Påstådda och """"kyrkobokliga"""" fäder

[Anders Ryberg]

En fråga som jag har funderat på en del är hur man skall förfara när det finns obelagda rykten om att en person har en annan far än den som anges i kyrkoboken. Jag har detta problem bland mina anor. Jag vill direkt påpeka att det för mig är uteslutet att utan vidare ta med den påstådde fadern i antavlan, men hur göra med han i kyrkoboken?
 
I Ödeborg i Dalsland föds 1782 en Valborg, dotter till Jakob Forsström och hans hustru Elin Hansdr. Hon döps efter sin farmor. Jakob Forsström är vid tillfället 45 och inspektor, har varit gift tidigare, men inte fått några barn. Han har släktingar som är underofficerare. Jag har ännu inte påträffat någon vigselnotis, men husförhör tyder på att de gifte sig samma år. Elin var innan hon gifte sig piga hos en adelsman von Porschwitz, senare adopterad Rydingsvärd.
 
Jag har från två håll hört att denna Valborg i själva verket var en oäkta Rydingsvärd. (Jag vill påpeka att jag inte vet hurvida de två uppgiftslämnarna är oberoende av varandra.)
 
Uppgifter av denna sort räcker som sagt INTE för att jag skall stoppa in den adopterade Rydingsvärden i min antavla, men skall jag stryka Jakob Forsström? Det finns ju onekligen ett par detaljer som kan tyckas märkliga, nämligen att hon var piga hos den påstådda barnafadern, och att Jakob Forsstörm inte fått några barn innan.
Å andra sidan talar till exempel namngivningen för släktskap, plus självklart kyrkobokens uppgift.
 
Har någon några kommentarer?
 
(Jag har med avsikt lagt diskussionen här och inte under Ödeborg, då jag främst är intresserad av principen.)

[Martin Casterud]

Om det inte finns några fler detaljer som pekar på att Valborg skulle vara en dotter till adelsmannen Rydingsvärd, skulle jag absolut välja att behålla Jakob Forsström i antavlan (och eventuellt nämna ryktet i en kommentar).
 
Kyrkobokföringen verkar tala sitt tydliga språk.
Att Elin tidigare varit piga hos herr Rydingsvärd är väl ett klassiskt scenario för ryktesbildningar som denna, men betyder i sig ingenting.
 
Det faktum att Jakob inte fått några barn innan kan väl lika gärna bero på att hans tidigare hustru inte kunde få barn, som på något annat.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Bäste Anders!
Förstås får man även nämna vid sidan av kyrkobokföringen andra uppgifter. Men släktforskning baserar främst på skrivna källor och just det får vi godta.
Lämna alltså inte åtminstone Forsström bort!  
Vi sysslar dock inte heller med skeletter, så ge gärna färg åt dina anor med historier Du kunnat ännu få fram. Säg tydligt i texten vad det handlar om (t.ex. muntlig overifierad tradition).
Mvh. Johan

[Anders Ryberg]

Jag har i nuläget med Jakob Forsström och hans anor. Det jag ville diskutera var just graden av försiktighet, det vill säga hur man skall hantera situationer där man inte kan bedöma ryktena som totalt omöjliga, som till exempel om den påstådde fadern skulle varit bortrest vid tiden för barnets tillkomst...
 
(För övrigt så kan en sådan här historia vara osann på två nivåer. Sannolikast är den osann genom att Jakob inte är far, men den kan också vara osann genom att någon av Elins arbetskamrater är barnafadern, och att historien sedan bättrats på från att hon blivit gravid på herrgården, till att hon blivit gravid på grund av herrgårdsherren. Men, som sagt, Jakob kvarstår.)
 
Självklart skall man ta med en sådan här historia i kommentarerna till Valborg, men samtidigt så skulle jag nog dra mig för att publicera det i vissa sammanhang, då en historia av detta slag lätt upphöjs till sanning.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Anders!
Det Du säger är sant, men tycker att tydlighet vad gäller uppgiftens karaktär är tillräckligt försiktigt av Dig. Vad gäller sedan tolkningen...den är inte mera på ditt ansvar, om man förbigår betydelsen av t.ex. muntlig overifierad tradition.
Den som verkligen granskar din text ser ju detta att Du hållit dig till vetenskaplig genealogi. Låt nu inte ovetenskaplighet skrämma dig i din vetenskaplighet!

[Kaj Andersson]

Är det skillnad mellan genetik och genealogi? Ja, menar jag. Jag känner till fall där båda parter i ett äktenskap anammar och torgför uppfattningen att de är biologiska föräldrar till barn där fadern inte är den biologiske fadern. Genetiskt sett är det ett falskt läge, men är det samma sak genealogiskt? Vad definierar ett släktskap? Enbart kromosomer? Ingår också socioekonomiska eller kulturella aspekter?  
 
Genealogin har ursprungligen haft en maktdimension, att fastställa vem som ärver makten eller härligheten. Jag är övertygad om att det ur genetisk synpunkt har sladdats en hel del i de avseenden som ditt dilemma visar, Anders - just pga att det har betydelse.  
 
Väljer man att definiera genealogin som en vetenskap baserad på fler aspekter än DNA ska du behålla den bokförda fadern. Om genealogin enbart handlar om DNA-arvet, så är det mer tveksamt. Och förmodligen omöjligt att slutligt avgöra. Rent vetenskapsteoretiskt anser jag att genealogin behöver sättas in ett socialt/kulturellt perspektiv, som innebär att det finns en tids- eller kulturstämpel på hur vetenskapliga rön tolkas. Hur släktforskar man på grönländska?.  
 
/Kaj A.

[Anders Ryberg]

Jag är väl av den uppfattningen att i den mån biologiska släktskapsdata är kända skall dessa användas, till exempel om man vet att man har en annan biologisk far så skall denne tas upp som far. Däremot är ju biologiska data sällan kända längre tillbaka i tiden, och då kan man utgå från i första hand skriftliga, samtida källor.
 
Att jag anser att man skall sätta upp biologiska föräldrar som föräldrar innebär INTE att jag inte anser att man som till exempel adopterad inte skall forska på sina adoptivföräldrar. Tvärtom, jag anser att man skall forska på både biologiska och sociologiska föräldrar i sådana fall. Jag har själv funnit det helt självklart att forska både på min mammas släkt (hon har dog för över 15 år sedan när jag var 11) och min styvmors släkt.