Titel: Barnlärare
Skrivet av: Ann Bergqvist skrivet 2011-01-23, 23:00
Hej Fredrik Titeln barnalärare fascinerade mig alltid som barn. Den stod vid ett av namnen på antavlan i mitt föräldrahem. När jag själv började släktforska hittade jag en helt annan bild av barnlärare. I en boken Tranemo gammalt och nytt av Joh:s Bexell 1959 finns ett kapitel om folkskolans framväxt och tiden dessförinnan.
Det låg i kyrkans intresse att folk kunde läsa eftersom de skulle lära sig katekesen och andra uppbyggliga texter! Prästerna noterade ju också läskunnigheten vid husförhören. Det var föräldrarnas ansvar att lära barnen läsa. Kunde de inte klara detta själva fick de ordna någon annan lämplig person. Eftersom det aldrig var fråga om att betala ordentligt för detta arbete fick man nöja sig med vad man kunde få tag på, gamla gubbar och gummor, halta och lytta som inte kunde utföra ett vanligt dagsverke. Man fick inte vara så nogräknad med kvalifikationerna. Huvudsaken att de var någorlunda läskunniga. Dessa lärare amulerade och stannade några veckor på varje ställe. Barn och tjänare från den egna gården och från gårdarna runtomkring deltog då i undervisningen.
Min barndomsbild av barnaläraren bleknade något av beskrivningen jag hittade men det var tydligen inte alltid så.
”Min” barnalärare Magnus Bromander 1765-1820 tycks vara en man med många stängar på sin lyra. I hans bouppteckning finns bl a en stor uppsättning verktyg för tunnbinderi. Troligen sysslade han med åderlåtning och vaccination för han ägde instrument för detta. Jag har även läst en uppgift om att hustrun åtog sig uppdraget som socknens barnmorska. Han måste ha varit musikalisk för han ägde både en fiol, en trumpet och en oboe. Förteckningen av gångkläder ger mig bilden av en klädsnobb. Han ägde 3 syrtuter varav en pälsfodrad, en frack, 3 par stövlar, 3 spanska rör.
Så barndomens barnalärare fick upprättelse till slut.