Äldre inlägg (arkiv) till 09 oktober, 2013

[Jörgen Wennström]

Hej!
Jag har försökt forska lite i den adliga släkten Stakes härkomst och även skrivit uppsatser i ämnet Harald Stake till Hönsäter.
Många anger Sven Niclisson till Vättungen som den äldsta kända av Stake ätten. Jag kom av en slump att läsa en anteckning som finns på en av Stakarnas släkttavla, Ribbingarnas släktbok, Olof Sundholms samling.(finns på stiftsbiblioteket i Skara) Där står följande skrivet lite slarvigt i kanten; Anno 1343 var en biskop i Skara, hette Sigge Stake. Hans fader var den förste Stake som kom till Sverige, och var adelsman och efter Honom äro Stakarne komna til Sverige från Tyskland, hvaraf alla Stakar äro utgrenade i Sverige. Huruvida detta är sant eller inte har jag ingen aning om. Enligt Skara stifts biskopslängd hette Biskopen år 1343 mycket riktigt Sigge men med Jonsson som efternamn utan antydan till något ytterligare efternamn. Är det någon fler som känner till dessa uppgifter och som kan verifiera eller förkasta dem vore jag tacksam.
Jörgen Wennström

[Niclas Rosenbalck]

Flera av ovanstående tillhör inte den adliga ätten Stake (och borde flyttas till andra lämpligare diskussioner => smedsläkten Stake eller ofrälse släkt(erna) Stake). Då det är svårt att helt utesluta vissa med tillnamnet Stake som icke-tillhörande den adliga ätten så gör jag en länk till diskussionen under smedsläkten Stake där jag diskuterar en kvartermästare vid namn Nils Stake (c1671-1738) som möjligen kan tillhöra den adliga ätten.
 
Ett antal inlägg har nu flyttats mellan de tre diskussionerna om Stake. / mvh Moderator Släkter

[Marianne Högnefors]

Hejsan!
Jag behöver hjälp med år för födelse och död för Catharina Stake  
gift med Otto von Scheiding, samt få bekräftat om hennes föräldrar var
Olof Eriksson Stake och Anna Ribbing.
Bonus vore att få föräldrarnas uppgifter om födelse/död, samt var de
bodde, plus källhänvisning förståss. All information är intressant!
 
Tack på förhand!
 
Marianne Högnefors

[Tommy Petersson]

Ja, föräldrarnas namn är bekräftade av Riddarhuset:  
 
Från Riddarhuset om Erik Ribbing:
 
Erik, till Stora Dala i Dala socken Skaraborgs län
och Svansö i Bottnaryds socken Älvsborgs län. Född 1558-10-14 på Fästered. Konung
Johan III:s köksmästare 1593. Häradshövding i Redvägs härad i Västergötland 1594-03-
16. Däruti stadfästad s. å. 17/7. Riksråd 1602-05-27. Lagman i Tio häraders lagsaga s. å.
Ståthållare över Västergötland och Dal 1606 jämte Anders Olofsson (Oxehufvud).
Guvernör över hela hertig Johans furstendöme Östergötland och Dal 1607-10-04 under
det hertigen skulle besöka främmande land. Kallas åren 1610, 1611 och 1612 landsherre i
Västergötland. Legat till Danmark 1611. Död 1612-10-22 på Säby i Visnums socken
Värmlands län hos sin broder Bo, dit han fördes sjuk från Hova gästgivargård, då han var
på återresan från Danmark, samt begraven 1613-03-21 i Dala kyrka, där sonen Bengt
1646 lät bygga särskilt gravkor.30 (Vid kyrkans rivning hava två stenar över Erik Ribbing,
Emerentia Gyllenstierna och Catharina Ribbing samt Bengt Ribbing och Ebba Sparre
bevarats å platsen för den äldre kyrkan).38 'Han sändes mot slutet av året 1595 jämte Carl
Horn och Sven Somme till riksamiralen Claes Fleming och ständerna i Finland att
kungöra dem Söderköpings riksdags beslut. Var 1599 av hertig Carl förordnad att sitta i
rätten i Jönköping samt 1600 en av riksrådens domare i Linköping. Bevistade 1607-03-00
konung Carl IX:s kröning i Uppsala och bar därvid spiran.' Gift 1600-07-13 på Fästered
med sin broders svägerska Emerentia Gyllenstierna, död 1626-06-10 (enl.
gravinskriften)38, som gav en mässhake till Bottnaryds kyrka Jönköpings län, dotter av
riddaren, riksrådet och ståthållaren Erik Carlsson Gyllenstierna (af Lundholm, nr 3) och
Carin Nilsdotter (Bielke af Åkerö, nr .
Barn:
1. Seved, till Svansö och Vargarn. Fänrik under översten Johan Stake 1656.
Kaptenlöjtnant 1658. Sist kapten. Död 1673.
2. Erik, född 1606. Assessor. Död 1665. Se tab 69.
2. Bengt, född 1609. Landshövding. Död 1653. Se tab 71.
2. Anna, död 1658 och begraven i Forshems kyrka Skaraborgs län. Gift med
landshövdingen Olof Stake, nr 110, född 1593, död 1664.
2. Catharina, död ogift 1630-06-11 enligt gravinskriften i Dala.38 'Det lärer varit till
henne som konung Carl IX:s gemål, drottning Christina, sände till faddergåva en
silverkanna och en guldring.'

[Tommy Petersson]

Och det här har Riddarhuset om Olof Stake:
 
Olof, till Forsby och Brännegården samt Årnäs i
Forshems socken, Skaraborgs län, vilket senare han erhöll genom sitt gifte,
samt, enligt epitafier i Forshems kyrka,4 Lunden, Ökna och Martorp. Född
1593-07-24 på Hönsäter. Kornett vid Otto von Scheidings fana Västgöta ryttare
1613. Hovjunkare 1614. Ryttmästare för ett kompani av nämnda ryttare 1623-
07-10. Introd. 1625 på ättens vägnar under nr 82, vilket nummer sedan
förändrades till 110. Överstelöjtnant för nio kompanier av samma ryttare 1629-
01-20. Överste för adelsfanan 1633-04-06. Landshövding i Värmland och på
Dal 1639-03-16. Avsked 1648-12-05. Död 1664-11-21 på Årnäs och begraven i
Forshems kyrka. 'Han utdrev den 12 april 1644 ur Värmland med 200 ryttare
2,000 infallna danskar.' Gift med Anna Ribbing, död 1658 och begraven i
Forshems kyrka, dotter av riksrådet Erik Svensson Ribbing (nr 15), och hans 2:a
fru Emerentia Gyllenstierna (nr 3).

[Marianne Högnefors]

Hej Tommy och stort tack för all information!
 
Ursäkta en dum fråga kanske, jag undrar över ordet till som jag ser
lite varstans i texter i släktforskningssammanhang, vad är den korrekta
betydelsen? Kom personen till den namngivna orten då tex Erik, till  
Stora Dala i Dala socken Skaraborgs län...  
 
 Marianne

[Tommy Petersson]

Utan att vara expert kan jag väl skriva vad jag tror...
 
När en person blev adlad var det vanligt att han blev förlänad ett gods av t.ex. kungen, likaså kunde det ske om personen redan var adlad men gjort någon värdefull insats. Adeln kunde förutom rusttjänsten sköta högre ämbeten åt staten men fick inte lön för det, utan ett sådant här gods + skattebefrielse från inkomsterna från godset utgjorde lönen. Delar av godset kunde antagligen arrenderas ut, man kunde möjligen också ha personer som liksom torpare fick bruka en mindre jordlott i utbyte mot arbete på godset.
 
Adelsmannens titel var då till godset man förlänats, i Olofs fall var det mer än ett.
 
Jag antar att adelsmannen inte ägde godset och därför inte kunde sälja det, har sett att kronan ibland tog tillbaka ett gods och gav det åt någon annan. Men det vet säkert någon annan mycket mer om.

[Marianne Högnefors]

Tack Tommy!
Då förstår jag vad ordet till betyder i dessa sammanhang  
Marianne

[Leif Tennare]

Under rubriken  Introducerad adel » Beurraeus har jag fört fram tanken att Dionysius Beurraeus hustru, Ingeborg Haraldsdotter, tillhörde ätten Stake. I EÄ anges det felaktigt att hon tillhörde släkten Körning, vilket korrigerats i supplementet.  
 
Utgångspunkten för min hypotes är att Dionysius, och hans hustrus, vapen förekommer tillsammans på Hans Johansson Stålhandskes begravningsvapen i Ösmo kyrka (söd.). På ett något otydligt fotografi från kyrkan - jag har inte själv sett det in situ - tycks det röra sig om en variant av ätten Stakes vapen.
 
Att placera in Ingeborg Haraldsdotter i ätten Stake, var inte helt enkelt, men av en slump (=idogt sökande) har jag hittat en möjlig lösning, vilken samtidigt pekar på en lösning vem Harald Stake/Lake var. För den som inte känner till frågeställningen, så cierar jag från Bengt Hemtuns forum på nätet (http://www.catshaman.com/m08staker/01staker3.htm):
 
Vid något tillfälle kommer Harald Lake/ Stake 1365 - 1411 från Malma VGL till Berg. Vid denna tid valde man adelsnamn efter det starkaste i giftet eller släkten eller vad som annars kunne vara politiskt rätt. Han blev av med en del gårdar i Västgötland vid drottning Margaretas räfst som pågick i län där överklassen tillskansat sig jord tvärt mot odalrätten. På Dal gällde det bara norra Dal. Äldsta pergamentet är om att han 1392 köper Såtenäs bestående av 6 gårdar. Nästa är pergament är från 1396 då han köper egendom i Malma av kyrkan under namnet Harald Stake och det bekräftas av Skarabiskopen. Vi kan med säkerhet säga att detta hör därefter till Stakeätten eftersom det finns med i Stakearvet som sen bildade Fryxelska stiftelsen.
 
En trolig lösning på problemet är att det rörde sig om två individer - Harald Stake och Harald Lake, vilka sannolikt var halvbröder, båda söner till Cecilia Andersdotter. Cecilia fick i sitt 1:a äktenskap med Karl Lake, sonen Harald Karlsson Lake. I sitt andra äktenskap var hon gift med Erik Amundsson Stake, och med viss sannolikhet mor till en hittills okänd son, Harald Eriksson Stake.
 
Namnet Harald torde alltså komma från Cecilias släkt.
 
Denna hypotes stämmer väl med ytterligare ett citat från Bengt Hemtuns forum på nätet: De tidiga handlingarna om denna släkt är förvirrande och även Lakerna har tydligen egendom i Bohuslän/ Wiken. Om detta sen är via Lakernas giftermål eller via Stakerna som kan tack Grupendals från Dynge i slutet av 1400-talet för de stora egendomarna i Västgötland och med lite arv i Bohuslän.
 
Harald (Karlsson) Lake var alltså styvson till Erik Amundsson Stake (EÄ IV: 493a), och enligt min hypotes, halvbror till Harald (Eriksson) Stake.

[Leif Tennare]

I mitt inlägg ovan, drog jag i hastigheten en alltför snabb slutsats - den att min hypotes var en möjlig lösning på vem/vilka den/de Harald Lake/Stake var som var kända 1365 - 1411.  Kronologin stämmer inte. Mina Harald Lake och Harald Stake levde på 1500-talet...
 
Jag arbetar dock vidare med min hypotes att Dionysius Beurraeus hustru, Ingeborg Haraldsdotter, var ett barnbarn till Erik (Amundsson) Stake, och att hennes far, Harald Eriksson, därmed var en yngre halvbror till Harald (Karlsson) Lake.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-08-21 09:00)

[Leif Tennare]

Ytterligare problem med kronologin. Randvillkoret att Karl Lake levde så sent som 1517, resulterar i att Harald Eriksson med största sannolikhet inte var en yngre halvbror till Harald Karlsson. Däremot är det möjligt att Harald Erikson var en äldre halvbror till Harald Karlsson - d.v.s. att Erik Stake varit gift tidigare, innan han gifte sig med Cecilia Andersdotter. Det starkaste indiciet för ett sådant scenario utgör det faktum, att de enda av EÄ kända med namnet Harald tillhörande säkten Stake, var båda nära ättlingar till Erik. Av samma skäl känns det ganska rimligt att Harald Eriksson och hans presumtive far, Erik (Amundsson) Stake var ättlingar till den Harald Stake, som år 1396 köper egendom i Malma av kyrkan (se ovan).  
 
Med samma logik kan man med starkt fog ifrågasätta filiationen för Erik 'Amundsson' Stake. Ingen av hans kända ättlingar döptes till vare sig Amund, Nils eller Sven efter hans postulerade fäderne. Inte heller bland broderns, Olof 'Amundsson' Stake, ättlingar förekommer dessa namn...  
 
Då man finner en Kerstin/Christina i varje generation efter Erik 'Amundsson' härrörande från Eriks svärmor, Kerstin Esbjörnsdotter, så skulle man förvänta sig att åtminstone namnet Amund skulle återfinnas bland hans ättlingar.  
 
Då Eriks bror hette Olof, och han själv hade en son Olof, vilken hade en son Erik, som var far till en Olof, vilken var far till en Erik, så torde Olof och Erik också förekomma bland Erik 'Amundssons' närmaste anor, vilket inte stämmer med den antydda filiationen i EÄ.  
 
Är det någon som vet om bröderna Olof och Erik 'Amundsson' förekommer i någon källa med patronymikon, eller om det är härlett från ägarlängder?

[Leif Tennare]

Ett visst stöd för antagandet att Erik Amundsson Stake varit gift tidigare, innan han gifte sig med Cecilia Andersdotter, får man i uppgiften att Eriks son Olof fick Varnhems klosters landbor i förläning i maj 1537. Då Cecilias make i första äktenskapet; Harald Lake, levde ännu 1517, så skulle Olof vara högst 20 år gammal, när han fick förläningen. Troligare är att han var minst 30 år när han belönades med en förläning. Det känns mer sannolikt att han var född före 1517, och alltså inte son till Cecilia Andersdotter i hennes äktenskap med Erik.
 
En möjlig källa för namnet Harald bland Erik Amundssons ättlingar, skulle då kunna vara Eriks svärfar i det av mig postulerade första äktenskapet. En lämplig kandidat för ytterligare utvärdering utgörs kanske av den Harald Olofsson, som tillsammans med en Amund Amundsson utfärdar ett brev i Gele (Norge?)1486-05-07 [SDHK 31753]. Kronologin stämmer i alla fall...

[Leif Tennare]

En biprodukt av mitt 'grävande' i släkten Stake, är att jag förmodligen har identifierat en hittills odokumenterad(?) son till Olof Amundsson Stake, nämligen Amund Olofsson, småsven hos Svante Nilsson (Sture), i början på 1500-talet.
 
Någon gång mellan 1504 0ch 1511 skriver Olof Amundsson uppo halth till Svante Nilsson: ...att hans son Amund Olsson som tjänar Svante som småsven måtte få komma hem, till vilket Olofs hustru och svägerska hustru Ragnhild på Forstena samtyckt, eftersom Olof har behov av honom för sin boskaps skull. Han ber Svante inte misstycka, och om sonen inte tjänat honom som han borde är Olof och hans vänner beredda att ställa upp med sin tjänst [SDHK 33952]. Amund Olofsson dog sannolikt ung, då Håberg gick till Olofs måg, Nils Jespersson Kruus, gift med dottern Anna.
 
Med halth avses uppenbarligen Håberg i Flo sn. Grästorp kommun i Västergötland, som Olof erhöll med sitt gifte med Hamfrid Toresdotter Pyting. Svägerskan, hustru Ragnhild på Forstena var dotter till Sven Jonsson (halv lilja) och Ingegerd Toresdotter Byting, gift med Gudmund Torbjörnsson (gumsehuvud) av äldre Forstenasläkten.  
 
Ragnhilds mor, Ingegerd, torde alltså, enligt nutida språkbruk, varit den som var svägerska till Olof, och syster till Hamfrid.
 
Som information kan nämnas att Håberg och Forstena ligger på öster, respektive väster, sida om Hunneberg.

[Leif Tennare]

I mitt föregående inlägg uttryckte jag mig väl slarvigt när jag deklarerade, att med halth avses uppenbarligen Håberg i Flo sn.  Möjligen rör det sig istället om Hålt eller Hålta, båda i Bohuslän, strax norr om Kungälv.  
 
Trots det rör det sig förmodligen om 'rätt' Olof Amundsson, baserat på kopplingen till Svägerskan, hustru Ragnhild på Forstena.

[Leif Tennare]

Släkten Stakes stamfader?
 
Släkten Stakes äldsta kända anfader, Amund Stake, har aldrig förekommit i källorna med patronymikon. Enligt riddarhusgenealogien var han son till en väpnare, Nils Svensson till Berg, vilket inte har kunnat verifieras, och trots att att ingen känd ättling bär namnet Sven. Den förste Nils som dyker upp är en sonsons son till Amund, Nils Mauritzon Stake, och han är sannolikt döpt efter sin mors morfar, Nils Claesson (Stolaätten).
 
Ett klart troligare alternativ är, att Amund var son till den Erik Stake, som tillsammans med sin hustru år 1468 i Arboga, erhåller ett delaktighetsbrev av Minoritordens gardian i Arboga [SDHK 28889]. Denne Erik Stake är sannolikt identisk med den Erik Amundsson till Grän i Rasbo sn (Upps.), känd 1447-1485, vilken förde ”ett med Stakeätten nära överensstämmande vapen” enl. EÄ.
 
Känt är, enl. EÄ, att Amund hade en brorsdotter, gift med Peder Nilsson Danske i Stavby sn (Upps.). Stavby ligger mindre än en mil från Rasbo.
 
Det faktum att Amunds svärfar, Håkan Svensson var hövidsman i Västerås ungefär vid den tiden, ger ytterligare stöd för hypotesen, liksom det faktum att hans svärmor, Anna Larsdotter (halv lilja) ägde jord i Utål i Uppland, ca. 6 mil OSO om Rasbo.
 
Lägger man därtill att när Amund Stake med sin hustru tillerkändes Utål av riksrådet, så skedde det i Strängnäs [SDHK 30274].
 
I övrigt återfinnar man en Amund i Green i ett brev utfärdat år 1404  i Åkerby i Funbo sn [ SDHK 16244],  ca en mil SV om Rasbo - Amunds farfar?
 
I mitt fortsatta hypotesbygge kommer jag helt klart utgå ifrån att Amund Stakes patronymikon var Erik, och att han härstammde från Uppland.
 
En möjlig pusselbit i det fortsatta arbetet med att försöka kartlägga filiationen mellan tänkbara fränder, är den Amund Svensson i Ikkeby (i Järva) som återfinns i ett brev utfärdat i Stockholm 1453 [SDHK 26341].  Då han tycks tillhöra samma generation som Erik Amundsson, skulle de teoretiskt kunna vara kusiner - barnbarn till en (hypotetisk) Nils Svenson.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-09-15 23:28)

[Marianne Silfverlåås]

Leif Tennare;
Du har mycket kunskap om ätten Stake. Har du tid med mina frågor, så skulle jag vara tacksam. Jag har dessa personer i mitt släktträd. Jag skulle gärna vilja bygga på bakåt, men jag är osäker på vilka källor jag ska använda. Så här långt, kan man säga att detta stämmer och hur ska jag gå vidare, har du några råd? Detta med Rasbo som du nämner i inlägget ovan är intressant eftersom jag har rötter där även på mors sida. Jag är novis, men frågvis  
Tack på förhand!
Marianne
           fmffffffmmmf
         Olof Stake, N:o 110, född 1593 24/7 i Hönsäter,
           Österplana fs (Vg), död 1664 21/11 i Årnäs, Forshems fs (Vg)
           Landshövding i Årnäs, Forshems fs (Vg)
           Källor: EÄ V, s 663; EÄ VII, ss 403, 527.
           
           Gift med  
 
           fmffffffmmmm
         Anna Ribbing, N:o 15, död 1658.
           Källor: EÄ V, s 663; EÄ VII, ss 403, 527.
           
 
           fmffffffmmmff
         Erik Stake (N:o 110), död 1598 29/8.
           Furstligt råd o ståthållare.
           Källa: EÄ VII, s 527.
           
           Gift 1588 med  
 
           fmffffffmmmfm
         Ingeborg Posse, N:o 14, död 1651 4/9 (begravd 1652 8/2)
           Begr i Österplana ka (Vg)
           Källa: EÄ VII, s 527.
 
 
           fmffffffmmmfff
         Olof Stake (N:o 110), död 1563 i utanför Halmstad (Ha),
           (av stupad i strid). Ryttmästare.
           Källor: EÄ II, s 806; EÄ VII, s 527.
           
           Gift med  
 
           fmffffffmmmffm
         Karin Matsdotter (Kagg, N:o 68), död 1605.
           Källor: EÄ VII, s 527; EÄS I, s 335.
 
 
           fmffffffmmmffff
         Erik Stake (N:o 110), död 1537-01-15/1553 i Vänern,
           (av drukning). Slottsloven.
           Källor: EÄ VII, ss 527, 614.
           
           Gift med  
 
           fmffffffmmmfffm
         Cecilia Andersdotter (Stierna, N:o 77)
           Källor: EÄ VII, ss 527, 614.
 
           fmffffffmmmfffff
         Amund Stake (N:o 110), död 1505/1515. Häradshövding.
           Häradshövding; agnatisk stamfader för adliga o friherrliga ätterna Stake
           Källa: EÄ VII, s 523.
           
           Gift 1472/1477 med  
 
           fmffffffmmmffffm
         Birgitta Håkansdotter, död efter 1516.
           Levde änka 1516.
           Källa: EÄ VII, s 523.

[Leif Tennare]

Marianne,
 
Att som amatör bygga vidare bakåt är nog tyvärr inte möjligt. Detta gäller även för de flesta professionella forskare. Det förutsätter att nya primära källor upptäcks. Annars handlar det mest om att ompröva kvaliteten på de källor som finns...
 
För oss amatörer återstår att källkritiskt granska de sekundära källor som finns tillgängliga, och att ha modet att ifrågasätta etablerade sanningar - det finns självklart många felaktigheter i de sekundärkällor som finns tillgängliga. Fördelen vi amatörer har, är att det är lättare för oss att 'ta ut svängarna' - vi har inte vårt professionella rykte att bevaka...
 
Vad gäller släkten Stake har du nog kommit till 'vägs ände' i kronologisk mening. Vill man gå längre bak i tiden så handlar det om hypoteser. Den stora utmaningen, är att skapa en mer sannolik hypotes än den/de redan existerande!
 
Att vara frågvis, är en bra grund för att lyckas!
 
/Leif T.

[Leif Tennare]

Som ett stöd för antagandet att Amund hade en koppling till Uppland kan anföras att hans sondotter, Anna Olofsdotter, var gift med Nils Jespersson (Cruus af Edeby) i Hässelby i Tuna s:n. ca 3,5 mil NO om Uppsala - halvannan mil från Rasbo - där hon drunknade 1563. Sannolikt i Stamsjön.
 
Vidare, så var Amunds sonson, Olof Eriksson, fogde i Bälinge och Ulleråker h:d (Upps.), gift med Carin Mattsdotter Kagg, vilken var syssling med Nils Jesperssons mor, Barbro Larsdotter (Ulfstand). Släkten Kagg  antas ha sitt ursprung  i Uppland, men förekommer senare i såväl Södermanland som i Västergötland.
 
Noteras kan att Erik Mattsson Kagge vid arvskifte eftern fadern, Mattias Kagge till Rossvik, år 1473, erhöll fyra gårdar i Lydinge i Stavby s:n (Upps.). Samma Stavby där Amund Stakes (till namnet okända) brorsdotters make, Peder Nilsson Danske, förekom.  
 
Otvetydigt hade Amund Stake relativt starka kopplingar till Uppland, och speciellt till socknarna strax nordost om Uppsala, där den ovan nämnde Erik Amundsson till Grän i Rasbo (förande ”ett med Stakeätten nära överensstämmande vapen”) verkade under andra halvan av 1400-talet.
 
Hypotesen att Amund var en son till Erik Amundsson i Grän, får nog anses som ganska rimlig, och väl värd att bygga vidare på, men vid närmare eftertanke, så är det också möjligt att Amunds far istället hette Olof, och var en bror till Erik?  Detta med tanke på förekomsten av båda dessa namn bland Amunds ättlingar...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-09-17 13:16)

[Leif Tennare]

Ett mycket intressant problem har dykt upp i kartläggningen av släkten Stake - efter vem fick Mauritz Olofsson sitt namn, när han föddes omkring 1510?! Jag har i mina källor inte kunnat hitta någon Mauritz född tidigare än så i Sverige.
 
Den enda jag funnit var en dansk, Mauritz Nilsson (Gyldenstjerna), gift 1468 med Margareta Turesdotter Bielke (SBL). De Mauritz som dyker upp senare på 1500-talet, tycks alla vara bördiga från högadeln, ex.vis Mauritz Svantesson Sture. Mauritz Stures farmor var för övrigt Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna).  
 
Jag tar tacksamt emot tips om alla med namnet Mauritz, som levde på 1400-talet!

[Marianne Silfverlåås]

Tack Leif T. ;)för det förtydligandet!
 
Ja, det finns många sekundära källor som tex årtal för födelse/död som cirkulerar på bl a Internet och visst är frestande att kopiera dessa, men jag vidhåller vad jag lovat mig själv att jag vill se det med egna ögon först.  
 
Jag följer med spänning vad som dyker upp här i tråden vad gäller ätten Stake  
 
Hälsningar
Marianne S.

[Leif Tennare]

Erik Amundsson (Stake?!)
 
Sökandet efter möjligt stöd för hypotesen att Erik Amundsson till Grän i Rasbo, känd 1447-1485, vilken förde ”ett med Stakeätten nära överensstämmande vapen”,  var identisk med den Erik Stake, som återfinns i Arboga år 1468, har gett en del mycket lovande resultat.
 
I Raneke  hittar man en väpnare Erik Anundsson k.1478 , vilken förde ett vapen, ”vilket inte föres av någon annan känd släkt”. Vapnet beskrivs som ”ekplanta med tre blad, balkvis”, men med kommentaren att Erik Anundsson även förde eken stolpvis. Hans angivna gods låg i Gran (Granby) i Sollentuna hd. Som sannolikt besläktade anges Jöns Olofsson och Katarina Jönsdotter i Fundbo, Rasbo hd.
 
Vidare säger Raneke att på Strängnäs domkyrkas korskrank finns en heraldisk ek med tre ållon och två blad  och en stickhjälm med samma figur.
 
Som stöd för hypotesen har detta ett visst - men inte särskilt stort värde.  Som tur är har jag hittat en annan 'pusselbit', som passar väl in och leder till ett spännande resultat.
 
 Under rubriken Sven Törnesson m.fl. i Raneke, dyker nämligen - med största sannolikhet - samme Erik Amundsson upp, som återfinns i Elgenstierna - båda kända 1447-1485, men här beskrivs vapnet som 'en tvåbladig planta med trekluven rot'. Angivet gods för Erik ligger i Rasbo hd.  
 
Under samma rubrik hittar man en hh Peder Eriksson, känd 1481-1510, men i texten anges att denne ”förde enligt uppgift en 'blomstängel'”. Det är så släkten Stakes vapen beskrivs! Angivna gods för denne Peder Eriksson anges till Västerrekarne (Eskilstunatrakten).
 
Det känns inte helt orimligt att släkten Stakes vapen har sitt ursprung i dessa vapen.
 

 
Lägger man till att Erik Anundsson i Gren år 1447 tillkännager för sina landbor att han till Uppsala domkyrka upplåtit gods i Täby socken [SDHK  25235], vilket ligger ganska nära Sollentuna, så stärks bilden ytterligare,
.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-09-21 23:09)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-09-21 23:15)

[Leif Tennare]

I ett tidigare inlägg, så pekade jag på de kopplingar släkten Stake hade till Rasbotrakten. En analys av vilka släkter som ägde gods i Rasbotrakten, ungefär samtidigt med Erik Amundsson (Stake?), visar ett nära samband mellan, bland andra, släkterna Cruus (af Edeby), Kagg och Stake. Bilden visar tydligare än ord, att släkterna hade nära kontakter vid den tiden.
 


 
 
Notervärt är, att medlemmar av såväl släkten Stake - om min hypotes är korrekt - som släkten Kagg, senare flyttar till Södemanland, för att därefter hamna i Västergötland. Väl där så sluts cirkeln igen - Mattias Nilsson Kaggs hustru, Elin Lindormsdotter (av Forstenasläkten), var faster till Mauritz Olofsson Stakes hustru,Anna Göransdotter (av Forstenasläkten).
 
Kombinerar man Erik Amundssons, med släkten Stake nära överensstämmande vapen, med släktens kopplingar till släkterna Cruus och Kagg  i Rasbo och Olands härader på 1400-talet, så kan man nog dra slutsatsen, att det är troligare att hypotesen om släktens ursprung är sann, än att den är felaktig...

[Leif Tennare]

I ett brev utfärdat i Rössvik, år 1484, av Hans Petersson i Dingelvik [SDHK 31453], förekommer en Olof Amundsson med hustru, givare av  gods i Husbyrings socken.  Denne Olof Amundsen var sannolikt bror till Erik Amundsson i Grän (Rasbo hd), k.  1447-1485. Rössvik var vid den tiden Erik Mattssons, Kagge, sätesgård, vilken han ärvt efter sin mor. Av sin far ärvde han år 1473 fyragårdar i Lydinge i Rasbo hd [EÄ].
 
Tyvärr är innehållet i huvudkartoteket ganska torftigt - till skillnad mot vad man finner i de finska medeltidsurkunderna på nätet. Det är därför svårt att avgöra varför det är Hans Petersson i Dingelvik  på Dal, som står som utfärdare för ett brev skrivet i Rössvik, och inte Olof  Amundsson. Det framgår inte heller om Olof och hans hustru levde när brevet utfärdades.
 
Utgående från att Olofs hustru var änka efter Gregers Jönsson, underhäradshövding i Västerrekarne 1451-1455, så kan man hypotetiskt anta att hon var född omkring 1430-1440, och Olof Amundsson omkring 1410-1420, vilket stämmer  väl kronologiskt med Erik Amundssons förmodade födelsetid.
 
Kopplingen till Husbyrings socken är intressant, då Erik Kagges bröder, Nils och Erland, förekommer i ett käromål  utfärdat år 1486, av Sten Sture, ”att de ville förhindra honom jord i 'Rödzvig' (Rössvik?) i Husbyrings socken. Ett frändskap föreligger uppenbarligen mellan Hans Petersson i Dingelvik, släkten Kagg och Olof Amundsson - eller hans hustru.
 
Då dopnamnen Erik och Olof återkommer senare i släkten Stake, samt kopplingen till Rasbo och släkten Kagg, så känns hypotesen rimlig.
 
Ytterligare stöd för antagandet, utgör det faktum, att Nils Mattssons Kagg sonsons dotter , Carin Mattsdotter,  blev gift med Olof Eriksson Stake (se ovan), son till Erik Amundsson Stake, hdh på Dal, k. 1522-1527.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-09-29 22:22)

[Leif Tennare]

En arbetshypotes – om rätt ställd -  leder ofta till identifiering av nya kopplingar mellan inblandade släkter, vilket stärker hypotesen.  Så tycks vara fallet vad gäller släkten Stakes koppling till Lydinge i Olands härad i Uppland.  Som nämnt ovan, så hade Amund Stake (till Vättungen och Berg) en brorsdotter, gift med Peder Nilsson Danske till Lydinge [EÄ].   Uppenbarligen rör det sig om densamme Pe(de)r Nilsson , som i ett andra(?) gifte ingår äktenskap med Kerstin Trulsdotter (Byting), sondotter till Olof Trulsson och Ingrid Toresdotter (Pyting).
   
Kerstin Trulsdotter och Per Nilsson fick två söner, och en dotter Anna, som i en översikt över Tore Pytings släkt, skriven 1579, omnämns som Anna Persotter på Lydinge.  Jan Eric Almquist skriver  i sitt verk ’Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden’ felaktigt(?) om Anna Persdotter i Lydinge att hon kom från Västergötland – det var snarare hennes mor, Kerstin,  som kom därifrån.  
 
Ingrid Toresdotter var dotter till Tore Pyting till Stola och Holmfrid Jonsdotter. En syster till Ingrid – Karin – kom att bli mmfm till Lindorm Mauritzon Stake…

[Leif Tennare]

Notervärt är, som nämnts ovan, att ungefär vid samma tid som Anna Persdotter bodde i Lydinge i Olands hd, så återfinner man Anna Olofsdotter Stake, gift med Nils Jespersson Cruus,  i Hässelby i Tuna sn. i samma härad.  
 
Anna Olofsdotters far, Olof Amundsson, var kusin med Per Nilssons (Danske) första hustru.

[Leif Tennare]

Har idag haft nöjet att besöka Holms kyrka i Mellerud, där bröderna Erik och Lindorm (Mauritzson) Stake ligger begravda i en gemensam grav, med sexton anors vapen på gravstenen. Helt klart är att det inte är särskilt många vapen, som motsvarar vad som kan förväntas, baserat på existerande sekundärkällor.
 
Över huvudena på Erik och Lindorm hittar man deras ffff och fffm vapen - Amund Stakes föräldrar - samt deras mfff och mffm, föräldrar till Lindorm Brunsson (Forstenasläkten).
 


 
 
Vapen nr 1 från vänster är alltså Amund Stakes okända mors vapen. Nr 2 är hans av mig stipulerade far, Erik Amundsson. Nr 3 är Brun Svensson till Häggestorp (Forstenasläkten), medan nr 4 enligt källorna skulle vara Gyrit Bengtsdotter (Ryting; gul sparre i rött fält), vilket inte tycks stämma. Om något så liknar det Ribbings (Stolaättens) halvmåne...
 
Skulle uppskatta om någon kan identifiera Amunds mors vapen (ett blad?), och om någon har någon kommentar till halvmånen.
 
Återkommer med fler frågor avseende de sexton anorna, men väjer att tills vidare koncentrera mig på den här frågeställningen.
 
Ber om ursäkt för den överdimensionerade bilden, misslycades med att korrigera den...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-10-07 19:11)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-10-07 19:33)

[Marianne Silfverlåås]

Hejsan Leif!
 
Jag följer dina inlägg, intressant! Du gör ett bra jobb! Analysen om de olika släkterna i Uppland är väldigt lättfattlig, tack! Jag delar informationen med en person som forskar om Rasbo i Rasbo, som tackar så mycket också  
 
Hälsningar
Marianne

[Leif Tennare]

Marianne,
 
Det är alltid kul att få någon form av respons på sina inlägg - är den dessutom positiv, så är det inte helt fel...
 
/Leif

[Leif Tennare]

En gåta! I Elgenstierna, anges att Amund Stake till Vättungen i Bäcka sn och Berg i Holms sn, var gift med Birgitta Håkansdotter, dotter av frälsemannen Håkan Svensson (av Bölje- eller Vångasläkt), och Anna Larsdotter (halv lilja). Jag har inte haft någon anledning att betvivla detta, varför jag blev mycket överraskad, när jag på deras plats bland Lindorm Mauritzson Stakes anor på gravstenen fann följande vapen.
 

 
Bland de sexton anorna fanns inget Bölje-/Vånga vapen. Inte heller någon halv lilja!
 
Möjliga lösningar på problemet emotses med tacksamhet...

[Olle Elm]

Hej Leif,
Är det möjligt att få se hela stenen? Kanske kan den läggas in som översiktligt här.
Tar också gärna emot en bild av stort format på olle snabela elm punkt se (se också profil om detta blev kryptiskt).
Lättare att skapa en överblick.
 
Inte säkert jag kan bidra, men håller på att lära mig/är intresserad av att lära mig mer om vapenbilder.
Vänligen,
Olle