ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Fastighetsköp utan lagfart?  (läst 706 gånger)

2020-07-29, 21:14
läst 706 gånger

Utloggad Kaj Ove Roland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2022-01-20, 16:34
    • Visa profil
Er der nogen, der kender til eksempler, hvor en fastighetsförsäljning, der bevisligt har fundet sted, ikke er nævnt i uppbuds- og lagfartsprotokollen?

Kan man regne med at alle køb/salg er indført i uppbuds- och lagfartsprotokollerne? I princippet kunne sælger og køber vel godt oprette et köpebref uden at få det indregistreret ved häradsrätten? Vi taler her om tiden før lagfartsförordningen år 1875.

Jeg er ved at følge hemmanen Stenby 9 & 17 i Benestad socken i årene 1848-1868, hvor der skete en omfattende og kompliceret hemmansklyvning gennem en nærmest endeløs række køb og salg.

Der optræder i husförhörslängderne eksempler på "ägare", der ikke er nævnt i häradsrättens fastighetsbok.




2020-07-29, 21:30
Svar #1

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15322
  • Senast inloggad: 2024-04-23, 16:11
    • Visa profil
Jag har liknande exempel från Hyllie Strandmark i Hyllie socken där
köpeavtal inte följdes upp med lantmäteriåtgärder och lagfarter.

På 1880-talet  skulle detta ordnas upp.
Det krävde  fem år av arbete  innan lantmäteriförrättningarna kunde avslutas.

2020-07-29, 21:39
Svar #2

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6923
  • Senast inloggad: 2024-04-23, 16:33
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Uppbud krävdes för att få fastebrev (som tillsvarar senare tiders lagfart). Man sökte alltså uppbud efter att köpet skett. Det var alltså fullt möjligt att köpa en gård utan att köpet återfinns i uppbudsprotokollet, om den nye ägaren inte brydde sig om att ansöka om fastebrev.

Men om den nye ägaren sedan säljer gården vidare, så kan det bli problem om näste köpare söker uppbud. Fr.o.m. 1806 var nämligen säljaren tvungen att visa sin åtkomst till gården. Det betyder att när köparen söker uppbud, så ska det hänvisas till dokument (fastebrev, bouppteckning m.m.) som visar när och hur säljaren blivit ägare till gården.

Jag är inte bekant med Ingelstads härad i Skåne, där Benestads socken ingår, men rent allmänt hände att man väntade länge med att söka uppbud. Jag har sett ett antal fall där man väntat flera år med att söka uppbud, och ofta är det just när säljaren inte har sökt uppbud vid sitt köp. Då kan man se att båda köpen uppbudas samtidigt, trots att köpen skedde med många års mellanrum.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-07-30, 10:22
Svar #3

Utloggad Kaj Ove Roland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2022-01-20, 16:34
    • Visa profil
Kostede det egentlig penge at søge om uppbud/fastebrev? Eller var det en service häradsrätten ydede "free of charge"?

2020-07-30, 23:39
Svar #4

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6923
  • Senast inloggad: 2024-04-23, 16:33
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Än i dag har vi s.k. stämpelavgift för lagfarter. Att den kallas för det är en rest från gamla tider då handlingar som inlämnades till myndigheter och beslut som man fick därifrån skulle skrivas på s.k. stämpelpapper (charta sigillata), vilket var avgiftsbelagt.

Ett exempel är prästens lysningssedlar. Ett annat är avskrifter från äldre mål i domböcker som behövdes som bevis i ett senare mål.

Jag tar därför för givet att både köparens ansökan om uppbud och häradsrättens utfärdade fastebrev var skrivna på stämpelpapper.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-07-31, 09:00
Svar #5

Utloggad Kaj Ove Roland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2022-01-20, 16:34
    • Visa profil
Det kunne jo så forklare, hvorfor en køber af et lillebitte jordlod (2 skeppeland ifølge husförhörslängden) ikke søgte fastebrev -for at spare sigillata afgiften.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna