ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: 1658, då Skåne blev svenskt.  (läst 1430 gånger)

2017-05-23, 14:18
läst 1430 gånger

Utloggad Kennet Rasmusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 733
  • Senast inloggad: 2021-05-07, 08:58
    • Visa profil
Hej, hur hittar jag anor innan ovanstående årtal. Är det danska kyrkoböcker och isåfall,
är det någon som kan ge mig ett tips.
Kennet
K

2017-05-23, 21:32
Svar #1

Utloggad Viktor Strömberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2021-03-12, 21:55
    • Visa profil
Hej
Det går t.ex. att leta i mantalslängder och jordeböcker som finns på danska riksarkivet under regnskaber https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/collection/theme/7
Det finns även Decimantboken från 1651 som är en jordebok för Skåne.
Dessa ger oftast inga åldersuppgifter men däremot finns alltid platsen där de bor och för- och efternamn. Här finns mer info http://luggude.slektforskning.se/wiki/De_danska_skattel%C3%A4ngderna
Andra källor kan vara domböcker som tar upp domstolshandlingar, dock är dessa väldigt tidskrävande.

Hälsningar Viktor

2017-05-24, 13:10
Svar #2

Utloggad Krister Frank

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 242
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 15:47
    • Visa profil
Fantastiskt bra att få en sökväg till ekstraskattlängderna. Finns det ett sökverktyg/ register till volymerna?

2017-05-24, 15:25
Svar #3

Utloggad Viktor Strömberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2021-03-12, 21:55
    • Visa profil
De är mestadels uppdelade efter de historiska länen i Skåne som Lundagårds, Malmøhus m.fl. Vad jag vet finns inget register.
Det enklaste sättet är att först leta upp länet och sedan häraden som socknen låg i, i boken.  Dock bör man kolla på historiska kartor över länen och häraderna då dessa inte är samma som idag. Ibland är det oordning och spridda uppgifter i hela boken.
https://da.m.wikipedia.org/wiki/Danske_len
https://da.m.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5nske_herreder#/media/Fil%3AAdministrative_division_of_denmark_in_medieval_times.jpg

Hälsningar Viktor

2017-05-25, 10:28
Svar #4

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1141
  • Senast inloggad: 2021-05-08, 12:01
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Utöver jordeböcker och mantalslängder finns länsräkenskaperna, som är väldigt väldigt värdefulla. Några exempel från min forskning:

LR 1635-1636
Anammet aff Raßmus pederßen i Tiöred för hoßbondhold paa hanns broders Suend pederßons wegar i Giößarup for halffur parten aff den gaard hans fader paabodr.

Här får jag reda på att min ana Sven Persson i Gössarp i Väsby hade en bror Rasmus Persson, och att de båda hade arv i Gössarp fadern bodde på. Via det är det säkert att fadern i Gössarp, Väsby (M) var Per Svensson känd där 1596-1630.


1635-36
21 Septembr: annamit till hußbondhold aff
Bendt Suendßenn i Liungaschouff aff en
tredie part Wdi Liungeschouff gaard
som hans fader Suend Thueßön for
hono pa oploed


1637-1638
Annamet husbondhold aff Tue Suendsen i Liungaskouff aff en siette part aff Liungaskouff gaard, som hans fader Suend Tueson for honno opload
Källa: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#284066,55366009

1639-1640
Annamidt aff Suend Tueßon i Liungeschouff hoeshobdholld aff en trediepart aff Liungeschouff gaard hands söen Jeppe Suendzen fra flötter


Min ana Sven Tuvesson i Ljungaskog, Rya (L) hade alltså sönerna Bengt, Tuve (min ana) och Jeppe. Sven Tuvesson var säkert son till Tuve Bengtsson Ljungaskog känd där 1596, särskilt med tanke på matchande namnet Tuve, samt att Sven döper en son till Bengt.


Etc etc... Tar en hel del tid att läsa räkenskaperna... men fått ut väldigt mycket av det


/Martin
(Som satt upp den ovan nämna sidan http://luggude.slektforskning.se tillsammans med Torbjörn Jerlerup)

2017-05-25, 10:36
Svar #5

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1141
  • Senast inloggad: 2021-05-08, 12:01
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
För vissa delar av Skåne finns följande arkiv som är till stor hjälp:

Kammarkollegiet Andra provinskontoret

Sök efter det på Arkiv Digital. Det finns två delar:

1. Jordrevningsprotokoll - Innehåller i många fall längder över socknarna med vilka som bodde där 1671. T.ex. finns fiskelägena Mölle och Arild i Brunnby med, vilket annars saknas i samtida jordeböcker och mantalslängder då de låg under Krapperup.

2. Jordrevningsbiakter - För vissa härader finns här avskrifter av år 1671 gällande köpebrev för gårdarna. Detta har varit ovärdeligt t.ex. i min forkning i Bjäre härad och på Österlen.


Ett exempel på två köpebrev från dansk tid bevarade i jordrevningsbiakterna. Dessa två brev ger hustru och barn för min ana Lars Stenkilsson som jag härstammar dubbelt ifrån:

No 51
Peder Nielsön j Wallbÿe tingfoget i Jerresta
herrit och Söfren Andersön i Tommarup skrife giöre
witterligt at aar Christj 1652 fredagen den 5 Novembr
Jnden forsk:ne herredtz ting for for oß och TingMend flera som
den dag ting sögte för Retten framstod Lauritz Stenckelsön
i Giislöf
: Bewiste med kaldsmand Laurs Hansön och Peder Thro-
gesön Jbm dj himlade at haffue till _1_2_3 och 4 tingh
och Longbud hid udj Rette stefnet, hans sön Thue Lauritßön
Jbdm sampt hanß börnn och Börnabörnn och hus dag till
kand vara berettiget efter Lougen den halfue Chrone-
gaard i gislef andLangande som hans hid Jndtill hafuer
besiddet och udj Boet den at villa selge och afhende for sölff
och pendinger. Och straxt for Retten frambstod for-
skreffnen Laurß Stenckelsön af Gislöf, skiötte och aldeliß
afhende fraa sig sin hustru Börn och alla deris sende
arfuingar denn halffue Chronegaard i Gislöf, som hand
hid Jndtill paaboet haffuer och till forsk:ne hans kiere sön
Thue Laurisön
Jbdm, hans hustru börnn och sende arffuinger
at maa hafue Nÿde Finge, och beholde till Evindelige
Eÿedomb Eya skullandiß for hwar Manß tilltala, som der
paa udj nogen Maader tala kand. Med huuß oc Jord, äg-
ger och Eng, shoe och Mark Rüß och Rand fiskeVand och
faegang Vått och tiurt höÿgt och Lagt Jntet Vndderfagan-
diß i nogen Maader Med hwad Nafn det holst Öfris
kand Jnden eller Vden alle fire Markeshiell som der nu
tilligger och af Arildz tid tilligit hafuer med Rette
Och er honom tilltacka Betalt den siste penningee med
den förste saa hand Nöÿaß i alla maader. Mens der
som saa skiede det gud förbiude och forsk:ne halffue gaardh
[nästa sida, svårtläst in mot mitten ]
gaardt grund och Eÿendomb, blef för:ne Thue
Laurson hanß hustru Börrn eller arffuinger
fraahunden udjj nogen Rettergang, forme[oläsligt]
Wanhimmelß Bröst schyld: daa Beplichter for-
schreffne Lauridz Stenckelsön sig eller sine ar-
ffuinger och Jgiengifue for:ne Thue Laursön och
hanß arffuingar, saa god en halff gaard grund
och Eÿendomb- Jndden Sex Vgger Dernest effter
Kommendiß och holde honnom och hanß arffuinger
skadislööß i alle Maader. Att saaledis Jndd[oläsligt]
linga skiett er och samma halffue gaard grund
och Eÿendomb udj fire ting Lougbudet Vden [oläsligt]
Modsigelse som forsk:ne staar dett Vidnne Wi [med?]
Woriß Signelser her Vnddertröÿet Datum Ut
Supra
loco sigillj


Källa: Kammarkollegiet Andra provinskontoret  FI:612 (1671-1671) Bild 92 (AID: v113682.b92, NAD: SE/RA/52106)



N:o 83
Per Nilßon i Walby Tingfougde i Jerrestadh Heredh och Sören Anderßon j Thommarup
skrifue Giöre wetterliget att År Christi 1653 Fredagenn den _18 Martij Jnne för:ne heretz-
ting för oß och Tingmend flera för Retten framkom förnuftigh man Stenckel Lauritson
i Gislöf, bewijst medh kaldzmand Hendrich Booßon i gislöf och Per Jörgenßon j Nöbbelöf
dj himlade effter Receßen at hafua hijt uthj rätten stäfnet sin k:e broder Tue Larßon
i Gislöf, Staffan Gommesen j Sallerup på sin förrie hustrus Ludße Larsdotters weg-
nar, Bolla sahl. Jörgen Inguardz i Nöbbele med hendes laugwerge på hennes Egne och
på sin söster Zigne Larsdotters wegnar, war på Rettens wägnar Begärandes skiötte
af dennom samptligen på halfparten af Jep Boßons Öde Cronogårdh i Gislöf som dem
arfueligen till fall efter deras Sahl. moder Anna Perßdotter som bode och dödde
i Gislöff.   då för retten framstodhe för:ne Tue Larßon på sine Egne
Wägnar, Per Jöranßon på sin moder Bolla Lars wägnar, och på sin morsyster Zigne
Lauritzdotters wägnar; skiödte och alldeles af hende frå dennom och deras arfuingar
den halfue gårdz part af Jep Boos den öde Cronogård i gislöf och till Stenckel Larßon
ibm. hans hustru Metta Hendrichsdotter och woris Börn och deras arfuingar att
må hafua niuta Brucka och beholla till Evinnelig Egendom, Eÿa skullandes för huar
mandz tilltalla som der på j Någen måde talla kand medh huus och Jordh, Äger och Engh
skough och Rÿs och Röde fiskevaandh och fägångh, vodt och tördt högt och logt intet
Vndantagandes i någon måtter, men der som Gude förbuude så skedde at föreskrefne
halfue Part af Jep Boos öde gårdh Blef Stenchel Larßon eller hans arfuingar
frå winden fr medelst Cronhimmels bröst skyldh, då beplichtar her dennom samptl:
eller deras arfuingar at igen gifua for:ne Stenckel Lauritsßon eller hans arfuingar
så godh Jordegårdh och Egendom honom åtr och dogh her nest efter, och holla for:ne
Stenckel Larßon och hans arfuingar skadelööß j alle måtter till wittnens
börd Vnderskrefne Signeter Datum ut Supra


Källa: Kammarkollegiet Andra provinskontoret  FI:612 (1671-1671) Bild 126 (AID: v113682.b126, NAD: SE/RA/52106)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna