Äldre inlägg (arkiv) till 1999-juni-17

[Lena A Löfström]

Hej, jag söker uppgifter om Thekla Charlotta Svensk, f i Gottröra 24 februari (lite osäkert datum) år 1870. Jag söker i själva verket uppgifter om hennes föräldrar och eventuella syskon och är tacksam för all hjälp då man i Arninge av någon anledning inte vill lämna ut uppgifterna - sägs vara sekretessbelagda. Det finns uppgifter om att det skulle finnas något samband med kungahuset och jag vet att denna Thekla fick - efter sin faders död - månatliga utbetalningar från någon Bernadottesk fond.  
 
Är det kanske någon av er som har något lite kläm på det här så är jag mycket tacksam för kontakt.
 
Hälsn Lena A L

[Carl Szabad]

Det låter märkligt. I Arninge finns bara mikrokort på kyrkböckerna eller SCBs avskrifter av dessa, och de är inte sekretessbelagda för 1870. Antingen finns hon med i födelseboken för Gottröra eller också finns hon inte med.

[Lena A Löfström]

Ja i Arninge säger man att de inte har uppgifter om henne och om man vill ha ut hennes uppgifter får man vänta eftersom de är sekretessbelagda fram till år 2000 men beskedet var att de förmodligen skulle utöka tiden för sekretess ytterligare 70 år.
 
Kan detta eventuellt betyda att det faktiskt föreligger någon form av släktskap med Bernadotterna som man inte vill skall komma fram än på ett tag. Det lär ha ryktats att Josephine skulle ha tillbringat en längre tid utomlands, en tid som sammanfaller med Teklas födelse. Det har heller inte gått att få fram några uppgifter från den Bernadotteska stiftelsen som under hela hennes livstid utbetalade pengar till henne, även där har man hänvisat till sekretessen.
 
Hela saken verkar över huvud taget något förvirrad då det i olika handlingar, utdrag död/begravninsbok, vigselbevis, vid barnens födelse etc återges olika efternamn. På de flesta står hon som född Svensk på andra som Forsberg. Kanske någon kan tipsa mig om hur få rätsida på detta?
 
Hälsn Lena A L

[Anders Andersson]

Jag tycker också det låter underligt. Skulle det nu vara så att någon uppgift ändå påstås vara sekretessbelagd, så kan man få saken prövad, och man måste inte ens ansöka skriftligt.
 
Enklast är antagligen att be den tjänsteman som inte vill lämna ut handlingen (eller en avskrift av de begärda uppgifterna) om ett avslagsbeslut. Av ett sådant, som myndigheten måste prestera skriftligt, skall framgå dels varför handlingen inte kan lämnas ut, dels vart man kan vända sig om man önskar överklaga beslutet. Det duger inte att vifta med sekretessflaggan i största allmänhet om man arbetar på en svensk myndighet.
 
Allmänt kan sägas att det inte är tillräckligt att i beslut som går parten emot bara hänvisa till den lagtext som är tillämplig. Principen är att det av beslutet ska gå att utläsa vad som i det enskilda fallet varit avgörande för utgången.
(Justitieombudsmannens ämbetsberättelse 1990/91 sid 103)
 
Som Carl Szabad påpekar gäller inte sekretess för folkbokföringsuppgifter från 1870 (70-årsregeln är inget som Riksarkivet har hittat på, utan den finns föreskriven i sekretesslagens kapitel 9 vad gäller vissa slag av personuppgifter), så antingen var det någon i Arninge som drog en vals, eller så har man tillfört uppgifter i den aktuella födelseboken sedan 1928. Någon hundratrettioårig sekretess till förmån för släkten Bernadottes rykte finns inte i lagen, och troligen inte i Arninge heller...
 
Författaren Ola Larsmo berättade att han under sitt arbete med romanen Himmel och jord må brinna sökte på Krigsarkivet efter dåvarande säkerhetspolisens handlingar från tiden för första världskriget. 1915, 1916 och 1918 års handlingar fanns där, med uppgifter om misstänkta revolutionärer och liknande, men ingenting från 1917. En förfrågan hos SÄPO ledde till beskedet att 1917 års handlingar fanns kvar hos dem, men att de inte lämnades ut eftersom de användes i utbildningen. Jag vet inte huruvida Larsmo drev saken vidare.
 
Jag kan rekommendera Sekretess! Handbok om sekretesslagstiftningen av Lennart Lillieroth till den som är intresserad av att fördjupa sig i offentlighetsprincipen och alla hållhakar vi som enskilda faktiskt har på våra myndigheter, till vilka Riksarkivet ju hör.

[Anders Andersson]

...beskedet var att de förmodligen skulle utöka tiden för sekretess ytterligare 70 år
 
Du milde tid! Vad är detta, Riksarkivet eller Arkiv X?? Så där får det absolut inte gå till. Myndigheten kan inte förändra tiden för sekretess efter eget huvud; den står angiven i lag. För övrigt innebär inte 70-årsregeln att alla uppgifter är hemliga i 70 år, utan bara att de uppgifter som av någon anledning är hemliga är det i HÖGST 70 år. I många fall kan uppgifter lämnas ut trots att 70 år inte förflutit.
 
Jag skrev fel i mitt förra inlägg; det är sekretesslagens kapitel 7 som är mest intressant för oss, och mer specifikt dess 15 § (om sekretess avseende folkbokföringsuppgifter).
 
Redan påståendet att en uppgift från 1870 skulle vara sekretessbelagd till år 2000 låter som ett missförstånd, och antydningen att sekretessen så här i elfte timmen skulle förlängas är rent ut sagt barock. Den som sade det kan inte ha mycket på fötterna, eller så är du en riktigt spännande historia på spåren.
 
Mitt råd är att du tar det den formella vägen, och du kan rentav göra det anonymt om du så önskar - det har du rätt till. Du behöver inte berätta vad du skall ha uppgifterna till eller vad du misstänker har föranlett det här hemlighetsmakeriet; sådant är ovidkommande för rätten att ta del av allmänna handlingar, och hjälper på sin höjd den tjänsteman du talar med att hitta på nya svepskäl för att förhala ett utlämnande.

[Anders Andersson]

Du nämnde Bernadotteska stiftelsen; den är väl knappast en myndighet? I så fall är det nog lönlöst att fortsätta där; vill de tiga som muren så är det deras sak. Våra arkivmyndigheter har helt andra skyldigheter gentemot allmänheten än vad privata institutioner har.

[Eddie Bjärrenholt]

Släkten Svensk finns också i grannförsamlingen
Fasterna.
 
Kontakta Norrtälje släktforskarförening så kan de eventuellt hjälpa till.

[Carl Szabad]

Men Lena, du skriver i första stycket att man inte har uppgifter om henne, och sedan att om man vill få ut de obefintliga uppgifterna får man vänta till år 2000!?! För övrigt blir 1870+70+70=2010. Om nu en sån sekretesskonstruktion skulle vara möjlig.
 
Att folk byter namn den här perioden är inte ovanligt. Hon kan vara dotter till en knekt som när han fick avsked tog tillbaka sitt gamla släktnamn, för att bara nämna en möjlighet. Rätsida får man säkrast, om det går, genom att på vanligt sätt följa personen bakåt i husförhörslängderna och via flyttningslängder. Det är ju ingen svår period direkt, det senaste sekelskiftet. Och var hamnar du då? Uppgifterna du lämnat hittills är ganska vaga.

[Lena A Löfström]

När det gäller offentlighetsprincipen och allmänna handlingars offentlighet och sekretesslagens bestämmelser så kan jag dem ganska bra eftersom jag såväl forskat som undervisat på universitetet om just detta. Men ni skall alla i alla fall ha tack för hjälpen. Jag slängde iväg frågan utifall någon av er kanske kände till historien eller själva hade anor i trakten och kunde ge mig tips.
 
Till Carl, jag skrev ovan att Arninge inte har uppgift om henne, men uppenbarligen finns någon anteckning om att hon faktiskt existerat, där det också finns hänvisning till sekretessbestämmelser. Det är inte jag personligen som varit i kontakt med dem utan det är hennes nära släktingar som försökt i sådär en 50 år att få fram uppgifterna, nu senast under tidigt 90-tal (tror jag det var). Det var i o för sig före Arninges tid så det var väl dumt av mig att skriva Arninge. Men enligt uppgift har de varit i kontakt med såväl pastorsexpeditioner, Riksarkivet, Landsarkivet som skattemyndigheter och hov och alla har hänvisat till sekretess. Jag är medveten om att det inte finns - normalt sett - så långa sekretessperioder, men med hänvisning till att det kan skada personen eller någon honom/henne närstående eller tredje man kan man faktiskt sekretessbelägga för lång tid. I själva verket så är det så att det inte ens finns en 70-årsregel... varje gång någon begär ut en allmän handling skall eventuell sekretess bedömas igen eftersom förhållanden kan ändras från tid till annan, därmed kan också sekretesstiden bli längre än 70 år eller för den delen kortare.
 
Jag vet i dagens läge inte så väldigt mycket mer än det jag skrivit här, jag kommer att få mer uppgifter snart och då återkommer jag. Det enda jag vet om hennes föräldrar är att hennes pappa begravdes under stor pompa och ståt, massor av prominenta gäster, i Uppsala domkyrka, liket fraktades dessutom genom staden i kortege. Så någon knekt var han nog inte. Med de pengar hon fick från Bernadotteska fonden lyckades hon i alla fall - trots giftemål med en vanlig skrivare - utbilda alla sina söner vid de bästa privatskolor som fanns och de fick alla hög akademisk utbildning och gjorde stora insatser för vårt land (några finns än i livet och är 90+).
 
Men jag skall envisas, se om jag har bättre tur än den närmaste släkten, när jag begär ut handlingar. Jag lovar återkomma och rapportera.
 
Hälsningar Lena A L

[Anders Andersson]

Hmm... Det påminner mig om en historia som en amerikan berättade på Smultron-listan för ett drygt år sedan, att hans far skulle ha varit oäkta son till Oskar II, att fadern berättat om sina tidiga minnen från Stockholms slott, att han tjänstgjort som soldat i Stockholm, att han uppgivits vara född i Visby 1875 men inte stått att finna i födelseboken, och att det inte gått att komma vidare eftersom the Bernadotte Archives (som antogs sitta på gåtans lösning) skulle förbli stängt för allmänheten till åtminstone 2010 (enligt ett brev från arkivets chef).
 
Även om historien lät misstänkt lik en släktskröna tog jag mig tid att kolla hans uppgifter mot SCB-utdragen för Visby när jag ändå befann mig i Leksand, och där fann jag faktiskt kungasonen som tredje barnet till en skomakare och hans hustru. Alla normalt pålitliga data såsom efternamn, ort och årtal stämde; enda kruxet var att sonens förnamn inte stod i SCB-utdraget eftersom han inte var döpt! Gissningsvis var det detta som hade satt käppar i hjulen för den amerikanske forskaren och stärkt hans misstankar om att det var något lurt med pojkens identitet. Min rapport till honom verkade dock inte räcka för att han skulle släppa den i mitt tycke nu ganska svaga tråden till Bernadotte.
 
Lenas uppgifter verkar dock något påtagligare, särskilt detta med utbetalningarna från Bernadotteska stiftelsen - jag utgår här från att de är väldokumenterade. När dog Thekla respektive hennes far, för övrigt? Det kan ha betydelse för våra resonemang här.
 
I vilken grad och varför en viss uppgift ur folkbokföringen råkade vara sekretessbelagd när någon ställde en för oss oklar fråga för tio eller om det nu var femtio år sedan tror jag är av mindre betydelse; sekretessbestämmelserna har liksom pastorsexpeditionernas rutiner och personalens utbildning hunnit ändras en hel del, och det är ju bara nu gällande bestämmelser som är intressanta för oss. Om ingen har ställt frågan på nytt (t.ex. genom att själv titta i SCB-utdragen för Gottröra och se efter huruvida Thekla finns med där) de senaste två åren, då är det i praktiken som om frågan aldrig ställts alls. Theklas släktingar kanske inte var insatta i sekretessbestämmelserna och missförstod det svar de fick, eller så fick de helt enkelt bara dålig service på pastorsexpeditionen. Dessutom är det förstås helt avgörande huruvida de frågade efter födelseboken eller dödboken...
 
Att det inte skulle finnas en 70-årsregel är dock fel. Jag citerar sekretesslagen 7 kap 15 § tredje stycket: I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Samma eller kortare tider anges i flera andra paragrafer, men 7 kap 15 § är alltså den som rör folkbokföringen. Visst är det riktigt att varje begäran om utlämnande skall bedömas för sig, men bedömningen måste ju stödja sig på skriven lag, och om det står högst 70 år i lagen så kan ingen bedömning i världen ändra på det. Jag har letat, men inte lyckats hitta någon relevant paragraf där tiden är längre än 70 år.
 
Om nu någon till äventyrs plockat fram 1870 års födelsebok på 1930-talet och skrivit in nya uppgifter om Thekla i den, då kan dessa uppgifter mycket väl vara skyddade av sekretess i dag, men det förändrar ingenting för den ursprungliga födelsenotisen. Att det i dag lever personer som skulle kunna lida men av att en uppgift från 1870 röjs saknar också betydelse; tiden räknas från när uppgiften tillkom. Varken Lennart Bernadotte eller drottning Ingrid av Danmark har någon talan på den punkten, om de nu skulle känna sig berörda.
 
Hur som helst, jag emotser med nyfikenhet din kommande rapport (jag skall nog sätta URL-Minder på att bevaka den här diskussionen åt mig)! Det skulle vara intressant att få ett sådant här fall redovisat i detalj, så att det blir lättare att bedöma andra, liknande historier.
 
Jag fick aldrig klarhet i vad amerikanerna avsåg med the Bernadotte Archives; finns det ett sådant arkiv eller handlade det kanske bara om ett brevsvar från hovet som misstolkats? Kan det ha med Bernadotteska stiftelsen att göra?

[Lena A Löfström]

Hej, jag håller med om att historien liknar alla dessa amerikahistorier som florerar där många emigranter sägs vara oäkta barn till någon Bernadotte. Men precis som Du tycker jag den här historien har lite mer substans, det rör personer som  levt i vår egen tid, i vår egen närhet.
 
Utbetalningarna från den Bernadotteska fonden finns dokumenterade och verifikationer finns kvar.  Jag får tillgång till dem snart och kan då se vilken fond det var, för det lär finnas fler. Vad gäller de Bernadotteska arkiven så visst finns de.
 
Du undrade när Thekla dog, hon dog i Täby, Sthlms län den 14 november 1963. När det gäller hennes far har jag inget årtal - än. Återkommer om det.
 
Det där med 70-årsregeln, det jag menade var att den inte är statisk utan kan ändras från tid till annan. Och visst kan det förlängas om särskilda skäl föreligger.
 
Jag återkommer så fort jag får mer info... riktigt skoj det här med ett alldeles riktigt mysterium även om det inte är mitt eget. Det är dessutom alldeles fantastiskt att kunna få möjlighet att diskutera saken med andra som kan mer än man själv och som ställer upp som bollplank. Det är jag oerhört tacksam för.
 
Hälsningar Lena A L

[Carl Szabad]

Lena: Finns det egentligen något som är korrekt i denna historia?
 
I datamaterialet som kommer att användas för nästa Sveriges Dödbok har jag kollat avlidna i Täby för det datum du angav och det finns ingen kvinna (enligt SCB) född i närheten av 1870 som avlider den dagen. Jag har även kollat med pastorsexpeditionen. Och även om kommunen Täby avses så bestod den vid den tidpunkten av endast Täby församling. Jag har kollat resten av 1963 också och inte funnit någon kvinna född 1870 som är död i Täby.
 
Om du talar om allt du vet på en gång så har vi kanske möjlighet att kolla relevansen, men det låter som den vanliga Amerika-skrönan där man förgyllde sina förfäder eftersom ingen kunde kolla fakta.

[Ingrid och Olof Bergström]

Tekla Charlotta Forssberg finns på Söderskivan, rotemansarkivet. Hon var född i Gottröra 8/4 1870,  kom från Kungsholmsroten 1892, sammanbodde först på Västgötagatan 4 med och gifte sig sedan med Per Johan Frölén, kontorist. De flyttade till Jakobsroten samma år. Deras son Einar Hjalmar Frölén är född 1892 i Katarina. Familjen bor 1895 på Fjällgatan och flyttar nästa år till Observatorieroten.

[Anders Andersson]

Jag vill endast kort kommentera detta med sekretess igen: Visst kan 70-årsgränsen ändras - genom lagändring, beslutad av Riksdagen. Det förhållandet står i skarp kontrast till ett föregivet uttalande av någon anonym tjänsteman på Riksarkivet med den ungefärliga innebörden det där är hemligt i tio år till, och det är ingen idé att du återkommer då, för vi tänker försöka hålla det hemligt så länge det bara går, med eller utan stöd i lag. Nu har jag förstått att svaren från de olika arkivmyndigheterna kanske inte var fullt så illavarslande som det först verkade, men jag vill ändå vidhålla vad jag hittills skrivit i saken.
 
Jag skulle vilja ha en precisering av påståendet att sekretessen skulle kunna bibehållas även sedan 70 år förflutit med anledning av särskilda skäl, men då detta ligger en bra bit vid sidan om den aktuella diskussionen kanske vi skall söka oss till en annan del av trädet? I brist på Lag och rätt som eget ämne kanske vi kan ta upp saken under Källor: Arkiv och bibliotek, där ju arkivmyndigheternas regler och rutiner rimligen borde kunna behandlas.
 
Emedan jag själv är statsanställd tjänsteman (universitet) med ansvar för datordrift är jag angelägen om att kunna reglerna, och kunna dem väl, innan någon journalist dyker upp och sätter mig på prov. Om min nuvarande uppfattning är felaktig på någon punkt, så vill jag definitivt veta det.

[Ingrid och Olof Bergström]

Tekla Charlotta finns i Gottröra födelsebok (SCB) f 8/4 1870. Föräldrarna var Carl August Svensk, soldat nr 38, född 1834 i Stockholm och hans hustru Christina Lovisa Andersdotter, född 1832 i Gottröra. De bodde i Östra Rickeby soldattorp. De gifte sig 1857. Barn var före Tekla: Carolina f 1857, Edla Christina f 1863,  Johanna Victoria 1866, alla födda i Gottröra. Carl August Svensk dog 1872 (efterträdaren fick samma namn). Vi kan väl gissa att fadern med den fina begravningen var en styvfader Forsberg.
Per Johan Frölén och Tekla Svensk har en son, som fortfarande står i Vem är det 1999 och har stått där i 50 år.

[Ingrid och Olof Bergström]

Familjen Svensk: fortsättning. Jag gissade fel att det fanns en styvfader Forsberg, Systern Edla Christina kallar sig också Forsberg, hon byter till detta namn 1883, när hon är piga hos en länsman i Skepptuna. Tekla flyttar till Uppsala 16/11 1885. Modern har inte gift om sig och är fortfarande änka med namnet Svensk i församlingsboken 1900 och ladugårdspiga vid Johanneberg.
Det kunde också vara intressant om det går att ta reda på vad Tekla gör i Uppsala och vad hennes make, född 27/4 1866 i Frödinge, Kalmar län, har för bakgrund, men detta kommer inte att göras av mig den närmaste tiden. Kanske någon annan vill fortsätta.

[Lena A Löfström]

Tack snälla Ingrid för all info. Nu skall jag själv försöka sätta fart på sökandet. Skall söka henne i Uppsala för att se om jag kan se vad hon gjorde där. Hennes makes bakgrund är inte särskilt intressant, han hette uppenbarligen Ericsson från början och tog sig namnet Frölén, varför verkar ingen veta. Men de är fortfarande den enda släkten Frölén i Sverige.
 
Som sagt, jag återkommer så fort jag hittat något mer.
 
Mvh Lena A L

[Carl Szabad]

Lena: Att någon som är född i Frödinge tar sig namnet Frölén låter helt naturligt. Under företrädesvis andra halvan av 1800-talet är det mer regel än undantag att man tar sig ett eget släktnamn som vanligtvis associerar till hembyn men ofta även till hemförsamlingen, som i det här fallet.
 
Sen kan man ju undra varför inte han skulle vara intressant? Skulle en soldatdotter vara intressantare?

[Rune Edström]

Hej Carl.
Tycker nästan du var lite stygg mot Lena. Förmodligen måste hon göra prioriteringar.Har kommit på att man kan inte kolla alla människor som kommer in när man letar släkten.
mvh
rune

[Carl Szabad]

Rune: Enligt privat e-brevväxling med Lena tycker hon inte jag varit stygg alls. Hittills åtminstone. Jag försöker bara leda in diskussionen på en linje som verkar mer rimlig, att det relativa välstånd som hennes ingifta släkt uppnått kanske mer kommer av egen kraft eller från släkten Frölén än att Tekla ska vara en hittills okänd dotter till drottning Josephine.

[Sture Eriksson]

Carl, står det inte i reglerna för anbytarforum att man inte ska använda sig av privata e-mail eftersom ämnet kan beröra flera än den som frågar och svarar?
Mvh Sture Eriksson

[Eva Leksell]

Vill bara säga att drottning Josefina var född 1807 och hade alltså 1870 uppnått den mogna åldern av 63 år.

[Elisabeth Thorsell]

Jag har inte någon uppslagsbok till hands, men jag vill minnas att Joséphine gifte sig 1823 med den blivande Oscar I, och då var 15 år, vilket gör henne till född 1808. Jag tycker det verkar osannolikt att hon skulle ha fått en oä dotter efter 1871, då hon alltså uppnått den mogna åldern av 63 år. Dessutom var hon en mycket strängt religiös katolsk dam, vilket gör det otroligt också på det viset. Eller ska det vara hennes sjukliga dotter Eugénie som ska ha fått denna dotter?

[Elisabeth Thorsell]

Jag ser nu att Thekla Charlotta var född 1870, men det gör ju ingen större skillnad.

[Carl Szabad]

Ursäkta, men jag gick på Lenas teori från den 3 juni om drottning Josefina (ej Josephine), utan att kolla rimligheten. Och maken kung Oskar I hade ju varit död i över 10 år vid det tillfället.
 
Vad gäller privata e-mail var det Lena som kontaktade mig och jag svarade privat, eftersom det berörde en nu levande person som hon inte ville diskutera i Anbytarforum, vilket jag respekterar helt och hållet.

[Lena A Löfström]

Jag tror inte det var drottning Josefine det syftades på utan en annan medlem av den kunglia familjen med samma namn. Jag är i dagens läge inte ens säker på att det var namnet. Och jag tror faktiskt inte tanten fick till det i 60-årsåldern.
 
Carl - Du får tro mig på orden.. herr Frölén, skrivare och järnvägstjänsteman var inte intressant och han var inte nedlusad med pengar. Pengarna kom från Tekla.
 
Rune, det var snällt av Dig att reagera på tonen, jag tycker också att det ofta förekommer väl hårda ord och skrivningar här i Anbytarforum, men ...... i just det här fallet så är Carl alldeles oskyldig.  
 
Sture, att Carl och jag haft en privat mail-växling beror på att vissa delar av min information faller under PUL, jag har därför inte velat lägga ut infon i ett offentligt forum. Jag har dock stor respekt för Carls kunskaper och är väldigt tacksam för att han ger mig tips, råd och dåd i det här fallet.
 
Jag lovar dock att så fort jag får fram något resultat av mina efterforskningar - som ni alla så hyggligt hjälpt mig med - kommer jag att meddela det här.  
 
Mvh Lena A L

[Gabriel Wallgren]

Ursäkta mig, men nu tycker jag det här har spårat ur en aning...
Som jag uppfattade den här diskussionen från början så indicerades att Tekla var utom ätenskaplig dotter till en svensk kung eller prins (d v s Carl XV, Oscar II eller prins August), någon annan torde knappast på grund av kronologiska skäl komma på fråga.  
Rätt vad det är en vecka senare efter diverse privat emailande (med hänvisning till PUL) så visar det sig att diskussionen hela tiden har gällt till vilken KVINNLIG medlem av kungafamiljen som Tekla är dotter... Vad fan är detta?
Ursäkta min upprördhet men då finns det bara följande personer att välja mellan: prinsessan Eugenie, f 1830, d ogift 1889 (dtr till Oscar I och Josefina), prinsessan Sophie, sedemera drottning Sofia (1836-1913) samt prins Augusts hustru Therese (1836-1914).
Personligen tror jag mycket på folkets röst i filmen Brusters miljoner None of the above...

[Ingrid och Olof Bergström]

Hej, Gabriel!  Det stod redan i Lenas andra inlägg: Josephine skulle ha tillbringat en längre tid utomlands, en tid som sammanfaller med Teklas födelse. Ingen har direkt sagt att det skulle vara en kung eller prins.
Kan det funnits en Bernadottefond, där man kunde söka pengar till sina söners studier?

[Lena A Löfström]

Hej Gabriel,
 
det har inte alls spårat ur. Läs mitt andra inlägg här ovan så ser Du att där refereras till en Josephine (ett namn som jag inte var säker på se senare inlägg). Det är därför, och inte efter privat e-mailande, alla förutsatt att det gäller en kvinnlig kunglighet och inte en manlig.
 
Hälsningar Lena A L

[Carl Szabad]

Källkritik
 
är något som vi försöker pränta in hos forskarna. Och då är den gamla historien med det oäkta kungabarnet bra som exempel.
 
Lena har av sin sagesman, en ingift släkting, fått en historia till livs innehållande de vanliga komponenterna, handlingarna sekretessbelagda, utbetalningar från kungahuset och bekräftelser från ättlingar. Men en kritisk forskare kollar naturligtvis upp vad som går med hjälp av relevanta handlingar.
 
Det visar sig i det här fallet att Lenas sagesman inte har någon som helst kontroll på familjen. Följande har jag efter några dagar kunnat konstatera. Thekla Charlotta Svensk är:
 
född i Gottröra 8 april 1870 enligt Gottröra födelsebok, enligt Lena 24 februari (lite osäkert datum),
död i Oscars fs i Stockholm 6 februari 1963 enligt uppgift från Oscars pastorsexpedition, enligt Lena i Täby, Sthlms län 14 november 1963 (senare av Lena ändrat till Oscars fs). Redan när det gäller de första basuppgifterna är alltså båda fel.
 
Lena påstår också att släkten i 50 år försökt få fram uppgifter, men alla pastorsexpeditioner, Riksarkivet Landsarkivet som skattemyndigheter och hov hänvisat till sekretess. Visst finns sekretess för känsliga uppgifter, men några sådana behöver man inte leta efter när sådana mängder av öppna uppgifter finns och som naturligtvis bör kollas först.
 
Jag har följt Teklas liv år för år genom mantalslängderna i Stockholm (finns på mikrokort på stadsarkivet) och inte funnit annat än en familj som bott på flera platser, alla med relativt enkla adresser. När Tekla avled 1963 (hon blev änka 1949) hade hon enligt bouppteckningen som finns på Stockholms tingsrätt fyra söner i livet, varav i dag en lever (enligt Lena några finns än i livet). Enligt Lena är det han som bevistade sin morfars begravning under stor pompa och ståt, massor av prominenta gäster, i Uppsala domkyrka, liket fraktades genom staden i kortege. Men eftersom han är född 1907 och morfadern avled 35 år tidigare är det naturligtvis en omöjlighet. Och varför skulle man föra en enkel knekt i kortege??
 
I mantalsuppgiften 1921 framgår att tre söner bodde hemma hos föräldrarna i tjänstebostaden på Norra station (fadern var järnvägsskrivare). Två av sönerna studerade, en var jur stud och en gick på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan).
 
Men enligt Lena var hon ju nedlusad med pengar. Det borde också vara lätt att kolla upp. När Tekla avled återstod, efter den av begravningskostnaden att döma mycket spartanska begravningen, en total förmögenhet på Summa Kronor 946:-!
 
Men det skulle ju finnas verifikationer från den Bernadotteska fonden på utbetalningar under hela livet? Inte oväntat visade det sig när jag kollade med Lena att de papperen finns i Frankrike!
 
Jag utgår från att det är Lena som blivit lurad i det här fallet av någon som velat skapa sig en fin bakgrund. Sagesmannen arbetar visserligen i en bransch där kreativitet är ett krav, men när det gäller historisk forskning, som vi genealoger ägnar oss åt, är den historiska sanningen mycket bättre.
 
Men lite sund källkritik skulle inte skadat, Lena.