Tungel

[Magnus Lindskog]

”A:o 1707 den 23 Septemb:
 Ehrenberg, Swea HåfRätts skrifwelse af d: 27 Julii sistl: angående Sergeanten Gustaff Tungel, hwilken utaf HäradzRätten blifwit dömd till 80 dal. Silfwerm:tz böter för bedrifwit enkelt hoor, men dem icke uthbetala mächtar, utan därföre efter straffordningen med gatulopp plichta borde, hwarom Landzhöfdingen Buhre sig hoos HåfRätten förfrågat, eftersom både des Öfwerste ock flere Officerare för honom förbön fält, och anhållit, att han, som en Adelsman ock utaf wacker familie, icke måtte ett sådant neesligit straff komma att undergå, ock således både des heder, timmelige wälferd ock lycka förspild warda, men han Landzhöfdingen ändå sig intet understå kunnat därutinnan att dispensera; föreslåendes fördenskull HåfRätten underdånigst, om icke denne Gustaff Tungel istället kunde plichta med 14 dagars fängelse wid wattn ock bröd smat wederbörlig Kyrkioplicht undergå.
 Tychtes för Adelen wara mycket swårt, at lijka med andre utan åtskillnad af deras Stånd och privilegier sådane neeslige straff undergifne wara: ock
 Resolverades att i detta måhl förblifwer wid HåfRättens gifne betänkande, som till wärkställigheet befrodras bör: hwarom swar til ber:de HåfRätt afgår”
 
Källa: Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1706:1 (1706-1707) Bild 8850 / sid 873 (AID: v655144.b8850.s873, NAD: SE/RA/1311)
 
EÄ tab. 6
 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tungel_nr_182

[Thomas Björklund]

Har Nils Larsson en bror som heter Håkan?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000040_00437#?c=&m=&s=&cv=436&xywh=-224%2C1054%2C3442%2C2006

[Thomas Björklund]

Detta är något vi kan arbeta vidare med.

Nils Nilsson Stiernflycht har efterlämnat tre intressanta volymer i KB som skulle kunna innehålla intressant information.
https://kortkataloger.kb.se/hsnominal/29172/

Precis som Nils tidigare har påpekat är »Schröers arkiv» intressant. Arkivet innehåller hela 48 volymer. Kanske kan det finnas genealogiska anteckningar i dessa? Intressant är att det finns mycket data för Gottfrids barn födelse och död men saknas information när Schröer själv avlidit vilket skulle kunna vara indicium för att dessa anteckningar härstammar från Schröer.

Arnold Johan Messenius skulle också kunna vara en källa som var ingift i denna släktkrets.
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=19145

Det finns också en hel volym i Svea hovrätts arkiv med flera akter om tvister mellan Nils Tungel och hans brorsdotter. Elisabeth Larsdotter Tungel. Har tidigare kollat igenom akten i annat syfte och då stött på Nils Larsson Topprider (som levde 1652?) i dessa handlingar. Det finns säkert mer information om bara söker efter Topprider.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068090_00147
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068090_00155
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068090_00307
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068090_00006 (hela volymen)

[Thomas Björklund]

Nils och Lars Nilssons anor har ifrågasatts. Själv har jag ännu inte hittat de uppgifter Nils och Lars Tungel själv gav om sin härstamning utan har förlitat mig på de uppgifter som finns angivna i "Svenska adelns ättartaflor (1858-1864)". Så, frågan är om uppgifterna stämmer eller inte. Det kan vara så att vissa uppgifter stämmer medan uppgifter längre bak är otillförlitliga - vi vet inte.
Allt för många gånger har jag läst kommentarer om att "allt är falskt", "det var vanligt att förfalska anor på 1600-talet etc" istället för att undersöka saken själv. Min egen erfarenhet är att de som står för orginaluppgifterna oftast har angett korrekt uppgifter.

Till fakta och källor så måste man också lägga till eget tänk och sunt förnuft - rimlighetsbedömningar helt enkelt.

Så, lite bakgrund, fakta, kring de tidigast kända medlemmarna av släkten:

Nils Larsson - Räntmästare hos hertig Karl i Nyköping - Välutbildad, vilket kräver resurser av hans föräldrar, samt välbärgad - Någonstans måste hans förmögenhet komma ifrån och det kan rimligtvis inte vara från ett mindre jordbruk.
[/size]Barn:
Lars Nilsson - Välutbildad och välbärgad. Diplomat och resident vid det kur-sachiska hovet i Dresden.
[/size]Nils Nilsson - Välutbildad och mycket välbärgad. Kunglig sekreterare och häradshövding samt mycket mer.
[/size]Elisabeh Nilsdotter - Gift med Nils Larsson Topprider, borgare i Nyköping
[/size]
[/size]Att få tjänsten som räntmästare kräver både en hög utbildning samt ett gott socialt nätverk i den grupp som rekryterar kompetent personal. Inget som en vanlig bondson har. Positionen i sig ger också en viss portion makt samt fordrar en bevisad lojalitet och då gärna också av den släkt man kommer ifrån. De/den som tillsatte Nils Larsson har troligen noga beaktat detta.
[/size]
[/size]Vi har alltså en angivet släktträd, där farföräldras anges som Lars Jönsson som skulle ha gjort rusttjänst vid adelsfanan samt var gift med Ingeborg Olofsdotter [Drake af Intorp].
[/size]Min tanke är att jag tycker det skulle vara magstarkt att felaktigt uppge dessa personer, det är alltså farfar och farmor, om det inte vore sant. Det borde ha funnits personer vid tiden ifråga för adelsbrevet, som skulle ha protesterat om denna uppgift är falsk - inte minst från släkten Drake (af Intorp).

Ett problem är att jag ännu inte hittat dessa personer i handlingar från samtiden. Å andra sidan har jag inte hunnit gå igenom så mycket än. Skulle personerna hittas, så att vi vet att de är historiska, vilket är troligt, så styrker det de uppgifter som angetts. Jag har dock hittat en person och det är Olof Lorentsson (Olof Larensson). Han finns nämnd på flera platser i Gustav Vasas registratur, bl a som hövitsman på Öland. Han får även en direkt uppgift av Gustav Vasa och det är att i hemlighet övervaka länsherren på Kalmar slott, Berend von Melen, eftersom Gustav Vasa misstänkte att von Melen samarbetade med hans fiender. Uppdraget krävde att man behärskade tyska eftersom von Melen var från Sachsen. Olof Lorentsson måste därför ha varit mycket betrodd av Gustav Vasa för att få ett sådant uppdrag. Så här har vi nu en hövitsman, en krigare, som behärskar både tyska och svenska. Lågadel men ingen "nobody" eftersom han finns i von Melens närhet.

De som är intresserade av att hjälpa till med att forska i släkten Tungels anor, får gärna bidra med att hitta räntmästare Nils Larssons far, Lars Jönsson. Gärna också Ingeborg Arvidsdotter om möjligt. Lars Jönsson anges göra rusttjänst vid Adelsfanan samt vara bosatt i Ullensjö (Ullasjö socken i Älvsborg) - detta handlar då om mitten/slutet av 1500-talet.
[/size]
[/size]

[Thomas Björklund]

Jag har hittat två Tungel till vilka en troligen är son till räntmästaren Nils Larsson, Anders Nilsson Tungel student i Uppsala 1599, samt en säker dotter till räntmästaren, N Nilsdotter, gift i september 1605 med rektorn i Örebro, Jonas Petri. Denne Jonas Petri är troligen son till biskopen i Strängnäs, Petrus Jonae Helsingius.

Frågan är var Jonas Petri tar vägen, vad hans hustru heter samt vilka barn de fick, om några? Jonas Petri gifter om sig efter hans första hustrus död med Ingeborg Jönsdotter, d 1632.

[Thomas Björklund]

Jag hittade en text i den Örnbergska samlingen som jag tolkar som ett brev från Henrik Franklin till räntmästaren Nils Larsson [Tungel].

Lite om Henrik Franlin:

Uppgives »någre år» ha tjänat vid hertig Karls hov enligt dennes rekommendationsbrev för honom till hertig Sigismund 21 juni 1581, redovisas s å bland hertig Karls hovjunkare (RKB), vistades därefter utrikes åtminstone från 1583, återinträdde i hertig Karls tjänst i slutet av sept 1589 (RKB), kallas hovjunkare i pass av hertig Karl 1 febr 1591 och ännu i dennes hovräkenskaper 1594, fick konfirmation på sitt engelska adelskap 20 maj 1592, häradshövding i Hanekinds hd (Ög) 25 okt 1602—1603. G omkr 13 jan 1594 (handl rör hertig Karls hov) m Constantia Eriksdtr, f trol natten mellan 13 o 14 juni 1560 i Sthlm, † 24 jan 1649 på Odensfors i Vreta kloster (Ög), dtr till konung Erik XIV o Agda Persdtr. F gjorde efter sin första anställning hos hertig Karl vidsträckta resor. Han vistades sålunda i Wien med omnejd maj 1583—sept 1586 (därunder i Ungern i maj 1585), i Valakiet och Lemberg i febr 1587, i Konstantinopel maj s å—febr 1588, på olika ställen (Kraków, Warszawa, Grodno) i Polen- Litauen juli 1588—febr 1589 och ånyo i Konstantinopel i juli s å. Den 9 jan 1590 fick F av hertig Karl rekommendationsbrev till konung Sigismund för transport genom Polen av fyra turkiska hästar, som han skulle skaffa i Konstantinopel. Något belägg för att resan utsträckts ända dit finns ej, men april—aug s å befann han sig i Warszawa, och till jul var han på Gripsholm med hertig Karl, för vars räkning han i Lemberg köpt en ungersk häst. Den 23 jan 1591 fick F av hertigen pass för att resa till England och uppköpa kläde. I England vistades han juni—juli s å, och enligt en räntekammaranteckning engagerade han där för hertigens räkning engelska komedianter. Sommaren 1592 sändes F av hertig Karl med brev till Sven Pedersson (Bagge) i Norrbotten. Därifrån företog han en militär expedition in på ryskt område ända fram till Vita havet. Från nov 1592 var han under flera år i Mellansverige, där han undertecknade riksdagsbeslutet i Arboga 1597 och mötesbeslutet i Vadstena 1598. Han var närvarande på riksdagen i Uppsala sistnämnda år. I febr 1599 följde F hertigen vid Kalmar stads erövring, och han nämnes också i det polska sändebudet J v Schortz’ relation om sitt mottagande under riksdagen i Sthlm på sommaren s å. Åren 1600-01 deltog han i hertigens livländska fälttåg med avbrott för ett besök i Lübeck i juni 1600. År 1606 hade Karl IX planer på att sända F utrikes, först till Frankrike och sedan till Turkiet, men ingendera av dessa resor kom till stånd. En knapp månad före sin död var han emellertid i Danzig. F:s sätesgård var åtminstone från 1598 (RR) Bocksjö i Undenäs (Skar), som hustrun 1595 fått av hertig Karl jämte 13 kringliggande gårdar, en donation som genom brev för F 1602 ökades med nästan lika många andra gårdar i trakten. Tidigare hade hon 1594 av konung Sigismund fått nio gårdar i Väne hd (Älvsb), och 1602 och 1605 fick F av Karl IX en mängd gårdar i Aska och Gullbergs hd (Ög), bl a Odensfors, som senare länge var sätesgård för hans änka.

[/size]
Texten från Henrik Franklin till Nils Larsson är som följer:


[/size]Originalet i Kam. Ark. (Handb Samt, Frankelin.)
[/size]
[/size]Wänlig helsande medh tacksiälsen för alt bewijsdt gått ett
[/size]Käre Nijls Larsohn godh Wän medhan Wår. N. F. och herr
[/size]haffver nådhiglig samptöckt at Jag skall bekomma min
[/size]efterståånde rest på min besoldning och kledhinngår, så
[/size]ähr min kärlig bon j will som en godh Wän hiälp medh
[/size]Bertell Hansohn oth jag måd bekomma min rest sedhell
[/size]hwadh såm meig tilbak ståår, och at i will insluta teth
[/size]uthij en brieffu och hiälp teth et din till Abell Erichsohns
[/size]eller Bänckt Nilsohns hendär på mariahollm, die twå
[/size]skaffva teth wäll till meig, och troo i meig Jag will icke
[/size]war otacksam för edhert omak, så bidhiär Jag om meig¬
[/size]likt wår om deth Jag siänst skreffu edher och edher bro¬
[/size]dher Håken till ath bepryjdda min Unga Infant medh
[/size]på sin döpelsens dag, Nu. R. Nils Jag förseher meig till
[/size]edher och edhers brodher som till min Wissä godh wän¬
[/size]när och befalla edher bådh thän ålsmäcktig gudh till
[/size]alle wälmog aff Watstehen 4 dag Juli 1595.
[/size]
[/size]E. W. W. A.
[/size]Francklin
[/size]Anglus
[/size]mijn besoldning ähr 110 daler och twå kledkninger, och
[/size]haffver jag tiänt förlednen sidhst Mijchaijele fåll 6 åår
[/size]som bådh edhers bökär och min memoriall uthwijsa och
[/size]giord wij klart som meig mönness om mickelsmess
[/size]war 2 åår, så förscher jag meig till edher om beskedt medh
[/size]först edhers legenhett.
[/size]Utanskrift:
[/size]fos.1.
[/size]
[/size]F. No Troo tiänar och kledkkamererär Alhrlig och Höygbetrod
[/size]man Nils Larsohn, sin godh Wänlig till händ
[/size]
[/size]Sigillet väl bibehållet:
[/size]Tillskrifvet underutanskriften af annan hand)/: hans seneste reckningh beslötz
[/size]wänd
[/size]Tungel:
[/size]542
[/size]
[/size]
[/size]then 29 Decembris 93
[/size]å invikne delar af bladets baksida (äfven af annen hand)
[/size]Aff Clede Cameren
[/size]Anno et. 93
[/size]at 4 dat Sameth
[/size]2 at
[/size]ynset 2 dat Tagen gul och sölffr
[/size]2 ynso
[/size]sedan öfverstruket
[/size]part 8 dat Silkisstrump
[/size]-2 pahr
[/size]at 4 ½ md Eng
[/size]12 at
[/size]1p
[/size]p - 10 dat, än silkisstejump¬
[/size]Anno etc: 94
[/size]3 atr
[/size]at 4 dat- Samett:
[/size]at 10 m- än Samett
[/size]2 at
[/size]3 åt
[/size]at 6 /2 m Sidentafft:
[/size]Anno et. 95
[/size]till
[/size]26 dalr.
[/size]Opt aff Hkon Larss seden seneste recknigh den 29 Deceb. 93
[/size]mz hon giorths
[/size]Anno etc: 94.
[/size]15 st.
[/size]Slagne dat¬
[/size]24 dat 21 ör.
[/size]S. myntt.
[/size]53
[/size]
[/size]Här nämns en Håkan Larsson som en bror till Nils Larsson. Vi ser också att Håkan nämns i den "räkning" som han specificerar. Det verkar också som att Nils och Håkan har blivit inbjudna till Henrik Franklins barns dop? Brevet är skrivet i 1595-07-04 i Vadstena. Henrik får en son, Carl, som är född omkring 1596. Frågan är om vi kan identifiera denne Håkan Larsson?

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000040_00437#?c=&m=&s=&cv=436&xywh=-2587%2C429%2C7853%2C3886

[Thomas Björklund]

Palmskiöld anger också Håkan och Nils Larssöner som bröder, samt att Håkan och har varit Hertig Karls räntmästare. Palmskiöld anger också att Håkan har två barn, Nils och Brita. Frågan är om vi kan hitta dessa tu?