Stryk

[Leif Tennare]

I mitt inägg om Peter Ålänning, onsdagen 03 november 2010 visade jag att Peter (Finvidsson) Ålänning, med relativt hög sannolikhetsgrad, tillhörde släkten Stryk på Åland. Jag nämnde också, i likhet med Vademar Nyman, att kopplingar till släkten Sluk finns. Giftemål mellan dessa släkter vore att förvänta sig, då de enligt Matts Dreijer tillhörde de två äldsta stormanssläkterna - och därmed landsdomarna - (med) tyska eller frisiska familjenamn.. på Åland.
 
Baserat på ett antal urkunder rörande godsöverlåtelser, och en analys av ev. kopplingar mellan utfärdare, fastar och sigillanter, har jag kommit fram till att en Nils (Sluk), sannolikt med patronymikonet Torkilsson, var gift med en dotter till Johan Stryk, vilket framgår av nedanstående släkttavla.
 
Syftet med tavlan är att belysa de starka kopplingarna mellan de olika grenarna i släkten, vilket ligger helt i linje med vad man kan förvänta sig av släktrelationer på medeltiden. Jag har därför utelämnat ett antal släktmedlemmar som inte är relevanta, eller tillför ny information.
 
Siffrorna i rött, i tavlan, refererar till en specifik urkund där man kan hitta de berörda personerna.
 
 


 
 
Denne okände Nils (Sluk), gift med en okänd dotter till Johan Stryk, är alltså ett sätt att förklara kopplingarna mellan släkten Sluk och Stryk.  
 
Jag har konsekvent angivit ett ungefärligt födelsedatum för alla individer i släkttavlan. Detta är nödvändigt för att kunna göra en rimlighetsanalys, och är ett utmärkt hjälpmedel när man bygger upp komplexa släktträd med många tvärkopplingar - det visar sig ganska snart om man tänkt fel någonstans...
Födelseåren skall alltså ses som en approximation, men bör ligga inom +/- 10 år..
 
I överförd bemärkelse kan man se en släkttavla med många tvärkopplingar, som ett komplext ekvationssystem, där man måste anta ett ingångsvärde, för att sedan iterera ett antal gånger för att få ett alltmer exakt resultat.... Som 'randvillkor' kan nämnas kända årtal, kända relationer, fertilitetsålder, myndighetsålder, rimlig livslängd m.m.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-12-07 14:02)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-12-07 14:06)

[Seppo Niinioja]

Jag förmedlar följande inlägg från Tapio Vähäkangas:
 
Den Olof Jönsson, som sigillerade Karl Odygds salubrev 23.2.1452 (FMU 2901), var inte son till Jöns Torkilsson icke heller i släktförhållandet till Odygd, utan den förste borgmästeren i Nådendal och frälseman. Bättre skall han vara son till väpnaren Jösse Bältare i Danskila ( 2471). I slutet av 1400-talet innehades Danskila av Anna Olofsdotter, änka efter borgmästaren i Nådendal Magnus Friis (FMU 4809). Det ser ut som länken mellan Jösse Bältare och Anna Jönsdotter var Olof Jönsson.  
Tapio Vähäkangas

[Leif Tennare]

Seppo/Tapio
 
Tack för informationen. Mitt inlägg ovan var i högsta grad hypotetiskt... Skall nu titta närmare på vad detta får för konsekvenser för mitt hypotesbygge....
 
/Leif

[Leif Tennare]

Baserat på den relativt begränsade informationen i Tapio Vähäkangas inlägg ovan - förmedlat av Seppo Niinioja - så tolkar jag det som att Vähäkangas slutsats enbart bygger på antagandet att Magnus Friis änka, Anna Olofsdotter, var sondotter till Jösse Bältare. Om så vore fallet, vilket inte här är belagt, och att man gör antagandet att Magnus Friis 'ärvde' rollen som borgmästare i Nådendal efter sin postulerade svärfar, Olof Jönsson, så verkar slutsatsen rimlig. Men, om det inte finns fler källor än de ovan angivna, så handlar detta uppenbarligen enbart om en hypotes - hur rimlig den än kan förefalla.
 
Själv har jag postulerat under rubriken Sluk, att borgmästaren i Nådendal, Olof Jönsson, var son till Jöns Torkilsson (Sluk) och n.n. Larsdotter, dotter till Lars Gunnarsson. Stöd för detta är antagandet att Olof Jönsson valt att föra moderns (förmodade) vapen  - en bjälke (FMS 189) - vilket förs av hans postulerade morbror, Lasse Larsson Finne (FMS 125). Se mitt inlägg under rubriken Sluk den 27 okt. 2010.
 
Om inget nytt framkommer, så kommer jag vidhålla min egen hypotes...

[Leif Tennare]

Har från Tapio Vähäkangas, brevledes, fått följande svar/kommentar till mitt inlägg ovan.
 
Friisilä gård i Nådendal är belegen på en av de bästa platser i staden, nära stadshamn. Man kan antaga, att den första borgmästaren i staden Olof Jönsson redan har valt denna plats och låt bygga sitt boningshus dit.  
 
När dotter till Magnus Friis och Anna Olofsdotter Margareta 1498 gick i klostret, fick hon som provent 1/4 Danskila. (FMU 4809) Hennes bror Mårten Friis (kyrkoherde i Karleby, senare i Hämeenkyrö) återkallade proventegods och Karviainen vid Danskila. (FMU 6560) De var Anna Olofsdotters äkta arvegods. Jakob Teitt fick vetskap därom. (Jakob Teitts klagomålsregister mot adeln i Finland. Todistuskappaleita Suomen historiaan V. Helsinki 1894. Sidor 103, 124, 163.) Anna Olofsdotter var således arvtagare av Danskila och Karviainen.  
 
Jösse bältare omnämnes ändast en gång 1442 i Danskila (FMU 2471), men flyttade han till Stockholm? Där bodde en Jösse bältare enligt Stockholms stads skottebok. Där namnes även Jösse Olofsson. Var de samma man? 1460-talet uppdyker där en Olof Jönsson. Var han f d. borgmästeren i Nådendal? Han nämnes där 1452-1461 som borgmästere eller borgare (FMU 2901,2917, 2929, 3145). Vidare är det intressant att iakttaga en väpnare Olof Balck på Åland 1430 (FMU 1980). Olof Jönsson förde i sitt vapen en bjälke! Betecknar det, att Olof Jönsson var sonson till Olof Balck? Det vågar jag inte på rak arm göra gällande.  
 
Men också Friis anor leder till Stockholm. Magnus Friis' fader var Nils. Det kommer i dagen i hans sigill (FMS 354). Nigels Fress köpte 1455 i Stockholm ett stenhus vid Köpmannagatan widher gamble porten för 200 mk, men 100 mk blev skuld. Her Henrik Fres, her Jöns Freses son i Åbo, betalade 1469 skulden (Stock. Jordebok nr 500, 719). Jöns Friis kan inte vara en präst utan medlem i rådet, ty han hade äkta son Henrik Friis, som var prästvigd, senare kyrkoherde i Vendil. I Åbo bodde Jöns Friis 1456-62, men inte senare (FMU 3005, 3167). Jöns Fress betalade sin skatt i Stockholm i Östankvart 1466-69 men 1470 hans hustru (Skottebok 1460-69, s. 228, 263, 287, 1302,433), Han har upptagit sitt brors? sitt sons? skuldsatt stenhus efter Nils Friises frånfälle. Det ser ut som Magnus Friis och Anna Olofsdotter har träffats i Stockholm och ingivit äktenskap där, och sedan flyttat till Nådendal och tagit som boningshus borgmästerens hus. Danskila och Karviainen var Anna Olofsdotters arvejord.
 
Återkommer med en kommentar när jag satt mig in i hypotesen. Någon som känner till släkten Friis?

[Leif Tennare]

Tapio,
 
En snabb genomgång av de angivna källorna avseende Masko stöder min hypotes snarare än vederlägger den.
 
Vi är nog helt överens om att Anna Olofsdotter var en dotter till borgmästaren i Nådendal 1452, Olof Jönsson, men inte att hon var en länk till Jösse Bältare. Att Anna Olofsdotter var gift med Magnus Friis, borgmästaren i Nådendal 1487, är dokumenterat. Detsamma gäller att de hade en dotter Margareta och en son Mårten Friis.  
 
Det är också uppenbart, att Magnus Friis övertog rollen som borgmästare, efter sin svärfar Olof Jönsson.
 
Den viktigaste länken i ditt hypotesbygge, Hennes bror Mårten Friis (kyrkoherde i Karleby, senare i Hämeenkyrö) återkallade proventegods och Karviainen vid Danskila. (FMU 6560) De var Anna Olofsdotters äkta arvegods, kan leda till en helt annan slutsats. Enligt E. Anthoni (Finlands medeltida frälse..s. 335) så tillskiftades Karviainen (Karviais) Karin Hansdotter (Fleming) före Mårten Friis återkallande...
 
Karin Hansdotter (Fleming) var dotter till Hans Magnusson (Fleming), vilken var kusin till Karin Henriksdotter (Fleming), Nils Jönsson Sluks hustru. Nils Jönsson (Sluk) var brorson till den av mig postulerade borgmästaren i Nådendal, Olof Jönsson Sluk!
 
Man kan hitta fler spår av de sammanlänkade släkterna Fleming och Sluk i Masko. I Indola nämns Joakim Fleming och Elin Sluk, Nils Jönsson Sluks dotter med Karin Henriksdotter Fleming, Vidare Erik Sluk, bror till Elin... (E. Anthoni)
 
I Kackaris hittar man 1447 Anna Torkilsdotter (FMU 2742), av mig postulerad syster till Nils Jönssons farfar Jöns Torkilsson Sluk.
 
Du skriver skriver frågande avseende en Olof Jönsson i Stockholm, var han f d. borgmästeren i Nådendal? Tyvärr har jag inte tillgång till Birgit Klockars bok 'I Nådens dal', jag läste den 2009. Såvitt jag minns så fanns det en lekbroder i klostret vid namn Olof Jönsson, som jag då kopplade samman med den åldrande f.d. borgmästaren Olof Jönsson (Sluk).
 
Jag upplever att Jösse Bältare har lämnat alltför lite spår, för att ha någon större betydelse i sammanhanget. Därmed inte sagt att han inte skulle ha någon form av koppling Olof Jönsson...
 
/Leif T.

[Leif Tennare]

I det släktträd jag skissat på i mitt inlägg ovan, den 7 dec. 2010, har jag indikerat att en ev. dotter till  Johan Stryk, skulle vara gift med en hypotetisk Nils Torkilsson (Sluk) – och därmed mor till Torkil Nilsson (Sluk).
 
Efter att återigen ha gått igenom de relativt fåtaliga (sekundär-)källorna jag har till förfogande, har jag kommit fram till en mer sannolik kandidat till att vara Torkil Nilssons far, och make till en dotter till Johan Stryk, nämligen en Niclis Gutasson.
 
Han nämns som faste på Åland, vid två tillfällen  år 1330, tillsammans med bl.a. Kettil Stryk och Helge av Bastö,  då Johan Stryk var ’forskiaeleman’ [ÅMU 13/14]. Förmodligen är det densamme Niclis Gutasson som år 1367 tillsammans med sin son(?) Torkil Nilsson nämns som fastar, och beseglare, då  Jöns Kalenske pantsätter jord i Kaland [ÅMU 52]. Som faste 1367 nämns dessutom Algulter Sluker.
 
Enl. Anthoni kan denne Niclis Gutasson ev. vara identisk med Nicholaus Guttaeson, som 1343 såsom den näst siste sigillerar överenskommelsen mellan det svenska slottsbefälet i Finland och de estländska makthavarna.  
 
Även om det endast kan röra sig om en hypotes, avseende det som var verklighet för mer än 650 år sedan(!) – baserat på ett fåtal bevarade pusselbitar - så passar denna pusselbit väl in i den totala bilden…

[Leif Tennare]

Tapio Vähäkangas har vänligen bidragit med följande kommentar till mitt inlägg 07 februari 2012 - 00:15.
 
Några kommenter:
 
Eric Anthoni har ett fel ang. Karviainen. I Masku finns det två by/gård  
med namnet Karviainen, även i andra socknar. Namnet har skrivits på  
olika sätt i fogderäkenskaper så att det är svårt att veta, vilket var  
skrivarens åsikt. Självklart är det nog, att Karviais i Merimasku  
bredvid Danskila hörde till familjen Friis.
 
Birgit Klockars anser möjligt, att f.d. borgmästeren O.J. var  
”gårdsmästare och lekbroder utanför”, men hon fortsätter: Absolut säkert  
är det inte, eftersom namnet är mycket vanligt, men hypotesen förefaller  
sannolik. Det oaktat Anna Olofsdotter kunde vara hans dotter.
 
Väpnaren Henrik Spores hustru Ingeborg, Claus Bytings och Margits  
dotter, sålde 1442 ½ Iinainen i Masko till Nådendals kloster. Hennes  
nästa frände var Jöns Hansson till Villilä (FMU 2451, 3313). Jöns  
Hanssons föäldrar var Hannus van Arsten och Anna Torkilsdotter. (Ramsay  
s. 515) Anna Torkilsdotter skänkte Kakkarais i Masko till Nådendals  
kloster. 1447. (FMU 2727 ej 2742) Jag menar, att Anna Torkilsdotter var  
underlagman Torkil Bytings dotter. Torkil Byting var underlagman i  
Finland 1378, 1380.
 
Jag kommer efter en grundlig genomgång av materialet redovisa mina slutsatser under rubriken 'Sluk', vilket känns mest relevant för frågeställningarna.