ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 16 november, 2008  (läst 2563 gånger)

2008-11-14, 13:28
läst 2563 gånger

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas, marginalanteckningen har diskuterats  här. Visst, denna marginalanteckning kan och bör ifrågasättas. Den fungerar inte fristående utan måste sannolikt kombineras med indicier av annat slag för att man ska kunna hävda att den är trovärdig.
 
(Meddelandet ändrat av passord den 14 november, 2008)

2008-11-14, 13:56
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Göran, att jag vill [color=0000ff]fästa uppmärksamheten på Johan Hadorphs resor och eventuella uppteckningar av gravar i Hycklinge[/color] har att göra med att jag själv varit på besök i kyrkan och sett Margareta Eriksdotters grav. Där finns förutom denna åtskilliga andra gravar (till och med en medeltida) och äldre begravningsvapen som borde ha lockat en tjänsteman i [color=0000ff]Antikvitetskollegium[/color]. Någon relation om kyrkan borde ha skrivits och det är då inte osannolikt att denna senare kommit under ögonen på riksarkivsekreteraren Elias Palmskiöld. Detta senare är spekulation ifrån min sida för att försöka förstå vem som varit Palmskiölds informant.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas den 15 november, 2008)

2008-11-14, 14:09
Svar #2

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Göran, det verkar svårt att få ut mer av marginalanteckningen eftersom kyrkboken är uppbrunnen och därmed helt försvunnen som källmaterial. Men varifrån fick du uppgiften att den funnits?

2008-11-14, 14:19
Svar #3

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Jag kanske inte ska vara så benhård med att säga att det inte funnits någon lokal tradition på orten om att Margareta Eriksdotter varit Erik XIV:s uä dotter. Det finns dock ingen litteratur som stödjer detta. Finns det någon vill jag gärna veta det eftersom det är intressant i själva mytologiserandet av Margareta Eriksdotters börd.
 
Enligt Lars Hasselblad i tidigare inlägg här (och i Släkt och hävd vill jag minnas?) så hävdar han att det funnits en traditionen på orten utan att ange någon källa. Var i består denna traditionen - mer än att någon tolkat omnämnandet av notisen i den numera förkomna kyrkboken i Horn och sedan spridit vidare denna uppgift i modern litteratur?  Av detta senare har lokalpatriotiska hembygdsförfattare gjort Margareta Eriksdotter till Erik XIV:s älsklings dotter och han ville ge henne en tryggad uppväxt. Därför blev hon hovdam i Polen och tanken hade varit att hon skulle bli gift med någon ur hovet. Men kärleken ville annorlunda och Margareta förälskade sig istället i hovpredikanten Olof Simonsson. Han hade lämnat Hälsingland för att förkunna det kristna budskapet vid hovet i Polen. - dessa uppgifter har spridit sig på nätet och kommer ursprungligen ifrån den ovetenskapliga och okritiska amatörsajten Historiska personer i Sverige och Norden.
 
Det blir ett cirkelresonemang om man hävdar att det funnits en lokal tradition och ställer detta i relation till kyrkbokens notis, om nu den lokala traditionen baseras på just kyrkboksnotisen.

2008-11-14, 14:32
Svar #4

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Leif från PHT 1930: År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm. E.M. Fant i De liberis regum naturalibus uppger bestämt att hon är dotter till Erik XIV och Agda Persdotter.
 
Intressant att denna diskussion blommade upp igen. Det hela började ju egentligen när någon glad person försökte göra Måns Persson i Svartsjö, d 1673 till en Utter. Sedan har vi ju också slakttavlan från SoH 2001 vars innehåll inte ifrågasätts av självaste Gillingstam. Det var ju synd att Olof Larssons hustru inte var dotter till Per i Porten.

2008-11-14, 14:47
Svar #5

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Tack för info om var uppgiften nämns, Göran.  
 
I den andra diskussionen du länkar till om marginalanteckningen sägs ju fuisse tolkas lär ha varit, vilket antyder att den som skrev det anåg det inte vara mer bestämt än så. Att det är en lokal tradition är ju en hypotes av  (han skriver levande tradition), men visst kan man väl misstänka det, isåfall en muntlig sådan i bygden, som skrivits ner först långt senare? Hur mycket senare är svårt att veta nu då vi inte alla kan se vilken skrivstil anteckningen hade, tidigt eller mitten av 1600-tal, eller senare än så, gjordes den då hon dog osv?
 
(Meddelandet ändrat av lp72 den 14 november, 2008)

2008-11-14, 15:00
Svar #6

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
En möjlighet finns även, slår det mig, att notisen i Horn kan ha gjorts av någon skolad präst som burit med sig kännedomen om Palmskiölds uppgift, direkt eller indirekt. Det behöver alltså inte vara någon lokal tradition alls med andra ord. Den kan ha nedtecknats av någon lärd som läst Fants avhandling.

2008-11-14, 15:01
Svar #7

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas, jag är lite förvånad över att du inte tillmäter Margareta Eriksdotters mågs (Andreas J.  Saebyensis) stambok större betydelse i detta sammanhang.
 
Den förste som skrev i boken var riksmarsken Axel Ryning cirka två veckor före Gustaf II Adolfs kröning i Uppsala. Under kröningsdagen den 12 oktober 1617 tecknade sig Börje Knutsson - den slottsskrivare som i texten själv kallade sig för kröningsarrangemangens ”(Processionns)-Mäster”. Dagarna efter kröningen förmåddes följande medlemmar i rikets råd att vid sidan av namnen tillägna Anders Johansson (AJS) ett antal tänkespråk: Rikskanslern Axel Oxenstierna, riksamiralen Jöran Gyllenstierna, riksråden Gabriel de la Gardie, Nils Bielke, Hans Åkesson, Erlandh Biörnsson Bååt, (f.ö. kusin till Elin P. Bååt i Svartsjö) och Hinrich Horn. Under samma tid skrev också Bengt Sparre, Hans Horn, Jesper Andersson Cruus, Svante Stenbock och Stellan Mörner. Alexander Raab är ett undantag i raden av högadel som under kröningshögtidligheterna förekommer i Anders Johanssons stambok. (Gillingstam har i en artikel i SoH lagt fram en hypotes som går ut på att Raab kan ha varit gift med en frilla prinsessan Sofias (d.t. Gustav Vasa) son Gustaf Gustafsson.  
 
AJS var bevisligen närvarande också under Gustaf II Adolfs bröllopsfestligheter i Stockholm november 1620. Den 20/11 skrev nämligen den danske kungens representant vid den svenske kungens bröllop i AJS:s stambok. Dennes namnteckning är den sista i raden.
 
Dessutom har AJS vid andra tillfällen fått autografer av Stefan Lemnius, son till Erik XIV:s livmedikus Vilhelm Lemnius och andra personer som hade stått i kungens närhet.
 
Tror du verkligen, ärligt talat, att en ung prästman utan anledning inte bara gavs tillfälle att bevista kungens kröningshögtid utan dessutom uppenbarligen blev inbjuden att delta vid kungens bröllop tre år senare?!

2008-11-14, 15:13
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Apropå levande traditioner. Tiden går. Saker och ting faller i glömska. Det är synd att inte någon trägen östgötaforskare i början av förra seklet försökte uppteckna intressanta folkliga traditioner. Det finns andra exempel - i ett fall, om man så vill, en motpol till kungahuset VASA. I Rödeby socken i Blekinge fanns en muntlig tradition om regionalisten Nils Dacke som nedtecknades av G. Hafström. Denna tradition visade sig stämma förvånansvärt väl med verkligheten.

2008-11-14, 19:30
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Göran, hur vet du att Andreas Johannis (Andreas Saebyensis) (1586-1653) var gift redan 1617/1620 ? Han skulle enligt vad du indirekt hävdar ha fått en personlig inbjudan av kung Gustaf II Adolf att närvara vid kröningen i Uppsala och sedan åter av densamme blivit inbuden att närvara vid bröllopet 1620 - enbart för att hans svärmor Margareta Eriksdotter nere i Hycklinge varit en påstådd utomäktenskaplig dotter till kungens halvgalne och avsatte farbror ? Varför bjöd då denne kung inte in övriga av Margareta Eriksdotters släktingar eller för den delen kung Eriks erkända illegitima ättlingar? Hur var det nu med Andreas Johannis (Andreas Saebyensis) hovtjänst under denna tid - kan denna ha haft ett finger med i spelet varför han närvarade och att några av rikets herrar (men väl inte alla av dem) satte sina namn i hans autografbok ? Stamboken indikerar bara att han var närvarande vid två speciella tillfällen och då bad några av rikets män sätta deviser och sina namn i hans bok - ett vanligt förfarande under denna tid bland lärda - att bygga nätverk (ett klient-patronförhållande i ömsesidighet som kunde bli till nytta för alla parter i framtiden).  
 
Folkberättelser finns upptecknade i stort och för hela landet - hör med Folklivsarkivet i Lund om något finns för Hycklinge och Horn. Nordiska muséet har även gjort åtskilliga uppteckningar så har det funnits någon lång och spridd tradition lär den ha blivit nedtecknad.
 
(Meddelandet ändrat av Niclas den 15 november, 2008)

2008-11-14, 21:15
Svar #10

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Saebyensis och Emeretia Olofsdotters datum för giftemål är okänt. Däremot kan man förmoda att den äldsta dottern Margareta föddes 1619-1620. Hans hustrus (eller blivande hustrus) moder Margareta Eriksdotter (om vilken vi tvistom) begrovs den 11 november 1618 i Hycklinge kyrka (0m jag inte minns fel).
 
Den 8 september 1618 befann sig Saebyensis i Salsta hos familjen Bielke. Vid detta tillfälle skrev riksrådet Gustaf Gustafsson Oxenstierna i du nu mångomtalade stamboken. Redan dagen efter (den 9 september), hade Saebyensis, hals över huvud?, återvänt till Östergötland. Han var troligen kvar i trakten kring Linköping året ut och träffade då prästkollegor och släktingar samt några adelsmän från bygderna däromkring. Den 21 december 1618 besökte Saebyensis Petrus Banér till Ekenäs i Örtomta sn utanför Linköping. Banér var gift med  Hebbla Fleming (brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming) och d.t. Claes Fleming och Ebba Stenbock (syster till drottning Katarina Stenbock). Om detta möte ägde rum på Ekenäs eller i Stockholm framgår inte av stamboken.
 
Sammanträffandet mellan Margareta Eriksdotters  begravning i Hycklinge och Saebyensis hastiga återfärd till Linköpingstrakten kan ha hängt samman med svärmoderns(?) sjukdom. Det skulle i så fall, åtminstone rent hypotetiskt, kunna tyda på att Andreas Johannes Saebyensis och Emerentia Olofsdotter vid detta tillfälle var gifta med varandra - det vill säga före den 11 november 1618.
 
Bäste Niclas, jag har inte påstått att Gustav II Adolf personligen bjöd in den fattige prästmannen till Stockholm. Det bör ha funnits andra kanaler. Har du f.ö. sett en närvarolista? I annat fall torde du svårligen kuna överblicka vem som var närvarande vid kungens bröllop och vilka som var portade? Du raljerar, min gode Kronobergare!
 
Du skriver ...Margareta Eriksdotter nere i Hycklinge varit en påstådd utomäktenskaplig dotter till kungens halvgalne och avsatte farbror... Kan du tänka dig jag har funderat på samma sak när det gäller biskop Prytz´ likpredikan. Den gode biskopen kunde väl inte inför hela den församlade menigheten i Kalmar Storkyrka berätta att Margareta inte bara var en riktig oäkting utan dessutom att hennes fader var en halvgalen och skymfligen avsatt konung.
 
Jag kan inte komma ifrån att jag tycker det är underhållande att utväxla tankar med dig. Anders Ryberg är också ganska rolig.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av passord den 14 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 14 november, 2008)

2008-11-14, 22:35
Svar #11

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Niklas! Du efterlyste en präst Erik som kan ha varit far till Margareta Eriksdotter  död 1618 i Horn gm kh Olof Luth (Clarewallius) där. I likpredikan 1652 av biskopen i Linköping, tidigare superintendenten i Göteborg Andreas Prytz (1590-1655) sägs att hon varit dotter till en ”förnäm” kyrkoherde. Här några ex på förnäma kyrkoherdar :
1.   Kh i Stora Tuna Erik Larsson Holmiensis död 1566 gift 1:o Agneta Staffansdotter Sasse död senast 1584 har du en gång här på Anbytarforum (var?) framfört som kandidat eftersom Olof Luth kan kopplas till sl Sasse-Luth.Jag kunde påvisa av Stockholms tänkeböcker (SST 1570 23/4) att hennes andre man hr Joen (= Jonas Andreae Jemtius) bara hade 2 styvbarn Lars Eriksson o Anna Eriksdr (AVFÖRD HÄR PÅ NÄTET).
2.   Ericus Olai Schepperus (1555-1620) död i Enköping. Kh i Nicolai fs, Sthlm 1593-99. i Uppsala 1602. Hade gjorde bort sig o satt i fängelse 1599 för motstånd mot hertig  Karl”obehärskad o ombytlig”  Ingen dotter Margareta noterad. (Gunnar Hellström Stockholms stads herdaminne p. 421-22). KAN AVFÖRAS
3.   Kh i Styrestad ? Erik Nikolai Holm död 1581 i Styrestad  gm Anna Persdr upplänning hade en dotter Margareta Eriksdr död 1638 gm  kh i Söderköping Claudius Johansson Prytz (1585-1658). Han var bror till biskop Andreas Prytz som skrev likpredikan  1652 över Margareta Eriksdr i Horns dotterdotter så denne borde veta . Erik N Holm kan också AVFÖRAS.
4.   Erik Svenonis i Torsåker död 1612 vet jag inget om.
5.   Ericus Laurentti (Erik Larsson) (c 1530-1602), kh i Högby (Öland) 1567-, först kh i Visssefjärda(H) 1559 o en kort tid i Vimmerby från 1565 då Vissefjärda var plundrat av dansken) hustru okänd (Bror Olsson Kalmar stifts herdaminne IV p. 55). Enligt hm hade denne kontakt med kungahuset - han härbärgerade i 3 nätter kung Sigismund  med hovfolk 1585 o fick därför skattefrihet. Bör ha varit(blivit) ”förnäm” eftersom avkomman blev lierad med biskopar-
 -Son Laurentius Erici Wallerius, död 1662, kh i Högsby (H) gift 1:o Katarina Ungia dt superintendenten i Kalmar Johannes Petri Ungius (1570-1617) G 2:o Rebecca Phrygia (1614-1690) dt biskopen i Göteborg Sylvester Johannis Phrygius (1572-1617)..
Sonson Daniel Larsson Wallerius (c 1630-1689) Biskop i Göteborgs stift.1678 gm Margareta persdr Schomera, dt superintendent i Kalmar
Sondotter Anna Walleria (1637-1661) gift 1653 med biskopen i Linköping  Magnus Pontinus (1623-1691).
 
Erik Larsson är intressant då hans avkomma tycks ha nått långt. Tänk om hans hustru varit Erik XIV:s frilla o således uppmärksammad av kungahuset? F ö var det inte ovanligt att kungliga sökte frillor i prästgårdar- Carl Carlsson Gyllenhielm  var son till Carl IX + en prästdotterfrilla.  
Att leta i Anna Mari Olssons Register till Linköpings stifts herdaminne är svårt. Registret bygger enbart på det herdaminnet som är behäftat med stora brister.
 
Undrar varför man tillmäter biskop Andreas Prytz begravningskväde 1652 över Margareta Eriksdotters dotterdotter så stort värde? Likpredikningar innehöll ofta fel o var  tillyxade för att passa tillfället - o i ortodoxins tidevarv kan det väl inte ha varit opportunt att ange  att en biskopsdotter hade oäkta påbrå, även om hon skulle härstamma från en kung?  Hur högt stod Erik XIV i kurs vid den tiden? Och hur mycket kände Andreas Prytz till 3 generationer bakåt? Där tycker jag som du, Göran, i ditt senaste inlägg.
 
En sak som inte har beaktats är varför Olaus Simonis Luth blev kyrkoherde just i Horn, som man kan tycka är ett avsides pastorat. Vid denna tid spelade kontaktnät stor roll o patronatfamilj i socknen bör ha varit sl Scheiding som levde i Horn. Ex.  Otto von Scheiding (1580-1651) död på Åby i Horn. Hans far Christoffer von Scheiding (c 1570-1617) var hovmästare hos prinsessan Anna 1584 o hos drottning Christina dä 1604. Han köpte 1598 Åby  (Frälsegodsen Östergötland II p. 994)
Som sagt, inga bevis men reflexioner. Berit

2008-11-14, 23:06
Svar #12

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Göran, du får nog förklara för mig. Om Saebyensis åker från Salsta till Östergötland den 8 eller 9 september, som du skriver hals över huvud, vad har det att göra med en begravning två månader senare? (Ja, han kan ha fått bud om att svärmor hastigt blivit sämre, men då är vi ute på mycket tunn is...)

2008-11-14, 23:47
Svar #13

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Berit,  här under rubriken Övriga släkter,Luth finns en del, som jag anser, värdefull fakta om Olaus Simonis Clarevallensis. Såsom t.ex. att papisten Petrus Petrosa (Erici) tycks ha besökt Laurentius Erici Wallerius. Eftersom han blev gift med Margareta Eriksdotter så kan man konstatera att familjen från början var bosatt i Stockholm. Clarevallensis (Luth) var präst i Gråmunkeholmskyrkan 1593 vilket framgår av   denna text som troligen bygger på protokoll i Stockholms stads tänkeböcker från 1592 del I, s. 183, 185f. Lägg också här märke till att Olof Clarevallensis far Simon Luth 1573 aktivt tycks ha agerat för att få Erik XIV fri!
 
Gråmunkeholms klostret (nuvarande Riddarholmen) nåddes via en bro i förlängningen av Gråmunkegränd. Porten i den forna stadsmuren i änden av av Gråmunkeholmsgränd hette Gråmunktornet.  
 
Hade Clarevallensis katolska böjelser och därav det blygsamma pastoratet Horn?
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 15 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 15 november, 2008)

2008-11-15, 00:03
Svar #14

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Anders, vad jag menar är att om de orter och datum som anges i Saebyensis stambok stämmer så var förflyttningen mellan Salsta och Linköping (20 mil cirka) imponerande snabb för att vara år 1618. Men jag kanske underskattar hästarnas förmåga. En posthäst skulle kunna röra sig minst 5 km/h. Låt säga att hastigheten var 10 km/h. Det innebär en ritt som varade cirka 20 timmar. Låter jobbigt.

2008-11-15, 10:19
Svar #15

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag ser fortfarande inget sammanträffande mellan en snabb resa i september och en begravning två månader senare. Gör någon annan det? Resonemanget tycks mig gå ut på att koka soppa på ett minimalt nubb. För övrigt kan han ha åkt båt en bra bit. Betydligt snabbare och förmodligen mindre krävande.

2008-11-15, 11:13
Svar #16

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Snälle Anders, läs vad jag skrev ovan: ....Sammanträffandet mellan Margareta Eriksdotters begravning i Hycklinge och Saebyensis hastiga återfärd till Linköpingstrakten kan ha hängt samman med svärmoderns(?) sjukdom. Det skulle i så fall, åtminstone rent hypotetiskt .....
 
Kan det rent hypotetiskt hänga samman med svärmoderns(?) sjukdom? Ja eller nej? . Och du, avståndet mellan Salsta (vid Uppsala) och Linköping är nog egentligen minst 30 mil. Båtresa Anders ......!
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 15 november, 2008)

2008-11-15, 11:29
Svar #17

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Betrf. Andreas Johannis stambok o resor till högförnäma tillställningar: hans far Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600) hade varit hovpredikant hos Johan III (Se Svenska. kongl. hofclericalets historia (A. Westén) del 1 afd. 1-3; finns här på nätet i fascimil). Så Andreas Loftander kan ha haft kanalerna öppna för egen maskin. Berit

2008-11-15, 11:52
Svar #18

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Berit, det är alldeles riktigt och hans (AJS:s) svärfar eller blivande svärfar hade ju dessutom varit hovpredikant hos prinsessan Anna. Olof Clarevallensis kunde f.ö. själv ha medverkat vid såväl kröningshögtiden som vid kungens bröllop liksom kanske också prinsessan Anna. Den ursprungliga frågeställningen var om Andreas Johannes Saebyensis och Margareta Eriksdotter var gifta när det hela begav sig.

2008-11-15, 12:03
Svar #19

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Som sagt, den soppan är extremt tunn, resonemanget är extremt hypotetiskt. Jag ser nämligen inget nämnvärt sammanträffande mellan en resa i september och en begravning i november... Det kan hypotetiskt varit frågan om en sjuk svärmor, det går inte att utesluta. Men det finns tusentals fler hypotetiska orsaker, som inte passar in med din favorithypotes också. Och vad talar mot att man på 1600-talet inte kunde åka båt på Mälaren eller mellan åtminstone Stockholm och Norrköping? Båt var ett vanligt kommunikationsmedel vid denna tid. Är det hypotetiskt möjligt att han åkte båt?

2008-11-15, 12:06
Svar #20

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Gustav II Adolfs kröning  
 
Det lär finnas någon slags förteckning över deltagare på festligheterna. Den upptar de fem riksämbetsmännen, 15 riksråd, 190 adelsmän, 65 präster, tjugo ur krigsbefälet, ett åttiotal borgare och nästan 200 bönder. Finns det någon som vet var denna förteckning kan tänkas finnas?
 
Saebyensis var således inte den enda prästmannen som var närvarande. Men han måste ha varit tämligen oblyg där han gick runt med sin stambok bland dessa nästan 500 gäster och samlade in högförnäma autografer.

2008-11-15, 12:25
Svar #21

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Anders det är hypotetiskt möjligt att han åkte båt hela vägen - genom vattendrag, sjöar, öppet hav, sjöar och vattendrag från Salsta till Linköping. Men hur så?. Allt är möjligt rent hypotetiskt! Det är väl det som du försöker berätta. För att återgå till stamboken, det är fel av mig att dra alltför stora växlar på den!  
 
Anders, borde du för din del inte ägna din energi och ditt stora intresse åt att finna en förnämlig kyrkoherde åt Margareta Eriksdotter? Det är s a s en springande punkt.

2008-11-15, 13:57
Svar #22

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Båtfärd är en realistisk, och förhållandevis sannolik förklaring till hur han tog sig söderut till september. Men det är intressant att se just dig klaga på perifiera resonemang.
I övrigt har jag hittat en fullt möjlig kontraktsprost i Tjust. Dock så tar jag mig friheten att avstå att släktforska åt dig i detta fall, om du ursäktar. Du får själv ta och se till att ditt uttalande om att samtliga kyrkoherdar i Sverige och Finland kunnat uteslutas, alternativt erkänna att det var fel...

2008-11-15, 14:13
Svar #23

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
En av kungens namnlängder i Sabellici Opera:  
”.......Gustaf Ersson, Erik Oplenninge, Arnold Erson, Erik Axelsson i Albohered, Sigrid Ersdotter, Erik Jonson i Östre härad, Virginia Eriksdotter, Hans Olson Dövesven, Constantia Eriksdotter, Erik Svensson i Norrköping, Lukretia Eriksdotter, Nils Knutson, hertig Johans förstinne, Erik Henrikson präst på Öland, hertig Johans dotter fröken Anna, Erik Henrikson, hertig Sigismund......”. (PHT 1912)  
 
Var detta enbart galenskap? Fanns det t.ex. en präst på Öland som hette Erik Henriksson? En egendomlig blandning av anhöriga och påhittade personer?
 
Anders, vore mycket tacksam för din kyrkoherde från [color=808080]Tjust[/color]. Jag skulle bli mycket för-[color=808080]tjust[/color]. Varför gå över ån efter vatten, nu när du kanske har svaret. Jag erkänner dessutom att jag [color=808080]efter bästa förmåga[/color] försökt finna en lämplig kyrkoherdefader åt Margareta Eriksdotter utan att lyckas. Men jag kan ha missat någon och i så måtto kan jag ha haft fel. Därför ar din kyrkoherde från Tjust intressant. Vad heter han?
 
Du skriver också, jag citerar Dock så tar jag mig friheten att avstå att släktforska åt dig i detta fall, om du ursäktar. Var lugn Anders, jag släktforskar inte. Däremot har Margareta Eriksdotter fängslat mig. Såvitt jag förstår så har denna gåta ett ganska stort allmänintresse. Så varför inte försöka lista ut vem fadern kan ha varit.  
 
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 15 november, 2008)

2008-11-15, 18:08
Svar #24

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Regementsskrivaren Peter Björkmans (1681-1710) i Vederslöv fru Elisabet Pihl är en ättling till Margareta Eriksdotter och om familjerna Pihl, Malmén och Björkman har Göran faktiskt bedrivit en omfattande släktforskning under många år så påståendet ovan är inte korrekt att han bara skulle ha ett allmänintresse av fallet.

2008-11-15, 18:19
Svar #25

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Denna text har diskuterats i Anbytarforum under rubriken Anbytarforum » Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck. Det fanns ingen som kunde svara på ett sätt som verkar övertygande. Vad vill Margareta Eriksdotters dotterson ha sagt om sin moder med denna mening: Ingen Enkia uthi heela Stiftet ähr så fölgt tripp som din moor ähr. Är hon den mest korkade änkan i hela Linköpings stift eller motsatsen eller något mittemellan?
 
Niclas, hur så? Om jag påstår att Margareta Eriksdotter kan ha stort allmänintresse så är jag beredd att stå för det. Släkterna Pihl, Malmén och Björkman tillhör fortfarande inte MINA anor och har inget större intresse för en bred allmänhet. Jag tycker att Anders Ryberg kan bjuda på sin präst från Tjust av hänsyn till alla andra som kan tänkas ha intresse av frågan.  
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 15 november, 2008)

2008-11-15, 18:58
Svar #26

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Göran, du har berättat för mig att du släktforskar på dessa familjer eftersom de är din frus anor - stämmer inte detta längre?  
 
Margareta Eriksdotter har faktiskt inget större allmänintresse än för oss som finner dylika släktforskningsproblem intressanta. Varför skulle folk i allmänhet eller för den delen historikerfacket intressera sig för detta? Om Erik XIV varit Margareta Eriksdotters far eller ej har ju ingen betydelse för svensk historia. Eftersom källorna är så pass tysta om detta så kan det ju, om Erik XIV nu var hennes far, tolkas som att saken även var helt oväsentlig för samtiden. Då vi vet att Erik XIV omtalade  sina övriga barn, inom- som utomäktenskapliga, i marginalnoteringar i Sabellici Opera men att det där inte finns någon Margareta omnämnd så kan man fundera om han visste att han var far till henne eller att han faktiskt inte var det. Frågan är öppen och som jag nämnt tidigare så måste det stå ett stort frågetecken framför Margareta Eriksdotter som dotter till Erik XIV eftersom påståendet är mycket sent (Elias Palmskiöld i slutet av 1690-talet eller i början av 1700-talet) och en äldre källa (likpredikan som Berit Sjögren undervärderar som källa) säger att hon istället var dotter till en kyrkoherde. Göran har lagt fram ytterligare en tolkning av den äldre källan (likpredikans uppgift), som är intressant men dock bara spekulation, och det är att Margareta Eriskdotter skulle fått en styvfar som var kyrkoherde. I dagsläget vet vi inget om hennes börd.  
 
Jag ska vart det lider göra en sammanställning på olika kyrkoherdar Erik som verkat perioden 1550-1600 i aktuella trakter som kan komma ifråga.

2008-11-15, 20:15
Svar #27

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas, jag respekterar dig som en profesionell forskare. Det innebär inte att jag alltid delar dina åsikter. Men i själen är jag för egen del långt mer intresserad av personer vars historia inte har satts på pränt. Bönder, torpare, biltogamän, tjuvar och allt folk som under Vasatiden gick på skogen för att ta ett exempel. Eller gränsbönder och andra vars lojalitet inte alltid sammanföll med idéerna om nationalstaten.
 
Men sedan har vi den mänskliga fåfängan att ta hänsyn till. Den som följde den demokratiska primärvalskampanjen kunde med förvåning konstatera att kandidaternas anor fick ganska stort utrymme i media. CNN, ABC, CBS och annan mainstream media i USA gottade sig verkligen i Barack Obamas och Hillary Clintons släktskap med kungligheter och andra historiska figurer. Till och med Al Jazera fann ämnet intressant! Varför då inte acceptera att det också kan glädja en eller annan svensk att till slutändan av antavlan kunna skriva in en president, en kung eller kanske bara en professor ...... Detta är vad jag menar med allmänintresse.  
 
År 2001 publicerades Per i Portens släkttavla i Släkt och Hävd. Vid ett flertal andra tillfällen har samma publikation fört frågan på tal. Frågan om Erik XIV:s frillobarn har också behandlats i Personhistorisk Tidskrift. Och sist men inte minst har Vasa-ättens frillobarn behandlats ingående i seriös allmänbildande historisk litteratur skriven av författare som Lars-Olof Larsson och flera andra. Så tydligen har frågan också ett bredare allmänintresse.  
 
Låt oss behålla Margareta Eriksdotter som ett trätoämne fram tills dess att vi så småningom får veta sanningen. Och det är ju faktiskt inte bara den ifrågasatta kungadottern som är intressant. Hennes make Olof Simonis Clarevallensis ska inte glömmas bort, anser jag. Han utbildades på Johan III:s högskola på Gråmunkeholmen, en skola känd för papistiska tendenser. Vilken inställning i religionsfrågan hade Clarevallensis? Jag tycker inte den förefaller vara solklar även om han lyckades göra prinsessan Anna till en trogen Lutheran. Hans far Simon Jonsson i Ljusdal inte heller att förglömma.
 
Nu ser jag för min del fram emot ett generöst givande och tagande inom ämnet Erik XIV:s frillobarn. Anders, vad hette prästen från Tjust som kan tänkas ha varit far till Margareta Eriksdotter?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson
 
(Meddelandet ändrat av passord den 15 november, 2008)

2008-11-16, 10:05
Svar #28

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Biskop Prytz företal till en tryckt likpredikan med förhinder återges  här.  
 
Hertig Carl deltog tydligen vid biskopinnan Enanders begravning. Hertigen hade också frillobarn. En av dem, Gustaf Carlson, född 1647 i Stockholm, var oäkta son till Karl X Gustav och rådmansdottern Brita Allerts i Stockholm. Denne son Gustav fick sin första uppfostran hos Karl IX:s oäkta son, riksamiral [color=808080]Carl Gyllenhielm[/color], och senare i Linköping hos [color=808080]Samuel Enander[/color].
 
Carl Gyllehielm var en släkting till Gustav Carlsson. Var Samuel Enander också en frände?
 
Samuel Enander ägde i likhet med A.J. Saebyensis en stambok  se här. Av denna framgår att han under avresan före en utlandsvistelse år 1635, i likhet med A.J. Saebyensis 17 år tidigare  se här, besökte Peder Banér till Ekenäs i Örtomta socken och dennes hustru Hebbla Fleming (kusin till Agda Persdotter man Joakim Fleming).
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 16 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 16 november, 2008)

2008-11-16, 17:23
Svar #29

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
[color=ff6000]Samuel[/color] är ett namn som återkommer bland ättlingar till Olof Clarevallensis och Margareta Eriksdotter. Deras troligen enda son hette [color=ff6000]Samuel[/color] [color=808080]Olavi Cornicondius[/color], Emerentia olofsdotters (gift Saebyensis) näst äldste son hette [color=ff6000]Samuel[/color] [color=808080]Loftander[/color] (begravd i Uppsala domkyrka)  och Kristina Olofsdotters (gift Retzius) ende son var [color=ff6000]Samuel [/color] [color=808080]Zackrisson Hiller[/color]. Däremot förekommer namnet Erik inte i någons barnaskara så vitt jag vet!  
 
Normalt sett brukade den äldste sonen få farfaderns namn. Clarevallensis egen son borde således enligt dåtida namnsättningspraxis ha burit namnet Simon. Emerentia Olofsdotters äldste son fick namnet Johannes efter farfadern. Var då namnet Samuel på den näst äldsta sonen hänförligt till morfadern (en styvfar? till Margareta)!
 
Kan alltså Margareta Eriksdotters förnäme kyrkeherdefader ha burit namnet [color=808080]Samuel[/color] och varit vårdnadshavare eller styvfar till henne? Det är en gåta att morfaderns namn [color=808080]Erik[/color] inte tycks förekomma.
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 16 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 16 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 16 november, 2008)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna