ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Rolf Berlin

Sidor: [1]
1
För den som är intresserad av DNA och släktforskning kan jag meddela att det kommit en ny bok. DNA and Family History. How Genetic Testing Can Advance Your Genealogical Research. av Chris Pomery 2004. I boken beskrivs hur man använder DNA i historisk forskning och att man börjat med DNA i släkrforskning. Författaren hänvisar till webb sidan.
www.DNAandFamilyHistory.com
Som man ska läsa jämnsides med boken men som även kan besökas utan bok.
Detta är ett tips för de som är intresserade av DNA och släktforskning
MVH
Lena-Maria

2
Frågan är väl om inte det kvinnliga mtDNA:t, som inte muterar, är ännu vanskligare att luta sig mot?
 
Om man nu kan lita på genetikprofessorn Bryan Sykes i Oxford, som säger sig ha funnit att 99 procent av alla nu levande europ?er är bärare av något av inalles sju specifika mtDNA. Därmed skulle vi så gott som alla härstamma från en av sju urmödrar.  
 
mtDNA kan utvinnas från skelett, men om Sykes har rätt lär miljontals nu levande personer ha samma mtDNA som exempelvis den heliga Birgitta eller Katarina I. Vilket inte bevisar närmare släktskap än en gemensam urmoder för 20000-45000 år sedan. Därmed är det ju tämligen meningslöst att gräva upp dödskallen efter en förmodad 1600-talsanmoder... eller att mtDNA-testa två nu levande med en förmodad gemensam anmoder som levde för bara några hundra år sedan.
 
Eller är Sykes ute och cyklar?  
 
Mvh/Maud

3
Martin
Rekommenderar familytreedna för DNA-testet pga priset.  
Vid utvärderingen av resultatet så används med fördel den i Berlin  
stationerade forskningsdatabasen yhrd.org  
 
Denna databas är öppen för alla som vill sätta sig in i  
den geografiska fördelningen av specifika DNA-sekvenser .

4
Allmänt om DNA i släktforskningen / Kritik mot DNA-genealogin
« skrivet: 2002-10-25, 14:55 »
Mitokondriellt DNA, ett svenskt-nordiskt släktforsknings institut samt Statens Institut för Rasbiologi.  
 
Jag har följt debatten om mitokondriellt DNA samt att jag bla. har läst bökerna :Bryan Sykes, Evas sju döttrar (2001). Johannes Kjellströ, Ett Svenskt-nordiskt släktforsknings institut Almqvist och Wiksells boktryckeri AB Uppsala (1945) samt Eva F Dahlgren, Farfar var rasbiolog (2002)
 
Ett av DNA teknikens stora och fundamentala svar är att vi alla mäniskor som nu lever på vår planet är av samma ras.  
I debatten har debattinlägg alt från de fyra A,T,G, över baspar, X och Y kromosomer till bibeln förekommit. Därför så avstår jag från att vidare diskutera dessa, utan några citat ur ovan nämnda bok titlar. Samt några funderingar.
 
Från Evas sju döttrar sidan 146 kravet för att vara en urmoder klanmoder.
 
Det finns några krav som måste vara uppfylda för att du ska kunna bli en klanmoder. Det ena är att du måste ha döttrar. Det är ganska självklart eftersom mitokondriellt DNA endast överförs från mor till dotter. En kvinna som bara föder söner kan aldrig bli en klanmoder eftersom hennes barn aldrig skulle kunna föra hennes mitokondriella DNA vidare. Det är det första kravet. Det andra är att du måste ha minst två döttrar.  Det är enklast att förstå varför genom att se det hela från andra hållet, från nutiden till forntiden. Klanmodern är den senast levande kvinnan som alla medlemmarna i en klan har som gemensamt ursprung. Tänk er en klan med tio miljoner levande medlemmar och tänk er att vi tack vare registrerade födslar, giftemål och dödsfall vet exakt hur dessa är besläktade. Medan vi tar oss längre och längre tillbaka i tiden skulle vi se hur linjerna på mödernet långsamt förenas. Linjerna för en bror och en syster skulle förenas, efter bara en generation, i deras mor. Efter två generationer skulle kusiner förenas i sin mormor. Efter tre generationer skulle sysslingar förenas i sin mormorsmor. Och så vidare. För varje generation skulle det finnas färre och färre mäniskor kvar i klanen som hade idag levande ättlingar på mödernet, och slutligen, efter hundratals eller kanske tusentals generationer, skulle det bara finnas två kvinnor kvar som kunde hävda att de hade levande avkomlingar i det tjugoförsta århundradet. Ytterligare ett steg tillbaka och dessa två kvinnor sammanstrålar i en enda kvinna - den äkta klanmodern, matriarken- och för att kunna vara det, måste hon ha inte bara en, utan två döttrar././En klanmoder behöver inte vara den enda kvinnan i trakten, och det var hon säkert inte heller. Men hon är den enda som har en obruten linje på mödernet fram till våra dagar. Hennes samtida, av vilka många fick döttrar som i sin tur fick döttrar, är inte klanmödrar eftersom de vid något tillfälle i tiden antingen inte fick några barn alls eller bara fick söner. Och linjen dog ut. Efetsom det inte finns skrivna redogörelser som går tillbacka hundratals år i tiden, för att inte tala om tusentals, kan vi naturligtvis inte hoppas kunna spåra den exakta härkomsten tillbacka till klanmodern. Alt vi kan göra är att använda DNA-sekvenserna och det långsamma tickandet från den molekylära klockan för att rekonstruera huvuddragen allteftersomm de framträder genom mutationerna i dessa kvinnliga linjer. Även om detta aldrig kan bli en perfekt rekonstruktion av ett äkta stamträd, kan vi inte bortse från den logiska ofrånkomligheten som gör dem till matriarker för sin respektive klaner. Denna slutsats är oundviklig.
 
Detta är bara en applikation av DNA tekniken.
 
I första halvan av 1900-talet sysslade (rasbiologerna) med att bla. Mäta skallar, avbilda fysionomin på mäniskor för att ordna in dessa i raser och karaktärer, för att få förståelse av nationens växt. Man utgår från tankesätt som Linn? med sin Systema naturae år 1735 och Drwins arbeten. Detta tidiga insamlande av information har man sedermera misstolkat och levde och verkade i tron att katalogisera mäniskor och utifrån detta dra slutsatser om den ena eller andra rasens  förträfflighet och livskraft  
(vi är alla av samma ras) .
 Senare har Anders Retzius anatomi professor vid Karolinska institutet på 1840-talet. introducerade ett skallindex som blev grunden för rasindelningen i långskallar och kortskallar.
 
Nu över till boken Ett Svenskt-nordoskt släktforsknings institut.
 
Boken är ett upprop om att bilda en dylik ( läs dyig) förening. Boken är på 367 sidor och är dedicerad till.  Till Kungl. Maj:ts regering i djup vördnad. Innehåll:
Inledning. Ett svanskt-nordiskt släktforskningsinstitut, ett kulturprogram för forskning och skola.
Släkthistoria
Släktbiologi
Släktpsykologi
Nordisk ätt och ättkänsla i historisk belysning
Släktforskning och folkbildning
Släktarkiv vid de allmänna ungdomsskolorna.
 
Institutes skall ha olika avdelningar, ex. Avdelning för historisk släktforskning skall ägna sig åt person- och släkthistoria i både inskränkt och vid betydelse. Avdelningen för släktpsykologi skall leda och bedriva forskningsarbete om släkters och släktmedlemmars själsliga egenskaper. Avdelningen för rasbiologi skall svara för de rasbiologiska undersökningarna, som utgöra förutsättningen för institutets släktfoeskning inom de två andra av dess avdelningar.
 
Om detta institut har jag tänkt, att det skall arbeta på tre avdelningar: en avdelning för historisk släktforskning, en för släktbiologi (rasbiologi) och en för släktpsykologi. Det tilltänkta arbetet bör kunna ge fast syssla åt två personer, en historiker och en psykolog ( som även bör ha psykiatrisk utbildning) - i rasbiologiska frågor torde man förvisso kunna räkna på medverkan av Statens institut för rasbiologi.
Avslutningen på inledningen:
Till sist ett siarord av Rolf Nordenstreng i hans arbete Europas männoskoraser och folkslag, Sthlm 1917. (vi är alla av samma ras, anm. Lennart Wallerman) .
>>Man har därför skäl att tro, att framtidens mänsklighet kommer att uppsåtligt hålla de nationella gränserna klara och skarpa. Och mer än så: troligtvis komma de även förr eller senare försöka renodla sig själva, d.v.s. var och en inom sitt område söka förebygga fortplantning av främmande, icke önskvärda, undermåliga och på samma gång främja fortplantningen av nationellt typiska, kroppsligt och andligt fullgoda individer. Det har icke saknats yrkande i den riktninge i åtskilliga olika länder, och helt säkert kommer dessa att upprepa med ökad styrka efter världskriget, då de våldsamma förlusterna av förstklassigt folkmaterial kanske rent av komma att framtvinga metodiska åtgärder för utnytjande av de bästa återstående materialet och undertryckande av det sämre. Eljes reser sig degenerationens hemska spöke i hotfull närhet.>>
Luleå den 31 okt 1934.
Johannes Kjellström.
 
Ja det var bara några citat från inledningen. Meningen med detta tänkta institut var att det skulle knyta samman en mängd olika föreningar , studieförbund och även skolan. Några citat från kapitel V Släktforskning och folkbildning. I en uppräkning som upptar två sidor i boken över alla tänkbara mål. Blad alla så är även GF med.   Genealogiska föreningen är i verksamhet sedan ett femtontal år tillbaka och räknade 1944 255 medlemmar. Varje sammanslutning eller förening är namngiven och hur stor medlemsantalet är. Institutet skulle även utbilda elever som skulle arbeta för institutet. -Institutets elever skulle sedan under sin tjänst vid rikets skolor göra de undersökningar, som behövas. En enda kalkyl kan ge oss en föreställlning om det material som på detta sätt kan insamlas. Om institutet årligen utexaminerar trettio (30) elever, som var och en åtager sig undersökning av tio skolbarn, skulle materialet efter 50 år omfatta 346 500 individer (bräknat efter en tid av högst 35 år för varje undersökares verksamhet) /./ Släktforskningen har den betydelse för vår folkbildning, att den bringar ärftligheten i blickpunkten för det tydliga seendet och gör släktens beskaffenhet till en viktig faktor vid valet av make och maka /./ Släktforskning har till sist den betydelse för vår folkbildning, att den fostrar till uppskattning av och omsorg för den gren å nationernas världsträd, som är vår av födseln och arv och i vars spirande skott vårt jordiska väsen längtar mot fulländning, som inte bara sakna sinne för nationella värden i allmänhet utan även frisk medvetenhet om och medkänsla i den andliga egendom ett folk utgör och varom hela vår svenska kultur vittnar.
Ja detta var bara några citat ur en mycket märklig och skrämmande bok.
 
Till slut vil jag runda av med Eva F Dalgrens bok Farfar var rasbiolog.
Man får ej ha reklam i röter men detta är ej reklam. Eva tar upp och bearbetar vad de två tidigare nämnda böker handlar om, nämligen ras ärftlighetsforskning och DNA på ett mycket fint och lärorikt sätt. Jag skall bara citera från Evas bok sidan 315 kapitel Kluvenheten.
 
när Willy Brandt rapporterade från Nurnbergrättegången efter andra värdskriget, skrev han att gränsen mellan ont och gott går inte alltid mellan människor. Ibland går gränsen rätt igenom en och samma människa.
Epilog.
Bryan Sykes bok tar upp ett användningsområde av DNA forskning, där det går att spåra släktskap på mödernet tiotusentals år tillbaka i tiden. Samma forskning kan användas på ett otal fler frågeställningar förmodligen på både got och ont, även som kärnfysik har nytjats på got och ont. Statens institut för rasbiologi öpnas i Uppsala år 1922. Fem år senare, 1927, öppnades ett motsvarande institut i Berlin för utforskande av det tyska folkets rasbiologiska förhållanden.
 
Lennart Wallerman
Medlem av : GF, SSGF, DIS 1274, DIS öst, Sveriges släktforskarförbund, Norrtälje släktforskarförening samt Täby hembygdsförenings släktforskar sektion.

5
Hejsan...
Har länge undrat var detta namnet kommer ifrån och är intresserad av alla uppgifter ang denna släkt!!!
Mejjla mig gärna om uppgifterna!!!
Maria Liefvergren-Ullman

6
Brems / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01
« skrivet: 2004-08-26, 12:23 »
Hej Isabel
 
Anna Brems f. omkring 1665, är dotter av Pehr(Peder) Brems f. 1590 borgmästare på Marstrand.
 
Visste inte hon hade en syster, Ingrid tacksam för mer info...även mer om Per Brems.
 
Efter att precis ha lusläst i forumet så ser det ut som man kan hitta mer uppgifter i böckerna av Folke Almegius, Släkten Bruhn från Orust eller Jöns Gullbrandsson i Vräland,  skall bla finnas på biblioteket på Henån.

7
Stiernvall / Stiernvall
« skrivet: 2008-07-13, 09:43 »
Jag undrar om det i de nya kompletteringsbanden till Elgenstierna tillkommit några nya fakta rörande Erik Vilhelm STIERNVALL (Tabell 12, adliga ätten nr 1810), som föddes 1802 i Nyland och reste till Amerika efter en tids vistelse i Sverige.
 
I samband med men min forskning på den helt ofrälse Göteborgssläkten Hagman (se detta namn under Övriga släkter) har jag i alla fall hittat några uppgifter som saknas i Elgenstiernas ursprungliga edition.
 
EVS var artillerist i Göteborg och tillhörde som sådan stadens Garnisonsförsamling. Han gifte sig där 1829-05-03 med pigan Susanna Hagman, född 1803-08-12 i församlingen, som dotter till besökaren (sedermera vaktmästaren) vid Sjötullen Sven Hagman och dess hustru Britta Christina Hernqvist. Vid äktenskapets ingående ägde EVS nr 21 vid 10:e Fältkompaniet. ”Medvarande” var brudens bror artilleristen Adolf [Fredrik] Hagman (nr 56 vid 9:e Fältkompaniet).
 
I äktenskapet och Garnisonsförsamlingen föddes fyra barn som alla dog i späd ålder:
1.   Marie Charlotte, f. 1829-07-18, d. 1829-09-08 (”slag”).  
2.   Helena Albertina, f.1830-09-15, d. 1830-12-16 (”slag”).
3.   Claes Vilhelm, f. 1832-04-07, d. 1832-10-08 (”slag”).
4.   Frans Henrik, f. 1833-07-11, d. 1833-07-28 (”slag”).
 
När den yngste sonen föddes hade EVS avancerat till förste konstapel. Hustrun dog året därpå, den 19 augusti, i den stora koleraepidemin.  
 
Jag har inte tittat i Göta Artilleriregementes rullor än. Där kan finnas mer detaljer om EVS. Av intresse kan vara att han redan 1826 figurerade i något äktenskaplig ärende inför Domkapitlet. (I Register till Göteborgs Domkapitels Äktenskapshandlingar 1720-1889 står det: ”Stjernvall, E.W., konstapelkadett___1826: Exh. 24/5”.) Innan sin föregivna resa till Amerika for han tillbaka till Nyland 1837-12-11 (Emibas).
 
I förbigående måste jag säga att det är väldigt sorgesamt att Sverige inte längre har en aktiv och akademiskt inriktad periodisk tidskrift (typ SoH, Genos eller NST) där den här typen av kompletteringar till de genealogiska standardverken kan publiceras.
 
/Anders H.
 
(Meddelandet ändrat av Hellster den 13 juli, 2008)

8
Hej!
Söker efter en familj som år 1882 och 1883 i omgångar emmigrerade till Amerika. De åkte ifrån Malmö- Cadillac MI.Från början var familjen från Angelstad (G) och mycket mer vet jag inte förutom deras namn och födelse data. Kan nån hjälpa mig att hitta vart de tog vägen i USA ev. adresser för den tiden?
Daniel Tern f1832-11-09 i Södra Sandsjö(G)
Inga Maria Andersdotter f 1830-02-20 i Angelstad och gift med Daniel.
Karl Hjalmar f 1867-04-05 i Angelstad (son)
Eva Josefina f 1870-09-01   -''-  (dotter)
Gustav Vilhelm f 1875-01-01 -''- (son)
Anna Mathilda f 1858-04-30 -''- (dotter)och den ana jag mest önskar info om eftersom hon i sin tur, fick ett oäkta barn(en dotter,Sigrid Flora Maria f 1878-11-01)med min mm mf men aldrig gifte sig med denne, utan istället med en Karl Johansson Andrén f 1861-03-28 i Asarum. De får tillsammans dottern Jenny Karolina f 1883-09-13 i Angelstad. Om någon känner till dessa personer och kanske även har gamla bilder så blir jag jätteglad!!Hoppas på tur!
MVH/Jeanette

9
Enligt ett brev från 1930-talet skulle
Albert varit far till dottern Ester Fredrika Abrahamsdotter i Stockholm.
Brevet är avsänt från Cadillac. Ester var född
1885 så Albert torde varit född ca 1860.
Den muntliga traditionen säger att han var från Närke.

10
Tack Elisabeth  Det var snabbt svarat.

11
Jag har en ana Jean Eriksson född ca 1766 som  
flyttade till Käringön i Bohuslän år 1796.  
Han kom närmast från Mollösund där han vistades
ett år. Tyvärr finns ingen möjlighet att spåra
 varifrån han kom till Mollösund.  
Enligt muntlig tradition var han från Dalsland.  
När han dog 1816 bevakades barnens arv av en  
Olaus Svensson som möjligtvis är identisk med  
en man på Mollösund med födelseåret 1781.  
Både Jean och Olaus tycks vara långväga inflyttade  
eftersom deras födelseuppgift i husförhörslängden  
1810 endast består av årtal.  
Jag är också intresserad av information om andra  
värmlänningar som flyttat till Bohuslän
under 1700-talet. Se även min hemsida på
http://hem.passagen.se/roberl

12
Han skall vara född i Stockholm i december
1864. Han utvandrade till USA 1887 gifte sig och fick 8 barn. Enligt uppgift följde hans bröder
Otto, Karl och systern med till USA, Michigan
 
Söker föräldrarna till ovanstående släkt

13
Enligt muntlig tradition föddes Ester utom äktenskapet i Stockholm 11 sep 1885. Modern hette Hedvig och fadern Albert Nordkvist. Han utvandrade till USA. Ester bodde i en fosterfamilj i Närtuna, flyttade efter sitt giftemål till Spånga där hon är begravd.
 
Söker ytterligare upplysningar om Hedvig och Albert.

14
Misterhult / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-12
« skrivet: 2004-03-27, 13:13 »
Söker föräldrar till Lena Lisa Jonsdotter född i Misterhult 1825?

15
Morlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2008
« skrivet: 2007-09-12, 20:59 »
Hej Sven och Solvig!
Det var snabbt jobbat. Tack för bra information.
Hälsningar
Britt-Marie

16
Fiskebäckskil / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2010
« skrivet: 2003-11-07, 13:50 »
Hej.
 
Finns det någon som vet något om denna person?
 
Nicella Nilsdotter (151597).
   Född 1840-09-02 i Fiskebäckskil, Bohuslän [Stånga AI:6 sid 124].
   Inflyttad till Österlings, Stånga [Stånga AI:6 sid 124].
   Flyttade 1890-10-06 från Österlings, Stånga till Amerika, USA
   [Stånga AI:6 sid 124].
   Återlämnat betyg 1890-11-30 från Amerika, USA till Österlings,
   Stånga [Stånga AI:6 sid 124].
----------------------------------------------------------------------
Gift 1875-05-16 [Stånga AI:6 sid 124] med
   + Johan Oskar Didriksson (32032).
   Född 1845-11-26 i Österlings, Stånga [Stånga AI:6 sid 124].
   Inflyttad till Österlings, Stånga [Stånga AI:6 sid 124].
   Flyttade 1888-10-12 från Österlings, Stånga till Amerika, USA
   [Stånga AI:6 sid 124].
   Flyttade 1890-09-22 från Amerika, USA till Österlings, Stånga
   [Stånga AI:6 sid 124].
   Flyttade 1890-10-06 från Österlings, Stånga till Amerika, USA
   [Stånga AI:6 sid 124].
 
 
 
Elisabeth Molin (Gotland)

Sidor: [1]