ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Granström Nils, Stenträsk Jokkmokk 1725(1732)-1808  (läst 4453 gånger)

2010-03-08, 07:41
läst 4453 gånger

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Nils Persson Granströms son Nils Granström 1777-1840 anges alltså som lappm. vid sin död och dennes son, Nils Johan Granström 1808-1870, anges som Lappm i en dopnotis från 1842-06-18, Kvikkjokk.

2010-03-08, 10:41
Svar #1

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Kvinnodagen till ära kan nämnas att t.ex. Ingri Jonsdotter Njaka erhållit lön för väl utförd syssla som Catechet [Jokkmokk,NI:1,s69,§3] 1760
 
Mvh / StigLennart
 
(Meddelandet ändrat av slj 2010-03-08 22:32)

2010-03-08, 12:16
Svar #2

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
På annan plats används nedanstående stycke hämtat från Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken sid.163 som ett argument för att Granströms-släkten inte skulle kunna vara av samisk härkomst:
 
Någon annan inverkan av sameförhållandena på bebyggelsens läge kan ej spåras vid denna tid. Ingen av nybyggarna hade varit nomad, och nybyggarna torde i intet fall ha valt någon renvall till boplats, då det skulle ha inneburit ett alltför tydligt intrång i samernas näringar och sålunda stridit mot andan i lappmarksplakaten. Ej heller torde samerna ha kunnat förhindra nybyggarnas bosättning , ty bakom bestämmelserna i lappmarksplakaten låg den tanken , att nybyggare och samer på grund av sina olika näringsfång skulle kunna leva som grannar utan att vara i vägen för varandra
 
Ovanstående finns i avsnittet Översikt av bebyggelseutvecklingen med underrubriken Lappmarksplakatens tid 1673-1749 och omfattar bebyggelsen i Kuouka, Porsi, Purkijaure, Randijaure, Tjåmotis och Vaikijaure. Det är taget ur sitt sammanhang och omfattar alltså inte Stenträsk som bebyggs senare och avhandlas i boken i efterföljande avsnitt (som jag säkert kommer återkomma till).

2010-03-08, 19:07
Svar #3

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken sid.249-250
 
Identifierade skettelappar i den ordningsföljd vari de förekomma i uppbördsböckerna
 
Under rubriken Sjokksjokk finner man följande:
 
1780 finns 1436 (Nils Persson Granström)
1790 finns 1436 (Nils Persson Granström)
1800 finns 1436 (Nils Persson Granström)
1810 finns 1448 (Nils Nilsson Granström)
1820 finns 1448 (Nils Nilsson Granström)
1830 finns 1448 (Nils Nilsson Granström)
1850 finns 1442 (Nils Petter Granström)
 
Under Jokkmokk följande:
 
1810 finns 1438 (Karl Markus Granström)
1820 finns 1438 (Karl Markus Granström)
1830 finns 1438 (Karl Markus Granström)
1850 finns 1449 (Nils Johan Granström)
1850 finns 1438 (Karl Markus Granström)
1865 finns 1449 (Nils Johan Granström)
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-03-08 19:17)

2010-03-08, 19:34
Svar #4

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Så här står det i boken om förklaringen till familjeregistret:
 
Endast familjer bildade senast 1880 äro medtagna. För varje familj upptas utom registernummer mannens namn samt födelse- och dödsår, om de äro kända. För åtskilliga familjer från 1700-talets början samt för nr 1435 saknas årtal. > anger registernummer på son (upprätt stil), måg eller, vid hustrus omgifte, den nye maken (kursiv stil). 1437 >1447 >1448 >1451  
 
Så tolkar jag utifrån angivna kriterier uppgifterna så här:
 
1725-08 - Född 1725 död 1808
[1759] - Gift 1759
Skellefteå - Hustruns födelseförsamling
>1437 >1447 >1448 >1451 - fader eller svärfader till dessa fyra personer

2010-03-08, 21:31
Svar #5

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken sid.131
 
En intressant övergångstyp mellan fjäll- skogslappar representerar Tuorponlappen Johan Granström, som vissa år stannade om våren på sitt vinterviste i Stenträsk och då anträdde fjällflyttningen därifrån först vid kalvningstidens slut i juni. Förklaringen är att den renskötande grenen av den ursprungligen svenska Granströmssläkten hade bedrivit skogsrenskötsel på skattelandet Stenträsk till 1800-talets mitt, då den genom gifte kom att tillhöra Tuorponbyn. Sannolikt hade den sporadiskt fortsatt att nyttja sin hävd till skattelandets vårbeten. Granströms fall visar hur svårdragen gränsen är mellan fjäll- och skogsrenskötsel. Att några lappar av Pavvalsläkten i södra Tuorpon ävenledes tillbringade vintern i Stenträsk och endast gjorde ett kortvarigt besök i högfjällen, torde kunna härledas av deras släktskap med Granströmarna.

2010-03-08, 21:55
Svar #6

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken sid.285
 
Underrubrik Maitum:
 
Enl. dmb 10/2 1792 företogs anläggningssyn efter KB:s förordnande 1790 på Björkudden vid v. ändan av Maitumträsket för kronolänsman Markus Granströms (nr 1437) räkning; Granström var svensk och hade inflyttat. Från 1810 upptas M. i ub som skattlagt. 1827 (dmb §23) inlämnade f.kronolänsmannen Granström klyvningsansökan för M:s hemman, vars förste upptäckare han vore; detta tillstyrktes av HR, men M. förblev okluvet. Sonen Nils Mickel Granström (nr 1441), som erhållit immission 1821 (ub 1823), innehade hemmanet till sin död 1852 och efterträddes av sin son Nils Petter Granström (f.1866)
 
Det står mer om Maitum 2-4 och efterföljande Granströmare men jag bryter där då är av föga intresse.

2010-03-08, 22:41
Svar #7

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken Ur registret över ortsbelägg: sid.343-435.
 
Ortsbelägg rörande Granströmssläkten:
 
1436. Skattade för Stenträsk (Y 21) 1775-95.
 
1437. Se 862 c
 
1438. Skattade för Torrajaur (Y 10) 1810-35, för Moskevuombe (Y 7) etc. 1845-55.
 
1448 a. Var 1451:s i Stenträsk* renvårdare och hade därför fått ha sina renar, som voro få, på Kerkakelas (Y 18) och Tidnokberget (Y 15). Instämde nu jämte sonen 1449 1451 0ch 1458 ang. dessa betestrakter.Svarandena företedde då ett syneinstrument för deras nybygge av 4/6 1833, var nybyggets av ålder varande gräns beskrevs sålunda: Korratsappe (Y 27) ....[osv med fler geografiska benämningar]
 
1448 b. Skattade för Stenträsk (Y 21) 1805-30.
 
1449 a. Skattade för Stenträsk (Y 21) under Sjokksjokk 1835-45, för Subbats under Sjokksjokk 1855; under Jokkmokksbyn 1850-70. Föres i mtl 1867 under Skeldvare (O 14) och Jokkmokksbyn.
 
1449 b. Se 1077 b och 1448 a.
 
1451. Se 1448 a.
 
1458. Se 1448 a.
 
Hänvisningar enligt ovan:
 
862c. Klagade på kronolänsman Granström (1437), som underlåtit att sommaren 1796 förätta ansökt nybyggesyn på hans skatteland på av KB bestämd dag. 15/2 1797
 
1077 b. Avlidne fattige lappen 1077:s skatteland skulle jämte fiskevatten vara intaget i KB:s resolution 13/8 1793 och ligga vid s. ändan av Peraure (P 19) och ö. ändan av Skeldvare (O 17). Efterträdare på landet var 1449.14/2 1845 § 14.
 
 
Person 1077 är Panna Larsson Storm 1758-43, för övriga personer se inläggen ovan.

2010-03-08, 23:31
Svar #8

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
På Granström Fors Blogg finns följande intressanta utgjutelse: Filip Hultblad är ... en herre  man inte frivilligt ska försöka  mäta sig med och våga kritisera öppet  
om man inte själv är en stor forskare och erkänd. ... Det är ju bevis på att ni inte är några forskare.. Icke desto mindre kritiseras han på just densamma bloggen  
(fast inte öppet) alldenstund Hultblads uppgift att Nils Granström Persson skulle vara född 1725 [vilket ju går att belägga i källorna, som ], dock där ändras till att  
Granström skulle vara född 1728 - men detta är ju ren förfalskning och om något en smutskastning av och ett förtal riktat mot Filip Hultblad !
 
Den saken har emellertid redan nog utretts som  - ända till Per Johansson Dyre som dopvittne för 1728födde sonen Nils Perssons son Anders i Öjebyn 1764 !

2010-03-09, 09:39
Svar #9

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
I Jonas inlägg  anförs Hultblads citat av Dombok att /Markus/ Granström var svensk och hade inflyttat.  
Detta måste förstås som att han var inflyttad till Maitom eftersom han finns *1761-08-14 i Jokkmokks födelsebok [C:2] !
 
Hittills har ej heller allvarliga belägg kunnat uppvisas mot att han kom från Gran - så han var nog varken norsk eller finsk

2010-03-09, 11:46
Svar #10

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag vill nog tro att själva strofen om att Granström var svensk är författarens kommentar till uppgifterna som är hämtade ur domboken, så vi inte sprider tron att det finns tydligt uttalat i denna samtida källa att så är fallet.
 
Jag undrar vad som ligger till grund för Hultblads antagande att Granströmsläkten är svensk? Jag har svårt att tro att han kände till notisen i Lycksele kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010118/A I/3 (1767-1789), sida 31. Jag tycker han borde kommenterat den på något vis om så var fallet?
 
Sen undrar jag vad som var kriteriet för att betraktas som en skattelapp? Nils Persson Granström förekommer inte i uppbördsböckerna innan 1780 enligt de listor som finns i boken, vilket låter rimligt om han erhöll 15 års skattefrihet fr o m nybygget 1759. När han sen dyker upp är det som skattelapp.
 
Var det vanligt att icke samer (om så vore fallet) gifte in sig i en samesläkt och så att säga konverterade till same vilket uppenbarligen Nils Granström 1777-1840 med barn gjort?

2010-03-10, 01:18
Svar #11

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Skattelapp är nog graverande - mig bekant är ingen sådan 'svensk', men i bl.a. den saken finns många kunnigare än undertecknad!
 
Blinkaren ovan har ju också en allvarlig sida: såväl överheten med sina kolonisationssträvanden som prästerna med sitt missionsuppdrag
bör nog betraktas som ideologiska filter och behandlas extra källkritiskt - de kan vilja nedvärdera lapp/same och uppvärdera s.k. svenskar
fast de flesta väl vid denna tiden voro 'svenska'? (utom möjligen Ran-befolkningen som ofta skrivs Norje-/Norrigelappar...)
 
Jag har svårt att tro att Nils P: Granström, med små barn, skulle klarat av att vara nybyggare och samtidigt både resekateket & expeditionslänsman -  
men avlönad var nog hans ställning stark och kunde leda till förmånliga införskaffanden, vilka sedermera kunde förvaltas av honom själv och ättlingarna ...
 
Om jag läst HFL rätt, så noterar prästen inte heller (som på andra ställen noggrant) de på Stenijaur & Maitom som nybyggare förrän 1815 -  
och då gäller det blott mågen Johan Nilsson !
 
Ej heller tror jag att Nils N: Granström som åtminstone 'halvlapp' behövde s.a.s. konvertera...
 
Mvh /StigLennart

2010-03-15, 15:54
Svar #12

Utloggad Moderator Övriga ämnen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 310
  • Senast inloggad: 2016-04-08, 13:43
    • Visa profil
Jag har tagit bort två meddelanden som inte berörde diskussionen om Granström utan diskussionen om diskussionen om Granström. Det finns ingen anledning i denna tråd kommentera hur andra  för diskussionen på en blogg utanför AF. För istället den diskussionen direkt på den aktuella bloggen istället.

2010-03-19, 09:56
Svar #13

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Filip Hultblad (härefter FH) är vacklande - och minst sagt tolkningsbar - vad det gäller den Granströmska  
stamfaderns härkomst (nationalitet eller ras?! - även FH med det använda rasbiologiska! släktmaterialet  
måste betraktas särskilt källkritiskt som ett filter).  
 
Som Jonas visat ovan [8 mars 2010 - 19:34] påstås inget om varifrån han kommer utan att Skellefteå  
gäller socknen som hustrun ankom från - fast hon var född i Ersnäs och Nederluleå...
 
Under Maitum-Tårajaurelandet [lappskatteland (8); sidan 99-100] sägs uttryckligen: Det första nybygget i trakten är  
den lapska bosättningen Stenträsk omkr. 1750 ... /Maitum 1792 ... Näsberg 1811/ ... Till nomadernas snabba försvinnande  
kan ha bidragit att Maitum, Näsberg och Stenträsk voro länsmanssläkten Granströms väl bevakade stamgårdar.
OBS FH:s primärforskning gäller övergång från nomadism till agrar bosättning - icke 'ras'/nationalitet !
 
Vid behandlingen av Stenträsklandet (21) [FHs110] framgår också att nybyggesgrundaren icke var länsmannen utan skogslappen  
Olof Andersson (976: *1722, död 1771) och medsökande Lars Jakobsson. Snart uppstod ett grann-nybygge under en inflyttad brukare -  
och detta kan inte ha varit Granström, ty  1759 övertog Granström den döde Lars Jakobssons andel i skattelandet S. - alltså inte nybygget!
[FH314]. Och 1768 ... gårdarna voro öde och utan åbor ... Detta enda nybygge S. övertogs nu av Granström ...
 
Som Jonas visat ovan skattade länsmannen för nybygget Stenträsk först från 1775 [FH s434], vilket alltså inte bör kunna bero på tidigare
 skattefrihet utan att nybygget åtkommits efter anläggningen som faktiskt också direkt påstås ovan med hänvisning till dombok 1768 13/2.
 
Men nog är det anmärkningsvärt att länsmannen först kommer över en lappskattelandsandel och 10 år senare själva nybygget,
 vilket dessutom då 'undantränger' det andra därvarande nybygget som därmed 'försvinner'...
 
Sammantaget leder detta till att nybyggesverksamheten inte har det ringaste bevisvärde för Granströms 'svenskhet'!
 
Som Jonas visat ovan [FH249-250] uppträder länsmannen även som lappskattebetalare och senare under Sjocksjock - varför,  
som Erik varit inne på, han borde varit kvalificerad som inte bara lapp och länsman utan rentav lapplänsman?
 
Sammanfattningsvis: 'svensk' var nog Granström endast i bemärkelsen inflyttad och svensktalande (vilket lappskolan borgade för)  
bland de många i Jokkmokk då ännu inte 'skolade' - för de som vill hävda annan härkomst än släktrötterna från Per Tursson i Gran,
 återstår väl blott DNA-forskning?

2010-05-21, 15:55
Svar #14

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag glömde bort att jag fått detta lilla inlägg i denna fråga via mail:
 
Hej, såg att det är en livlig diskussion på anbytarforum, så jag skickar lite info med anledning av att jag i boken Skellefteå socken hittade detta om Eva Nilsdotter:
 
Ulf Lundström - Skellefteå socken 1650-1790, sid 488 och 883.
Lund 3  
Nils Nilsson Dyr (-1741), som sannolikt var från Luleå, ägde gården 1741. Han var soldat på roten 38 Dyr 1741. Han gifte sig 1736 med Karin Jonsdotter f. 1710 från Sunnanå 1.  
Makarna hade barnen... Eva f. 1735, som flyttade ut ur socknen 1755 och gifte sig i Stenträsk eller Stenisjaur i Jokkmokks socken med nybyggaren och kronolänsmannen Nils Granström från Skellefteå...  
Dottern Eva föddes 1735 i Ersnäs i Luleå socken.
 
( Om födelseår och vigselår stämmer var Karin Jonsdotter styvmor till Eva )
 
Kan väl vara därför Per Johansson (Dyr) blandat till det???
 
Jag utelämnar brevskrivarens namn då denne valt att inte kommentera det direkt i AF.
 
Mvh

2010-05-21, 22:59
Svar #15

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Verkligen anonym hjälpsamhet -  
men tidigare har redan fullständigare och riktigare data erbjudits, bl.a.:  
 
 [Nederluleå/Ersnäs,C:2,s333].
Hennes föräldrar alltså redan gifta, nämligen alltsedan 1733-02-20 [Nederluleå,C:2,s220].
M.a.o. är inte Karin Jonsdr styvmor ...  
 
Och inte heller är det Per Johansson (Dyr) som blandat till det!!!
 
Mvh /StigLennart

2010-05-22, 00:35
Svar #16

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Med anledning av vad jag skrev i , så har jag hittat två notiser i Filip Hultblads bok som belyser hur han ser på saken:
 
Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken sid.149:
 
Även nybyggare av icke-lapsk härkomst måste till en viss grad antaga urinvånarnas kultur för att kunna finna sin utkomst i vildmarken. De skyddade sig mot kyla och väta med lapska klädesplagg, särskilt skor och lappmuddar (renskinnspälsar). Det torkade eller rökta renköttet var en oumbärlig färdkost liksom den av alla såsom en läckerhet högt skattade renosten. Lapponiseringen gick dock sällan så långt som till denationalisering (nr 1296, 1448) och blev övergående, vilket torde sammanhänga  invandringen efter 1800-talets mitt av kustbor...
 
1448 är Nils Granström 1777-1840.
 
Filip Hultblads, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken sid.163:
 
Betr. Vaikijaure finnes skäl för, att Jöns Johansson Bruus, som 1699 tilläts överta därvarande lappskatteland, övergick till skogslappsliv och lapponiserades i likhet med ett par nybyggarsöner under 1700-talet (nr 1296 och 1449).
 
1449 är Nils Johan Granström 1808-1870
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-05-22 00:36)

2010-05-22, 01:13
Svar #17

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Följande kan man läsa på sid 27 i Samiska i ett nytt årtusende, tillgänglig på http://www.sametinget.se/7656, apropå titeln Lapplänsman.
 
Nu måste man märka, att den klassiska lappbyn, sitan, var någonting
annat än den nuvarande samebyn eller renskötarbyn som
också kallas siida. Den gamla sitan var en sammanslutning av familjer,
som rådde över ett visst territorium där varje familj hade sina
egna släktmarker. För att behandla gemensamma saker hölls årligen
ett sijdmöte som också valde siidas ledare eller ålderman. Ett
sijdmöte, som hölls i vinterbyn där befolkningen samlades för vintermånaderna,
kunde även fungera som domstol. Alla samesitor
var icke nödvändigtvis organiserade just på samma sätt men huvuddragen
var dylika. Handelsmän och skattekrävare, som besökte
samer, ordnade sina resor så att de kom till vinterbyn under bästa
vinterföre, och representanter för staten, alltså skattefogdar, domare
och präster följde traditionen.
Staternas övermakt och gränsförhållanden stabiliserades i inre
Lappland i början av 1600-talet, men det var inte så lätt att organisera
förvaltningen där eller ens resor dit. Inga tjänstemän ville bo i
samernas vinterbyar - som f.ö. var tomma under sommarhälften.
När man inte hade vägar annat än vattendrag för båtar och vinterföre
för renrajder, behövde man under resan minst en vägvisare
eller helst en skjutskarl med egna renar. Det enklaste var att värva
samernas egna tillitsmän till statens tjänst; på så vis blev sitans
ledare den svenska statens lapplänsman som hade som uppgift
också att hjälpa skattefogd och domare.
Länsmans titel var befogad
för att samebyn eller dess sijdmöte fortfarande behöll sin ställning
som underdomstol. Detta var möjligt för att man beaktade landssed
i rikets lagstiftning. Landsseden garanterade även samekvinnans
lika arvsrätt, som hade sin betydning t.ex. i den ekstensiva renskötselns
raska spridning under 1600-talet.

2010-05-22, 18:53
Svar #18

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-01-12, 00:56
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
I föregående inlägg antyds Granströms 'svenskhet'.
Här däremot en parallell till sitans i Phebe Fjellströms digra Samernas samhälle i tradition och nutid på flera ställen beskrivna  
självstyre och dess underordnande, mera  i linje med möjligheten att han innehade lappskatteland i 10 år innan nybygget förvärvades!  
Detta  skulle i så fall styrka Eriks funderingar kring titeln lapplänsman?

2010-05-24, 22:50
Svar #19

Moderator Källor

Ett antal inlägg rörande källkritisk granskning av några i Lycksele Kyrkoarkiv ingående volymer med koppling till denna tråd har flyttats .

2010-05-26, 10:10
Svar #20

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Tidigare i denna tråd har det framgått att NPGs son, Nils Nilsson Granström (1777-1840),fått prefixet Lapp och Hultblad påpekar att just den grenen ska ha Lapponiserats. Jag tycker dock att det ser ut som att även dennes äldre bror, Gabriel Granström (1764-1826), kallas Laap Nybyggare i bouppteckningen efter honom:
 

 
Arkiv, serie och volym:
Jokkmokks tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040006/F II/2 (1815-1829)
Bouppteckning efter Gabriel Granström i Stenträsk
Bildid:90002835_00175
 
Jag tror dessutom att bouppteckningen är utförd och undertecknad av brödernas äldre bror expeditionslänsman Marc[us] Granström (1761-1853) eller möjligen dennes son Karl Marcus Granström (1787-1870),bland annat tingstolk, vilket borde borga för att uppgifterna är korrekta.
 
Röd text ovan är en konstaterad (se inlägg nedan av Constantinus) feltolkning av mig!
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-05-26 10:12)
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-05-26 11:39)

2010-05-26, 10:39
Svar #21

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Jonas: Jag tycker att det står Krono Ny-byggaren om Gabriel Granström.

2010-05-26, 11:34
Svar #22

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se

2011-02-03, 17:42
Svar #23

Utloggad Rune Isaksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 162
  • Senast inloggad: 2022-04-07, 08:42
    • Visa profil
När jag, av K-Å Lundström, fått uppgiften om anteckningen i Lycksele hfl AI:3 sid 31. Att Nils gått skola, flyttat till Jokkmokk blivit länsman där och tagit sig namnet Granström. Kontaktade jag Gunnar Blomgren i Myrheden, som i slutet av 60-talet forskat om släkten Granström, och redovisade uppgiften. Gunnar skrev senare ett brev till mig (9/5 2004) och jag citerar delar: Alltså borde Nils Granströms föräldrar vara Skattelappen i Grans sameby, Olsele i Sorsele Per Tursson, född 1704 i Grans sameby och hans hustru Marget Henriksdotter, född 1700 i Grans sameby. Familjenamnet Granström torde enligt dessa upplysningar ha tagits från hemorten Gran. En förklaring till att Granströmssläkten i Jokkmokk hade så många renägare, beror ganska säkert på att dessa var samer från början och inte hade några svårigheter med språket och yrket från början i Jokkmokk. Roligt att flera forskare varit inne på samma släkt så att klarhet om släktens ursprung blivit uppdagat och problemet med den som jag trodde snabba lapponiseringen fått en naturlig förklaring.
Släktforskning i gamla källor innebär ju alltid en viss osäkerhet, men i detta fall tycker jag att Granströms rötter är så klara man kan begära.
Titeln nybyggare säger ju inte något om ras eller ursprung, endast att denne har fått ett markområde för att nybebygga. Han kan vara same, svensk eller finne. Ändå nybyggare.
Rune Isaksson

2011-02-03, 18:39
Svar #24

Erik Holmlund

Rune> Intressant att flera andra forskare, även innan denna diskussion tog fart på Anbytarforum, har kommit till samma slutsatser angående Nils Persson Granströms härkomst.
 
Kanske lite utanför ämnet, men jag kan rapportera om ytterligare en lappsk Granströmmare, en ännu äldre sådan, som jag har funnit i en matrikel. 1724 skrevs en Martinus Granström, en lappgåsse in vid Umeå skola, enligt matrikeln för densamma. Martinus är vanligen en latinisering av Mårten. Ålder och föräldrar nämns inte, men man kan påpeka att de inskrivna eleverna oftast var i 9-10-årsåldern fast det egentliga spannet är säkert vidare än så.
Eventuellt kan denne Mårten Granström vara en släkting till NP Granström, men jag finner det märkligt att Mårten Granström skulle skrivas in vid Umeå skola om föräldrarna hörde hemma i lappmarken. Lycksele skola vore det naturliga valet isåfall, kan man tycka. Kanske troligare att hans föräldrar hörde till de lappar som uppehöll sig i kustområdet. I vart fall vore det intressant att utreda om det fanns någon koppling mellan Nils Persson Granström & Mårten Granström.

2012-03-25, 18:00
Svar #25

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se

 
Enligt NAD's sökfunktion skall bouppteckning efter Britta Johansdotter +1737 (Per Johansson Dyhrs första maka och av vissa påstådd mor till Nils Persson Granström) finnas tillgänglig i volym HI:1 i Piteå tingslags häradsrätt (SE/HLA/1040135). Om man läser AD's information om bouppteckningarna i denna volym hänvisas det till serien AIa och i just detta fall AIa:8 som finns tillgänglig på AD. Den volymen innehåller mest tingsprotokoll och enstaka bouppteckningar och jag har inte hittat den för Britta. Har någon annan det? Siffran Nr. 32, vad hänvisar den till? Jag är nyfiken på vad denna bouppteckning säger!

2012-03-25, 23:28
Svar #26

Erik Holmlund

Jonas> Jaså, du lägger möda på att följa det döda alternativet?
 
Själv har jag  i min genomgång av Lyckseles visitationshandlingar, funnit flera nya omnämnanden av Nils Persson Granström, bland annat den nedan följande, från 1756-01-15, då Nils Persson Granström tar examen vid Lycksele lappskola. Han genomgick specialundervisning i räkne- och skrivkunskaper samt grundläggande adminstration m.m., till skillnad från de flesta lappskoleeleverna som framförallt undervisades i kristendomskunskap, och att läsa i de kristna läroskrifterna.
 
Nils Pehrsson Granström af 24 års ålder, har tilförne wid denna schola inhämtat en nödig kundskap i christendomen; men i förledit år blef han åter här wid scholan antagen at underwisas i räknande och stafwande til ödmiukt följe af Pl. Vener. Consistorii Bref af d.13 November 1754. Dennes fader Pähr Thuresson skattlapp i Granbyn är fattig, ty har denna des son njutit kläder och kost af cronan. Som denna Granström är mägtig både swenska och lapska språket, så har han ock wunnit en god christendoms kunskap uti dessa bägge språken. Kan färdigt läsa i bok både swenska och lapska. Kan den lutheri cateches och Swebili förklaring icke allenast rent utan til utan ock göra godt beskjed för sig efter förståndet. Har lärt skrifwa en ren swensk och latinsk stil och räknat qvatvor species, bråk i genom och regula de tri. Är öfwad at föra små räkningar och någorlunda upsättja concept til suppliquer, bref, reverser, qvittencer, contract m.m. Har mästadels wid lediga stunder läst bibliska, politiska och swenska historian samt geographien. Har ock fått någon underwisning uti mineralogien. Blef nu dimitterad.
 
Det finns inga tvivel att Nils Persson Granström kom från Grans lappby i Lycksele lappmark.

2012-03-26, 06:18
Svar #27

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Nej Erik, det handlade inte så mycket om möda utan en slump att jag såg namnet Dyr. När du presenterar det du skriver här ovan ser jag ingen anledning att lägga tid på att leta reda på den bou, det borde kunna övertyga den mest oövertygbare!

2012-03-27, 01:48
Svar #28

Erik Holmlund

Jonas> Kolla gärna upp bouppteckningen ändå. Det skadar aldrig att döda en död teori ännu mer.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna