Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-30

[Niclas Rosenbalck]

Hur längt söderut kom de finska svedjebönderna att etablera sig?  I mantalslängden för Jönköpings slottslän 1636 och 1637 nämns nämligen en speciell kategori mantalspliktiga personer i Kävsjö gäll i Småland såsom Finntorparna. Deras namn räknas även upp i längderna. även i ingressen till boskapslängden har man poängterat att det rör sig om några speciella personer eftersom man tryckt på att det är Kävsjö prästagäll och finntorparna som ska räknas upp!  är dessa personer finska svedjebönder eller vad avses?

[Stefan Östh]

Niklas!  På kartor jag sett över finska svedjebönders bosättningar finns några prickar i Småland. Jag misstänker att det var på Höglandet de trivdes bäst. De personer du hittat är alltså med största sannolikhet svedjefinnar från Savolax eller Karelen i östra Finland.

[Mikael Andreasson]

Niclas  Följande hämtat från inledningen av Jarl Ericsons bok Finnar i östmark, Vitsand etc. De under 1400 talet invandrande finnarna bosatte sig främst i Stockholm och Arboga området. På 1550 talet flyttar många in till Uppland men även till andra delar av mälardalen men även längst ned i Småland och östergötland, till ex Norrköping Linköping, Motala, Vadstena och Kalmar. Jag tror inte så mycket på svedjebönder utan mer på landbönder dvs arendatorer alla finnar som kom var inte svedjebönder. Som Stefan säger så kan du kanske genom att se var de bodde utråna om det var svedjebönder eller inte.

[Jan-Erik Björk]

Hej Niklas, Stefan och Mikael  Det går en mycket viktig skiljelinje i Finland när det gäller språk, sedvänjor, näringsliv mm. Denna går på ett ungefär i mittersta Finland i sydlig-nordlig riktning och skiljer därigenom de östliga finnarna från de västliga. Från det västliga Finland utvandrademan mycket tidigt. Redan från medeltiden finns sådan belägg. Dessa finnar kom till Sverige och försörjde sig som hantverkare, gruvarbetare, landbor, drängar etc. De östliga finnarnas invandring till Sverige tof tog sin början betydligt senare. Man räknar med att den mest intensiva perioden varade i stora drag mellan 1570 och 1650. Dessa finnar var svedjare och levde på svedjebruk. Svedjandet var från början ett mycket extensivt näringsfång och krävde stora utrymmen. Ett speciellt kännetecken på de östliga finnarna var deras släktnamn som i regel slutade på -nen, t.ex. Håkkinen, Kauttoinen, Parkkoinen och Ikoinen. Den största utbredningen fick man i Värmland och särskilt i dess västliga delar. Det förefaller troligt av beskrivningen att det här är fråga om västfinnar. Det finns mycket skrivet om dessa svedjare: En bra bok är Finnarnas historia del 1 av Kari Tarkiainen.  hälsn  Jan-Erik Bj?rk

[Tord Påhlman]

Hej allihopa,  Varför talar man (nästan) alltid om att finnarna invandrade? Finland var ju under denna tid en del av Sverige, östra rikshalvan. Således rörde det väl sig om en förflyttning av människor inom landet. Har någon någon bra förklaring?

[Torbjörn Norman]

Hej Tord Säg att finnarna vandrade in i stället. Samerna vandrade in (pendlade) i mellansverige och svenskarna kolloniserade norrland. Det rörde sig väl om olika språk och kulturgrupper som rörde på sig. Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Jouni Tervalampi]

Hej! är det någon som vet vilken svedjefinnfamilj som bodde vid Finnänget mellan sjöarna Grannäsen och St. öjungen i Alfta och Bollnäs socknar i Hälsingland. Hälsningar Jouni Tervalamp

[Jouni Tervalampi]

Hej!Efterlysning nr2.  är det någon som vet vilken finnfamilj som bodde vid Finnberga, Orkesta socken, Uppland.  Hälsningar Jouni Tervalampi

[Bernt Aage Lindsjö]

Hej, jag heter Bernt Aage Lindsjö, och är norsk, men bor i Karlstad. Jag driver med släktsforskning och söker upplysningar om Siekkinen-namnet. Jag är 5. generasjon efter Per Olsson Siekkinen (norsk namn är Peder Olsen) som var närvarande då C. A. Gottlund fick sina fullmakter i Järpliden i 1821 Han bodde då i Högsjöberget (Haukkamäki) i nordre del av åsnes i Norge. Han var född ca 1783 och son av Ole Pedersen Siekkinen (norsk namn, svensk namn kan vara Ole/Ola/Olov Persson Siekkinen. Hur kan jag få mer information om honom eller släkten, jag antar han/dom är svenskfödda? är han bland Siekkinen-släkten som står nämnd under Pell-Pers anor? Och varför är inte Siekkinen-namnet nämnd av Jarl Ericson i boken Finnar i östmark, etc... under kapitlet om Södra evt. Norra Finnskogen? Siekkinen-namnet är nämnd på på Gottlund-stenen utanför Södra Finnskoga k:a, med bostad Sickestorpet. Hoppas på hjälp och ursäkta min svenska grammtik.

[Kaj Janzon]

Hej Bernt Aage,  I det sk Finnemanntallet får Norge av är 1686 finns en möjlig Siekkinen (Zacarias Johansen Seiken) upptagen i Hofs prestgeld. Jag skriver av vad det står på sidan 114 f:  Zacharias Johansen SeiKen 23 aar barnföd i friis dallen (Fryksdalen) i Suerig af finsche foräldre och schal vere kommen der forleden Juel(.) Sambt vanför, och tiener for mad och Kleder, ej schatter  Finnemanntallet 1686 är utgivet i tryck av Kjeldeskriftfondet genom Erik Opsahl och Harald Winge (Oslo 1990)  Med vänlig hälsning Kaj Janzon

[Jouni Tervalampi]

Fredik Reinhold Arosenius skriver i sin bok Beskrifning öfver Provinsen Dalarne i Säfsen socken 1867 under rubriken Fornminnen och Sägner om finnen Lars Jonsson: Den första finnen, som byggde vid Mellan...., hette Lars Jonsson och inflyttade hit från Nordmarken i Vermland. är det någon som vet om han var en verklig person? När han då levde? Hälsningar Jouni Tervalampi  tervalampi@hotmail.com

[Ulf Berggren]

Ja, han var i högsta grad en levande person. Mellanfallet hette platsen där han bodde. Han är den äldsta säkra stamfadern till smedsläkten Bruse, f ca 1704 och d 1770. Men som du kan läsa under >Släkter >Smedsläkter >Bruse är han inte från Nordmarken, utan från Långbanshyttan i Färnebo. Och av allt att döma hade hans släkt bott där i flera generationer, i så fall hette även farfadern Bruse. även där är f ö Arosenius bok citerad om Lars Jonsson, om hans trollkunnighet.

[Jouni Tervalampi]

Hej Ulf! Tack för uppgifterna. Var inne och tittade på din hänvisning och fann det mesta jag sökte. Om jag minns rätt nämner Arosenius i Säfsen socken en finne som kallas Jugga. Har han existerat? Hälsningar Jouni Tervalampi

[Gerd Johansson]

Hej!  Finns det någon som vet om det stämmer att det har funnits en liten finsk befolkning i Tivedområdet? Någonstans har jag hört detta. Bland mina anor i Undenås socken (R) från början av 1700-talet finns namnen Hallman och Törnwall med. Hallman var ev soldat men Törnwall verkade var bonde. Av någon konstig anledning känns det som om åtminstone namnet Törnwall klingade finlands-svenskt, utan att jag har några som helst belägg för detta. Någon som vet istället?  MVH Gerd Johansson

[Rolf Liljhammar]

Gerd! Vad säger du om orten Finnerödja, som  ligger i  Tiveden.  Mvh  Rolf L

[Jouni Tervalampi]

Finnen Juga från Thyen i Säfsen socken, Dalarna    I Fredik Reinhold Arosenius bok Beskrifning öfver Provinsen Dalarne i Säfsen socken 1867 under rubriken Fornminnen och Sägner finns han omnämnd. Är det någon som vet om han var en verklig person?   Hälsningar Jouni Tervalampi

[Gerd Johansson]

Tack Rolf! Så långt har jag inte tänkt, trots att jag har en morbror som bor det sedan några år tillbaka. Alltså måste det ha funnits finnar i Tiveden, men hur långt tillbaka? och hur många var de? Jag får ta reda på om det finns något skrivet om socknen Finnerödja.  MVH Gerd

[Jan Christer Wahlbäck]

Till alla Tivedsfinnar Den finska koloniseringen av Tiveden inträffade under 1580-talet i nuvarande Finnerödja socken(Området mellan sjöarna Skagern och Unden). Flera ortnamn med leden finn existerar än idag. Finnerödja. Finnematstorp. Finnebäck. Finnefallet mfl. Genuina finska(om än försvenskade) sjönamn finns öster om sjön Unden Mustalamp, Lättalamp, Korplamp.(lamp=sjö)De finska personnamnen försvenskades tidigt även de. Ibland, om man har tur, kan tillnamnet Finne finnas i handlingarna. Den finska kolonisationen i Tiveden är dåligt utredd jämfört med t.ex. den värmländska. Min egen teori är att Tivedsregionen är ett urbant, dynamiskt område med mycket kontakter Götaland och Svealand varför etniska skiljelinjer lätt suddades ut. Dessutom får vi inte glömma de konflikter som uppstod mellan den begynnande järnbruksindustrins behov av skog och det traditionella svedjebruket. Man har i källorna från förmedeltid kunnat konstatera att även svenskar kunde svedjebruket men att detta föll i glömska.  Mvh Jan Christer Wahlbäck

[Jouni Tervalampi]

lampi betyder tjärn d.v.s. en liten sjö. Mustalampi betyder Svarttjärnet och Korpilampi betyder Skogstjärnet.  P.S: Mitt efternamn -Tervalampi - som min farfar tog betyder tjärtjärnet (Terva=tjära) och det finns 1000-tals ortnamn i Karelen och i Finland och två i Sverige Tarvalamm i Säfsen finnmark och ett i Hälsingland. Hälsningar Jouni Tjärtjärnet Tervlampi

[Ulf Berggren]

Tyvärr vet jag ingenting om Jugga (Juga?).
 
Jag har inga direkta kunskaper om finnar i allmänhet i Säfsnäs, utan det är just släkten Bruse (m fl smeder) som utgjort mitt intresse där.

[Jouni Tervalampi]

Fann en ny uppgift i Bergslagen i ord och bild, Vinternummer 1947-48 i artikeln Om finnar i äppelboskogen Joen Larsson indentisk med Jugga fick enligt protokoll i Kopparbergs läns dombok tillstånd att bebygga Skärfjället som på finska hette Juva i januari 1670. är det någon som vet när Joen Larsson var född och när han dog. Hälsningar Jouni Tervalampi

[Jan Christer Wahlbäck]

Till Jouni. I Hova dombok från 1609 berättas det(ang. ett mål om mord) att en finne vid namn Hindric klättrade upp i den högsta furan som fanns vid Vallsjön(i Finnerödja socken)och utbrast att här vill jag bliva. Vad han såg var troligen skog och åter skog. Ett eldorado får en svedjefinne. Obserervera att koloniseringen av Tiveden(1580-talet) var tidigare än koloniseringen av Värmland och Dalarna. Först kom dessa Savolaxfinnar till Kolmården i östergötland sedan Tiveden för att därefter kolonisera Värmland. Jouni, det finns fler underliga sjönamn i Tiveden har Du någon teori om Vittebärn och Läppapuss? Mvh JC Wahlbäck(finnättling)

[Jan Christer Wahlbäck]

Till Bernt Aage Lindsjö. Jag har en vän, numera bosatt i Gårdsjö(Tiveden) i norra Västergötland och som är född i östmark som är ättling av svedjefinnar(Hämmelainen). Om Du vill kan jag förmedla en kontakt med henne? Mvh JC Wahlbäck

[Stefan Östh]

Till JC Wahlbäck. Ang. sjön Vittebärn har jag en teori. På våra finnskogar finns massor av tjärnar som heter Viitalampi/Vitalampi. Viita betyder kvinnnans könsorgan. Det namnet fick tjärnarna för att de inte innehöll någon fisk. De fick i bland heta Paskalampi också, det betyder Skittjärn om jag är rätt informerad, kan tyvärr inte finska. ändelsen -bärn har jag däremot aldrig stött på. Jouni kanske har någon teori om detta? Mvh S östh(finnättling)

[Jouni Tervalampi]

Hej Östh!  Dina teorier stämmer bra. Det tror jag också! När det gäller Vittebärn, så tror jag att ändelsen bärn ursprungligen har varit tjärn d.v.s. Vittatjärn. En finsk-svensk ortblandning. Ursprungligen har det nog hetat Vitalampi.  Hälsningar Jouni Tervalampi

[Björn Sonesson]

Svar på Jouni Tervalampis fråga 14 juli 2001:   Jag har följt Joen Larsson i mantalslängder för äppelbo. Första gången Joen finns med är i den för 1670, där han kallas Joan Larsson nybygg.. Han står efter bönderna i Risheden i äppelbo. Först med 1684 års mantalslängd framgår det att han bebor Skärfjäll.   Han hade fyra söner och en dotter: Mårten, Johan, Olof och Lars Jonssöner och Marit Jonsdotter. Att den fjärde hette Lars är något osäkert, jag kommer till detta.   Att sönerna var fyra ses i 1695 års mantalslängd och dottern i 1700 års mantalslängd. Att Mårten, Johan och Olof var syskon framgår av 1701 års mantalslängd som är daterad den 18 februari 1701 där de sammanförs med en gemensam klammer med anmärkningen att föräldrarne [har] skiötzel.. D.v.s. de delade ansvaret för vården av sina orkeslösa föräldrar.    Marits namn är känt från Kopparbergs dombok, äppelbo socken den 14 februari 1699, där också hennes bror Mårten omtalas. Det gäller skötslokontakt på deras föräldrar. Uppgiften om domboksnotisen har jag fått från Albert Palmqvists skrift Från Rämmen och äppelboskogen. Där finns också utdrag från samma socken av den 19 januari 1701 där Joen Larssons söner widh Skiärfiälln Mårten och Oluf Jonssöner [...] nämns.   Eftersom Joen Larsson inte omnämns som salig bör han ha varit i livet. Detta bekräftas av den nyss omtalade 1701 års mantalslängd som var färdig i februari samma år.   Från 1702 finns även Lars Jonsson under Skärfjället och han är troligen den fjärde brodern. Mårten, Johan, Olof och Lars var 1702 alla gifta och återfinns också 1703 med hustrur. Enda gången en dotter finns hos Joen Larsson t.o.m. 1700 är just 1700. Hon bör vara född kring 1685 eftersom alla fick skatta från 15 års ålder. Med största sannolikhet är hon den piga som finns hos Mårten Jonsson i mantalslängderna 1701-1703!  Föräldrarna omnämns ej 1701-1703 och vid den här tiden hade man lagt bort med 1600-talets kolummer för förlamade personer och tiggare. Förlamade personer var en summering av alla som inte var arbetsföra och orsakerna det detta kunde som alla säkert förstår vara olika, blindhet, förlamning i någon kroppsdel, svår hälta etc.   Tillägg beträffande skötseln:Redan efter 1691 var Jon Larsson hustru befriad från mantalsskatt och båda makarna var under skötsel 1695 och 1696, medan Jon Larsson ensam var stark nog att arbeta så han skattade 1697-1699. Efter 1703 har jag ej följt familjen.

[Jouni Tervalampi]

Hej Björn! Jättetack för dessa upplysningar. Hälsningar Jouni Tervalampi

[Johan Lumme]

Till Stefan och Jouni!  Om era funderingar kring namnet Vittebärn -- det finska ordet för kvinnans könsorgan finns i den aktuella boken Populärmusik från Vittula (ändelsen -la anger plats eller ställe). Vittu är också ett vanligt finskt kraftuttryck.  Viita är ett inte ovanligt efternamn (t.ex. en känd författare heter Lauri Viita) och ordet ingår i många finska efternamn. Det betyder närmast lund eller (löv)dunge.  Det är lika lätt att hitta en svensk härledning av Vittebärn. Den dialektala formen för helvete, helvitte (dödsgudinnan Hels rike) ger förleden, efterleden kan vara helt enkelt björnen (jfr bär-särk, en viking som rasar i ett björnskinn han bär som särk eller skjorta. Tyskan har Bär, engelskan bear.). Den tolkningen är ändå knappast riktig, den kan inte logiskt kopplas till en sjö.  Jag har inte heller hört om att man känner till en växling mellan b- och tje-ljud (börn/tjörn). Snarast är väl formen Vitalampi helt enkelt en svensk skrivning av Viitalampi, då svenskan saknar dubbelt i.       M v h  Johan Lumme

[Kirsti Ervola]

Hej, ordet viita betyder en ung lövskog eller snår: vita däremot är namnet av vanliga vattenväxter i släkten Potamogeton, t.ex. Ålnate (Potamogeton perfoliatus) och gäddnate (Potamogeton natans). Tjärnens namn har knappast någonting att göra med könsorgan i vulgärt språkbruk.  Mvh Kirsti Ervola

[Bjrn Spngberg]

Sälsjön - finskt ursprung? Namnet Sälsjön har jag råkat på i två socknar i Värmland,dels Gräsmarks socken dels Visnum (östra delen nära Nysunds socken). Namnet har knappast med sälar att göra. Min fråga är alltså om det möjligen har ett finskt ursprung med tanke på att finnbosättningar är kända i bägge dessa trakter? Mvh Björn