Uppsyningsman

[Sture Bjelkåker]

En av mina förfäder var uppsyningsman och bodde i eget hus på Nedre Norrmalm i Stockhom. Ingen tycks veta vad han egentligen sysslade med och på vems uppdrag. Tullen hade uppsyningsmän och kanske skråväsendet. Eller var uppsyningsmännen någon slags poliser? I en Stockholmsbok talas om fiskaler och uppsyningsmän. Och Bellman diktade om en herr uppsyningsman. Någon som vet mer?

[Sture Bjelkåker]

Har nu själv funnit svar på frågan om yrket uppsyningsman i Stockholms Stadsmusei faktarum. Under det s k Politikollegiet fanns s k stadens betjänte för att se till att handels- och näringsidkare höll sig inom lagen. Det var fiskaler, gewaldiger (en slags åklagare) och uppsyningsmän (en slags polis). Uppsyningsmännen hade långtgående befogenheter, men om dom skulle ta emot en muta var straffet Marstrands fästning.

[Mats Carlin]

Några av mina anor; Jan Jansson (1709-1792), rusthållare och bonde på Övre i Fellingsbro och hans fader Jan Jansson (1688-1768), bonde på samma gård, nämns båda som uppsyningsmän i Fellingsbro husförhörslängd på mitten av 1700-talet.
Jag har tills nu trott att dessa höll uppsyn med avvirkning av skog i området, men har inget skriftligt belägg för detta. Även om Fellingsbro är en stor socken på denna tiden tror jag knappast de hade poliser i socknen, den arbetsuppgiften hade nog länsmannen.
 
Någon som har en uppklarande kommentar ? Vad hade dessa uppsyningsmän uppsyn över ?

[Håkan Skogsjö]

Jag har också stött på uttrycket bland bönder här på Åland och tror mig veta att uppsyningsmannens uppgift var att hålla uppsikt över grannarnas liv och leverna och rapportera eventuella anmärkningsvärda saker. Detta stämmer ganska väl med Sture Bjelkåkers förklaring, även om uppsyningsmannen i Stockholm säkert hade en mer formell ställning än bönder på landsbygden, som bara hade det som bisyssla/förteoendeuppdrag.  
 
Sedan fanns sexmän, vars uppgift var att hålla viss uppsikt över församlingsborna. Detta var helt klart en kyrklig (kommunal) syssla, sexmännen utsågs på sockenstämman. Kanske var uppsyningsmännen statens förlängda arm och arbetade i samarbete med länsmannen. Men detta är bara en gissning.

[Bodil Westberg]

Hej
I boken Byalag och byaliv av Sigurd Erixon utgiven av Nordiska museet med stöd av Sigurd Erixon-kommiten 1978. Står mycket att läsa om uppsyningsmannens uppgifter.

[Stig Larsson]

Hej
Vet någon vad för yrke en Upplysningsman var i Dalarna upp till ca. 1829?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Säker på att det inte står uppsyningsman ?
-Fast det har kanske funnits även upplysningsmän..
Mvh//Peter

[Stig Larsson]

Ja, det står Mats Persson, född 1782-09-07 i Mälby, Folkärna, död 1829-02-14 i Mälby, Folkärna. Upplysningsman, Bonde i Mälby Folkärna.
Mvh/Stig

[Hans Andersson]

Citat ut Sigurd Erixons bok hade varit bra!
Jag har en uppsyningsman i mina papper, och jag
har sett att han skriver under bouppteckningar.
Han tycks ha hand om två byar.

[Bengt-Göran Nilsson]

I Nederkalix fanns en uppsyningsman i varje by. De valdes av sockenstämman och skulle rapportera där om de förekom några misshälligheter i byn, men även hade de koll på vilka som kunde läsa:
?5 i Nederkalix Sockenstämma den 1 nov 1727:
Uppsyningsmännen i var by, avlevererar pastor Loci förteckning på dem av församlingens ungdom som lärt sig läsa i bok och vilka därutinnan finnas obenägna.
Och ?21 i samma sockenstämma : Enär det efterfrågades om något oväsende i hushållen uti församlingen wore kunnigt, svarade tolfman och uppsyningsmanen Mickel Erichsson i Ryssbälte, thet där i byn wore ett sådant hushåll, hvarest folket emellan allt som ofast förspordes olåt. Hvarföre honom tillsades först till kyrkoherden inkalla innan något vidare därutinnan kan åtgjöras.
( Med oväsende torde menas gräl eller dylikt.)

[Hans Andersson]

Det låter vettigt. Det stämmer också tidsmässigt med mina uppsyningsmän.
TACK Bengt-Göran!

[Eva Leksell]

Uppsyningsman står det i Folkärna AI:11a (1811-20) s 113 Mälby 4, på Mats Persson, född 1782, gift 1800 med Anna Andersdotter (Genline ID 154.30.48800).  
 
Jag hittade hela 22 uppsyningsmän i husförhörslängden när jag hastigt tittade igenom övre delen av alla 254 sidorna. (Märkligt nog fanns de bara noterade till och med sid 176.) Däremot inte en enda upplysningsman - vilket jag heller inte hade väntat mig.
 
När jag ändå var i farten kollade jag en påstådd överjaktupplysningsman, som gifte sig i Ljungs socken (O) 1834-06-17 C:4 sid 223. Även där visade det sig vara en felläsning. Mannen i fråga var överjaktuppsyningsman.
 
Efter detta kommer jag knappast att tro på någon som säger sig ha hittat upplysningsmän i kyrkböckerna.

[Bengt Rur]

Stig! Någon kan ha varit fumlig och i misshugg skrivit fel.  
 
I Wilskmans Ecclesiastiquewerk (1760) fann jag ett kapitel kallat Sexmmän, Rotemästare och Til- eller Upsyningsmän. Hälsning, Bengt
 
PS Det finns en senare och utförligare utgåva av Wilskmans arbete. Lycklig den o.s.v.

[Gunilla Wall]

Hej! Jag har läst inläggen här i mitt sökande efter vad min anfader Per Persson i Odarslöv gjorde som uppsyningsman men blev inte klokare. Idag lånade jag den rekommenderade titeln ”Byalag och byaliv” av Sigurd Erixon på biblioteket och har nu skummat igenom den. Detta har jag funnit om titeln uppsyningsman och saxar nu ur boken:

Östergötland:
Enligt Ekebyborna skulle byalaget ledas av en uppsyningsman med uppgift att sammankalla till stämma och gärdessyner samt att uppbära böter.

Södermanland:
Varje socken skulle på allmän sockenstämma välja en ålderman och denne med byamännens samtycke utse en underuppsyningsman för varje by eller rote.

Dalarna:
Socknens byalag skulle förena sig om en uppsyningsman över hägnaderna omkring åker, äng och ”täkter” och denne skulle antingen anställas mot betalning eller också utses bland grannarna, mellan vilka sysslan i så fall skulle gå i tur. Uppsyningsmannen hade att med länsmans hjälp kalla grannarna till syner över diken och gärden samt att bötesbelägga vanvårdad hägnad, medan böternas indrivande ålåg kronobetjänten. En dylik uppsyningsman fanns redan före landshövdingens tid.

Kyrkoherden i Lima utverkade en resolution år 1703 tillsammans med åtskilliga sockenbor. Formellt är den ingen byordning men står dessa nära eftersom den stipulerar att värnelagen skulle hålla gärdessyner vid ”valburgis” och att en medlem årligen skulle vara uppsyningsman och uppbära fallande böter för ohägnad, vilka medel skulle fördelas inom byalaget. Insatte man ordet ålderman istället för uppsyningsman och lät byamännen själva utfärda bestämmelserna hade man en byordning om också av mer enkelt slag.

De äldsta vittnesbörden om en speciell hägnadsorganisation - utöver den som landslagen påbjöd - möter man den 23 oktober 1697 i domboken. Härvid fastställdes regler för stängselunderhåll samt detaljerade regler för betning av olika slags kreatur, syner över stängsel och diken, begagnandet av vägar samt höviskt uppträdande liksom nödiga böter. En särskild uppsyningsman förutsättes kontrollera det hela, men sättet för hans tillsättande omtalas icke. Under hans ledning skulle de som tillhörde wärnelaget, vare sig de bodde inom själva byn eller var inbrukare i andra byar, på kallelse infinna sig till dikes- och gärdsgårdssyning.

Småland:
Som exempel på en under centralt inflytande tillkommen byordning kan vi här anföra en sådan från 1757, vilken avsåg Tuslunda med flera byar i Mörlunda socken i Aspelands hd, Kalmar län. (Här nedan saxat ur denna./Gunilla)

En Ålder- eller uppsyningsman wäljes och tilsättes af byelaget hwart år d. 1 Martii, Hwilken wid sin upsyningsmans syssla skal hafwa hjelp och biträde af then som nästa året efter ordinarius uppsyningsman blifwa skal. Theses sysslor skola wara följande:
1.Skola the äga makt sammankalla Byemännerna til gemensamt öfwerläggande om alla gjöremåhl, som famfält i Byen böra ske och efter Byårdningen iakttagas. Försummar eller föraktar någon Byeman Upsyningsmännernas ordres och icke gången otta öre Silfwemynt. Andra gången dubbelt och så alt framgent, och gånge kommer tilstädes på utsatte mötesplatsen eller nedsätter budkaflan, plikte första äntå fort hwad the närwarande skäligen besluta.
2.Skola the noga efterse thet Byordningen av hwarje Byeman thes husfolk, inhyses hjon och Torpare, i all ting efterlefwes och then brotslige utan anseende til Person eller hwad thet wara må, til sin utsatta plikt, för brottet befinnes. Är upsyningsmannen antingen i sin syssla försumlig, eller ther uti på något sätt egennyttig och thet kan honom med skäl bewisas, plikte han första gången Säxton öre Silfwermynt och andra gången dubbelt, och ärsätte  ock försummelsen och bortmiste then rätta winsten.
3.Skola Upsyningsmännerna strax på första gerningen, af then brotsliga uttaga plickten, fås ej penningar taga the fullgod pant och then i Byemännernas öfwer waro, Nionde dagen ther eftter bort auctionera eller efter wärdet sälja ther han thes förinnan ej igen löses, hwar af plikten tages och öfwerskottet åter gifwes ägaren.
4.Upsyningsmännerna skal ingen i eller för theras förrättning hindra eller öfwerfalla.

Och jag som har en uppsyningsman i Skåne…

/Gunilla

[Gunilla Wall]

Enligt ChatGPT:

En uppsyningsman på den skånska landsbygden under mitten av 1700-talet hade ofta ansvaret för att övervaka och administrera olika aspekter av lokal förvaltning och jordbruk. Deras uppgifter kunde variera beroende på deras specifika roll och det lokala sammanhanget, men några typiska ansvarsområden inkluderade:

1. **Övervakning av jordbruk**: Uppsyningsmannen kunde vara ansvarig för att se till att jordbruksarbetet sköttes på rätt sätt, inklusive plantering, skörd och underhåll av markerna.
2. **Administration och skatteuppbörd**: De kunde hjälpa till med insamling av skatter och avgifter från bönder och andra invånare.
3. **Underhåll av infrastruktur**: Övervakning av vägar, broar och andra viktiga infrastrukturer för att säkerställa att de var i gott skick.
4. **Rättsliga och ordningsfrågor**: De kunde ha en roll i att upprätthålla lag och ordning, inklusive att medla i tvister och rapportera brott till högre myndigheter.
5. **Kommunikation med överordnade myndigheter**: Uppsyningsmannen fungerade som en länk mellan byborna och de högre myndigheterna, rapporterade om lokala förhållanden och genomförde order från högre instanser.

Sammanfattningsvis var uppsyningsmannens roll att säkerställa att den lokala förvaltningen och jordbruket fungerade effektivt och att lagar och regler efterlevdes.

[Jörgen Tollesson]

Chat GPT är inget uppslagsverk. Det är inte ens en sökmotor.

Internet är som bekant fyllt med en salig blandning av sanningar, lögner, missuppfattningar och fantasier. Sökmotorer (som t.ex. Google) länkar till källor som du sedan själv kan läsa och bedöma trovärdigheten för.

Men var Chat GPT har fiskat upp sina uppgifter anges inte. Vi vet alltså inte om det är ordagranna citat, och i så fall varifrån, eller om det är en soppa som Chat GPT själv har kokat ihop av en blandning av okända ingredienser.

Chat GPT är m.a.o. fullständigt värdelöst som kunskapskälla.

[Paul Bergström]

ChatGPT gör en syntetisk sammanställning av vad den tränats rörande det efterfrågade ämnet.

Vad är det då som sammanställts? Det är bland annat öppna källor på Internet som t.ex. Google Books, d.v.s. skannade och OCR-genomlästa böcker d.v.s. sådant som normalt används som källor.

Dock anger ChatGPT inte var i denna mängd information den snappat upp de olika svar den printar ut.

Däremot om man ber ChatGPT om vilket källmaterial svaret baseras på, så får man det.

Till exempel i detta fall frågade jag samma sak som Gunilla och fick ett nästintill identiskt svar.

Då följde jag upp med:

Kan du ge mig exakta källor till ditt svar?

ChatGPT

För att ge exakta källor om uppsyningsmäns ansvar på den skånska landsbygden under mitten av 1700-talet, kan du konsultera följande akademiska och historiska verk:

    "Skånes historia: Del 3" av Fredrik Lagerroth:
        Lagerroth, Fredrik. Skånes historia: Del 3. Malmö, Allhem, 1943-1954.
        Detta verk ger en omfattande översikt över Skånes historia, inklusive administrativa och juridiska aspekter av landsbygdsförvaltningen.

    "Skånes historia: Landskap och landsbygd" av Mats Olsson och Kerstin Sundberg:
        Olsson, Mats, och Sundberg, Kerstin. Skånes historia: Landskap och landsbygd. Stockholm, Gidlunds förlag, 1996.
        Boken diskuterar olika aspekter av Skånes landskap och hur landsbygden styrdes och administrerades under 1700-talet.

    "Landsbygdens folk och fä: agrar bebyggelse och folkrörelser i Sverige 1750-1900" av Jan Lindegren:
        Lindegren, Jan. Landsbygdens folk och fä: agrar bebyggelse och folkrörelser i Sverige 1750-1900. Stockholm, Natur & Kultur, 2001.
        Denna bok fokuserar på landsbygdsadministration och förändringar i agrarsamhället i Sverige, inklusive Skåne.

    "Kronans befallningshavande: Den statliga lokalförvaltningens organisation i Sverige 1630-1770" av Göran Norrby:
        Norrby, Göran. Kronans befallningshavande: Den statliga lokalförvaltningens organisation i Sverige 1630-1770. Lund, Lunds universitet, 1994.
        Norrby utforskar den statliga förvaltningen på lokal nivå, vilket inkluderar roller som uppsyningsmän och deras funktioner.

Genom att konsultera dessa verk får du en detaljerad och exakt förståelse för uppsyningsmännens ansvar och verksamhet under den aktuella perioden. Böckerna bör finnas tillgängliga på universitetsbibliotek eller genom akademiska databaser.

Inga exakta sidhänvisningar således, men ändå en hyfsat god källhänvisning.

/Paul

[Gunilla Wall]

Men det där var ju bra! Då har jag lite lektyr att leta i. (Samma som AI letat i?)

Jag vill bara veta vad min anfader Per Persson gjorde som uppsyningsman år 1736 i Västra Odarslöv.

/Gunilla

[KG Hammarlund]

Problemet med ChatGPT är att det som där kallas "exakta källor" inte alltid är så exakta och ibland får jag misstanken att de är helt påhittade.

Försöker man söka efter Fredrik Lagerroth: Skånes historia del 3 (1947) i nationella biblioteksdatabasen Libris går den inte att återfinna (jag har försökt med såväl titel + författare som med enbart titel och bland Lagerroths alla titlar). Inte heller förmår Libris identifiera Göran Norrby: Kronans befallningshavande (1994). Med tanke på att Norrby disputerade 2004 så måste det vara fråga om ett tidigt arbete, kanske en kandidatuppsats, som knappast är tillgänglig via något bibliotek.

TILLÄGG: Samma problem med titlarna av Jan Lindegren och Olsson/Lundberg. Olsson och Lundberg är visserligen medredaktörer till en bok om skånsk agrarhistoria, men den heter Gods och bönder från högmedeltid till nutid och är inte utgiven av Gidlunds 1996 utan av Nordic Academic Press 2006.

Jag har tidigare sett ChatGPT ge referenser till arbeten som är omöjliga att hitta vilket gör att jag inte alls litar på denna eller andra textrobotar som seriösa hjälpmedel.

Gunnar Wetterbergs Skånes historia (del 3, 1720-2017) skulle möjligen kunna ge någon ledtråd. Och han ger korrekta referenser.

[Paul Bergström]

Det är riktigt att chatrobotarna får saker om bakfoten - särskilt på andra språk än engelska och även i vad som ingenjörerna bakom dem betraktar som perifera ämnen. Men de blir bättre efter hand och vissa av dem har styrkor på olika sätt. Till exempel så frågade jag om en textrad från en 60-talsschlager. ChatGPT var helt ute och cyklade, men Gemini satte svaret exakt. I andra ämnen kan det vara tvärtom.

Låt oss jämföra och ställa samma fråga till Copilot och Gemini och se vad de svarar:

Fråga: Vad sysslade en uppsyningsman på den skånska landsbygden med under mitten av 1700-talet? Ge mig exakta källor till ditt svar?

Copilot

Under mitten av 1700-talet var uppsyningsmän på den skånska landsbygden ansvariga för övervakning och tillsyn av jordbruket på herrgårdarna. Deras arbete innefattade att se till att arbetet utfördes korrekt, hantera arrendatorer och arbetare samt övervaka skötseln av mark och byggnader. Uppsyningsmännen var en viktig länk mellan ägarna av herrgårdarna och de som arbetade på dem1.

Det är värt att notera att mycket av 1700-talets inredningskonst raderades ut under 1800-talet, och att återskapa 1700-talets herrgårdskultur blev en stor uppgift inom herrgårdsbyggandet under 1900-talet1. Skåne upplevde under 1700-talet förhöjda födelsetal, och runt år 1750 hade landskapet återhämtat sig från pesten och krigen, med ungefär 200 000 invånare2.

1. popularhistoria.se
2. sv.wikipedia.org
3. so-rummet.se

(således alla "källor" från webbplatser)

Gemini

Under mitten av 1700-talet spelade uppsyningsmän en central roll på den skånska landsbygden. De var ansvariga för att övervaka och leda arbetet på gårdarna, och för att se till att bönderna betalade sina skatter och avgifter till godsägaren. De hade en bred och varierande uppgiftssamling:

Övervaka gårdsdriften:

    Planera och organisera arbetet på gårdarna, inklusive sådd, skörd, djurskötsel och underhåll av byggnader och mark.
    Tilldela uppgifter till bönderna och drängarna, och se till att de utförde sitt arbete effektivt och korrekt.
    Kontrollera gårdens produktion och lager, och rapportera till godsägaren om eventuella problem eller avvikelser.

Hantera personalen:

    Rekrytera och anställa bönder och drängar, och förhandla om deras löner och villkor.
    Utbilda och instruera personalen i nya arbetsmetoder och tekniker.
    Disciplinera personalen vid behov, och hantera konflikter och tvister.

Indrivning av skatter och avgifter:

    Samla in skatter och avgifter från bönderna, och se till att de betalades i tid och till fullo.
    Hålla register över inkomster och utgifter, och rapportera till godsägaren om den ekonomiska situationen på gården.
    Representera godsägaren i rättsliga frågor och tvister som rörde skatter och avgifter.

Andra uppgifter:

    Uppsyningsmännen kunde också ha andra uppgifter, till exempel att sköta godsägarens egendom i byn, att övervaka skogen och jakten, eller att representera godsägaren i lokala frågor.

Exakta källor:

    Nils M. Nilsson, Skånes Historia: Jordbrukets och befolkningens utveckling under 1700-talet (1974): Denna bok ger en detaljerad beskrivning av den skånska landsbygdens ekonomi och samhälle under 1700-talet, inklusive rollen som uppsyningsmän.
    Sven Lundkvist, Bonden i Norden under 1700-talet (1985): Denna bok ger en bredare överblick av bondens liv och arbete i Norden under 1700-talet, inklusive information om uppsyningsmännens roll.
    Svenska Riksarkivets arkiv: Riksarkivet i Stockholm har en stor samling av handlingar som rör gods och gårdar i Skåne under 1700-talet. Dessa handlingar kan ge detaljerade exempel på uppsyningsmännens arbete.

Andra relevanta källor:

    Lokala museer och hembygdsföreningar: Många museer och hembygdsföreningar i Skåne har utställningar och material om den skånska landsbygdens historia. De kan ha information om uppsyningsmännens roll i lokalsamhället.
    Genealogiska arkiv: Genealogiska arkiv kan ge information om uppsyningsmännens personliga liv och karriär.

Det är viktigt att notera att uppsyningsmännens roll och arbetsuppgifter kunde variera beroende på godsens storlek och organisation, och på den lokala sedvänjan. Den information som presenteras ovan ger en allmän överblick av uppsyningsmännens arbete på den skånska landsbygden under mitten av 1700-talet.



 

[Jörgen Tollesson]

Eftersom dessa robotar hämtar sina uppgifter från internet, inkl. böcker skannade av Google och andra, så skulle man ju lika gärna kunna använda Google eller andra sökmotorer för att själv hitta dessa uppgifter. Då vet man dels att källorna verkligen existerar och kan själv bedöma deras trovärdighet, dels kan man själv läsa vad där står och dra sina egna slutsatser - i stället för att hålla tillgodo med en "intelligent" programvaras utdrag/sammandrag/sammanställning av okänd kvalitet.

Så vad är egentligen poängen med fråga Chat GPT och liknande "orakel" efter fakta?

[Gunilla Wall]

Ja, precis vad jag tänkt. Varför ska man betala 250kr i månaden till ChatGPT när man kan googla gratis.

Man kan ju bara hoppas att inte främmande makt påverkar AI.

/Gunilla

[Staffan Bergh]

Även Gemini hittar på sina källor. Sven Lundkvist var visst historiker, men om uppsyningsmän i Skåne skrev han inte. Och ChatGPT må sätta källreferenserna som fotnötter -- men PopulärHistoria har inget om skånska uppsyningsmän på sin sajt ...

Både ChatGPT och Gemini är tränade att skriva text som liknar vad dom sett i sina träningsdata. Om man frågar efter exakta källor, så skriver dom något som liknar exakta källor.

[KG Hammarlund]

Jag har också noterat att textboten Gemini förmår skapa texter som skenbart ger ett mer trovärdigt intryck än ChatGPT. Men som Staffan redan påpekat tycks även de referenser som Paul fått fram i post #19 ovanför vara påhittade och saknas i Libris.

Det kan bli intressanta släktutredningar i framtiden om textbotarna tar över! Här är t ex Geminis uppfattning om släktbanden mellan Olof Rudbeck och Urban Hiärne:

"Urban Hjärne var släkt med Olof Rudbeck den yngre. Hjärnes tredje hustru, Margareta Sofia Cederström, var syster till Olof Rudbeck den yngre. De fick tillsammans flera barn, bland annat Christina Charlotta Hjärne, som gifte sig med Olof Rudbeck den yngre och blev mor till 20 barn."

Problemet är bara att Hiärnes tredje hustru hette Elisabet (Carlsdotter) Cederström och var dotter till biskopen i Västerås Carl Carlsson. Och Christina Charlotta (Olofsdotter) Hiärne var dotter, inte systerdotter, till Olof Rudbeck d y och svärdotter, inte dotter, till Urban Hiärne.

[Staffan Bergh]

Säger inte Gemini att Christina Charlotta fick 20 barn med sin morbror?  :'(

Rimlighetskontroller gör dom inte heller, chat- bottarna...

[KG Hammarlund]

Jag borde förstås inte kidnappa en ursprungligen högst seriös tråd på detta sätt (ursäkta, moderatorer, det ska inte upprepas) men man kan ha väldigt roligt åt/med chatbotar också. Begrunda följande dramatiska och hittills okända händelse i den svenska historien (enligt Gemini):

Skomakareupproret i Kumla 1892 var en protest mot låga löner och dåliga arbetsvillkor bland skomakare i den lilla staden Kumla i Närke.

Bakgrund:
Under slutet av 1800-talet var Kumla en blomstrande industristad med en stor skomakarebransch. Skomakarna arbetade långa dagar under svåra förhållanden för låga löner. De var ofta tvungna att köpa sina verktyg och material själva och de saknade anställningstrygghet.

Upprorets förlopp:
I maj 1892 organiserade skomakarna i Kumla en strejk för att kräva bättre löner och arbetsvillkor. Strejken varade i tre veckor och möttes av hårt motstånd från arbetsgivarna. Polisen kallades in för att skingra demonstranter och flera skomakare arresterades.

Den 19 juni 1892 samlades en stor grupp skomakare på torget i Kumla för att protestera mot arresteringarna. Protesterna urartade i våld och skomakarna attackerade polisstationen och andra byggnader. Polisen svarade med eld och flera personer skadades, varav en dödligt.

Upprorets efterspel:
Skomakareupproret i Kumla var en symbol för de spänningar som fanns i det svenska samhället under industrialiseringen. Upproret ledde till en del förbättringar för skomakarna i Kumla, men de grundläggande problemen med låga löner och dåliga arbetsvillkor kvarstod.

Källor:
https://simple.wikipedia.org/wiki/Kumla
https://www.sydnarkenytt.se/kumla/artikel/kumlabo-foer-faengelse-foer-olaga-foerfoeljelse
https://sverigesradio.se/artikel/personalbrist-gor-det-svart-att-krava-sprakkunskaper-vi-behover-alla