Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Nils-Åke Bjäresten
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2010-11-06, 17:38 »
Hej Bengt,
Din ff:s bror Per Persson emigrerade 1891 till USA. Utflyttningen skedde 1891-07-30 från Hedvig Eleonora i Stockholm; se Hedvig Eleonora BIIa:17 sid 643, 1891 nr 2670. Tidigare samma år hade han flyttat från Adolf Fredrik till Hedvig Eleonora; se Hedvig Eleonora BIa:37 sid 483, 1891 nr 1996. Se även Adolf Fredrik BIa:26 sid 170.
2
« skrivet: 2009-11-15, 22:38 »
Platsen som avses är uppenbarligen Öllestorps säteri som ligger i Djurröds församling i Kristianstads län. Man hittar Cecilia Malmgren på sid 138 i Djurröd AI:5, GID 1638.6.19200. Där står det att hon kom från Ystad 1836. Hon flyttade vidare 1838 till Linderöd där hon 1838-07-20 gifte sig med Frans Malte Lysell. I Folkräkning 1880 uppges att Cecilia var född i Nöbbelöv i Kristianstads län. Detta är fel, hon föddes 1812-04-30 i Västra Nöbbelöv.
3
« skrivet: 2009-09-02, 10:00 »
Hej Eva-Lotta,
Jag vet inte vilka uppgifter du redan har om din trumslagare, men man hittar honom i Centrala Soldatregistret. En länk till detta register finns på DIS hemsida. Sök där på
Soldatnamn: Tackt
Socken (för roten): Skårby
Då får du 2 napp, nämligen
S1-04-0025-1812-1793-TaJö
SS-05-0091-1816-1793-TaJö
Med dessa aktnummer kan du kontakta Skånes Knektregister och kanske få ytterligare uppgifter. 1832 flyttade Jöns Jönsson Takt från Skårby till Blentarp. I Blentarp AI:19 hittar man honom på sidan 32 (Skoghultshus nr 1).
4
« skrivet: 2009-06-13, 17:53 »
Hej Robert och Elisabeth! Enligt Sövestad AI:10 sid 211 kom Nils Mårtensson med familj 1827 från Stora Herrestad till Sövestad. Uppgiften att sonen Rasmus var född i Sövestad bör därför vara riktig. På sidan 211 uppges födelsedatum vara 7/7 men på sidan 216 anges datumet vara 17/7. Enligt Sövestad C:6 sid 55 föddes pojken Erasmus den 17 juli 1841. Föräldrarna var gårdsdrängen Nils Mårtensson på Fjershus och dess hustru Gertrud Jönsdotter. När det gäller SVAR:s folkräkningar 1880, 1890 och 1900 måste man ha klart för sig att dessa i bästa fall återger vad som står i församlingsböckerna för dessa år; är det fel i församlingsboken blir det också fel i folkräkningen. Den familj som du Robert har hittat i SVB 1900 är helt säkert den familj du söker, men uppgiften att Rasmus var född i Ramsåsa är uppenbarligen fel. Elisabeth har redan nämnt att Rasmus flyttade till Tryde 1859. Där hittar man honom på Sälshög 1, se Tryde AI:14 sid 80 (AD Online bild 81). Det uppges att han flyttade tillbaka till Sövestad 1860. Sedan flyttade han till Röddinge 1863, där man hittar honom på Oråsen, se Röddinge AI:13 sid 147. Även i Röddinge uppges han vara född 1841-07-17 i Sövestad. Han gifte sig när han var i Röddinge men vigseln skedde i Ramsåsa, se Ramsåsa C:5 vigda 1865 nr 1 (AD Online bild  . Det uppges att tjänstedrängen Rasmus Nilsson i Oråsen 1865-10-28 gifte sig med åbodottern Bengta Svensdotter på Ramsåsa 10. 1865 flyttade Rasmus och Bengta till Kåseholm i Tryde och 1866 fortsatte de till Smedstorp. Från Smedstorp flyttade de 1871 till Villie. Första gången Ramsåsa anges som födelseförsamling för Rasmus är 1865 i Kåseholm, se Tryde AI:18 sid 3.
5
« skrivet: 2009-05-25, 16:58 »
Hej Magnus och Laila!
Min källhänvisning i inlägget den 22 maj var en aning slarvig. Det var på DigiArkivs CD-skiva med Bjäresjö C:4 som jag hittade notisen om Mattias födelse och den aktuella bilden har beteckningen Pict0028. Motsvarande bild på AD Online har nummer 31 och motsvarande Genline-bild är GID 1185.29.70700.
Det är tydligen så att familjen tidigt har lämnat Bjäresjö. I Stora Herrestad bodde de på nr 16 och kom dit senast år 1799. St Herrestad AI:1 omfattar åren 1792-1800 och där hittar man familjen på uppslag 30 (GID 1361.15.90500). Barnen Else och Mattias uppges vara födda i Bjäresjö och Nils i St Herrestad; han föddes där den 15 augusti 1799. Det ser ut som om Else kan vara det 1:a barnet och hon föddes 1794. Vill man veta när föräldrarna gifte sig börjar man lämpligen med 1794 och letar bakåt. På så sätt hittade jag vigselnotisen i Bjäresjö E:1. På DigiArkivs CD-skiva med Bjäresjö E:1, Pict 0023, står det att tjänstedrängen Nils Mattiasson i Gundralöf och pigan Malena Nilsdotter vigdes den 17 november 1793. Motsvarande uppgift finns på GID 1185.31.97900. Vill man gå längre tillbaka i tiden måste man först titta framåt och då är det uppenbarligen St Herrestads kyrkoböcker man i första hand skall konsultera. På uppslag 49 i St Herrestad AI:4 (GID 1361.18.34400) uppges att Nils var född 1767-07-21 i Fulstofta och Malena 1768-11-27 i Skivarp. Där finns också uppgiften att Mattias flyttar till Ystad 1814.
Fulstofta översatt till svenska blir Fågeltofta. På uppslag 195 i Fågeltofta C:1 hittar man födelsenotisen för Nils. Han föddes i Bontofta den 21 juli 1767. Faderns förnamn var Mattis; efternamnet kan vara Bengtsson men jag är inte helt säker på detta. Moderns efternamn var Carlsdotter; förnamnet är jag osäker på, kanske står det Else. Jag har tittat på AD Online (bild 208) och Genline (GID 1225.18.14300).
Lycka till med den fortsatta utforskningen av denna familj,
hälsar Nils-Åke
(Meddelandet ändrat av Nabjn 2009-05-25 17:07)
(Meddelandet ändrat av Nabjn 2009-05-25 17:22)
6
« skrivet: 2009-05-22, 23:47 »
Hej Magnus!
Enligt Bjäresjö C:4 (1782-1847) föds en pojke Mathis i Gundralöf den 7 juli 1796. Enligt min tolkning av ArkivDigitals bild nr 28 (bild 31 enligt AD Online)skulle fadern vara tjänstedrängen Nils Mathisson i Gdlöf. Modern tycks heta Malena Nilsdotter.
Häksningar,
Nils-Åke
(Meddelandet ändrat av Nabjn 2009-05-23 09:26)
7
« skrivet: 2009-02-08, 23:12 »
Hej Kurt,
Jag testade Folkräkning 1880 och hittade då Greta Andersdotter boende i Kogshult, Blentarp. Hon var då änka och bodde tillsammans med döttrarna Kristina och Karna. Karna uppgavs vara född 1867 i Skårby. Det visade sig att Karna hade fötts där 1867-05-28 och föräldrarna var Johan Mårtensson i Hylleröd och hustrun Anna Greta Andersdotter. Man hittar familjen i Hylleröd på GID 1353.2.53500, där det uppges att man flyttade till Blentarp 1868. I Blentarp hittar man dem på Kogshult nr 3. Om man i Blentarp letar framåt i tiden kommer man till AI:39 och GID 1187.69.8900 där det uppges att Johan Mårtensson dog 1875-03-10. I husförhörslängderna uppges Johan Mårtensson vara född i Bjäresjö 1824. Jag har tittat på Bjäresjö C:4 (DigiArkivs variant, bild nr 92) där det står att Johan föddes 1824-02-02. Föräldrarna var åboen i Kärragården Mårten Johansson och dess hustru Bengta Hansdr.
Det uppges att Greta Andersdotter var född 1827 i Sövde men där hittar man henne inte. Om man letar bakåt i tiden kommer man så småningom till GID 1383.37.12000 som avser Sövde By Nr 25 åren 1842-1843. Där hittar man Pehr Andersson med hustru Bertha. De hade en dotter Anna som uppges vara född 1827 i Ystad. Det visar sig att födseln hade skett i Ystads S:ta Maria, se GID 1424.134.105100. Där står det att Anna Gretha hade fötts 1827-08-27. Fadern var muraregesällen Petter Andersson och modern var Bertha Andersdotter.
8
« skrivet: 2008-05-21, 21:54 »
Hej Bengt,
Jag såg att Kjerstinas efternamn ändrats i hfl för 1844, men sedan kontrollerade jag inte hfl för 1843 på nytt och därför missade jag att hon fanns på Bjäresjö 9 det året.
Nu har jag hittat Per Larsson som dräng på Ruuthsbo i hfl för 1844, se GID 1185.11.29500. Enligt Sövestad C:3 var han född 1824-06-16, se GID 1384.25.8100. Fadern var Frälseskogvaktaren Lars Ifvarsson. Enligt Sövestad AI:6 bodde denna familj på Krageholms Orehus, se GID 1384.23.78600. En äldre syster till Lars hette Margaretha och hon var född 1819. Hon fanns bland faddrarna när Pers dotter Elna döptes 1848. Åbon Sven Persson och Margaretha bodde på Skårby nr 4, se GID 1353.36.85700.
Ortsangivelsen för utflyttningen 1850 finns i GID 1177.5.32300. Första bokstaven kan vara B men när jag förstorade bilden tyckte jag att R verkade troligare. Är det ett B så kan väl också Bosarp komma i fråga? Men jag är inte säker på att sista bokstaven är ett p, jag tycker inte det liknar någon bokstav jag känner till.
Enligt det forskningsmaterial du skickade saknade du uppgift om var och när Åke Mårtensson och hans 2:a hustru dog. Enligt SVAR:s mikrokort dog hustrun i Skårby 1915-04-30 ( SVAR CK3648 2/5 ). Hon anges som hustru till f kusken Åke Mårtensson som bodde på Skårby 7. Förmodligen var nr 7 Skårbys ålderdomshem. Åke Mårtensson dog 1921-09-25 enligt SVAR CL2044 16/16. Om du är osäker på var han och hans båda hustrur är begravda är mitt tips att du kontaktar pastorsexpeditionen vars adress är:
Ljunits Församling
Skårby kyrkoväg 196
271 91 Ystad
telefon 0411-672 60
E-post: ljunits.forsamling@svenskakyrkan.se
Hälsningar
Nils-Åke
9
« skrivet: 2008-05-19, 23:35 »
Hej Bengt,
Jag har nu fått fram ytterligare uppgifter beträffande din fråga den 12 maj under rubriken
och tidigare svar med början här
Bilden från Bjäresjö AI:4, GID 1185.11.24700, visar inte att Kjerstina skulle ha flyttat från Bjäresjö 1842. Därför kontrollerade jag husförhörslängden för år 1843 och där kunde jag inte hitta henne. Men när jag sökte vidare i husförhörslängden för 1844 hittade jag henne på Gundralöf 4 ( GID 1185.11.29300 ):
Piga Kjerstina Andersdotter f 2/12 1816 i Snårestad
dotter Anna f 7/7 i Gundralöf.
Här saknades alltså dottern Karna och därför kontrollerade jag i Bjäresjös dödbok F:1 där jag fann att Pigan Kjerstina Andersdotters dotter Karna från Bjeresjö dött 1842-08-31 ( DigiArkiv Pict 0071 ).
Bjäresjös födelsebok C:4 ( DigiArkiv Pict 0165 ) gav följande information:
Född 1843-07-07: Anna
Moder: Pigan i Bjeresjö Kjerstina Andersdotter, 26 år
Såsom barnfader anmälte sig Drängen Pehr Larsson
Faddrar: Pigan Petronella Erlandsdotter bar barnet, Husmannen i Skårby Mårten Åkesson, Drängen Bengt Andersson i Bjäresjö.
I bilden GID 1185.11.29300 finns vid Kjerstina Andersdotter en anteckning som skulle kunna tolkas som Utflyttad till Skårby. En genomgång av inflyttningssedlarna till Skårby gav ett intressant napp med bilden GID 1353.45.66800. Till vänster i bilden finns en sedel för Pehr Larsson och till höger en sedel för Kirstina Andersdotter. I båda sedlarna nämns dottern Anna. Att alla tre inte kunde föras in i en gemensam sedel berodde på att Pehr var för ung för att få gifta sig utan särskilt tillstånd. Backar man till bilden 1353.45.66700 hittar men en annan intressant flyttsedel. Den är ofullständig men avser uppenbarligen en person som är född den 13 October 1790 i Snåresta och är gift med Arbetskarlen Nils Andersson /Almroth/. Det är därför helt klart att Anna Åkesdotter flyttade med dottern Kjerstina till Skårby. Dessa flyttsedlar är utfärdade i Ystad vilket beror på att Ystads St Petri och Bjäresjö utgjorde ett pastorat.
I Skårby C:4, vigda 1845 ( GID 1353.24.88300 ) hittar man följande information:
Drängen från Marsvinsholm Per Larsson, 21 år, och Pigan derstädes Kjersti Andersdotter, 28 år, vigde den 4 Juli.
Obs. Vice Pastor L. J. Trägårdh, som den 2 Maj utfärdat lysningssedel, har därom ingen anteckning gjord i kyrkboken; men före vigseln den 4 Juli har Brudgummen uppgifvit att Kjerstis Broder, Drängen Bengt Andersson i Skårby, varit närvarande såsom Giftoman vid lysningssedelns uttagande. Antecknat i Balkåkra kyrkobok.
Informationen i Balkåkras kyrkobok hittar man i bilden GID 1177.33.43700.
I Balkåkra AI:11 p5 ( GID 1177.28.40300 ) hittar man:
Statdräng Per Larsson, f 1824 i Sövestad
Kjerstina Andersdotter, f 1816 i Snårestad
dotter Anna, f 1843 i Bjeresjö
Gifta pigan Anna Åkesdotter, f 1790 i Snårestad
För Anna Åkesdotter finns en anteckning som jag tolkar som mannen vistas i Ystad.
I Balkåkra AI:12 finns familjen på p 15 ( GID 1177.29.66000 ). En son Lars född 1845 har tillkommit. Här finns anteckningen att familjen flyttar till Balkåkra nr 18 ( p 129 ) år 1846, se GID 1177.29.71900. Informationen som finns där är svårläst. En dotter Elna tycks ha tillkommit och Anna Åkesdotter uppges ha dött 17/6 1848. Här finns också noterat att familjen flyttade till p 81 år 1849, dvs till Skårby prästgård, se GID 1177.29.69500. I nästa husförhörslängd, AI:12, finns familjen på p 60, se GID 1177.5.32300. Nu har familjen utökats med dottern Karna som föddes 19/10 1850. Lars uppges vara född 19/7 1845 i Hunnestad och Eljena 20/7 1848 i Balkåkra. 1850 tycks familjen ha flyttat från församlingen.
Balkåkra C:4 döda 1848 ( GID 1177.33.41000 ) nr 8:
Den 17 dog och den 24 Juni begrofs Gifta Qvinnspersonen Anna Åkesdotter från Balkåkra. 57 år, 8 månader och 4 dagar gl.
Balkåkra C:4 födda 1845 ( GID 1177.33.31700 ):
Drängen vid Marsvinsholm Per Larssons och dess hustru Christina Andersdotters son Lars föddes i Hunnestad den 19 och döptes den 21 Juli. Faddrar: Slagtaren Nils Ström i Folkestorp och Enkan Anna Rönn i Hunnestad.
Balkåkra C:4 födda 1848 ( GID 1177.33.32900 ):
Den 20 föddes och den 21 Juli döptes Husmannen Per Larssons och dess hustru Kjersti Andersdotters från Balkåkra barn, Elna. Faddrar: Åboen Sven Persson och dess hustru Margaretha Larsdotter från Skårby. ( Namnet tycks sedan ha ändrats till Eljena. )
Balkåkra C:4 födda 1850 ( GID 1177.33.37000 ):
Den 21 April framfödde drängen Per Larssons, skriven efter Balkåkra socken, hustru Kjersti Andersdotter ett flickebarn, som döptes den 25 s. m. och kallades Karna. Faddrar: Drängen Nils Larsson i Balkåkra, och dess hustru Hanna Olsdotter.
Nu frågar man sig väl vart Per och Kerstin med barnen flyttade 1850. Om ortsangivelsen avser en församling skulle det kanske kunna vara Räng men där har jag letat utan att hitta dem.
Hälsningar,
Nils-Åke
10
« skrivet: 2008-05-19, 19:21 »
Hej Bengt,
Tack för det imponerande forskningsmaterial du skickade. Än så länge har jag bara hunnit ögna igenom det. Jag noterar att du nämner ett problem, som även kan intressera andra släktforskare, och därför kommenterar jag det här. Du säger att på Skårby kyrkogård finns en gravsten där Åke Mårtenssons namn och födelsedatum finns men dödsdatum saknas. Jag misstänker att det kan bero på att många från Skårby har begravts på Marsvinsholms kyrkogård. Marsvinsholms kyrka byggdes 1867 och var tänkt som en gemensam kyrka för hela pastoratet och det var väl även tänkt att Marsvinsholms kyrkogård skulle vara gemensam för pastoratet. Jag tror att det under en ganska lång tidsperiod inte accepterades att folk begravdes på Skårby kyrkogård men nu tycks det vara tillåtet igen. Min morfars far är begravd på Skårby kyrkogård, min morfar och mormor är begravda på Marsvinsholms kyrkogård medan min morbror ( som dog 1996 ) är begravd på Skårby kyrkogård.
Den okända socken du efterlyser kan mycket väl vara Ullstorp. Det är möjligt att flytten dit påbörjades men sedan ville omständigheterna annorlunda och slutstationen för Anna Åkesdotter blev Balkåkra. Därför väljer jag att nu fortsätta denna diskussion under Skåne-Socknar-Balkåkra.
Hälsningar,
Nils-Åke
11
« skrivet: 2008-05-17, 09:25 »
Hej Bengt,
Ja tack, jag vill gärna ha uppgifter om folket från Lilla Krutboden. Du hittar nu min mail-adress i min profil. De ansvariga för Anbytarforum tillåter 2 alternativ för mail-adressen: antingen döljs adressen eller så visas den för alla. Jag har valt att spärra adressen men nu är spärren tillfälligt hävd. Enligt min mening hade det varit bättre om man kunde välja mellan följande 2 alternativ:
a/ ej visa mail-adressen,
b/ visa mail-adressen för registrerade kontoinnehavare.
Jag har hittat mer information om Annas barn i Bjäresjö, förmodligen återkommer jag om detta under Skåne-Socknar-Bjäresjö.
Hälsningar,
Nils-Åke
12
« skrivet: 2008-05-15, 22:05 »
Hej Bengt!
Den 12 maj undrade du vart husmannen Nils Andersson med familj flyttade. Clary föreslog Ullstorp och jag tycker att denna tolkning verkar rimlig. Skall man göra en bättre tolkning måste man nog använda en bättre källa än Genline. Tyvärr har DigiArkiv ännu inte fotograferat av Bjäresjö AI:4.
Jag har försökt leta fram några uppgifter om personerna som nämns på GID 1185.11.24700. Jag anser att huvudpersonen är Anna Röhn som egentligen heter Anna Åkesdotter. Hon uppges vara född 1790 i Snårestad men tyvärr saknas åren 1780-1800 i Snårestads födelsebok C:3. Jag tror ändå att uppgiften är riktig och jag återkommer till detta längre fram. År 1840 hittar man familjen på GID 1185.11.20100. Där nämns sonen Bengt född 1823-06-09 i Snårestad ( GID 1355.18.87300 ) och sonen Anders född 1828-08-17 i Bjäresjö ( GID 1185.29.79000 ). Nils Andersson är inte far till barnen, han gifte sig med Anna Åkesdotter i Bjäresjö 1836-02-26, se GID 1185.31.99100 eller DigiArkiv Bjäresjö E:1 Pict 0035.
Anna med barn hittar man även tidigare i Gundralöf, se Bjäresjö AI:3 p 127. Genelinebilden GID 1185.10.16300 är dålig. DigiArkivs bild ( Pict 0128 ) är bättre. Det framgår att Annas tidigare man var husmannnen Anders Hansson. Här nämns även sonen Ola född 1825-09-17 i Bjäresjö ( DigiArkiv C:4 Pict 0099 ). Han dog 1832-02-29 i Bjäresjö och notisen i Bjäresjö F:1 ( DigiArkiv Pict 0064 ) är: Enkan Anna Röhns Son Ola, 6 år gam. Detta innebär att Annas man dött någon gång mellan 1828 och 1832 men jag har inte kunnat hitta honom i Bjäresjös dödbok.
Afskedade soldaten Anders Rönn flyttade förmodligen 1824 från Snårestad till Bjäresjö, se GID 1185.37.82100 som nästan är oläslig. I dessa flyttsedlar finns ofta viktig information att hämta och jag hoppas att DigiArkiv kan prioritera avfotografering av sådana dokument.
I Snårestad C:3 ( DigiArkiv Pict 0081 ) hittar man under 1819 nr 1:
Soldaten vid Herrestads komp. Nr 83 Anders Rönn och pigan Anna Åkesdotter från Lilla Krutboden, vigde d. 29 Januari.
Beträffande Annas dotter hittar man följande uppgifter i Snårestad C:3 ( DigiArkiv Pict 0128 ):
Född 1816-12-02: Kerstina
Moder: Pigan Anna Åkesdotter på Charlottenlund, 26 år.
Dopvittnen: Husmannen Åke Nilsson och hans hustru Hanna i Lilla Krutboden.
Åke Nilsson är förmodligen Annas far, se Balkåkra AI:1 ( DigiArkiv Pict 0012 ). På Lilla Krutboden bodde 1802 Åke Nilsson f 1761. Hans dåvarande hustru hette Kerstina och var född 1759. De hade en dotter Anna född 1790.
Hälsningar
Nils-Åke
(Meddelandet ändrat av Nabjn den 15 maj, 2008)
13
« skrivet: 2006-09-20, 00:56 »
Hej Torgny!
Det tycks vara så att den Elna Olsdotter som föds 1838-09-25 i Hörby dör redan 1840. Förmodligen är det en annan Elna Olsdotter du har hittat i Erikslund, Skårby(M). I Skårbys husförhörslängder uppges denna Elna vara född 1838-04-24 i Hörby. Antagligen är denna födelseuppgift inte korrekt, det kan vara fel datum, fel årtal eller t o m fel församling. För att hitta ett eventuellt fel måste man gå bakåt i tiden. Jag har funnit att Elna Olsdotter 1866 kom till Skårby från Lund och jag har hittat henne i Lunds Stadsförsamling, GID 1301.2.51500. De födelseuppgifter som finns där är de samma som i Skårby. Men där finns också uppgiften att hon 1865 kom från Malmö. Det är bara att leta vidare. Detta är visserligen mödosamt men jag känner inte till någon enklare metod för att på ett säkert sätt lösa problem av denna typ. Lycka till med det fortsatta sökandet!
Hälsningar,
Nils-Åke
14
« skrivet: 2006-08-20, 23:00 »
Hej igen!
Det tycks vara så att Katarina Appelqvist föddes 1792-10-10 i Ystads S:ta Maria och att fadern hette Ola Appelqvist, se GID 1424.131.58300 och GID 1424.101.52600.
Hälsningar Nils-Åke
15
« skrivet: 2006-08-20, 21:27 »
Hej igen!
Enligt Genline 1424.139.79000 vigdes 1816-01-01 i Ystads S:ta Maria: Trädgårdsmästaren i Öja Johan Peter Lundberg och pigan Katrina Appelqvist.
Flyttsedeln GID 1427.31.68200 inleds med orden: TrägårdsMästaren Johan Petter Lundberg, född den 21 November 1790 uti Cimbritzhamn, flyttar nu från Cronovalls Gård och Fogeltofta församling till Öja. ---(Utfärdad 1813-10-02).
GID 1699.30.95900 bekräftar att Johan Peter föddes 1790-11-21 i Simrishamn. Fadern hette Gabr. Lundberg.
Enligt Bjäresjö C:4 föddes följande barn i Bjäresjö:
Johan Fredrik 1818-02-27
Carolina Fredrika 1819-12-29
Olof Gabriel 1821-08-13
Maria Lovisa 1823-01-15
August Vilhelm 1824-09-28.
Hälsningar,
Nils-Åke
16
« skrivet: 2006-08-20, 11:20 »
Hej Laila,
Enligt Bjäresjö C:3 föddes Carolina Fredrika 1819-12-29 i Bjäresjö. Föräldrarna var Trädgårdsmästaren vid Bergsjöholm Joh. Petter Lundberg och dess hustru Catharina Appelqvist, 27 år. Dessa uppgifter finns också i Bjäresjö C:4.
Mvh,
Nils-Åke
17
« skrivet: 2006-04-24, 20:23 »
Hej Leif!
GID 1351.13.16000 visar att Måns Pehrsson blev änkling 1820 och att den nya hustrun kom från Sjörup 1817. Därför är det troligt att vigseln ägde rum i Skivarp vilket GID 1351.23.82500 bekräftar; de blev vigda där 1820-10-20. Mannens titel var Strandfogde på Abekås.
Enligt Sjörups utflyttningslängd för 1817, GID 1344.18.30900, flyttade Kjersti Nilsdr från N Vallösa till Skivarp (nr 17 i längden). När man letar igenom Sjörups husförhörslängd för åren 1813-1821 får man ett napp på GID 1344.31.52200. Här finns en Anna Nilsdotter som uppges vara född 1776 och gift med Soldaten Jöns Sten. Anna Nilsdotter har en dotter Kjerstena som 1817 flyttade till Skivarp. Ett problem med detta napp är att Kjerstena är exakt 10 år yngre än Kjerstena i Abekås. Kjerstena föddes 1801-01-20 i Balkåkra, se GID 1177.32.25000.
Hälsningar,
Nils-Åke
18
« skrivet: 2006-04-22, 17:23 »
Hej Dagmar!
Jag har letat reda på anteckningarna om mina släktingar på Hunnestad 3.
Nils Nilsson föddes 1750-10-16 i Navröd, Sövde. Hans föräldrar var Nils Christophersson och Kirstena Nilsdotter.
Bereta Pehrsdotter föddes 1756-03-12 i Gundralöv, Bjäresjö. Hennes föräldrar var Pehr Matsson och Hanna Mårtensdotter.
Om din uppgift om Bengta Pehrsdotter (att hon var född 1760-07-04 i Bjäresjö) är riktig hette hennes far förmodligen Pehr Jönsson. Detta skulle då betyda att Bengta och Bereta inte var systrar. Litet anmärkningsvärt är emellertid att båda barnen bars till dopet av Hanna Nils Anders. En förklaring till detta kan vara att Hanna Nils Anders var jordegumma.
Jag noterar att Annika Malmquist i Hunnestad tipsar om en hemsida för Hunnestad. Denna hemsida är förmodligen ganska ny men den verkar vara mycket intressant. Läs och begrunda!
Hälsningar,
Nils-Åke
19
« skrivet: 2006-04-22, 09:59 »
Hej Dagmar!
Det var roligt att få kontakt med en tänkbar släkting. Nils Nilsson och Per Nilsson kan inte vara bröder eftersom Nils Nilsson kom från Sövde. Däremot är det tänkbart att deras hustrur är systrar och det tänker jag titta närmare på.
Det är inte så underligt om du har skrivit av Gussnafva i stället för Gundralöf eftersom de tidiga husförhörslängderna ofta är mycket svåra att tyda. Det kan också vara så att prästen har skrivit Gussnafva i en längd och Gundralöf i en annan. Bjäresjö socken och församling har alltid hetat Bjäresjö fastän stavningen har varierat. I Bjäresjö socken fanns det tidigare 3 byar nämligen Bjäresjö, Gundralöf och Stora Tvären. Det som en gång hette Gundralöf heter numera Ruuthsbo efter greve Erik Ruuth, som en tid ägde bl a Marsvinsholm.
Hälsningar,
Nils-Åke
20
« skrivet: 2006-04-21, 22:07 »
Hej Dagmar!
Gårdarna i Hunnestad hörde till Marsvinsholm. Brukaren av en gård hade normalt titeln åbo. Det finns emellertid undantag från denna regel, t ex om gården tillfälligt brukades av huvudgården. Boel föddes 1789-02-02 i Hunnestad 11 och Sissa föddes där 1793-02-22. Vid båda tillfällena är Per Nilssons titel husman. När Sissa döptes fanns bland faddrarna åboen Nils Nilsson och hustrun Beretta Pärsdotter. Dessa bodde på Hunnestad 3 och var föräldrar till min farmors farfar. Några ytterligare barn födda i Skårby har jag inte kunnat finna.
I Skårbys husförhörslängd 1808-1812 redovisas Hunnestad 11 och Per Nilssons familj under Husmän i Hunnestad. Men där finns också en anteckning som tyder på att Anders Månsson skall bli åbo på Hunnestad 11. Enligt de följande husförhörslängderna för åren 1812-1814 och 1814-1820 är Anders Månsson åbo på Hunnestad 11. Han är gift med Boel Pehrsdotter och Boels föräldrar är inneboende. Nu är Per Nilssons titel förre åbon. Det framgår tydligt av husförhörslängden för 1814-1820 att Per Nilsson var född i Gundralöf, dvs i Bjäresjö.
Hälsningar,
Nils-Åke
21
« skrivet: 2006-01-26, 23:45 »
Linda, The first Internet address in my message is wrong. The correct address is: http://www.algonet.se/~sylve_a Nils-Åke
22
« skrivet: 2006-01-26, 18:11 »
Linda, The history of the Ystad area was very well documented by investigations carried out during the period 1982-90. These investigations are documented in 3 books, 2 in English and 1 in Swedish (with a summary in English): 1/ The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden --- the Ystad Project. ISBN 87-16-11049-8. 2/ The archaeology of the cultural landscape. ISBN 91-22-01550-7. 3/ By, huvudgård och kyrka (The village, the manor, and the church). ISBN 91-22-01271-0. I can copy some pages from these books and send to you. The information I have found on Internet is in Swedish, but there are pictures you can look at. http://www.algonet.se/sylve_a (also suggested above by Eva Leksell). Select Skånska slott and then Sydöstra delen. Now you can look at Krageholm and Bellinga, but you can also look at Snogeholm. At the age of 15, your great-grandfather started his career at Snogeholm. Krageholm has a homepage where you can find some pictures, check out the links: http://www.krageholm.se You can also have a look at http://www.algonet.se/~krage Nils-Åke Bjäresten
23
« skrivet: 2006-01-24, 22:33 »
Linda,
In the neighbourhood of Ystad there is the parish Sövestad. In Sövestad there are two manors, Krageholm and Bellinga. 4 Sept 1859 a boy, Johannes, was born in Sövestad. His father was Per Lundberg. Per was employed as a coachman at Krageholm, earlier he had been a dragoon. Johannes mother was Charlotta Lundgren. 1877 Johannes was employed as a manservant at Bellinga. He stayed there until May 1881 when he emigrated to USA. At the same time his brother August Vilhelm Lundberg left for USA. August Vilhelm was born 28 April 1855 in Sövestad. 1881 he was a coachman at Krageholm. Do you think that this Johannes Lundberg can be your great-grandfather?
Nils-Åke Bjäresten
24
« skrivet: 2005-11-24, 23:25 »
Hej Rolf!
Fredrik Ringströms föräldrar var:
Smeden Peter Ringström född 1786-12-17 i Smedstorp(L).
Karna Bengtsdotter född 1791 i Lyby(M).
De hade följande barn födda i Gödelöv(M):
Johan Peter född 1814-08-25
Bothilda född 1816-10-27
Bengt Olof född 1818-12-09
Fredrik född 1822-02-21
Johanna Dorothea född 1824-07-22
Gustaf Andreas född 1828-05-13
Peter Ringströms föräldrar var:
Snickaren Johannes Renström döpt 1758-06-04 i Fränninge(M)
Dorothea Frederica Wollberg född 1762-01-11 i Vollsjö(M).
Hälsningar,
Nils-Åke
25
« skrivet: 2005-11-24, 05:20 »
Annette!
Del I-III av Ystads Historia har endast personregister och därför är det svårt att hitta alla de uppgifter som finns om olika platser. Jag har bläddrat igenom dessa delar och funnit att Missunna nämns på ett antal ställen. Den intressantaste uppgiften jag hittat finns på sidan 411 i Del II där man kan läsa: I slutet av 1807 förvärvade bryggare Gustaf Sjövall Dammhejdan och lät där anlägga en trädgård och uppföra en lusthusbyggnad. Stället kallade han Missunna. När värdshusrörelsen i Surbrunn 1857 upphörde, flyttade F. Hector, som då arrenderade stället, sin rörelse till Missunna, som snart blev ett synnerligen uppskattat utvärdshus med dansbana, kägelbana och andra nöjen.
I SCB-utdraget ur Ystads församlingsbok för 1930 redovisas 4 hushåll under Missunna. Dessa hushålls föreståndare hade titlarna: Åkare, Slaktaränka, Gasv. maskinist och Lantbruksinspektor.
Hälsningar,
Nils-Åke
26
« skrivet: 2005-11-21, 22:32 »
Annette och Nils-Olof!
På sidan 252 i Ystads Historia Del III kan man läsa: Strax intill staden låg nämligen ett omtyckt värdshus, Missunna, dit många föredrogo att draga sig. Detta tolkade jag som att Missunna låg utanför stadsgränsen, dvs i Hedeskoga. Denna tolkning är tydligen felaktig. I SCB-utdraget ur Ystads församlingsbok för 1920 har jag nu hittat Missunna. Då bor där några familjer men det finns inte något tecken på att där bedrivs någon värdshusverksamhet. På sidan 333 i Ystads Historia Del IV påpekas att redan vid sekelskiftet 1900 hade Sandskogen blivit det nya målet för utflykter och promenader, och man tillägger: Gamla Missunna och Hasselbacken hade mist sin popularitet sedan strömmen av hungrande och törstande stadsbor vänt österut.
I Ystads Historia Del IV finns en karta som visar hur Ystad såg ut 1971. I denna karta hittar man både Malmövägen och Missunnavägen. Den historiskt intresserade kan på sidan 36 i del IV läsa om den roll värdshuset Missunna spelade då socialismen gjorde sitt inträde i Ystad och om de skräckslagna commerserådinnorna i smugglarpalatsen vid Västergatan.
Hälsningar,
Nils-Åke i Linköping
27
« skrivet: 2005-11-21, 04:24 »
Det blev ett skrivfel i mitt inlägg. Den sista meningen skall vara: Därför tror jag att värdshuset Missunna låg ganska nära den plats där dagens Missunnavägen utgår från Malmövägen.
Nils-Åke
28
« skrivet: 2005-11-21, 04:12 »
Hej Annette!
Om din fråga avser 1800-talet eller början av 1900-talet så kan platsen ha varit utvärdshuset Missunna. På sidan 253 i Ystads Historia Del III finns ett fotografi av detta värdshus på 1880-talet. Där nämns också att det låg strax utanför den dåvarande stadsgränsen. Jag är ganska säker på att Missunna låg i Hedeskoga. När man på 1940-talet åkte från Västerports torg i nordvästlig riktning hamnade man på Lundavägen (som i dag heter Malmövägen) och där fanns en backe som vi kallade Missunnabacken. Därför tror jag att värdshuset Missunna låg ganska nära den plats där dagen Missunnavägen utgår från Malmövägen.
Hälsningar,
Nils-Åke
29
« skrivet: 2003-09-04, 22:15 »
Hej Inga-Lisa!
2000-11-11 frågade Du om Bjärsjöholms tegelbruk. Ljunits och Herrestads Hembygdsförening ger ut den årliga skriften Våra Härader som 2001 innehöll en bildkavalkad från socknarna. På sidan 11 finns ett fotografi som visar hur tegelbruket såg ut före 1937. Det anges också att man där brände teglet till slottet 1850. Detta nummer av Våra Härader bör kunna beställas hos kassören Birgit Isberg, tfn 0411-61100. Förmodligen slutade man att bränna tegel där långt före 1937. I Svenska Gods och Gårdar del 4, utgiven 1944, finns på sidan 92 uppgifter om Tegelbruksgården och där finns också ett fotografi av mangårdsbyggnaden. Det anges att mangårdsbyggnad och häststall uppfördes 1870 (förmodligen för tegelbrukets behov), hjälm 1923 och kostall 1926. Den dåvarande arrendatorn tillträdde 1927. Tegelbruksgårdens byggnader (dvs de som finns kvar) hittar man om man åker gamla vägen från Bjäresjö by mot Ystad. Halvvägs mellan byn och Vaktarebacken finns en avtagsväg till vänster (med vägvisare mot det renoverade gamla slottet på Bjärsjöholm). Denna väg går in mot Tegelbruksgården och vid byggnaderna böjer den av för att fortsätta mot Bjärsjöholm. Alldeles efter vägböjen och på höger sida bör man kunna hitta rester efter de gamla brännugnarna (de fanns där i varje fall på 1980-talet).
Bjärsjöholm ägde tegelbruket och de som verkade där kan i kyrkobokföringen vara redovisade som boende på Bjärsjöholm eller på någon gård under Bjärsjöholm. I Bjäresjös husförhörslängder är det först i AI:12 (1864-76) som jag hittat någon med säker anknytning till tegelbruket. Uppgifterna gäller tegelmästaren Johan Caspar Jacobsen och hans familj, de kom 1874 från Folkestorp i Hedeskoga. I AI:13 hittar man rubriken Bergsjöholms Tegelbruk och där finns uppgifter om tegelmästarefamiljen samt drängar och pigor. AI:14 avser åren 1886-99 och under Bergsjöholm hittar man tegelmästarefamiljen och en piga. Här finns också uppgiften att Johan Caspar dog 6/5 93. Före 1899 tycks inte någon ny tegelmästare ha blivit utsedd. I SCB-utdraget för år 1900 hittar man under Bergsjöholm tegelmästaren Jöns Fredrik Jacobsson med hustru Anna Åkesson. I SCB-1910 finns ingen tegelmästare angiven men där finns en person som enligt andra källor har fungerat som tegelmästare, nämligen statdrängen och fd soldaten Per Andersson Landgren. Jag återger här de uppgifter jag har om honom och hans familj:
Per Andersson Landgren, född 1860-12-12 i Balkåkra, död 1912-07-18 i Bjäresjö,
gift 1886-04-23 i Bjäresjö med
Charlotta Jeppsdotter, född 1867-10-01 i Bjäresjö,
Barn:
Elin Sofia, född 1886-06-06 i Bjäresjö,
Ebba Ingeborg, född 1887-10-31 i Bjäresjö,
Ernst Gottfrid, född 1889-09-17 i Bjäresjö,
Nils Kristian, född 1893-10-23 i Bjäresjö,
Oskar Johan, född 1895-11-04 i Bjäresjö,
Axel Herman, född 1898-07-12 i Bjäresjö, död 1985-09-27 i Bjäresjö,
Anders Helge, född 1901-09-30 i Bjäresjö,
Martha Charlotta, född 1905-02-09 i Bjäresjö,
Frans Gösta, född 1906-09-10 i Bjäresjö,
Anna Elisabeth, född 1911-08-12 i Bjäresjö.
När de 6 första barnen föds uppges fadern vara soldat på Bjäresjö nr 11, när Martha Charlotta och Frans Gösta föds är han tegelmästare på Bjärsjöholm och när Anna Elisabeth föds är han statdräng på Bjärsjöholm. Per Landgrens son Axel Landgren deltog aktivt i lantarbetarrörelsen (som bidrog till att statarsystemet avvecklades) och han hamnade så småningom i riksdagen. På Tidens förlag utgavs 1985 boken Skånska statare och lantarbetare berättar. Ett kapitel med titeln Från Bjärsjöholm till riksdagen är undertecknat av Axel Landgren.
30
« skrivet: 2003-09-04, 04:32 »
Hej Fredrik!
Enligt CD-skivan Sveriges befolkning 1970 föddes Karl Georg Ulf Sandberg 1924-10-03 i Bromma församling i Stockholms stad.
Hälsningar,
Nils-Åke
31
« skrivet: 2003-09-02, 10:44 »
Hej Charlotte m fl!
Enligt Bjäresjö C:7 fick Johan Caspar Jacobsen och hustrun Martha Christine 1876-07-22 en son som döptes till Axel men i Bjäresjö AI:13 kallas han Axel Herman. Jag har tittat på Axel Herman Stjernfeldts söner Alfred och Johan Herman, som uppges vara födda i Blentarp respektive Genarp. Enligt Blentarp SCB-C fick soldaten Axel Herman Stjernfält 1901-06-02 en son som döptes till Alfred Bernhard. Samma soldat fick 1903-02-20 en son i Genarp som döptes till Johan Herman. I båda födelsenotiserna uppges fadern vara född 1876-07-22. Enligt CD-skivan Sveriges Dödbok dog Alfred Bernhard Stjernfelt 1972-03-04 i Skivarp och Johan Herman Stjernfält dog 1990-09-28 i Hässelby. Observera att man inte har använt stavningen Stjernfeldt. Att soldaten Axel Herman verkligen var son till tegelmästaren i Bjäresjö får man bekräftat om man tittar i Bjäresjö AI:14, där det är antecknat att Axel Herman blev soldat och där hittar man även namnet Stjernfält.
Martha Christine Larsen dog i Bjäresjö 1927-03-22. Dottern Alma Bernhardina dog 1903-04-22 i Ystad men är begravd i Bjäresjö. Anna Maria Carolina gifte sig 1905-11-11 i Bjäresjö med Hilding Svensson. De bodde först i Örtofta och Bunkeflo men 1919 flyttade de till en gård i Hunnestad, Skårby. Även Sofia Mathilda blev lantbrukarhustru i Hunnestad, hon gifte sig 1917-05-26 i Skårby med Nils Erlandsson. Äldste sonen Jöns Fredrik Kristian Jakobsson blev min mors farbror Kristian genom att han 1900-02-23 i Skårby gifte sig med morfars syster Anna Åkesson. Efter giftermålet var han till en början tegelmästare, först en kort period i Bjäresjö och sedan några år i Genarp (där han arrenderade ett tegelbruk), därefter blev han lantbrukare i Skårby.
Hälsningar,
Nils-Åke
32
« skrivet: 2003-09-01, 21:04 »
Hej Birte m fl!
När jag studerade förteckningen över Trued Tuvesdotters arvingar blev jag överraskad över hur mycket släktforskarinformation det kan finnas i en enda bouppteckning. Uppgifterna i denna bouppteckning säger mig att Trued och hennes 7 syskon måste vara avkomlingar till Jeppa Nilson familjen i Gusnava och att de måste vara födda på gården Skårby nr 3. Min morfar föddes på denna gård och när jag letat mig bakåt i generationerna har jag funnit att även hans far, farmor, farmors far (Åke Hansson) och farmors farfar (Hans Tuvesson) var födda där. Hans Tuvesson föddes 1727-02-01 på Skårby nr 3. Så långt hade jag kommit i min forskning när jag fick tag i Brita Sjölin Liedholms bok Plogfåror i Ljunits och Herrestads härader. På sidan 21 i den boken kan man läsa att Jöns Jepsons äldsta dotter Elna gifte sig med Tufve Bengtson, som övertog skötseln av gården Skårby nr 3, de fick 11 barn, varav 3 dog i späd ålder. Där nämns också att enligt 1744 års mantalslängd bodde följande personer på gården: Tua Bengtson, hu Ellna Jönsdotter, söner Olof och Hans och döttrar Truin och Karna.
Hälsningar,
Nils-Åke
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy