ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bruun och Barkholdt/Bockholt  (läst 990 gånger)

2018-09-06, 09:25
läst 990 gånger

Utloggad Henrik Karlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: 2018-09-06, 10:24
    • Visa profil

Barckholdt/Bockholt


Troligen går det inte att nå full säkerhet i fråga om Elisabeth Barckholdts härstamning. Det gäller en tid med mycket få källor bevarade. Släkten Bruun  (utgången från Torger Torkelsson och hans son Torger Torgersson i Marstrand, den senare gift med Elisabeth) är noggrant utforskad av svenska och danska genealoger, vilka lämnat flera frågetecken efter sig, bl.a. om Elisabeth. Ingenstans har man från danskt håll kommit fram till denna Elisabeth. Hennes förmodade fader, Johan Bockholt från Livland, verkar mest vara en gissning utifrån namnlikhet. Jag har nu efter förfrågan av en forskarkollega blivit uppmärksammad på problemen med denna släkt.
Vad gäller Elisabeth har ingen hittat mer än namnet och att hon varit av ”fordom stor börd”. Ingen betvivlar att hon existerat. Uppgiften kommer från ett bördsbrev i Uddevalla RR från 1701 (renoverad dombok, bild 840 i Arkiv Digital). Hon skrivs där Barckholdt och inget annat. Den första vokalen är ett a. Originaldomboken har precis samma stavning. Jag anser att man inte bör leta efter någon Bockholt innan man ev kunnat avfärda en Barckholdt som fader. Det är viktigt att analysera vad det verkligen står i bördsbrevet. Vissa av de svenska genealogerna uttrycker sig så att uppgifterna skulle ha kommit från Vilhelm Torgersson  Bruuns minne, vilken begärde bördsbrevet för sin bror Joakim. Men i texten står det tydligt att Vilhelm Bruun visade ”gambla breef”. Det fanns alltså papper på anorna. Rätten gav honom det begärda bördsbrevet, vilket betyder att de bedömde uppgifterna i de gamla breven som tillförlitliga.
Uppgiften om Elisabeth bör alltså bedömas som mycket säker. Det finns en alternativ far till den av en del svenska genealoger förmodade Johan Bockholt. I Norske Rigsregistranter (NRR) från 1585 20 /10 står det inne i texten att en ”Jens Barckoll” var borgare i Marstrand. Dock har man i rubriken  skrivit ”borgare i Oslo (sic!) . Alltså menar man här att det är fel med Marstrand i brevet och att han rätteligen bodde i Oslo. Trots detta med Oslo anser jag det ligga närmare till hands med denne Jens som nära släkting till Elisabeth. Elisabet var ”fordum af stor härkombst”. Den höga härkomsten fanns alltså i hennes släkt före hennes tid. Därför kan även det stämma med borgaren och skepparen Jens Barckoll. Men längre än så kommer man inte med honom.
Låt oss nu titta närmare på den påstådde fadern Johan Bockholt och se om något i hans liv kan tyda på släktskap med ovan nämnda Elisabeth. Kanske går det att hitta en förklaring till att Elisabeth inte nämns som dotter i danska antavlor.  Det är främst två källor som kan användas; Danske kancelli och de Kancelliets brevböger som finns där, samt Norske rigsregistranter. Där finns mycket om denne adelsman och länsman på Island som kan komplettera och rätta hans biografi (se bilaga 2 om denna i intressanta man och där det också kan ses att han inte hade någon uppenbar beröring med Bohuslän). Man kan konstatera om Elisabeth Barckholdts härstamning: hon hörde inte dit! Det främsta beviset finns i de nämnda brevböckerna, 1603 9/9, där man finner en skrivning om Johan Bockholts arvingar. Han hade en arvinge (relationen ej närmare specificerad) som kallade sig Hans von Bockholt till Underhelfenberg . Men som synes i bilaga 1 hade Johan Bockholt inga egna barn: Hans behövde bara se till att Johans tidigare bortgångna hustru Lisebet Urnes barn fick ut sitt arv . Därmed kan man sätta punkt för alla spekulationer om att Elisabeth Barckholdt skulle ha varit dotter till Johan Bockholt. Frågan är varför ingen tidigare har noterat detta i Sverige, men det är förklaringen till att forskare i Danmark inte hittat någon dotter Elisabeth som skulle ha blivit gift med Torger Torgersson.
I och med detta återkommer vi till Jens ”Barckoll” i Marstrand eller Oslo. Texten från 1585 handlar om att Jens och Peder Knutsson Måneskjöld tvistade om en last med sill. De hade tillsammans fraktat denna. Jens och Peder var då troligen jämngamla (inte säkert). Peder Knutsson var gift med Birgitta Bruun som var faster till den Sidsel som blev gift med Elisabeth Barckholdts måg Helge Torgersson Bruun. Man kan absolut se ett släktsamband här, även om det är något avlägset och krokigt. Det kan också skrivas så här: Peder Måneskjölds svågers (Claus Bruun) dotter var gift med Jens Barckolls syster Elisabeths son! Kompanjonskapet kan förstås ha startats på annat sätt än genom en släktförbindelse, men det gick ofta till så då (också).


Bilaga 1 (från Danske kancelli, Kancelliets brevböger 1603-1608 - kan inte fås in i den här rutan)[size=78%] [/size]


Ang. not i bilagan: Johan måste ha avlidit före [/size]1601 1/12, vilket stämmer med släktöversikterna på nätet. Men i Norske rigsregistranter (NRR) 1603-1618 heter det att Johan Bockholt 1603 13/9 fick kvittans på Island för sin andra period 1597 till 1602 (uppbördsdatum årligen vid S:t Hans dag). Han hade tidigare fått ett brev på förläningen för den första perioden från 1570 (avsatt 1587). Det står i en anteckning 1603 16/4 ”den afdöde Johan Buckholt”. Uppgiften från september s.å. bör ha att göra med en begäran av arvingen Hans i Johans namn. I NRR står det 1602 12/5 att Johan Bockholt var ”afgangen”. Ännu 1601 9/6 levde han dock, då han mottog kungens brev att han ännu en gång skulle fråntas sin förläning.


Bilaga 2 (kort biografi för Johan Bockholt enligt källor ovan)
Johan hette egentligen Buchholz! Detta enligt hans anförvant ”Hans von Bockholt”, eller Buchholz, eller Johannes von Buchholz, som framträdde när det blev fråga om arv. Formen Bockholt får ses som en förändring till något som harmonierade med det livländska  eller danska språket. Det heter i antavlor att släkten kommit från Tyskland till Livland. I de här källorna ser vi att det kan stämma. Anförvanten Hans von (inte alltid medtaget i källorna) Buchholz levde i Baden-Württenberg.
Johan Buchholz nämns från 1569 12/5. Han hade varit krigsfånge i Sverige och behövt ta ett lån på 249 daler. Efteråt fick han medel av kungen till återbetalning av lånet för ”ökad villighet att återinträda i K. Maj:ts tjänst”. I början av 1570 blev han skeppshövitsman. Senare samma år förlänades han hela Island (att ta upp alla skatter och avgifter och redovisa för kungen). Han tjänstgjorde till 1587. Den 30 maj det året öppnade han det brev han fruktat: majestätet ville inte längre ”unna honom ” att vara länsman på Island. Under de följande 10 åren var Johan borta från de officiella källorna. Troligen reste han till Danmark för att se om godset Klingstrup som hans 1584 bortgångna hustru Lisbeth Urnes förste man fått i pant 1563 och som Johan 1577 fick ägorätt till genom gårdsbyte med kronan. År 1597 fick han ett nytt förläningsbrev på Island. Året efter fick han sjöpass till Island på sitt eget skepp. Men det gick som det gick. Han ådrog sig stora skulder, och kungen fann ingen annan möjlighet än att åter avsätta honom. Detta skedde 1601 (se not till bilaga 1 ovan). Johan dog på Island.
Hans von Buchholz påstod sig vara anförvant och ville få ut sin del av arvet. Var han en lycksökare? Nej! Han bad konungen om att få ut det som kunde bli kvar av arvet (lösöre som hade förts i kistor till Kerteminde) mot att han betalade Johans isländska skulder. Detta genomfördes också till majestätets belåtenhet och var klart efter två år.


Denna översikt är förkortad. Den som så vill kan höra av sig för en fullständig version.


Henrik Karlsson 2018

2021-04-03, 19:34
Svar #1

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-02-25, 15:38
    • Visa profil
Den man som omnämns som fånge i Sverige kan sannolikt inte vara densamme som blev landshövding över Island.

Av skriften "Om stämplingarna mot konung Johan III åren 1572-1575: Anteckningar av Fridolf Ödberg, Stockholm 1897" framgår följande.


"Kort efter sitt frigifvande från fängelset i början af år 1573 inlät sig Jöns Olsson Tolk i nya för rädiska stämplingar och då med den danske adelsmannen Johan Bockholt, hvilken efter sin fångenskap under det stora Nordiska kriget synes ha qvarstannat i Sverige äfven sedan freden slutits."


Bockholt kom till Island redan på våren och bosatte sig den 5 maj 1570 på Bessastaðir, som numera är den isländska presidentens residens. (Jón Samsonarson, ,,Nokkur rit frá 16. og 17. öld um íslenzk efni“, Bibliotheca Arnamagnæana Vol. XXIX, Opuscula Vol, III, (København 1967), bls. 266–267. Björk Ingimundardóttir skjalavörður snaraði á íslensku.)

Vid tiden fanns ett led från Kurland som bar namnet Johann von Buchholtz. Och så även i Baden-Württemberg.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna