Ryting/Dun i Gudhem 1400-talet

[Samuel Simonsson]

Bengt Dun i Häggetorp och Olof Ryting i Dala var enligt Brask ”bröder”, dvs antingen bröder, halv- eller styvbröder eller kanske kusiner. Gillingstam tycks bekräfta det i kommentaren. Deras gårdar i Gudhems hd låg nära varandra. Båda var väpnare och häradshövdingar i mitten av 1400-talet, Bengt dessutom fogde på Axvalla.  
 
Bengts barn uppges som Gyrit Bengtsdotter (Ryting), g.m. Brun Svensson (Forstena-släkten) och Lars Dun, kyrkoherde i Södra Ving. Olofs barn var Bengt Olsson (Ryting) och Märta Olofsdotter och hans barnbarn Gunhild Bengtsdotter och Nils Bengtsson. Den siste nämns inte mindre än fyra gånger av Brask. Gyrits och Gunhilds avkomlingar är väl utredda.  
 
Bengt Dun, som förde en sparre i vapnet, var gift med Bengta Abjörnsdotter (sparre över blad). Jag har inte funnit några uppgifter om Olofs hustru eller hans vapen, och inte heller om Bengt Duns eller Olof Rytings föräldrar.  
 
1352 nämns en Sven Dun i Fagerslätt, Tveta hd, som skänkte all sin jord till Nydala kloster.  
 
1520 blir en annan Bengt Dun tillfångatagen och steglad. Han ledde 80 män, som blev slagna tillsammans med honom.  
 
Det här leder till många frågor, bl.a.:
 
- Hur kan man tyda Bengt Duns och Olof Rytings släktförhållande i betraktande av att Bengts dotter kallas Ryting? Nämns deras föräldrar eller härstamning någonstans?
- Finns det mer uppgifter om Nils Bengtsson (Ryting) eller Märta Olofsdotter?
- Kan man antaga att Dun var ett släktnamn och att därför Sven, Bengt d.ä. och Bengt d.y. var släkt på något vis?
- I Brasks släkttavlor används ibland tecknet ? bredvid ett namn, bl.a. en gång bredvid Nils Bengtssons (sida 106). Vad betyder det?
 
Tack för alla tipps!
Mvh
 
Källor:  
Gillingstam o Setterkrans: Biskop Hans Brasks släktbok, s. 84, 90, 104, 106  
ÄSF I/3, s 251a
Raneke I, III, s. 124, 347, 799/800.
SoH 1963, s. 210
Almquist: Lagsagor 2, s. 37, 114
Styffe: Skandinavien under unionstiden, s. 134
DS bl.a.  Brevnr. 6426, 24523, 27967, 29109, 38387

[Samuel Simonsson]

Jag tar chansen att någon medeltidskännare är tillbaka från semestern och hänvisar till mitt inlägg från den 3:e juli.
 
Jag är tacksam för alla kommentarer!
 
Mvh
Samuel

[Tomas Karlsson]

Hej Samuel!
Enligt Bo J Theutenberg var Bengt Dun [en sparre] och Bengta Abjörnsdotter [sparre över blad] föräldrar till Gyrit som gifte sig med Brun Svensson (Forstena-släkten). Jag har dock sett antavlor där Gyrit har förts in som dotter av Bengt Olofsson Ryting och Ingegerd Haraldsdotter [två sparrar]. Eftersom det idag tycks vara allmänt accepterat att Bengt Dun verkligen var Gyrits fader så undrar jag om det i så fall överhuvudtaget finns några samtida dokument som styrker att Gyrit verkligen kallas för Gyrit Ryting?
 
Tyvärr kommer jag inte ihåg varifrån uppgiften kommer att Gyrit skulle ha varit dotter av Bengt Olofsson Ryting - men kan denna sammanblandning möjligen vara förklaringen till att Gyrit fått kognomenet Ryting i efterhand? För inte kan det väl vara så att Bengt Dun och Bengt Ryting är identiska?
 
Hoppas expertisen snart kommer till undsättning!  
 
MvH/Tomas

[Tomas Karlsson]

Ett litet tillägg: Gyrit Bengtsdotters vapen var en gul sparre i rött fält. (Govert Indebetou)
 
/Tomas

[Samuel Simonsson]

Hej Tomas,
 
det är tydligen Elgenstierna, som kallar henne Gyrit Bengtsdotter Ryting och även SMP (”1495 1/3 Brwn Suenson, hdh i valle, Vg, sgv; av Forstenasläkten, hdh. I Valle, Vg. 1484-1495 (LagS 2 s. 249), g.m. Gyrit Bengtsdotter (Ryting), se SAÄ 2. s 804;”) använder SAÄ som källa för den enda hänvisning till henne, som jag funnit. Det finns visserligen många stamtavlor på webben, som upptar henne, men de har förmodligen också använt Elgenstierna som källa.  
 
SBL nämner Brun Svensson men ej hans hustru. Där finns en hänvisning till Anna Pedersdotters (Bielke) släktbok, men den vet jag ingenting om.  Eftersom Brun kallas ”till Häggatorp”, och eftersom Bengt Dun bodde där kan man förmodligen anta att Gyrit ärvt gården efter fadern.  
 
I sin kommentar till Hans Brask Släktbok bekräftar Gillingstam att Bengt Dun i ett dokument kallat  Olof Ryting broder. Men det skulle också kunna betyda att de var halvbröder, kusiner eller kanske svågrar.  Skulle det kunna ha funnits en grund, t.ex. politisk eller social, att Gyrit använde sig av ett annat släktnamn än faderns, eller vice versa att Bengt Dun använt ett annat namn än den (helt hypotetiska) fadern med namnet Ryting? Kanske det är intressant i sammanhanget att Bengt Dun var fogde på Axvall medan Karl Knutsson regerade och att Olof Ryting nämns som häradshövding när Kristian I var vid makten. Skulle det svenska inbördeskriget ha gått mitt igenom släkten?  Och skulle man av detta till slut kunna dra slutsatser om Bengts och Olofs anor eller om Olofs hustru? Varken Bengt Dun eller Olof Ryting tycks ha använt patronymika, vilket enligt ÄSF skulle kunna tyda på utländskt, framför allt tyskt ursprung - vilket skulle kunna passa bra in i tidens politiska förhållanden.  
 
Ett tag spekulerade jag också på att Olof Rytings son Bengt Olofsson var samma person som Bengt Dun. Men då fick jag inte kronologin att gå ihop och dessutom kan man kanske anta att Brask hade ganska bra begrepp om just denna släkt, eftersom han ansåg den vara så viktig för sitt syfte (det finns ju olika teorier om varför han skrev släktboken) att han nämner den flera gånger och detaljerat beskriver med vilka släkter den var befryndad.  
 
Den jag dessutom är intresserad av är Bengt Olofssons (Ryting) son Nils Bengtsson, som nämns fyra gånger av Brask. Jag har inte lyckats hitta något mer om honom men jag hoppas fortfarande på att det beror på min mycket begränsade tillgång till källmaterial.  
 
Ryting borde ha varit ett ovanligt namn på den tiden, men det förekom ju också i Stockholm och Västerås. Nicolaus Ryting (också utan patronymikon), Karl Knutssons kansler, är den mest kända, men dessutom nämns kleriken Clemens Henrici Ryting i olika dokument. Hans Hildebrand, Stockholms stads Jordebok 1420-1474 nämner  dessutom1428 en Jon Rytinge och 1432 en Hans Ryting.   Jon Ryting lär enligt Kjell Kumlien (Västerås till 1600-talets början) ha varit vaktbefälhavare i Stockholm under åren 1433 och 1434. Dessutom nämner SMP en Harald Rytingh från Bobergs hd, Östergötland under året 1458. Utom Clemens, som för övrigt ägde en av de största boksamlingarna i Sverige på den tiden, nämns ingen med patronymikon.  
Komplicerat och intressant!
 
Mvh
Samuel

[Tomas Karlsson]

Ja, jag tycker också det är intressant. Hoppas någon kan ge svar på dina undringar, du har ju besvarat några av mina  
 
Mvh/Tomas

[Samuel Simonsson]

Jag har funderat på vad jag kann tillägga, för att till slut ändå kanske kunna dra någon  medeltidsexperts uppmärksamhet till mina tidigare frågor utan att vara alltför penetrant.  
 
Nu har jag försökt att ta fram ägarlängden till Dala hus, eller Stora Dala,  i Gudhems hd, dit Olof Ryting skrevs senast 1444 (SoH se ovan). Efter honom skrevs även hans son Bengt Olofsson dit. Enligt Raneke levde Bengt ännu 1481, men jag har grund att tro att han var död redan 1476.  
 
I Christian Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige, 1996, hittade jag följande:
 
Stora Dala var enligt en 1500-talsuppgift sätesgård för rr Knut Karlsson (Sparre av Tofta), d. 1389. Dala kallas 1426 huvudgård då det säljs till av systerns man, rr Sten Turesson (Bielke) till riddaren Bo Knutsson (Grip). 1444 skrev sig vp Olof Ryting hit och senare hans son Bengt. I slutet av 1400-talet hade Katarina Nilsdotter (Sparre av Ellinge) dottersons dotter till Sten Turesson, Dala som arvegods. Gården anges ha blivit bränd av danskarna 1520 men återuppbyggts. Den fungerade sporadiskt som sätesgård under vasatiden.
 
Knut Karlssons syster torde ha varit Margareta, som först var gift med Knut Tordsson Bonde och därefter med Sten Turesson.  
 
Bo Knutsson var 1442  kung Eriks fånge på Gotland och dog förmodligen där (ÄSF II, SBL), trots att en delegation försökte köpa honom fri. Två år därefter ägs den av Olof Ryting.
 
Nu var Stora Dala ingen liten frälsegård, utan en gammal befästning, som kan liknas med Glimmingehus enligt byggnadsarkivarien Harald Wideen och som sägs ha tillhört ”folkungaättan” under tidigare medeltid. 1546 fanns 20 frälsehemman inom socknen, av vilka de flesta torde ha tillhört Stora Dala. Den borde alltså ha varit ganska stor redan på 1400-talet.
 
Hur kunde en okänd väpnare (okänd ur dagens läge, varken föräldrar eller hustru är kända, häradshövding tycks han ha blivit betydligt senare ) förvärva en så stor gård, som egentligen var en borg, och som tillhört betydande personer, riksråd mm? Och här börjar jag då teoretisera: kanske  Olofs okända hustru ärvde den efter Bo Knutssons död? Men jag har inte hittat några barn till Bo Knutsson och hans hustru Ramborg Matsdotter.  
 
Bo Knutsson hade en syster Katarina, g.m. Nils Eringesleson. Utom sonen Bo hade de en dotter Anna som dog senast 30.4.1442 (ÄSF II), men jag har inte funnit fler uppgifter om henne. Men dödsåret skulle ändå kunna passa.  
 
Om man nu utgår från att Brask hade rätt när han beskriver Olof Ryting som broder till Bengt Dun, så är det i sammanhanget kanske intressant, att Bo Knutsson var hövitsman på Axvall ca 1440 och Bengt Dun fogde där ca 1456.  
 
Intressant är kanske också att efter Bengt Olofsson så återvänder Stora Dala till en direkt ättling till Sten Turesson och Knut Karlsson, nämligen Katarina Nilsdotter (Sparre av Ellinge). .  
 
En amatörs funderingar. Jag vore glad och tacksam om en medeltidskännare antingen kunde sätta stopp på dem eller upplysa om forskningsläget eller kanske visa på andra aspekter som jag inte är medveten om!  
 
Mvh/Samuel

[Kaj Janzon]

Samuel, Jag har sett dina frågor tidigare men vet just inte mer om de aktuella personerna än vad man kan få fram genom källhänvisningarna i Gillingstams kommentarer.
 
Jag har en avskrift av brevet i Lars Sparres kopiebok B 16 f. 435 (1460). Utfärdaren Bengt Dun säljer jord till Ture Jönsson (Svarte Skåning).  Bengt ber sin ”elskeliga broder” Olof Ryting att sigillera brevet och dessutom ”välbördige män” Peter Nilsson och Tord Svensson. Min avskrift saknar sigillavritningar men har en anteckning om att tre sådana finns i B 16.
 
Med hänsyn till att det är ett salubrev gällande jord,  med allt vad det innebär av ärftliga rättigheter, risk (köparens) för bördsrättskrav vid otillräcklig sigillering mm, finns det här två möjligheter. Olof är antingen hel- eller halvbror till Bengt.
 
Om man ska diskutera problemet med att Bengt Duns dotter kallades Ryting, så kanske man ska börja med att visa att så faktiskt var fallet. Här tycks man på det spåret ytterst hamna hos Elgenstierna. Det är ju dit SMP hänvisar vad gäller Brun Svenssons äktenskap. I RAp 1/3 1495 nämns Brun Svensson endast som sigillant.
 
Det finns alltså inget spår att följa vad gäller Gyrid Bengtsdotter Ryting. Fallet är avslutat.

[Samuel Simonsson]

Kaj, tack för svaret och förklaringarna runt salubrevet. Jag har bara tillgång til huvudkartoteket via internet och därför bara korta sammandrag av innehållet.  
 
Frågan om Bengt Duns dotter Gyrit hade klarnat efter mitt första inlägg. I registret till Brasks släktbok nämns hon ju också Gyrit Bengtsdotter (Dun).  
 
Kanske nya forskningsresultat någon gång i framtiden kan ge svar eller kommentarer till de andra frågorna.....
 
Mvh/Samuel

[Torleif Ericson]

Hej Samuel! Jag har hittat den här diskussionen i efterhand.  Eftersom jag lagt ned en hel del arbete på att lösa frågor som ligger mycket nära dina frågor aktiverar jag diskussionen.  
Först, alla kontrollerbara uppgifter i Brask rörande Olof Ryting och deras avkomlingar är riktiga; övriga uppgifter i Brask rörande dessa personer måste därför ges avsevärt bevisvärde.
 
Bengt Duns hustru är 1459 och 1469 Bengta Abjörnsdotter av Forstenaätten; enligt Brask är hon mor till prästmannen herr Lars Dun. Hon har tidigare varit gift med en okänd Henning.  Hon kan inte vara mor till Gyrid Bengtsdotter för dennas giftermål med Brun Svensson var förbjudet enligt kanonisk lag (släkt i 3e led; se mitt påpekande i frågan under Förbjudna Led).
Hennes mor måste ha varit  en första hustra till Bengt Dun, död före 1459, för annars blir hennes barn för unga. Hon är inte belagd i breven, men hennes sondotter är Gyrid Torstensdotter.  Vi kan säkert lita på Brask vad gäller  henne eftersom sid. 90 ägnas enbart åt riksrådet Lindorm Brunssons fäderne och mödernesläkter.
Det är mycket osannolikt att han skulle ha fått Lindorms möderne fel.
Märk att herr Lars Dun (kyrkoherde i S. Ving 1500) uttryckligen uppges vara son till Bengta Abjörnsdotter (Brask sid. 106), vilket är en viktig upplysning  ur arvsynpunkt. Om han har överlevt halvsystern Gyrid ärver dennas barn också hans mödernearv (om hans mor var död naturligtvis).
 
Bengt Dun och Olof Ryting var halvbröder på mödernet. Detta tyder först de olika binamnen på, men det avgörande är de olika vapenbilderna.
Olof Rytings sigill är inte känt av Raneke. Jag gjorde en systematisk genomgång på RA 29/10 1993  av de diplom och sigilleringar som berör honom.  
Det finns flera sigilleringar, men de flesta är svåra att tyda. På pappersbrev blir det bara suddiga tryck. I avskriften B 16 fol. 182 11/3 1458 finns en avritning med omskriften S. Olaf ryting. Men tyvärr är det bara några streck hit och dit. Lyckligtvis finns ett mycket vackert välbevarat sigill som det tredje på RAp 9/7 1461  med omskrift OLAV € RYTING. Sigillet är av hög kvalitet.  Tydligen har sigillstampen gjorts av en skicklig sigillmästare, och sigillbilden är mycket detaljrik. Vapenbilden syns vara unik inom dåtida Sverige.  Mina anteckningar beskriver det så här:  
 
“ett oidentifierat föremål, möjligen en slaga eller en av de s.k. murhakar som finns i Niels Palnesson av Knoldes sigill 24/5 1484 i Thiset: Adelige Danske Sigill I:IV:1 men där är föremålen två och horisontella. Man kan beskriva det som en vertikalt ställd ´krok´ till vänster med kroken utan rundad böjning. Övre delen verkar sluta i en liten knopp eller dylikt. Till höger utgår ung. 1/4 från toppen en mindre utväxt anknuten med en smal sträng till huvudfiguren och på huvuddelen just under utväxten är den nedgående delen rätt fint arbetad av okänt skäl.”
 
Vapenbilden har en viss likhet med det vapen som kallas “kittelkrok” liksom också med ätten Espings vapen (Raneke sid 705). Det förs bl. a. av Mikkel (Michael) Stoffisk (Petersson) i Halland (1410-22) som uppträder en generation tidigare tillsammans med personer som tillhör Olof Rytings krets (hans vapen dels som Michael Stoffisk Raneke sid 674 (avritning i B16)och under Esping sid 705 som Mickel Petersson, men det är samma person som framgår av SD 2653  14190630, där han är Michael Pedersson kallad Stokfisk). Olof Rytings sigill saknar emellertid de två stjärnor som ligger på vardera sidan av kroken i dessa sigill.
 
Det kanske  lönar sig att göra en detaljerad jämförelse med originalsigillen från diplomen för ätten Esping och för Stoffisk.
 
Hur det nu är med detta är tydligen Bengt Duns och Olof Rytings vapenbilder inte desamma och därmed har de sannolikt inte samma far. Eftersom Brask klart visar på att de är misnst halvbröder och Bengt Dun uttryckligen kallar Olof Ryting bror måste de vara halvbröder genom en gemensam okänd mor.  
Tomas Karlsson anger i den här diskussionen att hans dotter Gyrit Bengtsdotters vapen var en gul sparre i rött fält. (Govert Indebetou).  Hon för alltså Aspenäsättens tinkturer. Tyvärr anger Tomas ingen källa och uppgiften verkar vara rätt sen. Diplomen ger inte någon information om tinkturer.  Snälla Tomas: ge en referensuppgift som man kan hitta, för färgerna kan vara ett viktigt spår till hans far.
 
Binamnen Dun och Ryting: Raneke inför på sid. 347 RYTING m. fl. Olof Rytings ätt med doktor Nikolaus Rytings ätt (fågel) och försöker att koppla dessa.  Ranekes konstruktion är en ren uppfinning utan underlag.  Det finns ingen koppling mellan dessa personer och det visar ju klart Olof Rytings tidigare okända vapenbild i det sigill som jag har hittat.
 
 Inte ärvtliga binamn  får personer ofta för att åtskilja dem från namnar med samma titel på de lagbindande diplom som de beseglar. Sådana namn är ofta grundade på  platsnamn och behöver inte peka på utlandet.  I det här fallet har jag sedan länge märkt att  det finns  anknytningar både till norra Halland, Bohuslän (Viken) och Skåne.  Olof Ryting beseglar 1446 på sista plats ett brev utfärdat i Dalby vid Lund (Rep Dipl 7644 19/12 1446) där Hans Nielsson av Assertorp och Aage Karlsson kallad Star av Skabersjö säljer sina hustrurs arv efter sin bror Örjan till Åke Axelsson Thott av Hjuleberg. Det rör sig om  Kleva och en mängd gårdar i Västergötland (jag känner  inte till detaljerna) Husrurna är döttrar till Jens Gagge till Vintrie och modern anges som fru(!) Ingeborg, Torsten Simonssons dotter.  Torsten Simonsson är ju i ett 50-tal år en central person i Västergötland 1375-1432. Jag återkommer till detta separat. Nu uppträder redan 1388 (Rep Dipl 3509 14/2 1386) en Johannis Lund och Johannis Strangesen med införselbrev på Hörja och 1/3 av Rytinge (Röinge?). Det rör sig antagligen om två gårdar nära Hässleholm. Denne Jens Strangesen är tydligen bror till lundakaniken Andreas Strangesen och uppträder senare som Jens Gagge i Vintrie med Strangesen i sigillomskiften.  Jöns Lunds måg är en Peter Nilsson i Assertorp i ett antal brev.  Det finns därför en direkt anknytning av Olof Ryting till en gård Rytinge, sannolikt i Skåne, men hur det fungerar i detalj vet jag inte. Den danska ätten Gagge är dåligt utredd och Raneke är inte rätt. Jag har vissa svårigheter med att förstå en del av uppgifterna i det här diplomet för FRU Ingeborg Åkesdotter (Hase) var gift 1433 med Jens Gagges systerson Nils Gagge (död före 1438) och hon var änka efter riddaren Jörgen Rud (d. 1429). Det går inte ihop med Torsten Simonssons dotter, men det rör sig klart om dennes gods.
 
Det här blir långt nu och jag avslutar för den här gången, men jag har mycket mer material i de här frågorna.
 
MvH Torleif

[Tomas Karlsson]

Hej Torleif, det var ett långt men intressant inlägg. Det var ju förargligt att jag inte närmare specificerade varifrån jag fick uppgiften om Gyrit Bengtsdotters vapen, trodde då (för ett år sedan) att det var vad man kallar för allmänt känt. Har dock ett vagt minne av att jag fann det på Gröna Stubbens hemsida, men i samband med diskussionen förra året uppdaterades den hemsidan, och vid en snabbkoll nu ikväll kunde jag inte längre finna uppgiften. Påståendet om hennes vapen skall i vart fall ha kommit från Govert Indebetou - kanske finns det någon här på AF som närmare är insatt i honom och hans skrifter?

[Torleif Ericson]

Hej Torsten, Uppgiften verkar komma från någon vapenbok från 1500-talet eftersom tinkturerna anges. En exakt referens vore bra. S.k. allmänt känt är alltid lite lurt, för källan  i botten är inte alltid tillförlitlig. T.o.m. SMP blandar korten ibland och jag har två sådana fall i det här sammanhanget.

[Torleif Ericson]

Hej Samuel, Låt mig nu ta upp frågan om Olof Rytings släkt. Här ger Brask ingen upplysning om Olof Rytings gifte. Han nämner en dotter Märta Olofsdotter, men vi får inte veta hur hon är gift och sonen Bengt Olofsson i Dala, som har dottern Gunhild och sonen Nils. Så vitt det är mig bekant har endast Gunhild återfunnits i diplomen i och med hennes gifte med Sven Abrahamsson Somme 1491. Gunhild Bengtsdotter är  en registerperson på sid. 104 och 105 i Brask och hennes man är registerperson på sid. 100, som helt ägnas åt hans fäderne och möderne. Uppgifterna om Gunhilds mor Ingegärd Haraldsdotter (två sparrar) är säkert helt riktiga: hon gifte sig 14 October 1476 med Joakim Björnsson. Brask uppger att hon var gift med Bengt Olofsson. Giftet med Joakim måste vara hennes andra
gifte för Joakim Björnsson dog efter 1493.  Alltså var Bengt Olofsson i Dala död före 1476. Det finns inga skäl att tvivla på Brasks uppgifter om Gunhilds far. Så nuläget är att allt vi vet här kommer från Brask utom vad beträffar Olof Ryting själv.
 
Jag har gått igenom det här noga och har kommit längre än det som har publicerats. Du frågar först om Gunhilds bror Nils Bengtsson, som finns på 4 ställen. Ja det är så men jag tror inte han är en viktig person utan det är bara för att han är systerns bror. Med ett så vanligt namn är han inte lätt att hitta. Men på Sven Abrahamsson Sommes morgongåvebrev till Gunhild Bengtsdotter är den siste beseglaren en väpnare Nils Bengtsson, tydligen en rätt ung person och det kan mycket väl vara hennes bror. Som du märkt står det en rundel med ett streck genom vid hans namn på sid. 106. Det betyder att han avlidit utan avkomma, så han bör ha ärvts av systern eller hennes barn.  
 
Vad gäller Bengt Olofsson i Dala (sid. 105) går man naturligtvis till SMP som ger en Bengt Olofsson 1448, väpnare 1481 och häradshövding i Laske hd 1494-96 (sparre). Efter 1476 kan det omöjligen vara Bengt Olofsson (Ryting), men dennes far ägde gods i Laske hd. Vapenbilden känner vi också. SMP har nog blandat ihop två personer här och det är nog inte en tillfällighet att Brask preciserar 'i Dala'. Jag har letat efter Bengt Olofsson och jag har en möjlig kandidat. Lars Spekkin (1461-99; häradshövding i Vadsbo hd på Kålland 1493) utfärdar 1471 ett brev som beseglas av en Bengt Olofsson; hans änka och enda kända hustru var 1506 en Märta Olofsdotter. Dessa kan vara Olof Rytings barn. Lars Spekkin (RAN s. 417:6) säljer 1471 gods som tillhört hans 'barns mors morbror' Lars Petersson, men jag har inte identifierat honom och formuleringen av släktskapet är lite konstig. Men vi kan komma längre.
Lars Spekkins dotter Kristina gifter sig före 1497 med en Lasse Bagge (k 1497-1528) och denne gör 1498 ett bördsbud på gods efter en Lars Larsson och den avdagatagne Gustaf Spekkin. Nu får vi en stark anknytning till Ryting för 1473 säljer denne Lars Larsson arvegods efter sin farbror Jöns Jakobsson (RAN s. 79:2) i ett av de få brev där Gunhild Bengtsdotters styvfar Joakim Björnsson tycks representera sig själv och inte sin hustru; detta brev är innan Joakims gifte med Ingegärd Haraldsdotter.
Olof Ryting beseglar flera brev för personer med anknytning till Jöns Jakobsson, men det återkommer jag till i ett annat sammanhang.  
 
Till detta skall också lägggas att 1465 en i övrigt okänd Ragvald Helgesson kallas måg av Olof Ryting, men Olof Ryting kan ha haft flera döttrar, så han behöver inte ha varit Märtas man.
 
Alltså, utan att jag med säkerhet kan säga något verkar det som det kan finnas gott hopp om att få fram Olof Rytings hustru och vi har kanske redan belägg på hans barn direkt i diplomen. Det skulle vara rätt lätt att gå vidare om sigillvittnen vore systematiskt angivna i Diplomatariets regester, men det är tydligen i stället en policy att systematiskt stympa regesterna på den punkten och därmed ta bort en mycket viktig del av deras innehåll.
 
Med vänlig hälsning

[Samuel Simonsson]

Hej Torleif,
det här är naturligtvis utomordentligt intressant! Hjärtligt tack. Inom de nästa dagarna ska jag försöka komplettera med en del uppgifter jag hittat och som kanske kunde vara relevanta i sammanhanget.
 
Mvh,
Samuel

[Torleif Ericson]

Några rättelser och mer exakta belägg:
 
Lars Spekkins brev är inte 1471 utan 14701208 Brevnr. 29184; Lars Petersson är hans barns morbror och inte mors morbror.
 
Ragvald Helgason 1465: RA ppr 14650430
 
Kristina  Larsdotters gifte med Lasse Bagge: Brevnr. 33485 daterat Dala 14970319
 
Lars Larsson 1473: B 16 fol 355 nr 78 9/8 1473 daterat Kalmar
 
Märta Olofsdotter 1506: Brevnr. 35461 15060709
 
Sven Sommes morgongåva och Nils Bengtsson: 14910625 i Nordén, Norrköpings historia
 
Lars Bagges i Enåsa bördsbud: brevnr 33650 14981025
 
Jag beklagar den bristande preciseringen

[Samuel Simonsson]

Jag har hittat en Ryting till med geografisk och kanske familjär anknytning till Olof Ryting:
 
Enligt SMP rannsakas14581010 rågång av en Harald Rytingh, närvarande från Bobergs hd, Ög. och av en Magnus Haraldsson, från Valkebo hd, Ög. Mer uppgifter har jag inte men på grund av uttrycket närvarande från förmodar jag att detta hände i Valkebo. Det skulle alltså kunna handla om en köp- eller arvsangelegenhet.  
 
Ingegerd Haraldsdotters far Harald Magnusson (Två sparrar) levde på Opplunda (SMP och Brask) och dennes hustru Elin Jonsdotters (Tre Örnfötter) fädernesgård var Gismunsta/Gismestad.  Både Opplunda och Gismestad ligger i Valkebo. Ingegerd var ju Bengt Olofssons hustru innan hon gifte om sig med Joakim Björnsson.
 
Nu hette Harald Magnussons far visserligen också Magnus Haraldsson (g.m. Gunhild Staffansdotter som tidigare var gift med en Henrik Meklenborg), men SMP nämner honom inte efter 1434. Den Magnus som rannsakar rågång med Harald Rytingh skulle kunna vara en ättling, som jag annars inte hittat, eftersom namnkombinationen Harald med Magnus är typisk för den familj som förde två sparrar i vapnet och den geografiska tillhörigheten stämmer.  
 
Detta talar kanske emot att namnet Ryting bara användes av Olof Ryting för att skilja honom från en namne.  
 
Om jag har förstått dig rätt skulle Margareta Olofsdotter och Lars Petersson ha varit halvsyskon på mödernet. Olof Rytings okända hustru var alltså även gift med en Peter N.N. Nu levde Margareta tydligen fortfarande 30 år efter Bengts död, vilket inte behöver säga mycket men skulle kunna tyda på att de hade olika mödrar.  
 
I Stockholm levde ungefär samtidigt också flera personer med namnet Ryting, t.ex. kanslern dr. Nikolaus Ryting, kleriken Clemens Henrici Ryting och en Jon Ryting som var vaktbefälhavare på Stockholms slott. Att Nikolaus ofta förekommer i dokument från Västergötland kan säkert förklaras med att han tillsammans med Erik Eriksson (Gyllenstierna) var ansvarig för Knut Knutsson Bondes räfst, men det är intressant att  Clemens tycks ha haft anknytning till Skara. Även Nikolaus var utbildad kleriker innan han slog in på en världslig bana.  
 
På 1600-talet förekom för övrigt namnet Ryting som släktnamn i Västergötland och i början på 1700-talet i Dalsland.
 
Mvh
Samuel

[Samuel Simonsson]

Lars Spekkin tycks ha haft en hustru till. Brevnummer 33157 (14941211), som jag just hittat, har till innehåll att Ormille Torstensdotter bekräftar Nils Klassons köp av en gård i Hassle socken, vilken hon fått av Lars Speckin i morgongåva. Hassle sn ligger så vitt jag vet i Vadsbo härad.
 
Mvh

[Torleif Ericson]

Hej Samuel, Du förstod mig nästan rätt.  Märta Olofsdotter och Lars Petersson kan vara halvsyskon på mödernet. En annan möjlighet är att Lars Slekkin har barn i ett tidigare gifte. Det är inte omöjligt att den Lasse Larsson som har Jöns Jakobsson till farbror är son till denne Laars Petersson.  Tyvärr saknar jag ett rimligt belägg för Lars Petersson om han inte är den LP som var död redan 1428, vilket inte verkar troligt. LP had pantsatt gods till Peter Andersson. Kanske det ger något uppslag.
Vad gäller doktor Nikolaus Ryting har jag tolkat det hela som du; Olof Ryting har säkert personligen träffat honom och de har kunnat jämföra namn, men inget skäl finns för mera samband.
Vad gäller Harald Ryting kan jag inte på grundval av mitt material kunnat sätta in honom i ett sammanhang.
Han är klart i Östergötland och det passar inte så väl in. Den Magnus Haraldsson 1458 som uppträder 1458 är nog inte Harald Magnussons son i giftet med Elin, för då hade vi funnit honom i Brask. Vi behöver mer information för att identifiera honom.
 
Men det ställer den uppenbara frågan som du något berör: hur kommer det sig att Bengt Olofsson gifter in sig i Harald Magnussons krets?
Anknytningen till Västergötland tycks vara på HMs sida och inte på hustruns. Jag har inte gått igenom det närmare. Brask ger delvis motstridande uppgifter om hans möderne. MvH

[Torleif Ericson]

Hej Samuel, Lars Spekkin kan inte gärna ha varit gift med Ormilla Torstendotter, för då får han 2 änkor. Ormilla levde tydligen som änka efter en Birger Arvidsson ännu 1518 (brevnr 38182) då Lindorm Brunsson å hennes vägnar säljer en gård. Hon är sannolikt dotter till Torsten Gregersson som beseglar Lars Spekkins brev med Bengt Olofsson 1470. Hennes försäljning 1494 i Hassle socken bör nog sammanställas med Lars Spekkins och Lasse Bagges intyg av 1499 rörande en försäljning av 2 gårdar i Rönatorp i Hassle socken av en Mogens Petersson till Ture Jönsson (brevnr 33738).  Ormilla står uppenbarligen Lars Spekkin nära, men jag vet inte hur. Möjligheter är t. ex. en systerdotter, men en dotterdotter är också möjligt, i båda fallen med Torsten Gregersson som far.
 
Identifieringen av Bengt Olofsson med Brasks Bengt Olsson i Dala kan förstärkas kraftigt då Lars Spekkins brev av 1470 är utfärdat just i Dala och det är också svärsonen Lasse Bagges brev av 1497, då tydligen Lars Spekkin var närvarande.
 
Vid lite eftertanke syns det mig som breven rörande Lars Spekkin och hans svärson Lasse Bagge skulle eventuellt kunna tolkas så här.  
 
Lars Spekkin är antagligen son till den Anund Spekkin (1415-47) som var häradshövding på Kålland. Han var gift i ett första gifte med Lasse Peterssons syster. Denne Lasse Peterssons son skulle då kunna vara   Lassa Larsson (k. 1452-73), och det är på denne Lasse Larssons och en Gustaf Spekkins gods som Lasse (Lars) Bagge gör ett godkänt bördabud 1498(brevnr. 33650). Om Lasse Bagges hustru är bror till Lasse Petersson behöver hennes man knappast gå till tings för det, men om Kristina Larsdotter är Märta Olofsdotters dotter är det inte så. Det ligger då nära till hands att den Gustaf Spekkin, som 'ille warth aff dagom tak?n, är en son till den ännu levande Lars Spekkin i det tidigare giftet och det är den vägen som bördabudet kan göras. Men det är ju lite osäkert.
 
Man skall kanske inte helt avfärda möjligheten att Ormilla var död sedan 20 år i brevet av 1518 och att regesten är missvisande. Hon kan då verkligen varit gift med Lars Spekkin. Då finns det inte 2 levande änkor. Det verkar trots allt rätt osannolikt.

[Samuel Simonsson]

Hej Torleif, tack för det rika materialet och tankarna. Själv besitter jag inte samma detaljkunskaper om de enstaka personerna men jag försöker följa resonemangen!
 
Du nämner ovan att tecknet ? hos Brask betyder död utan efterkomma. Här har jag ett exempel på att det kanske inte stämmer: På s. 33 sätter Brask samma tecken efter Hemming Gruisson (Gudnis) men samtidigt nämner han tre barn: Anna, Knut, Jogan, Lasse (se även Raneke s. 149) . Att Anna var gift med en Nils Bengtsson hade först intresserat mig (men jag har inte hittat några indicier på att denne var Bengt Olofssons son).  
 
Lindorm Brunsson i brev nr 38182 torde väl vara Brun Svensson och Gyrith Bengtsdotters son och därmed kusinbarn till Margareta Olofsdotter och Bengt Olofsson, vilket torde styrka argumentet att det fanns ens släktförbindelse mellan Rytingarna och Ormilla Torstensdotter.
 
Jag hade för något år sedan letat efter andra uppslag till frågan om Olof Rytings hustru och har nu gått igenom mitt gamla material:  
 
Harald Magnussons (dvs Bengt Olofssons svärfader) släkt var besutten i Väster- och Östergötland och även i Värmland. Hans far Magnus gav 1413 östgötska gods (bla. i Klockrike sn, Bobergs hd) i morgongåva till Gunhild Staffansdotter och själv bodde han i Värmland 1424, där han - om jag kommer ihåg det riktigt - hade ärvt efter styvfadern Amund Hatt d.y. Gunhild, som nämns i Tådene (Västergötland) av Brask, ägde även gods i Borgunda sn, som ligger strax norr om Dala. Magnus far Harald Magnusson (g.m. Ingegerd Jonsdotter(Stolpe)) hade fått Kinne hd i pant av kungarna Magnus och Håkan under striderna med Albrekt av Mecklenburg och dessutom gods i Östergötland av svärfadern Jon Dansson (Stolpe). Detta som bakgrund.
 
Ingegerd Jonsdotter hade efter Harald Magnussons död (d.ä.) gift om sig med Amund Hatt d.y. och deras dottersons dotter Gunilla Johansdotter Bese var gift med Erik Turesson (Bielke), vars far Ture Turesson var ståthållare på Axvalla 1452. 1456 nämns Bengt Dun som fogde där. Ingegerd Haraldsdotter och Gunilla Bese var halva tremänningar.  
 
1426 säljer Sten Turesson (Bielke) Dala till Bo Knutsson (Grip). Efter dennes död 1442 på Öland i fångenskap hos kung Erik uppträder Olof Ryting 1444 som ägare till Dala, men vi vet inte hur och när han förvärvade godset. Erik Turesson var - om jag räknat rätt - kusins barnbarn til Sten Turesson.  
 
I slutet av 1400-talet innehar Sten Turessons dottersons dotter Katarina Nilsdotter (Sparre av Ellinge) Dala som arvgods. Man kan förmoda att hon kom i besittning av Dala efter Bengt Olofssons död (senast 1476, som vi vet).  
 
Det fanns alltså olika släkt-, jord- och ämbetsförbindelser, som kan förklara varför Bengt Olofsson gifte in sig i Harald Magnussons släkt. Intressant är i det sammanhanget Dalas ägarhistoria: Från Bielkeätten till Rytingarna och sedan tillbaka till en Bielkeättling.  
 
Mvh
Samuel

[Samuel Simonsson]

Jag borde nog tillägga följande om Dalas ägarlängd:
Sten Turesson hade tydligen kommit i besittning av Dala genom hustrun Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta). Margaretas bror Knut Karlsson anges som ägare till Dala till sin död 1389. Kan det finnas en förbindelse till Bengt Dun, som hade en sparre i vapnet? Häggatorp, som Bengt ägde, ligger kanske två km från Dala.  
 
Margaretas första man var Knut Tordsson Bonde (d. 1413). Dennes fyrmänning Tord Filipsson Bonde var hövitsman på Axvalla samtidigt som Bengt Dun var fogde där.  
 
Källa:
Christian Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige  
SD Brevnummer 20662, 24523  
 
Mvh

[Torleif Ericson]

Hej Samuel, Först Dala. Den tidigaste  ägarföljden kan man nog rekonstruera så här. Karl Ulfsson i Toftas son i hans första gifte med Ingrid, dotter till Erik Boberg och Birgitta Knutsdotter (Knut Folkasons dotter; Algotsönernas ätt) Knut Karlsson stupade i slaget vid Falköping i feb. 1389.  Han ärvdes av sin far. Dala bör alltså vara Knuts mödernearv. Genom fadern går det alltså till av halvsystern Margareta Karlsdotter. Vi måste vara beredda på möjligheten att hon bara var delägare.  Oskiftade arv var inte ovanliga så det kan finnas flera samtida ägare. Att det är den vägen Dala kommer i besittning av Klas Nilsson i Ellinge genom hans gifte med hennes dotter Birgitta 1438 förefaller rimligt, men det kan ju ha återbördats genom inlösning vid ett senare datum (bördabud). Jag är inte klar över hur Margareta kunde sälja godset till Bo Knutsson (Grip) för jag ser inga släktanknytnigar där, men hennes mor syns vara okänd så anknytningen kan finnas där. Hur vet du att Bo Knutsson dog i fångenskap på Gotland 1442? Tanken att Dala var pantsatt är intressant.  
Jag har inga upplysningar annars om ägarna av Dala, men det verkar som om Dala på något sätt varit knutet till Märta Olofsdotter enda fram till sekelskiftet att döma av de brev som utfärdas där.
 
Häradshövdingen Lindorm Brunsson i brev nr 38182 är mycket riktigt Brun Svensson och Gyrith Bengtsdotters son och därmed kusinbarn till Margareta Olofsdotter och Bengt Olofsson och det finns en anknytning. Jag tittade lite mer på breven rörande Ormilla. Lars Spekkin sålde 1494 (brevnr 33073 ) en gård Bergestorp i Hassle socken till Nils Klasson (Sparre av Ellinge); gården är granngård till Enåsa, som var hans och senare Lasse Bagges sätegård. Jag vet inget om beseglarna. Senare samma år bekräftar Ormilla försäljningen och säger att det var hennes morgongåva. Tre år senare intygar Lasse Bagge på Enåsa att hans svärfars försäljning av Bergestorp skett med hans och hans hustru Kristina Larsdotter godkännande. Brevvittnena skulle vara intressant att känna till, men då måste man ha breven i detalj.
 
Det är intressant vad du säger om tecknet ? hos Brask och att det inte alltid betyder utan efterlevande avkomma.  Jag kan inte kommentera om det för jag vet inget om Hemming Gruison, men Härenstam lär ha kommentarer.  Men tydligen är min tolkning fel eller åtminstone begränsad.
 
Vad gäller Amund Hatts gifte med Gunilla i Tådene (Staffansdotter) måste det ha skett mellan 1397 och hans död som då måste vara mellan 1411 och 1413 om hon är identisk med Gunilla Staffansdotter; inget strider mot det och Brasks uppgift är nog riktig fast han utelämnat hennes gifte med Magnus Haraldsson och därmed ett led. Det giftet är väl belagt liksom arvsföljden efter Ingeborg Jonsdotter (stolpe), Amunds första hustru och Magnus mor. Jag vet inte om det är klart belagt i breven att Gunilla Staffansdotter var gift med Amund Hatt.
På sidan 28/29 är herr Broder Svenssons syster Kristina gm Dan Gustafsson en dotter till Gunhild, men på sidan 195 är hon hennes mor, vilket är kronologiskt det rimliga.
Denna Kristinas dotter Karin var gift med Abjörn Jonson (Forstena) och därmed mor till Bengt Duns 2a hustru Bengta Abjörnsdotter.  Bengta var således kusin till Harald Magnusson om min läsning är rätt (halvkusin sannolikt). Det förefaller mig vara den mest direkta anknytningen och Bengt Duns gifte med Bengta var säkert tidigare än Bengt Olofssons.

[Samuel Simonsson]

Hej Torleif, ett par snabba svar innan jag går till sängs:
 
Uppgiften om Bo Knutssons död på Gotland (inte Öland - mitt misstag) kommer från ÄSF II, s. 21 ff, som hänvisar till Brask s. 95. Brask skriver: Boo Knutson mortuus fame in Gotlandia.
Jag läste någonstans (men vet just nu inte var) att ett försök att köpa honom fri misslyckades, så en pantsättning vore inte helt osannolik.  
 
Vad gäller Amund Hatt, så var han inte gift med Gunhild Staffansdotter, som Brask anger (se Gillingstams kommentar till sidan 28) utan första gången med Kristina Ingmarsdotter och andra gången med Ingegerd Jonsdotter (i hennes andra gifte - i det första med Harald Magnusson d.ä.) Se Jan Liedgren, Kammarmästare Ingemar Ragvaldssons arvingar i Sveriges Släktforskarförbunds Årsbok 1988.
 
Gunhild/Gunilla Staffansdotter var senast 1391 gift med en Henrik Meklenborg, innan hon 1413 gifte sig med Magnus Haraldsson. Se brev nr. 18134, 19975. Magnus var ju Amund Hatts styvson och det kan Brask ha blandat ihop.  
 
Mvh

[Torleif Ericson]

Amund Hatts gifte är inte helt klart, men de angivna giftena är helt rätt. Ingegerd Jonsdotter var död ca 1397 och Amund Hatt levde ännu 1411. Namnet Gunhild förekommer bland hans avkomlingar. Ett tredje gifte  är möjligt men inte belagt.
En annan fråga är Broder Svenssons syster.
 
Gunhild Staffansdotter omnämns som Henrik Mäkleborgs änka av hennes fränka Ingegärd Jonsdotter i ett odaterat brev under 1423 och dennas syster Kristin Jonsdotter donerar liknande gods 1423. Jag vet inte vilka dessa kvinnor är och inte heller vem Gunhilds far Staffan var.

[Torleif Ericson]

Hej Samuel, Här är ett bidrag till Dala ägarelängd. Klas Nilsson av Ellinge framvisade 14411004 för vidimering Sten Turesons salubrev till Bo Knutsson om gods i Östergötland och Västergötland (brevnr 23949) (alltså bl a Dala). Han var då sedan 1438 gift med Margareta Karlsdotters dotter Katarina Stensdotter (Bielke). Ett halvt år senare 14420603 i ett brev utfärdat på Visborg på Gotland låter kung Erik den fångne herr Bo Knutsson skicka bud till sina närmsta släktingar att komma med 5000 nya gyllen som lösensumma (brevnr 24142). Intrycket är att Bo Knutsson redan varit fånge ett slag och att Klas Nilsson å hustruns vägnar köper tillbaka Dala mm ungefärligen vid den tidpunkten (jag tror  försäljningen 1426 i verkligheten var till Bo Knutssons hustru Ramborg Matsdotter (Lillie), så en försäljning kunde nog ordnas utan att Bo Knutsson var på plats).
 
Jan Liedgren, Kammarmästare Ingemar Ragvaldssons arvingar i Sveriges Släktforskarförbunds Årsbok 1988 är en föredömligt gjord utredning som jag har haft en lång korrepondens 1995 med Jan Liedgren om. Denne skicklige forskare hade dock förbisett att det fanns en norsk-svensk gren av arvingar genom Abraham Andersson vars okända hustru är en dotter till Ingemar Ragvaldsson (sannolikt Märta). Jan Liedgren har till fullo instämt med mina resultat. En av barnen är Gyrit Abrahamsdotter död strax före 1400, som var gm Anders Eriksson (lejon) på Hisingen, en systerdotter till Amund Hatts 1a hustru. Jag har länge haft ögonen på denna Gyrit, då ju förnamnen ofta ärvdes enligt ett fast mönster och Bengt Duns dotter heter Gyrit, ett sparsamt förekommande namn. En dotter Katarina Andersdotter var gm Fikke Grupendal.  Båda hennes barn Kristina Fikkesdotter och Eggert Grupendal avled barnlösa och de är ärvdes alltså av sina norska sysslingar och andra personer. Genom några speciella tidiga transaktioner rörande    
Fikke Grupendals hustru och hennes moster Ulfhild stod det inte senare klart vem som ägda vad och det ledde till många processer fram till 1545. Åtskilliga personer är inblandade i de processerna.  Tydligen gav Bengt Duns dotterson Lindorm Brunsson slutgilitigt  upp 1545 efter att ha  processat å sin hustrus vägnar sedan  1515. Hon var Karin, dotter till Lars Siggeson (Sparre av Rossvik) med Birgitta Bengtsdotter (Öra) och processen gällde en del av hennes mödernearv.
Också på annat sätt finns det anknytningar till Dun/Ryting. Ett sysslingbarn till Eggert Grupendal är den Margareta, Jakob Augustins dotter änka efter Jöns Matsson (båt) vars försäljning till Åke Svarte Skåning 1461 (DN 16 sid 227 nr 212 21/3 1461) beseglas av både Bengt Dun och Olof Ryting.
Det finns flera andra anknytningar till denna krets, men jag vet inte hur ett ev. släktskap existerar. Både Fikke Grupendal och Jakop Augustin är främst knutna till Bohuslän.
Jag har mycket material om detta men det här är knappast rätt plats för att diskutera det.

[Samuel Simonsson]

Hej Torleif,  
Här kommer några fler uppgifter som skulle kunna vara till nytta i materialsammlingen: Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, s. 99, not 551. Kanske du har tillgång till den så att jag inte behöver skriva in hela texten, annars gör jag det gärna.  
 
Sammandrag: Västerby (nuvarande Västerbyholm vid Norrköping) var Joakim Björnssons sätesgård. Hans första hustru var Margareta, dotter till Birger Nilsson (sparre, se Raneke s. 114) och Brita Isaksdotter (Ban?r). Gillingstam förmodar att Västerby hade kommit till Joakim Björnsson genom Margareta som fick gården av fadern, som i tur ärvt den av Märta Lydekadotter och Birgitta Magnusdotter (dotter till Magnus Porse), som varit gift med Arvid Bengtsson (Oxenstierna) och Erik Stensson (Bielke).  
 
Det är intressant att sonsonen till Gunhild Bengsdotter (Ryting), Sven Månsson Somme 1604 nämns som ägare av Västerby.
 
Mvh

[Samuel Simonsson]

Måns Svensson Sommes (Gunhild Bengtsdotters son) svärmor var för övrigt Brita Bengtsdotter (Lillie), som var Ramborg Matsdotters brors sondotter.  
 
Mvh

[Torleif Ericson]

Det är  klart att Västerby  kommer via Joakim Björnssons  första hustru var Margareta, dotter till Birger Nilsson (sparre, se Raneke s. 114) och Brita Isaksdotter (Ban?r). Han skriver sig dit redan 1475 innan han gifte om sig(14750516 brevnr 29947).Det blev senare en viktig del av det Sommeska godsinnehavet, men det kommer nog via ett arv efter halvsystern till Gunhild.

[Tommy Nilsson]

Hej  
 
Har försökt att förstå släktskapen ovan, men det är inte lätt.
Kan någon hjälpa mig med en liten antavla på Bengt Duns släkt ?
 
Jag har i min egenforskning Bengt Dun gift med Bengta Abjörnsdotter och däras dotter Gyrit Bengtsdotter som är gift med Brun Svensson osv.

[Örjan Backström]

Jag har bland mina anor en Margareta Stensdotter Ryting, f 1610 i Kyrkefalla (Tibro)Västergötland, sedemera avflyttad till Bergslagen med sin make Jon Arfwedsson, också han född c:a 1610 i Västergötland.
Finns här någon som vet om min Ryting har något samband med de här ovan nämnda?
Hälsar
Örjan Backström, Västerås

[Leif Tennare]

För snart 10 år sedan diskuterades i det här forumet huruvida Brun Svenssons hustru Gyrid Bengtsdotter tillhörde släkten Ryting eller Dun. Alternativet 'Ryting' eliminerades av Kaj Janzon: Det finns alltså inget spår att följa vad gäller Gyrid Bengtsdotter 'Ryting'. Fallet är avslutat.
 
Även alternativet Dun kan med största sannolikhet strykas. Brun Svensson förekommer nämligen tillsammans med sin hustru på Lindorm Stakes porträttgravsten i Holms kyrka i Mellerud. Hustruns vapen tillhör släkten Gylta, en kvadrerad sköld med fem fjädrar på hjälmen. Hon var sannolikt en dotter till Bengt Gunnarsson (Gylta), vilken hade en syster som hette Gyrid. Kronologin stämmer väl. Dessutom hade Brun Svensson och Gyrid Bengtsdotter en son döpt till Gunnar...
 
För mer detaljer om Lindorm Stakes porträttgravsten, se Introducerad adel