ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 27 december, 2012  (läst 2665 gånger)

2004-12-10, 11:08
läst 2665 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej! Jag söker en syster till min farmor. Hon kan ha bott i stad A och hennes föräldrar i byn B. Om hon skulle ha gift sig och alltså bytt efternamn, var skedde lysningen? Där föräldrarna bodde eller där hon bodde?
 
Bra att veta var jag skall söka, om hon nu bytte efternamn.
 
Mvh
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-12-10, 11:40
Svar #1

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-01-29, 09:27
    • Visa profil
Förmodligen där hon var skriven/folkbokförd. Men är det lättare att söka i lysnings- och vigselböcker än att följa henne i flyttningslängder och församlingsbok eller slå upp i föräldrarnas ev. bouppteckning (om hon gifte sig innan de avled)?
 
Hälsningar,
Eva

2004-12-10, 12:48
Svar #2

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Kvinnan, min farmors syster, född 1888, finns med i bouppteckningen 1927 efter sin far, bara med sitt förnamn och födelsedatum. Synd för egentligen söker jag alla hennes syskon och ingen står nämnd med bostadsort.
 
Enligt min faster skulle Ester Höglund, som hon hette ev. ha varit bosatt i Örnsköldsvik och även dött där. Jag har inte funnit henne bland de döda efter 1950.
 
I bouppteckningen efter modern 1918, så står hon också bara med namn, medan min farmors make nämns. Alltså var hon inte gift vid det tillfället och antagligen inte vid faderns frånfälle heller. Då var min farmor död och min farfar står som förmyndare för deras barn.
 
Ester var då nästan 40 år 1927. Så det är frågan om hon överhuvudtaget gifte sig och då kan jag söka henne på sitt flicknamn.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-12-10, 13:21
Svar #3

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-01-29, 09:27
    • Visa profil
Församlingsböcker och inflyttningslängder för Örnsköldsviks församling (utbruten ur Själevad 1907) finns tillgängliga på mikrokort t.o.m. 1924 enligt Nationella arkivdatabasen (www.nad.ra.se). Tyvärr täcker böckerna därefter tiden fram till 1940, så det dröjer innan de blir tillgängliga.  
 
Då finns det följande vägar som jag kan komma på:  
1) be Landsarkivet (Härnösand) slå upp henne i kyrkböckerna
 
2) invänta nästa version av Sveriges Dödbok, hon kan ju finnas bland de namnlösa 1950-1970 som namngivits och som då dyker upp i en annan församling än där du tror hon avled (det finns väl en hel del kvinnor födda samma dag avlidna runt om i landet bland de namnlösa på version 2?) eller att hon finns bland de återfunna - eftersom det fattas en del på nuvarande cd.
 
3) om du har möjlighet att åka till Riksarkivet/Arninge, söka genom SCB-utdragen för länet/församlingen för de som avlidit före 1950.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Lysnings- och vigselböckerna för Örnsköldsvik finns på mikrokort t.o.m. 1929 och dödboken t.o.m. 1930. SCB-utdragen ur dödböckerna som jag nämnde finns i Arninge (utanför Stockholm) till 1949 finns tillgängliga för hemlån t.o.m. 1933, snart 1934.
 
Beroende på vad du vet och vad du vill veta finns det alltså lite olika möjligheter.

2004-12-10, 13:54
Svar #4

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Tack Eva för de olika tipsen. Jag ska börja med att söka henne i folkbokföringen för 1910, 1920 och 1930 i Örnsköldsvik, om de finns på mitt bibliotek i Umeå. De borde finnas där, då Själevad finns. Som jag förstår nu så var hon ogift. Synd då finns ingen nutida släkt att hitta på hennes sida.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-12-10, 14:20
Svar #5

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-01-29, 09:27
    • Visa profil
Jag nämnde inte SCB-utdragen ur församlingsboken från vart tionde år eftersom jag inbillar mig att det skulle gå fortare att söka i en inflyttningslängd och få en sidhänvisning och sedan titta i original-församlingsboken. SCB-utdragen är ju också mindre exakta och mindre korrekta. Finns inte församlingsböckerna också på biblioteket, eller är det bara SCB-utdragen?
 
Hälsningar,
Eva

2004-12-10, 15:20
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jag tror att det bara är SCB-utdragen, men jag är inte säker. Det är inte så ofta jag besöker biblioteket i släktforsknings-syfte numera. Jag får ta mig en titt någon dag.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-12-10, 16:53
Svar #7

Utloggad Elizabeth Nolfalk-Jorwén

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 22:58
    • Visa profil
Ann-Mari,
vad hette din farmors föräldrar? Det finns några Ester födda 1888 i Själevad, i Sveriges Befolkning 1890
 
mvh
Eliza

2004-12-10, 17:14
Svar #8

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Föräldrarna hette Eric Olof Höglund och Anna Lisa Brännström. Familjen bodde på Norrbyskär, tillhörande Hörnefors socken i Västerbotten. I början av 1900-talet, då Eric Olof blev pensionerad, så flyttade familjen tillbaks till Mo, Mo socken, Ångermanland. Jag tror alla fem barnen var utflygna från boet då. Så länge farmors syskon bodde hemma har jag koll på dem. Problemet blir sedan när de flyttar hemifrån. Det är då jag tappar bort dem.
 
En brorsson till min farmor var enligt Dödboken född i Hökhuvud, Uppland. Har nyligen ställt en fråga där i Anbytarforum om någon kunde kolla om denna familj fanns där 1920, men fick inget svar.
 
Det är märkligt att det ska vara lättare att hitta släktingar på farfars sida i USA (vilket jag har gjort) än mina, om jag har några, tremänningar på farmors sida här i Sverige.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-12-10, 17:26
Svar #9

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-01-29, 09:27
    • Visa profil
Ann-Mari, det beror nog delvis på att få har tillgång till 1900-talets mikrokort hemma. Det innebär att de måste ta sig till ett bibliotek, som inte alltid köper in 1900-talets böcker som kommit så nyligen (norr om Stockholm grovt räknat och delar av Östergötland & Småland) eller arkiv för att slå upp uppgifterna. Om du själv skrev till respektive arkiv så skulle du nog ha svar inom någon vecka (visserligen till en mindre avgift men det får man ju väga mot hur gärna man vill ha uppgifterna).  
 
Även för Hökhuvud finns mikrokort med födelsebok (till 1933) respektive församlingsböcker (till 1931) tillgängliga.
 
Jag kan tyvärr inte slå upp något av det åt dig, men jag kan försöka visa på vilka alternativ som finns till att få reda på de uppgifter man söker. Landsarkiven är då en utmärkt hjälp som jag själv gärna använder mig av.
 
Själv har jag haft lättare att hitta släkten i Sverige än i USA ...
Hälsningar,
Eva

2004-12-10, 21:25
Svar #10

Utloggad Elizabeth Nolfalk-Jorwén

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 22:58
    • Visa profil
Hej igen Ann-Marie,
så här såg din farmors familj ut enl SBF 1890. De bodde i Mo redan 1890. Jag vet inte om detta är till lite hjälp för dig.
 
mvh
Eliza
 
 
Post 4463574
Höglund, Erik Olof
Faktor
f. 1845 i Högsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
Gift man, far i familjen
Mo bruk
Mo (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseort i källan: Högsjö V.norrl. l.
 
Post 4463575
Brännström, Anna Lisa
f. 1847 i Högsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
H.
Gift kvinna, mor i familjen
Mo bruk
Mo (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseort i källan: Högsjö V.norrl. l.
 
Post 4463580
Per Enok
f. 1882 i Högsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
s.
Pojke, barn i familjen
 
Post 4463576
Anna Charlotta
f. 1883 i Högsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
D.
Flicka, barn i familjen
 
Post 4463578
Erik Johan
f. 1886 i Mo (Västernorrlands län, Ångermanland)
s.
Pojke, barn i familjen
 
Post 4463577
Ester Elisabet
f. 1888 i Mo (Västernorrlands län, Ångermanland)
D.
Flicka, barn i familjen
 
Post 4463579
Karl Einar
f. 1890 i Mo (Västernorrlands län, Ångermanland)
s.
Pojke, barn i familjen

2004-12-10, 23:00
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Om jag ska vara helt ärlig, så var det inte helt lätt att hitta släkten i USA heller. 14 år tog det, visserligen den mesta tiden utan internet. Så jag får nog låta det här ta sin tid, också med farmors syskon. Jag har väl lite för bråttom.  
 
Så tack snälla Eva och Elisabeth att ni har engagerat er för det här.
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2005-02-15, 07:22
Svar #12

Jan Lilliesköld

Hur var egentligen reglerna för lysning ?
Tänker närmast på ett fall i en vigsellängd gällande år 1727 i Sunne (Värmland), där det står att 2:a och 3:e lysningen slagits ihop, och vigseln också ägde rum samma dag.
Skulle inte det vara så, att det skulle vara lysning tre gånger - men (minst) en vecka emellan varje gång ?
Och vad skulle kunna utgöra ett skäl till att slå ihop två lysningstillfällen ?
(I detta fall verkar en skriftlig remonstration inkommit kvällen före aktuell dag.)

2005-02-15, 21:33
Svar #13

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Normala var ju att vigseln föregicks av lysning, en proklamation som lästes upp från predikstolen, vid tre på varandra följande söndagar i kvinnans hemförsamling. Lysning skulle också helst uttagas en tisdag (enl. Norlind, Svenska allmogens liv, 1912). På många håll dröjde det sedan kanske mer än en vecka innan vigseln. Så visst ger ditt brudpar sken av att ha bråttom!
Det fall du skriver om verkar intressant.  
Ekonomiska värden som stod på spel om gensagan lästes upp före den aktuella vigseln? Eller hade det uppdagats att bruden var havande?

2005-02-16, 07:34
Svar #14

Jan Lilliesköld

Hej Irma !
 
Ja det är frågor som man ställer sig. En första tanke är att det skulle vara så enkelt som att första barnet är på väg, vilket också föds 6½ månad efter vigseln. Men det tycker jag inte kan vara en anledning i sig, att behöva skynda på lysningarna en vecka för detta - det är ju flera månader kvar. Jag kan därför tycka att det torde vara en något mer påtaglig omständighet som skulle kunna vara orsak till att skynda på äktenskapet.  
 
Mina fråga var egentligen av lite mer allmän karaktär - fanns det rätt att (av vissa ?) anledningar skynda på processen ? - men också med tanke på detta speciella fall, som alltså är skrivet den 5 feb 1727 i Sunne, rörande vigsel mellan Catharina Björn och conterfejaren Olof Enberg (anor till mig).
 
Notisen lyder enligt följande (med reservation för feltolkningar/skrivningar):
1727
Februarius
d 5 Sammanvigdes på Rotne=ros av Probsten Iser, efter tre föregångna lysningar, som skedde första gången - den 29 jan: men andra och tredje resan tillhopa den 5 febr: Contrefejaren, Herr Olof Enberg från Stockholm och Jungfru Catharina Biörn i Brårud. Och de tvenne senare lysningar, således på en dag, omsider, efterlåtne blefvo, skedde uppå en besynnerlig remonstration, ingifven av Brudens Moder Mad: Elisabeth Fernell i Brårud, uti ett bref om aftonen föruth[?], till större säkerhet, i vissa afsikter, samt at förekomma, några vissa olägenheter som, på annor händelse, intet undvikas kunde.
Brudgummen gaf sin Brud 100 Dr Smt.
Bemälte brev ligger ad acta, ibland de attester förvarat, som i anledning af Kyrko=lagen, å ämbetes vägnar, både efterfrågas och gifvas skola.
 
(Här kan man notera att både den 29 jan och den 5 feb är söndagar - och nog är min erfarenhet från olika håll i landet - att lysningar var på söndagar - och ofta att även vigseln ägde rum samma dag som den 3:e lysningen.)
 
Hur man skall kunna tolka detta vet jag inte. Det låter dock som att vissa omständigheter gör att det skulle vara väldigt bråttom med vigseln. Om det nu inte skulle vara så enkelt som att barnet redan var på väg - vad skulle då kunna vara för handen som gör att det skulle bli besvärligare att utföra vigseln senare ? vad skulle kunna bli förändrat under denna vecka ? Och som dessutom prästen tar hänsyn till ?
Normalt trodde jag, att det var om någon part skall ha lovat någon annan giftermål tidigare - eller om för nära släktskap skulle råda, som skulle kunna medföra remonstration från något håll - men då tycker jag inte att det skulle bli bättre av att skynda på lysningen ?
Om det nu skulle röra sig om något slags släktskapsförhållande som rådde mellan familjerna som gjorde äktenskapet olämpligt  , så förstår jag ändå inte vad detta skulle ha för betydelse om det går någon extra veckas lysning eller inte ? Skulle det kunna finnas något familjeförhållande, som skulle kunna förhindra vigseln, genom att någon skulle hinna före med en protest ?
Uppenbarligen är det iallafall något som modern/föräldrarna [det torde dessutom vara så att Elisabeth är brudens styv-moder !] vill förekomma genom att skynda på processen !
 
Om det skulle kunna vara ekonomiska värden som står på spel, som du föreslår som anledning, kunna överspelas av en genomförd vigsel? Fanns det inga möjligheter att protestera mot redan gemomförd vigsel (av denna anledning - eller annan ) ?
 
Tyvärr är det ju (naturligtvis !?) så att det inte går att återfinna detta nämnda brev som skulle ligga ad acta.

2005-02-16, 09:48
Svar #15

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Jan.
 
Den vanligast förekommande orsaken till snabbvigslar var att brudgummen var soldat och skulle ut i krig. Conterfejaren kanske skulle ut på en längre resa, som inte kunde uppskjutas. En sådan omständighet skulle nog kunna blidka prästen om alla papper var i ordning.
 
Det verkar mycket osannolikt, att prästen skulle snabbviga om det fanns risk för äktenskapshinder av något slag. Det borde snarare föranleda extra stor försiktighet. Prästen tog en personlig risk genom att åsidosätta gällande regler.
 
Per Thorsell.

2005-02-16, 10:04
Svar #16

Jan Lilliesköld

Per
 
Det var väl så som jag skulle tro, att prästen inte kunde göra hur som helst med lysningar och dito vigsel !
 
Vad gäller någon resa för Olof Enberg vet jag inget om. Han har målat ett antal porträtt i Värmland, och kanske även på några andra håll.
Visst kan jag inse möjligheten att en förestående resa (som inte kunde uppskjutas) skulle kunnan vara en anledning till påsnabbning av vigseln. Men jag tycker inte ordvalen 'vissa olägenheter' och 'intet undvikas kunde' tyder på någon annan typ av omständigheter !?

2005-02-16, 16:18
Svar #17

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3135
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Jag råkade ut för ett intressant lysningstrassel när jag för några år sedan utforskade mina kusiners anor.  
Min morbrors svärfar föddes 1917 och födelsen är införd i två olika församlingars födelseböcker, Nyköping Västra och Nyköping Östra. Modern var bosatt i Nyköping Östra men själva nedkomsten skedde i Nyköping Västra. Någon far var inte antecknad. Ett par år senare tillkom ytterligare en son och 1920 gifte sig modern. Hennes nyblivne man har alltid omnämnts som den biologiske fadern till pojkarna, och detta bekräftades av församlingsboken där hennes oäkta var överstruket och ersatt med bådas gemensamma före äktenskapet.
Så långt var allt väl. Studier av vigselboken visade att det lyst för paret vid olika tillfällen 1917, 1918, 1919 och 1920! Först 1920 skedde tre lysningar efter varandra, och därefter en vigselceremoni.
Jag kan bara spekulera i orsakerna. Men barnafadern var sjöman, och troligt är att han helt enkelt inte var i land tre veckor i sträck vid lysningarna 1917, 1918 och 1919.

2006-06-08, 12:17
Svar #18

Utloggad Lars Nilsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 40
  • Senast inloggad: 2020-12-27, 23:53
    • Visa profil
Jag har hittat ett par i Vitaby, som det lystes för i två omgångar. Första gången var tre söndagar i november 1862 och andra gången tre söndager i september 1863. Det finns ingen anteckning om varför detta skett.
Kan det hända att en lysning av någon anledning inte gillas och att man därför måste göra om den?

2006-06-08, 13:53
Svar #19

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Lysningen är ju till för att den som har något klander skall kunna framföra detta. Något som i detta fall kunde lösas inom ett år.  
 
Kanske Domkapitlet har en skrivelse i ärendet.  
 
Det kanske fanns en skilsmässa som inte var färdigbehandlad. Någon kan vara änkling/änka och barn i det tidigare äktenskapet kanske inte fått ut sitt arv. Någon av kontrahenterna kan ha varit för ung. Godkännande av brudens giftoman saknades. Man kanske måste utreda om kontrahenterna var för  
nära besläktade.

2006-06-08, 14:24
Svar #20

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Under serie H i kyrkoarkiven ska lysningshandlingar finnas, men det är inte så många som är bevarade, enligt Börje Furtenbaschs Släktforskning för alla.
 
Ann-Mari B
Ann-Mari Bäckman

2006-06-08, 16:58
Svar #21

Utloggad Björn Groth

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2022-08-16, 22:02
    • Visa profil
Jag har ett minne av, att lysningen skedde flera gånger då jag var barn (på 60-talet).
Har även sett det i gamla kyrkböcker.
Kollade på wikipedia.
Där står det så här:
 
Lysning var lagstadgat och därmed obligatoriskt vid giftermål i Sverige till år 1973. Under tre på varandra följande kyrkosöndagar var prästen under gudstjänsten tvungen att utlysa att giftermål skulle ingås mellan två av församlingens medlemmar.
 
Under lysningen skulle de i kyrkan samlade, om de hade något emot vigseln säga det och motivera sig, de kunde härmed, i alla fall i teorin tvinga den tänkta maken att inte kunna gifta sig med makan.
 
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysning
Björn

2006-06-08, 21:46
Svar #22

Utloggad Ingeborg Palmén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 85
  • Senast inloggad: 2013-10-01, 15:28
    • Visa profil
Frågan är ju hur länge en lysning var i kraft. Det torde finnas stadganden om det i dåtida kyrkolag. Vi kan sluta oss till att den inte gällde längre då den nya lysningen utfärdades. Förslagsvis 3 el. 6 månader skulle jag tro att den var giltig.
MVH Ingeborg Palmén

2006-06-08, 23:04
Svar #23

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
I 1800-tals utgåvan av Nordisk familjebok, står att i Sverige icke finns någon bestämd tid då lysning ska ske. Vad menas med det? Bestämd tid före giftermålet eller vad?
 
Varför var man tvungen att ta ut lysning igen? Hade någon av parterna ångrat sig, men efter ett år så kom man på andra tankar.
 
Kanske kvinnan trodde sig vara med barn och man ville snabbt få ett giftermål undanstökat, men så visade sig att hon icke väntade barn. Den blivande fadern var inte så intresserad av kvinnan utan gjorde bara detta av plikt, alltså slapp han gifta sig. Ett år senare upptäcker de att de ville nog gifta sig i alla fall och så fick det bli.
 
Skulle någon ha någon invändning mot giftermålet, så behövde det väl inte ta ett helt år för att reda ut t ex förbjudna led. Nej, jag tror på min teori om ånger.
 
Ann-Mari B
Ann-Mari Bäckman

2006-06-08, 23:44
Svar #24

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Vet inte vad som gällde för lysning men för hindersprövning gällde i alla fall 1976 att den var giltig i max 4 månader - sedan måste ny hindersprövning tas ut.
Troligen var det något liknande med lysning.
 
Ingela

2006-06-09, 21:19
Svar #25

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Den största frågan är nog Varför gifte sig de aldrig / eller väntade ett år?
Finns det några graviditeter / barn som föds för snabbt inpå vigseln?
Ja, det får du, Lars, kolla av själv.
mvh Elisabet

2012-09-21, 23:22
Svar #26

Linnea Snölke

Kan det vara så att lysning före giftermålet på 1716,skedde i brudens födelseort? Lysningen var i Landskrona av regementsprästen där. Han hette Anders Dejenholm. Hon jungfru Eva Siötsler(schytzler)? Osäker på Evas efternamn. Kommer inte vidare med Evas efternamn. Tacksam för hjälp.

2012-09-22, 11:46
Svar #27

Utloggad Ingrid Lind

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2016-06-07, 09:42
    • Visa profil
Linnea. Ja lysningen skedde i brudens församlingskyrka 3 söndagar i rad. På 50-talet då jag gifte mej var det så Ingrid.

2012-12-27, 21:14
Svar #28

Utloggad Therese Westman

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2012-12-29, 16:34
    • Visa profil
Går det att hitta i skrift varför en vigsel inte blev av efter lysning?
 
Det här hände i början av 1900-talet och de båda bodde tillsammans och hade barn tillsammans (dessa benämns inte som oäkta vad jag minns). En tid senare gifter mannen sig med en annan kvinna.

2012-12-27, 23:55
Svar #29

Bengt-Arne Andersson

Har något liknande som disk. här:
 
 
 
har inte lyckats reda ut det.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna