ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Barnlärare  (läst 1995 gånger)

2011-01-23, 14:37
läst 1995 gånger

Utloggad Fredrik Salomonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2239
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 20:43
    • Visa profil
    • Hemsida
Min förfader, Sven Arvidsson (1736-1806)  hade som yrke Läsare / Barnlärare.
Men detta var på 1700-talet, och skolplikten i Sverige fastställdes år 1882.
Var lärde min förfader ut?  vad var det för typ av skola?

2011-01-23, 23:00
Svar #1

Utloggad Ann Bergqvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 35
  • Senast inloggad: 2022-01-08, 18:19
    • Visa profil
Hej Fredrik
Titeln barnalärare fascinerade mig alltid som barn. Den stod vid ett av namnen på antavlan i mitt föräldrahem. När jag själv började släktforska hittade jag en helt annan bild av barnlärare.  I en boken Tranemo gammalt och nytt av Joh:s Bexell 1959 finns ett kapitel om folkskolans framväxt och tiden dessförinnan.
 
Det låg i kyrkans intresse att folk kunde läsa eftersom de skulle lära sig katekesen och andra uppbyggliga texter! Prästerna noterade ju också läskunnigheten vid husförhören.
Det var föräldrarnas ansvar att lära barnen läsa. Kunde de inte klara detta själva fick de ordna någon annan lämplig person. Eftersom det aldrig var fråga om att betala ordentligt för detta arbete fick man nöja sig med vad man kunde få tag på, gamla gubbar och gummor, halta och lytta som inte kunde utföra ett vanligt dagsverke. Man fick inte vara så nogräknad med kvalifikationerna. Huvudsaken att de var någorlunda läskunniga. Dessa lärare amulerade och stannade några veckor på varje ställe. Barn och tjänare från den egna gården och från gårdarna runtomkring deltog då i undervisningen.
 
Min barndomsbild av barnaläraren bleknade något av beskrivningen jag hittade men det var tydligen inte alltid så.  
 
”Min” barnalärare Magnus Bromander 1765-1820 tycks vara en man med många stängar på sin lyra. I hans bouppteckning finns bl a en stor uppsättning verktyg för tunnbinderi.
Troligen sysslade han med åderlåtning och vaccination för han ägde instrument för detta. Jag har även läst en uppgift om att hustrun åtog sig uppdraget som socknens barnmorska.
Han måste ha varit musikalisk för han ägde både en fiol, en trumpet och en oboe.
Förteckningen av gångkläder ger mig bilden av en klädsnobb. Han ägde 3 syrtuter varav en pälsfodrad, en frack, 3 par stövlar, 3 spanska rör.
 
Så barndomens barnalärare fick upprättelse till slut.

2011-01-24, 14:00
Svar #2

Utloggad Bo Nordenfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5380
  • Senast inloggad: 2024-02-14, 17:46
    • Visa profil
Folkskolan kom allt 1842, inte 1882,....

2011-01-24, 16:59
Svar #3

Utloggad Fredrik Salomonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2239
  • Senast inloggad: 2024-03-01, 20:43
    • Visa profil
    • Hemsida
Tack Ann och Bo!

2011-01-25, 15:21
Svar #4

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Folkskolan kom 1842, ja. Men den innebar inte skolplikt för barnen - skolplikten kom inte förrän 1882. Folkskolan innebar att socknen var tvungen att inrätta ett hus för skolan, inte att barnen var tvungna att gå dit. Folkskolan innebar till en början inte heller att barnen fick lära sig att läsa, för att få börja folkskolan var de tvungna att redan kunna läsa. Precis som förut. Ganska snart blev det dock vanligt att man till folkskolan anslöt en småskola, och det var där barnen fick de första grunderna.
 
Svenska folket var i det närmaste 100 % läskunnigt (100 % kan aldrig uppnås, och är det definitivt inte idag) redan innan 1750. Det var inte så att det låg i kyrkans intresse att folk kunde läsa - det var en av de absoluta hörnstenarna i den lutherska doktrinen, till skillnad mot katolicismen krävde luteranismen att folk själva skulle kunna läsa Bibeln (vilket också var orsaken till att den översattes). Och vi tog allvarligt på det i Sverige. Redan innan 1842 fanns det fasta skolor i ungefär hälften av Sveriges socknar. Vissa av skolorna var bättre än vad som krävdes 1842; det fanns t.ex. vad som verkar ha varit utmärkta sockenskolor i sydvästra Skåne redan från 1760-talet där barnen inte bara fick lära sig kristendom och att läsa, nej, de fick även lära sig att skriva och en hel del annat!
 
En vanlig ingång för att bli barnalärare var att ha varit soldat; alla soldater gick i skola och fick t.ex. lära sig skriva om de inte redan kunde det. Avdankade soldater engagerades därför ofta som lärare, och även för att skriva brev (och ibland att läsa dem! folk fick lära sig att läsa tryckt, inte skriven, text så det kunde ibland vara svårt med handstilen...det tycker ju vi släktforskare idag också  ).
 
Ingela

2011-01-25, 22:08
Svar #5

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
De allra flesta om inte alla redan under 1600-talet, åtminstone gällde det Västerås stift genom Rudbeckius. Normalt avlönades läraren genom terminsavgifter på omkring 1 Rd. Fattigkassan betalade avgifterna. I Svärdsjö finns en pedagois sedan omkring 1650. För att få ta nattvarden krävdes läskunnighet.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna