Äldre inlägg (arkiv) till 7.12.2000

[Olle Elm]

Hej Roger Rydberg, när det gäller Anna Maja Gustafsdotter Hult, född 1746- - i Gränna F har jag inget riktigt svar utan vill uppmana Dig att här publicera vad Du finner vid studium av Gränna kyrkoböcker. Då hon gifter sig med en trädgårdsmästare och inspektor och själv bär ett dubbelnamn kan det vara möjligt att hon kan vara besläktad med den familj Hult som förekommer i grannförsamlingen Vireda. Familjen Hult bor i Grankärr och Älmeberg och möjligen tidigare (1680) också i Lommaryd sn. Någon Gustav Hult har jag dock inte stött på.

[Nils Kley-Lundborg]

finns det någon släktforskare i Vadstena som kan kolla på arkivet efter min ana Kierstin Mathisdotter f ca 1726. Enl födelsebok 1757 för Gränna födde hon sonen Carl med Fänrik Arvid Magnus Wiesel på Tykaviks Fänriksboställe i Gränna.Hon och sonen finns upptagna på sid 230 i Grännas HFL A1:5 Kierstin 31 år och Carl 3/4 år.
Tacksam för svar om Kierstin.
Nils-Eric.
 
Detta inlägg flyttades den 24 september 2009 från Östergötland, Socknar, Vadstena.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

[Björn Spångberg]

Apropå den diskussion som förts ovan i februari angående Grännas befolkning unde 16- och 1700-talen och stadens eventuella roll som fristad för resande och zigenare, har jag funnit följande i Wilhelm Nissers verk Konst och hantverk i Visingsborgs grevskap på Per Brahe d.y:s tid(1931):
Befolkning:Det kan ha sitt intresse ur rent kulturhistorisk synpunkt att veta, vad slags folk, som ursprungligen slog sig ned i Brahe-Grenna. Dit flyttade nämligen en hel del hantverkare, som utförde talrika arbeten för grevskapets slott och kyrkor. I regel synas dessa kommit inflyttande från den kringliggande bygden eller de närbelägna städerna, såsom t.ex. Wernrarna från Vadstena och Barck från Jönköping. En uppgift att staden skulle befolkas av kringvandrande zigenare, som den människovänlige greve Per bjudit sin fristad i sitt grevskap, är sannolikt gripen ur luften. Bland de handlingar, som under forskningarnas gång kommit under mina ögon, finnes ingen enda, som bestyrker detta påstående. En ´tomtekarta´från 1701, som f.n. bevaras i Grenna kyrkas arkiv, nämner ej ett enda osvenskt namn elle någon hantering, som har det ringaste med zigenare att göra. Förgäves söker man i dom- och jordeböcker upplysningar, som på något sått skulle styrka ovannämnda påstående. Ryktet har sannolikt uppkommit därigenom, att Brahe under sin finska vistelse gjort ett dylikt experiment, som dock utföll synnerligen olyckligt. Ingenting talar för att han skulle varit hågad att i sitt eget grevskap göra om detta.
Bilden av Gränna som en fristad förefaller således inte särskilt verklighetsförankrad!
Mvh
Björn Spångberg

[Jan O Johansson]

Är det någon som har några uppgifter om nedanstående Gustav Henning.
 
Alla uppgifter av intresse!
 
18760427 Gustav Henning Hemmansägare Gustav Jonasson Kristina Svensdotter Dottemålen

[Monica Jönsson]

Hej,
Jag försöker förgäves att pussla ihop de olika resandesläkterna Westerling och Hagman i Skåne, (se disk. under etniska grupper/resande) och har börjat titta på övriga landskap i södra Sverige. Eftersom namnen WERNER och JULIANA förkommer i alla familjer i varje generation och de även finns nämnda här är jag lite nyfiken. Har någon stött på ovan nämnda familjenamn Westerlin/g eller Hagman? I dessa släkterna i Skåne fanns gott om krämare och handlande, men även skarprättare.
 
Mvh, Monica

[Karl-Axel Skoglund]

Till Bengt Kihlberg
Detta är en del av vad jag har om
   
  DAVID PETTERSSON, född 2 september 1773 i INGEFREARP, GRÄNNA (F). DANNEMAN
  i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F).
 
  Gift 29 oktober 1797 i GRÄNNA med  
  MARIA NILSDOTTER, född 5 september 1780 i GRÄNNA (F). Bosatt
  i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F).
 
  Barn:
  BRITTA DAVIDSDOTTER, född 28 oktober 1799 i GRÄNNA (F). Bosatt
    i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F).
  MARIA DAVIDSDOTTER, född 6 augusti 1802, se familj 2.
  STINA DAVIDSDOTTER, född 17 april 1806 i GRÄNNA (F). Bosatt
    i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F).
  PETTER DAVIDSSON, född 13 april 1809, se familj 3.
  JONAS DAVIDSSON, född 18 september 1811 i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F),
    död 8 augusti 1812 i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F). Bosatt
    i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F).
  JONAS DAVIDSSON, född 27 juli 1813 i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F),
    död 13 april 1861 i MELLBY SIMONSGÅRD, GRÄNNA (F). DRÄNG
    i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD, GRÄNNA (F).
 
 
  Familj 2
  MARIA DAVIDSDOTTER (från familj 1), född 6 augusti 1802 i LÖNNEMÅLEN,
  GRÄNNA (F), död 3 oktober 1844 i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F). Bosatt
  i LÖNNEMÅLEN, GRÄNNA (F).
 
  Gift 1820? med  
  PETTER NILSSON, född 7 januari 1800 i KABBARP, GRÄNNA (F),
  död 22 april 1877 i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F).
  BRUKARE HEMANSÄGARE NÄMNDEMAN i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F).
 
  Barn:
  ANDERS PETTERSSON, född 10 mars 1821 i GRÄNNA (F). Bosatt i LÖNNEMÅLEN,
    GRÄNNA (F).
  JOHAN PETTERSSON, född 16 september 1825, se familj 4.
  JOHANNA PETTERSSON, född 27 januari 1829, se familj 5.
  GUSTAF PETTERSSON, född 9 januari 1831 i LÖNNEMÅLEN, GRÄNNA (F). Bosatt
    i LÖNNEMÅLEN, GRÄNNA (F).
  LOTTA PETERSDOTTER, född 14 oktober 1833, se familj 6.
  KARL PETTERSSON, född 23 november 1835, se familj 7.
  CHRISTINA PETERSDOTTER, född 8 juni 1838 i GRÄNNA (F),
    död 18 februari 1854 i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F). Bosatt
    i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F).
  LOVISA PETERSDOTTER, född 22 november 1840, se familj 8.
  HEDDA PETERSDOTTER, född 24 september 1844 i REABY HARALDSGÅRD,
    GRÄNNA (F). Bosatt i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F).
  PEHR AUGUST PETERSSON, född 24 september 1844 i REABY HARALDSGÅRD,
    GRÄNNA (F). Bosatt i REABY HARALDSGÅRD, GRÄNNA (F).
 
 
  Familj 3
  PETTER DAVIDSSON (från familj 1), född 13 april 1809 i BJÄLLEBÄCK NORRGÅRD,
  GRÄNNA (F), död 20 maj 1885 i FATTIGHUSET, GRÄNNA (F). ARR BONDE
  i MELLBY BÖRJESGÅRD, GRÄNNA (F). 370,269.
 
  Gift med  
  STINA JAENSDOTTER, född 9 april 1812 i BOHULT, GRÄNNA (F),
  död 19 oktober 1857 i TUGGARP, GRÄNNA (F). Bosatt i MELLBY BÖRJESGÅRD,
  GRÄNNA (F).
 
  Barn:
  CHRISTINA PETTERSDOTTER, född 15 juli 1837, se familj 9.
  JOHANNA PERSDOTTER, född 26 april 1839.
  HEDDA (HEDVIG) PERSDOTTER, född 3 augusti 1841, se familj 10.
  JAEN PETTERSSON, född 26 april 1843.
  LUDVIG TVIL. PETTERSSON, född 25 april 1846 i GRÄNNA (F). Bosatt
    i ST 132 VÄSTRA TUGGARP, GRÄNNA (F). 370,264.
  MATILDA TVIL. PERSDOTTER, född 25 april 1846.
  INGA LOTTA PETERSDOTTER, född 6 november 1848 i GRÄNNA (F). Bosatt
    i ST 132 VÄSTRA TUGGARP, GRÄNNA (F). 370,264.
 
 
  Fadern till David hette Peter Månsson (54 år 1775) och modern Maria Månsdotter f.1721 Peter hade varit gift 1 ggr tidigare
 
Johan Svan har jag för tillfället inte träffat på.
 
Häls Karl-Axel Skoglund

[Bengt Kihlberg]

Tack Karl-Axel
 
Har Du mera uppgifter om  David Petterssons föräldrar, Peter Månsson  och Maria Månsdotter ?
Hälsningar
 
Bengt

[Gabriel Wallgren]

Björn Spångberg!
 
I ditt inlägg från den 11 mars 2000 (se ovan) skriver du Bilden av Gränna som en fristad (för resande, min anmärkning) förefaller således inte särskilt verklighetsförankrad!.
 
Ditt uttalande baserar du på Wilhelm Nissers verk Konst och hantverk i Visingsborgs grevskap på Per Brahe d.y:s tid(1931) och citerar Bland de handlingar, som under forskningarnas gång kommit under mina ögon, finnes ingen enda, som bestyrker detta påstående. En ´tomtekarta´från 1701, som f.n. bevaras i Grenna kyrkas arkiv, nämner ej ett enda osvenskt namn elle någon hantering, som har det ringaste med zigenare att göra.
 
Fakta är följande: I Gränna stad fanns vid denna tid ett flertal exempel på personer som hade burskap i Gränna, men uppenbarligen var ute på marknadsresor (belägg från kyrkoböcker i andra delar av landet) långa perioder av året vars ättlingar (fram till nutid) betecknar sig som resande. Dessa bar vanliga svenska namn exempelvis Christopher Nilsson varför man enbart genom en namnjämförelse svårligen vid denna tid kan identifiera en dåtida resande vid en jämförelse med stadens övriga (helsvenska) befolkning.
 
Wilhelm Nisser var sannolikt helt omedveten om under vilka omständigheter man kan förvänta sig att återfinna dåtidens resande i källmaterialet och kanske har han helt missat domböckerna (Bland de handlingar, som under forskningarnas gång kommit under mina ögon) vilka torde vara den bästa källan vid denna tid för att få upplysningar om de resandes förehavanden.
 
Vilhelm Nisser var 1931, då hans verk kom ut, också helt omedveten om vad Allan Etzler skrev i Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige, Uppsala 1944. Etzler ger på flera ställen exempel på att just Gränna torde intagit en särställning i jämförelse med andra svenska städer under slutet av 1600-talet då det gäller koncentrationen av dåtidens resandepopulation.
 
Björn Spångberg, det är tragiskt att läsa ditt kategoriska uttalande mot bakgrund av att du bygger detta på en sekundärkälla från 1931 vars författare uppenbarligen saknar verklighetsförankring då det gäller resandeforskning!!!

[Björn Spångberg]

Gabriel Wallgren!
Roligt att du reagerar på mitt inlägg. Synd bara att du gör det så onyanserat! Jag skrev att Bilden av Gränna som en fristad förefaller således inte särskilt verklighetsförankrad.
Uttrycket förefaller är synonymt med orden tycks, ge intryck av ( se Svenska Akademiens ordlista). Kanske du nu förstår att mitt inlägg inte är så kategoriskt och tragiskt (vilket uttryck förresten!).  
Min slutkommentar i inlägget från den 11 mars 2000 grundade sig på den diskussion som hade pågått en tid här på Grännasidan, men bl a också utifrån andra inlägg på Anbytarforum, Ämnet Resande, under rubriken Hur känna igen resande i kyrkböckerna?. Där refereras (precis som du gör) i ett inlägg från den 5 april 1999 till Etzlers Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige,(1944), men med uppenbarligen en annan tolkning av Etzler än du gör!
Självklart får jag själv gå till källan och göta mig en egen bild!
Fortfarande har jag inte sett några klara belägg för att Gränna under 1600-talet eller i övrigt utgjort en fristad (i dess egentliga mening) för zigenare/resande.
Mvh
Björn Spångberg

[Karl-Axel Skoglund]

Angående Tattare i Gränna!
 
Paul Wilstadius har skrivit en bok om Vista härad i gången tid med flera artiklar om Gränna, egentligen är det en serie tidningsartiklar från Gränna tidning som är sammanställd och utgiven av Gränna boktryckeri Gränna 1947,  och inleder boken med Per Brahe och tattarfrågan tyvärr kan jag inte scanna artikeln men den kunde kanske vara av intresse för er.
Med hälsningar K-A Skoglund Gränna

[Olle Elm]

Tack Karl-Axel,
Jag slog boken i Libris och fick fram följande:
Författare:
             Wilstadius, Paul  
        Titel:
Vista härad i gången tid : Kulturhistoriska anteckningar  
  Ort/Förlag:
             Lund : [Förf.]  
 Utgivningsår:
             1947  
     Omfång:
             120,(1)s  
  Anmärkning:
             Även utg. som: Småländska hembygdsböcker. 20
Borde gå att låna på vissa specialbibliotek, ex vis UB i Göteborg, och/eller fjärrlåna.

[Gabriel Wallgren]

Björn!
 
OK! Ditt första inlägg tolkas av mig som tudelat. För det första genom att citera Nisser så förfaller det som om du vill ge sken av att det inte alls fanns några resande i Gränna under slutet av 1600-talet. Det är detta jag i huvudsak har reagerat emot, eftersom det bevisligen är fel.
Då det gäller den andra frågeställningen huruvida de resande hade en fristad i Gränna eller ej så är det betydligt mer komplext att svara på.  
Det starkaste argumentet för att Gränna liksom de övriga nämnda städerna (Hjo, Falkenberg och Vimmerby) tycks ha intagit en särställning är just den stora överrepresentationen av borgare som är resande i just dessa städer. Detta är i alla fall min privata konklusion av flera års resandeforskning och ingående studier i ämnet. Att Etzler, som du nämner, inte har hittat något bevis för detta behöver ju inte betyda att det inte är så. Tvärtom nämner han påfallande ofta städerna Hjo och Gränna i sin bok.  
Om Gränna var en fristad (i dess egentliga mening) för resande eller inte går förmodligen inte att få svar på, men min bedömning är att det finns mycket stöd för en sådan tolkning i källmaterialet.    
 
Med vänlig hälsning
 
Gabriel

[Björn Spångberg]

Karl-Axel Skoglund och Olle Elm, tack för uppslaget! Debatten kanske tar ny fart när vi läst vad Wilstadius säger i frågan!
Till Gabriel Wallgren!
Jag har givetvis inte genom mitt citat av Wilhelm Nisser velat ge sken av att det inte skulle ha funnits några resande i Gränna på 1600-talet!
Att jag citerade Nisser var i hans egenskap av kunnig vad gäller Per Brahe d y och Visingsborgs grevskap under 1600-talet.
Hans meriter(?) vad gäller resandeforskning ligger således ej till grund för mitt citat!
För att du (som säger dig ha bedrivit resandeforskning i flera år) ska få en klar och redig bild av romers och resandes levnadsvillkor och förhållanden i den lilla staden Gränna vid denna tid, måste du givetvis också försöka sätta dig in i vem stadens grundare och grevskapets högsta potentat, Per Brahe d y var! Hans egen person, människosyn och hantering av grevskapets olika frågor torde ha haft en alltigenom genomgripande betydelse för området och hela dess befolkning, inkluderande resande, vid denna tid. Därav mitt citat från Nisser.
Se din resandeforskning utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, där kanske även konsthistorikern och Visingsborgskännaren Nisser kan bidra med ett och annat.
Med vänlig hälsning!
Björn Spångberg

[Olle Elm]

Personer från Gränna sn nämnda här.

[Olle Elm]

Under Östergötland, Efterlysningar, Holm och Werner -en bildhuggardynasti på 1600-talet, pågår en diskussion där det nu kommit ytterligare intressanta uppgifter om Gränna-anknutna personer från Björn Spångberg. Klicka på länken i meddelandet här ovan så kommer Du dit.

[Anders Berg]

Jag återvänder till diskussionen om släkterna Ru(u)th och Skotte. Soldaten från Växjö Arffved Rud och Kirsti Erijksdoter får ett barn med det ovanliga namnet Thorul, född i Riseberga (Skåne) 1696 9/7. En fadder vid dopet väcker visst uppseende, nämligen Marcus Skomakare från Lund, en stad som inte ligger helt nära Riseberga.
 
Med tanke på att Arvid förekommer i Grännasläkten misstänker man att denne soldat är en släkting. Lennart Zielfelt konstaterar att släkten inte kommer från Gränna, och man kan ju också notera att släkten Skotte på mödernet kommer från just Växjö genom häktmakaren Nils Larsson.
 
Är denne Arvid Ruth känd?

[Olle Elm]

Rapporterar här, möjligtvis till glädje för fler än mig, några ströfynd angående släktnamn(?) för bondesläkter i Gränna sn. Namnet Rebb/Ribb finns kvar i Ribbagården i Gränna; namnet Bult finns kvar i Bultagårdarna i Uppgränna; namnet Dagz finns kvar i Dagsagårdarna i Uppgränna t ex. Kanske Karl-Axel (hej!) eller någon annan Gränna-forskare vet om det skrivits något om dessa släkter.
 
Utdrag mtl:
1652
Arvid Knop i Vreta
Arvid Söör i Reaby
Hans Bult i Uppgränna
1657
Arvid Knop i Vreta
Per Dagz i Uppgränna
? Sör i Reaby
Hans Bult i Uppgränna
Korpa Joen i Huseby by, u Gränna stad
Carl Rebb i Huseby by, u Gränna stad
Nils Rebb i Huseby by, u Gränna stad
1658
Hans Bult i Uppgränna
Arvid Knop i Vreta
Carl Ribb i Husaby u Gränna stad

[Niclas Rosenbalck]

när jag bläddrade i ett utdrag ur Loshult (i norra Skåne) kyrkböcker som jag fått av en forskarkollega (med många läsfel tyvärr – kolla källorna!) fann jag följande notis
1749, 6/6 avled, 11/6 bgr Christian Ekeborn (Ekebom)  30 år, f i  Stockholm , vandringsman fr Gränna , moder: Catharina , g.m. Margaretha Nuth(?),  3 söner döda, avled av vattusot
Är det en medlem av en resandefamilj?

[Karl-Axel Skoglund]

Hej Olle!
 
Jag är dålig på 16 o 1700 talet med bönder i Gränna, jag har inte stött på något av gårdsnamn=personnamn på personer som jag kan följa fram till idag. Däremot finns det ju ättlingar till t.ex Skerm/Skärm men det är ju från soldater som fått sitt namn efter gården.  
 
Jag tittade lite i Gränna-Visingsö Historia och något av namnen var med där, möjligtvis att det finns något skrivet men inte som jag vet om.
 
Hälsningar Karl-Axel

[Christer Gustavsson]

Söker anor till Ingrid Månsdotter, från Göhltorp, Gränna. Enligt Svanshals dödbok är hon född där omkr 1639, gift 1669 med Nils Ambjörnsson (1635-1720), död 1722-08-25 i Grönkullen, Svanshals (E). Maken levde på gårdarna Kälkestad, Svanshals, Tomta och Dalbobeta, samtliga i Svanshals (E), under sammanlagt 50 år.

[Christer Gustavsson]

Söker anor till Ingeborg Larsdotter f omkr 1653 i Gränna. Gift 1683 i Trehörna (E) med Per Nilsson (1656-1725)i Ekeberg, Trehörna (E). Ingeborg dog 1733 i Ekeberg.

[Olle Elm]

Christer, kan Du kontrollera Svanshals dödbok ytterligare en gång. Något Göhltorp, Gölarp eller liknande kan i alla fall inte jag finna i Gränna sn, varken i Sveriges bebyggelse eller i Svenska ortnamn. Har ej Rosenberg, men någon annan kan kanske kolla i denna.

[Christer Gustavsson]

Olle, kollade idag på Svanshals db. I Rosenberg finns både Jordstorp och Jonstorp i Gränna. Min tolkning av db lutar åt Jonstorp.

[Olle Elm]

Christer, det kan bli svårt för Dig att belägga släktsamband med så osäkra uppgifter. Ett tips är några mantalslängder från 1643 och några år framåt som omfattar (delar av?) grevskapet. 1643 är vad jag minns mycket utförlig. Troligen behöver Du någon domboksuppgift för att säkra sambandet.

[Hans Johansson]

Söker anor till Sara Lena Johansdotter f 1784 i Gränna enligt Vist hfl A1:5 p 118. Gift 21/3 1812 i Landeryd (E) med Daniel Sundström (1785-1856). Sara Lena dog 30/5 1822 i Bortorpet, Vist (E).

[Marianne Dahlén]

Hejsan
Är det någon som känner till familjen Boberg som arbetade på Östanå? Far och son, fanns där i alla fall (under 1700-talet). Sonen Peter Boberg f. 1738 i Gränna gifte sig med Brita H???stedt, fick en dotter, Hedvig Fredrica 1776-05-??, med vilken han flyttade uppåt landet.
MvH
Marianne Dahlén

[Marianne Andersson]

Maria Svensdotter var enl. uppg. född 29/12 1741 i Gränna. Men jag kan inte hitta henne i fb där. Det finns också en uppgift att föräldrarna skulle vara Sven Pärson och Anna Pärsdotter från Wallby eller Mellby någonting. Maria gifte sig 1/6 1781 med änkemannen Jon Eriksson i Ingeryds Södergård, Ölmstad född 19/1 1714. Efter Jons död bodde Maria och sonen Johannes i en stuga under Ingeryds Frälsegård. Maria dog 8/5 1810. Är det någon som vet något om Marias föräldrar?

[Olle Elm]

Marianne Andersson,
Kan inte hjälpa Dig med Din direkta fråga men är ganska säker på att det är Mellby som avses. Mellby by bestod av ett antal gårdar; Numera heter de: Mellby Börjesgård, M. Mattsagård, M Tykagård, M. Simonsgård, M. Skepparegård, M Östergård. Kanske är födelsetidsuppgiften felaktig, men föräldrarna de rätta.

[Ragnar Askling]

Söker upplysningar om min fars mormors mornors farfar Amund Nilsson, f ca 1698, troligen på Boarp, Gränna lf, Jönköpings län. Hans son Jonas Amundsson,f ca 1724-07, på Klefven. Söker hustru, förfäder och ättlingar.
 
Till redaktören: Är medlem nr 98-0-10171,har betalat stödavgift 100 kr, men har inget lösenord.

[Marianne Andersson]

Hej igen,
 
Den Maria Svensdotter född 29/12 1741 och som jag tidigare sökt och evt trott mig hitta skulle i så fall vara född i Mellby och föräldrarna vara Sven Pärsson och Anna Pärsdotter. Annas far skulle vara Pär Haborsson.
Evt. syskon till Maria kunde vara Kerstin född 23/2 1745, Jonas född 18/11 1747. Är det någon som har uppgifter som kan bekräfta att min gissning kan vara rätt?

[Olle Elm]

Hej Marianne, får jag fråga: Vilken är källan till att Anna Persdotters far skulle vara Per Haborsson? Som Du vet från annan diskussion är jag intresserad av det i trakten ovanliga namnet Habor.