Detta är vad Silving skriver om Östraby i boken Norra Smålands Medeltid (H.Halls Boktr. A.-B., Jönköping 32827 - 1952):
"Östraby, numera säteri, är en av de gårdar, som tidigast förekomma i medeltida urkunder. Den 2 maj 1284 omtalas, att en man vid namn Ragvald Ingasson till Alvastra kloster testamenterar bl. a. sin egendom Östraby i Hults s:n, varigenom vi få kännedom om att denna utflyttaregård från Bjärsby bolby redan under en tidig medeltid existerade.
Donatorn var en rik och förnäm man i staten, så framstående, att han t. o. m. kunde tillkalla drottningen som testamentsvittne till sin sjukbädd. Han hade tydligen avgivit ett heligt löfte att göra en pilgrimsfärd till det Heliga landet, en botgöringsfärd, som han likväl försummat. När han nu icke ser sig i stånd att utföra denna pilgrimsfärd, förklarar han, att han i stället till Alvastra kloster donerar denna sin gård i Hults s:n, samtidigt som han ihågkommer klosterbröderna i Söderköping och Skänninge med gåvor. När han dör, förmäla ej urkunderna, men när arvskiftet sker i Hjälsta i Uppland den 26 jan. 1310 av själva ärkebiskopen, som förordnats till testamentsexekutor, framkommer ett testamente, som visar, att han varit en av rikets främsta herrar med stora gods och gårdar uppe i Uppland och Mälarlandskapen, liksom i Skåne. Han ihågkommer sin stora förnäma släkt, som praktiskt taget är lika med det förnämsta Sverige då ägde av riddare och riksråd, samt kyrkor och kloster i hela landet, likaså präster och klosterbröder; men Småland omtalas icke i detta hans testamente.*
Gården har emellertid senare bördats av släkten eller möjligen av klostret avyttrats, ty den förekommer icke vid Gustav Vasas reduktion. Jag förmodar, att gården är liktydig med den under Vasatiden omtalade skattegården eller s. k. "Stora bordet" i Östraby.
Östraby utgjordes vid Vasatidens ingång av icke mindre än 4 gårdar, eller rättare sagt 5, om man går efter 1646 års karta: 2 hela frälsehemman, ½ gård kallad "Lillebord", 1 krono- och ett skattehemman kallat "Stora bordet". Alla ligga i byamål och solskifte.
Vid Vasatidens ingång finnes ingen till arv och eget indragen gård i Östraby. Frälsegårdarna äro identiska med de av Svante Sture år 1495 ägda gårdarna, för vilka redogjorts under rubr. "De Stureska arvegodsen i S. Vedbo". Sannolikt hörde vid denna tid även en gård i Boaryd, som likaledes ägdes av Svante Sture d. ä., härunder 1562. Byn var under 1500-talet den största i Hults s:n att döma av tiondet, som utgick med 28 skeppor för hela byn.
År 1632 erhöll assessorn Erik Drysenius av Gustav II Adolf Östraby 1/1 skatte, senare förmedlat till ½, i förläning på livstid. Han gjorde gården till säteri och bebodde den. Förläningen bekräftades av drottning Kristina den 8 sept. 1649, som kallar hans hemman Östraby för kyrkohmn och honom för "Doctor Erick Pedersson Drysenius". **
En av de andra gårdarna har sannolikt under 30-åriga kriget varit uppsamlingsplats för krigare. Ännu 1639 antecknar fogden: "Östraby: förmedlat till ½ i owisst, för gårdhen är allt för för derfwat af Krijgsfollk, allena i detta året 1639." *** — Drysenius förvärvade även genom köp de båda frälsegårdarna om 1 ½ mtl. Efter assessorns död indrogs skattegården med 1682 års ränta enl. K. Maj:ts brev av d. 17 dec. 1681 men förläntes senare till änkan på livstid.**** 1683 bytte änkan till sig 1/1 skattehmn mot andra gårdar i vederlag. Frälsegårdarna hade vid samma tid förvärvats av magen, assessor Lars Torpadius."
* DS I, nr 642 o. II, nr 1650.
** RR i RA.
*** Sannolikt har ett s. k. "borgläger" förlagts till gården.
**** Redjbkn 1686. KA.
/Karl-Henrik
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy