Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Britta Olsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-03-22, 19:47 »
Ja, kanske blev han frigiven men dömd en gång till. Kanske finns det någon som kan tolka orden i Al:10.
Jag följde hustrun genom husförhörslängderna för att se om det skulle finnas info om Bork. Men Borks rad blev så småningom tom, han omnämns inte med namn. Kanske förväntades han inte hem.
Och hon benämndes som Fästningsfångens hustru i alla böckerna, skrevs aldrig som änka. Hon fick behålla benämningen även i dödboken 8 september 1850.
2
« skrivet: 2021-03-22, 12:53 »
Hittade en digital artikel i Släkthistoria om var fästningsfångar kunde hamna, och i vilka arkiv rullorna kan finnas. Lyckas inte infoga en fungerande länk, men googla på: Fästningfångar finns i arkiven. Skrivet 3 december 2020 av Lars Ericson Wolke.
3
« skrivet: 2021-03-22, 12:15 »
Hej,
Har tittat på datum i de två förhörsböckerna. I Al:10 står att han är dömd för stöld efterföljt av något jag inte lyckas tolka.
I Al:11 står andra resan stöld.
19 juli 1824 deltog han i nattvarden i hemsocknen.
1825 på fästning.
1826 på fästning.
1827 kanske frigiven, tog i alla fall nattvarden i hemsocknen 22 juli 1827, men absent på förhöret 30/11.
1828 nattvarden i hemsocknen 10 augusti.
1829 streck i kolumnerna för förhör och nattvarden.
1830 streck i kolumnerna för förhör och nattvard.
1831 ingen notering alls.
Kan det ha varit så att han satt på fästning för första resan stöld 1825-1826? Frigiven 1827, deltog i nattvarden i juli men inte i förhöret i november.
1828 var han fortfarande hemma och deltog i nattvarden 10 augusti.
Och dömdes därefter till andra resan stöld, tillbringade 1829 och 1830 på fästning, kanske också 1831.
Har du lyckats tolka vad som står i Al:10 efter noteringen om stöld?
4
« skrivet: 2020-10-19, 12:12 »
Så bra att få veta det. Testade klistra in-varianten, men det tog liksom inte. Fungerade bara att skriva siffrorna på tangentbordet. Beror kanske på min dator.
5
« skrivet: 2020-10-19, 11:59 »
Att använda sig av Riksarkivet från Norge fungerade inte, det har jag lärt mig nu. Hade också glömt det där med lösenordet. Föll på bokstaven ä och lösenord.
Men nog borde det fungera att söka via BildID? Hoppas det. Att själv kunna titta i källan, gör den till en primärkälla.
Här kommer ett dokument som visar var och med vilka han levde fram till första Norgeflytten, med källor på Riksarkivet och BildID samt några beskrivande ord. I sista källan skrev prästen att han flyttade till Norge1917.
Och du har sammanställt alla ArkivDigital-källorna, Kenneth. Och visar att han återkom till Ekshäradstrakten några gånger efter 1917.
6
« skrivet: 2020-10-19, 01:48 »
Nästa bok. En sida för bröderna Håkansson Nordkvist och deras familjer. Det framgår att Per Johan Edvin kom åter från Ransäter 1905. Och att en av bröderna flyttade till Kärne i Ransäter 11/10 1904. BildID 00034121_00112
Det finns också en äldre Håkansson högst upp på sidan.
7
« skrivet: 2020-10-19, 01:21 »
Per Johan Edvin kom från Håberg, Elfdebäck (samma bok) BildID 00034118_00156
8
« skrivet: 2020-10-19, 01:11 »
Hej igen!
Upptäckte att länkarna inte fungerade, ursäkta för det. Kanske har du lyckats ta dig in ändå. Testade att ta mig in i Ekshärads kyrkoarkiv, stavade med a istället för ä. Men det gick inte. Man måste tydligen ha svenskt tangentbord.
Man kan också söka den här vägen:
SOK.riksarkivet.se
Klicka på Digitala Forskarsalen
En bit ner på sidan till vänster finns en sökruta BildID, skriv in 00034118_00342, klicka på Sök,
Klicka på gröna rutan Bild en bit till höger. Om allt fungerat ska du ha kommit fram till rätt sida i husförhörslängden.
För att kunna följa Per Johan Edvin på detta sätt behöver du BildID till de sidor där han finns.
Jag hjälper dig gärna med BildID om du vill.
Min erfarenhet är att det är viktigt att kunna läsa sidorna själv, speciellt när det gäller någon man kanske oroat sig för.
Berätta om det fungerat för dig att komma in i husförhörslängden.
Hälsningar Britta
10
« skrivet: 2020-10-17, 01:42 »
Hej Kristin!Per Johan Edvin kom till Hohle i Ekshärad 1898, han skrevs in som dotterson under änkan Kerstin Eriksdotter. Hon måste vara hans mormor. I samma hushåll finns hans morbröder. http://https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00034118_00342Om du tittar på kolumnrubrikerna ser du vilken sida i husförhörslängden han kom ifrån. Du har tillgång till alla husförhörslängder gratis i Digitala forskarsalen på Riksarkivet. http://SOK.riksarkivet.se/dig Du kan få upp olika startsidor beroende på om du använder dator eller läsplatta. Ta dig fram till Kyrkoarkiv och sen till Ekshärad. Då kan du följa Per Johan Edvin genom husförhörslängderna och få veta vilka platser han bodde på före flytten till Norge. Du kan också följa honom bakåt och få veta var han bodde de tre första åren som föräldralös. Hälsningar Britta Olsson
11
« skrivet: 2020-07-20, 09:19 »
Hej Eva, så trevligt att du vet mer om Karl Johan. Kanske reste han runt på jakt efter ett arbete, en inkomst. Pengar att skicka till familjen. Det fanns ett ullspinneri i Ljusdalstrakten, Ullspinneriet i Skästra, En liten ort vid Ljusnan 2-3 km norr om Järvsö mot Ljusdal till, en och en halv km från Ljusdal.På Digitalt Museum finns ett vykort som visar spinneriet, det skrevs 1927. Kanske kan det ha fått honom att åka dit. Kanske finns ett bevarat arkiv för spinneriet. https://digitaltmuseum.se/021018113321/ullspinneriet-skastraI sökandet efter okända fäder kan man ibland ha tur och hitta barnmorskans journal, som kan innehålla information om barnafadern. Lycka till! Hälsningar Britta
12
« skrivet: 2020-04-30, 11:25 »
Hej Eva Wallström, din fråga om vad Karl Johan Linnér gjorde i Ljusdal är intressant, kan inte låta bli att fundera lite runt honom. Vad var det som drog en äldre man med tydlig yrkesidentitet som spinnare till sågverkssamhället Ljusdal?
Jag tittade i flyttlängderna, han skrevs ut från obefintlighetsboken i Säffle 2/11 1918 och vid inflyttningen till Ljusdal 4/11 1918 uppgavs Säffle som utflyttningsort.
Uppgavs hans senaste adress när han första gången hamnade i obefintlighetsboken? Ett sätt att hamna i obefintlighetsboken var att resa till Nordamerika utan att ta ut flyttbetyg. Så gjorde min troliga morfars far när han lämnade Kläppa på 1870-talet.
Kom han till Ljusdal tidigare, under radarn så att säga, men blev synlig först när han tog ut flyttbetyg? "Mina" värmlänningars flytt till Ljusdal tog flera år, de stannade på flera ställen och tog arbete på vägen.
Karl Johan Linner håller fast vid sin yrkestitel trots sin höga ålder, det var först när han flyttade in på ålderdomshemmet som han blev f.spinnare. Betyder det att han hade ett arbete som relaterade till hans yrke?
Sökte han sig till släktingar i Ljusdalstrakten? Jag har förstått det som att utflyttningen från Värmland till Ljusdal var stor när sågverksindustrin drog igång. Går det att hitta samband där?
Kan det finnas arkiverade journaler från Ljusdals ålderdomshem som ge några hintar om hans Ljusdalsliv?
13
« skrivet: 2020-04-30, 01:59 »
Hej Eva Wallström, det kan man undra vad han gjorde i Ljusdal, jag vet inte om det fanns yrkesmässig odling av lin i Ljusdal, kanske finns det någon som vet mer. Men jag vet att det fanns gott om tunga kroppsarbeten. Under den sena delen av 1800-talet sålde bönderna sina skogar, och ibland sina gårdar till skogsbolagen. Mitt intryck är att det var Östernäs-sågen som utgjorde den stora näringen med arbetstillfällen. Inflyttningen var stor i Ljusdal och i närliggande Hybo. En del bönder behöll sina hus och nöjde sig med att stycka upp åkrarna till tomter, där hus byggdes för att hysa alla inflyttade. Min farmors far och farmors farfar kom från fattiga förhållanden i Värmland och blev stenhuggare, de kom lite tidigare än din släkting. Eftersom det byggdes mycket behövdes huggen sten till husgrunder, grindstolpar och järnvägssyllar. Farfars farfar och farfars far kom med sina familjer från Dalarna och murade hus och höga skorstenar. Kvinnorna arbetade i viss mån som hemsömmerskor i den mån det fanns tid. Nore och Kläppa ligger på varsin sida om centrala Ljusdal. De som bodde i närheten av din släkting i Nore hade yrken som skogsarbetare, cementarbetare, piga. Med tanke på att han var 77 år, om jag tänkt rätt, när han kom var det kanske inte skog-och anläggning som var hans utkomst. Det finns en webbplats där du kan hitta gamla foton. Den är lite yvig att söka på, men det går att söka på Ljusdal och Kläppa. Du kan få ett intryck hur livet tedde sig när din släkting var där. http://www.helsingebilder.se/utsida/index.asp?lang=seLjusdals ålderdomshem var sprillans nytt när din släkting flyttade in, invigningen ägde rum 1925. Det finns foton på nätet, sök på ålderdomshemmet Nore. Lycka till med gestaltningen av hur en spinnares liv kunde te sig i Ljusdal. Hälsningar Britta
14
« skrivet: 2020-04-10, 10:18 »
Joachim Björn var norrman enligt en militär rulla. Letade rulla utifrån hans vigselår 1792. Det står Norrige under hans namn.
Han var soldat nr.144 för Gryttjesbo och Hybo i Hälsinge regemente, Delsbo kompani.
Det finns fler rullor för de åren, lätta att hitta i, kompanierna framgick av rull-listen.
Arkiv Digital: Generalmönsterrullor-Hälsinge regemente 689 (1792-1796) Bild:1900 Sida: 367
Hälsningar Britta
15
« skrivet: 2020-03-29, 11:38 »
Tack Harald, så generöst av dig att bjuda på detta.
Tog en snabbtitt och hittade genast dödsdagen för lilla Malin från Lillskog i ditt register. Hade sedan tidigare enbart dödsåret från kyrkoräkenskaperna. Nu blev hon lätt att hitta i dödboken med din hjälp.
Mycket troligt att fler av mina Färila-anor finns i ditt register.
Hälsningar Britta
16
« skrivet: 2020-02-18, 01:26 »
Tack själv, Kaj. Vill gärna lära mig mer om området jag aldrig besökt. Min ana Kerstin Andersdotter var gift med den man som med stor sannolikhet blev den första dammvaktaren vid Flugdammen på 1730-talet, Lars Persson. Hon behöver lite mer utforskning.
Roligt att det var Hå-pojken du sökte efter. Anti, du och jag fick samma tanke./Britta
18
« skrivet: 2020-02-17, 20:23 »
Kaj,
tänkte att eftersom Flugbo ligger så nära Flugdammen, ungefär 1 mil ska det vara emellan, är det stor chans att Flugbo finns i närheten av Hällbo. Kanske finns Flugbo i samma husförhörslängd som Hällbo, kanske kan det vara idé att leta igenom den. Men det kan så klart var ett feltänk.
Jag vet inte om Flugbo var en by, ett hemman eller ett torp på den tiden. Hällbo verkar bara vara Hällbo Masugn med tillhörande Flugdammen.
På en nutida karta verkar det finnas 4 Flugbo, alla i närheten av Flugensjöarna. Och alla i Bollnäs kommun.
Lycka till! /Hälsningar Britta
21
« skrivet: 2019-07-06, 16:24 »
Varmt tack, Jörgen! Det förklarar varför han finns med även i nästa mönsterrulla. Planerad avgång.
22
« skrivet: 2019-07-05, 23:00 »
I 1773 års rulla för Svea Livgarde, överstelöjtnant Flemings kompani, finns soldaten nr.44 Christopher Hurtig. Han uppges vara 43 år gammal med 25 tjänsteår.
På hans rad finns en för mig svårtydd notering. Han finns med på kompaniets lista över avskedade soldater, kanske handlar noteringen om avskedet.
Tacksam för läshjälp av noteringen.
Hälsningar Britta Olsson
23
« skrivet: 2019-06-28, 17:09 »
Hej Hans Angberg!
Du hittar Ängra i Kårböle socken. A1:l i den socknen börjar samtidigt som du förlorade Sven Pålsson och Britta Larsdotter ur sikte i Färila.
Hälsningar Britta Olsson
24
« skrivet: 2019-06-28, 11:16 »
Tack Anita!
Så det var P som namnet börjar med.
Tack också för att du letade reda på Christopher Hurtig i rullan och bjussade på källan.
Hälsningar Britta Olsson
25
« skrivet: 2019-06-27, 23:54 »
Gossen Carl Christopher föddes i februari 1768 i Svea Livgardes livbataljons församling. Jag lyckas inte tyda namnet i rutan där det ska framgå vilket kompani gossens far Christopher Hurtig tjänstgör i. Det är mittrutan där det bara står ett namn.
Tacksam för hjälp.
Hälsningar Britta
26
« skrivet: 2019-03-29, 14:06 »
Hej Eric,
intressant att läsa färilatidningens födelsedagsnotis om din farfar. Skrevs 1943 om jag tänkt rätt.
Han var ganska samtida med min morfar som levde 1879-1961.
Morfar Jonas bodde i Ljusdal, hade några hästar och några anställda. De körde transporter i området, stannade kanske på Färila gästgivargård och på Lassekrog för förfriskningar på hemvägen. Man kan anta att att de kanske träffade på varandra. 1954, när din farfar dog, var jag 4 år.
Att jag undrade över Lassekrog beror på att namnet Lars förekom flitigt i den släkten, 1671-1925 drev samma släkt det värdshuset enligt en artikel i Ljusdalsposten. Anders pappa borde ha hetat Lars, och Anders har koppling till Lassekrog. Det fanns ingen Lassekrogs-Lars som driver värdshuset på den tiden.
Har tagit mig friheten att titta runt på din farfars mor, på hennes barns födelsenotiser både på Arkiv Digital och SVAR. Men har inte hittat något som kan ge något spår till din farfars far.
Men att följa långsökta spår kan ibland ge svar.
Hälsningar Britta
27
« skrivet: 2019-03-19, 22:23 »
Eric, när du skriver värdshuset i Korskrogen, är det Lassekrog din farfar drev?
28
« skrivet: 2019-03-19, 20:20 »
Hej, har kikat lite runt absolutionslängder. [/size]Kyrkoarivens böcker är sorterade i olika serier, alla med bokstavsbeteckningar. Absolutionslängdernas bokstav är G. Kallas även avlösningslängder eller kyrkopliktslängder. Om man titta i NAD kan man se att det finns avlösningslängder t.o.m år 1857, det är för tidigt för din farfar. Hans storebror, som skulle kunna vara ett helsyskon, föddes 1858. Diffar på ett år. Och Färilas avlösningslängder är hur som helst inte digitaliserade. Gå till NAD, skriv in Färila, kyrkoarkivet är arkiv nr.4https://sok.riksarkivet.se/nadKanske var det bekant på bygden, när din farfar föddes, vem som var hans pappa. Men de människorna finns inte kvar längre. Eftersom din farfar drev värdshuset i Korskrogen var han säkert en känd person. Vet du om han visste vem som var hans pappa? [/size]kanske var det bekant på bygden, när din farfar föddes, vem som var hans pappa. Men de människorna finns inte kvar längre och kan berätta. Eftersom din farfar drev värdshuset i Korskrogen var han säkert en känd person. Vet du om han visste vem som som var hans pappa? [/size]Min morfar visste, han gjorde en straffbar handling i sin ungdom och satt i fängelse i Gävle några månader. Där uppgav han sin pappas namn, och visste också att pappan hade emigrerat till Nordamerika. Det finns tydligt utskrivet i fångjournalen. Men både morfar och hans pappa hade ett Hälsinglands vanligaste namn så det räcker i mina ögon inte för att verifiera hans pappa. Jag är inte säker på att ett DNA-test garanterar ett svar på just denna fråga, har inte fördjupat mig i frågan. Har inte fördjupat mig i det. Är inte heller säker på att jag måste få ett svar. Hälsningar Britta
29
« skrivet: 2019-03-13, 14:21 »
Ett sätt att hitta ledtrådar kan vara att utforska Svedjas omgivningar och Britas familj.
Var kan Anders förnamn komma ifrån, Britas familj eller Anders pappas familj? Det finns flera Lars och Anders i Svedja, både bönder och drängar.
Har tittat i den första husförhörslängd där Anders är införd. Där finns 2 äldre syskon Olof f.1858 och Carolina f.1861. Anders är född 12 år efter Carolina, 1873. Det ska också finnas ytterligare 2 syskon om jag förstått rätt.
Varför har Anders efternamnet Larsson? Vad heter hans storasyskon i efternamn? Kan barnen vara helsyskon? Finns det någon möjlig Lars i närheten som kan vara pappan, någon Lars i Svedja-trakten som kan utforskas? Kanske en Lars med en oä-son i sin bouppteckning?
Har Brita Olsdotter faddrar på något dop tillsammans med någon Lars? Kan man utläsa något om möjliga pappor i Brita Olsdotters barns födelseanteckningar, i faddrarnas namn? Kan någon av faddrarna var en farbror eller moster till Anders?
Det gick bra för Anders, finns det något i hans väg till värdshuset Korskrogen som kan ge ledtrådar?
Min morfars pappa är okänd, har utforskat morfarsmor på detta sätt. Och hittat en person som med mycket stor sannolikhet är morfars pappa. Men det som fortfarande saknas är en tvärsäker källa på att den sannolikheten stämmer.
Det är svårare när namnen är vanliga, inte sticker ut./Britta
30
« skrivet: 2019-03-13, 13:21 »
I Arkiv Digital, och antagligen också i SVAR, finns kyrkoräkenskaperna i kyrkoarkivet. Det ligger ett flertal sådana böcker ute i AD, begynnelsebokstäverna på de böckerna är Lla, Llb och LVb.
Absolutionslängder vet jag inget om.
Det finns också en hel del fattigvårdsräkenskaper i AD; Llll, och sockenstämmoprotokoll; Jl, Kl samt Pl.
Har inte gått in och kollat om det finns sådana som passar in i de år som är aktuella för din Anders och hans mamma Brita. Men om man kommer underfund med hur dessa böcker är uppbyggda går det ofta att hitta pusselbitar till sitt utforskande där./ Hälsningar Britta
31
« skrivet: 2019-02-28, 12:36 »
Det finns en ansedel för Anna Henriksdotter på nätet där källan uppges vara Ekshärads församlingsbok 1665-1670, rekonstruerad av Mats Hellgren, redigerad av Gunnar Jonsson. http://web.comhem.se/~u48187005/000/0011/038.htm
32
« skrivet: 2019-02-28, 12:22 »
Uppgifterna om Anna/Annika Henriksdotter bör, som du skriver, komma från en dombok. Hon verkar svår att reda ut med källdokumentation.
Har funderat runt att det är tomt i kolumnen för hustru på Lars Pålssons rad i mantalslängden åren c:a 1672-1678. Om jag förstått rätt hade de en dotter, Brita Larsdotter, född 1672-02-24. Ekshärad C:1 sid. 7
Kan ha varit yngsta dottern.
En änka Brita Larsdotter dog i Solberg 1740-08-10. Ekshärad F:1 sid.19.
Den tomma hustrukolumnen i mantalslängden 1672-1678 skulle kunna överensstämma med Britas födelseår 1672. Kanske gifte Lars Pålsson om sig c:a 1678 efter att hustru nummer 1 dog c:a 1672.
Lägger henne på hyllan tills vidare.
Hälsningar Britta
33
« skrivet: 2019-02-27, 13:39 »
Eric, min mormor i Delsbo hade samma situation som Anders ungefär samtidigt. Hon var oä-barn, hennes mamma hade samma dödsorsak som Anders mamma. Hennes pappa var okänd.
I bouppteckningen efter mormors mamma fanns pappans namn, han hade undertecknat en postväxel på en redig summa pengar. Om det finns en bouppteckning efter Anders mamma kanske du kan hitta något där.
Det visade sig också att födelseboken, där mormor fanns, existerade i två varianter. En i original, en renskriven. I den ena, tror det var originalet, fanns mormors pappas namn. I den andra varianten fanns ingen pappa antecknad. Det var olika på SVAR och på AD.
Hälsningar Britta
34
« skrivet: 2019-02-23, 14:25 »
Verkar ha varit för snabb på att ta till tangenterna. Året efter, 1687, är allt som vanligt igen. Alla namn finns under rubriken Solberg.
35
« skrivet: 2019-02-23, 13:13 »
Hej, tack för svar.
Lars Pålsson verkar absolut vara andra generationen vid hemmanet Solberg. Det tyder källorna på. Har hittat honom i mantalslängden som efterträdare till pappa Pål som köpte Solberg.
Och enligt Karlstadsstudien (tack för att du påminde mig om den) verkar det ha funnits en Lars Kariolandh, som enligt studien ska vara släktbelägg för Karjalainen, i Solberg.
Men hur kan man veta att Anna Henriksdotter var gift med Lars Pålsson och att hon var en Solbergs-Karjalainen?
36
« skrivet: 2019-02-23, 12:48 »
I mantalslängderna förekom under flera år ungefär 6-7 hushåll+soldat i Solberg;Olof Larsson Jöns Pålsson Mathis Larsson den äldreMathis Larsson den yngreMathis Muller, soldat Mathis Pålsson Lars Pålsson Olof Pålsson 1685 tillkom en kvinna: Lisa(?) Matsdotter1686 inträffade en förändring, 2 ytterligare hemmans-/bynamn tillkom.-Solberga: Olof Larsson, Jöns Pålsson-Ängsåsen (Engsåsen): Mathis (liten notering Mathis Kohntto), Mathis Muller soldaten, Mathis Pålsson, Olof Pålsson.-Skråckberget: Mathis Larssonhttps://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003166_00184Försöker förstå vad som hände 1686. Byggde man ett par nya torp i närheten av Solberg med namnen Ängsåsen och Skråckeberget? Eller flyttade de olika hushållen iväg?Kanske finns det någon som redan utforskat detta och kan berätta.I Språk-och fornminnen finns ett Skråckeberget i Södra Finnskoga socken upptaget som skattehemman 1665. Har också sett uppgifter om att Skråckeberget ska vara det sist finntorp som togs upp i Värmland.fHar hittat ett nutida Ängsåsen någonstans vid Gunnarskog eller Brunskog. Benämns som gård i hemmanet Stensta.Hälsningar Britta
37
« skrivet: 2019-02-23, 10:24 »
Två nya geografiska namn och ett nytt efternamn. Tidigare var det bara ett par familjer i Solberg, så ökade antalet för att återgå till ett fåtal hushåll igen när så många verkar ha gett sig av. Eller så utökades Solberg med ställen som hette så. Blir spännande att fortsätta titta på Solberg i mantalslängderna.
Det fanns i alla fall ett Skråckeberget, ett finntorp som togs upp 1665, i Språk-och folkminnen uppges det ligga i Södra Finnskogen. Finns ett nutida Ängsåsen i Brunskog.
Tack för tips att efterlysa Kohntto. Har en beställning på biblioteket av den ganska färska boken om Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna. Kanske finns namnet där.
[/size][/color]Tack Irene för din hjälp![/font]
[/size][/color]Hälsningar Britta[/font]
38
« skrivet: 2019-02-22, 23:41 »
I denna mantalslängd inträffar en förändring mot tidigare års mantalslängder. 7 personer som tidigare skrivits i hemmanet/byn Solberg delas upp på 3 hemman/byar. Lyckas inte tyda namnen på de 2 nya ställena som kommer efter Solberg. Det står också en liten notering mellan Jöns Pålsson i Solberg och förstanamnet i det första nya stället, han som heter Mathis kanske åtföljt av Larsson. Den lyckas jag inte heller tyda. Markerar positionen på de svåra ställena i texten. Solberg: Olof Larsson Jöns Pålsson lilla noteringennya namnet........: Mathis ev.Larsson Mathis Muller Mathis Pålsson Olof Pålsson nya namnet......... : Mathis Larsson https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003166_00184Tar tacksamt emot läshjälp. Råkade klicka med 2 klipp från mantalslängd, det är den från 1686 som gäller. Lyckas inte ta bort den felaktiga. Hälsningar Britta
39
« skrivet: 2019-02-22, 11:43 »
Evert, faddern kan inte vara den Karin som gifte sig med Jöns eftersom hon skrevs som piga i födelseanteckningen. Om det nu är så att mitt utforskande stämmer förstås, men källorna tyder på det.
I juli 1714 var hon redan gift tvåbarnsmor; Jöns och Karin gifte sig 1709-11-09, fick sitt första barn Olof 1710-09-01, sitt andra barn Kerstin 1712-03-25.
En annan sak: Jag har sett att du skrivit om Anna Henriksdotter, som ska ha varit hustru till Lars Pålsson (c.a 1622-14/4 1714). Jag har inte hittat så mycket om henne, tar tacksamt emot information som kan leda mig vidare. Lars Pålssons hustru är min fm fm mm mf ff m.
Det finns en Annika Henriksdotter från Solberga som dog 1703-04-02, var det hon som var hustrun? Håller på att gå igenom mantalslängderna för Solberg. De första åren efter att Pål Larsson köpt Solberg är längderna skadade, många fuktfläckar skymmer texten. Från 1654 mer läsbart.
1654 1 bonde 1 hustru 1 dräng. Lars Pålsson skrivs nu och framåt som bonden.
1676 en förändring, tomt i hustrukolumnen
1675 Lars Pålsson 1 bonde 1 son 1 sonhustru 1 dräng 1 piga.
1676 Lars Pålsson 1 bonde 1 son 1 sonhustru 1 dräng 1 piga
1678 Lars Pålsson 1 bonde 1 hustru 2 pigor, detta år finns hustru igen
Blev Lars Pålsson änkling och gifte om sig?
Hälsningar Britta
40
« skrivet: 2019-02-21, 08:56 »
Mathis, samma namn på 3 ställen. Hade bokstavsnyckeln framme utan att lyckas lista ut att M var inledningsbokstaven.
Varmt tack!
Hälsningar Britta
41
« skrivet: 2019-02-21, 00:00 »
Tar tacksamt emot läshjälp i 1682 års mantalslängd, Solberg i Värmland. För Solberg finns 6 rader, klarar av att tyda en del, men inte rad 3 och 4. Det verkar stå samma sak där. Soldat Mullers förnamn klarar jag inte heller. Rad 1: Olof Larsson 1 bonde 1 hustru 1 piga Rad 2: Jöns Pålsson 1 bonde 1 hustru 1 son Rad 3: ................... Rad 4:.................... Rad 5: ............ Muller med tilläget soldat t.h Rad 6: Annika och Malin (inga pinnar i kolumnerna men ändå en trea i kolumnen längst t.h https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003162_00148 Solberg längst ner på högra sidan.
42
« skrivet: 2019-02-19, 12:49 »
Hej igen,har nu uppdaterat mig på den information i denna fråga, som jag fick ta del av i Anbytarforum 2016 om bland annat Karin Elofsdotter och hennes ursprung: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=139305.0Där finns utförlig information om Elof Larsson, både framåt och bakåt i tiden. Han fanns i Hamra, och det finns också info med tydliga källor om att familjen även hade kopplingar till Halle. Det tyder på att den Karin Elofsdotter som föddes i Halle i januari 1687 mycket väl kan vara den Karin Elofsdotter som gifte sig med Jöns Olofsson i Solberg 1709-11-14. Bruden uppgavs vara från Hamra, vilket stämmer på brudens far Elof Larsson som levde i Hamra. Ekshärad E:l sid.11.I vigselnotisen ser bruden som gifter sig med Jöns Olofsson från Hamra ut att heta Karin Olofsdotter. Det framgår tydligt att hon var från Hamra. I brudparets första barn Olofs födelseanteckning 1710-09-11 framgår tydligt att föräldrarna är Jöns Olofsson och Karin Elofsdotter. Ekshärad C:l sid.237. Samma sak gäller de följande barnen.Det finns ytterligare info om man följer länken.Att några andra än Elof Larsson och Ingeborg Nilsdotter var Karin Elofsdotters föräldrar, och att det var just denna Karin Elofsdotter som gifte sig med Jöns Olofsson i Solberg verkar uteslutet. Men om det finns källor på att hennes föräldrar var Elof Gullbrandsson och Brita Olofsdotter tar jag gärna del av dem. Enligt Karin Elofsdotters dödsanteckning skulle hon ha fått 8 barn; 6 söner och 2 döttrar. Jag har hittat 6 söner och1 dotter; Olof, Jöns, Lars, Jon, Pehr, Mattes och Kerstin. Alla utom Mattes finns i födelseboken.Har tyvärr inte hittat ngn födelseanteckning på Mattes. Och det saknas 1 dotter. Någon som vet något om dessa 2 barn?Tack för att jag fick en puff för att återuppliva den info som släktforskare delat med sig av i Anbytarforum 2016 om just denna Karin Elofsdotter.Hälsningar Britta
43
« skrivet: 2019-02-18, 17:48 »
Hej, jag har tagit del av denna fundering tidigare när du diskuterade den 2014-2015. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=34542.msg531423#msg531423 Jag antar att du ännu inte är säker på att Elof Gullbrandsson och Britta Olofsdotter är hennes föräldrar. Har hittat en tydlig dödsanteckning som ger följande fakta om en Karin Elofsdotter: Hon föddes 1686 i Sohlberg, hennes föräldrar var Elof Larsson och Ingeborg Nilsdotter. I födelseboken finns Karin Elofsdotter 10 januari 1687, antagligen hennes dopdatum. I födelseboken uppges inga föräldrar. Hon gifte sig 1710 med Jöns Olsson i Solberg och de levde tillsammans 47 år. De fick 8 barn; 6 söner och 2 döttrar. Hon fick häftig feber och dog 25 augusti 71 år gammal. Ekshärad F:1 sid. 73 Enligt dödsanteckningen är denna Karin Elofsdotter född 1686, dessvärre finns en tom sida där barnen från september till årsskiftet 1686/1687 skulle funnits i födelseboken. Eller så har bläcket på just denna sida bleknat. Ekshärad C:l sid 23. Karin Elofsdotter från Halla finns i januari 1687 om man vänder på sidan. Efter att ha tagit del av dina uppgifter från 2014 har jag valt att betrakta både Elof Larsson och Elof Gullbrandsson som möjliga pappor men ännu inte utforskat det vidare. Enl tidigare utforskande av människor i den trakten har jag lärt mig att aldrig dra förhastade slutsatser, det brukar alltid finnas jämnåriga med samma namn. Vilken är din källa för att Elof Gullbrandsson och Britta Olofsdotter? Vad tror du om Elof Larsson och Ingeborg Nilsdotter som föräldrar? Kanske kan vi utforska detta tillsammans och kanske hitta något i någon hfl, födelse- eller dödsanteckning? Vigselanteckningen? Kan det ha kommit bouppteckningar från den tiden i AD? Eller kan svaret finnas i ngn mantalslängd. Fanns det 2 Karin Elofsdotter som föddes med nån månads mellanrum? En i Halla och en i Sohlberg? I så fall, vilken av dem gifte sig med Jöns Olofsson i Sohlberg? Jag har låtit denna familj vila till vidare. Eller så kanske det finns någon släktforskare som är mer säker på vilka föräldrar som Karin Elofsdotter hade. Hälsningar Britta
44
« skrivet: 2019-01-02, 14:56 »
Hej Irene!
Tittar på orden förrete/förreste och förmenas. Helt klart är att bägge bröderna rest till Ostindien.
Om förmenas hade samma betydelse då som nu (anses enl Svenska Akademien) kan det vara så att familjen hemma i Stockholm bara kunde anta att bröderna fanns där och var i holländsk tjänst vid tidpunkten för mammans död.
Några år tidigare i pappans bouppteckning var uppgifterna om bröderna tydligare, Lorens var undersekreterare i Batavia, Ostindiska kompaniets handelsstation. Carl Benedix fanns i Karlskrona.
Deras enda medarvinge, storasystern Maria Eurosine Fries som var gift med en militär person och bodde utanför Stockholm, sålde föräldrarnas hus på Skeppsbron till en segelmakare.
Carl Benedix återvände så småningom till Stockholm, blev skeppsklarerare och bildade familj. Lorens har jag ännu inte hittat några spår efter.
Tack för att du delar med dig av din förmåga att omvandla bläckbågar till ord!
Hälsningar Britta
45
« skrivet: 2019-01-01, 22:02 »
Varmt tack för ett svar som klargjorde en hel del runt familjen. 4 år tidigare, i faderns bouppteckning, befann sig Lorens i Batavia och Carl Bendix i Karlskrona. Trodde jag blandat ihop dem när Batavia nämndes i samband med Carl Bendix.
Hälsningar Britta
46
« skrivet: 2019-01-01, 20:28 »
Här kommer andra delen av anteckningen:
47
« skrivet: 2019-01-01, 20:24 »
Hej!
Tacksam för läshjälp om två arvingar i en bouppteckning från 1733: Arvingarna är bröderna Lorens Fries och Carl Bendix Fries. Kan i stort sett bara tyda deras namn, tacksam för hjälp med orden runt namnen. Klarar i och för sig två ord om Carl Bendix; Ostindien och Holländsk. Har på annat håll sett orten Batavia för hans del, det var den koloniala handelsstationen som holländska Ostindiska kompaniet grundade, numera Jakarta på Java.
I källan är det sidbrytning mitt i anteckningen om de bägge, bifogar del 1 i detta inlägg, gör ett nytt inlägg för fortsättningen.
Hälsningar Britta
48
« skrivet: 2018-12-31, 09:35 »
Hej Irene!
Håller med om Pestens år är mycket intressant, lyfter oväntade aspekter.
Gott Nytt År!
Britta
49
« skrivet: 2018-12-30, 14:35 »
Hej Irene och Åke!
Tack för användbara tips. Släktdata hade jag ingen aning om och ska så klart utforska den, stadsarkivet har jag nosat lite på redan. Lättare att utforska uppgifter som någon redan tolkat.
Är ute efter att hitta en son till Lorentz Fries. Han och Eurosina Strassen var bara gifta 1 år, hon dog i juni 1692. Har inte hittat något barn från deras äktenskap.
2 år senare gifte Lorentz Fries om sig med Emerentia Horneij, har hittat 5 barn.
I Magnus Västerbros bok Pesten i Stockholm 1710 nämns mäklaren Lorentz Fries som pappa till en ung köpman Fries boende på Kornhamnstorg. Det stämmer att Lorentz blev mäklare.
Unge köpmannen dog som ett tidigt troligt pestoffer i augusti 1710. Men Kungliga Rådet hade ännu inte tagit till sig att pesten var på ingång, stadsläkaren undersökte liket och man kom fram till att pesten inte fanns i Stockholm. Om staden blivit pestdrabbad skulle staden stängas av så att ingen mat skulle kunna föras in i staden och inga medel skulle kunna föras till KarlXll som nog var i Bender då. Sen intog pesten staden och en femtedel av invånarna ska ha dött.
De barn som föddes i äktenskap nummer 2 med Emerentia var för unga för att någon av dem skulle ha hunnit bli köpman i augusti 1710.
Om uppgiften i boken stämmer måste det ha funnits en son från ett tidigare äktenskap, kanske från äktenskapet med Eurosina. Eller så kan Lorentz eller Eurosina ha varit gifta tidigare. Emerentia var för ung för att ha varit gift tidigare. Eller så är den unge köpmannen litterär fiktion.
Hälsningar Britta
50
« skrivet: 2018-12-29, 20:03 »
Varmt tack för hjälpen, Irene! Undrar om jag tog skärmbild på fel notis, när det blev så fel. Utforskar inte alla Adriana Reyers. Ursäkta att jag besvärade dig med den notisen.
Men den andra som verkligen gäller Euroisina Strassen blev rätt, tack för tydningen av den! Antar att hennes pappa inte var i livet vid bröllopet eftersom det står sal. framför hans namn. Giesbert så klart han hette, har aldrig träffat på det namnet förut varken i släktforskning eller verkliga livet.
Hälsningar Britta
51
« skrivet: 2018-12-26, 16:01 »
Det är denna Euphrosine jag utforskar i förra inlägget. Detta är hennes vigselnotis så vitt jag förstår. Hon gifte sig med Lorentz Fries i juni 1691. Tacksam för läshjälp av hela vigselnotisen. Pappans namn Hiesbert? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00049
52
« skrivet: 2018-12-26, 15:42 »
Hej! Kan denna födelsenotis gälla en Eurosina Straussen född juni 1671 i Tyska S:ta Gertrud? Skulle kunna stå att pappan är Heinrich Straussen, köpman kanske, med hustrun Ariana Reyers von Dietel.... Tacksam för läshjälp. Hälsningar Britta https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00035
53
« skrivet: 2018-11-06, 14:08 »
Tack Eva!
54
« skrivet: 2018-11-06, 12:17 »
Hej!
Drängen Olof Carlsson gifte sig med pigan Cherstin Hansdotter i Sörbo, Bollnäs 18 mars 1769. Framför Cherstins namn står 2 ord jag inte kan tyda. Tacksam för hjälp med det.
55
« skrivet: 2018-10-23, 20:44 »
Varmt tack för hjälpen!
56
« skrivet: 2018-10-23, 18:18 »
Under rubriken Bötespenningar i kyrkobokföringen framgår att soldaten Carl Stywfer betalat bötespeng 6 januari 1745, men för vad? Lömskaläge?
57
« skrivet: 2018-03-08, 18:20 »
Hej! Herdaminnet finns på nätet, utgåva 1-7. Johan Erik Fant och Låstbom. Jag har inte hittat någon innehållsförteckning, det blir mycket skrollande. Det finns också ett sökfält till vänster: Sök i den här boken. Det verkar finnas en hel del varierande kritik mot den upplagan, men det är väl bara att som vanligt ta uppgifterna med en nypa salt. Om någon vet om en bättre variant med innehållsförteckning tar jag gärna emot tips. Länken delade sig i två delar av någon anledning, men det ska vara en länk. https://books.google.se/books?id=6YldAAAAcAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false Hälsningar Britta
58
« skrivet: 2018-03-05, 16:16 »
Hej Anita,
du nämner auditören Johan Islebius 1635-1685, Ingbo, Nora. Hans dödsnotis innehåller tyvärr inga som helst kompletterande upplysningar. Vet du mer om honom?
Jag är intresserad av hans barn och vem som var hans hustru. [size=78%] [/size]
Två av Johan Islebius barn levde i Ytterhogdal, Hälsingland; Catharina Islebia gift med kyrkoherde Simon Luth samt Thure Islebius som blev prästvigd för att kunna tjänstgöra som Luths medhjälpare. Det verkar inte ha gått så bra för Thure i Ytterhogdal, han återvände till Ingbo. Catharina och Thure anges tydligt som Johan (Jan) Islebius barn i Uppsala ärkestifts Herdeminne.
Det fanns också en Marta Islebia (beräknat födelseår 1672 utifrån dödsnotisen), som skulle kunna vara Johan Islebius dotter. Hon gifte sig med kyrkoherde Petrus Berg, Mo socken i Hälsingland, de fick dottern Greta Berg cirka 1692, beräknat födelseår utifrån dödsnotisen. Petrus Berg fick sin tjänst i Mo 1705. Marta dog i Mo 2/3 1715.
Var min ana Marta dotter till Johan Islebius, än så länge är det bara en gissning?
Hälsningar Britta
59
« skrivet: 2018-01-01, 22:38 »
Tack för hjälpen Maud! Nödgade var ett nytt, ålderdomligt, ord för mig.
På svenska.se finns flera betydelser. Alla verkar gå ut på att försöka tvinga någon att göra något som personen inte vill göra. Olof Björnsson lyckades inte i sitt uppsåt trots försök med både ord och handling.
60
« skrivet: 2018-01-01, 20:00 »
Unge bonden Olof Björnsson i Åkre gjorde 2 juli 1744 sig illa så allvarligt att han dog 2 dagar senare 35 år gammal. Lyckas inte tyda hela innehållet i dödsnotisen. Han föll omkull och bröt halsen? Och något med i sitt hus, gäst och granne?
Tar tacksamt emot hjälp med att få lite mer klarhet om omständigheterna runt olyckan
61
« skrivet: 2017-12-21, 19:47 »
Tack Sonja!
62
« skrivet: 2017-12-21, 17:00 »
I mantalslängden 1723 för Näsbyn 2, Delsbo socken, står namnet Pär Olsson. Framför hans namn står en tvåa och en etta i varsin kolumn. Det finns också ett ord till vänster om tvåan och ettan, allra längst till vänster. Mantalslängden finns på Arkiv Digital.
Tacksam för hjälp att tyda ordet.
63
« skrivet: 2017-12-18, 01:14 »
Tack för utförlig Nykäinen-info! Så tydligt det blir när du drar upp linjen från Anders Andersson till Sigfrid Månsson och Måns Nykäinen. Dags att sluta tvivla på Nykäinen.
Och du lyfter dessutom Poikonen-namnet på Valborg Mickelsdotter.
Mina anor blev inte kvar så länge i Björkberg, det var bara Sigfrid Månssons son Måns Sigfridsson som blev kvar, därefter kom två generationer döttrar som flyttade till männens byar Kvarnberg respektive Losskog i samband med giftermål.
Mina anor så vitt jag förstått:
1.Per Sigfridssons storebror Måns Sigfridsson f. 1666 Björkberg gifte sig med Anna Johansdotter f.1676 Tandberg. Hon ska ha varit Nyröinen. De ska ha varit skrivna hos Anna Johansdotters pappa i Tandberg vid 1694 års rannsakning men bodde senare i Björkberg.
2. Deras dotter Elisabet Månsdotter f. 1700 Björkberg gifte sig med Per Persson Kasakka f.1701 Kvarnberg.
3. Deras dotter Marita Persdotter Kasakka f. 1731 Kvarnberg gifte sig med Anders Larsson Kirjalainen f.1718 i Loosskog (Norra Los)
Och därefter blev anorna kvar i Los ända till 1866. Jag är inte helt säker på varken på Nyröinen, Kasakka eller Kirjalainen men har sett ett flertal tecken på att det skulle kunna vara så.
64
« skrivet: 2017-12-17, 19:33 »
Hej Anna Peters!
Tack för transkriberingen. Det framgår med all önskvärd tydlighet att soldaten Sigfrid Westgren var son till Pär Sigfridsson och Anna Olsdotter i Björkberg.
Omständigheterna runt boendet i Skräddarbo är också tydliga.
Beskrivningen av skadorna under återmarschen från Norge är fasansfulla på grund av sin tydlighet.
Personalieböckerna öppnar fönster bakåt-om man lyckas tyda innehållet vilket inte alltid är fallet för min del.
Det var två år sedan jag utforskade dessa personer, de ligger inte längst fram i minnet kan man säga. Jag har tidigare sett uppgifter om att Nykäinen kommer från Gottlund. Men förstått det som att dessa uppgifter är omtvistade. Tar gärna emot Nykäinen-uppgifter vid tillfälle.
65
« skrivet: 2017-11-29, 12:30 »
"..Comercie Rådet Kalhmeter..". Han ägde gruvan, utsågs till Commerceråd 1747 enligt loosgruvan.se där Henrik Kalmeter har en egen flik med mycket info.
66
« skrivet: 2017-11-13, 12:19 »
Irene, det är lärorikt att få följa Gustava, att få veta mer om den sociala situationen i 1700-talets Stockholm. Hoppas jag inte inkräktar för mycket på din sök-glädje.
Din skomakargesälls dotter och min gardessoldats son hade bägge föräldrar som ville deras bästa, men det gick inte så bra. Det fanns flera barn till gardessoldater i barnhus-rullorna.
Det lyste för Lars och Ulrika 24 september 1785, de gifte sig 11 november.
Katarina EI:5 (1781-1817) Bild 44 / sid 81
Undrar hur det gick för Lars? Pastorsadjunkten skrev: ..."där även fadern för sjukdom skall nu blifvit intagen". Gustava var 8 år då, utan tillsyn. Om Lars överlevde var hans dotter i fosterhem när han skrevs ut.
67
« skrivet: 2017-11-12, 21:09 »
Ulrica Weller måste ha dött 1796 mellan 29 januari när sonen föddes och 6 augusti när pastorsadjunkten i Katarina skrev remissen till Barnhuset. Han skrev att hon dog på kongl. lazarettet troligen liktydigt med Serafimerlasarettet med närmaste kyrka Kungsholms kyrka, församling Kungsholm.
I aktuell dödbok har en hel del avlidna (laz) efter sitt, patienter från lasarettet.
3 maj 1796 dog en Ulrica Elfwing (laz) av diarre, hon var 40 år gammal.
I sonens födesenotis står att hon var 39 år gammal när han föddes.
Kungsholm FI:2 (1779-1811) Bild 75 / sid 142
Den lilla babysonen tog Lars med hem till Katarina, frun fick stanna på Kungsholmen.
68
« skrivet: 2017-11-12, 19:16 »
Tack för hjälpen!
69
« skrivet: 2017-11-12, 18:28 »
Christopher Hurtig i DeLavals kompani hamnade på församlingens bestraffningslista 20 augusti 1755. Tacksam med hjälp att tyda texten som berättar vad han gjort sig skyldig till.
Hälsningar Britta
70
« skrivet: 2017-11-12, 14:11 »
Ja, det har du rätt i. Usla, arma, elända är ord med medkänsla som hörde ihop tidigare när någon/något skulle beskrivas. Och betydelsen på usel som du hittade i boken från 1932 passar bättre ihop med verksamheten på ett barnhus än den nutida betydelsen; mycket dålig.
Hälsningar Britta
71
« skrivet: 2017-11-11, 14:26 »
Nej, jag har ingen anknytning alls till Gustava. Däremot till fosterbarn och Delsbo under ungefär samma tidsperiod, anor till mig lämnade in 5 barn till Stora Barnhuset. I barnhusrullan gjordes 1792 ungefär samma notering om min ana som för Gustavas pappa: "högst usle gardesoldaten. Har många barn". Anteckningen verkar vara gjord av samma person som skrev in Gustava några år senare.
Ett av barnen, som också var min ana, hamnade i Delsbo. Där blev han kvar resten av sitt liv.
Håller just på att utforska gardessoldaten och hans familj, hittade de äldre originalhandlingarna idag och fick veta mer om hur gardessoldaten och hans familj hade det.
Om Stora Barnhuset har jag just lärt mig att Gustav lll ändrade inriktning på verksamheten 1785. Innan dess lämnades barn in, sattes i arbete och blev kvar länge. Men kungen tyckte inte att barn skulle leva på barnhus, inriktningen blev därför att hitta fosterhem åt inlämnade barn. Har sett uppgiften på flera håll, man kan anta att det stämmer.
Hälsningar Britta
72
« skrivet: 2017-11-11, 02:14 »
Barnhusrullor i original finns på Arkiv Digital, Allt i ett. Där finns originalhandlingarna för 1796.
Gustava skrevs in i en Inomhus-rulla, ingen hemförsamling uppges.
Allmänna barnhuset (AB, A) D2A:12 (1794-1796) Bild 1870
Det finns också en rekommendation för intag å det snaraste i original med anteckningar som beskriver hennes levnadsomständigheter undertecknad av en pastorsadjunkt i Katarina församling.
Allmänna barnhuset (AB, A) E5A:11 (1796-1796) Bild 1190
Gustava föddes i Katarina församling, hennes mamma hette Ulrica We(ll?)er, 35 år gammal.
Katarina CII:6 (1779-1803) Bild 1050 / sid 201
73
« skrivet: 2017-11-10, 01:00 »
Tittade på Stadsarkivets sökbara sida för barnhusbarn, där bild från originalhandlingen ingår i sökresultatet. Där finns bara uppgifter från och med 1798, originalhandlingar som är äldre finns inte bevarade.
74
« skrivet: 2017-11-10, 00:52 »
Gustava lämnades in på Stora Barnhuset 9/8 1796 och lämnades ut samma dag till någon som representerade fosterhemmet.
Hennes pappa var den "högst usle skomakaregesällen Lars Elfving".
Om mamman står det bara avl. vilket borde betyda att hon var död.
Googla Barnhussök så går det att hitta söksidan, klicka på E en bit ner på sidan så kommer alla barn upp med efternamn som börjar på E. Där finns uppgifterna om Gustava.
Tyvärr står det inte från vilken församling skomakaregesällen kom, men på Stadsarkivet borde uppgiften finnas i original. Kanske nämns hemförsamlingen där.
75
« skrivet: 2017-11-09, 19:27 »
Tack för hjälpen!
Jag letade efter Brita Stina i fel församling, S L norra bataljons var den församling där Jonas Ceder tjänstgjorde 30 år och där de levde i stort sett hela sitt vuxna liv.
Men har en lucka på 3-4 år, 1773-1777. Kanske fanns familjen o livbataljonsförsamlingen till att börja med.
Tror att S L livbataljonsförsamlingen nog kan ge en hel del svar.
76
« skrivet: 2017-11-09, 12:56 »
Brita Stina Hurtig gifte sig med gardessoldaten Jonas Ceder 4 september 1777. Enligt lysningsanteckningen i juni ska hennes pappa vara Christopher Hurtig.
Svea livgardes norra bataljons församling HVa:1 (1766-1792) Bild 43
12 juli 1811 blev Brita Stina änka, cirka 55 år gammal, när Jonas dog av slag.
Jag har ännu inte upptäckt någon anteckning någonstan som berättar när och var Brita Stina föddes. Inte heller när hon dog.
Det enda är att hon uppges ha samma ålder som sin man och hans födelseår uppskattar jag till cirka 1755. Kan vara 1755, 1756 eller 1757. Har letat i Norra bataljonsförsamlingens födelsebok, hittar henne inte där.
Jonas Ceder uppges i de militära rullorna vara född i Västergötland.
Har inte heller hittat någon dödsanteckning.
Hennes vuxna liv har dock varit möjligt att utforska.
12 juli 1811 blev Brita Stina änka, cirka 55 år gammal, när mannen Jonas dog av slag. Då bodde de fortfarande kvar i församlingen som då hette Svea Livgardes församling.
Kanske finns det någon som vet något om var och när hon föddes, vem som var hennes mamma, var hon tog vägen efter mannens död eller när hon dog? Tar tacksamt emot svar.
Hälsningar Britta Olsson
77
« skrivet: 2017-10-03, 16:40 »
Hej Janne!
Har nu gått igenom alla dina arkivfynd och kombinerat dem med mina.
Soldat 1702, korpral 1702, korpral 1703, 1705 Kerstin rustmästarhustru, 1708 furir, 1709 furir, 1710 sergeant är benämningar på Anders Blomberg.
Var soldat/korpral/rustmästare Anders Blomberg och furir/sergeant Anders Blomberg samma person?
Två vigselnotiser mellan Anders Blomberg och Kerstin Larsdotter, 1705 och 1709.
Barn till Anders Blomberg, (mammor nämns inte bland födelsenotiserna):
1705 Kerstin.Föddes samma år som vigsel nummer 1.
1706 Sven.
1709 Lars. Föddes samma år som vigsel nummer 2.
1716 fanns Lars Blomberg inte med i GMR
Vigselnotis 1716 Furir Jöns Lundmark och sergeantänkan Kerstin
Barn:
1718 Magnus
1720 Andreas
1723 Magnus
1725 Jöns
Du funderar över om Anders Blomberg gifte om sig, att det kanske fanns två fruar till Anders Blomberg. Jag funderar över om det var hustru Kerstin som gifte om sig med en annan Anders som också fick soldatnamnet Blomberg. Att det kanske var två olika Anders Blomberg vid de olika vigslarna, men samma hustru. Men fick en furir nytt efternamn?
De bägge vigslarna stökar verkligen till det hela. Man kan anta att det inte går att hitta tvärsäkra fakta och nöja sig med det. Jag kan inte komma på något annat ställe att leta på. Jöns Lundmark var i alla fall den man som Kerstin Larsdotter gifte sig med 1716. Han dog 1759, hon dog 1761.
Tack för att du delade med dig av det du hittat.
Hälsningar Britta
78
« skrivet: 2017-09-09, 12:57 »
Tack för innehållsrikt svar. Ska gå igenom det noggrant och lägga ihop det med det jag hittat. Det bör ge en klarare bild./Britta
79
« skrivet: 2017-06-03, 13:53 »
Om någon som utforskat Källåsen har kunskaper att dela med sig av här på forumet skulle jag uppskatta det. Vilka var de 2-3 första generationerna i Källåsen?
Jag har hittat beteckningarna östra och västra stugan respektive Källåsen nr.1 och Källåsen nr.2. Hur hänger det ihop, var det östra eller västra stugan som var nr.1 och vice versa?
Eller andra upplysningar om Källåsen och dess invånare.
Jag har hittat ett dokument, med tydliga anvisningar om var originalet finns och vem som renskrivit det. Bör räcka för trovärdigheten.
Länken där det fanns fungerar inte längre. Dokumentet beskriver Källåsen 1816.
Bofällig var ett nytt ord för mig, betyder enl Ordbok för släktforskare Andersson/Anderö: förfallen, brist.
Renskrift av Maud Wedin november 2004. Handlingen finns arkiverad som bil 1, nr 14:3 Svartnäs Bruk, Stora Enso AB:s centralarkiv i Falun.
"År 1816 den 2 juli voro undertecknad uppå begäran av bruksinspektorn Högädle Herr C. J. Bergström vid Svartnäs, att emellan kolarna och landbonde-bönderna Olof Andersson och Erik Persson till hälften var fördela det torp Svartnäs Bruks ägare tillhörigt liggande på Bollnäs södra allmänning, Källåsen kallat, varvid ovan nämnde personer själva voro närvarande.
Nr 1 Erik Persson
Hus
Östra stugan med tvenne fönsterlufter /.../ mur med en spis och ett innanrede.
En kammare öster på gården med gråstensmur, tvenne fönsterlufter, mellantak samt trenne hällar i spisen, men gammal takved på taket.
Ett mindre härbre med lika takved
Halva stallbyggnaden med gammal takved över stallet men över boden och portlidret väl behållen
Halva badstugan behållen
Ett gammalt förlorat fähus, större
Halva rian med gammalt tak
Halva smedjan vilken var utan ringa värde
Halva rökstugan vid rian som var alldeles med bofälligt tak.
2/3 uti sängboden som var med en fönsterluft hälften sönderslaget och gammal takved ovanpå.
Tvenne gamla hölador på slogen öster i täkten, den ena med brädtak och den andra med nävertak, allt gammalt.
Nr 2 Olof Andersson
Hus
Den västra stugan bestående av ett rum med murspis med bakugn, tackjärnshäll i ugnen, tvenne små fönstergluggar samt en liten kammare vid den östra stugan stött(?) mot den västra och en dålig gråstenskällare utan överbyggnad.
En bod med mellantak, portlider med överbyggd nattstuga däröver, med gammal takved, förlorad
Ett gammalt, mindre fähus
Ett alldeles bofälligt vedlider med brädtak, om trenne väggar
Halvdelen i den gamla smedjan
Halvdelen uti rian med gammalt tak
Halvdelen uti den gamla rökstugan därstädes
Halva stallbyggnaden med gammal takved över stallet, men över boden och portlidret behållet.
Halva badstugan behållen
Ett större stolphärbre med förruttnad undergärd och bofälligt tak
1/3 uti sängboden med mellantak, en fönsterluft, dock det ena sönderslaget och gammal förlorad takved.
Tvenne gamla hölador på slogen väster i gårdstäkten med gamla bofälliga brädtak."
80
« skrivet: 2017-06-02, 16:27 »
Olof Persson dog av ålderdom 2 år före hustrun Lisa Persdotter, 6 juni 1806, och begravdes 15 juni i Åmot en vecka innan han fyllde 70 år.
Bollnäs F:1 (1795-1861) Bild 25
81
« skrivet: 2017-06-02, 16:16 »
Kolaren Olof Perssons änka Lisa Persdotter i Källåsen dog av nerffeber 30/3 1808 52 år gammal, begravdes 10/4 i Åmot.
Åmot F:1 (1798-1861) Bild 10 / sid 8
Utifrån påstått födelsedatum borde hon vara 59 år när hon dog. Kanske står det så i dödboken.
Hon skrevs också in i Bollnäs dödbok, där uppgavs att hon var 60 år. Bollnäs F:1 (1795-1861) Bild 28
82
« skrivet: 2017-06-02, 15:25 »
Per Olssons (född 1776) pappa Olof Persson finns omnämnd på detta forum i ett inlägg av Östen Händel 2010. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=10230.msg152236#msg152236 Där framgår att Olof Persson föddes i Vittsjön, Bollnäs 15 juni 1737. Han var barn till brukskarl Pähr Olsson Sjöström i hans 1:a gifte med Anna Andersdotter. Pähr Olssons föräldrar finns också med i inlägget, liksom syskon och halvsyskon. Om man tittar närmare efter så syntes det i en av Källåsens husförhörslängder att han kom från Vittsjön.
83
« skrivet: 2017-06-02, 14:47 »
Av Bollnäs AI:9 (1807-1816) Bild 33 / sid 57 framgår att gossen som föddes 10 december i Källåsen är din Per Olsson.
1807-1816 bodde han i Källåsen med hustrun Margta Jonsdotter från Freluga. Två barn finns antecknade, bägge döda. Och Per Olsson mamma Lisa Persdotter har funnits i hushållet, men hon har strukits över. Dog 1808, begraven i Åmot.
84
« skrivet: 2017-06-02, 12:01 »
Uppgifterna om Östra och Västra gården, upptagnings-och skattläggningsår samt att nedsättningsbrevet försvann i en storm finns i ett dokument "Skogsfinska bosättningar norr om Dalälven", uppgiftslämnare Maud Wedin.
Liksom att Gottlund använde namnet Kokkola för Källåsen. Och att i Västra gården ska Per Mickelsson ha varit både förste skattefinne och förste bosättare.
I Östra gården uppges Nils Staffansson med frågetecken efter som förste bosättare och Jon Nilsson som förste skattefinne.
Jag tror att Östra gården är Källåsen nr.1 men kan inte verifiera det på ett korrekt sätt. Behöver ta reda på mer. Per Olsson verkar ha rötter i både Källåsen nr.1 och Källåsen nr.2. Men lite säkrare källor behövs.
Man behöver också ta reda på att födelseanteckningen för Per Olsson 10 december 1776 verkligen gäller den Per Olsson du letar efter, Sven. Det har jag inte gjort.
Jag hittade bara ett barn med namnet Per i Bollnäs födelsebok det året.
85
« skrivet: 2017-06-02, 01:37 »
Det finns mer upplysningar i Bollnäs AI:2a (1760-1775) Bild 176 / sid 170
Per Jonssons föräldrar finns också med, överstrukna. De dog mellan 1760 och 1775.
De var Jon Jonsson född september 1669, Källåsen och ..... Mattsdotter född maj 1684 Källåsen.
Per Jonsson är en av de personer i Källåsen som väntar på utforskning så källorna blir säkra. Men jag är nästan säker på att Jon Jonsson föddes i Källåsen nr.1 och att hans pappa var Johan Christoffersson född cirka 1650 i Källåsen nr.1.
Johan Christofersson med hustru Lisbeta och son Johan finns med i Specifikation över den finska befolkningen i Hälsinglands socknar som blivit förhörda i sin kristendom 29 januari år 1694
Johan Henric Schaefer
Kungliga Biblioteket M.132
Renskrift: Ingvar Jonsson och Maud Wedin
Jag har sett uppgifter om att Källåsen bestod av östra och västra gården, togs upp 1607 och skattlades 1609. Nedsättningsbrevet från 20/12 1607 ska ha blåst bort under en storm 1713.
Per Olssons rötter i Källåsen var djupa.
86
« skrivet: 2017-06-02, 00:57 »
Per Olssons föräldrar och morföräldrar:
I husförhörslängden innan, Bollnäs AI:2a (1760-1775) Bild 176 / sid 170, visar det sig att Per Olssons mamma Lisa var dotter i Källåsen nr.2, där Per Olssons pappa blev inflyttad måg.
Per Olsson föräldrar var alltså Olof Persson född januari 1738 (ser ut att stå Källåsen) och Lisa Persdotter född december 1748 i Källåsen nr.2.
Lisa Persdotters föräldrar var Per Jonsson född januari 1725 i Källåsen och Lisbet Nilsdotter född i april 1715 i (Ovansjö?)
87
« skrivet: 2017-06-02, 00:29 »
Och här är Per Olsson i Källåsen med pappa Olof Persson och mamma Lisa.
Källåsens sida i husförhörslängden innehåller tre familjer de här åren.
Familj 1: Jon Christoffersson och Lisa Nilsdotter.
Familj 2: Per Jonsson och Lisa ....dotter
Olof Perssons familj står sist utan eget nummer.
Per Jonsson föddes 1725 och Olof Persson 1738, de är inte far och son.
Bollnäs AI:3a (1777-1782) Bild 174 / sid 166
88
« skrivet: 2017-06-02, 00:13 »
Hej Sven!
Jag har inte så mycket info att ge, Källåsen ligger på kö för att utforskas närmare för min del.
Detta borde vara hans födelseanteckning, och i så fall föddes han 10 december 1776 i Källåsen. Olof Persson var hans pappa.
Bollnäs C:3 (1770-1790) Bild 50 / sid 93
Jag tar gärna del av diskussionen runt Per Olsson på forumet.
Hälsningar Britta
89
« skrivet: 2017-03-01, 19:46 »
Rustmästare Anders Blomberg gifte sig med Kerstin Larsdotter från Kyrkbyn 6/1 1705.
Hanebo C:1 (1678-1831) Bild 232 / sid 455Furir Blomberg gifte sig med pigan Kerstin Larsdotter från Kyrkbyn 17/5 1709Hanebo C:1 (1678-1831) Bild 233 / sid 457Anteckningen gjord i efterhandFurir Jöns Lundmark gifte sig med sergeantänkan, Blombergs hustru, Kerstin Larsdotter 1716 datum ej angivet.Hanebo C:1 (1678-1831) Bild 235 / sid 461Anteckningen gjord i efterhand.Det föddes/döptes tre Anders Blombergbarn; Kerstin 6/3 1705, Sven 9/12 1706, Lars 31/5 1709.Hittar inga dödsnotiser för någon Blomberg alls för aktuella år. Generalmönsterrullor finns för 1695, 1712, 1715. Hanebosoldater ska tillhöra Livkompaniet, Helsinge regemente. Hittar ingen rustmästare eller furir Blomberg.Husförhörslängd finns från 1748, där finns Jöns Lundmark och Christina Larsdotter(född 1684) tillsammans med deras äldste son Andreas Lundmark och hans familj. Inga Blombergbarn i hemmet.Hanebo AI:1 (1748-1773) Bild 115 / sid 109 - Är det samma Kerstin Larsdotter i alla tre äktenskapet? Blev Anders Blomberg ersatt av en annan Anders Blomberg som också konserverade änkan? Och hon blev änka igen och gifte om sig med furir Lundmark?
- Är det två olika Blomberg och två olika Kerstin Larsdotter i äktenskap 1 och 2? Det står pigan i vigselnotis 2 och inget förnamn anges på furir Blomberg. Vilken Kerstin Larsdotter i så fall i äktenskap 3?
Tacksam för svar om någon vet mer om Blomberg/Larsdotter i Kyrkbyn, Hanebo socken.Hälsningar Britta
90
« skrivet: 2017-01-22, 18:07 »
Hej!
Södra Los försöker jag utforska, men behöver hjälp med de tidigaste leden. Har hittat detta, rätta mig gärna om det är fel.
Bertil Persson verkar helt erkänd som mycket tidig invånare i Södra Los, hans dotter Elisabet Bertilsson blev detsamma i Norra Los/Norrbyn genom giftermål. Namnet på Bertil Perssons hustru verkar okänt.
Enligt Stig Jonsson Den första finnbosättningen i Kyrkbyn ska Bertil Persson vara född cirka 1568, finnas i mantal 1625-1654 och ha sönerna Bertil och Per samt eventuellt soldaten Michel Bertilsson och Lars Bertilsson i Hummelköl. Jag har inte läst boken, har sett uppgifterna vidarebefordrade av Torbjörn Näs.
Har också sett andra uppgifter om förekomsten i mantal.
Tidigaste namn var Losskog, det namnet fanns kvar ett bra tag tag. Runt 1850 byttes namnet Södra Los ut och blev Kyrkbyn.
Det fanns två personer före Bertil Persson i Losskog. Enligt sammanställningen Skogsfinska bosättningar norr om Dalälven: "1623 2/1 Nedsättningsbrev skrevs för Olof Staffansson övertog efter H.H J.B 1623." H.H lika med Henrik Henriksson som enligt sammanställningen ska ha varit förste skattefinne, Henrik Henriksson och Olof Staffansson förste bosättare i Losskog.
Den första familj som jag hittat efter Bertil Persson är Michel Staffansson med hustru Margeta/Märta Persdotter. De finns i Shaefers inventering av skogsfinnarna i Hälsingland 1694. I den sammanställningen finns också en husfinnefamilj i Losskog; Lars Staffansson.
Michel och Margeta/Märta finns också i kyrkoarkiven; i födelseboken med sina barn, i dödboken när de dog.
Michel dog 1716 53 år gammal, Margeta/Märta 1717 53 år gammal. Michel borde varit född cirka 1663, Margeta/Märta född cirka 1664.
Nästa familj jag hittat är Per Michelsson (son till Michel Staffansson och Margeta) och Karin Andersdotter, de finns bland annat i Färila Al:1 s.66, Färila Al:2 bild 13, Los Al:1 bild 16, De gifte sig 4 juni 1718 Färila El:1 bild 18
Och deras barn går att följa i arkiven.
Men vem/vilka fanns mellan Bertil Persson och Michel Staffansson?
Var Michel Staffansson över huvud taget släkting till Bertil Persson?
Eller var Margeta/Märta släkt med Bertil Persson? Eller ingen av dem?
Hade Olof Staffansson något med framtida familjebildningar att göra?
Tar tacksamt emot information om det finns någon som utforskat detta.
Hälsningar Britta Olsson
91
« skrivet: 2016-11-20, 20:03 »
Hej Anders
Tack själv att du bussade på Per Halvardssons alla syskon. Har ännu inte skrivit in din information runt just Olof född 1723. När det är gjort blir det lättare att förstå. Antar att Olof är "din".
I och med att jag blev säkrare på Byn-familjen kunde jag gå vidare med dem. Hittade en storebror till pappa Halvard; Bengt född 1690.
Och då gick det att se varför jag har den här Byn-familjen som anor på både mamma-och pappasidan till min farmorsfar Per Nilsson Nordlund. Han deltog i "utvandringen" som hans föräldrar Ingeborg Persdotter och Nils Jönsson gjorde från Wåhle till Ljusdal.
Det var Bengt och Per Halvardsson och deras efterkommor som genom sina olika giften gjorde att det blev så. Bengt hamnade på farmors farfars sida och Per hamnade på farmors farmors sida.
Det här är verkligen ett anbytarforum som gör det möjligt att komma framåt.
Dessutom är det roligt att leta i arkiven i Ekshärad, det mesta är mycket läsbart, prästerna skrev tydligt.
Hoppas bara att det inte är dubblett-fällan som slagit till, det här med Bengt och Per bygger på att Bengt och Pers pappa är Per Bengtsson född cirka 1659. Och jag har kollat födelsenotiserna.
Hälsningar Britta
92
« skrivet: 2016-11-18, 23:56 »
Har kontrollerat mina källor, blev nyfiken på när jag valde fel Halvard Persson.
Per Halvardsson föddes 1734 i Hornäs, föräldrarna var enligt födelsenotisen Halvard Persson och Kerstin Olofsdotter. Hittar bara en Per Halvardsson det året i födelseboken.
-Föräldrarna Halvard Persson och Kerstin Olofsdotter gifte sig 16 april 1718, av vigselanteckningen framgår att Olof Persson var från Byn och Kerstin Olofsdotter var från Hornäs. Ekshärad EI:1 (1687-1853) Bild 12 / sid 17
-Halvard Persson och hustrun Kerstin Olofsdotter bägge födda 1693, med sonen Per född 1734 finns i Hornäs 7 Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 14 / sid 20
-Halvard Persson och Kerstin Olofsdotter i Hornäs var fortfarande i livet 1766, deras äldsta son Olof född 1723 hade tagit över hemmanet Ekshärad AI:3 (1766-1770) Bild 13 / sid 8
Halvard Perssons och Kerstin Olofdotters barn, födda i Hornäs:
-Per 2 juni 1718 Ekshärad C:1 (1665-1722) Bild 162 / sid 315 (Begravdes 23 november 1718 21 veckor gammal Ekshärad F:1 (1688-1829) Bild 23 / sid 39)
-Olof 7 april 1723 Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 7 / sid 7
-Marit 17 december 1726 Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 26 / sid 45
-Kerstin 19 april 1730 Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 34 / sid 61
-Per 22 september 1734 Ekshärad C:2 ( 1723-1799) Bild 47 / sid 87
-Halvard Persson i Stackerud gifte sig med Karin Håkansdotter 17 december 1727 Ekshärad EI:1 (1687-1853) Bild 15 / sid 23
-De fick en son som döptes till Per 25 mars 1729, Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 32 / sid 57
-Halvard Persson och hustrun Karin Håkansdotter, bägge födda 1693, med sonen Per född 1729 finns i Stackerud, Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 12 / sid 16
Halvard Persson född i Byn måste med andra ord vara rätt Halvard i det här sammanhanget. / Britta
93
« skrivet: 2016-11-17, 11:43 »
Och bägge står prydligt inskrivna i födelseboken. Sonen Per Halvardsson föddes i Hornäs 22 september 1734, hans föräldrar var Halvard Persson och Kerstin Olofsdotter, dvs Stackeruds-Halvard.
Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 47 / sid 87
Slarvigt av mig. Tack Jan-Erik och Anders för att ni hjälpte mig till rätt person./ Britta
94
« skrivet: 2016-11-16, 22:20 »
Har tittat igenom inläggen, Halvard Persson kommer inte från Jan-Erik B. Blir osäker utifrån uppgiften att han ska vara född i Stackerud.
Kanske har jag valt fel Halvard eftersom "min" Halvard skrevs som född i Byn. Kanske är det som med Elof Larsson, att det finns mer än en Halvard Persson f.1693 i Ekshärads socken?
Och två Lars Pålsson fanns det i Solberg på 1600-talet./ Britta
95
« skrivet: 2016-11-16, 19:27 »
Anders,
har den här Halvard Pärsson, men född i Byn enl födelsenotisen. Tror det var Jan-Erik B som generöst delade med sig.
Ekshärad C:1 (1665-1722) Bild 41 / sid 75
Som Halvards son har jag skrivit in Per född 1734 osv ner till Per som gifte sig med Ingeborg den äldre./ Britta
96
« skrivet: 2016-11-16, 00:10 »
Anders,
berättelser som gått i släktleden är en gåva, och tack för att du delat med dig av ett par av dem. Tänk att veta att Olof Persson kom hem och hämtade resten av familjen, och dessutom kunde göra det helt öppet pga sitt nya medborgarskap. Han måste ha slitit för att det skulle bli så.
Förstår att du ångrar att du inte skrev ner berättelserna, men jag tyckte inte heller att berättelserna från förr var speciellt intressanta.
Min ana Ingeborg Persdotter f.1799 lämnade Solberg för ett nybyggarliv i Långmon, Nore och blev så småningom backstugusittare. (Jag har kollat, din Olof Persson och min Ingeborg Persdotter var inte syskon, det skiljer bara 13 år mellan dem.)
Hon i sin tur hade en dotter, Ingeborg Persdotter f.1841.
Ingeborg den yngre lämnade sitt liv som inhysing i Wåhle 1873 med man och barn och de hamnade så småningom i Ljusdal.
Jag har inte en enda historia från Ekshärad, visste inte ens om att det fanns anor därifrån förrän jag började leta i kyrkoarkiven. Men hade ändå tur och fick en artikel skickad till mig publicerad i Ljusdalsposten 1917 där Ingeborg Persdotter och hennes man Nils Jönsson intervjuades och berättade om hur deras liv blev. Artikeln var till och med illustrerad med ett foto av dem.
Jan-Erik,
tack för att du lagt in ytterligare ett domboksklipp om Elof Larsson-familjen som leder bakåt. Jag ska läsa,tyda med stor koncentration. Det blir en till bra lektion i domboksläsning.
Britta
97
« skrivet: 2016-11-15, 11:23 »
Anders,
tack för uttömmande svar om Hälle/Halla. Har tittat på gamla och nya kartor och sett att Halla/Hallen ligger strax norr om Byn. På äldre kartor står det Halla, nutida kartor Hallen.
Bra bieffekt med släktforskning är att förutom att man får kunskap om sina anor så slinker det ner mycket geografi och historia.
Och roliga historier, som den om festerna på Varsegården. Oavsett om den tål en källkritisk granskning eller inte är det roligt att tänka sig rusiga Solbergare trygga i vagnar/slädar bakom hästarna åka genom natten och vakna med fel hästar i stallet på morgonen.
Det måste vara en speciell dimension i livet att som du leva på en plats där anorna fanns redan på 1600-talet.
Vad vet du/ hur tänker du om vår gemensamma ana Karin Elofsdotters anor?
Hälsningar Britta
98
« skrivet: 2016-11-12, 18:58 »
Tack för svar, Jan-Erik. Det är de tre barnen, Ingeborg, Jon och Karin, jag tänkte stoppa in i trädet. Det är de barn du visat mig som är tydligt dokumenterade.
Är inte alls geografiskt bekant med Ekshärad-området. Hittade en karta på Lantmäteriet, Historiska kartor: Hamra 1, Storskifte på skog/skogsmark 1770. I kartbilden finns Hamra med flera hus, norr om Hamra Hälle med ett hus och norr om Hälle Elofsbyn med 2 hus. Söder om Hamra finns Hole med två hus. Resten skog och nån tjärn.
Och då förstår jag när du skriver Hälle. Ska leta runt Halla också för att få reda på om Hälla och Hälle är samma ställe, eller om de är olika.
99
« skrivet: 2016-11-12, 11:41 »
Tycker också att det var ovanligt tydliga, om än lite svårlästa, noteringar. Det gav en extra dimension att han förklarade alla människors relationer med varandra./ Britta
100
« skrivet: 2016-11-12, 11:37 »
Håller absolut med dig, Jan-Erik.
Elof Larsson verkar vara ett tydligt exempel på detta, en Elof som roterar runt därute i cyberrymden i olika kombinationer. Cyber-Elof måste bestå av åtminstone två olika Elof; en Västra Tönnet-Elof och en Hamra-Elof vars familj också har en anknytning till Halla på något sätt.
Alla uppgifter på nätet måste självklart kontrolleras med primärkällor. Om det inte går hör uppgifterna inte hemma i något släktträd. Jag skriver ibland in även osäkra uppgifter med ett frågetecken framför namnet och hänvisning till var jag hittade uppgiften, och rensar så småningom ut det som inte går att belägga. "...inte belagt i något källmaterial..." som du skrev för några dagar sedan.
I vår digitala tid är källkritik en oerhört viktig basfärdighet. Skolan lägger mycket kraft på att göra de unga medvetna om detta vet jag av egen mångårig erfarenhet.
Men det blir svårare att forska när man kommer längre bakåt, till tiden före kyrkoarkiven. Då är det domböcker och mantalslängder som gäller. Och domböckerna är som sagt var inte lätta.
Skulle önska mig en sida där alla ni domboksforskare lade in sitt material så kunde vi som inte behärskar den tydningskonsten ta del av detta, självklart mot betalning./ Britta
101
« skrivet: 2016-11-11, 23:13 »
Tack för ditt engagemang Jan-Erik. Det verkar finnas två Elof Larsson, i alla fall utifrån de olika uppgifter som finns utlagda på nätet. Eller också är det sammanblandningar. Börjar bli lite förvirrad nu, Elof får vila lite på hyllan för ikväll så ska jag lägga till dina uppgifter och fundera runt dem. Hade glömt bort att Ingeborg Nilsdotter gift om sig 1699. Hittade en uppgift i forumet om Hamra och Halla i förhållande till Elofsson och Olofsson-släkten. I bouppteckningen efter Kerstin Larsdotter som var dotter till Ingeborg Elofsdotter ska det ha funnits fast egendom både i Hamra och Halla enligt May Jonsson 2014-12-15. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=34542.0
102
« skrivet: 2016-11-11, 21:32 »
Hej Leif,
de ord som finns efter namnen betecknar de olika människornas relationer.
Till exempel Brita Simonsdotter hustrun, så kommer Pehr sonen, Lars sonen.
Marit Persdotter i nästa familj är sonhustrun, åtföljd av ytterligare en sonhustru.
Och några sondottern och sonsonen finns det också.
Alla relationer är relaterade till mannen i huset.
Hoppas jag förstod din fråga rätt.
Hälsningar Britta
103
« skrivet: 2016-11-11, 20:21 »
Hej Jan-Erik och tack för bra upplägg på lektion i domboksläsning. Letade reda på det i domboken, skulle såklart inte hittat dit på egen hand. Men det var rätt lätt att läsa när jag från början visste vad det står.
Har fått tag på din mantalslängds-bok, den är på ingång som lån.
Elof Larssons son Jon Elofsson sålde alltså sin del av Hamra till bröderna Lars Olofsson i Hamra och Jöns Olofsson i Solberg som var gifta med hans systrar Ingeborg Elofsson respektive Karin Elofsson.
Det är ett klockrent samband, Elof Larsson går att skriva in i trädet.
Några funderingar som vore roligt att ha svaret på. Kanske finns det någon som vet:
-Är Elof Larsson den Elof Larsson, Västra Tönnet som blev 100 år och dog/begravdes 22 juni 1729? Har hittat honom och hustrun Ingeborg hos Per Elofsson i Västra Tönnet 5, de ska ha haft en son med det namnet. Fanns det bara en Elof Larsson i området?
-Levde Elof Larsson större delen av sitt liv i Hamra? Eller levde han i Västra Tönnet men ägde någon del av Hamra? Har hittat en möjlig pappa till honom, Lars Elofsson, som ska finnas i mantal i Västra Tönnet 1641.
-Halla som jag hittat i t.ex Karins födelseanteckning, har jag läst fel? Står det Hamra? Levde de i Halla en tid? Eller fanns det ett kapell i Halla? Ekshärad C:1
s.23.
-Är Jon Elofsson, som sålde sin Hamra-del, identisk med Jon Elofsson Tönnberg 1681-1742?
104
« skrivet: 2016-11-10, 22:12 »
Pål Larssons barnbarnsbarn Jöns Olofsson (Pål Larsson-Lars Pålsson-Olof Larsson-Jöns Olofsson) gifte sig med Karin Elofsdotter.-Det finns en Karin Olofsson i födelseboken 1687 01-10 Ekshärad C:1 (1665-1722) Bild 15 / sid 23. Det kan vara dopdatum. Ort uppges vara Halla, inga föräldrar antecknades.-Jöns Olofsson och Karin Elofsdotter bodde i Solberg 2 i hushåll med Jöns Olofssons föräldrar som omnämns som fadern och modern (Ekshärad AI:1 (1720-1742) Bild 46 / sid 89) -Jöns och Karin finns i Solberg 1 i nästa hfl. Karin uppges vara född 1686, men det kan mycket väl vara den Karin som skrevs in i födelseboken 1687-01-10. Jag vet inte hur det var i Solberg, men det finns anteckningar av Gottlund från bland annat Orsa Finnmark om hur hela byar kunde komma susande på skidor med odöpta barn som skulle döpas och avlidna som kunde ha legat länge i fuktigt granris och väntat på begravningar som kunde ske först när det blivit skidföre. (Ekshärad AI:2 (1750-1756) Bild 73 / sid 138)-1766 är Jöns och Karin borta från Solberg, deras son Lars Jönsson har tagit över. (Ekshärad AI:3 (1766-1770) Bild 144 / sid 133)Jag letar efter Karin Elofsdotters bakgrund. Vem var hennes föräldrar?Saken har diskuterats tidigare i forumet, det finns olika bud: Elof Larsson, Elof Gullbrannsen. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=34542.msg531423#msg531423Jag har sökt efter Elof Larsson, han verkar vara från Västra Tönnet. Har också hittat barn till honom, en del födda i Halla, en del i Västra Tönnet. Kan det ha funnits två Elof Larsson, en i Halla och en i Västra Tönnet. Det finns en anteckning i en dödbok 1729 där han uppges ha dött i Västra Tönnet 100 år gammal. Elof Gullbrannsen har jag inte hittat något på.Kanske har någon Karin Elofsdotter bland sina anor och har lyckats reda ut hennes anor?Hälsningar Britta Olsson
105
« skrivet: 2016-11-08, 18:48 »
Hej Evert,
har tittat på det fåtal personer jag utforskat i Bergsäng.
Men tyvärr ingen passar in på dina Bergsängare./ Britta
106
« skrivet: 2016-11-05, 15:24 »
Nej, jag har inte DNA-testat mig. Har dock köpt Karin Bojs bok Min europeiska famil de senaste 54 000 åren. Och såg att hon är en av författarna till en bok som kommer ut i dagarna, en 11 000 år-bok. Det är spännande att skaffa sig en bild av människans utveckling.
Har funderat på DNA, och i så fall kanske be min bror för att få med manskromosonerna också.
Men det är som med domböckerna, mycket att ta reda på innan man gör det. Bara att välja testställe kräver sin kunskap.
Är fortfarande fullt sysselsatt med pappersforskning. Fast det kanske bara ett sätt att skjuta upp det hela. Är lite rädd för att bli för nördig på det här med släktforskning./ Britta
107
« skrivet: 2016-11-05, 14:59 »
Synd att den blev slutsåld. Tänk om den kunde komma ut i en andra upplaga. Borde finnas marknad för sådana böcker nu, släktforskning är lite modernt. Kan tänka mig att det kräver ett stort ideellt arbete att få ihop en sån bok.
Tar tacksamt emot ditt erbjudande, men inser att jag kan ha svårt att ö.h.t veta vilket mål jag ska fråga om. Kanske vet jag det så småningom om jag får styr på domboksletandet.
Hojtar då efter dig i forumet och hoppas du tittar in ibland./ Britta
108
« skrivet: 2016-11-05, 11:05 »
Tack för infon, Evert och Jan-Erik.
Jag har fått lära mig mycket på detta forum av generösa människor som delat med sig.
Det sätt som du beskriver domböckerna på, Jan-Erik, ger så klart en lust att lära sig behärska konsten att läsa domböcker. Klart jag vill kunna hitta sambanden mellan människor på det viset.
Har försökt leta i domböcker tidigare utan framgång.
Har förstått att Ekshärad tillhör Älvdal.
Och att man gjorde en delning 1745, Ekshärad kom då att tillhöra Älvdals nedre tingslag.
Kan hitta Älvdals häradsrätt på AD. Om man klickar sig in ligger ligger bouppteckningarna överst. Och sen domböckerna för Älvdals häradsrätt med numrering Ala:1 och uppåt.
Det verkar vara rätt ställe, Al:a-böckerna?
Har förstått att det finns olika ting, har sett beteckningen sommarting till exempel.
Ska testa och se om det går att gräva fram något, om jag lyckas läsa texten över huvud taget.
Har sökt läshjälp på forumet ibland med omfattande anteckningar i dödböcker. Insåg då att mycket av det skrivna handlade om den avlidnes berömvärda levnadssätt, opersonliga anteckningar nästan som om det vore skrivet efter ett formulär. Efter det blev det mycket lättare att plocka ut det viktiga ur sådana anteckningar.
Kanske går det att bli bekant med domböckerna också, att lära sig hitta rätt och att plocka fram det väsentliga./ Britta
109
« skrivet: 2016-11-04, 12:42 »
Min tolkning av "uti heftig feber" kan mycket väl vara helt fel, det är rätt suddigt skrivet. Skulle lika gärna kunna stå något om kriget där. Men det kriget slutade 1762. Han kan ha ha varit på kommendering på annan ort i eller utanför Sverige alla fall. Någon orolighet, något kanalbygge eller så.
Hans ålder uppgavs i dödsnotisen till 30 år, det skulle stämma om födelseåret 1741 stämmer. Men uppgivet födelseår kan alltid diffa på några år.
Leif Lundkvists tolkning om att han skulle deltagit i husförhöret 1770-09-19 funkar om han dog i hembygden 1771-08-25.
Lars Håkansson tillsattes inte på Wåhles soldatnummer förrän 1775.
Det ska bli spännande att få veta vad du hittar./ Britta
110
« skrivet: 2016-11-04, 00:35 »
Jan-Erik,
tack för utförlig förklaring som behöver läsas några gånger för att fogas samman med det jag redan vet.
Jag tar fasta på dina ord "jag räknar med " och "inte belagt i något källmaterial". Tänker att det är ett vettigt sätt att förhålla sig ibland i släktforskningen.
Pål Larsson var min fm fm mm mf ff ff. Du och jag är väl krylllingar på långt, långt håll.
Min Solberg-gren blev kvar i Solberg i sju generationer, sedan gifte sig en ung kvinna i den åttonde generationen och flyttade till Nore.
Hamra, Östra Tönnet och Snöre verkar också vara ställen där farmors släkt levde länge, och som väntar på att utforskas./Britta
111
« skrivet: 2016-11-03, 21:00 »
Hej igen Jan-Erik,
det har du rätt i, Erik och Kerstin på de yngre barnen ökar troligheten för att Gunilla född 1718 var den Gunilla som var Jöns Jonssons första hustru. Tack för att du riktade mina ögon på det.
Får titta i födelseboken lite till för åren runt 1720.
Även om det bara finns denna 1718-Gunilla fundera över om namnandet av barnen kan räcka som belägg? Men det kan väl bara vara ett antagande?
Kanske kan man via dödboken hitta var Eric Månsson och Kerstin Jonsdotter tog vägen efter flytten från Bergsäng.
/ Britta
112
« skrivet: 2016-11-03, 19:30 »
Varmt tack för svar, Jan-Erik.
Den sista veckan har jag letat i alla vinklar och vrår på nätet om vad som skrivits om Pål Larsson. Det är en hel del.
Jag valde ut det som var väl underbyggt av källor. Och det stämmer väl överens med det du skriver om honom. (Jag har inte själv läst i de domböcker som nämnts, tycker att de oftast är svårlästa. Svårare att läsa löpande text än noteringar i kyrkoarkiven.)
Och nu bekräftar du den bild jag gjort mig. Tack för det.
Det du skriver om Kyttan har jag inte sett förut. Finns det mer att säga om det? Jag har inte hittat något om det.
Gottlund och Kyttöinen: Har förstått att det finns belägg för sonsonen Henrik och Kyttöinen. Menar du att det finns grund för att det namnet sträcker sig bakåt till Pål Larsson?
Har föreställt mig att Pål Larsson var född i Finland. Finns det någon kunskap om varifrån i Finland han kom? Och när han kom?
Tänk att du forskat i området i 30 år. Jag är ganska färsk på Ekshärad, har bara gjort ett snabbt nyfiket svep tidigare. Och nu återvänt för fördjupning.
Britta Olsson
113
« skrivet: 2016-11-02, 23:28 »
Han var ung när han dog, 30 år. Det var långt mellan generalmönstringarna, kanske hann han med att tjänstgöra mellan dem?
Rullorna för 1759-1761, det är kanske där han finns. Det materialet är svårt att hitta i, och det är där de krigskommenderade finns.
Om han deltog i krig, borde inte det ha varit i Pommerska kriget som varade 1757-1762? Nordiska sjuårskriget var tidigare, väl? Pommerska kriget tog slut 1762 och det verkar ha varit vakans sen 1763. Kanske fick han avsked 1763?
Men han står inte som avskedad soldat i hfl 1766-1770. Tjänstgjorde han på ett annat soldatnummer?
Kunde inte bidra med så mycket, men har lärt mig mycket om regementet och kompaniet.
Men jag har hittat hans dödsnotis i dödboken 28 juli 1771, kan inte riktigt läsa vad som står. Men det kan stå att han dödde "uti heftig feber" den 25. 28:e var begravningsdatum.
Ekshärad F:1 (1688-1829) Bild 79 / sid 105
Hälsningar Britta
114
« skrivet: 2016-11-02, 20:17 »
Hej, försökte hitta din soldat Wåhlman, vill lära mig mer om hur Värmlands regemente var organiserat och numrerat, har börjat hitta Ekshäradssoldater. Hittade en nyckel med alla soldatnummer för det kompaniet. Och fick lära mig att Wåhles rotesoldat Wåhlman finns i Närke-Värmlands regemente, Älvdals kompani, nummer 7, rotenummer 46, roteregistreringsnummer 1035. Högst troligt att det är välbekant för många, men kanske har fler än jag nytta av soldatnummernyckeln. Lägger länken längst ner. Antar att din Wåhle-soldat hade det numret. -Wåhles soldatnummer i 1767 års rulla: (Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente 187 (1767-1767) Bild 183 / sid 361), -Wåhlenumret i 1777 års rulla: (Generalmönsterrullor - Närke och Värmlands regemente 188 (1777-1777) Bild 349 / sid 680) 1767 var soldatnumret vakant. Om jag förstår anteckningen rätt står det att numret var vakant vid mönstringen innan, 1763. 1775 transporterades Lars Håkansson från nummer 41 Elfdebäck och blev soldat 46 Wåhlman i Wåhle Hälsningar Britta Olsson http://www.hhogman.se/regementen_s_rotenr_7.htm
115
« skrivet: 2016-11-02, 18:43 »
Hej Evert,
varmt tack för att du engagerat dig i Gunilla Eriksdotter. Har utifrån dina uppgifter tittat i hfs A1:1 (1720-1722) s.57-58 och A1:2 (1750-1756) s.98. Det finns mycket riktigt två Erik Månsson, den äldre i Bergsäng 1 och den yngre i Bergsäng 2. Utifrån sina namn kan de inte ha varit far och son.
Den äldre var gift med Ingeborg Jonsdotter, den yngre med Kerstin Jonsdotter.
I födelseboken skrev prästen först in Ingeborg Jonsdotter som mamma till bägge Gunilla Eriksdotter, dvs både den som föddes 1703 och den som föddes 1718. Men insåg sedan sitt misstag och ändrade till Kerstin Jonsdotter som mamma för 1718-Gunilla.
I Al:2 kan man se att i Bergsäng 1 var Eric Ericsson född 28/10 1708 tagit över efter sin pappa Erick Månsson den äldre, efter att föräldrarna hade dött 29/11 1724 respektive 19/11 1732.
Däremot fanns ytterligare ett av Eric Månsson den äldres barn kvar i Bergsäng 1, den Gunilla Ericsdotter som föddes 1703, hon var ofärdig och blev kvar i föräldrahemmet, kan därför uteslutas.
Då återstår Eric Månsson den yngres dotter Gunilla Eriksdotter född 1718. I Al:2 finns inte Eric Månsson den yngre och hans familj längre kvar i Bergsäng. Har försökt vara påhittig och letat i hfs utan resultat, men vet inte var familjen tog vägen.
Och det är en 30 år lång lucka i hfs, 1719-1749. Själva hfs-delen i Al:1 sträcker sig tyvärr bara till 1717, resten rör soldaterna. Al:2 gäller 1750-1756).
Det kan mycket väl vara "min" Gunilla Eriksdotter som föddes i Bergsäng 1718. Men det kan bli svårt att hitta några uppgifter om det på grund av den 30-åriga hfs-luckan.
Den Gunilla Ericsdotter jag letar efter hade sin barn-och ungdomstid och gifte sig (3/1 1744) under den luckan.
Kanske går det inte att komma längre med Gunilla Eriksdotter.
Hälsningar Britta
116
« skrivet: 2016-10-29, 13:49 »
Gunilla Eriksdotter uppgavs i vigselnotisen vara från Sälje i vigselnotisen, då hon gifte sig med Jöns Jonsson i Södra Mossberg 7/9 1744.
Ekshärad El:1 (1687-1853) Bild 19/sid 7 AD
Hon uppges i husförhörslängden i Södra Mossberg vara född 1720.
Jöns Jonsson och Gunilla Eriksdotter fick 4 barn; Jöns 1744, Marit 1747, Erik 1750, Kirsten 1756.
Hon dog mellan 1757 och 1762, det är lucka i dödboken för de åren. I januari 1763 gifte Jöns Jonsson om sig.
Har försökt hitta henne och hennes föräldrar i Sälje i aktuell husförhörslängd, utan resultat.
Har inte heller lyckats hitta hennes födelsenotis.
Och på grund av luckan i dödboken finns ingen chans att hitta upplysningar i dödsnotisen.
Kanske finns det någon som vet mer om henne? Eller kan ge tips om fler ställen att leta på?
Hälsningar Britta
117
« skrivet: 2016-10-22, 23:27 »
Hej,
släktforskningen har fört mig till Solberg i Ekshärad där jag i Ekshärad Ai:1 sidan 89 hittade Jöns Olofsson och hustru Karin (Elofsdotter) i Solberg 2 under rubriken Solberg finnar.
Och kommit två generationer ytterligare bakåt i tiden tack vare dödboken.
Jöns Olofssons pappa verkar ha varit Olof Larsson som levde mellan 1650(beräknat)-7/5 1730, mamman var Kerstin Jonsdotter.
Och Olof Larssons pappa verkar ha varit Lars Pålsson som levde mellan 1622(beräknat)-14/4 1717 och mamman var Anna Hidricksdotter.
Har hittat uppgifter på Anbytarforum från ungefär 2013 om att Solberg köptes loss av finnar 1645. Och att det ska ha varit en Pål som gjorde det.
Det verkar också finnas olika uppfattningar om vilken Pål det var, och vilka finska släkter som levt i Solberg.
Frågan verkar inte ha diskuterats på forumet sedan dess. Kanske har ny kunskap skapats om Solberg?
Finns det som känner till tydlig dokumentation om vem det var som köpte loss Solberg och när?
Finns det någon som klurat ut vilka barn den personen hade? Jag är så klart intresserad om Lars Pålsson kan ha varit en av hans söner?
Finns det någon som kan kasta ljus över de finska släktnamnen som funnits i Solberg och vad deras svensknamn var?
Eller kan någon ge tips om var jag ska leta?
Hälsningar Britta
118
« skrivet: 2016-10-12, 22:57 »
Läste igenom det jag skrev: "upföres" måste betyda att det uppfördes som en post i testamentet till det värde som arvingarna sålde det för till Benedix von Schoten, 13 500 peng av ngt slag.
Samma hus då som nu.
119
« skrivet: 2016-10-12, 22:51 »
Tack för att du letade upp Elisabet Horneijs bouppteckning. Även om läshjälpsämnet var Andreas Horneijs testamente gäller diskussion fortfarande det jag undrade över, den fasta egendomen i form av ett hus. Hoppas moderator godkänner det.
De 4 svårbegripliga raderna i Andreas Horneijs testamente måste ha att göra med försäljningarna: Dock så att --- bemälde Huus Högre eller ringare kan Sållt blifva...
Varför står det så, det är naturligt att ett hus säljs efter innehavarnas död. Men Elisabet hade en hel del år kvar att leva.
Det finns två kort till i Fastighetsregistret för Perseus 15:
Kort 1:
Benicksbrinken
von Schoten, Benedix, handelsman
Uppbud 1/3, 8/3, 15/3 1709
Inköpt av av vinskänken Johan Horneijs arvingar.
och sifferhänvisningar till Fastighetsregistret
Kort 2:
mellan Baggensgatan och Beningsbrinken
Harreij Jacob, vinskänk (Harreij: en person utanför familjen eller en feltydning av handskriften?, jag har inte hittat ngn Jacob bland Horneijbarnen)
Uppbud 8/2, 15/2, 22/2 1714.
Inköpt av handelsman Benedix von Schoten enl. köpebrev 24/12 1713.
Sifferhänvisningar till Fastighetsregistret.
Protest: Horneij, Carl, handelsman
På kortet om uppbud å panträttighet i avl. hustru Elisabet Horneijs stenhus 1708 omnämndes Tetzell, Adrian, tullnär. Det var dottern Maria Elisabet Horeneijs man.
Ungefär så här verkar det ha varit:
Elisabet Horneij hade kvar huset hela sin återstående livstid.
Mågen Adrian Tetzell lade ut huset (panträttigheten) 1708 i samband med att bouppteckningen efter Elisabet upprättades.
Handelsmannen Benedix von Schoten lade ut huset 1709 (köpte han det 1708?), Andreas son avlidne vinskänken Johan Horneijs (född 1671) arvingar köpte det.
Vinskänken Jacob Harreij (var kom han ifrån?) lade ut huset 1714, Benedix von Schoten köpte det. Carl Horneij lade in en protest.
Lite svårtolkade händelser runt Perseus 15 tänker jag. Att läsa i arkivet kan ge svaren, eller inte. Risken är stor att jag inte kan tyda handskriften.
Det här får ligga på hyllan ett tag.
Men det jag verkligen undrar över på basic-nivå är ordet "upföres" från anteckningen i Elisabets testamente: ...i Benningz Brinken beläget upföres för det wärde som arfvingarna det samma försåldt ....
Det låter som om de byggt ett nytt hus på tomten Perseus 15. Det verkar osannolikt. Eller? Har letat efter bygglovshandlingar, men händelsen ligger några år för långt tillbaka för att finnas med i det kortregistret. Kan "upföres" ha en annan betydelse?
120
« skrivet: 2016-10-12, 09:54 »
PS.
Nuvarande adress Norra Benikebrinken 2.
DS.
121
« skrivet: 2016-10-12, 09:52 »
Tack för tips om Stockholmskällan, har ännu inte bekantat mig med den.
Det är första gången släktforskandet hamnat i Stockholm, eller rättare sagt Staden. Och jag har börjat med att utforska informationen på Stadsarkivet. Men behöver också använda mig av Stockholmskällan.
Har tittat på de gamla kartorna och läst om kvarteren och jämfört med raderna om huset i bouppteckningen.
Trodde först att det var Medea, men lärde mig att kvarteret Medea mest bestod av handelsbodarna i höjdskillnaden ner mot Österlånggatan. Det finns en bra karta med den senare kvartersindelningen och tomternas nummer som Fastighetsregistret baseras på. Utifrån den var det lättare att komma fram till möjliga hus och leta efter de husen i det digitala kortregistret över Fastighetsregistret på Stadsarkivet.
Och hittade i går ett kort om "Uppbud å panträttighet i avl. hustru Elisabet Horneijs stenhus" i Perseus 15.
Andreas Horneijs hustru var Elisabet Klein, kunde fruarna på den tiden kunde gå under mannens efternamn? Han hade i och för sig en dotter som hette Maria Elisabet.
Elisabet Klein dog i april 1706 och kortet i Fastighetsregistret baseras på händelser 2 år senare.
Har hittat huset på en målning av Gustav Wilhelm Palm från 1864, Medea heter målningen. Har har målat av handelsbodarna och det ljusa huset i bakgrunden bör vara Andreas Horneij och Elisabet Kleins hus.
Tror inte det hade gått att hitta utan raderna i bouppteckningen.
Tack återigen.
Hälsningar Britta
122
« skrivet: 2016-10-10, 01:43 »
Hittade en handritad karta, Stockholms stad mellan Norr-och Söderström, på Stadsarkivet där Benikebrinken finns med. Med blyerts står inskrivet före 1733. Har klippt ut en bit av den och bifogar. Skulle kunna vara där. Ska fortsätta leta runt Benikebrinken och jämföra med hur det ser ut nu, det måste vara den. Tack Maud för att du gav läshjälp på alla B:n som jag trodde var G:n. http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/Egenproducerat/HK/HK-jpg/JPEGWEBB/HK00016.jpgHälsningar Britta
123
« skrivet: 2016-10-09, 19:15 »
Tack Maud!
Kanske Benikebrinken i kvarteret Medea? Med hjälp av Stadsarkivets uppgifter om fastighetsägare borde det kunna vara möjligt att klura ut exakt adress.
Men det kan vara så att det inte finns uppgifter före 1712, och i så fall beror det på om änkan blev kvar i huset efter Anders död.
Men bara det att veta området, det är ändå rätt väl definierat, är en trevlig överraskning.
Andra stycket kommer at kräva en del funderingar för att begripa.
124
« skrivet: 2016-10-09, 18:06 »
Vinhandlaren Anders Hornay dog i Nikolai (Storkyrkoförsamlingen) 21/11 1691.
I bouppteckningen finns rubriken Fasta vilket borde innebära att han ägde ett hus. Och det skulle kunna vara så att det som står skrivet där kan leda till upplysningar om vilken gata han bodde på.
Har försökt tyda med klent resultat, bifogar skärmdump.
De två första raderna förstår jag inget av, det kan vara så att flera ord börjar med bokstaven G.
Rad 3: .....å fri og ..... grund. Sedan antagligen skattat för 14 000.
Så följer ett stycke med 4 rader som avslutas med ...participera interessenterna proportionaliteter.
Tacksam för läshjälp.
Hälsningar Britta
125
« skrivet: 2016-04-08, 11:34 »
Torsten, tack för kompletta översättningar av dödsnotiserna.
Hittade paret på ett annat ställe i Al:2, i Finnbo torp:Norrbärke AI:2 (1694-1704) Bild 191 / sid 181
Där skrev prästen "i Finnbo".
Bläddrar i arkiven för att hitta en säker källa som bekräftar att Anna Larsdotter i Hamra var deras dotter. Ännu utan resultat.
Har inte heller hittat någon av de andra två barnen som Kerstin Larsdotters dödsnotis berättar om.
Kyrkoräkenskaperna är tydliga med testamentspengarna, men inte på dopen.
Men uthållighet brukar ge resultat.
126
« skrivet: 2016-04-06, 18:44 »
Räknat utifrån prästens uppgifter borde hon varit 21 år vid giftermålet.
127
« skrivet: 2016-04-06, 18:31 »
Torsten.
Har ännu inte målat upp familjen utifrån dina uppgifter och hunnit se att hon var så ung då pappan dog, men har ofta tänkt när jag läst personalia att det säkert finns många gissningar, framför allt med personer som kommer från andra socknar.
I dödsnotisen står att hon var gift i 11 år, änka 10 år, fått 3 barn och blev 53 år gammal. Men vad står det innan?
".... var 13 år då hon som ..... i församlingen gifte sig .... med soldaten Lars...."
Gifte hon sig som 13-åring? Eller var det bara så att hon kom till Norrbärke som 13-åring?
Kan du läsa det?
Har inte tagit frågan till Orsa, men det är en bra idé om jag inte kommer vidare. Men det får vänta till dess jag tittat ordentlig på tillgängliga uppgifter. Det är inte så populärt att fråga om samma sak på flera ställen i forumet.
128
« skrivet: 2016-04-06, 14:33 »
Torsten, varmt tack för svar.
[/size]Det kan vara rätt föräldrar. Det blir lättare att utvärdera det med hjälp av de datum du tagit fram för Lars Persson och Kerstin Larsdotter. Ska titta närmare på familjen Hård. Och leta efter Kerstin i Söderbärke.[size=78%]
Såg att det stod något med Gränges... i Al:2 men lyckades inte tyda det. Men det var en viktig notering.
Att det står både "i Orsa och soldat" vid Lars Perssons namn är som du skriver intressant.
Har tidigare varit med om att personer "uppgraderas" i sina dödsnotiser. Kanske vill prästen vara snäll, kanske ger anhöriga fel uppgifter. I Los skrev en präst mästersmed om en gruvarbetare, och den prästen hade god kännedom om den avlidne.
129
« skrivet: 2016-04-05, 21:53 »
Tack Maud,
min gissning var mycket långt ifrån det rätta namnet. Inte en bokstav rätt.
Nu vet jag att det finns ett Hamre i Järvsö. Och fanns ett Hambre.
Ska genast leta upp Hamre på kartan.
Hälsningar Britta
130
« skrivet: 2016-04-05, 11:52 »
Hej,
försöker tyda detta by/torp/gårdsnamn i Järvsö socken. Har hittat en bebyggelse som heter Landbons, men tycker att det ser ut att vara ett H som första bokstav.
Har bifogat ett foto som bilaga, det syns inte i förhandsgranskningen. Vet inte hur det syns när det kommer upp i forumet.
Tacksam för hjälp.
Hälsningar Britta
131
« skrivet: 2016-04-04, 18:01 »
Söker hjälp om detta par: Masmästare Lars Persson och hans hustru Kerstin Larsdotter från Norrbärke.Om dem vet jag bara det som uppges i deras dotters dödsnotis, Orsa FI:2 (1775-1795) Bild 75 / sid 134. Dottern var Anna Larsdotter född 1708.I dödboken:- honska vara född 1708 i Norrbärke (har inte hittat ngn säker födelsenotis)
- hennes föräldrar var masmästaren Lars Persson och hans hustru Kerstin Larsdotter
- hon gifte sig 1734 med Per Ersson (Pulkinen)i Hamra. (finns verifierat i Orsa EI:2 (1701- 1774) Bild 29 / sid 49, hon skrevs som piga ibidem)
- de fick två barn, en son och en dotter som bägge överlevde sin barndom.
- hon dog 29 april 1782 och begravdes 13 oktober samma år på Hamra begravningsplats i Orsa Finnmark.
Föräldrarna Lars Persson och Kerstin Larsdotter i Norrbärke har jag gått bet på, men har hittat ett möjligt spår efter dem:- En vigsel 23 augusti 1703 med rätt namn på ett brudpar i Finnbo/Finbo: Norrbärke C:2 (1688-1704) Bild 111 / sid 107
- I Norrbärke AI:2 (1694-1704) Bild 202 / sid 191 finns en Lars Persson och en Kerstin Larsdotter i Finnbo/Finbo utan barn, det står att de finns i Orsa, kan det vara dom? På Lars Perssons rad står det soldat. Har letat efter dem i Orsa Finnmark utan resultat. Tyvärr saknas husförhörslängder för 1705-1730.
Kan föräldrarna ha levt i Orsa tidigt i sitt gemensamma liv och sedan flyttat tillbaka till Norrbärke? Har letat efter dem i Orsa Finnmark, eftersom Finbo i Norrbärke verkar vara en gammal finnbosättning. Har letat efter dottern Anna i Orsa födelsebok utan resultat. Har också hittat ett felaktigt spår:Det finns en födelseanteckning i Norrbärke 4 april 1708 för en Anna med en pappa som hette Lars Persson från Grottgården. Norrbärke C:3 (1705-1734) Bild 35/sid 31Gick vidare på den, men det var fel barn, dels stämde inte mamman och Anna i Grotgården verkar ha dött 1749. ”Min” Anna levde till 1782.Tar tacksamt emot info om detta Norrbärke-par. Hälsningar BrittaHar inte fått koll på skrivverktyget ännu, verkar smyga sig in html-saker i form av ett inklammrat sIze. Testar att sudda bort dem, kanske återkommer de.
132
« skrivet: 2016-03-13, 15:22 »
Ja, det skulle kunna vara möjligt. Men min förmåga att tyda skrift i domböckerna är minimal, men den blir bättre och bättre. Dessutom är Jon ett extremt vanligt namn.
Lägger det på hyllan så länge.
Men nu vet jag det kompletta namnet på företrädaren som hade Tosåsen 1 åren 1719-1725.
Tack för tipset, och tack för det kompletta namnet.
133
« skrivet: 2016-03-10, 11:05 »
Karl Göran,
äldste sonen Erik finns i födelseboken 1724-07-31 Myssjö C:1 (1703-1752) Bild 160 / sid 11, hans mamma var Märet. Han dog före sina föräldrar under dramatiska former 1770 46 år gammal. Eller egentligen 29 december 1769.
Har nu letat i mantalslängder och kyrkobokföring för att försöka hitta något som skulle kunna leda till Anders och Märets bakgrunder. Ett tag såg det lovande ut, det fanns faktiskt en Olof Andersson i Tosåsen och ännu längre bakåt en Anders Olofsson som skulle kunna vara pappa och farfar.
Men de bodde i Tosåsen 4. Och dessutom fick den tilltänkta pappan en son 1724 som döptes till Anders.
Det går nog inte att komma längre bakåt med Anders Olsson Åsberg och Märet Jonsdotter.
Men jag har lärt mig mycket om Tosåsen.
Hälsningar Britta
134
« skrivet: 2016-03-08, 10:20 »
Karl Göran,
tack för kompletteringen. Nu framgår också anledningen till bytet mellan soldatnumren.
I varje källa finns så mycket information, det är så lätt att missa en del.
Och inte alltid lätt att tyda texten. Tur att detta forum finns.
Håller på att gå igenom mantalslängder och kyrkoräkenskaper för att försöka skapa en bild av Anders Olsson Åslund och det har givit anledning till en fundering runt honom.
Det återstår en hel del år att titta på, och den funderingen hör inte hemma här.
Men lägger in den på Myssjö-sidan senare.
Hälsningar Britta
135
« skrivet: 2016-03-07, 18:55 »
Detta kryptiska meddelande var inte bara lätt att förstå, trots din generösa läshjälp. Men så här var det nog:
Anders Olsson Åsberg fick avsked 8 september 1734, av den orsaken att han innehar ett hemmansbruk.
Sundwis Larsson 22 1/2 år gammal med 1 års tjänstetid från Jämtland presenteras tills vidare som efterträdare för general Munster.
Sundwis Larsson flyttas till soldatnummer 25, som är Pär Olsson Mores (alt. Moons) nummer. Och Pär Olsson flyttas till nummer 22, det nummer som Anders Olsson Åsberg lämnar.
Allt godkänns och Anders Olssons kostnad för att han hellre vill vara bonde än militär blev 1 daler silvermynt.
Så bra, då vet jag att han lämnade det militära i september 1734, och dessutom orsaken till det. Det hade varit omöjligt att klura ut på egen hand.
Varmt tack för din hjälp Irene!
136
« skrivet: 2016-03-07, 11:53 »
Hej, försöker begripa omständigheterna runt soldat/dragon nr.22 Anders Olsson Åsberg i Ovikens kompani, men behöver läshjälp. Något hände 1734, men vad? Tar tacksamt emot hjälp. Utelämnade ordet Generalmönsterrullor i rubriken, systemet accepterade inte så lång rubrik. Hälsningar Britta Olsson 
137
« skrivet: 2016-03-06, 23:02 »
Antar att det framgår av rullorna var han hamnar som nummer 22, men när du skriver ibm 1728-1734 är det också Oviken?
Att äldste sonen Erik tog över hemmanet kan också antas bekräfta att den Brita Andersdotter som fanns kvar i Tosåsen 1 med Erson/Ersdotterbarn var Eriks hustru.
Hittade hustruns bouppteckning också, även den utan arvingar.
Ovikens tingslags häradsrätt F:2 (1776-1785) Bild 140 / sid 153 Arkiv Digital
138
« skrivet: 2016-03-06, 22:27 »
Tack!
Det är inte första gången det saknas barn i födelseboken. Arkiven är ändå förvånansvärt kompletta.
Har inte kommit längre bakåt än till 1732 i mantalslängderna, hade ett hopp om att hitta en Olof Andersson som föregångare till Anders Olofsson i Tosåsen 1. Men om det står dalkarl i mönsterrullorna kommer det inte att bli så.
Du bekräftar min misstanke att bonden Anders Olsson i Tosåsen 1 är identisk med soldaten/dragonen Anders Ol(of)sson Åsberg. Det var roligt. Och gör att det går att leta på uppgifterna på syskon till Brita Andersdotter i födelseboken.
Och tack vare din info har jag hittat hans bouppteckning.
Har börjat leta efter honom i rullorna, ännu så länge utan resultat. Har du möjligtvis hans soldatnummer och kompaninamn?
Tänker att du inte vet något om var Brita Andersdotters mamma kommer ifrån, eftersom du inte nämner något om det. Håller med dig om att föräldrarna är förvånansvärt anonyma.
139
« skrivet: 2016-03-06, 19:14 »
Hej, har kört fast på en Brita från Tosåsen.
Det är Brita Andersdotter, min mf mf mf m, som enligt anteckningen i dödboken ska vara född 1733 i Tosåsen och Myssjö.
Hennes föräldrar uppges i dödboken vara bonden Anders Olsson och hans hustru Märit Jansdotter.
Färila F:2 (1807-1861) Bild 13.
Har inte hittat henne i Myssjö födelsebok. Där finns en Brita Andersdotter född 1733, men varken föräldrar eller ort överensstämmer med anteckningen i dödboken.
I mantalslängder, rök-och tiondelängder finns en Anders Olsson i Tosåsen 1 från och med 1734. Innan dess finns en Anders Åsberg i Tosåsen 1, som skulle kunna vara dragon Anders Olsson Åsberg. I notiser i födelseboken skrivs han med sin hustru Märit Jonsdotter. 1733 fick de en dotter, Märet vilket talar emot att de var Britas föräldrar.
Eller är dragonen och bonden samma Anders, med en dotter som döptes till ett namn som inte användes?
5/11 1758 gifte sig Brita Andersdotter från Tosåsen med drängen Anders Jonsson från Klövsjö, som blev Klövsjös sockenskräddare 1761.
Klövsjö C:1 (1695-1793) Bild 890 / sid 83
De fick 5 barn i sitt äktenskap; Jonas 1759, Anders 1761, Nils 1762, Märta 1768, Johan 1775. De fyra första barnen föddes i Klövsjö, det femte barnet föddes i Färila.
De flyttade från Klövsjö till Färila i december 1768, sockenskräddare Anders Jonsson blev soldat 115 Anders Jonsson Slug för byarna Storbyn och Yg, Hälsinge regemente.
Brita Andersdotter dog i Kilbo, Färila 13 januari 1809.
Tar tacksamt emot information om någon känner till något om denna familj.
Hälsningar Britta Olsson
140
« skrivet: 2016-01-19, 01:57 »
Östen,
jag har tänkt fel, tittat i en annan bok där hans dödsanteckning också finns: Färila F:1 (1752-1806) Bild 36
Och så fanns informationen där hela tiden, om man bara väljer rätt bok.
Och vilken fyllig, rolig information du hittade. Signeri och förbjudna konster anlitad av många, mindre betänkta människor. Wis-Finne som verkar ha varit ett känt begrepp när anteckningen gjordes.
Det fanns en inkomst i Räkenskaper över fattigvård om att Olof Michelsson fått betala böter 2 augusti 1752 till Krono-nånting, och att pengarna hade vidarebefordrats till Fattigkassan.Summan var 8:26. Los LIc:1 (1759-1779) Bild 7 / sid 6 Undrar om han fick böta för de förbjudna konsterna?
Men han verkar ha uppvägt sina synder med gudstjänster och nattvard och välskött kristendom.
Nu när jag vet ska jag utforska om det finns i blodet, han var min mf mf fm ff.
Varmt tack för att du tog fram rätt bok, och att du dessutom skrev rent hela anteckningen!
Hälsningar Britta
141
« skrivet: 2016-01-18, 19:54 »
Östen, tack för tipset. Just den boken för Los har jag inte tittat i, den är märkvärdigt tydligt skriven. Och att leta systematiskt och skriva ner ger en tydlig bild över nattvardsgästerna närvaro/frånvaro i Los.
En fråga:
Jag har försökt hitta en tydlig källa på relationen mellan Lillskogsmänniskorna Michel Michelsson född cirka 1670 död 1730-07-20 och Olof Michelsson född 1707-05 begravd 1766-08-18 i Lillskog, en källa på att de verkligen är pappa-son.
Allting talar för det, men jag hittar ingen källa, Olov Michelsson finns till exempel inte med på familjens sida i födelseboken. Anteckningen i dödboken säger inget om Olofs föräldrar. Har testat Kyrkoräkenskaperna i Färila utan framgång.
Har letat i mantalslängderna:
Lillskogs tidigaste brukare enligt mantalslängderna om jag fått ihop det rätt:
1631-1660 el. 1661 Michel Persson Kirjalainen
1661 el.1662-1679 el.1680 Mårten Michelsson (kanske son till Michel Persson, februari 1694 i inventeringen av skogsfinnar fanns en så kallad husfinne på Lillskog som hette Mårten Michelsson)
1680 el.1681-1698 Michel Michelsson senior (kanske lillebror/släkting till Mårten)
1699-1728 Michel Michelsson junior (son till senior)
1729- Olof Michelsson (antagligen son till junior)
Ska ta ett varv i kommunionslängden också.
Kanske vet du någon källa på pappa-sonskapet mellan Michel Michelsson-Olof Michelsson.
Hälsningar Britta
142
« skrivet: 2016-01-18, 14:00 »
Hej,
du är inte blind, delar din erfarenhet. Det finns luckor bland husförhörslängderna.
Har du testat att titta i Räkenskaper för kyrkan och Räkenskaper för fattigvård? Där har Los-invånarna lämnat spår, där redovisas vad de skänkt respektive erhållit från kyrkan.
26/6 1767 skänkte t.ex Johan Fahlström 3 pengar till kyrkan: Los LIc:1 (1759-1779) Bild 21 / sid 104. Då vet man att han levde då och fanns i Los. Ibland skänks pengarna i ett sammanhang som dop, bröllop, begravning. Och det anges oftast vem som t.ex har dött.
Hälsningar Britta
143
« skrivet: 2015-12-14, 15:55 »
Hej Elov, varmt tack för hjälpen.
Hälsningar Britta
144
« skrivet: 2015-12-14, 11:11 »
Hej! Tacksam för hjälp att tyda en dödsnotis för gamle Michel Michelsson, Lillskog som dog/begravdes 20 juli 1729 i Färila. Hälsningar Britta Olsson  (Meddelandet ändrat av Brittao 2015-12-14 11:14)
145
« skrivet: 2015-12-14, 11:02 »
En sån dramatisk resa det blev för Michel, han kom aldrig tillbaka till Lillskog. Anade att det stod Kopparberg, men såg inte alls Rättvik.
Så här i efterhand efter din tydning är det lätt att se christeligen begraven efter namnet Olof Kumblao, och förstå att Olof var begravningsförrättare.
Varmt tack för din hjälp!
Hälsningar Britta
146
« skrivet: 2015-12-13, 20:42 »
Hej,
försöker få klarhet om de som tog upp torpet Lillskog i Färila, och de som kom efter dem.
Har sett följande information om Mats Persson Kirjalainen och Mickel Persson Kirjalainen, utan att ha med egna ögon sett någon källa till det, men det finns en anvisning till mantalslängder:
Mats ska ha kommit tillsammans med sin bror Mickel från Finland och de upptog Lillskogstorpet i Färila, för vilket Mickel skattlades 1637 med 2 öre. Mats bodde hos brodern åren 1642-1643 enligt mtl. men flyttade sedan till Norra Los, det första torpet Loskog (Huiskala) kallades därefter Södra Los.
Mats Persson Kirjalainens ättlingar i Norra Los har jag följt, har bra koll på dem.
Men Mickel som blev kvar i Lillskog går det inte lika bra med.
Har i Lillskog kommit till Olof Mickelsson född i maj 1707, begravd 18 augusti 1766. Det verkar troligt att han är barnbarnsbarn eller så med ursprungs-Mickel. Men Olof finns inte med på Lillskogssidan i födelseboken där föräldrarna till barnaskaran är Mickel Mickelsson och Malin Olofsdotter. Färila C:1 (1680-1743) Bild 62 / sid 57
Det finns inget barn mellan Lisbet född 1705 och Margeta född 1712.
Olof Mickelsson gifte sig med Karin Eskilsdotter från Huskölen 1731, då omnämndes han som Bonden i vigselanteckningen och paret levde sitt liv i Lillskog. Färila EI:1 (1711-1769) Bild 11 / sid 5
I Färila AI:1 (1721-1736) Bild 75 / sid 69 finns två äldre Mickel Mickelsson med, men de har strukits över. Den äldre dog 1729, den yngre 1730. Olof Mickelsson står som Bonden.
I Olofs dödsanteckning skrev prästen tyvärr inget om Olofs föräldrar.
Mina frågor:
-Är Olof Mickelsson son till Mickel Mickelsson och Malin Olofsdotter, finns det i någon källa? Om inte, vilka är hans föräldrar?
-Hur ser ättlingsledet ut från Mickel Persson Karjalainen i Lillkog ner till ovanstående Mickel Mickelsson (gift med Malin Olofsdotter), hur många Micklar är de?
Hoppas att det finns någon med bra Lillskogskunskap!
Hälsningar Britta Olsson
(Meddelandet ändrat av Brittao 2015-12-13 20:44)
147
« skrivet: 2015-12-13, 19:27 »
Hej, tacksam för hjälp att tyda denna anteckning från 27 september 1730 i Färila E1:1 om Michel Michelsson. Hälsningar Britta Olsson  (Meddelandet ändrat av Brittao 2015-12-13 19:30)
148
« skrivet: 2015-12-12, 21:14 »
Hej!
Har just börjat försöka reda ut en del av dessa personer. Det är inte lätt, och ibland blir frågorna fler än svaren.
Angående Tema 1:
Det finns en personaliebok i Färila för tiden då soldat Westgren dog, med en 2 sidor lång personalia på just honom, Färila HVIa:2 (1734-1768) Bild 193 / sid 367
Kan inte tyda så mycket av den, men att han är född 1694 och att hans pappa är Per Sigfridsson i Björkberg, Orsa verkar klart. Anna Olsdotter och soldatens förfrusna fötter 1715 finns där också.
-Kan det räcka som belägg för Per Sigfridsson-Sigfrid Persson?
Även om detta inte är avdelningen för läshjälp vore det roligt om någon kan hjälpa till att tyda personalian.
Per Sigfridsson-Sigfrid Månsson Nykäinen född 1636: Att Per född 1674 är son till Sigfrid Månsson (men det verkar stå 1634 på Sigfrid Månsson) och gift med Anna kan väl inte bli tydligare i Orsa AI:2 (1685-1694) Bild 60 / sid 113?
-Men hur vet man att Sigfrid Månsson är en Nykänen?
-Och vilken Anna född 1670 är hustrun till Per Sigfridsson?
Hälsningar Britta Olsson
149
« skrivet: 2015-05-23, 17:57 »
Tillägg om Carl Styfwer och Brita Jansdotter:
Har letat runt den familjens barn tidigare, 2012, och ser nu att i ett svar från Östen Händel uppges Brita Jansdotter vara född i Hjärte, Bollnäs i april 1719.
Hittar ingen Brita från Hjärte i födelseboken, och det finns ingen så tidig hfl.
150
« skrivet: 2015-05-23, 17:37 »
Hej, jag letar efter Carl Olofsson Stywfer och Brita Jansdotter som levde sitt vuxenliv i Sörbo. Har inte lyckats hitta några födelseanteckningar för någon av dem, och kan därför inte gå vidare bakåt.
Han var soldat 137 för Sörbo 5 och 12, Alfta kompani, Helsinge regemente sedan 1743, hon var hans hustru.
Carl Olofsson Stywfer ska vara född cirka 1723, i de militära rullorna uppges han vara från Dalarna. Om Brita Jansdotters födelseår, se längre ner.
6/1 1745 betalade Carl Stywfer böter till kyrkan för lägesmål. Bollnäs LIb:3 (1743-1770) Bild 14 / sid 19
3/2 1745 föddes hans son Olof Carlsson i Fjähle, Bollnäs C:2 (1734-1769) Bild 75 / sid 70
Och 7/2 1745 samma år uppges han vara sammanvigd. Bollnäs LIb:3 (1743-1770) Bild 14 / sid 19
I mars 1745 betalar han en slant till kyrkan, en frivillig föräring, kanske försenad bröllopsavgift. Han verkar inte ha betalat i samband med vigseln.
Bollnäs LIb:3 (1743-1770) Bild 13 / sid 17
Ingenstans uppges vem han gifte sig med, vem som födde barnet.
Han dog tidigt, 1752, efter att ha noterats som absent i Finland i hfl. Bollnäs AI:1 (1738-1759) Bild 2810 / sid 550
Där står Brita Jansdotter som Carl Stywfers hustru, man kan anta att det var hon som födde barnet 1745, och att det var hon som Carl Stywfer sammanvigdes med. Hon uppges i senare hfl som pojkens moder. Hon dog 1792.
Jag har inte hittat Carl Olofsson Stywfer i dödboken.
I Bollnäs AI:1 (1738-1759) Bild 3740 / sid 734 uppges Brita Jansdotter vara född i april 1719 liksom i Bollnäs AI:2a (1760-1775) Bild 135 / sid 129
I Bollnäs AI:3a (1777-1782) Bild 142 / sid 134 uppges hon vara född i Källåsen, 1718. Och det fortsätter så: Bollnäs AI:4a (1783-1791) Bild 148 / sid 140, Bollnäs AI:6a (1791-1798) Bild 165 / sid 156.
Har inte lyckats hitta någon lämplig Brita född i Källåsen varken 1718 eller 1719.
Har däremot hittat en Brita född i Sörbor i mars 1719.
Men den första hfl för Sörbor upprättades 26/1 1739 och då finns ingen hemmavarande möjlig dotter Brita i Sörbor.
I Källåsen 1 levde Johan Johansson som verkar ha fått heta Jan allteftersom tiden gått. Men hittar inget som säkerställer honom som Brita Jansdotters pappa. Hans yngsta dotter hette Brita, men hon verkar född 1728.
Om någon har Carl Olofsson Styfwer och Brita Jansdotter i sin släktforskning och vet mer om deras bakgrund, tar jag gärna del av den kunskapen.
Hälsningar Britta Olsson
151
« skrivet: 2015-04-25, 12:44 »
Hej! Bruksarbetaren Eric Bergström vid Losgrufvan född i Lexan 1735/12. Föräldrar Bonden Anders Erson och hustrun Karin Matsdotter. Kom 1751 till Los Herrgård och blev bruksarbetare. Gift 1765 med efterlevande hustru Maria Olsdotter Huggberg. Haft 7 barn, 3 söner och 4 döttrar av vilka 1 dotter är död. Dog av Rosen 73 år och 3 månader gammal 4 mars 1809, begravdes 24 juni vid Los. Allt detta finns berättat om min mf mm mf f i dödboken: Färila F:2 (1807-1861) Bild 17  Han och hans familj finns l dokumenterad i husförhörslängderna. Har inte lyckats hitta honom i inflyttningslängden. Hans föräldrar Anders Erson och Karin Matsdotter har jag inte hittat tillsammans med honom i Los, i alla fal inte så jag har lagt märke till det. Han var 16 år när han kom till Los, kan ha kommit ensam. Har inte heller lagt märke till några som skulle kunna vara hans syskon. Han går oftast under namnet Eric Andersson Bergström i husförhörslängden. Lexan som uppgavs som födelseort i döboken förekommer också ibland i husförhörslängderna, kan Leksand ha skrivits så? Har sett att i samband med Ovanåkers socken nämns bland annat hemmanen och lägenheterna Qvarnberg, Grästjern, Lekstrand, Hässjaberg. Kan Lexan vara ett sätt att skriva Lekstrand? Har letat i Leksand, i Ovanåker är arkiven lite för unga. Tar tacksamt emot information om någon vet mer. Hälsningar Britta Olsson
152
« skrivet: 2015-01-31, 17:02 »
Du hade alldeles rätt om Västerlöfsta, hittade familjen i byn Borgen, öster om Molnebo i Västerlövsta församling. Strax norr om Morgongåva, en bit nordost från Heby. Källan om någon skulle leta efter dem: Västerlövsta AI:5 (1784-1791) Bild 242 / sid 233 . De kom dit 1787, första nattvardsgången 17/5.
Tack än en gång, Sonia.
Hälsningar Britta
153
« skrivet: 2015-01-31, 12:32 »
Tack. Har hittat Västerlövsta församling/socken i Heby-trakten i U-län, liksom Västerfärnebo. Det är inte alltför långt emellan. Den församlingen hade jag inte hittat utan ditt tips.
Tror att det kan vara så att siffrorna hänvisar till årtalet, och bokstaven på ordet Socken. Men sista siffran kan ha försvunnit i bindningen, kan vara siffran 7. 1787 när de inte längre deltog i nattvardsgången. Men det är bara en gissning.
Det finns i alla fall chans på att hitta dem i hfl där.
154
« skrivet: 2015-01-31, 07:59 »
Hej! Eric Erson och hans hustru Sara Isacsdotter flyttade från Fallänge i Västerfärnebo, antagligen 1787. Sista anteckningen om deras nattvardsgång gjordes 26/12 1786. Men var flyttade de? Så här ser flyttanteckningen ut:  Har funderat runt andra platser i Västerfärnebo, utan resultat. Kanske kan någon med Västerfärnebokunskap tyda ut det. Eller har de flyttat till en annan socken? Har försökt med Låssa socken, letat i hfl och födelseanteckningar för troliga år utan resultat. Tar tacksamt emot läshjälp. Hälsningar Britta (Meddelandet ändrat av Brittao 2015-01-31 08:02)
155
« skrivet: 2015-01-02, 21:23 »
Hej, letar efter en födelseanteckning för ett barn som fick heta Anders och som vuxen bar efternamnet Erson Wängström, I hfl står det att han är född 1741 i Vänge. Har ännu inte lyckats hitta hans födelsenotis. Lyckas inte tyda denna notis, men det lilla jag eventuellt kan läsa väcker nyfikenhet. Längst upp till vänster i bilden står det att anteckningen gäller barn nr 19 aktuellt år. Och kanske står det namnet Anders till höger om siffrorna? Står det möjligtvis att barnet är det oäkta barnet till gårdsdrängen, och ett namn på denne dräng? Det verkar osannolikt, men det skulle kunna stå så. Det brukar alltid vara kvinnan som får skylta i födelseböckerna. Står det något gårdsnamn? Eller något annat som kan kasta ljus över Anders ursprung? Eller är jag helt ute och cyklar? Använder Arkiv Digital. Tar tacksamt emot läshjälp. Hälsningar Britta 
156
« skrivet: 2014-10-05, 14:04 »
Tack för svar. Tierna verkar väldigt troligt. Där finns en familj som bör vara den familj där Lars Olssons pappa Olof Nilsson växte upp. Bjuråker AI:1 (1697-1724) Bild 14 / sid 17
Och där finns både Lars Olssons farfar, farmor, fastrar, farbröder och farfarsfar namngivna. Jag har hittat dem redan innan, men varit osäker då jag inte kunnat tyda Tjerna. Tittat i Ordbok för släktforskare, visst kan T skrivas ungefär så där.
Ska gå tillbaka till tidigare träffar och kontrollera om det är i Stråsjö eller Tjerna jag träffat på dem.
Med din hjälp har jag en säker träff i Bjuråker att gå vidare med. Och den träffen gör att det som tidigare mer var en gissning nu kan betraktas som mer än en gissning.
Tack för din hjälp!
Hälsningar Britta
157
« skrivet: 2014-10-05, 11:36 »
Hej, 4 november 1750 gifte sig drängen Lars Olofsson från Bjuråker med Carin Jonsdotter i Norrväna. Men var i Bjuråker kommer Lars Olofsson ifrån? Tar tacksamt emot läshjälp om någon kan tyda ut det, och närmare definiera hans ursprung för att kunna gå vidare bakåt med honom. Har en fundering på Stråsjö, men står det verkligen så? Hälsningar Britta 
158
« skrivet: 2014-05-18, 19:21 »
Tack Ted och Andrée, då bekräftar ni det jag trodde från början, från Saras personalia. Så bra att få det från två personer.
Letade spår efter Saras föräldrar i Moje, där första hfl börjar 1930.
Då fanns inte Sara kvar där, hon gifte sig och flyttade till Gråda där hennes första barn föddes 1729.
Hittade i alla fall Anders Ersson/Anna Ersdotter i Moje 9 med tydliga födelse-och dödsdatum, tänkte att jag läst fel i Saras personalia och att det var hennes föräldrar.
Hittade inte det rätta föräldraparet Hansson/Persdotter i Moje i AI:1, de måste alltså ha dött/flyttat före 1930.
Ska lusläsa Moje i AI:1 en gång till med er tydning i ryggen. Och därefter ta itu med dödboken, vet nu vilka jag ska leta efter.
Tack igen till er bägge.
Britta
159
« skrivet: 2014-05-18, 17:13 »
Här är bilden på texten: 
160
« skrivet: 2014-05-18, 16:58 »
Hej!
Är osäker på vad den döda nr 67, Sara Andersdotters, föräldrar hette. Mina tydningar är Anders Ersson/Anna Ersdotter eller Anders Hansson/Anna Persdotter.
Tar tacksamt emot tydningshjälp.
Hälsningar
Britta Olsson
161
« skrivet: 2014-05-11, 13:36 »
Hej!
En fråga om husförhörslängdena i Leksand, använder AD.
Letar just nu efter personer som bott i Gärde 14, Arvids. Från och med 1741 har det gått bra. Leksand AI:7a (1741-1772) Bild 101 / sid 192.
Men före 1741 är det svårare. I ortsregistret för A1:3 och A1:4 avseende åren 1705-1735 finns inte Gärde med.
Kan det vara så att Gärde finns med utan att finnas i ortsregistret? Har tittat runt där Gärde borde finnas, men utan resultat.
Finns inte Gärde i någon hfl för just de åren?
Har sett att det i Gagnef finns både Gärde och Gråda. Är Leksands-Gärde och Gagnef-Gärde samma ort eller finns både och?
Är det någon som har upplysningar är jag tacksam.
Hälsningar Britta Olsson
162
« skrivet: 2014-05-04, 13:58 »
Tack Mats!
Mamman var bara 19 år och i tredje månaden vid giftermålet. Och sedan födde hon sitt barn i Falun, då vet jag det.
Det är lite förvirrande med denne gosse och hans föräldrar. Mammanamn och födelsedatum växlar mitt framför näsan på en.
Ibland undrar jag om det fanns två Eric Andersson från Moje, en som gifte sig med en Margita Olsdotter och en som gifte sig med en Margita Persdotter.
Men jag kan garanterat knyta ihop far och son genom en hfl där både gosse, pappa och pappans hustru 2 och 3 finns med. Då hade gossens mamma Margita dött.
Prästen har ändrat sista siffran i gossens födelseår, det blev 1730 med en stor blaffig nolla, och det födelseåret bar han med sig genom livet. Och jag tror att den döda Margita Persdotter förvandlades till Margita Olsdotter när pappan gifte om sig och bosatte sig i Västtjärna.
Kombinerat med dödböckerna måste det vara rätt.
Tack för att du tittat i födelseboken i Falun, kan det vara rätt gosse du hittat. Men det är två års diff på den anteckningen och anteckningen i Gagnef. Det är inte direkt något ovanligt namn.
Det korta äktenskapet resulterade i två söner, en överlevde. Kan det vara Anders 1 som föddes 1731, och Anders 2 som föddes 1733? Och Anders 2 som sedan fick ha födelseåret 1730 med sig genom livet?
Så småningom faller väl alla bitar på plats.
Hälsningar Britta
163
« skrivet: 2014-05-03, 22:51 »
Hej! Tacksam för läshjälp av denna födelsenotis. Notisen är införd allra sist året 1731, det framgår tydligt barnets namn, födelse-och dopdatum, föräldrarnas namn. Pappan benämns på flera ställen som Eric Andersson i Moje, mamman är från Gärde. De gifte sig 29/11 1730. Jag har letat i hfl på dessa orter utan resultat. Det verkar som att barnet föddes på annan ort. Tar tacksamt emot hjälp med att tyda ut var barnet föddes. Mamman Margita Persdotter dör redan 1737, Eric Andersson i Moje gifter om sig och slår sig ner i Västtjärna. Hälsningar Britta  (Meddelandet ändrat av Brittao 2014-05-03 22:53)
164
« skrivet: 2014-04-27, 18:42 »
Margaretha, det är just det som är den stora behållningen för min del.
Att förstå/att få veta att min farfars rötter finns så långt tillbaka i Djuratrakten.
Det var farfars farfar och farfars far som med sina hustrur och de barn som hade hunnit bli födda innan de reste, lämnade Djura för Norrlandskusten och alla jobb som fanns.
Farfar föddes i Svartvik. Jag har hittat nio generationer före farfar som är födda runt omkring Djura.
Och den fråga om Hans Olsson som inledde våra inlägg är med råge besvarad.
Det finns fortfarande oklarheter runt hans död, men det kan nog vara som du skriver, Pär Nilsson, att han var ute på jobb när han dog.
I och för sig borde det ha hamnat i dödboken, även om han begravdes på annan ort.
Har också letat efter denne Per Persson, utan resultat.
Stort tack bägge två för er hjälp.
Hälsningar Britta
165
« skrivet: 2014-04-23, 22:32 »
Hej Margareta,
tack för att du har översatt Olofs födelsenotis så jag begriper den. Där framgår att Brita Olsdotter vid födseln i februari uppger Hans Olsson som pappa.
Och att Hans Olsson vid vigseln i december även äktade barnet som sin rätta arvinge.
Men enligt domboken uppgav hon i november att Per Persson var den rätta barnafadern.
Har googlat en del på släktforskning och blodsband, det verkar finnas olika skolor om hur man ska hantera frågan.
Klart är i alla fall att Olof Hansson föddes med en pappa som tog på sig faderskapet,
och oavsett blodsbandsfrågan definitivt var pappan i levande livet. Jag nöjer mig med det.
Flera av Forsbarnen jag stött på har blivit döpta i Gagnef innan Djura kapell byggdes. Och ofta döptes de samma dag som de föddes.
Till Leksands kyrka från Fors ska det vara ungefär två mil.
Eftersom det står att barnen döptes i Gagnef kan man anta att det var i närbelägna Gagnef kyrka dessa dop ägde rum, inte genom hembesök av prästen.
Rakt ut i vintern åkte Olof på sin första levnadsdag i februari 1760. Den kortare vägen över älven eller kanske rundade släden Flogen.
Hälsningar Britta
166
« skrivet: 2014-04-22, 19:07 »
Hej Margareta och Pär!
Först ett stort tack till dig Margareta, för filerna. Har lagt in dem i min dokumentation med dig som källa. Och jag kommer att bekanta mig med dessa nya släktingar allteftersom genom att försöka hitta dem i arkiven. Det var många hål som fylldes.
Och Pär, vad roligt att du nosat upp denna passionshistoria i domboken.
Det syntes att det var något speciellt med Olof Hanssons födelseanteckning, Djura C:1 (1705-1764) Bild 135. Jag lyckades inte tyda den helt, men förstod ändå att Hans Olsson och Brita Olsdotter inte var gifta. (Tar gärna emot hjälp med tydning om någon av er lyckas läsa vad det står).
Och nu visar du att tingsutslaget kom först 26/11 1760. Olof Hansson föddes 3 dagar efter Kyndelsmäss 1760, borde varit 5/2 1760.
Vigseln skedde exakt en månad efter avslutandet av lägermålssaken, 26/12 1760.
Målet var mot Brita Olsdotter, antar att hon inte kunde gifta sig förrän målet vara avslutat.
Fyndet i domboken gör att det verkligen är lätt att tvivla på vem som var biologisk pappa till Olof. Det är inte så troligt att vi kommer längre än Leksand-tinget. Eftersom det finns både födelseuppgift för Olof Hansson och uppgifter för när Britas samvaro med de bägge männen kommer jag inte att kunna låta bli att räkna på det, även om det bara blir spekulationer. Och även om uppgifterna inte är samstämmiga.
När jag höftade föddes Olof 8 månader efter Hans Olssons och Brita Olsdotters samvaro.
360 daler kopparmynt, summan som Per Persson betalade, var det en stor summa?
Antar att det bara är att sudda i rutorna i, Hans Olsson kan väl efter detta bara betraktas som adoptivpappa?
Hälsningar Britta
167
« skrivet: 2014-04-14, 19:01 »
Jo, det är absolut OK med Olof Hansson och NilsMatts. Det var nog jag som missförstod.
Behöver bli bättre på särknamns-skicket. Nu när jag vet att det heter så blir det lättare att söka info om det.
Ser fram emot dina filer, det ska bli spännande.
Hälsningar Britta
168
« skrivet: 2014-04-13, 19:14 »
Margaretha, (ursäkta att jag utelämnade h:et i ditt namn i förra svaret, blev så ivrig)
Har nu tack vare dig hittat Hans Olsson i födelseboken:Djura C:1 (1705-1764) Bild 58
Har också hittat hans föräldrar i Leksand AI:4 (1705-1735) Bild 91 / sid 175. Det är en ganska oredig sida, jag har varit där tidigare och hittat Per Olsson ff ff ff mf f, hans son Olof Persson ff ff ff mf med hustru Kerstin Olsdotter ff ff ff mm.
Och inser nu är den Hed Olof Persson och Brus Kerstin Olofsdotter som du skriver om. Då fick de också sina tillnamn. Brus och Hed.
Hans Olsson och Brita Olsdotter verkar ha förenat två närliggande gårdar med sitt giftermål.
Var det så att man fick släppa sitt namn när man flyttade bort från sin gård, och ta tillnamnet som det nya stället bar? Hed hade jag hittat tidigare, men inte Brus. Har NilsMatts, Schöns och Pions också.
Har skrivit in de nya namnen i antavlan, tittat och funderat. Och inser att jag har satt Olof Hansson som måg i NilsMatts, gift med Carin Andersdotter, dotter till NilsMatts Anders Persson och Mats Karin Andersdotter. Han deltar första gången i husförhöret i NilsMatts 1781,
Djura AI:1 (1775-1814) Bild 27, Djura AI:1 (1775-1814) Bild 128
Och hemma hos mamma Brita Olsdotter kan man se att från och med husförhöret 1782 finns han inte längre med.
Undrar om jag klivit fel någonstans, det är så lätt gjort. När du skriver Olof Hansson, är det sonen till Hans Olsson och Brita Olsdotter du menar? Jag blir så förvirrad av alla dessa namn. Utbudet är inte så stort. Men tillnamnet hjälper upp det hela.
Hälsningar Britta
169
« skrivet: 2014-04-13, 17:15 »
Margareta!
Då är vi kryllingar på långt håll.
Du har levererat det jag hade hoppats att hitta i dödboken/personalieboken, men mycket, mycket mer än det. Där hittar man aldrig tillnamnen som Hed och Brus och Lind. I alla fall lyckas jag inte läsa ut det. Tack!
Ska skriva in uppgifterna i MacFamilyTree, så blir det överskådligt.
Vet du om det finns någon sammanställning av dessa tillnamn?
Har efterfrågat just dessa kommunionsböcker hos AD, och fått till svar att de planerar att fotografera dem inom några månader.
I avvaktan på fotograferingen lägger jag en länk hit till Anforum som källa.
Min mailadress finns om du klickar på mitt namn i vänsterlisten. britta.b.olsson@telia.com
Hälsningar Britta Olsson
170
« skrivet: 2014-04-13, 14:54 »
Hej, vet inte om detta ska ligga i Djura eller i Leksand, väljer Leksand eftersom dödböckerna för denna tid ligger i Leksands kyrkoarkiv.
Söker uppgifter om Hans Olsson, min ff ff ff f, som levde i Fors från uppskattningsvis 1730-1740.
Jag vet när och med vem han gifte sig:
26/12 1760 vigsel med Brita Olsdotter (Leksand EI:2 (1726-1771) Bild 73.) I vigselanteckningen uppges han vara från Fors.
Brita Olsdotters föddes enligt födelseboken 4/7 1734 i Fors. (Djura C:1 (1705-1764) Bild 71)
Jag vet att han fick två barn:
-Olof Hansson som verkar vara döpt 6/2 1760 (Djura C:1 (1705-1764) Bild 135) Olof Hansson ser ut att ha blivit född före äktenskapet. Hans födelsenotis är svårläst.
-Kerstin Hansdotter 9/2 1762.
Familjen levde i Hed, Fors 14, Djura. I alla fall tror jag det, men det är egentligen bara ett antagande. Jag har inte hittat familjen tillsammans i någon husförhörslängd.
Det kan lika gärna vara så att Brita Olsdotter flyttade dit senare, som änka. I längderna 7a och 7b 1741-1772 hittar jag inte Fors.
1772-1776 står Brita Olsdotter som änka i Hed, Fors 14, tillsammans med sina 2 barn Olof och Kerstin födda 1760 och 1762. (Leksand AI:8b (1772-1776) Bild 180 / sid 344)
Sista förekomsten av Brita Olsdotter i hfl: Leksand AI:10b (1792-1803) Bild 292 / sid 289. Där står hon ensam skriven i Hed Fors 14, hennes dödsår uppges till 1793.
Brita Olsdotter dog 12/6 1794. (Djura F:1 (1782-1809) Bild 34) I dödboken uppges hennes födelseår till 1732, det står att hon gifte sig när hon var 25 år gammal med Hans Olsson och att de fick leva samman 4 år, att hon levt som änka i 30 år. Och att hon var 61,5 år när hon dog.
Jag har räknat på olika varianter utifrån uppgifterna i Brita Olsdotters dödsanteckning för att försöka hitta Hans Olssons dödanteckning. Det är innehållsrika personalieböcker som ligger ute för denna tid. Tyvärr har jag ännu inte hittat honom där.
Ett långt inlägg, men det jag vill veta: När föddes och/eller dog Hans Olsson?
Finns det kanske någon som har honom i sitt släktträd?
Tar tacksamt emot information.
Hälsningar Britta
(Meddelandet ändrat av Brittao 2014-04-13 14:56)
171
« skrivet: 2014-02-02, 13:08 »
Hej!
Löjtnant Hamnström och Greta Berg i Mo, har någon träffat på dem i sin släktforskning?
Jag söker efter Brita Lisa Hamnströms (mf mm fm m) bakgrund.
Hon ska vara dotter till löjtnant Hamnström och Greta Berg och född i Mo 1728 enligt anteckning i dödsboken 1795, då hon dog. Färila F:1 (1752-1806) Bild 144.
-------------------------------------------------
Lisa Hamnströms historia i korthet, som det finns källor till: Hon levde sitt vuxenliv vid Los gruva.
Första dokumenterade förekomsten om henne har jag hittat i Los AI:1 (1748-1753) Bild 24, där hon står som piga och också som gift med gruvarbetaren Petter Johansson Stellberg från Ljusnarsberg.
Honom gifte hon sig med i oktober 1751.
Petter Stellberg och Brita Lisa Hamnström fick två döttrar; Anna Margareta 1755 och Magdalena 1763. Magdalena dog 4 månader gammal.
I januari 1765 blev Brita Lisa änka, Petter träffades av ett skott nere i gruvan. Man sprängde berget genom att elda, oftast tände man eldarna på kvällarna. Det fick brinna över natten, på morgonen gick gruvarbetarna ner och släckte enligt Losgruvans hemsida. Kanske var det en sådan morgon Peter träffades av skottet? Brita Lisa blev ensam med 10-åriga Anna Margareta.
Hösten 1766 gifte hon om sig med hjulmakaren Olof Vagnström från Västanfors. Han blev också gruvarbetare i Losgruvan. De fick dottern Lisa i augusti 1767.
Sommaren 1789 blev hon änka igen, Olof Vagnström hittades död på en åker i Järvsö samma dag som dottern Lisa gifte sig.
Hon dog 23/3 1795, Losgruvan.
--------------------------------------------------
Eventuella spår av löjtnant Hamnström och Greta Berg:
Har hittat ett möjligt spår av det som skulle kunna vara pappa löjtnanten i en födelseanteckning för pojken Petter född i Mo 1721. Fader var leutnant Petter Hambnström
Kan det vara en storebror till Brita Lisa Hamnström, hon ska vara född i Mo 1728?
Att det fanns en löjtnant Petter Hambnström i Mo 1721, innebär det att han med stor sannolikhet är Brita Lisa Hamnströms pappa? Men någon födelseanteckning för Brita Lisa hittar jag inte. Skulle vilja hitta en källa där Brita Lisas pappa finns med förnamn.
På samma uppslag finns pastorn Petrus Berg som dopvittne till ett annat barn. Har hittat andrahandsuppgifter om att det ska ha funnits en kyrkoherdefamilj Berg i Mo, Hälsingland. Kan det vara den blivande kyrkoherden Berg, kan han vara en bror till Greta Berg? Eller är han hennes pappa? Eller tyder namnet Berg på att Greta Bergs pappa var soldat?
Mo C:1 (1694-1753) Bild 34 / sid 59
Den tidigaste husförhörslängden för Mo börjar 1743.
Så om någon vet något om löjtnant Hamnström och Greta Berg i Mo tar jag tacksamt emot den informationen. Eller tips om var jag kan leta ännu mer?
Hälsningar Britta
172
« skrivet: 2014-01-20, 19:02 »
Hej! Har googlat lite, hittade Björs släktforskning, och där heter Emfrids pappa Pehr Hansson. http://www.bjors.se/slaktforskning/0003/3388.htm Där finns källa på Päder/Päter/Pehr Hanssons pappa Hans Jonsson (1663-1673 års jordebok), men inte på Pehr Hansson. Jag tvekar alltid att skriva in uppgifter utan att veta källorna, vill helst titta i dem själv. Men nu måste det väl vara belagt att det är Hansson i Yg med lite olika förnamnsvarianter det gäller. Varmt tack för ert engagemang, bägge två. Då blev det rätt föräldrar till Emfrid också. Hälsningar Britta
173
« skrivet: 2014-01-19, 09:44 »
Tack! Det står alltså ...Ygh och... Det skulle jag aldrig kunnat gissa mig till. Tyckte det såg ut som Gagnef,
men det är lite långt dit från Valla i Färila./ Britta
174
« skrivet: 2014-01-18, 21:44 »
Varmt tack Mats för att du fyllt ut luckorna, och dessutom gjort ordagrann översättning. Jag lyckas oftast bara dra ur kontentan ur sådana anteckningar, och ibland inte ens det. Men det går lättare och lättare med tiden. Tack vare att du gav mig namnet på föräldrarna, har du förhindrat att Olof blev knuten till ett annat föräldrapar. Kanske blev Olofs föräldrar kvar i Jämtland. Olofs hustru Ernfrid (som jag kallar Emfrid) dog 18 dagar efter Olofs dödsdag, 7 dagar efter hans begravning. De finns på samma uppslag i dödboken, han på vänstersidan och hon på högersidan. Kan du se var hon är född, det lyckas inte jag med? Tänker att hennes pappa nog heter Pär Ersson och hennes mamma Margaretha Jonsdotter? 
175
« skrivet: 2014-01-18, 18:26 »
Hej! Olof Erson Rehn dog 2/1 1765 i Kihlbo. Jag tror att står att han är född i Mysjö och ...? i Jämtland. Vilket är det andra ortsnamnet? Att pappa heter Eric och mamma Ella syns tydligt, men resten av deras namn kan jag inte tyda. Vad hände 1712, står det att han kom till ...? Tar tacksamt emot hjälp om någon lyckas tyda texten bättre än jag. Hälsningar Britta Olsson 
176
« skrivet: 2013-11-15, 21:05 »
Tack för svar, Kristina.
Tyckte också att det verkar stå Brunnshjelp. Eftersom du tycker samma sak blir det mycket mer troligt.
Kan man ha skickat torparhustrur på sånt på den tiden? Eftersom det står i hfl skulle väl socknen ha hjälpt henne?
Har just börjat titta på Stina, kanske vecklar det ut sig ett svar så småningom, kanske i ett sockenstämmoprotokoll.
Har aldrig tidigare stött på ordet Brunnshjelp i en hfl tidigare.
177
« skrivet: 2013-11-15, 20:25 »
Hej! På torparhustrun Stina Jansdotters rad i hfl verkar det stå: fått ...... 1827.. Kan inte tyda ordet, tacksam för hjälp. Hälsningar Britta 
178
« skrivet: 2013-11-13, 11:09 »
Tack Christina för Tumbo. Det måste vara därifrån han flyttade, ser på kartan att det ligger alldeles nordväst om Eskilstuna som uppges som hans födelseort.
Och det är en egen socken.
Jag har också misstagit mig på Eskilstunatraktens landskap, var först övertygad om att det var Västmanland. Tänkte inte på att det ligger på södra sidan av Mälaren.
Men Fredrik bjuder motstånd, verkar saknas Tumbo-flyttlängd för åren 1839-1861. Annars har hfl för Tumbo 1845-1851 en mycket tydlig innehållsförteckning.
Tack vare dig vet jag i alla fall vilken bok hfl han kan sökas i.
Britta
179
« skrivet: 2013-11-13, 00:19 »
Har nu följt honom i Tillinge, på ett par år hinner han med att vara dräng i Hummelsta och Litselås samt hamna på listan för personer utan fast hemvist med hot om försvarslöshet. Han uppges komma till Vittinge från Tunbo församling 1852, hans attest är daterad 24/12 1851. (Tillinge B:1 (1836-1863) Bild 27).
Han kanske inte hade det så lätt i början av livet, resten av det går bra. Gifter sig 1857 , omväxlande dagkarl och torpare. Lever till dess att han blir 73 år.
Men jag har ännu inte hittat barndomshemmet, jag får ingen träff på Tunbo församling vare sig i AD eller på google. Så det är stopp igen.
Är Tunbo ett platsnamn i en annan församling, någonstans på vägen mellan Eskilstuna och Vittinge?
Jag förstår att jag kanske ställer frågan på fel ställe, ber inte om läshjälp. Hoppas OK med fortsättningsfråga på Fredrik här.
Kanske kan någon med lokalkunskap i området ge mig ytterligare en puff framåt.
Hälsningar Britta
180
« skrivet: 2013-11-12, 23:02 »
Tack Margareta!
Nu har du gett mig nyckeln så det är möjligt att gå vidare. Om det vill sig hittar jag ända fram till hans barndomshem.
Och aldrig har jag sett en så prydlig och detaljerad flyttlängd. Borde ha begripit att det var Tillinge, hade börjat gräva i Tillberga.
Är för okunnig om ortsnamnen i det här området.
Hälsningar Britta
181
« skrivet: 2013-11-12, 19:18 »
Hej, försöker hitta drängen Fredrik Bergqvists ursprung. Men här kommer jag inte längre bakåt, jag kan inte utläsa varifrån han kom 1854. Har däremot bra koll på alla ställen han bott på efter 1854. Har heller inte lyckats följa honom framåt i tiden från födelseboken, han uppges i alla källor vara född i Eskilstuna 23/3 1826. Men har ännu inte lyckats hitta honom i Eskilstunas födelsebok. Har också tittat i Björkstas inflyttningslängd för 1854, ifall han kom utsocknes ifrån. Hittar honom inte där heller Nyckeln bakåt skulle kunna vara om någon kan uttyda varifrån han kom 1854 till sitt drängjobb i Igelsta, Björksta. Hälsningar Britta 
182
« skrivet: 2013-10-29, 06:16 »
Hej Carola!
Tack, det är inte så bara. Den boken hade jag missat. Tycker också att det ser ut att stå att faddrarna hör hemma i Mossberg, inte Morberg.
Tar nya tag; Gruntorp och Mossberg. Kanske går det att hitta henne med hjälp av detta.
183
« skrivet: 2013-10-28, 20:38 »
Hej!
Jag letar efter pigan Anna Ersdotter (min fm ff m) från Ekshäradstrakten. Det enda spåret efter henne hittills är i en födelsebok när hon fick oä-sonen, Nils (min fm ff) född 3/8 1837 i Grunna(?)
”fadren föregafs vara änkeman Jöns Larsson ibn”.
Faddrar: Lars Olsson med Hustru Karin Pettersdotter på Morbergsnäset..
Ekshärad C:4 (1800-1846) Bild 235 / sid 459 (AID: v6414.b235.s459, NAD: SE/VA/13100)
Lite bakgrund:
Min farmor farfars far Jöns Larsson föddes i Byn, Ekshärad 1/7 1799.
När han vuxit upp flyttade han runt, arbetade som dräng, blev så småningom dräng i Elofsbyn.
På samma gård fanns pigan Karin Nilsdotter från Hamra.
1826 gifte de sig i Elofsbyn, fick minst 3 barn mellan 1828 och 1833; Anna, Lars och Marit.
De flyttade via Södra Mossberg, där de levde som inhysingar på Svinsjötorp, till Wåhle 1829 och blev torpare i Hoforsberget.
Äktenskapet varade nio år. 1835 dog Karin Nilsdotter i lungsot. Jöns Larsson blev änkling
Ekshärad AI:18 (1833-1839) Bild 220 / sid 213 (AID: v13475.b220.s213, NAD: SE/VA/13100)
I hfl 1845-1850 fanns så pojken Nils, som Anna Ersdotter födde 1837 hemma hos den uppgivna pappan Jöns Larsson.
Det framgår inte i hfl varifrån och när han kom till torpet, han borde varit mellan 8 och 13 år gammal när han flyttade in hos sin pappa Jöns Larsson.
Anna Ersdotter har inte har inte flyttat in hos Jöns Larsson.
Ekshärad AI:22 (1845-1850) Bild 185 / sid 479 (AID: v10779.b185.s479, NAD: SE/VA/13100)
Finns det någon med större kännedom om trakten som kan ge tips, någon som vet var Grunna finns? Är det ett torp, en ort, en förkortning av en ort? Eller en ort, ett bruk som fanns en gång?
Eller kanske har någon stött på pigan Anna Ersdotter med den oäkta sonen Nils Jönsson född 3/8 1837 i sin egen forskning? Har letat efter henne i alla längder jag kan komma på, hittills utan resultat. Jag skulle så gärna vilja hitta henne.
Tar tacksamt emot upplysningar, tips och råd.
Hälsningar Britta
184
« skrivet: 2013-09-05, 20:40 »
Hej Siv!
Varmt tack för att du tog dig tid att låsa upp en del av texten, den berättade mycket. Och vilka formuleringar: ..i sin fjärde barndom död blef..
Ska titta vidare på texten, kanske kan jag komma lite längre med ditt generösa bidrag.
Hela den där boken är full med livsberättelser om avlidna i Färila. Jag fortsatte leta vidare i går kväll och hittade ytterligare två anor som återfinns med långa livsberättelser i just Färila HVIa:2 (1734-1768). Kanske finns det fler.
Förstår att det har blivit dags att lära mig mer för att kunna tyda gamla handskrifter.
Hälsningar Britta
185
« skrivet: 2013-09-04, 22:11 »
Hej!
I Färila HVIa:2 (1734-1768) Bild 136 / sid 258 framgår att Johan Jonsson född 28/5 1675, Walla, Färila dog 6/7 1745. Han var min mf mf mm ff.
Anteckningen är lång, verkar för lång att kopiera in i Anbytarforum. Har lyckats tyda namnet på Johan Jonssons far och mor. Känner igen namnet på frun. Något hände när någon var 27 år. Han hade fyra barn, 3 söner och en dotter. Något har att göra med 46 år, kanske varade hans äktenskap så länge. Något hände 29/11 1699, kanske gifte han sig då.
Mer känner jag inte till om honom (i och för sig ganska mycket med tanke på att det rör en person som föddes för mer än 300 år sedan).
Nu ligger denna lockande anteckning låst för min blick, har inte kompetens nog att tyda den. Och eftersom den är så lång förväntar jag mig inte att någon ska gå in i arkiven och leverera en komplett översättning.
Men tänker att det kan finnas en möjlighet att någon med god kunskap att tyda gammal text tar en titt på texten och kan vaska ut något ur den. Tar tacksamt emot all hjälp som går att få.
Hälsningar Britta
186
« skrivet: 2013-03-24, 19:32 »
Tack Lotta för din generösa hjälp. Du har lärt mig att titta runt på andra notiser, för att lära mig hur prästen skriver.
Men Gunsta skulle jag inte klarat av.
187
« skrivet: 2013-03-24, 19:28 »
Har nu tittat i vigselboken, prästen skriver pigan med den z-liknande bokstaven på alla pigor.
Att jag inte tittat så tidigare.
188
« skrivet: 2013-03-24, 19:23 »
Ja, det är sant, de bokstäverna är lika. Och AD är tydligare.
Vad säger du om första bokstaven på pigan? Jag läser det som ett z.
Och varifrån läser du att Brita Johansdotter kom ifrån? Min chansning på Gillberga verkar inget vidare.
189
« skrivet: 2013-03-24, 18:40 »
Tack Lotta för ditt tillägg. Jag saknar helt möjlighet att kunna se om det står mhe eller wise.
Petter Långström var 21 år vid giftermålet, det är absolut rimligt att han är vicekorpral.
Kanske lyckas jag snoka upp honom i en militär rulla.
Hälsningar Britta
190
« skrivet: 2013-03-24, 18:24 »
Tack Mats för ditt snabba svar. Det är förstås det som står, en alldeles normal vigselnotis.
Som du hjälpte mig att se.
Hälsningar Britta
191
« skrivet: 2013-03-24, 14:33 »
Hej! Tar tacksamt emot läshjälp med denna vigselnotis. Hittar ingen sidanvisning i C/2-boken, använder SVAR, deras källanvisning: Breds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10142/C/2 (1733-1763), bildid: C0003164_00124 Den rör giftermålet mellan Corporalen Petter Långström och Brita Johansdotter 1/11 1744. Detta tror jag att jag kan se: November 1 efter föregående lysning i ...?.. copilerades ...?.. Corporalen Petter Långström ..??.. Brita Johansdotter i ...? (kan det stå i Gillberga). Kan någon hjälpa mig att fylla igen de fyra luckorna? Hälsningar Britta 
192
« skrivet: 2013-03-17, 16:43 »
Har fått veta ännu mycket mer än förväntat, det är fantastiskt. Alla pusselbitarna är nu infogade.
-Fick Elisabeth Kleins familjebakgrund med råge, och hennes födelsedatum.
-Fick giftermålsdatum för Andreas Horneij och Elisabeth Klein? Och korrekta födelsedatum på alla deras barn dessutom.
Kvar på önskelistan:
-När och var föddes Andreas Horneij, familjebakgrund?
-Var någonstans i Stockholm bodde Andreas Horneij och Elisabeth Klein?
-När och var föddes Lorentz Fries, familjebakgrund?
Kanske kan de finnas på Stadsarkivet. Kanske finns där någon förteckning över borgare eller annat som kan ge svar.
Kanske finns det någon som forskat runt Andreas och Lorentz.
193
« skrivet: 2013-03-17, 13:43 »
Hej!
Tack så jättemycket, Maud och Chris! Tänk att det finns alltid fler ställen att leta på än man visste tidigare.
Bägge era tips pekar på ett säkert sätt ut Johan Klein som Elisabeths pappa. Har funderat över om det skulle kunna vara han, han finns i andras släktforskningar på nätet. Men Elisabeth Klein har aldrig nämnts som dotter.
Vigseldatum fanns för Andreas och Elisabeth, även Andreas tidigare gifte. Och en del av barnens giften. Och alla barnens dopdatum, tack för påpekandet. Har sett det i källorna utan att ta det till mig.
Tänker inte alltid på Family Search, får börja göra det. Fantastiskt med registret på stadsarkivet, skulle aldrig hittat det utan hjälp.
Det var många pusselbitar att sammanställa.
Hälsningar Britta
194
« skrivet: 2013-03-16, 21:25 »
Hej Markus!
Tack för din tydliga tolkning. Då vet jag att han hade ett stenhus
på Johannis gränd.
Hälsningar Britta
195
« skrivet: 2013-03-16, 20:25 »
196
« skrivet: 2013-03-16, 20:18 »
Förfärligt dålig bild det blev, har för första gången lagt in ett klipp från ArkivDigital. Testar igen. Inget ont om AD, måste bara lära mig hur man gör sitt klipp. 
197
« skrivet: 2013-03-16, 20:07 »
Hej: Tacksam för läshjälp på dessa fyra rader under rubriken Fast egendom, som tas upp i bouppteckningen efter Lorentz Fries som dog1729. Jag ser att det står Johannigränd, en gränd som går mellan Österlånggatan och Skeppsbron i Stockholm. Heter Johannesgränd numera. Jag vet att han bodde i Östra kvarteret. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:95 (1730-1730) Bild 3420 / sid 309 AID:v222414.b3420.s309 Hälsningar Britta 
198
« skrivet: 2013-03-16, 19:23 »
Hej!
Vinskänken Andreas Horneij dog 1691-11-21 i Tyska Sankta Gertrud.
I hans första gifte föddes dottern Magdalena, jag vet inte vad mamman hette.
Andra giftet med Elisabeth Klein:
Barn:
-Johann 1671-09-09,
-Anna Margareta c:a 1672,
-Maria Elisabeth c:a 1673,
-Andreas c:a 1674,
-Catharina 1677-03-01,
-Emerentia 1680-04-22,
-Carl c:a 1681.
De barn som har exakta födelsedatum har jag hittat födelsenotiser på i Tyska Sankta Gertruds kyrkoarkiv. (Om man tillhörde Tyska Sankta Gertrud, innebar det att man bodde i närheten?)
De andra barnen med bara ett uppskattat årtal finns med i Andreas Horneijs bouppteckning: (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:37 (1692-1692) Bild 1000 / sid 76
AID: v222328.b1000.s76)
Yngsta dottern i andra giftet, Emerentia, gifte sig med borgaren och handelmannen Lorentz Fries 1694-08-19.
Barn:
-Maria Euphrosyna 1697-10-06,
-Lorents 1699-05-11(dog antagligen tidigt eftersom det finns en till Lorents,
-Andreas 1700-12-19 (dog antagligen eftersom han inte listas bland arvingarna i pappas bouppteckning),
-Lorents 1702-07-05,
-Carl Benedict 1712-01-12.
Alla familjehändelser finns i Tyska Sankta Gertruds kyrkoarkiv.
Jag vet att de bodde i Östra kvarteret. Genom Lorentz Fries bouppteckning verkar det som om de kan ha bott på Johannigränd (nutid Johannesgränd), en gränd mellan Österlånggatan och Skeppsbron.
När Lorentz Fries dör 1729-10-10 uppges tre av barnen vara i livet;
Maria Euphrosyna, Lorens, Carl Benedict.
Tycker att jag har hittat över förväntan mycket med tanke på att det är så långt tillbaka. Och har letat i alla digitala register jag kan komma på.
Men här är några saker jag gärna skulle vilja veta:
-När och var föddes Andreas Horneij, familjebakgrund?
-När och var föddes Elisabeth Klein, familjebakgrund? När dog hon?
-När gifte sig Andreas Horneij och Elisabeth Klein? Var någonstans i Stockholm bodde de?
-När och var föddes Lorentz Fries, familjebakgrund?
Har du en pusselbit att bidra med så tar jag tacksamt emot. Du kanske har träffat på dem i din egen forskning.
Hälsningar Britta
199
« skrivet: 2013-03-16, 18:31 »
Hej Karin!
Tack för svar. Ja, det är just den Fries det gäller. Har jobbat med honom och Emerentias pappa idag.
Bouppteckningen har jag hittat, i förmiddags, och försöker tyda. Han ägde fast egendom till ett värde av 18 000 om jag läst rätt. Det är fyra rader, innehåller ordet Johannigränd. Det bör vara en fastighet på Johannigränd
Har sökt på honom tidigare här inne på Aforum utan resultat. Har kanske att göra med stavningen av förnamnet. Ska söka igen på din stavning, Lorens. Det vore roligt att veta hans bakgrund. Har tittat i Fries-avdelning utan att lyckas få ut något som verkar ha med just honom att göra.
Tar tacksamt emot info.
Hälsningar Britta
200
« skrivet: 2013-03-16, 08:24 »
Tack Karin! Tänker att det nog visar att de tre sönerna inte längre existerar, och att handelsman Fries inte äger sitt boende.
Och att om jag tittar i längden kanske det går att hitta Fries hyresvärd. Och om det vill sig ngt alldeles extra kanske adressen står.
Har inte tidigare stött på benämningen Kierste om hustru.
Hälsningar Britta
201
« skrivet: 2013-03-16, 07:01 »
Perukskatt för Karl den tolftes krig? Har lyckats förstå en del av klippet genom att bläddra vidare i mantalslängden, och googla. Och jag är i stort sett säker på att det Lorentz Fries har fått betala skatt för är en peruk och två fontanger. Samt fem vagnar av något slag. Peruque står det, skrivningen var mer otvetydlig på andra personer. Många av hushållen i Östra kvarteret, Stockholm, är listade på denna peruk-och fontangskatt 1711. Och olika varianter på kärror/vagnar/slädar uppges. De kungliga råden Arvid Horn och Fabian Wrede ska ha sammankallat ett utskottsmöte våren 1710, landets finanser var dåliga, kungen Karl den tolfte var bara ute och krigade. De kläckte då idén om en perukskatt. Fontang verkar vara kvinnovarianten på peruk,en slags hög hårprydnad av spets. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fabian_Wrede_(1641-1712) Fastän jag är ganska säker på att det står så, verkar det fortfarande så osannolikt. Wikipedia är wikipedia, men det finns också fler perukskattsträffar. Kan det stämma? Är fortfarande mycket intresserad av att få veta vad det står om Lorentz Fries före hans namn och vad det står mellan hans namn och före pigan Britas namn. Det verkar röra familjen. Jag har hittat en dotter född 1697, som överlevde barndomen. Fram till 1711 har det också fötts tre söner, har hittat deras födelsenotiserer; 1699, 1700, 1702. Dottern verkar nämnas, står det något om söner? Eller kan alla tre ha dött? Hälsningar Britta
203
« skrivet: 2013-03-07, 05:47 »
Hej Mats!
Varmt tack för det uträtade frågetecknet, då överensstämmer alla uppgifter i alla källor runt deras äktenskap.
Tack för att du kompletterade med morgongåveuppgiften också, såg inte att det stod Riksdlr. Såg att det inte stod lod silver, som det brukar göra i Hälsingland.
Är ny på Upplands kyrkböcker. Nu har du lärt mig att morgongåvan också kan vara i riksdaler.
Hälsningar Britta
204
« skrivet: 2013-03-06, 22:17 »
Hej! Tacksam för hjälp med att räta ut ett frågetecken. 6/11 1720 gifter ryttaren Eric Jurman sig. Men med vem? I Erics dödnotis uppges hustrun, som han gifte sig med 1720, vara Anna Jansdotter. Men står det Anna Jansdotter i vigselnotisen, lyckas inte med att se det? Hälsningar Britta 
205
« skrivet: 2013-03-03, 19:38 »
Javisst, det borde jag ha förstått. Det ligger ju i namnet Gamla Stan. Men så hade jag inte tänkt tidigare. Gamla Stockholm.
Och när jag började inse det blev det enkelt.
En handelsman borde bo nära Skeppsbron, där alla båtarna kommer in med varorna. Skeppsbron ligger på östra sidan av Gamla Stan.
Det är bra att släktforska, att lära sig att 1+1=2.
206
« skrivet: 2013-03-03, 17:07 »
Hej, tar tacksamt emot läshjälp för detta klipp ur Stockholms mantalslängd för 1711. Den heter så här på SVAR:Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1711, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:10/4 (1711), bildid: A0057013_00040, sidan 68. Jag ser att det står Lorentz (Laurentz?) Fries med sin hustru och dotter. Pigan Brita (Nyman?). Det verkar också stå att Lorentz är handelsman och borgare, det vet jag att han var. Och det är därför det är lätt att se. Men resten hoppas jag innerligt att få hjälp med./ Hälsningar Britta 
207
« skrivet: 2013-03-03, 16:27 »
Har hittat en av familjerna från Tyska Sankta Gertruds församling, i Staden östra i mantalslängden för 1711.
208
« skrivet: 2013-03-03, 11:46 »
Hej!
Tänker mig att leta i äldre mantalslängder för Stockholm, de finns nu på SVAR. Ska leta personer som levde i Gamla Stan sent 1600-tal och bortåt 1730 (i Tyska Sankta Gertrud har jag hittat ingångar till två personer födda 1680 resp. 1697 med namngivna pappor i födelseboken, handelsmän). Men jag begriper inte områdesindelningen.
Det kan till exempel stå: Staden inre, södra, västra och östra.
Eller Kungsholmen, Norrmalm västra nedre, Norrmalm övre halva och västra övre yttre, Jakob, Johannes.
Vad kan en liknande beteckning för Gamla stan ha varit den tiden? Staden södra? Eller inre? Tacksam för tips.
Hälsningar Britta
209
« skrivet: 2013-03-02, 18:34 »
Tack Mats och Lennart!
Så annorlunda det är att läsa något som tidigare var mer eller mindre oläsligt, när man får hjälp att tyda det. Orden träder fram.
Ni är överens om Andreas, så det måste stå Andreas. För de återstående bokstäverna tror jag mest på Horney, Weinhändler. Efter att jag lade in önskemålet om läshjälp igår kväll, har jag hittat en källa som tyder på att det verkligen är Horney det rör sig om.
Tack bägge, jag letar vidare på Horney-spåret.
Hälsningar Britta
210
« skrivet: 2013-03-01, 21:13 »
Hej! Den Emerentia som finns i denna födelsenotis 22/4 1680 är nog den Emerentia jag letar efter. En Emerentia som nog ska heta Homeij i efternamn. Föräldrarnas uppgifter, eller kanske bara pappans, ska finnas längst till vänster. Blir tacksam om någon kan hjälpa mig att läsa vad som står i föräldrarutan. Hälsningar Britta 
211
« skrivet: 2013-02-28, 21:34 »
Hej Kristina!
Skråmsta verkar helt möjligt när man tittar på bokstäverna igen med Skråmsta som utgångspunkt.
Och Skråmsta existerar i Håbo-Tibble visar en Google-sökning.
Tack för hjälpen!
Britta
212
« skrivet: 2013-02-28, 17:03 »
Hej! Maja Christina föddes 9/9 1733. Efter hennes namn tror jag att det står född uti... Lyckas tyvärr inte läsa ut vad som kommer sedan. Tacksam om någon kan hjälpa mig att se var i Håbo-Tibble hon föddes.  Hälsningar Britta
213
« skrivet: 2013-02-28, 00:24 »
Hej Mats, tack för din tid. Ja, Lars Wassberg dog 1752, det framgår inte av dödboken exakt datum. Han begravs 11/2 : http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/312586.html Kan det stå 1 Martti, ungefär 1 mars? Hon kanske gjorde ngt 1 mars 1752. Euphrosina var nattvardsungdom 1741 hemma hos farfar Lars. Då framgår det att Ulrika åker hem till sin far (Gabriel Wassberg) 1741. Undrar om det innebär att hon åkte ifrån Skillinge till ett ställe där pappan fanns, eller till Skillinge där pappan fanns. Men han hade enl. anteckningen i dödboken sin tjänstgöring vid Bohusläns regemente då. Din läshjälp har precis just nu givit mig hjälp på ett oväntat sätt. Jag hade en ännu outforskad källhänvisning: Tillinge AI:1a (1739-46) s 181 Taxhufvud . Medan jag skrev på svaret här tittade jag på den källhänvisningen, trodde den bara gällde Euphrosyna. Men det visade sig att där i Tillinge fanns de, hela familjen. Kanske var Lars Wassbeg stödfamilj när Gabriel Wassberg var ute på jobb i Bohuslän. Alltså åkte hon ifrån farfar i Skillinge till Taxhufvud i Tillinge där pappa fanns. Pappa hemma på permis, kanske. Man kan säga att det blev en utökad läshjälp. Men det var din tydning hem till sin far som fick mig att undra, och ledde till lösningen. I samtalet finns lösningen. Tack! Hälsningar Britta
214
« skrivet: 2013-02-27, 21:42 »
Hej, jag vill ta upp tråden från 2011. Och hoppas att det finns någon som kan hjälpa till med tydning. -Vad står det på namn nummer 12, nånting med Friis? -Och vad står det vid de olika årtalen som Kerstin Sörstrand efterfrågar ovan, en gåta som ännu inte är löst. -Och vad står det vid namn nummer 17, Helena Emerentia, ordet före 1744. Syftet med frågorna är att spåra var de kom ifrån, var höll de hus mellan Skämma Rusthåll c:a 1730 och Skillinge, se bakgrund nedan. Jag skriver inga källor där, är bara ute efter läshjälp.  Bakgrund: Klippet är taget från husförhöret(boken täcker 1719-1752) hos Löjtnant Lars Wassberg i Skillinge, född 1675 på Kongshamns gård, han levde sedan sitt liv i Skillinge. Hans son var kapten Gabriel Wassberg, född i Övergran 1698. I början av sitt äktenskap med Maria Euphrosyne Fries bodde familjen antagligen i Skillinge hos pappan, de första barnen är födda där. Därefter finns familjen Gabriel Wassberg/ Maria Euphrosyne Fries på Skämma rusthåll i Övergran som hans mamma Helena kom ifrån, de är dokumenterat där 1730. Sen föddes några barn som jag inte vet var de är födda, och slutligen ett par barn som ska vara födda i Håbo-tibble 1733 resp 1737. Gabriel Wassberg verkar enligt sin dödsanteckning ha varit en aktiv militär, i flera olika regementen. 1744 lämnar han Bohusläns regemente, 1749 tar han avsked från det militära. Kan det vara så att den här hfl:n vilar på svaret var familjen hållit hus mellan Skämma Rusthåll cirka 1730 och Skillinge? Det första barnbarnet som kommer till Skillinge är sondottern Ulrica, så kommer Euphrosyna, Helena Emerentia. Så flickornas pappa, kapten Gabriel, så Anna Greta och Maja Stina. Ett par av flickorna förekommer fler gånger. Det står små ord jag inte lyckats tyda och ett och annat årtal på barnen. Hälsningar Britta
215
« skrivet: 2013-02-25, 20:18 »
Har letat efter fakta om Emil och hans storebror Alfred. Har letat efter dem som ankommande till Battery Parc 1891. Jag vet inte vilken båt de tog från från Liverpool, vet bara att de åkte med Rollo till Hull 20/2 1891.
Finns det någon som vet om fanns det en annan amerikahamn för resenärer Liverpool-Chicago än New York?
Hälsningar Britta
216
« skrivet: 2013-02-23, 09:33 »
Hej Markus!
Varmt tack för din läsning av notisen, en notis som berättade mycket om Erick Olofsson.
Det var värdefulla upplysningar. Och tack Anbytarforum som erbjuder möjligheten till detta.
Hälsningar Britta
217
« skrivet: 2013-02-22, 22:44 »
Hej! Försöker tyda en urblekt anteckning i dödboken för bonden Eric Olofsson, Skolsta. Jag kan se att det står skattebonde, det är i stort sett allt. Jag vet att han varit ryttare för Djurby enligt uppgifter jag hittat i olika källor, enligt en tidigare diskussion jag hittat här på forumet ska han ha varit ryttare/dragon 38 för Djurby. Tacksam för hjälp om någon lyckas se i det som nästan inte finns kvar. Häldningar Britta 
218
« skrivet: 2013-02-20, 22:26 »
Hej Karen Marie,
Varmt tack för att du tolkade ordet åt mig.
Hälsningar Britta
219
« skrivet: 2013-02-20, 19:51 »
Hej, tacksam för läshjälp. Vad står det i vänstermarginalen, till vänster om de två namnen? Det verkar vara två ord. Jag antar att det andra ordet är jungfrur, men ordet innan. Noteringen verkar gälla dem bägge, ser ut som en klammer vid orden. De två kvinnorna återfinns bland slottspersonalen på Haga slott i Svinnegarn utanför Enköping.  Hälsningar Britta
220
« skrivet: 2013-02-19, 16:38 »
Tack Hans-Olof!
Ursäkta att jag skrev fel sida, hade tänkt skicka den först. Tänkte inte på att jag skulle ändrat i ämnet när jag valde sidan där ordet inte var överstruket. Men du löste det elegant.
Då förstår jag. Pappan var organist, bodde i Skolsta. Gabriel blev också organist, och klockare, bodde i Östra Vällinge. Kanske gällde anteckningen organistläran, eller så hade han något annat på gång också.
Tack för hjälpen!
Britta
221
« skrivet: 2013-02-18, 22:47 »
Lyckades inte få med bilden, nytt försök: 
222
« skrivet: 2013-02-18, 22:43 »
Hej, finns det ngn som kan utföra ett litet underverk och tyda noteringen som står längst till höger efter s.Gabriel 1755?
223
« skrivet: 2013-02-13, 09:43 »
Hej Östen, tack! Min tanke var att höra mig för först, och sen berätta vad jag hittat på Olof Vagnström för att inte orsaka extraarbete. Har hittat hans inflyttningsanteckning, och äktenskapet. Uppskattar att du bekräftar att jag hittat rätt. Har börjat tvivla på det eftersom jag inte lyckats hitta något på honom förrän han förekommer som inflyttad från Ore till Losgruvan.
Efterlyste honom i Västanfors i höstas. En smedforskare blev nyfiken, han hade inte tidigare träffat på en mästersmed Vagnström i Västanfors. Vi letade tillsammans i Västanforsarkiven. Vår slutsats blev att prästen i Los omnämnt Olof mästersmed i dödboken för att pigga upp de efterlevande, Olof dog under dramatiska omständigheter. Hittade inte ett spår efter hmm i Västanfors, det är som om han dykt upp ur tomma intet med sitt flyttbetyg.
Du har nu också hittat mästersmedsprofessionen. Vet du mer exakt var i källorna det står? Vet inte hur AD funkar, kan man göra namnsökningar där? Du harockså med hjulmakare, den har jag aldrig träffat på hos Olof. Vet du källan till det?
Det kan vara så att det inte går att komma längre bakåt i tiden med Olof. Och vara tacksam över att det ändå går att hitta så mycket.
Hälsningar Britta
224
« skrivet: 2013-02-12, 07:36 »
Hej Östen, nu lärde du mig något nytt igen. Så har jag inte förstått att man kan läsa en mantalslängd, att titta på iprickningen också. Att en död persons namn kan stå kvar för att markera den kvarvarande familjen.
Det höll på att bli ett felspår, bra att du rättade till.
Funderar på om jag ska be om hjälp med Olof Vagnström, ett av namnen i längden. Har letat och letat, utan framgång. Har du Los-människor i databas?
Hälsningar Britta
225
« skrivet: 2013-02-11, 23:09 »
Tack för tipset om Summariska folkmängdsredogörelser, dem har jag aldrig tittat i tidigare. Har sett att de finns men inte insett att de kunde innehålla namnupplysningar. De var lätta att hitta i.
Hittade storebror Gustav Alfred Isidor Ericksson där, han emigrerade 1882. Det måste vara han som är namnet efter Carl Emil Litsén på passagerarlistan 1891. Hämtade med sig lillbrorsan efter 9 år i Amerika. Ytterligare letande kanske visar fler emigrerande syskon.
Tack också för AD-tips.
226
« skrivet: 2013-02-11, 20:57 »
Och när jag tittar närmare efter står en Alfred Ericksson, 32 år gammal på passagerarlistan alldeles efter Carl Emil Litsén.
Alfreds Erickssons hemvist är America, hans resmål är Chicago, Illinois.
Carl Emils pappa hette Eric Gustaf, alltså är det högst troligt att hans söner kan ha hetat Ericksson.
Att jag tänkt Pettersson beror på att den dotter jag följer hade efternamnet Pettersson, som sin pappa.
Drog kanske en felaktig slutsats.
Alfreds Erickssons ålder stämmer in på Carl Emils näst äldsta bror Gustaf Alfred Isidor.
Det verkar inte otroligt att storebror Gustaf Alfred Isidor åkte till Amerika tidigare, kom hem på besök och tog med Carl Emil tillbaka till Chicago.
Uppgiften på Emihamn där det står Nej på medåkande talar emot
227
« skrivet: 2013-02-11, 20:29 »
Elisabeth, tack vare dina uppgifter hittade jag Carl Emil på passagerarlistan för ångfaryget Rollo som gick via Hull 20/2 1891 på SVAR i Göteborgs poliskammares arkiv före 1900, Inkomna uppgifter om utvandrade personer.
Där står tyvärr inget om biljettpris. Hans resmål uppges vara Chicago, Illinois. Ytterligare en bekräftelse på att han tog sig iväg.
228
« skrivet: 2013-02-11, 19:51 »
Tack Elisabeth! Tänk, då kom han iväg, till Chicago via Göteborg. Och utresedatum fick du med. Dina uppgifter bekräftar att han reste ensam.
Hade han väntat ett år kanske det gått att hitta honom via Ellis Island.
Det kan vara så att han förenade sig med ett äldre syskon, han hade sju storasyskon. Jag vet att ett av dem, den syster jag följt, inte emigrerade. De andra sex har jag ingen aning om.
Det verkar troligt att han följde efter någon som redan fanns i Chicago.
De hade antagligen haft ett tufft liv, pappan hängde sig 1879, när Carl Emil var fem år. 5 av storasyskonen var mindreåriga då.
Tyvärr verkar hfl för 1880-1885 saknas, den finns inte på SVAR. Och det är just under de åren syskonen lämnar hemmet.
Alla syskonen hette Pettersson i efternamn, även flickorna. Och blir mer svårhittade. Jag ska lusläsa utflyttningslängden från 1879.
Carl Emil hette också Pettersson, men bytte efternamn innan han emigrerade, han var så ung och kan rimligtvis inte ha fått sitt nya efternamn som soldat.
Kanske tog han sig namnet Litsén efter Litslena.
Det finns listor inne på SVAR över sålda biljetter, ska försöka där igen nu när du har tagit fram avresedatum/avreseort. Där står priset som betalats för biljetten.
Och en del har fribiljetter, antagligen förbetalda av någon annan som åkt före.
Men bara det att veta att ynglingen Carl Emil, som han omnämns i utflyttningslängden, tog sig till Chicago är stort.
Hälsningar Britta
229
« skrivet: 2013-02-11, 13:11 »
Hej!
Letar information om en utvandrad yngling, Carl Emil Litsén född 31/7 1874, från Östra Wällinge, Litslena, Uppland.
Han tog ut flyttbetyg för utvandring till Nordamerika 14/2 1891 17 år gammal. Han verkar ha rest ensam, inga andra i hans socken tog ut flyttbetyg till Nordamerika samtidigt.
Har letat efter honom i de register jag har tillgång till via SVAR, utan resultat.
Hälsningar Britta
230
« skrivet: 2013-02-11, 00:29 »
Hej Jan-Olof, kan det vara så att Eric Brattberg dog senare än 1774? Jag har hittat två av mina anor i mantalslängden för 1775, bägge gruvarbetare i Los Koboltverk, Eric Bergström och Olof Vagnström. De är nummer 6 och 7. Jag tycker att det ser ut som det står Eric Brattberg som namn nummer 4. Klickar in klippet ur mantalslängden, kvalitén är lite knackig. Vi får se hur det blir. Hälsningar Britta 
231
« skrivet: 2013-01-26, 19:35 »
Tack Elisabeth och Anton! / Britta
232
« skrivet: 2013-01-23, 21:02 »
Hej Elisabeth, tack för svar! Vad innebär det rent praktiskt?
Jag har begärt bouppteckningar för olika personer och vetat exakta uppgifter för dessa bouppteckningar. Och det finns färdiga formulär på Riksarkivet för att begära bouppteckningar.
Vet du hur det fungerar att begära utdrag ur domstolsprotokoll när man vet exakt vinterting, exakt dombok, exakt datum, exakt person?
233
« skrivet: 2013-01-23, 18:08 »
Hej! Jag vill gärna ta del av ett protokoll från Wintertinget 1879 där förre hemmansägaren Eric Gustaf Pettersson, Warghällar , Litslena finns omnämnd i en förteckning på nätet över de 91 mål som togs upp med början 18/3. Protokollet ska finnas i Trögds Härads Domböcker AI:125. Just det här målet ska gälla barnuppfostringshjälp. www.sigdat.se/documents/Winterting1879.xls Jag tror att det gäller den Eric Gustav jag forskar om. Men det är första gången jag träffar på benämningen Warghällar. Runt min Eric Gustav är det dramatiskt vid denna tid, han tog livet av sig genom hängning 4/2 1879, ungefär en månad innan vintertinget. Hans kropp överlämnades till anatomisalen i Uppsala. Tacksam för tips om hur jag kan hitta protokollet. Har sökt på NAD utan resultat. Hälsningar Britta
235
« skrivet: 2013-01-02, 13:22 »
Tack Anna för att du tagit dig tid med denna notis också. Har fått reda på mer än jag hoppats på.
Du har givit mig ytterligare en bekräftelse på att det rör sig om en fru. Vigselår och flyttår Hällefors-Los framgår tydligt. Wärcket syftar absolut på gruvan, den gick under namnet Los Koboltwärck. Och antalet födda barn är tydligt, har bara vetat att det var tre eller fyra stycken. Och det finns tydliga utgångspunkter för att leta efter Margareta Larsdotters föräldrahem.
Och Margareta Larsdotter var helt klart en fysiskt plågad kvinna.
Trodde aldrig det skulle gå att få ut så mycket ur dessa notiser. Tack Anna och Mats!
236
« skrivet: 2013-01-02, 09:58 »
Tack Jan för lärorikt tips. Nu hittade jag den på SVAR, som Längd över nattvardsgäster. Har inte tidigare insett att en sådan längd kunde innehålla förteckning över familjer. Ska bli spännande att leta i den.
Hälsningar Britta
237
« skrivet: 2013-01-02, 00:37 »
Hej!
Finns det någon med kunskap om Hällefors husförhöslängder?
Jag söker en person som är född vid Silvergruvan i Hällefors 1699. Har hittat husförhörslängder för Hällefors från 1749. I längden som börjar 1749 finns Östra och Västra gruvan, är det Silvergruvan? (Det är bara en hake, min person finns inte kvar i Hällefors då, lämnade förmodligen 1744.)
Enligt NAD ska det finnas en längd för 1737 - 1748 också, den kommer upp där även om jag kryssar i sökaltenativet Endast digitaliserade. Men hittar den inte på SVAR, som jag använder.
Har förstått det som att det skulle kunna finnas material om Silvergruvan i Grythyttans kyrkoarkiv, lyckas inte hitta något där.
Tar tacksamt emot tips.
Hälsningar Britta
238
« skrivet: 2013-01-01, 22:56 »
Hej Anna, tack för att du lagt tid på detta extremt urblekta dokument. Du lyckades få ut en hel del. Den här pusselbiten pekar på att det är samma hustru, och att hela familjen kanske kom till Los 1744. Sonen Olof Olsson Huggberg född 1735 verkar ha Marit Johansdotter till mamma. Men det du läst ut tyder på att giftet med Margareta Larsdotter ägt rum 1734. Jag har ännu inte lyckats hitta dem i Hällefors. Men du har knutit Olof Olsson Hugg till Silvergruvan. Jag anade det, men lyckas inte hitta Silvergruvan i någon hfl så tidigt. Hällefors ska tillhöra Grythyttan då om jag förstått rätt. Här är Margareta Larsdotters utförliga dödsboksanteckning. Hon dog 11 år senare, 29/4 1772. Pappa Lars Pehrsson,mamma Kjerstin Olofsdotter: Los kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, E I:1 (1752-1775), (bildid: C0031723_00019 SVAR)  Hälsningar Britta
239
« skrivet: 2013-01-01, 20:15 »
Tack Mats för informationen. Det är roligt att lägga pussel med upplysningarna i arkiven. Har hittat lite mer, verkar som Olof Olsson Hugg haft 2 äktenskap. Fru 1 verkar ha varit Marit Johansdotter, fru 2 Marget el. Margareta Larsdotter. Kanske handlar attesten om den blivande andrafruns Chritliga lefwerne, kanske kommer hon till Los då. Det ser ut som om det står Märet Larsdotter, finns ingen dotter med det namnet. Behövde han ha en attest för att kunna gifta sig med Margareta? Olof Olson Huggs son hette Olof Olsson Huggberg född 1735 i Hällefors står som inflyttad till Los 1744 i dödboken, 9 år gammal. Kanske hade något hänt i Hällefors som ställde till det i familjen, Olof Olsson Hugg flyttade till Los där han blev torpare och gruvarbetare. Gifte om sig och tog dit barnen. Eller kan Olof Olsson Hugg också ha kommit 1844? Har hittat utförliga dödboksanteckningar på både Olof Olsson Huggberg och det jag tror är andrafrun Margareta Larsdotter, men mycket svårlästa. Testar att lägga in Olofs här från 17/3 1761, men den är mycket urblekt. Den är från Los kyrkoarkiv, men på den tiden var Losborna ibland i Färila och ibland i Los kyrkböcker. Bildid gäller SVAR. Los kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker/E I:1 (1752-1775), bildid: C0031723_00013  Hälsningar Britta
240
« skrivet: 2012-12-30, 19:08 »
Hej! Tar tacksamt emot läshjälp från en vigselbok som också innehåller flyttlängder. Ser att det står att Olof Olsson Hugg från Gallfors (Hällefors?) presenterar en attest1/7 1744, från en adjunkt som heter nånting, af den 2 juni 1744. Resten lyckas jag inte tyda. Vet inte om attesten har med flytt eller äktenskap att göra. Jag vet att Olof Olsson Hugg levde vid Los Gruva, att han är född 1699 i Gallfors eller Hällefors. Före 1744 hade han fått åtminstone 2 barn (vet inte var) med Margta Larsdotter född 1712 i Philipstad, och att de också fick ett barn i Los 1745. Det står i en hfl från Los kyrkoarkiv för 1748-1753 att de gifte sig 1744. Kanske kan innehållet i denna anteckning ge mer information. Hälsningar Britta 
241
« skrivet: 2012-12-27, 14:16 »
Hej!
En fråga om Losgruvan i husförhörslängderna till någon som är förtrogen med kyrkböckerna för området:
Har hittat Losgruvan i följande hfl:
Färila A1:1-2 1721-1755
Los A1:1 1748-1752
Färila A1:6-9 1781-1812 (Färila A1:6 ska täcka 1781-1795, men jag hittar bara 1781-1787)
Los A1:2 1812-1844. Sen flyter det på och alla år täcks in.
Saknar husförhörslängder för 1753-1781 samt 1788-1795.
Finns Losgruvan i några längder för de två perioderna?
Hälsningar Britta
242
« skrivet: 2012-12-21, 12:38 »
Ja tack, gärna. Mailadressen finns ju i vänsterspalten. Tänk att ha en sån databas att stoppa anorna i. / Britta
243
« skrivet: 2012-12-21, 11:33 »
Hej Janåke, har några ännu ohittade personer i Uppland (inte Torstuna), tog därför en titt i din databas.
En fråga som går utanför ämnet, hoppas forumet tillåter det:
Din databas ger ett så tydligt och lättbegripligt intryck. Hur har du fått ihop den?
Hälsningar Britta Olsson
244
« skrivet: 2012-11-25, 22:42 »
Hej Mats!
Oj, det var dramatiskt. Varmt tack för hjälpen! / Britta
245
« skrivet: 2012-11-25, 22:06 »
Hej! Tar tacksamt emot hjälp att tyda anteckningen i dödboken som handlar om Per Johansson Ställbergs död i Los 10/2 1765.  Hälsningar Britta
246
« skrivet: 2012-11-25, 21:22 »
Hej!
Jag letar efter uppgifter om smeden Olof Vagnström, född i Västanfors 1736.
Jag hittar honom första gången i Los i Hälsingland, han är min mf mm fm f. Det framgår inte klart när han kom dit, han omnämns 14/9 1766 på sidorna för tillkomne i inflyttningslängden. Något exakt inflyttningsdatum anges inte. Istället får man veta att det inte kan bli någon lysning för det planerade äktenskapet med änkan Brita Lisa Hamnström, eftersom flyttbetyget inte tar upp hinderslöshet. Ingen lysning utan bevis på hinderslöshet. 12/10 1766 har han skaffat fram det beviset. I anteckningen framgår att flyttbetyget, där hinderslösheten inte framgår, är utställt i Ore, Österdalarna. Färila kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/HLA/1010041/B/1 (1759-1860), bildid: C0030802_00013
I vigselboken anges att han är bruksarbetare vid Los när giftermålet äger rum 2/11 1766:Färila kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010041/E I/1 (1711-1769), bildid: C0030809_00031: C0030804_00071
Deras enda barn, Elisabeth Vangström Olofsdotter, föds 22/8 1767 vid Los Bruk.Färila kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010041/C/2 (1729-1787),
I hfl för 1781-1878 står han som smed. Färila kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010041/A I/6 a (1781-1795), bildid: C0030768_00171 sidan 159
I dödboken i Färila uppges att han var mästersmed född 1736 i Vestanfors bruk. Föräldrarna uppges som okända, han har uppenbarligen inte berättat vilka de är. Annars är anteckningen i dödboken detaljerad.
Han dör 5/7 1789, samma dag som hans dotter Elisabet Vangström Olofsdotter gifter sig i Norra Los. Han hittades död på en åker i Järvsö, där han begravs två dagar senare. Prästen skriver en stillsam kommentar älskade nog brännvin. Hamnade han på åkern i samband med bröllopsfestligheterna, eller lyckades han inte delta i sitt enda barns bröllop? Färila kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010041/F/1 (1752-1806), bildid: C0030811_00125
Jag skulle så gärna vilja veta lite mer om honom, har letat och letat i Västanfors födelsebok för det aktuella året samt husförhörslängder. Jag har letat i husförhörslängder för Ore. Kanske stirrar jag mig blind på Vagnström, det kan vara ett namn han lagt sig till med. Eller ett soldatnamn, kan han ha varit soldat innan han blev smed? Han är 30 år när han kommer till Los.
Tar tacksamt emot goda råd.
Hälsningar Britta
247
« skrivet: 2012-11-18, 14:13 »
Hej,
klarar nr 3. Cancer venticali med metastaser. Eftersom det står magkräfta, bör ventracali syfta på magen. Googla ventricali hittar du mer.
Nummer 4: Lungsot och andtäppa.
De andra tre är för avancerade för mig. / Hälsningar Britta
248
« skrivet: 2012-11-13, 18:50 »
Hej! Den här prästen i Bjuråker har också ritat, det ser ut som ett klotter han gjort när tankarna när tankarna for iväg. Inträffade 27 februari 1746. Bjuråkers kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010014/A I/2 (1730, 1746-1749), bildid: C0030495_00091, sidan 161 Hälsningar Britta 
249
« skrivet: 2012-11-13, 15:48 »
Hej,och tack för andra halvan av anteckningen. Det var tack vare dig som det blev bekräftat, att du gjorde dig besväret att titta efter.
Visserligen står det inget om att Olof Persson tar på sig faderskapet, det är Margta Johansdotter som uppger att det är så. Men reversen som finns omnämnd i Margtas bouppteckning stärker hennes påstående.
Tänker att även om en och annan bok inte finns, är det ändå fantastiskt att det finns så mycket sparat i arkiven. Tänk att pappan fanns där, helt öppet.
Och att ni släktforskare med mycket erfarenhet och kunskap, så generöst delar med er. Jag har verkligen fått mycket hjälp här inne på forumet.
Varma hälsningar från Britta
250
« skrivet: 2012-11-12, 00:31 »
C:6 finns inte på SVAR. Om C/5, den sista födelseboken där, står att det är en dubblettbok som täcker 1833-1904. En avskrift alltså, rätt förvanskad verkar det som.
Om det inte är för mycket besvär för dig, skulle jag bli ännu tacksammare om du kunde klistra in hela anteckningen här, så kan jag kopiera ner den i mitt material.
Hur kan det komma sig att en originalfödelsebok som uppenbarligen existerar inte ligger på SVAR?
251
« skrivet: 2012-11-12, 00:17 »
Hej Kristina!
Javisst står det att Olof Persson är uppgiven fader. Det var värst.
Du har tittat i C:6 och min hänvisning leder till C/5.
Det syns att du har tittat i originalet, det är samma skrivstil som i husförhörslängden runt den tiden.
Där jag tittat är det grötigt och hoptryckt. Undrar vad det är för slags bok? De två orden Ol.Pers i den boken, ser mer ut att namnge gården där Margta är piga. Ska leta reda på C:6.
Varmt tack för att du plockade fram rätt bok och levererade lösningen. Barnafadern hade lämnat tydliga spår, det var ingen ogrundad spekulation.
Även om barnafadern höll sig i bakgrunden, känns det bra att veta att mormor Brita ändå hade en pappa som försåg henne med en slant när mamman gått bort.
I arkiven verkar det som om mamma Margtas sjukdom bröt ut i samband med att Brita föddes. De fick ändå stanna i Bondebo 4, det här kan förklara det.
Varmt tack!
Hälsningar Britta
252
« skrivet: 2012-11-11, 20:02 »
Hej!
En faderskapsfundering: Min mormor Brita föddes som oä-barn 28 juli 1880 i Bondebo 4. Hennes mamma Margta Johansdotter, född 1844, var piga där.
Delsbo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010029/A I/16 b (1875-1882), bildid: C0030656_00186 sidan 194.
-I mormor Britas födelseanteckning står Ol.Pers efter mamma Margtas namn. Bonden hette Per Olsson, hans son Olof. Olof står med Svedberg som efternamn. Soldat kanske? Olof Svedberg är 10 år yngre än mamma Margta.
Brita är barn nr 70 det året, sidorna är inte numrerade: Delsbo kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010029/C/5 (1833-1904), bildid: A0013491_00074
-Mamma Margta hamnar på spetälskelistan 1891, av spetälskeläkarens konceptbok framgår att Margta blev sjuk ungefär 1881, att hon är född i ett fattigt soldathus och att hon ”har slitit mycket ondt i sina dagar”:
Riksarkivet HLA 421-2011/28, uppdragsforskning om Margta Johansdotter. Järvsö sjukhus Utgående skrivelser, BI:3
-Mormor Brita blev föräldralös när mamma Margta dog på Spetälskehemmet i Järvsö 1895. I bouppteckningen finns en fordran i form av en revers på 300 kronor, ”Enl. revers av Ol.Perss: Svedberg i Bondebo”.
-I samma bouppteckningen hittar jag Brita för första gången med efternamn; Brita Olsdotter.
Bouppteckning nr 470: Delsbo tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040041/F II/21 (1891-1895), bildid: A0033338_01049.
Det var först när jag hittade bouppteckningen och såg reversen från Olof Svedberg som funderingarna runt mormor Britas eventuella pappa uppstod:
Om jag förstått rätt var det en stor summa i dagens penningvärde som reversen avsåg, stor för en piga med fattig bakgrund.
Gick Bondebo 4 under beteckningen Ol.Pers, dvs. avser anteckningen Ol.Pers i födelseboken en geografisk benämning? Eller står det där som ett sätt att hänvisa till det oäkta barnets fader?
Olsdotter var inga sällsynt namn på den tiden, men mannen med reversen heter Olof.
Det finns så klart inget absolut svar över 100 år efteråt. Men det vore intressant om att få ta del av någon reflektion runt denna faderskapsfundering från någon erfaren släktforskare. Kan det vara den okände fadern som lämnat spår i arkiven, eller är det en så osannolik och spekulativ fundering att det bara är att släppa den?
Hälsningar Britta
253
« skrivet: 2012-11-11, 19:35 »
Antagligen har jag skrivit detta om reflektioner runt ev. faderskap på fel ställe här i forumet, tar med frågan till Metodavdelningen istället.
254
« skrivet: 2012-11-11, 19:21 »
Hej!
F. bondedottern Johanna Margareta Nilsdotter född 18/6 1864 i Los Hälsingland, utvandrar 10/7 1882(ev 18/7) från Westra Kläppa, Ljusdal till Amerika.
Ljusdals kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/HLA/1010113/B I/3 (1861-1887), bildid: A0013826_00072 (Svar)
Det är det enda jag vet, hennes storasyster är min ana. Stötte på uppgiften i en hfl. Uppgiften återfinns också i utflyttningslängden.
Det skulle vara trevligt att veta om hon kom iväg, och i så fall var hon åkte ifrån och vart hon tog vägen.
Har inte tidigare letat efter någon emigrant. Tar tacksamt emot goda råd om hur man gör.
Hälsningar Britta
255
« skrivet: 2012-10-28, 17:46 »
Det verkar ha gått bra för honom, han levde ytterligare 46 år efter hemkomsten. Av rullan för 1735 verkar det som om han själv skickat en ersättare som tar hans plats, då har han kanske fått nog av det militära.
Han blir bonde, först i Walla, Färila, där han är föddes 1692. Och sen i Kilbo, Färila.
1722 gifte han sig med Emfrid Pedersdotter född 1700, från Yg. De fick 5 eller 6 barn.
2 januari 1765 dör han i Kilbo av håll och stygn, 18 dagar senare dör också hustrun Emfrid av håll och stygn.
Ska titta lite mer på honom och se vad det kan ge. Man undrar ju om han gömde sig i skogen och aldrig följde med till Norge. Fast då hade han nog blivit upptäckt och ställts inför krigsrätt. Det finns en bevarad dagbok från Helsinge regemente, där beskrivs en hel del rymningar.
Eller om något hände som gjorde att han slapp undan en del av de umbäranden som drabbade soldaterna på vägen hem.
Men visst undrar man om han fick några bestående skador. En speciell förfrysningslista upprättades för Helsinge regemente.
Han var min mf mf ff ff.
256
« skrivet: 2012-10-28, 16:18 »
Varmt tack, Stefan. Jag trodde det stod något om att gevär och mundering var i behåll, men att resten handlade om förfrysningsskador.
Tänk att Olof Erson Rehn klarade sig hem med både liv och mundering i behåll.
Efter att ha läst en del om Fjällmarschen är det lätt att förstå att skor och strumpor inte gjorde det.
257
« skrivet: 2012-10-28, 14:14 »
Kompletterar med en bild på den text som finns i rullan på Olof Erson Rehns rad: 
258
« skrivet: 2012-10-28, 09:42 »
Hej!
Soldat 132 Helsinge regemente Järvsö kompani ,Olof Erson Rehn, överlevde återtåget från Norge hem till roten, den så kallade Fjällmarschen vintern 1718/1719.
I rullan 1719 finns en anteckning om honom som jag inte lyckats tyda, verkar handla om hans utrustning.
Tacksam för läshjälp.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/674 (1719), bildid: A0028670_00217. Finns ingen sidonumrering i rullan.
Hälsningar Britta
259
« skrivet: 2012-10-27, 17:34 »
Hej!
En faderskapsfråga: Min mormor Brita föddes som oä-barn 28 juli 1880 i Bondebo 4. Hennes mamma Margta Johansdotter, född 1844, var piga där.
Delsbo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010029/A I/16 b (1875-1882), bildid: C0030656_00186 sidan 194.
I mormor Britas födelseanteckning står Ol.Pers efter mamma Margtas namn. Bonden hette Per Olsson, hans son Olof. Olof står med Svedberg som efternamn. Soldat kanske? Olof Svedberg är 10 år yngre än mamma Margta.
Brita är barn nr 70 det året, sidorna är inte numrerade: Delsbo kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010029/C/5 (1833-1904), bildid: A0013491_00074
Mamma Margta hamnar på spetälskelistan 1891, av spetälskeläkarens konceptbok framgår att Margta blev sjuk ungefär 1881, att hon är född i ett fattigt soldathus och att hon ”har slitit mycket ondt i sina dagar”:
Riksarkivet HLA 421-2011/28, uppdragsforskning om Margta Johansdotter. Järvsö sjukhus Utgående skrivelser, BI:3
Mormor Brita blev föräldralös när mamma Margta dog på Spetälskehemmet i Järvsö 1895. I bouppteckningen finns en fordran i form av en revers på 300 (riksdaler?), ”Enl. revers av Ol.Perss: Svedberg i Bondebo”.
I samma bouppteckningen hittar jag Brita för första gången med efternamn; Brita Olsdotter.
Bouppteckning nr 470: Delsbo tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040041/F II/21 (1891-1895), bildid: A0033338_01049.
Det var först när jag hittade bouppteckningen och såg reversen från Olof Svedberg som funderingarna runt mormor Britas eventuella pappa uppstod: Var det en stor summa i dagens penningvärde som reversen avsåg? Gick Bondebo 4 under beteckningen Ol.Pers, dvs. avser anteckningen Ol.Pers i födelseboken en geografisk benämning? Eller står det där som ett sätt att hänvisa till det oäkta barnets fader?
Det finns så klart inget absolut svar över 100 år efteråt. Men det vore intressant om att få ta del av någon reflektion i denna faderskapsfundering från någon erfaren släktforskare.
Hälsningar Britta
260
« skrivet: 2012-10-17, 19:02 »
Ja, gåtfulla Hans och Kerstin i Malung. Hittade en antavla framställd i DISGEN på nätet där de finns med, dödsåret är 1742 för Börsmarit Hans Danielsson. Frun heter Karin där. Det finns i och för sig ingen angiven källa. http://kjellbe.se/Html/000/0003/439.htm Verkligen knepigt med Malung med de förstörda kyrkoarkiven. Man får vara tacksam över att det finns så mycket bevarat i så stora delar av landet.
261
« skrivet: 2012-10-16, 23:32 »
Hej!
Den svårhittade Cherstin Hansdotter född 1750 i Malung är nu funnen. Det var hennes födelsedatum som förändrats över tid i hfl.
Korrekt födelsedatum: 4/8 1747. Hennes flyttningar finns utförligt beskrivna på Bollnässidan.
Återigen, tack för hjälpen.
Hälsningar Britta
262
« skrivet: 2012-10-16, 23:23 »
Hej Östen!
Du gick utanför boxen och hittade henne, med ett annat födelseår. Fantastiskt.
Utifrån dina sidanvisningar har jag följt henne genom byarna och det är otvivelaktigt Cherstin Hansdotter.
Hittar henne inte i inflyttningslängden, men det framgår tydligt på Freluga-sidan att hon kom från Malung 1760.
Det duger mer än väl. Och hon kom ensam, 13 år gammal.
Din tolkning runt hennes födelsedatum verkar också mycket trolig.
Hennes bouppteckning kom från RA idag. Tillgångarna täckte inte begravningskostnaderna.
Hon ägde en randig kjortel, ett livstycke, några tröjor, en halsduk av bomull, 2 fällar utan täcken, en spinnrock, glasögon och en psalmbok. Och 2 glasflaskor.
Yngsta dottern Cherstin närvarade.
Hennes andra överlevande barn Brita Olofsdotter född 1772 i Sörbo (mm mm m) var då soldatänka i Åhs i Delsbo.
Brita Olofsdotters yngsta dotter Brita Larsdotter (mm mm) född 1808 i Åhs blev soldathustru till soldaten Johan Quist i Duvnäs, dock ej krigsänka som sin mamma.
Brita Larsdotters dotter yngsta överlevande dotter Margta Johansdotter, (mm m) född 1844 blev piga i Bondebo, där hon födde sitt enda barn, Brita Olsdotter (mm). Hon gifte sig aldrig.
Brita Olsdotter blev föräldralös 1895 när mamman Margta Johansdotter dog på spetälskehemmet i Järvsö.
Britta Olsdotter gifte sig i Ljusdal, fick 11 barn och levde till hon blev 80 år. Och döpte sin yngsta dotter till Margareta (m) efter sin mamma.
Varmt tack för all hjälp. Tack vare den är oklarheterna runt mormors Delsbogren utredda. En gren som visade sig ha sitt ursprung i Bollnäs, och med en rottråd i Malung.
Hälsningar Britta
263
« skrivet: 2012-10-15, 23:42 »
Tack Björn för Länsstyrelsetipsen.
Tack Leif för ditt letande. Jag har också lusläst den inflyttningsboken efter förmåga, från 1760 till 1771 då hon flyttade från Sörbo 1 som gift. Den är väldigt tydligt skriven, med födelseår till och med.
Har tittat i den föregående också, från 1750 till 1759. Den är inte lika tydlig, men hittar henne inte där heller. Ska låta flyttlängderna vila några dagar och gå igenom dem igen.
Men eftersom inte du heller hittar något i den som börjar 1760 finns hon nog inte där.
På ett eller två ställen i Bollnäs hfl verkar det stå Mödänge som födelseort, det ligger nära Sörbo. Men på de flesta ställen är Malung mycket tydligt skrivet, som jag uppfattar det.
Hälsningar Britta
264
« skrivet: 2012-10-14, 17:32 »
Hej!
Kjerstin Hansdotter (mm mm mm) föddes i Malung 1750, har hittat ganska mycket om henne. Hittar henne först i Sörbo som ung kvinna och piga. Men skulle gärna vilja veta lite mer om tiden innan hon blev piga, Sörbo 1.
Kom hon till Bollnästrakten med föräldrarna som barn, kom hon ensam som vuxen?
Var bodde hon före Sörbo 1?
Har lagt ut en fråga om henne i Malung, men kyrkböckerna för den tiden är förstörda. Fick tips om att hennes mamma utifrån namnreglerna borde heta Cherstin. Och pappa måste ju heta Hans.
Har förstått att forumets regler säger att det inte är OK att ha samma fråga ingång på flera ställen. Därför har jag skrivit i Malung att jag tar med Cherstin till Bollnäs-sidan, hon är avslutad där. Hoppas OK.
Har hittat numret på hennes bouppteckning. Eftersom den inte låg ute, har jag beställt den. Den har inte kommit ännu.
Har hittat henne som piga, Sörbo 1. Där träffar hon en jobbarkompis: Olof Carlsson, son till soldaten Carl Olofsson Stywfer, som är dräng där:
Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/2 a (1760-1775), bildid: C0030538_00131
18/3 1769 gifte hon sig med Olof Carlsson, vid giftermålet står ibm vid Kjerstins namn. Hon är inte nyanländ:
Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010020/E I/1 (1765-1832), bildid: C0030612_00012
1771 lämnar de Sörbo 1, finns sedan under Sörbo 7:
Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/2 a (1760-1775), bildid: C0030538_00137
De fick barn: Brita 28/10 1772 (mm mm m) , Cherstin 27/8 1782 ev. 1788
Familjen finns bland Sörbo husfolk:
Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/3 a (1777-1782), bildid: C0030540_00142
Mannen Olof Carlsson står som torpare:
Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/4 a (1783-1790 (1791)), bildid: C0030542_00152
Efter Olof Carlssons död 1811 bor hon med dottern Cherstin:
Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/10 a (1813-1818), bildid: C0030552_00213
Dör i Sörbo 9/6 1830:
Bollnäs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010020/F/1 (1795-1861), bildid: C0030614_00076
Hälsningar Britta
265
« skrivet: 2012-10-14, 17:19 »
Hej, tack så mycket för hjälpen Björn och Sigfrid!
Har fått pusselbiten med mammans troliga förnamn här.
Och en massa möjliga sökvägar.
Nu tar jag med mig frågan om Cherstin Hansdotter till Bollnäs, dit hon flyttade.
Kanske finns det någon pusselbit där.
Hälsningar Britta
266
« skrivet: 2012-10-13, 22:57 »
Hej Chris! Det finns en bild på Sockenbilder som du säkert har. Utifrån Östens info: är det Damm-Per som baby på sin mammas arm? Och Damm-Pelle och Sigrid som står till vänster om dem, Damm-Pers morfar och mormor? http://www.sockenbilder.se/bollnas/visasok2.asp?sok=Flugbo Hälsningar Britta
267
« skrivet: 2012-10-13, 10:26 »
Hej igen Östen! Så intressant. Tidig vattenkraft. Hittade också en hemsida om Dammens, http://www.flugdammen.se. Där skriver man: Flugdammen byggdes 1737 för att reglera vattenflödet till Kilafors Järnbruks olika anläggningar längs Flugån. Sjön Stor-Flugen var dammsjö samt transportled för järnet till och från Övra Järnboden vid Höstbodarna. Ansvaret för dammen och järnrodden hade dammvaktaren som bebodde dammvaktarbostället, Flugdammen. Namnet Flugdammen verkar syfta både på själva dammanläggningen och dammvaktarbostället. Kanske var det själva sjön Stor-Flugen som var dammen. Dammvaktabostället verkar fortfarande vara bebodd av släktingar till tidiga dammvaktare, och de reglerar fortfarande reglerar vattenflödet i dammen. Överraskande utflykter blir det i släktforskning. Tack vare uppgifterna i den gamla tråden är nu mm mm ff- och mm mm fm- ansedlarna så kompletta de behöver vara. Håller på med att komplettera mormors anor, Delsbo och Bollnäs. Har en enda som inte är komplett, mm mm mm. Av respekt för Anbytarforums regler om att ha ett ämne i taget igång gör jag någon gång de närmaste dagarna ett inlägg här om henne. Tänker att det kan vara så att du, eller någon annan Bollnäsforskare, som sitter på lösningen. Hälsningar Britta
268
« skrivet: 2012-10-12, 14:59 »
Hej Kjell!
Tack för den informationen. Jag drog en egen, ogrundad slutsats. Det ska man aldrig göra.
Margareta Larsdotters födelseplats var så svår att läsa i de olika hfl. Ibland såg det ut att stå Hällbo.
Trodde därför att Hällbo och Flugbo hängde tätt ihop.
Jag vet överhuvud taget inget om dammar och dess funktion.
Vet du något om Flugdammens funktion i mitten av 1700-talet, och varför det behövdes en dammvakt?
Hälsningar Britta
269
« skrivet: 2012-10-11, 23:58 »
Hej!
Har grävt fram en gammal tråd från september 2005 efter att ha kört fast på Margareta Larsdotter född 1745 i Bollnäs socken.
1769 gifte hon sig med soldaten Pehr Bohr. De levde sedan i Fjähle.
Jag lyckades inte läsa var hon var född.
Följde henne efter det att Pehr Bohr dött i Finland 1789. Längre fram i tiden var det lättare att läsa, Margareta Larsdotter var född i Flugbo.
Det var svårt att hitta Flugbo i hfl för 1745, googlade och lärde mig att om man bodde i Flugbo var man dammskötare vid Flugdammen vid Hällbo masugn.
Hennes pappa måste alltså ha varit dammskötare.
Fick en träff på Anbytarforum, på tråden från september 2005. Och där fanns Margareta Larsdotter och Per Bohr med hela släkten både framåt och bakåt,
pappa dammskötaren också.
Det enda som var oklart gällde Per Bohrs död: exakt ort och datum. Kompletterar därför med de uppgifterna, kanske någon har glädje av dem i framtiden.
Pehr Bohr dog 16 september 1789, det står i rullan sjuk här. Och död härstädes.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/687 (1789), bildid: A0028683_00176
Eftersom rullan är undertecknad i Ummeljocki 12 oktober 1789 kanske det var så att dog härstädes innebär att det var just i Ummeljocki han dog:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/687 (1789), bildid: A0028683_00179
Googlade Ummeljocki, det var en ort som nämndes i samband med det kriget.
Så tack till Anbytarforum som låter uppgifterna ligga kvar genom åren. Och till er som skrev in uppgifterna.
Hälsningar Britta
270
« skrivet: 2012-10-11, 12:41 »
Tack för svar!
Hälsningar Britta
271
« skrivet: 2012-10-11, 12:26 »
Så rätt du har, Olofs mamma hette Brita. Olof Carlssons och Cherstin Hansdotters första dotter döps till Brita, dotter 2 till Cherstin.
Alltså borde Cherstin Hansdotters mamma heta Cherstin, (om jag förstått rätt). Har inte tittat efter det namngivningsmönstret tidigare, tack för den kunskapen.
Du har tagit fram mammans troliga förnamn.
Så bra att detta forum finns, ni erfarna släktforskare delar generöst med er av er kunskap. Släktforskarguider.
Resultat om föräldrarna hittills: Cherstin och Hans fick 1750 en dotter, Cherstin Hansdotter, i Malung. När dottern gifter sig 1769 i Sörbo, Bollnäs verkar hon vara fast invånare där.
Visst är det en krokig väg att leta i registren. Men förvånansvärt ofta blir det rätt till slut.
Ett lärorikt höst-och vinterpyssel.
Har inte tittat i Länsstyrelsearkiven någon gång, visste inte att det fanns.
Googlade lite för att hitta Länsstyrelsearkiven. Har du möjligtvis en bra länk?
272
« skrivet: 2012-10-11, 11:50 »
Hej!
Tacksam för info om husförhörslängderna i Stockholms församlingar, hur långt framåt i tiden sträcker de sig?
Hälsningar Britta
273
« skrivet: 2012-10-10, 21:03 »
Hej Leif och tack för kloka tips!
Men inga utsocknes dopvittnen, inget i dödboken. Inget i vigselboken 1769. Men där står ibm efter hennes namn, så hon måste ha funnits på trakten ett tag. Vid giftermålet är hon 19 år.
Kanske har hennes föräldrar flyttat in när Cherstin var barn?
Hittade hennes bouppteckning för några dagar sedan. Den ligger inte ute, har beställt den från Riksarkivet. Kanske kan den ge något.
Att hitta pappans bouppteckning skulle förstås ge en del svar. Ska titta på dem du tipsat om i Malung. Och se vad jag kan hitta i trakterna runt Sörbo om han dött där.
Hälsningar Britta
274
« skrivet: 2012-10-10, 20:47 »
Verkar lovande att du har en positiv inställning till MacFamilyTree.
Det är inte bara ett program för att dela med sig av, det som händer inne på den egna datorn är också viktigt.
Översikten i de olika vyerna gillar jag.
Ska prenumerera på den delen av macworld-forumet. Det är ett bra forum och där finns alltid mycket att lära
Tack!/Britta
275
« skrivet: 2012-10-10, 17:26 »
Ja, man kan inte få allt. Grandgrandgrandmother fits all.
På mitt arbetsmaterial i word har jag numrerat alla enligt Kekules system på antavlan och kompletterat med mf mf mm på ansedlarna.
Alla i rakt led har en egen siffra.
Vad tror du, med din erfarehet av programmet, skulle hända om man skriver in siffran och eller mm mm mf i personnamnsrutan, till exempel: Margta Johansdotter 15. mm m
Skulle det tydliggöra eller krångla till det?
276
« skrivet: 2012-10-10, 15:53 »
Hej!
Har tagit del av er Mac FamilyTree-diskussion eftersom jag funderar på att skaffa det programmet, som ett sätt att tydligt kunna åskådliggöra alla släktingar jag hittat i arkiven. Också lätt att köpa, finns i App-store.
Använder inget släktforsningsprogram, bläddar i arkiven på SVAR och använder Word för att organisera och strukturera. Tar avgränsade skärmdumpar och klistrar in, gör tabeller. Trivs bra med det och det blir tydligt. Men det börjar bli för många individer för Word. Det skulle också vara bra att kunna dela med sig till släktingar på ett enkelt sätt.
Tänkte mig att handmata in alla jag har hittat i Mac FamilyTree. Har tittat runt på färdiga Mac Family-träd, det finns en del som ligger öppna utan inloggning. Och efter det blev jag fundersam eftersom det inte framgår om individernas relation är på fars-eller morsidan. Alla blir gammelgammelmormor/farmor. Eller moster/faster. Jag skulle gärna vilja att det framgår om det handlar om moster eller faster.
Någon som har tips?
Hälsningar Britta
277
« skrivet: 2012-10-09, 11:21 »
Hej Irene, tack för att du hjälper mig att försöka få koll på den här familjen.
Jag tänker som du om Fjäle, och man måste inte veta allt om varenda steg de har tagit.
Men det var väldigt bra att få veta att det stod Fjäle.
I de militära rullorna visade det sig att Carl Styver avlöste en Erik Styver, så det kan vara han som står på sidan 93.
Ja, jag noterade att Carl Styver dog i Finland 1852. Han finns med i kommenderingsrullan till Helsingfors 1851.
Där fick jag lära mig att han hette Carl Olofsson Styver. Och att Styversoldaterna var soldater för Sörbo 5 och 12.
Carl Olofsson Styver var min mm mm mf f.
Jag låter min soldat Styver vila i frid nu. Men kommer säkert att stöta på mer läsproblem.
Hälsningar Britta
278
« skrivet: 2012-10-08, 19:23 »
Tack Irene!
Så det är Fiähle det står. På sidan 550 hade jag redan innan nosat upp familjen, men blev fundersam eftersom det står Sörby på sidan 550.
Och även om jag inte lyckades tyda Fiähle i födelseanteckningen, var det uppenbart att födelseorten inte var Sörby.
Efter ditt svar inser jag att uppslaget efter sidan 550 är Fiähle, kanske glider bosättningarna i Sörbo och Fiähle ihop. Saknar lokalkännedom.
Eller så bodde de verkligen i Fiähle tidigare, längst ner på sidan 93 i samma bok står paret Stywfer/Jans(Jons?)dotter. Men jag är inte säker på att deras förnamn är Carl och Brita.
Hälsningar Britta
279
« skrivet: 2012-10-08, 12:57 »
Hej!
En födelseanteckning jag har svårt att läsa och tacksamt tar emot hjälp med:
Olof, född 3/2 1745. Pappan är soldaten Carl Styfwer, I alla fall tycker jag det ser ut så. Men var är han född?
Födelseanteckningen: Bollnäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010020/C/2 (1734-1769), bildid: C0030606_00079
Har försökt jämföra födelseplatsen med det handskrivna registret i början av denna hfl, men lyckas tyvärr inte.: Bollnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010020/A I/1 (1738-1759), bildid: C0030537_00032
Har inte använt läshjälpen tidigare, hoppas jag gjort rätt
Hälsningar Britta
280
« skrivet: 2012-10-07, 15:21 »
Så det blev Söderhamn i alla fall, fast Hille först. Har tittat i alla böcker du hänvisar till.
Nu är alla händelser du hittat prydligt inskrivet i en ansedel. Har inte gjort någon egen för Olof Larsson Glad/ Delin, han finns på sin mammas sedel.
Tänkte mig inte att få veta så mycket om honom och hans familj. Men det hände ju en hel del med hans barnaskara som skulle behöva en översikt.
Så lärorika alla dessa turer i arkiven är. Olof Delins olika omnämningar med anknytning till tegel: tegeldräng, tegelbruksarbetare, tegelslagare väcker nyfikenhet.
Hälsningar Britta
281
« skrivet: 2012-10-07, 12:22 »
Då har du nog fyllt igen en av luckorna.
I utflyttningslängden för Rogsta tydde jag det som att prästen osannolikt nog skrivit Söderut, det måste ha varit Söderhamn han skrev. Det borde jag fattat.
Rogsta kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/HLA/1010164/B/2 (1833-1860), bildid: C0032030_00008
Ska kolla sen, men det finns anledning att tro att flyttningarna gick Rogsta-Söderhamn-Bollnäs-Bergsjö-Rogsta.
Britta
282
« skrivet: 2012-10-07, 10:25 »
Hej Östen!
Tack vare din hjälp har jag kunnat följa Olof Larsson Glad. Har fortfarande två luckor på några år, men det gör inget.
Han fick nog slita hårt. Här är hans historia:
I hfl1816-1823 Delsbo uppgavs att Olof Larsson Glad född 1796 i Bollnäs gått bort utan att mamman soldatänkan Brita Olofsdotter vet vart. Stockholm fanns också inskrivet i samband med den anteckningen. Det visade sig att han tog sig till Stockholm.
När han 1821 flyttade till Arnö, Rogsta är det från Stockholm han kommer. Det gick kanske inte så bra för honom i Stockholm, hans frejd uppges vara Ej god.
I Arnön arbetar han som dräng på olika ställen, 1830 får han ett oä-barn med pigan Helena Jacobina Kingström. De gifter sig 1831, får fler barn. Olof Larsson Glad byter namn till Delin,
1836 flyttar familjen från Rogsta, tappar honom där. Vid flytten uppges hans frejd vara God. Han har rehabiliterat sitt rykte.
Hittar honom 1842 då familjen flyttar från Bollnäs till Bergsjö. I utflyttningslängden från Bollnäs står Olof som tegelslagare, vid inflyttningen till Bergsjö som bruksarbetare.
1844 kommer han ensam till Arnön, Rogsta som drängen Olof Delin. Återförenas sedan med familjen, står som husman.
14/1 1847 dör han i en bröstinflammation i Arnön.
Hälsningar Britta
283
« skrivet: 2012-10-05, 14:38 »
Hej Björn!
Tack för ett uttömmande svar. Då vet jag att det inte är idé att leta efter födelseboken.
Det är ändå fantastiskt att så mycket är bevarat.
Och du har också förmedlat tips som ändå gör att det kan vara möjligt att hitta henne.
Varmt tack!
Hälsningar Britta
284
« skrivet: 2012-10-05, 14:29 »
Bouppteckningarna har funnits där hela tiden utan att jag har förstått det!
Det var en stark berättelse att få läsa om Britas ägodelar.
Och tänk att kunna hitta alla arvingar på ett och samma ställe.
Och om en fattig soldatänka finns där, måste det gå att hitta många fler.
Det kommer att bli höstens favorithäng.
Tack för att du visade mig dit!
Hälsningar Brita
285
« skrivet: 2012-10-05, 09:38 »
Hej Östen!
Tack för dina uppgifter, jag hade inte förväntat mig ett svar över huvud taget. Och fick ett så fylligt svar!
Olof tog sig alltså iväg och skapade sig ett liv med familj ute vid kusten. Undrar om mamma Brita någonsin fick veta?
I prästens personaliebok som han läser ur i kyrkan, uppges det att bara ett av Britas barn finns i livet.
Och det är dottern Margta som tog hand om Brita. Brita klarade sig inte på egen hand, eftersom hon blivit blind.
Med dina uppgifter går det säkert att följa hans väg från Åhs i Delsbo.
Var hittar du dina uppgifter? Jag är släktforskaramatör,bläddrar digitalt i böckerna inne på SVAR. Hur hittar jag bouppteckningsregistret?
Varmt tack!
Britta
286
« skrivet: 2012-10-05, 07:59 »
Hej!
Jag letar efter uppgifter om Cherstin Hansdotter född i Malung 1750, ev i november.
Hon flyttade så småningom till Sörbo i Bollnäs. Där har jag hittat henne, gift med torparen Olof Carlsson. Deras första dotter Brita föddes 1772 i Sörbo.
Cherstin Hansdotter blir änka, dör i Sörbo, Bollnäs 9/6 1830. Bor då hos sin dotter Kerstin Olofsdotter, gift med torparen på nummer 5, Jon Jonsson född 1779 i Ovanåker.
Tänkte att det skulle vara lätt att hitta Cherstin Hansdotter i födelseboken i Malung, men den tidigaste börjar 1775. Min tanke var att hitta hennes födelsedatum, barndomshem och när hon lämnade Malung. Men ingången i födelseboken är nyckeln till det.
Har man ändrat i socknarna så att Malungs tidigare födelseböcker ligger under någon annan socken? Tar tacksamt emot tips för att komma vidare.
Hälsningar Britta Olsson
287
« skrivet: 2012-10-04, 21:25 »
Hej!
Utforskar Delsbogrenen av min mammas familj, hennes mamma föddes där. Men jag har fastnat på mormors mormors bror, Olof Larsson, född 13/12 1796 i Sörbo, Bollnäs.
Han är ende sonen och äldsta barnet till soldaten nr 70, Delsbo kompani, Hälsinge regemente; Lars Persson Glad, född 24/4 1775 i Fjehle, Bollnäs och och dennes hustru Brita Olofsdotter född 28/10 1772 i Sörbo, Bollnäs.
1802 flyttar familjen från Sörbo till Åhs i Delsbo, det är då Lars Persson Glad blir soldat.
I 1809 års krig dör Lars Persson Glad av fältsjukan 31/1 1809 i Torneå.
Änkan Brita Olofsdotter får det svårt med försörjningen hemma i Åhs, Delsbo. De två yngsta döttrarna blir fattighjon på socknen. Alla barnen drabbas på olika sätt. Allt är väl dokumenterat och lätt att följa. Det är också lätt att förstå att livet var tungt för Lars Persson Glads familj.
Men sonen Olof Larsson kommer jag inte vidare med. Om honom står det i hfl ”gått bort utan att mamman vet hvart”. Det finns en liten anteckning om Stockholm också, som jag inte lyckas tyda.
Delsbo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010029/A I/9 b (1816-1823), bildid: C0030642_00186
Familjens öde rör mig djupt och jag undrar hur det gick med Olof, han omnämns inte mer i hfl under mammans återstående liv, hon dör 1860. Han är 13 år när pappan dör i Torneå, mellan 20 och 27 år när han försvinner.
Så om det finns någon som kan ge mig en puff så det går att komma vidare med Olof Larsson är jag tacksam.
Hälsningar Britta
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy