In på 1600-talet när Genline inte räcker till

[Lesley Lundberg]

Har nu kommit så långt in i min forskning att jag inte har hjälp av Genline.
Andra som har släktforskat med samma rötter verkar ha kommit vidare in i 1600-talet och tidigare.
Vill själv hitta och kontrollera deras resultat.
Hur gör man? Vilka register skall man använda?
Tacksam för all hjälp.

[Ingegärd Johansson]

Hej Lesley!
 
Domböcker är en fantastisk källa för släktforskare, men i häradsrätternas domböcker finns inga register. Där gäller det att skumläsa sida upp och sida ner och hoppas på ett gårdsköp, en bouppteckning eller en arvstvist i släkten. Domböckerna ger också mycken kunskap om vardagslivet och om människornas och samhällets värderingar.
Hos Arkiv Digital finns en hel del material från domböcker, domkapitel och andra arkiv. På deras hemsida kan du nog se om de har något från de församlingar, som du forskar i.
Annars får du ta dig till något av landsarkiven. Domböckerna är också mikrofllmade, men SVAR har ju inte längre någon utlåning, så jag vet inte hur man får tillgång till dem.
 
Mantalslängder, boskapslängder och jordeböcker kan man också ha nytta av, särskilt när ens anor är bönder. Mantalslängderna finns i Riksarkivet. Jag har läst dem på rullfilm en gång i tiden, men nu ingår de i SVAR:s prenumeration. Jag vet inte hur heltäckande det är, men det hittar du säkert på deras hemsida.
 
Lycka till!
Ingegärd

[Michael Lundholm]

En mycket intressant och viktig fråga. Kanske borde den vara formulerad Hur släktforskar man på allmogesläkter när det inte finns kyrkböcker? Jag tolkar alltså frågan som  att det är allmoge det rör sig om. Enligt min mening finns det behov av en handledning eftersom denna typ av forskning skiljer sig metodmässigt från när man har kyrkböcker. Visserligen finns det bra handledningar till olika typer av källor, men för den övergripande ansatsen har jag inte sett några bra handledningar. Några kommentarer med utgångspunkt från egna erfarenheter:
 
Med kyrkböcker kan man på ett ganska systematiskt sätt kartlägga individer, familjer och släkter genom att använda ministrialböcker och husförhörslängder samt även flyttlängder. Det finns så att säga röda trådar utlagda i källmaterailet som går att upptäcka och är hyggligt enkla att följa.
 
Utan kyrkböcker kan man inte följa individer på samma sätt utan man är tvungen att kartlägga hela byar eller socknar med hjälp av många olika sorters källor. Det förutsätter alltså att man någorlunda geogrfaiskt kan avgränsa området där de man är intresserad av varit verksamma. Man är helt enklet tvungen att lägga pussel genom att första försöka hitta pusselbitarna utan att veta hur pusslet ser ut.
 
Min rekommendation är att du först kontrollerar vad som redan finns:
* vilka andra släktforskar håller på medsamma socken under tidsperioden och vad har de publicerat (på hemsidor, släktforsktidskrifter etc) om socknen
* vilken litteratur finns om socknen/häradet. Kontrollera med länsmuséum, landsarkiv etc. Vad har den lokala hembygdsföreningen för litteratur om socknen? Kungliga bibliotekets databas Libris är användbar för detta.
* domböcker som Ingegärd nämner är viktiga med tidsödande. Kontrollera därför om det finns domboksutgivning (finns begränsat men man kan ha tur, tex i Uppland). Finns det register till domböcker? Kan underlätta otroligt. Det finns också många som håller på med domboksregistrering av olika slag och där men via Rötter eller på annat sätt kan få reda på det men som inte publicerat sitt material. Kontakta dem.
* finns det några särskilda arkiv som är relaterade till den by, socken etc som man är intresserad av? Kontrollera först i NAD och sedan med relevant Landsarkiv
 
Dettta var ett urval av saker; det finns säkert många ytterligare saker som man kan kontrollera.
 
Därefter kan man börja med egen källforskning. Jag skulle starta med dessa:
* Jag skulle börja med mantalslängderna. De upprättades i tre exemplar varav ett idag finns i Riksarkivet och är tillgängligt digitalt via SVAR from 1642, ett finns i Landskontorets arkiv hos respektive Landsarkiv (inte filmade hos SVAR men ArkivDigital har (bla via förvärvet av DigiArkiv) dessa i bla de skånska landskapen; oklar över täckningen) samt häradsskrivarens exemplar i respektive Landsarkiv (ej filmat så vitt jag vet). Tillsammans kan de ge en god täckning även om resp serie uppvisar luckor. Det kan också hända att examplaren i Landsarkivet kan också ge information som inte finns i det ex som sändes till Kammaren (exemplaret i RA) genom tex lösa lappar etc.  
* Jordeböcker. Ger inte information av samma kvalitet som mantalslängderna men kan komplementera dessa. Finns i resp landsarkiv
* Andra tillgängliga skattelängder. Kontrollera länstyrelsernas arkiv samt vad som finns inom förutvarande kammararkivet i RA (vars publicerade beståndsöversikter  är mycket användbara).
 
I ett senare skede skulle jag ta domböckerna eftersom dels ovanstående längder kan ge värdefull information som underlättar läsningen (tex tala om nman som man bör vara uppmärksam på) dels då domböckerna är tidsödande att ta sig igenom. Möjligen är det andra saker man skall ta först, tex kontrollera om det finns skatteköpshandlingar etc för de gårdar men är intresserad av (Riksarkivet, kortregister vid forskarexpeditionen).
 
Personligen har jag valt strategin att ändra syftet lite i min forskning. Jag vill fortfarande undersöka vissa specifika anor, men för att kunna göra det har jag vidgat mig till att mer kartlägga en hel by/socken och i ett första steg inte alls med avseende på släktrelationer utan bara inventera vilka som bodde där. Successivt bygger jag på min kunskap om byn/socknen  och har då i ett senare skede som resultat kunna  få fram även släktrelationer.

[Lesley Lundberg]

Ja, det gäller allmogesläkter.  
Håller med om att det borde vara mer känt hur man går tillväga, jag är ju inte den första som forskar på detta.
För er som har svarat tackar jag för tipsen, tills jag har samlat ork att gå igenom en hel by kan jag gå in på min adliga gren som jag har hittat.
Har fått in att jag är släkt med Modée, Ulfvenklou samt Örnflycht.
Detta öppnar upp en ny sida som innebär att jag måste börja läsa i Elgenstiernas bok.

[Michael Lundholm]

Lycka till Lesley,
 
Jag kan också komplettera med följande kommentar med anledning av mitt inlägg från Göran Ekberg i Örebro. Göran är en flitig domboksinventerare och har bla publicerat Register till Karlskoga härads dombcöker 1629-1719. Hans kommentar har jag fått mailledes och han har samtyckt till att jag lägger ut det här:
 
Det viktigaste med domböckerna och det som gör dem överlägsna andra källor, är att det i tämligen hög utsträckning framgår att X är moster till Y vars brorson heter Z. Det vill säga en i många fall mer tillförlitlig källa vad gäller släktskap än en del kyrkböcker. Det är naturligtvis ett mycket mer omfattande arbete att gå igenom dessa än att hämta uppgifter ur de källor som du nämner men en uppgift ur mantalslängden måste nästan alltid verifieras någons stans.
 
Du nämnde jordeböckerna också och vinsten med dessa (och då menar jag de äldre = årliga räntan) är att de ofta finns bevarade från 1540-talet. Så ett komplement till mantalslängderna, även tidsmässigt, är de.
 
Om detta kan jag bara instämma, även om det finns mycket att tillägga om 1500-talet och det tidiga 1600-talet.