ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Innestående barnarf  (läst 958 gånger)

2012-01-28, 22:14
läst 958 gånger

Utloggad Eva Engström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2024-02-10, 23:10
    • Visa profil
I en bouppteckning, där den man som dött är utan bröstarvingar finner jag under Gäld i sterbhuset en stor penningpost som benämns Innestående Barnarf. Vad syftar detta på? Hur ska man tolka det? I familjen finns ett omyndigt adoptivbarn men hon är inte namngiven i bouppteckningen. När änkan däremot dör senare står denna styvdotter angiven. Har arvet något med henne att göra? Bouppteckningen är från 1809
/Eva Engström

2012-01-28, 22:57
Svar #1

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5019
  • Senast inloggad: 2024-02-22, 23:22
    • Visa profil
Hej Eva!
 
Så skulle det kunna vara, jag har märkt att just innestående barnaarv eller innestående barnagods ofta hamnar bland boets skulder. Som jag förstått  kunde någon pålitlig person (det behöver inte vara en släkting) förvalta ett arv åt en omyndig person, tills denna person blivit myndig. Om den person som förvaltade arvet avled, blev boet alltså skyldigt att betala ut barnaarvet i form av en skuld, som i det fall du nämner.
 
Man kan även ibland se hur barns fäderne- eller mödernearv ingår under skulderna. När t. ex. modern i en familj avled kunde de omyndiga barnens far förvalta barnens mödernearv tills de nått myndig ålder, i vissa fall kom man överens om att sådana arv inte skulle betalas ut förrän även den överlevande föräldern avlidit, ibland även styvföräldern, om den överlevande föräldern hade gift om sig.  
 
I de bouppteckningar jag har studerat brukar dock namnet skrivas ut på den omyndige person som barnaarvet tillhör, och om det handlar om innestående fäderne- eller mödernearv brukar detta också uttryckligen anges. Det jag undrar är, är du säker på att det står adoptivdotter 1809? Jag vill minnas att systemet med adoptioner (i vår nutida bemärkelse) är en senare företeelser, och eftersom du skriver att flickan senare står som styvdotter skulle man ju kunna tolka det som att hon är en dotter till maken i ett tidigare äktenskap, och att barnaarvet alltså är ett innestående mödernearv?
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2012-01-29, 00:37
Svar #2

Utloggad Torbjoern Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 144
  • Senast inloggad: 2017-10-11, 23:40
    • Visa profil
Hej!
Om en avliden man var förmyndare för omyndiga barn som var släktingar eller på annat sätt närstående, så förvaltade för-
myndaren barnens egendom. Om förmyndaren dog så måste de omyndigas pengar tas upp i bouppteckningen som en skuld.
 
Hälsningar  
Torbjörn

2012-01-29, 13:54
Svar #3

Utloggad Eva Engström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2024-02-10, 23:10
    • Visa profil
Hej!
Tack Torbjörn och Markus för era informationer. Jag ska förtydliga mig. Det står inte adoptivdotter utan fosterdotter, det har jag kollat upp nu.
 
I grunden handlar det att jag söker rötter till en flicka som föds 1796 av en piga på en prästgård. Som far säjs en av drängarna vara. Flickan får också den drängens/pappans förnamn följt av dotter. Som dopvittne nämns bl a prästens/prostens syster. Samma år flyttar drängen från gården. När flickan är tre år flyttar även mamman från gården och ger sig av långt från församlingen (dock har jag inte kunnat finna henne mer, bara att det finns en anteckning att hon flyttar till Stockholm). Samtidigt flyttas den 3 åriga flickan in under prästens/prostens hushåll. När flickan är 13 dör prästen/prosten. Då är det 1809. Enl bouppteckningen är denna präst utan bröstarfvingar. Det är i denna bouppteckning jag ser Innestående Barnarf under Gäld i Sterbhuset, med ett belopp som är större än hela tillgången av inventarier i prästgården, som beskrivits i många sidor.
 
1817 dör så enkeprostinnan och efterlämnar fosterdottern.... Då är flickan 20 år och jag har utgått från att det är omyndig ålder i denna tid. Hon har också numer samma efternamn som prästen/prosten och hans hustru. I enkeprostinnans bouppteckning finns inget barnarf eller liknande. Däremot finns det en post Enketunnan som är innestående hos den nuvarnade pastorn i makens tidigare församling. Enketunnan är den enskilt största posten i en i övrigt enkel bouppteckning och utgör den post som gör att bouppteckningen slutar på +-0. I husförhörsboken står enkeprostinnan som utfattig.
 
Mamman till flickan har jag inte kunnat finna mer trots många timmars sökande. Pappan (den angivna drängen) har jag följt, hur han gifter sig med en enka som har en gård och barn och hur han själv är barnlös. Han överlever sin fru men hennes barn tar över gården och han blir arbetare på gården under livets höst. Så smånigom tar ha livet av sig. Någon bouppteckning efter honom finns inte.  
 
Mina funderingar är nu varför prästen/prosten har ett innestående barnarf i sin bouppteckning. Jag funderar på kopplingarna mellan att flickan har prostens syster som dopvittne och detta barnarf men vet egentligen inte vad varken det ena eller det andra betyder. Dessutom inser jag att det var denna präst/prost som höll i pennan och skrev vem som ansågs vara fadern.
 
Jag har inte kunnat följa prästen/prostens familj då jag inte funnit födelseorten, men jobbar på det. Har en tanke att jag kanske kan finna ett samband mellan flickans mammas familj och prästens familj. Långsökt kanske men ändå en tråd att nysta i, när jag inte har några andra trådar att dra i.
 
Får ni några tankar utifrån detta hur jag ska ta tag i frågan?
Tack för ert engagemang!
 
Eva

2012-01-30, 18:19
Svar #4

Utloggad Torbjoern Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 144
  • Senast inloggad: 2017-10-11, 23:40
    • Visa profil
Hej Eva!
 
Alltsammans är mycket intressant. Jag tror att prästen var förmyndare för flera fader och moderlösa barn i socknen och han
förvaltade deras egendom. Om han inte hade lånat ut pengarna till andra så hade han väl förbrukat dem i egna hushållet.
Vid hans död kvarstod ändock skulden till dessa omyndiga barn. På något sätt fick de kräva ut sin rätt i dödsboet. Många
föräldralösa barn blev lurade på sina pengar.
Eftersom fosterdottern senare hade antagit prästfamiljens efternamn kan man ju ana en nära relation. Det kanske var prästens
dotter med pigan. Drängen fick en summa pengar för att skrivas som far till barnet.
Det hände ganska ofta att familjemedlemmar i prästgården påtog sig fadderskap för barn födda utomäktenskapet.
 
Mvh
Torbjörn

2012-01-30, 22:10
Svar #5

Utloggad Eva Engström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2024-02-10, 23:10
    • Visa profil
TACK Torbjörn för dina reflexioner!
Eva

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna