Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-28

[Sten-Sture Tersmeden]

Någon som kan beskriva begreppet fadder?  
Några frågeställningar:
- Litteratur, böcker, internet?
- När var det vanligast?
- Är gudfar eller gudmor en typ av fadder?
- Hade faddrar någon rangordning?
- Tyder namnet på någon preferens för manliga faddrar?

[Carl Szabad (Carl)]

Sten-Sture!  Dopvittne ursprungligen med uppgift att hjälpa till vid barnets andliga fostran. Hist.: före 1520; fornsv. fadder; av lågty. vadder med samma bet., även gevadder (ty. Gevatter); efter lat. compater 'medfader' står det i Nationalencyklopedin.
 
Gudmor är en kvinnlig fadder.
 
Rangordning, om de är inskrivna i dopboken, verkar vara just ordning efter rang.

[Berith Andersson]

Hej
Ett svar från en lekman inom området.  
Jag har lärt efter min mor att Gudmor var den som höll barnet när det döptes,och som vid konfirmationen gav barnet psalmbok eller bibel. Enligt henne skulle barnets farmor hålla första barnet och barnets mormor andra. Gudmor står nog inte med bland faddrarna åtminstånde inte i mina anor där jag vet vem gudmor var. Det sägs också att barnet kan bli likt den som höll den vid dopet. Detta är gammal tro och jag tror inte jag är särskilt lik min gudmor i sättet eller utseende.
MVH Berith Andersson

[Anette Hökerberg]

Hej
Jag är ganska ny på det här, men gick en kurs för ett år sedan. Där fick jag lära mig att den som står som hustru är gudmor och den som tog hand om barnet om föräldrarna dog. Vet ej om det var något allmänt vedertag, eller bara stämmer ibland. Det har stämt på en del av mina anor.
 
Mvh Anette Hökerberg

[Henrik Mosén]

Hej Anette!
 
Att någon står som hustru säger inte något om i vilken egenskap hon var dopvittne/fadder. Allt som hustru betyder är att damen ifråga gift sig och alltså inte står som piga längre. Det finns en uppsjö av andra beteckningar, beroende på vilket samhällsskikt personen ifråga hörde till. Man kan därför stöta på motsvarande beteckningar fru respektive jungfru för ståndspersoner.
 
Helt enkelt är dock inte detta eftersom titlarna skiftar över tiden, så att en fröken på 1600-talet är inte det samma som en fröken på 1800-talet. Detsamma gäller ovannämnda jungfru och fru.
 
Ibland kan det ju dock vara så att prästen alltid skriver gudmodern först, men det är svårt att säga säkert ifall detta inte skrivs ut. Dessutom skiftar det mellan olika platser i Sverige vilka som står med som dopvittnen. På vissa platser nämns vem som bar barnet (mamman bar inte barnet då hon inte fick vara med vid dopet), vem som var gudmor och ibland finns andra funktioner också nämnda.
 
Att den som var gudmor oftast tog hand om barnet stämmer inte med min erfarenhet. Åtminstone inte då gudmodern hörde till proffsvittnena, som t ex kyrkoherdens hustru, eller någon lokal högreståndsdam, som ständigt förekommer som gudmoder.
 
Detta varierar dock mycket mellan olika socknar, dvs vem som var dopvittne. Dessutom varierar det också mycket inom en socken, beroende på vilka grupper i samhället som får barnen.
 
Mvh, Henrik

[Stefan Simander]

Eftersom jag och min sambo blir gudfar och gudmor till min systers lilla Elin Simander i dag (pingstafton), så har jag också frågat mig, andra och NE (och dess Ordbok) vad detta innebär.
 
Den allmänna/folkliga förklaringen har varit från ungdomar till äldre att man ska ta hand om barnet om det händer föräldrarna något allvarligt, men det verkar inte finnas något stöd för detta enligt NE. Då undrar jag varifrån denna uppfattning kommer och hur utbredd den är och om det finns någon som känner till att det efterlevts?
 
Det verkar ju som det i huvudsak alltid varit fråga om en kristen/andlig/moralisk vägledning, till skillnad från en juridisk och/eller ekonomisk relation.
 
Jag har dessutom utträtt ur Svenska kyrkan redan som 18-åring. Är det formellt/moraliskt OK?
 
Enligt någon artikel i tidningen har bruket med gudfäder varit lägre under en period, men ökar nu igen. Varför? Är det en känsla av samhörighet eller bara en fin tradition? Någon som vet eller tycker något om detta? Det vore intressant att läsa!

[Carola Ulups]

Hej Stefan
 
Visserligen är jag med i svenska kyrkan men jag är Gudmor till min systers tös och fick då ett dokument där det stod om mina åtagande. Nu hittar jag dessvärre inte detta dokument men där stod att jag skulle hjälpa till och se till att barnet hade det bra i stort sett. Se till att hon gick i söndagsskola exempelvis. Sen vet jag inte om det är lite olika men numera tror jag att faddrar är mer som dopvittnen. Om det händer föräldrarna något så tror jag inte att man bara kan ge Gudmor och Gudfar vårdnad om barnet. Kanske någon som vet lite mer, men detta vad ungefär vad som stod i mina papper som jag fick för 8 år sedan.
 
MVH
Carola

[Rose-Marie Jensen]

Hej alla!
Jag är nybörjare och behöver hjälp med betydelsen av förkortningen Luse i födelseböcker. Ex. under rubriken Faddrar står i 12 C:1 Ask följande:
Luse. Annexhemmans Åboen Måns Nilssons hustru Hanna från Ö Kareby Test: Åboen Anders Nilsson från Windfälle och Åboen Anders Nilsson från Asmundtorp.
En Gudmor och två faddrar?
MVH
Rose-Marie Jensen

[Eva Cumner]

Hej Ros-Marie
 
Jag undrar om det möjligen står Susc. och inte Luse. Kort för susceptris. Latinskt ord som prästerna ofta använde för den kvinna som bar barnet, gudmor.
 
mvh  Eva

[Marianne Fröding (Ruth)]

Jag gör ett försök att få hjälp med att reda ut hur och varför man var fadder förr. Håller på att gå igenom Brattfors C:1 för att kartlägga alla födda i Fors, samt antackna alla faddrar. Tydligt är att vissa personer har ett släktskap med föräldrarna, men av vilken anledning de andra faddrar?
Bekanta? I vissa familjer verkar man byta tjänsten med varandra.Eller kan det vara så att jag inte hittat släktskapet?

[Peter Borg]

Var det inte så här att faddrar och gudföräldrar hade till uppgift att ta hand om barnet i händelse av att det hände föräldrarna något så att de blev oförmögna att själva göra det? Den ursprungliga meningen med faddrar var nog det även om det i praktiken sällan blev så.
Rätta mej om jag har fel!
 
MvH
 
Peter Borg

[Lissela Carlson]

Hej!
Det finns en bra bok i ämnet:
Lars Bondeson: Seder och bruk vid födelse och dop.
Mvh Lissela

[Kent Olausson]

Hej Marianne
Nedanstående text har jag kopierat från Svenska kyrkans hemsida.
Faddrar  eller gudföräldrar  är något som tillhör den kristna doptraditionen. Vanligen har man två eller tre faddrar/gudföräldrar.  Vid barndop har faddrarna tillsammans med föräldrarna ett ansvar för barnets kristna fostran och uppdraget att följa sitt barn fram till konfirmationen.  
 
En fadder måste givetvis själv vara döpt och kristen och ha en positiv inställning till kyrka och kristen tro. Den gode vännen i familjen som är övertygad ateist och har utträtt ur kyrkan kan alltså inte vara fadder vid dopet, men är välkommen att närvara i kyrkan som familjens gäst.  
Hälsningar Kent Olausson

[Marianne Fröding (Ruth)]

Hej och tack för svaren, men jag kanske uttryckte mig oklart för vad jag skulle vilja reda ut är HUR faddrarna står i relation till det lilla barnet.Precis som Peter skriver, märker man ju inget särskilt av att faddrarna tog hand om barnen vid ev. dödsfall. Det är i alla fall inte så att man kan gå tillbaka till födelsenotisen och söka barnet via faddrarna. VEM blev fadder och fanns det några regler hur släktskapet styrde detta?
Boken av Lars Bondesson skall jag försöka låna.
Det brukade runt 1750 vara 4 stycken. Var det 2 från modern och 2 från faderns sida, eller ?
MVH/Marianne

[Lissela Carlson]

Hej Marianne!
 
Jag har också haft funderingar kring faddrarna. Bland mina anor i Västervik har jag hittat en torparfamilj som till sin syskonskara (1781-1794) genomgående har en präst (komminister, pastorsadjunkt) som första fadder. I Bondeson kan man läsa att föräldrarna ville ha så fina faddrar som möjligt, men nog kan man anta att torparen var ganska djärv som frågade prästen....Det är två olika namn på präster som figurerar. Den yngsta, född 1797, har i stället en sjökapten som första fadder. I denna familjen har man 6-7 faddrar till varje barn.  En av sönerna hade f ö en handelsbetjent som tredje fadder. Han blev sedan själv handelsbetjent. Så kanske han fick hjälp av faddern att skaffa jobb.  
 
En annan syskonskara i Västervik (två flickor och tre pojkar) blev föräldralös på 1830-talet. Den äldsta, en 15-årig flicka, flyttade då till Stockholm där hennes faster som var hennes fadder bodde. Den andra flickan (12 år gammal) bodde i ett par olika familjer i Västervik, men inte hos någon fadder. Men faddrarna kan ju ändå ha hjälpt till att ordna placeringarna....  Jag har inte kollat upp pojkarnas faddrar ännu.
 
Ytterligare en annan ana i Västervik, född 1816, hade som första fadder en hattmakare. Han blev sedan själv hattmakare, men han var ej lärling hos sin fadder utan där dyker att annat namn upp. Man kan bara spekulera i om detta är en slump eller om faddern haft ett finger med i spelet......Fadern var daglönare och senare varvsarbetare. Kanske han ville att sonen inte skulle få ett lika slitsamt liv....
 
I Västervik (bland mina anor i varje fall) verkar det inte att finnas något mönster som styr vad gäller släktskapet hos faddrarna. Ofta är någon av dem syskon till någon av föräldrarna. Är det ett äldre syskon står han/hon i början. Småsyskon står längst ner. Du kan jämföra med vad Bondeson skriver om  äldre och yngre faddrar. Av mina anor har många flyttat in till Västervik från den omgivande landsbygden. Det betyder att avståndet till syskon kan vara rätt stort efter den tidens mått. Då kändes det kanske naturligare att välja personer som fanns på närmare håll.  
 
Mvh Lissela

[Peter Borg]

Min erfarenhet säger att det var många mostrar, morbröder, fastrar och farbröder som var faddrar.
Men det kunde nog vara husbönder. Min mmmmf Nils Larsson var född 1791 på Bäck i By socken.(S)
Mamman hade varit piga och trotjänarinna där och faddrar var friherre Palbitzki och hans maka Catarina Fredrika, född Uggla så det var nog inte självklart att det var släktingar som var faddrar.
 
Hälsningar
 
Peter Borg

[Marianne Elfström]

Här kommer ytterligare ett boktips;  
Bring?us, Nils-Arvid: Livets högtider.
 
Hälsningar
Marianne

[anders sjö]

Vem ställde upp som dopvittne till ett oäkta barn? Jag antar att det inte var så populärt. Min egen erfarenhet, som är mycket liten, är att det bara brukar vara nära släktingar eller personer i samma hushåll. Kan det stämma?  
mvh Anders

[Christian Ståhl]

När min ff ff föddes oäkta, ställde personer i moderns närhet, upp som dopvittnen. Dessa var personer av samma sociala börd och yrken kring aktuell gård samt närliggande hus. I mitt fall tolkar jag det som att det var i dagens översättning vänner och arbetskamrater. I övrigt var det vanligt som du säger att det var nära släktingar, och folk i bygden.

[Per Thorsell]

Detta är ett stort ämne, som jag tror har behandlats av den akademiska forskningen. Det är nog stora variationer över tid och rum. Jag kan dock nämna, att jag i olika socknar i Sörmland under tiden 1750 - 1850, sett att prästen och prästfrun ofta ställt upp som faddrar för oäkta barn till unga torpardöttrar. En vacker, kristlig gest.
 
Det vanligaste är, som nämns ovan att endast moderns släktingar och/eller grannar står som faddrar.
 
Per Thorsell

[anders sjö]

Tack för din input Christian. Anledningen att jag ställer frågan är att min mff föddes som oäkta 1867. Vid dopet fanns 3 vittne. Det var moderns morbror och farbror samt en Anna Persdotter. Jag hade ingen aning om vem Anna var och hon stod dessutom nämnd först av de tre (vet inte om det har någon betydelse). Jag sökte en koppling till modern och hennes familj men fann ingen. Hon bodde inte i samma fösamling och inte heller i grannförsamlingen utan ytterligare en församling bort. Jag upptäckte att hon även hade anknytning till Torrlösa, som är 4 församlingar bort, genom sin mor. Efter att ha kartlagt hennes anor kom jag fram till att hon är tremänning till den man, med vilken min mmf's mor gifter sig, 2,5 år efter min mmf's födelse, och endast 2 månader före ankomsten av deras första äkta barn.
 
Vad kan jag dra för slutsats av detta. Det är det bästa beviset jag har för att min mffm's man även är min mfff men jag vet inte hur starkt det är. Tremänning är ju ganska avlägsen släkt, det kanske är en tillfällighet?

[lasse Pärson]

Ämnet har berörts lite ovan men, i alla fall, på vilken social samhällsnivå tenderar faddrarna vara i jämförelse med föräldrarna?
 
Jag har en torpare Anders Johan Hollander som föddes 1777 i Lofta och var son till torparen Anders Eriksson Hollander. När han föddes var hans faddrar inspektor Lindström, Trädgårdsmästaren Johan Kåhre, Helena Steen (Det var ju en Steen som var brukspatron vid Överums herrgård i Lofta vid denna tid så man kan ju gissa att hon är besläktad med hom) samt till sist en jungfru Lotta Åhman.
 
Det var alltså uteslutande personer osm hörde hemma något högre upp i samhällshierarkin. (Man kan väl utgå från att dessa skulle kunna rankas högre än en vanlig rusthållare t ex)
 
Kommer jag ihåg rätt så såg jag inte heller att dessa var vittnen som förekom hos massa andra (sk proffsfaddrar eller vad de benämndes som ovan)
 
Vad skulle kunna ligga till grund för dessa faddrar? Kan man tänka sig att fadern Hollander härstammade från en annan bakgrund än torpare och på så sätt hade vissa kontakter? Det kanske ändå ej var så vanligt att en torpare inte hade ett son-namn då vi förflyttar oss tillbaka till 1700-talets mitt och ännu tidigare?

[Anna Jacobson]

Hej
 
Angående faddrar så kan jag göranågra reflektioner från min egen släkt.  
 
I Västerhaninge så tenderar mina anfäder av 'bondesläkt' ha faddrar inom släkten eller bland grannarna inom samma samhällsskikt mina anfäder av 'statarsläkt' har ofta funnit faddrar av lite 'högre' rang typ trädgårdsmästare på slottet/säteriet/....
 
I andra delar av Sverige (mest södra) har jag noterat att 'bondesläkt' har faddrar inom släkten men ofta även en präst eller lantmätare samt att 'statarsläkt' verkar ha faddrar inom vänkretsen snarare än släktkretsen.
 
/Anna

[Sonja Larsson]

Jag har med intresse läst samtliga inlägg ovan.
 
Nonchalerades oäkta barn i husförhören oftare än äkta?? Vilket efternamn används vanligen för oäkta barn??  
 
Själv har jag tidigare inte lagt ned någon tid på att se kopplingen mellan föräldrar och faddrar vare sig det gäller äkta eller oäkta barn utom ett oäkta barn, Johan, född i Forsbol, Edebo i Uppland den 25 januari 1793 där det oäkta barnets mor tituleras pigan Christina Andersdotter (född 1774 i Berga, Forsbols ägor) och fader okänd. Främst bland vittnena står ryttaren Anders Bergström, övriga vittnen var drängar och pigor med son- resp dotter-efternamn som är lättare att förstå då Christinas far tituleras bonde.  
En ryttare bland bönder, drängar och pigor verkar obegripligt. Hade det varit en beriden rotesoldat har det troligen stått soldaten eller liknande, men ryttaren???
Tyvärr har jag heller inte lyckats hitta pojken Johan boende med sin mor, förrän möjligen år 1808. Då konfirmeras Per Anderssons systerson Jan från Forsbol född 1793. Om det nu är min Johan så var han då 15 år.  
 
Någon koppling till rytteriet finns troligen eftersom han fyra år senare dyker upp som dragon Johan Sahlberg, efter Sahlby ägor i Kårsta. Tyvärr finns ingen kyrkobok för inflyttade i Kårsta vid den tiden.  
Vänliga hälsningar
Sonja Larsson i Blekinge

[Anders Berg]

Ryttare var den gängse benämningen vid denna tid (och tidigare) för en gemen vid kavalleriet, alltså en beriden rotesoldat. Det är helt naturligt att en ryttare finns med som fadder till bönders barn. Ryttarna var ofta själva bondesöner.
 
På frågorna om oäkta barn så tror jag du hittar mycket nyttigt i några andra diskussioner på Anbytarforum!

[Sonja Larsson]

Hej Anders Berg,
Tack för din kommentar om ryttare. Enligt diskussionerna ovan skulle han därmed ha varit högst i rang. En gemen beriden rotesoldat bland bondesläkten. Tyvärr tycks jag inte komma längre vad gäller Johan då jag tidigare efterlyst honom i andra diskussioner, varför jag lagt honom åt sidan tills vidare.
Vänlia hälsningar
Sonja Larsson i Blekinge

[lasse Pärson]

Anna J (med flera)
 
Anna, tack för ditt bidrag till min fråga.
 
Skulle även vara intressant med några andras synpunkter på torparen Hollander sons faddrar, uteslutande, från högreståndsmiljö. VAd kan ha legat till grunden för det när han var torpare? (Se mitt tidigare inlägg)
 
Förekommer det någon ordning gällande finhet hos faddrarna beroende hur högt upp de hamnar på fadderlistan

[Per Olofsson]

Jag har gått igenom drygt 7 år i en födelsebok omkring år 1720 och på denna tid är det bara 3 barn som saknar faddrar. Dels är det två av mina, som var barn till en befalningsman, som förövrigt själv ofta agerade fadder. Det tredje tillfället var ett adligt dop.  
 
Det känns ej som någon tillfällighet att just min familj var i princip var de enda som ej hade några faddar i och med att det skedde två gånger. Vad kan det bero på?

[Maiken Arvidsson]

Hej!
I födelseboken för Sorsele år 1823 ser jag på ett par ställen under faddrar att det först står Vice faddrar och några namn, sedan Ordinarie faddrar och ett antal namn till.  
 
Eftersom jag inte har sett detta på något annat ställe så har jag två frågor:  
- Vad menas med detta?  
- Har någon annan sett dessa uttryck i någon annan församling, eller är det något eget påfund av just denna präst?
 
Jag har grunnat på detta i flera år utan att hitta någon lösning så nu är jag mycket spänd på gåtans lösning.
 
Hälsar
Maiken

[Olle Elm]

Hej,
I Skeda sn (E) finns 1743 i C:1, blad 4, sid 385, en notis med Witnen Frånwarande kallade och en uppräkning av dessa, samt längre ner I dess ställe(?) närwarande Witnen och dessa uppräkande.  
Företeelsen finns alltså. Hur vanlig den är känner jag inte till.
Vänligen,
Olle Elm