ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010  (läst 2801 gånger)

2010-02-25, 01:19
läst 2801 gånger

Erik Holmlund

Jag kan också nämna att det endast föds en enda Nils med en far som heter Per under åren 1726-1729 i Piteå lands, enligt sökning i CDn Piteanor 2008. Denne Nils Persson dog 4månader gammal. Allting pekar alltså på att den Nils Persson som dör 1801 i Piteå vid en ålder av 73 år är just Per Johansson Dyhr son Nils f.1728 som därmed inte kan vara identisk med den Nils Persson Granström som dyker upp i Jokkmokk.

2010-02-25, 01:37
Svar #1

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
adm. 1748 ska det vara, förstås = admitterad.
 
 Källa:  Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/2 (1750-1770)  Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/2 (1750-1770) sidan 462 (SVAR Bildid: C0034999_00268)  

Mvh /StigLennart

2010-02-25, 02:27
Svar #2

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Och Öjebyn 13: [AI:2,s97]
Mvh /StigLennart

2010-02-25, 08:50
Svar #3

Utloggad Moderator Övriga ämnen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Ett  meddelande har återigen tagits bort eftersom det inte följt ordningsreglerna. I detta fall dels pga  frånvaron av källangivelser dels därför att det bröt mot regeln att inte svara i onödan. Skribenten hade tidigare blivit varnad per mail förutom genom det meddelande som jag lade upp igår i denna tråd. Ett svar på det meddelande som togs bort har också  raderats, dels som konsekevns dels därför att det också  bröt mot regeln att inte svara i onödan.
 
Det kan synas vara en petimäteraktigt att tillämpa dessa regler så strikt men i detta fall finns det uppenbarligen starka känslor kring sakfrågorna. Då gäller det för alla deltagare att kyla ner sig och hålla sig till saken. Forskningsutbyte! Det innebär att vi utbyter uppgifter om tex släktrelationer som är kontrollerbara. Därför skall källor anges. Man kan naturligtvis även föra diskussionen framåt på andra sätt än att ange nya uppgifter, men visa då konstruktivitet och god vilja.
 
Flera deltagare anstränger sig att följa dessa regler. Tack för det!

2010-02-25, 11:28
Svar #4

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
1764-02-21 föds en son Anders i Öjebyn på hemman 13 Stenviken och då ser det ut så här [C:4]

Avslutningsvis för min del:  
utgångspunkten att det finns fint/icke-fint inom forskning ö.h. kan vara förödande.
Och tryckt gissning utan källhänvisning stärker vakthållning mot den befriande sanningen.
 
Vänliga hälsningar /StigLennart

2010-02-25, 11:34
Svar #5

Erik Holmlund

Stig-Lennarts> Tack för att du bidrar med inklippen från husförhörslängden. Nils Persson (f.1728 i Skellefteå d.1801 i Piteå) blev far till 11 barn varav åtminstone 8st dog i späd ålder. Nils Persson i Öjebyn omnämns som far mellan åren 1760-1781 i de födelseböcker och dödsböcker för Piteå lands som återfinns på CDn Piteanor 2008. Ett av dessa 11 barn syns i ett av inklippen från husförhörslängden, den överstrykne sonen Samuel f.1762. Namnet Samuel är f.ö. också ett namn som återkommer i Pehr Johansson Dyhrs familj.
 
Således pekar alla presenterade bevis på att Per Johansson Dyhrs son Nils Persson var gift i Piteå,  
bildade familj i Piteå, dog i Piteå och bodde i Piteå. Han kan ev. ha varit utsocknes en kortare tid  
före sitt giftermål, med hänvisning till det Stig-Lennart noterade om admitterad. Under huvuddelen av  
sitt vuxna liv bodde han dock bevisligen i Piteå och kan således omöjligen kan vara identisk med den Nils Persson Granström som dyker upp i Jokkmokk och som har en annan hustru, som dör långt senare, som står skriven på en helt annan ort, samtidigt.  
 
Som tidigare noterats i tråden så finns det referenser till källor på 1700-talet som uttryckligen säger att Nils Persson Granström, länsman i Jokkmokk, var född i Granbyn i Lycksele lappmark, son till lappmannen Pehr Tursson. Ser ingen anledning överhuvudtaget att ifrågasätta detta. Om lappmannen Pehr Tursson kan f.ö. nämnas att han hade ytterligare en son, Jakob Persson, som blev nybyggare i Saxnäs, Sorsele. Det fanns ytterligare en annan son, Thomas Persson, som i likhet med Nils Persson Granström också tycks ha gått i skola(källa: SORSELE - Släkter från nutid till 1600-talet, Thea Hälleberg). Det var alltså en lappsk familj som stack ut en aning i den meningen att flera söner tycks ha lämnat det traditionellt lappska värvet jämförelsevis tidigt och övergått till att starta nybygyggen och på olika sätt aktivt delta i den svenska delen av det lappländska samhället.  
 
Det kanske tröstar Håkan Fors att man kan hålla för troligt att Nils Persson Granström, trots han var till börden lapp, knappast i Jokkmokk sågs som en person ur Jokkmokks lappska allmoge. Dels för att företrädde kronan som expeditionslänsman, dels för att han var en skolad man, dels för att var nybyggare, och dels för han kom från ett sydsamiskt område och att det därför högst tveksamt om han kunde göra sig förstådd på samiska med Jokkmokks lappska allmoge. Lappska språkklyftor mellan olika delar av Lappland är ju ett känt fenomen idag, men beskrivs även i flera historiska källor, som t.ex i Petrus Laestadius journaler, nedtecknad på förra halvan av 1800-talet av en präst i Arjeplog. Men att Nils Persson Granström
var född av lappska föräldrar, det är oomtvistligt. Vidare verkar ju Nils Persson Granström ha varit en driftig karl som överbryggade kultur- och samhällsklyftor och som gnetade sig upp några pinnar på den dåtida samhällsstegen. En livsgärning som kanske är betydligt mer imponerande än någon som föds med silversked i mun. Att ha lappska anor ska man vara stolt över.

2010-02-25, 18:30
Svar #6

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Ett av dopvittnena hos Nils Granströms förstfödde Marcus 1761 och dennes bakgrund:  *1721
 
(Meddelandet ändrat av slj 2010-02-25 21:39)

2010-02-25, 20:22
Svar #7

Erik Holmlund

Stig-Lennart> Bra, alltid nyttigt att sätta in i ett samtida sammanhang och belysa att det faktiskt fanns fler sockenföreträdare av lappsk härkomst i Jokkmokk. Nils Lundius far, Andreas Petri Lundius var ju dessutom predikant i församling på 1600-talet (se Härnösand stifts herdaminne).  
 
En annan person som är värd att omnämna är expeditionslänsmannen i grannförsamlingen Gällivare, Mårten Umström, som verkade samtidigt som Nils Persson Granström. Även Mårten Umström var av lappsk härkomst och även han var född i Lycksele lappmark, hans föräldrar hörde till Umbyns lappby. Nils Persson Granström var alltså inte unik i den måttan, utan han vara snarare ett typexempel på skolade lappar från södra lappmarken som skickades för att verka i nordligare lappmarker. Anledningen är mycket enkel. Lycksele lappskola var lappmarkens första skola och den inrättades redan 1632, alltså 100 år innan lappskolan i Jokkmokk, om jag minns rätt.  
 
Mer om Mårten Umström:

2010-02-25, 21:09
Svar #8

Utloggad Patrik Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2019-11-24, 14:36
    • Visa profil
Det var nog inte så att vissa lappar ville klättra i samhällsstegen. Min egen ana från Åsele skall enligt, någon bok jag läst, ha hämtats mitt i natten efter att fadern nekat till att sonen skulle skickas till Lycksele för skolning i slutet av 1600-talet. Så efter att någon i socknen skänkt 5 meter vadmall till kläder hämtades han med våld av länsman. Senare blev han ju klockare, lapptolk och annat finare i Åsele, men det var nog inte lätt att göra en klassresa bland nybyggare och sitt eget folk.
 
M v h
Patrik

2010-02-27, 19:33
Svar #9

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
I arkivet för södra lappmarkens fögderi finns det lite att läsa om Granström och nybygget i Stenträsk.
 
Arkiv, serie och volym:
Kronofogdens i södra lappmarkens fögderi arkiv, Volymförteckning, SE/HLA/1090014/Vol/2 (1691-1777) [folie 71]
Bildid:
H0000002_00151

Sammanfattning från volymens register:

 

2010-02-28, 08:15
Svar #10

Utloggad Jan Danielsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 159
  • Senast inloggad: 2021-06-09, 09:36
    • Visa profil
    • www.hennanfakta.se
Tack alla för en intressant diskussion som ger mig mycket att tänka på. Eftersom jag sitter i utkanten av moila bredbandets täckningsområde är jag särskilt tacksam för bilderna som skulle ta evigheter att själv plocka fram. Hade just raderat Gran-grenen ur databasen, men ska nu återläsa säkerhetskopian. Till dess mycket tunga skäl talar emot får den vara den gällande.  En efterlysning i Kronobergs GF har, som väntat, inte resulterat i något svar angående Granströmmarnas knytning till den trakten.
Mvh Jan Danielsson

2010-02-28, 18:26
Svar #11

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Vid visitation av lappskolan i Jokkmokk 6 februari 1776 står följande att läsa om Marcus och Nils Granström:
 

 
Arkiv, serie och volym:
Domkapitlets i Härnösand arkiv, Visitationshandlingar ordnade landskapsvis respektive länsvis. Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, efter församlingar., SE/HLA/1010283/F/F III bf/8 (1741-1901)
 
Bildid:
A0016874_00417
 
Sen får någon annan avgöra om lydelsen är lapp länsman och syftar till att Nils är lapp och länsman eller om det står lapplänsman med betydelsen en länsman i lappmarker, om det nu finns en sådan titel?

2010-02-28, 21:20
Svar #12

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Skrivningen har kanske inte så stor betydelse. Dels kan en titel vid denna tid skrivas - enligt min erfarenhet -
Lapp_Länsman lika väl som LappLänsman; dels torde väl Marcus om icke-lapp ha noterats särskilt som detta
i Lapp_skolan ?

2010-02-28, 23:03
Svar #13

Erik Holmlund

Skrivningen spelar roll eftersom det finns en titel som heter lapplänsman som är någonting helt annat än en vanlig länsman. Lappbyarna gavs rätt att utse lapplänsmän 1751 i lappkodicillen. Lapplänsmän utsågs långt innan dess i Umeå/Lycksele lappmark men inte på alla håll i lappmarkerna. Lapplänsmannen utsågs av lappbyn och hade t.ex. ordningsuppgifter vid renflyttar och tillsammans med 2 nämndemän, som också utsågs internt i lappbyn, stå för rätt & ordning & reda ut tvister inom lappbyn. Basen för den s.k. lapprätten. Låter osannolikt att Nils Persson Granström var lapplänsman. Vore ologiskt att välja utsocknes lappar från lycksele lappmark till Jokkmokk (N.P.Granström) och till Gällivare(M.Umström). Eftersom Granström dessutom var nybyggare i Stenträsk och inte renskötare så förstår jag inte hur han skulle kunna vara lapplänsman. Men det är ju ett märkligt sammanträffande att två länsman från Lycksele lappmark utses att verka i Luleå lappmark bara några år efter lappkodicillen trätt i kraft och stipulerat att lappbyarna ska utse lapplänsmän. Kanske var de delar av en insats att försöka etablera systemet med lapprätten i en lappmark som inte hade den traditionen sedan tidigare? Hursomhelst borde väl länsmannen N.P.Granström förekomma i en del domboksnotiser som följd av sitt tjänsteutövande och att man utifrån vilken typ av ärenden han handhavde enkelt kan sluta sig till om han var lapplänsman eller en lappsk vanlig länsman.

2010-02-28, 23:10
Svar #14

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
En annan volym som kan vara av intresse är:
 
Arkiv, serie och volym:
Domkapitlets i Härnösand arkiv, Visitationshandlingar ordnade landskapsvis respektive länsvis. Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, efter församlingar., SE/HLA/1010283/F/F III bf/13 1723-1790
 
Det finns en serie visitationshandlingar rörande Lycksele lappmark 1723-1771. Där kan man läsa följande i en visitationshandling daterad 11 jan 1744.
 
Bildid:
A0016995_00056

 
Vidare kan man läsa i en visitationshandling daterad 11 jan 1745.
Bildid:
A0016995_00061

 
Slutligen i en visitationshandling daterad 8 jan 1746.
Bildid:
A0016995_00067

2010-03-01, 00:08
Svar #15

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Erik, jag hoppas du inte missförstår mig: titeln lapplänsman kan väl då skrivas likaväl Lapp Länsman som LappLänsman?
Det vill säga att i handskrift från denna tid är det inte så vanligt med bindestreck i sådana sammansättningar, däremot med Stor
 bokstav på lite oväntade ställen...

2010-03-01, 00:45
Svar #16

Erik Holmlund

Stig-Lennart> nja, det jag menar är att särskrivningen öppnar för en möjlig tolkning att Nils Persson omnämns med dubbla titlar. Titel 1: Lapp. Titel 2: Länsman. Istället för lapplänsman som har en helt annan innebörd. Det kanske inte har nån avgörande betydelse för utredandet av NPs ursprung dock. Jag kanske framstår som petig men tyckte det var relevant att påpeka skillnaden i de två begreppen. När det dessutom finns skribent som bloggar om just denna forumtråd och sprider villfarelser om att en länsman var nån slags beväpnad sheriff, ja då kan det finnas anledning att reda ut begreppen

2010-03-01, 01:19
Svar #17

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Alldeles rätt tänkt! Lapp är dock knappast någon titel och att en lappskolepilt torde ha en lappfar  
är väl inte remarkabelt. Den som visiterade kanske dock inte var så insatt i sakernas tillstånd...  
 
Men nog är det lite säreget att Expeditionslänsman samtidigt var ReseKateket!? Jag tror alltså, dels att de omtalande  
(liksom prästen med sitt födelseår 1725! - vilket ju också motsägs rejält i Jonas klipp) är mindre väl insatta i hela bilden,  
dels att Jokkmokk måhända vid denna tid var lite säreget i sig?
 
Varför domboksnotiser vore synnerligen välkomna vad det gäller denna lite lösare tråd - bevisningen dock tillfyllest.

2010-03-02, 23:27
Svar #18

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Några eftertankar: adm.  som jag läste tidigare och sedan skrev ut admitterad , ska väl inte stå för resor/frånvaro utan att  
den unga människan läst färdigt för prästen (vid 15årsåldern) och med godkännande tillåtits inträda i församlingsgemenskapen...
 
Övertro på årtal är inte heller befrämjande för forskningen, vilket visas dels av att Skellefteåboken lanserade en Per Johansson f. 1703 som skulle bli  
Granströmmarnas stamfar och dö 1770 men samtidigt vara sockenskomakaren Dyhr vilken som synts ovan anges f. 1694 och dör 1778-08-02 i Piteå  
och då anges 84 år gammal, dvs född 1694 - fast vi följt honom från Klutmark 1 med födelseåret 1703 !
 
Tyvärr har Håkan Fors dragit sig undan redovisning här och fortsätter istället sitt 'friare' bloggande, men jag vill likafullt avkräva någon påståendet  
att Per Johansson (Dyhr, påstådd men omöjlig Granströmsk stamfar) skulle farit till Purkijaur 1741-1745, antagligen på grund av faders död. - vilken är källan härtill?
Och vad ska det antas bevisa för något vad gäller Nils Persson Granström??
 
Avslutningsvis: den som vill hävda Nils Granströms Skellefteå/Piteå-härkomst, bör väl åtminstone kunna visa upp något hans barns dopvittne till stöd?

2010-03-02, 23:48
Svar #19

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Stig-Lennart Johansson: Några eftertankar: adm.  som jag läste tidigare och sedan skrev ut admitterad , ska väl inte stå för resor/frånvaro utan att
den unga människan läst färdigt för prästen (vid 15årsåldern) och med godkännande tillåtits inträda i församlingsgemenskapen...  
Termerna admiterad och demiterad används ju även för in- och ut-skrivning i lappskolan. Vilket i o f s inte lär vara tillämpligt i det fallet...
 
Mvh
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-03-03 00:51)

2010-03-03, 01:21
Svar #20

Erik Holmlund

Stig-Lennart> Sockenskomakaren Per Johansson Dyhr i Piteå är från Skellefteå enligt vigsellängden för Piteå lands E:1 så han bör vara identisk med Per Johansson i Klutmark dock är det nånting fuffens med födelseåret 1703, helt klart. Ulf Lundström uppger i Skellefteå Socken 1650-1790 att Per Johansson troligen var son till Johan Johansson på Lund nr4, alltså inte son till Johan Persson Klut, som Håkan Fors hävdar. Per J får en son 1720 så han bör ha gift sig senast 1719 då han var 16år så 1703 som födelseår känns verkligen skumt. Vidare påstår Håkan Fors att Johan Persson Klut drar upp till Jokkmokk & befinner sig där långt in på mitten på av 1700-talet. Lundström uppger dock att soldaten Johan Persson Klut dör 1717 i Blomsholm, alltså under kriget. Märkligt att Fors själv refererat till Lundströms bok eftersom där finns så många uppgifter som motsäger så många saker som Fors påstår är sanning. Jag håller med Stig-Lennart om tolkningen av förkortningen Adm. Jonas> Har du något annat exempel på att förkortningen Adm. använts i husförhörslängder för att beteckna att en person lämnat för skolgöring?

2010-03-03, 11:16
Svar #21

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Så var det det här med dopvittnena; bl.a. för mig - och troligen även för Patrik? - den lite intresseväckande
1777 när Nils Granströms son Nils döps: Adjunct Emanuel Öhrling, därstädes kyrkoherdes son med Åselelapska anor
 
F.ö. tycks mig ganska självklart att en resekateket bör kunna språket om det ska vara någon mening med missionen...
 
Mvh /StigLennart

2010-03-03, 15:03
Svar #22

Utloggad Patrik Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2019-11-24, 14:36
    • Visa profil
Ja det är ju i lapptrakter. Emanuel Öhrlings farfmor och farfar är nybyggaren Samuel Samuelsson och Anna Adamsdotter i Örträsk, Lycksele.
 
Vad gäller språket så ger Bygdéns herdaminne en ganska rolig och bra inblick för både språket betydelse och en man av folket. Att prästen har renar som fortskaffningsmedel kan ju också vara intressant.
 
Detta gäller Modeen kyrkoherde i Jokkmokk 1741-1754
 
»rörig» (rörlig) och med vitsord att äga försvarliga studier, att ha skött församlingen med särdeles flit och drift samt blifvit språket så mäktig, att han utan tolk kan behjälpa sig såväl vid predikande som öfriga ämbetsförrättningar, hvarpå han vid senaste visitation visat prof, då han tre dagar å rad predikat på lappska. I en skrifvelse, dat. Hyttan 25 okt. 1740, då frågan gällde anställande af missionärer i lappmarkerna, afstyrkte v. past. Modeen detta förslag, befarande att lapparne ej komme att ge dem skjuts, utan fly ur vägen, »hvilket allt mig händt är och jag derför ofta varit uti stor lifsfara. De hafva hjärta, säger han, att se huru prästen vadar i snön allt upp under armarne, och intet bekymra de sig om att göra upp någon väg, när han reser till dem. Själfva häradshöfdingen och fogden på platsen höllo ej på att komma från Jockmock för ej länge sedan, om ej sal. pastorskan Christina Groth med sina egna renar hjälpt dem därifrån. Om så skedde, huru skola då missionärerna komma fort?»
 
(Meddelandet ändrat av putte 2010-03-03 15:17)

2010-03-03, 17:49
Svar #23

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Så här står det om de tidigaste ägarna till Purkijaur i Filip Hultblads bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken, sid 304.
 
Smedh [Per Olofsson Smedh] skattade för första gången 1692 (ub under
Tuorpobyn, från 1695 under Sjokksjokkbyn), varför gården bör ha grundats 1677. 1710
efterträddes Smedh av sin son (enl. ub 1699) Johan Persson (nr 1316), som svarade för hem-
manet ännu 1728. 1730-1739 skattade Johans son Erik Johansson (nr 1317; enl. kronobefall-
ningsman Lars Wallman, cit. i Hultblad 1942 s.  8, hade hemmanet 1738 i likhet med grann-
hemmanet 5 skälsland öppen åker och ängar till 4 kofoder), 1741-1745 en annan son Per
Johansson (nr 1318) och 1746-53 dennes änka Karin Larsdotter. 1754 såldes hemmanet till
Matts Jakobsson (nr 1257), son till den finske nybyggaren i Kuouka och ej besläktad med
föregående ägarna (i dmb 13/2 1754 ålades köparen att fullgöra betalningen till säljaren, som
var befallningsman Mårten Sandström). Efter 1766 skattade den av åtskilligt att döma ut-
fattige Matts Jakobsson ej mer för P., vilket vilket väl beror på att han övertog skötseln av Jug-
gijaure* hemman, som föregående år genom testamente tillfallit hans minderåriga dotter.
1767-68 svarade länsman Nils Granström (nr 1436) i Stenträsk för Skatten och 1769-72
landbonden (= bonden från landsbygden, dvs kustlandet) Lars Olofsson.
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-03-03 17:52)

2010-03-03, 18:28
Svar #24

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Nej, Purkijaurs Per Johansson kan förstås inte ha varit skomakarnamnen Dyre/Dyhr från Öjebyn på resetur !

2010-03-04, 08:34
Svar #25

Utloggad Patrik Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 212
  • Senast inloggad: 2019-11-24, 14:36
    • Visa profil
I ovan angivna citat av Jonas så skrivs landbonden=bonden från landsbygden. Men landbonde har också betydelsen av arrendetor på gården, i a f i Jämtland. Så Lars Olofsson kan helt enkelt betala skatt för gården som arrendator och inte vara ägare till Purkijaur

2010-03-04, 09:48
Svar #26

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
I samma bok som ovan kan man även läsa nedanstående på sid 110:
 
Stenträsklandet (21). Somrarna 1700 och 1701 hade 883 Pål Eriksson och hans son 884 Lars
pålsson Vaimats flyttat in på 1116 Mickel Olofssons skatteland Alltnavarj och olovligen fiskat i
Stenträsket. Landet torde trots det otydbara namnet vara identiskt med S., som i så fall för
första gången omnämnes. S. förekommer i ub från 1700-talets början under nr 1759 Per
Andersson Sik och Olof Persson. 1737 beslöt HR, att 976 Olof Andersson skulle återfå S.,
som redan hans farfader hade brukat mot skatt och som under hans minderårighet efter hans
fader Anders Mickelssons död hade brukats utan immission av 767. Anders Mickelsson var
av namnet att döma son till 116. 976, vars hustru var dotter av en bofast, grumdade omkr.
1750 nybygget Stenträsk, till vilket nästan från början fogades ett grann-nybygge under en
inflyttad brukare. Att 976 ej mäktade fullborda anläggningen, det första kända lappnybygget i
Jokkmokk, torde bero på brist på arbetskraft, då hans enda barn ej synes ha levt till mogen
ålder. S. innehades av nybyggarna, 1775-95 av kronolänsman Granström (1436), 1805-
30 av dennes son 1448, som en tid var renvårdare åt dåvarande nybyggaren i Stenträsk 1451,
länsmannens måg, och även hade ett fåtal egna renar, i ett tvistemål mellan 1448 och 1449 å
ena sidan och 1451 och 1458 å den andra ang. renbetsmarker företedde de sistnämnda ett
syneinstrument av år 1833 ang. nybyggets av ålder varande gräns och betesmarker (1448a).
Detta område närmast omkring nybygget är rimligtvis en del av det ursprungliga S., som
dessutom bör ha omfattat det skatteland S., som begagnades av 1448 och 1449 och om vilket
det endast uppges, att det låg ö. och s. om hemmansområdet. De omtvistade betestrakterna
Kurkakielas och Tidnoberget lågo dock v. om hemmanet. Av målet (dmb 9/2 1835 §73)
framgår vidare, att nyssnämnda lappar betat sina renar på ifrågavarande berg som vårarna och
ibland nästan till midsommaren, stundom även vintertid, samt att de där setts slå upp sina
tjäll och byta (skilja) sina renar. Tvisten hade sin grund i att 1448 och hans bofasta svåger i
början hade betat sina djur i lag men sedan åtskilt sina hjordar utan att göra upp om gränserna.
Hjordarnas åtskiljande kan ha föranletts av att 1449 år 1833 genom gifte med en änka från
Tuorpon fick del i Pantsisläktens betesmarker s. om Sulitelma (se Peuraurelandet). Att han
fortsatte att nyttja inte endast vinterbeten på S. utan även vår- t.o.m. sommarbeten,
betyder, att här uppkom en blandform mellan skogs- och fjällrenskötsel. DEn utövades
ännu på 1890-talet av hans son Tuorponlappen 1450, som ibland stannade över kalvningstiden
på S., nämligen då betet var dåligt i fjällen (Prot. 931: Aspviken, Peuraure 24/8, NM). Av
ovannämnda mål framgår, att nybyggarna på S. hade flera renar än nomaderna. Härom
upplysa bouppteckningarna, att nybyggarna utom annan boskap hade följande renantal:
nr 1451 38(1820), nr 1447 1(1826) och nr 1458 42 (1859), medan nomaden 1448 år 1840 hade
5 renar och ingen annan boskap; han var då emellertid 70 år gammal. De tre leden Grantrö-
mars snabba lapponisering förklaras av att de togo lapska hustrur.
 
Jag vill bara förtydliga att jag med dessa citat inte påstår någonting utan bara försöker presentera vad som skrivits om dessa personer tidigare.
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-03-04 10:00)

2010-03-04, 10:04
Svar #27

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag har inte tillgång till Filip Hultblads bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken just nu. Men när jag får det skall jag komplettera de hänvisningar som finns i texten, eller om någon som har den kan bemöda sig?

2010-03-04, 11:16
Svar #28

Erik Holmlund

Jonas> Det tycks alltså vara en i Jokkmokk vida spridd missuppfattning att den förste
Granströmmaren var svensk. Att någon enskild släktforskare missuppfattar och gör ett
felaktigt släktträd är en sak, en ganska obetydlig sak. Men när det får konsekvenser
för historieskrivningen så är det allvarligare. Men det är ju intressant att skribenten  
bakom Jokkmokksboken letar efter förklaringar till Granströmmarnas lapponisering. Det
tyder ju på att skribenten dragit slutsatsen att de tidiga Granströmmarna var en del av
den lappska delen av samhället. Och som jag tidigare nämnt i denna tråd så var titeln
lapplänsman något som(åtminstone i Lycksele lappmark) enbart var förunnat lappar, och
det av en väldigt naturlig förklaring eftersom en lapplänsmans uppgifter enbart var av
intern-lappsk natur.
 
Dessutom finns det fler källor som rör till det kring Granströmmarna. I en lista över
personerna som skrivits in vid Jokkmokks skola(se länk nedan) så har man klassificerat personerna
efter faderns bakgrund i tre kategorier: S = Lapp, P = Lappsk nybyggare och N=nybyggare.
Bröderna Marcus & Gabriel Granströms fader har givits beteckningen N men det borde ha stått P.
 
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script9.pdf
 
Dessutom tycker jag det finns anledning att granska beteckningen N på väldigt många personer
i matrikeln. Inga söner/döttrar till lappska nybyggare är noterade med ett P förrns en bra
bit in på 1800-talet. Man får en känsla av att författarna bakom sammanställningen av matrikeln  
har lyckats förvanska historien(medvetet eller omedvetet) genom att inte beteckna en enda  
nybyggare som 'lappsk nybyggare' under hela 1700-talet och fram till 1819. På det sättet har  
man lyckats osynliggöra att de lappska nybyggarna var en stor del av nybyggar- och koloniserings-
verksamheten under 1700-talet i Jokkmokk. I Piteå lappmark (Arjeplogs kommun) och Lycksele  
lappmark (Lycksele,Sorsele,Storumans kommuner) är det välkända faktum att lappska nybyggare
utgjorde en betydande del av nybyggarverksamheten, och det är inte nåt som jag enbart säger
utifrån egen erfarenhet och forskning, utan det är ju vida omskrivet i ett flertal källor. Har
svårt att se att förhållandena skulle vara avsevärt annorlunda i Jokkmokk.  
 
Denna tråd blir bara intressantare och intressantare i och med att konkret släktforskning
tycks kunna lyfta fram många felaktigheter i ett flertal publikationer. Att radera
ut en folkgrupp ur historieskrivningen genom att ändra deras etnicitet i en forskningsrapport
(matrikeln är ju utgiven av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet), det är dessutom ganska allvarligt, även om jag
misstänker att det inte är avsiktligt. Det är betydligt enklare att beteckna någon som Nybyggare
än att börja forska kring den etniska bakgrunden bakom varje nybyggare.  
 
Släktforskning kan spela en roll för historieskrivningen. Spännande tråd.

2010-03-04, 11:28
Svar #29

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Erik Holmlund:Dessutom finns det fler källor som rör till det kring Granströmmarna. I en lista över
personerna som skrivits in vid Jokkmokks skola(se länk nedan) så har man klassificerat personerna
efter faderns bakgrund i tre kategorier: S = Lapp, P = Lappsk nybyggare och N=nybyggare.
Bröderna Marcus & Gabriel Granströms fader har givits beteckningen N men det borde ha stått P.
 
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script9.pdf
 
Dessutom tycker jag det finns anledning att granska beteckningen N på väldigt många personer
i matrikeln. Inga söner/döttrar till lappska nybyggare är noterade med ett P förrns en bra
bit in på 1800-talet. Man får en känsla av att författarna bakom sammanställningen av matrikeln
har lyckats förvanska historien(medvetet eller omedvetet) genom att inte beteckna en enda
nybyggare som 'lappsk nybyggare' under hela 1700-talet och fram till 1819. På det sättet har
man lyckats osynliggöra att de lappska nybyggarna var en stor del av nybyggar- och koloniserings-
verksamheten under 1700-talet i Jokkmokk.  
 
 
Jag har kikat lite på Sten Henryssons olika scriptum och jag tror förklaringen till beteckningarna finns i Henryssons Scriptum från 1988:
 
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script3.pdf, Sid 6

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna