Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12

[Olle Elm]

Hej Niclas,
Kan ej svara Dig om 1699 eller 1695 är det rätta. Källan kan Du se i not 7, sid 107. Kanske någon annan (Henrik?) kan hjälpa till?
Vid en sökning hos mormonerna finner jag en Erik Brun gift 21 Jun 1657 i Nykil med en Margareta samt en Erik Brun gift 24 Jul 1666 i Nykil med en Maria Christoffersdotter. Tidsmässigt kan det vara intressanta anteckningar att undersöka.

[Olle Elm]

Lite fler uppgifter med anknytning till Erik Brun.
Bland mina ströanteckningar har jag regementskrivaren i Bjälbo Rompa(?)gård Thore Brun som får följande barn i Bjälbo:
1669 14/9 Anna, 1671 20/4 Johan, 1677 3/2 Anders, 1681 30/1 Anna Elisabeth. Vid  Annas födsel 1669 skrivs han Töre.  
Först tänkte jag att det kunde vara en son till Karin Johansdotter Brun och Töre Eriksson, (kronofogde i Gullbergs härad (1664-1674), borgmästare i Linköping 1667), som hade tagit sin mors namn. Men, så fann jag i Sparre och Stenbock (sid 563-564) att han hette Tore Eriksson Brun, levde ännu 1691 8/7, ägde Bjälbo rusthåll m fl hemman i Östergötland.  Enligt Almquist, Frälsegodsen sid 50, not 1, inlevererade häradsskrivaren Erik Brun 1668 Töres Erikssons räkenskaper för Gullbergs härad. Kanske döpte Erik pojken efter sin svåger.
F ö verkar det vid en hastig genomgång också finnas uppgifter i Disbyt om Erik Bruun.

[Henrik Mosén]

Enligt Appelgrens landstatsmatrikel ska Erik Brun ha dött i Slaka sn 1699 den 16 augusti, och begravts i Linköpings domkyrka 24 september samma år.

[Niclas Rosenbalck]

Tack Henrik och Olle!
Linköping C:2, s 188; år 1699:
d 24 Sept. begrofs Erik Johansson Brun i domkyrkian / på Södre gången under Liusecronan. Blef död d 16 Augusti / i Slaka Sochn på sin gård Åsmestad, ther han några åhr bodt / sädan han Befallningzmans tiensten i Södre och Norre Tiust öfverg(af-/wo).
 
I Slaka finns ingen notering i dödlängden att Erik Brun avlidit där.
Finns det någon bok om gravarna i Linköpings domkyrka liknande den om Vadstena klosterkyrka del III Gravminnen [serien Sveriges kyrkor] ?
I Vadstena klosterkyrka finns för övrigt en gravsten efter sämskmakaren Mickel Didriksson Brun (död 1668) och hans hustrur Agneta Svensdotter (död 1661; med henne 7 barn)och Brita Svensdotter (död 1681; med henne 3 barn).  
Finns det några gravar efter Brunsläkten bevarade i Linköpings domkyrka?
 
Är något mer känt om Erik Brun mfl fader Johan Andersson Brun ohh Margareta Henriksdotter? Vart bodde dessa (Linköping?) ?
 
I Västervik har jag noterat att tullnären Johan Brun hade flera barn födda. Ska vid tillfälle genomgå födelseboken och meddela det jag finner.
 
hälsningar Niclas R.

[Olle Elm]

Hej Niclas,
Såg först nu Din fråga om Johan Andersson Brun o hh Margareta Henriksdotter. I mtl 1643 har jag funnit Johan Bruun i Norrsten, Sten sn, (nuvarande V Steby sn) - (ligger på vägen till Motala, alltså mellan Vadstena och Motala - (min frus kusins man är född på trädgårdsmästeriet i Norrsten ;o)). Norrsten är väl värt att undersöka då Johan Brun bör ha haft anknytning till Vadstena slott i sin tjänst.
Det kan nämnas att han var rusthållare för Åsmedstad, Valkebo h:d, enl 1637 års rulla, med ryttaren Nils Thure som sventjänare. Kallas fogden Johan Bruun.  
Ang Brun och Västervik, se också SoH 1985:1, sid 237, artikeln ang Erich och Catharina Brauner, Norrköping, av Sten Möller.

[Niclas Rosenbalck]

Tack Olle!
 
Försöker få rätsida på familjerna Brun och Drangel. Har för närvarande forskat en del i Gunnar Björkmans domboksregester för Vimmerby stad (Personregister till Wimmerby stads dombok och protokoll 1614-1725). I denna fann jag följande noteringar angående Erik Bruun, kronobefallningsman:
1685 14/2 bevittnat obl. 11/8 1681
1725 6/2 salig - svärfader till bef. man Johan Drangel och till kyrkoherde mag. Björkegren - lämnat samtliga sina barn en gård i Västervik, som Björkegren, vilken ägt en dotter, i över 20 år haft inkomst av - gården med samtligas samtycke försåld år 1721 för 400 d.s.m.
 
Detta verkar underligt i jämförelse med vad Linköpings stifts herdaminne del 4,  s 451, har att förtälja om kyrkoherden Lars Biörckegrens familjeförhållanden. LB var kh i Nykil 1697-1730. Gift 1) 1694 14/10 med Christina Bruun, döpt 1668 14/6, död 171.., dotter till Johan Bruun, tullinspektor i Västervik Lars och Christina hade barnén: Anna f 1695, Maria f 1697 18/3, Christina f 1699 15/5, Christina f 1700 18/12, Joachim f 1702 1575, Erik f 1704 25/2.
Ingen son Johan men däremot en son Erik!  
 
Frågan är till vilken av bröderna Christina Bruun är dotter? Enligt Björkmans avskrift, som bör kontrolleras, var hon dotter till Erik Brun - och detta kanske stämmer eftersom hon lät döpa en son till Erik!  
Var Lars Björkegren och Christina Bruun vigdes nämns ej i herdaminnet, men det var i Västervik stad:  
   
1694, Västervik C:1 s 85:  d. 14 (..?)  Dom: 19 copulerades Ehreborne och höglärde herr Magister Laurentius Biörckegren  Notarius …? [filmen oskarp o suddig; originalet bör kontrolleras i VaLA!]
sampt Ehreborna Gudfr och dygderika Jungfru Christina Bruun : Morgongåfwan [ suddigt]
skriffteligen oprättat, som ……  ? (suddigt) etc etc
 
 
Kronobefallningsmannen, häradsfogden, Johan Drangel nämns också i Vimmerby stads dombok 1686-1725.  År 1687 22/12 framgår att hans broder Anders Drangel beviljas attestatum på sin broders vägnar på en restlängd för 1687 års mantal.
1698 13/7 nämns bef.man. Johan Drangel på sin systers gästgivareänkans i Mörlunda vägnar om fodran hos Niclas Steding.
 
Om nu Johan Drangel var gift 1) med Anna Bruun, när skedde då giftermålet? Sonen Anders Drangel anges som student i Uppsala 1700 13/12 [ej inskriven i smålands nation, östgöta??]. Prästvigd (prv) 1709, sedermera regementspräst vid Kalmar reg:te (se Rudelius Kalmar reg:ts personhistoria  nr 1136). Hans födelsetid bör (om årtalet för studenten är korrekt) sättas till omkring 1680. Troligen var Anders Drangel bland de äldsta barnen till Johan och Anna. Anna Bruun bör troligen vara född senast omkring 1660 (grovt uppskattat).  
 
I Nykil sn (Ögl.l.) hittade jag följande om Erik Bruns familj:
1657 i Nykil k:a (Ögl.l.) C:1 s 8:
vigdes d. 21 juni ”welachtad Erik Brun och h. Margreta i Tobo”
 
Nykil C:1, s 49: år 1658:  then 5 Julij Christ velachtad Erik Bruns dotter Sara
Nykil C:1, s 51. 1660:  then 26 Feb. Christ Erik Bruns dotter Margreta
 
Nykil C:1 s 121; år 1665:  Then 5 Julij begrofz wälachtad Erick Bruns hustri i Tobo [NN]
 
1666 i Nykil k:a (Ögl.l.), C:1 s 11:
24 juli vigdes ”wälachtadh Erik Brwn och Maria Christoffersdotter”
 
Nykil C:1 s 53, år 1663:  then 9 Octobris Christ Wäl(b) Jöns[sic!]  Bruns dotter i  Klasa Maria
 
Födda i Nykil sn igenomletade 1656-1675. Inga mer barn till Erik Brun eller någon annan Brun än ovan nämnda!
 
Frågan är alltså vart Johan Drangel vigdes med Anna Bruun, och vart hon är född. Är hon dotter till Erik Bruun eller hans bror tullnären Johan Bruun?
 
 
I Vimmerby stads dombok (efter Björkmans regester) nämns flera personer med namnet Bruun:
*mönsterskrivaren Anders Bruun nämnd 1689-1720, brodr till Nils Bruun.
*tobakskompaniets fullmäktige Anders Gustafsson Bruun nämnd 1652.
*Arvid Persson Bruun , handelsman, gift med Christina Soltner. Styvson till borgaren Anders Hindrichsson i Vimmerby (APB:s mor heter Anna). Nämnd 1683-1714.
*båtsman Gumme Bruun nämnd 1722 31/3- efterlyst pga inbrott.
*styrman Hindrich Bruun , nämnd 1715 2/3 - holländsk arrestant förrymd ifrån Växjö.
*borgaren Jöns Jönsson Bruun,borgare,  gift med Elsa Larsdotter i Vimmerby. Nämnd 1692-1725.
*Lars Bruun, borgare i Vimmerby. Son till Jöns Brun ovan. Nämnd 1716-1725.
*Maria Bruun - borgaren Jöns Bengtssons dotter.Nämnd 1703 27/4.
*Nils Jönsson Bruun , stadsnotarie i Vimmerby, borgare, handelsman. Gift med Kirstin Christophersdotter. Fadern heter Jöns Bengtsson, NJB morfar är sal. Lars Nilsson. Nämnd 1680-1725.

[Olle Elm]

Ang barnen Drangel Du frågar om:

 
Den siste dör 1710 - det som inte syns.
Källa: Od?n, sid 114, gällande år 1700. F ö tror jag förutom möjligen Henrik ovan, även CFH och BP är bra på Drangel. Troligen också Berit Sjögren i Uppsala.

[Niclas Rosenbalck]

Kan det finnas något samband mellan Brun-släkten och fogden för bla Stegeborgs län Henrik Nilsson [Reuter av Skälboö](död tidigast 1617)? Kan Brunsläktens stammor Margareta Henriksdotter (gift med Johan Andersson Brun) vara en dotter till denne?
Henrik Nilssons andra hustru hette Ingeborg Eriksdotter [Bagge av Berga]. Denne Ingeborgs syster Anna Eriksdotter [Bagge av Berga]var gift med Peder Larsson, befallningsman på Vadstena slott.  Peder Larsson var i sin tur farbror till Töres Eriksson, borgmästare i Linköping, gift med Karin Brun, Johan Andersosn Bruns ohh Margareta Henriksdotters dotter. Den sociala kretsen var alltså densamma.  
Är något känt om Henrik Nilsson [Reuter av Skälboö] övriga barn som inte redovisas i Elgenstierna (enbart söner nämns där) ?
Detta ovan är enbart vilda spekulationer, men kanske underlag för vidare forskning.
 
Brunsläktens gård Bröttjestad i Slaka sn - var inte det en sätesgård under senmedeltiden som övergick i bondehand? Kan det finnas kopplingar bakåt för Brunsläkten?

[Olle Elm]

Niclas,
I Frälsegodsen nämner Almquist inget om ett medeltida eller senmedeltida förflutet som sätesgård för Bröttjestad i Slaka sn. Där står bara Bröttjestad, i mt. skatte i Valkebo hd., ägdes av befallningsmanen Johan Brun, som 1634 blev fogde på Vadstena slott och ....
Vad är Din källa?
Mvh,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hej Olle!
 
Min källa är Herrgårdarna I, s 169, av J.E. Almquist (Bröttjestad). Herrgårdarna innehåller dock felaktigheter så man får kolla upp vad Almquist hämtat informationen.
I Personhistorisk tidskrift (PHT) 1989 har den kunnige Jan Liedgren skrivit en artikel Ätten Silfversparres ursprung (s1-9). Å s 5 nämns att Harald Sonesson [Silfversparres]i Tollstorp (Slaka sn) dotter Karin Haraldsdotter i Uggletorp (i Landeryd sn) var gift med en Nils Gjordsson. Hänvisning görs till biskop Hans Brasks släktbok. År 1470 fick Karin Haraldsdotter fastebrev på 2 åttingar i Bröttjestad (i Slaka sn) som hon köpt (källhänvisning till regest i förteckningen över Nils Stenssons jordebrev, fol. 184r, Kungl. arkiv 6, RA). Biskop Brasks släktbok uppger att Karin hade barnen: Dorothea, Per Nilsson i Bogestad (i Landeryd sn), Knut Nilsson och Lars Nilsson i Bröttjestad. Liedgren uppger vidare Lars Nilsson, som tydligen var ogift [sic! påstående utan förklaring!], upptages ännu 1526 i ett vapensynsregister. Han hade tydligen ärvt sin mors del i Bröttjestad, och 1478 fick han av sin mormor Märta, Harald Sonnessons änka, hennes andel. Morbrodern Bengt Haraldsson sålde sina 2 åttingar i Bröttjestad till honom för 52 mark pgr, troligen 1480 [se även not 38 Liedgren a.a.]. År 1512 gjorde Lars Nilsson i Bröttjestad och hans syster Dorothea i Uggletorp ett byte sinsemellan rörande Fjälla i Vårdsnäs socken, Kalvshult i Adelövs socken och Bröttjestad. Vidare nämns att av de andra brevregesterna att döma har Dorotheas son Nils Stensson ärvt hela Bröttjestad först efter sin morbrors död (not 39, Liedgren  a.a.). Vidare framgår att Lars Nilssons i Bröttjestad syster Dorothea Nilsdotter var gift med Sten kopparslagare (ofrälse). Sonen Nils Stensson ärvde som nämnt sätesgården Bröttjestad och hamnade i tvist med sina släktingar av frälset Per Sonessons [Silfversparre]söner om arvegodsen. Genom riksrådets brev år 1539 tilldömdes dock Nils Stensson Stora Hultrum i Vireda sn och Bröttjestad. Gårdarna ska denne dock ha skänkt till kung Gustaf I för beskydd. Nils Stensson blev dock i tvistigheterna strax ihjälslagen av sin släkting Sune Persson [Silfversparre] 1540/1541. Dråparen ställdes inför rätta d. 10 jan. 1541 och blev troligen avrättad. Gården i Bröttjestads öden nämns inte mera i texten.  Min tanke är att Brunsläkten som ägde Bröttjestad kanske är ättlingar till Nils Stensson ?   Bröttjestad nämns som skattegård under 1600-talet, så kanske gården aldrig tillföll kungen ändå?
Jordeböckerna borde kunna visa vilka som brukade Bröttjestad 1540ff.
 
mvh
Niclas

[Henrik Mosén]

Per (Peder) Larsson på Solberga var i sitt andra gifte gift med Anna Henriksdotter, som var syster till Johan Bruuns hustru Margareta Henriksdotter. Åtminstone kallas Per Larsson Johan Bruuns svåger vid hösttinget i Valkebo hd 1649. Vem Henriksdöttrarnas far är hittar jag för tillfället inget om i mina papper... men ska se om jag sett något mer om detta. Vid just detta ting uppbjuder Per Larsson för övrigt just Bröttjestad som han pantevis innehaver av sin svåger Johan Bruun.
 
Mvh, Henrik

[Olle Elm]

Möjligen kan följande bidra till diskussionen:
Almquist anger i Frälsegodsen, sid 1009, ang Solberga, 1 mt i Vifolka hd och Sya (nu Veta) sn att utbyttes 1613 11/10 (Gamla byten N. 184) från kronan till befallningsmannen på Vadstena slott underlagmannen Peder Larsson (d 1653). Denne var gift med Anna Eriksdotter Bagge, som ägde ett frälsehemman i Sya kyrkby, vilket 1578 indragets från hennes farfader Bengt Bagge men nu åter förunnats hennes fader Erik Bagge genom k. Brevet 1588 4/2 och nu erbjöds kronan i vederlag mot Solberga. Det kan möjligen bero på denna proviniens, att Peder Larsson 1618 24/4 fick ett särskilt överlåtelsebrev på Solberga av sin svåger Bengt Bagge den yngre (d. 1660). Den förre upprättade ett säteri på nämnda egendom, under vilket han även brukade Gudhem i Veta socken, som övergått ihans ägo genom samma svågers avhändelsebrev. Han torde varit gift två gånger och mist sin första hustru på 1630-talet, efterlämnande minderåriga barn. Hans änka hette Anna Henriksdotter och avled först 1661 (reduktionskolegii akt N. 90).
Det förekommer ytterligare uppgifter.
Om jag läser min EÄ rätt blir Peder Larsson till Solberga och den av Niclas ovan nämnde Henrik Nilsson till Skälboö (i sitt första gifte), svågrar.
Obs! I rättelserna EÄ, band IX, sid 250, har de båda hustrurna förväxlats. Anna Bagge anges där död i Jönköping, och begraven där, 1661.

[Olle Elm]

Förtydligande; Om Margareta Henriksdotter (d. 166?) och Anna Henriksdotter (d. 1661) skulle varit döttrar till Henrik Nilsson till Stjälboö, och då sannolikt i hans första gifte på 1580-talet med Brita Hansdotter, skulle Peder Larsson till Solberga (d. 1653) förutom att han i sitt första gifte varit svåger till Henrik Nilsson också efter 163? gift sig med hans dotter i första giftet, alltså Anna Henriksdotter. Är detta rimligt, även om några blodsband inte förekommer?

[Per-Ola Fasth]

Någon som har forskat kring släkten BRUHN från Marstrand? Främst ättlingarna till TORGER VILHELMSSOM BRUHN, f. 1635 i Marstrand, d. före 1715 troligen i Hedum, Bärfendal. En trolig son hette Torger och var mellan åren 1716-1729 häradshövding i Bullaren, Kville, Tanum och Vette härad. Jag skulle vilja säkra ev. koppling till Torger Vilhelmsson Bruhn och behöver lite hjälp på traven. Någon som har tips?
 
Mvh P-O Fasth

[Anders Ryberg]

Det finns en bok om släkten Bruhn, som förvisso i huvudsak behandlar grenarna på Orust, men även lite om Marstrand.
 
Anders Ryberg

[Per-Ola Fasth]

Boken som för övrigt är skriven av Folke Almegius har jag men min Torger finns inte med i denna. Däremot hans förmodade far. Men som sagt, jag har ej lyckats att säkerställa kopplingen ännu. Tack för inlägget ändå.
 
Mvh P-O Fasth

[Joakim Bång]

Är det någon som känner till något om en länsman i mitten/slutet av 1600-talet vid namn Erik Eriksson Bruun? Troligen bosatt någonstans i Småland. Han var gift (namn okänt) med en dotter till komministern i Ormesberga, Peder Ringius (ca.1599-1677). Hans dotter Karin (Catharina) Eriksdotter Bruun (1664-1742) var gift med komministern i Tutaryd, Jakob Olofsson Holmbeck (1665-1717). Källor: Smolandi Upsalienses nr.337, 823, 1316 och kyrkböcker (Ryssby, Vederslöv).
 
mvh
Joakim Bång

[Ammi Lindbergh (Ammi)]

Någon som känner till Niels Nielsen Brun (Smed?)född 1685 Norholm Aalborg Danmark? (Fader heter Niels Brun född omkring 1664 Melby,Frdbg,Danmark)
Niels Nielsen Brun hamnade tydligen i Finland där de får en dotter:Anne Nielsen Kraas,f 1687,och varför har hon namnet Kraas?Hon gifter sig i Finland 1708.

[Are S. Gustavsen]

Hei!

Til dette med slekten Brun fra Marstrand. Hva er egentlig det tidligste kildebelegget for at medlemmer av denne slekten benytter slektsnavnet Brun?

Det tidligste jeg har funnet er fra: S[tian] H[erlofsen] Finn-Grønn, "Geistlig Edsprotokol for Oslo og Hamar Stifter 1601-1730", Kristiania 1918, s. 17-18. Her er gjengitt de edsavleggelser Anders Helgesson Brun, Bjørn Helgesson Brun og Klaus Eriksson Brun avla som prester [kyrckoherder] i 1625 og 1626. Det vil si, Klaus Eriksson avla også ed som kapellan (under Comministri)[s. 51.] i 1625.

Sitter noen med et eldre kildebelegg?

mvh Are

[Anders Ryberg]

Are!
Kolla i Folke Almegius bok om släkten Bruhn. Den bör om inte annat gå att få tag på via internordiskt lån från UB i Göteborg. Jag skulle tro att Folke har koll på vilka eventuella äldre belägg som finns.
 
Anders

[Are S. Gustavsen]

Anders Ryberg:
 
Jeg har allerede et eksemplar av Folke Almegius bok fra 1994, som forøvrig gir svært mange og gode opplysninger om denne slekten, samt at den er godt illustrert.
 
Edsavleggelsene jeg har nevnt overfor er derimot ikke nevnt hos Almegius, selv om flere av slektens medlemmer er gitt navnet Brun, men det går ikke tydelig fram i hvilke kilder disse er belagt med navnet Brun når det gjelder de eldste leddene.
 
Kildene jeg nå har gjengitt viser at navnet var i bruk allerede i 1625, samt at både sønner av borgemester i Marstrand 1599-1629 Helge Torgersson og dennes formodede bror byfogden Erik Torgersson benyttet navnet.
 
Nå mener jo Tor Flensmarck i sin artikkel i Vapenbilden 32/1992 (i denne artikkelen opplyst å støtte seg på en korrespondanse med Nils Fredrik Beerståhl i 1986) at de antatte Torgerssønnene var gift med to søstre, hver sin Klausdatter. Dette er inntatt i Almegius' bok, men jeg savner støtte i kilder og argumentasjon for hvorfor dette skal være slik. Altså støtte for at Helge var bror av Erik, samt at Sissel Klausdotter var søster av Margrete Klausdotter. 
 
For er dette tilfelle, kan jo Brunnavnet, slik som tidligere diskutert, like gjerne ha kommet fra den mødrene slekt som den fedrene slekt.
 
Påstanden om at Helge og Erik var brødre og at de ble gift med to Klausdøtre er også gjentatt, med referanse til Flensmarck (1992), av Harald Torgestam i Vikarvet (1998/1999) i artikkelen Ett bördsdokument om släkten Bruhn (Bruun) i Bohuslän, side 86.
 
Er det antagelser i Nils Fredrik Beerståhls private brev fra 1986 som har fått leve til å bli vedtatte sannheter gjennom to artikler og æn bok i løpet av 17 år, eller kan noen påvise at to brødre faktisk giftet seg med to søstre ved å vise til kilder som støtter dette?
 
mvh Are

[Anders Ryberg]

Hej!
Jag har tidvis kontakt med såväl Folke Almegius, som med en samarbetspartner till Beerståhl och Flensmark, så jag skall kolla upp lite framöver.
 
Anders

[Are S. Gustavsen]

Hei!
 
Jeg var i kontakt med Tor Flensmarck igår. Da hans andre bok om Skånelands medeltid vil dukke opp snart, tror jeg at jeg vil avvente og se hva Flemsmarck skriver om Brun i Vä (Kristianstad) i denne boken, før jeg går nærmere inn på Brun i Marstrand. Boken er forøvig i trykken i disse dager.
 
mvh Are

[Birte Boström]

Hej Are.
Jag har gjort ett par anteckningar från Kristianstad byting som jag tror kan vara av intresse för dig.Kan hända du redan känner till dem, men bättre skriva en gång för mycket än för lite.
 
1643 d. 17 juli tillkännager Peder Nielsen, borgare i Bergen, Norge, att han på sina föräldrars vägnar, har sålt till K.M. ridefogde i Villands och Gärds härader, Söffren Christensen, ett halvt bol jord med åker och äng i Näsby och Nosaby mark, i anden Kongsboell liggende, med en gaard som kaldes Brunstrup wed Nosebye beliggande. Det framgår, att jorden och gården tillhört Peder Nielsens morbroder Sal. Capt. Peder Brun och att den var Peder Nielsens moder arveligen tillfallen.
 
1643 d.31 juli, 2 mål, och d. 7 aug., har rådmannen och raadskemner Niels Povelsen instämt Peder Nielsen av Bergen för 6 års öl och malt accis, som Sal. Captein Peder Brun resterar med. Likaså är Sal. Capt. Peder Brun skyldig 13 dlr. till Kristianstad kyrka för hans första hustrus och barns likställe.  
 
Hälsningar från
Birte

[Annsofi Sterner]

Befallningsman Petter Brun gm Margareta Månsson f1709-08-29 i Amnehärad/R i hennes 1a? gifte. (I hennes 2a? gifte med befallningsman Lars Hyrel) Kan han vara bror till kkh Sven Brun född i Mariestad?

[Gun Brantäng]

Hej  
 
Jag söker information om Helena Bruhn, död 1731. Hon var gift med hovrättsrådet Johan Olof Hager och bosatt i Jönköpings Kristina.
 
Tacksam för hjälp!
Gun

[Patrik Andersson]

Hej
 
Någon som känner till något om Olof Broun (Bruhn) Född 1724, död 31/1 1791 i Ör sn, Kronobergs län. Han skall ha varit Hovsekreterare, rimligen hos Adolf Fredrik och/eller Gustaf III.
 
Står han beskriven i någon litteratur?
 
All information är välkommen.

[Staffan Bengtsson]

Patrik
 
Olof Brun, lakej, var änkling till Magdalena Ahlberg som dog 1768 6/1 i Klara 44 år gammal.  
Magdalenas broder Anders Andersson, som var bonde i Spånga, omnämns.
 
Var man lakej var man anställd vid hovet.
 
Källa bouppteckningsregister för Sthlms RR och magistrat.

[Staffan Bengtsson]

Gun
 
Möjligen ett uppslag
 
Det fanns en Helena Brun, bosatt i Mariestad 1710. Hon omnämns som helsyster till Jonas Brun, d. 1710 22/10, i hans bouppteckning. Även en halvbroder till Jonas omnämns; Olof Brun, räntmästare i Mariestad.
 
Källa bouppteckningsregister för Sthlms RR och magistrat

[Mikael Löwe]

Jag undrar om det möjligtvis finns någon som har  
kommit i kontakt med följande person i sin  
forskning?
 
Jag söker efter följande persons härkomst och  
föräldrar; Peter (Per) Brunn.
 
Det äldsta spåret som jag har efter honom är i  
Vendels socken ( Uppland) (AI:4b 1796-1802 p.63)
 
Där står han skriven som dräng hos kapten Ture  
Örnflycht.
 
Både Örnflycht med familj samt en del av han  
tjänstefolk, bl.a Peter Brun står angivna som  
inflyttade från Rasbo 1795.
 
Senare i livet så blir Peter Brun skräddare och  
flyttar till Morkarla socken där han antar namnet  
Häggroth.
 
Han omskrivs i Morkarlas kyrkböcker som Per Larsson  
Häggroth. Hans födelseår anges vara 1774 och  
födelsesocken skrivs som Rasbo ibland Rasbokil.
 
Jag har inte hittat Örnflycht eller Peter Brun i Rasbo  
husförhörslängd omkring 1795, ej heller någon Peter
Brun i dopböckerna 1774 i Rasbo, Rasbokil eller  
omkringliggande socknar.
 
Minsta spår eller tips om släkten Brun i Norduppland  
omkring 1770-90  är av intresse.
 
mvh Mikael Löwe