Äldre inlägg (arkiv) till 16.4.2002

[Bengt Liliequist]

Litofagi av grekiska orden li\thos = sten och fage\in = äta, alltså en som äter stenar och används ibland för att beteckna en (mentalt) störd person som sväljer stenar eller andra främmande föremål(personligen har jag sett såväl löständer som rakblad och andra metallföremål nedsvalda i magsäcken).
   Andra exempel på användningen av ordet lithos i medicinska sammanhang är urolithiasis resp. cholelithiasis för njursten och gallsten.  
   Litofager är en mussla som borrar sig in i sten, litofyt är stenkorall och litoglypt är stensnidare, för att nämna några andra sammansättningar.
Bengt

[Hans Bengtsson]

Angående litofag:
Tack så hjärtligt för snabba och sakkunniga kommentarer! Jag är nu helt övertygad om att litofag skall tolkas bokstavligt som stenätare, på det sätt som Bengt Liliequist anger ovan. Jag har också utan framgång letat efter sammansättningen i tjocka grekiska och latinska lexika. Det slår mig förresten, att förleden lithos (sten) förekommer i ett relativt vanligt ord, litografi (stentryck).
Hans Bengtsson

[Leif Mörkfors]

Venerando Confiscario ! Latin eller vad ? Betydelse

[Nina M.Nordby]

Tipper.... på at det betyr er konfiskert/beslaglagt
Venerando= tror det er en eller annen bøyning av verbet å være.Confiscario: beslaglagt/konfiskert

[Elisabeth Thorsell]

Leif, i vilket sammanhang har du läst detta? Kan du ge hela meningen och inte bara en bit?
 
Förmig ser det mest ut som om det borde stå Venerando Consistorio, d.v.s det ärevördiga konsistorium (domkapitlet), men om det är rätt beror ju på vad som står runt om.

[Leif Mörkfors]

Jag har läst det i en skilsmässodom från år 1777. Texten är lite svårläst precis där hafver de om behörigt skiljebref undfångat? uti Venerando Confiscario sig anmäla ......Hellman efter dess hustru Gottmarks begäran tillställa henne 16 2/3 Riksdal såsom ersättning i ett för allt för hennes pretintion? (vad betyder det ?) uti Hellmans bo utan vad hon redan av sin införda egendom återtagit varigenom de uti bolaget(!) även äro ifrån varann alldeles skilda.

[Elisabeth Thorsell]

Hej Leif,
 
om du har läst den frasen i ett skiljebrev, så är det, som jag skrev ovan, Venerando Consistorio som gäller, eftersom det var domkapitlet som utfärdade skiljebreven, efter att ärendet först behandlats i häradsrätten.

[Bengt Liliequist]

Kanske Confiscario ändå är riktigt avskrivet. Fiscus betyder bl.a. penningkassa, spec.statskassa och confisco = att inkassera till statskassan.
Min tolkning blir då att sedan skiljebrev utfärdats skall de anmäla sig till Venerando Confiscario, dvs.statskassan för att reglera sina penningtransaktioner.
Min tolkning har jag från Latinsk-svensk ordbok av A.G.G.Salenius, Sthlm 1873.
Bengt.

[Sam Blixt]

I dödboken för Källa församling står det att en person begrofs Die Fest. Viridium. 1730.
 
Kan detta vara skärtorsdagen, i så fall 26 mars 1730?
 
Är detta vanligt i svenska kyrkoböcker?
Det förekommer i danska och andra länders kyrkoböcker.
 
MVH
 
Sam Blixt

[Jojje Lintrup]

Hej Sam,
 
Die fest. viridium betyder den grönskande/blomstrande festdagen och avser den första sommardagen - som (i södra Europa) infaller på Tiburtiusdagen den 14 april. Då dagen är en kyrklig festdag borde den även gälla för resten av kristenheten.

[krister]

Men har namnet Viridium använts för Tiburtiusdagen?  Die(s) Viridium har iallafall använts för skärtorsdag i flera länder. På tyska heter dagen förresten Grundonnerstag (gröntorsdag)!
 
För kyrkoårets dagar gå till:
www.ddss.nu/filer/osby.pdf

[Jörgen Tollesson]

Att Tiburtiusdagen den 14 april kallas för Sommardagen är en gammal nordisk tradition. Den 14 oktober (Calixtus) är Vinterdagen.  
 
Detta härstammar från den tid då året indelades i två halvår, vinter- och sommarhalvår. Vinter- och Sommardagarna inledde då dessa halvår.
 
Mitt i de båda halvåren infaller Midvinterdagen (12 januari) och Midsommardagen (14 juli).
 
Kyrkan har ju som bekant varit bra på att överta gamla hedniska högtider. Se bara på julen!

[Jojje Lintrup]

Jag vill inte verka styvnackad på något sätt, men att skärtorsdagen skulle kallas dies viridium är väl ganska ologiskt. Påsken vandrar ju fram och tillbaka nästan en månad i tiden och kalendern, och borde vara ett osedvanligt dåligt sätt att mäta sommarhalvårets inträde med.

[krister]

Logik i religion??
 
Det finns tydligen flera andra teorier om ursprunget till det tyska Gröntorsdag:
 
Syndarna som varit utestängda under fastan fick komma in i kyrkan och prydde sig med gröna kvistar.
 
Hoppets färg är grön.
 
Klagan och gråt (greinen - grün).
 
Från trädgården där Jesus greps.
 
Återuppståndelsen symboliserades av nya gröna blad.

[Bo Dahlgren]

I en födelsebok har jag funnit ett uttryck som jag tyder som ladem die i stället för födelsedatum. Kan någon säga mig vad detta kan betyda?
Mvh  
Bo

[Eva Cumner]

Hej Bo!
 
Kan det möjligen stå Eodem die? I så fall betyder det samma datum som posten innan.
 
Mvh Eva

[Bo Dahlgren]

Tack Eva
Texten är lite kladdig men det skall troligen vara som Du säger.  
Jag hade själv en gissning om att det skulle betyda samma datum som föregående post.
Mvh.
Bo

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
Skulle behöva få en översättning på en text från prästerståndets riksdagsprotokoll år 1650.
Tar med hela biten då detta kanske blir lättare i sin helhet.
År 1650, på riksdagen i Stockholm, den 30 octobris rådfrågade sigh hos venerand.consistorium comitale herr superintendent uti Carlstadh, om den prästmannen uthi Westboo härad Lars Thoreri benämnd, vilken för en ganska (grof execess) den han begått hadhe är (tam officio quam beneficio priveradt) åter skule restitueras?
Tå consistorium denne casum och wederstygglige gärning omständeligen hadhe hört, och förnummet huru han emot sitt ämbete, hade fallet whti bödelens, och sin nästa, som än tå inthet lagwunnen war, så omänskeligen pinjt och torquerat, att han därigenom illa lötter, och till sitt arbetes och nhärings medel mheenför worden är;kunde det icke annorlunda här utinnan (sententiera), än att han wäll förskött haver in (perpetuun et absque omni spe restitutionis), blifwa uthi samma (privation). Actum ut supra.
 
Jag kräver ingen direkt översättning. Men en förklaring vad man säger att Lars Thoreri gjort och domen däröver skulle vara bra. Orden inom parantes skulle dock vara roligt att få översatt.
Kan någon hjälpa mig med något av detta.
 
Med vänlig hälsning Sari

[Karin Jegelius]

Hej!
Har stött på ett latinskt ord (tror jag) i en gammal mantalslängd:
Anders Larsson Filius
Vad kan ordet Filius betyda?
Tack på förhand!
Karin

[Nina M. Nordby]

Filius betyr barn i betydning son, og filia barn i betydning dotter

[Stefan Simander]

Det kan inte ha varit en bestämning för att särskilja en äldre Anders Larsson från en yngre? Jämför Anders Larsson senior, Anders Larsson junior.
Bara en liten fundering! Eller användes Filius som namn? Vilken tid och trakt rör det sig om?

[Karin Jegelius]

Hej Nina och Stefan!
Det rör sig om Boda Socken i Dalarna i början av 1600-talet. (Nu har jag inga papper med mig på jobbet, så jag försöker att komma ihåg ur minnet...)
I mantalslängden 1613 (Älvsborgs Lösen) finns det inte med någon Anders Larsson eller Lars Andersson. Däremot 1618 i Ovanheds Förpliktelsebrev (tror jag det heter?) står: Anders Larsson filius. Jag hade nog själv gissat på att det borde betyda son, men jag har inte hittat någon lämplig far än. Får väl dubbelkolla en gång till.
Sen har jag en annan fråga som inte passar in här men eftersom jag har Er uppmärksamhet....
I den kombinerade födelse/död/vigselboken som sträcker sig mellan ca 1628-1640 står ibland i födelsenotiserna Född xxxx-xx-xx Brita, Anders Nilssons Sonebarn...gudfar o s v... Först trodde jag att det var Anders Nilssons son som döptes då, men sen har prästen vid flera tillfällen skrivit dit ett flicknamn! Kan det faktiskt betyda att man inte skriver ut namnet på barnets far men däremot på barnets farfar?? Det händer inte ofta, kanske ett par gånger om året i denna bok. Kan det bero på att farfar var en prominent person eller?
Vänliga hälsningar
Karin

[Stefan Simander]

Det verkar, enligt SAOB vara sonens barn o Anders Nilsson således farfar! Bodde inte sonen kvar hemma i väntan på att ta över gården.

[Anders Winroth]

Sari, såhär tolkar jag det hela:
 
År 1650, på riksdagen i Stockholm, den 30 octobris rådfrågade sigh hos venerand.consistorium comitale vördnadsvärda hovkonsistorium herr superintendent uti Carlstadh, om den prästmannen uthi Westboo härad Lars Thoreri benämnd, vilken för en ganska (grof execess) den han begått hadhe är (tam officio quam beneficio priveradt avsatt såväl i avseende till tjänsten som till lönen) åter skule restitueras? Tå consistorium denne casum fall och wederstygglige gärning omständeligen hadhe hört, och förnummet huru han emot sitt ämbete, hade fallet whti bödelens, och sin nästa, som än tå inthet lagwunnen war, så omänskeligen pinjt och torquerat torterat, att han därigenom illa lötter, och till sitt arbetes och nhärings medel mheenför worden
är;kunde det icke annorlunda här utinnan (sententiera) döma, än att han wäll förskött haver in (perpetuun et absque omni spe restitutionis) för evigt och utan hopp om återinsättande, blifwa uthi samma (privation) berövande (alltså att han blivit av med tjänsten). Actum ut supra. Givet som ovan
Ingen trevlig historia, alltså. Vet man vad han hade gjort och varför?

[Sari Wilhelmsson]

Hej Anders!
För det första ett jätte tack för din utförliga översättning. Jag kanske är dum men ska jag uppfatta det hela som så: Lars Thoreri har utan rätt, dömt och torterat en människa. Och därefter blivit av med sitt ämbete.                 Westboo härad torde ju vara Vadsbo härad. Han blev kyrkoherde i Mariestad 1648-71 alltså i 24 år. Dessförinnan var han k:h i Filipstad. 1672 blev han biskop i Göteborg(källa Karlstads stift herdaminne, Edestam). Ingenstans finns något om avsättning. Jag kanske ska kolla i Mariestad. Eller försöka få tag på uppgifter från Göteborgs stift Herdaminne, Skarstedt.
Med vänliga hälsningar Sari

[Anders Winroth]

Hej Sari!
Jag tror du uppfattar det hela alldeles rätt. Prästen har tydligen tagit på sig själv att prygla någon som han tyckte förtjänade det, utan att vänta på en domstols dom. Om prästen sedan inte drabbades av det straff som här föreskrives är det väl egentligen inte så konstigt. Det var knappast ovanligt att folk dömdes med definitiva fraser (för evigt och utan hopp om återinsättande) och domen senare ändå upphävdes.
Det är dock en sak som förbryllar mig. Du skriver att LT var kykoherde i Mariestad, men protokollet skriver att han var i Västbo härad. Detta kan ju vara felskrivet för Vadsbo härad, men Mariestad var ju en stad och låg alltså inte i något härad. Jag undrar om det kanske gäller en annan präst än kyrkoherden i Mariestad. Har du sett efter i Skara stifts herdaminne om det finns någon annan med samma namn?

[Sari Wilhelmsson]

Hej Anders!
Rätta mig om jag har fel, men är inte ett härad ett större område(typ,län) och där ingår väl också städer, alltså vad jag menar är tillhör inte Mariestad Vadsbo härad? Och han är präst i Westboo h:r. Ja du, hur ska detta nu vara, är Westboo detsamma som Vadsbo? Du detta måste jag kolla upp. Tack för att du uppmärksammade detta.Ibland blir man lite för ivrig.
Med vänliga hälsningar Sari

[Anders Winroth]

Hej Sari!
Nej, städer ingår (normalt) inte i härad utan står utanför. Om man slår på Mariestad i, t ex, Rosenberg står det ingenting om vilket härad staden tillhörde. Städer hade ju (normalt) sin egen särskilda rättskipning, och häradet var ju i grunden en judiciell indelning.
Sedan är det ju klart att häradsnamn kan användas på andra sätt än de rent formella (även som namn på kontrakt, prosterier), och då kanske man kan säga att städer ingår i härader.
Men eftersom det är så mycket som inte stämmer i notisen med den Lars Thoreri som var kyrkoherde i Mariestad, så undrar jag om det helt enkelt kan röra sig om en annan präst med samma namn. Västbo härad ligger ju i västra Småland (kring Gnosjö), så det kanske kunde vara id? att kontrollera lämpligt herdaminne.
Jag undrar också vad superintendenten i Karlstad har med saken att göra. Varken Mariestad eller Gnosjö ligger ju särskilt nära hans stift.

[Jörgen Tollesson]

Häradet var ursprungligen häradsrättens verksamhetsområde (men hade också andra funktioner), och städerna stod därför utanför häraderna rent administrativt. Men geografiskt ligger Mariestad inom Vadsbo härad (utbruten ur Leksbergs socken).
 
Karlstads stift inrättades 1580 som en superintendentia och omfattade ursprungligen Värmland samt Vadsbo och Valle härader av Västergötland. Västgötadelen återfördes till Skara stift 1658. Superintendentens/biskopens säte var först Mariestad, men flyttades 1646 till Karlstad.
 
Frågan är om den som skrev protokollet såg Vadsbo skrivet eller bara hörde det uttalas. Uttalet [Vassbo] kan ju lätt tolkas som Västbo av någon som inte är bekant med orten.

[Sari Wilhelmsson]

Hej Anders och Jörgen!
Tack för er hjälp, jag ska definitivt kolla upp denne Lars Thoreri. Kan nämna att superint. Sveno Benedicti Elfdalius Camoenius i Karlstad och min Laurentius Thoreri Billichius var i gräl med varandra på riksdagen 1659-60. Kanske började grälet redan då Superintendentsätet flyttades från Mariestad till Karlstad 27/7 1647. Ungefär då blev ju LTB k:h i Mariestad. Men detta är ju bara spekulationer.
Med vänliga hälsningar Sari