Familjesituationen mellan folkräkningarna

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Går det på något sätt få reda på vad som hände en familj eller en person mellan Folkräkningarna?
 
Min farmor dog 1919 och lämnde man och fyra barn efter sig. Barnen var 6 år, 3 år, 2 år och 1 månad.
 
Vid Folkräkningen 1920 finns alla barnen i familjen. Jag vet att min faster, som var 1 månad då modern dog, växte upp hos en kärleksfull fosterfamilj.  
 
Vad jag vill veta är, hur kunde min farfar ta hand om dessa små barn, när han arbetade. Hamnade alla barnen hos fosterfamilj eller hade han en barnflicka eller släkting som tog om hand om dem? Min far har aldrig nämnt något om en fosterfamilj, men det kan ju ha varit något han aldrig velat berätta om.
 
1925 flyttade min farfar och då vad jag vet så fanns alla barnen med förutom min faster, som  hämtades hem, när hon var 10 år.
 
Alltså hur får man reda på familjesituationen mellan folkräkningarna, flyttningar och sådant? Hur gör dagens unga släktforskare och morgondagens?
 
Ann-Mari Bäckman

[Eva Dahlberg]

ja, enkelt uttryckt så forskar man i kyrkböckerna i stället eftersom de fördes kontinuerligt. Den kontinuerliga kyrkbokföringen frånm tidigare sekler ersattes aldrig av folkräkningarna!  
 
Husförhörslängderna ersattes ca 1894 av församlingsböckerna. Från hfl och församlingsböcker gjordes vart tionde år från 1860 ett utdrag till SCB (till 1930) varifrån man säga att man konstruerat de s.k. folkräkningarna. Detta är folkräkningens underlag.
 
Församlingsbööckerna är kontinuerliga och innehåller flyttningar m.m. Folkräkningen är en ögonblicksbild därifrån - dessutom ofta en felaktig sådan.
 
Jag hoppas att de nya forskarna - inte bara de unga utan alla som vill forska på 1900-talet använder sig av kyrkböckerna inklusive församlingsböckerna i den mån de finns tillgängliga, en del finns fortfarande i södra Sverige kvar på församlngsexpeditionen.
 
Hälsningar,
Eva

[Ann-Mari Bäckman]

Det är frågan, hur lättillgängliga är dessa församlingsböcker? De är väl knappast mikrofilmade, eller?

[Eva Dahlberg]

jodå, det är de för hela norra Sverige ner till Stockholm (tillgängliga för lån t.o.m. 1934 om hela volymen slutar före dess), stora delar av Småland/Östergötland. Dilemmat är att under filmningen av Östergötland och Småland gick man 2003 över till skanning i stället som ska komma i SVAR:s forskarsal (Internet).
 
Originalen finns hos respektive landsarkiv som svarar på frågor man har.
 
Det står mer  
här Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Församlingsbok
 
här Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Församlingsböcker
 
och här finns i mitt inlägg den 12 januari 2003 en sökbeskrivning för att få veta vad som finns, visserligen beskrivet för SCB-utdrag men användbart för att söka i NAD (www.nad.ra.se) - sök alltid dina församlingar där så får du veta vad som finns.
 
Jag kan även ta tillfället att rekommendera min egen artikel om 1900-talets källor i Släkhistoriskt forum 2003 (se sida och nummer genom att klicka på mitt namn så får du fram min profil).
 
Dessutom står det en del i den tråd om  som du öppnade i december, där nämner jag församlingsböckernas tillgänglighet.
 
Folkräkningarna är ett hjälpmedel men inte en fullgod ersättning för kyrkböckerna. Forskning i folkräkningen kan enligt min uppfattning inte ersätta forskning i kyrkböckerna.
 
Det finns  i de s.k. Folkräkningarna fel födelseförsamling, namn och fel föräldrar(gäller både Arkions s.k. Folkräkning och cd-skivan Sverige befolkning 1890).  
 
Felen ligger enligt vad jag kunnat dokumentera i mina egna släktingars fall både vid avskrifterna från husförhörslängd till SCB-utdrag och/eller från SCB-utdrag till Arkion, samt vid fel från husförhörslängd till husförhörslängd genom åren. Folkräkningen är inte förstahandskälla till någon uppgift mer än kanske var en person bodde ett visst år (en person som möjligen hette så och möjligen var född det år på den plats som anges och möjligen hade angivna föräldrar/barn).  
 
Många uppgifter i folkräkningen är helt korrekta, men fel förekommer i större utsträckning än i kyrkböckerna - där det också finns fel det ska vi vara medvetna om gäller även på 1900-talet.
 
Men när du själv följer dem volym för volym genom åren från vaggan till graven i kyrkböckerna (husförhörslängd, födelseböcker, församlingsböcker efter 1895, flyttningsböcker) så ser du de ev. felskrivningar som förekommer.  
 
Folkräkningarna vara till stor hjälp för att hitta eller återfinna en person, få en ingång till kyrkböckerna och möjligen även ta en genväg mellan åren (men den senare kan få en att dra felaktiga slutsatser).  
 
Hälsningar,  
Eva  
 
(delvis återanvänt text jag skrev under Anbytarforum: Källor: Internet: Arkion - efterlysningar (Folkräkningen 1890/1900 m.fl.): Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-20 )

[Eva Dahlberg]

Din rubrik är mycket välformulerad liksom din fråga eftersom den belyser det problem som finns att få ut kunskapen om att det finns mer omfattande material att söka i än folkräkningen 1890/1900 och sedan Sveriges dödbok eller före 1890 husförhörslängden (för de två senare känner de flesta till).
 
Det finns en kontinuerlig kyrkbokföring med alla dess former på 1900-talet (till 1991) liksom det finns före 1900 (om böckerna är bevarade för bränder eller annan förstörelse). I dessa finns flyttningar inom och utom församlingen, vigslar, födslar och dödslar dvs allt som hänt en familj mellan den 31 december 1890 och den 31 december 1900 och sedan mellan den 31 december 1900 och den 31 december 1910 (den senare finns bara på mikrokort, inte på Internet/cd) osv.
 
I dessa kyrkböcker (församlingsboken) finns även fullständigt födelsedatum och lysnings- och vigseldatum vilket saknas i SCB-utdragen/Folkräkningen.
 
Hur får man ut denna information till de som vill forska?  
 
Hur kommer det sig att man känner till SCB-utdragen 1900/1910/1920/1930 men i områden där församlingsboken, och övriga böcker, finns på mikrokort inte känner till dem?
 
Hälsningar,
Eva

[Jan Ek (Janek)]

Eva,
 
Jag är en stor fan av allt du skriver, och försöker få med mig det mesta. Varför? För att en gång i framtiden kanske bli lika väl insatt förstås ...
 
Och detta är viktigt ...
 
Den essentiella frågan som jag tror du är inne på; Hur ska dagens, och inte minst framtidens släktforskare, få klarhet i hela spektrumet av källor, och inte begränsa sig till de lättast åtkomliga? T.ex. CD-skivor, internetbaserade index etc. Med de risker det då innebär för att följa fel personer, koppla ihop fel släkter, eller ge upp när vägen framåt faktiskt finns där, om än lite mer otillgänglig.
 
Det finns nog inget enkelt svar på den frågan, men kanske skulle Släktforskarförbundet genom Rötter skapa en helt separat portal med en mycket större exponering än de spridda nybörjartips som finns idag? Med en så kort och precis text som möjligt som sammanfattar varför man inte bör gå minsta motståndets väg, och vilka skatter som finns därute för den som vet var man ska leta. Skrivet på ett nybörjarspråk för nybörjare. Den inledningen borde kanske också tryckas i en folder och spridas gratis till bibliotek, skolor och föreningar? Vi tror väl att släktforskning är en hobby i växt, och här är det nya, och ständigt yngre människor som hoppar på tåget varje dag.
 
Är det inte det vi gör redan idag då? Nja, när man ser hur nybörjarfrågorna återkommer dagligen här på forumet, tror jag svaret måste vara att vi inte gör det helt rätt ännu, och att det finns utrymme för stora förbättringar ...
 
En parallell till hur man ska förklara möjligheterna för släktforskning i Sverige på ett bra sätt, är ju emigrantforskningen där jag ser en liknande situation. De enklaste nybörjarfrågorna ställs om och om igen, också när svaren redan getts här på Rötter och i Anbytarforum, många gånger till och med. Och att man då t.ex. tror att alla svaren finns på Ellis Island, och inget finns tillgängligt före 1892 eller för andra hamnar. Eller att det är nog att följa familjerna i census ... eller att alla svaren finns på internet ... eller ...
 
Jag älskar Rötter och Anbytarforum, men jag tror vi måste erkänna att vi inte utnyttjar detta media helt optimalt ännu. Att vi i demokratisk anda samlar allt material, på alla kunskapsnivåer, tillgängligt för alla är en underbar egenskap som gör att nästan oavsett hur mycket man kan så är det alltid något nytt att lära. Och den ska vi behålla. Men bygger vi inte därigenom en väldigt hög tröskel för de allra mest nytillkomna som bara har en vag ide om vad släktforskning är?
 
Om någon förstår vad jag menar med en helt ny portal för helt nya forskare så kanske det kan vara ett förslag att diskutera. Det ska givetvis inte vara en helt separat plats där nybörjarna ska stängas in, men en alternativ ingång med en väldigt låg tröskel, pedagogisk ned på en skolelevs nivå. Därifrån länkar man sedan tillbaka till hela Rötter. Kanske ska den ha en helt ny webadress?
 
(Så blev detta ett helt gruvligt felplacerat inlägg i god Anbytartradition  Men när kroken var slängt ut ...)

[Ann-Mari Bäckman]

Man behöver inte alls vara nybörjare för att ställa frågor, som för vissa är självklara. Min forskning började med släkten från 1890 och bakåt i tiden, jag behövde aldrig fundera över vilka 1900-tals böcker jag skulle titta i. Det som gällde för mig var de släktforskningböcker, som var tillgänglig på 1980-talet och början av 90-talet (utan internet).
 
Att jag numera är mest intresserad av vilka nutida släktingarna är och tyvärr alltför sällan besöker Bibliotekets släktforskningsrum och själv ser vilka böcker som finns att tillgå, gör att jag ställer sådana här nybörjarfrågor.
 
Den här gången ska jag kopiera Evas svar, så jag har det tillhands, när jag kommer mig för att besöka biblioteket.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Jan Ek (Janek)]

Tror att du kanske missuppfattade min vinkling som jag också insåg gjorde mitt inlägg felplacerat; en del i en större diskussion som tidigare förts på andra platser i Anbytarforum.  
 
Självklart kan alla ställa frågor, och det är ingenting som är självklart. Ingen är född rutinerad släktforskare. Det är det Anbytarforum är till för. Mitt försök till svar på de frågor som Eva kastar fram i sitt inlägg ovan går förbi det du startade tråden med Ann-Mari, och är bara indirekt kopplat till det du frågade om överst i tråden. Dina kunskaper som släktforskare vet jag absolut ingenting om, och ville aldrig drömt om att ens försöka värdera.
 
Vad jag (och Eva?) ser som ett problem är hur vi i en situation med några mycket lättillgängliga källor, kan leda alla nya forskare in i ett spår där de ser helheten, inte bara det som ligger mest synligt. Med de risker till felskär den ganska nya situationen också innebär. Släktforskning via internet är ju en relativt sett ny företeelse.
 
Detta problem borde vi kunna diskutera, men kanske inte under den här rubriken ...

[Victor Ericsson]

En förklaring till varför de flesta känner till utdragen ur församlingsboken 1900, 1910 och 1920 men inte att det faktiskt finns riktiga församlingsböcker också är väl att utdragen filmades redan för ca. 15 år sedan och har funnits i SVAR-katalogen sedan dess. Det är dessutom dessa som återfinns på de flesta arkiv samt bibliotek/forskarcentra.
 
Församlingsböckerna, i alla fall för södra Sverige är ju precis nyligen filmade och inlämnade till landsarkiven så det är ju självklart att alla inte är uppdaterade och känner till dessa. Även jag tyckte att det var hopplöst att tvingas missa 10 år hela tiden när man bara gick på utdragen och har därför mycket att fylla i nu.
 
mvh
Victor

[Ann-Mari Bäckman]

Jan! Ja, jag missuppfattade det hela, kände mig väldigt stött, men det är bra nu.

[Stefan Simander]

Kantstött?

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Kort bara om att detta är mycket viktigt som kommit upp här (och på andra håll tidigare). Självklart bör vi få till en utförligare nybörjaringång så att sådant som 'är givet' (för det är mycket) finns lätt tillgängligt en gång för alla.. Evas utförliga arbeten om 1900-talsforskning är ju också något som bör ingå här. (Publicerade i Släkthistoriskt Forum - men sedan länge hett eftertraktade även här i Rötter.. :-)
 
Lustigt var att jag just idag kom mig för att länka upp bättre (både i Rötter och Anbytarforums menyer) till Rötters avdelning för Nybörjare. Jag hade i princip inte kikat in här - men kände väl vibbarna och behovet!
 
Men det behövs alltså en utförligare startväg/portal för nybörjaren; förhoppningsvis gör väl dessa länkar någon liten nytta så länge tror jag..
 
(Som synes fortsätter även jag under 'fel' rubrik - men allt går ju att ändra för den flitige i mån av tid :-)

[Sten-Sture Tersmeden]

Kul att 1900-talet (äntligen!) har börjat uppmärksammas. Efterlyste faktiskt ett projekt kring det (möjligtvis till förbundet för ett par år sedan), inte officellt utan mer att jag försökte få fart på intresset genom att göra en förfrågan eller förslag.
 
Man kan ju faktiskt säga att det är lättare att forska på 1700-1895 än från 1896 och framåt!
 
Eva har gjort ett stort jobb som det går att jobba vidare på!

[Ann-Mari Bäckman]

Eva!
 
Tack för ditt svar och att du så tålmodigt svarar på i princip samma fråga om och om igen!  
 
Jag har nog fått inse att jag trots allt är en nybörjare vad gäller 1900-talets församlingsböcker och även att forska via internet. Jag skulle behöva en uppfräschningskurs i släktforskning :-)
 
Ann-Mari Bäckman

[Margareta Hafdell]

hej ! jag undrar hur man går till väga för att få tag personer mellan folkräkningarna 1900 och 1970 finns de någon som kan hjälpa mig?

[Katarina Möller]

Hej Maggan!
 
Från www.svar.ra.se kan man beställa SCB utdrag från församlingsböcker för år 1900, 1910, 1920 och 1930. Har man tur kan man hitta familjen och sedan kan man ta kontakt med den aktuella församlingen för att få reda på vidare info.
 
Adress till församlingarna finns på www.svenskakyrkan.se
 
Hälsningar
Katarina Möller
Karlskrona

[Eva Dahlberg]

Man kan också för perioden beställa mikrokort med de församlingsböcker som efterträdde husförhörslängderna, eller se de skannade fram till 1905 (1906?) i SVAR:s abonnemangstjänst. Möjligheten finns dock ännu inte för hela landet, men det kan vara värt att undersöka beroende på vilka församlingar du söker. Se mer info bl.a. här Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Församlingsbok och här den 6 januari 2007 Anbytarforum: Hur gör jag? (Metodfrågor): Dödsdatum, hur hittar man det bäst? där beskrivningen av tillgänglighet till dödböckerna också gäller för församlingsböcker (orginalboken, inte SCB-utdraget).
 
De s.k. folkräkningarna 1890/1900 (och 1870/1880) är konstruerade från SCB-utdragen ur husförhörslängderna (dvs. utdrag till Statistiska Centralbyrån) och det som finns på mikrokort 1910, 1920 och 1930 är utdragen till SCB per den 31 december 19x0 ur församlingsböckerna. CD:n Sveriges befolkning 1970 och 1980 är inte hämtat ur kyrkböckerna.
 
Kyrkböckerna i original finns endast kvar på församlingsexpeditionerna i södra och västra Sverige - landsarkivsområden för Lund, Göteborg och Värmland - och ibland inte ens där eftersom det i de två förstnämnda förtida inlämning gjorts/görs och i det sistnämnda inlämning pågår.
Se under folkbokföringsmaterial eller liknande på respektive landsarkivs webbplats via portalsidan för landsarkiven.
 
Hälsningar,
Eva

[maggan]

hej eva o katarina tack för tipsen ja ska kolla upp de MVH Maggan

[Torgny Larsson]

På SCB-utdragen för 1930 år församlingsbok finns längst till högen en spalt för inkomst och förmögenhet. Vad betyder det som fyllts i där? T.ex. 23 - 2 vad betyder det?