdotter Strandberg, kan hon tillhöra resandesläkten med samma namn?
Vika (Dalarnas län) Födelse- och dopbok C:5 (1775-1821) 1793, s. 125 (bildid:C0014373_00073):
Petrus, [Född:] Oct. 27, [Dop:] Oct. 28, Moder Cathar. And.dr Strandberg på Strand Angifven Fader Pehr Fridström skojare, [Dopvittnen:] Adj. Hr Otto Porat Mademois. U. C. Wretling And. Lars E. Lisa Mattsdr i Strand. barnets mormor Dr. Jan Anderss. i Pgd, [Omständigheter:] Det 3dje Oägta barnet af denna modren
----------
//Peder
519
« skrivet: 2010-09-22, 09:25 »
Den 5 januari 1876 ankom till Västerbottens Länshäkte i Umeå: Stålberg Agneta Maria. 79 år född i Carlstad, frånskild hustru, hemort okänd, införpassad av Kongl: Majts Befallningshafvande i Härnösand för försvarslöshet. Det antecknas att hon 1876 den 5 januari undergick förhör inför Kongl: Majts Befallningshafvande, som samma dag förordnade att Stålberg skulle öfverlemnas till Umeå stads Fattigvårds Styrelse för att genom dess försorg tills vidare erhålla vård - 1876 den 5 januari afsänd till Umeå Stads Fattigvårds Styrelse. (RA, SVAR, Fångförteckning för Västerbottens län (1876-1880) 3:18 1876, Västerbottens Länshäkte i Umeå, bildid: A0032134_00011)
Det torde väl vara Agneta Sofia Stålberg, född 1803 22/4 i Karlstad. Se ovan i tidigare inlägg.
520
« skrivet: 2010-09-19, 20:47 »
I Posttidningar 1800-02-03, under rubriken Diverse Kungörelser, s. 4:
Glasföraren Hans Hägerbäck, född i Westergöthland år 1776, och Son af Hästskäraren Hans Hägerbäck, som desse senare åren uppehållit sig mest på Dalsland och deromkring, begär så ingå ägtenskap med Pigan Christina Olofsdotter, född i Torrskog Socken i Wermeland, och Dotter af Hästskäraren Olof Friman, som likaledes mest uppehållit sig på Dal; men som desse personer, såsom sällan hörande til någon wiss Församling, under ständige fram= och åter=resor, försummat taga wederbörlige Bewis om deras Ägtenskaps=ledighet; så warder detta deras tiltänkta Giftermål, enligt Författningarne, härigenom allmänneligen tredje gången kungjordt, på det den eller de, som hafwa deremot något at påminna, måge äga tilfälle, at inom den tid lag förmår, wederbörligen anmäla sine jäf hos undertecknad Prost och Kyrkoherde uti Åmål. Magnus Fryxell.
521
« skrivet: 2010-09-19, 11:17 »
Den 11 januari 1871 ankom till Västerbottens Länshäkte i Umeå: Transportfången Carl Wiktor Wilhelm Dunder, från Ryssbelts by af Neder Calix Socken i Norrbottens Län, är 19 år gammal, född i Öfwerkalix Socken af Norrbottens Län. Han var införpassad av Konungens Befallningshavande i Härnösand För obehörigt kringstrykande och bettlande, och avsändes till Konungens Befallningshavande i Luleå den 16 januari 1871. (RA, SVAR, Fångförteckning för Västerbottens län (1871-1872) 3:16 1871, Västerbottens Länshäkte i Umeå, bildid: A0032132_00030)
522
« skrivet: 2010-09-18, 10:13 »
Den 8 augusti 1842 intogs på Östersunds Länsfängelse (löpnummer 6): Carl Gustaf Faltin med hustrun Anna Christina och sonen Carl Fredric. De uppger sig att vara: wallackaren Faltin 31 år från Rörås i Norrige., hustrun 25 år, sonen 3 år., och Faltin beskrivs som Brunette och 5 fot 8 tum, hustrun 5 fot. De blev införpassade av stadsfiskalen Sunding för Olofligt kringstrykande och innehafvande af Pass som ansetts falska. Det antecknas att Sedan Faltin vid hållet Cancellie förhör erkänt att han i Westernorrlands län låtit sig förfärdiga falskt pass, afsändes fångarne d.[en] 26te October till Hernösand, återkommo från Hernösand den 28 Nov.[ember] kl. 10 f.m. den 12 Dec.[ember] kl. 4 f.m. utförpassade till Urtima Ting å Hede, återkommo d.[en] 20 i samma månad kl. 5 f.m. Målet för infordrande personbevis och andra uplysningar, uppskjutit till framdeles utsättande ting. Det noteras att de varit Stilla i häktet. (RA, SVAR, Fångvårdsanstaltens i Östersund arkiv, Fångrullor (Liggare rörande fångar) DIIIa:6 1842-1846, bildid: A0042784_00006)
Dessa tre personer införpassades samma dag, och tillhörde tydligen samma reandefölje, som ovan (löpnummer 7-8): Carl Johan Fagerberg, 19 år, från Sättna i Medelpad, 5 fot 6 tum, brunette. Han hade häktats och införpassats För innehafvande af falskt pass. Det antecknas att d.[en] 7 Septr kl. 6 f.m. utförpassad till urtima Ting i Ragunda Härad. Målet uppskjutit; d.[en] 10de Nov.[ember] kl. 6 f.m. utförpassad till nästa Ting i Ragunda., varefter han d.[ömdes] vid Ragunda Härads Rätt att, för förfalskningsbrott mista äran och böta 40 daler Silfvermynt men wid bristande tillgång att aftjena böterne med 12 dagars fängelse wid watten och bröd. - Målet underställt Kongl Swea Hof. Rätts pröfning.” Han ska ha varit Stilla i häktet., och noteras för 140 1/2 underhållsdagar, och Afbidar Kongl. Swea HofRätts utslag.;
Brita Christina Palm med sonsonen Carl Fredric Faltin., Enkan Palm 89 år från Rörås i Norige. – Sonsonen 9 år från Rörås, Enkan 5 fot och 1 tum Brunette. Det antecknas Lika anteckning som för wallackaren Faltin., och att även hon varit Stilla i häktet. och noteras för 104 underhållsdagar. (RA, SVAR, Fångvårdsanstaltens i Östersund arkiv, Fångrullor (Liggare rörande fångar) DIIIa:6 1842-1846, bildid: A0042784_00007)
Slutligen noteras (från ovan) att Carl Johan Fagerberg Genom Kongl. Svea HofRätts Utslag d.[en] 11 jan.[uari] 1843 är Fagerberg frikänd för ansvar., och Jemlikt förpassning af d.[en] 31 jan.[uari] är Fagerberg d.[en] 1 Febr.[uari] afsänd till Konungens Befallningshafvande i Hernösand. och noteras slutligen för 171 1/2 underhållsdagar. (RA, SVAR, Fångvårdsanstaltens i Östersund arkiv, Fångrullor (Liggare rörande fångar) DIIIa:6 1842-1846, bildid: A0042784_00017)
Det noteras i fångrullan 1843 (löpnummer 8-12), att Carl Gustaf Faltin och Enkan Palm fälda, för begagnande af falska pass, att böta 40 daler och mista äran, eller i brist af tillgång att aftjena böterne med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd, hwaremot Faltins hustru och Carl Fredric Faltin, såsom icke delaktige i denna gerning blefvo från allt ansvar frikända., och vidare antecknas att Genom Kongl Svea Hof Rätts Utslag d.[en] 8 Sept.[ember] äro Carl Gustaf Faltin och Enkan Palm dömda att för begagnande af falska pass mista äran och hvardera böta 40 dal.[er], men i brist af tillgång att aftjena böterne med 12 dagars fängelse vid vatten oc bröd. – Carl Gustaf Faltin och Enkan Palm började, det sen ådömde vatten och brödstraffet den 22 Sept.[ember] kl. 6 f.m. och slutade den 3dje Oct.[ober] kl. 9. e.m. Under rubriken penningar och persedlar noteras att Faltin medhar 20 Rd 24 rgs. i penningar och en revers å 20: Rd samma mynt. Och i häktet utbekomne beklädnadspersedlar noteras att Enkan Palm ett lintyg och Carl Fredric Faltin En skjorta, 1 par Byxor. De båda blev sedan Afsända till närmaste kronobetjent i Norrige den 8de Oct.[ober] kl. 4. e.m. I underhållsdagar noteras 1186 d.[agar] tillhopa deraf Faltin och Palm undergått 12 d.[agar] fängelse vid vatten och bröd[....?]. Slutligen antecknas att Härads Rättens Utslag är understäldt Kongl. Svea Hof. Rätts pröfning. (RA, SVAR, Fångvårdsanstaltens i Östersund arkiv, Fångrullor (Liggare rörande fångar) DIIIa:6 1842-1846, bildid: A0042784_00019)
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-09-18 14:00)
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-09-18 14:11)
523
« skrivet: 2010-09-18, 09:03 »
en kringstrykande wallackare vid namn Fredrik Stålberg... nämnd i annonsen om Dubbelmördaren Fredriksson i Wermlands läns tidning 1878-08-30, s. 3, se vidare under rubriken Lindqvist.
Kan denne Fredrik Stålberg vara identisk med Johan Fredrik Ståhlberg (alias Carl Magnus Abrahamsson), född 1823?
//Peder
524
« skrivet: 2010-09-18, 08:56 »
Lovisa Hartman nämnd i annonsen om Dubbelmördaren Fredriksson i Wermlands läns tidning 1878-08-30, s. 3, se vidare under rubriken Lindqvist.
525
« skrivet: 2010-09-18, 08:46 »
Enligt Wermlands läns tidning 1878-08-30, s. 3:
Dubbelmördaren Fredriksson. Dagens Nyheter meddelar i sitt torsdagsblad det protokoll som vid ransakning inför landshöfdinge-embetet i Linköping förts rörande de tvenne unga flickor, som Fredriksson mördat i närheten af Kristiania. Några smärre ändringar och uteslutningar, säger tidningen, ha måst göras, der ett och annat ej egnade sig för läsning. Vi återgifva här endast det hufvudsakligaste, så lydande:
Upphemtad från häktet och uppmanad att afgifva en noga och fullständig berättelse om det förut inför undertecknad, landssekreterare, i fängelsedirektörens närvaro erkända brottet, uppgaf på framställda frågor Carl Oskar Fredriksson: att han, som vore son till kringstrykande och stadigt hemvist saknande kammakaren Carl Petter Fredriksson och dennes fästeqvinna Eleonora Lovisa Cicilia Lindqvist, som bidrog till de sinas försörjning medelst tröjstickning, blifvit, efter hvad honom vore sagdt, född under föräldrarnes kringstrykande i Gräsmarks socken inom Vermland den 1 augusti, utan att han närmare kunde uppgifva födelseåret, som sagts vara än 1857, än 1855, än 1852 och än 1851, hvilket sistnämde dock vore troligast, enär han vara sex år äldre än sin, efter hvad ofvan antecknats, år 1857 födda syster; att hans föräldrar tillsammans haft 14 barn, af hvilka likväl de flesta aflidit i sin spädaste ålder, så att endast en äldre broder med namnet Carl Johan och systern Matilda Magdalena varit med, då fadern på sätt från Örebro län här ofvan blifvit upplyst aflidit i Askers socken; att modern ett eller annat år medföljt en ståltrådsarbetare vid namn Flink och medfört sina 3 barn intilldess den äldste brodern skildes från dem och hon sjelf sedermera på hösten år 1873, under transport från Stockholm till Norge, aflidit i Örebro transportfängelse; att anledningen till hennes och barnens gripande i Södertelje skulle hafva varit beskyllningen för stöld af en hund, som likväl icke tillgripits af dem utan af en son, Carl Fredrik Pettersson, till en Fredrikssons likaledes kringirrande kusin Lovisa Hartman, hvilka samtidigt varit i Södertelje och likasom Fredrikssons mor ansett sig vara hemma i Norge; att så väl han som systern vid moderns död varit inne hos henne, som dervid skulle befalt barnen i Guds hand, ehuru hon, som sjelf blott med stor möda kunnat läsa, aldrig under lifstiden ens lärt barnen någon bön, som Fredriksson först nu i häktet skulle hafva fått lära sig; att han och systern efter moderns död fått fortsätta resan till Norge, der de först efter tre veckor vistats i häktet i Kongsvinger och sedermera någon tid förvarats i arbetshuset vid Olserud, men sedan det icke ansetts ådagalagdt att modern tillhörde Norge, blifvit återsända till konungens befallningshafvande i Stockholms län, der de då förklarats böra komma på fri fot, men för att icke släppas i Stockholm fått medfölja fångtransport till Hallsberg och der blifvit frigifne; att syskonen derpå begifvit sig till Söndre Österdalen för att hos fogden erhålla nya betyg, men enär dödsattest för modern icke kunnat företes ej erhållit några sådana; att systern då emellertid vid Grundset gjort bekantskap med en kringstrykande wallackare vid namn Fredrik Stålberg, hvars qvinna hon blifvit och med hvilken de sedermera ungefärligen ett år kringstrykande sällskapat, intilldess en annan kringstrykande ståltrådsarbetare Wilhelm Brundin tagit systern från Stålberg; att Fredriksson derpå skilts från systern och någon tid följt Stålberg, till dess han lemnat äfven honom och begifvit sig uppåt trakten af Rörås, der han då tre månader arbetat på jernbanan under en ingeniör vid namn Brinkman, men sedermera begifvit sig in till Sverge och efter åtskilligt kringstrykande derstädes vid Sikforshyttan i närheten af Kopparberget åter träffat systern och Wilhelm Brundin, hvilken der för systerns skull råkat i ett blodigt slagsmål med sin farbror Andreas Brundin, hvilket haft till följd att så väl denne, hvilken vid tillfället med knif stuckit Wilhelm Brundin, som Fredriksson sjelf blifvit införpassade till Örebro länshäkte, derifrån Fredriksson sedermera skickats till Karlstad och då blifvit derstädes dömd till 3 månaders allmänt arbete för bettlande, att Fredriksson efter frigifvandet i slutet af maj 1876 först begifvit sig till Skutejerns ångsåg och der arbetat ungefärligen 3 månader, hvarefter han omkring 3 veckor haft tillfälligt arbete vid bruken i närheten af Laxå, hvarifrån han begifvit sig till trakten af Askersund och efter någon tids vistande derstädes öfver Hofva samt Dalby och Nyeds socknar begifvit sig genom Djekneliden till Grundset och Gulbrandsdalen i Norge, hvarifrån han, efter att hafva på båt öfvergått sjön Mjösen, på vestra sidan om denna sjö fortsatt vägen till Kristiania; att han då varit klädd i en grå pelsrock, fodrad med svart fårskinn, svart pelsmössa af sibiriskt lamskinn, hvilken han skulle fått till skänks af en arbetare, mörka byxor, becksömsskor med hela klackjern och ett långt svart och rödrutigt s. k. helsingeskärp, hvilket varit så stort, att det räckt både om halsen, öfver bröstet och omkring magen; att han vid ankomsten till Kristiania, der han blott uppehållit sig öfver en natt, fått qvarter på ett ställe i en mindre stadsdel utanför den egentliga staden, men redan påföljande dag fortsatt färden genom Kristiania söderut öfver en å och då på eftermiddagen kommit till Björnerud, der han på begäran om herberge fått tillåtelse att lägga sig i fähuset öfver natten; att vid detta tillfälle i stugan funnits jemte två flickor och hustrun, mannen och en yngling, som troligen var son i huset; att han derefter under ett par dagar skulle strukit omkring i trakten och tiggt, men derunder upptändts af begär att söka åtkomma den äldsta af flickorna vid Björnered och för sådant ändamål, efter det han vid ett enstaka ställe mellan Kristiania och Björnerud, der då endast en äldre qvinna skulle varit inne, hafva tillgripit en på en soffa liggande hammare med hel pensel, dels för att använda honom vid sina arbeten, men dels äfven i afsigt att, om så skulle behöfvas, med slag af densamma döfva flickan, återvändt till Björnerud och på aftonen ingått i ladan, der han tagit sitt nattqvarter, samt sedan han af medfört bränvin styrkt sitt mod, på morgonen begifvit sig in i fähuset för att afvakta flickans ankomst och dervid haft hammaren i högra byxfickan; att då flickan inkommit i ladugården han gått fram och, efter att hafva helsat god morgon, gjort förslag till henne att gå hans önskningar till mötes, hvilket hon likväl bestämdt vägrat, då han, småningom förande henne upp mot öfversta båset till höger, der omkullkastat henne; att då hon dervid velat skrika, han med handen tilltäppt hennes mun och bedt henne blott ligga stilla, under förklarande att han då ej ville göra henne vidare ondt, men att, då hon det oaktadt försvarat sig, han ur byxfickan upptagit hammaren slagit hennes först för venstra tinningen och sedermera, liksom ursinnig knackat henne på flere ställen i hufvudet, till dess hon varit såsom död, hvarefter han aftagit hennes öfverkläder; att då han derpå skolat hopsamla hennes öfverkläder, bestående af en grå tröja och randig klädning, allt af ylle, samt en underkjol, hvilka han ämnade medtaga för att skänka sin syster, den mindre flickan inkommit i ladugården och ropat Ida eller Lina, dervid han, då hon för att se efter hvad som var å färde framme vid båset, ditkommit, rusat upp och med sjelfva hammaren tilldelat jemväl henne ett slag för sjelfva tinningen, så att hon stupat, hvarefter han, utan att, såvidt han kunde erinra sig, vidare våldföra sig å henne, kastat hammaren ifrån sig och, medtagande så väl den äldre flickans öfverkläder som knytet med sina verksaker och pelsrocken, hvilken, under natten begagnad i foderladan, der qvarlegat, genom gödselgluggen, som varit anbragt på den från bostadsbyggningen vända gafvel af ladugårdshuset, krupit ut och, efter att hafva tvättat sig i en pöl samt torkat sig på sin egen skjorta, genom skogen skyndat från stället, och, rädd att blifva upptäckt, hufvudsakligen på mindre vägar, utan att någon gång begagna jernbanan, begifvit sig inåt Sverge; att han derunder ett par dagar efter mordet på sin begäran blifvit rodd öfver en sjö och på andra sidan sjön varit inne på ett ställe och druckit kaffe; samt att han, som ehuru det var frost och snö på marken, första natten irrade omkring i skogen, först två nätter derefter sökte nattqvarter på ett ställe och på något af de ställen der han under färden sedermera tog in qvarglömde sitt ylleskärp, med första förskaffande sig en annan mössa och derpå bortkastade den han vid mordet haft på sig, men först vid ankomsten till Sikforshyttan gjort sig af med pelsen, hvilken han der qvarlemnade, efter att hafva af en jernvägsarbetare vid namn Victor från Hofva lånat en svart kavaj, med hvilken han sedermera afvek från detta ställe, der han då sammanträffade med Wilhelm Brundin och sin syster, till hvilken han likväl icke skänkt de vid mordet stulna klädespersedlarne, enär han förut bortgifvit dem åt en qvinna, hvilken han förut under vägen anträffat; och bedyrade Fredriksson, att hvad han nu uppgifvit, till hvilket han icke hade att foga någon vidare upplysning, vore öfverensstämmande med verkliga förhållandet, hvars ogerning han skylde på sin starka natur.
----------
Den Wilhelm och Andreas Brundin, som de kallas i tidningen, bör väl heta Brandin istället? Se ovan, tidigare inlägg av Bo Lindwall m.fl.
Samma tidningsannons (som ovan) återfinns i Wernamo tidning 1878-09-06, s. 3-4; varefter det rapporteras i denna tidning (s. 4) från: (Norge.) Dubbelmordet i Björnerud.
I aftenposten läses, att tillf. Sorenskriver i Aker, kand. Juris Michelsen torsdagen och fredagen hållit förhör med Fredrikson i distriktsfängelset i Sörum, då man ännu icke velat föra honom till Kristiania.
Han skall dervid åter hafva gjort bekännelser och meddelanden som stämde i allt väsentligt öfverens med hvad han tillstått under det första förhöret i Linköping.
Han skall eftersom det berättas, icke visa någon djupt känd ånger öfver sin gerning eller hafva någon klar känsla af dess gräslighet, ehuru han å andra sidan förklarat, att han varit mycket orolig till sinnes och att han först nu, sedan han kommit till distriktsfängelset, kunnat sofva lugnt. Han berättade under förhöret villigt, och utan att han syntes märkbart oroad, de förskräckligaste detaljer. En eller annan gång brast han i gråt, men hufvudsakligen endast då hans eget blifvande öde rann honom i sinnet. Han synes nemligen hafva mycken fruktan för att mista lifvet.
Den första dagen, då förhöret hade varat till sent på eftermiddagen bad kand. Michelsen, som till tingsplatsen hade fört med sig de mördades föräldrar, först fadren komma in Fredrikson igenkände genast denne och anmärkte, att det var mannen på Björnerud. Den gamle mannen förklarade deremot å sin sida att han icke trodde sig någonsin hafva sett någon sådan person der på platsen. Sedan han en stund betraktat honom, började han dock småningom draga sig till minnes, att Fredrikson en afton någon tid före mordet infunnit sig på Björnerud och fått anvisning på nattläger i ladugården, hvarefter mannen sjelf följt honom dit. Fredrikson bekräftade också riktigheten häraf.
Sedan inkallades den gamla hustrun. Hon kunde icke känna igen mördaren, som deremot å sin sida kände igen henne. Vid denna konfrontation lärer en högst upprörande scen förekommit. Den gamla qvinnan frågade honom skälfvande och högst upprörd, hvarför han hade mördat hennes oskyldiga barn och störtat henne och hennes närmaste i en sådan sorg, under det Fredrikson i konvulsivist gråt bad de gamle om förlåtelse. De räckte honom till slut handen, och gumman sade: Aldrig hade jag trott, att jag skulle hafva kunnat tagit den mannen i hand, som gjort så illa mot de stackars barnen, men Gud i himmelen får blifva den som dömer dig.
Fredrikson var efter denna tilldragelse så medtagen att tillf. Sorenskrifveren fann sig icke längre böra fortsätta förhöret den dagen.
Under fortsättningen af förhöret följande dag skall han åter hafva varit lugn. Han skall hafva yttrat önskan att lära sig läsa.
----------
//Peder
526
« skrivet: 2010-09-17, 13:51 »
Den 23 juni 1843 kl. 5 e.m. intogs på Östersunds Länsfängelse (löpnummer 55-56): Carl Johan Fridfeldt, från Oviken, 28 år, 5. fot 5 tum, ljuslätt och Dorothea Chatharina Lind, från Bjuråker i Helsingland 39 år, 5 fot 2 tum brunett. De var Införpassade af Länsman Engström för passlöshet och olofligt kringstrykande. De var Instäld vid Cancellieförhör d. 28 junii, och uppges ha varit Stilla i häktet och Den 2 juli kl. 3 e.m. afsända till närmaste kronobetjent i Norrige, och noteras för 18 underhållsdagar. (RA, SVAR, Fångvårdsanstaltens i Östersund arkiv, Fångrullor (Liggare rörande fångar) DIIIa:6 1842-1846, bildid: A0042784_00034)
Se vidare om Karl Johan Fridfelt och hans hustru, bl.a. under rubriken Norman, och Broberg i inlägg av Bo Lindwall, här
//Peder
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-09-17 13:58)
527
« skrivet: 2010-09-17, 12:00 »
Den 17 oktober 1845 kl. 5 e.m. intogs på Östersunds Länsfängelse (löpnummer 74): Ross Andreas Andersson, från Norge 54 år., 5 fot, 9 tum brunette och har ett är på hakan och saknar vänstra lillfingret. Han var Införpassad af Stadsfiskalen J. P. Sunding för fylleri och oljud. Det antecknas att Efter hållet Canceliförhör den 18de October ställd på fri fot kl. 11. f.m. Han noteras för 1/2 underhållsdag. (RA, SVAR, Fångvårdsanstaltens i Östersund arkiv, Fångrullor (Liggare rörande fångar) DIIIa:6 1842-1846, bildid: A0042784_00108)
528
« skrivet: 2010-09-14, 01:12 »
Enligt tidningen Kalmar 1890-02-15, s. 1:
- En konstig familj. För en tid sedan uppträdde härstädes en trio, kallande sig zigenarinstumentalisterna Zöller. Trion bestod af en man, en qwinna och ett barn, en sexårig flicka. Dess prestationer bestodo i att, under det qwinnan sjöng, mannen ackompagnerade henne på piano; flickan, hwilken i reklamen kallades för werldens minsta flöjtist, utförde hwarje qwäll ett par flöjtsolon.
Nu är emellertid qwinnan, hwars namn är Edla Laura Maria Jacobsson, efterlyst såsom warande moder till twå odöpta barn, födda det ena 1887, det andra 1888, hwilka i Köpenhamn fallit fattigwården till last sedan modern, född och hemmahörande i Stockholm, i maj sistlidet år begifwit sig från Köpenhamn till Swerige i sällskap med barnens fader, musikern Waldemar Söller. I Malmö förklarade i september i fjol inför poliskammaren Söller och Jacobsson att barnen wore deras samt de, föräldrarne, både wille och kunde försörja dem, något hwarpå de emellertid ej hitills wisat prof.
Enligt tidningen Kalmar 1891-01-17, s. 2:
- En arfwinge utan förskyllan fick sig för någon tid sedan ett hemmansfolk i Forshälla socken. Hos detsamma inackorderade sig på höstsidan, berättar Bohusläningen, ett s. k. sångsällskap, benämndt Zöller, hwilket förut uppträdt å Tivoli inwid Uddewalla. Då utwärdshusets egare icke längre wille herbergera sällskapet, sökte detta sig uppehållsort hos det nämnda hemmansfolket i Forshälla, hwarest en liten Zöller kom till werlden. Rätt som det war förswann sällskapet, efterlemnande den lille som pant och betalning in natura åt det hyggliga wärdfolket. Och på så sätt fick sig detta helt oförmodadt i hemmet en liten werldsmedborgare, hwilken ännu fostras derstädes.
Tidningsnotiser återfinns för deras anonnserade uppträdande i Tidningen Kalmar 1889-10-23 s.1, 1889-10-30 s.1, 1889-11-02 s.1, 1889-11-04 s.1 och 1889-11-06 s.1.
//Peder
529
« skrivet: 2010-09-13, 19:28 »
Hej!
Alan Dufberg har skrivit en utmärkt artikel i Släktforskarnas årsbok 2001,Nattmännen i Malmö (s. 151-182), vari nämns en del om Bollwig Pettersson, Johannes Bollwigsson, Daniel Bollwig m.fl.
Mårten Mårtensson (1787-97). När Lorens Christopher Johansson 1787 begärde avsked rekommenderade han till sin efterträdare sitt syskonebarn (=kusin) valackaren Mårten Mårtensson som uppvisade frejdebrev från amtsmanden i Nykjöbing F i Danmark.
Den påstådda släktskapen verkar tvivelaktig, mera trolig är uppgiften att Daniel Bollwig skulle vara hans systerson, det vill säga att Bollwig Petterssons hustru Lena Margareta Mårtensdotter skulle vara hans syster, och att han därmed skulle vara son till nattmannen Mårten i Odense och hans hustru Ingeborg.
Mårten Mårtensson var född cirka 1745 i Danmark och avled i Malmö 14 juli 1797 av slag (enligt bouppteckning) samt beg[r]ovs den 19 juli på Slottsplatsen. Han var gift två gånger, (1) med Christina Hansdotter, troligen född i Danmark cirka 1751 och död i Malmö 18 nov 1791, 40 år gammal, och (2) 11 juli 1794 i Lund med Johanna Maria Jonaedotter, född i Landskrona 1 okt 1774 och dotter till nattmannen Jonas Larsson och Pernilla Matsdotter, i hennes (1) gifte. Johanna Maria Jonaedotter var sedan (2) gift 26 juni 1801 i Malmö med nattmannen Christian Thomasson, son till Thomas Thomasson den äldre och Catharina Hansdotter Sebeck. Hon dog 18 sept 1846 i Lilla Isie. (s. 177-178)
Johannes Bollwigsson (1798-99). Efter sin makes död anhöll Johanna Maria Jonaedotter hos magistraten att warda bibehållen wid sin Mans innehafda förrättning här i Staden, vilken anhållan bifölls på villkor att hon skaffade nyktert och skickeligt folk som kunde sköta göromålen, och en tid senare ber hon om tillstånd att få anlita sin avlidne mans systerson Daniel Bollwig för att sköta nattmanstjänsten och även denna gång lämnar magistraten sitt bifall.
Sedan tycks hon ha ändrat sig, för den 28 mars 1798 presenterade hon ett avtal där hon avstår både nattmansbeställningen och sitt bo till Daniels broder Johannes Bollwigsson, mot det att han dels betalar hennes skulder, dels avstår en tredjedel av inkomsterna från nattmanstjänsten till henne, samt slutligen att han drager en faderlig omsorg om hennes styvdotter Märta Sofia Mårtensdotter, dotter till Mårten Mårtensson i hans första gifte.
Avtalet var dock ganska ofördelaktigt för honom, vilket han märkte när magistraten lade beslag på hans lön för att betala änkans skulder. Sedan misskötte han sitt arbete och avlivade hästar på andra platser än den anvisade luderplatsen och underlät att gräva ned kadavren, vilket utlöste ett av magistraten utsatt vite. När han i maj 1799 dömdes att betala det förfallna vitesbekoppet eller sitta åtta dagar i fängelse, gav han upp och försvann.
Johannes Bollwigsson var född cirka 1765 i Dalby, son till nattmannen Bollwig Pettersson och Lena Margareta Mårtensdotter och dog 14 juni 1820 i Osby, Hörby sn, 55 år gammal. Han var gift 22 juli 1796 i Dalby med Bereta Andersdotter, som troligen avled 1824 i Skarhults sn. (s. 178)
Mvh
//Peder
530
« skrivet: 2010-09-10, 14:17 »
Oviken (Jämtland) Födelse- och dopbok C:4 (1812-1861) 1824:
Johan Gustaf Ros i Borgen, (Sparius) föddes den 30 April kl: 5 e: m: döptes den 2 Maji af L. E. Föräldrar Norska resande DjurLäkaren Andreas Ros och hans trolofvade fästeqvinna Helena Brita Andersdotter, nu boende i Borgen, 22 år gl. Faddrar Kyrkoherden L: Edvall och han Fru Sigrid Johanna Edvall, Nämndemannen Pehr Olofsson och hans hustru Cherstin Nilsdotter i Borgen, Fjerdingsmannen Olof Andersson i Borgen och Fröken Carolina Christina Liljesköld i Side.
531
« skrivet: 2010-09-08, 19:16 »
Rättelse,
av ovanstående inlägg! Rätt år för skall vara 1925, inte 1929 som jag skrev tidigare.
532
« skrivet: 2010-09-05, 20:14 »
Hej! Jag undrar om någon av er Lokalhistoriker vet om var man skulle kunna få tag på och eventuellt få ta del av en visa, som enligt mina uppgifter ska vara ett Skillingtryck, skriven av en man vid namn Berg. Visan handlade om en man kallad Manfred som drunknade, från Svanabyn, år 1929. Jag har tittat i dödboken för Dorotea socken, och där funnit, att detta tydligen stämmer: För den 2 juni 1929 är han inskriven död som Set Manfred Henriksson, arb.[etare] Svanaby. Enligt dödboken skall han vara född 1908 15/1. Dödsorsaken inskrivs mycket riktigt som Drunkning i Tannån under flottning (Källa: SCB Dorotea Dödbok H1AA:2528 1929) Hoppas att någon av er kan hjälpa mig med detta. Med vänliga hälsningar //Peder Andersson Ps. Har försökt skriva till Svanabyns egna hemsida, http://biphome.spray.se/svanabyn/index.htm Men mailen returneras bara.
533
« skrivet: 2010-08-28, 15:46 »
Hej! Och här är det berömda original kvittot (s. 42), se nedan. ... I juli 1607 avgav kommissarierna rapport om vad de uträttat i lappmarken och av denna framgick, att kyrkan, tullboden och birkarlabodar var uppförda i Lycksele. Endast prästgård fattades. Kommissarierna hade enligt befallning anmodat lapprästen att bosätta sig där. Lika långt hade verket kommit i Arvidsjaur, där kyrkoherde Nils dock ej önskade vara bosatt, emedan han hade sin prästgård i Piteå och därifrån inte hade någon svårighet att bege sig upp till Arvidsjaur. Från Jokkmokk måste kommissarierna inrapportera att oenighet mellan prästerna där, herrar Lars och Christoffer, lett till att kyrkan blivit sämre byggd än i Arvidsjaur och Lycksele. I Enontekis hade man ännu inte kommit igång med arbetet. Timmer var dock framkört och lapprästen med familj var på väg. Endast i Enontekis fattades birkarlabodar. Vid alla fyra kyrkorna saknades klocka, kalk och mässkläder, vilka man hoppades få från K. Maj:t. Av Tornelappfogden Olof Anundssons räkenskap för år 1607 framgår, att Enontekiskapellet byggdes under året men också att Tingevaras och Siggevaras sommarkapell kom till stånd, så vitt man kan se av timmermännens bevarade kvitto på lön och bekomna livsmedel. Även för de två följande åren redovisade Pite- och Lulefogdarna utgifter för kyrkobyggnader. ... (s. 43-44)  Källa: Bild och text ur Övre Norrlands Historia, del II - Tiden 1600-1721. Utgiven av Norrbottens och Västerbottens läns landsting. Umeå 1965. Mvh Peder Andersson
535
« skrivet: 2010-08-28, 12:34 »
Om ovannämda Anders Faa: På 1500-talet var det belagt med dödsstraff för manliga romer att uppehålla sig i landet. Den 28 April 1543 får befallningsmannen i Västerås Rasmuss Klott en barsk anmaning att jaga en tattarhop, om vilken han tydligen skrivit till konungen (Gustav Vasa), ut ur landet. [not 2, Allan Etzler Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar 1944 sidan 47.] År 1576 utsände konung Johan III en rundskrivelse till fogdarna i Norrland rörande förvisning av tattarna ur riket. År 1577 stod det i Johan III:s utgående diarium att om Tatterne försöker komma in innanför gränserna skulle de hängas allesammans.[not 3, Allan Etzler Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar 1944 sidan 50.] Allt var inte dåligt på 1500-talet för romer i Sverige. I Juni 1577 utfärdade Gustav Vasas måg hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg från Ekolsund ett rekomendationsbrev för Egiftern Anders Faa och hans parti, och ett par månader senare fick samme rom med sitt sällskap i Håtuna en liknande skrivelse av konung Gustavs dotter prinsessan Cecilia. Anders Faa och hans följe skulle förses med mat och öl i utfärdarnas respektive förläningar. Detta följe hade säkerligen en koppling till Skottland. Namnet Faa tillhör en av Skottlands kända romska släkter. [not 4, Allan Etzler Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar 1944 sidan 55.] Källa: Wikipedia, Den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/Romer_i_Sverige //Peder
536
« skrivet: 2010-08-23, 21:51 »
Carl,
Tack för ditt deltagande! Nu fick vi ut texten än mer överrensstämmande med originalet.
//Peder
537
« skrivet: 2010-08-20, 20:53 »
Detaljbild av ovanstående pass: ...Haff[erh?] efferlädhit, themed, tattare, Anders Faa, med Sitt Selskap, att Hann Sina näringz...  //Peder
538
« skrivet: 2010-08-20, 20:40 »
Hej!
Jag har gjort ett trevande försök till avskrift, av ovanstående pass, daterat 1577 15/8:
Wÿ Cicilia, medt gúdz nåde, Swergis göttis
och whndis prinsis[ah?], Och Margravffinnah till
Badhen, göres witth[e]rligitt, att wÿ nådigast
Haff[erh?] efferlädhit, themed, tattare, Anders
Faa, med Sitt Selskap, att Hann Sina näringz
Och födo vti wår förläningz [hos?] wårh j
WnderSättha, Söckia skatt, Ah[.?] för [thenn?]
wår, willia, och bettalningh, til wårh, bet[t
alninges anda?], Sampt och alla andra, vti s[o..?]
[staddher?] [...der?], att the ther wist hindher,
[allra, - eller - allha?] förfongh görra, Och g[...] the sigg
medh nogon, otilbörligh handel, och [Skaffenheth?]
[beskinna sätta?], emot wåra wnderSåttar
så Skolle Wÿ, then the förrh hävt Straff[..?]
sätta, efter Swergis Lagh, Till Wÿsso
sätta wÿ trÿckia, wårt Segneth här
Wnder, [...] wårt [.....] Håttúnna
Sochen then 15 Aúgústÿ Anno [.?; symbol?] 77
[Text under signetet (sigillet):]
Prinsessan Cecilias privilegium för Tattar[e?; en flik borta i marginalen]
Ps. Texten - ovan till vänster – i marginalen: Flik borta = oläslig.
Vill någon annan hugad komma med rättelser- och och om möjligt utfyllnad, av den text jag ej kunnat utläsa, så kanske vi får utläst hela texten i passet?
----------
Mvh
//Peder
539
« skrivet: 2010-08-16, 16:37 »
Hej, Göran! Var Jacob Lindbaum föddes i Östergötland vet jag ej. Mitt intresse låg först och främst i Jacobs mor, Elisabeth Lind, eftersom hennes förnamn förekommer bland mina förfäders syskon med samma tillnamn. Elisabeth Linds föräldrar vet jag inte heller. Borgaren i Luleå Anders Jönsson Lind (ca 1665-1710) var fader till Elisabeth Andersdotter Lind (1699-1768), vilken var gift med tre borgare, samtliga i Härnösand. En annan dotter till Anders Jönsson Lind var Sophia Andersdotter Lind (1710-1791), vilken var gift med komministern (nr 9, 1723-51) i Nederkalix Erik (Persson) Brunberg (ca 1690-1751). Så tanken för mig vidare, att kanske man kan söka Anders Jönsson Linds faders, borgaren i Luleå Jöns Andersson Lind, ursprung i just Härnösand. Sonen kom ju att gifta sig 1:o i Juni 1696 (Kyrkoräkenskaper Nederluleå LIB:3 3/7; hustru äv. i mantalslängd 1696) med Anna Hellman (bg. 1701 25/8 i Luleå), dotter till postmästaren i Härnösand Pehr Olofsson Hellman och hans hustru Elisabeth Mattsdotter Beronia. Se vidare, Luleå stad åren 1690-1780 av Constantinus Lindfors, http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/luleastad.htm, och diverse inlägg under Luleå och Härnösand. Mvh //Peder (Meddelandet ändrat av Calixius 2010-08-16 16:42)
540
« skrivet: 2010-08-13, 17:13 »
Olle, Bra initiativ! Bidrar med ett Pass ur Flekstad (s. 200), utfärdat 1577 15/8. Passet återfinns under kapitlet Det svenske omstreiferfolk (s. 199-). I det pass som det hitsettes en fotografisk gjengivelse av, finnes også betegnelsen tattare. Passet er fra år 1577 og angår en Anders Faa, som antas å være sigøyner.  Ps. Observera texten, under sigillet! Källa: Flekstad, Kaspar, Omstreifere og Sigøynere. Studier over fantefolkets opprinnelse. Bidrag til Nordisk kriminologi. H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard). Oslo 1949. Trykt i Steinkjer Trykkeri A.S 1949.
541
« skrivet: 2010-08-06, 13:44 »
Hej! Enligt ovanstående tidningsannons, om att Thomas Emmott ämnar ingå äktenskap, införes även i Post- och inrikes tidningar 1833-07-23 s. 4, och 1833-07-27, s. 7. ---------- Enligt en dagstidning från 1823 så var Thomas Emmott från Crawen i Yorkshire uti England, se nedan. Craven är ett distrikt i grevskapet North Yorkshire. North Yorkshire är ett grevskap i regionen Yorkshire and the Humber i norra England. Större delen av grevskapet består av vad som tidigare var North Riding of Yorkshire. (Wikipedia, Den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/) Enligt Post- och inrikestidningar 1823-01-08, s. 6, står att läsa: Sågställaren Thomas Emmott från Crawen i Yorkshire uti England, will här i Församlingen ingå äktenskap, men kan icke om sin hinderslöshet förete betyg. Skulle någon emot hans förehafwande tro sig äga laga jäf, bör sådant inom år och dag hos undertecknad anmälas; hwilket tredje gången kungöres. Sundswall d. 11 Oct. 1822. Gunnar Hehlberg, Cur. Past. Ger. ---------- Mvh Peder Andersson
542
« skrivet: 2010-08-05, 22:26 »
Hej!
Angående engelsmannen Thomas Emmoth, och ställd fråga, se under Släkter: Övriga släkter - E: Emmoth / Emmott
543
« skrivet: 2010-08-05, 16:28 »
Hej!
Ur vilken källa kommer Thomas Emmoths födelseort Colne, Lancashire i England? Denna uppgift är vida spridd, men ser aldrig någon källhänvisning. Någon som vet?
Mvh
//Peder
544
« skrivet: 2010-08-05, 15:45 »
Enligt Post- och inrikes tidningar 1833-07-19, s. 4, under rubriken Diverse Legala Anonnser.:
Undertecknad, hwilken är född uti England, och under 18 års tid wistats i Swerige, ämnar ingå äktenskap uti NederKalix Socken, men kan ej förete behörigt bewis öfwer min hinderslöshet dertill. Jag får således på detta sätt anmana den, som tror sig hafwa något hinder att anföra emot mitt tilltänkta äktenskap, att sådant anmäla, inom den tid Författningarna stadga, hos KyrkoherdeEmbetet i ofwannämde Socken, under adress: Luleå och NederKalix. NederKalix den 6 Juli 1833.
Thomas Emmot.
----------
Mvh
//Peder
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-08-05 15:47)
545
« skrivet: 2010-07-23, 20:05 »
Hej, Jan!
Ja, dessa är resande, se under rubriken Roos, och mitt sista inlägg där, måndagen 17 maj 2010.
//Peder
546
« skrivet: 2010-07-23, 17:49 »
Peder,
Kan inte heller hjälpa dig.
Men trevligt, att stöta på en namne, med det så pass ovanliga förnamnet- och dessutom, i kombinatinon med det vanliga efternamnet - under dessa Särskilda forskningsområden!
//Peder
547
« skrivet: 2010-07-05, 18:25 »
Marta Christiansdotter, född 1705 i Norge (db), död 1757 8/10 i Näs, Bygdeå sn, Västerbottens län (AC), Västerbotten.
Bygdeå Död- och begravningsbok C:2 (1745-1780) 1757 (SVAR), s. 233:
Oct:[ober] 8, Marta Christiansdr ifr.[ån] Näs berättas född i Norrige år 1705. af Mä[ssi]ngSmeden Christian Vinberg, fölgt fadren i yngre åren på [dess?] [ot]liga orter. Stadnade omsider här i Bygdeå tienandes på åtskilliga ställen, dver ibland varit för[ri]g sjúk död i Styng. Sy[...] ett [stilla?] lef[verne?] Lefvat 52 [år].
----------
Maria (Maja) Christiernsdotter eller Maria Windberg (Winberg), född 1711 (db), död 1798 29/5 (af ålderdoms Bräckligheter, bg. 3/6) i Njutånger socken, Gävleborgs län (X), Hälsingland.
Njutånger Död- och begravningsbok EI:1 (1782-1872) 1798 (SVAR), s. 98:
Maria Windberg. Soldat Enka ifrån Umeå, född 1711 af Gúldsmedsgesällen ibid. Christian Windberg och H.[ustru] N.N. Gift med Soldaten vid Westerb.[ottens] Regementet, Christian Jägare – ägt med honom 4. Barn, af hka [= vilka] 2. lefva. Sjúknade här sistl.[idne] Júhla-hälgd [= julhelg] af ålderdoms Bräckligheter – död d. 29. Maji – 87 år gl. Begrofs d. 3. Júnii
Maria Jägare, ofwan nämnda Enkas dotter, född i Umeå 1757. d. 9. Aug. af Soldat-folket, Christian Jägare och H.[ustru] Maria Windberg – Sjúknade och död i Öhränge d. 4. Júlii af Rosen gl 40. år 11. månader. Begrofs d. 8. ejusd.
----------
//Peder
548
« skrivet: 2010-07-04, 20:19 »
Britt-Marie,
Det behöver inte nödvändigvis inte vara så, vilket oftast är regel, men inte bland resande.
//Peder
549
« skrivet: 2010-06-27, 20:54 »
Jaha Mats,
du hann tydligen före! *L*
//Peder
550
« skrivet: 2010-06-27, 20:50 »
Hej, Gunnila!
Kan det var denne Karl Hjalmar Vikström, född 1910 1/1 i Yttermorjärv, Töre fs, död 1987 16/11 i Morjärv, Töre fs, du söker? Han var tydligen son till arbetaren därstädes Johan Petter Wikström (f. 1872 5/12) och hans hustru Anna Henrietta (f. 1882 15/2).
Karl Hjalmar var gift 1942 24/12 med
Gunhild Maria Vilhelmina Isaksson, född 1909 26/5 i Yttermorjärv, Töre fs, död 1993 15/11 i Morjärv, Töre fs, dotter till hemmansägaren därstädes Lars Anton Isaksson (f. 1873 21/1) och hans hustru Anna Elisabet (f. 1873 28/11).
----------
SCB Töre Födelsebok (Utdrag ur Födelse- och dopbok) H1 1910 (SVAR):
[Född:] Jan.[uari] 1, Karl Hjalmar, [Fader:] Johan Petter Wikström Arbetare, [Född:] 72 5/12, [Moder:] h.[ans] h.[ustru] Anna Henrietta Yttermorjärv, [Född:] 82 15/2, [Gifta:] 1.
Enligt Sveriges Dödbok 1947-2003 (CD):
19100101-8975
Vikström, Karl Hjalmar
Pl 425
950 42 Morjärv
Död 16/11 1987.
Kyrkobokförd (1971) i Morjärvs kbfd, Kalix kn (Norrbottens län, Norrbotten). Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 1/1 1910 i Töre (Norrbottens län, Norrbotten).
Gift man (24/12 1942).
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Töre, Kalix kn (Norrbottens län, Norrbotten)
Födelseförsamling i källan:
TÖRE (Norrbottens län)
Källor:
RTB 87 / SPAR 90
SCB Töre Födelsebok (Utdrag ur Födelse- och dopbok) H1AA:1578 1909 (SVAR):
[Född:] Maj 26, Gunhild Maria Wilhelmina, [Fader:] Lars Anton Isaksson Hem.[mans] eg.[are] Yttermorjärv, [Född:] 73 21/1, [Moder:] h.[ans] h.[ustru] Anna Elisabet, [Född:] 73 28/11, [Gifta:] 1.
Enligt Sveriges Dödbok 1947-2003 (CD):
19090526-8967
Vikström, Gunhild Maria Vilhelm:a
Hjerpes v 2
950 42 Morjärv
Död 15/11 1993.
Folkbokförd (1992) i Töre, Kalix kn (Norrbottens län, Norrbotten).
Född 26/5 1909 i Töre (Norrbottens län, Norrbotten).
Änka (16/11 1987).
Födelseförsamling i källan:
TÖRE (Norrbottens län)
Källor:
RTB 93 / SPAR 92f / SPAR 95
----------
Mvh
//Peder
551
« skrivet: 2010-06-08, 20:57 »
carina,
tack för att du besparade mig lite arbete, med att uppge att dessa födelseår är verifierade, och av födelseboken.
Mvh
//Peder
552
« skrivet: 2010-06-08, 09:57 »
I tidningen Dalpilen 1884-02-08, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.
Rådstufvurätten den 4 februari.
Till Meritlistan. Utslag afkunnades nu i målet mot hästbytaren J. E. Pettersson j:r och Olof Wilhelmsson, båda från Falun, och dömdes den förre att böta: för fylleri 5 kr., för oljud 20 kr., för öfverdådigt körande 20 kr., för kreaturs misshandlande 15 kr. och för fortkörning å gata utan att hafva hästen försedd med bjellra eller pingla 5 kr., eller sammanlagdt 65 kr. Wilhelmsson dömdes att böta för fylleri 5 kr. och för oljud 20 kr.
553
« skrivet: 2010-06-08, 09:41 »
I tidningen Dalpilen 1884-01-11, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.:
Cellfängelset den 4 januari.
Knifskärning. Ransakning förehades äfven med hästbytaren Joh. Viktor Wilhelmsson, åtalad derför att han den 27 dec. i sitt hem skulle med knif skurit hästbytaren Joh. Isr. Pettersson. Af ransakningen framgick, att W. och P. på aftonen, förr än knifskärningen egde rum, varit i gräl, dervid P. slagit W. med en butelj. W. nekade, och målet uppsköts till den 18 dennes.
554
« skrivet: 2010-06-08, 09:26 »
I tidningen Dalpilen 1883-11-16, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.
Rådstufvurätten den 5 november.
För öfverdådigt körande å gata dömdes hästhandlaren O. Wilhelmsson att böta 15 kr.
555
« skrivet: 2010-06-08, 09:18 »
I tidningen Dalpilen 1883-03-30, s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker.:
Rådstufvurätten den 12 Mars.
Bedrägliga hästbytesaffärer. - Likaledes hade Erik Svedlund från Klockarnäs till rätten instämt hästbytaren Olof Wilhelmsson under återgångs- och ersättningsyrkanden, derför att Wilhelmsson till Svedlund bortbytt en häst, som vore något istadig samt hade benknöl på halsen, hvilka fel Wilhelmsson vid bytet förtegat.
Båda målen uppskötos till annan dag.
556
« skrivet: 2010-06-08, 08:58 »
I tidningen Dalpilen 1882-11-10, s. 3:
Knifskärning. Hästhandlarne Gripenfeldt samt Per August Carlsson från Hedemora råkade i lördags i ordvexling å källarmästaren Möllers gård i Vesterås. Slutet vardt, att Gripenfeldt af Carlsson fick ett knifhugg i bröstet å venstra sidan strax nedanför nyckelbenet, hvilket hugg dock icke var lifsfarligt. Carlsson häktades samma dag, men frigafs på måndagen, enär Gripenfeldt, efter att förut hafva angifvit Carlsson såsom gerningsmannen, sedermera återkallade angifvelsen under påstående, att han ej visste, hvilken tillfogat honom hugget. (N. A.)
557
« skrivet: 2010-06-08, 08:42 »
I tidningen Norra Skåne 1882-03-07, s. 2:
Om tattaredådet i Vallarum meddelas ytterligare, att en bland de af Svarte Peter och hans följe misshandlade landtmännen, Per Svärd, aflidit af de sår han erhållit i bataljen med tattarne, och föga hopp finnes att de öfrige misshandlade kunna återställas. Svarte Peter och hans medbrottslingar ha gripits.
Samma annons, som Stefan Simanders gjorda inlägg (se ovan), ur Wernamo Tidning 1882-03-03.
----------
I tidningen Norra Skåne 1882-04-14, s. 3:
Domare öfverröstad af nämnd. Då målet mot tattarne, som föröfvat mordet i Wallarum förevar i tisdags inför Färs häradsrätt, blef t. f. domaren Ljunggren af nämnden öfverröstad, då det var fråga om att häkta bleckslagaren Nils Larsson och hans hustru Thilda, hos hvilka mordet skedde. Ifrågavarande personer blefvo nemligen häktade, fastän domaren reserverade sig mot beslutet.
558
« skrivet: 2010-06-08, 08:31 »
Istort sett samma tidningsanonns ur tidningen Blekingeposten 1882-07-07, s. 3, se ovan tidigare inlägg 2010-03-04, som:
I Wernamo Tidning 1882-07-08, s. 1:
- Ett hemskt mord, föröfvadt under särdeles upprörande omständigheter, har åter egt rum i Halland. Till domhafvanden i Faurås härad inrapporterades nemligen i måndags, att arbetskarlen Johan Aron Andreasson i Gnipera af Källsjö socken blifvit natten till nästlidne söndag mördad invid sitt hem. Vid af kronolänsman Ahl hållen polisundersökning utröntes, att Andreassons hustru stått i otillåtligt förhållande till en s. k. tattare Per Johan Aronsson från Hagen i Carl Gustafs socken och lockat denne att rödja mannen ur vägen. Aronsson hade då med en pistol sökt skjuta Andersson, men då vapnet klickat, gripit en yxa och dermed tilldelat det arma offret tvenne hugg. Hustrun tyckte dock att dermed ej var nog, utan framtog en rakknif, hvarmed Aronsson genomskar den redan då liflöse Andreassons hals. De båda brottslige äro häktade och införpassade till kronohäktet i Varberg att der afbida ransakning.
559
« skrivet: 2010-06-08, 03:48 »
I Bollnäs Tidning 1878-03-09, s. 3:
Vidskepelse och bedrägeri. Från en af norra Helsinglands socknar berättas i Helsingen följande sorglustiga historia:
Ett kringresande tatar-följe kom en afton för några veckor sedan till ett äldre torparfolk i E. socken samt begärde och erhöll härberge. En tatare-herskapet åtföljande kvinna började nu med torparehustrun, hvilken nyss hade legat sjuk, men nu mera var uppe och skötte sina vanliga göromål, orda om lifvets mödor och vedervärdigheter i allmänhet och synnerligast om det, som af elaka, afundsamma människor förorsakas, så väl som ock om det onda, som finnes i luften och vattnet, hvilket man kan råka i, samt påstod att torparehustrun vore utkommen för dylika saker, och att det förestode henne mycket svåra olyckor. Lyckligtvis, fortfor hon, funnes det dock personer, som besute förmågan att ej allenast afvända dylikt ondt, utan äfven bereda all möjlig lycka och framgång i alla företag samt ryckte slutligen fram med, att hon sjelf vore en dylik undergörande människa och upprullade så för torparehustrun det vackraste, i rosenskimmer glänsande perspektiv om huru lycklig hon kunde blifva, endast genom uppoffring af några linnepersedlar och en dunkudde, att gumman omsider förklarade sig villig till nämde uppoffring. Uti en påse, som undergörerskan skulle fastsy vid gummans linne bakpå halsen, der den oöppnad måste bäras 3 dygn, skulle inläggas en guldring samt en summa penningar, ju större desto bättre framtida lycka. Nu fans väl en vigselring af guld, men inga penningar, hvarför bedragerskan föreslog, att sådana kunde få lånas på några dagar, då de ju sedan finge återlemnas, till följe hvaraf torparen begaf sig till en hedersgubbe i grannskapet och lånade af honom 35 kr. När nu experimentet var utfördt, arvodet erhållet och skojarföljet packat sig i väg, gick gumman med sin påse och väntade på känningar af det goda, som komma skulle. Men andre dagen rann det för gubben en tanke, om ej möjligen något fuffens med påsen kunde vara begånget, hvarför han ville undersöka innehållet af den samma. Gumman protesterade visserligen härimot, fruktande att det kunde komma att gå olyckligt; men gubbens åsigt blef den segrande. - Påsen öppnades och innehöll, som var att förmoda, hvarken guldring eller penningar. Gubben tog då genast matsäcken på ryggen och luffade i väg för att söka reda på bedragerskan, men nu var hon spårlöst försvunnen. Efter mycket sökande fick han dock reda på, att hon hamnat å Hudiksvalls cellfängelse, sedan hon likväl annorstädes förnyat samma bedrägeri, endast med den skilnaden, att den i påsen inneliggande penningsumman nu var betydligt större och att påsens öppnande skedde för fort, så att hon icke fick nog lång tid att gömma sig. Imellertid voro penningarne försvunna.
Att dylika vidskepligheter kunde öfvas under hex-processernas tid, förundrar föga; men att de upprepas i senare delen af 19:de århundradet, visar huru litet en sann, kristlig upplysning genomträngt männskligheten.
560
« skrivet: 2010-06-08, 02:59 »
Om En mordgerning [som] föröfwades nyligen i närheten af Falkenberg. Ransakning derom har nu hållits, och kommo derwid följande omständigheter i dagen.
Wallackarne Olger och Frans Oskar Kindberg samt Karl Reinhold Holm.... i tidningen Kalmar 1876-11-20, s. 3, se vidare under rubriken Kindberg.
561
« skrivet: 2010-06-08, 02:52 »
I tidningen Kalmar 1876-11-20, s. 3, under rubriken Landsorten.:
Falkenberg. Tattarlif. En mordgerning föröfwades nyligen i närheten af Falkenberg. Ransakning derom har nu hållits, och kommo derwid följande omständigheter i dagen.
Wallackarne Olger och Frans Oskar Kindberg samt Karl Reinhold Holm hade, något berusade, wandrat i sällskap wägen framåt, tills de anlände till ett hus, tillhörigt en person wid namn Dahlgren.
Holm hade då sagt till de andra att han wille bjuda på bränwin och förklarat sin afsigt wara att köpa detta inne hos D. För detta ändamål steg han också in i stugan, under det kamraterna dröjde der utanför. Inkommen framstälde han till D. sin begäran hwarpå han fick ett nekande swar jemte tillsägelse att aflägsna sig. Under tiden hade Dahlgrens son stängt den yttre förstugudörren. Då fadren nu skulle öppna denna för den utgående, märkte han, att någon utifrån trängde på, och snart brakade ena halfdörren in, utifrån sprängd ifrån de gångjern, hwarpå den hängde. I fallet störtade den öfwer den äldre Dahlgren, och under den oreda, som uppkom häraf samt wid båda bröderna Kindbergs inträngande, hördes plötsligt ett skott affyras, hwarefter alla tre gåfwo sig på flykten, derwid sönderslitande Dahlgrens påhafda kläder. Då D. sedan återwände till stugan, efter att hafwa följt efter wåldswerkarne och sett dem aflägsna sig ned åt wägen, möttes han af sin lilla dotter, som äfwen sett Olger K. affyra skottet, och som gråtande gaf honom det af hwad som händt, hwarefter han wid sitt inträde såg sonen ligga liflös. Döden hade då redan instält sig.
Enligt wid ransakningen uppläst liköppningsprotokoll hade kulan inträngt genom högra ögat och stannat i den krossade hufwudskålen, derifrån den tillplattad uttagits och nu företeddes för rätten. Den mördade war 25 år gammal. Mordwapnet, en revolver af det wanliga mindre slaget, företeddes också och erkändes af mördaren wara hans tillhörighet.
På tillfrågan, hwarföre de sökt spränga dörren, wille Frans Kindberg göra troligt, att Holm inne i stugan ropat, det man försökte slå i hjäl honom men detta förnekades både af Dahlgren och af häktade Holm sjelf.
Alla tre de häktade tillhöra s. k. tattare=slägtet. Den äldre Kindberg, Olger, är af medelstorlek, med stark kroppsbyggnad och ett skarpt markeradt ansigte, omgifwet af mörkt helskägg. Hans uppträdande wid ransakningen röjde, om också ej någon synnerlig ånger öfwer den hemska gerningen, icke heller något trots. Mindre ödmjukt tedde sig deremot Frans Kindberg, som äfwen i sina swar försökte att, om sig göra lät, swänga sig undan. Häktade Holm, den yngste af de tre, syntes nästan idiotiskt rädd. Han företrädde i fångdrägt, under det bröderna Kindberg buro egna snygga gångkläder.
562
« skrivet: 2010-06-08, 01:53 »
I Dalpilen 1877-08-31, s.1:
Sundsvall. Eldsvåda utbröt natten till den 23 dennes omkr. Kl. 12 ½ i snickaren Erikssons gård, belägen i närheten af Kubikenborgs lastageplats å Skönsmon invid den s. k. Lappstan. Gården nedbrann intill grunden. Vid eldsvådan blefvo beklagligen tvänne menniskolif spilda. Enkorna Byström och Persson blefvo nämligen innebrända. De bodde i ett rum på vinden och der voro äfven lösdrifvaren P. Fagerberg från Sättna och ogifta Byström boende. Den sist nämda vaknade vid, såsom hon tyckte, en knackning å fönstret. Då hon fann rummet vara upplyst, skyndade hon och Fagerberg utför trapporna, tillsägande de andra att följa efter. Eldens dämpande torde i främsta rummet få tillskrifvas Kubikenborgs och Sundsvalls skeppsrederiaktiebolags sprutor, som ögonblickligen anlände till platsen med manskap, brandhakar, oljade presseningar och pytsar. Arbetaren Wicklunds hus var nära att antändas till följd af N. V. vind, som låg på detta hus, men på grund af den snara hjelpen räddades detta. Eljest hade troligen många hus strukit med. En uthuslänga måste nedrifvas. Då man kl. 2 f. m. var herre öfver elden, hade 5 brunnar i närheten blifvit uttömda.
563
« skrivet: 2010-06-08, 01:30 »
Hej Sebastian!
Men så bra, att du kände till denne Carl Wilhelmsson. Har du detta verifierat, kanske via dombok, att han är densamme som dråparen Carl Wilhelmsson?
Och tack, för ditt fylliga svar, med släkthärledningen.
----------
Kanske denne är densamma, eller vad tror du?
I Bollnäs Tidning 1879-02-01, s. 3, under rubriken Brefkort från Dalarne:
Sedan jag sist skref, har man fängslat och hållit förhör med den person, som misstänktes hafva under Mora höstmarknad mördat en värmländing. Misstankarne stärktes nu ytterligare derigenom, att 1) personen i fråga vid häktandet uppgifvit sig icke hafva varit i Dalarne på 3 år, hvilket han dock vid det härstädes hållna förhöret medgaf vara osanning; att han 2) uppgifvit sig icke vidkännas namnen Wilhelmsson och Pelle, utan å häktningsorten kallat sig Pettersson; att han 3) vid här hållet förhör väl erkänt sig hafva vid mordtillfället varit å Mora marknad, men rest derifrån kl. half 11 å förmiddagen, samt sålunda icke efter mordet strax farit från marknaden, då tvärt om vitnen påstodo sig hafva mött honom i Orsa, 2 mil från Mora Noret, redan kl. 8 samme dag på morgonen; att han 4) sade sig på den kväll, då mordet skett, hafva kommit till sitt härberge och lagt sig kl. half 7, då vitnen sade sig ha varit tillsamman med honom och druckit öl m. m. ända till kl. half 11 på kvällen. Dessa och dylika motsägelser gjorde, att hästhandlaren Wilhelmsson fortfarande hålles i fängsligt förvar, och skulle nytt extra ting i målet hållas 22:e dennes.
Ett af vitnena i detta mål, en pojke från Norets by, råkade också tämligen illa ut. Två andra af dem sade, att han inkommit på samma ölkrog, hvarest Wilhelmsson innevarit, samt slagen och blödande, svängande en stor knif, hotat att slagta och flå m. m. dylikt. Den omvitnade personen ville anklaga de två, som vitnat om honom, för mened, påstod att de varit druckna m. m. samt kunde icke alls göra reda för sig. Några dagar efter extra tinget med den för mord misstänkte, hölls här sockenstämma om, huru vida Mora marknad bör borttagas eller icke. Såsom skäl för dess borttagande anfördes af riksdagsmannen Sven Ersson nämda mord, samt att marknaderna gemenligen hitlocka slödder, hvilket lefver på den då i allmänhet druckna menighetens, bekostnad. När tal blef om dryckenskap ropade allmogen: bort med krogarne, så äro vi nog nyktra! Sven Ersson framhöll då, att här varande krog ej med våld kunde tagas bort. Nå, svarade man, men ölkrogar och sådan uselhet hafva väl ej privilegium; bort med dem! Vi vilja ha vår marknad kvar! Under stoj och oreda slöts sockenstämman, och skulle frågan om marknadens afskaffande eller bibehållande varda föremål för ny stämma längre fram.
J. B.
----------
Mvh
//Peder
564
« skrivet: 2010-06-07, 23:24 »
Denne ovannämda lumpsamlare Johansson, som uppges i annons i tidningen Dalpilen 1874-12-12, s. 2, ha dött till följd av förblödning (orsakat av knivhugget Carl Wilhelmsson tillfogade honom) var, enligt:
Hamrånge (Gävleborg län) Död- och begravningsbok F:3 1862-1891 (SVAR):
[Död:] Nov. 22, Johansson, Frans Oskar [Överstuket: från Wendels församling i Upland.] (okänd kyrkoskrifningsort), [Dödsorsak:] förblödning, [Dödsort:] å Lunda., [Särskilda anteckningar:] förblödde till följd af Knifhugg bekommet i Uglebo., [Diverse anteckningar:] anmälan gjord hos Past.[ors] Emb.[etet] i Wendel 23/11 74. do i Hedesunda [..] [......] 7/12 1874. do [....] Emb.[etet] 17/12.
----------
Någon som känner till denna lumpsamlare Frans Oskar Johansson?
//Peder
565
« skrivet: 2010-06-07, 22:49 »
I Dalpilen 1874-12-12, under rubriken Falun., s. 2:
I Gefle=Posten läses i förra weckan:
Lumpsamlaren Johansson, som war illa känd och tillhörde en kringwandrande skojareliga, sammanträffade den 10 sistlidne november på Sundsbro gästgifwaregård i Ockelbo socken med några hästskojare af hans bekanta. Sedan de först supit om med hwarandra, föreslogs hästhandel, hwarwid träta och ordwäxling uppstod mellan Johansson och hästskojaren Carl Wilhelmsson från Falun, hwilken slutligen drog fram en knif, som han på ett lömskt sätt högg i låret på Johansson. Denne wardt wisserligen strax derpå förbunden af doktor Petre; men som Johansson, hwilken war boende i Råns by, Hamrånge socken, 2 ½ mil derifrån, genast, derefter anträdde resan till nämda ställe, uppgick förbandet wid framkomsten, då stark blödning uppstod. En barnmorska förband såret så wäl nu som dagen derpå, hwarefter Johansson wårdades af sin omgifning. Då sedermera wid stark åtdragning wärk uppstod i låret, måste förbandet lossas åtskilliga gånger om dygnet, men för hwarje gång uppkom stark blödning. Detta tillstånd fortfor till den 22 november eller 13 dygnet efter misshandlingen, då Johansson afled omkring 40 år gammal.
Genom sedermera anstäld obduktion har utrönts, att Johansson dött till följd af förblödning.
----------
Denne hästskojare Carl Wilhelmsson, som nämns i tidningsannonsen torde väl vara densamma som Olof August Meijer, född 1857 28/7, vilken kallade sig en tid för bl.a. Carl Wilhelmsson.
Någon som har några synpunkter på den filiationen?
//Peder
566
« skrivet: 2010-06-07, 22:40 »
Hej Carina!
Ja, han skulle ju kunna vara en tänkbar kandidat till ovannämnda Wilhelm Folgelqvist.
Vad är dina källor till dessa, Wilhelm Bernhard och brodern Johan Ulrik? Tänker att då du inte har födelsedag- och månad, så kanske du redan kollat upp dessa i Höreda födelseböcker, och inte funnit dem där, eller?
//Peder
567
« skrivet: 2010-06-07, 21:30 »
Denna typ av tidningsannons passar väl egentligen bäst under rubriken Historia: Seder och bruk, men den är stängd för inlägg.
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1869-09-28, s. 2:
Marknadsscener. Under sista marknaderna på Sanden och Westra Ed lärer - berätta besökande - gått blodigt till. På Sanden råkade ett hästskojarfölje i inbördes krakel, derunder knif flitigt begagnades. En af tattarne blef illa skuren, men, då han det oaktadt försökte besegra sina motståndare, framdrog en käring en pistol och aflossade den mot hans hufwud, derwid haglen inträngde i hufwudswålen. Detta oaktadt lefde mannen och wille alldeles icke uppgifwa någon bland dem, som sårat honom, ty, sade han, får jag lefwa, så skall jag nog sjelf uppgöra den affären. Så skipas wanligen lynchlagen bland detta egna slags folk. På Westra Ed wankades både fylla och knifskäringar. Bort med marknaderna, och mycket af sedeförderfwet är undanröjdt!
568
« skrivet: 2010-06-07, 20:03 »
I Folkets röst 1853-12-24, s. 3:
Bland de uteliggare som sednaste dagarne varit inställde i poliskammaren, befanns en usling, som hela sin tid aldrig egt någon bostad. Hans namn var Wilhelm Fogelqvist. Född 1820 inom Kungsholms församling, efter egen uppgift, hade han aldrig lärt läsa och aldrig blifvit admitterad till H.[ans] h.[eliga] nattvard, aldrig sysselsatt sig med annat än att bära i hamnarne, om sommaren legat i det gröna och om vintrarne i baracken. Han framställde det förskräckligaste exempel på mensklig uselhet.
Månne icke den Christliga barmhertigheten bör fordra, att de som nu så ifrigt skicka missionärer till China att der omvända hedningar, i första rummet tillsåge att de hedningar, som möta oss på hufvudstadens gator, blefvo undervisade, så att de icke, likt denne olycklige Fogelqvist, helt och hållet sakna begrepp om Gud och hans ord.
----------
Hör denne Wilhelm Fogelqvist, född enligt egen uppgift 1820 i Kungholms församling, till resande släkten Fogelqvist? Jag har kikat i Kungsholms födelse- och dopbok som var uppdelat, under löpande år, äkta födda och oäkta födda, utan att finna honom där.
569
« skrivet: 2010-06-07, 18:43 »
I Fahlu weckoblad, 1811-01-19, s. 2-3:
Kungörelser.
Som det är at förmoda, at wid den Måndagen den 21 Januari här infallande Fri=Marknad, mycket folk af alla slag sig infinna och således nödigt är at alla möjelige anstalter til ordningens bibehållande widtagas; altså har Magistraten pröfwat skäligt, följande stadga:
1:o At alla Källare och Krogar, Wärdshus och Näringsställen af hwad beskaffenhet de ock äro, böra wara tilslutne kl. 10 om aftonen och ej öpnas förrän kl. 7 om morgonen, wid laga bot för öfwerträdaren.
2:o At större folksamlingar, ifrån kl. 9 om aftonen til kl. 7 om morgonen på Gator och Torg ej tillåtas, samt at de som af starka drycker äro öfwerlastade, eller med skriande och ropande på nämnde ställen störa det lugn, som uti Staden bör råda, genast skola gripas, uti förwar sättas och til laga answar befordras; äfwensom de, hwilka med wåldsamt förande innom Staden beträdas, äro lika äfwentyr underkastade och skola til det emot sådane oordningar tilförene utsatte wite 1 Rd. [=Riksdaler] 32 S.[killing] hållas.
3:o At alla slags Skojare, äfwen inbegripne de under namn af Glas= och Porcellains=förare, enär de icke hafwa några Waror at afyttra, skola af Wederbörande fasttagas och hos Magistraten anmälas på det de genast kunna warda ifrån Staden förwiste; De åter som
[Forts. s. 3:]
hafwa sådant gods at sälja, äro förbundne at å Stora Torget och det ställe som dem anwisas skal, detsamma til salu hålla, samt åläggas at wid 1 Rd. 32 S.[killing] wite, aftonstunderne och nattetid, uti sine Qwarter wistas, och måga ej wid berörde wite, nämde tid å gatorne kringdrifwa för at med handel och byten sig befatta, eller Allmogen i någor måtto ofreda och bedraga; Hwarförutan härigenom stadgas, det må wid 1 Rd. [=Riksdaler] 32 S.[killing] wite, icke någon Husägare eller Hyresman emottaga Skojare, Glas= och Porcellains=handlande, innan desse wisat Borgmästarens tilstånd at i Staden qwarblifwa.
4:o Åligger det hwarjom och enom tilse det med elden warsammeligen tilgår, och at bar eld å Gator, uti Stall, Lider och andre Uthus eller Torg, Gator och Gränder icke bäres, hwilket alt, jemte Tobaksrökande å berörde ställen wid Tre Rd. [=Riksdaler] 16 S.[killing] wite förbjudes; Skolandes hälften af Böterne, äfwen som Tobakspipan angifwaren tilkalla.
Öfwer werkställigheten häraf hafwa Stads=Fiskalen, Stads=Betjente och de öfrige Personer som til Upsyningsmän blifwa antagne, at hålla noga och alfwarsam tilsyn; äfwensom Magistraten förmodar, at hwarje af Stadens Innewånare i sin mohn söker bidraga til ordningens widmagthållande, samt hos Magistraten genast anmäla om öfwerträdelser emot denne kungörelse i en eller annan måtto företagas och begås. Fahlun den 18 Januarii 1811.
Borgmästare och Råd.
570
« skrivet: 2010-06-07, 18:40 »
I Fahlu Weckoblad 1788-10-18, s. 3:
Som owanligit många Glas= och Porcellains=handlande med flere dylika personer sig uti Staden infunnit, och en del knapt något haft at sälja, utan allenast at idka byte och häst=handel sig infunnit; Altså och emedan med denne Dag, häst=maknaden för Länets Innewånare slutas; Ty antydes sådane personer, at denne Dag innan kl. 9 i afton wara utur Staden reste och det wid En Riksdal.[er] 32 S.[killing] wite; Skolandes Hus=wårdarne härom sine Gäster antyda, och äfwen wara förfallne til en lika pligt, om de efter den utsatte tiden någre af Glas= Porcellains= eller Smides=förare med dylika uti sine hus herbergera, som til efterrättelse länder. Fahlu Rådhus den 18 October 1788.
571
« skrivet: 2010-06-05, 19:14 »
Hej, Jag har gått igenom Georg Hanssons avskrifter av Hammerdals domböcker, åren 1646-1687, för att se om någon ny uppgift, ex. ett bakarv, kan kasta nytt ljus över släkten Blix' ursprung, och framförallt kyrkoherden och landsprosten Erik Mogenssons (Blix) i Oviken. Det mesta jag hittade var om hans sonson Hans Eriksson Blix (1613-1689) i Grenås, Hammerdal socken. Det är ett bra tag sedan det diskuterades här på Anbytarforum, om Erik Mogensson. Det jag kan erinra mig, är att det strandat vid ett citat av Bertil Hasselberg i Norsk Slektshistorisk Tidskrift (1963), under Landskap: Jämtland: Allmänt: Blix – släkten, inlägg av Karl Göran Eriksson, 2005-02-08, att Eriks och brodern Lauritz' härkomst är tills vidare osäker. Vissa skäl tala för, att de voro söner till kyrkoherden Mons Olsson i Rödön. (Forum Theologicum XXI s. 158 - Örnsköldsvik 1964). Går dessa, vissa skäl som talar för att Erik Mogenssons far kunde vara denna Mons Olsson på Rödön, tillbaka på enbart litteraturhänvisningar? Denne ovan nämnde kyrkoherden Mons Olsson i Rödön torde väl vara, den av Bygdén nämnda (s. 209) Mons Olsson på Rødhan, kyrkoherde (nr 10, 1544-1557) i Rödön. Har några nya forskarrön framkommit i dager sedan dess? Någon mer insatt och hugad forskare kanske kan bidra med analys och värdering, av vad som kan komma fram i dager av dessa avskrifter, http://w1.638.comhem.se/~u63806870/hammerdal/index.html Hammerdals tingslags höstting 1647 29/11: Catharina enkia i Görvik klager effter halfwe gården i Grenås, som Erik Ersson broders sonnen ibidem besitter; begerer nå sin jord igen, och elliest lössa sin broders Isak Erikssons jord i Norge boendes, och elliest till att erfwa sin syster Anna Erssdotter, som hon förmener wara genom dödhen afgången. Resol. Enkian skall skaffa sig sin broders Isakz tillåthelse och kiöpe skrifft, item ett wist beskedh och bewiis ifrå kyrkioherden i Sverige, der hennes syster bodde, att hon döder ähr. Men enkians Chatrins egen erffwe odels jord beståendes uthi 1 mäling 1½ stång, dömes henne, effter hennes K. M:ts nådige Resol. niutha och behålla. ---------- Vet ej om dessa ovannämda personer i domboksutdraget av år 1647 har anknytning till släkten Blix, eller ej. ---------- Hammerdals tingslags höstting 26 november 1650: Hans Eriksson låther opbiuda Grenås tredie gången, till näste arfwingerne att inlösa. Hans satte i rätta 27½ Rd:r och 2½ Rd:r till sonen Tage Månsson. [sonen Tage Månsson?; torde väl vara ett läs- eller skrivfel, eller?] Hammerdals tingslags höstting 28 november 1653: Lendzmannen Hans Eriksson Blix ahnklagadhe Faste Larsson i Solberg, dedh han uthom lagha doom hafuer inflyt[tat] sin humblegårds hagha in opå sin grannes Sal.[ige] Olof Larssons effterlefuerskas, hustru Britas åkert[...] widh pass 1 3/4 al:r inom gambla haghastodhet, och således sigh tillängna welat. Till wilket han Faste ei undfalla kundhe, uthan badh om tillgifft, och sad[he] sigh sådant aff missförståndh ähr öfuat och giordh ho[...] R:tio. Nembden kundhe honom Faste Larsson icke befrija, uthan saakfelt att böötha effter dedh 17 cap. aff bygninge b. - 40 m:r till tree[skifte]. Hammerdals tingslags höstting 28 november 1655: Lähnsman Hans i Grenås hafwer låtit lageligen stämbdt Olof Persson i Espnäs, hwilken hafwer fäldt några elgzdiur uthi förbudin tijdh, och nu icke tillstädes är uthan sigh absenterer. Saakfältes för swar lösa till 3 m:r effter det 23 cap. Tingm: B:LL: och saaken till näste tingh remitteres.; Och vid samma ting (som ovan): Samma dagh trädde för rätten beskiedeligh man Hans Eriksson i Grenås, lähnsman, och framwiste en underskrefwen kiöpe och sams-skrifft, hwar medh han bevisade huruledes han sigh all den jordh medh huusen i Wästergården Gränåås kiöpt hafwer, aff Måns Olofsson i förebe:te Grännås tillförende boendes, hans rätte fäderne gårdh och odelzbördh 3 tundland åker och åkermåhl, och honom derföre gifwit effter egen willia och begeran 54 rijckzd:r som kiöpeskrifften uthwijsar. I lijka måtto hafwer be:te Hans Erichsson till fullo nöije uthbetalt Måns Oluffsson för en fierde part och i be:te gårdh liggiandes medh 30 Rd:r och seendes ähr aff deres giorde underskreffwen kiöpeskrifft, så att summan - 84 Rd:r belöper sigh som förbe:te Wästergården Gränåås uthgifwin är, den sidste medh den förste penningh opburin och richtigt betalt hafwer. Hammerdals tingslags höstting 27 november 1656: Angaff lähnsman Hans Eriksson i rätta, thed en ungh drängh Per Nilsson i Ede, hafwer belägrat Anna Persdotter i Hallen, och aflat barn samman, ähr aff ächta sängh född. Will och henne till ächta tagha. Derföre dömbdes han till penningar för lönskeläger - 20 m:r, effter det 3 cap: Gifft:m B:LL. Hammerdals tingslags höstting 28 november 1659: Landzskrifwaren wäll:tt Lars Jonsson inlade uthi rätten en rästlängdh oppå 1658 åhrs kyrkiotijonde som allmogen bestående aff 14 thr korn i Hammerdal och 4 thr och 23 kannor i Ström sochn som inge quittentz lefwererade ähro. Altså bleff förrige lähnsman Hans Erichsson af rättn på lagdt, att skaffa her om godh underrättelsse och beskiedh, eller swara sigh sielff till berörde spanmåhl. Emädan befallningzman wäll:tt Daniel Bertilsson säger sigh icke allenast munteligh uthan någre gånger skriffteligh hafwer honom förmant, det han ofördröijeligen skulle låtha kyrckiotijonde fram komma till sin behörlige och förordnade orth komma. Hwarföre bleff Hans Ericksson för försummelsse arbitral straff på kostat till penning . . . 40 m:r. [= mark] Och der han hafwer något att prætendera, stånde det till laga tingz uthförande / chronones ensaak. Hammerdals tingslags höstting 26 november 1666: Capitein ehrborn och manhafftig Johan Olofsson Mört, trädde för rätten, kärandes till sin förr detta bonde, Måns Eriksson Mo, effter een heel hemmans ränta för Annis 1655 och 1656. Och Måns opwiser dher emot landzskrifwarens Lars Jonssons qvittentz daterat Hammerdahl den 26 Novembris 1656. På bem:te 2:ne åhrs ordinarie räntor till 6½ rd:r 8 sk:r för hwartera åhret, wara af Måns i Moo richtigt betalte och kvitterade på befallningmannen sal. Jakob Christofferssons wäg:r; Och såsom sal. Jacob Christophersson hafwer anammat af landzskrifwaren alla dess reckningar; Remitteres således H:r Capitein till dåvarande regementskrifwaren, wäl:tt Olof Pedersson Ström, at få her om kundskap och underrättelse, och Måns i Moo kännes för H:r capiteins her å widare till tahlan aldeles frij. Sökiandes sin hemmans ränta för berörde åhren, hwarest han bäst kan och gitter; Och der emot kändes H:r capitein plichtig betala Måns i Moo 2 rd:r som han af Hans i Grenås, på hanss wäg:r nutit och opburit hafwer. Och vid samma ting (som ovan): Kyrckioherden wördig och wällärde H:r Erik Hedsander, kärade till Jon Olofsson i Grenhås effter 24 skyhlar 8 band skafft-korn, som Hans Eriksson bewitnar, dhen åthniutit; hwilka han nu effter rättens gottfinnande återlefwerera skall och kyrckioherden tillfreds ställa, uthan widare her öfwer molest, alldenstund han Jon Olofsson hafwer ohemult såldt gården och kyrckioherden såleds med sitt jordekiöp träda dhen ifrån, och han Jon Olofson skall effter 12 cap. jordbalken plichta 3 m:r Sm:tt. Hammerdals tingslags höstting i november 1668: Hans Eriksson i Grenås angaf i rätten, hafue förledin 3die dagh juul bydt en häst medh Sjul Persson i Hallen, uthi godhe mänss närwaru, som tillijka medh honom uthi Granåhs heembudne woro, n:n Jon Eriksson och Per Olofsson i Görvik och Nils Olofson i Gåxsjö, hwilke effter aflagdh eedh, hand å book, betyga, att Siul uthi deras närwaro bytte medh Hanss Erichson häst, och tillbödh honom emillan 3 Rd:r. Men på det Siul ey skulle wara ångerbydt, gaf Hans honom 4 Rd:r dher medh han war glad, seijandhes dhet är nu wähl at jagh fäår nu pening:r till min ryttare Tufwe Jonsson; Hwilket kiöp nu och Siul Persson sielff för rätten tillstår så tillgångit, wara dher medh tillfreds så wähl om affton som om morgon dhe bägge nychter woro; Men ryttaren Tufwe Jonsson haf:r af öf:r dådighet taget Siuls häst, han fick af Hans Erichson, och förleden söndagh effter trettone dagen tiit reest till Grahnäs och uttagit och tillwällat sigh Hans Erichsons häst i stallet och insatt Siuls häst, hwilken häst Hanss Erichson till Datum ey haar fått nyttiat, uthan Tufwe den brukadt, men dhe 4. Rd:r kastadhe Tufwe på bordet hwilke Hans haar satt från sigh till rätta. Dess uthan klagar Hanss Erichson öf:r Tufwe Jönsson hafwa på en söndagh, då Tufwe på samma dagh gick till Herrens högwärdiga nattwardh, men sedhan på wallen skufwat Hans Erichson i Grenåhs, som Per Jonsson i Goxsiö på tillbudin eedh betygar, elliest och Per Rafaelsson bewitnar at Tufwe hafwa winkat af och an medh sin kiäp eller pijk han i handen hadhe. Men Tufwe Jönsson som för rätten stodh och swara skulle till detta, wägradhe sådant, seyandes sigh ey wara stämbdt, derföre han rätten Affronterade och togh sitt afträdhe ey willia swara, effter han ey war lagl: stembder. Men effter corporalen Jakob Slembackz adsistence comparerade Tufwe Jonsson derföre åter tillfrågades Siul Person om han hafuer såldt Tufwe Jönsson sin häst, om han bydt medh Hans Erichson swaradhe der till aldeles ney. Så emedhan Tufwe Jönsson till sådant sig ey unddraga kan reest till Hanss Erichson och emot hans willia uttagit hästen, och sigh tillägnade, och den andre i stallet insatt kunne alt derföre rätten honom Tufwe ey befrija från 28 cap: kong b.LL. till 40 mk:r saker wara. Och sedhan skall Tufwe Jönsson genast tillställa Hans Erichson i Grenåhss sin bydte häst igen, uthan widare oppehåldt. Men för kyrkiofredhen Tufwe kan sigh på kyrkiowallen förseedt, förskontes han oppå Kongl: May:ts nådige behagh för sin medellössheet. Hammerdal tingslags höstting 25 och 26 november 1670: Trädde för rätten Sal. Mats Anderssons änkia i Fagerdal, h. Ingeborg Olofsdotter tilljka med sin son Anders Matsson præsenterandes en trowärdigh testamentz skrifft, gifwen aff den gamble ålderstegne mannen Olof Eriksson i Fagerdal, hwarmed bewisandess, huruledess han för sin ålderdoms swagheet ey sielf mächtar sigh utj sin skröplighet förestå, derföre förord sakadt begifwa sigh til syytningz hooss denne sin systerdotter sal. Mattz Anderssons änkia, och henness son Anders Mattzon, med sådan condition, at dhe bägge skohla för swarligen utj Oluf Erichssons lijfztijdh med kläder och födo nödtorffteligen oppehålla, försöria och wäll föreståå, at dhe derföre inför gudh och hwar ährligh man kunna answara, och sedan effter hanss döde dagar honom hederligen och wackert til grafwa befordra låta; Hwaremot Oluf Erichsson för dherass uthstående beswär och omak, effter sin dödh testamenterar h. Ingebor Olufz d:r tridie parten utj Fagerdahls hemmanet och till henness son Anders Mattzon och hanss samptel. syskon, twådelerne utj be:te Fagerdahl, hwilken gårdh ähr Oluf Erichssons aflinge jordh, den han af sin egen medhel kiöpt och sig förwärfwat haf:r, som til seendess ähr af faste brefwet de dato 30. Novembris 1652. Jembwäll af testamentz brefwet de Dato 7. Junij 1669 hwillket testamente wördige kyrkioherden wällärde H:r Erik Hedsander, ländzman wällförståndigh Claes Isaksson Tiock och Hans Eriksson i Grenås [Granååss] betyga, och verificera så passerat wara. Så medan detta testamente icke sträfwar emot Swärgiess lagh, 9 Cap. Jordh b:L.L. at then jordh man haf:r aflat, hafwa j wåldh at giöra af henne hwad han will, hwilket sidermehra för lagh och rätta kundgiordt och stadfästadt ähr, och ingen fanss som här emot sade eller säga kunde, hwarföre dömbde iag med nämbden samma testamente skall fast och stadigt stå och aldrig återgå, wed boott och plicht som Swärgiess lagh förmåhr, uthan Oluf Erichssonss gårdh j Fagerdahl erkänness som bemält ähr under hustru Ingebor och hennes son Anders Mattzon och hanss samptel. syskon at nyttia och bruka och behålla til en ewärdeligh fast wällfångin oklandrat ägendomb, med alla dess tilliggiande lotter och lunder etc. Hammerdals tingslags höstting 24 november 1673: Hans Eriksson i Grenås opbiuder första gången Per Jonssons hemman i Gåxsjö, pantsatt för 60 Rd:r wederbörande til återlössn. Hammerdals tingslags vårting den 22 januari 1674: Hans Eriksson i Grenås opböd Hans Jonssons hemman i Gåxsjö andra gången. Hammerdals tingslags höstting 25-27 november 1674: Hans Erikssons pante hemman i Gåxsjö, opbödz tridie gången. Hammerdals vårting 7 januari 1678: Wälborne H:r öfwerstens Åke Ulfsparres fullmächtig regement skrifwaren Petter Moback klageligen tillkänna gifwer, huru såsom gl. ländzmannens Hans Eriksson i Grenås son Per Hansson hafwer in Augusto emottagit een klöfwia med pengar, i plåtar af regementz qwartermestaren Arfvid Duus til 50 d:r 26 öre Sm:tt, och dhem skulle föra til Frösön, hwilka pengar Pehr Hansson föregifwer hafwa nedsatt i Kläppe by i Kyrkås sochn hoos Olof Heljesson, effter han förnam fienden war för handen, och sedan begifwit sigh tilbaka. Pehr Hansson kan eij undfalla penningarna hafwa fördt, men föregifwer det den danske schergianten Amund Jonson hafwer i Lit fåt spaningh på peningerna och således drifwit hårt på at han samma peninger skulle föra til danske general på Frössöön, hwilket han och giöra måste och fick en stoor plåt i fortzel löön. Men nekar inständ (?) aldrig hafwa be:te p:g:r oppenbarat för fien(?) Dher på honom effter lagh 19 cap. ting b. LL pålagdes lagl. sigh sielff tolffte å näste laga tingh befrija. [forts. §12a] Och vid samma ting (som ovan): Den 8 janarij præsenterade sigh Per Hansson godwilligen sielf tolffte att gå eed lagh eij warit wållande, hwarken igenom skrifwelsse eller någon kundskap til fienden dhe norske, att p:g:rna som insattes hoos Olof Heljesson i Kläppe och giffwit dhem kunogt eller oppenbarat, hwilket Pehr Hansson lagl. sielf tolffte fulgiorde. Hwarföre effter Sweriges lagh 19 och 20 cap. tingmåla B. LL. befrijas Pehr Hansson ifrån denne 50 d:r Sm:ttz fordran och beskyllningh. Hammerdals vårting 27 maj 1679: Cronones befallningsman wälb:de Jonas Flodin lät publicera H:r general majorens wäll:e Anders Plntings order at ransaka i hwart tingelagh huru många dragoun stodr ähre lembnade i Hammerdahls tingelagh, dher til nembden på sin eedz plicht angåfwo, 1. Sochneprophossen Sven Olofsson i Sikås haf:r ett swart stoo som lembnadt ähr effter sin förrymbde broder Erich Orrfält. 2. H. Kerstin änkia i Görvik, hafver ett effter sin son, Israel Philipsson. 3. Ländzman Christier Andersson hafver och ett dragoun stoo, som ländzman haf:r A:o 1678 in Januario kiöpt af befall. Nils Salenius för 3 d:r Sm:tt. Effter h:s excel:z högwälborne H:r gouverneurens resolution gifwin finnarne, att Ströms finnarne skola weder syhnas effter Kongl. Maytt:z skogs ordningh, effter dhe uthi 16 à 18 åhrs tijd på sine opbygde torpställe oskattlagde sutit hafwa, hwar til med nämbdens sambtyckio uthkorades föresattes d. 9 julij näst kommande (>) och dertil af nämbden förordnades / Jöns Eriksson i Sikås, Christen Persson i Viken, [se ana XII:4564] Erik Samuelsson i Håxås, Jon Persson i Björnsgård (Fyrås), Jon Olofsson i Hallen, Per Christensson i Solberg, Per Raphelsson i Lorås. Nämbningsman Israel Hansson i Håxås bekänner hafwa tilsagdt Hans Eriksson i Grenås i skiutzferd effter cronones proviant, til leutnanten Anders Curij men sådant försummadt, hwarföre effter 33 cap. ting b. LL sakfeltes til 3 m:k Sm:tt. [Tillagt i marginalen:] H:r majorn Charlier målsägande ähr, bad och gaf honom effter, dy för XXX. Hammerdal tingslags vårting 21 juni 1680: Hans Eriksson i Grenås bewilliades fastebref på Per Jonssons hemman i Gåxsjö pantsat för 60 Rd:r effter dhet war lagbiudit och lagståndit, och ingen af börde männerne lagl. med peg:r klandrat hafwa. Hammerdal tingslags höstting 19 oktober 1680: Hans Eriksson i Grenås bekänner för 3 åhr sedan hafwa med ländzmans (Detta stycke finns ej med i det renoverade protokollet.); Och vid samma ting (som ovan): Hans Eriksson i Grenås beklagade sig wara pantat oskylldigt 14 d. Sm:t för 1677 åhrs lappränta, där han lijkwähl till Jacob Scharman betallt där å 7 d. Sm:t efter quittans och mehra af dem eij upburitt efter lähnsmanns begäran. Eij heller äre flere skattlappar änn 6 st. som äre förskonthe medh änkel räntta à 6 m:k Sm:t och alltså mehra uthtagitt änn lapparne böra betahla, hwilcket åligger sahl:e befallningzmans Roshemi sterbhuus att clarera. Hammerdal tingslags höstting 19 oktober 1681: Hans Eriksson i Grenås beklagade sig wara pantat oskylldigt 14 d.[aler] Sm:t för 1677 åhrs lappränta, där han lijkwähl till Jacob Scharman betallt där å 7 d.[aler] Sm:t efter quittans och mehra af dem eij upburitt efter lähnsmanns begäran. Eij heller äre flere skattlappar änn 6 st. som äre förskonthe medh änkel räntta à 6 m:k Sm:t och alltså mehra uthtagitt änn lapparne böra betahla, hwilcket åligger sahl:e befallningzmans Roshemi sterbhuus att clarera. Hammerdal tingslags höstting 23 och 24 november 1683: Erik Pålsson Lapp ifrå Norderön och Backen och soldaten Daniel Dant fordrade arff så i löst som fast effter sin mohrbroder sahl.[ige] Olof Eriksson i Fagerdal utaf sitt syskona barn hust. Ingeborg Olofsdotter i Fagerdahl som Olufs hemman possiderer och inne hafuer. Hust. Ingeborgh oppwiste Oluf Erssons testamentz skrifft af d. Junij A:o 1669 af innehåld att han henne 1/3 af Fagerdahl hemmanet och 2/3 till sonen Anders Matsson, huilcke därmed lagligen procederat och derå den 25 Novembris 1670 wunnit laga fångzbreef. Item Oluf Erssons testamentz skrifft på sine löösöhren till Anders Matzson af d. 1 Novembris 1675, efftersom hans syskon ingen wårdnat om honom hafft och hust. Ingeborgh uti 26 åhrs tijdh honom skiöthat som framledne ländzman Christer Andersson och Jöns Eriksson i Sikås och Hans Eriksson i Grenås verificerat hafwa. Jöns och Hans tilstå så richteligen aftalt wara. Erik Göransson i Tulleråhssen [Tullingsås] intygade effter sin gamble faders relation att Oluf Erss fadher i Jonsgården uthfattig war och att Oluf intet fick där några löössöhren. Göran Andersson i Öhn om sina 73 åår betygar Erich i Jonsgården aldeles uthfattig wara så att han eij mächtade opföda sine barn, utan een sin dotter låtit af een lapp i lappmarcken opföda och att Oluf icke een halföhres wärde i det lösa ärfde uthan snarare måtte sättia till. Oluf Ersson bortmistade mäst all sin booskap och enär han dödde litet [ägde] föruthan kärill och sådant i förråd. Såssom hust. Ingeborgh Olssdåtter och Anders Matz son hafua opwist laga fångzbreef på Oluf Erssons hemman i Fagerdahl daterat d. 25 Novembris A:o 1670 så kan Rätten intet bijfalla Erich Påhlsson lapp och Daniel Dantt uti des prætension, uthan i anledningh af det 21 Cap. Tingmåhla B. där med låther beroo, och huad lössöhren widkommer som Erich och Daniel i lijka måtto effter Oluf Ersson prætendera, så finnes först effter troowärdige mäns intygande att Oluff Ersson inga löössöhren effter fadren Erich i Jonsgården ärfft och sedan att han sina löössören testamenterat i syttningzlöön Anders Matzson; Altså finnes skiäligt att Anders Matzson deth oqualt behåller. Hammerdal tingslags höstting 22 och 24 november 1684: Corporalen Jonas Olofsson Flink föredrog hurusom hans hustru Kerstin Wellamsdotter, effter sin fader tillkomer någon arfiord i Fyrås, den styfmodren hust. Märit Hansdotter förwägrar, eftersom gamble syskonen intett skohla wara uthlöste. Då oppwijstes Wellam Perssons styfsönners, Måns, Peder och Salomons Peders söners breff af den 21 april 1684 uti Trondheim [Trunheem], af inne håld att Fyråhshemmanett under deras mohrs ächtenskap inlöstes, och dy prætendera dee sin arfz partt, huil kas mohr Kerstin Eriksdotter betygas för 27 eller 28 åår sedan wara dödh blefwen, och sönerne öfuer tiugu åår warit i Norge [Nårie], och sin arfz prætension i deth fasta icke förr söcht. Wellam Persson dödde för femb åår sedan, och sönerne löösöhrerne widh bårttresandet bekommit. Sedan fordrar corporalen på sin hustrus wägnar, ett halfft tunland jordh som hon ärfde effter sin moder i Viken, och Wellam Pederson sålde för 12½ Rd Specie, och inlöst derföre jordh i Fyråhs. Söker altså corporalen att tillträda så mycken jordh, eller få så många penningar som för hennes arfiord är upburen; warandes een son widh nambn Peder och tree döttrar Kerstin som hemma i landett äre, och Ingeborg är gifft i Norie, och der på tolf åårs tijdh waritt, och intet kräfia låtit sitt fasta. Aff Peder Henrikssons breff och skrifft af den 8 maij befins, att Wellam Pedersson inlöst sin faders systers Kerstin Henriksdotters åttondedels jordepartt i Fyråhs hemmanet medh nije goda Rd:r, och för Agnes Henrichz dotters partt och nije Rd förståendes femb Rd till Peder och fyra till henne sielff. Wellam Persson betyges, af Hans Eriksson i Grenås hafua opburitt sin hustrus ( lucka ) Ersdotters jordepenningar i Skottgården uti Oviken nijo Rd:r Specie af Com ministro i Sunne H:r Erik Thelao. Såssom under Wellam Pederssons ächtenskap medh hustru Kerstin Erssdotter tuenne systerdehlar uthi Fyråhshemmanett med 18 Rd:r äre inlöste, och effter 29:de capitlett Jordabalcken LL hennes barn tillfallitt een trediedehl deraff som är sex Rd:r. Men såssom dee sin rätt förtegatt hafwa, så heemfalla dee Kongl. May:tt och chronan effter 23 cap. Erfdab. LL. I lijka consideration kommer och 9 Rd Specie som Wellam Pedersson af hustru Kerstins jordepenningar i Skåttgården opburitt, och dy så myckett af deth fasta i hemmanett chronan heemfaller och deth öfrige af hemmanett föruthan ett halfft tunland som apart af corporalens hustrus arfiord i Wijken effter sin moder i Fyråhs inlagdt ähr och han äger är tillfallitt Vellam Perssons barn, Peder, tuenne döttrar, af nambnett Kerstin och Ingeborgh. Och emädan som Ingeborgh haar och förtegatt sin rätt, så heemfaller och des jordepartt Kongl. May:tt och chronan effter bem:te 23 capitel. Huad uthlössningen af sonen Peder Wellamsson och swågern Jonas Flinck wedkommer, så pröfwes, att Peder är lijtett mera rådande i hemmanett än Jonas, doch den som kan uthbetahla Kongl. May:ttz och chronans tilfaldne dehl derutinnan blifwe dertill närmast, huarwid är att observera, deth Jonas Flinck på sin hustros wägnar böör niutha i hemmanett dee der inlagde 12½ Rd:r Specie.; Och vid samma ting (som ovan): Per [Peder] Chrestiersson och Hemming Eriksson i Grenås beswärade sigh öfwer sin granne Hans Eriksson ibm [= ibidem, i samma by, d.v.s. Grenås] för deth han tillägnatt sigh större och fleere äghor i byhn än honom böör effter skatten: warandes een dehl som under deras åboende chronhemman legatt: anhållandes att få låtha oprefwa åker jorden och dehla ängiärne effter öre och örtugh: berättandes att Fickia ängiett och under deras gårdar legatt. Rp. Att han äger halfwa byhn, och dee den andra halfwa dehlen efftersom deth waritt broors bythe, och der effter drager han skatten: föregifwandes sigh eij mehra hafwa, än gode männ honom tildeltt och märckien uthwijsa skola: hafwandes dee tree mählingar åker som grannarne siffta effter, aff uhrminnes tijder legatt under sin gård. Aff ålder skattade byhn för säx tunland, och i fiscalens Rafwal Pålssons tijdh på Hans Erikssons hemman tillöcht een tridiedehl och sedan een siettedehl dito, och i fiscalens tijdh på Hemmings ett halfft tunland på Peders een trediedehls dito tillöcht. Såssom skiäligt pröfwes och Sweriges lagh lijkmätigt är, att huar och een skattar effter öre och örtugh, så böre och ägorne iämkas och dehlas effter skatten. Altså finner rätten billigt wara, att tillåtha Grahnåhs byns ägor i åker och äng oprefwas och skifftas emillan grannarne effter öre och örtugh: förståendes att huardera tilägnas sin gambla åkermåhl, och icke ihopa slåes, äfwen moste och skiee medh ängierne och skogzslåtten, så att den som wäll haar brukatt och rydiatt sin åker och ängh, icke må betungas med elach åker och skogwuxit ängh, och der någon åthskildnat funnes, så tillmäthes af någondera teghan som är belägen wid den andras, som någhot niuta böör. Hammerdal tingslags vårting 29 och 30 mars 1686: Per Hemmingsson i Görvik kärade till sin broder Jon Hemmingsson som brukat fadershemmanet ib:m aff 2 1/3 tunlandh tillhopa, huilket dem båda intet föda kan, och Joon intet mächtigh dhet allena häfda och des uthskylder betalla och befruchtar att hemmanet blifwer ödhe, begärandes tillståndh dhet att sällia: hafwandes gifwit Joon 20 richzdal. för sin anpart, som sedan blef ryggiat, och allenast igenfått 10 richzdal. der till medh hafwer Peder uthlöst sin syster Sara med 7 R:d etc. - Huar emoth exciperades sålledes, att han haar lefwereratt tijo R:d specie och för tree åhr sedan nijo dal. kopp.m:tt, men Peder föregifwer sig allenast fått 6 dal. kopp.m:tt. Joon berättar sigh taga af Erik Olofsson i Ede nijo dal. k:r m:tt och dem till Pehr lefrera i herr Pehrs Gestrini gårdh, då ingen meera än dee båda, woro tillstädes. Erich Olsson berättar Joon af sigh få 9 dal. wettandes intet huru lefwereringhen skedde. Peder sägher sig eij fått mehra än sex dal. kopp.m:tt. Sedan haar Joon till Erik Månsson på Åsen betalt på Peders wägnar tree richzdal. som Peder tillstår och femb R:d:r fordrar Erich ännu, dem Pehr sägher sigh skyldigh wara. Peder är skyldigh Erik Göransson i Tullingsås femb R:d för huilka han känner Joon godh. Hans Eriksson i Grenås haar och af Peder fodra 2½ R:d som och känner Joon derföre godh. Under deras action angafs, dem wara skyldigh een post penningar för och på 1681 åhrs saaköhren, huar med ingen längre dilation kan gifuas, som består effter sochnskrifwarens angifwande af 52 d. 23: 16 p:r Sm:tt, huar emooot dhe intet säija kunde; Altså wärderade nämbden berörde hemman aff 2 1/3 tunland effter landzens gångh á 18 R:d á 6 m:k Sm:tt. Facit 63 dal. Sm:tt huar utaf saaköhren drages, och altså blifwer behållit 10 d: 8: 8: Sm:tt huraff 2ne gamble syskon som intet uthlöste äre, böhre hafwa 7 dal: 16 öre Sm:tt. Pål Hansson i Håxås uthlät sigh willia ofwanbem:tt hemman effter werderingh köpa, och uth fästade, morgondagen willia der på lefwerera 30 dal. Silf.m:tt för huilka Daniel Andersson i Ede caverade, och resten på saak öhren som är 22 dal. 23: 16 p. Sm:tt låfwar han nästkommande Karin-mässa betala och clarera. Gamble syskonen skall han och emottaga och försöria emooth deras arfsrätt i hemmanet: förbehållandes dem och des fränder dhet inlösa på tree åhr, som 27 cap. tingmåhlabalken dicterer och biuder. ---------- Mvh Peder Andersson
572
« skrivet: 2010-06-05, 16:57 »
Susanne, Enligt Leonard Bygdéns Härnösands stifts herdaminne (s. 247-248), under Gällivare, Kyrkoherdar, så var: Johan Björkman, kyrkoherde nr 3, 1758-1788. Johan Björkman, född 1715 uti bonden Per Kores gård i Woikala by under flykten undan ryssarna, son av handlande i Torne, sedan länsmannen i Gellivare Lars Björkman. Släkten härstammade från en förmögen bonde och tolvman Johanni på Björke, där den gamla Nedertorneå kyrka är byggd. Inskrevs underårig som student i Upsala 18 okt. 1732. Avlade prästex. i Hsand 29 mars 1740 och prästv. till Lappmarksdirektionens förnödenhet ss. missionär, men fick till en början tjänstgöra som adj. hos komm. Isak Tornberg d. y. i Hietaniemi; blef 15 nov. s. å. nådårspred. efter brukspredikanten i Kengis J. Antilius, och som han hade gott lovord om sig, utsågs han till efterträdare och gifte sig med änkan. I början av år 1746 gjorde han ansökan om Kautokeino pastorat, som blivit ledigt, och fick Konsist. anmaning 15 febr. att med sina anhöriga begiva sig dit, avbidande konfirmation på befattningen. Som företrädaren Junelius sedan 1 maj 1745 fått tillträda Uleåborgs pastorat med lön, fick Björkman från samma datum uppbära inkomsterna av Kautokeino. (Hdpr 18/6 1746.) Konsist. ålade honom att beflita sig om lappska språket, ehuru prosten Fougt ansåg finskan där mera bruklig, liksom i Utsjoki och hela Kemi lappmark. Som genom 1751 års gränsreglering hela Kautokeino församling tillföll Norge, inträffade sålunda det egendomliga, att B. miste hela sitt pastorat. Han är där kvar ännu 13 aug. 1753, då han skriver till konsist. i Hsand och omtalar, att prästerskapet ifrån Danmark ännu icke anländt eller gjort anstalt till att mottaga Kautokeino församling och att han sålunda över denna vinter för anförda orsaker där kvarbliver. Tillika insänder han den av konsist. äskade förteckningen på de böcker, mässkläder och handlingar, som höra Sverige till och icke äro inköpta för kyrkans medel. I anledning härav beslöt Konsist. tillfråga lappmarksdirektionen, huru länge B. må i Kautokeino förbliva och vad vidare utväg till hans befordran man skall taga, samt huruvida kyrkklockan skall betraktas som Sveriges egendom. (Hdpr.21/11 1753.) Att det hade sina betänkligheter, att de svenska prästerna fortsatte sin verksamhet på de avträdda områdena, visade sig, då den danska envoyén besvärat sig, att pastor Hellander i Utsjoki förrättat ministerialia i Tana kapell. I anledning härav befaller K. Mjt 16 nov. 1755 konsist. underrätta bem:te Hellander som övriga prästmän i lappmarken, det de hädanefter ej måge blanda sig i någon kyrkoförrättning uti de distrikter, som nu efter gränstraktaten äro danska kronan tillhörige (Hdpr. 10/12 1755). Björkman fick redan 1753 försäkran om att få behålla den kronolön av Kautokeino, som han hittills haft, till dess han vunne annan befordran, och utsågs 1754 till en början att interimsvis bliva skolmästare i den nyupprättade lappskolan i Gellivare; uppehöll därefter nådåret efter pastor Lund, blev 1756 ordinarie skolmästare samt 8 juni 1757 khde i Gellivare med tilltr. 1 maj 1758 och uppbar tillika lönen från Kautokeino. Under hans pastorstid härjade en svår sjukdom (radok) bland lapparnas renar. Härom skriver B. till lektor N. Gissler i Hsand ett brev, dat. 28 febr. 1760, vari han omtalar, att Gellivare lappar blivit så utfattiga genom radok, att de måste begiva sig på socknarna och tigga, och tillägger: »Skulle denna sjukdom i några års tid än vidare continuera, så tror jag det här ej behöfves hvarken präst, klockare eller någre upbördsmän». (not 1, Bergianska brefsaml. T. XIII, KVA.) Den av Högström uppförda prästgården brann beklagligen upp 1762. En visitatio classica af betydelse förrättades här av biskop Kiörning 24 febr. 1764, då han höll tal till lappska allmogen på deras eget språk och uttalade sin förvåning över de framsteg i kristendomskunskap, församlingen vunnit sedan hans föregående visitation 1749. Björkman var predikant vid prästmötet i Piteå 1764. Han avled 9 aug. 1788 och begravdes i dec., 72 år 9 m. 5 dagar gammal. Johan Björkman gift 1:o med Catharina Tornberg, född 1709, död i Gellivare 1778 26/8, dotter till pastorn Johan Tornberg i Jukkasjärvi, änka efter brukspredikanten Johan Antilius i Kengis. Johan Björkman gift 2:o 1782 med Brita Maria Höjer, född 1736, dotter till häradshövdingen Michel Höjer i Nederkalix. Barn i 1:o giftet: 1) Gertrud, född 1742. Gift 1770 29/12 med skolmästaren i Gellivare Hans Dynæsius. Se nedan, Hans Dynæsius. 2) Elsa Johanna, född 1744. Gift 1788 med länsman i socknen Erik Hedberg. 3) Cecilia, född 1746. Gift med skolmästaren Johan Læstadius i Luleå, död 1814 10/11 (drunknade). 4) Johan, född 1749, faderns efterträdare som kyrkoherde. 5) Anna Christina, född 1751. Gift med hemmansåbon Pehr Burman i Gellivare kyrkby. 6) Lars, född 1754. -------------- Enligt Leonard Bygdéns Härnösands stifts herdaminne (s. 265-266), under Sidensjö, Komministrar, så var: Johan Er. Dynæsius, komminister nr 9 1756-82 i Sidensjö. Johan Er. Dynæsius, född 1708 i Dynäs, Vibyggerå socken, döpt 2/8, son till bonden Erik Jonsson och Märta Nilsdotter; stud. i Upsala 8 sept. 1731, kallad till adj. av komm. Hans Widberg i Skog och prästv. i juni 1737; past. adj. i Nora 1740, nådårspred. efter komm. O. Modin i Umeå landsförs. 29 mars 1744, komm. adj. i Ullånger 1745 och i Vibyggerå 1 apr. 1747; v. komm. åt den orkeslöse komm. Ol. Holmstrand i Hässjö 1749, tjänade där i 6 år till sockenbornas uppbyggelse och hugnad samt begärdes efter hans död till ordin. komm. Han uppfördes emellertid på förslag till Sidensjö sacellani och erhöll därå fullmakt 5 maj 1756, tilltr. genast. Predikant vid prästmötet i Hsand febr. 1760 över text. Coloss. 3:10. Han avled 1 juli 1782 i pleuresi, efterlämnande änka och 7 barn i så usel belägenhet, »att de nogsamt tarfvade K. Maj:ts nådigaste medlidande». Boets behållning utgjorde blott 126 rdlr 31 sk. 9 r. spec. Johan Er. Dynæsius gift 1:o med Helena Widberg, död i Vibyggerå, begravd 13/5 1748, dotter till komministern i Skog Hans Widberg. Johan Er. Dynæsius gift gift 2:o 9/11 1749 med Magdalena Stenklyft, död i Själevad 25/5 1814, 84½ år, dotter till landtfältskären och gästgivaren i Docksta Ivar J. Stenklyft. Barn: 1) Hans, född 30/10 1737 30/10, död 1804. Skolmästare i Gellivare. 2) Marta Elisabeth, född 1738 12/11, död 1781 2/9 i Sidensjö. Gift 1778 9/6 med handlanden i Härnösand Joh. Staaf i hans 2:o gifte. 3) Erik, född 1740 14/8, död 1743 16/12. 4) Sara, född 1742 22/12, död 1744 17/6. 5) Petrus, född och död 1743 25/12. 6) Erik, född 1744 7/12, död på Svartsjö i Sånga 1823 1/12. Komminister i Riddarholms församlingen. 7) Anna Helena, född 1747 3/3, död 8/4 samma år.  Helena, född 1748 26/4 i Dynäs, död 13 dagar gammal och begravd jämte modern. 9) Ivar, född 1750 20/8 i Hässjö, död 1752 14/11. 10) Johannes, född 4/9 1752, död 1808 26/8. Bonde i Nyland. 11) Olof. Hemmansägare i Nyland. 12) Jonas, född 1757 27/5, ljöt döden genom förtäring av innehållet i en brännvinsflaska, begravd 1760 17/2. 13) Jonas, född 1760 18/2, död 1825. Komminister adjunkt i Själevad. 14) Ivar, född 1762 10/7, död 5/12 1812. Vice landtmätare, bodde på klockarebordet i Sidensjö. 15) Nicolaus, född 1765 9/7. Handlande 1795. 16) Greta Magdalena, född 1768 3/6. 17) Petrus, född 1771 20/2. -------------- Mvh //Peder
573
« skrivet: 2010-06-03, 21:57 »
Enligt Hammerdals höstting den 24 och 27 november 1682: Dato kärade Per [Peder] Olofsson i Hillsand till ländzman Anders Olofsson Wald för deth han satt märckie på siu st. kiöör och een oxe och sielf nijonde ett dygn hoos sigh warit: anhållandes om lagha correction och refusion för giord kåstnadh. Ländzman förklarade sigh således att han genom Leut: Anders Curi fick befallningsmans ordre att göra sigh om Peder [Nills] Olssons ägendom försächratt, emedan som spargerat war, deth han wille begifwa sigh der ifrå till Norge, och lijkawäll icke suarat för ett älgsdiur som han olagl. fångatt och olåfwandes 1681 ifrå tinget gått, och där till med barnegodz inne hoos sigh hafwer, och för den ordsaken med 4 tolfmän dijt warit och allenast booskapen i alt fall märcht, huilcket befalningsman tilstår och emoth caution dem lämbnat hoos honom, helst emedan som Peder Olsson war på flyttiande foth och satt Jacob Göranson i sitt ställe på tårpet. Peder tilstår sigh welat booföra til Ångermanland och Tåsjön och prætenderer betahlningh för ländzmans honom tilskyndade omkåstnader. Såsom länssman Anders Olsson Wald hafuer effter ordre warit till Peder Olsson i Hillesand som wille ifrå tårpet flyttia till Ångermanland, och allenast tillijka med Ströms nämbdemän märcht och arresterat hans booskap, effter som han wille draga sig uhr landet och undkomma så att swara för älgsdiuretz fångande som barnegodzet; Så kan Rätten icke finna skiäligt att beläggia ländzman med något straff derföre, och mycket mindre obligera honom att re fundera giästningen, uthan Päder som omkåstnaden förordsakatt i ett för alt betahlar 3 dal. Sm:tt. (Georg Hansson, http://www.aalnet.aland.fi/Cloudia/hskogsjo: Jämtlands domsagas domböcker 1681-1682, vol. AI:9, s. 282-287v., Hammerdals tingslags dombok, hösting 1682 24,27/11, 5 §, ÖLA.)
574
« skrivet: 2010-05-28, 19:40 »
Angående mitt tidigare inlägg ovan, om uppgiften i Olof Hederyds bok, Haparanda efter 1809, Tornedalens historia III (1992), s. 47, att Pehr Friström, f. d. skarprättare och fiskare, skall återfinns nämd där till och med år 1820.
Jag har nu gått igenom mantalslängderna för hela Nedertorneå socken, där även Haparanda stad och Carl Johans stad ingår, för åren 1812-1820, utan att finna Pehr Friström där.
Mvh
//Peder
575
« skrivet: 2010-05-23, 12:32 »
Hej!
Är det någon som vet var man kan finna Series pastorum i Hammerdals kyrkoboksmaterial, om det nu finns? Jag har tittat i SVAR's Sockenkatalog, men finner inget där.
Mvh
Peder Andersson
576
« skrivet: 2010-05-17, 07:28 »
I Posttidningar 1804-06-21, s. 7:
Som jag har blifwit underrättad, att min Son Andreas Roos ämnar ingå äktenskap med en flicka wid namn Anna Maria Korsgård, och han är förut till äktenskap förbunden; så anhålles hos Högärewördige och Höglärde Prästerskapet, der desse personer sig anmäla till wigsel, det måtte dem det förbjudas; för hwilket jag sjelf will answara. Falköping den 1 Juni 1804. Reinholt Roos, Borgare i Halmstad.
577
« skrivet: 2010-05-16, 15:58 »
Hulda Mathilda, född 1877 9/4 (dp. 15/4) i Eidskog sn, Hedmark fylke, Norge. Födelse- och dopbok (Ministerialbok 1867-1878) Eidskog prestgjeld (socken) 1877, fol. 121: [Född:] 9 April, [Dop:] 15 April, Hulda Mathilda, [Oäkta el. äkta född:] oægte f.[ödd], gdmd Gustaf Larsen og Hústrú Ulrikke Albertine Olsdr, [Föräldrarnas födelseår, han, hon:] -18, -34 }, [Dopvittnen:] [Lena?] Mari Olsdr Magn[ar?] P-Sofie Torbjörnsdr ibid. Svend Toreniusen gaustad. Frithjof Holm og Olaus Maretius Holm gulli. –.  
578
« skrivet: 2010-05-16, 15:03 »
Carlot, född 1873 11/6 (dp. 15/6) i Eidskog sn, Hedmark fylke, Norge. Födelse- och dopbok (Ministerialbok 1867-1878) Eidskog prestgjeld (socken) 1873, fol. 73: [Född:] 11. Juni, [Dop:] 15. Juni, Carlot, [Oäkta el. äkta född:] do. [ = äkta], [....., titel?] Gustaf Larson og Hústrú Albertine Ulrika Olsdatter. – [Föräldrarnas ålder, han, hon:] 55. 39., [Föräldrarnas födelseår, han, hon:] 18, 34, [anteckning nedanför deras ålder och födelseår:] vid Väse Pastorat, [Föräldrarnas vigselår:] } 57, [Dopvittnen:] Lars Magnus Larsen Holm, Gulbr.[and] Gulbrandsen G[austads?] a[...] Frithjof Magnusson, Stina Carlsdatter [..]ang Mathia Gulbrand[..]  
579
« skrivet: 2010-05-16, 14:50 »
Laura Emilia, född 1870 1/4 (dp. 2/4 i Lindskog) i Bjurtjärn sn (enl. Eidskog fb, ej i Bjurtjärn fb), Värmlands län. Födelse- och dopbok (Ministerialbok 1867-1878) Eidskog prestgjeld (socken) 1870, fol. 41: [Född:] 1 April, [Dop:] 2 apr.[il], Laura Emilia, [Oäkta el. äkta född:] do. [ = äkta], Húúsmand Gustaf Larson og Hústrú Ulrica Albertina Olsdatter - pa. G[....], [Dopvittnen:] - Barnet födt og döbt i Bjurkären [= bör vara Bjurtjärn sn i Värmland] ned Christinehamn. -, [Anteckningar:] Attest 2/4 fra Lindskog 
580
« skrivet: 2010-05-16, 14:31 »
Lars Magnus Gustafsson, född 1849 29/5 i Eidskog sn, Norge (hfl, ej i Eidskogs fb), död 1919 22/4 (innebränd i sin bostad. Mordbrand antages föreligga, bg. 1/6 i Ransäter) i Tollebol, Övre Ullerud sn, Värmlands län. - Gift med Johanna Matilda Lindgren, född 1850 25/6 i Rösand, Finnerödja sn (Finnerödja Födelse- och dopbok C:5 1849-1870, fol. 17.), Örebro län, död 1910 8/1 (bg. 16/1 i Ransäter) i Tollebol, Övre Ullerud sn, Värmlands län, dotter till pigan från Eskilstuna Sofia Dahlgren.
Lars Magnus Gustafsson inflyttad från Vingers sn, Norge till Tollebol, Övre Ullerud sn 1903 19/10, och Johanna Mathilda Lindgren inflyttad från Örebro 1903 27/10. (Övre Ullerud Församlingsbok AIIa:1 1896-1905, fol. 440.)
Övre Ullerud Död- och begravningsbok F:5 (1895-1926) 1919, fol. 122:
”[Död:] April 22, Lars Magnus Gustavsson, Lägenhetsägare, Tollebol, [Född:] 49 29/5, [Ogift:] 1, [Sida i församlingsbok:] 486, [Dödsorsak:] Avled, innebränd i sin stuga natten till den 22. april, [Begravd:] Juni 1, [Särskilda anteckningar:] Begraven i Ransäter. Avis till Ransäter om jordfästn.[ing] 4/4 1919.”
----------
SCB Övre Ullerud Dödbok (Utdrag ur Död- och begravningsbok) H1AA:2242 1919:
”[April:] 22, Lars Magnus Gustavsson, Lägenhetsägare, Tollebol, [Född:] 49 29/5, [Ogift:] 1, [Dödsorsak:] Innebränd i sin bostad, [Särskilda anteckningar:] Anträffades innebränd i sin bostad. Mordbrand antages föreligga. Utredning pågår.”.
581
« skrivet: 2010-05-16, 13:28 »
Norra Råda Födelse- och dopbok C:7 (1861-1888) 1872:
[Född:] Juli 3, [Dop:] Juli 4, Hjalmar o.ä., Larm Stina, Lösdrifvare Pigan, [Hemvist:] Lakene 459, [Moderns ålder:] 37, [Dopvittnen:] Undert. Nils Sunesson och Anna Petersdr i Mjönäs, [Absolution:] 1.
582
« skrivet: 2010-05-15, 17:28 »
Glömde,
Gustaf Larsson Qvicks dödår var 1896.
583
« skrivet: 2010-05-15, 17:26 »
Stavnäs Död- och begravningsbok FI:3 1895-1930, fol. 12:
”[Död:] 8 [December], Gustaf Larsson Qvick, Kringvandrande, [Född:] 18 [? = dag och månad], [Ogift:] 1, [Enkling el. frånskild:] 1, [Begravd:] Dec[ember] 13, [Särskilda anteckningar:] Mannens skrifningsort okänd - hvadan hans födelseår är införd i efter uppgift”.
584
« skrivet: 2010-05-15, 17:04 »
Sunne Födelse- och dopbok C:12 (1849-1860) 1851:
”{ Axel Edvin [under namnet:] Exped. Till DomKt genast -, [Född:] 1. [Oktober], [Dop:] 2. [Oktober], Norige, Wingers Sn, Lassefallet- Hästskäraren Gustaf Larsson och dess Hu Anna Eriksdr - T.[estes] Fadren Sjelf o.[ch] Ulrika Alb.[ertina] Palm i Östanbj. }”
585
« skrivet: 2010-05-15, 16:18 »
Tidningen Polisunderrättelser N:o 47, Tisdagen den 24 April 1894, C. Diverse underrättelser, 2:o, s. 212:
2:o. Enkan Johanna Sofia Svensson Skenberg, född i Lekeryd d.[en] 16/4 33, och hennes son, hästbytaren Per August Pettersson eller Svensson, född i Jönköping d.[en] 9/10 59, båda från Grenna, dömdes d.[en] 16/4 af Falköpings R.[ådhus] R.[ätt], den förra till 4 mån.[anders] straffarbete för fickstöld och den senare till 2 mån.[aders] straffarbete för delaktighet deruti. Medd.[elande] af stadsf.[iskal] Lagerborg i Falköping.
586
« skrivet: 2010-05-15, 15:21 »
Undersåker Födelse- och dopbok C:3 (1842-1861) 1845, s. 17:
[Född:] 14 [December], [Dop:] 24, Johan Gustaf Carl Fredric, Norrske Veterinairen And. Anderss. Ross och dess hust. Gustava Berg, [Dopvittnen:] Kyrkovaktar Jon Nysel[..] och dess hustru. [.......] [...] p.[igan] [Zara Larsd?] och pig[an] Stina Jönsdr i prestgården.
587
« skrivet: 2010-05-15, 14:36 »
Stora Malm Födelse- och dopbok C:6 (1818-1835) 1828:
[Född:] 5. [= Jan.], [Dop:] 6. [= Jan.], Anna Christina, norske mannen veterinaire Läkaren från Lewanger i Trondheims Amt Anders Andersson Ros/ [namnet Ros med slash-tecknet upphöjt] och dess hustru Brita Lena Andersdr, [Moderns ålder:] 26., [Dopvittnen:] Hemmansbr.[ukaren] Jan Andersson och dess hustru Ingrid Hansdotter i Skirtorp, drängen Peter Jonsson i Skirtorp och pigan Ulrica Jönsdr i Måstorp.
588
« skrivet: 2010-05-15, 13:38 »
Födelse- och dopbok (Ministerialbok 1814-1830) Grue prestgjeld (socken) 1818, fol. 40: [Född:] 29 Septr, Andreas Vilhelm Andreasen föd paa Sonder Nord i Brandvold.-, [Döpt:] Do [= 4 October i Br:[andval] Kirke], Andreas Roes og Marie Christine Almin fra Dalarna i Sverrig, [Dopvittnen:] gm: Arne Halvorsen Nord, [..] Ole ib: [..] Ole Johansen ib:. hust[ru] Marthe Slo[..]nord, [..] Berthe Nord. 
589
« skrivet: 2010-05-10, 00:00 »
Då hantlangaren Christian Pettersson (sed. soldat Christian Persson Jägare) och Larina Jonsdotter låter döpa sin dotter Anna Christiansdotter i Vaxholm 1752 11/11, återfinns bland hennes dopvittnen namnet Ludvick Ros.
Vaxholm Födelse- och dopbok CI:2 1736-1779, s. 158:
Nov:[ember], [Född:] 9, [Dop:] 11, Fadren Hantl:[angaren] Christian Petterson Húst: Larina Jonsdotter dottern Anna., Faddr: Sergeanten von Segerberg. Hantl:[angaren] Bank och Alex:[ander] Grönlöf. Ludvick Ros hústrú Pigan Stina hos Capit:[ainen] Lindfelt
----------
Enligt Olle Bergström, skall Zigenaren Anders Faltin och Ludvig Roos samt hustrun Fredrika Karlsdotter ha ankommit till Korsholm kronohäkte, Vasa län, Finland, den 26/10 1806. De uppges vara kringstrykande. (RA, JK EIIIcc:341)
----------
Är denne Ludvig Roos identisk med ovannämnde Ludvick Ros? Är det något mer känt om denna eller dessa Ludvig Ros?
Mvh
//Peder
590
« skrivet: 2010-05-03, 00:21 »
I tidningen Östgöta-Posten N:r 22, Fredagen den 3 Juni 1898, s. 4, under rubriken Slagtsupen. En tatarhistoria från Halland.
En hvar har hört omtalas det underliga folk som lefver på vandrande fot i stora delar af Sverige, i Vestergötland, Småland och Halland, med sina stamhåll och högqvarter i sistnämnda landskaps skogstrakter eller i närheten af dess städer. Hundratals vilda historier om mord, rån och röfvarebragder äro förknippade med underrättelserna om lifvet hos detta folk, som förr var en skräck för den bofasta befolkningen och nu blifvit föremål för fosterlandsvännens allvarliga bekymmer.
Tatarne eller, som de älska kalla sig sjelfva, vandringsfolket äro af en mycket blandad och osäker härkomst. Att det flyter zigenarblod i deras ådror, om ock förtunnadt, är otvifvelaktigt, liksom att sjuttonde århundradets snapphanar bidragit till stammens vidmakthållande, då vissa af dem efter krigets slut, berusade af det vilda frihetslifvet i skogarne, föredrogo detta framför att återvända till sina forna hederliga yrken. Och så har blodet småningom uppblandats, bödlars, rackares och vallackares ättlingar ha helt naturligt slutit sig till det befintliga materialet, som vidare förstärkts af förrymda brottslingar och andra industririddare.
Nu lefva de vanligen vilda, alltid med barn rikt försedda äktenskap, och draga från bygd till bygd för att slå sig ned hos någon medlem af slägten, som af en eller annan anledning skaffat sig en hemmanslott, eller för att taga in hos någon ur den sämre delen af landtbefolkningen, som dels af slapphet och snikenhet, dels af hemlig sympati eller fruktan gifvit sig i lag med tatarne. De ha vanligen något slags födkrok, som åtminstone utgör en förevändning för deras vandringar. Handel med lerkärl och kramvaror, förtenning o. d. omfattas af dem med förkärlek som lefnadsyrken.
591
« skrivet: 2010-05-02, 23:45 »
I tidningen Kalmar 1890-03-03, s. 4:
- Ett brodermord. Om det förut omtalade mordet på wallackaren Rosengren meddelar Ö. [.]:n följande detaljer:
Twå tattarebröder jemte en qwinna och ett barn befunno sig på wäg från Wimmerby månadsmöte och anlände till torpet Annersbo i Södra Wi Socken. Der har någon ordwexling uppstått mellan de båda bröderna, hwarwid den yngre, som ej ännu är 19 år gammal, stuckit den äldre med en knif i sjelfwa hjertat, hwaraf döden följt. Liket förwaras i Södra Wi och skall underkastas medicolegal besigtning.
Mördaren, nittonårige wallackaren Johan Lindgren begaf sig sjelf till församlingens kyrkoherde för att anhålla om likets begrafning, uppgifwande derwid, att den döde erhållit slag af en häst och deraf omkommit. Kyrkoherden hade emellertid redan hört dådet omtalas och qwarhöll derför besökaren, tills länsman hunnit ankomma, hwilken tog honom om hand och inforslade honom till häktet i Wimmerby, der han nu afbidar ransakning.
592
« skrivet: 2010-05-02, 23:28 »
I Post- och Inrikes Tidningar 1857-12-14, s. 3:
Dom afkunnades i måndag af Örebro häradsrätt (häradshöfdingen Stenberg) i målet om vallackaren Lindgrens mord. Yrkesbrodern Rosengren erkände nu sitt brott och dömdes att i ena bot mista lifvit genom halshuggning. Domen underställdes hofrätten.
----------
I tidningen Folkets röst 1857-12-16, s. 3:
- Vid förnyad ransakning angående det den 30 Augusti å vallackaren och lumpsamlaren J. Lindgren begångna mord, har mördaren, vallackaren Alexander Rosengren, nu erkänt sitt brott, efter det så besvärande omständigheter redan förut mot honom förekommit, att han hållits häktad i enskild cell.
----------
I tidningen Folkets röst 1858-09-22, s. 4:
Örebro. Vallackaren Alexander Rosengren, som, för mord å lumpsamlaren Lindgren, af Örebro rådhusrätt och Svea hofrätt blifvit dömd att mista lifvet genom halshuggning, har af K. M. blifvit benådad, men dömd att i stället undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd samt åtta års straffarbete å fästning, dit han, efter undergånget vatten- och brödstraff, afsändes den 1 dennes.
593
« skrivet: 2010-05-02, 21:57 »
I tidningen Folkets röst 1856-02-27, s. 3, under rubriken Rätteg.- och Polissaker.:
En dräng från Fresta socken i Stockholms län, Jonas Ulén, har i fredags middag varit nära att mista den häst och släde, hvarmed han färdats hit till staden. Sedan Ulén spänt hästen från släden inne å gården till egendomen No 12 Kammakaregatan samt derefter ingått i en uti samma hus varande salubod, hade han, efter en stunds innevaro derstädes, vid återkomsten funnit ekipaget med allt tillbehör borta. Drängen anmälde sin förlust å traktens vaktkontor och en poliskonstapel lemnades honom till biträde för tjufvens efterspanande. I hörnet af Kungsstens- och Drottninggatorne stod ett åkdon, det Ulén igenkände såsom sitt. Ännu en gång höll det på att gå honom ut händerna, ithy att en invid åkdonet stående person kastade sig, innan Ulén framkommit, hufvudstupa i detsamma och skyndade framåt Norrtull. Här blef han dock lyckligtvis motad. Den åkningslystne rymmaren, en för första resan stöld straffad f. d. kronoarbetskarl med namnet Carl Gustaf Qvick sökte nu med den för bröderne i yrket vanliga fintlighet att komma från affären, förebärande att han af en sin syster, om hvilken han dock egde så litet besked att han icke visste hvar hon bodde, i närheten af observatorium emottagit åkdonet jemte uppdraget att med detsamma möta henne vid Norrtull. Den gången var Qvick likväl dum, enär åsyna vittnen sett honom åka ut från förenämnda egendom. Qvick häktades och inställdes följande dag, i Uléns närvaro, i poliskammaren, der han fann för godt hålla vid sin förenämnda uppgift. Qvick blef i thorsdags frigifven från kronoarbetskåren å Rindö, efter uttjenadt allmänt arbete. Målet är öfverlemnadt till handläggning af rådhusrätten, hvarunder Qvick qvarsitter i häkte.
594
« skrivet: 2010-04-30, 13:26 »
Anders,
6, 13, Lars. Soldaten Lars Bölanders född för 3 weckor.
död af okänd sjúkdom
Ser ut att vara en son Lars, döpt efter sin fader, Lars Bölander.
Mvh
//Peder
595
« skrivet: 2010-03-28, 03:15 »
Markus,
Det är ett tag sen du skrev ditt sista inlägg. Fick du något svar angående porträtten på Anna Tersera?
Mvh
Peder
596
« skrivet: 2010-03-24, 17:12 »
I Fahlu Weckoblad N:o 28 1803-01-15, s. 1-2, under rubriken Allmän Kungörelse.
Hos mig hafwa wederbörande herrar Regements Chefs anmält, at följande personer blifwit förordnade at Wärfning inom detta mig Nådigst anförtrodde Stora Kopparbergs Län, uppå nedannämnde tider, anställa, nemligen:
1) För Kongl. Götha Gardes Regemente: Fältwäbeln Fredric Bade Broccman, på 2:ne Månaders tid, räknade ifrån den 20 sistl. December.
2) För bemälte Regemente: Herr Capitainen Clas Hallencreutz, samt Corporalerne Olof Färnström och Rask, på 2:ne Månader, ifrån den 16 December sistl.
3) För samma Regemente: Corporalen B. Ahlström, ifrån detta års början til den 1:sta nästkommande April.
4) För Kongl. Lif=Regementets Wärfwade Lätta Infanteri=Bataillon: Corporalen Nils Kant, til den 30 nästkommande Marti.
5) För samma Regemente: Sergeanten Didric Rolin, til den 1:sta April innewarande år; Hwilket härigenom allmänneligen kungjordt warder, med anmodan til samtelige Magistraterne, och befallning til Krono=Betjeningen i Länet, at lemna desse med wederbörlige Wärfnings = patenter försedde personer en för ändamålet och med Författningarne enlig handräckning. Fahlun af Lands = Cancelliet den 13 Januari 1803.
JOHAN AF NORDIN.
Jean Noréus.
597
« skrivet: 2010-03-22, 00:21 »
Anders,
Oj, tack för den hänvisningen, har jag lyckats missa!
Mvh
//Peder
598
« skrivet: 2010-03-21, 22:12 »
Enligt tidningen Dalpilen 1888-09-07, s. 7:
Knifskärning. Hästbytaren och bleckslageriarbetaren Per Erik Träff från Vestanby i Högbo socken, Gefleborgs län, och kopparslagaren Gabriel Löfgren från Medvi by i Bergs socken, Herjeådalen, färdades i torsdags förra veckan i sällskap mot staden från Bjursåssidan, båda i hvar sitt åkdon. Då de vid sjutiden på aftonen kommit i närheten af Falu - Rättviks banans förrådshus, råkade de af någon anledning i gräl, hvarunder Löfgren erhöll två knifhugg, ett svårare å venstra öfverarmen och ett mindre å högra armen.
Löfgren vårdas å länslasarettet och Träff afbidar på länsfängelset ransakning.
----------
Enligt tidningen Dalpilen 1888-09-21, s. 3:
Ömsesidigt. Förnyad ransakning företogs äfven denna dag med hästbytaren, bleckslageri- och borstbinderiarbetaren Per Erik Träff från Vesterbyn, Högbo socken, häktad och tilltalad för det han den 31 sistlidne augusti vid Blindgatan tillfogat Gabriel Löfgren en del knifhugg å armarne. Strax innan vittnen vid förra rättegångstillfället skulle höras, erkände T., att han huggit L. med en grafstickel, dock först efter det han sjelf af L. fått ett par hugg i ena armen. Af vittnesintygen framgick, att Träff med något tillhygge misshandlat Löfgren.
Då målet denna dag påropades, företeddes Träffs prestbetyg, hvaraf framgick, att han förut straffats för 2:a resan stöld och svårare misshandel. Träff dömdes nu till 5 månaders straffarbete.
Löfgren, som från lasarettet, der han vårdats för sina sår, förts upp till länsfängelset i afbidan på ransakning för våld å Träff, inhämtades för rätten, men uppgaf sig vid tillfället ha varit så berusad, att han ej kunde minnas något, ej ens att det varit Träff, som sårat honom. Sjelf kunde han ej hafva begagnat knif af det skäl, att han ej hade någon. Målet mot Löfgren uppsköts till den 4 oktober.
----------
I tidningen Nya Faluposten 1888-09-22, s. 2:
Knifskärning. I målet mot hästbytaren och bleckslagaren Per Erik Träff från Westanby i Högbo, tilltalad för att hafwa med knif skurit hästbytaren och kopparslagaren Gabriel Löfgren från Bergs socken i Jämtland, meddelades utslag, och dömdes Träff att hållas till 5 månaders straffarbete, med hwilken dom han förklarade sig nöjd.
- Ofwan nämde Löfgren hade nu också häktats, såsom angifwen för att under slagsmålet med Träff hafwa skurit denne i ena armen med knif. L. nekade dock, under påstående att han ej haft någon knif på sig, men möjligt war, att han sårat L. med en spik. Dock erkände han att han slagit Träff med en piska, hwilket ock intygades af witnen. I Polisunderrättelser war Löfgren nu ock efterlyst för det han från personer i Hedesunda skulle hafwa tillnarrat sig åtskilliga saker. Men äfwen härför nekade han, påstående att han blott lånade de i fråga warande sakerna. För widare bewisnings förebringande rörande knifskärningen och för erhållande af den tilltalades prestbetyg uppsköts målet till den 4 October, och skulle Löfgren fortfarande hållas häktad.
----------
I tidningen Falu-Posten 1888-10-20, s. 2:
För knifskärning å hästbytaren Träff häktade och tilltalade hästbytaren Gabriel Löfgren från Berg i Jämtland frkändes härför, men förklarades skyldig till answar för misshandel å bemälde Träff medelst piskslag. Som han emellertid är angifwen för stöld i Hedesunda, skall han därför ungå ransakning wid wederbörlig domstol, som slutligen dömer i målen.
599
« skrivet: 2010-03-21, 21:33 »
Enligt tidningen Kalmar 1887-02-14, s. 2:
- Om ett mord, som nyligen föröfwats i Jemtland, berättar Jemtl.=P:n [= Jämtlands Posten] att den mördades namn är Karl Nikolaisen Lundmark från Röraas, till yrket bleckslagare och hästskojare, och att gerningsmannen är en yrkesbroder, Ullas Kalle, hwars rätta namn är Karl Ferdinand Andersson från Burträsk socken i Helsingland [Burträsk felaktigt uppgivet tillhöra landskapet Hälsingland; tillhör Västerbottens län, och landskap med samma namn], hwilken warit straffad för stöld 3:ne gånger.
Om förloppet wid det hemska mordet har blifwit upplyst, att såwäl Lundmark och Ullas Kalle, som twenne af deras kamrater, den 4:de dennes i skymningen begifwit sig från Ströms marknadsplats öfwer sundet till färjestaden; att en qwinna, Tilda Karlsson, der inwäntat dem med 4 hästar; att de allesammans rest derifrån efter landswägen, Träff Erik och Alexander åkande efter första hästen, den dödade Lundmark efter den andra, derefter 2:ne löshästar och sist Ullas Kalle jemte Tilda; då de åkt ett stycke efter wägen hade Lundmark stannat och gått tillbaka till sista slädan samt frågat Ullas Kalle, om han ej wille ge honom 75 kr.[onor] emellan på hästar, hwarpå Ullas Kalle swarat: Ja, 75 djeflar i ditt bröst. Lundmark hade då gifwit Ullas Kalle ett slag för hufwudet, hwilket slag äfwen träffat Tilda, hwilken då blifwit rädd, så att hon hoppat ur släden och sprungit fram efter wägen samt ropat åt sin bror Alexander, att han skulle stanna, emedan de börjat slåss. Under tiden hade Ullas Kalle kommit körande i wild fart, då han kört om dem och i förbifarten ropat åt Träff Erik, att han skulle åka med honom, för han hade fått stryk. Då Alexander såg, att Lundmark ej war med, sprang han tillbaka och hittade honom bredwid landswägen liggande såsom död med ett knifhugg i bröstet.
Under wägen till Tullingsås hade Lundmark endast en gång swagt yttrat Skjutsa mig hem, hwarefter han börjat rossla och befan[n]s wid framkomsten till Tullingsås wara död. Han efterlemnar hustru (?) och 2 små barn.
Ullas Kalle är häktad och införpassad till länscellfängelset i Östersund i afbidan på ransakning.
----------
Även införd i tidningen Östergötlands veckoblad 1887-02-18, s. 3.
600
« skrivet: 2010-03-21, 18:45 »
I dagstidningarna kan man läsa om Johan Fredrik Friströms (född ca 1790, levde ännu 1848 10/2) son Johan Fredrik Fredriksson (född 1841 5/5, död 1879 17/9), efter det han blev mördad av sin svärson Jonas Petter Byström-Hallin.
Enligt Bollnäs Tidning 1879-10-04, s. 2:
Mordet i Hellgum. Om denna ogerning, hvarigenom bleckslagaren Johan Fredrik Fredriksson från Pite 17:e dennes kl. 11 e.m. medels knifhugg i hals och bröst blef mördad af en kringstrykande hornarbetare från Helsingland, har nu rapport ingått från länsman Allberg. Deraf inhemtas, att mördaren, oaktadt gjorda efterspaningar, ännu icke anträffats. Förut har uppgifvits, att han skulle heta Jonas Petter eller Pettersson, men enligt senare meddelanden lär hans namn vara Jonas eller Johan Petter Byström.
Förut har uppgifvits, att mordet begåtts i Multrå, hvilket synes bero på ett misstag. Byn Gransjö, hvarest brottet föröfvades, ligger i Hellgums socken.
Om tilldragelsen vid mordet har den aflidnes hustru Anna Lovisa Ahlqvist berättat, att Byström väckt gräl med hennes man och handgripligen ruskat honom. Derefter hade hon en stund aflägsnat sig, men inkommen i bostaden hade hon funnit mannen liggande på golfvet med gapande sår vid halsen och bröstet, hvarur blod framsprutade. Byström hade då redan aflägsnat sig och den sårade afled efter en half timme.
Dottern Elsa Juliana har berättat, att fadern och Byström gemensamt förtärt kvällsvard, dervid båda inmundigat bränvin, och Byström, öfverlastad, väckt gräl. Derefter hade B. gått ut, hemtat hästen ur stallet och bundit honom vid knuten samt, åter inkommen, utan att säga ett ord vändt sig mot Fredriksson och tilldelat honom två knifhugg, hvarefter Byström jämte den mördades 18-åriga dotter Sofia aflägsnat sig, medtagande hästen. En kort stund derefter hade dock Byström återkommit och gått till den på golfvet liggande Fredriksson, beskådande såren, samt yttrat: det är ej så farligt, det går snart öfver.
Dådet föröfvades hos Nils Jakob Nilsson, af hvilken Fredriksson och Byström jämte den förres hustru och sex barn erhållit herberge i en bryggstuga.
Ett telegram af följande lydelse har ingått från stadsfiskalen Hellman i Sundsvall.
Omtelegraferade Byström är för andra resan stöld och lifsfarligt våld inom Säbrå straffade hästbytaren Johan Petter Byström Halling från Undersvik i Helsingland. Frigafs från Långholmen 17:e okt. 1878.
----------
Enligt tidningen Kalmar 1887-04-21, s. 2:
- Sent straff. För 8 år sedan föröfwades i Helgums socken i Ångermanland dråp å arbetaren Johan Fredrik Fredriksson från Piteå. För dråpet efterlystes förre bleckslagaren, hästbytaren Johan Peter Byström-Hallin. Han lyckades dock undkomma och har under alla dessa år icke afhörts. Nu först har han ertappats och förpassats till Hernösand för undergående af ransakning. (H.=P.)
----------
Se vidare om dessa omnämnda personer i:
1) Släktforskarförbundets årsbok 1992, Resandeanor (s. sid 84, not 20), artikel av Lars Lindgren och Bo Lindwall.
2) Släktforskarnas årsbok 1995, Resandesläkter i Ångermanland (s. 157-182), artikel av BO Lindwall.
3) Släktforskarnas årsbok 2003, Syskonen Faltins härstamning (s. 64, 68), artikel av Bo Lindwall.
601
« skrivet: 2010-03-21, 17:53 »
Hej, Britt-Marie!
Hur ser din koppling till släkten Friström ut? Om du inte vill svara mig här, så går det bra att svara mig på privat mail, om du vill.
Mvh
//Peder
602
« skrivet: 2010-03-21, 15:24 »
I tidningen Dalpilen 1884-05-09, s. 8, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.
Rådstufvurätten den 5 maj.
Skojarbragder i Enköping. Hästbytaren Georg Conrad Waldemar Pettersson, boende på stadens egor, häktades i lördags derstädes för delaktighet i samma dag föröfvat rån mot pastor Oskar Wallentin från Stockholm, hvilken han fråntog en kappsäck, för misshandel å ett par personer strax utanför staden, för skotts aflossande å öppen gata samt för öfverdådig framfart inom staden och djurplågeri. Härvid hade han till stallbroder en August Pettersson från Falun eller Gefle. Den häktade nekar för allt sammans. (Enk. P.)
603
« skrivet: 2010-03-20, 14:16 »
Lönneberga Födelse- och dopbok (CI:2 1729-1828) 1802, s. 352:
[Född:] Sept:[ember] 8., [Dop:] 12., Volontairen Håkan Wimmerstedts och Hústrú Anna Catarina Kellbergs i Modal, Magnus Fredric och Ingrid Lena 22. [= moderns ålder]
Vit[tne]n: Dragon Lars Kalström, Fröken Eleonora von Wendel i Silfverhult Dr[ängen]: Samuel Jonsson i Svensmåla, Pig[an]: Ingeborg Jaensdotr i Silfverhult.
Vit[tne]n: Gifte Dräng[en]: Israel Jonsson i Lönberga, Mademoisselle Stina Greta Kastman. Dr[ängen]: Måns Persson i Svensmåla, Pig[an]: Catarina Carlsdot[te]r i Silfverhult.
----------
Lönneberga Födelse- och dopbok (CI:2 1729-1828) 1805, s. 360:
Sara Stina Wimmerstedt [= under namnet:] från Carlscrona, [Född:] 5. [April], [Dop:] 7. [April], Föräldr[ar]: Volontairen Håkan Wimmerstedt och Hústrú 25. [= moderns ålder] Anna Catarina Wetterberg ifrån Carlscrona.
Faddr[ar]: Afskedade Dragonen Nils Kalström úti Sa[..]fall, Drängen Lars Larsson i Silfverhult.
Hústrú Sara Nilsdotr i Nydala, Pigan Cherstin Olofsdotr i Brostúgan.
----------
Är dessa två Anna Catarina, hustrur till Håkan Wimmerstedt, som kallar sig Kellberg resp. Wetterberg, en och samma hustru?
//Peder
604
« skrivet: 2010-03-20, 13:18 »
Anders,
Såg ditt svar först nu. Tack för den bekräftelsen, då var de ju åtminstone besläktade, inte bara genom namnet Wimmerstedt.
Vet du kanske något mer om dessa två samtida Wimmerstedtsdöttrars levnadsöden?
Mvh
//Peder
605
« skrivet: 2010-03-20, 12:38 »
Lena,
Frågar dig igen.
Det skulle vara värdefullt och förenklande för mig, och kanske många andra, om du har en liten närmare källhänvisning till tidigare av mig ställda fråga (se ovan).
Om inte, vore det trevligt med något sorts svar.
//Peder
606
« skrivet: 2010-03-17, 12:06 »
Lena,
Har du möjligen lite närmare och mer preciserade källhänvisningar till hands, angående målet i Ulricehamns RR 1734, och även för omnämnandet av Gerdt Hindersson i Medelstads dombok?
//Peder
607
« skrivet: 2010-03-14, 10:12 »
Hej!
Den i tidningen för Wenersborgs stad och län 1890-10-10 (s. 2), ovan omnämde hästbytaren Frithiof Qvick, som var en i sällskapet då mordet begicks i Åmål, kan väl möjligen vara den Fritiof Amandus, som föddes 1864 3/3 i Örtnäs, Älvsbacka socken, Värmlands län, och son till Gustaf Larsson och hans hustru Ulrika Albertina Rapp?
Är det någon som vet mer om detta, och kanske kan bekräfta, om han kan vara densamme?
Älvsbacka Födelse- och dopbok C:6 1861-1870:
[Född:] 3. [= Mars], [Dop:] 4. [= Mars], Frithiof Amandus, Husmannen Gustaf Larsson o.[ch] d.[ennes] H.[ustru] Ulrika Albertina Rapp (Eidskougs ./. Midskougs kapell), [Hemvist:] Furkerud [?] i Wingers pr.[est] gjeld i Norrige, [Dopvittnen:] Drängen Jonas Larsson och Hustru Brita Olsdotter i Örtnäs, hvarest barnet föddes, [Särskilda anteckningar:] D.[öpt] af Comr [= Comminister] J. Fröding. Dop-attest utfärdad samma dag att med nästa post afgå till Dom Capitlet. (1. ex.[emplar] till fadren).
Mvh
//Peder
608
« skrivet: 2010-03-13, 14:48 »
Systersöner till Alexander Meijer, hästbytarna Johan Erik Pettersson och Johan Israel Pettersson, som Sebastian avhandlat i tidigare inlägg ovan.
I tidningen Dalpilen 1878-04-05, s. 3:
Utslag i hästbytaremål. Utslag afkunnades mål emellan Pers Erik Ersson från Svärdsjö och hästbytaren Johan Israel Pettersson här i Falun angående återgång af hästbyte, och ålades P. att till E. för den häst han af E. erhållit och sedermera försålt, återlemna den skuldsedel å 100 kr. han såsom mellangift bekommit samt ersätta hästens värde med 400 kr. och rättegångskostnaderna med 90 kr., hvaremot P. egde att af E. återfå den honom lemnade istadiga hästen.
----------
I tidningen Dalpilen 1881-11-18, s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker.:
Den 31 oktober.
Fylleri och motstånd mot polis. Hästbytarne O. Wilhelmsson och J.[ohan] E.[rik] Pettersson den yngre fäldes, Wilhelmsson att böta för fylleri 10 kr. och för våldsamt motstånd mot polis 20 kr., samt Pettersson för våldsamt motstånd att böta 20 kr., hvar emot han frikändes från ansvar för fylleri.
----------
I tidningen Dalpilen 1884-08-29, s. 2:
Hyggliga bröder. Hästbytarne, bröderna J.[ohan] I.[srael] och J.[ohan] E.[rik] Pettersson anstälde i natt en tvekamp på Holmen i grannskapet af der varande krog, dervid, efter hvad sedan utrönts, J. I. Pettersson erhållit ett svårt, lifsfarligt knifhugg i högra sidan af bröstet samt tvänne i öfre delen af venstra låret. J. E. Pettersson drog sig ur striden med ett knifhugg strax under bröstkorgen. J. I. Pettersson måste i natt på bår transporteras till lasarettet, der han vårdas. Brodren vårdas i sitt hem.
----------
I tidningen Dalpilen 1884-09-05, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.:
Cellfängelset den 3 sept.
Knifskärning mellan hästbytarne Pettersson. Ransakning hölls denna dag med hästbytaren Joh.[an] Erik Pettersson d.[en] y.[ngre], häktad, som bekant, emedan han den 28 augusti på aftonen å Holmtorget med knif misshandlat sin broder, hästbytaren Joh.[an] Isr.[ael] Pettersson, så att denne senare på qvällen måste å bår föras till lasarettet för att vårdas.
Åklagaren förbehöll sig att sedan Joh. Isr. Pettersson tillfrisknat äfven mot denne få föra ansvarstalan för misshandel med knif mot den nu tilltalade brodren.
Den sist nämde, J. E. Pettersson, förnekade all vetskap om att hafva misshandlat brodren och kunde icke ens erinra sig vid tillfället i fråga hafva varit i hans sällskap. Ett afhördt vittne intygade dock detta samt att bröderna Pettersson rusat mot hvarandra och stött hvarandra för bröstet, men om de dervid begagnat några vapen hade vittnet ej kunnat iakttaga.
För afvaktande af J. I. Petterssons tillfrisknande och för vidare bevisnings förebringande uppsköts målet till annan dag. J. E. Pettersson förklarades skyldig att under tiden fortfarande i häktet hållas.
----------
I tidningen Dalpilen 1884-10-10, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.
Cellfängelset den 3 oktober.
Med hästbytarne J.[ohan] E.[rik] och J.[ohan] I.[srael] Pettersson, hvilken sist nämde nu blifvit så återställd, att han kunde inställas för rätten, hölls denna dag förnyad ransakning, hvarvid åklagaren yrkade ansvar jämväl å J. I. Pettersson för misshandel med knif mot brodren J. E. Pettersson. J. I. Pettersson nekade till anklagelsen, men ville icke bestrida sanningsenligheten af hvad förut i målet mot brodren hörda vittnen berättat. J. E. Pettersson sjelf förklarade sig icke veta, af hvem han blifvit skuren och förnekade att hafva misshandlat sin broder, hvar emot denne påstod sig hafva blifvit af Joh. Erik skuren och misshandlad.
För vidare bevisnings förebringande uppsköts målet till den 10 d:s.
----------
I tidningen Dalpilen 1889-04-18, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker.:
Länsfängelset i Falun den 16 april.
Falu rådhusrätt.
En trasslig härfva. Förnyad ransakning företogs nu med hästbytarne Johan Erik och Johan Israel Pettersson dels angående deras gemensamma krångliga skoaffärer samt dels angående de förut omtalade förbrytelserna af Johan Erik Pettersson: våld mot person och ett lyckadt försök att medels hot med knif aftvinga en person 50 kronor.
Vittnen hördes och genom deras berättelser lades mot de anklagade ytterligare en del gravamina till de förut hopsamlade. För vidare bevisning uppsköts målet till den 30 april, då arbetarne Carl Johansson och Gustaf Sundgren, som äro inblandade i skoaffärerna, skola inställa sig vid hämtningsäfventyr. De båda Petterssönerna qvarsitta under tiden i häkte.
----------
I tidningen Dalpilen 1889-03-08, s. 6, under rubriken Rättegångs- och polissaker.:
Länsfängelset i Falun den 6 mars.
En trasslig härfva. Sedan till stadsfiskalen Holms kännedom kommit, att under senare delen af januari och början af februari månader olofliga tillgrepp föröfvats hos handlanden O. Dahl här i staden, ledde verkstälda spaningar derhän, att hästbytaren Johan Erik Pettersson den 27 sistlidne februari häktades såsom innehafvare af en del af de stulna effekterna.
Såsom märkligt torde i förbigående förtjena nämnas, att hvarken Dahl, som under den tid, då tillgreppen föröfvades, mestadels vistades ute på marknadsresor, eller hans hushållerska Karolina Romlin, som förestått Dahls handelsbutik under hans frånvaro, egde någon vetskap om tillgreppen, förr än de derom erhöllo underrättelse genom polisen.
De tillgripna effekterna utgöras, så vidt hitills kunnat utrönas, af 11 par stöflar, 1 par resårsstöfletter, 2 par fruntimmerskängor, 2 par goss-snörkängor, en kaffepanna och en d:o kastrull af koppar samt en väfbundt. Enligt hr Dahls förmenande skulle dock antalet af tillgripna skodon och kopparkärl vara större än det man hitills lyckats hos olika personer tillrättaskaffa.
Af de nämda effekterna anträffades vid visitationen hos häktade J. E. Pettersson väfbunten, deraf en del användts till lakan och linnen, samt kaffepannan och kastrullen.
Hos den häktades moder, enkan Anna Sofia Pettersson, påträffades gosskängorna samt ett par fruntimmerskängor.
Hos J. E. Petterssons broder, hästbytaren Johan Israel Pettersson, funnos ett par stöflar.
Dessutom äro i detta tjufmål inblandade följande personer:
Arbetaren Anders Johan Fahlström här i staden, hvilken funnits innehafva ett par af de tillgripna stöflarne, hvilka han påstår sig hafva köpt i Bjursås, hvilket påstående han dock hitills icke styrkt; vidare grufarbetaren Hans Erik Ekman, som af enkan Pettersson köpt ett par af de stulna stöflarne, urlakningsarbetaren E. Gudmundsson, hvilken likaledes af enkan Pettersson köpt ett par fruntimmerskängor; gårdsegaren O. Zettermark i Östanfors, som af J. I. Pettersson köpt ett par stöflar, slagtaren C. Norman i Bergsgården, som likaledes köpt ett par stöflar af J. I. Pettersson, hemmansegaren Gustaf Sundberg i Karlsbyn, Sundborn, hvilken likaledes köpt ett par stöflar af densamme, samt hemmansegarne Carl Johan Östlund i Baggärdet och Anders Gustaf Sundgren, båda från Sundborn, af hvilka den förre köpt två par stöflar af J. E. Pettersson och den senare uppgifvit sig hafva erhållit ett par stöflar af J. E. Pettersson och ett par d:o af Karolina Romlin. En broder till den häktade, Hjalmar, har äfven erhållit ett par af de stulna stöflarne.
Hos enkan Pettersson anträffades vid visitationen äfven en herr regnkappa, som blifvit stulen hos pantlånaren Gudmundsson, hvilken kappa, efter hvad det uppgifvits, vid ett tillfälle medförts till enkan Petterssons bostad af den häktade samt hemmansegarne Östlund och Sjögren från Sundborn, utan att ännu kunnat utrönas, hvilken af dem då innehaft henne.
Vid ransakningen medgaf häktade J. E. Pettersson, att han innehaft de hos honom anträffade effekterna, angående hvilka han vid polisförhöret uppgifvit, att han köpt väfbundten och kopparkärlen på Hedemora marknad, stäfletterna på 13:dedagsmarknaden i Filipstad samt mot ett cylinderur och 2 kronors mellangift tillbytt sig de sedan försålda två par stöflorna af ofvan omnämde Gustaf Sundgren från Sundborn. Dessa uppgifter ändrade han nu beträffande väfven och kopparkärlen derhän, att han fått väfven till skänks af Karolina Romlin och att kopparkärlen insatts hos honom till förvaring af Johan Sjögren. De öfriga uppgifterna vidhöllos. Beträffande den stulna regnkappan visste han ingenting anat, än att hon medförts till hans moders bostad af antingen nyssnämde Sjögren eller af Karl Johan Östlund.
Karolina Romlin, som jämte handlanden Dahl tillstädesvar vid ransakningen och nu upplysningsvis hördes, förnekade på det bestämdaste att hafva skänkt väfven till den häktade, om hvilken hon uppgaf, att han flere gånger under den tid, då tillgreppen föröfvats, varit inne, dels med och dels utan sällskap, i Dahls butik samt å det innanför varande kontoret, hvarest Romlin uppehållit sig vid de tillfällen, då inga kunder funnits i butiken. Hr Dahl antog, att tillgreppen föröfvats under det Romlin uppehållits inne å kontoret af Pettersson eller någon i hans sällskap varande person. Väfbundten åter hade tillgripits i en annan af hr Dahls lokaler, till hvilken tjufven eller tjufvarne måste hafva beredt sig tillträde medels dyrk eller falsk nyckel, enär något spår af inbrott derstädes ej kunnat upptäckas.
Stadsfiskalen förmenade, att vårdslös tillsyn i hr Dahls butik underlättat tillgreppen, hvilka Dahl och Romlin, som sagdt, ej förmärkt eller afvetat förr än polisen underrättat derom.
Med anledning af hvad som i målet förekommit ville stadsfiskalen föra ansvarstalan mot icke allenast häktade J. E. Pettersson, utan äfven mot enkan Pettersson, J. I. Pettersson, A. J. Fahlström och C. J. Östlund samt begärde uppskof för inkallade af de personer, han ville i målet höra, under yrkande att J. E. Pettersson, som yrkade att varda på fri fot försatt, under tiden fortfarande måtte i häkte hållas.
Med bifall till stadsfiskalens yrkande uppsköt rätten målet till den 19 dennes kl. 12 på dagen.
----------
I tidningen Dalpilen 1889-03-22, s. 2, under rubriken Rättegångs- och polissaker.:
Länsfängelset i Falun den 19 mars.
Falu rådhusrätt.
En trasslig härfva. Ransakningen i det under denna rubrik refererade målet mot hästbytaren Johan Erik Pettersson m.fl. angående stöld hos handlanden O. Dahl härstädes fortsattes denna dag. Utom Erik Pettersson voro nu äfven häktade dennes moder, enkan Anna Sofia Pettersson, och broder, hästbytaren Johan Israel Pettersson. Vidare förde stadsfiskal Holm ansvarstalan mot arbetarne Anders Johan Fahlström och A. G. Sundgren. Mot de öfriga, som varit inblandad i målet och hvilka uppgåfvos i det förra referatet, fördes ej ansvarstalan.
J. E. Pettersson, som först infördes, vidhöll sina förra uppgifter, så väl om väfbundten som om skodonen m. m.
I sammanhang med honom hördes, A. J. Fahlström, som äfven vidhöll sitt nekande att nu ha fått ett par stöflar af J. E. Pettersson, utan hade han, såsom han förut uppgifvit, köpt dem, då han en gång gick från Bjursås. För omkring ett år sedan hade han erhållit ett par stöflar af E. P., men detta hade varit i ersättning för arbete.
Hemmansegaren C. J. Östlund, som af Erik Pettersson uppgifvits ha haft något att göra med en regnkappa, hvilken innehafts af Erik P. och påträffats i dennes hem, intygade, att han, som åkt med Erik P. hem, sett denne taga kappan ur släden och bära in henne. E. P:s moder hade, då han tagit på sig kappan, uttryckt sin beundran öfver, huru fin han vore, och frågat, hvilken rådde om kappan, hvartill E. P. svarat: Det är min! - Östlund vidhöll sitt medgifvande, att han köpt två par stöflar af E. P.
Johan Israel Pettersson infördes härefter. Han står tilltalad, för det han innehaft från hr Dahl stulna saker utan att kunna redogöra för åtkomsten. Utom sex par stöflar, som man har reda på, lär I. P. ha innehaft ytterligare minst 8 par andra i en säck. I. P. berättade, att han för omkring tre veckor sedan träffat tilltalade Anders Gustaf Sundgren, hvilken då bedt I. P. följa med till Dahls butik. Der hade Sundgren frågat Dahls biträde och hushållerska Karolina Romlin, i det han pekat på en säck.
- Är inte det der min säck?
Hvartill Romlin svarat jakande.
Derefter hade Sundgren frågat, om icke några par nya stöflar äfven vore hans. På hvilken fråga han likaledes fått jakande svar. Härpå hade Sundgren skänkt I. P. säcken med inneliggande 4 par stöflar, under yttrande, att I. P. förut gjort honom, Sundgren, så många tjenster, att han nu derför ville visa sin tacksamhet.
Omförmälda Karolina Romlin, som var vid rätten tillstädes, nekade att ha vare sig sålt eller skänkt något till Sundgren.
Enkan Anna Sofia Pettersson infördes till sist. Hon stod tilltalad, för det hon innehaft olofligen åtkomna dels diverse skodon samt dels en kopparkastrull och dels en kaffepanna af koppar. Bland annat skulle enkan P. ha varit inne i Dahls butik, derifrån utkommit med en kaffepanna, gömt denna i snön, åter gått in, om en stund utkommit på nytt med en korg, (denne lär ha varit full, att locket ej gått igen, och öfverst hade synts en väfbundt) på armen, tagit vara på kaffepannan och aflägsnat sig. Vidare låg enkan P. till last, att hon sålt flere par skor och velat gömma åtskilliga andra par, då hon befarat polisundersökning. Samma hade ock varit förhållandet med kaffepannan.
Enkan P. uppgaf, att hon mottagit kaffepannan af Karolina Romlin, som bedt henne sälja den och för penningarne skaffa Romlin något starkt, emedan Dahl vore så snål. Med korgen förhölle sig så, att enkan P. en dag vid besök funnit Romlin så öfverlastad, att hon af ren menniskokärlek gått hem och kokat kaffe samt hått [bör vara = gått] bort och bjudit Romlin derpå, för att gon [bör vara = hon] derigenom skulle krya till sig.
(Romlin bestred i allo uppgiften om kaffepannan. Hvad kaffebjudningen beträffade, så hade hon verkligen en dag, då hon varit illamående, bjudits på kaffe af enkan Pettersson och dennes dotter, hvilken senare hon knappast kände. För att göra dem till viljes hade hon då smakat deras kaffe. De hade vid besöket äfven varit ute på kontoret, och R. påstod, att en säck med skodon undersökts. Vid detta tillfälle hade Romlins syster och en bror till Dahl varit inom lokalen.)
Enkan P. medgaf vidare, att hon sålt kängor, men dessa hade hon mottagit i kommission af en landtskomakare. För tre sålda par hade hon redovisat och de andra hade hon återlemnat. Kopparkastrullen, som hon sålt, hade hon köpt för 4,50 kr. vid sistlidne julmarknad.
Karolina Romlin hade, enligt enkan P:s uppgift, kommit upp till henne och bedt henne varna Erik Pettersson för den väfbundt, som han fått af Romlin, emedan den sist nämda försport, att det var ugglor i mossen. Det hade kommit saker bort, och polisen hade blandat sig i saken. Enkan P. hade då skickat bud till sonen Erik och varnat honom. Den af Romlin mottagna kaffepannan hade enkan P. sålt för tre kronor och lemnat R. peningarne.
A. G. Sundgren, som härefter hördes, uppgaf, att han i slutet af januari en afton varit i sällskap med Erik Pettersson och Fahlstöm. E. P. hade aflägsnat sig en stund, men återkommit snart och då medhaft tre par stöflar, som han sade sig ha fått af Romlin, för det han en gång hjelpt henne, då hon varit berusad på gatan. Sundgren hade fått det ena paret, Fahlström det andra och det tredje hade E. P. sjelf behållit. Sundgren hade sålt stöflarne till arbetaren Erik Bonde. Följande dag gick S. in till Romlin och frågade, om E. P. qvällen förut fått några stöflar af henne. Detta hade R. medgifvit och tillagt, att Sundgren också kunde få ett par, om han skaffade henne öl. S. hade gått till en ölstuga och köpt två halfbuteljer öl, hvilka han gifvit Karolina Romlin, som i gengäld skänkt honom ett par stöflar och stoppat på honom ett par barnskor. Vid närmare efterseende hade stöflarne emellertid ej varit makar, hvarför Sundgren gått tillbaka till Romlin och fått göra ombyte. Sundgren hade sålt äfven det senare paret stöflar och barnskorna till Bonde.
Vittnen hördes och berättade i hufvudsak:
Hustru Carolina Ekman: Att enkan Pettersson för omkring 14 dagar sedan inkommit till vittnet medhafvande en kaffepanna. Enkan P. hade då bedt att få ställa in en säck hos vittnet, men som personer tillkommit, hade samtalet upphört och enkan P. aflägsnat sig qvarlemnande kaffepannan, hvilken vittnet sedermera, då tjufhistorierna blefvo kända, bar åter till enkan P:s bostad. Vittnet ställde pannan bakom förstugudörren, enär det ej kunde träffa enkan P. ensam. Strax efter hade den sistnämda kommit öfver till hustru Ekman och frågat, om denna ville något. Sedan vittnet upplyst om sitt ärende, hade enkan P. förklarat, att hon köpt kaffepannan af Aug. Dahl, handl. O. Dahls son.
Hustru Charlotta Löfgren: Enkan Pettersson hade för omkring 14 dagar sedan velat sätta in några par skor hos vittnet, emedan hon fruktade för visitation af polisen. Hon hade köpt skorna af Grå-Gustaf. Härmed menades Gustaf Sundgren. Vittnet nekade att emottaga skorna.
Erik Bonde: Att han först köpt ett par stöflar af Sundgren, hvartill han lånat penningar af en handlande. Att han följande dag äfven hade erbjudits köpa ett par stöflar af S., men hade dessa funnits omaka. S. hade då varit bort till ”skohandlaren” och gjort ombyte. Hvarpå Bonde öfvertagit så väl stöflarne som skorna och sålt dem med liten förtjenst.
På grund af enkan Petterssons sväfvande uppgifter, dels att hon redovisat för de sålda skorna och återlemnat de öfverblifna paren till landtskomakaren, dels att de sist nämda befunnits i hennes hem vid husvisitationen, hördes öfverkonstapeln Appelqvist och poliskonstapeln Forssmark, hvilka samstämmigt påstodo, att de verkstält husvisitationen så noggrant, att flere par skor ej skulle kunnat undgå deras uppmärksamhet. Enkan P. hade till och med tyckt dem vara för närgångna.
Sina olika uppgifter nu skylde enkan P. på sitt dåliga minne.
Erik Pettersson hade inkallat tre vittnen, af hvilka två infunnit sig och berättade:
Carl Johan Lindberg från Rommehed, att han vid höstmarknaden i fjor [= fjol] sammanträffat med Erik Pettersson, som bedt vittnet följa med för att närvara, då P. skulle mottaga en gåfva, som han fått löfte om af Karolina Romlin, för det han en gång hjelpt henne, på hvad sätt visste vittnet ej. Erik Pettersson hade rådgjort med vittnet, hvad han skulle välja, antingen ett kopparkärl, ett pund lin, eller ett stycke väf. Vittnet hade då förmenat, att kokkärl hade E. P. nog af förut och linet skulle väfvas, hvadan väfstycket nog vore det lämpligaste.
Då vittnet och E. P. inkommit i Dahls butik, hade Karolina Romlin gått emot dem under utropet:
- Se hr Pettersson, god dag!
- Jaså - hade Pettersson svarat - låter det så nu. Det var inte så vi kommo öfverens om i går qväll.
- Nå ja! Må vara då, om du så vill! Hade Karolina svarat.
Härpå hade E. P. och Karolina följts åt in på kontoret, hvarifrån E. P. om en stund utkommit, bärande en väfbundt under armen, kort efter följd af Karolina. På väfven hade vittnet sett stå antecknadt med rödkrita 50 fot. Vittnet och E. P. hade derpå begifvit sig till den senares hem, der denne uppgifvit för sin hustru, att han fått väfven till markandsgåfva utan att säga af hvem eller för hvad.
Vilhelm Norberg intygade, att E. P. hade till honom uppgifvit, att han fått en väf af Dahls hushållerska, för det han en dag under marknaden, då Karolina varit berusad, hjelpt Dahl att införa henne från gatan.
För vidare bevisning förebringande uppsköts målet till den 2 april kl. 12 midd.
Johan Erik och Johan Israel samt enkan Anna Sofia Pettersson skulle i häktet qvarsitta (de båda senares anhållan att varda försatta på fri fot afslogs); Anders Gustaf Sundgren och Anders Johan Fahlström skulle inställa sig vid hämtningsäfventyr.
----------
I tidningen Dalpilen 1889-05-03, s. 6:
Falu cellfängelse i tisdags.
En trasslig härfva. Med häktade hästbytarne Johan Erik och Johan Israel Pettersson samt arbetaren Anders Gustaf Sundgren, hvilken nu äfven häktats, äfvensom på fri fot vistande arbetaren Lars Erik Johansson från Solfvarbo, Gustafs socken, hölls nu åter ransakning.
Sedan allmänna åkla[ga]ren afstått från ansvarsyrkande å bemälde Johansson, hördes denne jämte två andra personer som vittnen, och framgick af deras berättelser, att Johan Pettersson i slutet af januari innehaft 4 à 5 par stöflar.
Härpå öfverlemnades målet, hvarpå efter öfverläggning utslag meddelades, och dömdes Johan Israel Pettersson att såsom för andra resan stöld hållas till 8 månaders straffarbete och att under 2 år derutöfver vara förlustig medborgerligt förtroende; Johan Erik Pettersson åter förklarades straffskyldig för rån å Hol Erik Johansson samt för andra resan stöld, men då han ock är angifven för brott inom Falu domsaga, kommer han att vidare ransakas vid häradsrätten, för att af denna slutligen dömas för alla sina brott. Derjämte ålades han utgifva ersättningar. Sundgren dömdes såsom för andra resan stöld till 6 månaders straffarbete och att under 2 år derutöver vara förlustig medborgerligt förtroende. Såväl Johan Israel Pettersson som Sundgren förklarade sig nöjda.
609
« skrivet: 2010-03-13, 07:34 »
I tidningen Dalpilen 1880-08-27, s. 3:
Häktade inbrottstjufvar. Kronolänsmannen i St. Skedvi, R. Leufgren, häktade den 18 dennes inom Gustafs socken 2:ne manspersoner, hvilka befunnits vara bleckslagarne och hästskojarne Alfred Hjalmar Pettersson från Östmarks socken i Wermland och Carl Gustaf Lax från Stockholm. Vid med dem anstäldt förhör hafva de erkänt, att de natten före den 11 i denna månad begått den förutomförmälda inbrottsstölden i Öster-Fernebo, dervid de från en handlande derstädes bortstulit åtskilliga handelsvaror jämte 15 kr. i penningar, hvilket allt de vid häktandet innehade.
Tjufvarne hade för cirka två á tre veckor sedan sammanträffat med hvarandra i St. Skedvi, då de, som förut icke kände hvarandra, öfverenskommo att i sällskap begifva sig till Sala månadsmarknad och för sådant ändamål reste från Skedvi den 9 dennes, men hunna ett stycke på väg beslutades, på inrådan af Lax, att de i afsigt att stjäla i stället skulle fara till Öster-Fernebo och den plats derstädes, hvarest stölden föröfvades. Inbrottet i handelsbutiken, som skedde ofvan uppgifne natt, verkstäldes af Lax, den der jämväl från lokalen i flere poster transporterade det stulna godset till en i närheten befintlig väg, hvarest Pettersson höll med häst och åkdon och pålassade varorna i mån efter som dessa af Lax ditfördes. Efter slutad stöld och utan uppehåll begåfvo de sig till St. Tuna, der de vistats några dagar och under en natt haft qvarter å ett obekant ställe i närheten af Borlänge. Den dag, häktandet skedde, hade de ämnat fortsätta färden till trakten af Sala, för att afyttra sitt kap. (e. G.-P.)
-----------
I denna annons torde väl denne Carl Gustaf Lax från Stockholm, vara den som förekommer ovan under denna rubrik. Men vem är Alfred Hjalmar Pettersson från Östmarks socken?
Mvh
//Peder
610
« skrivet: 2010-03-12, 19:58 »
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1896-07-13, s. 3:
En större eldsolycka timade natten till den 8 dennes å Ekholmen, då hela ladugårdslängan med en del såväl nytt som gammalt foder samt ett större tröskverk och andra åkerbruksmaskiner blefvo lågornas rof. Beklagligt nog innebrändes två oxar, en tjur och fem kor. Husen voro försäkrade i länets brandstodsbolag för 16,400. Elden tros på goda grunder vara anlagd af en kringvandrande flere gånger med fängelse straffad skärslipare vid namn Qvick, hvilken häktades, då han tidigt på morgonen af sagde dag smög omkring i närheten af olycksstället, skrifves till Länstidningen.
611
« skrivet: 2010-03-12, 19:53 »
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1890-10-07, s. 2:
Mord i Åmål. En ohygglig tilldragelse timade i fredags kväll mellan kl. 8 och 9 i Åmål, berättar stadens tidning, då ett hos handelsidkerskan Jansson från Trollhättan anstäldt biträde vid namn Oskar Bratt blef ihjälstucken i porten hos handlanden Lohberg, i hvars ölstuga han förut intagit förtäring. Några sekunder efter hugget, som antagligen träffat honom i hjärtat, afled mannen. Han var några och 30 år gammal samt ogift. Brottslingen är ej ännu ertappad.
----------
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1890-10-10, s. 2:
Mordet i Åmål. Gärningsmannen till det sistl. fredag i Åmål begångna mordet å handelsbiträdet Oskar Bratt är nu funnen och har bekänt. Det är en 19-årig yngling Johan Frithiof Karlsson från Bergfjället i Åmåls socken, styfson till en hästbytare Karlsson och medlem af ett där i trakten ökändt hästbytarefölje.
På lördags förmiddag häktades på misstankar far och son samt fem andra hästbytare och två tjänsteflickor; den ena fästekvinna till mördaren. Tre långa ransakningar hafva hållits och vunnos vid desamma följande upplysningar:
Den mördade Oskar Bratt anlände jämte handelsidkerskan Emma Svensson (ej Jansson som i förra numret uppgafs), hos hvilken han var anstäld som biträde, till staden på marknadsaftonen den 1 dennes. Vid half 8-tiden på kvällen andra marknadsdagen gingo båda in i handlanden Lohbergs ölstuga, där de förtärde öl. Ölstugan består af tvänne rum innanför handelsbutiken; Bratt och Emma Svensson befunno sig jämte tre andra personer i yttre rummet, i det inre satt det ofvannämda hästbytaresällskapet. Efter omkring 20 minuters vistelse på stället aflägsnade sig Bratt och hans följeslagarinna gårdvägen; Bratt gick vid pass fem alnar före henne. Då Emma Svensson hunnit strax innanför utkörsporten åt gården till, fattades hon om lifvet af Josef Karlsson, hvilken liksom sökte efter något, antagligen hennes portmonnä, som han sett henne stoppa inom klädningslifvet. I det samma hörde hon, att Bratt skrek: aj, aj, de ha stuckit mig. Hon observerade äfven två karlar, af hvilka den ene sprang inåt gården, den andre ut på gatan, samt igenkände i den ene en af hästbytarne vid namn Frithiof Qvick. Den andre var Frithiof Karlsson, hvilken tvänne vittnen sett komma ut ur handelsboden samt gå in i porten. Sedan den mördade erhållit hugget, sprang han till den i närheten belägna bränvinslokalen, vid hvars trappa han svimmade. Han bars genast till polisvaktkontoret, där han dog vid framkomsten. I en bakficka å byxorna hade den döde 34 kronor 60 öre, hvilka saknades.
Det stod hårdt åt att få Karlsson att bekänna och i det längsta nekade han fräckt, men sedan kamraten Frithiof Qvick förts i häktet och sedan vid ransakningen uppmanat honom att erkänna, på det att ingen oskyldig skulle få lida, yttrade han till sist: ja, det är allt jag, jag bekänner. Härefter försattes alla utom mördaren på fri fot, men Fr.[ithiof] Qvick samt ännu en medlem af följet, Karl Oskar Lundberg, förständigades vid hämtnings äfventyr att infinna sig till nästa ransakning, som hålles om måndag. e. Å. P.
----------
I Tidning för Wenersborgs stad och län 1890-10-31, s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker.:
Dråpet i Åmål. Yngligen J. F. Karlsson, hvilken den 3 dennes i Åmål med knif stack ihjäl handelsbiträdet Oskar Bratt har af rådhusrätten därstädes dömts att för dråp undergå 4 års straffarbete.
612
« skrivet: 2010-03-12, 17:57 »
Per,
Stort tack för ditt utömmande svar.
Mvh
//Peder
613
« skrivet: 2010-03-11, 18:05 »
Hej, Per!
Du skriver, enligt Helge Nyberg. Är det ur något utgivet material av honom då?
Tack för ditt svar.
Mvh
//Peder
614
« skrivet: 2010-03-11, 14:55 »
SCB Dödbok (Utdrag ur Död- och begravningsbok) Ockelbo H1AA:268 1867:
31 [= Augusti], Meijer Johan Olof Hästbytare från Svärdsjö, [Ålder:] 47 [stryken åldersangivelse], [Dödsorsak:] Slag, [Dödsort:] Fäbodestället Kl[umde?]skog nära byn Heden, [Anteckning:] Attest om dödsfallet skickad d. 3 och om begrafningen d. 17 Sept. till Past. Emb. i Svärdsjö.
SCB Dödbok (Utdrag ur Död- och begravningsbok) Svärdsjö H1AA:267 1867:
31 [= Augusti], Hästbytaren Joh.[an] Meijer i Boda, 46 [år], 2 [mån], 4 [dagar], [Ej gift:] 1, [Dödsorsak:] Slag, [Dödsorsak, anteckning:] död i Ockelbo församl. af Gefleborgs Län och derstädes begrafven, enl. attest 17/9 67 -
615
« skrivet: 2010-03-11, 13:39 »
Järlåsa Födelse- och dopbok C:4 (1798-1826) 1822, fol. 44:
Maij [Född:] 9., [Dop:] 10., Oäckta barnet Maria Sophia, Vallackaren Lars Wigart dess hustru Maria Sophia Nord, [Hemvist:] Huddunge N.B. barnet föddes i Järlåsa på Sandtorpet., [Dopvittnen:] Torparen Hindric Jonsson, dess hustru Greta OlsDr i Sandtorp. Vallackaren vid Strömsholm Gustaf Adolph Nord, pigan Anna Greta PersDr i Järlåsa Prästgård.
616
« skrivet: 2010-03-11, 13:13 »
Tack Björn,
Svärdsjö Födelse- och dopbok C:4 (1799-1841) 1821:
Johannes, [Född:] Aug.[usti] 27, [Dop:] 28, Hans Meyer o[ch] h[ans] hustru Maja Christina Dahlberg Österbyn 35. [35 = moderns ålder], [Dopvittnen:] Kyrkov[ärden?] Jan Ersson och Hu Brita Mårtensdotter o [.......]Kusken Anders Back och Hu [..]ar Greta Norberg [från] falun; Soldaten Anders Jansson [...] och hu Anna Andersdotter [i?] Österbyn, Ä. S. 11/10
617
« skrivet: 2010-03-11, 12:06 »
Hamrånge Födelse- och dopbok C:2 (1761-1827) 1787, s. 159:
Olof [under namnet:] borta, [Född:] 11/12, [Dop:] 12/12, Hofslagare Dr.[ängen] Paul Lustig och H.[ustru] Agneta Fredricsdotter. f.[ödd] 1758 [= moderns födelseår], Faddr.[ar] Mårten Pehrsson úti Wij, Hofslagare Enkan Lovisa Pehrs dotter, ock Pigan Anna Jöns dotter i Prästgården. L: H:
---------
Denne Paul Lustig torde väl vara den som är nämnd under rubriken: Molin.
618
« skrivet: 2010-03-11, 11:53 »
Steve,
Jag missförstår dig inte, ingen fara. Men med all ödmjukhet, så vill jag undanbedja mig med att inte gå in i en sådan diskussion. För om jag väljer att göra det, vill jag ock slutföra den. Och det krävs ett allt för stort spektra av kunskap, för att kunna ta till sig objektivt av läsaren. Så, hur och var man än väljer att utgå ifrån i tid och rum, så är risken att det uppfattas fel av läsaren och missförstånd uppstår. Så inga givna- och entydiga svar finns på dina frågor.
Dessutom skulle jag vilja föreslå, att en rubrik för dessa typer av frågor skapas av Moderator, om han läser detta. Behovet finns, då jag stöter på små debatter lite här och var på Anbytarforum.
Mvh
//Peder
619
« skrivet: 2010-03-11, 10:24 »
Olof August Meijer, född 1857 28/7 (dp. 28/7) i Hanebo sn, Gävleborg län (X), Hälsingland. - Levde tillsammans med Amanda Josefina Wilhelmsson.
Hanebo Födelse- och dopbok C:2a 1832-1861:
Olof August, Wallackaren Joh.[an] Meijer från Svärdsjö; Hru Maria Sofia Löfgren, [Dopvittnen:] Hofslagaren Lars Erik Löfgren och Hru från Levanger; Gårdsegarna Joh.[an] Er.[ik] Pettersson och Hru i Falun.
---------
Vem är denne Olof August Meijers fader Johan Meijer?
Enligt tidningen Polisunderrättelser N:o 83, Tisdagen den 20 Juli 1880, A. Efterlyste personer, 1:o, s. 343, meddelas om Olof August Meijer: Hästhandl.[aren] Olof August Meijer fr.[ån] Falun, f.[ödd] 5/6 57, lång, något koppärrig o.[ch] ljuslätt med ärr å ryggen efter knifhugg, har d.[en] 17/7 i Gefle lifsfarligt sårat Arbetaren Erik Carlsson samt derpå begifvit sig från staden, hvadan han bör efterspanas o.[ch] häktas för ransaknings undergående, enl.[igt] begäran af Stadsf.[iskal] Röhman i Gefle.
Enligt tidningen Polisunderrättelser N:o 92, Tisdagen den 10 Augusti 1880, C. Diverse underrättelser, 1:o, s. 382, meddelas om Olof August Meijer: I N:o 83 A. 1 omförmälde Arbetaren Erik Carlsson har numera aflidit i följd af det knifhugg Olof August Meijer honom tillfogat, hvadan Meijer, oaktadt hans förebärande om träffad förlikning, bör fortfarande noga efterspanas o.[ch] vid anträffandet häktas, enl.[igt] medd.[elande] af Stadsf.[iskal] Röhman i Gefle.
Enligt tidningen Polisunderrättelser N:o 92, Torsdagen den 19 Augusti 1880, C. Diverse underrättelser, 4:o, s. 398, meddelas om Olof August Meijer: I N:o 83 A. 1 o. N:o 92 C. 1 efterlyste Hästhandlanden Olof August Meijer från Falun har natten till d.[en] 14/8 legat hos hästhandl. [aren] Ekengren vid Gussarfshyttan i St. Schdevi s:n [= Stora Skedevi socken] tillika med i hans sällskap färdande Lumpsaml.[aren] Wilhelmsson från Enköping, 61 år gl., samt 2 qvinnor o. 2 barn. Efterspanad begaf sig Meijer på flykten. Det öfriga sällskapet, som färdades efter 1 brun o. 1 sv.[art] häst, förspända kärror, o.[ch] 1 sv.[art] hingst, bunden bredvid, begaf sig d.[en] 15/8 på vägen åt Hedemora o.[ch] möjligen söderut enl.[igt] medd.[elande] af Kr.[ono]-länsm.[an] Leufgren i Kopparb.[ergs] 1:a E.
Enligt tidningen Polisunderrättelser N:o 101, Torsdagen den 1 September 1881, C. Diverse underrättelser, 8:o, s. 425, meddelas om Olof August Meijer: I N:ris 83 A. 1, 92 C. 1 o. 96 C. 4 - 80 efterlyste ännu ej ertappade Olof August Meijer lärer enligt anonymt medd.[elande] nu kalla sig Carl Wilhelmsson dels August Wilhelmsson. Han lärer nu åtföljas af en kvinna med namnet Amanda o.[ch] en tre års gosse, samt lärer ofta vistas i Norrtelgetrakten [= Norrtälje] hos Hästhandlaren Enock Carlsson i Riala s:n o.[ch] äfvenledes hos slägtingar i Enköping o.[ch] hos skiljda personer inom (Knutby) Ekeby (Faringe) Alunda s:nr, Upsala län. Han torde noga efterspanas o.[ch] derest han ertappas häktas o.[ch] till Gefle förpassas, enl.[igt] begäran af Stadsf.[iskal] Röhman derstädes.
Enligt tidningen Polisunderrättelser N:o 140, Tisdagen den 29 November 1887, C. Diverse underrättelser, 1:o, s. 652, meddelas följande om Olof August Meijer: Å torgdagen i Sala den 19/11 anhölls för ovarsamt körande en okänd hästbytare, hvilken under afförander till poliskontoret tog till flykten, lämnade häst och åkdon qvar, utan att sedermera låta sig afhöra eller återfordra detsamma. Personen i fråga är lång och ljuslagd, med något tunnt skägg å hakan, iklädd gråaktiga kläder, samt har, då han under detta år besökt torgdagarne i Sala, sällskapat med hästbytarne Erlandsson, Wilhelmsson, Per Carlsson och Georg Pettersson med flera, af hvilka han uppgifvits heta Pettersson och vara från Falun, men sannolikast är han i N:o 101 C.8 - 81 senast omnämnde Olof August Meijer, enär signalamentet inträffar å honom, hvarföre han, särskildt å torgdagar i Hedemora, Vesterås, Köping, Arboga, Enköping, Upsala och Norrtelje torde noggrant efterspanas och, då han anträffas, lagligen behandlas, enligt begäran af t. f. stadsfiskal Hansson i Sala.
Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv, kyrkobok AIa:16 1894-1901, fol. 242:
Olof August Meijer, född 1857 28/7 i Hanebo församling, Gävleborg län, hästbytare, ankom till Centralfängelset å Långholmen 1900 10/3, dömd av Gävle Rådhusrätt 1900 22/2 för dråp till 2 år och 4 månaders straffarbete. Enligt han själv Icke gift, men har en fästeqvinna Amanda Josefina Wilhelmsson, som har nio nu lefvande barn. Han betecknas som supig, och bör mantalsskrivas efter frigivningen i Ljusdals församling, Gävleborg län. Han frigavs 1901 24/11.
620
« skrivet: 2010-03-11, 08:47 »
I tidningen Dalpilen 1880-08-27, s. 3:
Hästhandlaren Olof August Meijer, hvilken den 17 sistlidne juli i Gefle tillfogade arbetaren Erik Carlsson flere hugg, hvaraf denne sedermera afled, har natten till den 14 dennes legat hos hästhandlaren Ekengren vid Gussarfshyttan i St. Skedvi socken tillika med i hans sällskap färdande lumpsamlaren Wilhelmsson från Enköping, 61 år gammal, samt två qvinnor och två barn. Då Meijer förmärkte sig vara efterspanad, begaf han sig på flykten. Det öfriga sällskapet, som färdades efter en brun och en svart häst, förspända kärror, och en svart hingst, bunden bredvid, begaf sig påföljande dag på vägen åt Hedemora och möjligen söderut.
Då man efter bofven har så färska spår, vill det tyckas, som han icke länge skulle undgå att varda gripen och till ett välförtjent straff befordrad. (G. P.)
621
« skrivet: 2010-03-11, 08:06 »
I tidningen Dalpilen 1922-03-10, s. 2:
Även tattare och zigenare
skola nu bli föremål för statistik. Fattigvårdslagstiftningskomitén har nämligen infordrat uppgifter från länsstyrelserna om antalet tattare och zigenare, som veterligen finnas inom länen. Men icke nog härmed. Uppgifterna skola även innefatta besked under vilka förhållanden respektive tattare äro bosatta på varje ort, hurudan barnens uppfostran och skolgång är samt om tattarnas levnadssätt.
Nämnda komité har dessutom infordrat statistiska uppgifter å personer, som för åren 1919-1921 blivit för lösdriveri eller bettleri anhållna och inställda inför vederbörande polismyndigheter.
622
« skrivet: 2010-03-11, 07:51 »
I tidningen Östergötlands veckoblad 1887-02-18, s. 3:
Att svärmödrar många gånger äro illa tålda vet man af gammalt. Det är förmodligen af dylik anledning, som zigenarna påstå, att deras lagar medgifva dem att skjuta ihjel dessa sina anhöriga. Ett zigenarsällskap, som vistas i Hedemora, har derstädes liksom på andra ställen hört sig för med myndigheterna, om de icke kunde få skjuta ihjel en gammal svärmor.
623
« skrivet: 2010-03-11, 07:39 »
I tidningen Blekingsposten 1879-12-23, s. 3:
Inga ledsamheter. Som en inroni öfver eländet fogade slumpen härom dagen så att tre personer, bärande namnen Fröjd, Munter och Glad, samtidigt höllos förvarade i stadshäktet i Stockholm.
Nästan samtidigt med dessa sutto på en gång häktade synonymerna Rask, Rapp Qvick och Flink.
624
« skrivet: 2010-03-11, 07:30 »
I tidningen Kalmar 1879-04-24, s. 3:
Falun. Gammalt nattwardsbarn. Efter föregången enskild skrift och absolution, blef den 15 dennes å härwarande cellfängelse straffången, wallackaren Johan Wilhelm Dahlström konfirmerad och begick derpå för första gången H. H. nattward. Dahlström är född den 8 november 1851 i Uslands by af Stöde socken i Westernorrlands län och war således nu wid sin första nattwardsgång 28 ½ år gammal.
625
« skrivet: 2010-03-11, 06:36 »
I Wermlands läns tidning 1872-12-07, s. 3, under rubriken Rättegångs- och Polissaker:
Snatteri. Sedan anmäldt blifvit att ett till 2 rdr rmt värderadt betsel af läder kl. ½ 11 förm. Fredagen den 29 sistl. november blifvit stulet i förstugan i enkan Larssons hus vid Vestra tullen, och att tömmen, som varit fästad i samma betsel, blifvit sönderskuren, anträffades kort derpå å Wåxnäsgatan Hästbytaren Carl Magnus Larsen eller Qvick den yngre från Guli i Mesko socken i Norge, hvilken innehade omförmälde betsel, hvarföre han af polisbetjeningen anhölls. Qvick hotade härvid att skjuta konstaplarne derest de icke ville släppa honom, men läto de sig icke förskräckas, utan medtogo honom till polisvaktkontoret. Vid visitation derstädes visade det sig att Qvick kunnat verkställa sitt hot, ty han innehade en laddad pistol, äfvensom en slidknif.
Tagen i förhör rörande nämnde tillgrepp nekade Qvick helt fräckt för detsamma, uppgifvande att han köpt betslet af en minderårig pojke för 50 öre, men slutligen fann han för godt att erkänna det han föröfvat tillgreppet på sätt anmäldt blifvit, äfvensom att han med slidknifven sönderskurit tömmen. Med anledning häraf var bemälde Qvick måndagen den 2 dennes inställd inför härvarande rådhusrätt att ansvara för snatteri. Då detta mål företogs till behandling inställde sig i åklagarens närvaro målsegaren och svaranden personligen, hvarvid Qvick vidhöll sitt förut gjorda erkännande. Härefter fick Qvick afgifva berättelse om sin föregående lefnad. Han uppgaf: att han är född den 28 aug. 1850 i Stafsnäs i Wermland, att föräldrarne äro den välbekante hästbytaren Lars Magnus Holm eller Qvick och hans moder Stina Kajsa Carlsdotter, hvilka ännu lefva och äro boende i Norge, han är för närvarande och har alltid varit boende hos föräldrarne, han sade sig derjemte aldrig förut hafva varit för brott tilltalad. Efter denna uppgift dömdes Larsen Qvick för första resan snatteri att böta 25 rdr och betala den sönderskurna tömmen med 5 rdr samt ersätta målsegaren för dennes inställelse inför rätten med 3 rdr. Med detta utslag förklarade såväl åklagaren som målsegaren och den tilltalade sig nöjde: hvarföre rätten förordnade att Qvick skulle genast insättas å länsfängelset för undergående af vatten- och brödbestraffning för samma böter, enär han ej kunde betala desamma. Några dagar derefter ankom 40 rdr från fadren, hvadan Qvick derefter frigafs.
626
« skrivet: 2010-03-11, 05:23 »
I tidningen Götheborgs Weko = Lista. Måndagen, den 30 October 1758., under rubriken Uti Cronhus Församlingen., s. 1:
Födde 2. Barn. Wigde Herr Jöns Rydin och Jungfru Ingrid Blomster. Döde Handtlangare Enkan Ekeroth, och 1. Barn.
-----------
Är denne hantlangareänka Ekeroth tillhörig denna rubrik?
I tidningen Kalmar 1893-06-30, s. 2:
- Gripen klocktjuf. Till Hallandsposten skrifwes från Laholm: Natten till den 26 sistl. februari begicks en djerf inbrottsstöld hos urmakaren G. Olsson inwid Borgholms stad, derwid tillgrepos 3 guldur och 17 silfwerur. Wid de spaningar efter tjufwen eller tjufwarne, som af wederbörande kronolänsman werkstäldes, erhöll denne sådana bewis mot skärsliparne August Ekeroth och Wilhelm eller Alfred Hertzberg, att han genom Polisunderrättelser anhöll om deras efterspanande och häktande. I onsdags anträffades Ekeroth i Laholm, anhölls af polisen och förklarades häktad, men nekade för stölden.
Ekeroth, hwars fullständiga namn är Frans August Johansson Ekeroth och som äfwen kallat sig Lindahl, är född 1863 i Grenaa i Danmark och enligt egen uppgift nu mantals= och kyrkoskrifwen i Elmeboda af Kronobergs län. Han är straffad för 4:e resan stöld och medborgerligt förtroende förlustig. Han åtföljdes af ett fruntimmer, Henrietta Hertzberg, och twå barn, deraf det minsta en månad gammalt.
Ekeroth kommer att med fångtransport föras till Kalmar.
627
« skrivet: 2010-03-10, 15:46 »
I Post- och inrikes tidningar 1835-09-10, s. 1, under rubriken Icke Officiell = Afdelning. Inrikes Underrättelser.:
= Jönköping den 4 Sept. (Korr. Art.) Arrestanten Peter Kuno, som, för mord dömd till döden, och, för att beredas, war insatt å särskilt rum å härwarande slottshäkte, rymde derifrån natten emellan den 1 och 2 dennes, sålunda, att Kuno, som afbrutit handtaget af det i muren befintliga jernspjell, med detta swaga instrument lösgjort ett af rakbräderna och krupit upp på winden, samt der lossar några tegel på yttre taket, hwarpå han utkommit och hoppat ned från taket till den underliggande gamla slottswallen, samt derefter tagit flykten. Senast på morgonen blef han eftersatt, och hans efterspaning fortfar, ty ännu har han icke blifwit ertappad.
-------------
I Post- och inrikes tidningar 1835-10-06, s. 4, under rubriken POSTSCRIPTUM.:
= Jönköping den 3 Okt. Missdådaren Peter Kuno, som den 1 sistl. Sept. rymde från härwarande slottshäkte, har blifwit ertappad i Hallands Län samt återförd hit.
------------
Kan denne kopplas till resandesläkten, kring Olof Sundstedt-Kuno?
628
« skrivet: 2010-03-10, 14:57 »
Post- och Inrikes Tidningar 1822-10-29, s. 6:
Wallackaren Didric Petersson, född i Östhammar 1802, tänker ingå äktenskap härstädes. Men som han dertill saknar ledighetsbetyg, så anmäles sådant härmed, på det den eller de som deremot hafwa något att påminna, må det gifwa tillkänna hos undertecknad, inom den tid Författningarne föreskrifwa; hwilket första gången kungöres. Stockholm, Tibble och Bro Prestgård d. 24 Oct. 1822.
A. Hallgren,
Pastor.
--------
I Post- och Inrikes Tidningar 1822-11-12, s. 6-7; kungöres 3:e gången.
Didric Petersson torde väl vara densamme som Vidrik Albrektsson (1802-1853) och son till Albertina Detlofsson (f. 1777), vilken i sin tur var dotter till Peter Detlofsson?
629
« skrivet: 2010-03-10, 13:40 »
Hej!
Denne ovan nämnde Ida Eleonora Wimmerstedt fann jag i Vimmerby landsförsamlings födelse- och dopbok. Hurvida hon tillhör resandesläkten med samma namn eller ej, vet jag inte. Peter Wimmerstedts hustru heter ju Anna Kristina, och denne moder till Ida Eleonora, Sara Kristina. Men onekligen en intresant uppgift.
Vimmerby lfs Födelse- och dopbok (CI:6 1824-1845) 1840, fol. 277:
Ida Eleonora, [Under namnet:] obs. Sara Christina Wimmerstedt har ej hört till Wimmerby men väl tidtals uti Wimmerby Stad. A Lindal], [Född:] 12/7, [Dop:] 18/7, föddes Qwinspersonen Sara Christina Wimmerstedts oägta barn d. 12 och döptes den 18de juli med namn Ida Eleonora.- Fadren uppgifves wara en med namn Nils Peter Swensson.- Barnet föddes wid Högebro Hessleby Socken -
Faddrar woro: BackstuguSittaren Johan Håkansson och dess hustru Inga Catharina Larsdr i Nybo under H[..]kulla Hessleby Socken, volontairen I. M. Marcellus och Demoiselle Wendela Gustava Marcellus i Lönberga Prostgd -
Och alldenstund ofwannämde föräldrar ej tillhöra denna församling, utan Wimmerby efter deras uppgift, upptekna ej barnet här, utan bör denna dopsedel genast inlemnas till Pastors Embetet i Wimmerby.
Lönberga d. 18 Juli 1840. - P. J. Lindner v.[ice] p.[astor]
Ofwanskrifne dopsedel inlemnades först i December 1856 och inlades i samma år attester till Stadsförsamlingen - A Lindal.
--------------
Hittade även denna Nathalia Maria, dotter till Ingrid Lena Wimmerstedt. Någon som vet vilka dessa är, och om de tillhör resandesläkten?
Vimmerby lfs Födelse- och dopbok (CI:6 1824-1845) 1840, fol. 275:
Nathalia Maria, [Under namnet:] Modren Kyrkotagen för Doctor C. Ringströms hustru., [Född:] 7/11, [Dop:] 15/11, Modren: Ingrid Lena Wimmerstedt i Staden., [Moderns ålder:] 38. [år]
Faddrar: Färgaren Swartz med Fru, Kopparslagaren Fr[itz?] Hentzell med Fru, Handland. Lor. Åhlström, Mams. Lovisa Fagerholm.
Mvh
//Peder
630
« skrivet: 2010-03-10, 12:09 »
Vimmerby Födelse- och dopbok (CI:6 1824-1845) 1840, fol. 265:
Fredrik Roland oä, [Född:] 1/4, [Dop:] 3/4., = Modren Qwinfolket Sara Lisa Sandelin och fadren: dess trolofvade Lars fr.[edrik] Rosengren från Lönberga Socken: Dopsedel lemnad.
Faddrar: f.d. Husman Nils Blom, hans hustru Stina Lisa Kindblom i Hul[testen?], Pigan Maja Lisa Swensdr i Wimmerby.
631
« skrivet: 2010-03-10, 11:29 »
Qwinsperson Ida Eleonora Wimmerstedt, född 1840 i Wimmerby och bosatt i Wimmerby. Signalement: 5 fot 3 1/2 tum lång, blå ögon, blånda hår. Orsak till häktningen: Passlöst kringstrykande, Magistraten i Norrköping. Ålder: 19 år.
Linköpings kronohäkte, 1859
Fånge nr: 225
Domstol: Wid Kansliförhör. den 2 Augusti.
Medhavda persedlar: Contant En Riksdaler 50 öre. Utkvitterade persedlar: Uttagne.
Frisläppt: Lösgifwen den 2:dre Augusti med Pass till hemorten.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:101
----------------
Vem är denne Ida Eleonora Wimmerstedt, och är hon känd sedan tidigare? Kan hon kanske vara ett syskon till Johan Fredrik Peter (född 1824), Karl Johan (född 1826) och Anton Rikard (född 1833), och därmed en förbisedd dotter till Peter Wimmerstedt? Någon som vet mer, och kan ge besked?
632
« skrivet: 2010-03-10, 07:33 »
Mansperson Anton Rikard Wimmerstedt, född 1833 i Alsheda S:n Jönköpings Län och bosatt i Repperda S:n Jönköpings Län. Signalement: 5 fot 9 3/4 tum lång, blå ögon, brunt hår. Orsak till häktningen: Förfalskningsbrott. Krono Länsman Rylander. Ålder: 25 år.
Fångrulla: Linköpings kronohäkte, 1858
Fånge nr: 215
Domstol: Bankekinds Härads Rätt. Den 16/6 afsänd till Fillinge på ransakning, återkom samma dag. Den 8/8 afsänd till d:o på d:o, återkom samma dag. Den 23/8 afsänd till d:o på d:o återkom samma dag.
Tidigare brott: Förfalskningsbrott. Ärans förlust och 20 Rdr. rmt böter.
Utdömt straff: Den 30 September ankom Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof Rätts Utslag af den 29 i samma månad enligt hvilket Wimmerstedt blifwit för förfalskningsbrott dömd att mista äran och böta 20 Rdr. rmt, eller, i brist af tillgång dertill undergå 12 dagars fängelse wid watten och bröd.
Straffad i fängelset: Den 30 September börjat 12 dagars watten och bröd. Slutat den 12 October. Medhavda persedlar: Kläder enligt Emottagnings Journalen. Contant Twå /2/ Rdr. 82 öre. Utkvitterade persedlar: Den 8/6 till bröd 82 öre. Den 5/7 till d:o 50 öre. Den 17/7 till d:o 50 öre. 12/8 till d:o 50 öre. Den 9/9 till postporto 3 öre. Uttagne.
Frisläppt: Afsänd till Jönköping den 15 October.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:100
633
« skrivet: 2010-03-10, 07:29 »
Mansperson Carl Johan Wimmerstedt, född 1827 17/10 i Carlstad och bosatt i Calmar Län. Signalement: 5 fot 6 tum lång, med bruna ögon och mörkbruna hår. Orsak till häktningen: Stöld. Länsman Wettergren. Ålder: 22 år.
Fångrulla: Linköpings kronohäkte, 1849
Fånge nr: 86
Medhavda persedlar: 1 blå jacka, 1 par grå byxor, 1 rutig wäst, 1 halsduk, 1 skjorta, 1 par skor, 1 par strumpor, 1 hatt.
Frisläppt: Afsänd till Calmar den 2 Mars.
Antal underhållsdagar: 6
Anmärkning: Har mesta tiden uppehållit sig i Calmar Län dock utan att någonsin wara skattskrifven. Afs. med Gevald. Pihl.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:89
634
« skrivet: 2010-03-10, 07:24 »
Johan Fredrik Wimmerstedt, född 1824 i Lönberga Socken. Signalement: 5 fot 9 1/2 tum lång, med blå ögon och ljusa hår. Orsak till häktningen: Förswarslöshet. Kgs Befh:de i Calmar. Ålder: 24 år.
Fångrulla: Linköpings kronohäkte, 1848
Fånge nr: 175
Medhavda persedlar: 1 grå tröja, 1 par grå byxor, 1 randig wäst, 1 skjorta, 1 par stöflar, 1 par strumpor, 1 halsduk, 1 hatt.
Frisläppt: Afsänd till Carlsborg den 12 Mars.
Antal underhållsdagar: 3
Anmärkning: utan skattskrifningsort. afsänd med Gevalde Sandström från Jönköping.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:86
635
« skrivet: 2010-03-10, 07:20 »
Johan Peter Wimmerstedt
Fångrulla: Linköpings kronohäkte, 1843
Orsak till häktningen: Passagerare Kgs. Befh:de i Jönköping.
Nr, transport fånge: 199
Frisläppt: Den 8 September afsänd till Stockholm
Antal underhållsdagar: 1
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:76
636
« skrivet: 2010-03-10, 07:15 »
Anna Christina Palm eller Wimmerstedt, Född 1788 i Helsingeland. Signalement: Längd: 2 al. 14 tum, Hår: Mörkt, Ögon: Bruna med mörka bryn, Ansigte: Trindlagdt. Ålder: 51 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 3308
Domstol: Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag.
Tidigare brott: För Kringstrykande och för det hon förlupit den tjenst i hvilken hon ifrån Corrections Inrättningen warit uttagen.
Utdömt straff: Till Arbete på Obestämd tid jemlikt 14 § i Kongl. förordningen den 29 Junii 1833 förutsätter.
Datum, utdömt straff: 1839-10-05
Frisläppt: Frilemnad som lagstadd Tjenstehjon till Arrendatorn Carl Fredric Andersson uti Sätra och Kimstad socken. Andersson blefv vid utbegärandet af denna qvinna varnad och föreställd hennes flyktighet, med det oacktad fortfarit i sin åstundan att henne utfå.
Datum: 1840-06-19
Antal underhållsdagar: 231
Anmärkning: Förut innewarit under N:o 3219. Sitter i Celle. Besigtigad är Frisk och Arbetsför Rislachi.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:7
637
« skrivet: 2010-03-10, 07:11 »
Anna Christina Palm eller Wimmerstedt, född 1785 i Norrige (efter förra upgiften uti Helsingeland). Signalement: Längd: 2 al. 14 tum, Hår: Mörkt, Ögon: Bruna med mörka bryn, Ansigte: Trindlagt, af Ziguenare slägtet. Ålder: 56 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 3379
Domstol: Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag.
Tidigare brott: För bristande förswar och kringstrykande.
Utdömt straff: Till Arbete på Obestämd tid.
Datum, utdömt straff: 1841-06-30
Frisläppt: Uttagen till laga Tjenstehjon af Lif Grenadieren Gustaf Djerf under Dömmestad i Styrestad Socken och Linköpings Län.
Datum: 1844-08-30
Antal underhållsdagar: 1115
Anmärkning: Förut innewarit under N:o 3219 och 3308. (Född 1786). Besigtigad, är frisk och Arbetsför Rislachi.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:7
638
« skrivet: 2010-03-10, 07:00 »
Laurentia Fältin Laurin, född 1765 i Wimmerby. Signalement: Hår: Swart, Ögon: Bruna med swarta ögonbryn, Ansigte: Ziguenarfärgat, Till Wäxten: Ordinair. Ålder: 52 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 1717
Domstol: Efter Konungens Befallningshafwandes i Calmar skrifwelse.
Tidigare brott: För Lösdrifveri och utan ägande säkert hemvist.
Utdömt straff: Till Arbete på Obestämd tid.
Datum, utdömt straff: 1817-12-15
Frisläppt: Frigifven i följd af Konungens Befallningshafvades i Calmar skrifvelse d. 3 i bemälte månad.
Datum: 1820-04-12
Antal underhållsdagar: 845
Anmärkning: Förut N:o 1495.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:1
639
« skrivet: 2010-03-10, 06:59 »
Laurentia Fältin Laurin, Född 1765 i Wimmerby Stad. Signalement: Hår: Swart, Ögon: Bruna med svarta stora ögonbryn, Ansigte: Zignenarfärgat, Till Wäxten: Ordinair. Ålder: 50 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 1495
Domstol: Efter Konungens Befallningshafvandes i Calmar Skrifwelse.
Tidigare brott: För kringstrykande och utan säkert hemwist.
Utdömt straff: Till Arbete på obestämd tid antingen intill dess hon gittar sig Laga försvar anskaffa eller upgifver sådant näringsfång hvarmed hon sig kan Soulinera.
Datum, utdömt straff: 1815-10-07
Frisläppt: Frigifven till Muraren Landerholm.
Datum: 1817-07-02
Antal underhållsdagar: 715
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:1
640
« skrivet: 2010-03-10, 06:42 »
Laurentia Faltin, Född 1765 i Wimmerby. Signalement: Hår: Swart, Ögon: Bruna med stora Swarta bryn, Ansigte: Ziguenar färgat, Till Wäxten: Ordinair och fet. Ålder: 56 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 1978
Domstol: Efter Konungens Befallningshafvandes i Calmar Skrifwelse.
Tidigare brott: För Sysslolöst Kringstrykande efter sin frigifning härifrån.
Utdömt straff: Till Ett års Arbete.
Datum, utdömt straff: 1821-05-31
Frisläppt: Frigifven och förpassad till Gerdserums Sochn.
Datum: 1822-06-04
Antal underhållsdagar: 368
Anmärkning: Förut 1495, och 1717.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:3
641
« skrivet: 2010-03-10, 06:41 »
Hinric Faltin, Född 1805 i Kronobergs Län, Linnerö Sochn och Gården Hammarnäs. Signalement: Hår: Swart, Ögon: Bruna med mörka bryn, Ansigte: Trinnlagt och Kopparrigt, Till Wäxten: Lång och Smal. Ålder: 16 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 1989
Domstol: Efter skrifwelse från Konungens Befallningshafwande i Linköping.
Tidigare brott: För det han befunnits samma person som förledit år warit af Konungens Befallningshafwande i Calmar hitdömd, med på wägen emellan Linköping och denna Staden fått tillfälle at från fång Gewaldigern sig på flykten begifwa.
Utdömt straff: Till det honom ådömda arbetet.
Datum, utdömt straff: 1821-07-18
Frisläppt: Frigiven till Manufactur Smeden här i Norrköping C. P. Hägert, till Lärodräng.
Datum: 1821-09-08
Antal underhållsdagar: 50
Anmärkning: Förut N:ris 1564 och 1736.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:3
642
« skrivet: 2010-03-10, 06:39 »
Hinric Faltin, född 1805 i Cronobergs Län Linneryd Sochn och Gården Hammarnäs. Signalement: Hår: Swart, Ögon: Bruna med mörka ögonbryn, Ansigte: Ljust, till Wäxten: Ordinair. Ålder: 13 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 1736
Domstol: Efter förpassning från Konungens Befallningshafwande i Linköping.
Tidigare brott: För obehörigt Kringstrykande.
Utdömt straff: Till Arbete på Obestämd tid.
Datum, utdömt straff: 1818-04-17
Frisläppt: Frigifven till Sejlaren Smiedrich här i Staden till Lärogosse.
Datum: 1820-08-18
Antal underhållsdagar: 852
Anmärkning: Förut N:o 1564.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:1
643
« skrivet: 2010-03-10, 06:38 »
Anna Catharina Faltin, född 1800 i Nyköpings Län och Stora Wingåkers Socken. Signalement: Längd: 2 al. 13 tum, Hår: Svart, Ögon: bruna med mörka bryn, Ansigte: Trindlagt och Ziguenar färgadt, Wäxt ordinär. Ålder: 48 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 3809
Domstol: Enligt Konungens Befallningshafvandes i Calmar Utslag.
Tidigare brott: Försvarslös
Utdömt straff: Till Två (2) års Arbete. Tiden beräknad från den 28 Maj 1848.
Datum, utdömt straff: 1848-05-16
Frisläppt: Frigifven och förpassad till Tryserums Socken, Calmar Län.
Datum: 1850-05-23
Antal underhållsdagar: 715
Anmärkning: Mindre Arbetsför d. 21/6 1848 Åg. Förut under N:o 2271, 2405 och 3288.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:8
644
« skrivet: 2010-03-10, 06:36 »
Anna Catharina Faltin, född 1801. Signalement: Längd: 2 al. 14 tum, Hår: Swart, Ögon: Bruna med mörka bryn, Ansigte: Trindlagdt och Ziguenarfärgat. Ålder: 38 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 3288
Domstol: Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag.
Tidigare brott: För bristande Förswar.
Utdömt straff: Till Arbete på Obetsämd tid.
Datum, utdömt straff: 1838-05-08
Frisläppt: Såsom lagstadd Tjenstehjon frilemnad till Skattemännen Gustafv Andersson och Petter Trybom uti Tryserums Socken och Callmar Län.
Datum: 1839-07-11
Antal underhållsdagar: 75
Anmärkning: Förut innevarit under N:ris 2271 och 2405 med namnet Johanna och Anna Cath. Lindström. Skall enl. uppgift vara ärelös dömd för förfalskning af hennes Älskares permissionsbrefv.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:7
645
« skrivet: 2010-03-10, 06:33 »
Enka Anna Catharina Faltin eller Lindgren, född 1800 i Säfsta By Westra Wingåkers socken, Oppunda Härad, och bosatt i Tryserums socken, Calmar Län för år 1841. Signalement: 10 qvarter 1 tum lång, Gråsvart hår, Bruna ögon. Ålder: 51 år.
Fångrulla: Norrköpings Spinnhus
Fånge nr: 3959
Tidigare brott: För att, i brist af laga försvar.
Dömd af Kongl. Maj:ts Befh:de i Calmar den 28/1 1851, samt af Kongl. Maj:t enligt utslag.
Utdömt straff: Hållas till arbete under Twå års tid.
Datum, utdömt straff: 1851-04-08
Medhavda persedlar: Medhade vid ankomsten: 1 st. Kjortel och Tröja 8 Skilling, 2 st Halsdukar 6 Skilling, 1 st. Förkläde 2 Skilling, 1 par Strumpor 2 Skilling, 1 par Känger 4 Skilling. Attesteras A. S. Hård af Segerstad. Å detta fängelse förtjent arbetspremier 17 R:dr 31 Skilling 7 r. Summa 18 R:dr 5 Skilling 7 r. Utkvitterade persedlar: Å fängelset har af arbetspremierne matvaror m.m. uttagits 12 R:dr 25 Skilling 3 r. Wid afgången utbekommit. Motstående klädespersedlar 22 Skilling, 1 st. Förkläde 8 Skilling, 1 par Strumpor 4 Skilling, 1 st. Klänning 1 R:dr 16 Skilling, 1 st. Förkläde 12 Skilling, 2 st. Halsdukar 16 Skilling, 6 st. Stickade Mössor 16 Skilling, 3 par Strumpor 16 Skilling, 2 par Hängslen 8 Skilling, 1 par Armmuddar 2 Skilling, 1 st. Kaffepanna 8 Skilling. Contant 1 R:dr 44 Skilling 4 r. Summa 18 R:dr 5 Skilling 7 r. Qvitteras Anna Catharina Faltin. g. M. G. Danielsson Attesteras A. S. Hård af Segerstad.
Frigifven 1853-04-28 och förpassad till Tryserums Socken Calmare Län.
Antal underhållsdagar: 722
Anmärkning: Förpassad från Calmar Länshäkte. Mannen Wallackare. Vid ankomsten frisk men mindre arbetsför Intygas O. W. Åberg.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIa1:2
646
« skrivet: 2010-03-10, 06:30 »
Hustru Lisa Maria Persdotter Faltin, Född 1797 i Bjälbo socken och bosatt i Wreta Kloster socken. Signalement: 5 fot 2 1/2 tum lång med blå ögon och brunt hår. Orsak till häktningen: Stöld. Länsman Widegren. Ålder: 54 år.
Linköpings kronohäkte, 1851
Fånge nr: 255
Domstol: Den 26 april avsänd till Sjögestad på rannsakning. Återkom samma dag.
Utdömt straff: Gullbergs h:ds rätt har genom Utslag den 26 April funnit Faltin vara lagl. förvunnen att hafva tillgripit 2 Ltt. höfoder i värde till 32 skilling, vid h:ket förhållande och då Faltin genom Utslag den 4 Maj% April, h:ket ännu icke gått i verkställighet blifvit dömd för 2:dra resan stöld till belopp af 1 Rdr 44 skilling att böta 7 Rdr. 32 skilling banko samt stånda upp% uppenbar kyrkoplikt; Härad Rätten stadgar att Faltin skall böta tillsammans 12 Rdr. 16 skilling b:co, samt för båda tjufvnads brotten undergå en söndags uppenbar kyrkoplikt.
Frisläppt: Den 24 Maj afsänd till Länsman Widegren för kyrkopliktens undergående och sedan lösgifvas.
Antal underhållsdagar: 41
Anmärkning: 1851 den 16 April till Domhaf.i Gullberg om rans. 1851 24 April från dito om dito den 26/4. 1851 den 16 Maj ankom H:ds Rättens Utslag. 1851 17 Maj till Kr.fogden Ygberg för uttagande af de Hustru Faltin ådömda böter ul. 1142. 1851 24 från Länsman Widegren med bevis om böternas erläggande.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:91
647
« skrivet: 2010-03-10, 06:28 »
Anna Catharina Faltin
Linköpings kronohäkte, 1851
Orsak till häktningen: Hitförpassad af Konungens Befallningshafvande i Calmar.
Nr, transport fånge: 56
Frisläppt: Den 7 maj afsändes Faltin till Norrköping.
Antal underhållsdagar: 6
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:91
648
« skrivet: 2010-03-10, 06:26 »
Anna Catharina Faltin
Linköpings kronohäkte, 1848
Orsak till häktningen: Hitförpassad från Calmar för att widare afföras till Norrköpings Allmänna Straff- och arbetsfängelse.
Nr, transport fånge: 136
Frisläppt: Afsänd den 7 Juni till Norrköpings Allmänna straff- och arbetsfängelse.
Antal underhållsdagar: 6
Anmärkning: afs. med Gevald Röström.
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:87
649
« skrivet: 2010-03-10, 06:25 »
Elisabeth Margaretha Faltin
Linköpings kronohäkte, 1843
Orsak till häktningen: Passag. Kg:ns Befall:de i Wexiö.
Nr, transport fånge: 54
Frisläppt: Den 29 Mars afsänd till Norrköping.
Antal underhållsdagar: 1
Källa: Landsarkivet i Vadstena DIIIaa:77
650
« skrivet: 2010-03-10, 04:46 »
Efterlysning Uppsala den 3 maj 1817:
8:o Volontären av Göteborgs Eskadern Christian Gullbrandsen och i hans följe och på hans pass antecknade kvinnspersonen Anna Gertrud Månsdotter, som också kallar sig Lundberg, har vid sitt vistande i Norrköping narrat till sig kläder från livgrenadjären Canon på Sanna ägor. Gertrud Månsdotter har för två år sedan i Norrköping varit tilltalad för stöld av en guldklocka av gammal fason med en rosig boett och vidhängande mässingskedja samt en guldring och 3 pitschafter. Gullbrandsson, som besväras av veneriska åkommor och har besvärligt att gå är klädd i de vita byxor han stulit och blå tröja
Uppsala den 3 maj 1817 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelse 1817, Låssa kyrkas arkiv.
651
« skrivet: 2010-03-10, 04:41 »
Efterlysning, Uppsala den 13 september 1816:
13:o Carl Fredrik Mejer, 23 år lyckades rymma från fångbevakningen i Linköpings län.
Uppsala slott den 13 september 1816 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1816, Låssa kyrkas arkiv.
652
« skrivet: 2010-03-10, 04:38 »
Kungörelse, Uppsala den 20 september 1816 (värvningspass):
Chefen för Kongl Arméns Flottas Stockholms Eskader har utfärdat värvningspass för volontären vid Eskaderns Kompani, N:r 7, Alexander Flinta. Han får i det mig nådigt anförtrodda län anställa värvning.
Uppsala slott den 20 september 1816 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1816, Låssa kyrkas arkiv.
653
« skrivet: 2010-03-10, 04:35 »
Efterlysning, Uppsala den 24 december 1839:
10:o Korrektionisterna Elias Fredriksson Rhodin eller Rosengren och Olaus Olsson har rymt från Göteborgs länshäkte
Rhodin är undersättsig, magert ansikte, blå ögon, mörkt hår
Olsson är medelmåttigt växt, rödlätt ansikte, ljust hår och blå ögon
Uppsala den 24 december 1839
Landshövdinge Ämbetes Kungörelser 1839, Låssa kyrkas arkiv.
654
« skrivet: 2010-03-10, 04:33 »
Efterlysning, Uppsala den 20 juli 1839:
4:o Gossen Anton Rickard Wimmerstedt har rymt från Pigan Lind i Jönköping
Han är född 1833
Uppsala den 20 juli 1839 O H FÖRBERG P E O WISTRAND
Landshövdinge Ämbetes Kungörelser 1839, Låssa kyrkas arkiv
---------
Anton Rikard Wimmerstedt, han återfinns i Släktforskarnas Årsbok 2003, Syskonen Faltins härstamning, artikel av Bo Lindwall, s. 68.
655
« skrivet: 2010-03-10, 04:30 »
Efterlysning, Uppsala den 9 juli 1839:
3:o Den för efterapning av Bankosedlar tilltalade Artilleristen Carl Fredrik Darell har rymt från Stadshushäktet i Stockholm
Han är 24 år gammal, liten till växten, stark och välbildad kroppsbyggnad, trint rödlätt ansikte, svärtade mustascher, ljust hår
100 riksdaler utlovas till den som griper Darell
Uppsala den 9 juli 1839 A WISTRAND O H FÖRBERG
Landshövdinge Ämbetes Kungörelser 1839, Låssa kyrkas arkiv.
656
« skrivet: 2010-03-10, 04:28 »
Kungörelse, Uppsala den 8 april 1839 (mord i Grillby):
Änkan Johanna Sophia Flinta, född Djurström, som försedd med Överståt Hållare Ämbetets i Stockholm utgivna pass, har natten till den 20 mars fått husrum i Grillby by, Villberga socken, detta län. Samma natt mördades hon av bonden Ludwig Anderssons efter förmodan svagsinta hustru, varom rannsakning skett vid Domstolen i orten. Då upplysningar saknas om den mördades hemvist och anförvanter, underrättas de för att få tillfälle att övertaga Djurströms kvarlåtenskap.
Överståthållare Ämbetet i Stockholm och Befallningshavande i övriga län anmodas utfärda likalydande Kungörelse.
Uppsala den 8 april 1839 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetes Kungörelser 1839, Låssa kyrkas arkiv.
657
« skrivet: 2010-03-10, 04:26 »
Efterlysning, Uppsala den 6 mars 1839:
4:o De för stöld tilltalade manspersonerna Anders Ersson, Alexander Edling eller Flinta och Carl Gustaf Andersson har rymt ur Stadshäktet i Sala.
Ersson är 20 år, liten till växten ljust trint ansikte och klädd i blå rock och byxor, livtröja och stövlar
Edling är 16 år gammal, smal, trint ansikte, mörkt hår och klädd i svart rock, blå byxor, randig väst, ljusblå livtröja och stövlar
Andersson är 20 år gammal, medelmåttigt växt, långlagt ansikte, ljust hår, ljusblå ögon och klädd i blå rock, blå byxor, ljusblå jacka och skor
Krono- och Stadsbetjänter anbefalles att efterspana dessa förrymda och brottsliga personer, stulen egendom och häst jämte tjuvarna och vid anträffandet med dem lagligen förfara.
Uppsala den 6 mars 1839 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetes Kungörelser 1839, Låssa kyrkas arkiv.
658
« skrivet: 2010-03-10, 04:23 »
Efterlysning, Uppsala den 19 januari 1839:
2:o Korrektionisten Elias Fredricksson Rodin eller Rosengren, vilken rymt från fångbevakningen i Göteborgs Länshäkte
Han är 40 år gammal, undersättsig, mörkt hår och klädd i blå tröja, grå byxor, blå väst, strumpor och skor
Krono- och Stadsbetjänter anbefalls att efterspana dessa förrymda personer och vid anträffandet gripa och hitsända dem.
Uppsala den 19 januari 1839
Landshövdinge Ämbetes Kungörelser 1839, Låssa kyrkas arkiv.
659
« skrivet: 2010-03-10, 04:20 »
Efterlysning, Uppsala den 30 november 1838:
4:o Den s k Skojaren Pettersson, hans son Alexander Carlsson, Wilhelm Carlsson, Mågen Kihlström, Drängen Wilhelm och två kvinnor skall inställa sig vid Domstolen på begäran av Kronobetjäningen i Olands Härad. De skall rannsakas för att den 22 dennes från Gästgivare Eric Hanssons hustru i Öster Edinge våldsamt tillgripit en svart sidenhalsduk, 1 ljusblå ylleschal, 1 röd kambricksschalett och 1 mindre silkesschalett samt med knivar och dragen sabel sårat flera personer
Krono- och Stadsbetjänter anbefalls att efterspana dessa förrymda och brottsliga personer och vid påträffandet med dem lagligen förfara.
Överste Hållare Ämbetet i Stockholm och Befallningshavande i angränsande län anmodas efterlysa de i N:o 1, 3, 4, 5 och 6 omtalade personer och persedlar
Uppsala den 30 november 1838
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1838, Låssa kyrkas arkiv.
660
« skrivet: 2010-03-10, 04:17 »
Kungörelse, Uppsala den 14 september 1838 (2 personer efterlysta för att ha idkat hasardspel):
Simtuna Häradsrätt har beslutat, som Befallningshavande i Västerås län tillkännagivit, att Hästhandlare Elias Lindberg från Eskilstuna och försvarslöse Drängen Johan Eric Norquist från Sala är efterlysta och förständigade, att vid ett vite på 10 riksdaler, infinna sig inför Simtuna Häradsrätt den 5 november, för att genmäla Landsfiskal Magnus Berglinds påstående om ansvar för idkat hasardspel.
Uppsala den 14 september 1838
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1838, Låssa kyrkas arkiv.
661
« skrivet: 2010-03-10, 04:15 »
Efterlysning, Uppsala den 14 september 1838 (9 personer, stöldgods):
10:o Förre sjöartilleristen Carl Magnus Lindgren och kvinnspersonen Chatarina Faltin bör in ställa sig hos Stranda Häradsrätt i Kalmar län för att höras i rannsakningsmålet angående
Sjöartilleristen Lindgren, som är tilltalad för dråp.
Han är 25 år gammal, medelmåttig längd, smärt växt
Hon är 36 år gammal, medelmåttig längd och stark kroppsbyggand, mörk ansiktsfärg, svart hår och bruna ögon
Krono- och Stadsbetjänterna anbefalles att på det allvarligaste efterspana dessa rånare, förrymda och brottsliga personer och stulna egendom jämte tjuvarna och vid anträffande med dem lagligen förfara.
Uppsala den 14 september 1838
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1838, Låssa kyrkas arkiv.
662
« skrivet: 2010-03-10, 04:12 »
Kungörelse, Uppsala den 1 september 1838 (efterlyst för förfalskningsbrott):
Lumpsamlare Gustaf Larsson eller Petersson har genom Göta Hovrätts Utslag blivit dömd till ansvar för Förfalskningsbrott och är härmed efterlyst. Han är förständigad att inom 6 veckor infinna sig hos Kronofogden i Kinds Fögderi, Älvsborgs län för att undfå Utslaget, vid äventyr att det eljest anses laga kraftvunnet.
Uppsala den 1 september 1838
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1838, Låssa kyrkas arkiv.
-------
Vem är denne Gustaf Larsson eller Pettersson?
663
« skrivet: 2010-03-10, 04:09 »
Kungörelse, Uppsala den 3 maj 1838 (överfall på öppen gata):
Uppsala Kämnärsrätt har begärt efterlysning på Lumpsamlarna Alexander Carlsson och Wilhelm Carlsson från Nyfors Pappersbruk i Stockholms län, som blivit tilltalade för att med kniv på öppen gata överfallit en annan person. De har inte kunnat hämtas till Kämnärsrätten utan är nu efterlysta, med befallning till Krono- och Stadsbetjänter på det sorgfälligaste efterspana dem och vid anträffandet insända dem till Länshäktet.
Överståthållare Ämbetet och övriga Befallningshavande anmodas efterlysa dessa brottslingar.
Uppsala den 3 maj 1838
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1838, Låssa kyrkas arkiv.
--------
Dessa två torde väl vara söner till Karl Gustaf Pettersson.
664
« skrivet: 2010-03-10, 04:06 »
Kungörelse, Uppsala den 11 april 1838 (häktad för häststöld):
Smideshandlare Carl Fred[rik] Lindgren från Eskilstuna, som har angivit Drängen Elias Färdig att i Hammarlinds Härad stulit en häst, varför Färdig nu hålls häktad och undergått rannsakning utan att tillräckliga bevis framkommit. Lindgren är därför efterlyst och förständigad att vid äventyr av hämtning på egen bekostnad så fort sig göra låter anmäla sig hos Kronolänsman Taléen Husby, Skönberga socken, Linköpings län för att styrka angivelsen.
Uppsala den 11 april 1838 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1838, Låssa kyrkas arkiv.
665
« skrivet: 2010-03-10, 04:02 »
Kungörelse, Uppsala den 9 september 1837 (lumpsamlares begravning):
På begäran av Landshövdinge Ämbetet i Västerås tillkännages att avlidne lumpsamlaren A Rydbergs änka, Anna Greta Lindgren avvikit från hemorten, utan att ersätta Carls Andersson i Flinta, Rytterns socken för de kostnader han haft för lumpsamlarens begravning. Den som äger kännedom om änkans vistelseort uppmanas att anmäla till Kronofogden Iverus i nämnda län.
Uppsala den 9 september 1837
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1837, Låssa kyrkas arkiv.
666
« skrivet: 2010-03-10, 04:00 »
Efterlysning, Uppsala den 10 augusti 1837:
2:o En s k skojare, som förmodas heta Dahlström och är i sällskap med en person vid namn Gripenfelt, besökte torparen Jan Lundin under Taxnäs Gård i Fröjdesunda socken, detta län.
Denna skojare begärde enträget under förevändning att byta hästar, få försöka Lundins häst, som är gulblack med svart man och svans, 9 år gammal. Han red genast iväg utan att Lundin på den usla häst Dahlström lämnat kunna komma i fatt honom.
Krono- och Stadsbetjänter i länet anbefalles att efterspana dessa förrymda och brottliga personer, stulna egendom och kreatur jämte tjuvarna samt vid anträffandet med dem lagligen förfara.
Överståthållare Ämbetet i Stockholm och Befallningshavande i Rikets övriga län anmodas att låta efterlysa Frestadius och Dahlström samt hästen som han stal.
Uppsala den 10 augusti 1837 O H FÖRBERG L D WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1837, Låssa kyrkas arkiv.
667
« skrivet: 2010-03-10, 03:56 »
Efterlysning, Uppsala den 3 maj 1836:
2:o Förre Lumpsamlare Lars Magnus Dahlstrand har på öppen gata i Nyköping överfallit och tillfogat Lumpsamlare Lindström från Nyfors två svåra knivstygn.
Han är 27 år gammal, medelmåttigt växt, ljusbrunt hår, grå ögon med en mörk fläck i det ena.
Han var klädd i brun överrock, blå byxor, väst och mössa
Uppsala den 3 maj 1836 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1836, Låssa kyrkas arkiv.
668
« skrivet: 2010-03-10, 03:54 »
Kungörelse, Uppsala den 16 november 1835 (efterlyst hästhandlare):
Enligt Rådsturättens i Eksjö Beslut är Hästhandlare Sandahl efterlyst med antydan att inställa sig vid Rätten den 7 december i ett mål mellan Stadsfiskal Joachimsson, Änkan Laurin och Pigan Ulrica Carlsdotter för att bevisa åtkomsten av en Banko Assignation på 20 riksdaler, som Sandahl skall ha lämnat Änkan Laurin.
Uppsala den 16 november 1835
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1835, Låssa kyrkas arkiv.
669
« skrivet: 2010-03-10, 03:52 »
Efterlysning, Uppsala den 25 april 1835:
2:o Gossen Sven Peter Petersson, 15 år gammal och flickan Stina Lena Fagerberg 14 år gammal har rymt från sina fosterföräldrar Olof Johansson och Elias Ericsson i Trålanda, Långareds socken, Älvsborgs län
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1835, Låssa kyrkas arkiv.
670
« skrivet: 2010-03-10, 03:50 »
Efterlysning, Uppsala den 27 mars 1835:
2:o Bönderna Eric Andersson i Lövhagen och Pehr Pehrsson i Lilla Kjellhult, Nyköpings län har till änkan Christina Charlotta Linderman lånat ut en röd häst, mellan 18 - 20 år gammal samt sele och tömmar och en enbetsvagn. Änkan, som vistas på okänd ort, har inte återlämnat persedlarna och kreaturet.
Uppsala den 27 mars 1835 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1835, Låssa kyrkas arkiv.
671
« skrivet: 2010-03-10, 03:49 »
Efterlysning, Uppsala den 21 november 1834:
9:o Passlöse och okände manspersonen Linderman har, när han blev anträffad i Nyköpings län, berett sig tillfälle att komma på flykten
Han var klädd i ljusblå rock, svenska skor, blå jacka och långbyxor samt gammal svart hatt
Uppsala den 21 november 1834
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1834, Låssa kyrkas arkiv.
672
« skrivet: 2010-03-10, 03:44 »
Kungörelse, Uppsala den 9 september 1834 (saker funna hos häktad person)
En för passlöst kringstrykande häktad okänd person, som kallar sig Carl Fredrik Petersson och innehade följande förmodligen stulna persedlar:
En snusdosa av silver, förgylld inuti och med Konungens bröstbild på locket samt märkt i botten med L B 1817, ett silverfickur N:o 1596 tillverkat av Ward med svart läderrem samt nyckel av mässing i fjäderring av stål, en söndersprättad mörkblå vadmalsrock med s k gråtyg till foder, en vit bomullshalsduk med röda och blåa listor märkt C P D samt åtskilliga omärkta bomullskläden, ett trådnysta, en ränsel av svart läder, en mindre träask, en butelj, 2 par vita stickade bomullsvantar, en kniv med två blad och fil utan skaft.
Dessa persedlar kan återfås hos Vaktmästaren vid Örebro länshäkte.
Uppsala den 9 september 1834 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1833, Låssa kyrkas arkiv.
--------
Vem är denne Carl Fredrik Petersson?
673
« skrivet: 2010-03-10, 03:41 »
Kungörelse, Uppsala den 14 april 1834 (efterlysta beväringsynglingar som inte mönstrat)
Följande beväringsynglingar har inte kunnat påträffas i sina skattskrivningsorter vid sist hållna Mönstringar och är nu efterlysta:
Sadelmakare Gesällen Vangsell och Filare P Jacobsson från Nyköping.
Gesällen Carl Gustaf Boström från Eskilstuna
Handsmakare Gesällen Olof Svensson, Sadelmakare Gesällen Carl Fredrik Hartman, Guldsmeds Gesällen S E Ek, Skomakare Gesällen Schubert, Gunnar Gunnarsson, Drängarna Johan Pehr Andersson i Ornaryd, Gustaf Carlsson i Hulu, Magnus Johansson i Yttre Tofthult alla från Jönköpings län
Arbetskarlen Jonas Olsson, Gesällen Westerdal, Hattmakare Gesällen Lindblad, Drängen Olof Jacobsson, Svarvare Lärlingen Anders Fredrik Nyberg i Vänersborg, Bengt Olsson i Lertorp, Johannes Hansson i Udden, Drängen Olof Svensson i Hässleholmen alla från Älvsborgs län Skomakare Lärlingen Anders Dahlström i Uppsala, Kopparslagare Gesällen Ekvall i Enköping,
Drängen Carl i Skogång, Funbo socken alla Uppsala län
Överståthållare Ämbetet och Befallningshavande i övriga län anmodas vänligen låta efterlysa Dahlström, Ekvall och Drängen Carl.
Uppsala den 14 april 1834 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1834, Låssa kyrkas arkiv.
-------
Kan denne Sadelmakare gesäll Catl Fredrik Hartman kopplas till- eller tänkas tillhöra resandesläkten?
674
« skrivet: 2010-03-10, 03:34 »
Efterlysning, Uppsala den 10 februari 1834:
3:o Lumpsamlaren Carl Magnus Dahlstrand, som är tilltalad för våld och enligt beslut skulle inställa sig till rannsakning inför Sigtuna Rådhusrätt har avvikit
Han är 25 år gammal, medelmåttigt växt, ljust hår, blå ögon.
Uppsala den 10 februari 1834 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1834, Låssa kyrkas arkiv.
675
« skrivet: 2010-03-10, 03:04 »
Efterlysning, Uppsala den 29 juli 1833:
2:o Vallakaren Elias Petersson, huddragarsonen Johan Gustafsson och gossen Carl Fredric, vilka var gripna för obehörigt kringstrykande har rymt då de skulle avföras till Kronohäktet i Jönköping
Petersson är 24 år gammal, lång och smal, trint ansikte, svart hår och klädd i blå kort tröja kantat med svart fårskinn, gulrutig väst, blå långbyxor, skor med remmar, och svart hatt med hög kulle
Gustafsson är 17 år gammal, klädd i utslitna kläder. Han är blek och ser under lugg
Carl Fredric är 12 år gammal med vanligt mörkt tattarutseende. Han är klädd i grå tröja och långbyxor med knappar ända till fötterna
Uppsala den 29 juli 1833 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1833, Låssa kyrkas arkiv.
---------
Dessa ovan nämnda torde väl tillhöra denna rubrik?
676
« skrivet: 2010-03-10, 02:32 »
Efterlysning, Uppsala den 14 januari 1833:
15:o Manspersonen Gustaf Westerlund eller Erlandsson som misstänks för dråp har under fångtransport till Nyköpings Länshäkte berett sig tillfälle att tillsammans med sin medföljande hustru rymma. Han är försedd med pass från Holmstrand i Norge för sig, hustru och barn till Hälsingland. Han är 24 år gammal, av zigenarsläkt, svart hår, bruna ögon, mera lång än kort och med ett ärr på vänstra kindbenet. Vid rymningstillfället skulle han medfört 2 egna hästar.
Uppsala den 14 januari 1833
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1833, Låssa kyrkas arkiv.
677
« skrivet: 2010-03-10, 02:30 »
Efterlysning, Uppsala den 14 januari 1833:
4:o Skarprättare E M Lindermans son, Johan Fredric Linderman vid Eneby, Tystberga socken, Nyköpings län har avvikit med sin faders häst. Den är brun till färgen och har en knöl på ena bakbenet. Vidare tog han ett grimskaft från en annan person.
Han är 25 år gammal, medelmåttigt växt, trint ansikte, bruna ögon, svart hår och var klädd i blå rock
och byxor, svart hatt och skor
Uppsala den 14 januari 1833
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1833, Låssa kyrkas arkiv.
678
« skrivet: 2010-03-10, 02:27 »
Kungörelse, Uppsala den 14 januari 1833 (häst stulen av kringstrykande personer):
Från Gästgivare Johannes Andersson i Östad Hovgården stals en häst, som tjuvarna dödat och sedan sålt huden. För brottet misstänks två personer, som strukit omkring i orten och sålt flintor och rödlök.
Den ena, en man som sagt sig heta Petersson och är omkring 45 år gammal, liten till växten, mörk och klädd i blå kläder.
Den andra, en kvinna vid namn Maja, som för sin sysselsättning att sticka strumpor och bindtröjor är känd under namnet Bind-Maja.
Uppsala den 14 januari 1833
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1833, Låssa kyrkas arkiv.
--------
Vilka kan dessa ovan nämnda vara?
679
« skrivet: 2010-03-10, 02:24 »
Efterlysning, Uppsala den 25 augusti 1832:
3:o Kvinnspersonen Christina Ericsdotter Brandt har rymt då hon skulle föras till Vänersborgs länshäkte för att vänta på Hovrättens Utslag på de besvär, som hon ärnade anföra mot Ale Häradsrätt. Hon hade blivit dömd till 11 par ris och uppenbar kyrkoplikt för inbrottsstöld.
Hon är 18 år gammal, medelmåttigt växt, klädd i grårandig fyrtrådskjol och tröja, gult kläde på huvudet, strumpor och skor samt behäftad med skabb på händerna.
Uppsala den 25 augusti 1832 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1832, Låssa kyrkas arkiv.
680
« skrivet: 2010-03-10, 02:22 »
Efterlysning, Uppsala den 25 augusti 1832:
2:o Hästhandlarna Jonas Lindahl från Skara och Elias Hägerbäck från Skänninge, som är tilltalade vid Stadsrätten i Filipstad för att de på våldsamt sätt tagit en häst från bonden Lars Nilsson i Norra Högden och sedan inte kunnat anträffas för att höras.
Uppsala den 25 augusti 1832 R von KRAEMER
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1832, Låssa kyrkas arkiv.
681
« skrivet: 2010-03-10, 02:19 »
Efterlysning, Uppsala den 22 augusti 1832:
3:o Glasföraredrängen Gustaf Erlandsson från Rolanda, Älvsborgs län, skulle höras i ett rannsakningsmål rörande förövat dråp på bonden Lars Larsson i Västra Granhammar. Nu har han under namn av Gustaf Westerlund eller eventuellt annat namn skaffat sig pass till Hedemora och Hälsingland för sig, hustrun och 4 barn i staden Holmstrand i Norge.
Erlandsson är av zigenarsläktet, 24 år gammal, av medelmåttig växt, svart hår, bruna ögon och ett ärr på vänstra kindbenet.
Uppsala den 22 augusti 1832
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1832, Låssa kyrkas arkiv.
682
« skrivet: 2010-03-10, 02:15 »
Kungörelse, Uppsala den 26 maj 1832 (underrättelse om auktion i Kristianstads län)
Befallningshavande i Kristianstads län meddelar följande:
Genom utmätningsauktion på Hammenhögs Tingsställe den 6 augusti kommer för skuld i mät tagna lumpsamlare Hans We[r]ners hus och 3- 4 tunnland jord, N:o 1 Listarum i Smedstorps socken och
Ingelstads Härad att säljas.
Upplysningar om denna torpegendom erhålls hos Kronobefallningsmannen i orten och köpeskillingen erläggs efter fjorton dagar.
Denna åtgärd meddelas Hans Werner, vars vistelseort är okänd.
Uppsala den 26 maj 1832
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1832, Låssa kyrkas arkiv.
683
« skrivet: 2010-03-10, 02:12 »
Efterlysning, Uppsala den 24 oktober 1831:
3:o För stöld häktade lumpsamlaren David Gren, Kvills Pappersbruk, Jönköpings län och försvarslösa kvinnspersonen Gustava Charlotta Lindgren, Tunaläns Häradsfängelse, Kalmar län
Gren är fetlagd, medelmåttigt växt, blå ögon. Klädd i blå frack, blå byxor och väst, svart hatt och skor
Uppsala den 24 oktober 1831
Landshövdinge Ämbetets kungörelser 1831, Låssa kyrkas arkiv.
--------
Vilka är dessa ovan nämda, kan de relateras?
684
« skrivet: 2010-03-10, 02:09 »
Efterlysning, Uppsala den 14 september 1831:
3:o Glasförardrängen Gustaf Erlandsson, Rolanda pastorat, Älvsborgs län, som inför Örebro Häradsrätt bör höras angående det på bonden Lars Larsson förövade dråp, har trots efterspaningar inte kunnat anträffas.
Han är 23 år gammal, medelmåttig växt, svart hår, bruna ögon och ett ärr på vänstra kinden.
Uppsala den 14 september 1831
Landshövdinge Ämbetets kungörelser 1831, Låssa kyrkas arkiv.
685
« skrivet: 2010-03-10, 02:06 »
Efterlysning, Uppsala den 16 oktober 1830:
2:o Vallackaren Eric Wallberg har den 3 september avvikit från Fjällsbo, Bollnäs socken utan att för sin hustru och barn berättat vart han skulle begiva sig och sedan inte heller hörts av.
Han är 34 år gammal undersättsig, med mörkt avklippt hår
Uppsala den 16 oktober 1830
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1830, Låssa kyrkas arkiv.
---------
Tillhör denne Eric Wallberg någon resandesläkt?
686
« skrivet: 2010-03-10, 02:03 »
Efterlysning, Uppsala den 4 oktober 1830:
4:o Glasförare drängen Gustaf Erlandsson, som var kallad till Örebro Häradsrätt för Undersökningsmål rörande det på bonden Lars Larsson från Västra Granhammar förövade dråp, har utan förfall uteblivit.
Uppsala den 4 oktober 1830
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1830, Låssa kyrkas arkiv.
687
« skrivet: 2010-03-10, 01:59 »
Kompletterar ovan tidigare inlägg, då källa saknas.
Efterlysning, Uppsala den 27 mars 1830:
2:o Förre lumpsamlare Johan Eric Bergsten, som är straffad för stöld och bedrägeri, men blivit uttagen till tjänst från Nyköpings länshäkte hos bonden Carl Andersson, Sörkärr, Valla socken, har avvikit därifrån.
Han är 30 år gammal, 11 kvarter lång med ovalt något koppärrigt ansikte, mörkbruna ögon.
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1830, Låssa kyrkas arkiv.
688
« skrivet: 2010-03-10, 01:56 »
Efterlysning, Uppsala den 27 mars 1830:
1:o Ett fickur i silver tillverkat av Eric Wellenius i Norrköping med vidhängande urnyckel av guld med infattad karneolsten, stals på eftermiddagen den 8:de dennes hos snickare Eric Hedlund i Nyköping. För stölden är lumpsamlare Lars Dahlstrand eller Dahlström skäligen misstänkt. Han blev genast efterspanad, men hann avvika från sitt tillhåll.
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1830, Låssa kyrkas arkiv.
689
« skrivet: 2010-03-10, 01:54 »
Kungörelse, Uppsala den 9 mars 1830 (efterlysningar)
Med anledning av därom skedda rekvisitioner efterlyses:
1:o Ynglingen Lars Petersson eller Dahlstrand, som rymt ur Enköpings Stadshäkte
Han är 17 år gammal, 10 - 11 kvarter lång, spensligt växt, mörkt hår, mörka ögon med en fläck på det högra. Han var klädd i blå frack, blå långbyxor och s k suwarows stövlar
Uppsala den 9 mars 1830 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1830, Låssa kyrkas arkiv.
690
« skrivet: 2010-03-10, 01:51 »
Efterlysning, Uppsala den 22 december 1829:
1:o Jöns Borgström, Johan Pettersson Busch, Pehr Jonsson och Bengt Jönsson, som var dömda till arbete på obestämd tid, har lyckats rymma från Malmö Fästning.
Borgström är 6 fot lång, rödlätt ansikte, mörkt hår
Busch är 5 fot 11 tum lång, bruna ögon, mörkt hår samt ett större ärr under vänstra ögat och på högra
handen
Jonsson är 5 fot 10 tum lång
Jönsson är 5 fot 7 tum lång, ljust hår, blå ögon, ovalt ansikte
Uppsala den 22 december 1829 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdingens Ämbetets Kungörelser 1829, Låssa kyrkas arkiv.
---------
Någon som vet, om någon av ovannämda tillhör någon resandesläkt, möjligen Johan Pettersson Busch?
691
« skrivet: 2010-03-10, 01:49 »
Efterlysning, Uppsala 5 mars 1830:
1:o Från häktet i Enköpings stad har rymt manspersonen Lars Pettersson eller Dahlstrand, som var häktad för stöld
Han är 17 - 18 år gammal, 10 - 11 kvarter lång, spenslig till växten, mörkt hår, mörka ögon med en fläck i det högra.
Uppsala den 5 mars 1830 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1830, Låssa kyrkas arkiv.
692
« skrivet: 2010-03-10, 01:47 »
Efterlysning, Uppsala den 19 november 1828:
3:o Drängen Lars Petter Dahlstrand har på marknaden i Norrköping tillgripit en sedelbok med 54 riksdaler och sedan avvikit från orten
Han är liten och klen till växten något vindögd och straffad för andra resan stöld.
Uppsala den 19 november 1828 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1828, Låssa kyrkas arkiv.
693
« skrivet: 2010-03-10, 01:45 »
Efterlysning, Uppsala den 1 december 1827:
2:o Förre lumpsamlare Johan Daniel Cedergren, som för att undergå spöstraff för stöld skulle föras från Kalmar Länshäkte till Staby Tingställe, lyckades rymma.
Uppsala den 1 december 1827 B W FOCK
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1827, Låssa kyrkas arkiv.
--------
Tillhör denne Johan Daniel Cedergren någon resandesläkt?
694
« skrivet: 2010-03-10, 01:40 »
Efterlysning, Uppsala den 29 september 1827:
1:o För förfalskningsbrott m m tilltalade manspersonen Faltin har rymt från Umeå länshäkte
Han är 24 år gammal, lång och smal med rött hår.
Uppsala den 28 september 1827 B W FOCK
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1827, Låssa kyrkas arkiv.
---------
Vem kan denne mansperson Faltin vara?
695
« skrivet: 2010-03-10, 01:38 »
Efterlysning, Uppsala den 4 augusti 1827 (7 personer, 2 hästar, en säck):
1:o Pigan Christina Molin, som är dömd till ett års spinnhusarbete för lättja och liderlighet, har rymt från Karlskrona
Hon är 40 år gammal, stark kroppsbyggnad, fetlagt ansikte, blå ögon brunt hår
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1827, Låssa kyrkas arkiv.
696
« skrivet: 2010-03-10, 01:36 »
Efterlysning, Uppsala den 9 november 1826:
3:o Från Karlskrona rymde sjöartilleristerna Valdemar Mattsson, Didrik Ekeroth, Niklas Rydberg, Magnug Winzell och Jonas Christoffersson.
Mattsson är 22 år gammal, 5 fot 10 ½ tum lång, ljust hår, runt ansikte ärr från munnen upp på vänstra
kinden, stark kroppsbyggnad.
Ekeroth 20 år gammal, 5 fot 9 5/8 tum lång, fylligt fräknigt ansikte, gult hår.
Rydberg 31 år gammal 5 fot 7 ½ tum lång, magert mörkt ansikte.
Winzell 5 fot 7 tum lång, magert ansikte, mörka ögon, svart hår.
Christoffersson 21 år gammal, 5 fot 11 tum lång, koppärrigt ansikte, ljust hår.
Uppsala den 9 november 1826 B W FOCK
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1826, Låssa kyrkas arkiv.
697
« skrivet: 2010-03-10, 01:33 »
Efterlysning, Uppsala den 10 februari 1825:
7:o Lumpsamlare och hästhandlare Anders Rydberg skall enligt domstolens beslut kallas till Tordstuna Häradsrätt på Karlby för att höras i ett mål rörande stöld hos mjölnare O Forsberg vid Aellby kvarn.
Uppsala den 10 februari 1825 B W FOCK
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1825, Låssa kyrkas arkiv.
698
« skrivet: 2010-03-10, 01:30 »
Efterlysning, Uppsala den 19 mars 1824:
5:o Kvinnspersonen Carolina Roos, som även kallar sig Anna Chatarina Häggblom har sedan hon blivit uttagen i tjänst från Norrköpings Kronospinnhus, blivit skickad till staden för att sälja 2 kannor mjölk. Hon har inte återvänt utan håller sig undan, även med de klädespersedlar hon fått låna av sin matmoder.
Uppsala den 19 mars 1824 B W FOCK
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1824, Låssa kyrkas arkiv.
699
« skrivet: 2010-03-10, 01:29 »
Efterlysning, Uppsala den 5 mars 1824:
3:o Förre fältjägaren Peter Nygren eller Cavalin och försvarslöse manspersonen Peter Ström eller Flinta har avvikit från Karlstads Läns Korrektionshus den 12 februari.
Nygren var tilltalad för stöld, 25 år gammal, 5 fot 10 tum lång, bruna ögon, svart hår, rak näsa
Ström är 41 år gammal, lång och med stark kroppsbyggnad mörkt hår och ofärdig i båda händerna.
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1824, Låssa kyrkas arkiv.
700
« skrivet: 2010-03-10, 01:26 »
Efterlysning, Uppsala den 5 juli 1823:
2:o Sjöartilleristerna N:o 69 Carl Fredric Rosengren, N:o 40 Fredrik Vilhelm Ek, N:o 7 Carl Gustaf Carlsson och N:o 17 Johannes Kacks har rymt från Karlskrona.
Rosengren är 22 år gammal, 5 fot 6 tum lång, undersättsig med mörkt hår
Ek är 23 år gammal, 5 fot 6 tum lång, undersättsig med ljust hår
Carlsson är 28 år gammal, 5 fot 6 tum lång, trint något fräknigt ansikte, ljust hår, blå ögon
Kacks är 36 år gammal, 5 fot 6 tum lång, blekt ansikte, ljusrött hår och polisonger, blå ögon
Uppsala den 5 juli 1823 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1823, Låssa kyrkas arkiv.
701
« skrivet: 2010-03-10, 01:20 »
Efterlysning, Uppsala den 24 januari 1823:
2:o Hästskäraren Kalle Roos är 40 år gammal, medelmåttigt lång och undersättsig, mörkgult ansikte, svart hår och något flintskallig.
Vid Vedbo Häradsrätt, Älvsborgs län har vid rannsakning framkommit att Roos hjälpt och rått till den stöld, jägare Säll och gossen Peter Magnus Petersson är anklagade för
Uppsala den 24 januari 1823 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1823, Låssa kyrkas arkiv.
702
« skrivet: 2010-03-10, 01:19 »
Kompletterar tidigare ovan inlagda uppgifter.
Efterlysning, Uppsala den 5 oktober 1822:
2:o Hästskäraren och gårdsägaren i Askersund, Lars Wennerberg, vilken begått ficktjuvnad vid Filipstads Marknad, har rymt ur stadsfängelset.
Han är omkring 40 år gammal, liten och mager, utmärker sig genom ödmjukt och gudligt tal och häftiga åtbörder.
Uppsala den 5 oktober 1822 B W FOCK
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1822, Låssa kyrkas arkiv.
703
« skrivet: 2010-03-10, 01:16 »
Efterlysning, Uppsala den 14 juni 1822:
5:o Arrestanten Peter Rolin som blivit dömd till 4 par spö för att han inte kunnat betala sina böter, som han skulle erlägga för att han överfallit en person med kniv, har rymt inom Göteborgs län. Han är 28 år gammal, liten med svart hår och koppärrigt ansikte.
Uppsala den 14 juni 1822 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1822, Låssa kyrkas arkiv.
704
« skrivet: 2010-03-10, 01:14 »
Efterlysning, Uppsala den 19 april 1822:
2:o Landstrykaren Carl Fredric Rosengren och hans båda söner Christian och Elias Rosengren, som är anklagade för att tillsammans med sedermera häktade sjöartilleristen Johan Fredric Carlsson eller Carl Fredric Linderberg, som han också kallar sig, ha mördat gamle mannen Gustaf med hustru och dotter Elin i torpet Skogen under Åreved, Forsseda socken, Jönköpings län och därefter förövat röveri och mordbrand.
Carl Fredric Rosengren är omkring 50 år, mera liten än stor, dock undersättsig, med svartmuskigt utseende, svart hår och blå ögon. Han var klädd i blåmängd tröja, lappade korta skinnbyxor, mörka strumpor, skor och svart hatt. Han antas ha rymt från Varbergs Fästning.
Christian Rosengren är 24 - 25 år gammal, svartbrunt hår och brunaktigt ansikte, klädd i grå vadmalskläder, vita strumpor, svart hatt.
Elias Rosengren anses var omkring 18 år, liten, vitlätt med blå ögon.
Dessa missdådare medför piskor av spanskrör med mässingsknappar på ändarna och Carl Fredric Rosengren åtföljs ibland av en kvinna.
Uppsala den 19 april 1822 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1822, Låssa kyrkas arkiv.
705
« skrivet: 2010-03-10, 01:10 »
Efterlysning, Uppsala den 20 oktober 1821:
1:o Manspersonen Hans Christian Berg är 36 år gammal, stor till växten, svart hår och röda polisonger. Han var avstraffad för tjuvnadsbrott och skulle föras från Västerbotten till Bergen i Norge. Vid nattlägerstället vid Äskja Gästgivargård i Härnösands län lyckades han fly.
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1821, Låssa kyrkas arkiv.
706
« skrivet: 2010-03-10, 01:08 »
Efterlysning, Uppsala den 3 augusti 1821:
8:o Från garnisonen i Karlskrona har olovligen avvikit sjöartilleristerna Peter Wimmerstedt 20 år gammal, 5 fot 6 tum lång med långt magert och mörkt ansikte, svart hår
Anders Pettersson är 30 år, 5 fot 9 tum, rött hår och fylligt ansikte
Fredrik Wilhelm Ek är 22 år gammal, 5 fot 6 tum lång smal med mörkt hår
Samuel Peter Andersson är 29 år, 5 fot 9 tum, smal med mörkbrunt hår, trint ansikte.
Uppsala den 3 augusti 1821 A WISTRAND C O S LIND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1821, Låssa kyrkas arkiv.
707
« skrivet: 2010-03-10, 01:06 »
Efterlysning, (fel inbindning rån i Kville socken, Göteborg) [under Kungörelse, Uppsala den 24 februari 1821]:
Natten till den 2:dra dennes kom 3 okända karlar in på hemmanet Nyborg, Vrems säteri, Kville socken, Göteborgs län, och släckte det brinnande ljuset samt angrep sönerna i huset, Lars och Peter med knivar. De tillfogades flera farliga sår, men när de ropade på hjälp, tog angriparna till flykten och efterlämnade 2 gamla hattar och 2 stora käppar. Två av dem var gråklädda och den tredje blåklädd. Man förmodar att anföraren varit hästskojare Wilhelm Roos.
Uppsala den 24 februari 1821 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdinge Ämbetets Kungörelse 1821, Låssa kyrkas arkiv.
708
« skrivet: 2010-03-10, 01:03 »
Efterlysning, Uppsala den 16 december 1820:
10:o Arbetsarrestanterna vid Vadstena N:o 48, Carl Fredrik Pettersson N:o 134 Anders Hellström, och N:o 137 Carl Fredrik Meijer avvek den 26 november.
Pettersson är 24 år gammal, 5 fot 9 tum lång, svart krusigt hår, bruna ögon, blekt långlagt ansikte
Hellström är 31 år, 5 fot 7 tum, ljust hår, blå ögon, långlagt koppärrigt ansikte
Meijer 22 år gammal, 5 fot 9 tum, ljust hår, blå ögon, trint ansikte
Uppsala den 16 december 1820 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1820, Låssa kyrkas arkiv.
709
« skrivet: 2010-03-10, 01:01 »
Efterlysning Uppsala den 20 oktober 1820:
4:o Gossen Henrik Faltin är lång till växten och har under transport till Kronospinnhuset i Norrköping lyckats fly från fånggevaldigern vid Brinks Gästgivargård klockan 11 om aftonen den 28 september.
Uppsala den 20 oktober 1820 J A CARLSSON A WISTRAND
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1820, Låssa kyrkas arkiv.
710
« skrivet: 2010-03-10, 00:59 »
Efterlysning, Uppsala den 3 mars 1820:
1:o Arrestanterna Johan Bonjour och E F Meijer har rymt från Arbetsinrättningen i Vadstena.
Bonjour är 32 år gammal, 11 kvarter 5 tum lång, trint ansikte, blå ögon, mörkt hår
Meijer är 22 år gammal, född i Vasa, 11 kvarter 3 tum lång, trint ansikte, blå ögon, ljust hår.
Uppsala den 3 mars 1820 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1820, Låssa kyrkas arkiv.
--------
Vem kan denne E F Meijer vara?
711
« skrivet: 2010-03-10, 00:57 »
Efterlysning, Uppsala den 11 juni 1819:
6:o Sjöartilleristen Olof Rosengren, som också kallar sig Carl Peter Björkman är lång med magert ansikte. Han har rymt under transport genom Kalmar län till Göteborg.
Uppsala den 11 juni 1819 A HJERPE J A CARLSSON
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1819, Låssa kyrkas arkiv.
Undrar om inte denne Olof Rosengren är densamme som ovan nämnde Olaus Rosengren? Någon som vet?
712
« skrivet: 2010-03-10, 00:54 »
Efterlysning, Uppsala den 22 maj 1819:
Befallningshavande i Vänersborg tillkännager att en okänd gosse blivit omhändertagen.
Han påstår sig heta Gustaf och säger att fadern heter Petter Hultqvist, Hultgren, Ras och Freggot och är borgare i Kungsbacka och modern heter Britta Maja. Föräldrarna har inte kunnat upptäckas. Var och en som har kunskap om dem anmodas ge upplysningar, så att gossen kan befordras från häktet till hemorten. Själv uppger han, att han är 3 år men sannolikt är han 5 eller 6. Han har svart hår och rödlätt fylligt ansikte.
Uppsala den 22 maj 1819 AND HJERPE J A CARLSSON
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1819, Låssa kyrkas arkiv.
713
« skrivet: 2010-03-10, 00:49 »
Efterlysning, Uppsala 29 november 1817:
9:o Volontären vid Flottans Eskader i Göteborg Olaus Rosengren och trumslagaren Gustaf Borg har rymt från Göteborg
Rosengren är 31 år gammal, 11 kvarter 5 tum lång med klen växt, svartmuskigt långlagt ansikte och blå ögon. Han är född i Kronobergs län
Borg är 22 år född i Marstrand, av medelmåttig växt, klädd i uniform.
Uppsala den 29 november 1817 J A CARLSSON J J HEROU
Landshövdingeämbetets Kungörelse 1817, Låssa kyrkas arkiv.
714
« skrivet: 2010-03-10, 00:45 »
Glömde frågan!
Kan denne ovan nämnde, Gustaf Nordström, vara densamme som sin namne Gustaf Nordström (född 1799), sjöartillerist, lumpsamlare, hästhandlare, valackare och huddragare, vilken levde tillsammans med Maria Magdalena Palm och sedan med Anna Fredrika Rolin? (jfr Släktforskarnas Årsbok 2003, Syskonen Faltins härstamning, av Bo Lindwall, s. 78-79)
//Peder
715
« skrivet: 2010-03-10, 00:42 »
Efterlysning, Uppsala den 13 september 1817:
3:o Lösdrivaren Gustaf Nordström, liten till växten och koppärrig och
4:o Carl Loo, som är häktad för flera stölder, undkommit fångvården under transport i Nyköpings län.
Kronobetjänter i länet skall noga efterspana och vid ertappandet gripa och under säkert förvar föra tjuvar och rymmare till slottshäktet.
Landshövdingeämbetets Kungörelse 1817, Låssa kyrkas arkiv.
716
« skrivet: 2010-03-10, 00:39 »
Efterlysning, Uppsala 19 juli 1817:
2:o Arrestanterna Olof Hörnsten och Gustaf Lindgren rymde från Landsfängelset i Umeå. Hörnsten skall vara född i Västerbotten, omkring 35 år gammal, ljuslätt ansikte och ljust hår. Lindgren är född i Sigtuna av medelmåttig längd, brunt hår och talar både svenska och finska.
Uppsala den 19 juli 1817 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelse 1817, Låssa kyrkas arkiv.
717
« skrivet: 2010-03-10, 00:37 »
Efterlysning Uppsala den 3 maj 1817:
10:o Arrestanten Carl Fagerberg från Helsingfors, 40 år gammal, klädd i mörkblå rock och byxor, utan hatt och skor, tog till flykten när han skulle föras från Örebro till Askersund för att undergå 40 par spö som straff för inbrottsstöld.
Uppsala den 3 maj 1817 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelse 1817, Låssa kyrkas arkiv.
718
« skrivet: 2010-03-10, 00:35 »
Efterlysning Uppsala den 3 maj 1817:
1:o Livstids fästningsfången Eric Rosenberg, född på Åland är 50 år gammal, lång och smal, mörkt knorrigt hår, var vid rymmandet iklädd Ålandströja, bruna skottygspantalonger, brunrandig väst, stövlar och svart hatt.
Uppsala den 3 maj 1817 B W FOCK
Landshövdingeämbetets Kungörelse 1817, Låssa kyrkas arkiv.
719
« skrivet: 2010-03-10, 00:30 »
Efterlysning, Uppsala den 19 oktober 1816:
3:o Sjömannen Elias Rosenberg har under vägen till Göteborg rymt från fångvården
Landshövdingeämbetets Kungörelser 1816, Låssa kyrkas arkiv.
720
« skrivet: 2010-03-08, 08:18 »
Hej!
Johannes Abrahami Åstadius, senare Thunström, född i Åstad, Tuna socken, Västernorrlands län, av bondeföräldrar, död 1697 (Bygdén) i Skellefteå lfs, Västerbottens län.
Han inskrevs i Uppsala studentmatrikel under namnet Åstadius den 27 november 1675. Han blev kollega i Härnösands skolas 1:a klass 1683, i dess 2:a klass 1685, och sökte samma år kapellansbefattningen i Skellefteå landsförsamling och erhöll i resepenningar 10 daler av kyrkans medel, då han avlade sitt prov. Johannes Tunström synes ha tillträtt tjänsten som 2:e komminister i Skellefteå lfs år 1687 och avlidit 1697.
Gift (i hennes 1:o gifte) med
Susanna Elingia, född omk 1660 i Härnösand, Västernorrlands län, död våren 1728 i Burträsk socken, Västerbottens län, dotter till Torneå stads första skolmästare, sedermera mat. lektorn i Härnösand Georg Nicolai Elingius (d. 1677 6/11) och hans hustru Susanna Steuch, brorsdotter till superintendenten i Härnösands stift Petrus Steuchius.
Efter komminister Johannes Tunströms död, gifter änkan om sig med makens efterträdare Olaus Höglin, död, möjl. i dec., 1702, bondson från Högom, Selångers socken, Västernorrlands län. Olaus Höglin var 2:e komminister (nr 12, 1699-1702) i Skellefteå lfs (AC). Höglin blev student i Uppsala 20 oktober 1679 och prästvigdes i Härnösand 29 juli 1693. Han blev tillförordnad komminister i Sveg samma år, och tillträdde som 2:e komminister i Skellefteå 1699. Prosten Buscherus anmäler i ett brev, daterat 13 december 1702, att hans komminister Höglin avlidit och föreslår till efterträdare Petrus Sigvardi Sundberg.
Källa:
1) Bygdén, Leonard, Härnösands Stifts Herdaminne, del III (1925), s. 324-325.
2) Bucht, Gösta, HÄRNÖSANDS GYMNASIEMATRIKEL 1650-1800 (1926), s 24; Olaus Swanberg GR: L. LECTOR ANNO MDCLXXXII. 1 junii Rector Gymnasii Hernosandesis creatus est, eoque munere d. 19 junii MDCLXXXIII abijt. intra illud tempus discipuli in Gymnasio fuere seqventes, omnämns här bland Studiosi en Joh. Thunström, men icke upptagen av Bucht för år 1685, som Bygdén uppger i herdaminnena.
-----------------
Jag undrar om någon vet vilka i Åstad, Tuna socken som kan tänkas vara Johannes Abrahami Thunströms fader och moder, då Bygdén endast uppger att de är bondeföräldrar?
Mvh
//Peder Andersson
721
« skrivet: 2010-03-05, 19:15 »
Margareta,
Det skall nog vara Jomala. I originalannonsen, så kan man förnimma ett svunnet å med rest-prick ovan a:et, men eftersom a:et inte var helt rent, så tydde jag det till å istället för a. Minns att jag satt ett tag och funderade, innan jag beslutade mig för å:et.
//Peder
722
« skrivet: 2010-03-05, 02:37 »
I tidningen Kalmar 1889-08-26, s. 2:
- Dådet wid Spillerboda. Den 9 sept.[ember] förlidet år begicks å ångaren Östanå II wid Spillerboda ett groft wåldsdåd, i det att fyra hästbytare dels med knif och dels annorledes swårt misshandlade twenne besättningskarlar och en bondson. Wåldswerkarne lyckades undkomma och hålla sig dolda en tid, men den ene efter den andre har sedermera råkat i rättwisans händer.
Slutligen återstod endast en, och man wisste att denne uppehöll sig i norra Upland under ständigt kringflackande. Wederbörande kronolänsmän gjorde allt för att bemäktiga sig den ytterst samhällswådlige personen, men förgäfwes. Han war emellertid flere gånger nära att blifwa gripen. Sålunda anträffades han nyligen af kronobetjeningen, då han förklädd uppehöll sig wid Carl XIII:s bro i Elfkarleby socken; men med knif i hand banade han sig wäg och undkom. Friheten blef emellertid icke långwarig; han greps i tisdags i Öster=Löfsta socken och införpassades till Upsala länsfängelse af länsman Rettner. Den nu omsider häktade är en 27 års man, lång, smärt och mörkhyad, med ett äkta ziguenarutseende. Hans namn är Arvid Segerblad eller Faltin. (Upsala.)
723
« skrivet: 2010-03-05, 01:58 »
I tidningen Folkets röst 1855-10-24, s. 3-4, under rubriken FRÅN LANDSORTEN.
Westervik den 13 Okt.[ober] Ett skådespel af denna rysvärda art, som dock lyckligtvis numera högst sällan vankas, men som af mängden, eget nog, med så mycken begärlighet åses, företedde sig sistl.[idne] onsdag i vårt grannskap, nemligen å Rödja egor vid Gamleby köping, då Carl Johan Wimmerstedt, af tartar-stam, undergick sitt ådömda straff - halshuggning. C. J. Wimmerstedt har för 2 ½ år sedan, tillsammans med sin broder, mördat vallackaren D.[idrik] Hultqvist. Då detta
[Forts. s. 4:]
mord blifvit begånget inom Blackstad socken, skulle bestraffningen följaktligen försiggå på ofvannämnde Tjusts härads afrättsplats. Delinqventen är född på Kristianstads fästning, och har på Carlsborgs dito första gången begått H. H. Nattvard. Under hela sin tid har han varit en lös person, om man får kalla honom så, då han endast 4 års tid varit på fri fot; då han den öfriga tiden tillbragt i fängelse, stundom tillsammans med grofva brottslingar, har han, som man lätt kan föreställa sig, derunder inhemtat grundlig undervisning om vägen till - galgbacken.
724
« skrivet: 2010-03-05, 01:19 »
I Post- och Inrikes Tidningar 1846-05-07, s. 3, under rubriken ANNONSER. Stämningar och Kallelser.
Som Bonden Eric Jönsson i Kramstad, Jerfsö Socken, af detta Län, icke anträffats hemma, då utmätning den 29 sistlidne Januari hos honom verkställdes för uttagande af hans skuld till Bergsmannen Olaus Korssgård i Sala, utgörande enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande Utslag, den 20 nästförutgångne December 60 R:dr 24 sk. R:gs, jemte ränta och kostnader, samt derefter hållit sig undan, utan att underrättelse om hans vistelseort kunnat erhållas; alltså varder bemälde Eric Jönsson härmed allmänneligen efterlyst och förständigad, att inom 6 veckor från den dag, denna kungörelse, som genom fordringsägarnes försorg bör i Post- och Inrikes Tidningar införas, sista gången varder deri intagen, å Lands-Kansliet härstädes sig infinna, för att undfå del af förberörde Utslag, äfvensom utmätningsintrumentet, vid äfventyr att hinder, i anledning af hans uteblifvande, icke förefinnes för det utmätta godsets försäljning. Gefle Slott, å Lands-Kansliet, den 24 April 1846.
L. M. Lagerheim
Olof af Geijerstam.
Samma annons införd i:
Post- och Inrikes Tidningar 1846-05-13, s. 4, och 1846-05-20, s. 3.
----------
I tidningen Folkets röst 1857-11-18, s. 2:
Kakelugnsmakaren C. E. Holmberg i Sala har, jemte det hon genom testamente förordnat att efter hennes död all hennes qvarlåtenskap skall tillfalla Sala stadskyrka, till dess kassa på förhand förärat 400 rdr bko, under förbehåll att derå uppbära 5 proc.[ents] ränta så länge hon lefver. - Bergsmannen Olof Korsgård i Sala har till inköp af jerngrindar till Sala stads utvidgade och planerade kyrkogård dels redan skänkt, dels förbundit sig att under nästpåföljande 2:ne år skänka tillsammans 200 rdr bko.
----------
I Wermlands läns tidning 1879-02-04, s. 3, under rubriken Riksdagen. Motioner. Andra kammaren.
N:o 48. Hr E.[rik] G.[ustaf] Boström, om afstående af kronans rätt till danaarf efter bergsmannen Olaus Korsgård i Sala.
725
« skrivet: 2010-03-05, 01:10 »
Sebastian,
Ja, visst är det. Undra om denne sol-och-vårare Olof Alfred von der Hagen införpassades någon gång, och ställdes till svars för detta s. k. bedrägeri?
726
« skrivet: 2010-03-05, 00:11 »
I tidningen Folkets röst 1855-04-18, s. 4, under rubriken RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER-
En giftermålsmarknad.
En tysk musikant vid namn Rust jemte dess hustru, hvilka härstädes på åtskilliga schweitzerier gifvit s. k. musikaliska aftonunderhållninggar, och är boende i huset n:o 74 vid Westerlånggatan, reste den 14 sistl.[idne] Januari till Sala för att derstädes låta höra sina musikaliska talanger under dåvarande marknad derstädes. Makarne Rust medtogo sin dotter Anna Maria Florentina, 17 år gammal. Marknaden tycktes till en början vara si så der för sällskapet Rust. men plötsligen antog densamma en lysande förändring. Allt var naturligtvis till salu i marknaden, och så var äfven mamsell Florentina Hustru Rust hade länge önskat sig en måg som hade gård och ränta, men hade dock slutligen kommit till den sorgliga erfarenheten, att det vore fa'n så ondt efter dylika godbitar för hennes dotter. Likväl egde gumman en lycklig aning, som ej ville öfvergifva henne. Hvarje herre, som besökte makarne Rusts musikaliska aftonunderhållningar i Sala-marknaden, fixerades noga af gumman; men alla tycktes vara af den sorts menniskor, hvilka företrädesvis älska ungkarlslifvet. - Hvilken ledsamhet! - Dock! en vacker afton tyckte gumman sig märka en fullkomlig förändring hos Sala-herrarne. Hon tyckte att lorgn[e]tterna blefvo mera i bruk; och hvilken förtjusning för gumman när! hon slutligen upptäckte en och annan gentleman sitta i en vrå här och der och med kisiga ögon betrakta hennes Florentina. - Ja, hon tyckte att harpan, som Florentina spelade, liksom fick ljufvare toner. Likväl höllo lorgnettskikarne sig ännu alltid på afstånd. Men gummans aningar fortforo. Nå, hvad hände? En vacker dag kommer en af dessa lorgnettskikare och bugar sig ovanligt djupt för Florentina, presenterande sig med namnet Olof Alfred von der Hagen, samt uppgaf sig vara jernhandlare och egare af flera stenhus i Stockholm, samt dessutom universalarfvinge till en farbroder i Sala, hvilken vore egare af - en million! (Hvad slags million nämndes icke), och anhöll slutligen om Florentinas hand, hjertat inberäknadt.
Nu skulle man sett gumman Rust. Allt hvad hon anat hade slagit in - ja vida mer; ty om hon ock drömt om några stenhus, hade hon dock icke kunnat drömma om en million. - Att von der Hagen fick ja, och tusende gånger ja, behöfva vi ej omnämna. Förlofningen utsattes emedlertid till den 12 derpå följande Mars här i Stockholm, och makarne Rust och mamsell Florentina återvände hit, njutande af glädjen att aldrig förr hafva gjort en så lysande marknad, som den gången i Sala!
Dagen den 12 Mars började randas. Mamsell Florentina tyckte att vår Herre liksom skapat en ny sol enkom för denna dag. Von der Hagen inställde sig, oerhördt välkommen. Förlofningen försigick. Millionären (!) slösade en mängd dyrbara saker på flickan, såsom långshawl, mantilj och guldbrosch, under det champagnen flödade kring hela laget. F. d. handlandene Johan Fredrik Lundberg, Magnus Palmqvist och renskrifvaren Johan Olsson Löfgren voro vittne till det sälla förbundet, och ett ordentligt kontrakt upprättades, deri fästman och fästmö förbundo sig, att om tvenne år gå i brudsäng, men att den som bröt skulle betala den förskjutna 2,000 rdr bko, och hvilket kontrakt bevittnades af chorsångaren Almqvist och taskspelaren Ventreloque.
O, du himmelske aning! tänkte hustru Rust, du bedrog mig då icke!
Förlofningsdagen var förbi och von der Hagen, med en varm kyss på läpparne, återvände till Sala, under det makarne Rust voro färdiga att förgås af glädje, och mamsell Florentina både natt och dag tänkte på sin Sala-million, samt började gifva fan harpan.
Men - blixt och dunder! - Några dagar derefter kommer den Job-posten till familjen, att von der Hagen icke vore annat än en lumpen hästskojare, som härstädes varit häktad för oredlighet, samt dessutom - och detta var det värsta - fattig som en kyrkråtta; att hans fader rätt och slätt vore skärslipare och boende i huset N:o 18 vid Holländaregatan härstädes å söder, samt hela historien om den rike onkeln idel fantasi.
Några aningar härom hade hustru Rust aldrig egt. Således, hvilken hjertslitande nyhet! Florentina vore ju såld åt en illa känd hästprånglare för 2000 rdr bko.
I anledning häraf gjorde makarne Rust sistl.[idne] måndag anmälan om förhållandet i poliskammaren, der ransakning samma dag äfven företogs i närvaro af makarne Rust, mamsell Florentina samt ofvannämnde vittnen vid förlofningen. Von der Hagen var ej anträffad.
Hustru Rust förde sin mans talan.
Polism.: Makarne Rust vilja således icke hafva von der Hagen till måg?
Hustru Rust (på plattyska): Nej, om man ock så den mannen hade en million, så vill jag han icke ha en sådan till min schviegersohn. Den satans karlen har man varit så full mit fan, att han sökt ?bertala min flicka, att låta enlevera sig och i hemlighet låta vige sig vid honom... Tvi tosan, såden en kerl!
Polism.: Och fästmön är också liknöjd om fästmannen?
M:ll Rust: Ja, jag vill icke gifta mig med honom.
Hustru Rust: Nej, visst inte!... Jag tackar mein Gott att min tochter är så förnuftig. Jag hoppas man att han icke lyckats göra henne någon skade. Det vore man stor synd om en sådan ung flicke. Hon försäkrar mig att nock är hon unch?lde.
M:ll Rust: Men kan jag nu icke få gifte mig med någon annan än von der Hagen?
Polism.: Jo bevars... Vid sådane förhållanden förklaras den gjorda förlofningen ogiltig och mamsell Rust får gerna skaffa sig en ny fästman och gifta sig när hon behagar.
M:ll Rust: Tacker mjukast!... Men hvar skall jag göra af den här förlofningsringen, som von der Hagen gifvit mig.
Polism.: Om mamsell vill, kan hon ju behålla den som ett souvenir.
M:ll Rust: Nej, jag vill man icke ha den.
Polism.: Men mamsell vill väl ha den ringen tillbaka, som ”hon” gifvit honom, och i sådant fall får utvexling af ringarne ske här i poliskammaren, sedan von der Hagen blifvit hitskaffad.
M:ll Rust: Men han har äfven mitt porträtt i olja, med mera annat.
Polism.: Vi skola efterspana von der Hagen, och får målet bero tills han blifvit anträffad.
Hustru Rust: Men von der Hagen har sagt, att om han ej finge gifta sig med min tochter, så skulle han skjute både henne och sig; och för det borde väl sättas något hinder.
Polism.: Frukta inte... Då von der Hagen sett bedrägeriet misslyckas, skall han nog taga saken helt kallt.
Hustru Rust: Men om han nu kommer och påminner om äktenskapet?
Polism.: Äktenskapet blir då för honom arbetshuset.
Hustru Rust (för sig, under det alla aflägsna sig): Den gang fick jack man inte en millionär till schviegersohn.
727
« skrivet: 2010-03-04, 20:27 »
I tidningen Blekingeposten 1882-07-07, s. 3:
Halmstad. Arbetskarlen Johan Aron Andreasson i Källsjö socken blef på ett hemskt sätt mördad natten till i söndags. Tattaren Per Johan Aronsson i Carl Gustafs socken, som stått i otillbörligt förhållande till Andreassons hustru, försökte först skjuta honom med pistol, hvilken emellertid klickade, hvarefter han dödade honom med två yxhugg. Derpå genomskar hustrun med en rakk[n]if den liflöses hals. De brottslige äro häktade och införpassade till Varbergs kronohäkte.
Knifskäring egde rum samma natt i Snöstorps socken. En person fick magen illa uppristad af en kringstrykande tattare.
728
« skrivet: 2010-03-04, 20:16 »
Post- och inrikes tidningar 1841-12-21, s. 1, under rubriken AF KONGL: MAJ:T I NÅDER AFGJORDA MÅL.:
Uppå Justitiae-Departementets föredragning: Underdåniga ansökningar, om Nåd: [bl.a.:] Johanna Christina Sippström.
729
« skrivet: 2010-02-26, 21:21 »
Om dråpet på vallackaren Johan Didrik Hultqvist, och förekommande vid samma tillfälle Hultqvists fader, Didrik Hultqvist och Carolina Lindström... i tidningen Folkets röst 1855-08-29, se vidare under rubriken Wimmerstedt.
730
« skrivet: 2010-02-26, 21:17 »
Om Förre kronoarbetskarlarne Carl Johan Wimmerstedt och Lars Fredrik Rosengren, hvilka vid Norra och Södra Tjusts häradsrätt undergått ransakning för det de den 7 Januari 1853, i afsigt att skada göra, inträngt uti Nils Peter Jonssons och Anders Perssons i Stenserum nära hvarandra belägna boningshus och i den förres bostad dräpt vallackaren Johan Didrik Hultqvist... i tidningen Folkets röst 1855-08-29, se vidare under rubriken Wimmerstedt.
731
« skrivet: 2010-02-26, 21:11 »
I tidningen Folkets röst 1855-08-29, s. 4:
Förre kronoarbetskarlarne Carl Johan Wimmerstedt och Lars Fredrik Rosengren, hvilka vid Norra och Södra Tjusts häradsrätt undergått ransakning för det de den 7 Januari 1853, i afsigt att skada göra, inträngt uti Nils Peter Jonssons och Anders Perssons i Stenserum nära hvarandra belägna boningshus och i den förres bostad dräpt vallackaren Johan Didrik Hultqvist samt i Anders Perssons stuga tillfogat Hultqvists fader, Didrik Hultqvist och Carolina Lindström åtskilliga åkommor; samt Carl Johan Wimmerstedt serskildt, för det han skall hösten 1851 å allmänna vägen nära Hammelstads skog med knif tilldelat Johan Didrik Hultqvist två större sår; uti hvilket mål hofrätten, i utslag den 18 December 1854, dömt Carl Johan Wimmerstedt och Rosengren, hvilka begge för dråp i edsöre gjort sig till dödsstraff förfallne, att i en bot mista lifvet genom halshuggning. Och har, sedan så väl Wimmerstedt som Rosengren hos K. M. sökt att af gunst och nåd varda från dödsstraffet förskonade, Kongl. Maj:t, uti utslag den 14 Juli, förklarat hofrättens utslag vara lagligen grundadt, samt icke funnit anledning förekomma att bevilja Carl Johan Wimmerstedt nåd; deremot har K. M., i anseende till förekomna bevekande omständigheter, af gunst och nåd förskonat Lars Fredrik Rosengren från dödsstraffet, och tillåtit att han får umgälla sina brott med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd samt lifstidsarbete å fästning.
732
« skrivet: 2010-02-26, 21:08 »
Om Om Nåd: [bl.a.:] Sjöartilleristen Petter Wimmerstedts hustru, Anna Christina Palm... i Inrikes Tidningar 1841-03-02, se vidare under rubriken Palm.
733
« skrivet: 2010-02-26, 20:48 »
Om Om Nåd: [bl.a.:] Widrik Ekeroth, Fredrika Carlsdotter Ekeroth.. i Inrikes Tidningar 1841-03-02, se vidare under rubriken Palm.
734
« skrivet: 2010-02-26, 20:43 »
I Post- och inrikes tidningar 1841-03-02, s. 1, under rubriken AF KONGL: MAJ:T I NÅDER AFGJORDA MÅL.
Uppå Justitiae-Departementets föredragning: Underdåniga ansökningar: Om Nåd: [bl.a.:] Sjöartilleristen Petter Wimmerstedts hustru, Anna Christina Palm, förre Fästningsfången Erik Jansson Kyrvin, Widrik Ekeroth, Fredrika Carlsdotter Ekeroth..”
735
« skrivet: 2010-02-26, 20:30 »
Om Glashandlaren Lars Wennerbergs och dess hustru Hedvig Lundströms dotter Eva Sophia Wennerberg... i Inrikes Tidningar 1811-08-08, se vidare under rubriken Lind.
736
« skrivet: 2010-02-26, 20:27 »
Om Glashandlaren Lars Wennerbergs och dess hustru Hedvig Lundströms dotter Eva Sophia Wennerberg... i Inrikes Tidningar 1811-08-08, se vidare under rubriken Lind.
737
« skrivet: 2010-02-26, 20:23 »
Om Glashandlaren från Lilljendahls Glasbruk i Wärmeland och Eds Socken Christopher Lind, hwars hustru Maria Catharina Hägerbeck,... i Inrikes Tidningar 1811-08-08, se vidare under rubriken Lind.
738
« skrivet: 2010-02-26, 20:16 »
I Inrikes tidningar 1811-08-08, s. 7:
Glashandlaren från Lilljendahls Glasbruk i Wärmeland och Eds Socken Christopher Lind, hwars hustru Maria Catharina Hägerbeck, enligt Capell=Predikant. wid Elfsbacka i Nyeds Pastorat och Wärmeland Herr Jonas Aléns gifne betyg, skall blifwit död och begrafwen i nämnde Nyed den 13 Junii sistledne år, will nu nytt ägtenskap ingå, med här i Församlingen wistandes Glashandlaren Lars Wennerbergs och dess hustru Hedvig Lundströms dotter Eva Sophia Wennerberg; men som fullständige bewis saknas för ofwanskrefne personers ledighet till detta ägtenskap, ifrån den tid då Christopher Lind förra hustru sistledne år afled, så uppmanas den som detta ägtenskap uti ett eller annat hänseende tror sig wara berättigad klandra, att inom den tid af 3 månader som lag föreskrifwer, sig hos undertecknad, hwars adress är Upsala och Järlåsa, anmäla; hwilket tredje gången kungöres. Järlåsa Prestgård den 17 Junii 1811. Nils Bookman,
Kyrkoherde.
739
« skrivet: 2010-02-26, 20:00 »
I Posttidningar 1809-10-24, s. 8: Glashandlaren L. Peter Lundström i Östhammar, som med sin Fäste=qwinna Brita Christina Djupström sammanaflat 2:ne Barn, är sinnad att med henne ingå Ägtenskap; men emedan B. Chr. Djupström ej kan förete giltige betyg om hinderslöshet, så anmodas der. eller de, som emot berörde Ägtenskaps = handel hafwa något klander, att det hos undertecknad, hwars adress är Östhammar och Börstell, anmäla inom den tid författningarne föreskrifwa; som tredje gången kungöres. R. P. Beckmarck.
740
« skrivet: 2010-02-26, 19:45 »
Om Porcellains Handlanden Widig Gribbenfeldt med sin hustru Cath. Flinta från Öregrund.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-12-24, se vidare under rubriken Löfgren.
741
« skrivet: 2010-02-26, 19:43 »
Om Glas=och Porcellains Handlanden från Öregrund Nils Allmen med sin hustru Ulrica Starck.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-12-24, se vidare under rubriken Löfgren.
742
« skrivet: 2010-02-26, 19:41 »
Om Porcellains Handlanden Widig Gribbenfeldt med sin hustru Cath. Flinta från Öregrund.., och Handl. Medwid [= bör väl vara Modvig] Gribbenfeldt med sin hustru Cath. Löfgren från Östhammar.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-12-24, se vidare under rubriken Löfgren.
743
« skrivet: 2010-02-26, 19:37 »
Om Glas=och Porcellains Handlanden från Öregrund Nils Allmen med sin hustru Ulrica Starck.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-12-24, se vidare under rubriken Löfgren.
744
« skrivet: 2010-02-26, 19:34 »
I tidningen Fahlu weckoblad 1794-12-24, s. 3, under rubriken Inkomne Resande.:
Trådragaren Carl Franck från Bjurfors Mässings=Bruk, bor hos Israel Israelsson på Holmen. Glas=och Porcellains Handlanden från Öregrund Nils Allmen med sin hustru Ulrica Starck, bo hos Grufwearbetaren Renström. Porcellains Handlanden Widig Gribbenfeldt med sin hustru Cath. Flinta från Öregrund, bor hos Snickaren Hedbergs änka. Eric Thomas Swedenstjerna, bor hos Fru Hasselgren. Såckerbagaren Seterberg från Upsala, bor hos Tengjutaren Hammarstrand. Handlanden Öhman och Såckerbagaren Goffeng från Westerås, bo hos Tengjutaren Logren. Handl. Medwid [= bör väl vara Modvig] Gribbenfeldt med sin hustru Cath. Löfgren från Östhammar och Porcellains Handlanden Olof Sundberg jemte hustru, från Gustafsbergs Bruk, bo hos Grufwearbetaren Fr. Matss. Norberg på Elfsborg. Rådm. Ekman, Borgarena Eric Hammarström, A. Söderberg och Rundell från Lindesberg, bo hos Eric Gärs eller Grufwearbetaren R. Lundbeck på Präste=tägten. Borgmästar Arosin och Krono=Befallningsman Roersner från Säther, bo hos Rådm. Raucler. Handland. Fahlstedt från Hedemora, bor hos Plank=karlen Engman på Elfsborg. Capitain Ekman, Lieut. Ekman och Fendrik af Bjerten, bo hos Fru Hasselgren. Tobaks=Fabrikören Rääf från Westerås, bor hos Stads v. Fiscalen Forsberg. Handelsbetjenten Zierggren från Ulricehamn, bor hos Rådm. Lindgren. Handlanden Carl Graf från Thorshälla, bor hos Barkströms änka på Slaggen. Krono=Befallningsman Hartzell, bor hos Lands=Cammereraren Forsslind. Krono=Befallningsman Holmberg, bor hos Fält=Camereraren Enström. Krono=Befallningsman Raucler, bor hos Controlleuren Morå[?] änka. Krono=Befallningsman Adolf Engström, bor hos Handelsman Nylen. Härads=Bokhållaren Hedengren från Hedemora, bor hos Sabelmakaren Wendelström. Capit. Otto von Knorring från Säther, bor hos Handelsman C. O. Berger på öfra Åsen. Såckerbagaren Petterberg ifrån Gefle, bor hos Perukmakaren Hedboms änka.
745
« skrivet: 2010-02-26, 16:21 »
Om Soldate Enkan Stina Lind från Wennersberg med Wäfskjedar.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
746
« skrivet: 2010-02-26, 16:18 »
Om Glas=och Porcellains Handlanden Johan Wallengren med hustru och Stjuf=Son Joh. Pet. Österman från Öregrund.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
--------
Är det känt sedan tidigare, att Johan Peter Österman var styvson till Johan Wallengren?
747
« skrivet: 2010-02-26, 16:14 »
Om Alexander Pettersson och hustru Charlotta Pettersson, och Faltin Pettersson och hustru Caisa Löfgren i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
748
« skrivet: 2010-02-26, 16:09 »
Om Glas=Porcellains och Specerie Handlanden Daniel Ramström med sin hustru Caisa Flinta, Sonen Johan och Dottren Caisa från Öregrund.. i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
749
« skrivet: 2010-02-26, 16:06 »
Om Handlanden Widig Gribbenfeldt med sin hustru Catharina Flinta från Öregrund, och Glas=Porcellains och Specerie Handlanden Daniel Ramström med sin hustru Caisa Flinta, Sonen Johan och Dottren Caisa från Öregrund i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
750
« skrivet: 2010-02-26, 16:02 »
Om Handlanden Widig Gribbenfeldt med sin hustru Catharina Flinta från Öregrund i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
751
« skrivet: 2010-02-26, 15:59 »
Om hustru Juliana Barck, med sin Dräng Peter Wegart, från Cedersbergs Glasbruk i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
752
« skrivet: 2010-02-26, 15:56 »
Om Glas = och Porcellains=föraren Christian Almin, jämte Brodren Gerh. Almin från Öregrund i tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, se vidare under rubriken Löfgren.
753
« skrivet: 2010-02-26, 15:51 »
I tidningen Fahlu weckoblad 1794-10-18, s.4-5, under rubriken Inkomne Resande.:
Capitain Brummer bor hos Fru Hasselgren. Johan Groth från Söderbärcke bor hos Fahlströms Enka på Prästetägten. Handlanden Johan Ekman från Nora och Juden Isac Lewin från Carlshamn bo hos Handlanden Jac. Fr. Fahlen. Glas = och Porcellains=föraren Christian Almin, jämte Brodren Gerh. Almin från Öregrund, och hustru Juliana Barck, med sin Dräng Peter Wegart, från Cedersbergs Glasbruk, bo hos kakelungsmakaren Hellström på Hollmen. Handlanden
[Fortsättning, s. 5:]
Widig Gribbenfeldt med sin hustru Catharina Flinta från Öregrund, bo hos Grufwearbetaren Rasks Enka. Glas=och Porcellains Handlanden Eric Löfgren, jämte hustru Cath. Ramström från Hedemora, dito Lars Löfgren och hustru Anna Sophia Åhman från Östhammar, dito Alexander Pettersson och hustru Charlotta Pettersson, dito Hedwig Gribbenfeldt, och hustru Catharina Löfgren, dito Faltin Pettersson och hustru Caisa Löfgren alle från Östhammar, bo hos Grufwearbetaren Norberg på gamla Herrgården. Glas=Porcellains och Specerie Handlanden Daniel Ramström med sin hustru Caisa Flinta, Sonen Johan och Dottren Caisa från Öregrund, bo hos Johan Thunström på Prästetägten. Afskedade Trosskusken Niclas Kiellman från Södertälge med Järnsmide, bor hos Grufwearbetaren Bjeck på Nedra Elsborg. Glas=och Porcellains Handlanden Johan Wallengren med hustru och Stjuf=Son Joh. Pet. Österman från Öregrund, bor hos Grufwearbetaren Anders Jonsson Bajur på östra Elsborg. Soldate Enkan Stina Lind från Wennersberg med Wäfskjedar, bo hos Soldaten Mört på Prästtägten. Afskedade Artilleristen Gabriel Löfgren med hustru från Stockholm med korgar och Wäfskjedar. Elias Pehrsson och Pehr Swensson från Wästergöthland, bo hos Christina Hedman på Slagen.
----------
Är Christian Almin, som nämns ovan, som broder till Gerhard Almin, känd som Gerhards/Gerts broder sedan tidigare?
754
« skrivet: 2010-02-26, 14:55 »
Om Glashandlerskan Catrina Brandt med sin dotterson Gabriel Noring.. i tidningen Fahlu weckoblad 1787-10-20, se vidare under rubriken Löfgren.
755
« skrivet: 2010-02-26, 14:48 »
Om Porcellains=handl. Modwig Gribbenfeldt och hustru Catrina Löfgren och Dotter från Gustafsbergs Porcellains bruk i tidningen Fahlu weckoblad 1787-10-20, se vidare under rubriken Löfgren.
756
« skrivet: 2010-02-26, 14:34 »
Om Smideshandl. Widich Hellgren i tidningen Fahlu weckoblad 1787-10-20, se vidare under rubriken Löfgren.
757
« skrivet: 2010-02-26, 14:27 »
Om Borgaren Malms Enka Petronella Wenberg med sonen Anders i tidningen Fahlu weckoblad 1787-10-20, se vidare under rubriken Löfgren.
758
« skrivet: 2010-02-26, 14:19 »
I tidningen Fahlu weckoblad 1787-10-20, s. 3, under rubriken Inkomne Resande.:
Both. Joh. Groth från Söderbercke bor hos Brita Lerberg. Borgaren Malms Enka Petronella Wenberg med sonen Anders, Smideshandl. Widich Hellgren och Lars Löfgren med hustru Anna Sophia Åhman och Dotter från Eskilstuna, Porcellains=handl. Modwig Gribbenfeldt och hustru Catrina Löfgren och Dotter från Gustafsbergs Porcellains bruk, bo hos Gruf=arbetaren Anders Grönblad. Glashandlerskan Catrina Brandt med sin dotterson Gabriel Noring från Löfstad och afskeddade Artilleristen Gabriel Löfgren med hustru Lena Hansdotter, bo hos Gruf=arbet. Carl Olsson Söderberg. Smideshandl. och Borgaren Carl Graf från Torshälla, hos kopparslagaren Bromselius. Glasförarena Fredr. Lindberg med hustru från Liljedahls Glasbruk och Jöns Gudmundsson med hustru, hos Sold. Kock. Krono=Länsm. Norell och Sold. Frisk från Gestrikland, på Gästgifware=gården. Handelsm. Springer från Stockholm och Inspector Fernberg från Philipstad bo hos källarmästar Lidman.
----------
Borgaren Malms Enka Petronella Wenberg, torde vara Petronella Christiansdotter Winberg (f. 1720, död 1798 1/12, dtr till Christian Olofsson Winberg), här kallad Wenberg, änka efter Hans Gabrielsson Malm. Med sig hade hon sonen Anders, vilken då måste vara den Anders som var född 1767.
759
« skrivet: 2010-02-26, 13:29 »
Post Tidningar 1818-02-19, s. 6:
Glashandlaren Wallentin Pettersson Molin warder i anledning af detta Memorial kallad och stämd till denne Stads RådstuguRätt, som hålles Måndagen d. 6 nästinstund. April, att sig kl. före 12 på dagen inställa, för att å hwad anfördt är, Swaromål afgifwa. Stämningen, hwilken i anseende till Molins okände wistelse, i allmänna Tidningarne 3:ne gånger får på kärandens försorg införas, åtlydes wid laga answar. Sigtuna d. 12 Febr. 1818.
På Embetets wägnar,
Joh. A. Care[?]t
760
« skrivet: 2010-02-26, 01:20 »
Från tidningen Dalpilen 1898-12-06, s. 3, under rubriken Rättegångs- och polissaker. Falu rådstufvurätt den 5 dec.
Misshandel. Hästbytaren Axel Valentin Kihlström stod tilltalad för det han skulle hafva den 21 sistlidne november å en gård här i Falun med knif tilldelat arbetaren Lax Hans Ersson ett hugg i hufvudet.
Svaranden ville ej vidgå denna misshandel, ehuru ett vittne intygade att Kihlström misshandlat målsegaren. Målet uppsköts för vidare bevisning.
761
« skrivet: 2010-02-26, 01:10 »
Från tidningen Dalpilen 1898-12-09, s. 2:
Carl Johan Kihlström, den ökände hästskojaren här i Falun, häktades i tisdags härstädes för lösdrifveri. K har slagit ett rekord i fråga om förseelser, i det han har icke mindre än mellan 70 à 80 sådana på sitt samvete.
762
« skrivet: 2010-02-26, 01:04 »
Från tidningen Dalpilen 1888-09-21, s. 3:
Länsfängelset i Falun den 20 sept. Misshandel och tillgrepp. Förnyad ransakning företogs denna dag med hästbytaren C. J. Kihlström, häktad och tilltalad för det han den 25 sistlidne augusti å en gård här i staden skulle ha misshandlat Lissbo Erik Persson från Äppelbo och fråntagit honom en plånbok innehållande 75 kr. m. m. Enligt mål-egandens genom ombud vid förra rättegångstillfället afgifna berättelse skulle vid brottets föröfvande så tillgått, att svaranden stuckit fingrarne i mål-egandens ögon och slagit omkull honom, hvarefter den senare saknat sin plånbok. Kihlström nekade, men af tre aflagda vittnesmål syntes framgå, att K. varit i sällskap med Persson vid omstämda tillfället, att nödrop hörts från den sistnämde och att K. aflägsnat sig från platsen genom att hoppa öfver ett plank.
Denna dag hördes ytterligare ett vittne, men för vidare bevisnings förebringande anhöll åklagaren om uppskof, som beviljades till den 4 oktober. Kihlström qvarsitter i häktet.
-------------
Torde avses Carl Johan Kihlström.
763
« skrivet: 2010-02-25, 22:55 »
Post- och Inrikes Tidningar 1833-03-26, s.4, under rubriken Diverse Legala Annonser:
Att Norrbo häradsrätt d. 7 Nov. sistl. år förelagt Lumpsamlaren Carl Fr. Andersson från Kissta, den sig ock Asp eller Frifeldt kallar, att, wid 16 2/3 R:drs vite, personligen sig inställa i Tingshuset wid Hallsta den 31 Maj innew. år, för att swara å en den 11 Sept. erhållen Stämning, hwaruti Länsmannen Ekelund yrkar böter för olagligt hästbyte med Drängen Peter från Hedemora Socken, och denne sednare derunder af Andersson tillfogadt blodvite; det warder bemälte Andersson härigenom andra gången kungjordt.
764
« skrivet: 2010-02-25, 22:47 »
Post- och Inrikes Tidningar 1833-03-22, s. 4, under rubriken Diverse Legala Annonser:
Att Norrbo häradsrätt d. 7 Nov. sistl. år förelagt Lumpsamlaren Carl Fr. Andersson från Kissta, den sig ock Asp eller Frifeldt kallar, att, wid 16 R:drs vite, personligen sig inställa i Tingshuset wid Hallsta den 31 Maj innew. År, för att swara å en den 11 Sept. erhållen Stämning, hwaruti Länsmannen Ekelund yrkar böter för olagligt hästbyte med Drängen Peter från Hedemora Socken, och denne sednare derunder af Andersson tillfogadt blodvite; det warder bemälte Andersson härigenom första gången kungjordt.
765
« skrivet: 2010-02-25, 22:34 »
Inrikes tidningar 1807-12-08, s. 8:
Porcellains = föraren wid Bredsjö Bruk här i församlingen Carl Segerblad, ärnar ingå ägtenskap med sin piga Gustava Cederblad, född 1783 i Jomåla, och innewarande månad hit till församlingen ankommen, men begge sakna behörige bewis om hinderslöshet, den förre för år 1806, den senare från September samma år till närwarande tid, också kan hon Gustava Cederblad, här på orten okänd, icke bewisa anhöriges wederbörliga bifall till detta ägtenskap, hwarföre den eller de, som tro sig emot desse personers tilltänkta ägta förbindelse något hafwa att påminna, anmodas att inom den tid författningarne föreskrifwa, sådant anmäla hos undertecknad kyrkoherde på Upsala och Järlåsa; som första gången kungöres. Järlåsa prestgård den 28 October 1807. Nils Bookman.
766
« skrivet: 2010-02-25, 22:18 »
Inrikes Tidningar 1806-07-22, s. 6:
Enligt Skenninge Stads Rådstugu=Rätts den 2 Juni detta år gifne Utslag på hustru C. C. Faltins ansökning, anmodas hennes Man, hofslagaren Johan Faltin, att, så framt han lefwer, inom natt och år härefter hos hustrun sig infinna, derest han ei will äfwentyra att efter denna tid från henne i äktenskapet skiljd warda; som första gången kungöres.
Posttidningar 1806-07-31, s. 7:
Enligt Skenninge Stads Rådstugu=Rätts den 2 Juni detta år gifne Utslag på hustru C. C. Faltins ansökning, anmodas hennes Man, hofslagaren Johan Faltin, att, så framt han lefwer, inom natt och år härefter hos hustrun sig infinna, derest han ei will äfwentyra att efter denna tid från henne i äktenskapet skiljd warda; som andra gången kungöres.
767
« skrivet: 2010-02-25, 21:55 »
Fahlu weckoblad 1805-04-13, s. 3, under rubriken Diverse Kungörelser.:
Wallackaren Anders Flinta ifrån Jerna Socken, ärbjuder sig at under sit wistande härstädes betjena dem som åstunda hästars utskärning. Han bor på kyrkbacken, Gården åfwanföre Bruks=patron Södergren.
768
« skrivet: 2010-02-15, 08:57 »
Michael,
angående Lars Knutsson Järmok (Järmak), och den Lars som finns i Jokkmokks födelsebok 1710, har en Knút Erichz[son] och Lothzi Larsdotter, som föräldrar, vad jag kan utläsa.
Men den Knut Pålsson Jermok, född ca 1676 (db), som dör 1756 i Gällivare, är ju en mycket möjlig och potentiell fader till Lars Knutsson Järmok.
Mvh
Peder
769
« skrivet: 2010-01-04, 16:21 »
Hej, Karl Göran!
Tack för ditt svar.
Visst handlar det om Storsve, och det är vad det också står skrivet! Var alldeles för snabb i min avläsning, då jag fick det till Storfe.
Tror du att det kanske har att göra med någon avrösesjord på prästbordets ägor, då det kallas Storsve- och Lillsve? Då dessa blev torplägenheter tydligen, kan de namnen ha sitt ursprung i en Storsve[djan] och Lillsve[djan]? Slutändelsen -sve i namnen, kan ju kanske vara dialektalt, eller?
Mvh
//Peder
770
« skrivet: 2010-01-03, 13:30 »
Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig i denna fråga, kanske någon med lokalkännedom eftersom jag inte har det själv, som kan meddela vilken ort som avses.
Jag har stött på ett ortnamn, troligen ett byanamn, i dödboken för Undersåker socken år 1813. Namnet stavas: Storfve. Jag hittar inte denna ort i Sockenkatalogen för Undersåker. Prövade söka på Google på Storve, men ingen träff.
Tacksam för hjälp....
//Peder
771
« skrivet: 2009-11-20, 01:52 »
Tyvär,
så kom word-filen ej med, den var tydligen för stor (3,32 MB)! 100 kb är tydligen maxstorleken. Men är det någon som vill ha den, så skickar jag den gärna per mail.
Mvh
//Peder
772
« skrivet: 2009-11-20, 01:49 »
Hej!
Jag har av en tillfällighet sprungit på ett väldigt intressant och tidigt flyttningsbetyg, som inlämnats i Piteå av en Peter Faltin och hans hustru Kiersti? Andersdotter. Det är undertecknat vid ett flertal tillfällen, bl.a. i Friderichshald d. 12 April Ao 1757. Det upplyses dessutom att två barn blev döpta.
Detta måste ju vara den Peter Faltin (född 1734), som Bo Lindwall skriver om i Släktforskarnas årsbok 2003, Syskonen Faltins härstamning, under rubriken Kopplingar till äldre Faltin-släkter, s. 62. Enligt Lindwall var Peter Faltin gift med Maria Karlsdotter Malm, och hade barn med henne från 1758 och framåt. Så denna Andersdotter torde ju vara en tidigare okänd hustru eller samlevnadskvinna till Peter Faltin.
Jag har inte tid just nu, att göra en avskrift, och ville ej lägga undan den så jag glömmer bort den. Men bifogar originalattesten i ett word-dokument, så kanske någon annan kan ta sig an uppgiften att göra en avskrift. Om inte, så återkommer jag till denna, då bättre tid finns.
----------------------------------------------------------------
Källa: Piteå landsförsamling, Bilagor In- o utflyttningslängd, HII:1 1736-1862 (attest, nr 164).
Mvh
//Peder
773
« skrivet: 2009-11-20, 00:46 »
SCB Umeå landsförsamling Döda (utdrag ur Död- och begravningsbok) H1 1906:
[Död:] Jan. 19, Karl Fredrik Faltin vallackare Kroksjö, [Född:] 1835,[Födelsens dag och månad:]?, [Dödsort:] Åsele, [Dödsorsak:] Slag?, [Anteckningar:] Attest fr.[ån] p.[stors]ä.[mbetet] i Åsele d.[en] 20/1 [19]06
Karl Fredrik Faltin var son till Karl Gustaf Faltin (f. ca 1812) och Anna Kristina Henriksdotter Söderman (f. ca 1817), se vidare, Släktforskarnas årsbok 2003, Syskonen Faltins härstamning, artikel av Bo Lindwall.
//Peder
774
« skrivet: 2009-11-19, 17:45 »
Nicklas,
Javisst gör det det, tack för ditt förtydligande!
//Peder
775
« skrivet: 2009-11-18, 18:37 »
Hej!
I Släktforskarnas årsbok 1995, skriver Bo Lindwall i sin artikel, Resandesläkter I Ångermanland, s. 176, att Didrik Vilhelm Friström var endast en gång i sitt liv skriven någonstans (= Malmby, Bjurholm sn, husförhörslängd AI:3) - men detta stämmer inte riktigt.
Umeå landsförsamling Husförhörslängd AI:11c 1811-1820, fol. 975, Påhlböle.
Här är han skriven med modern Elsa Jägare (f. 1763), som är skriven som fattighjon därstädes, som dess Son Didrich Wilhelm (f. 1808). Modern Elsa Jägare noteras här närvarande vid förhör 1820, och underligt nog noteras sonen Didrik Wilhelm som närvarande vid förhör 1817-20. Det kan ju kanske betyda, att han var utackorderad som s.k. uppfödningsgosse hos någon familj.
Umeå landsförsamling Husförhörslängd AI:12d 1821-1828, fol. 1332, Påhlböle (byn Pålböle i Umeå landsförsamling Ifrån och med 1824 uptages i Säfvars kyrkobok).
Här hos mågen och bonden i Pålböle No.1, 25/64 (= mantal) Pehr Olofsson (f. 1791) och hans hustru Anna Greta Nilsdotter (f. 1794), är han fortfarande skriven med modern Fattighjonet Elsa Jägare (f. 1763) som dess Son Didrich Wilhelm (f. 1808). Båda noteras vara överförda från Gb. 975 (= gamla boken, d.v.s. föregående husförhörslängd och fol. 975). Här noteras modern Elsa Jägare ej ha varit närvarande vid förhör 1821-22, och erhöll anteckningen abs (= absolution, syndaförlåtelse) för båda dessa år. Till skillnade från modern, så var sonen Didrik Wilhelm närvarande vid förhör 1821-24, och antecknas som conf 2[2?]/6 (= konfirmerad) år 1823.
Sävar Husförhörslängd AI:1 1823-1830, fol. 187, Påhlböle (Byn Pålböle tidigare tillhörande Umeå landsförsamling nu i Sävars församling).
Han här fortfarande skriven med modern Fattighjonet Elsa Jägare (f. 1763), nu som Dr.[ängen] Didric Wilhelm (f. 1808). Här begick modern Elsa Jägare nattvardsgång 1828 (13/11) och 1829 (9/12). Sonen Didrik Vilhelm noterad (liksom i tidigare hfl) som vaccinerad mot koppor (”v.”), begick nattvardsgång 1824 (7/3) och antecknas ha utflyttat till Bygdeå med attest af 9/10 1824.
Här återfinns nu även Pig:[an] Ingeborg Wallstadt (egentligen Ingeborg Kristina Wallsta) (f. 1806 9/9), troligen Didrik Vilhelm Friströms fästekvinna redan då, och, troligen sedermera hans ständige samlevnadskvinna. Ingeborg Wallstadt begick nattvardsgång här 1827 (30/9), och antecknas ha Brutit mot 7de Budet, och Straffad med Ris 2ne ggr. (7:e budet = du skall icke stjäla), och antecknas ha Útfl:[yttat] til Bjurholm d: 3de Novb. 1827.
Sävar In- och utflyttningslängd B:1 1827-1865.
Enligt utflyttningslängden för Sävar socken i oktober (utan angiven dag) år 1827, utflyttade Dräng:[en] Didrich Wilhelm Friström f. 1808 til Bjurholm samtidigt, och troligen tillsammans med, Pig:[an] Ingeborg Wallstadt f. 1806 9/9 til Bjurholm.
Sävar Husförhörslängd AI:1 1823-1830, fol. 183, Johannisfors (= Johannisfors bruk).
Han här som Dagakarlen Didric Wilhelm Friström (f. 1808), v. (= vaccinerad mot koppor). Han noteras vara inflyttad från Påhlböle, se ovan. Här är han skriven åtminstone år 1827, då han begick nattvardsgång 30/9, och var tydligen ej närvarande vid förhör detta år varmed han erhöll anteckningen abs. (= absolution, syndaförlåtelse), och antecknas ha útflyttat d 3 Nov. 182[?] [ingen siffra utsatt; bör vara 7] til Bjurholm.
Didrik Vilhelm Friström uppges vara smed, enligt dottern Gustava Didriksdotter Friström (Centralfängelset Norrmalm kyrkoarkiv, kyrkobok för straff- och arbetsfångar, AIa:13 1872-1878, fol. 300, vänster sida). Kanske han fick en en någorlunda inblick eller grundläggande gesällutbildning, den korta tid han var verksam som Dagkarl vid Johannisfors Bruk?
Sävar Husförhörslängd AI:1 1823-1830, fol. 130, Tålsmark.
Han här hos bonden i Tålsmark No.2, 7/32 (= mantal) Jon Gabrielsson (f. 1782) och hans hustru Lisa Cajsa Johansdotter (f. 1788), som Dr[ängen] Didric Wilhelm Friström (f. 1808), inflyttad 1825 från Bygdeå, och utflyttad 1826 till Umeå st.[ad].
Jag har ej återfunnit honom i Umeå stad (husförhörslängd AI:7 1818-1827).
Men redan 1827 är han åter inflyttad till Tålsmark, denna gång från Bjurh[olm], för att åter igen utflytta till Bjurholm, varvid antecknas flytt[at] fr[ån] Bjurholm men ej ännu söckt attest d. 12/11 1829 men är inskrifven på dess [.....]des Betyg. Har år 1830 åter flyttat till Bjurholm.
Sävar In- och utflyttningslängd B:1 1827-1865.
Enligt utflyttningslängden för Sävar socken utflyttar Dr.[ängen] Didric Wilhelm Friström, från Tålsmark i Sävar socken (utflyttningsattestnr 42) till Bjurholm socken 1830 6/12 (från fol. 130 i förhörsbok, se ovan).
Bygdeå Husförhörslängd AI:8 1818-1826, fol. 28, Djekneboda.
Han här hos Bonden i Djäkneboda No.1, 23/128 (= mantal) Daniel Pehrsson (f. 1775) och hans hustru Maria Andersdotter (f. 1784), som Dr.[ängen] Didric Wilhelm Friström (f. 1808). Han antecknas inflyttad med attest ifrån Säfvar d. 9/10 1824. Han antecknas under rubriken för år 1825, ha begått nattvardsgång 19/6, samt utflyttat Till Umeå stad atest 28/9.
Bjurholm Husförhörslängd AI:2 1827-1833 (1834), fol. 173, Sörfors.
Han här hos Torparen Johan Fredrik Erlandsson och Christina Ulrika Lindblom, skriven som Dräng Didric Wilh: Friström (f. 1808), här han också erhåller godtyckligt betyg för Läser och förstår. Didric Wilhelm Friström noteras ha bevistat nattvarden här 1831 (24/6), 1832 (18/8) och 1833 (1/9).
Johan Fredrik Erlandsson och Christina Ulrika Lindblom, är skriven här åren 1827-28. På samma sida (fol. 173), under byn Norrström, skrivs en Jon Berntsson och Beata Fredriksdotter (av Bo Lindwall felaktigt avläst och uppgiven ha hetat Brita). Jon Berntsson har en anteckning om attest till Ångermanland abs 23/12 1827., men är skriven här åren 1827-34 tillsammans med Beata Fredriksdotter. Under Jon Berntsson och Beata Fredriksdotter skrivs en Johanna Juliana Palm (f. 1811), vilken bevistade nattvarden här 1830 (24/6). Denne Johanna Juliana Palm levde med Dirik Wilhelm Friströms broder, Johan Fredrik Friström. Även en piga Maria Magdalena Norman är skriven här, och bevistade nattvardsgång 1827 (24/6) och 1828 (7/4), och antecknas Rymd ur tjensten.
Valackaren Johan Fredrik Erlandsson, är väl den Johan Fredrik Palm, som ibland kallat sig Erlandsson och ibland Egnell (f. 1803 22/10), som tidigare diskuterats här på Anbytarforum. Och likaså Christina Ulrika Lindblom, som föreslås möjligen vara densamma som Kristina Ulrika Lindeman (f. 1799 28/4).
Se vidare, Släktforskarnas årsbok 2003, Syskonen Faltins härstamning, artikel av Bo Lindwall.
Bjurholm Husförhörslängd AI:3 1834-1840, fol. 215, Malmby.
Här skrivs han dock mycket riktigt, som Bo Lindwall också uppger, ensam utan sin familj, som Krono Nyb.[yggaren] Didric Wilh. Friström (f. 1808), och endast för året 1836, då han begick nattvardsgång 24 juni samma år, med anteckningen Bortflyttat utan med Attest 5/10 1839 abs.
SCB Nätra Dödbok (utdrag ur dödbok) H1AA:269 1867.
I dödboken (SCB's utdrag) för Nätra är han inskriven som Friström, Didrik Wilhelm, från obekant ort och död den 6 maj 1867 i en ålder av 59 år. Han noteras här som gift man, och under rubriken Anteckningar noteras han vara Införd i Inflyttningslängden No 9.
Inflyttningslängd Nätra BI:3 1866-1870, s. 7.
I inflyttningslängden för Nätra inskrivs han mycket riktigt som inflyttad den 1867 6/5 (infyttningsattestnr 9). Eftersom han dog i Nätra samma dag och ej var kyrkoskriven någonstans, nödgades prästen enligt lag att inskriva honom. Det noteras i längden Didrik Wilhelm Friström. Kyrkoskrifningsort okänd. Död härstädes d. 6/5, begrafven 28/7. Ifr. Död o Begrafbok sub No 53.
---------------------------------------------------------------------------
Så med att ha någon utgångspunkt att gå vidare med, kan man med traditionell släktforskning, lite tålamod och tur, återfinna en hel del uppgifter och följa de resande en bit på vägen...
Är det någon som kan komplettera denna lilla Kyrkoboks-biografi om Didrik Vilhelm Friström och hans familj? För än så länge, så saknas, mig veterligen, uppgifter om vart han kan ha uppehållit sig de sista 30 åren av sitt liv.
Mvh
//Peder
776
« skrivet: 2009-11-13, 21:25 »
Hej!
Kan det månne ligga ett släktskap, kanske en broder, mellan Mickel Andersson Purra, och:
Lars Andersson Purra, född omk 1689 (db), död 1767 2/11 i Kiviranda, son till husbonden i Kiviranda Anders Hindersson Purra och hans hustru Brita Larsdotter. - Gift 1719 1/4 med Anna Hendrichsdotter Laiti, född 1702 i Kukkola, död 1748 7/3 i Kiviranda, dotter till husbonden och nämndemannen Hendrich Andersson Laitila (f. omk 1654 (db), d. 1734 18/11) och hans hustru Malin Erichsdotter (f. omk 1661 (db), d. 1726 23/3) i Kukkola.
Barn:
Hendrich Larsson Purra, född 1724 1/10 i Kiviranda, död 1798 23/2 i Kiviranda. Husbonde i Kiviranda, soldat Couverneur i Neder Vojakkala. - Gift 1749 30/4 med Carin Andersdotter Lisa, född 1725 24/6 i Neder Vojakkala, död före 1798, dotter till husbonden Anders Anundsson Lisa (f. 1691, fr. Övertorneå (vb), d. 1770 26/2) och hans hustru Margeta Henrichsdotter i Neder Vojakkala.
Mvh
//Peder
777
« skrivet: 2009-11-12, 13:05 »
Lena,
Okej, ingen fara, vart lite osäker om allt gått rätt till utan misstag, då jag skickade mail till dig. Krya på er!
//Peder
778
« skrivet: 2009-11-12, 00:47 »
Hej, Lena!
Jag vet inte hur det gick till, men mitt förra inlägg är tydligen borta! Men jag ville bara tala om, att jag skrivit mail till dig.
Mvh
//Peder
779
« skrivet: 2009-11-08, 10:06 »
Hej, Lena!
Ser att vi är släkt du och jag. Din morfar Nils Oskar Hansson (f.1919) och min morfar Nils-Johan Wilhelm Bröst (f.1903) är kusiner.
Nils Oskar Hanssons (f.1919) fader är ju som du säkert vet Oskar Vilhelm Hansson (f. 1876 7/11, d. 1961 5/10).
Och denne Oskar Vilhelm Hansson (f.1876) har en syster som heter Greta Johanna Hansdotter (Hansson) (f. 1869 4/11, d. 1932 24/4), vilken är min morfars mamma. Greta Johanna Hansdotter, vars tillnamn var Greta, kom att gifta sig till Pålänge i Nederkalix med Nils Herman Bröst (f. 1870 6/6, d. 1948 30/12), vilka blev min morfars föräldrar.
Din morfars far Oskar Vilhelm Hansson, och min morfars mor Greta Johanna Hansdotter är barn till:
Hans Paulsson Skauttja (Skattja), senare Kesuri, född 1841 9/3. Nybyggare, lappman, renvårdare.
Greta Kajsa Jonsdotter Hollster, född 1844 11/10.
Hör gärna av dig Lena. Så kanske vi kan utbyta uppgifter. Jag har forskat en hel del på denna släkt- och dess anor.
Mvh
Peder Andersson
780
« skrivet: 2009-11-08, 09:24 »
Katarina,
Ja, valackaren Zaharias Andersson, född 1873 20/4, död 1955 30/1, är son till Anders Olof Nilsson (alias Anders Olofsson) och hans hustru Lisa Wilhelmina Didriksdotter Friström.
Zaharias Andersson levde först med Amanda Lovinia Fredriksson Larsson, kallad Manda, född 1876 13/7 i Burträsk, Västerbottens län (AC), dotter till kopparslagaren Fredric Larsson, kallad Stampa-Larsson (f. 1841 24/4 i Inneröya, Norge, d. 1898) och Sofia Albertina Andersson (f. 1843 23/10 i Rätan).
Sedan kom Zaharias Andersson att leva med Kristina Albertina Roos, dotter till (en för mig ännu obekräftad uppgift) hästhandlaren Elias Roos (f. 1850, d. 1925) och Maria Holm, och sondotter till Andreas Andreasson Ros (f. 1818, d. 1878) och Cajsa Ulrika Hansdotter.
Elin Emelinda Vilhelmina Roos, född 1899 28/7 i Umeå lfs (SCB Umeå lfs H1), Västerbottens län (AC), död 1977 28/3 i Älvsjö (Sveriges Dödbok 1947-2003). Hon var mycket riktigt fosterbarn en tid hos hennes egen farfar- och farmor, Anders Olof Nilsson och hans hustru Lisa Wilhelmina Didriksdotter, i Yttersjö, Umeå lfs (Folkräkningen 1900).
Elin Emelinda Vilhelmina Andersson (Roos), benämnd som Lösdriverska (tattare) då hon inflyttar 1929 till Yttersjö, Umeå lfs från Själevad, Västernorrland med sina 6 barn, födda 1920-29 (Folkräkningen 1930).
Elin Emelinda Vilhelmina Roos var gift 1936 7/6 med Per Algot Westberg, född 1901 23/9 i Boteå sn, Västernorrlands län (Y), Ångermanland, död 1986 25/6, u.ä. son till arbetaren Per Westberg (f. 1878 9/8) och Anna Maria Charlotta Karlsson (f. 1880 2/2).
Mvh
//Peder
781
« skrivet: 2009-11-08, 07:59 »
Bjurholm Husförhörslängd AI:2 1827-1833 (1834), fol. 173, under byn Sörfors:
Torp[aren] Joh:[an] Fr[edrik] Erlandsson
Christ:[ina] Ul:[rika] Lindblom
De bevistade nattvardsgång här åren 1827 (19/8) och 1828 (31/8).
//Peder
782
« skrivet: 2009-11-06, 10:25 »
Hej!
Enligt Ulf Lundströms bok Skellefteå Socken 1650-1790 (s. 759), under rubriken Övriga personer på Kyrkobordet, uppger han, att:
Christier Olofsson Winnberg från Norge som var mässingsmed bodde i Skellefteå socken 1736-1738 tillsammans med hustrun Anna Olofsdotter och barnen Grisiela och Hindrik f. 1732.
Jag har eftersökt och finner ej denna familj i husförhörslängden (AI:2b), där Kyrkobordet tydligen skall återfinnas längst bak i volymen, möjligen kanske för att man blir lite desorienterad p.g.a. att den är branskadad. Ej heller återfinner jag familjen i mantalslängderna för gällande år 1736-1738. Varifrån kan Lundström ha fått den uppgiften, att de varit bosatta dessa år på Kyrkobordet?
Finns det någon som vet något om denna familj, och är vänlig att meddela?
Mvh
//Peder
783
« skrivet: 2009-11-04, 07:57 »
Hej, Christer!
Så bra, att du haft tillgång till jordeboken. Här får vi här reda på från 1736-års Jordebok, att Olof Olsson tydligen fick 14 (15) års skattefrihet, vilket inte framgick av domboksprotokollet från tinget i Jukkasjärvi i januari 1725, vari avsades, att ...Beträffande frihetz åren så kunna dhe icke utsättas emot högstbemde. Kongl. Placater utan Högwälborne hr. Baron och Landzhöfdingens Communication som til wederbörande blef extraherat. (Se ovan, tidigare inlägg)
Av de mantalslängder jag har tillgång till (SVAR), så återfinner jag, av de år jag hitills genomsökt, Olof Olsson:
1730, Olof Olson i KillingiSoando (Ingen notering i de två spalterna (t.h.), utgörande ordinarie ränta).
Mycket riktigt Christer, så hade Olof Olsson en son Mickel i Lainio, i hans 1:o gifte med Regina Larsdotter Dagar.
Mickel, född 1714 ( Dito [= 30 oktober Christnades] Ol Olss, lainio [notte?] Mickel, Mod. Regina Lars dotter dagar, födt Mickel mess dagen, fadrna Joh. Högberg m[..] Erik [..] Hústrún, S. Margeta Magnús dotter.) i Lainio, Jukkasjärvi sn. (Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:1 1714-1716)
Vem kan denne första hustru Regina Larsdotter Dagar ha varit dotter till? Återfinns någon lämplig Lars Dagar i trakterna? Jag vet att namnet Dagar inte är så ovanligt i dessa trakter, då jag stött på det rätt frekvent.
----------------------------------------------------------
Vad gäller brukskarlen Hans Olsson i Svappavaara, har jag ingen som helst kännedom om.
Kanske Erik Kouksu vet mer om han, och kan om möjligt ge besked?
Mvh
//Peder
784
« skrivet: 2009-11-03, 07:30 »
Hej!
Jag undrar om någon lokal forskare i Vitvattnet, Bjurholm socken, eller annan, känner till en jord- eller torplägenhet i byn Vitvattnet, som åtminstone år 1881 ska ha kallats vid namn Anders Olofstorpet?
Jag är intresserad av allt som kan tillföra nya uppgifter. Finns möjligen torpet kvar idag? Finns någon som vet, och kan berätta?
Mvh
//Peder
785
« skrivet: 2009-10-27, 17:59 »
Olof Olsson (Lainio-Killingi) och Elisabet (Lisbeta) Johansdotter Spet/Spett gifte sig 1723 7/3 i Jukkasjärvi. Ca fem månader innan giftet var eventuellt, åtminstone Elisabet, närvarande som vittnen, då Hans Olsson Lainios son Hans döptes.
Möjligen är denne Olof Olsson den Olof Olsson (Lainio-Killingi), som kom att gifta sig med Elisabet Johansdotter Spett. Så här har vi möjligen en ytterligare kompletterande uppgift om släktskap emellan Hans Olsson Lainio och Olof Olsson, där de båda varit närvarande då de var för sig låtit döpa barn.
Hans, född 1722 ?/9 (dp. 1/11, dito Christnades Hans, född i Sept. fadren Hans Olson Lainio, modren Karin Matzdotter, faddrar Olof Nilson Kemiläin Lisbeta Joh. Spet Olof Olson item Sara Olofzdr (Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:2 1719-1751).
Mvh
//Peder
786
« skrivet: 2009-10-27, 17:30 »
Erik,
Finns mantalsängder, jordeböcker för den tid, då Olof Olsson (Lainio-Killingi) var bevisligen bosatt i Lainio resp. Killingisuando (Killingi)? Jag har sökt på SVAR, men det verkar vara rätt osammanhängande med åtminstone mantalslängderna.
-------------
Erik, jag har skickat dig mail för ett tag sedan, om bokköp av dig, men vet inte om du har en fungerande mailadress eller om du bara inte hunnit vittja din brevlåda?
Mvh
Peder Andersson
787
« skrivet: 2009-10-13, 11:33 »
Stig-Ove,
Vill du uppge din källa till ovanstående inlägg?
Mvh
//Peder
788
« skrivet: 2009-10-11, 20:51 »
Hej, igen!
Den Olof Olsson Vuordno el. Lainio el. Killingi, som skulle vara son (enl. Erik Kuoksu) till nybyggaren (n 1688-1737) i Pettisjärvi, Siggevaara, Olof Larsson Vuordno el. Vonto (f. omk 1637, bg. 1737) och hans hustru Brita Andersdotter (f. omk 1637, bg. 1737), tror jag istället har andra föräldrar.
Jag tror att denne Olof Olsson är son till tolvmannen Olof Klemetsson, enligt domboken år 1717:
År 1717 den 14 och 15 mars hölls ordinarie laga ting uti Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi Tingställe i närvaro av Tingstolken Abraham Abrahamsson samt följande Nämndemän..., vari framgick av protokoll § 4:
Dett beswärar sig Brukz hustrun Elin Olofsdotter ifrån Jonuswando Masugn, hurulunda dess bröder Olof, Hans, Henrik och Simon Olofsson i Lainio efter dess afledne fader Tolfman Olof Klemmetsson icke afdelt dess arff, och att en Rehn som hon för 3 åhr sedan der lemnat hoos Brodern Olof Olsson henne icke blifwit återstält, efter hwilken hon likwähl twänne gånger skall fåfängt rest samt opwachtat Tingztiiden till hwilken Olof lagligen skall wara instämd.
Fördenskull blifwer Länssman Henrik Jonsson i Siggewara förordnader med Tolfman Johan Larsson Påfwe att Elin Olofsdotters arfzdhel afwittra, börandes dhem widh näst instundande Ting derföre redo och räkenskap giöra, då och Elin bör tillställas dhes Rehn samt hwad hon påkåstat uppå dess resa fram och tillbakars att samma igenhänta.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1717 14-15/3, § 4, avskrift.
Olof Klemmetsson, nämndeman i Siggevaara 1704-10 (utan ort), 1711-16 (dombok Jukasjärvi), torde vara identisk med Olof Klemmetsson, i Lainio 1702 (dombok Jukasjärvi), även 1702 en Morten Klemmetsson ibid. (= Lainio).
----------------------------------------------------------------------
Enligt uppgifter på nätet, hämtade ur dessa källor av Erik Kuoksus arbeten:
1.[S23] Erik Johansson Kuoksu, Nybyggarsläkter i Jukkasjärvi och Enontekis fram till 1700-talets mitt (Kiruna: Kuokso, Erik Johansson, 1999), s. 17 Lainiosläkten I (Klemet Olofssons släkt).
2.[S79] Erik Johansson Kuokso, Klemet Olofssons Lainios Släkt 1539-1930 (n.p.: Eget, 2005), s.43 Familj 142.
Så uppges barn till Klemet Olofsson:
Olof Olsson Lainio, omnämd 1717-1725. Fosterson hos Mårten Mårtensson Lainio i Vittangi.
Hans Olsson Lainio, död 1759.
Elin Olsdotter Lainio, född 1676, död 1764.
Simon Olsson Lainio, född ca 1681, död 1726.
Henrik Olsson Lainio, född 1696, död 1770.
Är det denne son Olof Olsson (fosterson i Vittangi), från Kuoksus uppgifter ovan, som omnämns i ett lägersmål 1727 som Olof Olsson, dräng i Vittangi (Jukkasjärvi Tingslag, § 9)?
Hur som helst, tror jag denne Olof Olsson i Lainio, senare i Killingisuando, är:
Olof Olsson (Lainio-Killingi), kallad häst Olof, född omk 1679 (db), död 1749 15/2 (bg. 22/2) i Killingisuando, Gällivare sn. Lappländare, nybyggare (n 1722-25) i Lainio, Jukkasjärvi sn, och senare nybyggare (anlade nybygget, n 1725-49) i Killingisuando (Killingi), Jukkasjärvi sn/Gällivare sn. Olof Olsson, mig veterligen ej ur originalkällor kallad, varken Lainio eller Killingi. Någon som påträffat honom i källorna vid tillnamn?
Gift 1723 7/3 (i hans 2:o gifte) i Jukkasjärvi sn med Elisabet (Lisbeta) Johansdotter Spet eller Spett, född omk 1693 (db), död 1753 16/5 (bg. 27/12) i Killingisuando, Gällivare sn.
Den ovan nämnde Hans Olsson Lainio, var bl.a. dopvittne till Olof Olsson i Killingisuando dotter Lucia, då hon döptes i maj 1727.
Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:2 1719-1751.
---------------------------------------------------------------------
Erik Kuoksu,
vad säger du om dessa nya uppgifter jag lägger fram - i mina funderingar om Olof Olssons fader?
Mvh
//Peder
789
« skrivet: 2009-10-11, 15:28 »
Hej, Michael!
Jag började kika på din fråga, eftersom jag också har misstänkt att Per Larsson Vuornis kunde relateras till släkten Vuordno, och därmed Olof Olsson Vuordno el. Lainio el. Killingi.
Jag har då, sedan tidigare, utgått ifrån Erik Kuoksus inlägg från 2004-08-27, under rubriken: Socknar: Gällivare, där Erik ger svar på min fråga om lappmannen och torparen i Norrkaitum, Gällivare sn, Påhl Olofsson Torpare-Hollsters (1759-1813) föräldrar med flera anor, med:
(ut ett opublicerat manuskript):
SLÄKTGRENEN VUORDNO - LAINIO - KILLINGI
Tabell 11
Olof Olsson Vuordno eller Lainio eller Killingi (från tabell 10). I Lainio, Tingevaara, 1725. Anlade nybygget Killingi 1725.
Gift 1723 med Elisabet Johansdotter Spett, änka efter Olof Olsson Kemi i Svappavaara och dotter till Johan Jonasson Spett och Susanna Baltzarsdotter Thun i Svappavaara.
Barn:
1. Susanna Olsdotter Killingi *1723 x/6. G. 1744 m. Olof Jönsson Sagare (Vuordno, tabell xx)
2. Brita Olsdotter Killingi *1725 29/4. ?G.m. nybyggaren Erik Filipsson Lautakoski i Killingi.
3. Lucia Olsdotter Killingi *1727 x/5. G.m. kyrkvärden Henrik Mickelsson Kyrö i Keppo.
4. Olof Olsson Storpare/Hollster *1729 20/3
5. Johan Olsson Killingi *1733 5/6. Utflyttad till Nederbyn, Gällivare socken.
-------------------------------------------------------------------------------
Men jag tror icke, att denne Olof Olsson Vuordno el. Lainio el. Killingi tillhör släkten Vuordno.
Vad knyter han isåfall till släkten Vuordno?
Det jag har noterat, är ur följande utdrag ur de avskrifter av domböckerna för Jukkasjärvi tingslag (Lenviks Museum):
År 1722 den 15-20 januari hölls ordinarie laga häradsting uppå Jukkasjärvi Tingsplats i Torneå Lappmark, närvarande Kronofogden Petter Pipping, Tingstolken Abraham Andersson, och vanliga edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 12:
Mikkel Andersson Pellicka ifr. Pajala beswärade sig öfwer Lappmannen Thomas Olsson Nothi [= trol. Notti] Angående ett Reen bytte [= renbyte] som han för et åhr sedan giort med honom uti några Personers närwaro, Nembl. Nils Olsson och Olof Olsson ifr. Karadis [= Kardis], Olof Olsson ifrå. Lainio, samt Mikkel Dynisson ifr. Lådwikan, i ty han först gifwit honom på handen en half Caroln. [= carolin, myntvalör] och sedan har han gift. [= givit] honom emellan på Renen 8 dlr., så at Thomas skall nu hafa. [= havandes] hoos sig både Renen och penningarne;
Thomas Noti tillstod detta wähl men wille förebära at desse Penningar skulle wara på en annan Ren gifne, som Pellika redan redan för detta förfarit, Hwilket han doch emot ofwannämde wittnes berätelse icke gitte [= kunde] bewiisa;
Fördenskull stannade Rätten uti sådant slut at Thomas Olsson Noti bör återställa till Mikkel Pellika den Sålda Renen och der till med uti Expenser 6 mrk. Kmt. [= mark kopparmynt] Hwar med de och blifa. åtskilde.;
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 21:
Emedan som Thomas Nilsson Mangi hwilken nästl. Wintrass war af Lensman Henrik Jonsson och Skiutzrättaren Per Larsson dömde at skiutza domhafwandens Lass här ifr. Platzen, intet tillsett fyllest uthan brustit åt en Reen, som han liikwähl bordt hafa. till Handz, hwarmedelst Olof Wuornio som gick med berörde Lass för Lön och Lego i dess ställe, blef nödsakat at tillgripa sin egen Reen, på det at Skiutzen icke skulle Komma att studza, hwilken under wägen för honom död blift.;
Så pröf. [= prövade] Häradz Tingz Rätten för skiähligt och rättwiist, det bör Thomas Nilsson Mangi sig sielf till wählförtient näpst för dess sielfz wåld och försummelse samt androm till sky och warnagell, nu straxt ersättia berörde Olof Wuornio en liika god Reen, och blifa. de så uti detta måhlet utskilde, samt all wiidare twist dem emillan [= emellan] här öfwer uphäfwen.
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 32:
De 4 Kanner Bränwiin som Ella Eriksdr. ifr. Pello lemnat till Olof Olsson i Lainio at sälja, bör han henne återställa elr. [= eller] dess wärde 4re Kannan som det nu uppå denne orten Kan Kosta, och der han något hafr. [= haver, har] emot Såldaterne at Klaga, som han föregifr. [= föregiver] skohla hafa röfwat samma bränwiin af honom, så bör han söka dem uppå wederbörl. Ort, warandes de samma Soldater wid Namn Anders Seipi, Olof Kylli, och Johan Biörnfot, uti Pello by, som Erik Jönsson denne Pigans Far skall weta intyga.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1722 15-20/1, § 12,21 och 32, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
Här ovan, förekommer en Olof Wuornio och Olof Olsson i Lainio under samma ting år 1722! Kan det vara denna man Olof Wuornio man har sammanfört med Olof Olsson i Lainio?
Enligt sammanställningen, A. Ljung, Familjeregister Gällivare PV:1 1742-1894, s. 556, så har nybyggaren i Killingi, Olof Olofsson från Lainio, begåvats med tillnamnet Vuordno. Så jag tror, att A.Ljung är det som är ursprungskällan, till att Olof Olofsson från Lainio tillhör släkten Vuordno.
-------------------------------------------------------------------------------
Fortsatt är Olof Olofsson från Lainio, nämnd i Lainio, fram till det han grundlade nybygget Killingisuando år 1725.
År 1723 den 14-19 januari hölls ordinarie laga häradsting med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi Tingsställe i närvaro av Tingstolken Abraham Abrahamsson och vanliga edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 16:
Efterson Länsman Henrik Henriksson för dess ålderdomb skull och andra swagheter intet Kan eller förmår dess beställning widare förrätta, antogz med Allmogens enhälliga samtycke och biträde uti Befallingzman Wälbde. [= välbemälte] Petter Pippingz närwaro Tolfman Per Persson Påcka till Länsman uti Nederbyn, för dess skickelighet skuld och det i anledning af Kongl. Mayttz. Resolution på samtelige Allmogens beswär af den 25 May 1720 § 24.
Sedan blef af Capellanen hr. Johan Wigelius allmogen förestält, att som den stuga dess antecessor i lifztiden brukat befinnes nu alldeles wara Gammal och Odugelig så at hon intet annat tiänar till än allenast bränwedh, allmogen då måtte wara förtänckt att oppsättia för honom En Ny, hwar af han må sig betiäna kunna, widh dess Sysslors förrättningar uppå denne orten;
Så blef Allmogen sådant bewiljat samt utfäst att den sielf wille föra stockar der till, Men Nybyggarne skulle sedan den samma imot skiälig betalning uppsättia som på begiäran här medelst annoterades.
Elljest blef nu af Allmogen Godwilleligen sammanskiutit 71 dlr. 27 öre Koppmt. hwar af uti alles närwaro lefwererades af Befallningzman Pipping till Olof Olsson i Lainio, för det han uppsatt fähuset i Prästegården på Allmogens Wägnar nu Contant 60 dlr. Koppmt., och det öfriga, Nembl. 11 daler 27 öre, lemnades till Länssman och Kyrkiowärden Per Påcka att i Kyrkian så länge förwaras till widare disposition af Sochnens tillkommande förnödenheter, som jämwähl här medelst till framdeles efterrättelsse inprotocollerat warder.
Sedan blef uppbördzlängden Man ifrån Man ransakat som efter den af Befallningzmannen Wälbetrodde Petter Pipping ingifne Specificationen befans richtig, och fördy efter Kongl. Mayttz. Förordningar tillbörligen Verificerades. Actum ut Supra.
Således uppå Juccasjerfwi Tingställe och Torneå Lappmarck, sakerne wara angifne, upptagne, ransakade, skiärskodade, befundne och afdömde wittnar med Namn och Sigill. På Häradz-Rättens wägnar Carl Sadlin.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1723 14-19/1, § 16, avskrift.
------------------------------------------------------------------------------
Vid denna tid gifte sig, 1723 7/3 i Jukkasjärvi sn, Olof Olson änckieman ifrån Lainio med pigan Lis[a] Johansdotter Spet ifrån Swappawara.
Jukkasjärvi vigselbok C:2 1720-1751.
Här noteras Olof Olson ifrån Lainio som änkeman. Vet någon vem hans förra hustru var? Och detta motsätter väl uppgiften (vet ej var jag har för källa), att Lisa Johansdotter Spett skulle ha varit gift med brukskarlen vid Svappavaara kopparbruk, Jukkasjärvi socken Olof Olsson Kemi, omnämnd 1724 (Dombok), då hon här benämndes piga?
------------------------------------------------------------------------------
År 1724 den 15-21 januari hölls ordinarie laga häradsting med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe i närvaro av Tingstolken Abraham Abrahamsson och vanliga härads edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 9:
Nybyggaren Lars Ullati har betalt på dess Sons Mikkel Larssons och Bror Son Per Perssons Wägnar, som nu icke äro närwarande, för det godz som dhe af Raidens Olof Wuornios ackior försnillat förledne åhr, uti Lars Ullati gård Contant 14 daler 8 öre Koppmt., hwilka Penningar honom tillåtes at innehålla utaf deras arfzpart, så framt dem emillan icke eljest deröfwer någon twistighet infaller som bör för Rötten slitas och afgiöras.;
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 15:
Olof Olsson Serdan [= sedan] Johan Spetz måg ifrån Kopparberget beswärade sig öfwer brukzkarlen Jöran Stålnacka [= Stålnacke] dersammastädes, att han för ledne helgemässo afton skal skiält och Kallat honom för en skiälm samt häst Olof, och dess hustru Lisbeth Johansdotter twänne gånger Hora, hwarpå Stålnacka sig förklarade at denne Olof skal länge haft et sådant tilnamn, samt at Soldaten Anders Lådwick skal sagt för honom det wore Olofz hustru en Hora, hwilken närwarandes erlade at han aldrig sådant sagt;
Så emedan Brukzkarlen Jöran Stålnacka Kommit at förwita Olof Olofssons hustru Lisbeth Johansdotter, samt twenne gånger Kallat henne Hora, beropade sig fuller uppå Soldaten Anders Lådwicha som först sade at skal utbracht, hwilken närwarande sig förklarade intet annat wetta [= veta] med denne hustrun än ära och godt, ehuruwählhan friat til henne, och fåt uti det ärendet afslag.
Fördenskull blifwer hustru Lisbeth ifrån denne beskylning frikiänd, och Jöran Stålnacka som nu återkallar sine ord efter det 43 cap. Tingm. B. L.L. ansedder til twå gånger 3 marker Smt., och som Stålnacka derhos kallat Olof Olsson skiälm och röfware som han icke heller påstår eller bewisa actter, ty blifwer han jämwähl derföre i anledning af före å beropade Capitel til twå gånger 3 marker Smt. Ansedder, hwar med desse twistande parter blefwo åtskilde, som wederbörligen antyddes.;
Och vid samma ting (som ovan), vari framgick av protokoll § 21:
Uti Sochnejämningen blef af närwarande allmogen tillsammans skutit [= skjutit] aderton öre Koppmt. til Mans som sig beslog till 68 dlr. 12 öre Koppmt. Hwarutaf Olof Olsson i Lainio strax bekom 9 dlr.
Contant för et privet som han upsat til Sochnehusen, Länsman Per Pocka bekom 15 öre för et dagzwärke der widh samt Länsman Per Jonsson Päri för åtskillig skiutz på Sochnens wägnar Contant 32 dlr. Koppmt. det öfriga sig bestigande till 29 dlr. 7 öre Koppmt. Lades uti en förseglader [= förseglad, tillsluten] Pung och lefwererades till Länsmannen Per Pocka at uti Kyrkia eller Sochne Kistan förwaras til widare Sochnens tarfwer.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1724 15-21/1, § 9, 15 och 21, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
Liksom tinget 1722, som här ovan 1724, förekommer Olof Wuornio och Olof Olsson i Lainio under samma ting!
-------------------------------------------------------------------------------
År 1725 den 15-22 januari hölls ordinarie ting och rättegång med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe, närvarande Krono Befallningsmannen välbemälte Petter Pipping, Tingstolken Abraham Abrahamsson samt vanliga och edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 14:
Såsom Lapparne Per Larsson Wuornio med Amund Gabrielsson Keira inför Rätten bekiänna at dhe förunna Olof Olsson ifrån Lainio tilstånd sig husligen få nedersättia [= nedsätta] uti Killinge Suando hwarest tilförne inga nybyggare finnes, änskiönt der för boskap betens skull berättas wara ymingt [= ymnigt] tillfälle på ängar och måhlbete;
Fördenskull som Cronones Befallningzman Wälbetrodde Petter Pipping här wid intet har at påminna; Ty warder berörde Olof Olsson här igenom af Tingz Rätten efterlåtit at wid Killinge Suando fullkommeligit Gårdzbruk uptag med åker och ängiars brukande och rödiande [= röjande] som det sig uppå denne orten giöra låter, i anledning af Kongl. Mayttz. Placater af den 27 September 1673 samt 3 September 1695; doch förbiudes alt olaga och öfwerflödigt swediande [= svedjande], hwar igenom skogen kan utödas. [= utdödas] Beträffande frihetz åren så kunna dhe icke utsättas emot högstbemde. Kongl. Placater utan Högwälborne hr. Baron och Landzhöfdingens Communication som til wederbörande blef extraherat.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1725 15-22/1, § 14, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
År 1727 den 16-21 januari hölls ordinarie ting och rättegång med Allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe, närvarande Krono Befallningsman välbemälde Petter Pipping, Tingstolken Mikkel Jönsson Stålnacke och vanliga edsvurna Nämdemän..., vari framgick av protokoll § 14:
Nybyggaren Olof Olsson ifrån Killinge Suando beswärade sig högeligen der öfwer at Lappländaren Henrik Larsson Pauka skall skiält och kallat honom Rentiuff [ = rentjuv], hafwandes han fuller tilbörligen låtit instämma honom igenom länsmannen Per Pocka nästförweckne Andersmässo tiidh uti Jonas Biörns närwaro, hwilket och Pocka äfwen betygar då Henrik Larsson skall swarat det skulle komma; Men som Olof Olsson intet förnimmer honom wara tilstädes utan efter et rychte försport det skall Henrik hålla til wid Masugnen, så förbehåller han sig wederbörliga Expenser till 4 dlr. 22 öre Kmt. samt Ödmiukele. [= ödmjukaste] begiäran at Rätten wille foga den anstalt det måtte han sig till nästa Tingh tilbörligen infinna.
Emedlertid kan Rätten berörde Henrik Larsson Pauka nu icke med några böter för dess uteblifwande belägga, utan blifwer så wähl det ena som andra målet til nästa Rättegång upskiutit, hwarför innan han igenom Crono Befallningzmannen lagligen inkallas skall.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1727 16-21/1, § 14, avskrift.
-------------------------------------------------------------------------------
I januari 1728 hölls ordinarie laga ting och rättegång med allmogen av Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi vanliga Tingsställe närvarande Tingstolken Mikkel Jönsson Ståhlnacka och vanlige edsvurne Nämndemän..., vari framgick av protokoll § 25:
Uti saken som Brukzkarlen Jonas Spett igenom dess fullmächtige swåger Olof Olsson ifrån Killinge Suando anförer emot lappmannen Johan Mikkelsson ifrån Norjet [= Norge] om twenne Renar som han skall tilståt sig tagit uti Simon Pannackz by och slachtat för några åhr sedan, af hwilka den ena skall warit berörde Jonas och den andra brodern Johan tillhörig, så nekade wähl berörde Johan Mikkelsson der till, men som Olof Olsson till wittnes producerade tolfman Mikkel Henriksson Matti samt Anders Andersson Matti hwilka utan jäf den wanliga Wittnes Eden aflade samt hwarför sig berättade, Nembl. [= nämligen] tolfmannen Mikkel Henriksson först, det han för några dagar sedan skall med brukzkarlen Jonas Spett warit i Borgaren Amund Tornbergz stuga jämte denne Micko Johan, hwarest bruckskarlen och han begynte talas wid om bortkomne Renar, så at dhe tämmeligen skarpt kommo till at wäxla ord, skall Johan Mikkelsson Omsider yttrat sig at wist war twenne Renar ibland dem som han fan i Simon Pannackz by, af hwilka Jonas skall ägt den ena och brodern Johan den andra, Men då Johan Mikkelsson det sagt skall han intet blifwit warse tolfman, utan sedermehra då han sig emot honom yttrade at tungan skall låda och torckas bårt wid din gohm om du uppenbahrar detta mitt tahl för Öfwerheten och mehra säger han sig intet hafwa i denna saken at berätta.
Sedan förekom Anders Andersson Matti som på sin Ed följande androg, för några dagar sedan som han intet just erhindrar sig, innewarande marknad, skall han inkommit uti borgaren Amund Tornbergz stuga hwarest brukzkarlen Jonas Spett stärckt wäxlade ord tillhopa med Johan Mikkelsson om sin och brodren Johans förkomne kiör Rehnar, hwilka han skall funnit uti Simon Pannackz by och sedan deras tahl på åtskilligt sätt dem emillan fallit, swarade omsider Johan Mikkelsson det torde wähl warit twänne dina Renar der ibland, brodren Johan och dig tillhörig, och fyra stk. [= stycken] fick iag med sielf igen, wid hwilket tillfälle och sedan han ytrat desse orden skall han sagt till Mikkel Henriksson Matti om du uppenbarar detta för Öfwerheten så skall din tunga förtorckas i din Gohm, och tog så afträde.
Kom Johan Mikkelsson utan widare Rättens arbetande till bekiännelsen at hafwa slachtat berörde twenne Renar, Och som uppå tillfrågan ingen kunde med säkerhet sig erhindra af nämbden det han för något snatterii tilförne blifwit lagförder och plichtat, hwar till han uppå närmaste förehållan äfwen nekade efter som Kyrckioherden hr. Johan Tornberg intet weet sådant med honom wara passerat inom dhe 8ta åhr han warit wid församlingen, erbundandes der hoos uti handelssman Henrik Curtelii närwaro at in natura betala föromrörde Renar till Jonas och Johan Spett.
Fördenskull sedan Renarne blifwit wärderade à 6 lo stycket som giör en Summa af 24 dlr. Koppmt., dömes Johan Mikkelsson såssom för begångit snatterii första gången, at sedan han betalt Målsäganderne deras Renar igen in Natura elr. [= eller] med penningar, undergå absolution uti Sacristian och det till följe af Högle. Kongl. Håff Rättens Universale af den 20 Novembr. 1714, hwar på han till Ven. Ministerium sålunda blef remitterader. Såssom Johan Mikkelsson Snåhl är för begångit snatteri af twenne Kiör Rehnar brukzkarlarne Jonas och Johan Spett tillhörige, hwilka han låfwat in natura återbetala elr. och derad wärde à 12 dlr. Kmt. [= daler kopparmynt] stycket, dömd at undergå absolution i Sacristian. Fördenskull så wida berörde brukzkarlar fåt sina Renar elr. penningar för dem igen, warder han Johan Mikkelsson i anseende der till här igenom remitterat til det wyrdiga [= värdiga] prästerskapet uti Juccasjerfwi församling at den honom ålagde Kyrckio plichten der på sedan undergå.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1728 15-20/1, § 25, avskrift.
------------------------------------------------------------------------------
I januari 1733 hölls ordinarie laga härads vinter- och vårting samt rättegång med allmogen av Torneå Lappmark och Jukkasjärvi Tingslag vid dess vanliga tingsställe i närvaro av Tolken Mikkel Jönsson Stålnacka och Ordinarie Nämndemän..., vari framgick av protokoll § 17:
Handelsman Morten Brase ifrån Torneå Stad förmäler sig wara förlikter med Lapländaren Olof Olsson i Killingsoando, angående 63 aln. walmars giäld som Borgaren Anders Hafström nästledne år 1732 marcknadztiden til honom updragit i så måtto at bemte. [= bemälte] Olof ersatt dess utlagde stämningzpenningar, samt låfwar at betala honom samma Walmar efter handen med godz, hwar medh som Olof Olsson äfwen nöyachteligen instämde så lät och Häradz Rätten denne saken der wid förblifwa.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1733 15-22/1, § 17, avskrift.
------------------------------------------------------------------------------
Enligt död- och begravningsbok, 1749: Nýbýggaren ifrån Killingeswando Olof Olofson dödde af Stýng och bröstwärk, d. 15 Feb. [= död], d. 22 Feb. [= begravd], [omk?] 70 år.
Gällivare död- och begravningsbok CI:1 1744-1764, fol. 165.
Enligt död- och begravningsbok, 1753: Nybýggare Änkan i Killingesuando, H. Lisbet Johansdr, 16 Mai [= död], [begravd = 27/12], 60 år.
Gällivare död- och begravningsbok CI:1 1744-1764.
------------------------------------------------------------------------------
Jag återkommer med en tills vidare, arbetshypotes, om vem Olof Olsson i Lainio kan vara son till.
Mvh
//Peder
790
« skrivet: 2009-10-05, 09:00 »
Eftersom Didric Ahlqvist och Sara Lisa Wigert tydligen var gift 1825, och de var närvarande i Grundsunda socken omkring de åren, så gjorde jag en koll i vigselboken - och mycket riktigt:
Grundsunda Vigselbok C:3 1815-1854, 1825:
No 12, Sept:, 18., Torparen Didrich Ahlqvist vid Gideåbacka och Afskjedade Sjö- Artillerist- och Torpare Dottern Sara Elisabet Wigardt i Ultrå., [Vigseldag:] 26 Dec:, Sammanvigde af Com: Joh: Mag[nus] Is: Häggmark.
//Peder
791
« skrivet: 2009-10-05, 02:20 »
Återfann dessa två i Västernorrland, Ångermanland.
Grundsunda Husförhörslängd AI:3 (1820-1834 (1835)):, fol. 161, Gideåbacka.
Torp: Didric Ahlqvist [Född:] 1799 [Gift:] 1825
Hrn Sara Lisa Wigert [Född:] 1797
De är skrivna här 1826, då det begick nattvardsgång 24/6 s.å. Under rubriken för 1827 antecknas Söderut.
//Peder
792
« skrivet: 2009-10-03, 12:34 »
Annika,
Dessa nedan nämnda personer av namnet Staf/Staaf återfinns i SVAR:s databas över Frigivna straffarbetsfångar. Det är Fångvårdsstyrelsens arkiv med akter över frigivna straffarbetsfångar som har skannats in och registrerats i denna databas.
Akterna innehåller fotografier, datum för ankomst till fängelset, namn, yrke, hemort, brottets art, typ av straff m.m.
Men ingen av dem verkar vara den du söker, men vem vet, det är kanske släkt?
Anders Petter Staf, född 1823 18/12 i Normlösa. Frigiven från Långholmens straffängelse.
Carl Peter Johansson Staf, född 1858 5/9 i Tostared. Frigiven från Malmö centralfängelse.
Johan August Andersson Staf, född 1850 21/1 i Göteborg. Frigiven från Karlstads länsfängelse.
Johan August Andersson Staf, född 1850 23/1 i Göteborg. Frigiven från Malmö centralfängelse.
Johan August Magnusson Staf, född 1846-08-23 i Östra Torsås. Frigiven från Långholmens straffängelse.
Ernst Leonard Staaf, född 1890 13/9 i Katarina. Frigiven från Härlanda centralfängelse.
Mvh
//Peder
793
« skrivet: 2009-10-03, 12:12 »
Jan,
Pehr Nilsson, född 1769 14/7 i Rotnäs, Fjällsjö sn, son till nybyggaren i Rotnäs, Fjällsjö sn Nils Persson (f. 1739) och hans hustru Sara Eliasdotter (f. 1737 9/3). Gift med Anna Ersdotter, född 1775 i Volmsjö, Åsele sn, dotter till nybyggaren och lappen i Volmsjö (Volmsjölandet), Åsele sn Erik Jonsson Alstedt (dp. 1744 17/2) och hans hustru Maria Mårtensdotter (dp. 1736 2/2).
Anna Ersdotters föräldrar kan du hitta mer om under rubriken: Särskilda forskningsområden » Forskning om samer » Samesläkter A-Ö » Samer i Åsele - Vilhelmina - Dorotea -Fredrika.
Känner någon för övrigt till något om Pehr Nilssons fader, Nils Persson (f. 1739)? Kan han var vara av samiskt ursprung, eftersom sonen Pehr Nilsson giftade sig med Anna Ersdotter vars båda föräldrar, var av samisk härkomst. Jag har för mig att jag läst i någon av bygdeböckerna att det fanns en namne lapp Nils Persson i Rotnäset som sadlade om och blev nybyggare, men kanske bedrev rennäring vid sidan om. Kommer tyvär inte ihåg vart jag läst detta, ej heller i vilken bok. Ska kika lite närmare på detta.
Mvh
//Peder
794
« skrivet: 2009-10-03, 01:10 »
Bengt Andersson (Öra) till Skofteby, Härene socken, Kinnefjärdings härad, Västergötland. Väpnare, häradshövding i Skånings härad, Västergötland. Son till väpnaren Anders Knutsson (Öra) (k. fr. 1411, d. före 1445) och hans hustru Birgitta Gustavsdotter (Tre rosor av Horshaga). Gift med Ragnhild Göstafsdotter.
Bengt Andersson (Öra) var enligt Hans Brask (Gen 2, f. 22, RA; jfr Djurklou i HB 5, s. 15, not 1) fader till Anna Bengtsdotter, som testamenterade 1510 1/5 sin make Lindorm Matsson på sitt yttersta Bjärka i Tåby socken i Björkekinds härad i Östergötland (Skoklostersaml. Perg), vilket bevisas av RA perg 6/7 och 10/7 1494. (ÄSF I: 1, Jarl Gallén med bidrag av A. Filip Liljeholm, Läma, Mats Läma (utan känd härstamning), s. 81b)
Anders Knutsson (Öra), känd fr. 1411, död före 1445. Väpnare. Son till Knut Bengtsson (Öra). Gift med Birgitta Gustavsdotter (Tre rosor av Horshaga), dotter till riddaren och lagmannen i Västergötland Gustav Magnusson (Tre rosor av Horshaga) till Sjögerås, Skofteby och Horshaga (f. 1360-talet, d. ej långt efter 1434 25/3) och hans hustru Märta Jonsdotter. (SBL 3, G. Carlsson, Bengt Gustavsson (tre rosor), s. 189)
//Peder
795
« skrivet: 2009-10-03, 00:23 »
Hej!
Jag undrar om någon känner till något om denne Kristoffer Bertilsson till Alnäs i Finland, hans levnadshistoria, ursprung eller om möjligt föräldrar? Han levde åtminstone år 1618. Han var lagläsare i Finland.
Jag har sökt på nätet och i tänkbar litteratur efter denne Kristoffer Bertilssons - och även efter hans måg löjtnanten Hans Fitings - ursprung efter tänkbar- och om möjligt kompletterande uppgifter, utöver de som finns i Kurténs artikel Kring Orivesisläkten Wanaeus i Genos (1970).
Möjligheten att ytterligare uppgifter om hans liv och leverne kan ju ha kommit i dagen, sedan artikeln utkom 1970.
Kristoffer Bertilsson var gift med en Kristin Henriksdotter.
Barn:
Margareta Kristoffersdotter, levde 1638. Gift med Hans Fiting, var död 1633. Löjtnant i Finland.
Klas Kristoffersson. Innehadde Vehkala hemman för vilket Hans Fiting, löjtnant, är på tåg, skattade 1630 och de närmast följande åren, varefter gården återgår till Klas Kristoffersson.
Elin Kristoffersdotter. Gift 1:o med N.N.; 2:o med Daniel Hansson (Floor).
Källa: Genos 41 (1970), s. 61-68, Kring Orivesisläkten Wanaeus, artikel av Love Kurtén.
Mvh
//Peder
796
« skrivet: 2009-10-02, 19:24 »
Per,
tack för dina uppgifter.
Jon Erikssons dotter i: Arnäs Födelse- och dopbok C:2 1750-1786 (SVAR):
Anna, född 1755 24/2 (dp. 24/2, Åsele Lap, Jon Erss. H. Margreta Pärsdr, [Född:] 24, [Dop:] 24, Anna [tillagt under hennes namn, borta], [Dopvitten:] Lappm Jöran Nilsson och des Hústrú Dr. Christopher Pärsson med sin Sýster Segri Pärsdr.
------------
Erik Jonsson Alstedt i Åsele Födelse- och dopbok C:1 1710-1748, fol. 340 (SVAR):
Dop 1744, Febr: 17 är efter hr Kÿrckoherdens Nils Stecksenii lemnade attest, lappens Jon Ersson Algstedts Son Erich blefwen af bemälte hr Kÿrkoherde döpta. Test: Jon Larsson, Erich Pärsson, Lars Matsson, Jon Larssons Hústrú, Kierstin Waniksdotter, Pigan Margetta Matthesdotter.
Jon Eriksson Alstedt el. Algstedts hustru Margreta Persdotter i Åsele Födelse- och dopbok C:1 1710-1748, fol. 246 (SVAR):
Dop 1724, Dito [= d. 1. Janúarii] Pär Nils Sons Raúdickz Margareta född af Märta Púm. Testes Nils Anderson Sa[ij?..] Nils Andersson. Brýta Siúlsdotter Anna Bängsdotter.
Per, och som du skriver så kallas enligt Kjell-Åke Lundström Jon Eriksson Alstets svärfader för Per Nilsson Rudickz (Randick). Men det framgår av födelseboken (1724) för hustrun Margareta, som jag tyder faderns tillnamn till, Raúdick. Varifrån kan månne alternativet Randick till namn komma ifrån?
Någon som vet mer om och har stött på denne Per Nilsson Raudick och hans hustru Märta Pum?
Mvh
//Peder
797
« skrivet: 2009-10-02, 16:38 »
Eva Susann,
Dessa hade jag sedan tidigare, men stort tack till dig för dina uppgifter.
//Peder
798
« skrivet: 2009-09-30, 23:40 »
Hej!
Jag undrar om någon har stött på i några som helst kyrkoböcker en Didrik Vilhelm Friström, född 1808? Han titulerar sig bl.a. djurläkare. Han var gift med Ingeborg Kristina Wallsta, född 1806.
Enligt uppgift, skall detta par ha fått en dotter Lisa Vilhelmina, som var född omkr. 1830 i Grunsunda.
Mvh
//Peder
799
« skrivet: 2009-09-30, 12:10 »
Och för Volmsjö..
Åsele Husförhörslängd AI:2 1781-1802, fol. 198: Östra Rotan, Volmsiö N:o 1..
Vilhelmina Husförhörslängd AIa:1 1780-1792, fol. 47: Östra Rotan, Wålmsiö.
Fredrika Husförhörslängd (eg. Förhörsbok) AI:1 1800-1820, fol. 39: Wolmsjö.
----------------
Lycksele Födelse- och dopbok C:1 1702-1777 (1702-1766 endast dopbok), fol. 34.
800
« skrivet: 2009-09-29, 19:08 »
Hej!
Jag saknade en rubrik som samlingsforum till att diskutera samer i Åsele- och Vilhelmina området. Gör här ett första bidrag till inlägg.
Jon Eriksson Alstedt eller Algstedt, född 1715 3/6 (dp. 11/6) i Åsele sn, död 1797 30/1 (Ålder, bg. 19/2) i Volmsjö, Åsele sn. Skattelapp i Volmsjölandet, Åsele sn. Nybyggare (Bonde i db) i Volmsjö, Åsele sn. - Gift med Margreta Persdotter, död 1791 i Volmsjö, Åsele sn. Någon som har kompletterande uppgifter på hustrun Margreta Persdotter?
Barn:
Erik Jonsson Alstedt, född 1744 (dp. 17/2 s. å.) i Volmsjölandet, Åsele sn. Lappman och nybyggare i Volmsjö(-landet), Åsele sn - Gift 1768 i Åsele sn med Maria Mårtensdotter, född 1736 (dp. 2/2 s. å.) i Umbyn, Lycksele sn, dotter till skattelappen i Umbyn, Lycksele sn (och i Åmsele) Mårten Olofsson (f. 1697, d. 1762) och hans hustru Cecilia eller Sissel Larsdotter (f. 1699, d. 1776).
Erik Jonsson Alstedt återfinner jag inte i födelse- och dopboken 1744 för Åsele. Varifrån kommer hans dopuppgift ifrån?
Enligt uppgift har jag som föräldrar till Jon Eriksson Alstedt, lappmannen i Långvattnet, Åsele sn Erik Persson Alhstet (f. ca 1690) och hans hustru Anna Guttormsdotter (f. ca 1690), dotter till skattelappen i Långvattnet, Åsele sn Guttorm Clemetsson. I vilka originalkällor finns, som säger att Anna Guttormsdotter var dotter till Guttorm Clementsson?
Under vilken tid uppehöll sig Erik Persson Ahlstet, och svärfadern Guttorm Clemetsson i Långvattnet?
--------------------------------------
Källor som använts:
Lundström, Kjell Åke, Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden.
Åsele Födelse- och dopbok C:1 1710-1748, fol. 221 (SVAR), 1715: d. 3. Júnj föddes Erich Päärs Son Jon/ Alhmark stet/ Christnades den 11. Ejúsdem fadren út súpra modren Anna Gúttormsdotter Testes. Lars Isacson från Röström. Clemmet Thomasson Margareta Oloffzdoter i Hoting, Margareta Swänsdotter.
Åsele Död- och begravningsbok C:2 1796-1799 (SVAR), 1797: WolmSjön, Jon Ersson, [Död:] Jan. 30., [Begravd:] feb. 19., [Ålder:] 80., [Dödsorsak:] Ålder, [Anteckningar:] Bonde i WolmSjön.
Mvh
//Peder
801
« skrivet: 2009-09-29, 16:18 »
Hej!
I Agneta Olofssons sammanställning Fjällsjö Byar och gårdar 1600-1800 återfinns:
Israel Jonsson, född omkr 1705, död 1787 17/12 i Sunnansjö, Fjällsjö sn. Bonde i Sunnansjö, Fjällsjö sn. - Gift med
Mareta (Marit) Jonsdotter, född omkr 1707.
Denna familj verkar gäcka många. Har forskningen gått framåt sedan Agneta Olofsson kom ut med sin sammanställning, så att någon har funnit Israel och Maretas härkomst och eventuella föräldrar?
Själv härstammar jag ifrån deras son Israel Israelsson, född 1737 eller 1738 i Sunnansjö, Fjällsjö sn, död 1814 22/3 i Kroknäset, Tåsjö sn. Bonde och kyrkväktare i Öhn, Bodums sn. - Gift 1:o 1765 i Junsele sn Brita Ersdotter, född 1738 i Vallen, Junsele sn, död 1787 4/4 i Fjällsjö sn, dotter till bonden i Vallen, Junsele sn Erik Abrahamsson (f. 1715 1/8, d. 1790 21/6) och hans hustru Ingrid Eliasdotter (f. 1715, d. 1791 3/3).
Mvh
//Peder
802
« skrivet: 2009-09-28, 01:34 »
Patrik,
Tack så mycket för den igenkännande reflektionen av dig. Visst är det den Brita Lisa Törnqvist jag söker, änka efter koldrängen, dagakarlen och sist uppsättaren vid Långvinds bruk, Enånger sn Eric Ersson Winberg (1751-1792). Ja, jag måste ju ha noterat fel i tanken den dagen jag skrev ned detta, och förväxlat socknen sonen Carl Eric Winberg (f. 1776) kom att flytta till, Vilhelmina.(-:
Ja, det är ju tur, att det finns uppmärksamma personer här på Anbytarforum. Tack, Patrik.
Har du kanske själv någon släktanknytning till ovannämnda, då du var så uppmärksam?
Mvh
//Peder
803
« skrivet: 2009-09-27, 18:34 »
Hej!
Jag undrar om någon har stött på nybyggaren (på ett flertal ställen i Vilhelmina sn) Carl Eric Winbergs (f. 1776 13/11 i Långvinds bruk, Enånger sn, d. 1844 26/3 i Saxnäs, Vilhelmina sn) moder, Brita Lisa Törnqvist (f. 1750 19/11)?
Modern Brita Lisa Törnqvist skall enligt en gammal och overifierad uppgift ha dött 1831 1/3 i Vilhelmina sn. Men efter att jag gått igenom detta och närliggande år i dödboken, återfinns hon ej där. Är det någon som vet, om hon överhuvudtaget vistades, eller dog i Vilhelmina sn, och var kan uppgiften komma isåfall ifrån?
Mvh
//Peder
804
« skrivet: 2009-09-26, 20:31 »
Enånger Död- och begravningsbok C:2 1710-1755:
”Den 5. Apr. Afsomnade, d. 18 do begrofs änk. Húst. Barbro Olofsdr på Långwinds Brúk. född i Hambrånge och Hagsta bý år 1666. i BartholomÆi tid: fadr. Olof Jönson, mod. Húst. Sara Jönsdr. Hennes man war Kiöraren på Brúket, och het Lars Jönson, med Hlken [= vilken] hon lefde 11 år, och födde 1 son och 3 döttr. Änka úti 46 år. Lefwat ärlig. 75 ½ år gl.”
805
« skrivet: 2009-09-26, 19:45 »
Erik, Ingen skugga över dina uppgifter, utan det är just detta som är det positiva, och genererar- och är stimulerande i en fortsättning av forskning. Alla sammanställningar av familjer i området är ju vad jag förstår, en än mer samlad bild av dig, i en presentation utifrån de tidigare sammanställningarna (bl.a. A.Ljung) med undantag av vissa bekräftade och kompletterande uppgifer ur original handlingar. Det ska bli intressant att se, vad du kommer fram till i filiationen Nils Persson, Nils Nilsson. ----------- Bifogar ett foto av en ättling av samesläkten Prost. Fotografiet fanns införd i en bilaga i en dagstidning, Kuriren eller NSD, därav den dåliga kvaliteten. Jag har ej uppgiften närmare till hands i vilken årgång och nummer. Men om någon undrar kan jag ta reda på det. Originalfotografiet har jag uppgifter om, var det finns, ifall någon är intresserad. Fotografiet föreställer: Anders Larsson Sunna, född 1847 9/2 i Saarivuoma, Jukkasjärvi sn, död 1908 17/10 i Pålänge, Nederkalix sn och hans hustru (gift 1883 15/4) Anna Stina Pehrsdotter Prost, född 1854 7/4 i Saarivuoma, Jukkasjärvi sn. Anders Larsson Sunna var son till Lars Rasmusson Sunna (f. 1808 22/11 i Talma, Jukkasjärvi sn) och Ella Michelsdotter Påkka (f. 1811 16/4). Anna Stina Pehrsdotter Prost var dotter till Pehr Jönsson Prost (f. 1819) och Margeta Andersdotter Allas (f. 1815). Lappmannen, nomaden Anders Larsson Sunna (1847-1908) och hans hustru Anna Stina Pehrsdotter Prost (f.1854)
(95.5 k) Mvh //Peder
806
« skrivet: 2009-09-26, 01:32 »
Ulf,
Den avläsning och förtydligande av Leif Gson Nygårds inlägg från ovan, 2009-08-16:
Denne Henrik är förstås Henrik Olofsson Werme ovan, och den Werme som kallas
Wermen är alltså hans far, som hette Olof Olofsson Werme.
Gäller denne Henrik, som du identifierar som Henrik Olofsson Werme, den Henrik Olofsson Werme (f. ca 1650) och gift med Malin Jonsdotter (f. 1655, d. 1732 23/9)? Är det känt sedan tidigare isåfall, att Henrik Olofsson Wermes fader Olof Werme (f. ca 1612, bg. 1687 30/1) hade Olofsson som sitt patronymikon, eller är detta hitills det enda tillfället Olof Werme förekommer med patronymikon?
Mvh
//Peder
807
« skrivet: 2009-09-26, 01:15 »
Hej, Ulf!
Tack för de vägledande och kompletterande uppgifterna! Då vet jag ju, att jag är på rätt väg, i och med Axmars bruk. Ska kika lite på Lars Jonsson och den av dig uppgivna husustru Barbro Olofsdotter.
Enligt dottern Kerstin Larsdotters dödnotis 1751 i Enånger, så var ju fadern Lars Jonsson först körare vid Axmars bruk i Hamrånge socken, och sedan kolare vid Långvinds bruk i Enånger sn.
Vet du möjligen när Lars Jonsson kom till Långvinds bruk?
Mvh
//Peder
808
« skrivet: 2009-09-26, 00:57 »
Erik,
Du gör ett utdrag ur din sammanställning ovan:
Tabell 16
Tomas Nilsson Tjoggi (från tabell 13). *1716. I Rautusvuoma. Se vidare Ljung, Jukkasjärvi familjeregister s. 394.
Gift 1739 6/4 med Gunhild Persdotter Utsok, *1715, +1803 22/1, från Utsa, tabell 13.
Och i ett inlägg av dig 2006-09-14 under samma rubrik:
Tomas Nilsson Tjoggis hustru Gunilla Persdotter Utsok (Utsa) var dotter till Per Henriksson Utza (Utsok) och Margareta Karlsdotter i Kaalasvuoma.
Enligt vigselbok 1739 6/4: d. 6. Aprilis wigdes drängen Thomas Nils. Tiocki å Calaswoma med pigan Gúnila Pers dr Útza ibidem. (Jukkasjärvi vigselbok C:2 1720-1751)
Vad finns för uppgifter som säger, att Gunilla Persdotter Utsok (Utsa), var dotter till en Per Henriksson Utza (Utsok)?
Det finns tydligen en samtida Per Utza i Kaalasvuoma, i Per Amundsson - med samma namn som Per Henrikssons hustru, Margeta Karlsdotter. En förväxling, eller fel avläst?!
Jukkasjärvi Födelse- och dopbok C:2 1719-1751:
Olof ifrån Nårige föddes 1727 21/9, fadren Per Amúndson Utza, Margeta Karlsdotter.
Enligt avskriften av Lenviks museums av Ljung i sin tur avskrifter:
Per Amundsson Utza
Margreta Karlsdotter
Barn:
1. Olof, född 1727, död 1807.
2. Per, född 1729, död 1809.
3. Jon, född 1733, död 1733.
4. Per, född 1735.
Enligt samma avskrift återfinns ingen Per Henriksson med tillnamn Utza eller liknande.
Mvh
//Peder
809
« skrivet: 2009-09-25, 23:53 »
Det är ju tydligen så, att Ljungs rekonstruktion, förvillar. Har just läst avskriften av Lenviks museums av Ljung i sin tur avskrifter. Antar att Lenviks avskrift stämmer.
Den av Ljung uppgivne, Jon Nilsson Tjoggi (född 1744) med familj,
är densamma som Jon Nilsson Tjoggi (född 1729) med familj, som är skriven i:
1) I husförhörslängden AI:1 (1763-94, fol. 16), Jukkasjärvi, ”Calasvuoma”;
2) I husförhörslängden AI:2 (1795-1827, fol. 66), Jukkasjärvi, ”Kalasvuoma”.
Enligt Jukkasjärvi kyrkoräkenskaper C:4 1783-1850:
Jon Nilsson Tjoggi fick i februari 1783 böta för kyrkoförsummelse andra gången, efter det han hade förhörts av Eric Larsson [Raais?], och fick för det böta 2 [= skilling], samt betalade 4 [= skilling] i Håfpenningar och 4 för Böttar penningar;
1785 27/3, betalade Jon Nilsson Tjoggi vid kyrkogång i Håfpenningar, 3 [= skilling];
1790 28/11, betalade Jon Nilsson Tjoggi, 8 [= skilling] vid kyrkogång;
och 1795 3/5, betalade Jon Nilsson Tjoggi, 16 [= skilling] vid kyrkogång.
-------------------
Erik, detta gör väl, att Jon *1744 (tab. 14, i din sammanställning), utgår hos dig; och bör utbytas av Jon *1729 (hfl); identisk med den av mig ovan uppgivne Jonas, född 1729 10/4 (dp. 24/4) i Rautusvuoma. Vad tror du om detta resonemang?
Mvh
//Peder
810
« skrivet: 2009-09-25, 23:07 »
Hej, Erik!
Tack Erik för ditt bidrag, har inte glömt bort min fråga, har bara fastnat på vägen, då man hittar så mycket ikring det man egentligen söker! (-: Som jag brukar säga, det ena, ger det andra - och vise versa!
Jag har kikat lite i födelse- och dopboken för Jukkasjärvi, och finner barn till (genomsökt 1719-30, 1744):
Nils Nilsson, Karin Jonsdotter
Barn:
1. Nils, född 1722 25/2, ingen ort angiven.
2. Anders, född 1724 16/8 (dp. 25/10), ingen ort angiven.
3. Jonas, född 1729 10/4 (dp. 24/4) i Rautusvuoma. Denne Jonas torde väl vara identisk med Jon Nilsson Tjoggi, född 1729 (hfl), se ovan i mitt tidigare inlägg. Och vem var fadern son till?? Det fanns ju tydligen två Jon Nilsson Tjoggi, en född 1729 och den andra 1744!
Nils Nilsson, Karin Olofsdotter
Barn:
1. Jon, född 1723 (dp. 27/11), ingen ort angiven.
Nils Pehrsson Stoor, Margeta O.dr (Olofsdotter?)
Barn:
1. Agnes, född 1720 1/11 (dp. 1/12), ingen ort angiven.
Nils Persson, Karin
Barn:
1. Thomas, född 1730 ?/7 i Kaalasvuoma.
Kan någon av dessa ovan nämnda relateras, till av dig ovan nämnda personer av släkterna Stor-Prost-Tjoggi?
Nils Persson Stoor (hustru Margeta O.dr) torde väl vara den av dig uppgivna, Nils Stor/Prost – tabell 9?
Mvh
//Peder
811
« skrivet: 2009-09-25, 21:33 »
Hej!
Enligt SVAR's Enånger Död- och begravningsbok C:2 1710-1755, bildid: 186:
Dog Kerstin Larsdotter 1751 15/11, ”Den 15. Nov. afsomnade, d. 24 do begrofs Húst Kerstin Larsdr på Långwinds Brúk. Född på [......?] Brúk 1687. i MidSommars Sidan: fad. Kiöraren der, och Sedan Kolaren Här, Lars Jonsson, Mod. Húst. Barbro Jonsdr. 1719. d. 24. Junii Stod Hon Brúd med Sin man Erich Hinrichsson Werme. Haft med honom 1 Son och 1 dotter. Lefwat ärlig, 64 ½ år gl, och dödde af Watu-Sot.. Maken Eric Hindricsson Werme (f. 1691 1/5, d. 1758 13/1) var hammarsmed vid Långvinds bruk i Enånger socken.
Det jag kan utläsa, men är osäker, är om denna Kerstin Larsdotters födelseort kan vara Axmars Brúk, men är inte så bevandrad i dessa orters namn. Någon som vet, om det kan stå att hon är född i Axmars bruk?
I vigselboken, står ju även Kerstin Larsdotters födelseort, som jag tror, om jag nu utläser den rätt, vara Axmars Brúk?
Enligt SVAR's Enånger Vigselbok C:2 1710-1755, bildid: 15:
Vigda 1719 24/6, d. 24. Júnii Stod Brúdgúmmen Erich Hinrikson Werme HammarSmedzdräng på Lång[vinds] Brúk. född i Bergzlagen och Skinskatberg Sokn och des brúk. fadr Hinrik We[rme] HammarSmed ibidem, mod: Hust Malin Jonsdotter Brúden Cherstin Lars[dotter] födder på Axmars Brúk fad. Lars Jonson Körare. Mod Hust Barbro Jöns[dotter].
Sökte på nätet, och fick träff på Wikipedia, att det fanns ett Axmar järnbruk, vilket är beläget strax norr om Axmar by i Hamrånge socken på gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland. Det torde väl vara detta bruk som avses?
Är något känt om Kerstin Larsdotters föräldrar, kiöraren, kolaren Lars Jonsson och hans hustru Barbro Jonsdotter?
Mvh
//Peder
812
« skrivet: 2009-09-06, 16:05 »
Hej!
Jag vet inte om denne person hör hemma under denna rubrik, men lägger ut fyndet likväl. Sökte på nätet efter Galle, eftersom jag trodde mig hade noterat namnet Galle bland resande sedan tidigare, men hittade inget. Är något känt sedan tidigare om denne Skarprättare Petter Galle?
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 31/2, § 18: Samtlige Nembdemännen föllo uppå den meningen at Nils Olsson Sigga i Tingewara by, bör betahla till sin granne Jon Olsson Korat een Ox Reen, emedan han förledit Åhr warit uthaf Lendzmannen Olof Larsson uthsedd och befaltes att ledsaga och förekiöra Skarprättaren Petter Galle neder till Torneå, men ey befallningen effterkommit, uthan stukit sig af wägen, och Skarprättaren har måst betinga sig een annan förkiörare, till hwilkens afbetalning, han har nödgas anwända Jon Korwatz Reen.
Mvh
//Peder
813
« skrivet: 2009-09-05, 21:16 »
Hej!
Jag undrar vad som är känt om samesläkten Tjoggis äldsta led. Jag har hittat 3 Nilssöner Tjoggi i samma by, Kaalavuoma. Kan de möjligen ha varit syskon? Är det någon som kikat närmare på denna släkt, och vilka kan ha varit dess föräldrar, om de nu är syskon?
1) Thomas Nilsson Tjoggi, född 1716 (hfl). Lappman i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. - Gift med Gunnil (Gunnila) N.N., född 1715 (hfl), död 1803 (hfl, hos svärsonen Pehr Jonsson Kaima, f. 1720) i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. [Jukkasjärvi hfl (förhörsbok) AI:1 1763-1794, fol. 19 (21), och AI:1 1763-1794, fol. 27 (37)]
2) Jon Nilsson Tjoggi, född 1729 (hfl). Lappman i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. - Gift med Karin Andersdotter, född 1733 (hfl), död 1780/(1783?) (hfl) i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn. [Jukkasjärvi hfl (förhörsbok) AI:1 1763-1794, fol. 16, och AI:2 1795-1827, fol. 66]
3) Michel Nilsson Tjoggi, född 1738 (hfl). Lappman i Kaalasvuoma, Jukkasjärvi sn.[Jukkasjärvi hfl AI:2 1795-1827, fol. 75], var gift och har barn.
Mvh
//Peder
814
« skrivet: 2009-08-31, 11:43 »
Mord i Lappmarken våren 1698? - på Tiggare eller resande Folk
År 1700 den 31 januari hölls ordinarie laga ting i Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi Tingställe, med Lapp Allmogen av Sigge- och Tingevaara byar, närvarande Inspektoren och Befallningsmannen välbetrodde Salomon Steigman, med följande Nämdemän..., vari framgick av protokoll [utan §]: Samma dag företogz den i förledit Åhr af Lendzmannen [= länsmannen] Olof Mikkelsson Törneqwist angifne saak, öfwer Lappmannen Lars Andersson Kurainen i Cautomjaur by [= Kaitum], och dess Söner Amund och Iwar, sampt Olof Amundsson och hans Son Amund Olsson, hwilka efter Uthkommit rychte, skola hafwa dräpit och Mördat 3ne Personer, bestående af Man, hustru och dotter, dhe der Kommit ifrån Finland hiit Opp I Lappmarcken till att sökia sig sädan hoos Christmilda Menniskior, som först skola afhändt Lars Kurainen uhr ett dess Stabuhr eller wisthuus någre Pertzedlar, och han med Ofwannembde sine Söner och grannar rest efter dem och dräpit, som förledne Åhrs Protocoll d. 7 Februarii här sammastädes hållit wiidare Uthwiisar, hwarutaf domhafwanden wid förbiiresan i Jockmock och Luhleå Lappmarck, blef förordsakat, att låta hämpta med sig derifrån hiit till Torneå Lappmrk. [= Lappmark] Och detta Jukasjärfwi Tingställe, några, af dhe i saken witterligen, berychtade, som der sammastädes tillstädes waro, på det dhe, jämbwähl dhe här warande, på ett ställe examineras måtte, och saken Komma til sluth.
Blifwandes tillstädes warande Ländz- och Tolfmännen i begynnelsen tillfrågade, om dhe nu sedermehra Kunnat inhämpta någon större wissheet om samma rychte? Hwar till swarades, att såsom Cautomjaur by, hörer Under Luhleå Lappmarck, och något afsiides ifrån dhe andre Lappebyarne, hafwa dhe ingen ytterligare Kundskap der om Kunna inhämpta, ähn som Kyrckoherdens Wällärde hr. Kristian Elingii [= Kristian Elingius] relation af d. 21 Decemb. 699 [= 1699] innehåller, emedan Ländzmannen Olof Mikkelsson Törnqwist, den der samma saak, förledit Åhr, in för Rätten angaf och der om giort sig bäst Underrättat, har förledne Sommars med Lapp Kånan Sigrid Nilsdotter rymd här ifrån Öfwer till Norje.
Altså Uplästes Kyrckoherdens här sammastädes Wällärde hr. Kristian Elingii Öfwergifne skrift, den der innehåller som skulle Per Larsson Kurainens hustru Margrete Nilsdotter för honom berättat, det hennes 2ne Mans Brödrar Amund och Iwar, sampt Olof Amundssons Son Amund Olsson, med een Lappdräng Anders Jönsson Pissi benembd dräpit 2ne Pärsoner, som een annan Lappmans Äfwen wid Nampn Lars Anderssons hustru Elin skal hafwa sedt, och sedan för henne och dess Man Oppenbarat.
Hwar med den eena efter den andra af Parterna eller dhe berychtade/: hwilka och för detta Åthskilde warit:/ för Rätten särskilt framkallades, med Alfwarsam förmaning till sanningens bekiännelse. Giörandes Lars Andersson Kurainen först i denne Saak, fölliande berättelse, Nembl.:
Anno 1698 om Wåren Siu dagar efter Erichzmässo tiid, har een hans Son Petter wid Nampn, den der hade sin Kåtta [= kåta], ett stycke ifrån dess Faders, Kommit heem till honom, Omrörandes, huru såsom han, dagen förr, gått Öfwer ett bärg, belägit på Södre siidan om Träsket Ortejaur 1 ½ Miihl ifrån dheres heemwist, och ther ifrån blifwit warse 2ne Personer dhe där Kommit uhr dess Faders Lars Kurainens Stabuhr, som stood på een hollma [= holme] i samma Träsk, befruchtandes att dhe icke warit rätta i sine Ährender, hwarföre och Lars Kurainen med sine Söner Amund och Iwar, tilliika med een annan Lappdräng Anders Jönsson Pissi wid Nampn, ifrån Siggewara by, reste till samma Träsk och Stabuhr, då dhe funne att derifrån war stuhlit Fyra stycken wåtreip [= våtrep] eller rachtis, som brukas till Kiörredskap på Reenarne, sampt een Fårskins fäll, någet nötter, och Tu par Skoor;
Lars Kurainen och hans Son Amund, togo sig då förr att Fiska i samma Träsk, men Iwar och Anders Pissi gingo till Olof Amundssons Kåtta, Ungefähr een Miihl ifrån Träsket, att Kundgiöra honom, som och på samma hollma hade sitt Stabuhr, att Tiufwaran [= tjuvarna] hade warit uti Kurrainens bodh, hwilka dagen efter Kommit tillbaka och tilliika med dhe andra Fiskade där i Träsket i 8ta dagars tiid, Men om denne hans Son Iwar och Anders Pissi, medan dhe om Natten woro bårtta, råkade på dhe samma som Tiufnaden begått, sade Kurrainen sig alldrig hafwa förstått, och ähr han liika Kloker, om det warit Lappar eller annat reesande Folck. Annan berättellse Kunde Rätten af honom alldrig fåå eller bekomma.
Dernäst, och sädan Lars Andersson Kurrainen hade tagit afträde ifrån Rätten, framkallades hans hustru Elin Amundsdotter, som giorde sig i saken alldeles Okunnig, säyandes, sig der af alldrig mehre hördt ähn det, att hennes Man och Söner hafwa omtalt huruledes uthur deras Stabur wid Ortejaur, blifwit någre Partzedler stuhlne, som dhe icke Kunnat igenbekomma.
Lars Andersson Kurrainens Son Amund Larsson, blef der effter inropat, hwilken, Oachtat alle Alfwarsamme förmaningar till sanningens bekiännellse, betygade sig alldrig hördt det något dråp på dhe resande wore begått, för ähn han af rychtet som derom gick Kring Lappmarcken, förledit Åhr, fick höra, och inför Rätten blef examinerat, och tillstod fuller Amund, det han fölgde med sin Fader till Träsket Ortejaur, deraf uhr hans bodh eller Stabur Fyra stycken rachtis, Een Fäll och Tu par Skoor warit stuhlen, Jämbwähl och att hans Broder Iwar med Anders Pissi gingo till Olof Amundssons Kåtta, der ifrån dhe dagen efter tillbaka Kommo, men att något dråp wore i medlertiid föröfwat, sade Amund sig Alldrig sedt något teckn eller Liiknellse till.
Den Andra Lars Kurrainens Son Petter, giorde Äfwen liika berättellse med sin Fader och Broder Amund, Nembligen det han .698 [= 1698] om wåren, straxt effter Erici tiid, blifwit fierran ifrån warsa 2ne Personer, Gångandes ifrån dess faders Stabuhr, Norråth Träsket Ortejaur, hwilket han, dagen efter, berättade för sin Fader, wid det samma han derifrån hämptade Een Way Reen, som för honom bortluppit, med hwilken han och strax heemgick.
Den 3die Lars Kurrainens Son Ivars uthsago, Öfwerens stämde Alldeles med dhe andras, så wähl om resan till Ortejaur, som om den föröfwade Stölden i Stabuhren, och att han med Anders Jonsson Pissi, straxt gick der ifrån till Olof Amundssons Kåtta, der dhe blefwo öfwer Natten, och dagen efter tillbaka igen, Skolandes dhe alldrig det ringaste hördt, af hwilken Stölden ähr föröfwat, fast mindre dem treffat eller ihiälslagit.
Olof Amundsson i Cautomjaur, war nu icke här wid Tinget tillstädes, eller inom Tingztiiden, Kunde efter skickas, Utan dess Son Amund Olsson, framhades till examen, men han kom ey heller till annan bekiännelse, ähn att Ivar Larsson Kurrainen med Anders Jonsson Pissi, hafwa Ofwanbemte. [= ovan bemälte] tiid om een Affton Kommit uti dess Kåtta, och sagdt för honom, huruledes några saker uhr Lars Andersson Kurrainens bod eller wisthuus wid Ortejaur, wore stuhlen, och sedan dhe blifwit hoos honom Öfr. Natten, hafwa dhe bäggie Ivar och Anders fölgdz derifrån, förklarandes Amund Olsson för den största Osanning, att någre Personer blifwit af sig eller dem dräpnä den gången, ey heller skal han någonsin sedt eller hördt det någre främmande gått der förbii.
Sidst förehades Per Larsson Kurrainens hustru Margrete Nilsdotter, som för Kyrckeherden hr. Kristian Elingius har sagdt och berättat, det 2ne hennes Mans Brödrar Amund och Ivar, sampt Olof Amundsson och Anders Jonsson Pissi, skolat detta dråp begått, och befalltes henne att ingalunda förtiiga sanningen, dock willa hoon i förstonne intet swar gifwa ifrån sig, men sedan Rätten med henne länger arbetat, Kom att referera, som skulle hennes Swärfader Lars Andersson Kurrainen och Swär Moder hustru Elin Amundsdotter sampt dess Swåger Amund, Undsagt att dräpa henne, förmenandes hoon, som hade dhe welat sökia till at dränckia henne i een Älf Hoikemjoki, eller och skiuta henne i hiähl; Sedan hon detta Uthsagdt, fick Rätten af henne icke ett ord till swars, oachtat hwad fliith som der på anwändes.
Hwarföre och emedan hoon för Kyrckoherden har sagdt som skulle een Annan Lars Anderssons hustru Äfwen wid nampn Elin, Kommit till Per Larssons Kåtta, och dråpet för henne och dess Man omtahlt, Ty förehades åter Per Larsson, den der sade och refererade, att denne Lars Anderssons hustru Elin, har/: som han menar:/ .698 [= 1698] om wåren, een gång Kommit uti hans Kåtta, och beklagat sig der Öfwer, att hennes Man, hade några dagar warit bortta, befrychtandes att han gått neder i iisen, Alldenstund hoon hördt, som hade det ropat eller Skriikat neder åth Siön, Men intet wiidare tahl skal hustru Elin der om hafft.
Denne Lars Andersson, som nu icke ähr här wid Tingz Platzen tillstädes, skal, tilliika med sin hustru, med första som skiee Kan, hiit kallas och Examineras i denne saak.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 31/1, utan §.
Målet kom att fortsätta den 1 februari (se nedan).
-------------------------------------------------------------------
År 1700 den 1 februari, hölls vidare laga ting i Jukkasjärvi och Torneå Lappmark, vari framgick av protokoll [utan §]: Då blew Lappmannen Lars Andersson Kurrainen med dess hustru Elin, sampt Sönnerne Amund, Petter och Iwar, till liika med Oluf Andersson i Cautomjaur särskilt och hwar för sig för Rätten Kallade, och i åthskillie måhl tillfrågade och förhörde, om det utkombne rychte, att några Tiggare eller resande Folk, skulla af enn deel dessa Ofwan skrefne wara dräpne .698 [= 1698] om Wåren; Men ehuru Rättens Ledamöter sig befliitade att förmå och ärhålla wiidare Uplysning derutinnan, fich Rätten af ingendera någon annan berättelse, ähn Gårdags Protocoll det förklarar. Anders Jonsson Pisi ähr här wid Ting Platzen icke tillstädes, uthan Uppehåller sig i Norje [= Norge], han blef förledit Åhr afhörder, och neekade alldeles sig ther om hafwa någon Kundskap, som han och dessuthan, skall icke wara med sitt fulla förstånd. Skiutz Rättaren Påhl i Cautomjaur, som förledit Åhr angafz, om dråpet hafwa bäst Kundskap, har Rätten, opå fliitig efftersökian, hwarken till nampn eller Pärson kunnat igenfinna.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 1/2, utan §. Målet kom att fortsätta den 3 februari (se nedan).
-------------------------------------------------------------------
År 1700 den 3 februari Continuerades med laga ting i Jukkasjärvi och Torneå Lappmark, vari framgick av protokoll [utan §]: Den till Cautomjaur effterskickade Lappmannen äfwen wid nampn Lars Andersson om sine 60 Åhr, befaltes och åthwarnades, till att säga sanningen, om han af sin hustru eller någon annan, någon wissheet hördt, det Lars Kurrainens anhörige, med dhe flere, hafwa begått dråp på någon fremmande Tiggare? Men han gaf till swars, det hwarken hans hustru eller någon annan har honom dhe tiidender berättat wiidare, ähn att een Saga gått der om emellan Lapparne sedan Tinget förledit Åhr war Öfwerstått; Rättens Utskickade til Cautomjaur, tilliika med Lars Andersson bewittnade, att dess hustru Elin, ännu icke ähr kommin tillbaka ifrån Jockmock och Luhleå Lappmark, så att hoon wid detta Tinget någon berättelse giöra gitter.
Per Larsson Kurrainens hustru Margreta Nilsdotter kunde Rätten hwarken med hooth eller lockande få ett ord uthaf, anten det ware i sanning eller icke, hwad som hoon för Rätten eller Kyrckoherden [= Kristian Elingius] berättat, uthan wiste sig såsom ångerfull öfwer sin giorde Utsago.
Härads Rätten, kan icke underlåta, denne Cautomjaur byyes beskaffenheet, och dess innbyggares hedniska Uthsago och berättellse, under desse Criminals sakers Ransakningar att annotera: Samma byyes Inwånare, beståendes af någre och Trettiio Skattlappar, ähre boende deels på Södre, deels på Norre siiden om fiället, som ligger emellan Luhleå och Tårneå Lappmarker/: det undertegnat wid förbiireesan sielf sedt:/ den ena Lappen eller Lappbyn, som dhe kalla, med sitt huushåld, några Miihler ifrån den andra, men, allesammans hafwa dhe warit och jämbwähl wid sidste skattlägging, blifwit under Luhleå Lappmarck och dess Pastorat skrefne och taxerade, dhe Lappar hwilcka boo på norre Siiden om Fiället, hafwa mycken längre wäg till Luhleå Lappmarck och dess Kyrcka och Marknadz Platz Jochmoch [= Jockkmokk] benembd, ähn hiith till Torneå Lappmarck och Jukasjärfwi Kyrkia och Marknadz Platz, hwar af skieer, att dhe så sällan, koma till sin ordinaire Kyrckia och Kyrckoherde, eller blifwa i sin Christendom Underwiste, och finner Rätten enn så mycken större swårheet att Uthleete sådane mörcka sakers rätta sammanhang igiennom Edegång, som dessa Lappar, dess wichtigheet altz intet förstå, uthan ähr till att befahra, det derigiennom skulla samblas Synd på Synd, så wiide dhe allenast fruchta för det wärldzliga straffet, men om det Ewiga eller deras Siähles saligheet, ingen wiss Kunskap hafwa; Ty någre af dem Troo ingen Upståndellse, störste parten förmeena fuller een Gudh och ett Himmellriike wara, men wetta icke om någon diefwull [= djävul], något halfwetit [= helvete] eller Piinorum ähr till, Christi Nampn hafwa dhe fuller hördt nämbnas, somblige och, hålla honom före att wara een Gudh, som för oss hafwer liidit, men om hans Person eller Liidande, kunna dhe intet wiidare swar gifwa, ja dhe finnes och, som hålla honom för een blott Menniska, med mycken mehra hednisk willfarellse dhe swäfwa ut, som Rätten wederbörande Prästerskap skall notifisera, emedan det ähr till befrychta, att och flere at samma byys Lappar, ähn dhe som nu wid Tinget ähro examinerade, föya bättre i sin Christendom ähro grundade/: hwilket dock Guds loof annorstädes i lappmarcken icke höres, och der dhe ifrån sielfwa grunden der af, blefwo Underwiste, torde många, som sig med grofwa Synder besmittat, komma till sine Synders Kiändzlo, och med sådane bedriffter här effter afstå.
Sidst tillspordes Ländz- och Tolfmännen, med tillstädes wärande allmogen, om någon af dem, kan wist säye eller wette, att dhe 2ne eller 3ne Tiggiare, som skola af Lars Kurrainen eller dess anhörige med dhe flere, ware dräpin, äro wist kombne hiith upp i Lappmarcken, och tillförende af någon sedde? Da kunde ingen af dem ther om gifwa den säkre berättelsen, uthan ropade sig hafwa hördt rychtat, att dhe äro dräpne, doch ey wiidare.
Sedan Rätten ingen wiidare Oplysning hempta kunde, lades detta ährendet, i anledning af det 34 Capitel Ting Måhl Balcken till Nembden, att antingen wärja eller fälla Lars Andersson Kurrainen och dess Sohn Iwar, sampt Olof Amundsson och dess Sohn Amund Olsson ifrån Cautomjaur by i Luhleå Lappmarck, tillika med Amund Larsson Kurrainen ifrån Tingewara och Anders Jonsson Pisi ifrån Siggewara by och Torneå Lappmarck, hwilka enhälligen befriiade dem allesammens för ett så ugrundat rychte, Ty slötz till fölliande
Sentens
Ehuruwähl Lendzmannen Olof Mikkelson Törnqwist, med någon flere, monde förledit Åhr, angifwa, det här i Lappmarcken woro ett gångbart rychte, som skulle 3ne Personer Tiggare Folk, bestående af Man, hustru och dotter, dhe dher kommit ifrån Finland hiit opp i Lappmarcken, af Lars Andersson Kurrainen och dess 2ne Söner Amund och Iwar, sampt Olof Amundsson och dess Son Amund Olsson, wara dräpin .698 [= 1698] om wåhren, hwilket Per Larsson Kurrainens hustru Margreta Nilsdotter, sedermera d. 21 sistledne Decembris således refererat för Kyrkoherden Hr. Kristian Elingio att 2ne Personer blifwit af Lappmannen Amund Larsson och Iwar Larsson Kurrainen, sampt Olof Amundsson och Anders Pisi Mördade, och een Lappmans wid Nampn Lars Anderssons hustru i Caitomjaur/: som nu icke tillstädes ähr:/ för henne omtalt; liikwähl enähr Rätten tager i betänkiande, huruledes förleden Åhrs angifne rychte 1: icke öfwerens stämmer med Margretas Sägo, uthan effter förre sagan skolat 3ne men nu allenast 2ne Personer för dråpen berychtade, uthan som förledit Åhr angafz, skulle Lars Kurrainen med sine Söner Amund och Iwar, sampt Olof Amundsson och hans Son Amund dräpit dhe samma, der emoth Margretas Utsago warit, att Amund och Iwar Kurrainen, sampt Olof Amundsson och Anders Pisi, skole ware bahnemännen, och således somblige tillökte och somblige Uthslutne 3: Lendzmannen Törnqwist, som saken förledit Åhr angaf, sedermehre bortrymbd, 4: Pål Kurrainens hustru Margreta, den der luppit ifrån sin Man, och giordt för Kyrkoherden [= Kristian Elingius] denne senare berättelsen, synes, som gitter hoon nu ey stå wid dhe orden, uthan tiiger der till alldeles stilla och wiisar sig såsom ångerfull der öfwer, Uthbristandes allenast nu, Äfwen utan grund, som hade hennes Swärfolck, sampt 2ne hennes Mans Brödrar hootat att dräpa henna, så att Rätten till hennes tahl ingen troo sättia kan hälst 5: Som hennes egen Man Per Larsson, förklarar med tillbudin Eed, att Lars Anderssons hustru ey flera ord fält, ähr det hun fruchtadt att hennes man, som warit någon dagar borte, skulle hafwa gått under i iisen, effter som hoon hade hördt ropas. 6: Lars Andersson sielf det icke heller af sin hustru någonsin förnummit 7: Äro inga Opartiska eller oskylde wittnen att tillgå, Uthan allenast denne Lars Andersson/: tilliika med alla dhe Öfrige/: så illa i sin Christdom äro grundade, att Rätten honom, eller dhe andra Eedegång icke tillåta kan, 8: Gitter ingendera af Lappallmogen wittna och intyga, det något Tiggiare folck ifrån Finland, har, den tiiden, någerstädes i Lappmarken warit, och sedan i Cautomjaur byy bortkommit; Alt fördenskull och i anseende till ofwanstående Motiwer och skiähl, Förklarar Häradz Rätten ofwanrörde angifne dråp, för ett löst och Ogrundat rychte, och Lars Andersson Kurrainen med flere som derföre warit angifne, i anledning af det 35 Capit. Ting Måhla Balken, för denna gången,/: och till dess dhe eller någon af dem med giltigare bewiis warde Öfwertygade:/ derför friikiändes, dock denne Hugmåhls Saak, den Höglofl. Kungl. Swea Håfs Rättz högrättwiise omdöme i Underdanighet Understält.
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 3/2, utan §.
------------------------------------------------------------------
Hur det var med ryktet och dess sanningshalt, det får nog eftervärlden nog aldrig veta! Uppe i Lappmarken, rådde invånarnas egen lag, då Överhögheten hade svårt att hålla ransakning av olika anledningar. Men här omnämns en grupp, eller ej, med en tidig benämning som Resandefolk.
//Peder
815
« skrivet: 2009-07-27, 20:05 »
Hej!
Jag vet att en del av dessa uppgifter är kända sedan tidigare, men vet ej om alla är det.
En del av artikelförfattaren Lennart Zielfelts anor (s. 288):
Ff ff m
Gretha (Margaretha) Ruth, född 1732 i Gränna, död 1777 i Gränna. - Gift 1747 i Gränna med
Ff ff mf
Arvid Persson Ruth, född 16(94), död 1747. Handlande i Gränna. - Gift med
Ff ff mm
Maria Skotte, födelse- och dödsår okända. Hon var syster till kopparslagaren i Växjö Peter Schotte (Gränna dombok 1745 2/1), enl. uppgift benämndes hon Olofsdotter, hennes son fick namnet Olof. Maria Skotte gifte om sig 1748 med tullnären Jonas Sandahl från Jönköping. Enligt Schimmelpfenning, Sveriges Apotekarehistoria, del III, s. 1615 (om hennes son Arvid Ruth) var hon född 1700 och död 1751, men detta är fel - det fanns tre andra hustrur Maria Skotte i Gränna vid denna tid - en Nilsdotter, en Johansdotter och en Eliædotter - så förväxlingen är förklarlig. [Sic!] Hon levde ännu 1764 i Skara, där mannen då var tullinspektor och dog 1769, 60 år. Denne nämnes i P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala (tr. 1917), s. 237.
Ff ff mf f
Petter Nilsson Ruuth, död 1719. Borgare i Gränna. - Gift med
Ff ff mf m
Christina Jönsdotter, född 16(60), död 1736.
Ff ff mm f
Olof Skotte (trol. fader till Maria Skotte). Blev borgare i Växjö 1701 31/8, förekommer i en kontributionslängd där ännu 1709, då han erlade avgift för sin handel (VLA).
Ff ff mf ff
Nils Persson Skatte, kallad Skatte Nils, död 16(95). Borgare i Gränna. - [Gift? med]
Ff ff mf fm
Dordi Arvidsdotter Ruuth, [född ca 1624, enl. åu], död 1709 om 85 år enl. dödboken, drev liksom många andra i denna släktkrets handel med kramgods o. dyl., som de reste kring på marknader och sålde; var en styrande och energisk kvinna; två systrar kända, men ej föräldrarna, man vet endast faderns förnamn, Grännabor voro de säkerligen icke. Barnen togo moderns släktnamn.
Ff ff mm ff
Per Andersson eller Santesson (troligen fader till Olof Skotte), nämnd i Växjö dombok 1694 19/2. Andersson här, bör väl vara Sandersson!?
Ff ff mf ff f
Per Persson Skatte i Husaby (inkorporerat med Gränna), kallad Skatte Per, nämnd i mtl 1640-45, var död 1653. - Gift med
Ff ff mf ff m
Maria eller Marit Persdotter, levde ännu 1653.
Källa: Släkt och Hävd 1973:2, Två århundraden av min antavla (s. 285-321), artikel av Lennart Zielfelt.
Mvh
//Peder
816
« skrivet: 2009-06-23, 19:36 »
En Anders Slatte utfärdar ett brev 1523: Anders Slatte haffr såldtt sin frende Nils Arensson en gårdh i Loptanawij i Tiufst häredtt, Lyia, och en gårdh i sama sochnn i Biörkebynn.(SDHK-nr: 38520). Jfr Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven: http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html Mvh //Peder
817
« skrivet: 2009-06-11, 02:17 »
Hej!
Jag undrar om någon känner till denne, och om han tillhör resande-släkten Fogelqvist?
Hans namn var Anders Alfred Fogelqvist. Han var bosatt i Vitvattnet, Nederkalix socken, Norrbotten (BD) en tid, där han verkade som rallare vid järnvägsbygget.
Barn (kända):
Sten Fogelqvist, född 1901, död 1982. - Gift 1:o med Anny Friman, från Avafors, död i TBC i unga år; 2:o med Helmy Nevander, född 1916, död 1974, dotter till Fanny Nevander, Björkvattnet, Nederkalix sn.
En Margareta Åkerlund gjorde en förfrågan på en man, som troligen är identisk, onsdagen 12 januari 2005 - 13:23, i Anbytarforum » Landskap » Närke » Socknar » Axberg » Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2007.
Hej!
Jag söker Anders Alfred Fågelkvist född 1859-04-16. Han kom 1895-01-11 till Malmberget i Gällivare och gifter sig 1895-11-17 i Gällivare med Henrika Molin född 1860-04-29 i Neder Kalix. De flyttar sedan runt en hel del i Norra Sverige men överallt står att Anders Alfred ska vara född i Axberg, Örebro län. Känner någon till honom? I Gällivare heter han Andersson Fågelkvist men namnet Andersson försvinner på en gång. Resten av tiden heter han endast Fågelkvist.
Mvh
//Peder
818
« skrivet: 2009-06-09, 15:08 »
Hej!
Lägger ut en liten listad antavla med uppgifter som mig veterligen är icke tidigare kända. Denna utgår från djurläkaren Didrik Vilhelm Friströms hustru Ingeborg Kristina Wallsta.
Det verkar som, att Ingeborg Kristina ej hade egna resanderötter då hon blev ingift i resandesläkten Friström. Möjligheten kan ju finnas i och med hennes fader urmakaren och manufakturisten Torris Wallsta. Någon som vet något om honom utöver omnämnandet i Bo Lindwalls artikel Resandesläkter i Ångermanland i Släktforskarnas årsbok 1995 (s. 177). Bidra gärna med rättelser och om möjligt tillägg.
Proband: Ingeborg Kristina Wallsta, född 1806 9/9 i (Prästgården?), Undersåker socken, Jämtlands län (Z), Jämtland, död 1871 (Bo Lindwall). - Gift med Didrik Vilhelm Friström, född 1808, möjligen på Öjebyns skarprättarboställe i Piteå sn (BD), död 1867 6/5 i Nätra sn, Västernorrlands län (Y), Ångermanland. Djurläkare; även en kort tid nybyggare 1831-1849 i Malmby, Bjurholms sn, Västerbottens län (AC).
I:2. Torris Wallsta, född 1762, död 1813 20/3 i Undersåker sn, Jämtlands län (Z), Jämtland. Urmakare och manufakturist (Bo Lindwall) i Undersåker sn, Jämtlands län (Z), Jämtland. - Gift (Bo Lindwall) med
I:3. Katarina Evensdotter, född 1786 3/3 i Svensta, Undersåker sn, Jämtlands län (Z), Jämtland. I Hfl 1805-26 (fol. 209) för Prestgården – Kångelbacken, Undersåker sn, noteras det en identisk person, med vår Katarina Evensdotter, näml. Inh[yses]: E[nkan]: Catrina EvensD. (född 1786 3/3) - tillsammans med sin u. ä. dotter Agata[?] Torris[...] (född 1806 [?/?]). [Hfl Undersåker 1805-26 AI:1 fol. 209]
II:6. Even (Olefsen) Wammer, född 1754 eller 1755 (hfl) på gården Wammer, Oppdals sn, Norge, son. Kyrkvaktare (Bo Lindwall) i Svensta, Undersåker sn, Jämtlands län (Z), Jämtland. I Hfl 1805-26 (fol. 209) för Prestgården – Krångelbacken, Undersåkers sn, noteras Torp[are] Even Wammer (f. 1755) med sin Hust: Märieta MårtsD: (f. 1747). - Gift (Bo Lindwall) med
II:7. Märta Mårtensdotter, född 1747 (hfl).
III:12. Olef Evensen Kvalsjord, senare Wammer, född 1722, död 1797. Soldat, sedermera brukare på gården Wammer i Oppdals sn, Norge. (Anbytarforum, Viveca Asproth) - Gift 1751 17/6 i Norge med
III:13. Tyri Jonsdotter, född 1718, död 1768. (Anbytarforum, Viveca Asproth)
III:14. Mårten Ersson, född 1714 22/5, möjligen i Ugård, i Mattmar sn, Jämtlands län (Z), död 1767 7/4 i Äggen, Mörsil sn, Jämtlands län (Z). Bosatt i Äggen, Mörsil sn. - Gift (lysning) 1745 2/10 (Viveca Asproth) med
III:15. Karin Eriksdotter, född 1717 (Hfl), död 1776 25/2 i Äggen, Mörsil sn, Jämtlands län (Z).
IV:24. Even Olsen Lien, född 1692 (uå, åldersuppgift i begravningsbok), död 1752 i Oppdals sn, Norge. Begravd 1752 29/4 i Oppdals sn, Norge. Bosatt i Oppdals sn, Norge. - Gift (Viveca Asproth, Hallvard Bragstad i Trondheim) med
IV:25. Lisbet Kvalsjord, född omkring 1690, död omkring 1780.
IV:28. Erik Mårtensson Storm, född 1680 18/5 i Ugård, Mattmar sn, Jämtlands län (Z), död 1743 2/7 i Ugård, Mattmar sn, Jämtlands län (Z). Soldat? i i Ugård, Mattmar sn. - Gift 1713 6/1 (Viveca Asproth) med
IV:29. Märjet eller Margareta Olsdotter, född 1691 26/2 i Kluk, Mattmar sn, Jämtlands län (Z), död 1764 14/4 i Mattmar sn, Jämtlands län (Z).
V:48. Ole Ingebrigtsen, född omkring 1634, levde 1701 (Viveca Asproth; Mtl 1701, 67 år gammal).
V:56. Mårten Nilsson, född omkring 1662 (uå, db, åldersuppgift), död 1713 15/9 i Ytterocke, Mattmar sn, Jämtlands län (Z). Bosatt i Ytterocke, Mattmar sn.(Viveca Asproth)
V:58. Olof Nilsson. Bosatt i Kluk, Mattmar sn, Jämtlands län (Z). - Gift(Viveca Asproth) med
V:59. Märta Nilsdotter.
VI:112. Nils Mårtensson, född 1617/1620 i Kvitsle, Mattmar sn, Jämtlands län (Z). - Gift (Viveca Asproth) med
VI:113. Agnes Jakobsdotter, född 1624 (uå, db, åldersuppgift) i Rönningsberg, Alsen sn, Jämtlands län (Z), Jämtland, död 1701 16/11 i Mattmar sn, Jämtlands län (Z).
VII:224. Mårten Nilsson, död 1644 i Kvitsle, Mattmar sn, Jämtlands län (Z). Bosatt i Kvitsle, Mattmar sn. (Viveca Asproth)
VII:226. Jakob Nilsson. Bosatt i Rönningsberg, Alsen sn, Jämtlands län (Z), Jämtland. - Gift (Viveca Asproth) med
VII:227. Kerstin Larsdotter.
Mvh
//Peder Andersson
819
« skrivet: 2009-06-09, 02:51 »
Hej! Påven Urban (IV) utfärdar ett brev på latin i Orvieto den 4 oktober 1263 till biskopen (Ulf) i Skara med befallning att, på grund av tartarernas svåra angrepp på det Heliga Landet, själv och med andra prelaters och klerkers hjälp uppmana de kristna i Sverige att deltaga i korståget till nämnda lands försvar. Påven utlovar full syndaförlåtelse för alla, som beslutar att deltaga, och lämnar generellt tillstånd att varhelst och närhelst det passar samla människor till värvningsmöten samt utlovar hundra dagars avlat för dem som samlas vid sådana möten. Brevtext: Urbanus IV. prædicationem Crucis per Regnum Svetie Episcopo Scarensi committit, atque indulgentias concedit.Urbanus &c. Venerabili Fratri . . Episcopo Scarensi Salutem &c. De predicatione Crucis pro subsidio Terræ Sanctæ. De summis Celorum Dominus terram sue Nativitatis, et passionis aspiciens, dum per singulos dies in illa variis provocatur iniuriis, nec exurgit populus, quem ipse redemit ad vindicandum Crucis obprobrium ex eo precipue non immerito addi ad dolorem suorum vulnerum reputat, quod locus ille Sanctissimus, in quo ipsum Celi Regem Virgo puerpera genuit continue vexationis lassatur angustiis, et successivis dissidiis laceratur, nunc in illum Sarracenica furente sevitia, nunc in eundem furoris immanitate tartarici sexui, vel etati parcere nescia seviente. Ad hoc enim precipue filiorum lucis intentio tendere, circa id debent eorum assidue revolvi Precordia, ac sollicitudo versari, ut illius terre, quam in hereditatem sibi Dei filius preelegit abhominationes expiare conentur, et potenti manu resistere polluentibus ipsam filiis tenebrarum. Hec profecto dissimulari non debent, vel obtusis auribus preteriri, ne Redemptor noster cuncta previdens falli nescius ingratitudinis vitio redemptos laborare comperiens ab eis faciem iratus avertat, eosque velut indignos paterna gratia derelinquat. Non sint igitur filii devotionis immemores, quod ipse Christus in terra illa in forma servi carnem nostre mortalitatis indutus crucis non metuit subire tormentum, ut mortem nostram moriendo destrueret, et vitam resurgendo fidelibus repararet. Quesumus diligenter attendant qualiter illa miserabilis regio depressa iacet diris angustiata flagellis, quodque in eam pestis tartarica supervenit, cuius tanto potius nimirum futuri vicinique formidant incursus, quanto gravius ille sevus, et dampnabilis Tartarorum populus terram, quam sue subicit servituti, intolerabilibus exactionibus opprimens, sic illius incolas torquetur immaniter, et affligit, quod degentes sub eorum tyrampnide libentius metas mortis eligerent, quam sic vivendo tanta subire genera tormentorum. Exurgant itaque fidei zelatores ad defensionem dicte Regionis eiusdem Redemptoris martyrio consecute, nec ad id tepescant eorum animi, sed ferventibus desideriis accendantur. Hoc enim ipse Dei filius inter cetera sollicitudinis humane servitia gratissimum reputat, et ob id illa rependit premia, que principaliter affectare debemus, et petere, dum in valle positi presentis miserie indulta nobis excurrimus tempora servitutis. Cum igitur de te, quem habere credimus timorem Domini, et amorem, quique multiplicibus donis virtutum preditus laudabiliter scis, et vales proficere, ubi labores impendis, magnam in Domino fiduciam habeamus, sperantes, ut in prosecutione presentis negotii constanter militans, illud efficacibus studiis, et pienis debeas affectibus promovere, fraternitatem tuam rogamus, et hortamur attente in remissionem tibi peccaminum iniungentes, quatenus huiusmodi predicte terre statum Christi fidelibus in Regno Suetie per te vel per alium, seu alios Ecclesiarum Prelatos, et Clericos religiosos, et Seculares cuiuscunque dignitatis, vel ordinis fuerint, quos ad hoc ydoneos esse cognoveris diligenter exponens, eisque proponens sollicite verbum Crucis, ipsos juxta datam tibi a Domino gratiam intentis inducas monitis, et sedulis predicationibus exhorteris, ut cogitantes prudenter quantum nunc indigeat ipsorum prefata terra succursu ad subventionem eius promptis intendant, animis, et viribus totis exurgant, crucisque suscepto signaculo illuc spiritualibus armis, et materialibus premuniti, de divina quoque sperantes potentia cum festinatione procedant, et ut circa id eo libentius et animosius intendant, quo exinde dona spiritualia temporalibus procul dubio preferenda perceperint potiora. Nos de omnipotentis Dei misericordia &c., et illa quam nobis Deus licet indignis ligandi &c. contulit potestate, omnibus &c. plenam suorum peccaminum veniam indulgemus. &c. &c. Vt autem commissum tibi huiusmodi ministerium facilius, et utilius exequi valeas tibi et predictis, quos in hoc cooperatores elegeris convocandi ob id quotiescunque, et ubicumque videris expedire Cleros, et populos locorum, in quibus te vel ipsos proponere contigerit Verbum Crucis, ut processionaliter cum devotione conveniant, et predicationibus vestris intersint. Cleros eosdem ad id si necesse fuerit per censuram &c. compellendi, ac pro eisdem predicationibus ferias, prout expedire videris indicendi, concedendi quoque omnibus vere penitentibus et confessis, qui ad easdem convocationes, et predicationes vestras accesserint centum dierum indulgentiam plenam concedimus auctoritate presentium potestatem. Non obstantibus si aliquibus cuiuscumque ordinis, vel dignitatis existant, quod interdici &c., et quibuslibet indulgentiis, &c. Taliter jgitur tu et alii, quibus huiusmodi predicationis officium duxeris committendum mandatum apostolicum super hoc exequi procuretis, quod palmam glorie, que bellum Dei gerentibus in retributionem ab ipso impenditur vestra devotio consequi mereatur. Datum apud Vrbem Veterem IIII. Non. Octobris Anno Tertio. SDHK-nummer: 819 DS-nummer: DS 487 Övriga eftermedeltida avskrifter: Vidim. avskr. fr. 1827 av påvliga bullor för åren 1198 - 1585, nr 262, VHAA.s dep. RA 0401 Tryckt: DS 487; An. 3, Ep. 69; ST I:1 nr 112 Källa: RA, Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven: http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html Mvh //Peder Andersson
820
« skrivet: 2009-06-08, 02:50 »
Hittade ett giftermål 1751 3/4 mellan en handtlangare Olof Winberg och enka Maria Hindrichsdotter. Tavastehus - Hämeenlinna - vigda Lysning Vigd By Gård Man Hustru By Gård 3.4.1751 handtl. Olof Winberg enk. Maria Hindrichsdr Vem kan denne Olof Winberg vara? Källa: Finska kyrkoböckerna i databasen Hiski: http://hiski.genealogia.fi/hiski Mvh //Peder Andersson
821
« skrivet: 2009-06-08, 02:09 »
Hej!
Vill uppmärksamma om ett inlägg jag gjort, under rubriken: Friström.
Christier Olofsson Winnberg från Norge som var mässingsmed bodde i Skellefteå socken 1736-1738 tillsammans med hustrun Anna Olofsdotter och barnen Grisiela och Hindrik f. 1732. På 1760-talet sägs i militära handlingar att Hindriks mor hette Maria Norman....
Mvh
//Peder Andersson
822
« skrivet: 2009-06-07, 23:57 »
Hej igen!
Nya rön och funderingar.
Skarprättaren Peter Friström, vilken var gift med Elsa Jägare, född 1763 29/6 (möjl. i Kougsta), Häggenås sn, Jämtlands län (Z), död 1833 2/7 i Bjurholm sn, Västerbottens län (AC). Hon var ju dotter till hantlangaren, soldaten, torparen Christian Pettersson eller Christian Persson Jägare (f. ca 1730) och Maria Christiernsdotter eller Maria Windberg (Winberg) (f. 1711, d. 1798 29/5), vilken var dotter i sin tur till Christiern Olofsson Winberg, från Norge.
De nya rönen är:
Christier Olofsson Winnberg från Norge som var mässingsmed bodde i Skellefteå socken 1736-1738 tillsammans med hustrun Anna Olofsdotter och barnen Grisiela och Hindrik f. 1732. På 1760-talet sägs i militära handlingar att Hindriks mor hette Maria Norman. Familjen kom från Trondheims län och Isliähl? Socken och hade flyttat från Norge till Torneå 1732. Familjen flyttade 1738 till Bygdeå och sedan vidare till Österbotten. Med familjen följde mässingsmeden Olof Persson från Norge. Sonen Hindrik Christiersson var sedan soldat på roten 135 Berg i Umeå socken. Han gifte sig 1752 med änkan Karin Nilsdotter f. 1722 från Skellefteå och Hindrik som var mässingsmed var 1768 sågdräng i Ersmark i Umeå socken. Winnberg och Persson rubricerades av häradsrätten mera som tiggare än mässingsmeder. [Lundström, Ulf, Skellefteå Socken 1650-1790 (Umeå, 2001), Övriga personer på Kyrkobordet , s. 759]
Enligt Lundström, så hade ju Christier Olofsson Winnberg sonen Hindrik, född 1732, vars moder var Maria Norman. Kan Maria Norman möjligen ha varit en dotter till Elias Jönsson Norman (född ca 1685) och Katarina Nilsdotter Lille?
Och dotterns namn Grisiela, så kommer jag ju att tänka på Grisilla-släkten i Arnvid Lillehammers artikel Grisilla og folket hennar i Norsk slekthistorisk tidskrift”, band XL, 2005:1. I ett inlägg 2006-07-17 av Sebastian Casinge, under Resandesläkter A-Ö: Detlofsson: uppges enligt denna artikel, om en fantjakt i Akershus stift 1744. I denna förekommer Detlof Pettersson (Rosenberg) och Märta (eller Martha) Christiansdotter, vilken möjligen kan vara en dotter till ovan nämnde Christier Olofsson Winnberg, och då även en möjlig syster till Maria Christiernsdotter (ibl. Christiansdotter) eller Maria Windberg, vilken var gift med Christian Persson Jägare (se ovan) - vars dotter Elsa Jägare var gift med skarprättaren Peter Friström.
Christian Olofsson Winbergs dotter Maria Christiansdotter, skulle ju kunna ha fått sitt namn i förbindelsen med Maria Norman?
Kan det finnas någon koppling här? Är det någon som har några ideér och lösningar i dessa frågor?
Mvh
//Peder Andersson
823
« skrivet: 2009-06-07, 22:00 »
Hej, Rune, Fritz m.fl.
Jag har hittat lite nya rön i släkten Friström. Det gäller:
Peter Friström, född 1752/1756 i Piteå socken. Skarprättare i Umeå, Västerbottens län (AC), hästskärare och hovslagare i Norge 1809.
Enligt Bo Lindwalls artikel Resandesläkter i Ångermanland i Släktforskarnas årsbok 1995 (s. 174); dog Peter Friström år 1810 (enligt sonen; jfr Fångvårdsanstalten i Umeå D III b:4), men levde ännu 1813 11/9 (s. 157, 174).
De nya rönen är:
I en förteckning över borgarna med burskap i den då nyligen anlagda Carl-Johans stad (sedermera Haparanda) i Norrbotten, återfinns till och med år 1820, en Pehr Friström, f. d. skarprättare och fiskare (not 17, s. 346; Nbm: Odencrantz anteckning) därstädes. [Jfr, Hederyd, Olof, Haparanda efter 1809, Tornedalens historia III (1992), s. 47, 51; Carl-Johans stad anlades enligt kunglig kungörelse den 20 maj 1812, vilken kom att ändra namn till den lilla stad vi känner idag, Haparanda, enligt kungörelse från kommerskollegium den 26 juni 1821]
Mycket troligt är, att vi har att göra med samma person som skarprättaren Peter Friström, vilken Lindwall nämner i artikeln. Är det någon som har tillgång till kyrkoböckerna över nätet, och kan kolla upp om Peter Friström upptas i någon av de längder som finns. Man kan få söka, då Carl-Johans stad som namn existerade endast en kort tid, under Nedertorneå eller Haparanda.
Mvh
//Peder Andersson
824
« skrivet: 2008-02-06, 09:58 »
Hej, Bernt!
Har tacksamt noterat din översändelse av din renskrift av detta utdrag ur domboken angående mordet (dråpet) på Christian Elingius år 1759. Har svarat till dig med mail och diverse frågor.
Mvh
//Peder
34 inlägg från 2004 till 2008 har flyttats hit från Norrbotten (efterlysningar) - Elingius ättlingar / mvh Anders Berg, Moderator Släkter i samråd med Moderator Norrbotten
825
« skrivet: 2008-02-05, 14:37 »
Rättelse av mig, till ovan ställda fråga:
Det skall naturligtvis vara Christian Elingius (f. 1713) som knivmördades år 1759 - som domboksprotokollet gäller!
mvh
//Peder
826
« skrivet: 2008-02-05, 14:14 »
Hej!
Har nu burit på en tanke ett bra tag nu, att återfå det domboks utdrag på ca 15-20 sidor, som gått förlorad för mig; angående mordet, eller dråpet - vilket inte gick att bevisa - på Erik Elingius (f. 1685) år 1759, då han knivskars så svårt, att han avled ett par dagar senare av sviterna. Detta domboksprotokoll fick jag tillsänt mig i mitten av 1980-talet, och vet ej till namn den som skickat mig detta utdrag, ej heller ursprungskällan.
Finns det någon som innehar detta domstolsprotokoll och är villig att dela med sig, eller vet dess ursprungskälla?
Mvh
//Peder
827
« skrivet: 2008-02-05, 12:08 »
Christina, och Hans!
Tackar ödmjukt för er hjälp. Och du Hans, då är du rätt nära besläktad med min sambo, som har sina rötter i Skagersvik i Amnehärad, via Magnus Jonsson (f. 1800) - vilken då tydligen är broder till dina anfader Lars Jonsson (f. 1808).
Mvh
//Peder
828
« skrivet: 2008-02-02, 10:51 »
Christina,
tack, åter igen för din hjälp. Förstod, att det kunde vara en namnvariant på gårdsnamnet. Vem av dessa var det som var bonde i Noltorp, Magnus Jonsson eller Jonas Månsson - med tanke på, att inga barn till dessa är född i Noltorp?
Slog upp Visnums-Kil, vilken tydligen är en socken i Värmland! Kul med lite nya socknar och landskapsinslag.
Ha en bra dag...
//Peder
829
« skrivet: 2007-03-02, 23:36 »
Hans,
tack för dina uppgifter. Vet du kanske något om Johan Johansson Lilja, tror du han var från Överkalix?
Mvh
Peder Andersson
830
« skrivet: 2007-03-02, 23:27 »
Peter,
Jöns Sundman, föddes 1771 20/7 i Strömsund, Råneå sn, och dog 1853 14/2 i Bodskatan, Nederkalix sn. Han var soldat i Bodskatan. Jöns Sundman var son till bruksarbetaren i Strömsund, Råneå sn Johan Jönsson (f. 1736, d. 1773 13/12) och hans hustru Anna Josephsdotter (f. 1735). - Gift 1803 13/2 i Nederkalix sn med
Elisabetha Andersdotter Segerplats, född 1780 2/11 i Vännes, Överkalix sn, död 1843 6/4 i Bodskatan, Nederkalix sn. Elisabetha Andersdotter Segerplats var dotter till soldaten i Vännes, Överkalix sn Anders Andersson Segerplats (f. 1750 7/9, d. 1789 1/9) och hans hustru Sophia Ersdotter (f. 1750 3/9, d. 1818 12/5).
Mvh
Peder Andersson
831
« skrivet: 2007-02-27, 16:48 »
Hej!
Sonja, Birger
Olof Abrahamsson, född omk 1679 i Ryssbält 6, död före 1745 15/12. Han var bonde 1701-11, 14-18, 22-39 i Ryssbält No.6, 1/8 mantal. Dessutom var han soldat Utter 1712-14 och soldat Wältare 1719-20. - Gift 1703 7/12 med Ella Jönsdotter, död 1745 15/12. Hustrun Ella Jönsdotter förestod gården då maken var ute i krig - och är skriven för densamma under åren 1712-13, 19-21.
Mer om dessa personer, anor, Ryssbält - samt övriga byar inom Nederkalix socken - kan inhämtas i Leif Boströms fantastiska verk Nederkalix Sockens Familjer 1539-1739 (2004).
Mvh
Peder Andersson
832
« skrivet: 2007-02-24, 19:00 »
Hej!
Anita,
Karin Jakobsdotter kan möjligen vara en dotter till bonden (nämnd 1688-1715) i Ytterbyn No.9, 1/4 Mtl. Gåsbyn-gården Jakob Jakobsson, född 1661 (döpt 13/8 s.å.) i Ytterbyn 9, död 1718 26/1, son till föregående bonden (1660-87) därstädes Jakob Abrahamsson (ifr. Innanbäcken 3, begr. 1696 15/2 och hans hustru (gift omk. 1655) Sissla Larsdotter, ifr. Niemisel, Råneå socken) och hans hustru Sissla N.N., född omk. 1655, död 1707 11/4.
Karin Jakobsdotter var tidigare gift 1720 7/2 med Israel Nilsson Höfvel - Blank, född 1689 15/2 i Ryssbält 2, död 1722 23/9. Soldat Höfvel 1711, korpral Blank 1719-22 (jfr L. Boström).
Mvh
Peder Andersson
833
« skrivet: 2007-02-24, 15:38 »
Hej!
Någon som känner till ursprung och föräldrar till detta par?
1) Johan Johansson Lilja - Segerplatz, född 1729, död 1799 22/5 i Vännes, Överkalix. Soldat i Vännes nr 9 Lilja, senare ändrat rotenamn till Segerplatz.
Generalmönsterrullarna förtäljer att han blev antagen som soldat i Kalix kompani vid Västerbottens regemente för roten nr 9 Lillia, Wännes, Över Calix Socken. Han blev antagen i december 1749. Mönstringsår m.m.; 1757: 27 år 7 1/2 tj-år gift Wästerbottning. Commenderad till Pommern 1757 12/9, Rügen 1759 12/2 ant. siuk i qvarteret, Bissdorf 1759 20/11, Löitz 1760 14/11 ant. 32 år 13 tj.-år, Gribbnow 1761 15/12. 1763: Förlamad i kriget mot Pommern, utifrån magen samt bevistat affärer med fienden. Kallas nu Segerplats. Han får slutligen avsked den 25 juni 1774 med dubbelt underhåll. - Gift 1:o 1757 (2:o 1790 med Helena Hindricsdotter, född 1741 i Nederkalix) med
2) Marta Olofsdotter, född 1725 i ?Svartbyn, Överkalix, död 1782.
Mvh
Peder Andersson
834
« skrivet: 2007-02-18, 11:18 »
Hej!
Finns det någon Vilhelmina-kännare som känner till en gårdsplats som visst skall kallas SOLHEM - eller något liknande?
Mvh
Peder Andersson
835
« skrivet: 2006-12-16, 19:03 »
Hej,
Jag undrar om det finns någon som har tillgång till vigselboken i Tåsjö för år 1935 12/4, och kan hjälpa mig med min fråga? Med vem giftade Anders Wilhelm Andersson sig med??
Bifogar utdrag från dödboken på CD.
Sveriges Dödbok 1950-1999:
Anders Wilhelm Andersson, född 1890-05-15-8994 som dog 1964-05-23. Han var vid dödstillfället kyrkobokförd i Tåsjö, Tåsjö kn, Västernorrlands län, och var en gift man (1935). [Sveriges Dödbok-CD 1950-1999 (Källa: DOR 64, UTD 61-67)]
--------------------------------------------------
Sveriges Dödbok 1947-2003:
Anders Vilhelm Andersson, född 1890-05-15-899
Tåsjö 1:164
Död 23/5 1964.
Kyrkobokförd i Tåsjö, Tåsjö kn (Västernorrlands län, Ångermanland).
Född 15/5 1890 i Tåsjö (Jämtlands län, Ångermanland).
Gift man (12/4 1935).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Tåsjö, Strömsunds kn (Jämtlands län, Ångermanland)
Födelseförsamling i källan:
Tåsjö (Västernorrlands län)
Källor:
DA / DOR 64
--------------------------------------------------
Hoppas på svar, som mottages ytterst tacksamt....
Mvh
Peder Andersson
836
« skrivet: 2006-12-16, 11:31 »
Hej,
I min förfrågan här på Anbytarforum: Landskap: Småland: Socknar: Järsnäs: måndag den 20 nov 2006 kl. 14.28;
börjar jag undra om det kan möjligen finnas någon annan ort Järsnäs som min sambos anmoder Kerstin Persdotter (född 1777 26/12 i Järsnäs sn, Jönköpings län, Småland) är född i, eller kan uppgiftslämnaren ha skrivit fel??
Någon som vänligen kan hjälpa mig i denna fråga?
Svar emottages ytterst tacksamt....
Mvh
Peder Andersson
837
« skrivet: 2006-12-15, 17:24 »
Hej,
I mitt inlägg från (se ovan): fredag den 17 nov 2006:
Så har jag fått en uppgift från diverse släktpapper, att Gustava Andersdotter skulle vara född 1825 27/1 i Orlunda sn, och inte i Västra Stenby sn.
Har det möjligen omkastats uppgifterna med makens, Sven Samuelssons (1825 10/1) uppgivna födelseort Orlunda sn, månne? Vilka var Gustavas föräldrar?
Någon som vet, och har besked i denna fråga?
Mvh
Peder
838
« skrivet: 2006-12-15, 17:12 »
Hej,
Söker en Sven Andersson, född 1796 25/1, möjligen född i Västra Harg sn. Någon som känner till denne Sven Andersson och om han är född i Västra Harg och ev. hans föräldrar? Sven Andersson skulle ha varit gift (?) med Anna Greta Andersdotter, född 1798 13/5. De hade åtminstone sonen Sven Oskar Svensson, född 1834?, som blir min sambos morfars fff.
Hoppas på svar, vilket mottages tacksamt...
Mvh
Peder
839
« skrivet: 2006-12-15, 15:38 »
Hej,
Undrar om någon vet om denne soldat Johan eller Jon Torpadius har sin härstamning från den välkända prästsläkten Torpadius från Torpa socken? Denna släkt diskuteras flitigt lite varstans här på Anbytarforum.
Johan (Jon) Chr. Torpadius, född 1747, död 1791 4/1. Soldat i Grinntorp, Norra Torps ägor, Vreta kloster sn.
- Gift med Maria Svensotter Vederbrand, född 1754 30/11 i (Wedemö?), Vedhems ägor, Vinnerstad sn, enligt uppgift dotter till ryttaren i Wedemö No.103, Vedhems ägor, Vinnerstad sn Sven Larsson Wedebrand (f. omk. 1719/20) och hans hustru Kerstin Larsdotter (f. ca 1713, död 1786 31/4).
De hade åtminstone sonen:
1) Sven Petter Modig, född 1779 1/7 i Grinntorp, Norra Torps ägor, Vreta kloster sn, död 1859 13/1. Livgrenadjär, Ryttaretorpet No.85, Marås, Västerlösa sn. - Gift med Maja Cajsa Larsdotter, född 1778 11/2 i Älvestad sn.
Svar emottages tacksamt...
Mvh
Peder
840
« skrivet: 2006-12-13, 13:45 »
Hej,
Jag söker bekräftelse, och eventuellt ytterligare uppgifter, om - och om möjligt föräldrar - på den Livgrenadjär (på Ryttaretorpet No.85) i Marås, Västerlösa sn Sven Modig, född 1779 1/7 i V kloster - är född här i Vreta klosters sn?
Ytterst tacksam för det minsta lilla till uppgifter, som kan frambringas om Sven Modig och ev. hans föräldrar.
vänligen,
Peder
841
« skrivet: 2006-12-13, 09:41 »
Dan och Elisabeth,
Tack för era svar till mig.
Maria Svensdotter, född 1764 3/6 i Fösked, Nyeds sn, död 1803 28/6 i Fösked, Nyed sn.
- Gift 1787 25/10 i Nyeds sn med torparen i Fösked, Nyeds sn Nils Persson, född 1757 (hfl).
Maria Svensdotters föräldrar uppges (C:5, fol. 33; förmedlat av Dan Gunnarsson) vara en Sven Månsson och Lena Andersdotter. Jag söker uppgifter på dessa två föräldrar Sven och Lena, någon som vet, att förmedla?
Mvh
Peder
842
« skrivet: 2006-12-12, 14:31 »
Hej,
Förtydligar min fråga från tidigare inlägg, då min tanke var en påföljande fråga, som stannade vid ett dementerande av en uppgift jag fick skickat till mig via e-mail. Så jag förtydligar mina frågor nu.
Någon som känner till Petter Pettersson Hällström, född 1774 och hans hustru Cajsa Jonsdotter, född 1781. Familjen återfinns (enl. Lasse Andersson) tydligen i (Hfl 1804-10) Åminsfors, Övre Bjurbäcken, Lungsund sn. Petter Hällström med familj utflyttar tydligen från Lungsunds sn till Närke år 1805.
Kommer Petter Hällström från Lungsund månne? Tillhörde han möjligen en väletablerad brukssläkt på orten? Vilka var hans föräldrar?
Då sonen Petter föddes 1803, uppges fadern vara vara mäster[hammar-smed?] i Åminnefors, Lungsunds sn. Någon som känner till denne Petter Hällström, om han var vid bruket i Åminnefors som mästersmed? Min sekundärkälla uppger, att han var mäster, vilket skulle vara intressant att få bekräftad.
Barn:
1) Petter (Per) Hellström, född 1803 2/10 i Åminnefors, Lungsunds sn, föräldrar anges som: Petter Hällström mäster? och H Cajsa Jonsdtr (22 år) i Åminnefors (Lungsund C:4). Brännmästare, Borringe säteri, Älvestad sn, Östergötland. - Gift Catharina Nilsdotter, född 1803 14/5 i Nyed sn, Småland.
2) Stina Maria, född 1805. Hon utflyttar med föräldrarna från Lungsund till Närke 1805.
Finns det månne fler barn till Petter Pettersson Hällström?
Hoppas på svar...
Mvh
//Peder
843
« skrivet: 2006-12-10, 12:06 »
Hmmmm...ursäkta, ska det givetvis vara! Bäst att vara på sin vakt..*L*
844
« skrivet: 2006-12-09, 17:10 »
Hej!
Läste de inlägg Erik och Constantinus gjort om Hapstadius.
Då jag själv härstammar från brodern Olof Johansson Hapstadius, född 1644, död 1716 20/12 i Bensbyn, Luleå lfs. Han var gästgivare, länsman och sockenskrivare i Gammelstad, Luleå lfs. - Gift med Anna Nilsdotter Ruuth, död 1717 1/2. Kan det vara så Constantinus, att Samuel Hapstadius efterträdde sin broder som sockenskrivare i Gammelstaden; vilket kan förklara hans flytt från torpet Värken i Rånbyn, Råneå socken?
--------------------------------------------------
Erik,
Bygd?n skriver, att Gertrud Nilsdotter levde ännu 1694.
Vidare, att:
Genom kammarkollegiebrev 17 november 1671 fick hon sig tilldelat ett torp i Råneå, Värken benämnt, och en liten utjord i Sunderbyn i Luleå socken på livstidsfrihet till uppehälle för sig och sina omyndiga barn; en eldsvåda härjade hennes hus och bohag omk. 1685, varför hon efter kongl. befallning erhöll 6 dlr av kyrkans medel till understöd. [Bygd?n, Leonard, Härnösands stifts herdaminnen III, s. 190]
Mvh
Peder Andersson
845
« skrivet: 2006-12-08, 08:35 »
...tyvär kom ej bildtexten med i förra inlägget, vilket återges här:
Vapensköld för adliga ätten Örnflycht, nr 52, sedan nr 84. Upptogs av Arendt Perssons sonsons söner, Måns (1585-1657) och Arent Uddessöner (d. före 23/3 1642) vid deras introduktion 1625. Foto: Carl-Henrik Stiernspetz, Riddarhuset.
Mvh
Peder Andersson
846
« skrivet: 2006-12-02, 19:14 »
Hej!
Jag söker efter en folkgrupp från s. k. resande, även kallad tattare, i Lappland. De är inte så vanligt förekommande i Lappland, och förekommer sparsamt i kyrkoböckerna.
Så, minsta lilla bidrag till detta forum och rubrik, mottages tacksamt. Jag väljer att lägga rubriken här under Lappland, tills det går att skapa ny eller förflytta den under: Anbytarforum: Särskilda forskningsområden: Forskning om resandesläkter.
Mvh
Peder Andersson
847
« skrivet: 2006-11-20, 23:48 »
Hej!
Är det någon som känner till Livgrenadjären på ryttaretorpet No.85, Marås, Västerlösa sn, SVEN MODIG, född 1779 1/7 (enl. hfl) i Vreta Kloster sn. - Gift med Maja Cajsa Larsdotter, född 1778 11/2 (enl. hfl) i Älvestad sn. Söker bekräftelse på hans födelsedatum och föräldrar.
Mvh
Peder
848
« skrivet: 2006-11-20, 17:27 »
Hej!
Undrar om någon känner till något om adliga ätten F l a c h, nr 1606?
Jag har en gren jag söker av denna adelsätt, ifrån Haverö, Västernorrlands län, Medelpad.
Mvh
Peder Andersson
849
« skrivet: 2006-11-20, 14:44 »
Hej!
Undrar om någon vill bidra med att hjälpa mig med en till min sambos förfäder, nämligen morfars mmm, föräldrar och eventuellt anor?
* Maria (eller Maja) Svensdotter. Född 1818 10/3 i Västerlösa sn.
- Gift med
* Per Stefansson. Född 1814 28/4 i Älvestad sn. Dräng, Karlshof, Älvestad sn. Han var noterad såsom dräng vid dottern Anna Lovisas födelse 1852 25/8 i Karlshof, Västerlösa sn.
Hoppas på eventuellt svar från någon...
Mvh
Peder Andersson
850
« skrivet: 2006-11-20, 14:28 »
Hej!
Undrar om någon kan hjälpa mig med denna min sambos anmoder, hennes föräldrar eventuellt anor?
* KERSTIN PERSDOTTER. Född 1777 26/12 i Järsnäs sn, Småland. Död 1852.
- Gift 1806 10/4 med Anders Andersson. Född 1777 19/4 i Högbo, Malexanders sn. Död 1858 3/10 i Södra Sand, Malexanders sn.
Hoppas på svar...
Mvh
Peder Andersson
851
« skrivet: 2006-11-20, 14:12 »
Torgny och Bo,
Tackar så mycket för ert engagemang och er välvillighet, till att bidra till mina förfrågningar, med er möjlighet och kunskap.
Ett särskilt tack till dig Bo, för Din till synes stora kunskap för socknarna i Östergötland och Vårdnäs sn, och den listade antavlan för Samuel Petter Skullman (f. 1832). Detta gjorde, att jag kan konstatera som kuriositet, att min sambos mormors far är syssling (3-männing = småkusin) med statsministern Fredrik Reinfeldts (f. 1965) morfar.
Bo, tack för den länk du la ut till Maud Lindebergs fantastiska hemsida om Vårdnäs socken.
-------------------------
* Så Jonas Egbom var då ej född 1795 24/5 i torpet Norrtorp, utan istället i torpet Granlund, båda tillhörande Brokind? Är Brokind en by under Vårdnäs socken?
* livgrenadjär Måns Egboms (f. 1772 5/1) hustru Maria Jonsdotter, född 1763 1/6 i Vårdnäs sn, vilka var hennes föräldrar månne?
Mvh
Peder Andersson
852
« skrivet: 2006-11-20, 13:32 »
Olle,
detta var spännande!
Namn, tids- och ortsmässigt så ligger Peter Johan Torstensson Hagelin (f. 1738) rätt, som eventuell far till Samuel Persson Hagelin, född 1765 15/8 i Altorp, Orlunda sn, var fader skulle vara ryttaren Hagelin.
De var inte namngivna Peter Johan Torstensson Hagelins och hans hustru Kristina Månsdotters 6 barn? Tänkte om det möjligen fanns någon Samuel med. Peter Johan Torstensson var kanske redan pensionerad då han står som Gratialist, då möjligen för eget rusthåll?
Mvh
Peder Andersson
853
« skrivet: 2006-11-20, 13:21 »
Chris,
tack för ditt svar!
Mvh
Peder Andersson
854
« skrivet: 2006-11-20, 13:17 »
..blev visst dubbla inlägg där, ursäkta!
855
« skrivet: 2006-11-20, 13:16 »
Hej!
Undrar om det är någon som kan vara mig behjälplig med detta, min sambos anfader. Söker föräldrar och eventuellt anor.
Mm mf
* JOHANNES ERIKSSON. Född 1849 i Hällestad, Älvsborgs län, Västergötland. Arrendator (flottare), Rockebro, Säby sn, J-köpings län, Småland. Hans födelseort enligt källan var Helleskog, Skaraborgs län. (Sveriges Befolkning 1890).
- Gift med
Kristina Karolina Lindberg. Född 1854 30/5 i Dämshult, Stjärnesand, Malexanders sn, Östergötland (E).
Barn:
1) Hugo Eriksson, född 1880 8/7 i Malexanders fs, Ö-götland, död 1973 26/2.
2) Gerda Eriksson, född 1884 23/7 i Ekeby fs, Ö-götland, död 1977 11/9 i Vadstena, Ö-götland.
3) Vendla, född 1886 i Ekeby fs, Östergötland.
4) Elsa Eriksson, född 1887 10/11 i Ekeby fs, Östergötland, död 1963 17/4 i Västra Tollstad fs, Östergötland.
5) Fridolf Eriksson, född 1889 18/9 i Ekeby fs, Östergötland, död 1975 9/3 i Solliden, Hästholmen (Ödeshögs kn), Östergötland.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
856
« skrivet: 2006-11-20, 13:15 »
Hej!
Undrar om det är någon som kan vara mig behjälplig med detta, min sambos anfader. Söker föräldrar och eventuellt anor.
Mm mf
* JOHANNES ERIKSSON. Född 1849 i Hällestad, Älvsborgs län, Västergötland. Arrendator (flottare), Rockebro, Säby sn, J-köpings län, Småland. Hans födelseort enligt källan var Helleskog, Skaraborgs län. (Sveriges Befolkning 1890).
- Gift med
Kristina Karolina Lindberg. Född 1854 30/5 i Dämshult, Stjärnesand, Malexanders sn, Östergötland (E).
Barn:
1) Hugo Eriksson, född 1880 8/7 i Malexanders fs, Ö-götland, död 1973 26/2.
2) Gerda Eriksson, född 1884 23/7 i Ekeby fs, Ö-götland, död 1977 11/9 i Vadstena, Ö-götland.
3) Vendla, född 1886 i Ekeby fs, Östergötland.
4) Elsa Eriksson, född 1887 10/11 i Ekeby fs, Östergötland, död 1963 17/4 i Västra Tollstad fs, Östergötland.
5) Fridolf Eriksson, född 1889 18/9 i Ekeby fs, Östergötland, död 1975 9/3 i Solliden, Hästholmen (Ödeshögs kn), Östergötland.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
857
« skrivet: 2006-11-20, 13:01 »
Hej!
Undrar om det är någon som kan vara mig behjälplig med detta, min sambos anfader. Söker föräldrar och eventuellt anor.
Mm mf
* JOHANNES ERIKSSON. Född 1849 i Hällestad, Älvsborgs län, Västergötland. Arrendator (flottare), Rockebro, Säby sn, J-köpings län, Småland. Hans födelseort enligt källan var Helleskog, Skaraborgs län. (Sveriges Befolkning 1890).
- Gift med
Kristina Karolina Lindberg. Född 1854 30/5 i Dämshult, Stjärnesand, Malexanders sn, Östergötland (E).
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
858
« skrivet: 2006-11-18, 02:40 »
Torgny,
fanns det utsatt någon by där skräddaren Jonas Egbom med familj var skriven under, i Vårdnäs socken?
Mvh
Peder
859
« skrivet: 2006-11-18, 02:16 »
Torgny,
tackar så mycket för ditt svar och engagemang. Detta med skräddaren Jonas Egbom var den första anan för min sambos anfäder som varit skräddare. *L*
Var ligger Norrtorp, där visst Jonas Egbom skulle vara född i 1795 24/5, samt Brokind där hustrun Lena Samuelsdotter skulle vara född i 1792 15/11? Vet du det Torgny?
Vet du om släkten EGBOM har sitt ursprung i dessa trakter som Vårdnäs sn i Östergötland?
Mvh
Peder Andersson
860
« skrivet: 2006-11-17, 22:46 »
Hej Yvonne!
Tack för ditt svar.
L. Broby, är det en by i Gammalkil socken? Och vad står L:et för, kanske Lilla, eller?
Vet du något mer om Hemming Bengtsson och hans hustru Margareta Pehrsdotter, född ca 1791, födelse-, gifte- dödår kanske?
Mvh
Peder Andersson
861
« skrivet: 2006-11-17, 22:14 »
Hej!
Undrar om någon känner till denne min sambos anfader, föräldrar och ev. anor?
* LOVISA EGBOM. Född 1831 16/9 i Vårdnäs sn. - Gift med Samuel Peter Skullman. Född 1833 28/3 i Vårdsberg socken. Död 1893 30/7. Har uppgifter att han skall ha varit arbetskarl i Linköping. Enligt uppgift dömdes han för 1:a resan stöld 1861 (Hfl AI:57).
Släktnamnet Egbom, är det ett soldatnamn månne?
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
862
« skrivet: 2006-11-17, 22:10 »
Hej!
Undrar om någon känner till denne min sambos anfader, föräldrar och ev. anor?
* SAMUEL PETER SKULLMAN. Född 1833 28/3 i Vårdsbergs socken. Död 1893 30/7. Har uppgifter att han skall ha varit arbetskarl i Linköping. Enligt uppgift dömdes han för 1:a resan stöld 1861 (Hfl AI:57).
- Gift med Lovisa Egbom. Född 1831 16/9 i Vårdnäs sn.
Släktnamnet Skullman, är det ett soldatnamn möjligen? Någon som vet att ge besked?
Mvh
Peder Andersson
Detta inlägg flyttades den 8 mars 2009 från Socknar, Vårdsberg.
Magnus Hjärtström, moderator
Ett svar kom /Magnus Hjärtström, moderator
863
« skrivet: 2006-11-17, 21:59 »
Hej!
Någon som känner till något om denne, föräldrar och ev. anor?
* ANNA GRETA HEMMINGSDOTTER. Född 1817 15/5 i Gammalkil sn. - Gift med Henrik Samuelsson. Född 1813 3/10 i Åby sn. Mjölnare, Gällstad kvarn, Sjögestad sn.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
864
« skrivet: 2006-11-17, 21:57 »
Hej!
Någon som känner till något om denne, föräldrar och ev. anor?
* HENRIK SAMUELSSON. Född 1813 3/10 i Åby sn.
Mjölnare, Gällstad kvarn, Sjögestad sn. - Gift med Anna Greta Hemmingsdotter. Född 1817 15/5 i Gammalkil sn.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
865
« skrivet: 2006-11-17, 21:45 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om dessa min sambos anfader- moder, föräldrar och eventuellt anor?
* ADOLF FREDRIK GÖTH. Född 1824 18/9 i Älvestad sn. Livgrenadjär, Lilla Berga Mellangård, Klockrike sn. - Gift med
* KAROLINA ELEONORA MATILDA BLAD. Född 1826 22/11 i Älvestad sn.
* PER STEFANSSON. Född 1814 28/4 i Älvestad sn. Dräng, Carlshof, Älvestad sn. - Gift med Maria Svensdotter. Född 1818 10/3 i Västerlösa sn. De hade dottern Anna Lovisa Persdotter, född 1852 25/8 i Carlshof, Älvestad sn.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
866
« skrivet: 2006-11-17, 21:39 »
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anmoder, föräldrar och eventuellt anor?
* GUSTAVA ANDERSDOTTER. Född 1825 27/1 i Västra Stenby sn.
- Gift 1860 28/5 med Sven Samuelsson. Född 1825 10/1 i (Altorp?), Orlunda sn. Bosatt i Marstad länsmansgård.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
867
« skrivet: 2006-11-17, 21:33 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anfader, föräldrar och eventuellt anor? Fick svar av Olle Elm.
1) Sven Samuelsson. Född 1825 10/1, möjligen född i Altorp?, i Orlunda sn. Bosatt i Marstad länsmansgård 1/80 (som han tydligen ägde). - Gift med Gustava Andersdotter. Född 1825 27/1 i Västra Stenby sn. Kallade sig Sven Samuelsson vid släktnamnet Hagelin, som sin far?
Far
2) Samuel Persson Hagelin. Född 1765 15/8 i Altorp, Orlunda sn. Bosatt i Altorp, Orlunda sn. Är möjligen den Samuel som föds den 15/8 1765, som son till ryttaren Hagelin i Altorp (Olle Elm). - Gift med
Mor
3) Anna Maja Månsdotter.
Farfar
4) Per Hagelin. Ryttare, Altorp, Orlunda sn. - Gift med
5) N.N.
Har sökt lite på internet, och det verkar finns en släkt Hagelin i dessa trakter. Kan dessa vara av samma stam som den kända släkten Hagelin med bl a Dagmar Hegelin som ättling? Någon som känner till något om denne ryttare Per Hagelin i Altorp?
Mvh
Peder Andersson
868
« skrivet: 2006-11-17, 21:10 »
Olle,
Ojoj vad Du hade varit behjälplig! *L* Tack så mycket för ditt deltagande.
Ja, detta var väldigt intressant, med delägandet i Marstads länsmansgård.
Kan det ha varit bröder Sven Samuelsson (f. 1825), Anders(?) Joh. Samuelsson och Karl Gustav Samuelsson (f. 1821), om inte, inom släkten ärvt dessa lotter från länsmansgården i Marstad?
Och att fadern bar släktnamnet HAGELIN. Kan möjligen sonen Sven Samuelsson (f. 1825) ha burit namnet? När dog Sven Samuelsson och hans hustru?
Går vidare med en förfrågan om släkten Hagelin under Orlunda.
Mvh
Peder Andersson
869
« skrivet: 2006-11-17, 20:49 »
Tack Hasse,
för dina tydliga svar till mig.
Men du, ana 7 (ovan), Kerstin Persdotter i Tumbo, kallades hon möjligen i ursprungskällan för just Kerstin Persdotter i Tumbo?
Mvh
Peder Andersson
870
« skrivet: 2006-11-17, 20:38 »
Tack John,
för dina många svar här på Anbytarforum, under Östergötland. *L*
Oskar Hugo Svensson. Född 1888 15/9 i Bjälbo förs.
1) Sven Peter Ludvig Svensson. Född 1856 23/10 i Sättra, Åsbo sn. Bosatt i Bjälbo sn.
2) Sven Oskar Svensson. Född 1834 2/2 i Bergstorp, Åsbo sn.
Dräng i Sättra, Åsbo sn. - Gift med Charlotta Christina Hellström. Född 1835 19/2 i Älvestad sn.
4) Sven Andersson. Född 1796 25/1 i Västra Harg sn. Bosatt i Bergstorp, Åsbo sn. - Gift med
5) Anna Greta Andersdotter. Född 1798 13/5 i Åsbo sn.
Var dessa ovanstående personer bönder i resp. by eller hade de möjligen andra benämningar i Östergötland på s. k. hemmansägare?
Kompletera gärna denna lilla listade antavla, eller kom med rättelser. Mottages varmt.
Mvh
Peder Andersson
871
« skrivet: 2006-11-17, 20:18 »
John,
Tackar så mycket för dina många svar. Så skoj med angagerade människor, som så hjärtligt hjälper till. Är ny i dessa trakter rörande släktforskningen, då det är min sambo och livskamrat, som härstammar från Östergötland via sin mor. Har det mesta av mina erfarenheter från norr- och västerbotten med omnejd.
Mvh
Peder Andersson
872
« skrivet: 2006-11-17, 20:11 »
Torgny,
Tack för ditt deltagande i ditt svar till mig.
Mvh
Peder Andersson
873
« skrivet: 2006-11-17, 20:00 »
..om någon känner till någon av ovanstående listade antavla som Hasse så beredvilligt delade med sig av, får givetvis höra av sig med komplement eller ändringar.
Släktnamnet LINDBERG, som bäres av saltpetersjudaren Måns Bengtsson Lindberg (f. 1772-1843), finns släktnamnet belagt tidigare i släkten än med denne Måns Bengtsson, och vart härrör det ifrån?
Dämshult, Stjärnesand, är det by resp. gårdsnamn i Malexanders socken? Likaså Norrkullen, Tidersrum?
Basteberg, Högbo, Södra Sand, Tumbo är det byar i Malexanders socken?
Mvh
Peder Andersson
874
« skrivet: 2006-11-17, 19:42 »
Hej Hasse!
Tack så väldigt mycket för dina uppgifter. Du kompletterade mycket på min sambos antavla, så jag har litre uppgifter att förhålla mig till. Kommer givetvis att kolla dessa mot kyrkböckerna i sinom tid. Är ny i Östergötlands-sammangang, inom släktforskningen.
Har du månne någon gemensam ana med min sambo?
Mvh
Peder Andersson
875
« skrivet: 2006-11-17, 19:12 »
Hej Lasse!
Tack för ditt deltagande i ditt svar till mig. Jag har nu fått kompletterande uppgifter på denne Per Hellström (f. 1803):
Petter (Per) Hellström, född 2/10 1803 i Lungsund, föräldrar: Petter Hällström mäster? och H Cajsa Jonsdtr 22år i Åminnefors (Lungsund C:4).
Detta med att Brännmästaren Per eller Petter Hellströms (f. 1803) far som möjligen kallas Mäster? Petter Hällström var intressant. Fanns det möjligen något bruk i Åminnefors, Lungsund sn månne? Värmland är ju vida känt för sin bruksrörelse.
Någon som vet något om detta eventuella bruk i Åminnesfors och släkten Hellström/Hällström, då främst denne Per (Petter) Hellström (f. 1803) och hans far, Mäster Petter Pettersson Hällström (f. 1774) och hans hustru Cajsa Jonsdotter (f. 1781)?
Mvh
Peder Andersson
876
« skrivet: 2006-11-17, 00:12 »
Hej!
Undrar om någon som kan hjälpa mig med eventuella föräldrar och om möjligt anor? Min sambo härstammar från denna släkt, nämligen ifrån:
* CATHARINA NILSDOTTER. Född 1803 14/5 i Nyed socken, Småland.
- Gift med
Peter Hellström. Född 1803 2/10 i Lungsund socken, Värmland. Brännmästare, Borringe säteri, Älvestad socken, Östergötland (E).
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
877
« skrivet: 2006-11-17, 00:05 »
Hej!
Undrar om någon forskar i släkten HELLSTRÖM, och som kan hjälpa mig med eventuella föräldrar och om möjligt anor? Min sambo härstammar från denna släkt, nämligen ifrån:
* PETER HELLSTRÖM. Född 1803 2/10 i Lungsund sn, Småland. Brännmästare, Borringe säteri, Älvestad sn, Östergötland. - Gift Catharina Nilsdotter. Född 1803 14/5 i Nyed sn, Småland.
Hoppas på eventuellt svar....
Mvh
Peder Andersson
878
« skrivet: 2006-11-16, 00:21 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anmoder, föräldrar och eventuellt anor?
* EMMA CHARL.[OTTA?] SAMUELSSON. Född 1864 i Bjälbo, Östergötland. [1890's Folkräkning]
- Gift med Sven Peter Ludvig Svensson. Född 1856 i Åsbo, Östergötland. Statkarl, Ramstad, Bjälbo, Östergötland. [1890's Folkräkning]
Ramstad, var det möjligen en by i Bjälbo?
Tacksam för eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
879
« skrivet: 2006-11-16, 00:13 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anfader, föräldrar och eventuellt anor?
*) Sven Peter Ludvig Svensson. Född 1856 i Åsbo, Östergötland.
Han kom att bli statkarl (enl. 1890's Folkräkning) i Ramstad, Bjälbo, Östergötland.
- Gift med Emma Charl. Samuelsson. Född 1864 i Bjälbo, Östergötland.
Tacksam för eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
880
« skrivet: 2006-11-16, 00:06 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anmoder, från släkten GÖTH, föräldrar och eventuellt anor?
*) ANNA DOROTEA GÖTH. Född 1891, möjligen född 6/2, och i Västra Harg? Död 1943 27/4.
- Gift med Oskar Hugo Svensson, född 1888 15/9 i Bjälbo, Östergötland.
Tacksam för eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
881
« skrivet: 2006-11-15, 23:59 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anfader, föräldrar och eventuellt anor?
*) HENRIK VILHELM HENRIKSSON, född 1854 i Sjögestad, Östergötland.
Han var enligt 1890's Folkräkning arrendator i Dömestad Norrgård, Västerlösa, Östergötland.
- Gift (1877?) med Anna Lovisa Skullman, född 1860 i Linköping.
Hoppas på svar....
Mvh
Peder Andersson
882
« skrivet: 2006-11-15, 23:53 »
Hej!
Någon som känner till något och kan hjälpa mig om denna min sambos anmoder, från släkten LINDBERG, föräldrar och eventuellt anor?
* KAROLINA LINDBERG, född 1854 i Malexander, Östergötland.
Gift (1877?) med Johannes Eriksson, född 1849 i Hällestad, Älvsborgs län. Arrendator (enl. 1890:s Folkräkning), Rockebro, Säby, Jönköpings län, Småland.
Hoppas på svar....
Mvh
Peder Andersson
883
« skrivet: 2006-11-15, 23:45 »
Hej!
Undrar om någon forskar i släkten SKULLMAN, och som kan hjälpa mig med eventuella föräldrar och om möjligt anor? Min sambo härstammar från denna släkt, ifrån:
*) ANNA LOVISA SKULLMAN, född 1860 i Linköping. - Gift med Henrik Vilhelm Henriksson, född 1854 Sjögestad, Östergötland. Arrendator (enl. 1890's Folkräkning), Dömestad Norrgård, Västerlösa, Östergötland.
Hoppas på eventuellt svar...
Mvh
Peder Andersson
Ps. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, skall visst ha en gren av släkten Skullman som sin ana. Om det är från samma släkt Skullman vet jag ej. Någon som vet ytterligare om det?
|
Visa inlägg
Cookie policy