Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-06

[Ulla Kamil]

Hej igen Simon Karlsson.
Det var marigt. Ser att dom får en son David 7.10.1784 i Ottenby. Det står död under namnet. Nils i Stora Malm hade en bror som hette David som dog 8 år gammal. David är inte så vanligt då. Namn med Malm i från Stora malm är vanligt. Själv hette min mormors anfader Malmqvist från Stora Malm. Jag såg på Google att din Nils förfäder fanns där.
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Tack! Det var ju ytterligare ett indicie i alla fall. Min Nils får följande barn:
Gustaf Adolph 1783-09-13 Ottenby, Ås
David, som du nämnt
Johannes Nicolaus 1787-02-13 Gettlinge, Södra Möckleby (min ana)
Aron 1791-03-11 Seby, Segerstad (dör 1795)
Ulrica Helena 1795-12-27 Seby, Segerstad
Christina Charlotta 1799-09-26 Seby, Segerstad
Även Aron är ju tämligen ovanligt namn. Tyvärr har jag inte hittat några syskon till Malmgren från Stora Malm bland faddrarna. Men det var ju lite långt att åka kanske. Frågan är också var han träffar Christina Malmberg som ska vara från Södermanland enligt husförförsländen på Öland. Det känns lite som om de borde träffats innan han åker till Öland och börjar arbeta som inspektor på Ottenby kungsgård.

[Hans Olof Johansson]

Hej Simon!
 
Min frus ffmmmf är en intressant parallell till din Nils Malmgren. Anders Walin var först befallningsman och senare inspektor på Sparreholm i Sörmland men flyttade 1793 plötsligt till Öland och blev inspektor på Ottenby. Tre år senare återvänder hustrun som änka till Sörmland. Var och hur Anders Walin dog, har jag inte lyckats ta reda på.
 
Att två inspektorer vid stora gårdar i Sörmland i slutet av 1700-talet far i väg till Ottenby ser inte ut som en tillfällighet, och man undrar förstås vilka krafter som ligger bakom. Vet du hur länge Mils Malmgren blev kvar på Ottenby? Var Anders Walin kanske hans närmaste efterträdare?
 
Hälsningar
Hans Olof

[Simon Karlsson]

Verkligen intressant Hans Olof! Jag undrar dock lite vad det står för förkortad titel före Nils vid sista husförhörslängden i Eriksberg: Stora Malm AI:7a (1778-1787) Bild 130 / sid 123. Det står ju Lakejer men jag är inte på det klara vad som innefattas av det ordet. Nils var i alla fall inspektor senast 1784-10-07 då sonen David föds. Men han slutade jobbet också innan nästa son föds 1787-02-13. Då vara han kronolänsman. Det finns en historia som antagligen är anledningen till att han slutade som inspektor på kungsgården:
 
En episod ur kungsladugårdens sociala historia förtjänar att nämnas. Det är tack vare en rättegång 1784 och en rad inlagor till K.M:t som man får en viss inblick i de arbetsförhållanden, som kunde råda i svensk herrgårdsmiljö under Gustav III:s tid. De här avslöjade missförhållandena är naturligtvis inte speciellt typiska för Ottenby - säkerligen hade lantarbetarna det lika illa ställt eller kanske ännu sämre på många andra gårdar i vårt land - men genom de protokollförda vittnesförhören inför tingsrätten får man här en oväntat närgången inblick i gårdsdrängarnas dagliga liv.
   Under baron Carl Gustaf von Roxendorffs tid synes arbetsförhållandena på Ottenby ha varit ganska goda, men sedan baronen 1774 på egen begäran avgått som landshövding i Kalmar och flyttat från staden hade skötseln av arrendegården övergått till sonen Adolph och därmed hade tydligen en viss försämring i trivseln inträtt. Redan omkring 1780 synes klagomål ha framförts till högre ort, eftersom ett kungligt brev den 6 februari 1781 till kammarkollegium angående Ottenby nya arrende innehåller en anmaning att landshövdingen bör pröva om ”tjenstehjonen blifwa blottstälde för hunger eller annan hård medfart”, och att vederbörande därigenom gjort sig rättigheten till arrende förlustig.
   I början av 1780-talet hade von Roxendorffs närmaste man, inspektor Ahlström, slutat sin tjänst och som hans efterträdare hade Nils Malmgren anställts. Enligt mantalsförteckningen 1781 hade Ahlström förfogat över tio drängar och tolv pigor, men 1783-84 hade deras antal ökat till 17 resp. 18. Av dessa var en tredjedel städslade på vanligt sätt medan resten bestod av årsvis utskrivna bondsöner från södra motets socknar. Därvid följde man de regler som K.M:t i varje särskilt fall fastställt för de olika kungsgårdarna. Att denna form av tvångsmässig utskrivning var illa tåld bland de öländska bönderna, kan man väl förstå. Och det var dessa bondsöner som av inspektorn utsattes för dålig behandling - och de som väl också var mindre fogliga än sina i vanlig ordning städslade kamrater.
   Det började redan första dagen, vid Mikaeli 1783. De tolv nya drängarna fick endast fyra söndriga fårskinssfällar och måste därför skaffa sig egna sängkläder hemifrån att ligga på. Men det var maten som blev det största problemet. Drängarna utspisades tre gånger dagligen. De väcktes varje morgon halv fyra men fick ingen frukost då. Först klockan åtta ringde det till ”dagward”. Den bestod av välling osiktat rågmjöl och ”ärtefullt korn” jämte lite mjölk om sommaren, vatten med lite mjöl i om vintern, tillkosten av pannekakor av mjöl och vatten utan någon tillsats. Till middag vankades en halv sill, bröd och samma slags välling. Och till aftonvard klockan nio fick de rågmjölsgröt och dricka som var ”föga kraftigare än wattnet, men i så måtto sämre som det var betskt, surt och illasmakande”. Mot midsommaren bjöds man ”sur mjölk att doppa gröten uti”, men mjölken blandades till hälften med vatten allena och dels med surnad vassla, många gånger enbart vassla.
   Kött förekom endast om söndagarna ”uti supsmaten”, men det var insaltat fjolårskött av sjuka eller sotdöda djur - detta enligt drängarnas uppgift vid rättegången.  
   Mathållningen var som synes synnerligen enformig, men det var inte av den anledningen som de tvångsuttagna drängarna var missnöjda utan på grund av matens dåliga kvalitet - de sex städslade drängarna och de elva pigorna åt vid annat bord och fick enligt de klagandes mening bättre mat.
   Söndagen den 18 april 1784 kulminerade missnöjet och drängarna beslöt att skrida till handling. Vid arbetets början tidigt på måndagsmorgonen saknades de tolv drängarna, och försvinnandet anmäldes för landsfiskalen Gustaf Jaensson. Vid hösttinget i oktobermånad - när de redan utstått sitt år och blivit ersatta av nyutskrivna - var de instämda till tings för ”oloflig bortgång från Ottenby sistlidna wåhr”. Även fadern till en av drängarna, bonden Nils Nilsson i Bröttorp, var åtalad för uppvigling. Drängarna förnekade att de hade rymt från tjänsten; de hade den aktuella måndagen begivit sig till kronobefallningsmannen Stierngranat för att klaga över dålig mat, bristfälliga skodon och omänsklig behandling från inspektorens, fogdens och rättarens sida samt därefter omedelbart återvänt till Ottenby. De uppvisade nu fyra stycken av de bröd de undfått på kungsladugården, bakade av råg från en sjunken båtlast. Brödet befanns vara ”owahligt swart, fullt med agnar och sådor samt så upbrändt, skorplupigt och sammanfallit, at syntes icke utan i största trångsmål eller nödfall kunna nyttjas”. Inspektoren invände att inte alltid brödet varit så dåligt.
   Vid vittnesförhören den 28 oktober (då inspektoren var i Kalmar och genom stormen hindrats att återvända) bestyrktes i stort sett drängarnas påståenden - även av de av inspektoren inkallade vittnena. En av pigorna förklarade att brödet föregående år varit så dåligt att det inte kunnat ätas utan lämnats åt svinen, men att även dessa vägrat äta det. Ett annat vittne intygade att inspektoren tvingat drängarna att låsa upp sina kistor och fråntagit dem den mat de skaffat sig hemifrån; den hade dock senare återlämnats. En piga uppgav att några grisar av sommaraveln på hösten anträffats sotdöda i svingården och att inspektoren åt folket låtit koka kroppkakor med detta fläsk uti. Och murmästaren Henrik Wermelin, som förättat vissa murarbeten på Ottenby, berättade att ”tjenstefolket ganska ofta finge stryk så wäl utaf herr baron Roxendorff sielf som af inspectoren och rättaren”, allt för ofta och för mycket utan att ”särdeles ordsak dertil warit”.
   Inspektoren Malmgren, som var tillstädes följande dag, medgav att det tidvis rått brist på råg, att mjölk stundom saknats utan hans vetskap, att drickat varit surt på grund av en pigas slarv och att skodonen någon gång saknat hälar beroende på läderbrist. Men de döda djuren som insaltats hade icke varit avsedda för människor utan till hundföda. Vidare meddelade han rätten att bonden Nils Nilsson ”förledit års michaeli, då han fölgde sin son tjänst, pockat på at få den beqwämligaste sängen i drängstugan åt sin son, så at herr baron nödsakats sielf piska honom ut ur gården”. Bonden genmälde lugnt ”at förhållandet wäl skall kunna genom wittnen utredas, då herr barons förfarande icke blir desto mer hedrande”.
   Landsfiskalen kunde nu ”icke finna sig begogad til något påstående mot dem” (drängarna), däremot visavi inspektoren som ”en laglig husbondarätt öfwerskridit”, som förorsakat drängarnas lidande med mat, dryck och sängkläder och som genom oriktig berättelse givit anledning till lagsökning, varför han borde ersätta landsfiskalens resekostnader med fyra rdr specie.
   Häradsrätten - vars nämndemän kanske inte var helt objektivt inställda i denna tvistefråga - fann det icke bevista att bonden Nils Nilsson lockat någon att rymma utan tvärtom drängarna erkänt eget initiativ, att dessa haft orsak att klaga och att det genom vittnen bevisats att de blivit ”wid kongs-ladugården i mat och drick samt sängkläder wahnskötte och at, fastän de deröfwer förklarat sig missnögde, så at inspectoren visste deras lidande, likwisst ingen rättelse derå fölgt, utan i det stället hafwer den drängen som började klagomålen hårdeligen blifwit straffad och agad.” Då dessutom kronobefallningmannen Stierngranat och Nämndeman Johan Samuelsson intygade att drängarna icko rymt utan sökt rättelse och godvilligt återvänt efter ett dygn, så frikändes alla genom utslag den 1 nov 1784.
   Inspektoren Malmgren dömdes däremot enligt ”35 cap. 2 och 3 § missg. b. för hårdrag och twenne åkommor böta fem daler sexon öre sifwermynt med en riksdaler fyration schillingar til treskiftes”.
   Beträffande ”swarandenas påstående om ärsättning för lidande genom odugerligt underhåll etc. etc.”, så rörde detta baron Roxendorff och denne var icke stämd och icke hörd, alltså kunde rätten sig däröver ej utlåta. Men inspektoren skulle ersätta ” swarande drängar för resor och til wittnens betalning” med fem och landsfiskalen med tre rdr specie.
   En följd av rättegången i Södra motet följande år till K.M:t avsände en skrivelse, undertecknad av Anders Giöransson. Kronobönderna, ”wars barn årligen utskifwas til tjensehjon wid Ottenby ladugård”, klagade över förhållanden som de ville jämföra med ”slafwarnes i Turkiet och morernes i Wäst Indien”. Samtidigt befordrades till trycket utdrag ur hösttingets ordbok 1784. Allt detta ledde 1786 till att allmogen befriades från skyldigheten att underhålla man- och ladugårdshusen, och 1793 avskaffades även utskrivningen av tjänstehjon och övriga dagsverksskyldigheter.
 
Ur ”Ottenby kungsladugård” av Erik Andrén från boken Ås - socknen på Ölands sydspets.
 
Jag har förövrigt sökt efter Walin i PLF Öland utan att hitta någonting.
 
Mvh
Simon

[Hans Olof Johansson]

Anders Walin har inte lämnat många spår efter sig i kyrkböckerna på Öland. Jag har bara hittat honom som dopvittne på ett par ställen (Ås CI:1, s 231), och så finns han i 1794 års mantalslängd (SVAR, bildid A0003026_00747).
 
Se också tidigare uppgifter i Anbytarforum (t ex ).
 
Hans titel i Stora Malm AI:7a ser ut att vara skaff[are], så han var nog betydligt högre i rang än lakejerna (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/244/36.html).
 
Tack för det utförliga citatet! Anders Walin kom tydligen dit ungefär samtidigt som utskrivningen av bondsöner upphörde, men Adolph von Roxendorff fortsatte nog att vara en besvärlig arbetsgivare.

[Gunilla Krohn]

Hej Simon!
 
Nu syns vi här också. Jag forskar en del åt min sambo i Stora Malm, så jag blev lite nyfiken.
 
Jag hittade en vigselnotis: Stora Malm EI:1 (1781-1811) bild 12h i arkiv digital.
Lysning: 1782 Januari 6, Inspector Nils Malmgren från Lunggården Ottenby på Öland och Christina Malmberg wid Cathrineholm.
Där datumet för vigseln ska stå, står det: Begär bevis wederb( ) är lyst. Sidan är avklippt så det har försvunnit text.
 
Mvh
Gunilla

[Simon Karlsson]

Tack Gunilla! Du är en pärla. Nu kan jag äntligen komma vidare med dessa båda led. Tack också Hans Olof för tydningen av titeln. Det låter nästan likvärdigt med inspektor.

[Lotta Nordin]

Simon,
inspektorn Nils Malmgren kom från Kungsgården Ottenby, inte Lunggården.

[Simon Karlsson]

Jo, det stämmer ju bättre. Verkar dock inte som Christina Malmberg står med i husförhörslängden över Cathrineholm.

[Ulla Kamil]

Hej Simon Karlsson.
Vad bra att du fick reda på att det var rätt Nils Malmgren. Inte trodde jag att lysningsannonsen stod i Stora Malm, eftersom dom gifte sig i Ås på Öland. Har du fått dödsdata på Nils och Christina och var dog dom. MJag är lite intresserad, när dom kom från Stora Malm, där jag själv har så många.
Jag har letat efter Malmberg i dopböcker runt 1754 i Björkvik, Lerbo, Sköldinge, Lilla Mellösa, Östra Vingåker, Västra Vingåker, Bettna, Flen och Forssa. Jag har hittat Malmberg, men ingen som stämmer på Christina, så var är hon född ?
 
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Hej Ulla. Jag har koll på dem efter flytten till Södra Möckleby och Segerstad. Jag vet bara att hon ska vara född i Sörmland, vilket står här: Smedby AI:4 (1826-1844) Bild 174 / sid 329. Hon dör i Pilekulla, Södra Möckleby 1827-06-12 och var då 73 år. Hon borde alltså vara född omkring 1754 och det är också det födelseår som står i husförhörsländerna på Öland. Men märkligt att hon står som boendes vid Cathrineholm i lysningsnotisen men inte finns med där i husförhörslängden. Hittar man henne där kan man kanske följa henne bakåt.
 
Mvh
Simon

[Simon Karlsson]

I Gettlinge står hon dock med födelseår 1763. Smedby AI:2 (1782-1810) Bild 66 / sid 117. Inte helt säkert när hon är född med andra ord. Någonstans inom ramen 1750-1765 är väl rimligt att gissa dock.

[Ulf Berggren]

Eftersom det nu verkar klarlagt att din Nils Malmgren är son till Nils/Niklas Nilsson Malmgren kan jag
berätta att det finns en hel del uppgifter om föräldrarna och längre bakåt fr o m 30 december 2006 här
under .
 
Jag har forskat på detta eftersom jag utrett författaren Ray Bradburys anor, där denna släkt ingår.

[Simon Karlsson]

Hej Ulf! Jo, jag såg det. Tack, det var ju mycket trevligt! Hur ser Ray Bradburys anor ut från Malmgren? Funderade åter på Cathrineholm. Det står ju vid och inte i/på. Finns det gårdar under Cathrineholm eventuellt?

[Ulla Kamil]

Hej igen Simon.
Jag har svårt att släppa denna mystiska dam Christina Malmberg. Såg att den 24.11.1782 gifter sig Erik Persson i Gjersnäs / Gärdsnäs med Cajsa  (Karin) Nilsdotter vid Catrineholm. Hon finns antecknad vid / på Catrineholm då och flyttade till sin make i Gjersnäs och får många barn där.Dom har inget med dina personer att göra, men ville bara berätta att den kvinnan var i alla fall antecknad vid Catrineholm.
För övrigt upptäckte jag att jag har en person Johan Andersson född 5.10.1752 i Duveholm Stora Malm, som tar sig namnet Malmberg. Han är den enda i kullen som gör det och han har ingen syster som hette Christina eller Kerstin.  
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Hej Ulla. Jag uppskattar all hjälp jag kan få! Snart har jag gått igenom hela husförhörslängden i Stora Malm från 1778-1787. Än så länge har jag inte funnit någon Christina Malmberg. Hon måste ju rimligtvis vara från närområdet i alla fall. Jag återkommer när jag gått igenom hela husförhörslängden.

[Simon Karlsson]

Nu har jag gått igenom hela husförhörslängden från 1778-1787 utan att hitta henne. Jag har däremot funnit två andra Malmberg som eventuellt kan vara syskon till Christina. Den ena är Anna Brita Malmberg som finns längst ner här: Stora Malm AI:7a (1778-1787) Bild 134 / sid 127. Sen hittade jag en Johan Malmberg när jag letade lite i Lilla Malm: Lilla Malma AI:2 (1774-1783) Bild 166 / sid 160. Är det samma Johan som du hittade Ulla? Är det inte det kan man ju följa honom bakåt, men jag ser inte vad orten han kom ifrån heter. Är det Dunker?
 
Mvh
Simon

[Ulla Kamil]

Hej Simon.
 
Jag börjar med Anna Brita Malmberg född 1768, som fanns i Eriksberg, där din Nils Malmgren fanns också. Henne har jag följt till Bettna och Åkerö 1795.  Gift 4.10.1787 i bettna med Trädgårdsmästaren Lars Malmström född 1762,  kom från Åkerö i Bettna 1787  Son: Gustaf f 25.2.1788 Stora Malm  Dtr: Anna 14.12.1790 Stora Malm som Drunknade 1794.
Jag har letat i dopboken Bettna 1754 med omkringliggande år.  
Min Johan Andersson Malmberg född 5.10.1752 Duveholm i Stora Malm Död 13.12.1805 Vä Hallinge i Salem (AB) Gift med Katarina Persdotter f 1760 i Tystberga (D) Dom fick barn i Väster Haninge 2 st och i Salem 1 st. Johan kom till Väster Haninge före 1785.
Vi letar vidare
Mvh Ulla

[Ulla Kamil]

Hej igen Simon.
Han heter Jonas Malmberg född 22.11.1749 i Dunker Från Dunker till Lilla Malma 1780. Skräddare i Eberhardstad i Lilla Malma flyttade till Malma Köping i AI:3 sid 159, i AI:5 sid 140 Malma Köping nr 14.
Gift med Hedvig Lindgren f 1752 Död 1807 i Malma Köping.  Far till Jonas är: Olof Persson Mor: Brita Jonsdotter.
Mvh Ulla

[Simon Karlsson]

Tack för infon! Jag tänkte börja leta igenom födesleböcker för diverse socknar i Södermanland nu. Det kommer ta ett tag men förhoppningsvis hittar jag henne någonstans. Problemet är ju om hon tar efetrnamnet senare, men det var väl inte vanligt att kvinnor gjorde så precis.
 
Mvh
Simon

[Ulla Kamil]

Hej Simon.
Det händer att åtminstone bröder i en barnkull tar samma eller olika efternamn (alltså inte ett sonnamn eller namn som far eller mor har) även en del av flickorna tar det samma som bröderna, när dom flyttat hemifrån, men det är inte så vanligt.
Jag har Nycopia-skivan med födda, vigda, döda från o m 1665/70 till ca 1860/61 med 33 socknar runt Nyköping.
Den innehåller Bergshammar, Björnlunda, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Halla, Husby-Oppunda, Kattnäs, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Nyköping väster och Nikolai, Nyköping öster och Allhelgona, Ripsa, Runtuna, Råby Rönö, Spelvik, Svärta, Sättersta, Trosa Land, Trosa Stad, Tuna, Tunaberg, Tystberga, Torsåker, Vrena, Vagnhärad och Västerljung.
 
Så du kan ju börja med dom socknar som inte är med där.
 
I går följde jag ett intressant spår, som tyvärr inte ledde till Christina. I Nävekvarn Tunaberg dog en Lars Malmberg 21.9.1786 av bröstfeber 78 år gammal. Han var Gästgivarfolk i Malmsås Stora Malm står det. Bingo tänkte jag, men hittade honom inte där. Däremot finns han 1746 i Nikolai Nyköping (Västra bild 94 nr 78 enl Genline) som slottsbetjänt där sonen Fredrich Malmberg föddes november 1746, som dog 25.9.1764 i Nävekvarn Tunaberg 17 år 11 månader gammal. Dom fick även dottern Eva Malmberg 1741. Hustrun hette Brita Jonsdotter f 1717 Död i Nävekvarn AI:4 1781-90 sid 9 Hagenåsstugan. Någon Christina finns inte med i den familjen.
Lars Malmberg Far hette: Lars Larsson  Mor: Maja Larsdotter står antecknat i dödboken Tunaberg.
 
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Tack för det! Då letar jag de övriga socknarna.
 
Mvh
Simon

[Ulla Kamil]

Hej igen Simon.
Hittade en vigsel i Lid (D) 25.10.1781 C:1 1687-1782 sid 136 mellan Kusken Johan Lundgren och Christina Malmberg i kappsta Säteri.
I Ai:1 sid 50 1788-97 finns det en Kusk Johan Lundgren f 1753 boende i Kappsta Säteri, som är struken ca 1782. Det finns en mjölnare Olof Malmberg f 1739 gift med Cajsa Lisa Hellsten i Kvarnstugan Taxinge i Lid.  Barn:1) Anna Maria f 18.8.1763 Lid. 2) Christina Elisabet f 18.8.1763 Lid. 3) Sara Karin 5.4.1765 Harg i Nikolai Död 7.1.1816 i Lid Gift 1.10.1789 i Runtuna Prästgård med dräng Gustav Persson Lindström f 1763 i Lid.
4)Olof f 26.2.1768 Kvarnstugan i Lid. 5)Anna Kristina f 10.3.1771 Mjölnarstugan Taxinge i Lid Gift 1: 23.10.1791 Ripsa med Lars Larsson. Gift 2: 4.10.1795 Ripsa med Johan Eklund f 1769. (AI:3 s 4/74 med 4 barn i Ripsa Fiskarbord. Dom till Hycklinge sn 1807.  6)Jonas f 8.12.1773 Mjölnarstugan Taxinge i Lid.
I hfl AI:1 sid 14 står Brita Jonsdotter f 1746 som hustru till Olof d ä.
Kan det vara denna Christina Elisabet som gifter sig med kusken Lundgren och sen smiter till Stora Malm
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Oj, nu börjar det likna något! Det är ju sannolikt rätt Christina. Går det att finna Lundgren i dödboken tro?
 
Mvh
Simon

[Ulla Kamil]

Simon.
Nej jag kan inte hitta Johan Lundgren död. Dom jag har på skivan stämmer inte alls. Dessutom så var han struken ca 1789 inte 1782 som jag skrev innan (om det nu är samma kusk). Allt är mycket mystiskt.
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Tack, jag såg att årtalen inte stämde i husförhörslängden. Men det är ju ändå ganska sannolikt att det är rätt Christina. I en av husförhörslängderna på Öland stod det även att hon var född 1763. Men då borde Lundgren ha dött strax efter vigseln.
 
Mvh
Simon

[Ulla Kamil]

Hej Simon.
Jag tror att Christina smet från Lundgren till Stora Malm, men inte blev antecknad där i Catrineholm. Man undrar vad det står på högersidan i lysningsboken. Begärt ---- barn ---- vederbörande är lysta. E:1 1771-1811 bild 15 av 48 (Genline).
Du kanske skall be om läshjälp på det i läshjälpsforum.
Sen kan du gå till Lid socken och se om någon vet något om mjölnaren Olof Malmberg och hans 2 fruar och 7 barn. Han fick ju Maria Elisabet 8.9.1780 där med fru nr 2 Brita Jonsdotter.
Var tog de 6 barnen i äktenskapet med Cajsa Lisa (Karin Elisabet) Hellsten vägen ? 1) Anna Maria 18.8.1763 Lid, 2) Christina Elisabet 18.8.1763, 3) Sara Karin 5.4.1765 Harg i Nikolai Nyköping, 4) Olof 26.2.1768 Kvarnstugan i Lid , 5) Anna Kristina 10.3.1771 Mjölnarstugan Taxinge i Lid, 6) Jonas 8.12.1773 Mjölnarstugan Taxinge i Lid sn,  
Den enda av dom som jag hittat är Sara Karin Död 7.1.1816 Lindsberg i Lid Bg 14.1 Blodstörtning 50 år 9 månader Gift 1.10.1789 i Runtuna Prästgård med Gustav Lindström. Sara Karin från Ripsa 1787 till Lid 1789.
Mvh Ulla Kamil

[Simon Karlsson]

Jo, så kan det ju faktiskt vara! Tack för all hjälp. Jag ska gå vidare med detta.
 
Mvh
Simon

[Christian Grek]

Hej alla släktforskare i Stora Malm!
 
Har stött på en del blinda luckor i min släktforskning och hoppas att det finns någon som bringar klarhet i dem.
 
Först så letar jag efter en Jan Peter Larsson f. 1762 i Stora Malm, han och hans hustru Anna Carlsdotter och deras barn håller till i Myrsätter husförhörlängder 1788-1797 sid. 123 1798-1802 sid. 121 1803-1807 sid. 124 År 1811 flyttar han och hans hustru till Stenkulla där han enligt husförhörslängderna skall dö samma år. Problemet är att jag kan inte hitta honom i dödsboken det året eller nästa, någon som kan bidra med hjälp?
 
Vidare så hittar jag honom inte i födelseboken heller enligt husförhörslängderna 1763-1774 skall han bo i Myrsätter med sin far och mor Lars Andersson f. 1729 h.h. Karin Eriksdotter f. 1719 Någon som kan kolla det?
 
Vidare letar jag även efter dödsdatumet på Anna Persdotter f. 1/5 1743 St. Malm Sörgölet hon är gift med en Olof Olofsson f. 1743 hans datum är jag något osäker på varierar från 13/9 till 18/9 till 5/9 Båda återfinns i Sörgölet i husförhörslängderna 1778-1787 sid. 165 1803-1807 sid. 128 samt 1813-1818 sid. 152 Olof Olofsson dör 1814 16/9 husförhörslängden skriver ett dito på hustrun, men jag hittar henne inte i dödsboken när dör hon?  
 
Tacksam för all hjälp  
MVH: Christian Grek

[Ulla Kamil]

Hej Christian.
 
Jag börjar med fråga 1.
Inhysesmannen i Stenkulla Jan Peter Larsson Död 7.5.1811 av bröstfeber. Begravdes 10.5. 46 år 42 veckor gammal.  
F:2 1809-1860 bild 11 i Genline.
Mvh Ulla Kamil